AFS 2015:7

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Hygieniska gränsvärden

AFS 2015:7

Hygieniska gränsvärden

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ISBN 978-91-7930-628-1

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

www.av.se

Utgivare: Anna Middelman

Elanders Sverige AB, 2015 931037

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

allmänna råd.

Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter.

Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av

föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar.

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga num-

mer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets

författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.

BESTÄLLNINGSADRESS

Arbetsmiljöverket

112 79 Stockholm

Telefon 010-730 90 00 www.av.se

AFS 2015:7

3

Innehåll

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska

gränsvärden

Syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Till vem riktar sig föreskrifterna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas. . . . . . . . . . . . . 7

Hur halten av luftföroreningar ska mätas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Hur resultaten ska dokumenteras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Åtgärder då gränsvärden överskrids. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Bilaga 1 Gränsvärdeslistan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Förklaringar till begrepp i listan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Noter till gränsvärdeslistan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Kommentarer till not 2 till gränsvärdeslistan . . . . . . . . . . . . 56

Bilaga 2 Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport . . . . . . . . . . . . 58

Bilaga 3 Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och

hygienisk effekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Bilaga 4 CAS-nummerindex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

5

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

om hygieniska gränsvärden;

beslutade den 10 november 2015.

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförord­

ningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.

Syfte

1

§ Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa hos arbetstagare

till följd av exponering för de ämnen som finns listade i dessa föreskrifter.

¹

Jfr följande direktiv:

– Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säker­

het mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet

enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5 1998, s. 11, Celex 31998L0024).

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för

arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte

särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50, Celex

32004L0037).

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om

skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009,

s. 28 Celex 32009L0148).

– Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indika­

tiva gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november

1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och bio­

logiska agenser i arbetet (EGT L 177, 5.7.1991, s. 24, Celex 31991L0322).

– Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första

förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets

direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har sam­

band med kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, 16.6.2000, s. 47, Celex 32000L0039).

– Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om upprättande av en

andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av

rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT

L 38, 9.2.2006, s. 36, Celex 32006L0015).

– Kommissionens direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av

en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direk­

tiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG (EUT L 338,

19.12.2009, s. 87, Celex 32009L0161).

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2015:7

Utkom från trycket

den 24 november 2015

AFS 2015:7

6

Tillämpningsområde

2 § Dessa föreskrifter gäller i verksamheter där luftföroreningar före­

kommer eller bildas.

Allmänna råd: Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska

och mikrobiologiska föroreningar och andra organiska luftförorening­

ar. Organiska luftföroreningar kan t.ex. vara mjöldamm eller hud­

epitel från djur.

Då arbetstagare exponeras för flera typer av luftföroreningar gäller

följande av Arbetsmiljöverkets föreskrifter samtidigt:

– hygieniska gränsvärden,

– kemiska arbetsmiljörisker,

– mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, över­

känslighet.

Till vem riktar sig föreskrifterna

3 § Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare

likställs den som hyr in arbetskraft.

Den som driver verksamhet utan anställd ska följa dessa föreskrifter

enligt 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160).

Allmänna råd: Av 1 och 3 kap.arbetsmiljölagen följer att dessa före­

skrifter även kan medföra skyldigheter för andra än arbetsgivare.

När det gäller verksamheter där luftföroreningar kan förekomma

eller bildas, berörs den som råder över ett arbetsställe. Denne har ett

ansvar för att se till att luften på arbetsstället inte orsakar ohälsa. Detta

ansvar gäller även för andra arbetstagare än de egna anställda.

Inom bygg­ och anläggningsverksamhet har även byggherrar och

byggarbetsmiljösamordnare ett ansvar för att beakta arbetsmiljörisker

när det gäller luftkvalitet.

Definitioner

4 § I föreskrifterna används följande begrepp med angiven betydelse.

Luftförorening

Ämne eller blandning av ämnen i luft som över

en viss halt kan medföra ohälsa.

7

AFS 2015:7

Hygieniskt gränsvärde

Gräns för genomsnittshalt av en luftförorening

i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt

medelvärde.

Nivågränsvärde

Hygieniskt gränsvärde för exponering under en

arbetsdag, normalt 8 timmar. Nivågränsvärden

är bindande och får inte överskridas.

Korttidsgränsvärde

Hygieniskt gränsvärde för exponering under en

referensperiod av 15 minuter. För ammoniak,

monoisocyanater och diisocyanater gäller

referens perioden 5 minuter.

Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller

vägledande. Bindande korttidsgränsvärden får

inte överskridas. Vägledande korttidsgränsvär­

den är märkta med V i bilaga 1 och ska användas

som ett rekommenderat högsta värde.

När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas

5 § Halten av luftföroreningar ska kontrolleras genom en bedömning av

exponeringen enligt 9 § i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och

vid behov genom mätning av exponeringen enligt 6–9 §§ i dessa föreskrifter.

Allmänna råd: Mätningar kan till exempel behöva utföras när ny

utrustning börjar användas eller när det annars finns anledning att

misstänka att halten luftföroreningar ökar.

Om det för någon luftförorening finns mer än ett gränsvärde som

kan komma i fråga gäller det lägsta värdet eftersom exponeringen inte

ska överskrida något gränsvärde.

Hur halten av luftföroreningar ska mätas

6 § Den som mäter luftföroreningar ska ha kunskaper om hur man

–

planerar och genomför mätningar,

– behandlar mätdata,

– tolkar resultat och

– redovisar dessa i en mätrapport enligt bilaga 2.

AFS 2015:7

8

Allmänna råd: Hur mätningar kan genomföras och användas för

bedömning av exponeringen beskrivs i standarden Arbetsplatsluft

– Vägledning för bedömning av exponering genom inandning av

kemiska ämnen för jämförelse med gränsvärden och mätstrategi

(SS­EN 689).

7 § Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda

arbetstagare samt skyddsombud om sådant finns.

8 § Mätningar ska utföras i inandningsluften på så många personer att det

blir möjligt att bedöma exponeringen för samtliga exponerade.

Mätningar ska avse förhållandena vid normal drift. De ska vid behov

även belysa exponeringen under andra förhållanden.

Allmänna råd: Syftet med mätningen är att få en så riktig uppfattning

som möjligt om exponeringen. Det är viktigt att mätningen omfattar

en representativ andel av de exponerade vid arbetsstället.

Mätningen innebär att mät­ eller provtagningsutrustningen place­

ras så nära näsa och mun som möjligt, dvs. det är lämpligt att avstån­

det inte överstiger 0,3 m, den s.k. andningszonen.

9 § Mätningen ska omfatta så lång tid att mätresultatet blir tillförlitligt och

för att resultatet ska kunna jämföras med ett nivågränsvärde. Den del av

arbetstiden som omfattas av mätningen ska vara representativ för expone­

ringen. Om exponeringen endast sker under en viss del av arbetstiden är det

tillräckligt att mäta under den tiden.

Mätningen ska omfatta den tidsperiod som det bindande korttidsgräns­

värdet avser. Mätningen ska utföras vid de tidpunkter då misstanke om att

höga kortvariga luftföroreningshalter förekommer för att resultatet av mät­

ningen ska kunna jämföras med korttidsgränsvärdet.

När någon exponeras för ämnen med samverkande effekt och likartade

verkningsmekanismer ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas

genom beräkning av hygienisk effekt.

Allmänna råd: Genomsnittshalten, dvs. det tidsvägda medelvärdet

av en luftförorening är, godtagbar om gränsvärdet inte överskrids.

Målsättningen bör vara att kvaliteten på inandningsluften är sådan att

genomsnittshalten av luftföroreningarna inte överskrider det hygienis­

ka gränsvärdet ens för kortare stunder under en del av en arbetsdag.

9

AFS 2015:7

En arbetsdag omfattar normalt åtta timmar och i regel behöver man

då mäta under minst 75 % av arbetstiden. Då exponeringen varierar

mycket under en normal arbetsdag kan det vara nödvändigt att mäta

under hela arbetstiden. Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd

ska kunna exponeras för högre halter av en luftförorening på grund

av kortare exponeringstid. Vid längre arbetspass, på exempelvis 12

timmar, kan man använda sig av en schablonmetod. Metoden innebär

att gränsvärdet reduceras proportionellt genom att man multiplicerar

med en faktor 8/X där X är arbetstidens längd i timmar. I exemplet

med 12 timmar ska man då multiplicera gränsvärdet med 8/12.

Exponering motsvarande ett 15 minuters korttidsgränsvärde bör

inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme. Expone­

ring motsvarande ett 5 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekom­

ma mer än en gång per 20 minuter.

Det är även lämpligt att mäta ämnen som har vägledande korttids­

gränsvärden för att säkerställa att dessa inte överskrids.

Tidsvägt medelvärde: Den uppmätta genomsnittliga halten av luftföroreningen,

ska beräknas som ett tidsvägt medelvärde. Vid fulltidsprovtagning får man detta

värde direkt. Vid deltidsprovtagning får man det tidsvägda medelvärdet, C

m

,

ur

följande formel:

där C

1

, C

2

, C

3

etc. är den uppmätta halten för varje deltidsprov, och t

1

, t

2

, t

3

etc. är

provtagningstiden för varje deltidsprov. Ett exempel på beräkning av genomsnitts­

halten av ett ämne finns i bilaga 3.

Hygienisk effekt: För ämnen med samverkande effekt och likartad verknings­

mekanism som t.ex. lösningsmedel ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas.

Det gäller de narkotiska, rusgivande eller bedövande effekter som organiska lös­

ningsmedel har på centrala nervsystemet. Detta görs genom att man beräknar den

hygieniska effekt som är lika med summan av kvoterna mellan uppmätt halt för

varje ämne och dess hygieniska gränsvärde. Exponeringen brukar anses godtagbar

om den hygieniska effekten är högst 1.

n

n

n

m

t

t

t

t

xt

C

xt

C

xt

C

xt

C

C



















....

....

3

2

1

3

3

2

2

1

1

AFS 2015:7

10

Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten kan sammanfattas i följande

formel:

där C

1,

C

2

, C

3

etc. är uppmätta halter för ämnena 1, 2, 3 etc. och G

1

, G

2

, G

3

etc. är

gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet. Ett exempel på hur man

beräknar hygienisk effekt finns i bilaga 3.

För lösningsmedel vars hygieniska gränsvärde är fastställt med hänsyn till

andra effekter än påverkan på det centrala nervsystemet, som t.ex. bensen, ska

dock bedömningen göras separat. För bensen är gränsvärdet fastställt utifrån dess

cancerframkallande effekt och vid gränsvärdesnivån bidrar bensen endast i liten

utsträckning till den allmänna lösningsmedelseffekten.

Hur resultaten ska dokumenteras

10 § Mätresultaten ska dokumenteras i en mätrapport. Dokumentationen

ska innehålla tillräcklig information för att exponeringen för luftförorening­

ar ska kunna bedömas. De uppgifter som finns i bilaga 2 ska redovisas i mät­

rapporten.

Allmänna råd: För att exponeringen för luftföroreningar ska kunna

bedömas är det viktigt att mätrapporten beskriver de förhållanden

som rådde vid mättillfället och anger avvikelser från det normala. Se

vidare bilaga 2.

Av 3 § arbetsmiljöförordningen följer att mätrapporter från yrkes­

hygieniska mätningar ska finnas tillgängliga i minst 5 år. Om verk­

samheten överlåts ska mätrapporterna överlämnas till den nya inne­

havaren.

Åtgärder då gränsvärdena överskrids

11 § Om en mätning av luftföroreningar visar att hygieniska gränsvärden

som är bindande enligt dessa föreskrifter överskrids, ska åtgärder vidtas för

att sänka exponeringen och minska riskerna.

Bestämmelser om vilka åtgärder som ska övervägas finns i Arbetsmiljö­

verkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.

n

n

G

C

G

C

G

C

G

C

HE











....

3

3

2

2

1

1

11

AFS 2015:7

Allmänna råd: När det gäller överskridande av gränsvärdena för

kvarts, asbest eller radon ska även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

kvarts – stendamm i arbetsmiljön, asbest samt berg­ och gruvarbete

beaktas.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2016.

2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter

(AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden.

BERNT NILSSON

Jens Åhman

Anna Middelman

AFS 2015:7

12

Bilaga 1

Gränsvärdeslistan

Förklaringar till begrepp i listan

Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper

av ämnen.

För ämnen med dammgränsvärden anges i listan om det är inhalerbart

damm, totaldamm eller respirabelt damm som avses. Definitionerna för de

olika dammsorterna finns beskrivna i not 2 till gränsvärdeslistan.

Gränsvärden anges med olika enheter enligt nedanstående tabell.

Typ av luftförorening

Enhet

Gaser, ångor

mg/m³

ppm (ml/m³, cm³/m³)

Damm, rök, dimma, aerosol

mg/m³

Enzymer

glycinenheter/m³

Fibrer

fibrer/cm³

Radon

Bq/m³

Vid omräkning mellan ppm och mg/m³ har följande formel använts. Den

gäller vid 20 °C och 101,3 kPa (760 mm Hg). Värdena har avrundats.

Halt (mg/m

3

) =

Molmassa (g/mol)

× Halt (ppm)

24,1 (l/mol)

24,1 = molvolym vid 20 °C och 101,3 kPa.

#

Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden i förhållan­

de till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

(AFS 2011:18) markeras med #.

CAS-nr Ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service.

En lista med CAS-nr över ämnena i gränsvärdeslistan finns i bila­

ga 4. I listan finns även de ämnen för vilka förbud eller tillstånds­

krav gäller (A­ respektive B­ämnen) se föreskrifterna om kemiska

arbetsmiljörisker.

*

För s.k. gruppgränsvärden anges endast ett CAS­nr. För t.ex. kop­

par och oorganiska föreningar anges CAS­numret för koppar.

CAS­numret är då markerat med *.

13

AFS 2015:7

År

Årtal när ämnet infördes på listan eller när gränsvärdet för ett visst

ämne senast omprövades.

I kolumnen anmärkningar (Anm.) anges om ämnet tillhör någon av nedan­

stående kategorier med följande beteckningar:

B

Ämnet kan orsaka hörselskada

Exponering för ämnet nära det befintliga yrkeshygieniska gräns­

värdet och vid samtidig exponering för buller nära insatsvärdet 80

dB kan orsaka hörselskada.

C

Ämnet är cancerframkallande

Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning.

För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden

gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska

arbetsmiljörisker.

H

Ämnet kan lätt upptas genom huden

Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast

under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för

ämnet ifråga.

M

Medicinska kontroller

Medicinska kontroller kan krävas för hantering av ämnet. Se vida­

re föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. För vissa

ämnen ska arbetsgivaren erbjuda läkarundersökning och för andra

ämnen gäller krav på periodisk läkarundersökning och tjänstbar­

hetsbedömning. Se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

R

Ämnet är reproduktionsstörande

Med reproduktionsstörande ämnen avses ämnen som kan med­

föra skadliga effekter på fortplantningsförmågan eller avkommans

utveckling. Se även föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker

och om gravida och ammande arbetstagare.

S

Ämnet är sensibiliserande

Sensibiliserande ämnen kan ge allergi eller annan överkänslighet.

Överkänslighetsbesvären drabbar främst huden eller andnings­

organen. Överkänslighet innebär att man reagerar vid kontakt

med ämnen som normalt inte ger besvär. Allergi är en undergrupp

av överkänslighet som orsakas av reaktioner i kroppens immun­

system.

Särskilt låga gränsvärden har fastställts för ämnen med mer

uttalat luftvägssensibiliserande egenskaper.

AFS 2015:7

14

Några ämnen med starkt sensibiliserande egenskaper får endast

hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, se föreskrifterna om

kemiska arbetsmiljörisker. Dessa ämnen har inga gränsvärden men

i vissa fall riktvärden.

V

Vägledande korttidsgränsvärde

Vägledande korttidsgränsvärde ska användas som ett rekom­

menderat högsta värde som inte bör överskridas.

15

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Acetaldehyd

75­07­0

1990

25

45

50

90

C,V

Acetamid

60­35­5

1993

10

25

25

60

C,V

2-Acetamidofluoren

53­96­3

C

1

Aceton

67­64­1

1993

250

600

500

1200

V

Acetonitril

75­05­8

1993

30

50

60

100

H,V

Akrolein

107­02­8

1974

0,1

0,2

0,3

0,7

V

Akrylamid

79­06­1

1993

−

0,03

−

0,1

C,H,M,V

Akrylnitril

107­13­1

1993

2

4,5

6

13

C,H,V

Akrylsyra

79­10­7

1987

10

30

15

45

V

# Allylalkohol

107­18­6

2015

2

5

5

12

H

Allylamin

107­11­9

1984

2

5

6

14

H,V

Allylklorid

107­05­1

1993

1

3

3

9

H,V

Aluminium*, metall och oxid (som Al)

– totaldamm

– respirabelt damm

7429­90­5*

1996

−

−

5

2

−

−

−

−

2

Aluminium, lösliga föreningar (som Al)

– totaldamm

1996

−

1

−

−

2

p­Aminoazobensen

60­09­3

C

3

4­Aminodifenyl

92­67­1

C

1

Ammoniak

7664­41­7

2011

20

14

50

36

4

Amylacetat

Se: Pentylacetater

Anilin

62­53­3

1993

1

4

2

8

C,H,V

AFS 2015:7

AFS 2015:7

16

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Antimon*, och föreningar (som Sb),

utom Antimontrihydrid

– inhalerbart damm

Antimontrioxid

7440­36­0*

1309­64­4

2011

−

0,25

−

−

2

Antimontrihydrid

7803­52­3

1974

0,05

0,3

−

−

Arsenik*, och oorg. föreningar (som As) utom

Arseniktrihydrid

– totaldamm

7440­38­2*

1987

−

0,01

−

−

C

2

Arseniktrihydrid

7784­42­1

1990

0,02

0,05

−

−

Asbest

Se: Fibrer, naturligt kristallina

Attapulgit

Se: Fibrer, naturligt kristallina- Övriga fibrer

Auramin

492­80­8

C

3

Avgaser

som kolmonoxid

som kvävedioxid

630­08­0

10102­44­0

1990

2005

20

1

25

2

−

−

−

−

5

5

Barium, lösliga föreningar (som Ba)

– totaldamm

1990

−

0,5

−

−

2

Bensalklorid

98­87­3

C

3

Bensen

71­43­2

1990

0,5

1,5

3

9

C,H,V

Bensin, flyg-, motor-

−

−

−

−

6

Bensin, industri, hexantyp

1989

50

180

75

250

V

7,8

Bensin, industri, heptantyp

1989

200

800

300

1200

V

7,8,9

Bensin, industri, oktantyp

1989

200

900

300

1400

V

7,8

17

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

p­Bensokinon

106­51­4

1978

0,1

0,4

0,3

1,3

V

10

Benso(a)pyren

50­32­8

1993

−

0,002

−

0,02

C,H,R,V

11

Bensotriklorid

98­07­7

C

3

Bensylbutylftalat

85­68­7

1987

−

3

−

5

R,V

12,13

Bensylklorid

100­44­7

1978

1

5

2

11

C,V

Benzidin

92­87­5

C

1

Beryllium*, och föreningar (som Be)

– totaldamm

7440­41­7*

1987

−

0,002

−

−

C,S

2

Bifenyl

Se Difenyl

# Bisfenol A

– inhalerbart damm

80­05­7

2015

−

2

−

−

R

2

Bly*, och oorg. föreningar (som Pb)

– inhalerbart damm

– respirabelt damm

Blymonoxid

7439­92­1*

1317­36­8

2011

−

−

0,1

0,05

−

−

−

−

B,M,R

2,14

Bomullsdamm

Se: Damm, bomull

Borax

– totaldamm

1303­96­4

1978

−

2

−

5

H,V

2

Brom

7726­95­6

1974

0,1

0,7

0,3

2

V

2-Brom-1,1,1-trifluor-2-kloretan

Se: Halotan

Bromväte

Se: Vätebromid

AFS 2015:7

18

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

1,3­Butadien

106­99­0

1993

0,5

1

5

10

C,V

n­Butanol

71­36­3

1989

15

45

30

90

H

iso­Butanol

78­83­1

1987

50

150

75

250

H,V

sek­Butanol

78­92­2

1987

50

150

75

250

H,V

tert­Butanol

75­65­0

1987

50

150

75

250

H,V

2­Butoxietanol

Se: Etylenglykolmonobutyleter

2­Butoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonobutyleteracetat

Butylacetat

n­Butylacetat

iso­Butylacetat

sek­Butylacetat

tert­Butylacetat

123­86­4

110­19­0

105­46­4

540­88­5

2000

100

500

150

700

V

# n­Butylakrylat

141­32­2

2015

2

11

10

53

S

Butylamin

n­Butylamin

iso­Butylamin

sek­Butylamin

tert­Butylamin

109­73­9

78­81­9

13952­84­6

75­64­9

1984

−

−

5

15

H

Butylglycidyleter

2426­08­6

1981

10

50

15

80

M,S,V

Butyllaktat

138­22­7

1996

5

30

10

60

V

15

Butylmetakrylat

97­88­1

1987

50

300

75

450

S,V

β-Butyrolakton

3068­88­0

C

3

19

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

CFC 11

75­69­4

1984

500

3000

750

4500

V

CFC 12

75­71­8

1984

500

2500

750

4000

V

CFC 113

76­13­1

1981

500

4000

750

6000

V

# Cyanamid

420­04­2

2015

0,58

1

−

−

H,S

Cyanider (som CN)

– inhalerbart damm

Kaliumcyanid

Natriumcyanid

Se även Vätecyanid

151­50­8

143­33­9

2011

−

2

−

4

H

2

Cyanklorid

506­77­4

1978

0,1

0,3

0,3

0,8

V

# Cyklohexan

110­82­7

2015

200

700

−

−

Cyklohexanol

108­93­0

1978

50

200

75

300

V

# Cyklohexanon

108­94­1

2015

10

41

20

81

H

Cyklohexylamin

108­91­8

1993

5

20

10

40

V

Cymen

Se: Metylisopropylbensen

Damm, oorganiskt

– inhalerbart damm

– respirabelt damm

2005

1974

−

−

10

5

−

−

−

−

2,16

Damm och dimma, organiskt

– totaldamm

1974

−

5

−

−

2,16

Damm, bomull (råbomull)

– totaldamm

1974

−

0,5

−

−

2

Damm, grafit

– totaldamm

2000

−

5

−

−

2

AFS 2015:7

20

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Damm, härdplast

– totaldamm

1978

−

3

−

−

2,17

Damm, kol inkl. kimrök

– totaldamm

1978

−

3

−

−

2

Damm, mjöl,

– inhalerbart damm

2000

−

3

−

−

S

2

Damm, papper

– totaldamm

1993

−

2

−

−

2

Damm, PVC

– totaldamm

– respirabelt damm

9002­86­2

1996

−

−

1

0,5

−

−

−

−

2

Damm, textil

– totaldamm

1993

−

1

−

−

2

Damm, trä

– inhalerbart damm

Damm från hårda träslag (lövträ)

Damm från mjuka träslag (barrträ)

2005

−

2

−

−

C

2,18

Dekaner och andra högre alifatiska kolväten

1989

−

350

−

500

V

19

Desfluran

57041­67­5

2000

10

70

20

140

V

Diacetonalkohol

Se: 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon

4,4´­Diamino­3,3´­diklordifenylmetan

(MOCA, metylenbis(o­kloranilin))

101­14­4

C

3

2,4­Diamino­1­metoxibensen

(2,4­diaminoanisol)

615­05­4

C

3

21

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

2,4­Diaminotoluen

95­80­7

C,S

3

Dianisidin (3,3’­dimetoxibensidin)

119­90­4

C

3

Diazometan

334­88­3

C

3

Dibensylftalat

523­31­9

1987

−

3

−

5

V

12

1,2­Dibrom­3­klorpropan

96­12­8

C,R

1

1,2­Dibrometan (etyldibromid)

106­93­4

C

3

Dibutylftalat

84­74­2

1987

−

3

−

5

R,V

12, 13

1,2:3,4­Diepoxibutan

1464­53­5

C

3

Dieselavgaser

Se: Avgaser

Dietanolamin

111­42­2

1993

3

15

6

30

H,V

# Dietylamin

109­89­7

2015

5

15

10

30

2­Dietylaminoetanol

100­37­8

1996

2

10

10

50

H,V

Dietylenglykol

111­46­6

1993

10

45

20

90

H,V

# Dietylenglykolmonobutyleter

112­34­5

2015

10

68

15

101

Dietylenglykolmonobutyleteracetat

124­17­4

1996

15

130

30

250

V

Dietylenglykolmonoetyleter

111­90­0

2000

15

80

30

170

H,V

Dietylenglykolmonoetyleteracetat

112­15­2

2000

15

110

30

220

H,V

# Dietylenglykolmonometyleter

111­77­3

2015

10

50

−

−

H, R

Dietylentriamin

111­40­0

1996

1

4,5

2

10

H,S,V

# Dietyleter

60­29­7

2015

100

308

200

616

Dietylftalat

84­66­2

1987

−

3

−

5

V

12

Di­(2­etylhexyl)ftalat

117­81­7

1987

−

3

−

5

R,V

12, 13

AFS 2015:7

22

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Dietylsulfat

64­67­5

C

3

Difenyl

92­52­4

1974

0,2

1,3

0,4

2,5

V

Difenylamin

122­39­4

1996

−

4

−

12

V

# Difosforpentasulfid

1314­80­3

2015

−

1

−

−

Diglycidyleter

2238­07­5

1981

−

−

0,2

1,1

M,S

Diisocyanater

Hexametylendiisocyanat

Isoforondiisocyanat

4,4´­Metylendifenyldiisocyanat

1,5­Naftalendiisocyanat

Toluendiisocyanat

2,4­Toluendiisocyanat

2,6­Toluendiisocyanat

Trimetylhexametylendiisocyanat

2,2,4­Trimetylhexametylen­

diisocyanat

2,4,4­Trimetylhexametylen­

diisocyanat

822­06­0

4098­71­9

101­68­8

3173­72­6

26471­62­5

584­84­9

91­08­7

28679­16­5

16938­22­0

15646­96­5

2005

2005

2005

2005

2005

2005

2005

0,002

0,002

0,002

0,002

0,002

0,002

0,002

−

0,02

0,018

0,03

0,017

0,014

0,017

0,005

0,005

0,005

0,005

0,005

0,005

0,005

−

0,03

0,046

0,05

0,044

0,04

0,044

M,S

M,S

M,S

M,S

M,S

C,M,S

M,S

4,20

4,20

4,20

4,20

4,20

4,20

4,20

Diisodecylftalat

26761­40­0

1987

−

3

−

5

R,V

12

Diisopropylamin

108­18­9

1993

5

20

10

40

H,V

2,6­Diisopropylfenylisocyanat

28178­42­9

2005

0,005

0,04

0,01

0,08

M,S

4

o­Diklorbensen

95­50­1

2000

25

150

50

300

H

# p­Diklorbensen

106­46­7

2015

10

60

50

306

3,3´­Diklorbenzidin

91­94­1

C,S

3

23

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

2,2­Diklordietyleter

111­44­4

C

3

2,2´-Diklordietylsulfid (senapsgas)

505­60­2

C

3

Diklordifluormetan

Se: CFC 12

1,1´­Diklordimetyleter

542­88­1

C

1

# 1,1­Dikloretan

75­34­3

2015

100

412

−

−

H

1,2­Dikloretan

107­06­2

1981

1

4

5

20

C,H,V

1,1­Dikloreten

75­35­4

1981

5

20

10

40

V

Diklormetan

Se: Metylenklorid

Dikväveoxid

Se: Lustgas

# N,N­Dimetylacetamid

127­19­5

2015

10

35

20

70

H,R

21

Dimetyladipat

627­93­0

2005

5

36

−

−

# Dimetylamin

124­40­3

2015

2

3,5

5

9

N,N­Dimetyl­4­aminoazobensen

60­11­7

C

1

S­(2­(Dimetylamino)etyl)pseudotiourea

dihydroklorid (PBA 1)

16111­27­6

S

3

N,N­Dimetylanilin

121­69­7

1993

1

5

2

10

H,V

3,3´­Dimetylbenzidin

Se: o-Toluidin

3

Dimetyldisulfid

624­92­0

1993

1

−

−

−

22

Dimetyleter

115­10­6

1996

500

950

800

1500

V

AFS 2015:7

24

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Dimetyletylamin

598­56­1

1993

2

6

5

15

V

# N,N­Dimetylformamid

68­12­2

2015

5

15

10

30

H,R

23

Dimetylftalat

131­11­3

1987

–

3

−

5

V

12

Dimetylglutarat

1119­40­0

2005

5

33

−

−

1,1­Dimetylhydrazin

57­14­7

C

3

1,2­Dimetylhydrazin

540­73­8

C

3

Dimetylsuccinat

106­65­0

2005

5

30

−

−

Dimetylsulfat

77­78­1

C

3

Dimetylsulfid

75­18­3

1993

1

−

−

−

22

Dimetylsulfoxid

67­68­5

1993

50

150

150

500

H,V

Dinitrobensen

1,2­Dinitrobensen

1,3­Dinitrobensen

1,4­Dinitrobensen

25154­54­5

528­29­0

99­65­0

100­25­4

1978

0,15

1

0,3

2

H,V

Dinitrotoluen

2,4­Dinitrotoluen

2,6­Dinitrotoluen

25321­14­6

121­14­2

606­20­2

1993

1993

1993

−

0,15

−

0,3

C,H,V

13

Dioktylftalat

Se även: Di(2-etylhexyl)ftalat

117­84­0

1987

−

3

−

5

R,V

12

Dioxan

123­91­1

1996

10

35

25

90

C,V

Dipropylenglykolmonometyleter

34590­94­8

1993

50

300

75

450

H,V

Disulfiram

97­77­8

1993

−

1

−

2

S,V

Enfluran

13838­16­9

1981

10

80

20

150

V

25

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Enzymer, subtilisiner

1395­21­7

9014­01­1

1996

1 glycinenhet/m³

3 glycinenheter/m³

S

24

Epiklorhydrin

106­89­8

1978

0,5

1,9

1

4

C,H,S,V

Erionit

12510­42­8

66733­21­9

C

1

Etanol

64­17­5

1993

500

1000

1000

1900

V

# Etanolamin

141­43­5

2015

1

2,5

3

7,5

H

Eten

74­85­1

2000

250

330

1000

1200

V

Eter

Se: Dietyleter

2­Etoxietanol

Se: Etylenglykolmonoetyleter

2­Etoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonoetyleteracetat

Etylacetat

141­78­6

1993

150

550

300

1100

V

# Etylakrylat

140­88­5

2015

5

20

10

40

S

# Etylamin

75­04­7

2015

5

9,4

10

18,8

V

Etylamylketon

Se: 5-Metyl-3-heptanon

# Etylbensen

100­41­4

2015

50

220

200

884

H

Etylbutylketon

Se: 3-Heptanon

Etyl­2­cyanoakrylat

7085­85­0

2000

2

10

4

20

M,S,V

Etylendiamin

107­15­3

1978

10

25

15

35

S,V

AFS 2015:7

26

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

# Etylenglykol

107­21­1

2015

10

25

40

104

H

25

Etylenglykoldinitrat

628­96­6

1990

0,03

0,2

0,1

0,6

H,V

# Etylenglykolmonobutyleter

111­76­2

2015

10

50

50

246

H

# Etylenglykolmonobutyleteracetat

112­07­2

2015

10

70

50

333

H

# Etylenglykolmonoetyleter

110­80­5

2015

2

8

−

−

H,R

26

# Etylenglykolmonoetyleteracetat

111­15­9

2015

2

11

−

−

H,R

26

Etylenglykolmonoisopropyleter

109­59­1

1996

10

45

20

90

H,V

Etylenglykolmonoisopropyleteracetat

19234­20­9

1996

10

60

20

120

H,V

Etylenglykolmonometyleter

109­86­4

H,R

3,27

Etylenglykolmonometyleteracetat

110­49­6

H,R

3,27

Etylenglykolmonopropyleter

2807­30­9

1996

10

45

20

90

H,V

Etylenimin (Aziridin)

151­56­4

C

3

Etylenklorhydrin

Se: 2-Kloretanol

Etylenoxid

75­21­8

1989

1

2

5

9

C,H,V

Etylentiourea

96­45­7

R

3

2­Etylhexyllaktat

6283­86­9

1996

5

40

10

80

V

15

2­Etylkarbamat

Se: Uretan

Etyllaktat

97­64­3

1996

5

25

10

50

V

15

Etylmetakrylat

97­63­2

1987

50

250

75

350

S,V

Etylmetansulfonat

62­50­0

C

3

N­Etylmorfolin

100­74­3

1984

5

25

10

50

H,V

27

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

# Fenol

108­95­2

2015

1

4

4

16

H,M

21

Fenylglycidyleter

122­60­1

1981

10

60

15

90

C,M,S,V

Fenylisocyanat

103­71­9

1984

0,005

0,02

0,01

0,05

M,S

4

Fenyl-β-naftylamin

135­88­6

C

3

2­Fenylpropen

Se: α-Metylstyren

Fibrer, naturliga kristallina utom erionit (som är

ett A­ämne)

Asbest

Aktinolit

Amosit

Antofyllit

Krokidolit

Krysotil

Tremolit

Övriga fibrer

77536­66­4

12172­73­5

77536­67­5

12001­28­4

12001­29­5

77536­68­6

2005

1990

0,1fibrer/cm³

0,5 fibrer/cm³

−

−

−

−

C,M

C,M

C,M

C,M

C,M

C,M

C,M

28

28

28

28

28

28

28

28, 29

Fibrer, syntetiska oorg. glasartade fibrer (amorfa)

Eldfasta keramiska fibrer

Specialfibrer

Övriga fibrer

Mineralull

Kontinuerliga glasfibrer

2005

2005

2005

0,2 fiber/cm³

0,2 fiber/cm³

1 fiber/cm³

−

−

−

−

−

−

C,M

C,M

28, 30

28

28

AFS 2015:7

28

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Fibrer, syntetiska oorg.

kristallina fibrer

Kiselkarbidfibrer

Grafitfibrer

2005

0,2 fiber/cm³

−

−

M

28

# Fluor

7782­41­4

2015

0,1

0,2

2

3,16

Fluorider (som F)

1978

−

2

−

−

31

Fluorväte

Se Vätefluorid

Formaldehyd

50­00­0

2011

0,3

0,37

0,6

0,74

C,H,M,S

Formamid

75­12­7

1993

10

20

15

30

H,R,V

# Fosfin

7803­51­2

2015

0,1

0,14

0,2

0,28

Fosforpentaklorid

10026­13­8

2005

−

1

−

2

V

Fosforpentoxid

1314­56­3

2000

−

1

−

5

V

#

Fosforsyra

7664­38­2

2015

−

1

−

2

Fosfortriklorid

7719­12­2

2005

0,2

1,2

0,4

2,4

V

Fosforväte

Se: Fosfin

Fosforylklorid

10025­87­3

2005

0,1

0,6

0,2

1,2

V

# Fosgen

75­44­5

2015

0,02

0,08

0,05

0,2

Fotogen, flyg-, motor-

6

Ftalater

1987

−

3

−

5

V

12

Ftalsyraanhydrid

85­44­9

2011

0,03

0,2

0,06

0,4

M,S

Furfural

98­01­1

1990

2

8

5

20

H,V

Furfurylalkohol

98­00­0

1990

5

20

10

40

H,V

29

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Glasfibrer

Se: Fibrer, syntetiskt oorg. glasartade Övriga

Glutaraldehyd

111­30­8

2011

−

−

0,1

0,4

S

Glyceroltrinitrat

Se: Nitroglycerin

Glykol

Se: Etylenglykol

Glykoldinitrat

Se: Etylenglykoldinitrat

Grafitdamm

Se: Damm, grafit

Grafitfibrer

Se: Fibrer, syntetiskt oorg. kristallina fibrer

Halotan

151­67­7

1990

5

40

10

80

V

Halloysit

Se: fibrer naturligt kristallina - Övriga

HCFC 22

75­45­6

1984

500

1800

750

2500

V

n­Heptan* och andra heptaner

142­82­5*

1989

200

800

300

1200

V

# 2­Heptanon

110­43­0

2015

25

120

100

475

3­Heptanon

106­35­4

1993

25

120

50

250

V

Hexahydroftalsyraanhydrid

85­42­7

13149­00­3

14166­21­3

2011

M,S

3

Hexametylentetramin

100­97­0

1984

−

3

−

5

S,V

AFS 2015:7

30

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Hexametylfosfortriamid

680­31­9

C

1

n­Hexan

110­54­3

1989

25

90

50

180

V

Hexaner, utom n­hexan

2­Metylpentan

3­Metylpentan

2,2­Dimetylbutan

2,3­Dimetylbutan

107­83­5

96­14­0

75­83­2

79­29­8

1989

200

700

300

1100

V

2­Hexanon

591­78­6

1993

1

4

2

8

H,V

Hexylenglykol

Se: 2-Metyl-2,4-pentandiol

HFC 134 a

811­97­2

1996

500

2000

750

3000

V

Hydrazin

302­01­2

C

3

Hydrokinon

123­31­9

1993

−

0,5

−

1,5

S,V

10

2­Hydroxietylakrylat

818­61­1

1981

1

5

2

10

H,M,S,V

4­Hydroxi­4­metyl­2­pentanon

123­42­2

1993

25

120

50

240

V

Indium* och oorg föreningar (som In)

– totaldamm

7440­74­6*

1996

−

0,1

−

−

2

Isobutylmetakrylat

97­86­9

1987

50

300

75

450

S,V

Isocyanater

Se respektive isocyanat

20

Isocyansyra

75­13­8

2004

0,01

0,018

0,02

0,036

M

4,32

Isofluran

26675­46­7

1990

10

75

20

150

V

Isoforon

78­59­1

1993

−

−

5

30

Isopropanol

67­63­0

1989

150

350

250

600

V

31

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

2­Isopropoxietanol

Se: Etylenglykolmonoisoproyleter

2­Isopropoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonoisopropyleteracetat

Isopropylamin

75­31­0

1993

5

12

10

25

V

# Isopropylbensen

98­82­8

2015

25

120

50

250

H

Isopropylnitrat

1712­64­7

1978

10

45

15

70

V

Jod

7553­56­2

1974

−

−

0,1

1

Järnoxid (som Fe)

– respirabelt damm

1309­37­1

1978

−

3,5

−

−

2

Kadmium*, och oorg föreningar

(som Cd)

– totaldamm

– respirabelt damm

Kadmiumdifluorid

Kadmiumdiklorid

7440­43­9*

7790­79­6

10108­64­2

2005

−

−

0,02

0,002

−

−

−

−

C,M

C,M,R

C,M,R

2,14

Kalciumhydroxid

– inhalerbart damm

1305­62­0

2005

−

3

−

6

V

2

Kalciumoxid

– inhalerbart damm

1305­78­8

2005

−

1

−

2,5

V

2

Kaliumaluminiumtetrafluorid

– inhalerbart damm

60304­36­1

2005

−

0,4

−

−

2

Kaliumhydroxid

–

inhalerbart damm

1310­58­3

2005

−

1

−

2

2

#

Kaprolaktam (damm + ånga)

105­60­2

2015

−

5

−

40

AFS 2015:7

32

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Karbonyldiklorid

Se: Fosgen

3­Karen (jfr Terpener)

13466­78­9

1990

25

150

50

300

S,V

33

Katekol

120­80­9

1993

5

20

10

40

H,V

Kimrök

Se: Damm, kol inkl. kimrök

Kinon

Se: p-Bensokinon

# Klor

7782­50­5

2015

−

−

0,5

1,5

# Klorbensen

108­90­7

2015

5

23

15

70

2­Klor­1,3­butadien

126­99­8

1990

1

3,5

5

18

H,V

Klordifluormetan

Se: HCFC22

Klordioxid

10049­04­4

1996

0,1

0,3

0,3

0,8

# Kloretan

75­00­3

2015

100

268

−

2­Kloretanol

107­07­3

1981

−

−

1

3,5

H

23

Klorfenoler och salter(som klorfenol)

Se även: Triklorfenol

Tetraklorfenol

Pentaklorfenol

1990

−

0,5

−

1,5

H,V

Klorkresol

59­50­7

1993

−

3

−

6

S,V

Kloroform

67­66­3

1978

2

10

5

25

C,H,V

Kloropren

Se: 2-Klor-1,3-butadien

33

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Kobolt*, och oorg. föreningar (som Co)

– inhalerbart damm

Koboltsulfat x 7H 2

O

Koboltdiklorid

7440­48­4*

1002624­1

7646­79­9

2011

−

0,02

−

−

C,H,S

C,H,R,S

C,H,R,S

2

Koldioxid

124­38­9

1974

5000

9000

10000

18000

V

34

Koldisulfid

75­15­0

1978

5

16

8

25

B,H,R,V

Kolmonoxid

Se även Avgaser

630­08­0

1974

35

40

100

120

B,R,V

Koltetraklorid

56­23­5

1978

2

13

3

19

C,H,V

Koppar*, och oorg. föreningar

(som Cu)

– totaldamm

– respirabelt damm

7440­50­8*

1978

−

−

1

0,2

−

−

−

−

2

Kresol

o­Kresol

m­Kresol

p­Kresol

1319­77­3

95­48­7

108­39­4

106­44­5

2000

1

4,5

2

9

H,V

p­Kresylglycidyleter

2186­24­5

1981

10

70

15

100

M,S,V

Kristobalit,

– respirabelt damm

14464­46­1

1996

−

0,05

−

−

C,M

2

Krom*, och oorg. (II, III)­föreningar

(som Cr)

– total damm

7440­47­3*

2005

−

0,5

−

−

2

AFS 2015:7

34

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Krom (VI)­föreningar (som Cr)

– totaldamm

Blykromat

Kaliumdikromat

Kromtrioxid

Natriumdikromat

Strontiumkromat

Zinkkromat

7758­97­6

7778­50­9

1333­82­0

10588­01­9

7789­06­2

13530­65­9

2005

−

0,005

−

0,015

C,S,V

2

13

Kumen

Se: Isopropylbensen

Kvarts

– respirabelt damm

Se även: Kristobalit och Tridymit

14808­60­7

1996

−

0,1

−

−

C,M

2

Kvicksilver, org. föreningar (som Hg)

1993

−

0,01

−

−

B,H

# Kvicksilver, och oorg. föreningar (som Hg)

– inhalerbart damm

7439­97­6

2015

−

0,02

−

−

B

2

Kvävedioxid

Se även Avgaser

10102­44­0

1990

2

4

5

10

Kväveoxid

10102­43­9

1990

25

30

50

60

V

Lacknafta

2–25 % aromater

< 2 % aromater

2011

30

50

175

300

60

100

350

600

H,V

H,V

35

Limonen (jfr terpener)

138­86­3

1990

25

150

50

300

S,V

33

Litium* och föreningar (som Li)

– Inhalerbart damm

Litiumhydrid

7439­93­2*

7580­67­8

2011

−

−

−

0,02

2

35

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Lustgas

10024­97­2

1981

100

180

500

900

V

Maleinsyraanhydrid

108­31­6

2011

0,05

0,2

0,1

0,4

M,S

Mangan*, och oorg. föreningar

(som Mn),

– totaldamm

– respirabelt damm

7439­96­5*

2000

−

−

0,2

0,1

−

−

−

−

2

MEK

Se: Metyletylketon

Metakrylsyra

79­41­4

1987

20

70

30

100

V

Metanol

67­56­1

1990

200

250

250

350

H,V

Metantiol

74­93­1

1993

1

−

−

−

22

# 1­Metoxi­2­propanol

107­98­2

2015

50

190

150

568

H

#

1­Metoxi­2­propylacetat

108­65­6

2015

50

275

100

550

H

Metylacetat

79­20­9

1993

150

450

300

900

V

# Metylakrylat

96­33­3

2015

5

18

10

36

M,S

Metylamin

74­89­5

1984

10

13

20

25

H,V

Metylamylalkohol

Se: 4-Metyl-2-pentanol

Metylamylketon

Se: 2-Heptanon

Metylbromid

74­83­9

1990

5

19

10

40

H,V

Metyl­n­butylketon

Se: 2-Hexanon

Metyl­2­cyanoakrylat

137­05­3

2000

2

9

4

18

M,S,V

AFS 2015:7

36

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

4,4´­Metylendianilin

101­77­9

C

3,13

Metylenklorid

75­09­2

1989

35

120

70

250

C,H,V

36

# Metyletylketon

78­93­3

2015

50

150

300

900

Metyletylketonperoxid

1338­23­4

1981

−

−

0,2

1,5

Metylformiat

107­31­3

1993

100

250

150

350

V

# 5­Metyl­3­heptanon

541­85­5

2015

10

53

20

107

Metylhexahydroftalsyraanhydrid

25550­51­0

19438­60­9

48122­14­1

57110­29­9

M,S

3,27

5­Metyl­2­hexanon

110­12­3

2005

25

120

50

250

V

Metylisoamylketon

Se: 5-Metyl-2-hexanon

#

Metylisobutylketon

108­10­1

2015

25

100

50

200

Metylisocyanat

624­83­9

2005

0,01

0,024

0,02

0,047

M

4,20

4­Metylisopropylbensen

99­87­6

1984

25

140

35

190

V

Metyljodid

74­88­4

1981

1

6

5

30

C,H,V

Metylklorid

74­87­3

1996

10

20

20

40

V

Metylklormetyleter

107­30­2

C

1

Metylkloroform

Se: 1,1,1-Trikloretan

20­Metylkolantren (3­Metylkolantren)

56­49­5

C

1

37

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Metylmerkaptan

Se: Metantiol

# Metylmetakrylat

80­62­6

2015

50

200

100

400

S

Metylmetansulfonat

66­27­3

C

3

N­Metylmorfolin

109­02­4

1984

5

20

10

40

H,V

N­Metyl­N­nitrosourea

684­93­5

C

1

2­Metyl­2,4­pentandiol

107­41­5

1996

−

−

25

120

4­Metyl­2­pentanol

108­11­2

1996

25

110

40

170

H,V

# N­Metyl­2­pyrrolidon

872­50­4

2015

10

40

20

80

H,R

#

α-Metylstyren

98­83­9

2015

20

98

100

492

Metylstyren

Se: Vinyltoluen

#

Metyltertiärbutyleter

1634­04­4

2015

30

110

100

367

Metyltetrahydroftalsyraanhydrid

26590­20­5

11070­44­3

34090­76­1

1694­82­2

3425­89­6

5333­84­6

42498­58­8

M,S

3,27

MIBK

Se: Metylisobutylketon

AFS 2015:7

38

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Mineralull

Se: Fibrer, syntetiska oorg. glasartade – Övriga

Mjöldamm

Se: Damm, mjöl

Molybden*, metall och svårlösliga. föreningar

(som Mo),

– totaldamm

– respirabelt damm

7439­98­7*

1984

−

−

10

5

−

−

−

−

2

Molybden, lättlösliga föreningar (som Mo)

– totaldamm

1984

−

5

−

−

2

Monoisocyanater

Se: 2,6-Diisopropylfenylisocyanat

Fenylisocyanat

Isocyansyra

Metylisocyanat

Monoklorättikssyra

79­11­8

1993

1

4

2

8

H,V

Monometylhydrazin

60­34­4

C

3

# Morfolin

110­91­8

2015

10

35

20

72

MTBE

Se: Metyltertiärbutyleter

Myrsyra

64­18­6

1990

3

5

5

9

V

Nafta

Se: Petroleumnafta

39

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Naftalen

91­20­3

2000

10

50

15

80

V

Naftalener, klorerade

1321­65­9

1978

−

0,2

−

0,6

H,V

α-Naftylamin

134­32­7

C

3

β-Naftylamin

91­59­8

C

1

# Natriumazid

26628­22­8

2015

−

0,1

−

0,3

Natriumhydroxid

– inhalerbart damm

1310­73­2

2005

−

1

−

2

2

Natriumtetraboratdekahydrat

Se: Borax

NDI

Se: Diisocyanater

Nickel, metall

– totaldamm

7440­02­0

1978

−

0,5

−

−

S

2

Nickelföreningar (som Ni), utom

Nickelkarbonyl och Trinickeldisulfid

– totaldamm

1978

−

0,1

−

−

C,S

2

Nickelkarbonyl

13463­39­3

1974

0,001

0,007

−

−

C,R

Nickelsubsulfid

Se:Trinickeldisulfid

Nikotin

54­11­5

2011

−

0,1

−

−

H

# Nitrobensen

98­95­3

2015

0,2

1

−

−

H

4­Nitrodifenyl

92­93­3

C

1

Nitroetan

79­24­3

1993

20

60

50

150

V

Nitroglycerin

55­63­0

1990

0,03

0,3

0,1

0,9

H,V

AFS 2015:7

40

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Nitroglykol

Se: Etylenglykoldinitrat

Nitrometan

75­52­5

1993

20

50

50

130

V

1­Nitropropan

108­03­2

1990

5

18

10

35

2­Nitropropan

79­46­9

1996

2

7

6

20

C

N­Nitrosodimetylamin

62­75­9

C

3

Nitrotoluen

2­Nitrotoluen

3­Nitrotoluen

4­Nitrotoluen

1321­12­6

88­72­2

99­08­1

99­99­0

1993

1

6

2

11

H,V

C, R

NMP

Se: N-Metyl-2-pyrrolidon

Nonaner

1989

150

800

200

1100

V

Oktaner

1989

200

900

300

1400

V

Oljedimma, inkl. oljerök

1990

−

1

−

3

V

37, 38

Oxalsyra

144­62­7

1990

−

1

−

2

V

Ozon

10028­15­6

1990

0,1

0,2

0,3

0,6

PAH (polycykliska aromatiska kolväten)

Se: Benso(a)pyren

Pappersdamm

Se: Damm, papper

PCB

1978

−

0,01

−

0,03

C,H,V

Penicillin

– inhalerbart damm

2011

−

0,1

−

−

S

2

41

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Pentaerytritol

– totaldamm

115­77­5

1996

−

5

−

−

2

1,1,1,2,2-Pentafluoretan

354­33­6

2005

500

2500

750

3750

V

Pentaklorfenol och salter

(som pentaklorfenol)

87­86­5

1974

−

0,5

−

1,5

H,V

Pentaner

n­Pentan

iso­Pentan

tert­Pentan

109­66­0

78­78­4

463­82­1

1978

600

1800

750

2000

V

# Pentylacetater

n­Pentylacetat

1,1­Dimetylpropylacetat

1­Metylbutylacetat

2­Metylbutylacetat

3­Metylbutylacetat

3­Pentylacetat

628­63­7

625­16­1

626­38­0

624­41­9

123­92­2

620­11­1

2015

50

270

100

540

Perkloretylen

Se Tetrakloretylen

Petroleumbränsle

6

Petroleumnafta

39

# Pikrinsyra

88­89­1

2015

−

0,1

−

−

S

α-Pinen (jfr Terpener)

80­56­8

1990

25

150

50

300

V

33

β-Pinen (jfr Terpener)

127­91­3

1990

25

150

50

300

V

33

# Piperazin och salter (som piperazin)

110­85­0

2015

0,003

0,1

0,006

0,3

S

AFS 2015:7

42

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Platina*, metall och svårlösliga föreningar

(som Pt)

– totaldamm

7440­06­4*

2000

−

1

−

−

2

Platina lösliga föreningar (som Pt)

– totaldamm

2000

−

0,002

−

−

S

2

Polyklorerade bifenyler

Se: PCB

n­Propanol

71­23­8

1989

150

350

250

600

V

1,3­Propansulton

1120­71­4

C

3

Propen

115­07­1

1996

500

900

−

−

β-Propiolakton

57­57­8

C

3

# Propionsyra

79­09­4

2015

10

30

20

62

2­Propoxietanol

Se: Etylenglykolmonopropyleter

Propylacetat

109­60­4

1996

100

400

200

800

V

1,2­Propylenglykoldinitrat

6423­43­4

1987

0,1

0,7

0,3

2

H,V

Propylenglykolmonometyleter,

isomerblandning

Se även 1-Metoxi-2-propanol

1320­67­8

1990

50

190

75

300

H,V

Propylenglykolmonometyleter­

acetat

Se: 1-Metoxi-2-propylacetat

1,2­propylenimin

75­55­8

C

3

Propylenoxid

75­56­9

1993

2

5

10

25

C,V

# Pyretrum

8003­34­7

2015

−

1

−

−

43

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Pyridin

110­86­1

1996

2

7

3

10

V

Radon, – underjordsarbete

10043­92­2

2011

−

−

−

−

C

40

Radon, – övrigt arbete

10043­92­2

2011

−

−

−

−

C

41

Resorcinol

108­46­3

1993

10

45

−

−

H,M

# Salpetersyra

7697­37­2

2015

0,5

1,3

1

2,6

# Saltsyra

7647­01­0

2015

2

3

4

6

Selen*, och oorg. föreningar (som Se)

utom väteselenid

– totaldamm

7782­49­2*

1990

−

0,1

−

−

2

Selenväte

Se Väteselenid

Sepiolit

Se: Fibrer, naturligt kristallina – Övriga

Sevofluran

28523­86­6

2000

10

80

20

170

V

Silver*, metall och svårlösliga

föreningar (som Ag)

– totaldamm

7440­22­4*

1990

−

0,1

−

−

2

Silver, lösliga föreningar (som Ag)

– totaldamm

1990

−

0,01

−

−

2

Stearater

– totaldamm

1996

−

5

−

−

2,42

Styren

100­42­5

2011

10

43

20

86

B,H,M,V

Sulfider, (summan av dimetyldisulfid, dimetyl­

sulfid och metantiol)

1993

1

−

−

−

22

AFS 2015:7

44

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

# Sulfotep

3689­24­5

2015

−

0,1

−

−

H

Svaveldioxid

7446­09­5

1987

2

5

5

13

Svavelhexafluorid

2551­62­4

1993

1000

6000

−

−

Svavelsyra

– inhalerbar fraktion

7664­93­9

2011

−

0,1

−

0,2

C,V

2,43

Svaveltetrafluorid

7783­60­0

1993

−

−

0,1

0,4

Svavelväte

Se: Vätesulfid

Talk

– totaldamm

– respirabelt damm

14807­96­6

1996

−

−

2

1

−

−

−

−

2

TDI

Se:diisocyanat

Tellur* metall och föreningar (som Te)

– totaldamm

13494­80­9*

1981

−

0,1

−

−

2

Tenn* metall och oorg. föreningar (som Sn)

– inhalerbart damm

7440­31­5*

2011

−

2

−

−

2

Tennorganiska föreningar (som Sn)

– totaldamm

1978

−

0,1

−

0,2

H,V

2

Terpener

1990

25

150

50

300

V

33

Terpentin

8006­64­2

1990

25

150

50

300

H,S,V

33

1,1,2,2­Tetrabrometan

79­27­6

1993

1

14

2

30

V

Tetraetylbly (som Pb)

78­00­2

1981

−

0,05

−

0,2

H,R,V

1,1,1,2-Tetrafluoretan

Se: HFC 134a

45

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

1,2,2,2-Tetrafluoroetyldifluormetyleter

Se: Desfluran

Tetrahydroftalsyraanhydrid

85­43­8

935­79­5

M,S

3,27

# Tetrahydrofuran

109­99­9

2015

50

150

100

300

Tetrakloretylen

127­18­4

1989

10

70

25

170

C,V

Tetraklorfenol* och salter

(som tetraklorfenol)

2,3,4,5­Tetraklorfenol

2,3,4,6­Tetraklorfenol

2,3,5,6­Tetraklorfenol

25167­83­3*

4901­51­3

58­90­2

935­95­5

1990

−

0,5

−

1,5

H,V

Tetraklorftalsyraanhydrid

117­08­8

M,S

3,27

Tetrametylbly, (som Pb)

75­74­1

1981

−

0,05

−

0,2

H,R,V

Tetranitrometan

509­14­8

1993

0,05

0,4

0,1

0,8

V

THF

Se: Tetrahydrofuran

Tioacetamid

62­55­5

C

3

Tioglykolsyra

68­11­4

1996

1

4

2

8

H,V

Tiram

137­26­8

1993

−

1

−

2

S,V

Titandioxid

– totaldamm

13463­67­7

1990

−

5

−

−

2

o­Toluidin (3,3’­dimetylbensidin)

119­93­7

C

3

#

Toluen

108­88­3

2015

50

192

100

384

B,H

Tridymit

– respirabelt damm

15468­32­3

1996

−

0,05

−

−

C,M

2

AFS 2015:7

46

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Trietanolamin

102­71­6

2011

0,8

5

1,6

10

H,V

# Trietylamin

121­44­8

2015

1

4,2

3

12,6

H

Trietylentetramin

112­24­3

1984

1

6

2

12

S,V

1,1,1-Trifluoretan

420­46­2

2005

500

1750

750

2625

V

1,1,2-Trifluor-2-kloretyldifluormetyleter

Se: Enfluran

2,2,2-Trifluor-1-kloretyldifluormetyleter

Se: Isofluran

# 1,2,4­Triklorbensen

120­82­1

2015

2

15

5

38

H

# 1,1,1­Trikloretan

71­55­6

2015

50

300

200

1110

1,1,2­Trikloretylen

79­01­6

1989

10

50

25

140

C,V

13,44

Triklorfenol* och salter

(som triklorfenol)

2,3,4­Triklorfenol

2,3,5­Triklorfenol

2,3,6­Triklorfenol

2,4,5­Triklorfenol

2,4,6­Triklorfenol

3,4,5­Triklorfenol

25167­82­2*

15950­66­0

933­78­8

933­75­5

95­95­4

88­06­2

609­19­8

1990

−

0,5

−

1,5

C,H,V

Triklorfluormetan

Se: CFC 11

1,1,2-Triklor-1,2,2-trifluoretan

Se: CFC 113

Trimellitsyraanhydrid

552­30­7

2011

0,002

0,02

0,005

0,04

M,S

47

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Trimetylbensen

1,2,3­Trimetylbensen

1,2,4­Trimetylbensen

1,3,5­Trimetylbensen

25551­13­7

526­73­8

95­63­6

108­67­8

1989

25

120

35

170

V

Trimetylhexametylendiisocyanat

Se: Diisocyanater

1,1,1­Trimetylolpropan

77­99­6

1996

−

5

−

−

2

Trinickeldisulfid (som Ni)

– totaldamm

12035­72­2

1978

−

0,01

−

−

C,S

2

2,4,6­Trinitrotoluen

118­96­7

1993

−

0,1

−

0,2

H,V

Tris(2,3­dibrompropyl)fosfat

126­72­7

C

3

Trädamm

Se: Damm, trä

Uretan

51­79­6

C

3

Vanadinpentoxid (som V)

– totaldamm

– respirabelt damm

1314­62­1

1987

−

−

0,2

−

−

−

−

0,05

2

Vinylacetat

108­05­4

1993

5

18

10

35

V

Vinylidenklorid

Se: 1,1-Dikloreten

Vinylklorid

75­01­4

1974

1

2,5

5

13

C,H,V

Vinyltoluen

2­Vinyltoluen

3­Vinyltoluen

4­Vinyltoluen

25013­15­4

611­15­4

100­80­9

622­97­9

1993

10

50

30

150

H,V

AFS 2015:7

48

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Volfram*, metall och svårlösliga föreningar

(som W)

– totaldamm

7440­33­7*

1981

−

5

−

−

2

Volfram, lättlösliga fören. (som W)

– totaldamm

1981

−

1

−

−

2

Vätebromid

10035­10­6

2000

1

3,5

2

7

Vätecyanid (som CN)

74­90­8

2011

1,8

2

3,6

4

H

# Vätefluorid

7664­39­3

2015

1,8

1,5

2

1,7

31

Väteklorid

Se: Saltsyra

Väteperoxid

7722­84­1

1990

1

1,4

2

3

# Väteselenid

7783­07­5

2015

0,01

0,03

0,05

0,2

# Vätesulfid

7783­06­4

2015

5

7

10

14

Wollastonit

Se: Fibrer, naturliga kristallina- Övriga

# Xylen

o­Xylen

m­Xylen

p­Xylen

1330­20­7

95­47­6

108­38­3

106­42­3

2015

50

221

100

442

H

Zinkklorid

– respirabelt damm

7646­85­7

1974

−

1

−

−

2

Zinkoxid

– totaldamm

1314­13­2

1974

−

5

−

−

2

49

AFS 2015:7

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m ³

ppm

mg/m ³

Ziram

137­30­4

1993

−

1

−

2

S,V

Ättiksyra

64­19­7

1990

5

13

10

25

V

Ättiksyraanhydrid

108­24­7

1974

−

−

5

20

AFS 2015:7

50

Noter till gränsvärdeslistan

1) Ämnet får inte hanteras. Vissa undantag finns dock. Se vidare 45–46 §§

i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd,

ämnen som tillhör grupp A i bilaga 1.

2) Med inhalerbart damm menas den dammfraktion som definieras i

svensk standard SS­EN 481, Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner

för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.3 och som har

en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.1.

Med respirabelt damm menas den dammfraktion som definieras i

svensk standard SS­EN 481, Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner

för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.11 och som

har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.3.

Med totaldamm menas de partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter

i den provtagare som beskrivs i Metodserien, Provtagning av totaldamm

och respirabelt damm, Metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen, numera

Arbetsmiljöverket. Filterdiametern är normalt 37 mm, men kan även vara

25 mm. Trots sitt namn provtas inte den totala mängden luftburna par­

tiklar med denna metod.

Se även Kommentarer till not 2 på sid 56.

3) För hantering av ämnet krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket. Se vidare

47–48 §§ i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och till­

stånd, ämnen som tillhör grupp B i bilaga 1.

4) Korttidsgränsvärdet avser en 5­minutersperiod. Detta gäller för ammo­

niak, diisocyanater, 2,6­diisopropylfenylisocyanat, fenylisocyanat, isocy­

ansyra och metylisocyanat.

5) Tabellens särskilda gränsvärden för kvävedioxid och kolmonoxid är

avsedda att ta hänsyn till den samlade effekten av de ämnen som före­

kommer i avgaser inklusive cancerframkallande ämnen. Dessa ämnen

används alltså som indikatorsubstanser. Exponeringen ska vara godtag­

bar med hänsyn till båda värdena. Det är troligt att kolmonoxidvärdet

blir dimensionerande vid exponering för avgaser från bensin­ och gasol­

drivna motorer, medan kväve dioxidvärdet får motsvarande funktion för

dieselavgaser. Däremot ska man inte räkna hygienisk effekt mellan kol­

monoxid och kvävedioxid (se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljöris­

ker).

6) Bensin, dieselolja, jetbränsle och villaolja/eldningsolja och andra petrole­

umbränslen har inga fastställda gränsvärden på grund av att de är bland­

51

AFS 2015:7

ningar av ett stort antal ämnen, vars halter oftast inte är kända i detalj. De

varierar dessutom mellan olika bränslepartier. Nedan anges ungefärliga

värden som kan användas i det förebyggande skyddsarbetet.

För mätningar av kolväten kan man använda instrument som ger total­

halten av ämnena. Instrumentet ska kalibreras mot aktuellt bränsle eller

t.ex. ren oktan.

Produkt

Rekommenderade värden för totalhalt kolväten i luft,

mg/m

3

(tidsvägt medelvärde för en arbetsdag)

Flygbensin

350

Motorbensin

250

Alkylatbensin

a

900

Jetbränsle

b

250

Diesel Mk1

c

350

Villaolja

250

a) Specialbensin för motordrivna arbetsredskap (svensk standard SS 155461:2008)

t.ex. motorsågar.

b) Kallas också Jet A-1, flygfotogen m.m.

c) Diesel (Mk 2 och Mk 3) med högre aromathalter (max 20 och ca 25 %) finns också

men har en begränsad marknad.

7) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 0,2 % bensen.

8) Industribensin, extraktionsbensin, specificeras genom sitt kokpunktsintervall.

Vanliga sorter i Sverige brukar innehålla antingen huvudsakligen hexaner

(ca 25–50 % n­hexan, kokpunktsintervall ca 60–80 °C), heptaner (kokpunkts­

intervall ca 80–110 °C) eller oktaner (kokpunktsintervall ca 100–140 °C). Jäm­

för n­hexan, övriga hexaner, heptaner och oktaner.

9) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 5 % n­hexan.

10) p­Bensokinon, kinon, kan genom reduktion övergå till hydrokinon. Hydro­

kinon kan lätt återbildas till p­bensokinon genom luftoxidation. Se även

hydrokinon.

11) Benso(a)pyren kan förekomma bland andra polycykliska aromatiska kol­

väten (PAH) i rök, damm eller dimma från t.ex. tjära och asfalt samt i vissa

oljor och förbränningsprodukter.

12) Samma gränsvärde uttryckt i mg/m³ ska tillämpas för de ftalater som

inte har fastställda gränsvärden. Följande ftalater är reproduktions­

störande:

AFS 2015:7

52

CAS­nr

Di(2­metoxietyl)ftalat

117­82­8

Di(2­etylhexyl)ftalat

117­81­7

Dibutylftalat

84­74­2

Bensylbutylftalat

85­68­7

Diisobutylftalat

84­69­5

13) Ämnen som har tagits upp på bilaga XIV (tillstånd) till REACH och krä­

ver tillstånd för att få användas och släppas ut på marknaden (1 juni

2016). För aktuell lista se Echas hemsida.

14) För bly och kadmium finns biologiska gränsvärden, se föreskrifterna om

medicinska kontroller i arbetslivet.

15) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas för de laktater som inte

har fastställda gränsvärden.

16) För damm eller dimma av ämnen som har särskilda gränsvärden till­

lämpas dessa värden.

17) Avser damm från sluthärdad eller nästan sluthärdad epoxi­, akrylat­,

polyuretan­ och esterplast, bakelit eller dylikt. Hit räknas även damm

från ohärdat pulvermaterial av epoxityp m.fl.

18) Vid bedömning av damm från impregnerat virke tillämpas gränsvärdet

0,5 mg/m³.

19) Gränsvärdet avser kolväten i ångform dvs. upp till 12 kolatomer. Vid

exponering för kolväten med mer än 12 kolatomer som förekommer i

form av aerosol, partiklar eller vätskedroppar, tillämpas gränsvärdet för

organiskt damm och dimma, 5 mg/m³. Gränsvärdet gäller inte för aro­

matfri lacknafta (< 2 viktsprocent) som har eget gränsvärde, se not 36.

20) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas även för de diisocya­

nater som inte har fastställda gränsvärden. Detsamma gäller för diiso­

cyanater i damm­ eller dimform, aerosol, inklusive prepolymeriserade

isocyanater och addukter. Motsvarande värde uttryckt i mg/m³ är olika

för olika ämnen.

På gränsvärdeslistan finns följande isocyanater upptagna:

Diisocyanater:

Monoisocyanater:

Hexametylendiisocyanat, HDI

2,6­Diisopropylfenylisocanat

Isoforondiisocyanat, IPDI

Fenylisocyanat

4,4­Metylendifenyldiisocyanat, MDI

Isocyansyra, ICA

Naftalendiisocyanat, NDI

Metylisocyanat, MIC

Toluendiisocyanat, TDI

Trimetylhexametylendiisocyanat, TMDI

53

AFS 2015:7

21) I ångform kan ämnet i betydande grad upptas genom huden.

22) Nivågränsvärdet 1 ppm gäller för summan av halterna av dimetyldisul­

fid, dimetylsulfid och metantiol.

23) Upptaget av ämnet i vätskeform genom huden är så stort att det kan ge

livshotande skador.

24) Gränsvärdet gäller för subtilisin och liknande proteolytiska enzymer.

En glycinenhet motsvarar en aktivitet som från standardsubstrat under

standardbetingelser frigör så många aminogrupper som finns i 1 mg

glycin.

25) Gränsvärdet gäller den sammanlagda koncentrationen av ånga och

aerosol.

26) Med hänsyn till risken för reproduktionsstörande verkan och till det

stora upptaget via hud av såväl vätska som ånga är det särskilt viktigt

att undvika hudkontakt. Vid samtidig exponering för flera lösnings­

medel ska den hygieniska effekten för reproduktionsstörande etylen­

glykletrar och andra lösningsmedel beräknas separat, se föreskrifterna

om kemiska arbetsmiljörisker. Etylenglykoletrarnas bidrag till annan

lösnings medelspåverkan än reproduktionsstörande verkan kan försum­

mas. Några av dessa kräver tillstånd av Arbetsmiljöverket för hantering.

Se vidare föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

27) För att få tillstånd för hantering av metylhexahydroftalsyraanhydrid,

metyltetrahydroftalsyraanhydrid, tetrahydroftalsyraanhydrid eller

tetraklorftal syraanhydrid bör ett riktvärde på 0,005 mg/m³ för den sam­

manlagda exponeringen för syraanhydrider under 15 minuter inte över­

skridas.

För att få tillstånd för hantering av etylenglykolmonometyleter eller

etylenglykolmonometyleteracetat bör ett riktvärde på 0,1 mg/m³ mätt

som tidsvägt dagsmedelvärde inte överskridas.

28) De fibrer som man tar hänsyn till vid jämförelse med gränsvärdet är

sådana respirabla fibrer, som har ett längdbreddförhållande större än

3:1, en diameter mindre än 3 µm och en längd större än 5 µm. Gräns­

värdet förutsätter att fiberräkningen utförs i faskontrastmikroskop. Vid

exponering för fiberhaltigt damm gäller också gränsvärdet för oorga­

niskt damm.

29) Bland mineral som kan förekomma som naturligt kristallina fibrer kan

nämnas attapulgit, halloysit, sepiolit och wollastonit.

AFS 2015:7

54

30) Vanligaste eldfasta keramiska fibrerna är aluminiumsilikatfibrer (CAS-

nr: 142844­00­6).

31) Vid exponering för blandningar av fluorider och vätefluorid ska nivå-

gränsvärdet för fluorider tillämpas.

32) Metylisocyanat och isocyansyra kan bildas vid heta arbeten i polyuretan

och andra kväveinnehållande kolföreningar. Krav på medicinsk kon­

troll gäller endast när ämnet bildas vid sådan termisk nedbrytning av

material som anges i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

33) Terpentin från nordiska barrträd är hudsensibiliserande. Någon sensibi­

liserande verkan är dock inte vetenskapligt bekräftad för enskilda terpe­

ner med undantag av 3­karen.

34) Koldioxid används ofta som indikatorsubstans i arbetslokaler där luft­

föroreningar huvudsakligen uppkommer genom de personer som vistas

där. Se särskilda regler om ventilation i föreskrifterna om arbetsplatsens

utformning.

35) Avser lacknafta som företrädesvis används som lösnings­ och späd­

ningsmedel för färg­ och lackprodukter, dvs. petroleumnafta med

sina huvudsakliga beståndsdelar i området C

7

till C

12

och med upp

till 22 viktprocent aromater (upp till ca 20 volymprocent) och mindre

än 0,1 viktprocent bensen. Jämför not 40 om petroleumnafta. Angivet

ungefärligt värde uttryckt i ppm är beräknat på lacknafta med 22

viktprocent aromater.

36)

Metylenklorid är även reglerade av Kemikalieinspektionens

lagstiftning. Dispens krävs för att saluhålla, överlåta och använda

metylenklorid yrkesmässigt i Sverige undantaget forskning, utveckling

och analysarbete.

37) Vissa oljor ger vid upphettning upphov till polycykliska aromatiska

kolväten (PAH) som kan vara cancerframkallande. Dessutom kan

mineraloljor i sig innehålla sådana ämnen.

38) För dimma av vattenhaltig skärvätska eller dylikt, där även andra ämnen

än oljor kan ingå, tillämpas värdet som totalhalt på den vattenfria delen.

För ämnen med enskilda lägre gränsvärden tillämpas dessa.

39) Petroleumnafta består av en blandning av s.k. petroleumkolväten,

vanligen med kokpunktsintervall 135–200

°C

. Beteckningar som aromat­

nafta och alifatnafta kan förekomma för petroleumnafta med nära 100 %

aromater eller nära 100 % alifater. Lacknafta med 17–22 % aromater är

55

Rättelseblad AFS 2015:7

40)

en typ av petroleumnafta. Särskilt gränsvärde gäller för lacknafta med

en aromathalt upp till 22 viktprocent (se även not 36). Gränsvärden

för annan typ av petroleumnafta beräknas med utgångspunkt från

sammansättning och gränsvärden för ingående komponenter.

40)

För underjordsarbete har gränsvärdet för radongas angetts som

totalexponering under ett år och får inte överstiga 2,1 x 10⁶ Bq h/m³

vid arbete under jord (årsarbetstid = 1600 h). Detta värde motsvarar en

exponering på ca 1300 Bq/m³. Med arbete under jord avses berg- och

gruvarbete, byggnadsarbete under jord samt tillfälligt arbete i lokaler,

bergrum, tunnlar och liknade under jord.

För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och inredda

bergrum och berganläggningar, lokaler och liknande, får radonhalten

inte överstiga 0,72 x 10⁶ Bq h/m³ (årsarbetstid = 1800 h). Detta

värde motsvarar en exponering på ca 400 Bq/m³. Bestämning av

radongaskoncentration bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.

41) För övrigt arbete, annat än underjordsarbete, har gränsvärdet för

radongas angetts som totalexponering under ett år och får inte överstiga

0,36 x 10⁶ Bq h/m³ vid arbete ovan jord (årsarbetstid = 1800 h). Detta

värde motsvarar en exponering på ca 200 Bq/m³. Bestämning av

radongaskoncentration bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.

42) Gränsvärdet gäller inte sådana metallstearater som innehåller toxiska

metaller, t.ex. bly. I detta fall ska gränsvärdet för bly användas.

43) Aerosoler av svavelsyra har i studier visats vara cancerframkallande.

44)

I trikloretylen ingår vissa stabiliseringsmedel. Trikloretylen för

särskilt krävande tekniska ändamål kan som tillsats innehålla speciellt

sammansatta stabiliseringsmedel i låg halt i vilka bl.a. epiklorhydrin

kan ingå.

Obs! Detta rättelseblad ersätter sid 55 av tidigare utgivna AFS 2015:7. Rättelsen innebär att

not 40 första meningens formel ska lyda ”2,1 x 10⁶ Bq h/m³” i stället för ” 2,1.x 10⁶ Bq h/m³”.

I not 40 efter tredje meningen ska följande stycke införas ”För annat underjordsarbete, som

arbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar, lokaler och liknande,

får radonhalten inte överstiga 0,72 x 10⁶ Bq h/m³ (årsarbetstid 1800 timmar). Detta värde

motsvarar en exponering på ca 400 Bq/m³.”

Rättelsen innebär att not 41 första meningens formel ska lyda ”0,36 x 10⁶ Bq h/m³” i stället

för ”0,36.x 10⁶ Bq h/m³”.

AFS 2015:7

56

Kommentarer till not 2 till gränsvärdeslistan

Dammdefinitioner

Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är defi­

nierade i standarden Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner för mät­

ning av luftburna partiklar (SS­EN 481). De utgörs av inhalerbar, torakal och

respirabel partikelfraktion. Med inhalerbar fraktion menas den mängd par­

tiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och

mun. Torakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passe­

rar struphuvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som

når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Detta åskådliggörs i

figur 1. Figuren visar att för inhalerbart damm infångas 50 % av mängden

partiklar med den aerodynamiska diametern 100 µm, för torakalt damm

infångas 50 % av 10 µm­partiklarna och för respirabelt damm infångas 50 %

av 4 µm­partiklarna.

Rökpartiklar, från t.ex. svetsning, är i regel huvudsakligen av storleksord­

ningen < 1 µm, vilket innebär att dessa till största delen enligt standarden

består av respirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas

som respirabla. Därför behöver man inte använda provtagare med förav­

skiljare vid provtagning då enbart rök finns. Metallrök bildas i regel genom

kondensation och eventuell oxidation av metallånga. Vanligtvis utför svet­

sare även slipning eller slaggning varför även det luftburna dammet i en

svetsares andningszon kan bestå av en hög andel icke­respirabelt damm.

Vid provtagning av det som vi kallar totaldamm används i Sverige en

provtagningskassett med diametern 25 mm eller 37 mm. Begreppet total­

Figur 1. Inhalerbart, torakalt och respirabelt damm enligt konventionen i standarden SS-EN

481 angivna som procent av totalmängden luftburna partiklar.

57

AFS 2015:7

damm får inte blandas ihop med den totala mängden luftburna partiklar i

luften, av vilken totaldamm endast är en del.

Den nya dammkonventionen för inhalerbart damm avviker så mycket från

det äldre begreppet totaldamm att luftföroreningshalter, och därmed även

gränsvärden, inte direkt går att jämföra med varandra. Undersökningar,

som Arbetsmiljöverket m.fl. utfört tyder på att mängden inhalerbart damm

kan vara två till tre gånger större än mängden totaldamm vid provtagning i

samma arbetsmiljö. Skillnader beror också på dammsorten.

Arbetsmiljöverket använder vid gränsvärdessättningen såväl det äldre

begreppet totaldamm som den nya definitionen av inhalerbart damm enligt

standarden SS-EN 481. Än så länge finns inget gränsvärde angivet för tora­

kalt damm.

AFS 2015:7

58

Bilaga 2

Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport

Om man hänvisar till en tidigare rapport där uppgiften finns, behöver upp­

giften inte upprepas om den inte ändrats sedan föregående mätning.

– Företagets namn, adress och arbetsställets belägenhet.

– Verksamhet och antal anställda som berörs av den luftförorening som är

orsak till mätningen.

– Datum för mätningen.

– Vilket ämne/vilka ämnen som har uppmätts.

– Syfte med mätningen.

– Vem som utfört mätningen.

– Produktions­ och ventilationsuppgifter.

– Klimatuppgifter vid mätning utomhus.

– Skiss eller fotografi över arbetsplatsen.

– Eventuell arbetsrotation, om den har betydelse för exponeringen.

– Om, när och vilken personlig skyddsutrustning som använts.

– Genomsnittlig tid under vilken respektive arbetsmoment pågått per dag,

vecka och år, om det är möjligt att bedöma denna.

– Total arbetstid per dag, start och stopp, eventuell skiftgång samt notering

av längre pauser och raster.

– Förekomst av fysiskt tungt arbete.

– Namn på personer och uppgift om de arbetsmoment som omfattas av

mätningen och vid vilka tidpunkter mätningarna utförts.

– Provplatser samt provtagningstider för varje prov.

– Mätmetod och mätutrustning.

– Analysresultat, ­metod och vilket analyslaboratorium som anlitats.

– Sammanställning över mätresultat med tidsvägda dagsmedelvärden och

arbetsmoment samt gällande hygieniskt gränsvärde.

– Bedömning med kommentarer, jämförelser med eventuella tidigare mät­

ningar, andra utredningar etc., rekommenderade åtgärder samt slutsats.

59

AFS 2015:7

Bilaga 3

Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk effekt

Fyra prov av lösningsmedel A har tagits med personburen mätutrustning

under en dag enligt följande:

Prov 1

kl. 07.50 – 10.00

130 min

67 ppm

Prov 2

kl. 10.00 – 12.00

120 min

54 ppm

Prov 3

kl. 12.35 – 14.20

105 min

35 ppm

Prov 4

kl. 14.20 – 16.05

105 min

48 ppm

Det tidsvägda medelvärdet blir då enligt formel i kommentaren till 9 §:

Cm = 52 ppm. Nivågränsvärdet är 70 ppm. Exponeringen för lösningsmedel

A ligger således under nivågränsvärdet.

Under samma tider som i ovan nämnda exempel och i samma prov analy­

serades också lösningsmedel B med följande halter för respektive prov som

resultat: 12, 22, 7 och 16 ppm.

Cm = 14 ppm. Nivågränsvärdet är 20 ppm.

Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten blir då enligt formeln i

kommentaren till 9 §:

När den hygieniska effekten ligger över 1 för samtidig exponering av lös­

ningsmedel A och lösningsmedel B innebär det att gränsvärdesnivå över­

skrids.

52

460

23905

460

5040

3675

6480

8710

105

105

120

130

105

48

105

35

120

54

130

67

=

=

+

+

+

=

+

+

+

+

+

+

=

x

x

x

x

C

m

14

460

6615

460

1680

735

2640

1560

460

105

16

105

7

120

22

130

12

=

=

+

+

+

=

+

+

+

=

x

x

x

x

C

m

4

,

1

7

,

0

7

,

0

20

14

70

52

=

+

=

+

=

HE

AFS 2015:7

60

Bilaga 4

CAS-nummerindex

CAS­nummer för ämnen listade i gränsvärdeslistan (sid. 15–49) samt ämnen

som återfinns i noterna (sid 50–56). Även ämnen som omfattas av förbud

(A) eller tillståndskrav (B) enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska

arbetsmiljörisker ingår. För vissa ämnen finns gränsvärden även för deras

föreningar eller isomerer. Dessa är inte alltid upptagna med CAS nummer.

CAS-nr

Ämne

50­00­0

Formaldehyd

50­32­8

Benso(a)pyren

51­79­6

2­Etylkarbamat (uretan)

B

53­96­3

2-Acetamidofluoren

A

54­11­5

Nikotin

55­63­0

Nitroglycerin

56­23­5

Koltetraklorid

56­49­5

20­Metylkolantren

(3­metylkolantren)

A

57­14­7

1,1­Dimetylhydrazin

B

57­57­8

β-Propiolakton

B

58­90­2

2,3,4,6­Tetraklorfenol

59­50­7

Klorkresol

60­09­3

p­Aminoazobensen

B

60­11­7

N,N­Dimetyl­4­aminoazobensen

A

60­29­7

Dietyleter

60­34­4

Monometylhydrazin

B

60­35­5

Acetamid

62­50­0

Etylmetansulfonat

B

62­53­3

Anilin

62­55­5

Tioacetamid

B

62­75­9

N­Nitrosodimetylamin

(N,N­dimetylnitrosamin)

B

64­17­5

Etanol

64­18­6

Myrsyra

64­19­7

Ättiksyra

61

AFS 2015:7

CAS-nr

Ämne

64­67­5

Dietylsulfat

B

66­27­3

Metylmetansulfonat

B

67­56­1

Metanol

67­63­0

Isopropanol

67­64­1

Aceton

67­66­3

Kloroform

67­68­5

Dimetylsulfoxid

68­11­1

Tioglykolsyra

68­12­2

N,N­Dimetylformamid

71­23­8

n­Propanol

71­36­3

n­Butanol

71­43­2

Bensen

71­55­6

1,1,1­Trikloretan

74­83­9

Metylbromid

74­85­1

Eten

74­87­3

Metylklorid

74­88­4

Metyljodid

74­89­5

Metylamin

74­90­8

Vätecyanid

74­93­1

Metantiol

75­00­3

Kloretan

75­01­4

Vinylklorid

75­04­7

Etylamin

75­05­8

Acetonitril

75­07­0

Acetaldehyd

75­09­2

Metylenklorid

75­12­7

Formamid

75­13­8

Isocyansyra

75­15­0

Koldisulfid

75­18­3

Dimetylsulfid

75­21­8

Etylenoxid

75­31­0

Isopropylamin

75­34­3

1,1­Dikloretan

75­35­4

1,1­Dikloreten

75­44­5

Fosgen

AFS 2015:7

62

CAS-nr

Ämne

75­45­6

HCFC 22 (Klordifluormetan)

75­52­5

Nitrometan

75­55­8

1,2­Propylenimin

B

75­56­9

Propylenoxid

75­64­9

tert­Butylamin

75­65­0

tert­Butanol

75­69­4

CFC 11

75­71­8

CFC 12

75­74­1

Tetrametylbly

75­83­2

2,2­Dimetylbutan

76­13­1

CFC 113

77­78­1

Dimetylsulfat

B

77­99­6

1,1,1­Trimetylolpropan

78­00­2

Tetraetylbly

78­59­1

Isoforon

78­78­4

iso­Pentan

Se pentaner

78­81­9

iso­Butylamin

78­83­1

iso­Butanol

78­92­2

sek­Butanol

78­93­3

Metyletylketon

79­01­6

1,1,2­Trikloretylen

79­06­1

Akrylamid

79­09­4

Propionsyra

79­10­7

Akrylsyra

79­11­8

Monoklorättikssyra

79­20­9

Metylacetat

79­24­3

Nitroetan

79­27­6

1,1,2,2­Tetrabrometan

79­29­8

2,3­Dimetylbutan

79­41­4

Metakrylsyra

79­46­9

2­Nitropropan

80­05­7

Bisfenol A

80­56­8

α-Pinen

80­62­6

Metylmetakrylat

84­44­9

Ftalsyraanhydrid

63

AFS 2015:7

CAS-nr

Ämne

84­66­2

Dietylftalat

84­74­2

Dibutylftalat

85­42­7

Hexahydroftalsyraanhydrid

B

85­43­8

Tetrahydroftalsyraanhydrid

B

85­44­9

Ftalsyraanhydrid

85­68­7

Bensylbutylftalat

87­86­5

Pentaklorfenol

88­06­2

2,4,6­Triklorfenol

88­72­2

2­Nitrotoluen

88­89­1

Pikrinsyra

91­08­7

2,6­Toluendiisocyanat

Se diisocyanater

91­20­3

Naftalen

91­59­8

β-Naftylamin

A

91­94­1

3,3’­Diklorbenzidin

B

92­52­4

Difenyl

92­67­1

4­Aminodifenyl

A

92­87­5

Benzidin

A

92­93­3

4­Nitrodifenyl

A

95­47­6

o­Xylen

95­48­7

o­Kresol

95­50­1

o­Diklorbensen

95­63­6

1,2,4­Trimetylbensen

95­80­7

2,4­Diaminotoluen

B

95­95­4

2,4,5­Triklorfenol

96­12­8

1,2­Dibrom­3­klorpropan

A

96­14­0

3­Metylpentan

96­33­3

Metylakrylat

96­45­7

Etylentiourea

B

97­63­2

Etylmetakrylat

97­64­3

Etyllaktat

97­77­8

Disulfiram

97­86­9

Isobutylmetakrylat

97­88­1

Butylmetakrylat

98­00­0

Furfurylalkohol

98­01­1

Furfural

AFS 2015:7

64

CAS-nr

Ämne

98­07­7

Bensotriklorid

B

98­82­8

Isopropylbensen

98­83­9

α-Metylstyren

98­87­3

Bensalklorid

B

98­95­3

Nitrobensen

99­08­1

3­Nitrotoluen

99­65­0

1,3­Dinitrobensen

99­87­6

4­Metylisopropylbensen

99­99­0

4­Nitrotoluen

100­25­4

1,4­Dinitrobensen

100­37­8

2­Dietylaminoetanol

100­41­4

Etylbensen

100­42­5

Styren

100­44­7

Bensylklorid

100­74­3

N­Etylmorfolin

100­80­1

3­Vinyltoluen

100­97­0

Hexametylentetramin

101­14­4

4,4’­Diamino­3,3’­diklordifenyl­

metan (metylenbis(o­kloranilin))

B

101­68­8

4,4´­Metylendifenyldiisocyanat

Se diisocyanater

101­77­9

4,4’­Metylendianilin

(4,4’­diaminodifenylmetan)

B

102­71­6

Trietanolamin

103­71­9

Fenylisocyanat

105­46­4

sek­Butylacetat

105­60­2

Kaprolaktam

106­11­6

Dietylenglykolmonostearat

106­35­4

3­Heptanon

106­42­3

p­Xylen

106­44­5

p­Kresol

106­46­7

p­Diklorbensen

106­51­4

p­Bensokinon

106­65­0

Dimetylsuccinat

106­89­8

Epiklorhydrin

106­93­4

1,2­Dibrometan (etyldibromid)

B

65

AFS 2015:7

CAS-nr

Ämne

106­99­0

1,3­Butadien

107­02­8

Akrolein

107­05­1

Allylklorid

107­06­2

1,2­Dikloretan

107­07­3

2­Kloretanol

107­11­9

Allylamin

107­13­1

Akrylnitril

107­15­3

Etylendiamin

107­18­6

Allylalkohol

107­21­1

Etylenglykol

107­30­2

Metylklormetyleter

A

107­31­3

Metylformiat

107­41­5

2­Metyl­2,4­pentandiol

107­83­5

2­Metylpentan

107­98­2

1­Metoxi­2­propanol

108­03­2

1­Nitropropan

108­05­4

Vinylacetat

108­10­1

Metylisobutylketon

108­11­2

4­Metyl­2­pentanol

108­18­9

Diisopropylamin

108­24­7

Ättiksyraanhydrid

108­31­6

Maleinsyraanhydrid

108­38­3

m­Xylen

108­39­4

m­Kresol

108­46­3

Resorcinol

108­65­6

1­Metoxi­2­propylacetat

108­67­8

1,3,5­Trimetylbensen

108­88­3

Toluen

108­90­7

Klorbensen

108­91­8

Cyklohexylamin

108­93­0

Cyklohexanol

108­94­1

Cyklohexanon

108­95­2

Fenol

109­02­4

N­Metylmorfolin

109­59­1

Etylenglykolmonoisopropyleter

AFS 2015:7

66

CAS-nr

Ämne

109­60­4

Propylacetat

109­66­0

n­Pentan

Se pentaner

109­73­9

n­Butylamin

109­86­4

Etylenglykolmonometyleter

B

109­89­7

Dietylamin

109­99­9

Tetrahydrofuran

110­12­3

5­Metyl­2­hexanon

110­19­0

iso­Butylacetat

110­43­0

2­Heptanon

110­49­6

Etylenglykolmonometyleteracetat

B

110­54­3

n­Hexan

110­80­5

Etylenglykolmonoetyleter

110­82­7

Cyklohexan

110­85­0

Piperazin

110­86­1

Pyridin

110­91­8

Morfolin

111­15­9

Etylenglykolmonoetyleteracetat

111­30­8

Glutaraldehyd

111­40­0

Dietylentriamin

111­42­2

Dietanolamin

111­44­4

2,2’­Diklordietyleter

B

111­46­6

Dietylenglykol

111­60­4

Etylenglykolmonostearat

111­76­2

Etylenglykolmonobutyleter

111­77­3

Dietylenglykolmonometyleter

111­90­0

Dietylenglykolmonoetyleter

112­07­2

Etylenglykolmonobutyleteracetat

112­15­2

Dietylenglykolmonoetyleteracetat

112­24­3

Trietylentetramin

112­34­5

Dietylenglykolmonobutyleter

115­07­1

Propen

115­10­6

Dimetyleter

115­77­5

Pentaerytritol

117­08­8

Tetraklorftalsyraanhydrid

B

117­81­7

Di­(2­etylhexyl)ftalat

67

AFS 2015:7

CAS-nr

Ämne

118­96­7

2,4,6­Trinitrotoluen

119­90­4

Dianisidin (3,3’­dimetoxibenzidin)

B

119­93­7

3,3’­dimetylbenzidin (o­Tolidin)

B

120­80­9

Katekol

120­82­1

1,2,4­Triklorbensen

121­14­2

2,4­Dinitrotoluen

121­44­8

Trietylamin

121­69­7

N,N­Dimetylanilin

122­39­4

Difenylamin

122­60­1

Fenylglycidyleter

123­31­9

Hydrokinon

123­42­2

4­Hydroxi­4­metyl­2­pentanon

123­86­4

n­Butylacetat

123­91­1

Dioxan

123­92­2

3­Metylbutylacetat

Se pentylacetater

123­95­5

n­Butylstearat

124­17­4

Dietylenglykolmonobutyleteracetat

124­38­9

Koldioxid

124­40­3

Dimetylamin

126­72­7

Tris(2,3­dibrompropyl)fosfat

B

126­99­8

2­Klor­1,3­butadien

127­18­4

Tetrakloretylen

127­19­5

N,N­Dimetylacetamid

127­91­3

β-Pinen

131­11­3

Dimetylftalat

134­32­7

α-Naftylamin

B

135­88­6

Fenyl-β-naftylamin

B

137­05­3

Metyl­2­cyanoakrylat

137­26­8

Tiram

137­30­4

Ziram

138­22­7

Butyllaktat

138­86­3

Limonen

140­88­5

Etylakrylat

141­32­2

n­Butylakrylat

141­43­5

Etanolamin

AFS 2015:7

68

CAS-nr

Ämne

141­78­6

Etylacetat

142­82­5

n­Heptan

143­33­9

Natriumcyanid

Se cyanider

144­62­7

Oxalsyra

151­50­8

Kaliumcyanid

Se cyanider

151­56­4

Etylenimin

B

151­67­7

Halotan

300­92­5

Aluminiumdistearat

302­01­2

Hydrazin

B

334­88­3

Diazometan

B

354­33­6

1,1,1,2,2-Pentafluoretan

420­04­2

Cyanamid

420­46­2

1,1,1-Trifluoretan

463­82­1

tert­Pentan

Se pentaner

492­80­8

Auramin (4,4’­imidokarbonyl­bis­

(N,N­dimetylanilin))

B

505­60­2

2,2’-Diklorodietylsulfid

(senapsgas)

B

506­77­4

Cyanklorid

509­14­8

Tetranitrometan

523­31­9

Dibensylftalat

526­73­8

1,2,3­Trimetylbensen

528­29­0

1,2­Dinitrobensen

540­73­8

1,2­Dimetylhydrazin

B

540­88­5

tert­Butylacetat

541­85­5

5­Metyl­3­heptanon

542­88­1

1,1’­Diklordimetyleter

A

552­30­7

Trimellitsyraanhydrid

557­04­0

Magnesiumstearat

557­05­1

Zinkstearat

584­84­9

2,4­Toluendiisocyanat

Se diisocyanater

591­78­6

2­Hexanon

593­29­3

Kaliumstearat

598­56­1

Dimetyletylamin

606­20­2

2,6­Dinitrotoluen

69

AFS 2015:7

CAS-nr

Ämne

609­19­8

3,4,5­Triklorfenol

611­15­4

2­Vinyltoluen

615­05­4

2,4­Diamino­1­metoxibensen

(2,4­diaminoanisol)

B

620­11­1

3­Pentylacetat

Se pentylacetater

622­97­9

4­Vinyltoluen

624­41­9

2­Metylbutylacetat

Se pentylacetater

624­83­9

Metylisocyanat

624­92­0

Dimetyldisulfid

625­16­1

1,1­Dimetylpropylacetat

Se pentylacetater

626­38­0

1­Metylbutylacetat

Se pentylacetater

627­93­0

Dimetyladipat

628­63­7

n­Pentylacetat

628­96­6

Etylenglykoldinitrat

630­08­0

Kolmonoxid

637­12­7

Aluminiumtristearat

680­31­9

Hexametylfosfortriamid (HMPA)

A

684­93­5

N­Metyl­N­nitrosourea

A

811­97­2

HFC 134 a

818­61­1

2­Hydroxietylakrylat

822­06­0

Hexametylendiisocyanat

Se diisocyanater

822­16­2

Natriumstearat

872­50­4

N­Metyl­2­pyrrolidon

933­75­5

2,3,6­Triklorfenol

933­78­8

2,3,5­Triklorfenol

935­79­5

Tetrahydroftalsyraanhydrid

B

935­95­5

2,3,5,6­Tetraklorfenol

1002­89­7

Ammoniumstearat

1119­40­0

Dimetylglutarat

1120­71­4

1,3­Propansulton

B

1303­96­4

Borax

1305­62­0

Kalciumhydroxid

1305­78­8

Kalciumoxid

1309­37­1

Järnoxid

1309­64­4

Antimontrioxid

AFS 2015:7

70

CAS-nr

Ämne

1310­58­3

Kaliumhydroxid

1310­73­2

Natriumhydroxid

1314­13­2

Zinkoxid

1314­56­3

Fosforpentoxid

1314­62­1

Vanadinpentoxid

1314­80­3

Difosforpentasulfid

1317­36­8

Blymonoxid

1319­77­3

Kresol

1320­67­8

Propylenglykolmonometyleter

1321­12­6

Nitrotoluen

1321­65­9

Naftalener, klorerade

1330­20­7

Xylen, blandning

1333­82­0

Kromtrioxid

Se krom(VI)

1338­23­4

Metyletylketonperoxid

1395­21­7

Enzymer, subtilisiner

1464­53­5

1,2:3,4­Diepoxibutan

B

1592­23­0

Kalciumstearat

1634­04­4

Metyltertiärbutyleter

1694­82­2

1,2,3,6­Tetrahydro­cis­4­metyl­

ftalsyraanhydrid

B

1712­64­7

Isopropylnitrat

2186­24­5

p­Kresylglycidyleter

2238­07­5

Diglycidyleter

2426­08­6

Butylglycidyleter

2551­62­4

Svavelhexafluorid

2807­30­9

Etylenglykolmonopropyleter

3068­88­0

β-Butyrolakton

B

3173­72­6

1,5­Naftalendiisocyanat

Se diisocyanater

3425­89­6

1,2,3,6­Tetrahydro­4­metyl­

ftalsyraanhydrid

B

3689­24­5

Sulfotep

4098­71­9

Isoforondiisocyanat

Se diisocyanater

4485­12­5

Litiumstearat

4901­51­3

2,3,4,5­Tetraklorfenol

71

AFS 2015:7

CAS-nr

Ämne

5333­84­6

1,2,3,6­Tetrahydro­3­metyl­

ftalsyraanhydrid

B

6283­86­9

2­Etylhexyllaktat

6423­43­4

1,2­Propylenglykoldinitrat

7047­84­9

Aluminiummonostearat

7085­85­0

Etyl­2­cyanoakrylat

7429­90­5

Aluminium

7439­92­1

Bly

7439­93­2

Litium

7439­96­5

Mangan

7439­97­6

Kvicksilver

7439­98­7

Molybden

7440­02­0

Nickel

7440­06­4

Platina

7440­22­4

Silver

7440­31­5

Tenn

7440­33­7

Volfram

7440­36­0

Antimon

7440­38­2

Arsenik

7440­41­7

Beryllium

7440­43­9

Kadmium

7440­47­3

Krom

7440­48­4

Kobolt

7440­50­8

Koppar

7440­74­6

Indium

7446­09­5

Svaveldioxid

7553­56­2

Jod

7580­67­8

Litiumhydrid

7646­85­7

Zinkklorid

7646­79­9

Koboltdiklorid

7647­01­0

Saltsyra

7664­38­2

Fosforsyra

7664­39­3

Vätefluorid

7664­41­7

Ammoniak

7664­93­9

Svavelsyra

AFS 2015:7

72

CAS-nr

Ämne

7697­37­2

Salpetersyra

7719­12­2

Fosfortriklorid

7722­84­1

Väteperoxid

7726­95­6

Brom

7758­97­6

Blykromat

Se krom(VI)

7778­50­9

Kaliumdikromat

Se krom(VI)

7782­41­4

Fluor

7782­49­2

Selen

7782­50­5

Klor

7783­06­4

Vätesulfid

7783­07­5

Väteselenid

7783­60­0

Svaveltetrafluorid

7784­42­1

Arseniktrihydrid

7789­06­2

Strontioumkromat

Se krom(VI)

7790­79­6

Kadmiumdifluorid

7803­51­2

Fosfin

7803­52­3

Antimontrihydrid

8003­34­7

Pyretrum

8006­64­2

Terpentin

9002­86­2

Damm, PVC

9014­01­1

Enzymer, subtilisiner

10024­97­2

Lustgas

10025­87­3

Fosforylklorid

10026­13­8

Fosforpentaklorid

10026­24­1

Koboltsulfat heptahydrat

10028­15­6

Ozon

10035­10­6

Vätebromid

10043­92­2

Radon

10049­04­4

Klordioxid

10070­44­3

1,2,3,6­Tetrahydrometyl­

ftalsyraanhydrid

10102­43­9

Kväveoxid

10102­44­0

Kvävedioxid

10108­64­2

Kadmiumdiklorid

10588­01­9

Natriumdikromat

Se krom(VI)