ARN 1994-1534

I försäkringsvillkor anges att annan person än försäkringstagaren omfattas av försäkringen om personen i fråga är folkbokförd på samma adress och bosatt i samma bostad som försäkringstagaren. Fråga om en 14-årig flicka som var folkbokförd hos modern kunde anses ha varit bosatt där också under den tid hon hade vistats hos fadern.

A:s 14-åriga dotter blev utsatt för grova sexuella övergrepp av sin far under det att hon vistades hos fadern. A hade ensam vårdnaden om flickan som också var folkbokförd på A:s adress. Flickan hade vistats hos fadern i drygt fyra månader när övergreppen uppdagades.

Händelsen föranledde att flickan fick svåra psykiska problem och blev inlagd på sjukhus för psykiatrisk vård. A fick först sjukskriva sig och sedan under långa perioder ta tjänstledigt för att kunna vara till hands för sitt barn.

Flickans tillstånd orsakade stora kostnader för A. Förutom kostnader för sjukvård, resor och dubbelt boende under tiden som flickan vistades på sjukhus, var flickan mycket destruktiv under den tid hon vistades hemma; hon slog sönder elektriska apparater, porslin och inredning.

A yrkade att försäkringsbolaget skulle ersätta både henne och hennes dotter ur hemförsäkringen för de kostnader och det lidande de utsatts för på grund av faderns övergrepp.

Försäkringsbolaget bestred yrkandet med motiveringen att flickan inte omfattades av A: hemförsäkring eftersom hon, vid tidpunkten för övergreppen, var bosatt hos fadern. Enligt försäkringsvillkoren omfattas andra personer än försäkringstagaren enbart om de är folkbokförda på den adress och bosatta i den bostad försäkringen gäller. Skadorna på A:s hem omfattades inte heller av försäkringen eftersom villkoren enbart medger ersättning för skadegörelse vållad av någon som olovligen vistats i hemmet.

Mot detta invände A att situationen för frånskilda föräldrar blir ohållbar om försäkringen upphör att gälla för barnet när det vistas hos den förälder där de inte är folkbokförda, särskilt eftersom inte heller den förälderns försäkring kan bli gällande.

Nämndens bedömning:

Enligt försäkringsvillkoren omfattas en annan person än försäkringstagaren av försäkringen om personen i fråga är folkbokförd på samma adress och bosatt i samma bostad som försäkringstagaren. Det är ostridigt att A:s dotter har varit folkbokförd hos sin mor. Tvisten gäller huruvida flickan också har varit bosatt hos sin mor.

I folkbokföringslagen (1991:481), som bl.a. reglerar frågan var en person i Sverige skall vara folkbokförd, finns en koppling mellan folkbokföring och bosättning. En person skall således, enligt 6 §, folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han är att anse som bosatt. Huvudregeln är, enligt 7 §, att en person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan anses komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga

omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. I 8 § anges slutligen att, om en person under en påbörjad bestämd tid av högst sex månader regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han har sitt egentliga hemvist, detta inte anses leda till ändrad bosättning.

Den omständigheten att de aktuella försäkringsvillkoren skiljer på folkbokföringsadress och bosättningsadress tyder på att man har avsett att ge bosättningsbegreppet en annan innebörd än i folkbokföringslagen. Av villkoren framgår emellertid inte närmare vilken denna innebörd är. Det är därför naturligt att tolka villkoren i ljuset av folkbokföringslagen. Flera omständigheter talar då för att flickan under sin vistelse hos fadern fortfarande måste anses ha varit bosatt hos modern. En är förhållandet att hon var folkbokförd hos modern. En annan är att modern hade vårdnanden om henne, vilket talar för att vistelsen hos fadern var endast tillfällig. En tredje omständighet är att flickans vistelse hos fadern inte var så långvarig att hon därför kan anses ha bytt bosättningsort. Slutsatsen av det som har anförts nu blir således att dottern omfattas av A:s hemförsäkring. Av utredningen framgår att ersättning ur överfallsskyddet bör utgå.

Ersättning utgår däremot inte, enligt villkoren, för stöld av egendom som tillgripits av en person som lovligen vistats i bostaden eller för egendom som vid uppsåtlig skadegörelse skadats inifrån. Nämnden lämnar därför A:s yrkande utan bifall i denna delen.