ARN 1992-4246

Fråga dels om när ett bindande reseavtal föreligger, dels om resenären insett eller bort inse att resans pris av misstag hade angetts till ett för lågt belopp (s.k. förklaringsmisstag).

Fråga dels om när ett bindande reseavtal föreligger, dels om resenären insett eller bort inse att resans pris av misstag hade angetts till ett för lågt belopp (s.k. förklaringsmisstag). Avgörande 1992-12-21; 92-4246

G gjorde en förhandsbokning för en resa över jul- och nyårshelgen 92 - 93 till Florida redan i januari 1992. I juni erhölls en bekräftelse på resan. Det totala priset för resan angavs till 17 047 kr. Anmälningsavgift erlades den 7 juli. I brev daterat den 23 juli meddelade researrangören att man ville ändra priset för resan. En ny bekräftelse sändes ut. Priset var nu totalt 26 067 kr. G protesterade och hävdade att ett bindande avtal hade träffats om det lägre priset enligt resevillkoren. Detta godtog dock inte researrangören. G yrkade återbetalning av den prishöjning som har debiterats, 9 020 kr. För att få medfölja på resan har han sett sig nödsakad att inbetala det högre beloppet.

Researrangören anförde i sitt svar till nämnden att på den förhandsbekräftelse som sändes ut i juni hade en felaktig prisuppgift olyckligtvis smugit sig in. Eftersom det var en osedvanligt tidig bokning kom ett förhandsbesked att tryckas ut från datans uppgifter innan en "korrekturläsning" hann göras. Ett brev med information om misstaget sändes till G den 23 juli. Arrangören har uppmärksammat misstaget i ett skede då reseavtalet ännu ej var bindande, dvs innan de fick anmälningsavgiften. De kunde inte nå G förrän ca två veckor senare på grund av hans semester. Arrangören tillade att en prisuppgift som avviker med 4 450 kr inte kan anses som trovärdig och således föranleda en handling i god tro.

Nämnden anförde:

Enligt punkten 1.6 i för resan gällande 1991 års allmänna resevillkor är reseavtalet bindande mellan parterna när researrangören skriftligen har bekräftat resenärens beställning och resenären inom avtalad tid har betalat överenskommen anmälningsavgift enligt arrangörens anvisningar. Av utredningen i det aktuella ärendet framgår följande. I juni 1992 sändes från researrangörens sida ut en bekräftelse - dagtecknad den 24 juni - på bokad resa. Det har i denna bekräftelse inte angivits att den skulle vara preliminär. I bekräftelsen anges ett grundpris för resan om 6 545 kr per person. Den 7 juli 1992 erhöll bolaget anmälningsavgift. På grundval av nyss nämnda bestämmelse i de allmänna resevillkoren har härvid mellan parterna träffats ett bindande reseavtal med det innehåll som anges i bekräftelsen.

Bolaget har emellertid gjort gällande att prisuppgiften i bekräftelsen var felaktig. Det är också utrett att bolaget sände ut en ny bekräftelse, dagtecknad den 23 juli 1992, där grundpriset per person nu angavs till 10 995 kr. Bolaget har i ärendet hänvisat till att motsvarande resa i föregående års prislista kostade drygt 10 000 kr per person.

Fråga är i ärendet om ett s.k. förklaringsmisstag, dvs. en situation där någon avger en viljeförklaring som på grund av ett misstag fått ett annat innehåll än som var avsett. För detta fall gäller den allmänna bestämmelsen i 32 § första stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen). Enligt denna bestämmelse är den som avger den sålunda felaktiga viljeförklaringen inte bunden om motparten insåg eller borde ha insett misstaget.

I förevarande fall anser nämnden att det inte är utrett vare sig att G insett eller borde ha insett att det lämnade grundpriset på 6 545 kr var felaktigt.

Nämndens prövning på grundval av avtalslagens nämnda bestämmelse leder därför till att Gs yrkande skall bifallas. Bolaget är alltså bundet att sälja resan för grundpriset 6 545 kr per person.

Enligt vad som i ärendet har uppgivits har G i avvaktan på nämndens prövning betalat det högre totalbeloppet 26 067 kr. Bekräftelsen den 24 juni 1992 slutar på totalt 17 047 kr. Bolaget bör alltså betala tillbaka 9 020 kr.