ARN 2009-1239

Ett avtalsvillkor enligt vilket ett avtal förlängs med tre år i taget om det inte sägs upp vid viss tidpunkt har, då avtalet inte förlängs genom en aktiv handling från konsumentens sida, ansetts vara oskäligt.

A och hennes man fick år 2002 ett erbjudande om löpande treårsabonnemang på nyckelbrickor. De beställde var sitt abonnemang. År 2005 betalade de fakturorna. Den faktura som kom i augusti 2008 ville de inte betala, då de inte längre ville ha brickorna. De fick emellertid beskedet att det var för sent att säga upp avtalet. Hon och hennes man förväntades säga upp avtalet senast två veckor innan de fick fakturor för den nya avtalsperioden. Därför ville hon få tillbaks vad de betalt för brickorna, 438 kr, dels två påminnelseavgifter om totalt 100 kr.

K motsatte sig yrkandet. Det rörde sig om ett löpande avtal som förlängdes med tre år om uppsägning inte skedde. Eftersom uppsägningen skedde för sent är A och hennes man bundna även denna treårsperiod. Skäligheten i villkoren har prövats av allmänna domstolar.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Det är ostridigt att A har träffat avtal med K om spärrtjänster under tre år till ett pris av totalt 438 kr och att avtalen efter den första avtalsperioden förlängdes. Frågan i ärendet är om automatisk förlängning av avtalet är oskäligt.

Nämnden konstaterar inledningsvis att långa avtalsperioder inte i sig kan anses vara till nackdel för konsumenten. Emellertid bör, enligt nämndens uppfattning, avtal med så lång bindningstid som tre år inte förlängas automatiskt utan förlängas först efter en aktiv handling från konsumentens sida. Detta gäller även om A bör ha varit medveten om sista dag för uppsägning och även om beloppet är förhållandevis lågt. Ett alternativ till långa bindningstider är att parterna ingår ett avtal som gäller tills vidare.

Marknadsdomstolen har ansett avtalsvillkor som föreskriver automatisk förlängning avseende avtal om digital-TV som oskäliga från ett marknadsrättsligt perspektiv, MD 2005:34. Marknadsdomstolen konstaterade att det förhållandet att avtalet inte ålade näringsidkaren att i lämplig form och i rimlig tid påminna konsumenten innan uppsägningen skulle ske samt den i sammanhanget förhållandevis långa bindningstiden medförde en sådan snedbelastning att villkoret var oskäligt. Nämnden konstaterar att trots de skillnader som finns mellan det marknadsrättsliga och det civilrättsliga regelsystemet har Marknadsdomstolens avgörande en viss betydelse för en civilrättslig bedömning.

Mot denna bakgrund finner nämnden att avtalsvillkoret om automatisk förlängning med tre år i taget om avtalet inte sägs upp får anses oskäligt enligt 36 § avtalslagen (1915:218). Detta villkor ska i enlighet med det sagda lämnas utan avseende. Eftersom avtalsvillkoret är oskäligt har K inte heller haft rätt att ta ut påminnelseavgifterna. A:s yrkande ska därför bifallas.