ARN 1997-2289

Den som lämnat in sin jacka, innehållande en plånbok med kontokort, till förvaring i en bevakad restauranggarderob har ansetts oaktsam och därför inte berättigad till ersättning från restaurangen när plånboken försvunnit.

Den som lämnat in sin jacka, innehållande en plånbok med kontokort, till förvaring i en bevakad restauranggarderob har ansetts oaktsam och därför inte berättigad till ersättning från restaurangen när plånboken försvunnit. Avgörande 1997-10-09; 1997-2289

B lämnade in sin jacka i Restaurang K:s garderob en natt i april 1997. Hon lämnade plånboken i jackan ”framför garderobiärens ögon”. Det fanns inga skyltar som angav att garderoben inte ansvarade för värdesaker. Tre timmar senare upptäckte B att plånboken var borta. Hon hade inga kontanter i plånboken men cirka 20 stycken kort (ID-kort, VISA-kort, Mastercard etc.). B skulle åka på tjänsteresa en kort tid efteråt och fick mycket besvär med att ordna nya kort. B yrkade skadestånd med 1 800 kr för kostnader hon haft för att skaffa nya kort, ny plånbok och för besvär och tidspillan.

Restaurang K bestred yrkandet och invände att man ansvarade för jackan men inte för värdesaker i fickorna. B hängde frivilligt sin jacka i garderoben. Det förelåg inte något garderobstvång på restaurangen.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Det framgår av utredningen i ärendet att B har hängt in sin jacka i en bevakad garderob. I jackan förvarade hon sin plånbok som innehöll många kontokort m.m. Det fanns inte något anslag om att restaurangen inte ansvarade för värdesaker. B har uppgett att det stod klart för garderobiären att hon förvarade sin plånbok i jackan men att denne ändå inte avrådde henne från att förvara den där.

Det får anses vara allmänt känt att något ansvar för förvaring av värdeföremål inte kan förväntas i allmänna garderober, om inte något sådant särskilt har avtalats, och B:s förfarande att lämna plånboken finner nämnden vara högst oförsiktigt. Enligt förarbetena till konsumentkreditlagen (1992:830) är kontokort i regel avsedda att lättillgängligt föra med sig i olika sammanhang, ofta för att användas i stället för pengar även vid smärre inköp. Det krävs därför att kontokortshavaren förvarar dem lika säkert som kontanter. Nämnden bedömer att B genom sitt eget oaktsamma agerande har medverkat i så hög grad till förlusten att någon ersättning inte bör utgå trots att Restaurang K i och för sig också har ett visst förvaringsansvar. B:s yrkande kan således inte bifallas.