lagen.nu

Skadeståndslag (1972:207)

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1972-06-02
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:1458
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2011-03-01

Kommentar

Var kommer de här kommentarerna från? Läs mer...

Skadeståndslagen (SkL) handlar huvudsakligen om skadeståndsanspråk som uppstår utan att det finns ett avtalsförhållande mellan parterna (utomobligatoriskt skadestånd).

Hittar du något fel i lagkommentaren? Du får gärna skriva en felrapport.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden.

Kommentar

Paragrafen anger att lagen är dispositiv, och endast används när det inte finns någon annan lag, princip eller avtal som säger något annat.

Rättsfall (16)

AD 1998 nr 80: Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som...
AD 2002 nr 38: Det har ansetts utrett att en försäljare i anslutning till att han sagt upp sin...
AD 2003 nr 21: En verksamhetschef, A, lämnade sin anställning hos ett företag, B, som bedrev...
AD 2003 nr 84: Det har ansetts utrett att en arbetstagare som under sin anställningstid för...
AD 2013 nr 43: En anställd inom Försvarsmakten har väckt talan mot arbetsgivaren med yrkande...
MÖD 2004:33: Skadestånd med anledning av markskred-----En nyttjanderättshavare hade enligt...
NJA 1991 s. 720: Innehavare av fjärrvärmeanläggning har ansetts böra bära ett strikt...
NJA 1992 s. 227: Den som bevakat en fordran i konkurs har ansetts kunna, som grund för ett...
NJA 1992 s. 243: A - ensam ägare till samtliga aktier i ett aktiebolag - har inför en...
NJA 1992 s. 502: En revisionsbyrå har under flera år anlitats av ett tidningsföretag för bl a...
NJA 1992 s. 58: Revisionsbyrå har ansetts skadeståndsskyldig på grund av oaktsam rådgivning som...
NJA 1994 s. 598: På inrådan av en bank genomförde en företagare vissa transaktioner i syfte att...
NJA 2001 s. 368: Samfällighetsförening, som drev en vatten- och avloppsanläggning, har ansetts...
NJA 2007 s. 758: Beställare vid en generalentreprenad, på vilken AB 92 varit tillämpliga, har...
RH 1996:47: Uppdragstagare som mot betalning utfört besiktning av en fastighet inför ett...
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

2 § Med ren förmögenhetsskada förstås i denna lag sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada.

Kommentar

Definition av ren förmögenhetsskada.

Rättsfall (3)

ARN 1993-6363: Fråga om ersättning för skada som orsakats genom att en uppgift i en annons...
ARN 1997-3382: Fråga om tågföretags ansvar för otydligheter i en tidtabell. Eftersom något...
NJA 1988 s. 396: I samband med trafikmätning kastade en kommunanställd en slang framför en bil,...
3 § Har upphävts genom lag (2001:732).

2 kap. Skadeståndsansvar på grund av eget vållande

1 § Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Lag (2001:732).

Kommentar

Denna s.k. culparegel är huvudregel i den utomobligatoriska skadeståndsrätten. En sakskada kan ge rätt till ersättning för ekonomisk skada. Vid personskador även för ideell skada. Däremot gäller regeln inte ren förmögenhetsskada, som istället regleras i 2 § (undantag för stat och kommun finns i 3 kap. 2 §).

Rättsfall (27)

ARN 1993-3399: Ersättning för skador som uppkommit på lacken efter användning av ett bilvax...
ARN 1993-4637: Ersättning för skador som uppkommit på lacken efter användning av ett bilvax...
ARN 1996-0513: Skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen har ansetts föreligga för...
ARN 2001-2962: När en bilköparen inför ett köp provkör en bil svarar köparen, om inte annat...
ARN 2001-3330: För produktskador kan vid sidan av produktansvarslagen (1992:18) även föreligga...
ARN 2001-5632: Fråga om kommuns ansvar i egenskap av fastighetsägare för personskada som...
AD 2010 nr 52: En polis som har haft en tidsbegränsad anställning som livvakt har efter en...
MÖD 2004:33: Skadestånd med anledning av markskred-----En nyttjanderättshavare hade enligt...
NJA 1988 s. 62: En statens vattenfallsverk tillhörig elkabel, genom vilken företaget A försågs...
NJA 1993 s. 149: Fråga om ersättningsskyldighet för en golfspelare som under sitt spel skadat...
NJA 1995 s. 274: Travhäst kvävdes till döds i ett gäststall på en travbana. Fråga om...
NJA 1996 s. 68: Beslut i fråga som hänskjutits av TR till HD:s prövning. En defekt fläns har...
NJA 1998 s. 617: En traktorförare tog med en traktorgrävare tre skoptag i en åker i syfte att...
NJA 1999 s. 197: Ägaren till en travhäst träffade avtal med en travtränare om att denne skulle...
NJA 2004 s. 746: Fråga om skyldighet för passagerare i olovligt tillgripen bil att ersätta skada...
NJA 2007 s. 758: Beställare vid en generalentreprenad, på vilken AB 92 varit tillämpliga, har...
NJA 2008 s. 861: En person har blivit bestulen på pengar. Den omständigheten att pengarna må...
NJA 2013 s. 51: En båtägares skyldighet att på grund av egen oaktsamhet ersätta skada som har...
RH 1993:163: En kopplad hund har råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade...
RH 1994:40: Tre personer tillgrep i samråd en personbil. Sedan de brukat den körde de...
RH 1994:51: En person - som tagit hand om pengar som han känt till åtkommits vid ett rån,...
RH 1998:44: En kvinna hjälpte sin särbo med att kratta i dennes trädgård. Härvid föll hon...
RH 2000:17: När en hundägare var ute och rastade sin hund blev hunden så svårt biten av tre...
RH 2002:10: Skadestånd för bl.a. sveda och värk har tillerkänts den som tillfogats...
RH 2003:48: Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre...
RH 2006:75: En förälder har dömts för egenmäktighet med barn, grovt brott. Barnet har...
RH 2007:15: En inlinesåkare ramlade omkull på en gång- och cykelväg och skadade sig i ett...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

2 § Den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott skall ersätta skadan. Lag (2001:732).

Kommentar

Bestämmelsen kan inte tolkas e contrario: Även andra skador som vållas genom brott ska ersättas. Istället är bestämmelsen en utvidgning från skadeståndsansvaret i 1 §.

Rättsfall (10)

AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid...
NJA 1990 s. 705: Hälsovårdsinspektören i en kommun angav i en skrivelse till en villaägare...
NJA 1993 s. 727: Fråga om jämkning av skadestånd på grund av uppsåtligt brott, 2 kap 2 §...
NJA 2003 s. 390: Den som döms för skattebrott har ansetts inte vara skyldig att utge skadestånd...
NJA 2005 s. 608: En tredje man som har handlat i samförstånd med ena parten i ett...
NJA 2006 s. 420: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt...
NJA 2007 s. 519: Ett konkursbo som använt en hyreslokal efter det att konkursgäldenärens...
RH 1996:82: Åtal för skadegörelse - bestående i att en 15-årig yngling och hans...
RH 2008:46: Ett skogsföretag avverkade skog på en fastighet, vilket innebar ett intrång i...
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

3 § Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär. Lag (2001:732).

Kommentar

Kränkning är en ideell skada som inte kräver att fysisk skada uppkommit, psykisk skada är i sig självt nog. Trots att kränkningen kräver ett brott i grunden är det inte nödvändigt att skadevållaren dömts för brottet. Det krävs dock att kränkningen är särskilt riktad mot en eller några specifika personer, inte en obestämd grupp av människor (exempelvis anonyma människor i en stor byggnad) för att bestämmelsen ska aktualiseras. Kränkningen ska bedömas objektivt, inte utifrån den kränkta personens uppfattning. Vidare information om skadeståndets bestämmande finns i 5 kap. 6 §.

Rättsfall (25)

NJA 1999 s. 441: Fråga om tillämpning av 2 kap 3 § skadeståndslagen på kränkningsersättning på...
NJA 2005 s. 738: En person har, sedan han gripits av polis, på polisstationen spottat en...
NJA 2006 s. 79: Frågor om den straffrättsliga bedömningen av samlag med barn under femton år...
NJA 2007 s. 540: En treårig flicka har utsatts för sexuellt utnyttjande när hon sov. Flickan har...
NJA 2011 s. 3: Kränkningsersättning vid bostadsinbrott.
NJA 2012 s. 358: En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en...
NJA 2012 s. 711: En person har, när han skulle avvisas från en restaurang, hotat och utövat...
NJA 2013 s. 569: Fråga om kränkningsersättning vid sexuellt utnyttjande av barn.
RH 2001:38: En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän...
RH 2003:34: En person har i samband med att han avvisats från en dansrestaurang spottat en...
RH 2003:48: Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre...
RH 2004:60: Ersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) för kränkning genom...
RH 2004:81: Två ungdomar - en 16-årig pojke och en 12-årig flicka - har haft samlag med...
RH 2005:17: En person har dömts för våld mot tjänsteman bestående i att han i samband med...
RH 2005:53: En person har dömts för förgripelse mot tjänsteman bestående i att han spottat...
RH 2006:16: En person har dömts för att i samband med att han gripits av två poliser gjort...
RH 2006:75: En förälder har dömts för egenmäktighet med barn, grovt brott. Barnet har...
RH 2007:9: En man har dömts för grov kvinnofridskränknng mot sin hustru. Med hänsyn till...
RH 2008:79: En person har dömts för brottet köp av sexuell handling av barn. Fråga om...
RH 2010:22: Hovrätten har funnit att polismän som i samband med en handräckning blivit...
RH 2011:28: En person har dömts för misshandel av en f.d. sambo i hennes bostad och för i...
RH 2011:40: Fråga om skadegörelse som begåtts nattetid och riktat sig mot målsägandens hem...
RH 2011:48: En 13 år och 8 månader gammal flicka som haft frivilligt samlag med en 15 år...
RH 2013:18: Koppleri. Fråga om vissa åtgärder har varit tillräckliga för att betraktas som...
RH 2013:19: Fråga om en ringa misshandel har skett under sådana former att den berättigar...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1991:1555, 2001:732

4 § Den som i fall som avses i 1-3 §§ vållar skada innan han har fyllt arton år skall ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Lag (2001:732).

Kommentar

Paragrafen reglerar barn och ungdomars skadeståndsansvar. Dessa har ett visst eget skadeståndsansvar men normalt inte lika vitt som vuxnas. Istället görs en skälighetsbedömning där ansvaret anpassas utifrån de faktorer som listas i bestämmelsen, och hur de spelar in i den individuella situationen. Högsta Domstolen har även slagit fast att det inte går att låta barn leva i en bubbla, olyckor kommer att ske när barn leker och allt sådant beteende kan därför inte vara skadeståndsgrundande (se bland annat NJA 1976 s. 458 "Korkbössan").

Om barnet är försäkrat spelar stor roll, och skadestånd ska normalt betalas ut åtminstone så långt som försäkringen täcker det så länge barnet vållat skadan (det vill säga utan att jämkas).

Föräldrar kan bli solidariskt skadeståndsskyldiga för skada på grund av brott som barn orsakar upp till och med ett visst maxbelopp, se 3 kap. 5 § . År 2012 låg maxbeloppet på ca 8 500 kr.

Rättsfall (14)

ARN 1993-6363: Fråga om ersättning för skada som orsakats genom att en uppgift i en annons...
ARN 1997-3382: Fråga om tågföretags ansvar för otydligheter i en tidtabell. Eftersom något...
NJA 1987 s. 692: Fråga om skadeståndsskyldighet mot annan än uppdragsgivaren för den som av...
NJA 1989 s. 796: Fråga om skyldighet att ersätta ren förmögenhetsskada som orsakats av brott...
NJA 1990 s. 705: Hälsovårdsinspektören i en kommun angav i en skrivelse till en villaägare...
NJA 1993 s. 13: Efter det att ett lokalhyresavtal hade upphört kvarstannade en underhyresgäst i...
NJA 1994 s. 709: Försäkringsbolag har ansetts ha rätt till ersättning enligt 2 kap 4 §...
NJA 1996 s. 618: Konkursförvaltare har vid sidan av arvode enligt taxa erhållit ersättning för...
NJA 1996 s. 700: Konkursförvaltare har ansetts skadeståndsskyldig för ren förmögenhetsskada som...
NJA 1998 s. 520: Sedan en bank underrättats om att en värdepappersdepå hos banken pantsatts som...
NJA 2000 s. 325: Fråga om uppskattning av ren förmögenhetsskada.
NJA 2001 s. 627: Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga...
NJA 2002 s. 17: Fråga om skadeståndsskyldighet på grund av oredligt förfarande vid kreditköp.
RH 2001:69: Aktiebolag, som enligt avtal med Riksarkivet förvarat allmän handling, har i...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

5 § Den som i fall som avses i 1-3 §§ vållar skada under påverkan av en allvarlig psykisk störning eller av någon annan psykisk störning som inte är självförvållad och tillfällig skall ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans sinnestillstånd, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Lag (2001:732).

Kommentar

Paragrafen liknar 4 §, men här rör det istället personer som lider av en psykisk störning. Allvarlig psykisk störning är framför allt psykotiska störningar.

Det är viktigt att notera att "annan psykisk störning" inte får vara självförvållad: exempelvis frivillig, tillfällig berusning. Om någon däremot lurat i en annan person alkohol eller narkotika är situationen inte att anse som självförvållad även om den är tillfällig.

Rättsfall (1)

NJA 2004 s. 247: Ett försäkringsbolag för vilket åklagaren i tingsrätt utfört talan angående...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2001:732, 1975:404

6 § För skada som vållats genom underlåtenhet att avslöja brott skall ersättning enligt denna lag inte betalas enbart på den grund att straff för underlåtenheten kan följa enligt 23 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Lag (2001:732).

Kommentar

Underlåtenhetsbrott behandlas inte alltid likadant i skadeståndsrätten och straffrätten.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

3 kap. Skadeståndsansvar för annans vållande och för det allmänna

1 § Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta

  • 1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten,
  • 2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och
  • 3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten.

I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även vad som sägs nedan i detta kapitel. Vad som där sägs om en kommun gäller också ett landsting och ett kommunalförbund. Lag (2001:732).

Kommentar

Här stadgas det så kallade principalansvaret: Arbetsgivares ansvar för skador arbetstagare orsakar i tjänsten. Paragrafen rör även stat och kommun i de fall det inte rör myndighetsutövning.

Eget vållande från arbetstagarens sida krävs för att arbetsgivaren ska ansvara, men vad som krävs för att arbetstagaren ska anses vårdslös skiftar från tjänst till tjänst. Ett arbete som innebär stor skaderisk och som har tydliga säkerhetsföreskrifter (exempelvis arbete med tunga maskiner) ställer hårdare krav på arbetstagaren än en tjänst med större inslag av individuella bedömningar och avvägningar (exempelvis läkare).

Det krävs vidare att skadan vållas i tjänsten. Det innebär i princip allt som sker i arbetsgivarens lokaler under arbetstid (vanligen även skador som inträffar under exempelvis kaffepauser eller liknande) och även utanför lokalen när det har direkt samband med tjänsten. Däremot ansvarar arbetsgivaren inte för sådant som klart ligger utanför arbetstagarens arbetsuppgifter (exempelvis en trädgårdsmästare som hjälper en kund med dennes datorproblem och då orsakar en skada på datorn). HD har dock klargjort att begreppet "i tjänsten" ska tolkas så extensivt som möjligt.

Om det är svårt att avgöra vem som ska anses vara arbetsgivare (till exempel vid uthyrning av maskiner, där en maskinförare så att säga ingår i hyran) anses den vara arbetsgivare som har störst inflytande över att styra och övervaka arbetet.

Det krävs en brottslig handling för att en arbetsgivare ska bli ansvarig för ren förmögenhetsskada (2 p.). Det innebär att en arbetsgivare exempelvis inte ansvarar för att en arbetstagare genom vårdslöshet råkar orsaka en kund förlust av en framtida intäkt. Om arbetstagaren istället lurar kunden genom exempelvis bedrägeri, ansvarar dock arbetsgivaren för skadan.

Brottsliga handlingar är normalt endast arbetsgivarens ansvar om det har koppling till tjänsten. En dörrvakt som hamnar i diskussion med en gäst i entrén och misshandlar denne är normalt arbetsgivarens ansvar. En servitris som misshandlar en förbipasserande flanör är däremot vanligtvis inte det.

Arbetstagaren kan också ha ett eget ansvar för skador som vållas i tjänsten, men det ansvaret regleras istället i 4 kap. 1 §.

I 6 kap. 5 § listas några kategorier som likställs med arbetstagare.

Rättsfall (16)

ARN 1997-6650: Fråga om skadeståndsskyldighet förelegat för den som hjälpt en kamrat med...
AD 2002 nr 121: En rektor har på förfrågan gjort negativa uttalanden om en lärare vid ett...
AD 2013 nr 24: En arbetstagare vid ett factoringbolag har sagt upp sig och tagit anställning...
NJA 1981 s. 929: Fråga i visst fall huruvida flicka, som ridit en häst, hade för hästägarens...
NJA 1983 s. 836: Fastighetsägare, vilka påstår att deras boningshus skadats i följd av s k...
NJA 1984 s. 764: I ett kommunalt fritidshem har i ett särskilt rum funnits för barnen avsedda...
NJA 1988 s. 62: En statens vattenfallsverk tillhörig elkabel, genom vilken företaget A försågs...
NJA 1990 s. 442: Under en operation skar läkarna av en nervtråd utan att i förväg ha informerat...
NJA 1992 s. 21: Ett företag som drev en stenkrossningsanläggning inhyrde från ett...
NJA 1996 s. 118: Vid ombyggnad av en fastighet utförde arbetare anställda hos en...
NJA 1998 s. 390: Innehållet i en assurerad försändelse tillgreps under postbefordran av...
NJA 2000 s. 380: En biträdande jurist vid en advokatbyrå har gjort sig skyldig till bedrägeri...
NJA 2000 s. 639: Fråga om advokatbyrås principalansvar för anställd advokats handlande som...
RH 1996:18: Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. Även fråga om arbetstagares...
RH 1999:115: En patient har på grund av en i efterförloppet till en genomförd tumöroperation...
RH 2004:55: Har en särskilt förordnad boutredningsman i ett internationellt dödsbo ådragit...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

2 § Staten eller en kommun skall ersätta

  • 1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och
  • 2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning. Lag (2001:732).

Kommentar

Viktigt att hålla i minnet är att den här paragrafen bara gäller vid myndighetsutövning det vill säga när det allmänna på något sätt utövar makt mot en person. Paragrafen är inte tillämplig på exempelvis allmän service från myndighetens sida.

Lägg märke till att även ren förmögenhetsskada ersätts, till skillnad från den vanliga culparegeln i 2 kap. 1 §.

Ett utökat ansvar finns i viss speciallagstiftning så som exempelvis i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder där fel eller försummelse inte krävs för att ersättning ska utgå.

(Det allmänna har ju dock ett vanligt principalansvar för sina arbetstagare också, enligt 1 §, det vill säga samma ansvar som alla arbetsgivare. 2 § är en utvidgning av ansvaret, och paragrafen ersätter därför inte det vanliga principalansvaret).

Rättsfall (50)

AD 2002 nr 121: En rektor har på förfrågan gjort negativa uttalanden om en lärare vid ett...
NJA 1984 s. 207: Skadeståndstalan, som enskilda personer fört mot staten med stöd av 3 kap 2 §...
NJA 1984 s. 340: Frågor om skadeståndsskyldighet för kommun enligt 3 kap 2 och 3 §§...
NJA 1985 s. 324: Fråga om skadeståndsskyldighet för kommun enligt 3 kap 2 och 3 §§...
NJA 1985 s. 360: A anförde besvär mot en skolstyrelses beslut att förordna B som innehavare av...
NJA 1985 s. 696: Skadestånd har yrkats sedan en försäkringskassa har lämnat felaktigt besked...
NJA 1987 s. 535: Konsumentverket har, efter att ha låtit undersöka ett antal lackskyddsmedel för...
NJA 1987 s. 867: Fråga om skadeståndsskyldighet för staten när en polismyndighet vid tillämpning...
NJA 1987 s. 954: Genom att kronofogdemyndighets beskrivning av exekutivt såld fastighet var...
NJA 1989 s. 191: En med kvarstad belagd segelbåt med utrustning förvarades över vintern på ett...
NJA 1989 s. 502: Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den...
NJA 1989 s. 607: Vid husrannsakan i en villa greps ägaren A och fördes till en polisstation för...
NJA 1990 s. 137: Kronofogdemyndighets åtgärd att låta växla kvarstadsbelagda medel från...
NJA 1990 s. 569: En sammanstötning mellan två bilar har föranletts av en grop i en väg. Staten...
NJA 1990 s. 705: Hälsovårdsinspektören i en kommun angav i en skrivelse till en villaägare...
NJA 1991 s. 138: Sakskada som har vållats genom fel eller försummelse vid den obligatoriska...
NJA 1994 s. 194: Hovrätt har avvikit från prejudikat av Högsta domstolen. Detta har inte ansetts...
NJA 1994 s. 654: Fråga om skadeståndsansvar för staten i anledning av domstols bedömning av...
NJA 1995 s. 112: Fråga huruvida kronofogdemyndighet vid exekutiv försäljning av en tavla gjort...
NJA 1998 s. 893: Handläggningen av bostadslån hos länsbostadsnämnd har fördröjts, vilket medfört...
NJA 1999 s. 291: En stadsplanearkitekt har till spekulanter på en fastighet lämnat information...
NJA 2000 s. 637: Talan om skadestånd har i HD väckts mot staten med anledning av beslut av...
NJA 2001 s. 210: Ett i förordning meddelat bemyndigande för Finsk-svenska gränsälvskommissionen...
NJA 2001 s. 31: Fråga om avvisande av skadeståndstalan mot staten med anledning av en dom av...
NJA 2001 s. 755: Fråga om kommuns skadeståndsansvar gentemot en grundskoleelev som utsatts för...
NJA 2002 s. 88: En tingsrätts dom i ett brottmål undanröjdes på grund av att en nämndeman som...
NJA 2002 s. 94: I strid mot en detaljplanebestämmelse har en kommun under planens...
NJA 2003 s. 217: En talan mot staten om skadestånd under påstående att ett mål om bl.a....
NJA 2003 s. 285: Fråga om regeringen gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid bedömning...
NJA 2005 s. 462: Fråga om enskilds rätt till skadestånd av staten för att brottsmisstankar mot...
NJA 2005 s. 568: Beslut av Svenska Filminstitutet att avslå ansökan om produktionsstöd har...
NJA 2005 s. 726: Fråga om enskilds rätt till skadestånd av staten för att brottsmisstankar mot...
NJA 2007 s. 862: Fråga om underlåtelse att kommunicera en ansökan om rättsprövning har utgjort...
NJA 2007 s. 891: En i häkte intagen har hängt sig i sin cell sedan häktespersonal underlåtit att...
NJA 2009 s. 463: Vid överträdelse av Europakonventionen i verksamhet som en kommun svarar för...
NJA 2009 s. 862: Tingsrätt har inte ansetts behörig att pröva talan om skadestånd som förs av...
NJA 2009 s. 873: Högsta domstolen är inte behörig att som första instans pröva en talan om...
NJA 2010 s. 112: En klagande i ett bygglovsärende har ansetts inte vara berättigad till...
NJA 2010 s. 27: Fråga om kommun gjort sig skyldig till ersättningsgrundande fel eller...
NJA 2010 s. 363: HD har ansetts vara behörig att som första instans ta upp en talan mot staten...
NJA 2010 s. 577: När resning beviljats på den grunden att domstols rättstillämpning uppenbart...
NJA 2010 s. 8: Med stöd av ett bemyndigande från regeringen meddelade Finsk-svenska...
NJA 2011 s. 411: Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte...
NJA 2012 s. 953: Den som enligt godtrosförvärvslagen kunnat göra gällande äganderätt till stulen...
NJA 2013 s. 842: Statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen och enligt...
RH 1993:30: Frågan om polisen förfarit försumligt, med åtföljande skadeståndsansvar för...
RH 1997:2: Staten har befunnits ej ha gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid...
RH 1998:87: Skadestånd på grund av felaktig rättstillämpning vid myndighetsutövning.
RH 1999:122: En underentreprenör har inte ansetts vara att bedöma som leverantör i den...
RH 2001:69: Aktiebolag, som enligt avtal med Riksarkivet förvarat allmän handling, har i...

Lagrumshänvisningar hit (8)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2001:732, 1999:935

3 § Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades. Lag (1998:715).

Kommentar

Till skillnad från 2 § rör den här paragrafen inte myndighetsutövning utan råd och upplysningar. För att ersättning ska utgå då krävs mer än vid myndighetsutövning, nämligen särskilda skäl. Paragrafen är endast tillämplig på myndigheter och inte exempelvis statliga bolag. Den information som lämnats från myndigheten måste vidare vara felaktig (och inte bara exempelvis dålig eller bristfällig).

Vad som ska anses som särskilda skäl diskuterades i förarbetena och särskild vikt ska vid bedömningen läggas på om informationen är särskilt riktad till den skadelidande, exempelvis genom skriftligt meddelande eller en särskild muntlig uppmaning. Enkla, allmänna svar på telefon och generella råd på en hemsida eller liknande hamnar förmodligen inte under den här paragrafen.

Ersättning kan utgå enligt 1 § i fall där råden kanske inte varit felaktiga per se men där exempelvis viktig information utelämnats, om personalen på myndigheten ifråga agerat vårdslöst. Viktigt att lägga märke till då är dock att ersättning enligt 1 § inte utgår för ren förmögenhetsskada vilket det ju gör enligt denna paragraf.

Rättsfall (8)

NJA 1983 s. 3: Ett tankfartyg med ett djupgående av drygt 8,5 m stötte i oktober 1977 under...
NJA 1984 s. 340: Frågor om skadeståndsskyldighet för kommun enligt 3 kap 2 och 3 §§...
NJA 1985 s. 324: Fråga om skadeståndsskyldighet för kommun enligt 3 kap 2 och 3 §§...
NJA 1985 s. 696: Skadestånd har yrkats sedan en försäkringskassa har lämnat felaktigt besked...
NJA 1987 s. 867: Fråga om skadeståndsskyldighet för staten när en polismyndighet vid tillämpning...
NJA 1987 s. 954: Genom att kronofogdemyndighets beskrivning av exekutivt såld fastighet var...
NJA 1989 s. 191: En med kvarstad belagd segelbåt med utrustning förvarades över vintern på ett...
NJA 2013 s. 909: Skadeståndsregler i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling utesluter inte...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:715, 1989:926
4 § Har upphävts genom lag (1989:926).

5 § En förälder som har vårdnaden om ett barn ska ersätta

  • 1. personskada eller sakskada som barnet vållar genom brott, och
  • 2. skada på grund av att barnet kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 §.

Förälderns ansvar enligt första stycket är för varje skadehändelse begränsat till en femtedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller för det år då skadehändelsen inträffade. Står barnet under vårdnad av två föräldrar, gäller begränsningen för dem gemensamt.

Om beloppet som anges i andra stycket inte räcker till full ersättning åt flera som lidit skada till följd av skadehändelsen, ska ersättningen sättas ned med samma kvotdel för var och en av de skadelidande. Lag (2010:704).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2010:704, 2010:703, 1989:926

6 § Ersättning enligt 1 eller 2 § för sakskada kan jämkas, om det är skäligt med hänsyn till föreliggande försäkringar eller försäkringsmöjligheter.

Ersättning enligt 5 § kan jämkas, om det är uppenbart oskäligt att föräldern ska betala skadeståndet med hänsyn till förälderns förhållande till barnet eller de särskilda åtgärder föräldern har vidtagit för att förhindra att barnet begår brott. Lag (2010:703).

Kommentar

Observera att bestämmelsen bara gäller sakskador. "Försäkringsmöjligheter" innebär att en skadelidande kan anses vårdslös om denne inte försäkrat ett objekt som vanligtvis försäkras, och får då stå en del av kostnaden för skadan själv.

Rättsfall (1)

NJA 1996 s. 118: Vid ombyggnad av en fastighet utförde arbetare anställda hos en...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1975:404, 2010:703

7 § Talan om ersättning enligt 2 § får inte föras med anledning av beslut av riksdagen eller regeringen eller av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen, om inte beslutet upphävts eller ändrats. Sådan talan får inte heller föras med anledning av beslut av lägre myndighet, vilket efter överklagande prövats av regeringen, Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen, utan att beslutet upphävts eller ändrats. Lag (2010:1458).

Rättsfall (6)

NJA 1984 s. 207: Skadeståndstalan, som enskilda personer fört mot staten med stöd av 3 kap 2 §...
NJA 1989 s. 502: Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den...
NJA 2000 s. 637: Talan om skadestånd har i HD väckts mot staten med anledning av beslut av...
NJA 2001 s. 31: Fråga om avvisande av skadeståndstalan mot staten med anledning av en dom av...
NJA 2003 s. 263: Fråga om hinder enligt 3 kap. 7 § skadeståndslagen (1972:207) mot prövning av...
NJA 2004 s. 662: EES-avtalet har genom sitt genomförande i svensk rätt ansetts utgöra en...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

8 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej i fråga om sådan skada i följd av trafik med motordrivet fordon som vållats av fordonets förare, i den mån trafikskadeersättning kan utgå för skadan enligt trafikskadelagen (1975:1410). Lag (1975:1411).

Kommentar

Bestämmelsen talar om att skadeståndslagen i detta hänseende är subsidiär till trafikskadelagen.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:1411

9 § Skadeståndsansvar enligt detta kapitel åvilar ej staten eller kommun med anledning av fel eller försummelse vid lotsning.

10 § Talan om ersättning enligt 2 § med anledning av dom eller beslut av Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller allmän underrätt väcks vid den domstol som enligt 2 kap. 2 § eller 3 kap. 3 § rättegångsbalken är behörig att ta upp där angivna mål på grund av brott av domare vid den domstol som meddelat domen eller beslutet. Motsvarande gäller i fråga om ersättningstalan enligt 2 § med anledning av beslut eller åtgärd av någon som anges i nämnda lagrum i rättegångsbalken. Sådan talan med anledning av beslut av riksdagen eller regeringen väcks i Högsta domstolen. Lag (2010:1458).

Kommentar

Paragrafen reglerar vad som är rätt domstol i de fall som anges i den här bestämmelsen. I övriga fall gäller de vanliga forumreglerna.

Rättsfall (5)

NJA 1986 s. 257: Tillämpning av 3 kap 7 § andra meningen skadeståndslagen i fall då HD ej...
NJA 2000 s. 637: Talan om skadestånd har i HD väckts mot staten med anledning av beslut av...
NJA 2003 s. 263: Fråga om hinder enligt 3 kap. 7 § skadeståndslagen (1972:207) mot prövning av...
NJA 2009 s. 862: Tingsrätt har inte ansetts behörig att pröva talan om skadestånd som förs av...
NJA 2009 s. 873: Högsta domstolen är inte behörig att som första instans pröva en talan om...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1986:650, 1974:576, 2010:1458

11 § Åklagaren är under de förutsättningar som anges i 22 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken skyldig att i samband med åtalet förbereda och utföra målsägandens talan om sådant skadestånd som avses i 5 §. Lag (2010:703).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:703

4 kap. Arbetstagares skadeståndsansvar

1 § För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter.

Kommentar

Paragrafen används sällan, då det för att arbetstagaren ska ansvara för skada som orsakats i tjänsten krävs "synnerliga skäl": ett undantag från huvudregeln att arbetsgivaren ansvarar. Synnerliga skäl föreligger i situationer där det inte är rimligt att låta arbetsgivaren ansvara, och exempel på sådana situationer kan (men behöver inte) vara vid grövre brott eller grovt eller upprepat culpöst handlande. Man måste alltså bedöma i den enskilda situationen om det finns synnerliga skäl eller inte. Arbetstagarens ställning (exempelvis om denne har arbetsledande uppgifter eller särskilt ansvar för något specifikt) kan spela in i bedömningen, likaså om arbetstagaren har en ekonomiskt stark position jämfört med arbetsgivaren.

Föreligger inte en sådan situation ansvarar istället arbetsgivaren enligt 3 kap. för den skada arbetstagaren orsakar.

Rättsfall (12)

ARN 1997-6650: Fråga om skadeståndsskyldighet förelegat för den som hjälpt en kamrat med...
AD 1998 nr 80: Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som...
AD 2002 nr 1: Fråga om det föreligger synnerliga skäl att ålägga en arbetstagare, som finnes...
AD 2003 nr 21: En verksamhetschef, A, lämnade sin anställning hos ett företag, B, som bedrev...
AD 2003 nr 84: Det har ansetts utrett att en arbetstagare som under sin anställningstid för...
AD 2009 nr 86: En enhetschef vid ett större bolag i byggnadsbranschen har använt bolagets...
AD 2009 nr 95: Fråga om en IT-tjänsteman vid Skatteverket med avsikt har vidtagit åtgärder för...
NJA 1981 s. 302: Fråga om ersättningsskyldighet enligt 4 kap 1 § skadeståndslagen för anställd...
NJA 1985 s. 75: Fråga om värnpliktigs ersättningsskyldighet enligt 4 kap 1 § skadeståndslagen...
NJA 1990 s. 231: Fråga om uppsåt vid förtalsbrott. - Tillika fråga om synnerliga skäl föreligger...
NJA 2003 s. 527: Talan om skadestånd mot domare i HovR för påstådda kränkningar av...
RH 1996:18: Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. Även fråga om arbetstagares...

Lagrumshänvisningar hit (4)

5 kap. Skadeståndets bestämmande

Kommentar

Kapitlet reglerar vad som ersätts och hur det ska värderas.

1 § Skadestånd till den som har tillfogats personskada omfattar ersättning för

  • 1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,
  • 2. inkomstförlust,
  • 3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan.

Ersättning för inkomstförlust motsvarar skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat uppbära, om han icke hade skadats, och den inkomst som han trots skadan har eller borde ha uppnått eller som han kan beräknas komma att uppnå genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till tidigare utbildning och verksamhet, omskolning eller annan liknande åtgärd samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter.

Med inkomstförlust likställs intrång i näringsverksamhet. Med inkomst likställs värdet av hushållsarbete i hemmet. Lag (2001:732).

Kommentar

Bestämmelsen rör alltså bara personskador och kompletteras av 2-5 §§. Ideella skador ersätts oftast genom schablonbelopp, medan ekonomiska skador så långt det är möjligt ska ersättas så skadan täcks fullt ut.

Ett problem kan uppstå när det gäller konkurrerande skadeorsaker. Huvudregeln är att ersättning bara ska utgå för den del av skadan som är beroende av skadevållarens handlande, men det kan ibland vara svårt att hålla isär vilken handling som orsakat vilken skada. Man brukar också säga att "skadevållaren får ta den skadelidande som denne är" (även kallat the thin skull rule) vilket innebär att om den skadelidande på grund av exempelvis annan (tidigare) sjukdom eller skada drabbas extra hårt av skadevållarens agerande får skadevållaren ändå ansvara för hela skadan, trots att den är mer omfattande än vad man normalt skulle kunnat vänta sig.

Rättsfall (39)

ARN 1996-6160: En researrangör har ansetts ansvarig för skada som orsakats resenärer under en...
NJA 1982 s. 668: En man skadades allvarligt vid en trafikolycka och avled en kort tid därefter....
NJA 1985 s. 843: En arbetstagare i statlig tjänst skadades vid en trafikolycka och omplacerades...
NJA 1990 s. 186: Sedan en person gripits och förts in i en polisbil bet den gripna en polis i...
NJA 1991 s. 662: Fråga, vid bestämmande av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 1 § 2 st...
NJA 1991 s. 766: Synnerliga skäl för utvisning har ansetts föreligga i fråga om utlänning som...
NJA 1992 s. 446: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande...
NJA 1992 s. 642: Vid en trafikolycka tillfogades en lastbilschaufför en knäskada som medförde...
NJA 1992 s. 740: Fråga om konkurrerande skadeorsaker. Tillika fråga om storleken av ersättning...
NJA 1993 s. 41: Skadestånd har ansetts kunna utgå till den som tillfogats personskada i form av...
NJA 1993 s. 68: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott mot underårig (14...
NJA 1995 s. 13: Vid bestämmandet av trafikskadeersättning till sjökapten avseende...
NJA 1995 s. 269: Fadern till ett ännu ej ettårigt barn har fällts till ansvar enligt 7 kap 4 §...
NJA 1996 s. 377: När ett dödsfall orsakats av vårdslöshet, har i visst fall ersättning för...
NJA 1996 s. 461: Sexuellt umgänge?
NJA 1996 s. 639: En ung man har vid födseln vållats en helt invalidiserande skada. Hans rätt...
NJA 1997 s. 767: Ersättning för lidande på grund av butiksrån.
NJA 1998 s. 375: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En skadelidande som är...
NJA 1999 s. 632: Närstående till den som dödats genom en vårdslös handling som inte utgjort grov...
NJA 2000 s. 278: Fråga om påföljd för 19-åring som gjort sig skyldig till grov misshandel....
NJA 2000 s. 521: Psykiska besvär, ersättningsgilla som sveda och värk, har med hänsyn till...
NJA 2003 s. 508: Gärningsman har ansetts inte vara skyldig att utge skadestånd till föräldrar...
NJA 2004 s. 26: Fråga om bestämmande av ersättning för personskada som till följd av dödsfall...
NJA 2004 s. 279: Löneutvecklingen i den skadelidandes tidigare yrke har ansetts kunna ligga till...
NJA 2005 s. 919: Fråga om bestämmande av ersättning för sveda och värk på grund av sexuella...
NJA 2006 s. 181: När en person genom uppsåtligt våld tillfogats skador som medfört att han...
NJA 2006 s. 738: Fråga om beloppets storlek vid bestämmande av ersättning för sveda och värk som...
NJA 2007 s. 461: En person som skadats i en trafikolycka och då varit arbetslös har erhållit...
NJA 2007 s. 953: Bestämmande av ersättning för sveda och värk som till följd av två anhörigas...
NJA 2008 s. 1177: Vid beräkning av inkomstförlust enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)...
NJA 2008 s. 1217: Förutsättningar för rätt till omprövning av skadeståndslivränta enligt 5 kap. 5...
NJA 2009 s. 104: Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. Sedan en kvinna...
NJA 2010 s. 661: Fråga om jobbskatteavdrag ska beaktas vid bestämmandet av trafikskadeersättning...
RH 1997:1: Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord...
RH 1999:34: Fadern till ett knappt sex månader gammalt barn mördades. Skadestånd för...
RH 2000:17: När en hundägare var ute och rastade sin hund blev hunden så svårt biten av tre...
RH 2002:10: Skadestånd för bl.a. sveda och värk har tillerkänts den som tillfogats...
RH 2006:75: En förälder har dömts för egenmäktighet med barn, grovt brott. Barnet har...
RH 2009:77: En person har dömts för mord på ett barn. Fråga om beloppets storlek vid...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1975:404, 2001:732, 1975:241

2 § Har personskada lett till döden, skall ersättning betalas för

  • 1. begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet,
  • 2. förlust av underhåll,
  • 3. personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.

Ersättning för förlust av underhåll tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som på annat sätt var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars, på annat sätt än genom förmån som avses i 3 §, själv bidra till sin försörjning. Med underhåll likställs värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet. Lag (2001:732).

Kommentar

Tredje punkten i första stycket reglerar ersättning till anhörig som drabbas av psykisk chock på grund av dödsfallet.

Rättsfall (11)

NJA 1982 s. 668: En man skadades allvarligt vid en trafikolycka och avled en kort tid därefter....
NJA 2003 s. 9: Fråga om skadestånd till närstående till den som dödats genom vårdslöst...
NJA 2005 s. 237: En person som uppsåtligen huggit en annan i bröstet med kniv och åtalats för...
NJA 2006 s. 181: När en person genom uppsåtligt våld tillfogats skador som medfört att han...
NJA 2007 s. 891: En i häkte intagen har hängt sig i sin cell sedan häktespersonal underlåtit att...
NJA 2007 s. 953: Bestämmande av ersättning för sveda och värk som till följd av två anhörigas...
NJA 2011 s. 638: Fråga om betydelsen av att den tilltalade vid en bevisprovokation som bedömts...
RH 1993:1: En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil med följd att...
RH 2009:77: En person har dömts för mord på ett barn. Fråga om beloppets storlek vid...
RH 2013:13: Storleken av företagsbot vid arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död....
RH 2013:14: Modern till ett drygt ett år gammalt barn mördades. Skadestånd för personskada...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

3 § Vid bestämmande av ersättning för inkomstförlust eller förlust av underhåll avräknas förmån som den skadelidande med anledning av förlusten har rätt till i form av

  • 1. ersättning enligt socialförsäkringsbalken eller någon annan likartad förmån,
  • 2. pension eller annan periodisk ersättning eller sjuklön, om förmånen betalas av en arbetsgivare eller på grund av en försäkring som är en anställningsförmån. Lag (2010:1213).

Rättsfall (7)

NJA 1990 s. 726: Fråga om utländsk försäkringsgivare har regressrätt enligt 19 § 2 st andra...
NJA 1990 s. 734: Fråga om tillämplig lag när utländsk försäkringsgivare för regresstalan på...
NJA 1993 s. 192: Vid bestämmande av skadestånd för inkomstförlust har skattefri ersättning från...
NJA 1998 s. 375: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En skadelidande som är...
NJA 1998 s. 807: Genom en ändring i lagen om allmän försäkring sänktes beloppet beträffande en...
NJA 2008 s. 1217: Förutsättningar för rätt till omprövning av skadeståndslivränta enligt 5 kap. 5...
NJA 2012 s. 685: Ersättning från trygghetsförsäkring för arbetsskada som har tillerkänts...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

4 § Ersättning för framtida inkomstförlust eller förlust av underhåll fastställes i form av livränta eller engångsbelopp eller som livränta jämte engångsbelopp. Är ersättningen av väsentlig betydelse för den skadelidandes försörjning, skall den utgå som livränta, om icke särskilda skäl talar däremot.

Fastställd livränta kan, om skäl föreligger, helt eller delvis utbytas mot engångsbelopp. (Lag 1975:404).

5 § Sedan frågan om ersättning enligt 1 eller 2 § har avgjorts slutligt genom avtal eller dom, kan ersättningsfrågan omprövas, om förhållanden som enligt detta kapitel låg till grund för ersättningen har ändrats väsentligt. Ersättning som har fastställts i form av engångsbelopp kan dock inte sänkas.

Om ändring i skadeståndslivränta med anledning av förändringar i penningvärdet finns särskilda bestämmelser. Lag (2001:732).

Rättsfall (4)

NJA 1998 s. 807: Genom en ändring i lagen om allmän försäkring sänktes beloppet beträffande en...
NJA 2001 s. 695: Fråga om när preskriptionstiden på tio år enligt 28 § första stycket...
NJA 2004 s. 279: Löneutvecklingen i den skadelidandes tidigare yrke har ansetts kunna ligga till...
NJA 2008 s. 1217: Förutsättningar för rätt till omprövning av skadeståndslivränta enligt 5 kap. 5...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

6 § Skadestånd med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Därvid skall särskilt beaktas om handlingen

  • 1. haft förnedrande eller skändliga inslag,
  • 2. varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa,
  • 3. riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet,
  • 4. inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller
  • 5. varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.

Den som har gjort sig skyldig till ärekränkning eller dylik brottslig gärning eller som annars är skadeståndsskyldig med anledning av sådant brott kan på yrkande av den kränkte i mål om gärningen efter omständigheterna åläggas att bekosta tryckning i en eller flera tidningar av dom i målet. Lag (2001:732).

Kommentar

Bestämmelsen rör bara kränkning och hör ihop med bestämmelsen i 2 kap. 3 §. Det är viktigt att veta att trots att ersättning utgår för exempelvis personskada så kan det också utgå för kränkning. Kränkningen är alltså frikopplad från övriga skador och ersätts separat.

När man bedömer kränkningens omfattning utgår man från hur händelsen typiskt skulle uppfattas (med hänsyn till exempelvis moral och sociala värderingar) och använder då ofta schablonbelopp. Men lagstiftaren har i förarbetena fastslagit att man kan frångå schablonerna om något i den individuella händelsen klart pekar på att kränkningen ska anses grövre eller mildare än vanligt.

Exempel 1: En kvinna har psykiskt och fysiskt misshandlats av sin före detta make och har nu lämnat honom under stor rädsla, ångest och oro. Hennes historia gör att kränkningen av att någon annan skulle fysiskt och/eller psykiskt misshandla henne igen skulle kunna upplevas som mycket kraftigare för henne än för "normalpersonen".

Exempel 2: En kvinna, A, blir osams med en annan kvinna, B, i krogkön och de hamnar i slagsmål. A både utdelar och får ta emot slag i ungefär lika stora delar. Det handlar i detta fall sannolikt inte om kränkning. För att kränkning ska uppstå krävs att agerandet är mer eller mindre oprovocerat och att den kränkte på något sätt vill/försöker värna sin integritet.

Rättsfall (7)

NJA 2007 s. 540: En treårig flicka har utsatts för sexuellt utnyttjande när hon sov. Flickan har...
NJA 2011 s. 3: Kränkningsersättning vid bostadsinbrott.
NJA 2013 s. 569: Fråga om kränkningsersättning vid sexuellt utnyttjande av barn.
RH 1997:114: En skolchef erhöll ett antal anonyma försändelser, bl.a. vykort och andra...
RH 2002:70: En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter...
RH 2006:27: A, som har en skuld till B efter att ha inhandlat narkotika, skall sammanträffa...
RH 2007:7: Straffmätning avseende brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

7 § Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för

  • 1. sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning,
  • 2. annan kostnad till följd av skadan,
  • 3. inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. (Lag 1975:404).

Kommentar

Bestämmelsen rör bara sakskador och ersättning utgår för det som är lägst av reparationskostnaden och att köpa en ny sak.

Om en sak visar sig vara mycket mer värdefull än vad skadevållaren kunnat förutse är huvudregeln ändå att skadevållaren ansvarar för hela skadan (se NJA 1957 s 499).

Se även 35 kap. 5 § rättegångsbalken för fall där bevisning om skadans värde inte kan föras.

Rättsfall (17)

ARN 1995-1507: Fråga om skadestånd när hund skadat annan hund; skadeståndets storlek och...
ARN 1996-0580: Försäkringsbolags regressanspråk mot en försäkringstagare som varit vållande...
ARN 2000-1388: Vid sakskada skall, när den skadade egendomen repareras, skadevållaren utge...
ARN 2002-3935: Hyrestagare har, i strid med hyresvillkoren, ansetts berättigad att åtnjuta...
NJA 1988 s. 62: En statens vattenfallsverk tillhörig elkabel, genom vilken företaget A försågs...
NJA 1989 s. 251: Sedan en kommun tillfogats trafikskada, har kommunen krävt...
NJA 1991 s. 269: Ersättning för egendom, som frånhänts ägaren genom brott, har bestämts till...
NJA 1992 s. 213: Skadestånd enligt skadeståndslagen för skada på bil och husvagn har ansetts...
NJA 1993 s. 753: Vid ingrepp av fastighetsägare i fast fornlämning, som var skyddad enligt lagen...
NJA 1994 s. 283: Ett försäkringsbolag utbetalade hittelön till upphittaren av en stulen...
NJA 2001 s. 65: Fråga om beräkning av skadestånd vid skada på katt (I) och hund (II).
NJA 2004 s. 566: Vägverket har ansetts inte berättigat till trafikskadeersättning för kostnader...
NJA 2004 s. 609: Den som var brukare, men inte ägare, av fordon som skadats i följd av trafik...
NJA 2009 s. 16: Byggföretag som anlitats av en bostadsrättsförening har orsakat vattenskada i...
RH 1996:77: En banks kostnad för krisgruppsarbete i anledning av ett bankrån har, mot...
RH 1997:56: Vid bestämmandet av det skadestånd en hyresgäst skulle erlägga enligt 12 kap....
RH 2010:33: Skadevållaren har genom att hälla ut motorolja förorsakat fläckar på en...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:404

6 kap. Gemensamma bestämmelser

1 § Skadestånd med anledning av personskada kan jämkas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan. Skadestånd till förare av motordrivet fordon som har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri kan även jämkas, om föraren därvid genom vårdslöshet har medverkat till skadan. Har personskada lett till döden, kan skadestånd som avses i 5 kap. 2 § också jämkas, om den avlidne uppsåtligen har medverkat till dödsfallet.

Skadestånd med anledning av sakskada eller ren förmögenhetsskada kan jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.

Jämkning av skadestånd enligt första eller andra stycket sker efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor och omständigheterna i övrigt. Lag (2001:732).

Kommentar

Bestämmelsen rör jämkning av skadeståndets storlek på grund av den skadelidandes medvållande, det vill säga att personen som råkar ut för skadan på något sätt har medverkat till att skadan inträffar. Ersättningen från skadevållaren kan då bli lägre än den annars skulle varit eller till och med helt falla bort.

Första stycket rör personskador medan andra stycket rör sakskador. Observera att det ställs olika krav på medvållandet för att jämkning ska komma ifråga: För personskada krävs uppsåt eller grov vårdslöshet medan det för sakskada räcker med vanlig vårdslöshet. Ett undantag i personskadefallet ges i andra meningen: Om den skadelidande kört rattfull räcker vanlig vårdslöshet för att jämkning ska komma ifråga.

Sista meningen i första stycket rörande personskada siktar främst in sig på så kallad aktiv dödshjälp (som ju inte är lagligt) eller fall där skadevållaren varit vårdslös. Ett exempel på vårdslöshet skulle kunna vara att en person haft giftiga substanser (kanske medicin eller växtnäring) hemma och låtit detta stå framme varpå den avlidne själv intagit substansen i självmordssyfte. Den här bestämmelsen gör det inte lagligt, men säger att själva skadeståndet som kan utgå enligt 5 kap. 2 § till de efterlevande kan jämkas för den som assisterat den avlidne.

Sista stycket talar om hur man ska se på situationen för att se om jämkning bör ske. Trots att den skadelidande kan anses vara medvållande behöver jämkande inte alltid ske (exempelvis om det skulle vara oskäligt betungande för den skadelidande) men det kan också hända att skadeståndet jämkas till noll, det vill säga att ingen ersättning utgår överhuvudtaget. Vanligen jämkas ersättningen till viss kvotdel.

I de fall det finns andra jämkningsgrunder (exempelvis på grund av allvarlig psykisk störning eller att handlingen begåtts av ett barn) ska jämkning enligt 6 kap. 1 § först ske, och sedan görs en bedömning av om det bör jämkas ytterligare utifrån respektive lagrum.

Rättsfall (10)

ARN 1995-1507: Fråga om skadestånd när hund skadat annan hund; skadeståndets storlek och...
ARN 1997-2953: I ärendet, som haft sitt upphov i en trafikolycka där en hund blivit påkörd av...
NJA 1989 s. 796: Fråga om skyldighet att ersätta ren förmögenhetsskada som orsakats av brott...
NJA 1991 s. 567: En älgjägare har ålagts skadestånd därför att han under jakt av vårdslöshet...
NJA 1995 s. 661: Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två...
RH 1993:163: En kopplad hund har råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade...
RH 2003:48: Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre...
RH 2006:63: Åtal har ogillats på grund av att åklagaren inte lyckats motbevisa den...
RH 2008:46: Ett skogsföretag avverkade skog på en fastighet, vilket innebar ett intrång i...
RH 2009:47: Fråga om lämnat samtycke av den som utsatts för misshandel medför att...

Lagrumshänvisningar hit (12)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2001:732, 1975:1357, 1990:153

2 § Är skyldighet att utge skadestånd oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas. (Lag 1975:404).

Kommentar

Den här bestämmelsen tillämpas restriktivt och är ett undantag från culparegeln i 2 kap. 1 § om att en skadevållare ska ersätta skadan fullt ut. Den kan aktualiseras om skadan exempelvis vida överstiger vad skadevållaren kunnat förutse (skadeståndet ska framstå som oskäligt betungande för skadevållaren).

Om skadevållaren inte är ansvarsförsäkrad kan ett ersättningskrav i vissa fall leda till orimliga konsekvenser (exempelvis ett skadestånd av sådant omfång att skadevållaren för all framtid är försatt i skuld och får leva på existensminimum) och det är för att förhindra sådana situationer den här undantagsregeln finns till. Men samtidigt får man inte glömma att man måste väga skadevållarens förmåga att betala mot den skadelidandes behov av skadeståndet (om skadelidande är rik eller ej spelar ingen roll när jämkningsbedömningen görs, däremot kan det tala emot jämkning om den skadelidande är i en utsatt ekonomisk position).

Att ett stort skadestånd allmänt upplevs som betungande är i sig inte nog för att jämkning ska komma ifråga.

Rättsfall (6)

NJA 1983 s. 379: Fråga om jämkning jämlikt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av...
NJA 1986 s. 193: Fråga om jämkning jämlikt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av...
NJA 1987 s. 376: Fråga om jämkning enligt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av...
NJA 1990 s. 196: Fråga om jämkning enligt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av...
NJA 1992 s. 660: Fråga om jämkning enligt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av...
RH 1997:77: En banktjänsteman, som var chef för en banks lokalkontor, förorsakade banken...

Lagrumshänvisningar hit (1)

3 § Rätten till ersättning för fysiskt och psykiskt lidande samt för särskilda olägenheter faller bort, om den skadelidande avlider innan krav på sådan ersättning har framställts. Detsamma gäller rätten till ersättning för kränkning. Lag (2001:732).

Rättsfall (2)

NJA 1985 s. 690: Två värnpliktiga, A och B, tillgrep vid sin förläggning en terrängbil för färd...
NJA 1993 s. 727: Fråga om jämkning av skadestånd på grund av uppsåtligt brott, 2 kap 2 §...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:732

4 § Skall två eller flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet, i den mån ej annat följer av att begränsning gäller i den skadeståndsskyldighet som åvilar någon av dem. (Lag 1975:404).

Kommentar

Huvudregeln är att när det är mer än en skadevållare kan den skadelidande vända sig till vilken som helst av dessa för att få ut hela skadeståndet. Skadevållarna får sedan göra upp sinsemellan. En förutsättning för att solidariskt ansvar ska föreligga är att talan förs mot mer än en skadevållare (se NJA 1985 s. 690).

Exempel: A och B är vårdslösa och har sönder C:s fönsterruta. C för talan emot dem och får rätt till ett skadestånd om 3000 kronor. C vänder sig sedan till B för att få ut de 3000 kronorna. B betalar och får sedan vända sig till A för att få ut 1500 kronor av denne.

Ett undantag från det solidariska skadeståndet är exempelvis om skadeståndet jämkats för någon av skadevållarna (se NJA 1993 s. 727). Till skillnad från 1 § ska den här jämkningsregeln prövas i sista hand, det vill säga efter att hänsyn tagits till exempelvis ett barns ålder.

Rättsfall (2)

ARN 1997-6650: Fråga om skadeståndsskyldighet förelegat för den som hjälpt en kamrat med...
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1994:2065, 1980:1023

5 § Vid tillämpning av denna lag likställes med arbetstagare

  • 1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring,
  • 2. den som under utbildning vid skola eller vård i anstalt utför arbete som till sin art liknar sådant som vanligen utföres av arbetstagare,
  • 3. den som för annans räkning eljest utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande. Lag (1994:2065).

Kommentar

Paragrafen anger vilka som ska behandlas som om de vore arbetstagare i skadeståndslagens mening.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:126

6 § En skadelidande som har tillerkänts skadestånd för kränkning skall inte förpliktas att ersätta den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader i ett mål där skadestånd på grund av brottet prövas. Detta gäller dock inte om särskilda skäl föranleder annat.

Om det finns särskilda skäl gäller vad som sägs i första stycket första meningen också en skadelidande som har tillerkänts skadestånd för fysiskt och psykiskt lidande eller för särskilda olägenheter på grund av brott.

Undantag från vad som sägs i första och andra styckena får göras i fråga om sådana kostnader som den skadelidande har orsakat genom att uppträda på ett sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § eller 31 kap. 4 § rättegångsbalken. Lag (2001:732).

Kommentar

Paragrafen blir framför allt intressant när den skadelidande visserligen tilldömts skadestånd men där summan sänkts i högre instans eller inte blivit så hög som den skadelidande begärt. Om den skadelidande ändå tilldömts skadestånd för kränkning ska denne i normalfallet då slippa betala motpartens kostnader trots att man i praktiken räknas som förlorande part (första stycket). Det här är ett undantag från huvudregeln i rättegångsbalken som säger att den förlorande parten ska stå för motpartens kostnader.

För att samma regel ska bli gällande för ersättning för fysiskt eller psykiskt lidande krävs dock särskilda skäl (andra stycket).

Lagrummen som anges i sista stycket rör onödig rättegång respektive att man ådragit motparten onödiga kostnader.


Ändringar och övergångsbestämmelser

1972:207

Ansvarig myndighet
Justitiedepartementet L2
Förarbeten
Prop. 1972:5, LU 10, rskr 192
SFS-nummer
1972:207

1973:215

Förarbeten
Prop. 1973:14, LU 1973:8, rskr 1973:111
Omfattning
ny 5 kap. 9 §
SFS-nummer
1973:215

1974:576

Förarbeten
Prop. 1974:35, KU 1974:21, rskr 1974:160
Omfattning
ändr. 3 kap 7, 10 §§
SFS-nummer
1974:576

1975:241

Förarbeten
Prop. 1975:19, JuU 1975:12, rskr 1975:90
Omfattning
ändr. 5 kap 1 §
SFS-nummer
1975:241

1975:404

Förarbeten
Prop. 1975:12, LU 1975:16, rskr 1975:133, LU 1975:23, rskr 1975:209
Omfattning
upph. 5 kap 8, 9 §§;ändr. 3 kap 6 §, 5 kap 1-7 §§, rubr. till 5 kap;nya 1 kap 3 §, 2 kap 5 §, 6 kap;omtryck
SFS-nummer
1975:404

1975:1357

Förarbeten
Prop. 1975/76:15, LU 1975/76:3, rskr 1975/76:113
Omfattning
ändr. 6 kap 1 § i 1975:404
SFS-nummer
1975:1357

1975:1411

Förarbeten
Prop. 1975/76:15, LU 1975/76:3, rskr 1975/76:113
Omfattning
ändr. 3 kap 8 §
SFS-nummer
1975:1411

Lag (1977:272) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1976/77:64, SfU 1976/77:21, rskr 1976/77:201
Omfattning
ändr. 5 kap 3 §
Rubrik
Lag (1977:272) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1977:272

Lag (1980:1023) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1980/81:43, FöU 1980/81:13, rskr 1980/81:76
Omfattning
ändr. 6 kap 4 §
Rubrik
Lag (1980:1023) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1980:1023

Lag (1986:445) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1985/86:98, SfU 1985/86:20, rskr 1985/86:301
Omfattning
ändr. 1 kap 3 §
Ikraft
1986-07-01
Rubrik
Lag (1986:445) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1986:445

Lag (1986:650) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1985/86::9, JuU 1985/86:24, rskr 1985/86:213
Omfattning
ändr. 3 kap 10 §
Ikraft
1987-06-01
Rubrik
Lag (1986:650) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1986:650

Lag (1989:926) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1989/90:42, 1989/90:LU10, rskr 1989/90:50
Omfattning
upph. 3 kap 3-5 §§;ändr. 3 kap 7 §
Ikraft
1990-01-01
Rubrik
Lag (1989:926) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1989:926

Lag (1990:153) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1989/90:2, 1989/90:JuU2, rskr 1989/90:106
Omfattning
ändr. 6 kap 1 §
Ikraft
1990-07-01
Rubrik
Lag (1990:153) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1990:153

Lag (1991:1555) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1990/91:194, 1991/92:LU11, rskr 1991/92:42
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §
Ikraft
1992-01-01
Rubrik
Lag (1991:1555) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1991:1555

Lag (1994:2065) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78
Ikraft
1995-07-01
Omfattning
ändr. 6 kap 4 §
SFS-nummer
1994:2065
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser tillämpas beträffande den som före ikraftträdandet antagits till grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor.

Rubrik
Lag (1994:2065) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Lag (1995:24) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165
Ikraft
1995-04-01
Omfattning
ändr. 3 kap 7 §
SFS-nummer
1995:24
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. I fråga om beslut som har meddelats av Försäkringsöverdomstolen före ikraftträdandet gäller 3 kap. 7 § i sin äldre lydelse.

Rubrik
Lag (1995:24) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Lag (1995:1190) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Förarbeten
Prop. 1994/95:229, bet. 1995/96:LU3, rskr. 1995/96:7
Omfattning
ändr. 5 kap 3 §
Ikraft
1996-01-01
Rubrik
Lag (1995:1190) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1995:1190

Lag (1998:715) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:105, bet. 1997/98:LU27, rskr. 1997/98:277
Omfattning
ändr. 3 kap 3 §
Ikraft
1999-01-01
Rubrik
Lag (1998:715) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1998:715

Lag (1999:935) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §
Ikraft
2000-01-01
Rubrik
Lag (1999:935) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
1999:935

Lag (2000:126) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1999/2000:47, bet. 1999/2000:LU14, rskr. 1999/2000:164
Ikraft
2000-05-01
Omfattning
ny 6 kap 5 §
SFS-nummer
2000:126
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000. Den nya bestämmelsen skall dock endast tillämpas i de fall yrkandet om skadestånd har framställts efter ikraftträdandet.

Rubrik
Lag (2000:126) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Lag (2001:732) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2000/01:68, bet. 2000/01:LU19, rskr. 2000/01:216
Omfattning
upph. 1 kap 3 §;nuvarande 2 kap 2, 3 §§, 2 kap 4 §, 2 kap 5 §, 6 kap 3, 4, 5 §§ betecknas 2 kap 4, 5 §§, 2 kap 2 §, 2 kap 6 §, 6 kap 4, 5, 6;ändr. 2 kap 1 §, nya 2 kap 2, 4, 5, 6 §§, 3 kap 1, 2 §§, 5 kap 1, 2, 5, 6 §§, 6 kap 1 §, nya 6 §;nya 2 kap 3 §, 6 kap 3 §;omtryck
Ikraft
2002-01-01
Rubrik
Lag (2001:732) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
2001:732

Lag (2010:703) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:142, bet. 2009/10:CU23, rskr. 2009/10:296
Omfattning
ändr. 3 kap. 6 §, rubr. till 3 kap.;nya 3 kap. 5, 11 §§
Ikraft
2010-09-01
Rubrik
Lag (2010:703) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
2010:703

Lag (2010:704) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:142, bet. 2009/10:CU23, rskr. 2009/10:296
Omfattning
ändr. 3 kap. 5 §
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:704) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
2010:704

Lag (2010:1213) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7
Ikraft
2011-01-01
Omfattning
ändr. 5 kap. 3 §
SFS-nummer
2010:1213
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  • 2. Äldre bestämmelser gäller för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.
Rubrik
Lag (2010:1213) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Lag (2010:1458) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:181, bet. 2010/11:JuU3, rskr. 2010/11:31
Omfattning
ändr. 3 kap. 7, 10 §§
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:1458) om ändring i skadeståndslagen (1972:207)
SFS-nummer
2010:1458
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation