ARN 2001-6778

Resenärer nekade att följa med på paketresa eftersom deras pass inte var giltiga tre månader efter hemkomsten. Fråga om researrangörens skyldighet att informera om pass- och visumregler och om dennes skadeståndsskyldighet.

M bokade per telefon en paketresa hos researrangören F för sig och sina två barn under perioden fr.o.m. den 15 september t.o.m. den 22 september 2000. När resenärerna infann sig på Arlanda för avfärd till Cypern, nekades de två barnen att följa med på resan. Orsaken till detta var att pass vid resa till Cypern måste vara giltigt tre månader efter hemkomsten. Resenären gjorde gällande att ingen hade informerat henne om detta. Eftersom researrangören inte hade några platser till Cypern förrän veckan därpå bokade resenärerna därför flygstolar genom en annan researrangör med avfärd den 17 september. Även provisoriska pass ordnades. Resenärerna avreste således två dagar senare än som var planerat samt kom fram till Cypern sent på eftermiddagen den 17 september. Någon visuminformation eller prislista sade sig resenärerna aldrig ha fått del av.

M yrkade, för sig och två medresenärer, ersättning med totalt 10 408 kr varav, 5 085 kr för inköp av flygstolar, 610 kr för provisoriska pass och 4 713 kr för tre ”tappade” semesterdagar.

Researrangören bestred yrkandet och menade att information om visum fanns i bolagets prislista.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Resenärerna bokade hos researrangören F en paketresa till Cypern arrangerad av samma bolag. Av handlingarna i ärendet framgår att M:s två barn nekades att följa med på resan, eftersom deras pass inte var giltiga tre månader efter hemkomsten. M åsamkades till följd av det inträffade kostnader för flygstolar till resmålet samt kostnader för interimspass till sina barn. F har anfört att visuminformation finns att tillgå i bolagets prislista. M har – oemotsagd - uppgett att hon aldrig erhållit någon prislista.

Av 6 § första stycket paketreselagen framgår att resenären, innan ett avtal sluts, på

lämpligt sätt skall informeras om vad som gäller i fråga om pass och visum för medborgare

i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Nämnden utgår ifrån att berörda resenärer är medborgare i Sverige, dvs. medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

I paketreselagen berörs inte frågan om arrangörens skadeståndsansvar i dessa fall. Av propositionen till paketreselagen (prop. 1992/93:95 s. 72) framgår emellertid att resenären i det fall hon lider skada på grund av utebliven information, ibland torde kunna grunda ett skadeståndsanspråk på allmänna principer om s.k. culpa in contrahendo (oaktsamhet före eller i samband med ingående av ett avtal).

Researrangören har i ärendet anfört dels att information om de aktuella visumbestämmelserna finns i bolaget prislista, dels att resenärerna på den bokningsbekräftelse de erhållit påmints om sin skyldighet att ta del av den information som finns i prislistan. I propositionen (prop. 1992/93:95 s. 72) sägs att kravet om att på ”lämpligt sätt” informera resenärerna, alltid torde vara uppfyllt vid tydlig, skriftlig information direkt till kunden.

Däremot anses inte informationskravet uppfyllt enbart genom ett anslag på väggen i resebyråns lokaler. Nämnden finner visserligen att en hänvisning till villkor på en bokningsbekräftelse måste anses som ett ”lämpligt sätt” att informera resenärer, under förutsättning att resenärerna också erhåller ett exemplar av den prislista i vilken information om passbestämmelserna ges. Enligt vad M oemotsagt har uppgivit har hon inte har erhållit något exemplar av prislistan. Researrangören kan därigenom inte anses ha uppfyllt vad som enligt 6 § 1 st paketreselagen åligger bolaget i informationshänseende och får därmed anses ha gjort sig skyldig till culpa in contrahendo. M bör därför vara berättigad till ersättning för den skada hon lidit av den uteblivna informationen.

M har i ärendet styrkt sina utlägg för flygstolar med 5 085 kr och kostnader för interimspass med 450 kr. Eftersom resenärerna till följd av det inträffade ankom senare till resmålet, är Marina T därtill skäligen berättigad till skadestånd för utebliven rekreation med yrkat belopp om 4 713 kr. M är således totalt berättigad till ersättning av researrangören med 10 248 kr.