AFS 2016:5

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Tillverkning av vissa behållare,

rörledningar och anläggningar

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter (AFS 2005:2) om tillverkning av vissa behållare,

rörledningar och anläggningar

AFS 2016:5

Arbetsmiljöverkets författningssamling

3

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring

i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:2)

om tillverkning av vissa behållare, rörledningar

och anläggningar;

beslutade den 21 juni 2016.

Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:2) om till-

verkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar att 1, 2, 6, 14 och

20 §§ samt Bilaga 1 ska ha följande lydelse.

Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifter-

na att de allmänna råden till 1, 8 och 17 §§ ska ha följande lydelse.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller för konstruktion, tillverkning och uppförande

av behållare, rörledningar och anläggningar, med följande undantag:

Undantag för behållare.

•	 Behållare som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2016:1)

om tryckbärande anordningar eller motsvarande regler i något annat

land inom EES.

•	 Behållare som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2016:2)

om enkla tryckkärl eller motsvarande regler i något annat land inom EES.

•	 Cisterner som är avsedda för brandfarlig vätska, för vilka föreskrifter

har meddelats med stöd av förordning (2010:1075) om brandfarliga och

explosiva varor.

•	 Behållare som är avsedda att användas för sådan internationell transport

som avses i den Europeiska överenskommelsen om internationell trans-

port av farligt gods på väg (ADR).

•	 Behållare som är avsedda att användas för sådan internationell transport

som avses i det internationella reglementet om befordran av farligt gods

med järnväg (RID).

•	 Behållare som är avsedda att användas för sådan internationell transport

som avses i det internationella reglementet om befordran av farligt gods

med luftfartyg (ICAO-TI).

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2016:5

Utkom från trycket

den 13 juli 2016

AFS 2016:5

4

•	 Behållare som är avsedda att användas för sådan nationell transport

av farligt gods för vilken föreskrifter har meddelats med stöd av lagen

(2006:263) om transport av farligt gods.

•	 Behållare som är avsedda för kärntekniska anläggningar för vilka Statens

Kärnkraftinspektion har utfärdat föreskrifter och villkor enligt lagen (SFS

1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Undantag för rörledningar.

•	 Rörledningar som omfattas av AFS 2016:1 eller motsvarande regler i

något annat land inom EES.

•	 Rörledningar avsedda för brandfarlig vätska, för vilka föreskrifter har

meddelats med stöd av förordning 2010:1075 och som används mellan,

till eller från cistern.

•	 Rörledningar avsedda för naturgas, för vilka föreskrifter har meddelats

med stöd av förordning 2010:1075.

•	 Rörledningar avsedda för vatten med en temperatur av högst +65°C.

Undantag för anläggningar.

•	 Anläggningar och del av anläggningar som är aggregat.

•	 Kärntekniska anläggningar för vilka Statens Kärnkraftinspektion har

utfärdat föreskrifter och villkor enligt lagen (SFS 1984:3) om kärnteknisk

verksamhet.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven

betydelse.

Aggregat

Flera tryckbärande anordningar som satts sam-

man av en tillverkare för att bilda en integrerad

och funktionell enhet. Som aggregat betrak-

tas dock i dessa föreskrifter endast sådana som

omfattas av AFS 2016:1 eller motsvarande regler

i något annat land inom EES.

Anläggning

Samtliga trycksatta anordningar som är monte-

rade inom ett arbetsställes verksamhetsområde.

Avsäkringskrets

Del av processanläggning eller anläggning som

är separat avsäkrad och går att stänga av mot

processen eller anläggningen i övrigt.

Behållare

En sammanfattande benämning på vakuumkärl,

tryckkärl, cistern och lågtrycksgasbehållare.

5

AFS 2016:5

Cistern

En behållare som är konstruerad för att innehålla

vätska där gastrycket ovanför vätskan inte över-

stiger atmosfärstrycket med mer än 0,5 bar.

EES

Det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Fluid

Gaser, vätskor eller ångor i ren fas samt bland-

ningar av dessa. En fluid kan innehålla fasta

ämnen (en suspension).

Hetolja

Olja som används som värmebärare i värmesys-

tem med temperatur över 110 °C.

Krav G

Krav på att grundläggande säkerhetskrav i Bila-

ga 1 skall uppfyllas.

Krav K

Krav på kontroll av kontrollorgan enligt 22 §.

Lågtrycksgasbehållare

Ett tryckkärl som är konstruerat för att innehålla

gas med ett gastryck som inte överstiger 0,5 bar.

Montering

Uppställning på ett arbetsställe och infogning i

en anläggning av trycksatta anordningar.

Naturgas

Gasblandning som till övervägande del innehål-

ler metan.

Permanenta förband

Ett förband som inte kan tas isär annat än med

förstörande metoder.

Processanläggning

Flera trycksatta anordningar som tillsammans

bildar en integrerad och funktionell enhet

avsedd för en särskild process.

Rörledning

Rör, kopplingar, rörtillbehör, expansionskompo-

nenter, slangar eller andra tryckbärande delar

som är avsedda för transport av fluider och är

hopfogade för att integreras i ett tryckbärande

system.

Transportrörledning

En rörledning avsedd för transport av fluider till

eller från en anläggning.

Tryck

Tryck jämfört med atmosfärstrycket, d.v.s. över-

tryck. Undertryck utrycks med negativt värde.

AFS 2016:5

6

Tryckkärl

En behållare som konstruerats och tillverkats

för att innehålla fluider under tryck. Till tryck-

kärlet räknas sådana delar som är direkt fogade

till behållaren fram till anslutningspunkten till

någon annan anordning. Ett tryckkärl kan inne-

hålla ett eller flera rum.

Tryckbärande anordning Tryckkärl, rörledning, säkerhetsutrustning och

tryckbärande tillbehör. Som tryckbärande anord-

ning betraktas dock i dessa föreskrifter endast

sådana tryckbärande anordningar som omfattas

av AFS 2016:1.

Trycksatt anordning

En sammanfattande benämning på tryckkärl,

vakuumkärl, cistern och rörledning.

Vakuumkärl

En behållare som är konstruerad så att det i den

råder, eller kan utvecklas, ett tryck som understi-

ger atmosfärstrycket.

Öppen cistern

En cistern som har en öppen förbindelse med

atmosfären, där gastrycket ovanför vätskeytan

normalt inte väsentligt avviker från atmosfärs-

trycket.

Klassning av rörledningar

6 § Transportrörledning omfattas av krav som beror på nominell diameter,

tryck, temperatur och innehåll enligt diagrammen 6 till 9 i Bilaga 2 i AFS

2016:1. Härvid ska

•	 	diagrammen 6 och 7 tillämpas för gas, kondenserad gas, under tryck

löst gas, ångor samt vätskor vars ångtryck vid högsta tillåtna tempera-

tur överstiger med mer än 0,5 bar det normala atmosfärtrycket (1,013

bar),

•	 	diagrammen 8 och 9 tillämpas för vätskor vars ångtryck, vid högsta

tillåtna temperatur, är högst 0,5 bar över det normala atmosfärtrycket

(1,013 bar),

•	 	diagrammen 6 och 8 tillämpas för rörledningar med innehåll 1a,

•	 	diagrammen 7 och 9 tillämpas för rörledningar med innehåll 2a.

Som ”PS” i diagrammen 6 till 9 sätts vid denna klassning in det högsta

tryck som tillverkaren använt vid hållfasthetsdimensioneringen.

7

AFS 2016:5

Rörledningen klassas därvid som omfattande av krav G och K enligt föl-

jande:

•	 	Krav G: Kategorierna I, II och III i diagram 6, 7, 8 och 9.

•	 	Krav K: Kategorierna II och III i diagram 6, 7, 8 och 9.

Vid klassningen skall grenledningar med mindre diameter än sin huvud-

ledning klassas som tillhörande denna fram till och med första avstäng-

ningsventilen räknat från huvudledningen.

Undantagna vid klassningen är de delar av en transportrörledning som

har innehåll 2a och har en drifttemperatur på högst 120 °C och som är för-

lagda på ett så särskilt skyddat sätt att detta ger betryggande säkerhet, vilka

inte behöver klassas som omfattande av krav K.

Klassning av anläggningar

14 § Inför denna klassning delas anläggningarna upp i avsäkringskretsar.

En avsäkringskrets omfattas av krav G om den avser att innehålla något

av följande

• behållare som omfattas av krav G enligt 4–5 §§

•	 	tryckkärl och rörledningar som tillhör någon av kategorierna I, II, III

och IV enligt AFS 2016:1

•	 	enkla tryckkärl enligt AFS 2016:2 med PxV över 200 barliter.

En avsäkringskrets omfattas av krav K om den avser att innehålla något

av följande

• behållare som omfattas av krav K enligt 4–5 §§

•	 	tryckkärl och rörledningar som tillhör någon av kategorierna II, III och

IV enligt AFS 2016:1

•	 	enkla tryckkärl enligt AFS 2016:2 med PxV över 1000 barliter.

20 § I anläggningskontrollen skall ha ingått konstruktionskontroll enligt

10 § och tillverkningskontroll enligt 11 § av förband mellan följande objekt:

• behållare som omfattas av krav K enligt 4–5 §§,

•	 	tryckkärl och rörledningar i kategori II, III och IV enligt AFS 2016:1,

•	 	enkla tryckkärl enligt AFS 2016:2 med PxV över 1000 barliter,

• anslutande transportrörledningar som omfattas av krav K enligt 6 §,

•	 	tryckbärande tillbehör och säkerhetsutrustning som hör till dessa upp-

räknade anordningar.

AFS 2016:5

8

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2016.

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Monica Torgrip

Anna Varg

AFS 2016:5

9

Bilaga 1

Grundläggande säkerhetskrav

Dessa grundläggande säkerhetskrav är hämtade från Bilaga 1 i Arbetsmiljö-

verkets föreskrifter (AFS 2016:1) om tryckbärande anordningar som imple-

menterar Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15

maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhanda-

hållande på marknaden av tryckbärande anordningar. Smärre modifieringar

har gjorts för att anpassa dem till att gälla för behållare, rörledningar och

anläggningar enligt föreliggande föreskrifter.

Med anordningar avses i denna bilaga vakuumkärl, cisterner, lågtrycks-

gasbehållare och transportrörledningar.

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om tillverkning av vissa behållare, rörledningar

och anläggningar

Bakgrund

Föreliggande föreskrifter om tillverkning av vissa behållare, rörledningar

och anläggningar ersätter, tillsammans med AFS 2016:1 konstruktions- och

tillverkningsavsnitten i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS

1999:6) om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar. I AFS 2016:1 har

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU införts och innehåller

regler om konstruktion och tillverkning. I AFS 1999: 6 fanns även konstruk-

tions- och tillverkningsregler för en del anordningar som är undantagna

från att omfattas av AFS 2016:1. De finns nu i stället i föreliggande föreskrif-

ter. I och med att de nya föreskrifterna träder i kraft upphör också Arbe-

tarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1994:36) om rörledningar och

meddelande 1978:37 att gälla.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU hanterar risker på

grund av tryck för anordningar som tillverkas och släpps ut på marknaden

för att fritt kunna levereras till alla länder inom EES. Föreliggande föreskrif-

ter hanterar främst risker med tekniska anordningar och system som inne-

håller stora mängder farliga fluider som kan skada eller döda arbetstagare.

Föreliggande föreskrifter innehåller regler för konstruktion, tillverkning och

uppförande av anordningar och anläggningar, där det enligt Europaparla-

mentets och rådets direktiv 2014/68/EU inte kan anses föreligga risker på

AFS 2016:5

10

grund av tryck men där det däremot föreligger risker på grund av att de

innehåller stora kvantiteter farliga ämnen (fluider).

Viss tillverkning och vissa objekt omfattas inte av Europaparlamentets

och rådets direktiv 2014/68/EU trots att det föreligger risker på grund av

tryck.

Ett exempel är där det i förordet till direktivet sägs att: ”Direktivet omfat-

tar däremot inte sammansättning av tryckbärande anordningar som sker

på plats hos brukaren, under dennes ansvar.” Detta undantag grundar sig

enligt Arbetsmiljöverkets uppfattning på att direktivet främst är avsett att

reglera sådana anordningar och aggregat som är handelsvaror tillgängliga

på marknaden och inte anläggningar som byggs på plats under brukarens

ansvar. Ett annat liknande undantag som finns, trots att det kan anses före-

ligga risker på grund av tryck, är direktivets undantag för transportrörled-

ningar och pipelines. Regler för konstruktion och tillverkning av sådana

anläggningar och rörledningar finns i föreliggande föreskrifter.

Kommentarer till vissa paragrafer och avsnitt

Allmänt

Till 1 § Föreliggande föreskrifter gäller för konstruktion och tillverkning av

behållare som är undantagna från AFS 2016:1och AFS 2016:2. Vakuumkärl,

cisterner och lågtrycksgasbehållare är sådana behållare för vilka särskilda

krav ställs i föreliggande föreskrifter.

Föreskrifterna gäller även för konstruktion och tillverkning av rörledning-

ar som är undantagna från AFS 2016:1

Transportrörledningar är sådana rörledningar för vilka särskilda krav

ställs i föreliggande föreskrifter.

De gäller vidare för uppförande och montage av anläggningar som sätts

samman av brukaren under dennes ansvar. De gäller för anläggningar som

innehåller

•	 	tryckbärande anordningar som omfattas av AFS 2016:1,

•	 	enkla tryckkärl som omfattas av AFS 2016:2,

•	 	vakuumkärl, cisterner och lågtrycksgasbehållare som omfattas av före-

liggande föreskrifter.

Om en tillverkare väljer att ta tillverkaransvar för en anläggning i sin hel-

het, kan den bli ett aggregat som inte omfattas av föreliggande föreskrifter.

Den skall istället uppfylla kraven i föreskrifterna om tryckbärande anord-

ningar.

När tryckbärande anordningar och aggregat som är tillverkade och leve-

rerade enligt föreskrifterna om tryckbärande anordningar (eller motsvaran-

11

AFS 2016:5

de regler i något annat land inom EES) ingår i en processanläggning eller

avsäkringskrets gäller de nu föreliggande föreskrifterna inte för tillverkning

och leveranskontroll av dem, utan endast för montaget av dem i processan-

läggningen eller avsäkringskretsen.

När enkla tryckkärl som är tillverkade och levererade enligt AFS 2016:2

(eller motsvarande regler i något annat land inom EES) ingår i en processan-

läggning eller avsäkringskrets gäller de nu föreliggande föreskrifterna inte

för tillverkning och leveranskontroll av dem, utan endast för montaget av

dem i processanläggningen eller avsäkringskretsen.

Med regler motsvarande AFS 2016:1 i något annat land inom EES avses

de regler som landet ifråga har infört för att överföra Europaparlamentets

och rådets direktiv 2014/68/EU till nationell lagstiftning. Med regler mot-

svarande AFS 2016:2 i något annat land inom EES, avses de regler som lan-

det ifråga har infört för att överföra Europaparlamentets och rådets direktiv

2014/29/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstater-

nas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl.

Till 8 § För att harmonisera de tekniska kraven med dem som gäller för

tryckbärande anordningar hänvisar föreliggande föreskrifter till de grund-

läggande säkerhetskraven i Bilaga 1. De är tagna från Bilaga 1 i AFS 2016:1.

Enligt Bilaga 1 skall tillverkaren analysera och fastställa riskerna hos sin

anordning. Härvid anses det inre trycket hos vakuumkärl, cisterner och låg-

trycksgasbehållare normalt inte utgöra en risk i sig. Det är trots detta viktigt

att dessa dimensioneras för de över- eller undertryck de är avsedda att belas-

tas med. Det gäller inte minst det hydrostatiska trycket i en cistern. Därför är

det viktigt att fastställa högsta tillåtna densitet hos vätskan i cisternen.

Det är även viktigt att ta hänsyn till förväntad värmeutvidgning hos inne-

hållet vid dimensionering av cisterner och lågtrycksgasbehållare. Därför är

det viktigt att fastställa högsta tillåtna fyllnadsgrad. Det är viktigt att man

vid fyllning verkligen avpassar fyllnadsgraden till mediets verkliga tempe-

ratur under fyllningen.

Ett sätt att uppfylla de tekniska kraven för tryckbärande anordningar

är att tillämpa europastandarder som är harmoniserade mot Europapar-

lamentets och rådets direktiv 2014/68/EU. Produktstandarder för anord-

ningar som omfattas av föreliggande föreskrifter kan uppfylla de tekniska

kraven, även om de inte kan harmoniseras mot Europaparlamentets och

rådets direktiv 2014/68/EU. Sådana produktstandarder kan användas om

de bedömts uppfylla motsvarande krav av Arbetsmiljöverket eller annan

behörig kompetent myndighet i något land inom EES, som tillämpar säker-

hetskraven i Bilaga I i direktivet för sådana anordningar. Denna princip gäl-

AFS 2016:5

12

ler för standarder för öppna cisterner, kryokärl, pipelines, fjärrvärmerörled-

ningar med mera.

Cisterner och lågtrycksgasbehållare som är avsedda att ingå i byggnads-

verk kan även uppfylla de tekniska kraven genom att uppfylla Europapar-

lamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om

fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och

upphävande av rådet direktiv 89/106/EG. Detta gäller när de i Europapar-

lamentets och rådets förordning 305/2011 angivna väsentliga kraven på

byggnadsverk är tillräckliga för att cisternerna och lågtrycksgasbehållarna

skall uppfylla de relevanta grundläggande säkerhetskraven i Bilaga 1 i före-

liggande föreskrifter.

Vägledning för hur en svetsteknisk produktion bör vara organiserad kan

man få i standarden EN 3834. Den består av en serie standarder som beskri-

ver tre nivåer av kvalitetssystem för svetsproduktion. Den högsta nivån, EN

3834-2, är avsedd för företag som tillämpar kvalitetssystem enligt SS-EN ISO

9001 eller SS-EN ISO 9002. Dessa två standarder är identiska med ISO 9001

och ISO 9002. Det är viktigt att företaget och den svetssakkunnige noga föl-

jer gällande regler för tillverkning och provning av behållare och rörledning-

ar som företaget tillverkar. Vid verifiering av svetsprocedurer och personal

har den svetssakkunnige ansvar för att bedöma vilken provningsomfattning

som krävs för att kunna visa att svetsförbanden uppfyller konstruktionsför-

utsättningarna enligt punkt 3.1.2 i Bilaga 1.

Med likvärdiga regler gällande i något annat land inom EES avses de reg-

ler som landet ifråga har infört för att överföra Bilaga I i Europaparlamentets

och rådets direktiv 2014/68/EU eller regler för cisterner, vakuumkärl, låg-

trycksgasbehållare och transportrörledningar som ger motsvarande säker-

het.

Till 17 § För att harmonisera de tekniska kraven i föreliggande föreskrifter

med dem som gäller för aggregat, hänvisar föreliggande föreskrifter till de

grundläggande säkerhetskraven i Bilaga 1 som är desamma som för aggre-

gat enligt Bilaga 1 i AFS 2016:1. Enligt dem skall tillverkaren analysera vilka

av de i bilagan uppräknade riskerna som föreligger för den aktuella anlägg-

ningen.

Vid infogning av nya trycksatta anordningar i en gammal anläggning som

tidigare tagits i bruk behöver någon förnyad analys av riskerna inte göras

för de avsäkringskretsar som helt ingår i den gamla delen av anläggningen

och som inte påverkar analysen av risker för avsäkringskretsar med nya

anordningar. Dessutom kan övergångsbestämmelserna tilllämpas för avsäk-

13

AFS 2016:5

ringskretsar som följer bestämmelserna i AFS 1999:6 och som avlämnats för

att tas i bruk eller tas i drift till och med den 31 december 2006.

Syftet med analysen av riskerna för anläggningen är att för anläggningens

förväntade livstid fastställa alla rimligt förutsägbara händelser och förlopp,

som kan leda till nedbrytning eller haveri av det system med tryckkärl, rör-

ledningar, cisterner, vakuumkärl m.m., som anläggningen består av.

För anläggningar med avsäkringskretsar som omfattas av krav G, där det

i Bilaga 2 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga

kemikalieolyckor, krävs att brukaren skall göra en riskanalys, kan det vara

lämpligt att tillämpa de grundläggande säkerhetskraven i Bilaga 1 och att

analysen av risker utformas som en systematisk riskanalys. Riskanalysen

kan härvid samordnas med och vara en del av den riskanalys som krävs

enligt föreskrifterna om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor. Även

för andra komplicerade anläggningar med stora risker kan det vara lämpligt

att analysen av risker görs som en systematisk riskanalys.

Med kravet att anläggningen därefter skall ha konstruerats och tillverkats

med ledning av denna analys, menas att säkerhetsåtgärder införs för att ta

bort, minska och motverka de risker som identifierats i analysen. De kvar-

varande riskerna bör ligga på en så låg nivå som det är praktiskt rimligt

att nå. När man väljer säkerhetsåtgärder bör man tillämpa ett hierarkiskt

synsätt. Det innebär att åtgärder vilka motverkar olycksrisker främst genom

inbyggd säkerhet bör ges företräde. Då detta inte kan garanteras under alla

omständigheter är det även viktigt att identifiera andra åtgärder för att före-

bygga, begränsa och avhjälpa. De hierarkiska nivåerna för säkerhetsåtgärder

är följande:

Inbyggd säkerhet: Inbyggd säkerhet är att ta bort eller minska en risk

vid källan. Exempel på inbyggd säkerhet är reduktion av mängden farliga

fluider eller ersättning med en mindre farlig process, användning av kor-

rosionsresistenta konstruktionsmaterial och att tillämpa konstruktionsprin-

ciper som gör att anordningarna är säkra även om det finns defekter i kon-

struktionsmaterialen.

Förebyggande åtgärder: Förebyggande åtgärder är avsedda att förhindra

att händelseförlopp som kan leda till olyckor uppstår. De kan vara dimen-

sionering för maximalt

förutsägbara driftförhållanden, korrosionsskydd,

oförstörande provning för att upptäcka defekter i konstruktionsmaterialen

och anordningar som skyddar anläggningen från yttre påverkan.

Begränsande åtgärder: Begränsande åtgärder är avsedda att förhindra att

en liten olyckshändelse, t.ex. en skenande driftreaktion eller ett litet utsläpp,

utvecklas till en stor olycka. Exempel på begränsande åtgärder är säkerhets-

ventiler, säkerhets relaterade kontrollsystem eller läckagevarningssystem

AFS 2016:5

14

och uppsamlingssystem. Begränsande åtgärder bör vara oberoende av det

som orsakar sådana små olyckshändelser och därtill hörande system, för

att de begränsande åtgärderna inte skall fungera fel som en direkt följd av

sådana händelser.

Avhjälpande åtgärder: Avhjälpande åtgärder är åtgärder för att begränsa

konsekvenserna av en olycka när den väl har inträffat. Exempel på detta

omfattar utrymningsvägar och brandbekämpning.

Arbetsmiljöverket ^· 112 79 Stockholm ^· Tel 010-730 90 00 ^· www.av.se

Utgivare: Anna Varg

ISBN 978-91-7930-635-9 · ISSN 1650-3163