ARN 1992-5416

Fråga om ett byggnadsföretag haft rätt att kräva tilläggsbetalning sedan slutfakturan hade betalats (jfr NJA 1991 s. 3)

Fråga om ett byggnadsföretag haft rätt att kräva tilläggsbetalning sedan slutfakturan hade betalats (jfr NJA 1991 s. 3 ) Avgörande 1993-07-14; 92-5416

S. anlitade 1988 ett byggföretag för en husbyggnation. Bygget var klart i januari 1990. I december 1990 fick S. en faktura från bolaget på 526 843 kr, som hon betalade. I april 1991 kom emellertid ytterligare en faktura från bolaget på 51 516 kr. Enligt vad som uppgavs hade bolaget räknat fel på momsen i den första fakturan. Hon tyckte egentligen att fakturan var felaktig, men betalade för att få slut på ärendet. - I oktober 1992 kom ytterligare en faktura från bolaget på 14 960 kr. Fakturan avsåg det arbete en arkitekt utfört 1988. Hon yrkade betalningsbefrielse från denna faktura och återbetalning av det tidigare erlagda beloppet på 51 516 kr. Grunden var att hon ansåg sig ha betalat för bolagets arbete redan i och med att hon betalade det belopp på 526 843 kr, som hon uppfattat som bolagets slutliga krav mot henne.

Bolaget bestred yrkandet helt. I fakturan från december 1990 hade S felaktigt krediterats för två à contobetalningar inklusive moms. Detta ledde till att fakturan kom att lyda på ett för lågt belopp. Felet upptäcktes av bolagets revisor i samband med bokslutsarbetet. En faktura på resterande moms sändes därför ut i april 1991. Vad gällde fakturan från oktober 1992 avsåg den ett arkitektarvode som skulle ha varit med i sluträkningen. Att beloppet debiterats så sent kunde inte leda till någon betalningsbefrielse för S. Inte heller hade hon lidit någon ekonomisk skada på grund av förseningen.

Nämndens bedömning:

Nämnden konstaterar att bolaget den 15 december 1990 tillställt S en faktura som måste ses som en slutlig redovisning av bolagets krav mot henne i anledning av utfört byggnadsarbete. Frågan om ett företag i sådant fall i efterhand kan framställa krav om tilläggsbetalning har behandlats av Högsta Domstolen i två rättsfall från 1991 (NJA 1991 s. 3 och 11) rörande leverans av elektrisk ström. HD:s resonemang i dessa rättsfall måste anses tillämpliga även i detta ärende. En förutsättning för att ytterligare krav i efterhand skall få framställas var enligt HD att mottagaren av kravet insåg, eller borde ha insett, att den gjorda debiteringen var felaktig.

Enligt nämndens mening måste så anses vara fallet vad gäller kravet på betalning av resterande moms enligt fakturan från april 1991. En ordentlig kontroll av fakturan från december 1990 visar nämligen att momsen inte redovisats riktigt. S har också betalat beloppet utan att framställa några invändningar. Hennes yrkande om återbetalning av detta belopp kan därför inte bifallas.

Däremot måste hon, efter att betalningen av moms erlagts, ha haft fog för att uppfatta de därmed gjorda betalningarna som slutgiltiga.

92-5416 s 2

En jämförelse kan även göras med de regler som finns i de allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 72) som normalt tillämpas i branschen även om de inte synes ha ingått i detta avtal. I kapitel 6 § 12 i dessa bestämmelser anges att entreprenören inom åtta månader efter entreprenadtidens utgång skall till beställaren översända faktura upptagande samtliga återstående fordringar avseende entreprenaden. Senare framställda krav medför icke rätt till ersättning, om icke entreprenören inom nämnda tid anmält att till beloppet då okänd fordran kan föranleda ytterligare krav eller kan visa att kravet grundas på fordran, som då var för honom okänd. - Arkitektens arbete utfördes i ett tidigt skede av byggprocessen och var således väl känd när slutfaktureringen skedde.

S yrkande om betalningsbefrielse från det krav på 14 960 kr, som framställts i faktura den 14 oktober 1992, skall därför bifallas.