ARN 1997-4482

En bank har vid inlösen av en utländsk check av misstag betalat ut ett för högt belopp till kunden (condictio indebiti). Fråga om kunden är skyldig att återbetala beloppet eller inte.

En bank har vid inlösen av en utländsk check av misstag betalat ut ett för högt belopp till kunden (condictio indebiti). Fråga om kunden är skyldig att återbetala beloppet eller inte. Avgörande 1998-01-21; 1997-4482

M vände sig i maj 1997 till sin bank för att få en utländsk check inlöst. Hon fick vänta en vecka innan hon fick sina pengar. I augusti 1997 kontaktade banken henne och hävdade att banken i stället för att betala henne för motvärdet av 1 000 Kanada dollar felaktigt betalat henne för motvärdet av 1 000 US dollar vilket inneburit att hon fått 2 000 kr för mycket. M yrkade befrielse från bankens krav på återbetalning av det felaktigt utbetalade beloppet och gjorde gällande att hon inte insett bankens misstag, att lång tid förflutit från det att banken framställde sitt återkrav samt att hon förbrukat beloppet.

Banken bestred yrkandet och gjorde gällande att det måste ha stått klart för M att hon fått för mycket pengar. Banken menade att M, som tidigare fått flera checkar från sina släktingar i Kanada, själv borde ha observerat i vilken valuta checken var utställd. Av den blankett kunden får skriva under vid inlösen av en check framgår också att kunden blir betalningsskyldig om banken inte skulle få betalning från trassatbanken.

Nämnden gjorde följande bedömning:

M hade fått en check från Kanada på 1 000 Kanada dollar. Hon lämnade checken till sin bank för inlösen. Vid utbetalningen kom banken av misstag att omräkna beloppet till svenska kronor efter kursen för US dollar, vilket ledde till att banken betalade ut 2 000 kr mer än M var berättigad till. Banken har krävt att M skall återbetala vad som betalats för mycket. M har motsatt sig kravet.

Då en betalning görs av misstag, t.ex. till fel person eller med för högt belopp, är mottagaren normalt skyldig att återbetala det felaktigt betalade beloppet (condictio indebiti). I rättspraxis har dock utvecklats undantag från denna regel (se t.ex. NJA 1994 s. 177). I enlighet därmed kan den som mottagit en felaktig betalning utan att inse att den var felaktig och som i god tro förbrukat beloppet då återkrav framställs befrias från återbetalningsskyldighet. Även andra omständigheter kan tillmätas betydelse i frågan om återbetalningsskyldighet skall föreligga.

När det gäller frågan om M varit i god tro eller inte vill nämnden framhålla följande. M har uppgivit att hon inte reflekterade över om checken var utställd i US dollar eller i Kanada dollar och att hon vid tidigare tillfällen fått checkar av släktingar i Kanada, utställda ömsom i US dollar och ömsom i Kanada dollar. Vidare dröjde det cirka en vecka från det att hon lämnade in checken till banken till dess hon fick pengarna. Vid dessa förhållanden finner nämnden att M uppgift att hon inte insåg bankens misstag måste accepteras.

Nämnden konstaterar vidare att det dröjde minst två månader innan banken framställde sitt återbetalningskrav. M har uppgivit att hon under denna tid hunnit förbruka beloppet. Nämnden finner det fullt rimligt att M hunnit förbruka det relativt blygsamma beloppet under en så pass lång tid.

Redan med hänsyn till vad som nu sagts menar nämnden att omständigheterna är sådana att M inte skall anses återbetalningsskyldig för det belopp som av misstag utbetalats till henne. Därtill kommer att banken som professionell valutahandlare och betalningsförmedlare måste anses ha ett betydande ansvar för att se till att felaktigheter inte uppkommer och att särskilda omständigheter måste föreligga för att en konsument inte skall kunna förlita sig på bankens redovisning. Nämnden anser att det i ärendet inte har visats att några sådana omständigheter förelegat.

Banken har vidare i ärendet gjort gällande att den ändå har rätt att återkräva betalningen på den grunden att det anges i den aktuella avräkningsblanketten att betalningsmottagaren är återbetalningsskyldig om banken inte erhåller betalning för checken från trassatbanken. Banken har dock inte ens påstått att den inte skulle ha erhållit betalning för checken enligt dess lydelse, dvs. med 1 000 Kanada dollar. Förbehållet om återbetalningsplikt kan därför inte anses tillämpligt i detta fall.

Nämnden finner således att banken bör avstå helt från sitt krav mot M.