ARN 1995-5354

Förlust av bankomatkort; tillämpning av 34 § konsumentkreditlagen.

Förlust av bankomatkort; tillämpning av 34 § konsumentkreditlagen . Avgörande 1996-04-12; 95-5354

E besökte en kväll i juli 1995 en populär bar i Stockholm. Under tiden där förvarade hon sin plånbok i en väska som en kortare tid hängde över hennes axel. Senare ställde hon ned väskan mellan sina fötter. När hon vid 1.30-tiden skulle ta fram en garderobsbricka ur väska, upptäckte hon att plånboken var borta. Hon gjorde genast en spärranmälan för det bankomatkort som legat i väskan; spärranmälan gjordes kl 01.33. Nästa dag gjorde hon också en polisanmälan.

Senare kom det fram att någon använt hennes bankomatkort för uttag av tillsammans 8 600 kr mellan kl 01.13 - 01.30 den 23 juli. Banken hade dragit motsvarande belopp från hennes konto.

E yrkade att banken skulle betala tillbaka pengarna till henne. Hon hävdade att koden inte hade förvarats tillsammans med kortet och kunde därför inte förstå hur någon kunnat ta ut pengar med kortet.

Banken bestred yrkandet. Uttagen hade gjorts med E:s kort och kod. Koden hade uppenbarligen förvarats på sådant sätt att den varit lätt tillgänglig eftersom inget uttagsförsök avvisats av bankomaten.

Nämndens bedömning:

E har ifrågasatt hur de omtvistade uttagen kunnat ske eftersom hon, såsom hon hävdat, inte haft den personliga koden uppskriven någonstans. Enligt nämndens mening måste banken emellertid, med stöd av åberopad teknisk bevisning, anses ha gjort övervägande sannolikt att uttagen gjorts med tillgång till såväl kontokort som kod. Frågan om E vid sådant förhållande skall ha att svara för uttagen bör avgöras i enlighet med vad som stadgas i 34 § konsumentkreditlagen.

E har hävdat att kontokortet använts av någon obehörig person. Denna uppgift har inte ifrågasatts av banken. Paragrafens första punkt är därför inte tillämplig. Det synes vidare vara ostridigt att E anmält förlusten av kortet snarast efter upptäckten. Ansvar enligt den nämnda paragrafens tredje punkt kan därför också uteslutas. Vad som kvarstår är därför att avgöra om hon, i enlighet med paragrafens andra punkt, kan anses ha förlorat kortet genom grov oaktsamhet.

Av de uppgifter E lämnat framgår att hon under besöket på Berns haft sin väska, där plånboken med kortet fanns, dels hängande på axeln och dels placerad framför henne mellan fötterna. Vid något tillfälle har hon tagit fram plånboken för att betala. Även om förlusten av kortet har inträffat under besök på en krog, där många människor varit i rörelse, måste hon med tanke på väskans placering anses ha hållit den under viss uppsikt. Något egentligt alternativ till hennes sätt att handha väskan synes knappast ha funnits. Mot denna bakgrund kan det enligt nämndens mening inte anses visat att E förlorat kortet genom grov oaktsamhet. Vid sådant förhållande är hon inte skyldig att betala för belopp som påförts kontot genom att kortet har använts av obehörig. Hennes yrkande bör därför bifallas.

Banken rekommenderades att betala tillbaka 8 600 kr till E jämte ränta enligt den räntesats som gällt för tillämpligt konto.