ARN 2004-0974

Reseförsäkringsvillkor med krav på att läkare ordinerat sängläge har ansetts oskäligt att tillämpa vid revbensbrott och har med tillämpning av 36 § avtalslagen lämnats utan avseende.

Reseförsäkringsvillkor med krav på att läkare ordinerat sängläge har ansetts oskäligt att tillämpa vid revbensbrott och har med tillämpning av 36 § avtalslagen lämnats utan avseende. Avgörande 2004-08-11; 2004-0974

B.H. bröt tre revben under en veckas semester på Gran Canaria. Skadan smärtade vid varje rörelse och han var hänvisad till hotellrummet under resans resterande fem dagar. Läkaren ordinerade inte sängläge då detta skulle ha ökat risken för lunginflammation. Han har inte kunnat utnyttja resan som planerat.

B.H. yrkade ersättning för hela resans pris.

Försäkringsbolaget, som bestred yrkandet, anförde att B.H. inte varit inlagd på sjukhus eller ordinerats sängläge, vilket enligt försäkringsvillkoren krävs för att ersättning skall utgå.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Försäkringsbolaget har i ärendet åberopat att försäkringsvillkoren i ett fall som detta kräver att läkare ordinerat sängläge för att försäkringsersättning skall kunna utgå. Nämnden finner inte att detta villkor typiskt sett är oskäligt. B.H. har dock i ärendet gjort gällande att han var illa skadad men att läkaren i detta fall inte rekommenderat sängläge då det vid revbensbrott ökar risken för lunginflammation. B.H. har till följd av den allvarliga skadan inte kunnat lämna hotellrummet under merparten av resan. Han har också varit i behov av läkarvård efter hemkomsten. Försäkringsbolaget har inte bestritt B.H:s påståenden.

Nämnden finner mot bakgrund av vad B.H. har anfört, och då särskilt att sängläge generellt sett inte ordineras vid revbensbrott, att en tillämpning av villkoret om kravet på sängläge i detta fall är oskälig mot försäkringstagaren. Kravet skall därför enligt nämndens mening, med tillämpning av 36 § avtalslagen, lämnas utan avseende. B.H:s yrkande om ersättning ur reseförsäkringen skall därmed bifallas. Nämnden tar dock inte ställning till ersättningens storlek. Denna får fastställas genom en tillämpning av villkoren i övrigt.

– – – – – – – –

Mot beslutet – i fråga om nämndens motivering – reserverade sig två ledamöter och anförde:

Det har i skriftligt läkarintyg angående skadan angetts bl. a. att försäkringstagaren inte kunnat utöva planerade aktiviteter, att resans ändamål blivit spolierat genom att försäkringstagaren varit förhindrad att simma samt att han ordinerats att vila inomhus i fem dagar. Sängläge har dock inte föreskrivits och vi finner inte stöd för, vare sig i skriftligt läkarintyg eller på annat sätt, att sängläge skulle ha föreskrivits om risk för lunginflammation inte hade förelegat. Försäkringsbolagets tillämpning av villkorets ordalydelse är mot denna bakgrund i och för sig riktig. Emellertid visar en jämförelse av villkoren och bolagets broschyr (vilken i detta hänseende överensstämmer med hemsidan) att förutsättningarna för ersättning vid akut sjukdom anges helt olika. Enligt villkoren skall i skriftligt läkarintyg ha föreskrivits sängläge. Enligt broschyren är förutsättningen att man vid sjukdom inte kan fullfölja sin resa som planerat. Denna diskrepans innebär en otydlighet i fråga om försäkringsavtalets innehåll. Med hänsyn härtill och omständigheterna i detta fall bör försäkringstagaren få ersättning från försäkringen.