ARN 2003-4822

En konsument har vid tecknande av bundna fastighetskrediter erhållit räntereduktion. Fråga hur ränteskillnadsersättningen skall beräknas vid förtida lösen.

En konsument har vid tecknande av bundna fastighetskrediter erhållit räntereduktion. Fråga hur ränteskillnadsersättningen skall beräknas vid förtida lösen. Avgörande 2004-04-08; 2003-4822

A tecknade fyra bundna fastighetskrediter hos en bank. I samband med detta erhöll han räntereduktion, en s.k. KundBonus. När krediterna i förtid löstes exkluderade emellertid banken räntereduktionen vid beräkningen av ränteskillnadsersättningen. A ansåg att det saknades grund för banken att exkludera räntereduktionen och yrkade återbetalning med 32 963 kr jämte ränta.

Banken bestred yrkandet och anförde att det framgick av krediternas allmänna villkor att räntereduktionen upphörde att gälla vid förtida betalning.

Nämnden gjorde följande bedömning.

A har vid tecknande av fyra bundna fastighetslån erhållit en reduktion av den avtalade räntesatsen – en s.k. KundBonus – av banken. A har senare valt att lösa lånen i förtid. Han har därvid fått betala s.k. ränteskillnadsersättning till banken. Frågan är hur denna skall beräknas.

KundBonusen är en avtalsförmån som A uppenbarligen fått i egenskap av kund i banken. Av ingivna avtal – med därtill hörande villkor – framgår otvetydigt att KundBonusen upphör att gälla vid förtida betalning.

Enligt 24 § konsumentkreditlagen skall ränteskillnadsersättning beräknas på den avtalade räntan. Enligt nämndens mening framgår det av skuldebreven med tillhörande villkor att KundBonusen inte utgör en del av den avtalade räntesatsen.

Banken har följaktligen haft fog för att beräkna ränteskillnadsersättningen på det sätt som skett. A:s yrkande skall därför lämnas utan bifall.

En ledamot var skiljaktig och anförde följande: Till skillnad från majoriteten menar jag att det knappast är otvetydigt vad det innebär att kundbonusen upphör när lånet sägs upp. Semantiskt kan man, liksom anmälaren, lika väl hävda att den kvarstår så länge lånet kvarstår, det vill säga tills lånet är betalt. Enligt min uppfattning är det oskäligt att banken annars kompenseras med högre räntekompensation samtidigt som man fritt disponerar kapitalet för nya ränteintäkter. A:s yrkande skulle således ha bifallits.