AFS 2019:9

•

ARBETSMILJÖ

tiJ

VERKET

AFS 2019:9

Kemiska arbetsmiljörisker

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:19) om kemiska

arbetsmiljörisker

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

AFS 2019:9

Utkom från trycket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19)

den 2 juli 2019

om kemiska arbetsmiljörisker;

beslutade den 9 april 2019.

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska

arbetsmiljörisker

dels

att 37 a, 37 f, 37 g, 38 och 50 §§ ska ha följande lydelse,

dels

att rubrikerna närmast före 37 f och 50 §§ ska ha följande lydelse.

Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifterna

att de allmänna råden till 37 a § ska ha följande lydelse.

¹jfr följande direktiv:

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd

för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet.

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/2398/EU av den 12 december 2017 om änd-

ring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för car-

cinogener eller mutagena ämnen i arbetet.

3

AFS 2019:9

37 a §

Kraven i 37 b-37 g §§ gäller vid exponering för följande allergifram-

kallande kemiska ämnen:

1. Farliga kemiska produkter som uppfyller kriterierna i förordning (EG)

1272/2008 (CLP-förordningen) för att märkas med faroangivelserna

a) H317 kan orsaka allergisk hudreaktion, eller

b) H334 kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter

vid inandning.

2. Kemiska produkter som innehåller

a) etyl-2-cyanoakrylat, eller

b) metyl-2-cyanoakrylat.

3. Isocyanater som frisätts vid termisk nedbrytning.

4. Processer som frisätter formaldehyd.

Om riskbedömningen visar att exponeringen för allergiframkallande ämnen

är försumbar och att skyddsåtgärder därför inte behövs, gäller inte kraven i

37 b-37 g §§.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras

skriftligt.

Allmänna råd:

Skyddsåtgärder kan till exempel vara att använda punktut-

sug eller personlig skyddsutrustning.

Medicinska kontroller

37 f §

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet

finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbets-

tagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär expo-

nering för farliga kemiska produkter som klassificeras som H317 eller H334 på

grund av sitt innehåll av

1. epoxiplastkomponenter,

2. formaldehydhartser,

3. metakrylater, eller

4. akrylater.

Detta gäller dock inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att expone-

ringen för ovan nämnda ämnen är försumbar, och att personlig skyddsutrust-

ning därför inte behövs.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras

skriftligt.

4

AFS 2019:9

37 g §

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbets-

livet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med

bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att syssel-

sättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för

1. farliga kemiska produkter som klassificeras som H334 på grund av sitt

innehåll av

a) diisocyanater,

b) organiska syraanhydrider,

2. kemiska produkter som innehåller

a) etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter

per vecka,

b) metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minu-

ter per vecka,

eller

3. isocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar

vid uppvärmning, det vill säga termisk nedbrytning.

Detta gäller dock inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att expone-

ringen för ovan nämnda ämnen i luft är försumbar, och att personlig skydds-

utrustning i form av andningsskydd därför inte behövs.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras

skriftligt.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter

arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg, finns i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet.

38 §

Kraven i 39–44 §§ gäller vid hantering av följande cancerframkallande,

mutagena och reproduktionsstörande ämnen, CMR-ämnen:

1. Farliga kemiska produkter som uppfyller kriterierna i CLP-förordningen

för att märkas med följande faroangivelser.

a) H350 kan orsaka cancer,

b) H340 kan orsaka genetiska defekter, eller

c) H360 kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet.

2. Framställning av auramin.

3. Arbete som innebär exponering för polycykliska aromatiska kolväten i

sot, tjära eller beck av kol.

4. Arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som upp-

stått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten.

5. Processer där stark syra ingår vid framställningen av isopropylalkohol.

6. Arbete som innebär exponering för trädamm från lövträd.

7. Arbete som innebär exponering för respirabelt kristallint kvartsdamm.

8. Arbete som innebär exponering för asbesthaltigt damm.

5

AFS 2019:9

Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen och medicinska kontroller

för bly, kadmium och kvicksilver

50 §

När nedan uppräknade ämnen, eller material som innehåller ämnena,

hanteras så att exponering via inandning kan förekomma ska riskbedömning-

en alltid innefatta mätningar av ämnena i andningszonen.

1.

Bly och oorganiska blyföreningar.

2. Etylenoxid.

3. Kadmium och oorganiska kadmiumföreningar.

4. Styren, vinyltoluen eller andra reaktiva monomerer vid esterplast-

framställning.

Mätning enligt första stycket behöver inte utföras om det är ett arbete som

utförs kortare tid än två månader per år. Mätning behöver heller inte göras

om man kan visa att det är uppenbart onödigt på grund av att mängden är

försumbar, exponeringstiden kort eller hanteringen är ordnad så att halten i

luften är försumbar.

Mätning ska utföras

- inom tre månader efter det att hanteringen påbörjats,

- om hanteringen ändrats så att tidigare mätning inte är rättvisande samt

- efter ett år.

Därefter ska mätning göras med nedanstående tidsintervall. Tidsintervallen

får överskridas med högst två månader.

Mätresultatet jämfört med nivågränsvärdet från två på

Tid till nästa

varandra följande mätningar

mätning

Minst ett av mätresultaten är över 1/2 gränsvärdet

1 år

Båda mätresultaten är mellan 1/5 och 1/2 gränsvärdet

3 år

Det ena mätresultatet är mellan 1/5 och 1/2 gränsvärdet

3 år

och det andra under 1/5 av gränsvärdet

Båda mätresultaten är under 1/5 av gränsvärdet

5 år

Mätningen ska dokumenteras i en mätrapport enligt Arbetsmiljöverkets före-

skrifter om hygieniska gränsvärden. (AFS 2014:43)

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet finns

krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning

för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller

sysselsätts i arbete som innebär exponering för bly, kadmium eller kvicksilver

i någon form.

Kravet på medicinska kontroller gäller inte om riskbedömningen visar att

exponeringen för ovan nämnda ämnen är försumbar, och att personlig skydds-

utrustning därför inte behövs.

6

AFS 2019:9

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras

skriftligt.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter

arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg, finns i Arbetsmiljöverkets fö-

reskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet.

Denna författning träder i kraft den 1 november 2019.

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Christina Jonsson

Anna Varg

7

Arbetsmiljöverket^·112 79^·Stockholm^·Tel 010-730 90 00^·www.av.se

Utgivare: Anna Varg

ISBN 978-91-7930-669-4 · ISSN · 1650-3163