AFS 2017:3

Användning och kontroll av

trycksatta anordningar

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll

av trycksatta anordningar

ISBN 978-91-7930-645-8

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

www.av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Arbetsmiljöverket

112 79 Stockholm

Telefon 010-730 90 00 www.av.se

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

allmänna råd.

Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter.

Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av

föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar.

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga num-

mer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets

författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.

Utgivare: Anna Varg

Elanders Sverige AB, 2017 988586

AFS 2017:3

3

Innehåll

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

användning och kontroll

av trycksatta anordningar

1 kap. Allmänna bestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Undantag för transport av farligt gods m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Undantag för vissa cisterner och rörledningar för brandfarlig gas

eller vätska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Till vem föreskrifterna riktar sig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

2 kap. Allmänna krav för användning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Undersökning och riskbedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Hur trycksatta anordningar ska vara placerade. . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Behov av rutiner för fortlöpande tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Fyllning och tömning mellan trycksatt anordning och anordning

placerad på fordon eller vagn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Fortlöpande tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Demontering, montering och isärtagning av trycksatta anord-

ningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

3 kap. Användning av gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor

för andningsapparater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Förvaring av gasflaskor och flaskor för andningsapparater . . . . . . .

12

Fyllning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Villkor för fyllning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

Återkommande kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

4 kap. Trycksatta anordningar i klass A och B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Indelning av trycksatta anordningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Krav på samordning av vissa arbeten på trycksatta anordningar i

klass A eller B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21

Förteckning över trycksatta anordningar i klass A eller B . . . . . . . . .

21

Övervakning av behållare i klass A och B. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21

Fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar i klass A eller B. . . . .

22

Sammanfogning, reparation eller ändring av trycksatta anord-

ningar i klass A eller B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

23

5 kap. Kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25

Villkor för trycksättning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25

Första kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

26

AFS 2017:3

4

Återkommande kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

26

Revisionskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

31

Åtgärder efter kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32

Skyltar på kontrollerade behållare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32

Intyg efter kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33

Tidsperioden då återkommande kontroll ska utföras. . . . . . . . . . . . .

33

6 kap. Övervakning av pannor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33

Villkor för trycksättning av pannor i klass A eller B . . . . . . . . . . . . . .

33

Ständig övervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

36

Periodisk övervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

36

Rutiner för övervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38

Åtgärder efter bedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38

Intyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38

Bedömningens giltighetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38

7 kap. Kontroll- och certifieringsorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

39

Bevarande av dokument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

39

Samarbete med föreskrivande myndighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

40

8 kap. Bestämmelser om sanktionsavgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

40

Bilaga 1 Återkommande kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

42

Bilaga 2 Certifiering av pannoperatörer som ska övervaka panna i

klass A eller B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

48

5

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna

råd om användning och kontroll av trycksatta

anordningar;

beslutade den 13 juni 2017.

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ följande med stöd av 18 § arbetsmiljöför-

ordningen (1977:1166) samt 3 § och 6 § andra stycket förordningen

(2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll och beslutar följande all-

männa råd.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Syfte

1 § Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa och olycksfall vid

viss användning av trycksatta anordningar genom att precisera och kom-

plettera Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av

arbetsutrustning.

Tillämpningsområde

2 § Dessa föreskrifter gäller användning och kontroll av trycksatta anord-

ningar och säkerhetsutrustning.

Föreskrifterna gäller inte anordningar som

1. finns i kärntekniska anläggningar för vilka det utfärdats motsvarande

föreskrifter med stöd av förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

eller annan författning som ersatt den förordningen,

¹

Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av

den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och

beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1–15,

Celex 32015L1535).

Jfr. Artikel 1.2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/27/EU av den 26 februari

2014 om ändring av rådets direktiv 92/58/EEG, 92/85/EEG, 94/33/EG, 98/24/EG och

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG, för att anpassa dem till förordning

(EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och bland-

ningar (EUT nr L65, 5.3.2014, s. 1, Celex 32014L0027).

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2017:3

Utkom från trycket

den 7 juli 2017

AFS 2017:3

6

2. ingår i raketer, luftfartyg eller mobila offshore-enheter, samt utrustning

som är speciellt avsedd för installation ombord på dessa farkoster eller för

deras framdrivning,

3. ingår i vapen, ammunition eller annan materiel som är avsedd speciellt

för militärändamål,

4. är bildäck, luftkuddar, bollar och ballonger för lek och idrott, uppblås-

bara båtar och andra liknande tryckbärande anordningar som består av ett

mjukt hölje,

5. är eller ingår i masugnar, med tillhörande kylsystem, varmluftsrekupe-

ratorer, rökgasrenare till masugnar samt direktreduktionsugnar med tillhö-

rande kylsystem, gaskonvertrar, ugnar och skänkar för smältning, omsmält-

ning, avgasning och gjutning av stål, järn och ickejärnmetaller,

6. är radiatorer och rörledningar i system för uppvärmning av vatten,

7. är en ventilationskanal, rökgaskanal eller liknande,

8. ingår i system för tillförsel, fördelning och utsläpp av vatten med tillhö-

rande utrustning samt turbinrör, trycktunnlar, tryckschakt och andra

tilloppskanaler i vattenkraftverk och tillhörande utrustningsdelar,

9. är avsedda för transport och distribution av drycker, och vars tryck inte

överstiger 7 bar samtidigt som trycket gånger volymen inte överstiger 500

barliter,

10. är höljen eller maskindelar för vilka dimensioneringen, valet av mate-

rial och konstruktionsreglerna i huvudsak baseras på krav på tillräcklig håll-

fasthet, styvhet och stabilitet när det gäller statisk och dynamisk påkänning

under drift eller med hänsyn till andra egenskaper som påverkar deras

funktion och där trycket inte har väsentlig betydelse för konstruktionen,

11. är avsedda för fordons funktion och som definieras i Europaparlamen-

tets och rådets direktiv 2007/46/EG² samt förordning 167/2013³ och

168/2013⁴, eller

12. ingår i elektrisk apparat för elproduktion eller eldistribution.

²

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fast-

ställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana

fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, Celex 307L0046).

³

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om

godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60,

2.3.2013, s. 1, Celex 313R0167).

⁴

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om

godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT

L 60, 2.3.2013, s. 52, Celex 313R0168).

AFS 2017:3

7

Undantag för transport av farligt gods m.m.

3 § Dessa föreskrifter gäller inte sådan användning av trycksatta anord-

ningar som är sådan transport som avses i 3 § i lagen (2006:263) om trans-

port av farligt gods.

För sådan trycksatt anordning som är avsedd att användas för transport

enligt första stycket men som även ska användas på annat sätt gäller endast

2 kap. 5 §. För gasflaskor som är påfyllningsbara gäller dock även kraven i

2 kap. 4 och 6 §§ samt 3 kap.

Bärbara brandsläckare och flaskor för andningsapparatur undantas från

alla bestämmelser i dessa föreskrifter förutom 2 kap. 4 och 6 §§ samt 3 kap.

Undantag för vissa cisterner och rörledningar för brandfarlig gas eller vätska

4 § Följande anordningar omfattas inte av bestämmelserna om samman-

fogning i 4 kap. 20–22 §§ eller kontroll i 5 kap.:

1. Cisterner och rörledningar för brandfarlig vätska som omfattas av krav

på kontroll i föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen

(2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

2. Sådana rörledningar som avses i 2 § punkt a) i Arbetsmiljöverkets före-

skrifter (AFS 2016:1) om tryckbärande anordningar om de är avsedda att

innehålla en gasblandning som till övervägande del innehåller metan.

Till vem föreskrifterna riktar sig

5 § Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbets-

givare likställs den som hyr in arbetskraft.

Den som driver en verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, och den

arbetsgivare som själv utför arbete enligt 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmil-

jölagen (1977:1160), ska följa dessa föreskrifter. Av 1 och 3 kap. arbetsmiljö-

lagen följer att dessa föreskrifter under vissa omständigheter kan medföra

skyldigheter även för andra skyddsansvariga än arbetsgivare. Det som sägs

om arbetsgivare ska i dessa föreskrifter även gälla dessa skyddsansvariga.

Definitioner

6 § Med begreppen bärbar brandsläckare och flaska för andnings-

apparatur avses i dessa föreskrifter samma som i Arbetsmiljöverkets före-

skrifter (AFS 2016:1) om tryckbärande anordningar. De begrepp som

används i 1 kap. 2 § har samma innebörd som motsvarande begrepp i 1 kap.

2 § i AFS 2016:1.

AFS 2017:3

8

Med begreppen gasflaska, batterivagn, batterifordon, tank, MEG-contai-

ner, fordon och vagn avses i dessa föreskrifter samma som i Myndigheten

för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2016:8) om transport

av farligt gods på väg och i terräng samt Myndigheten för samhällsskydd

och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2016:9) om transport av farligt gods på

järnväg.

Därutöver använder dessa föreskrifter följande beteckningar med nedan

angiven betydelse.

Användning Aktiviteter

såsom

nyttjande, övervakning, fort-

löpande tillsyn, underhåll, rengöring och förvaring.

Behållare

En trycksatt anordning som inte är en rörledning.

Cistern

En behållare som är konstruerad för att innehålla

vätska eller kondenserad gas i vilken gastrycket

ovanför innehållet varken understiger atmosfär-

trycket med mer än 0,0065 bar eller överstiger atmos-

färtrycket med mer än 0,5 bar.

Fluid

Gas, vätska och ånga i ren fas samt blandningar av

dessa oavsett om fasta ämnen ingår som suspension

eller inte.

Inställelsetid

Den tid det tar för personal att inställa sig på plats

där åtgärd som olika larm kräver kan vidtas.

Panna

Ett annat tryckkärl än vattenvärmare i vilket värme,

som frigörs ur bränsle, elenergi eller annan energi-

källa överförs till fluid för användning utanför kärlet.

Rörledning

En ledning som består av rör, inklusive slangar, med

tillhörande rördelar och armatur. Gränsen mellan be-

hållare och rörledning går vid svetsen mot behålla-

rens stuts eller, vid flänsad anslutning, behållarens

fläns. Svetsen tillhör rörledningen. Vanligen används

ledningarna för transport av fluider men även led-

ningar såsom hydaulledningar ingår.

Säkerhetsrelaterat

larm

En indikation om en avvikelse från avsedda driftbe-

tingelser som kan påverka säkerheten negativt.

AFS 2017:3

9

Allmänna råd: Med ”armatur” i definitionen av rörledning avses

sådana anordningar som omfattas av begreppet tryckbärande tillbe-

hör enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2016:1) om tryck-

Säkerhetsutrustning Utrustning som hindrar att tryck, temperatur, fluid-

nivå, effekt eller andra parametrar, som är av bety-

delse för trycksatta anordningars säkerhet, når nivåer

som avviker från de gränser som fastställts som nöd-

vändiga vid konstruktion eller kontroll av en tryck-

satt anordning.

Tryck

Tryck jämfört med atmosfärstrycket. Övertryck

anges med positivt värde. Undertryck anges med ne-

gativt värde.

Trycksatt anordning En anordning som antingen är en cistern, ett

vakuumkärl, ett tryckkärl eller en rörledning.

Tryckkärl

En behållare, som inte är en cistern, som består av ett

eller flera rum och som har konstruerats och till-

verkats för att innehålla fluider under tryck, inklude-

rande till behållaren direkt sammanfogade delar

fram till anslutningspunkten till annan anordning.

Trycksättning

En aktivitet där en trycksatt anordnings skal belastas

så att tryck- eller dragspänningar uppstår på grund

av ett inre negativt eller positivt tryck. Med trycksätt-

ning avses för cisterner de spänningar som uppkom-

mer av det statiska tryck som vätska i cisternen ger

upphov till då cisternen fylls.

Vakuumkärl

En behållare som är konstruerad för ett tryck som

understiger atmosfärstrycket med mer än 0,0065 bar.

Vattenvärmare

Ett tryckkärl för eluppvärmning av tappvatten till en

temperatur över 65 ºC men högst 110 ºC.

Övervakning

En arbetsuppgift som vidtas för att säkerställa att

driften av den trycksatta anordningen sker på ett kor-

rekt och säkert sätt.

AFS 2017:3

10

bärande anordningar. Exempel på sådana anordningar är filter, regu-

latorer och ventiler.

2 kap. Allmänna krav för användning

Undersökning och riskbedömning

1 § I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbets-

miljöarbete finns regler om hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka

arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verk-

samheten. Där finns också regler om att åtgärder ska vidtas för att förebygga

riskerna.

Arbetsgivaren ska vid sin bedömning av riskerna med användning av

trycksatta anordningar ta hänsyn till

1. erfarenheter från användningen av anordningen,

2. uppgifter om anordningens återstående livslängd,

3. utförda reparationer och ändringar,

4. inträffade olyckor och tillbud, samt

5. eventuella avvikelserapporter och resultat från kontroll av de trycksatta

anordningarna.

Av 2–4 §§ framgår ytterligare risker som är förknippade med användning

av trycksatta anordningar och som ska bedömas i det systematiska arbets-

miljöarbetet.

Hur trycksatta anordningar ska vara placerade

2 § Den riskbedömning som avgör var en trycksatt anordning ska vara

placerad ska ta hänsyn till betydelsen av

1. att det är möjligt att utföra underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll

på ett enkelt och säkert sätt,

2. de förebyggande åtgärder som förhindrar att anordningen skadas av

arbeten eller andra aktiviteter som bedrivs i närheten, och

3. att konsekvenserna av en olycka förvärras genom att

a. de som befinner sig på arbetsstället utsätts för skadliga tryckvågor eller

träffas av delar av anordningen inom ett område där de normalt arbetar,

b. de som befinner sig på arbetsstället kan inte stänga av anordningen,

c. de som befinner sig på arbetsstället kan inte ta sig från platsen, och

d. byggnader eller konstruktioners bärande delar skadas.

Allmänna råd: Exempel på risker för att anordningen skadas av arbete

eller andra aktiviteter som bedrivs i närheten är att föremål faller ned

AFS 2017:3

11

på anordningen eller att anordningen blir påkörd av trafik. För att

följa bestämmelsen, när det finns risk för att anordningen ska bli på-

körd, måste man ofta använda ett påkörningsskydd som är utformat

enligt Trafikverkets rådgivande dokument (VGU) eller Boverkets

konstruktionsregler .

3 § Arbetsgivaren ska se till att trycksatta anordningar som ska vara tryck-

satta inte är placerade där omgivningens temperatur kan bli lägre än den

temperatur som anordningen tillverkats för att användas i, om det inte finns

rutiner för hur anordningen ska hållas uppvärmd.

Behov av rutiner för fortlöpande tillsyn

4 § För anordningar som inte omfattas av krav på rutiner för fortlöpande

tillsyn enligt 4 kap. 17 § eller krav på journal över anordningens återstående

livslängd enligt 4 kap. 18 §, ska arbetsgivaren bedöma om riskerna med an-

vändningen kräver att det ändå upprättas rutiner eller en journal.

Allmänna råd: Exempel på anordningar där en riskbedömning enligt

2 kap. 1 § vanligtvis visar att det finns ett behov av rutiner för fort-

löpande tillsyn samt en journal för anordningens livslängd är slangar

och anordningar som är sammanfogade med en anordning som om-

fattas av 4 kap. 17 §.

Fyllning och tömning mellan trycksatt anordning och anordning placerad på

fordon eller vagn

5 § Innan innehållet i en tank eller en MEG-container som är placerad på

ett fordon eller en vagn, eller innehållet i en batterivagn eller ett batterifor-

don överförs till eller från en trycksatt anordning ska man säkerställa att

eventuell slang eller annan anslutning är säkert fastsatt.

Under fyllning eller tömning enligt första stycket ska arbetet övervakas så

att åtgärder kan vidtas omedelbart vid läckage eller överfyllning.

Endast den eller de som utför fyllning eller tömning enligt första stycket,

får vistas inom det område där arbetet utförs. Platsen där arbetet utförs ska

vara tydligt avgränsad genom varselmärkning för att motverka att andra

arbetstagare än de som arbetar med fyllning eller tömning av misstag beträ-

der den.

AFS 2017:3

12

Fortlöpande tillsyn

6 § För att få vara trycksatta måste trycksatta anordningar med tillhörande

säkerhetsutrustning regelbundet undersökas med fortlöpande tillsyn. Under-

sökningen ska ge underlag för arbetsgivarens bedömning av om den tryck-

satta anordningen och eventuell säkerhetsutrustning har skadats eller på

annat sätt försämrats.

Den fortlöpande tillsynen ska minst omfatta tillsyn av att

1. anordningen fungerar tillfredsställande,

2. inga otätheter har uppkommit,

3. anordningen eller säkerhetsutrustningen inte har utsatts för skadlig

yttre eller inre påverkan,

4. inga andra fel eller avvikelser har uppstått,

5. trycksatta anordningar, ventiler och nödstopp är korrekt märkta, och

6. eventuell föreskriven kontroll enligt 3 kap., 5 kap. eller sådan kontroll

som avses i 1 kap. 4 § 1–2 har utförts.

Demontering, montering och isärtagning av trycksatta anordningar

7 § Innan en trycksatt anordning monteras till annan anordning, demonte-

ras eller tas isär ska den göras trycklös och tömmas på ett säkert sätt.

En rörledning får dock monteras eller infogas på en annan trycksatt an-

ordning som är trycksatt om det finns riskbedömda rutiner för hur monte-

ringen ska utföras säkert. Sådana rutiner ska minst beskriva

1. den metod som monteringen utförs enligt,

2. vilka fysiska personer som får utföra monteringen,

3. hur en kontrollplan ska upprättas vid varje enskild montering, och

4. hur stort riskområde som riskbedömningen visar att monteringen ger

upphov till och hur detta område ska avgränsas så att endast de som utför

monteringen kan röra sig inom riskområdet.

3 kap. Användning av gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor för

andningsapparatur

Förvaring av gasflaskor och flaskor för andningsapparatur

1 § Gasflaskor och flaskor för andningsapparatur som är trycksatta ska

förvaras utomhus eller i väl ventilerade utrymmen. Varningsskylt ska finnas

uppsatt på eller i anslutning till dörren eller entrén till den lokal, annat ut-

rymme, område eller inhägnad där sådana anordningar förvaras. Inne i

lokalen, utrymmet, området eller inhägnaden ska det finnas ytterligare en

AFS 2017:3

13

varningsskylt vid anordningarnas uppställningsplats om anordningarna

inte är väl synliga.

Varningsskylten ska förutom faropiktogrammet för gas under tryck enligt

förordning (EG) nr 1272/2008⁵även ha tilläggstexten ”Gasflaskor förs i

säkerhet vid brandfara”.

Krav på skylten enligt första och andra stycket gäller inte där det förvaras

enstaka gasflaskor som innehåller koldioxid och som används för att kol-

syra drycker om dessa gasflaskor har en säkerhetsutrustning som skyddar

gasflaskan mot brandfara.

Allmänna råd: För att bedöma om utrymmen är ”väl ventilerade” bör

arbetsgivaren ta hänsyn till gasflaskornas innehåll så att riskerna vid

eventuellt utläckande gas minimeras. Vid bedömningen bör arbets-

givaren beakta på vilket sätt gasflaskorna skyddas mot sådan onormal

uppvärmning som kan ge upphov till utsläpp av gas.

Exempel på ”annat utrymme” är förvar i väderskydd, under pre-

senning och i en särskilt inredd servicebil.

2 § En gasflaska får bara vara trycksatt om den är placerad så att den skyd-

das från att oavsiktligt tippas omkull. Skyddet får inte hindra att gasflaskan

går att avlägsna vid brand.

I lokaler eller andra utrymmen där arbete utförs får endast finnas det an-

tal trycksatta gasflaskor som behövs för arbetets utförande.

3 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för sådana nödsituationer

där gasflaskor, som innehåller en gas som klassificerats som instabil enligt

förordning (EG) nr 1272/2008, har utsatts för sådan påverkan att de riskerar

att sprängas.

Fyllning

4 § Innan man börjar fylla en gasflaska, bärbar brandsläckare eller flaska

för andningsapparatur ska man säkerställa att eventuell slang är säkert fast-

satt. Under fyllning ska arbetet övervakas så att det går snabbt att vidta åt-

gärder vid läckage eller överfyllning.

⁵

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1272/2008 av den 16 december 2008 om

klassificering av ämnen och blandningar, ändringar och upphävande av direktiven

67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006, i lydelsen

enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1272/2008 (EGT L 353, 31.12.2008,

s. 1–1355, Celex 308R1272).

AFS 2017:3

14

Villkor för fyllning

5 § Gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor för andningsapparatur

får bara fyllas om de genomgått återkommande kontroll enligt de intervall

som anges i 6–7 §§.

Återkommande kontroll

6 § Gasflaskor ska genomgå återkommande kontroll i den ordning, på det

sätt och inom de intervall som anges i föreskrifter om kontroll som medde-

lats med stöd av förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.

För flaskor för andningsapparatur gäller motsvarande krav som i första

stycket men längsta intervall mellan kontrollerna får inte överstiga 5 år för

att de ska få användas.

7 § En bärbar brandsläckare får som längst användas i tio år utan att ha

genomgått återkommande kontroll av att den fortfarande är säker att an-

vända. Vid återkommande kontroll ska kontrollorganet genomföra en

1. in- och utvändig undersökning i den omfattning som krävs för att

kunna bedöma om slitage, skador eller andra omständigheter medför att det

inte längre är säkert att använda brandsläckaren,

2. tryckprovning vid det tryck som anges på den bärbara brandsläckaren,

och

3. kontroll av eventuell säkerhetsutrustnings funktion.

Allmänna råd: Beroende på förutsättningarna kan ”den omfattning

som krävs” innebära visuell bedömning, oförstörande provning, ett

inspektionsprogram, mätningar eller andra dokumenterade iakttagel-

ser från användningen.

Vid återkommande kontroll kan ISO/CEN-standarder tjäna som

vägledning för vad som ska utföras vid kontrollen.

8 § Om en flaska för andningsapparatur eller bärbar brandsläckare uppfyl-

ler kraven i 6 § respektive 7 § ska kontrollorganet göra en markering på flas-

kan för andningsapparaturen eller den bärbara brandsläckaren som anger

1. nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt kontroll-

organet som genomfört den återkommande kontrollen,

2. det registrerade märket för kontrollorganet, och

3. datum för återkommande kontroll, angivet med år (två siffror), följt av

månad (två siffror) skilda åt med ett snedstreck (”/”). För att ange året får

även fyra siffror användas.

AFS 2017:3

15

4 kap. Trycksatta anordningar i klass A och B

Indelning av trycksatta anordningar

1 § För att en trycksatt anordning ska omfattas av särskilda krav på

– dokumentation och övervakning enligt 14–22 §§,

– kontroll enligt 5 kap. och

– krav på övervakning av pannor enligt 6 kap.

krävs att den uppfyller förutsättningarna för att delas in i klass A eller B

enligt 7–13 §§.

Avgränsningslinjerna i tabellerna i 7–13 §§ anger den övre gränsen för

varje klass alternativt för att anordningen inte ska tillhöra någon klass.

Innehållets fysikaliska och kemiska egenskaper

2 § Vid tillämpning av tabellerna i 7–13 §§ är den fluid som den trycksatta

anordningen är avsedd att innehålla en vätska enligt definitionen av vätska i

bilaga 1 del 1 i förordning (EG) nr 1272/2008.

Även om fluiden är en vätska enligt första stycket så ska tabellerna tilläm-

pas som om den vore en gas så länge som den högsta temperaturen som an-

givits enligt 6 § överstiger kokpunkten med mer än 10 °C vid ett normalt at-

mosfärstryck om 1,013 bar.

Undantaget i andra stycket gäller inte om arbetsgivaren kan visa att flui-

den har ett ångtryck vid högsta temperatur enligt 6 § som är högst 0,5 bar

över det normala atmosfärstrycket.

Om den fluid som den trycksatta anordningen är avsedd att innehålla inte

är en vätska enligt första och tredje stycket är den en gas vid tillämpning av

tabellerna. Även kondenserad gas, under tryck löst gas och ångor är gaser

vid tillämpning av tabellerna.

Indelning efter innehållets farliga egenskaper

3 § För indelning av anordningar enligt 1 § grupperas de fluider som an-

ordningen ska innehålla in i två grupper.

Grupp 1a består av:

•

Ämnen och blandningar, så som de definieras i artikel 2.7 och 2.8 i för-

ordning (EG) nr 1272/2008, som klassificeras som farliga i enlighet med föl-

jande faroklasser för fysikalisk fara eller hälsofara enligt delarna 2 och 3 i bi-

laga I till den förordningen:

°

Instabila explosiva ämnen, blandningar och föremål eller explosiva äm-

nen, blandningar och föremål i riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 1.5.

°

Brandfarliga gaser, kategori 1 och 2.

AFS 2017:3

16

°

Oxiderande gaser, kategori 1.

°

Brandfarliga vätskor, kategori 1 och 2.

°

Brandfarliga fasta ämnen, kategori 1 och 2.

°

Självreaktiva ämnen och blandningar, typ A–F.

°

Pyrofora vätskor, kategori 1.

°

Pyrofora fasta ämnen, kategori 1.

°

Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brand-

farliga gaser, kategori 1, 2 och 3.

°

Oxiderande vätskor, kategori 1, 2 och 3.

°

Oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 och 3.

°

Organiska peroxider, typ A–F.

°

Akut oral toxicitet, kategori 1 och 2.

°

Akut dermal toxicitet, kategori 1 och 2.

°

Akut inhalationstoxicitet, kategori 1, 2 och 3.

°

Specifik organtoxicitet – enstaka exponering: kategori 1.

°

Specifik organtoxicitet – upprepad exponering kategori 1.

°

Frätande eller irriterande på huden, kategori 1A.

°

Mutagenitet i könsceller, kategori 1A och 1B.

°

Cancerogenitet, kategori 1A och 1B.

°

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A och 1B.

•

Olja som används vid en temperatur över 110 ºC.

•

Ämnen och blandningar vars flampunkt är lägre än den temperatur

som bestämts enligt 6 §.

•

Kemiska ämnen och blandningar med kompletterande märkningskrav

EUH001, EUH006, EUH018, EUH019 eller EUH044 enligt förordning (EG)

nr 1272/2008.

Grupp 2a omfattar övriga fluider som inte ingår i grupp 1a.

Trycksatta anordningar som kommer att innehålla flera fluider

4 § Om en arbetsgivare avser att använda en trycksatt anordning med mer

än en fluid ska det vid tillämpning av tabellerna i 7–13 §§ betraktas som att

anordningen helt fylls med den fluid som medför de mest omfattande kra-

ven.

Trycksatta anordningar med flera utrymmen

5 § När en trycksatt anordning har flera utrymmen ska den vid tillämp-

ning av tabellerna i 7–13 §§ i sin helhet klassas utifrån det av utrymmena

som medför de mest omfattande kraven.

AFS 2017:3

17

När ett tryckkärl består av en uppvärmd trycksatt mantel som omger ett

utrymme för beskickning ska volymen som används vid indelning av an-

ordningar i tabellerna till 9–10 §§ vara den sammanlagda volymen av man-

teln och utrymmet som beskickas.

Allmänna råd: Exempel på en anordning som har flera rum är värme-

växlare.

Exempel på anordningar som avses i sista stycket är kokgrytor och

steriliseringsapparater.

Trycket, p, och temperaturen, t, som ska användas för att dela in i klass A eller B

6 § Om ett kontrollorgan gjort en bedömning enligt 5 kap. 1 § andra

stycket ska de av kontrollorganet angivna högsta eller lägsta tryck i bar eller

temperatur i °C användas för indelning av anordningen i klass A eller B i ta-

bellerna i 7–13 §§.

Om det inte finns en bedömning enligt 5 kap. 1 § ska det tryck i bar och

temperatur i °C som används vara den tryck- respektive temperaturnivå vid

vilken säkerhetsutrustningen aktiveras.

Om det saknas säkerhetsutrustning ska det tryck och temperatur som till-

verkaren märkt anordningen med eller angett i bruksanvisningen användas.

Indelning av tryckkärl

7 § Pannor delas in i klasser enligt tabellen nedan. Tabellen visar hur stor

pannans märkeffekt kan vara vid ett visst temperaturintervall innan den till-

hör klass B respektive A. Så länge som ett kontrollorgan inte gjort någon

märkning gäller den effekt som tillverkaren märkt pannan med.

För pannor av genomströmningstyp där slingans volym är högst 25 liter,

exempelvis högtrycksaggregat, är tabellen inte tillämplig. Sådana pannor

tillhör aldrig klass A eller B.

Temperatur, t

Klasser

t > 110 ˚C

A

65 °C < t

≤

110 ˚C

B

5

100

Märkeffekt i kilowatt, kW

AFS 2017:3

18

8 § Vattenvärmare indelas i klasser enligt tabellen nedan. Tabellen visar

hur stor volym i liter som vattenvärmaren får rymma innan den tillhör klass

B respektive A.

9 § Tabellen nedan visar hur många barliter ett tryckkärl får vara avsett att

användas med innan det faller inom klass B respektive A. Tabellen gäller

kärl som inte är pannor och som

– värms med direkt låga eller på annat sätt som medför risk för överhett-

ning, och

– är avsedda för produktion av vattenånga eller vatten med en tempera-

tur som högre än 110 ºC.

Allmänna råd: Exempel på tryckkärl som omfattas av 9 § är kokgry-

tor, autoklaver och impregneringskärl med inbyggd värmning t.ex. en

värmepatron.

10 § Tryckkärl som inte omfattas av 7–9 §§ indelas i klasser enligt tabellen

nedan. Tabellen visar hur många barliter ett tryckkärl får vara avsett att an-

vändas med innan det faller inom klass B respektive A.

Temperatur, t

Klasser

65 ˚C < t

≤

110 ˚C

B

A

500

2000

Volym i liter

Volym i liter,

V

Tryck i bar,

p

Klasser

V>2

0,5 < p

≤

32

B

A

p > 32

A

50

64

200

Trycket gånger volymen i barliter

AFS 2017:3

19

Kärl som är avsedda att innehålla en gas som tillhör grupp 1a vilken även är

en instabil gas enligt förordning (EG) nr 1272/2008 ska tillhöra klass A även

om de vid tillämpning av tabellen skulle tillhöra klass B.

Vid bestämning av tryckkärlets klass enligt tabellen ska trycket, p, sättas

lika med 1 om luft i ett tryckkärl trycksätts genom att vatten pumpas till ett

från början trycklöst kärl.

Följande tryckkärl som skulle tillhöra klass B vid tillämpning av tabellen

ska ändå inte tillhöra någon klass:

1. Tryckkärl i kyl- eller värmepumpsanläggningar vars innehåll är en gas

som tillhör grupp 2 a.

2. Tryckkärl för luft och kvävgas.

Tabellen ska inte tillämpas på tryckkärl som ska innehålla en vätska som

hör till grupp 2a vid en temperatur, t, som är 65 °C eller lägre. Sådana tryck-

kärl tillhör varken klass A eller B.

Allmänna råd: Exempel på tryckkärl för luft och kvävgas är hydro-

forer, expansionskärl och hydraulackumulatorer.

Indelning av rörledningar

11 § Rörledningar delas in i klasser utifrån produkten av trycket, p, och

rörledningens nominella diameter, DN. Tabellen nedan visar hur stor pro-

dukten får vara innan rörledningen faller inom klass B respektive A.

Rörledningar med skiftande diameter ska tillhöra den klass som den

största diametern medför.

Innehåll

Volym i

liter, V

Tryck i

bar, p

Klasser

Gas

1a

V > 1

p > 0,5

B

A

0,1 < V

≤

1

p > 200

A

2a

V > 1

p > 0,5

B

A

0,1 < V

≤

1

p > 1000

A

Vätska

1a

V > 1

p > 10

B

A

0,5 < p

≤

10

B

0,1 < V

≤

1

p > 500

B

2a

V > 10

p > 500

B

50 200

1000

2000 10000

Tryck gånger volym i barliter

AFS 2017:3

20

Om den nominella diametern inte går att bestämma ska rörledningens in-

nerdiameter användas. Om rörledningens tvärsnitt inte är cirkulärt ska den

innerdiameter användas som motsvarar en cirkel med samma area som

tvärsnittet.

Rörledningar som är grenledningar och har en mindre diameter, DN, än

sin huvudrörledning ska tillhöra samma klass som huvudrörledningen fram

till och med den första avstängningsventilen räknat från anslutningspunk-

ten mot huvudrörledningen.

Rörledningar som är avsedda att innehålla en gas som tillhör grupp 1a vil-

ken även är en instabil gas enligt förordning (EG) nr 1272/2008 ska tillhöra

klass A även om de vid tillämpning av tabellen skulle tillhöra klass B.

Rörledningar som ska innehålla en gas som tillhör grupp 2a vid en tempe-

ratur högre än 350 °C ska tillhöra klass A även om de vid tillämpning av ta-

bellen skulle tillhöra klass B.

Tabellen ska inte tillämpas på rörledningar som ska innehålla en vätska

som hör till grupp 2a vid en temperatur, t, som är 65 °C eller lägre. Sådana

rörledningar tillhör varken klass A eller B.

Indelning av cisterner

12 § Tabellen nedan visar hur stor volym i liter en cistern får rymma innan

den faller inom klass B respektive A.

Innehåll

Nominell

diameter i mm,

DN

Trycket i

bar, p

Klasser

Gas

1a

25 < DN

≤

100

p > 0,5

B

A

DN > 100

A

2a

100 < DN

≤

250

B

DN > 250

B

A

Vätska

1a

DN > 25

0,5 <p

≤

10

B

p > 10

A

2a

DN > 200

p > 10

B

12,5 1000 2000 3500 5000

Trycket gånger nominelldiameter

AFS 2017:3

21

Indelning av vakuumkärl

13 § Tabellen nedan visar hur stor volym i liter ett vakuumkärl får rymma

innan det faller inom klass B respektive A.

Samordning av vissa arbeten på trycksatta anordningar i klass A eller B

14 § Arbetsgivaren ska tilldela en fysisk person arbetsuppgiften att pla-

nera och samordna arbeten när trycksatta anordningar i klass A eller B mon-

teras, installeras, demonteras, rengörs, får service och underhåll, samt kont-

rolleras.

Denna person ska se till att det upprättas en skriftlig instruktion för arbe-

tet enligt bilaga B, kapitel B 2.1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS

2006:4) om användning av arbetsutrustning.

Förteckning över trycksatta anordningar i klass A eller B

15 § Arbetsgivaren ska se till att det förs en förteckning över alla trycksatta

anordningar i klass A och B som finns på de arbetsställen som arbetsgivaren

råder över.

Övervakning av behållare i klass A och B

16 § Behållare i klass A och B ska ständigt övervakas. Ständig övervakning

innebär att operatören omedelbart kan nå behållaren och utan svårighet av-

göra om det fortfarande är säkert att låta anordningen vara trycksatt samt

vid avvikelser vidta nödvändiga åtgärder i tid.

Innehåll

Klasser

1a

B

A

2a och t > 65 ˚C

B

5000

10000

50000

Volymen i liter

Innehåll

Klasser

1a

B

A

2a och t > 65 ˚C

B

A

1000

5000

50000

500000

Volymen i liter

AFS 2017:3

22

Om arbetsgivaren genom dokumentationen av riskbedömningen enligt

2 kap. 1 § kan visa att det är säkert att övervaka behållaren med ett visst

tidsintervall behöver den inte övervakas i enlighet med första stycket. Om

det finns ett säkerhetsrelaterat larm ska det även framgå av dokumentatio-

nen

1. på vilket sätt operatörer uppmärksammas på sådana larm från behålla-

ren, och

2. vilken inställelsetid som gäller vid säkerhetsrelaterade larm från behål-

laren.

Om flera behållare har sammanfogats och fungerar tillsammans för ett

särskilt ändamål kan en gemensam bedömning enligt andra stycket göras

för dessa behållare.

För vissa anordningar, som är pannor, finns särskilda regler för övervak-

ning i 6 kap.

Allmänna råd: Vid ständig övervakning befinner sig operatören i nor-

malfallet på plats vid behållaren.

Fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar i klass A eller B

17 § En arbetsgivare som låter en trycksatt anordning i klass A eller B vara

trycksatt ska se till att det finns dokumenterade rutiner för fortlöpande till-

syn av anordningen och dess eventuella säkerhetsutrustning.

Av rutinerna enligt första stycket ska det framgå hur arbetsgivaren säker-

ställer att kraven i 2 kap. 6 § 1–6 följs. Arbetsgivaren ska regelbundet och

minst en gång per år utvärdera och vid behov revidera rutinerna för fort-

löpande tillsyn.

Arbetsgivaren ska ge en fysisk person uppgiften att se till att den fort-

löpande tillsynen genomförs och dokumenteras enligt den upprättade ruti-

nen.

Den arbetsgivare som låter en trycksatt anordning vara trycksatt i strid

med första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 8 kap. 1 §. Lägsta avgif-

ten är 10 000 kronor och högsta avgiften är 100 000 kronor. För den som har

500 eller fler sysselsatta är avgiften 100 000 kronor. För den som har färre än

500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 10 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 180 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

18 § Arbetsgivaren ska till stöd för den fortlöpande tillsynen se till att det

förs en journal som visar den återstående livslängden för trycksatta anord-

AFS 2017:3

23

ningar i klass A eller B som har en begränsad livslängd. Om de delar som en

anordning består av har olika livslängd ska journalen beskriva de olika

delarna separat.

En anordning som undantas från krav på revisionskontroll i 1 kap. 4 § och

för vilken det av journalen följer att livslängden enligt bruksanvisningen har

uppnåtts, får fortsättningsvis bara vara trycksatt om arbetsgivaren genom-

fört en analys som visar att anordningen har en förlängd livslängd och

dokumenterat analysen i journalen.

Allmänna råd: Exempel på information som tillverkaren ofta lämnar i

bruksanvisningen angående en anordnings livslängd är

– för krypning: antalet driftstimmar vid specificerade temperaturer,

– för utmattning: antalet cykler vid specificerade trycknivåer, eller

– för allmän korrosion: väggtjocklek.

19 § Åtgärder som vidtas på grund av att en trycksatt anordning i klass A

eller B skadats eller på annat sätt försämrats ska dokumenteras i en avvikel-

serapport.

Avvikelserapporten ska beskriva

1. skadan eller försämringen,

2. genom vilken iakttagelse skadan eller försämringen har upptäckts,

3. datum för iakttagelsen,

4. vilken åtgärd som behövs,

5. orsaken till det som iakttagits, om den inte är uppenbar, och

6. datum då åtgärd vidtogs.

Av avvikelserapporten ska det framgå vem som har gjort rapporten.

Sammanfogning, reparation eller ändring av trycksatta anordningar i klass A

eller B

20 § Den som utför eller låter utföra en väsentlig reparation eller ändring

av en trycksatt anordning i klass A eller B, eller installerar en sådan anord-

ning genom sammanfogning till annan trycksatt anordning, ska se till att det

upprättas en dokumentation enligt 21 § för åtgärden.

Första stycket gäller inte reparation, ändring eller installation som utförs

som ett led i tillverkningen enligt de väsentliga säkerhetskraven i ett av

Europeiska unionens produktdirektiv.

AFS 2017:3

24

21 § Dokumentationen ska omfatta

1. konstruktions- och tillverkningsritningar samt flödesschema för åtgär-

den tillsammans med de beskrivningar och förklaringar som behövs för att

förstå ritningarna och flödesschemat,

2. de metoder som använts för att utföra förband som gör att anordning-

arna bara går att ta isär med förstörande metoder,

3. den skriftligt upprättade riskbedömningen enligt 2 kap. 1 § som visar

att arbetsgivaren beaktat alla de för säkerheten relevanta avvikelser och

händelser som rimligen går att förutse som en följd av åtgärden,

4. beräkningar som visar att säkerhetsutrustning som valts är tillräcklig,

och

5. eventuella konstruktionsberäkningar för åtgärden.

Dokumentation av åtgärden ska, i förekommande fall, visa att

1. sådana förband som gör att anordningarna bara går att ta isär med för-

störande metoder utförs på samma sätt som om förbandet utförts vid till-

verkning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2016:1) om tryck-

bärande anordningar bilaga 1, punkt 3.1.2 om permanenta förband,

2. personalen som utför förband enligt punkt 1 eller den oförstörande

provningen av förbandet är kvalificerad eller godkänd för att utföra motsva-

rande åtgärder enligt AFS 2016:1 bilaga 1, punkt 3.1.2 eller 3.1.3,

3. eventuell värmebehandling utförs på samma sätt som om värmebe-

handlingen hade utförts vid tillverkning enligt AFS 2016:1 bilaga 1, punkt

3.1.4 och att värmebehandlingen utförs vid ett lämpligt skede av åtgärden i

de fall som materialets egenskaper kan påverkas i sådan utsträckning att det

påverkar anordningens säkerhet,

4. tryckkontroll utförs efter åtgärden,

5. det finns nödvändig säkerhetsutrustning som fungerar, och

6. eventuella instruktioner i bruksanvisningen för åtgärden har följts så-

vida inte instruktionerna avviker från 1–5.

Allmänna råd: Vid sammanfogningar, reparationer och ändringar kan

relevanta ISO/CEN-standarder och IEC/CENELEC-standarder fun-

gera som vägledning.

22 § Den dokumentation som upprättas för åtgärden enligt 21 § ska i

huvudsak visa överensstämmelse med de väsentliga säkerhetskrav som

skulle gälla enligt de Europeiska unionens produktdirektiv eller enligt mot-

svarande regler för konstruktion och tillverkning om anordningen hade

satts på marknaden eller tagits i bruk vid den tidpunkt då åtgärden utför-

des.

AFS 2017:3

25

Om det inte är möjligt eller lämpligt att tillämpa dessa säkerhetskrav ska

det tydligt framgå av dokumentationen vilka tekniska lösningar som istället

vidtas för att anordningen ska vara säker att trycksätta efter åtgärden.

Allmänna råd: Exempel på när ”motsvarande regler” finns är när an-

ordning inte tillverkats och konstruerats enligt väsentligt säkerhets-

krav i något av Europeiska unionens produktdirektiv vid tidpunkten

för åtgärden.

5 kap. Kontroll

Villkor för trycksättning

1 § En trycksatt anordning i klass A eller B får bara vara trycksatt under en

sådan tidsperiod för vilken ett kontrollorgan vid en kontroll har bedömt att

anordningen uppfyller kraven i detta kapitel.

Anordningen får inte användas trycksatt på ett sätt eller under sådana

förhållanden som avviker från ett kontrollorgans bedömning av högsta eller

lägsta tryck i bar respektive temperatur i °C.

Bestämmelserna i första och andra stycket gäller inte trycksättning som

behövs för tryckkontroll, provdrift, intrimning eller liknande som kontroll-

organet bedömt är nödvändig för att kunna utföra en kontroll.

2 § Den som trycksätter en trycksatt anordning eller underlåter att göra en

trycksatt anordning trycklös i strid med 1 § första eller andra stycket ska be-

tala en sanktionsavgift, se 8 kap. 1 §.

Avgiften ska bestämmas enligt tabellen nedan. Den lägsta avgiften är

15 000 kronor och den högsta är 300 000 kronor. En arbetsgivare som tryck-

sätter flera trycksatta anordningar i strid med 1 § första och andra stycket

ska maximalt betala 600 000 kronor.

Typ av anordning

Avgift i kronor

Pannor med märkeffekt

– 100 kW eller lägre

– över 100 kW men högst 2 000 kW

– över 2 000 kW men högst 5 000 kW

– över 5 000 kW men högst 120 000 kW

– över 120 000 kW

15 000

30 000

75 000

150 000

300 000

Övriga trycksatta anordningar

– Klass A utom behållare för luft och kvävgas

– Klass B och behållare för luft och kvävgas

30 000

15 000

AFS 2017:3

26

Första kontroll

3 § Trycksatta anordningar i klass A eller B ska genomgå en första kontroll

innan de trycksätts för första gången eller om de har varit stationära och ska

trycksättas efter det att de bytt placering. Vid denna kontroll ska kontroll-

organet kontrollera att anordningen är lämplig för sitt ändamål och inte är

skadad.

Kontrollen av att anordningen är lämplig för sitt ändamål ska alltid om-

fatta en bedömning av att anordningen inte uppenbarligen är placerad i

strid med 2 kap. 2 och 3 §§.

Om en arbetsgivare installerat eller låtit installera en trycksatt anordning i

klass A eller B genom sammanfogning med minst en annan trycksatt anord-

ning, ska kontrollorganet dessutom innan trycksättning bedöma om 4 kap.

20–22 §§ i dessa föreskrifter är uppfyllda.

Om en arbetsgivare kan visa att en trycksatt anordnings sammanfogning

med annan trycksatt anordning omfattats av en försäkran om överrensstäm-

melse enligt ett av Europeiska unionens produktdirektiv ska kontrollorga-

net inte göra någon bedömning enligt andra stycket.

Allmänna råd: För att göra bedömningen enligt första och andra

stycket är det ofta nödvändigt att kontrollorganet får möjlighet att un-

dersöka anordningen innan installationen utförs.

Vid bedömning av utförd installation kan ISO/CEN- eller IEC/CE-

NELEC-standarder ge vägledning.

Återkommande kontroll

4 § Trycksatta anordningar i klass A och B ska genomgå återkommande

kontroll enligt bilaga 1.

Förfallomånad för nästa återkommande kontroll bestämmer kontrollorga-

net vid varje kontrolltillfälle utifrån villkoren i bilaga 1.

För trycksatta anordningar i klass B utförs återkommande kontroll i form

av driftprov.

För trycksatta anordningar i klass A utförs återkommande kontroll i form

av driftprov eller driftprov i kombination med in- och utvändig undersök-

ning.

När driftprov sker i kombination med in- och utvändig undersökning ska

driftprovet utföras sist, såvida inte kontrollorganet bedömt att det är minst

lika säkert att genomföra hela eller delar av driftprovet före den in- och ut-

vändiga undersökningen.

AFS 2017:3

27

Undantag från driftprov

5 § Även om de tillhör klass A eller B är följande två typer av trycksatta

anordningar undantagna krav på driftprov:

1. Rörledningar som tillhör klass A eller B är undantagna driftprov om de

innehåller vatten vid en temperatur av högst 120 °C och säkerhetsutrust-

ningen som skyddar rörledningen är placerad på annan trycksatt anord-

ning.

2. Cistern som inte behöver säkerhetsutrustning.

Undantag från in- och utvändig undersökning

6 § Även om de tillhör klass A är följande sex typer av trycksatta anord-

ningar undantagna krav på in- och utvändig undersökning:

1. Värmeväxlare i undercentral i fjärrvärmesystem där temperaturen inte

överstiger 120 °C.

2. Behållare som är vakuumisolerade och innehåller kondenserad koldi-

oxid.

3. Behållare för djupkyld kondenserad gas, vars kokpunkt vid ett normalt

atmosfärstryck om 1,013 bar är under –153 ºC.

4. Behållare och rörledning i hydrauloljesystem om materialet i dess

tryckbärande delar är sådant att det erfarenhetsmässigt inte är stor risk för

sprickbildning.

5. Behållare i kyl- eller värmepumpanläggning för köldmedium som inte

är korrosivt i förhållande till det trycksatta materialet.

6. Rörledningar som innehåller vatten med en temperatur av högst 120 °C

och är förlagda på ett skyddat sätt.

Allmänna råd: Exempel på när en rörledning kan vara förlagd ”på ett

skyddat sätt” är om den är

– nedgrävd i mark så att läckage inte utgör en risk,

– förlagd i kulvert eller särskild ledningstunnel dit ingen har till-

träde då den är trycksatt, eller

– dubbelmantlad.

Exempel på behållare i hydrauloljesystem som inte omfattas av i

undantaget i punkt 4 eftersom ”materialet i dess tryckbärande delar

är sådant att det erfarenhetsmässigt är stor risk för sprickbildning” är

tryckoljeklockor i vattenkraftverk.

AFS 2017:3

28

Program för riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars skick

7 § Om en arbetsgivare tillämpar ett program för riskanpassad kontroll av

trycksatta anordningars skick som bedömts av ett kontrollorgan i enlighet

med 8–15 §§ får förfallomånaden för nästkommande kontroll med in- och

utvändig undersökning bedömas utan tillämpning av bilaga 1. En förutsätt-

ning för programmets tillämpning är att ett kontrollorgan har bedömt att

programmet ger minst samma säkerhet som om bilaga 1 tillämpats.

Programmet ska omfatta en sammanfogad grupp av trycksatta anord-

ningar och dessa anordningar ska användas med samma tryck, temperatur,

fluid och andra driftsbetingelser.

Programmet kan dock upprättas för enstaka anordningar i en samman-

fogad grupp om arbetsgivaren bedömer att avställning av anordningen för

in- och utvändig undersökning medför synnerliga olägenheter.

8 § Innan ett program enligt 7 § upprättas ska de trycksatta anordningar i

klass A och B som ingår i programmet åtminstone ha genomgått en in- och

utvändig undersökning enligt 4 §.

En anordning kan dock omfattas av ett program utan att en invändig

undersökning enligt första stycket är genomförd om arbetsgivaren bedömer

att sådan undersökning av anordningen medför synnerliga olägenheter.

Dessutom ska det antingen finnas en bedömning av ett kontrollorgan att

– det finns metoder som vid specificerade driftbetingelser ger samma

säkerhet som att utföra in- och utvändig undersökning enligt 4 §, eller

– det är bevisat att anordningens innehåll inte är skadligt för det material

som den är tillverkad av och att ingen annan skademekanism rimligen är

förutsebar.

Allmänna råd: De metoder som avses i bestämmelsens andra stycke

är huvudsakligen sådana som

1. är baserade på standardiserade förfaranden som åberopas i

erkända produktstandarder, eller liknande regler för kontroll av aktu-

ella anordningstyper och för vilka det ställs likartade kvalitetskrav

eller,

2. har använts under lång tid, med dokumenterad erfarenhet av de-

ras detekterings- och diskrimineringsförmåga, och som har en prak-

tisk tillämpning som är preciserad i tekniska instruktioner eller prov-

ningsprocedurer vilka innehåller nödvändiga kalibrerings- och hand-

havandebeskrivningar samt tillhörande metod- och teknikbaserade

acceptansstandarder.

AFS 2017:3

29

Allmänna råd till 7–8 §§: Exempel på trycksatta anordningar där

invändig undersökning ofta kan medföra ”synnerliga olägenheter” är

processugnar, högtrycksreaktorer, stora behållare för kondenserade

gaser såsom eten och ammoniak som lagras nära kokpunkten och

anordningar som är så kallade coldboxanläggningar.

9 § Programmet enligt 7 § ska tas fram skriftligt av arbetsgivaren. Doku-

mentet ska identifiera de trycksatta anordningar som omfattas av program-

met och innehålla uppgifter om

1. de driftsförutsättningar som programmet baserats på,

2. erfarenheter från användning,

3. bedömningar och provrapporter från tidigare kontroller,

4. intervall för kontrollorganets återkommande kontroll av de trycksatta

anordningar som omfattas av programmet,

5. den utökade riskbedömning avseende skicket hos anordningen eller

gruppen av anordningar som tagits fram i enlighet med 2 kap. 1 §, och

6. uppgifter om de metoder som programmet förutsätter och kraven på de

personer som utför den tillsyn som anges i programmet.

Den utökade riskbedömning som avses i 5 ska omfatta analyser av konse-

kvenser och skademekanismer som gör det möjligt att avgöra intervall utan

att tillämpa bilaga 1.

Det ska också framgå hur programmet ökar omfattningen av den fort-

löpande tillsynen i förhållande till vad som skulle ha motiverats om åter-

kommande kontroll istället utförts enligt intervallen i bilaga 1.

Allmänna råd: Standarder som utfärdats av ISO/CEN eller andra

internationella branschstandarder för riskinformerad in- och utvändig

undersökning bör beaktas vid utformningen av ett program för tryck-

satta anordningars skick.

Exempel på sådana ”skademekanismer” som avses i andra stycket

är korrosion, erosion, krypning och utmattning.

10 § Ett program enligt 7 § ska kontinuerligt utvecklas utifrån det som

framkommer vid användningen, den fortlöpande tillsynen och kontrollerna.

Arbetsgivaren ska undersöka och vid behov revidera programmet när

1. revisionskontroll eller första kontroll har utförts,

2. programmet inte längre är aktuellt på grund av nya kunskaper om lik-

nande anordningar, eller

3. uppgifterna i 9 § första stycket 1–6 har ändrats.

AFS 2017:3

30

Efter en revidering enligt andra stycket eller när sex år gått sedan den

senaste bedömningen enligt 7 § första stycket gjordes ska kontrollorganet

göra en bedömning av om programmet fortfarande ger samma säkerhet

som om in- och utvändig undersökning hade utförts i enlighet med bilaga 1.

11 § Ett kontrollorgan som bedömt att en arbetsgivares program enligt 7 §

första stycket ger samma säkerhet som om in- och utvändig undersökning

hade utförts enligt bilaga 1, ska besöka arbetsgivaren två gånger per år för

att försäkra sig om att arbetsgivaren upprätthåller och tillämpar program-

met. Efter varje besök ska kontrollorganet lämna en rapport till arbetsgiva-

ren som visar att förutsättningarna som låg till grund för den föregående be-

dömningen av programmet fortfarande är uppfyllda.

12 § Kontrollorganet kan göra oanmälda besök hos arbetsgivaren utöver

besöken i 11 §. Nödvändigheten av dessa besök och deras frekvens ska följa

ett besökskontrollsystem som handhas av kontrollorganet. Vid utform-

ningen av besökskontrollsystemtet ska kontrollorganet särskilt ta hänsyn till

följande faktorer:

1. Resultaten av tidigare kontroller enligt 7 § och 10 § tredje stycket samt

resultaten av tidigare besök.

2. Behov av att följa upp åtgärder som föranletts av arbetsgivarens fortlö-

pande tillsyn enligt 9 § tredje stycket.

3. Om det finns speciella villkor som är knutna till programmet.

4. Betydelsefulla förändringar i arbetsgivarens organisation som kan på-

verka programmet.

I samband med oanmälda besök får kontrollorganet vid behov utföra eller

låta utföra provningar för att kontrollera att programmet fungerar tillfreds-

ställande. Kontrollorganet ska lämna en rapport till arbetsgivaren och en

provningsrapport om provning har utförts.

13 § Om kontrollorganet inte bereds möjlighet att göra besök i enlighet

med 11–12 §§ får anordningen inte vara trycksatt innan kontroll med in- och

utvändig undersökning utförs i enlighet med bilaga 1.

Kontrollorgan som inte bereds möjlighet att göra besök enligt 11–12 §§

ska meddela Arbetsmiljöverket detta.

14 § Om ett kontrollorgan efter ett besök eller en kontroll, eller Arbetsmil-

jöverket efter tillsyn, bedömer att en arbetsgivares program för riskanpas-

sad kontroll av trycksatta anordningars skick inte längre ger samma säker-

het som om in- och utvändig undersökning hade utförts enligt bilaga 1 ska

AFS 2017:3

31

arbetsgivaren se till att återkommande kontroll med in- och utvändig

undersökning enligt bilaga 1 utförs inom sex månader. Sedan ska intervallet

för in- och utvändig undersökning bedömas utifrån kraven i bilaga 1.

15 § Ett kontrollorgan som bedömt att ett program för trycksatta anord-

ningars skick uppfyller 9–10 §§ ska lämna en rapport till arbetsgivaren samt

för varje anordning som ingår i programmet utfärda ett intyg enligt 21 § där

intervallet för nästkommande in- och utvändig undersökning anges.

Kontrollorganet ska meddela Arbetsmiljöverket vilka anordningar som

omfattas av program för riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars

skick.

Revisionskontroll

16 § Trycksatta anordningar i klass A eller B ska genomgå en revisonskon-

troll när de

1. väsentligen har reparerats eller ändrats,

2. har utsatts för sådana risker att de kan ha skadats,

3. ska vara trycksatta med väsentligt ändrade driftsförhållanden, eller

4. ska vara trycksatta efter det att journalen i 4 kap. 18 § visar att det inte

finns någon återstående livslängd.

En revisionskontroll behöver inte utföras om ett kontrollorgan bedömer

att omständigheterna i 1-3 har en obetydlig påverkan på anordningens håll-

fasthet.

Om arbetsgivaren kan visa att en åtgärd enligt första stycket har utförts

som ett led i tillverkningen enligt de väsentliga säkerhetskraven i något av

Europeiska unionens produktdirektiv behöver ingen revisionskontroll ut-

föras.

Allmänna råd: För att göra bedömningen enligt andra stycket är det

ofta nödvändigt att kontrollorganet får möjlighet att undersöka

anordningen innan åtgärden eller reparationen utförs. Exempel på

sådant som kan vara en väsentlig reparation, eller ändring är byte av

eller svetsarbete i tryckbärande delar eller annat utbyte av skadade

tryckbärande delar där det nya materialet sammanfogas med den

trycksatta anordningen.

Exempel på ”sådana risker” som medför att en trycksatt anordning

kan ha skadats är att den har stått avställd utan korrosionshindrande

åtgärder, eller att den har utsatts för tryck- eller temperaturnivåer som

avviker från de värden som avsetts av tillverkaren.

AFS 2017:3

32

Exempel på ”väsentligt ändrade driftförhållanden” är att innehållet

ändras från en fluid som inte är korrosiv till en fluid som är korrosiv i

förhållande till anordningens material, eller från en fluid som tillhör

grupp 2 a till en som tillhör grupp 1 a.

17 § Vid revisionskontroll ska kontrollorganet kontrollera om anord-

ningen efter åtgärden fortfarande är lämplig för sitt ändamål och att doku-

mentationen av vidtagna åtgärder uppfyller ställda krav i 4 kap. 20–22 §§.

Allmänna råd: För att göra kontrollen är det ofta nödvändigt att kon-

trollorganet även innan arbetsgivarens åtgärder får möjlighet att

undersöka anordningen

.

Åtgärder efter kontroll

18 § Efter en kontroll ska kontrollorganet bedöma om den kontrollerade

anordningen uppfyller ställda krav i bestämmelserna som den har kontrol-

lerats mot och i övrigt är säker att använda för det av arbetsgivaren avsedda

ändamålet.

För anordningar som uppfyller ställda krav ska kontrollorganet därefter

bedöma högsta respektive lägsta tryck, i bar, och temperatur, i °C, med hän-

syn till säkerheten vid den avsedda användningen. Kontrollorganet ska

även bedöma en förfallomånad för nästa återkommande kontroll enligt 4 §

eller 15 §.

Skyltar på kontrollerade behållare

19 § För en behållare som kontrollorganet bedömt uppfyller ställda krav

ska kontrollorganet utfärda en skylt eller uppdatera informationen på en

existerande skylt.

På skylten ska det finnas lättförståeliga och tydliga uppgifter om

1. anordningens identitet,

2. förfallomånad för nästa återkommande kontroll angiven med månad

och år,

3. kontrollorganets märke,

4. högsta respektive lägsta tryck och temperatur som anordningen får

trycksättas vid, och

5. markering att anordningen är kontrollerad och har bedömts uppfylla

kraven i dessa föreskrifter.

AFS 2017:3

33

Allmänna råd: Uppgifterna om anordningens identitet är oftast an-

ordningens tillverkningsnummer.

20 § Arbetsgivaren ska se till att den senast utfärdade skylten finns fast

anbringad på behållaren på en väl synlig plats.

Skylten får även placeras på en samlad plats för flera behållare där det är

möjligt att avgöra vilken behållare som hör till respektive skylt. Av förteck-

ningen enligt 4 kap. 15 § ska det framgå vilka behållare som det inte

anbringats en skylt på.

Intyg efter kontroll

21 § Efter en kontroll eller en bedömning enligt 15 § första stycket ska kon-

trollorganet utfärda ett intyg om att kontrollen gjorts med uppgift om

datum för kontrollen, resultatet av kontrollen och förfallomånad enligt 18 §.

Om kontrollorganet bedömt att en trycksatt anordning inte uppfyller kra-

ven i 18 § första stycket ska det snarast sända intyget till arbetsgivaren och

Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska då i sin tur informera andra yrkes-

mässiga verksamhetsutövare som använder den trycksatta anordningen.

Tidsperioden då återkommande kontroll ska utföras

22 § Återkommande kontroll ska utföras inom en bestämd tidsperiod.

Kontrollen får utföras tidigast sex månader före eller fem månader efter den

tillämpliga förfallomånaden enligt 18 § andra stycket.

Om intervallet fram till nästa återkommande kontroll är sex månader ska

kontroll dock utföras innan förfallomånaden löpt ut.

Arbetsgivaren kan begära att förfallomånaden ska infalla tidigare, vilket

då blir den nya förfallomånaden.

De år då såväl in- och utvändig undersökning som driftprov ska utföras

ska förfallomånad för nästa kontroll markeras på skylten först när båda kon-

trollerna är utförda.

6 kap. Övervakning av pannor

Villkor för trycksättning av pannor i klass A eller B

1 § Pannor i klass A eller B får bara vara i drift under en sådan tidsperiod

för vilken ett kontrollorgan efter kontroll bedömt att pannan har förutsätt-

ningar att användas säkert med den övervakning som arbetsgivaren avser

att tillämpa. Bedömningen ska utföras av samma kontrollorgan som utför

AFS 2017:3

34

driftprovet enligt 5 kap. 4 §. Bedömningen ska utföras samtidigt som drift-

provet. Kontrollorganet ska då bedöma vilken typ av övervakning som ska

tillämpas och villkoren för övervakningen.

Pannan får inte övervakas på annat sätt eller under andra villkor än det

som fastställts av ett kontrollorgan.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte sådan provdrift, intrimning el-

ler liknande som kontrollorganet har bedömt är nödvändig för att kunna ut-

föra sin bedömning.

2 § En panna i klass A eller B ska ständigt övervakas när den startas. Om

pannan stoppats av en annan orsak än ett säkerhetsrelaterat larm får den

dock återstartats med periodisk övervakning om pannvattnets temperatur

överstiger 50 °C och det inte finns risk för att värme är ackumulerad i farlig

mängd.

Den som med ständig övervakning har använt en panna där värme kan

ackumuleras i farlig mängd ska fortsätta övervaka pannan till dess restvär-

men inte längre utgör en fara.

3 § Arbetsgivare som använder eller låter använda en panna i strid med 1

eller 2 §§ ska betala en sanktionsavgift, se 8 kap. 1 §.

Om användningen av pannan är sanktionerad enligt 5 kap. 1 och 2 §§ ska

ingen sanktionsavgift betalas för avvikelsen i förhållande till detta kapitel.

Den lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta är 300 000 kronor. Avgif-

ten ska bestämmas enligt tabellen nedan. En arbetsgivare som använder

flera pannor i strid med 1 eller 2 §§ ska maximalt betala 600 000 kronor.

4 § Arbetsgivaren ska se till att kompetensen hos minst en av de som del-

tar i övervakningen av en panna i klass A eller B har bedömts överens-

stämma med kraven för pannoperatör i bilaga 2. Bedömningen ska vara ut-

förd av ett certifieringsorgan.

Om pannoperatören har sådana yrkeskvalifikationer som ska erkännas

enligt 10–11 §§ i lag (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer så be-

hövs ingen bedömning av ett certifieringsorgan enligt första stycket.

Typ av panna

Avgift i kronor

Pannor med märkeffekt

– 100 kW eller lägre

– över 100 kW men högst 2 000 kW

– över 2 000 kW men högst 5 000 kW

– över 5 000 kW men högst 120 000 kW

– över 120 000 kW

15 000

30 000

75 000

150 000

300 000

AFS 2017:3

35

Arbetsgivaren ska dessutom se till att pannoperatören får de komplette-

rande kunskaper och färdigheter som drift av den specifika pannan kräver.

Allmänna råd: Det är särskilt viktigt att pannoperatörerna har goda

kunskaper om hur de ska agera på säkerhetsrelaterade larm från pan-

nan och att de kan bedöma vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.

Exempel på sådana kunskaper och färdigheter som enligt tredje

stycket kan krävas för driften av den specifika pannan är

1. den specifika pannans säkerhetssystem,

2. funktionen hos nedeldnings- och nödkylningssystem som är av-

sedda att starta vid bortfall av väsentliga funktioner, och

3. de åtgärder som enligt tillverkarens bruksanvisning bör eller ska

vidtas vid säkerhetsrelaterade larm.

Ett led i arbetsgivarens tillämpning av tredje stycket är ofta repeti-

tions- och fortbildningskurser. Det kan t.ex. vara nödvändigt med en

fortbildningskurs vid större förändringar i arbetet.

5 § En arbetsgivare som låter pannoperatör övervaka en panna i klass A

eller B ska dokumentera uppdraget. Dokumentet ska

1. identifiera den pannoperatör som har uppdraget,

2. upplysa om vilka uppgifter som ingår uppdraget, och

3. ange hur arbetsgivaren säkerställt att 4 § är uppfylld.

På ett gemensamt arbetsställe ska den samordningsansvariga arbetsgiva-

ren ha rutiner för att säkerställa att den som övervakar en panna har ett

dokument enligt första stycket från sina respektive arbetsgivare.

Arbetsgivaren ska en gång per kalenderår ge certifieringsorganet kopior

av det dokumenterade uppdraget, som en bekräftelse av att pannoperatö-

rerna övervakar pannor som motsvarar certifikatens kategori.

Allmänna råd: Exempel på uppgifter som dokumentet enligt punkt 2

kan upplysa om är typer av pannor och bränsleslag som personer ska

övervaka. Andra uppgifter som dokumentet kan upplysa om är på

vilket sätt samarbete med andra pannoperatörer ska ske inom ramen

för utförandet av uppdraget till exempel vid jour. Uppdraget kan tids-

begränsas i dokumentet.

AFS 2017:3

36

Ständig övervakning

6 § Arbetsgivaren ska säkerställa att pannoperatörer vars uppdrag omfat-

tar sådan övervakning som avses i 4 kap. 16 § första stycket har den stän-

diga övervakningen som huvuduppgift.

Den som med ständig övervakning använder en panna ska säkerställa att

tillräckligt många pannoperatörer är i tjänst för att utesluta att pannan läm-

nas utan övervakning när den är i drift.

Periodisk övervakning

7 § En panna får bara övervakas periodiskt om den har utrustning som

hindrar att förutbestämda värden för tryck, temperatur, flöde eller fluidnivå

över- eller underskrids.

För att medge periodisk övervakning ska kontrollorganet bedöma om

pannan har nödvändig utrustning enligt första stycket samt om pannans in-

koppling och de anordningar som är sammanfogade till pannan ger den

säkerhet som krävs för att övervaka pannan periodiskt.

Om en bedömning enligt andra stycket har utförts som ett led i tillverk-

ningen enligt de väsentliga säkerhetskraven i något av Europeiska unionens

produktdirektiv ska kontrollorganet inte göra någon egen bedömning utan

lägga tillverkarens bedömning till grund för de övriga bedömningar som

görs med stöd av detta kapitel.

Allmänna råd: Exempel på sådan ”inkoppling” som avses är tillgång

på vatten till nödkylning och trycket hos kylvattnet.

Bedömning av övervakningsintervall vid periodisk övervakning

8 § Kontrollorganet ska bedöma hur ofta pannan ska övervakas på plats

enligt 9–11 §§.

9 § Pannor i klass A eller B där värme kan ackumuleras i farlig mängd och

pannor där mer än 5 % av panneffekten tas ut i form av vattenånga, ska

övervakas på plats så ofta som följer av tabellen nedan.

Märkeffekt i

MW

Grundintervall Tid

mellan

övervaknings-

tillfällen

0,5–1,5

1 gång/dygn

Inte specificerat

Större än 1,5

2 gånger/dygn

Max 16 timmar

AFS 2017:3

37

Kontrollorganet kan medge ett längre intervall beroende på den säkerhets-

utrustning som pannan utrustats med. De intervall som kan medges, för-

utom grundintervallen, är 24 eller 72 timmar.

10 § Pannor i klass A som inte omfattas av 9 § ska övervakas på plats minst

en gång per dygn.

Kontrollorganet kan medge ett längre intervall beroende på den säker-

hetsutrustning som pannan är utrustad med. Det längsta intervall som får

medges är 72 timmar.

Allmänna råd till 6–10 §§: Vid kontrollorganets bedömning av utrust-

ning enligt 6–10 §§ kan tekniskt relevanta ISO/CEN-standarder och

IEC/CENELEC-standarder fungera som vägledning.

Bedömning av inställelsetid vid periodisk övervakning

11 § Som villkor för periodisk övervakning ska kontrollorganet fastställa

den längsta tillåtna inställelsetiden vid säkerhetsrelaterade larm från pannor

i klass A eller B. Vid säkerhetsrelaterade larm från en panna där värme kan

ackumuleras i farlig mängd får inställelsetiden fastställas till högst 30 minu-

ter såvida inte pannan

1. har ett nödkylningssystem som kontrollerats i full omfattning och om

resultatet av kontrollen visar att en annan inställelsetid kan godtas ur säker-

hetssynpunkt, eller

2. är konstruerad så att ett nödkylningssystem inte behövs ur säkerhets-

synpunkt, eller om temperaturen i pannan inte kan uppnå farligt värde vid

bortfall av hjälpenergi eller annan driftstörning.

För sådana pannor som uppfyller kraven i både 1 och 2 kan kontrollorga-

net fastställa en inställelsetid som maximalt får vara 90 minuter.

Om pannoperatören befinner sig på så stort avstånd från pannan att

denne riskerar att inte hinna inställa sig vid pannan inom den tid som kon-

trollorganet fastställt är förutsättningarna för periodisk övervakning inte

uppfyllda.

Allmänna råd till 6, 9 och 11 §§: Pannor där restvärme kan ackumule-

ras i farlig mängd är sådana pannor där bränsle eller värme finns ack-

umulerad i sådan mängd att det tar lång tid från det att pannan

stängts av fram till dess att temperaturen i eldstaden eller dess mur-

ning inte innebär fara. Exempel på sådana pannor är sodapannor och

rosterpannor som eldas med fasta bränslen.

AFS 2017:3

38

Rutiner för övervakning

12 § Arbetsgivaren ska ha dokumenterade rutiner som säkerställer att kra-

ven i 2 och 4–11 §§ uppfylls. Rutinerna ska även beskriva hur kraven upp-

fylls.

Allmänna råd: Av de rutiner som upprättas bör det framgå på vilket

sätt arbetsgivaren dokumenterar att operatörer befinner sig på plats

vid pannan då den övervakas.

13 § Kontrollorganet ska kontrollera att arbetsgivarens rutiner inte uppen-

bart strider mot kraven i 12 §.

Åtgärder efter bedömning

14 § Efter en kontroll ska kontrollorganet bedöma om och hur pannan får

övervakas.

Intyg

15 § Efter bedömningen enligt detta kapitel ska kontrollorganet dokumen-

tera sin bedömning på samma intyg som utfärdas enligt 5 kap. 21 § och

överlämna det till arbetsgivaren.

Om kontrollorganet bedömt att pannan kan övervakas periodiskt ska det

av intyget framgå vilket övervakningsintervall och vilken inställelsetid som

är förutsättningen för övervakningen.

Om kontrollorganet bedömt att pannan inte kan övervakas periodiskt

men att den kan användas säkert med ständig övervakning ska den bedöm-

ningen framgå av intyget. Om kontrollorganet bedömer att det inte ens

finns förutsättningar för säker användning vid ständig övervakning så ska

det av intyget framgå att pannan inte får vara i drift. Om intyget innebär att

pannan inte får vara i drift ska en kopia överlämnas till Arbetsmiljöverket.

Bedömningens giltighetstid

16 § Kontrollorganets bedömning enligt detta kapitel är giltig fram tills

dess att nästa driftprov av pannan ska vara utfört enligt 5 kap. 4 §.

AFS 2017:3

39

7 kap. Kontroll- och certifieringsorgan

1 § Kontroll enligt 3 kap. 6 § andra stycket och 7 § samt 5 och 6 kap. ska ut-

föras av organ som ackrediterats för sådan kontroll enligt Europaparlamen-

tets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för

ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produk-

ter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, eller den som uppfyller

motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unio-

nen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Turkiet.

Certifiering enligt 6 kap. 4 § första stycket ska utföras av ett organ som

ackrediterats för sådan certifiering enligt Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering

och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphä-

vande av förordning (EEG) nr 339/93, eller den som uppfyller motsvarande

krav enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen, Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet eller Turkiet.

2 § För att få utföra återkommande kontroll av bärbara brandsläckare och

flaskor för andningsapparatur ska kontrollorganet vara ett kontrollorgan av

typ A eller B.

För att få utföra återkommande kontroll i form av in- och utvändig under-

sökning av rörledningar eller funktionskontroll av säkerhetsutrustning ska

kontrollorganet vara ett kontrollorgan av typ A eller B.

För övriga kontroller ska kontrollorganet vara ett kontrollorgan av typ A.

3 § För att få utföra kontroller enligt 2 § tredje stycket ska kontrollorganet

minst uppfylla kraven för att få utföra kontroller enligt bestämmelserna om

första kontroll enligt 5 kap. 3 §, återkommande kontroll enligt 5 kap. 4 § och

revisionskontroll enligt 5 kap. 16–17 §§.

För att få utföra bedömningar för program för riskanpassad kontroll av

trycksatta anordningars skick enligt 5 kap. 7–15 §§ och för bedömning av

ständig och periodisk övervakning av pannor enligt 6 kap. 2, 4–17 §§ krävs

att kontrollorganet får utföra de kontroller som nämns i första stycket.

Bevarande av dokument

4 § Kontrollorganet ska bevara dokumentation från återkommande kon-

troll till dess att ett år gått sedan nästa återkommande kontroll. Dokumenta-

tion från första kontroll och revisionskontroll ska bevaras i tio år.

AFS 2017:3

40

Samarbete med föreskrivande myndighet

5 § Ett kontroll- eller certifieringsorgan som inte är ackrediterat av Swedac

och som avser att utföra kontroller eller certifiering enligt föreskrifterna ska

anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Ackrediteringsbeviset eller motsva-

rande bevis som styrker kontroll- eller certifieringsorganets behörighet ska

bifogas till anmälan.

Efter det att Arbetsmiljöverket har bekräftat att anmälan gjorts enligt för-

sta stycket får kontroll- eller certifieringsorganet utföra kontroll eller certi-

fiering.

Kontroll- och certifieringsorgan som utför kontroll eller certifiering ska

medverka vid samråd som Arbetsmiljöverket kallar till och vid dessa möten

rapportera utfall av kontroll eller certifiering.

6 § Om en arbetsgivare nekat ett kontrollorgan att slutföra ett påbörjat

uppdrag att kontrollera en trycksatt anordning ska kontrollorganet meddela

detta till Arbetsmiljöverket.

8 kap. Bestämmelser om sanktionsavgifter

1 § Bestämmelserna i 4 kap. 17 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 § arbets-

miljölagen (1977:1160). Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 6 kap. 1–2 §§ utgör

föreskrifter enligt 4 kap.1 och 2 §§arbetsmiljölagen (1977:1160).

Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt

8 kap.5–10 §§arbetsmiljölagen. Sanktionsavgiftens storlek beräknas enligt

de grunder som anges 4 kap. 17 §, 5 kap. 2 § och 6 kap. 3 §.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 1 december 2017.

2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS

2005:3) om besiktning av trycksatta anordningar, Arbetsmiljöverkets före-

skrifter (AFS 2002:1) om användning av trycksatta anordningar, Arbetsmil-

jöverkets föreskrifter (AFS 2005:2) om tillverkning av vissa behållare, rörled-

ningar och anläggningar samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:4)

om gasflaskor.

3. Bestämmelserna om journal i 4 kap. 18 § börjar gälla två år efter att

dessa föreskrifter träder i kraft.

4. För övervakning av pannor i kategori 1 och 2 enligt bilaga 2 börjar be-

stämmelserna om certifiering i 6 kap. 4 § första stycket gälla tre år efter att

AFS 2017:3

41

dessa föreskrifter träder i kraft. För övervakning av pannor i kategori 3 och 4

enligt bilaga 2 börjar bestämmelserna om certifiering gälla fem år efter det

att dessa föreskrifter träder ikraft.

5. Gasflaskor för andningsapparater och bärbara brandsläckare som kon-

trollerats enligt de upphävda bestämmelserna ska senast ha kontrollerats

innan gällande intervall enligt de upphävda reglerna löpt ut.

6. Bestämmelserna om första kontroll gäller inte för anordningar som ta-

gits i bruk innan dessa föreskrifter träder ikraft.

7. In- och utvändig undersökning respektive driftprov vid återkommande

kontroll av trycksatta anordningar som besiktigas enligt de upphävda be-

stämmelserna ska senast ha kontrollerats innan gällande intervall enligt de

upphävda reglerna löpt ut. I samband med den då första återkommande in-

och utvändiga undersökningen ska även ett driftprov utföras enligt de nya

föreskrifterna.

8. Om en bedömning om egenbesiktning gjorts enligt 36 § i AFS 2005:3

före den 1 december 2017 får bestämmelserna om egenbesiktning tillämpas

fram till dess att bedömningarna för respektive moment slutat att gälla en-

ligt 37 § i AFS 2005:3, dock som längst tre år efter att de nya föreskrifterna

träder i kraft.

9. Anordningar som inte tidigare omfattats av krav på återkommande be-

siktning men som kommer att omfattas av sådana krav enligt de nya före-

skrifterna ska genomgå en återkommande kontroll senast tre år efter att

dessa föreskrifter träder i kraft.

10. Bedömning av ständig och periodisk övervakning av pannor som ut-

förts enligt tidigare bestämmelser ska första gången utföras enligt de nya

reglerna senast då gällande tidsperiod för bedömningen löper ut. I samband

med detta ska även ett driftprov utföras enligt de nya föreskrifterna.

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Monica Torgrip

Anna Varg

AFS 2017:3

42

Bilaga 1

Återkommande kontroll

1 Driftprov av trycksatta anordningar i klass A eller B

1.1 Allmänt

Vid driftprov ska kontrollorganet utföra en funktionskontroll av säkerhets-

utrustningen samt en systemkontroll.

Vid driftprov av trycksatta anordningar som omfattas av ett program för

riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars skick ska kontrollorganet

utföra en funktionskontroll av säkerhetsutrustningen.

1.2 Funktionskontroll av säkerhetsutrustning

Vid en funktionskontroll av säkerhetsutrustning ska kontrollorganet kont-

rollera om den säkerhetsutrustning som fanns vid föregående kontroll finns

kvar och fungerar. Dessutom ska kontrollorganet undersöka säkerhets-

utrustningen invändigt om kontrollorganet har bedömt att utrustningen

kan ha påverkats negativt av de fluider som utrustningen kommit i kontakt

med.

Om en säkerhetsutrustning skyddar flera trycksatta anordningar i klass A

eller B behöver den bara kontrolleras vid driftprov av den av anordningarna

som har det kortaste intervallet mellan driftproven.

1.3 Systemkontroll

Systemkontrollerna ska ligga till grund för bedömningen av om anord-

ningen kan användas på ett säkert sätt tillsammans med andra trycksatta

anordningar eller maskiner som den påverkar och påverkas av.

Kontrollorganet ska kontrollera om

1. den trycksatta anordningen påverkas av vibrationer, utmattningslaster

eller andra belastningar som kan vara skadliga och som man inte tog hän-

syn till när den togs i bruk,

2. det förekommer läckage som har betydelse för säkerheten, och

3. det uppstått omständigheter som kräver revisionskontroll enligt 5 kap.

16 §.

Vid kontrollen enligt 1–3 ska kontrollorganet ta hänsyn till brister som

dokumenterats vid arbetsgivarens fortlöpande tillsyn.

AFS 2017:3

43

När driftprovet inte utförs i kombination med en in- och utvändig un-

derökning, kan kontrollorganet göra systemkontrollen genom att granska

rutinerna för och dokumentationen av den fortlöpande tillsynen, förutsatt

att den är tillräcklig för att göra bedömningen enligt 5 kap. 18 §.

1.4 Intervall mellan driftprov

1.4.1 Grundintervall

Grundintervall för driftprov anges i nedanstående tabell.

Funktionskontroll av säkerhetsutrustning som utförts vid driftprov av en

viss trycksatt anordning, får tillgodoräknas vid driftprovet av en annan

trycksatt anordning som driftprovats under den första trycksatta anord-

ningens intervall.

1.4.2 Möjlighet till förlängt intervall

Om kontrollorganet har konstaterat att eventuell säkerhetsutrustning fun-

gerade utan åtgärd vid de två föregående driftproven, samt bedömer att

systemkontrollen gått att ersätta med granskning av arbetsgivarens rutiner

för och dokumentationen av den fortlöpande tillsynen, kan kontrollorganet

medge en förlängning av intervallet.

Typ av anordning

Intervall

Tryckkärl och vakuumkärl som

– ingår i en kyl- eller värmepumpanläggning,

– helt ska fyllas eller ska, enligt 4 kap. 4 §, betraktas som om

de helt fyllts med luft, kvävgas eller ädelgas i fluidgrupp 2a.

– är vakuumisolerade och innehåller kondenserad syre,

kväve, argon eller koldioxid,

– används för lagring av gasol, eller

– innehåller fluider i vätskefas och där utrustningen är av-

sedd att skydda enbart mot termisk expansion.

Övriga tryckkärl och vakuumkärl

1 år

4 år

4 år

4 år

4 år

2 år

Cistern

3 år

Rörledning

– Sammanfogad till cistern

– Övriga rörledningar

3 år

4 år

AFS 2017:3

44

Om arbetsgivaren byter ut säkerhetsutrustningen efter det senaste drift-

provet så ska den utbytta säkerhetsutrustningen antingen funktionskontrol-

lernas av ett kontrollorgan direkt efter bytet, eller bevaras för att funktions-

kontrolleras vid nästa återkommande kontroll, för att det förlängda interval-

let fortfarande ska gälla.

Det maximala intervallet mellan driftprov är 4 år.

Om kontrollorganet vid nästa driftprov bedömer att det inte längre finns

förutsättningar för förlängt intervall ska intervallen enligt 1.4.1 åter tilläm-

pas.

1.4.3 Förkortat intervall för funktionskontroll av säkerhetsutrustning på

grund av resultat vid föregående kontroller

Om kontrollorganet vid driftprov konstaterat att eventuell säkerhetsutrust-

ning inte fungerar utan åtgärd, ska intervallet till nästkommande funktions-

prov av säkerhetsutrustning vara hälften av vad som anges i tabellen i 1.4.1.

Om bedömningen vid nästkommande kontroll är att säkerhetsutrust-

ningen fungerar utan åtgärd ska grundintervallen åter gälla för utrust-

ningen.

2 In- och utvändig undersökning av trycksatta anordningar i klass A

2.1 Allmänt

Kontrollorganet ska utföra in- och utvändig undersökning i den omfattning

som krävs för att bedöma om slitage, skador eller andra omständigheter gör

att det inte längre är säkert att låta den trycksatta anordningen vara tryck-

satt.

Allmänna råd: Beroende på förutsättningarna kan ”den omfattning

som krävs” innebära okulär bedömning, oförstörande provning, ett

inspektionsprogram, mätningar eller andra dokumenterade iakttagel-

ser från användningen.

Vid undersökning av rörledningar är ”den omfattning som krävs”

normalt endast utvändig undersökning av högt påkända delar, ex-

pansionsanordningar och rörstöd samt delar där korrosion, nötning,

sprickor eller andra felaktigheter misstänks kunna uppstå.

Med ”den omfattning som krävs” menas normalt att nedgrävda

rörledningar bedöms utan att de grävs upp.

AFS 2017:3

45

2.2 Intervall för in- och utvändig undersökning

Hur ofta in- och utvändig undersökning av trycksatta anordningar ska ut-

föras framgår av 2.2.2-2.2.9.

2.2.1 Möjlighet att utföra in- och utvändig undersökning vid olika intervall

Den in- och utvändiga undersökningen kan delas upp så att den utvändiga

undersökningen görs oftare, förutsatt att undersökningarna var för sig följer

2.2.2–2.2.9.

2.2.2 Fyra års intervall

Ett kontrollorgan kan efter kontroll medge ett intervall av fyra år mellan in-

och utvändig undersökning, förutsatt att

1. de tryckbärande delarna inte är eldberörda eller utsatta för förbrän-

ningsgas med temperatur över beräkningstemperaturen,

2. arbetsgivaren kan visa att den återstående livslängden är mer än fem

år,

3. materialet i tryckbärande delar är sådant att det erfarenhetsmässigt inte

är stor risk för sprickbildning, och

4. den inre och yttre miljön inte är svår ur skadesynpunkt i förhållande till

utförandet och det tryckbärande materialet.

2.2.3 Två års intervall

Om ett kontrollorgan efter kontroll har bedömt att villkoren för fyra års

intervall inte uppfylls kan kontrollorganet medge två års intervall om

1. minst två in- och utvändiga undersökningar har utförts med ett inter-

vall av ett år, eller

2. minst en in- och utvändig undersökning har utförts med ett intervall

som överstiger två år.

Dessutom ska kontrollorganet bedöma att

1. slitage eller skador som upptäckts vid den senaste in- och utvändiga

undersökningen inte är sådana att det har krävts reparation eller annan åt-

gärd,

2. det är mer än tre år fram till dess att korrosion, erosion eller andra

skador kommer att kräva åtgärd,

3. arbetsgivaren har visat att den återstående livslängden är mer än tre år,

och

AFS 2017:3

46

4. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 2 kap. 1 § att drifts-

betingelserna är säkra fram till nästa kontroll.

2.2.4 Ett års intervall

Om ett kontrollorgan efter kontroll har bedömt att anordningen inte uppfyl-

ler villkoren i 2.2.2–3 kan kontrollorganet medge ett års intervall om

– kontrollorganet bedömer att skicket är sådant att den är säker att an-

vända i ett år, och

– arbetsgivaren i sin riskbedömning enligt 2 kap. 1 § har visat att anord-

ningen är säker att använda i minst ett år.

2.2.5 Sex månaders intervall

Om ett kontrollorgan efter kontroll har bedömt att anordningen inte uppfyl-

ler villkoren i 2.2.4 kan kontrollorganet medge sex månaders intervall om

– kontrollorganet bedömer att skicket är sådant att den är säker att an-

vända i sex månader, och

– arbetsgivaren i sin riskbedömning enligt 2 kap. 1 § har visat att anord-

ningen är säker att använda minst sex månader.

2.2.6 Sex års intervall

Om ett kontrollorgan efter kontroll har bedömt att anordningen uppfyller

villkoren för fyra års intervall, kan det medge ett intervall på sex år för in-

och utvändig undersökning, förutsatt att

1. minst en in- och utvändig undersökning med fyra års intervall har ut-

förts som återkommande kontroll,

2. inga skador eller förslitningar som krävt reparation eller annan åtgärd

upptäcktes vid kontrollen,

3. anordningen används på sådant sätt att den inte utsätts för utmattning

eller krypning, och

4. arbetsgivaren i sin riskbedömning enligt 2 kap. 1 § har visat att driftsbe-

tingelserna är säkra under de kommande åtta åren.

Även om förutsättningarna i första stycket inte är uppfyllda kan kontrol-

lorganet medge sex års intervall för cisterner eller rörledningar som är sam-

manfogade till cisterner om förutsättningarna i 2.2.2 punkt 1, 3 och 4 är upp-

fyllda och arbetsgivaren kan visa att den återstående livslängden är mer än

åtta år.

AFS 2017:3

47

2.2.7 Åtta års intervall

Om ett kontrollorgan efter kontroll har bedömt att anordningen uppfyller

villkoren för sex års intervall, kan det medge ett intervall på åtta år för in-

och utvändig undersökning, förutsatt att

1. minst två in- och utvändiga undersökningar med fyra eller sex års

intervall har utförts som återkommande kontroll,

2. korrosion, erosion eller andra skador inte har uppkommit, och

3. arbetsgivaren i sin riskbedömning enligt 2 kap. 1 § har visat att drifts-

betingelserna är säkra under de kommande tio åren.

2.2.8 Tio års intervall

Om ett kontrollorgan efter kontroll har bedömt att anordningen uppfyller

villkoren för åtta års intervall, kan det medge ett intervall på tio år för in-

och utvändig undersökning, förutsatt att

1. minst två in- och utvändiga undersökningar har utförts med fyra, sex

eller åtta års intervall där

a) ett kontrollorgan vid varje tillfälle har bedömt att ett längre intervall än

det föregående intervallet ska tillämpas, eller

b) arbetsgivaren utifrån resultatet av de två tidigare kontrollerna kan visa

för kontrollorganet att ingen invändig korrosion, erosion eller annan nega-

tiv inre påverkan förekommer,

2. korrosion, erosion eller andra skador inte har uppkommit, och

3. arbetsgivaren i sin riskbedömning enligt 2 kap. 1 § har visat att driftsbe-

tingelserna är säkra under de kommande tolv åren.

2.2.9 Tolv års intervall

Om ett kontrollorgan efter kontroll har bedömt att en cistern uppfyller vill-

koren för sex års intervall, kan det medge ett intervall på tolv år för in- och

utvändig undersökning för cisterner, förutsatt att minst en in- och utvändig

undersökning har utförts med sex års intervall där

1. korrosion, erosion eller andra skador inte har uppkommit, och

2. arbetsgivaren i sin riskbedömning enligt 2 kap. 1 § har visat att driftsbe-

tingelserna är säkra under de kommande fjorton åren.

AFS 2017:3

48

Bilaga 2

Certifiering av pannoperatörer som ska övervaka panna i klass A eller B

1 Kategorier

Certifikat för pannoperatörer som övervakar pannor utfärdas i fyra olika

kategorier enligt tabell 1.

Tabell 1

Den som har ett certifikat för övervakning av pannor i kategori 1 får även

övervaka pannor i kategori 2, 3 och 4.

Den som har ett certifikat för övervakning av pannor i kategori 2 eller 3

får även övervaka pannor i kategori 4.

2 Certifikatets innehåll

Certifikatet ska innehålla minst följande information:

1. Namnet på certifieringsorganet.

2. Pannoperatörens fullständiga namn.

3. Ett certifikatsnummer och sista giltighetsdatum.

4. Personalcertifikatets kategori enligt tabell 1.

5. Datum för utfärdande och utfärdarens namnteckning.

3 Färdigheter och kunskap

Vid certifiering ska certifieringsorganet låta operatören självständigt redo-

visa sina kunskaper vid ett teoretiskt prov. Provets resultat ska visa att ope-

ratören uppfyller kraven i tabellen nedan.

Kategori 1

Övervakning av pannor där värme kan ackumuleras i farlig

mängd och pannor med effekt över 2 000 kW som är:

1. Panna där olja som är varmare än 110 °C är värme-

bärare.

2. Panna där vattenånga upphettas över mättningstem-

peraturen.

Kategori 2

Övervakning av pannor klass B där värme kan ackumule-

ras i farlig mängd.

Kategori 3

Övriga pannor i klass A.

Kategori 4

Övriga pannor i klass B.

AFS 2017:3

49

Allmänna råd: Exempel på ”huvudkomponenter” som är förbundna

med pannan är bränsleinmatning, eldstad, överhettare, matarvatten-

system och rökgasrening.

Kategori

Färdighet eller kunskap

1

2

3

4

Ha kunskaper om kraven för pannor i dessa föreskrif-

ter:

– Fortlöpande tillsyn

– Pannans livslängd

– Kontroll

– Övervakning

X

X

X

X

Känna till de grundläggande principerna bakom pan-

nor: termodynamik, överhettning och fasomvandling.

X

X

X

X

Kunna ISO-standardenheter för temperatur, tryck,

massa, densitet och energi.

X

X

X

X

Kunna beskriva hur pannan och de huvudkomponen-

ter som är förbundna med pannan fungerar.

X

X

X

X

Ha grundläggande kunskaper om de risker som finns

vid start och stopp av en panna.

X

X

X

X

Ha grundläggande kunskaper om de risker som finns

med eldning av olika bränslen.

X

X

X

X

Kunna beskriva och förstå en pannas övervaknings-

och säkerhetsutrustning, varför de finns, hur de funge-

rar och vilka åtgärder som ska vidtas när de aktiveras.

X

X

X

X

Ha kunskaper om de nödsituationer som kan upp-

komma vid användning av pannor och hur en [pann-

operatör] ska agera vid dessa nödsituationer.

X

X

X

X

Känna till krav vid ständig och periodisk övervakning. X

X

X

X

Ha kunskaper om egenskaper hos ånga samt vatten

och olja som hanteras över 110°C.

X

X

Veta vilka särskilda risker som finns vid eldning av

pannor där restvärme kan ackumuleras i farlig mängd

och hur dessa risker förebyggs.

X

X

Veta hur de styr- och reglersystem som säkerställer att

pannan hålls inom tillåtna värden fungerar.

X

X

Känna till vad som skiljer säkerhetsrelaterade och

säkerhetskritiska larm från övriga larm.

X

X

AFS 2017:3

50

4 Certifikatets giltighetstid

Certifieringen upphör att gälla fem år efter det datum då certifikatet utfär-

dades såvida inte en förnyad bedömning föranleder utfärdandet av ett nytt

certifikat enligt punkt 3 i denna bilaga.

5 Grunder för att återkalla av certifikat

Certifieringsorganet kan återkalla ett certifikat om en pannoperatör

1. inte övervakat en panna under det senaste kalenderåret,

2. visat oaktsamhet i samband med en olycka eller ett tillbud med en över-

vakad panna, eller

3. på annat sätt visat sig vara olämplig för arbetet.