AFS 2018:7
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare
AFS 2018:7
Gravida och ammande
arbetstagare
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5)
om gravida och ammande arbetstagare
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i
AFS 2018:7
Utkom från trycket
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna
den 8 juni 2018
råd (AFS 2007:5) om gravida och ammande ar-
betstagare;
beslutade den 29 maj 2018.
Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om gravida
och ammande arbetstagare
dels
att 8 och 11 §§ ska ha följande lydelse,
dels
att bilagan ska ha följande lydelse.
Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifterna
dels
att det första avsnittet under rubriken Bakgrund ska ha följande lydelse,
dels
att kommentaren till 8 § ska ha följande lydelse,
dels
att kommentaren till bilagan, rubriken och texten om avsnittet ”Biolo-
giska agens” ska ha följande lydelse,
dels
att ordlistans definition av riskklasser ska ha följande lydelse.
8 §
Gravida och ammande arbetstagare får inte sysselsättas i blyarbete som
innebär att bly eller blyföreningar kan tas upp i kroppen.
En arbetstagare, som har anmält till arbetsgivaren att hon är gravid, får inte
sysselsättas i arbete där hon riskerar att exponeras för rubella eller toxoplas-
ma, om hon saknar fullgott immunitetsskydd mot smittämnet.
Bestämmelser om förbud att sysselsätta gravida eller ammande arbetstaga-
re i andra arbeten finns i andra föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller
Arbetsmiljöverket har meddelat.
Bestämmelser om skydd för gravida eller ammande arbetstagare mot jonise-
rande strålning finns i särskilda föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Den arbetsgivare som låter en eller flera gravida arbetstagare utföra arbete i
strid med kravet i andra stycket ska betala en sanktionsavgift, se 11 §.
3
AFS 2018:7
Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För
den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som
har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 721 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
11 §
Bestämmelserna i 8 och 9 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap. 6 § arbets-
Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt
8 kap.5-10 §§arbetsmiljölagen. Sanktionsavgiftens storlek framgår av 8 och
9 §§.
Denna författning träder i kraft den 19 november 2018.
ERNA ZELMIN-EKENHEM
Jens Åhman
Anna Varg
4
AFS 2018:7
5
Bilaga
Förteckning över arbetsmiljöfaktorer och arbetsförhållanden
som avses i 4 §
A. Arbetsmiljöfaktorer
1. Fysikaliska faktorer
som skulle kunna medföra fosterskador och/eller avlossning av moderkakan
eller för tidig födsel, särskilt
– vibrationer, stötar eller rörelser i underlaget,
– buller,
– joniserande strålning enligt föreskrifter från Statens strålskyddsinstitut,
– icke-joniserande strålning,
– extrem kyla och värme.
2. Belastningsergonomiska faktorer
särskilt
– manuell hantering av laster som innebär risker, särskilt för ländryggen,
– arbetsrörelser och arbetsställningar,
– förflyttningar inom eller utanför arbetsstället,
– fysisk uttröttning och annan fysisk belastning.
3. Smittämnen
i riskklasserna 2, 3 och 4 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker,
om det är känt att dessa smittämnen eller de behandlingsåtgärder som är nöd-
vändiga på grund av dem innebär risk för att kvinnan, fostret eller ammande
barn påverkas skadligt.
4. Kemiska ämnen
om det är känt att de skadligt påverkar gravida kvinnors, fosters eller ammade
barns hälsa, särskilt
– kemiska produkter som är klassificerade som cancerframkallande, repro-
duktionstoxiska, mutagena eller som specifikt organtoxiska vid enstaka expo-
nering, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av
den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen
och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och
1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-förordning-
en)
AFS 2018:7
– kvicksilver och kvicksilverföreningar,
– mitoshämmande ämnen (t.ex. vissa cytostatika),
– kolmonoxid,
– kemiska ämnen som är skadliga när de tas upp genom huden. (AFS
2014:41)
5. Psykosociala faktorer
Arbetsförhållanden som kan medföra eller har medfört
– psykisk uttröttning,
– starka psykiska påfrestningar,
– våld eller hot om våld,
– kränkande särbehandling.
B. Processer
Cancerframkallande ämnen och produkter som avges vid
– framställning av auramin,
– arbete som innebär exponering för cancerframkallande polycykliska aro-
matiska kolväten (PAH) som finns i sot, tjära, beck, rök eller damm,
– arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som upp-
stått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten,
– process där stark syra ingår vid framställning av isopropylalkohol,
– arbete som innebär exponering för trädamm från lövträd.
C. Arbetsförhållanden
Gruvarbete under jord.
Bakgrund
Om de arbetsmiljöregler som finns i Sverige följs noggrant innebär arbetsmil-
jön, så vitt man kan bedöma idag, sällan någon risk för ohälsa eller olycksfall
för gravida kvinnor, foster eller barn som ammas.
I vissa arbetsmiljöer kan dock gravida kvinnor, de som nyligen fött barn
eller ammar ibland utsättas för risk för ohälsa eller olycksfall även om förebyg-
gande åtgärder vidtas enligt reglerna. Kemiska ämnen, smittämnen och andra
faktorer kan ibland vara skadligare för fostret än för modern. Även i andra
regler från Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och andra myndigheter
finns villkor för eller förbud mot att arbeta med sådana ämnen och faktorer.
De tidigare föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare utfärdades
som en anpassning till EG-direktivet 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen fött
barn eller ammar. De nya föreskrifterna innebär inte några sakliga ändringar
6
AFS 2018:7
utom på tre punkter, nämligen att tillämpningsområdet för föreskrifterna (2 §)
har utökats till att även omfatta inhyrd arbetskraft, att en ny bestämmelse om
förbud för gravida och ammande kvinnor att arbeta med bly och om förbud
att exponera gravida som saknar fullgott immunskydd för rubella (röda hund-
virus) och toxoplasma har införts. De reglerna fanns tidigare i Arbetsmiljöver-
kets föreskrifter om bly och om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta,
toxinpåverkan, överkänslighet.
De allmänna råden har omarbetats och utökats. Hänsyn har tagits till Med-
delande från kommissionen om riktlinjer för bedömning av kemiska, fysika-
liska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk
för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller
ammar (KOM (2000) 446 slutlig).
Förbud mot arbete på grund av risker i miljön
Till 7-8 §
I det systematiska arbetsmiljöarbetet är det nödvändigt att arbets-
givaren tar reda på om det förekommer arbetsuppgifter som är förbjudna att
utföra för den som är gravid, nyligen fött barn eller ammar. Om så är fallet är
det viktigt att också arbetstagarna känner till detta. Förbuden anges i dessa
föreskrifter, i andra föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljö-
verket och i föreskrifter från Statens strålskyddsinstitut. Förbud för gravida
och ammande kvinnor att sysselsättas i blyarbete fanns tidigare i Arbetsmil-
jöverkets föreskrifter om bly. Förbud för gravida att exponeras för rubella och
toxoplasma fanns tidigare i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologis-
ka arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Kvinnan får inte
sysselsättas i dessa arbeten så snart arbetsgivaren har fått reda på graviditeten
eller amningen.
Gravida arbetstagare får inte sysselsättas i
-
blyarbete enligt 8 §,
-
arbete med risk för skadlig exponering för rubella (röda hund) eller tox-
oplasma enligt 8 §,
-
verksamhet som utförs under vatten eller förhöjt tryck enligt Arbetsmiljö-
verkets föreskrifter om dykeriarbete,
-
rök- eller kemdykning som utförs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om rök- och kemdykning,
-
gruvarbete under jord som innebär särskilda risker enligt Arbetsmiljöver-
kets föreskrifter om bergarbete.
7
AFS 2018:7
Ammande arbetstagare får inte sysselsättas i
-
blyarbete enligt 8 §,
-
gruvarbete under jord som innebär särskilda risker enligt föreskrifterna
om bergarbete.
Arbetsgivaren måste i första hand ordna med omplacering av den gravida
eller ammande kvinnan till annat riskfritt arbete. Om det inte är möjligt får
kvinnan inte sysselsättas i förvärvsarbetet så länge risken finns kvar. Förbuden
i 7-9 §§ är utfärdade med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen.
Frågan om ersättning vid sådan nödvändig ledighet regleras i lagen om
allmän försäkring. Försäkringskassan kan upplysa om hur man söker sådan
ersättning.
Arbetsgivaren ska fortlöpande pröva möjligheterna att undanröja riskerna
i kvinnans arbetsmiljö eller att ge henne andra arbetsuppgifter så att hon kan
återgå i arbete.
Bly
Exponering för bly under graviditet och amning kan medföra försämrad fos-
tertillväxt och påverka barnets centrala nervsystem. När nervsystemet utveck-
las är det som känsligast, vilket gör att foster och ammande barn bör skyddas
särskilt. Den blyexponering som modern utsatts för tidigare i livet är viktig
från risksynpunkt. Bly som tagits upp i kroppen under lång tids exponering
lagras i skelettet. Det kan lösas ut vid graviditet och påverka fostret. Också
vid amning kan bly lösas ut och utsöndras i bröstmjölk, vilket kan leda till att
barnet exponeras för bly. För att undvika en skalig upplagring av bly är de
biologiska gränsvärdena för bly i blodet lägre för kvinnor under 50 år än för
övriga arbetstagare. Se föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet.
Gravida och ammande ensamföretagare omfattas av förbudet mot blyarbete.
Exponering för rubella eller toxoplasma
1
En gravid kvinna får inte sysselsättas i arbete där hon riskerar att smittas av
rubella (röda hund) eller Toxoplasma gondii. Även ensamföretagare omfattas
av förbudet. Genomgången sjukdom eller vaccination kan ge immunitet. Det
svenska vaccinationsprogrammet för barn innebär att de flesta kvinnor som
vuxit upp i Sverige är immuna mot röda hund.
Toxoplasma gondii är en parasit som kan finnas hos både människor och
djur. Katt är huvudvärd för parasiten och en form av den kan utsöndras i kat-
tens avföring. Något samband mellan smitta och arbete har inte rapporterats
i Sverige.
En tänkbar risk skulle kunna vara arbete med Toxoplasma gondii på labo-
ratorium. Rengöring av kattlådor, hantering av aborterade lammfoster eller
1 Ändringen innebär att texten om exponering för rubella och toxoplasma har flyttats.
8
AFS 2018:7
9
utomhusarbete i kontakt med jord/sand där katter brukar vara kan också vara
tänkbara risker. Provsmakning och förtäring av rått kött, osköljda grönsaker,
bär eller frukt kan eventuellt också innebära en viss risk för toxoplasmos.
Dykeriarbete
Förbudet gäller arbeten som utförs under vatten eller förhöjt tryck i tryck-
kammare eller liknande. Sådant arbete innebär stora fysiska påfrestningar och
annan fysiologisk påverkan. Fosterskador kan möjligen uppkomma, dels på
grund av det ökade trycket, dels på grund av den ökade koncentrationen av
syrgas (oxygen). Foster kan också vara särskilt känsliga för dykarsjuka (de-
kompressionssjuka). Illamående, som är vanligt under graviditet, kan också
öka risken för olycksfall i samband med dykeriarbete.
Rök- och kemdykning
Rök- och kemdykning innebär att man utsätts för mycket stora risker, dels på
grund av stark hetta och farliga rökgaser, dels på grund av det starkt fysiskt
och psykiskt påfrestande arbete.
Gruvarbete under jord
En gravid eller ammande kvinna får inte sysselsättas i gruvarbete som är för-
knippat med särskilda risker. Särskilda risker kan vara arbetssituationer som
innebär exponering för faktorer som har tagits upp i bilagan till dessa före-
skrifter, t.ex. stötar, vibrationer, buller, joniserande strålning och fysisk belast-
ning. Arbetsgivaren ska göra en individuell bedömning.
Joniserande strålning
Statens strålskyddsinstitut har föreskrifter om dosgränser vid verksamhet
med joniserande strålning. Den som bedriver sådan verksamhet ska informe-
ra kvinnor om vilka risker exponering för joniserade strålning kan innebära
för fostret vid en eventuell graviditet. Den som meddelat att hon är gravid har
rätt att bli omplacerad till arbete som inte är förenat med joniserade strålning
under resten av graviditeten. Om kvinnan inte omplaceras gäller att arbete
planeras så att dosen till fostret inte överstiger 1 mSv under återstoden av gra-
viditeten.
Statens strålskyddsinstitut har också regler för ammande kvinnor en kvinna
som ammar ska anmäla detta förhållande till den som bedriver verksamheten
där joniserande strålning förekommer. Under den tid hon ammar ska hon inte
placeras i arbete som medför en betydande risk för radioaktiv kontamination.
AFS 2018:7
Smittämnen
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker är mikroorganismer och smitt-
ämnen indelade i riskklasser. De i riskklasserna 2-4 kan orsaka infektioner och
kallas smittämnen. En del av dem kan dessutom ha en annan skadlig inverkan
på den gravida kvinnan och hennes foster eller nyfödda barn. I klassificerings-
förteckningen i föreskrifterna anges att rubella (röda hundvirus) och Toxoplas-
ma gondii är reproduktionsstörande och att förbud finns att exponera gravida.
De omfattas av förbudet i 8 §.
Även andra smittämnen än de som anges som reproduktionsstörande kan i
vissa fall inverka skadligt på graviditeten och det ammande barnet. Aktuella
smittämnen kan vara parvovirus B19, tuberkulosbakterier, cytomegalovirus
(CMV), hepatit B-virus, hepatit C-virus, herpes simplexvirus, enterovirus, Lis-
teria-bakterier, influensavirus, Bordetella pertussis (kikhosta), mässlingvirus,
varicellavirus (vattkoppor) och zikavirus. För de flesta arbetstagare är dock
risken att bli smittade inte större i arbete än i samhället i övrigt.
Noggranna hygienrutiner är en av de viktigaste faktorerna för att minska
risken för smittspridning. God handhygien är ett enkelt och ofta effektivt sätt
att skydda sig mot smittämnen. Den gravida kvinnan kan också vara skyddad
mot smitta genom att hon redan haft en infektion eller är vaccinerad. Ofta har
kvinnor redan fått ett grundskydd mot vissa sjukdomar eftersom det i Sverige
finns ett vaccinationsprogram för barn.
En kunskapsbas (INFPREG), framtagen av smittskyddsexperter, med infor-
mation om smitta och graviditet finns på Internet. Den är anpassad till både
allmänheten och hälso- och sjukvården.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker finns hygienkrav och andra
bestämmelser om åtgärder vid arbete med smittämnen. Reglerna syftar till att
förebygga att arbetstagare infekteras av smittämnen i arbetet.
10
AFS 2018:7
11
Ordlista
Anestesigas –
läkemedel som i gasform tillförs genom luftvägarna för att
åstadkomma narkos eller smärtlindring
Carcinogenicitet –
cancerframkallande förmåga
Centrala nervsystemet –
hjärna och ryggmärg
Cytostatiska ämnen –
ämnen som hämmar celltillväxt
Cytotoxiska ämnen –
cellskadande, celldödande ämnen
Fertilitet –
fruktsamhet
GHS –
ett globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av
kemikalier
Kontaminering –
förorening
Kotinin –
omvandlingsprodukt av nikotin
Mitoshämmande ämnen –
ämnen som hämmar celldelningen
Mutagena ämnen –
ämnen som förändrar arvsmassan
Reproduktion –
används i dessa föreskrifter i betydelsen människans fort-
plantning
Riskklasser
– mikroorganismer som kan orsaka infektion hos människor kallas
smittämnen och delas in i riskklasserna 2-4 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-
ter om smittrisker.
Sterilitet –
oförmåga att få barn
Toxin –
gift
Trimester –
första, andra och tredje trimestern är beteckningar för tremåna-
dersperioder under graviditeten
Utfasningsämnen –
ämnen som på sikt ska tas bort från marknaden enligt
beslut av Riksdagen. Utfasning av särskilt farliga ämnen är ett delmål inom
miljömålet ”Giftfri miljö”.
Arbetsmiljöverket·112 79·Stockholm·Tel 010-730 90 00·www.av.se
Utgivare: Anna Varg
ISBN 978-91-7930-656-4· ISSN · 1650-3163