ARN 1999-0684

Fråga om mäklares skadeståndsansvar enligt fastighetsmäklarlagen (felaktig uppgift om boytan).

Fråga om mäklares skadeståndsansvar enligt fastighetsmäklarlagen (felaktig uppgift om boytan). Avgörande 1999-05-20; 1999-0684

I augusti 1996 köpte makarna N en fastighet i Ystad. Köpet förmedlades av en fastighetsmäklare. Det visade sig sedermera att boytan var mindre än den som mäklaren angivit i sin objektsbeskrivning. Makarna N yrkade hos nämnden skadestånd med 84 000 kr.

Fastighetsmäklaren I bestred yrkandet och anförde dels att han ifrågasatte riktigheten av den mätning som makarna N låtit göra, dels att differensen var så liten att den saknade betydelse för fastighetens marknadsvärde.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår att N enligt ett den 1 augusti 1996 undertecknat köpebrev förvärvade en fastighet i Ystad för en köpeskilling av 850 000 kr. I objektsbeskrivningen, som hade upprättats av fastighetsmäklaren I, har boytan uppgetts vara c:a 135 m². Först i samband med att taxeringsinformation den 13 januari 1998 överlämnades till makarna N började de misstänka att boytan var mindre än den uppgivna. De har i ärendet åberopat ett den 25 januari 1999 utfärdat intyg från GeJi Byggkonsult, enligt vilket boytan i den aktuella fastigheten uppmätts till 124,5 m². N har räknat ut att kvadratmeterpriset för den aktuella fastigheten var 8 000 kr och med stöd av intyget har de yrkat skadestånd från fastighetsmäklaren för den felande ytan om 10,5 kvadratmeter jämte ränta från den 1 augusti 1996 samt ersättning för kostnaden för uppmätning av boytan. Fastighetsmäklaren I har bestritt skadeståndsskyldighet och uppgett följande. När uppdraget lämnades till honom i maj 1996, fick han av säljaren information om att byggnadens boyta var 130-135 m² och vid den då aktuella tidpunkten var den enda kända taxeringsuppgiften 130 m². Därutöver har han framhållit att vid bestämmande av marknadsvärdet för en fastighet är det en rad faktorer som är avgörande, där boarean endast är en sådan faktor. Han har vidare ifrågasatt riktigheten av den av GeJi Byggkonsult gjorda mätningen och gjort en egen beräkning med hjälp av framtagna ritningar från Byggnads-kontoret enligt vilken boytan blir 132,1 kvadratmeter. Differensen är därmed så liten att den saknar betydelse för marknadsvärdet. Slutligen har I pekat på det faktum att makarna N först efter att ha bebott fastigheten under två år upptäcker skillnaden i boytan och han anser att därmed kan någon skada inte anses ha uppkommit för dem.

Nämnden kan inledningsvis konstatera att när det gäller fastighetens boarea råder det delade meningar mellan parterna. Det synes dock i ärendet vara ostridigt att boytan understiger den i objektsbeskrivningen angivna c:a 135 kvadratmeter och den aktuella tvisten gäller således fastighetsmäklares ansvar för uppgift angående boarea i objektsbeskrivningen. Enligt 18 § första stycket fastighetsmäklarlagen (1995:400) skall fastighetsmäklaren, när förmedlingen avser en fastighet som en konsument köper huvudsakligen för enskilt bruk, tillhandahålla köparen en skriftlig beskrivning av fastigheten. Denna beskrivning skall bl.a. innehålla uppgift om byggnadens storlek. Av 20 § fastighetsmäklarlagen framgår att om fastighetsmäklaren uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 11-19 §§, skall han ersätta skada som till följd av detta drabbar köparen eller säljaren.

Nämnden kan vidare konstatera att enligt rättspraxis får en mäklare anses vara skyldig att kontrollera en lämnad uppgift om en lägenhets yta om särskilda omständigheter påkallar det, t.ex. om uppgiften framstår som osäker. I förevarande fall har det enligt nämndens mening emellertid inte funnits närmare anledning för I att ifrågasätta den av säljarna lämnade uppgiften om boytan, vilken dessutom angavs som en cirkauppgift. Enligt nämndens mening saknas det vidare anledning att - oavsett om boytan är 124,5 eller 132 kvadratmeter - anta att differensen i boytan skulle ha påverkat fastighetens pris i någon nämnvärd utsträckning. Inte heller tyder den utredning som finns tillgänglig i detta ärende på att N har haft några egentliga olägenheter på grund av att den verkliga boytan varit mindre än den uppgivna.

Nämnden finner sammanfattningsvis inte att I vare sig uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen. Någon skadeståndsskyldighet kan således inte föreligga. Enligt nämndens mening har det för övrigt inte heller visats att makarna N har lidit någon skada. Deras yrkande kan följaktligen inte bifallas.