AFS 2022:4
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i AFS 2022:4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2022 (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker
3
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
(AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker;
AFS 2022:4
Utkom från trycket
den 22 november 2022
beslutade den 7 november 2022.
Arbetsmiljöverket föreskriver1 med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
(AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker att 41 § ska ha följande lydelse.
Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifterna
att de allmänna råden till 41 § ska ha följande lydelse.
1Jfr följande direktiv:
– Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/431 av den 9 mars 2022 om ändring av
direktiv 2004/37/EG om skydd av arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener
eller mutagena ämnen i arbetet.
4
AFS 2022:4
41 §
Arbetsgivaren ska föra ett register över arbetstagare som utsatts för expo-
nering som kan innebära risk för ohälsa i arbete med sådana kemiska produkter
och för sådan verksamhet som avses i 38 §. Registret ska innehålla uppgifter om
1. arbetstagarens namn,
2. arbetsuppgifter,
3. vilken kemisk riskkälla som arbetstagaren utsatts för och
4. uppmätt eller uppskattad grad av exponering.
Arbetsgivaren ska spara de register som ska föras enligt första stycket, och
som avser kemiska produkter som uppfyller kriterierna för att märkas med
faroangivelse H360, i minst fem år efter att exponeringen har upphört.
För andra kemiska produkter än de som avses i andra stycket, följer av 3 §
arbetsmiljöförordningen (1977:1166) att arbetsgivaren ska spara register under
minst 40 år efter att exponeringen har upphört.
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna om
kemiska arbetsmiljörisker
Till 41 §
2
Syftet med registret är att bevara uppgifter om exponering för
cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen för att
underlätta utredningar om sjukdomssamband.
Sådana exponeringar kan exempelvis finnas när arbetet innehåller moment
där tekniska åtgärder inte är tillräckliga för att undvika skadlig exponering.
Registreringsskyldigheten gäller också när man har upptäckt förhöjd
exponering genom övervakningen eller på annat sätt, t.ex. att ventilationen
inte är tillfredsställande eller att arbetet inte bedrivs som planerat.
För att avgöra vilken grad av exponering en arbetstagare utsatts för behövs
uppgifter om på vilket sätt arbetstagaren exponerats, hur hög exponeringen
varit och hur länge och ofta den skett.
2Ändringen innebär att fjärde stycket tas bort.