JK 1236-05-42

Bakgrund

Den 9 september 1991 registrerade Patent- och registreringsverket (PRV) Handelsbolaget Borgholms taxi (nedan handelsbolaget) med taxirörelse som uppgiven verksamhet. Bolaget har sedan dess bedrivit taxiverksamhet i Borgholm med omnejd.

Den 24 september 1996 registrerade PRV på ansökan av GO firman Gunnars Borgholms Taxi (nedan den enskilda firman) för hans verksamhet som enskild näringsidkare. Verksamheten, som tidigare hade bedrivits under en annan firma, uppgavs vara taxiverksamhet.

Den 29 augusti 2001 registrerade PRV firman Gunnars Borgholms Taxi AB för ett aktiebolag (nedan aktiebolaget) i vilket GO var styrelseledamot och firmatecknare. Bolaget hade dessförinnan sedan 1999 haft firman Taxi 120 20 AB. Bolagets verksamhet uppgavs vara taxiverksamhet.

Den enskilda firman och aktiebolaget har i vart fall sedan deras nu nämnda firmor registrerades bedrivit taxiverksamhet i och omkring Borgholm.

Sedan tvist hade uppstått mellan, å ena sidan, handelsbolaget och, å andra sidan, GO och aktiebolaget om verksamheternas firmor väckte handelsbolaget 2002 talan vid Kalmar tingsrätt och yrkade att registreringarna av den enskilda firman och aktiebolagets firma skulle hävas. Därutöver förde handelsbolaget talan om att GO och aktiebolaget skulle förbjudas att använda vissa näringskännetecken med anknytning till firmorna. Handelsbolaget fordrade även skadestånd. I en dom den 12 november 2003 hävde tingsrätten registreringarna av firmorna i enlighet med handelsbolagets yrkande. Efter överklagande av domen till Göta hovrätt gjorde hovrätten i sin dom den 24 januari 2005 ingen ändring i tingsrättens dom såvitt avsåg hävningen av registreringarna. I hovrättens domskäl sägs bl.a. följande.

”De enskilda orden i firman Handelsbolaget Borgholms taxi är sådana att de sedda var för sig får anses ha ett tämligen svagt skydd. Av utredningen framgår emellertid att handelsbolaget med nyttjande av i målet aktuella näringskännetecken, har varit ensamt om att bedriva taxiverksamhet i Borgholm, som är en liten ort, under flera decennier. Sammansättningen av firmanamnet får enligt hovrättens bedömning anses genom inarbetning ha förvärvat sådan särprägel att det åtnjuter ett förhållandevis starkt skydd. Eftersom GO och aktiebolaget har bedrivit samma verksamhet som handelsbolaget och på samma ort kan enligt den s.k. produktregeln kravet på firmalikhet sättas lägre vid bedömningen av om det finns förväxlingsrisk. Även med beaktande av att vad som anförts om att "Gunnars" skulle vara firmadominant finner hovrätten lika med tingsrätten att det finns förväxlingsrisk mellan de av parterna brukade näringskännetecknen. Utredningen visar inte annat än att handelsbolaget kan lida skada därav.

I enlighet med vad tingsrätten anfört finner hovrätten vidare att det har förekommit intrång i handelsbolagets firma i vart fall av oaktsamhet.

[…]

I fråga om hävande av registreringen av firmorna Gunnars Borgholms Taxi och Gunnars Borgholms Taxi AB framgår av det ovan sagda att de är förväxlingsbara med handelsbolagets firma. Hovrätten finner vidare att sammansättningen av handelbolagets firma har särskiljningsförmåga och att motparternas firmor, trots att de innehåller ordet Gunnars, inte på ett tillräckligt tydligt sätt särskiljer den av GO och aktiebolaget bedrivna verksamheten från handelsbolagets. Firmorna har således registrerats i strid med firmalagen. Även i övrigt föreligger det förutsättningar för att häva registreringen.”

GO och aktiebolaget förpliktades såväl i tingsrätten som i hovrätten att ersätta handelsbolaget för dess rättegångskostnader.

Aktiebolaget heter numera Taxi 12020 i Borgholm AB.

Anspråket m.m.

Sökandenas begäran

GO och aktiebolaget (sökandena) har begärt att Justitiekanslern uttalar sig om huruvida staten är skyldig i och för sig att utge ersättning för den rena förmögenhetsskada som GO och aktiebolaget har åsamkats med anledning av PRV:s beslut att registrera deras firmor. Skadan har, utan att preciseras, uppgetts bestå av rättegångskostnaderna i det ovan nämnda tvistemålet och andra kostnader till följd av att registreringen av firmorna har hävts. Sökandena har menat att skadeståndsskyldighet föreligger för staten enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (SkL). Aktiebolaget har gjort gällande att skadeståndsskyldighet föreligger även enligt 3 kap. 3 § samma lag.

Skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 2 § SkL

Till stöd för påståendet om skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 2 § SkL har sökandena anfört väsentligen följande. Tvisten med handelsbolaget uppstod sedan sökandena 2001 hade annonserat om sina taxitjänster i Ölandsbladet. Enligt besked från PRV gjordes inte någon förväxlingsprövning inför registreringen av den enskilda firman. Enligt sökandenas mening hade emellertid den enskilda firman stått sig vid en sådan bedömning. Båda sökandenas firmor är särskiljbara från handelsbolagets. Domstolarna var emellertid av en annan mening och ansåg att firmorna hade registrerats i strid med firmalagen (1974:156). Mot bakgrund av deras bedömningar är det uppenbart att PRV genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning har vållat sökandena ren förmögenhetsskada

Bolagsverket, som sedan den 1 juli 2004 handhar de uppgifter som tidigare låg på bolagsavdelningen på PRV, har i ett yttrande över anspråken i denna del anfört väsentligen följande.

”Allmänt om Bolagsverkets rutiner för granskning av firma

I alla ärenden hos Bolagsverket som rör ansökan om firma upprättas särskilda granskningspromemorior. På en sådan promemoria skall den granskande handläggaren ange hur denne sökt i t.ex. aktiebolags-, handels- och föreningsregistren samt varumärkesregistret. Får handläggaren vid sökningen, som sker genom att särskilda sökfrågor ställs mot de IT-baserade registren, fram träffar på det/de sökord som handläggaren valt skall denne på nämnda promemoria särskilt notera de ansökta och registrerade firmor och varumärken som kan anses ge anledning till en noggrannare prövning vad avser förväxlingsbarheten med den i ärendet sökta firman. I många fall får den granskande handläggaren fram många träffar på firmor och varumärken i sin sökning, men långtifrån alla dessa firmor och varumärken företer sådan likhet med den sökta firman att de förtjänar att upptas på promemorian.

Bolagsverkets handläggning av ansökan om registrering av firman Gunnars Borgholms Taxi, enskild firma

Vid granskningen av den sökta firman Gunnars Borgholms Taxi upprättades i vanlig ordning en granskningspromemoria. Av granskningspromemorian framgår att den granskande handläggaren har gjort en sökning i aktiebolagsregistret och i handels- och föreningsregistren på orden Gunnar och Taxi i kombination samt på orden Gunnar och Borgholm i kombination för att därigenom få fram eventuella hindrande firmor. Handläggaren har däremot inte granskat på orden Borgholm och Taxi i kombination vilket har medfört att den nu aktuella firman Handelsbolaget Borgholms taxi inte kom att noteras på granskningsunderlaget.

Då inget hinder för registrering förelåg kunde den beslutande handläggaren godkänna den sökta firman Gunnars Borgholms Taxi.

Bolagsverkets handläggning av ansökan om registrering av firman Gunnars Borgholms Taxi AB

I samband med att ansökan om registrering av ny firma inkom till Bolagsverket den 30 juli 2001, upprättades en granskningspromemoria avseende firmaförslaget Gunnars Borgholms Taxi AB. Av granskningspromemorian framgår att handläggaren har granskat på orden Gunnar och Taxi i kombination samt på orden Borgholm och Taxi i kombination i aktiebolagsregistret och i handels- och föreningsregistren. Firman Handelsbolaget Borgholms taxi kom att noteras på granskningspromemorian. Den beslutande handläggaren godkände Gunnars Borgholms Taxi AB med motiveringen att det förelåg intressegemenskap med Gunnars Borgholms Taxi, enskild firma. Den beslutande handläggaren har därmed gjort bedömningen att Handelsbolaget Borgholms taxi inte utgjorde hinder för registrering enligt firmalagen.

Bolagsverkets inställning till frågan om fel eller försummelse

Tingsrätten och hovrätten har funnit att firmorna Gunnars Borgholms Taxi, enskild firma, och Gunnars Borgholms Taxi AB skall hävas. Bolagsverkets beslut att registrera firmorna framstår efter domstolarna prövning av frågan i och för sig som objektivt sett oriktigt. Därmed är det dock inte klarlagt att det vid handläggningen hos Bolagsverket har förekommit något fel eller försummelse som skall föranleda skadeståndsskyldighet för staten.

[…]

När det gäller granskningen och registreringen av Gunnars Borgholms Taxi, enskild firma, medger Bolagsverket att granskningen av firman inte har följt gängse rutiner. Hade granskningen utförts på förväntat sätt hade Handelsbolaget Borgholms taxi med all säkerhet kommit att noteras på granskningspromemorian. Det hade i sin tur medfört att en förväxlingsprövning hade gjorts mellan de motstående firmorna. Hanteringen av ärendet har i det avseendet således inneburit fel eller försummelse vid myndighetsutövning från verkets sida. Enbart det förhållandet att verket brustit i sin granskningsskyldighet är dock inte ensam en nödvändig och tillräcklig betingelse för skadan. En förutsättning för att staten skall anses ersättningsskyldig är att den uppkomna skadan är ett resultat av en mycket påtaglig felbedömning vid rättstillämpning.

När det så gäller frågan om förväxling mellan de motstående firmorna kan inledningsvis konstateras att det föreligger klar verksamhetslikhet i firmarättsligt avseende mellan den verksamhet som skall bedrivas under Gunnars Borgholms Taxi, enskild firma, Gunnars Borgholms Taxi AB och den verksamhet som Handelsbolaget Borgholms taxi omfattar.

Beträffande firmalikheten kan följande sägas. I förarbetena till firmalagen framgår bl.a. att för traditionellt sammansatta firmor, bestående exempelvis av ett föga särpräglat släktnamn jämte ett förnamn, en initial eller en verksamhetsbeteckning, bör det räcka med ganska små variationer för att firmorna inte skall anses förväxlingsbara. Handelsbolagets firma är uppbyggd av traditionella delar bestående av en geografisk benämning och ett verksamhetsord. Ordsammansättningen Borgholms taxi får därmed anses ha begränsad särprägel. Den enskilda firman Gunnars Borgholms Taxi och Gunnars Borgholms Taxi AB består, förutom av orden Borgholms Taxi, också av ordet Gunnars. Ordet Gunnars får anses utgöra en s.k. firmadominant i dessa firmor. Ordsammansättningen Borgholms Taxi är förvisso identisk med Handelsbolagets firma varför en viss firmalikhet naturligen uppstår. Dock inleds den enskilda firman och aktiebolagets firma med ordet Gunnars som, menar Bolagsverket, väl kan bedömas i tillräcklig grad skilja de motstående firmorna åt. Det går därmed inte helt att bortse från skillnaderna kännetecknen emellan vid en helhetsbedömning. Det finns därför utrymme för åsikten att firmabedömaren, när beslut fattades om att godkänna den enskilda firman, även med kännedom om Handelsbolaget Borgholms taxi vid sin prövning av förväxlingsbarheten kunde ha kommit till den slutsatsen att registrering av Gunnars Borgholms Taxi enskild firma var möjlig.

Handläggaren av aktiebolagsärendet har, som framkommit ovan, noterat förekomsten av firman Handelsbolaget Borgholms taxi och därvid gjort bedömningen att firman inte utgjorde hinder för registrering av Gunnars Borgholms Taxi AB, med den särskilda motiveringen att det fanns en intressegemenskap mellan aktiebolaget och Gunnars Borgholms Taxi, enskild firma. Det erinras om att den enskilda firman Gunnars Borgholms Taxi hade funnits registrerad alltsedan 1996, och att således Handelsbolaget Borgholms taxi och Gunnars Borgholms Taxi, enskild firma, hade samexisterat under ett antal år. Detta förhållande stöder Bolagsverkets uppfattning att den bedömning som har gjorts i aktiebolagsärendet har föregåtts av en rimlig förväxlingsprövning. I vart fall har inte beslutet att registrera firman Gunnars Borgholms Taxi AB inneburit en uppenbart felaktig bedömning som skall medföra skadeståndsskyldighet för staten.”

Fotnoterna i yttrandet har utelämnats här.

Sökandena har yttrat sig över vad Bolagsverket har anfört i denna del och har därvid anfört väsentligen följande. Om granskningen hade gått rätt till inför registreringen av den enskilda firman borde handläggaren vid PRV ha funnit att handelsbolaget under längre tid hade varit ensamt om att bedriva taxiverksamhet i Borgholm. Enligt den s.k. produktregeln sätts därmed kravet på firmalikhet lägre än annars vid bedömningen av om det finns en förväxlingsrisk. Handläggaren borde 1996 ha upptäckt eller i vart fall anat omständigheter som medförde tillämpning av produktregeln och därför avslagit ansökan om registrering av den enskilda firman. Bolagsverkets inställning skiljer sig från hovrättens, vilket måste förstås så att verket inte har beaktat bl.a. produktregeln. Bolagsverkets bedömning av förväxlingsbarheten motsvarar i princip den som sökandena anförde i domstolarna och är i princip välgrundad i sak. Den skiljer sig emellertid från den bedömning som domstolarna slutligen tog fasta på.

Bolagsverket har därefter ånyo förelagts att yttra sig och har därvid anfört väsentligen följande.

”I firmaärenden hos Bolagsverket utför verket en granskning ex officio som bl.a. innebär att sedan tidigare ansökta och registrerade förväxlingsbara firmor och varumärken med skydd i Sverige anförs som hinder för registrering av en sökt firma. Myndigheten gör en förväxlingsprövning där verket mycket sällan har vetskap om eventuella inarbetade kännetecken med skydd i Sverige, tvister mellan två eller flera parter, etc. Vid ett tvisteförfarande vid domstol som rör firma- eller varumärkesintrång kan dock parterna framföra bevisning om inarbetning, användning, passivitet m.m.

Risken för förväxling mellan två kännetecken kan givetvis öka genom det sätt varpå ett kännetecken används i marknadsföring osv. I förevarande ärende kan konstateras att GO använt enbart orden Borgholms Taxi både på visitkort och i annonser, vilket givetvis ökat risken för förväxling med handelsbolaget. Bolagsverket menar härvid att tvisten möjligen inte hade behövt uppkomma mellan parterna om GO i annonsering etc. hade använt hela sin registrerade firma istället. Det är ostridigt att GO var mycket medveten om och kände till handelsbolaget. Bolagsverket anser därför att GO genom den ovannämnda annonseringen och visitkorten själv bidragit till tvistens utveckling. Det förhållandet att GO och bolaget har använt sin firma i näringsverksamhet och i marknadsföringen på ett sätt som avvek från den registrerade firman, och därigenom riskerade att begå intrång i annans skyddade kännetecken, kan rimligen inte Bolagsverket ha något ansvar för. Av Kalmar tingsrätts domskäl framgår dessutom att tingsrätten inte enbart har lagt vikt vid firmalikhet och verksamhetslikhet utan har också lagt vikt vid vad som framkommit vid förhör med ett antal personer om att förväxling verkligen har förekommit med handelsbolaget. Göta hovrätt, liksom tidigare även Kalmar tingsrätt, har givetvis i sin bedömning tagit del av alla omständigheter i det enskilda fallet och utifrån dessa omständigheter har hovrätten kommit fram till att GO:s firma och bolagets firma skulle hävas. Att en firma hävts vid domstol behöver dock inte innebära att det förekommit fel eller försummelse vid handläggningen av ärendet vid Bolagsverket.”

Skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 3 § SkL

Till stöd för påståendet om skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 3 § SkL har aktiebolaget anfört väsentligen följande. Aktiebolaget, genom GO, fick inför registreringen av bolagets firma upplysningen av PRV att ingen annan än GO själv i egenskap av innehavare till den enskilda firman kunde ha invändningar mot aktiebolagets firma. Aktiebolaget fick ett felaktigt råd att ändra den sökta firman, som inledningsvis hade andra lydelser, till den sedermera registrerade. Informationen var preciserad, lämnad av en kompetent handläggare och av direkt betydelse för registreringsärendet. Aktiebolaget hade därför anledning att förlita sig på uppgifterna. Rekvisiten för skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 3 § SkL är uppfyllda.

Bolagsverket har bestritt att de eventuella upplysningar eller råd som har lämnats till GO under ärendets handläggning på något sätt har varit felaktiga i den mening som avses i 3 kap. 3 § skadeståndslagen.

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 3 kap. 2 § SkL skall staten ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet för vars fullgörande staten svarar.

För registreringen av den enskilda firman och aktiebolagets firma gällde vad som är föreskrivet i firmalagen (1974:156). Av 10 § första stycket 6 firmalagen framgår att en firma inte får registreras om den är förväxlingsbar med bl.a. en annan näringsidkares släktnamn eller skyddade närings- eller varukännetecken.

En utgångspunkt i ärendet är att en ansökan om registrering av en firma skall granskas mot olika register, bl.a. handelsregistret, och att ansökan skall avslås om det bedöms föreligga en förväxlingsrisk.

PRV:s – numera Bolagsverkets – åtgärder för granskning och registrering av firmor i det av verket för detta ändamål förda registret innefattar myndighetsutövning. Fel eller försummelser som begås vid sådan verksamhet kan därför grunda skadeståndsansvar för staten.

Registreringen av den enskilda firman

Genom Bolagsverkets yttrande har framkommit att granskningen inför registreringen av den enskilda firman inte följde gängse rutiner, varför firman Handelsbolaget Borgholms taxi inte uppmärksammades och någon förväxlingsprövning mellan denna och den sökta firman aldrig utfördes. PRV:s granskning måste därmed sägas ha varit felaktig på ett sätt som medför skadeståndsskyldighet i och för sig för staten.

Orsakssamband

En ytterligare förutsättning för att GO skall anses berättigad till skadestånd är att den angivna felaktigheten har orsakat någon skada för honom. Det kan här framhållas att den som begär skadestånd har bevisbördan för de omständigheter som ligger till grund för skadeståndsanspråket, även för orsakssambandet mellan den skadeståndsgrundande handlingen och den uppgivna skadan.

Enbart en underlåten granskning mot handelsbolagets firma kan inte ensam anses som en tillräcklig betingelse för GO:s uppgivna skada. Ett första led i prövningen av det samband som skall föreligga mellan granskningsbristen och skadan synes vara att fastställa om bristen hade någon faktisk inverkan på PRV:s registreringsbeslut. Om ett korrekt utfört granskningsförfarande och en korrekt bedömning av förväxlingsrisken mellan de aktuella firmorna hade genomförts men ansökan om registrering av den enskilda firman likväl hade bifallits, kan det skadeståndsgrundande fel som har förekommit inte anses ha lett till de av GO påstådda skadorna.

Även om bevisbördan rörande orsakssambandet ligger på GO kan alltför rigida beviskrav knappast uppställas gällande det hypotetiska händelseförlopp som hade blivit följden av en korrekt granskning i registreringsärendet. Av de omständigheter som har framkommit genom utredningen fäster Justitiekanslern särskild vikt vid att Göta hovrätt fann att den enskilda firman – liksom aktiebolagets firma – hade registrerats i strid med firmalagen. Även bortsett från hovrättens bedömning framstår omständigheterna för Justitiekanslern som sådana, att det är sannolikt att PRV vid uppmärksammande av handelsbolagets firma hade funnit att en förväxlingsrisk förelåg. Denna slutsats vinner för övrigt visst stöd även av att PRV i ärendet rörande registrering av aktiebolagets firma, efter att ha uppmärksammat handelsbolagets firma, fann stöd för bifall till registreringsansökan i den intressegemenskap som förelåg i förhållande till den enskilda firman.

Justitiekanslern anser sig mot bakgrund av dessa omständigheter kunna godta att den förväxlingsprövning som hade utförts om PRV:s granskning hade genomförts på rätt sätt hade lett till att registreringsansökan beträffande den enskilda firman hade avslagits.

Av det anförda har framgått att det skadeståndsgrundande felet begicks under granskningen inför PRV:s beslut, varför beslutet, som därmed måste sägas ha vilat på felaktiga förutsättningar, är att betrakta som en följd av felet. Det saknas därför anledning att som ett led i bedömningen av statens skadeståndsskyldighet göra någon prövning av om registreringsbeslutet var uppenbart felaktigt eller inte. Vid den ståndpunkt som Justitiekanslern har intagit i frågan om orsakssamband finns vidare inte heller anledning att göra någon liknande prövning i förhållande till det beslut som – hypotetiskt – hade fattas om allt hade gått rätt till.

Aktiebolagets firma

Med utgångspunkt i att den enskilda firman faktiskt registrerades synes något formellt fel inte ha begåtts när PRV med beaktande av den enskilda firman registrerade även aktiebolagets firma. På goda grunder kan man emellertid hävda att ett avslag på ansökan om registrering av den enskilda firman hade lett till att en senare ansökan om registrering av aktiebolagets firma, om en sådan ansökan i så fall ens hade gjorts, också hade avslagits.

Det måste således anses föreligga ett samband mellan utgången av registreringsärendet avseende den enskilda firman och beslutet att registrera aktiebolagets firma. Övervägande skäl talar för att det senare registreringsärendet inte bör tillmätas självständig betydelse i skadeståndsrättsligt hänseende utan att staten med hänsyn till registreringen av den enskilda firman bör svara även för den skada som aktiebolaget orsakades genom att dess firma registrerades (jfr vissa liknande situationer i Bengtsson, Skadestånd vid myndighetsutövning I, 1976 s. 379 f.).

Vid denna utgång saknas anledning att särskilt pröva om skadeståndsskyldighet för staten har uppkommit enligt 3 kap. 3 § SkL.

En kommande prövning av en begäran om ersättning

Justitiekanslerns ställningstagande i detta ärende har gjorts inom ramen för GO:s och aktiebolagets begäran om besked rörande statens inställning till skadeståndsskyldigheten i och för sig. Justitiekanslern har ansett det ändamålsenligt att även beröra vissa frågor om orsakssamband som är nära förbundna med frågan om skadeståndsskyldighet alls har uppkommit. Det bör emellertid framhållas att alla frågor rörande orsakssambandet mellan det begångna felet och de skador som kan ha uppkommit till följd härav därmed inte är bedömda. Justitiekanslern förbehåller sig möjligheten att göra ytterligare överväganden i dessa avseenden med beaktande av vilka skador som GO och aktiebolaget mot bakgrund av detta beslut framöver söker ersättning för.

Vad beträffar de skador som GO och aktiebolaget har uppgett – rättegångskostnaderna i det ovan nämnda tvistemålet och andra kostnader till följd av att registreringen av firmorna har hävts – finns det redan nu anledning att framhålla att tvistemålet avsåg inte enbart hävande av registreringar av firmor utan även bl.a. skadestånd på grund av firmaintrång genom ett flertal åtgärder från GO:s och aktiebolagets sida. Enligt vad såväl tingsrätten som hovrätten konstaterade skedde dessa intrång i vart fall av oaktsamhet. Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas i vilken utsträckning rättegångskostnaderna kan anses som en ersättningsgill skada till följd av det fel som PRV begick. Vidare kan omständigheterna ge anledning att med stöd av 6 kap. 1 § andra stycket SkL jämka ett eventuellt skadestånd.

Övrigt

GO och aktiebolaget bör vid en kommande ansökan om ersättning åberopa detta beslut.