ARN 2013-07949

Fråga bland annat om jämkning av avtalsvillkor rörande att en bil sålts som reparationsobjekt.

Fråga bland annat om jämkning av avtalsvillkor rörande att en bil sålts som reparationsobjekt. Avgörande 2014-09-23; 2013-07949

MB yrkade hävning och skadestånd med 5 000 kr, motsvarande de olägenheter köpet innebar för honom, samt ersättning med 1 502 kr, motsvarande kostnaden för reparation av ljuddämparen jämte felsökningsavgift. Han yrkade även avkastningsränta samt begärde vidare att bilen skulle transporteras/bärgas till säljaren på säljarens bekostnad.

MB anförde bland annat följande. Dagen efter inköp uppmärksammade han att det var hål i ljuddämparen bak och att avgaser kom in i kupén. Varningslampor för lambdasond samt varningslampor för bromsfel tändes med uppmaningen "uppsök verkstad omgående" "(bromsfel)". Han har sedan på egen bekostnad åtgärdat felet med ljuddämparen. De kvarstående felen var: (i) icke fungerande bromsljus, (ii) skeva bromsskivor, (iii) intermittent lysande röda och orange varningslampor för bromssystemet som beror på felaktig ABS-styrenhet, (iv) intermittent lysande orange varningslampa för lambdasond/avgasreningssystemet vilket indikerar fel på avgassystemet/lambasond, (v) pendlande tomgång vilket beror på fel på spjälhuset i bränslesprutningssystemet samt (vi) inte fungerande ac/luftkonditionering. Varudeklarationen har varit missvisande då den fått honom att tro att bilen var i mycket bättre skick än vad den var. Han har inte fått information, varken skriftligt eller muntligt, att bilen såldes som ett reparationsobjekt. Det framgår förvisso i köpekontraktet att bilen såldes som ett reparationsobjekt, men med sådan liten text att det inte kan anses uppfylla de villkor som finns under delen ”reparationsobjekt”. Skadeståndskravet grundar sig på att han kört iväg med en trafikfarlig bil där styrenheten för bromsarna och styrenheten för gasen inte fungerat som de skulle samt att han inte kunnat bruka bilen sedan december 2013.

Företaget motsatte sig yrkandena och anförde bland annat följande. Bilen såldes utan garanti. Av köpeavtalet framgick det att fordonet var att anse som ett reparationsobjekt. Enligt varudeklarationen, som anmälaren tagit del av, får en bil säljas som sådant objekt om det framgår av avtalet. MB har åberopat en varudeklaration, upprättad av säljaren, till stöd för sin talan. Denna varudeklaration är utarbetad i samråd mellan Konsumentverket och Motorbranschens Riks-förbund (nedan MRF). Varudeklarationen utgör rådande branschpraxis och därtill är även säljaren ansluten till MRF. På varudeklaration framgår att en bil som säljs för mindre än 30 000 kr inte behöver funktionstestas. I detta fall var köpeskillingen 19 000 kr och bilen har således inte blivit funktionstestad i samma omfattning som en bil vid en köpeskilling om 30 000 kr eller mer hade blivit. I varudeklarationen har säljaren ändock gjort en bedömning av bilen och noterat att samtliga funktioner är osäkra samt därtill särskilt noterat att stereon och

2013-07949

2014-11-24

065

instrumentbelysningen varit ur funktion. Vid köpet var bilens mätarställning runt 26 000 mil och det var fråga om en 14 år gammal bil där bilens samtliga funktioner var bedömda som osäkra. Detta jämte en köpeskilling om 19 000 kr innebär att bilen inte kan ha varit i sämre skick än vad köparen med fog hade kunnat förutsätta. - Vad gäller de fel som anmälaren gör gällande så saknas underlag för att bilen skulle ha haft andra brister än ljuddämpare samt spjällhuset.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning

Enligt 36 § avtalslagen får ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid prövningen av om så är fallet ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för bl.a. den som i egenskap av konsument intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.

Nämnden noterar att det varken i säljarens annons avseende försäljningen av bilen eller i varudeklarationen finns angivet att bilen såldes som ett reparationsobjekt. Spekulanter på bilen, däribland MB, har därmed inte uppmärksammats på att bilen skulle anses som ett reparationsobjekt. Först i köpeavtalet har det förts in en text om att bilen skulle utgöra ett reparationsobjekt. Den texten är utförd med annan, mindre och tunnare stilsort än övrig text som skrivits in i köpeavtalsblanketten. Denna mindre stilsort har närmast samma utseende som ledtexterna i avtalsblanketten, medan däremot vad som skrivits in i avtalsblanketten i övrigt har skrivits med stor fetstil och utgör framträdande texter. Det har i ärendet inte bevisats att säljaren före avtalets undertecknande särskilt uppmärksammat MB på att det i avtalet skrivits in ett villkor om att bilen skulle utgöra ett reparationsobjekt, trots att det inte angetts i annonsen och varudeklarationen.

Mot denna bakgrund och med tillämpning av 36 § avtalslagen finner därför nämnden att avtalsvillkoret innebärande att bilen sålts som ett reparationsobjekt är oskäligt med hänsyn till främst omständigheterna vid köpet. Nämnden finner därför att det finns skäl att lämna villkoret utan avseende.

Vad sedan gäller bilens beskaffenhet vid köpet konstaterar nämnden att den varudeklaration som säljaren har tillhandahållit innehåller att bilens skick på samtliga i varudeklarationen upptagna punkter angetts som osäkert. Det gäller även punkten avseende mönsterdjup på däcken, något som knappast kan vara osäkert. En på detta sätt upprättad varudeklaration har i den rättsliga litteraturen ansetts som oseriös och värdelös (se t.ex. Eriksson, Nordling, Palm, Konsumentköp – En kommentar till konsumentköplagen, 2011, s. 113). Nämnden har i åtskilliga ärenden som

tidigare avgjorts funnit att en sådan varudeklaration saknar betydelse för bedömningen av frågan om bilens skick (se t.ex. ärende 2009-7187).

Bedömningen av vilka fel som funnits på bilen får i stället göras med utgångspunkt i vad som i övrigt framkommit i ärendet.

Av utredningen i ärendet framgår att MB dagen efter det att han i samband med köpet fått bilen uppmärksammade att det var hål i ljuddämparen. Enligt 20 § konsumentköplagen ansvarar säljaren för fel i varan som fanns då köparen i samband med köpet tog emot den. Det gäller även om felet visar sig först senare. Enligt 20 a § samma lag ska ett fel som visar sig inom sex månader från det att köparen i samband med köpet tog emot varan anses ha funnits när köparen tog emot varan, om inte säljaren bevisar motsatsen eller antagandet att felet fanns då är oförenligt med varans eller felets art. Nämnden konstaterar att företaget inte har lagt fram någon bevisning om att felet inte fanns då bilen levererades till MB. Att felet funnits redan då motsägs inte heller av varans eller felets art. Med stöd av 20a § konsumentköplagen finner nämnden därför att felet på ljuddämparen ska anses ha funnits redan då MB i samband med köpet tog emot bilen. På grund härav är bolaget enligt 20 § nämnda lag ansvarigt för felet. Eftersom bolaget inte när MB reklamerade felet har erbjudit sig att avhjälpa det, har MB haft rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet (se 27 och 28 §§ nämnda lag). Bolaget är enligt 22 och 28 § andra stycket nämnda lag skyldigt att ersätta MB för kostnaden för att avhjälpa felet. Den kostnaden uppgår enligt ingivna handlingar till 1002 kr för reparationen och 500 kr för felsökningen.

MB har hävdat att bilen är behäftad med ytterligare fel som funnits redan när han vid köpet fick bilen. Bolaget synes bestrida att bilen då haft sådana fel. Nämnden finner att de handlingar som nämnden har tillgång till i ärendet inte bevisar att dessa ytterligare fel finns på bilen. MB har därför inte rätt att häva köpet. Hans yrkande om hävning ska därför avslås. Vid denna utgång är det inte aktuellt att pröva yrkandena om avkastningsränta eller transport till och från säljaren.

Vad MB anfört om de olägenheter som felen inneburit för honom utgör inte grund för skadestånd. Yrkandet om skadestånd för olägenheter ska därför avslås.