ARN 1999-1345

Fråga om innebörden av en lämnad "snögaranti". Även fråga om researrangörens rätt till prishöjningar på grund av valutakursändringar (11 § paketreselagen samt allmänna resevillkor).

Fråga om innebörden av en lämnad “snögaranti“. Även fråga om researrangörens rätt till prishöjningar på grund av valutakursändringar ( 11 § paketreselagen samt allmänna resevillkor). Avgörande 1999-06-15; 1999-1345

S köpte en skidresa till Serre Chevalier i december 1998 av bolaget T, som i sin marknadsföring lämnat en s. k. snögaranti. I transferbussen från flygplatsen till resmålet informerade guiden om att det rådde snöbrist på resmålet men att resenärerna skulle transporteras med buss till andra orter med tillfredsställande tillgång på snö. Dessa bussturer tog dock drygt fem timmar per dag, varför det inte blev mycket tid över för skidåkning. S yrkade hos nämnden, för egen och ett antal medresenärers del, att få tillbaka hela eller delar av resans pris på grund av de olägenheter resenärerna drabbats av samt ersättning för kostnader för liftkort och skidhyra. Vidare yrkades återbetalning av det tillägg för valutakursändring som resenärerna debiterats eftersom kursändringen inträffat efter det att de bokat resan.

Resarrangören bestred yrkandet och anförde att det uppfyllt vad som utlovats i bolagets snögaranti, som innebar att bolaget förbundit sig att antingen byta destination eller att varje dag köra resenärerna till närmaste skidområde med tillfredsställande snötillgång. Viss snö fanns i Serre Chevalier på ankomstdagen. Några liftar var öppna och man kunde åka skidor. Snömängden var dock så dålig att man beslöt att transportera resenärerna till andra orter i enlighet med snögarantin. Någon möjlighet att byta destination fanns inte eftersom det var nyårshelg och allt var fullbokat.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Av arrangörens resekatalog – som är en del av reseavtalet – framgår att arrangören lämnat en “snögaranti“ som inneburit att arrangören förbundit sig att om det saknades snö på resmålet på ankomstdagen, antingen byta destination eller köra resenärerna till närmaste skidområde med tillfredsställande snötillgång.

Av utredningen i ärendet framgår att snötillgången på resmålet var så dålig under resenärernas vistelsetid att de dagligen transporterades till andra skidorter. Resenärerna har uppgivit att busstransporterna tagit mellan tre och sex timmar varje dag. Bolaget T har inte invänt mot denna uppgift.

Nämnden konstaterar inledningsvis att resenärerna genomfört resan och att frånträdande av avtalet enligt bestämmelserna i 12 § lagen (1992:1672) om paketresor (paketreselagen) därför inte kan komma i fråga.

När det gäller frågan om resenärernas rätt att få tillbaka hela eller delar av resans pris gör nämnden följande bedömning. Enligt bestämmelserna i paketreselagen har resenären rätt till prisavdrag, om det är något fel i de avtalade tjänsterna (15 och 16 §§). Av förarbetena till lagen framgår att fel inte bara föreligger när arrangören bryter mot en uttrycklig bestämmelse i reseavtalet. Arrangörens förpliktelser omfattar också ett ansvar för att tjänsterna innehåller den kvalitet som resenären har rätt att förvänta sig (prop. 1992/93:95 s. 92).

Nämnden konstaterar att bolaget T i sin “snögaranti“ i och för sig inte gjort något uttalande om längden på eventuella busstransporter till snörikare orter. Nämnden finner dock att den

utfästelse som lämnats genom garantin ger konsumenterna uppfattningen att när skidåkning äger rum på annan ort, tjänsten skall ha ungefär samma kvalitet som om snö funnits på resmålet.

Enligt nämndens bedömning har resenärernas utbyte av den aktuella resan, på grund av den tid de förlorat genom de långa, dagliga transporterna, blivit sämre än de haft rätt att förvänta sig. De bör därför tillerkännas ett prisavdrag som skäligen kan bestämmas till 20 procent av vad respektive resenär erlagt i grundpris.

När det gäller yrkandet om återbetalning av vad som betalats i valutatillägg gör nämnden följande bedömning. Av 11 § paketreselagen framgår att priset får höjas på grund av ändringar i bl.a. växelkurser som påverkar arrangörens kostnader för resan. Endast sådana ändringar som tydligt och klart framgår av avtalet får göras. Av punkt 5.5. i de allmänna resevillkor som antagits av Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation efter överenskommelse med Konsumentverket framgår att priset får höjas på grund av kostnadsökningar. Det innebär att endast sådana valutakursförändringar som har inträffat efter avtalets ingående får åberopas som grund för att höja priset. Det åligger researrangören att visa att rätt att ta ut pristillägg föreligger. Nämnden finner att bolaget T inte har förmått visa att bolaget har haft rätt att ta ut det begärda valutatillägget. Detta bör därför återbetalas till resenärerna.

När det slutligen gäller skadeståndsyrkandet avseende ersättning för kostnader för liftkort och skidhyra finner nämnden att någon förutsättning för bifall till dessa yrkanden inte föreligger.