JK 1812-03-30

Med begreppet meddelarskydd brukar man avse det komplex av regler i tryckfrihetsförordningen (TF) som skall skydda den som medverkar vid tillkomsten av en tryckt skrift genom att lämna uppgifter för offentliggörande. Skyddet upprätthålls genom bestämmelserna om meddelarfrihet och anonymitetsskydd.

Den grundläggande bestämmelsen om meddelarfrihet finns i 1 kap. 1 § tredje stycket TF. Regeln innebär att det står var och en fritt att lämna uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i en tryckt skrift såvida inte annat är föreskrivet i TF.

Ett viktigt komplement för att förverkliga de syften som bär upp meddelarfriheten är reglerna i 3 kap. TF om anonymitetsskydd. Enligt 3 kap. 3 § första stycket TF får bl.a. den som har tagit befattning med en framställning som var avsedd att införas i en tryckt skrift inte röja vad han därvid har erfarit om vem som t.ex. har lämnat ett meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF. Av bestämmelsens andra stycke framgår att tystnadsplikten inte gäller om den vars identitet tystnadsplikten avser att skydda har samtyckt till att hans identitet röjs.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § TF döms enligt 5 § samma kapitel till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal för sådant brott får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.

I 3 kap. 3 § TF stadgas alltså ett förbud för journalister m.fl. att avslöja vem som har lämnat uppgifter för offentliggörande i t.ex. en tidning.

För att meddelarskydd skall kunna åberopas och anonymitetsskydd inträda krävs att de förutsättningar som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket TF är uppfyllda, dvs. att ett meddelande eller motsvarande omfattas av meddelarfriheten. Av särskild betydelse i detta ärende är därvid kravet på publiceringssyfte.

Som utgångspunkt gäller att TF skapar skydd endast för uppgifter som är avsedda att ligga till grund för publicering i sådana skrifter som omfattas av TF. Meddelarfriheten gäller därför endast meddelanden som är avsedda "för offentliggörande i tryckt skrift". Det krävs med andra ord att den som har lämnat ett meddelande också har åsyftat att det skulle offentliggöras. Om något sådant syfte inte föreligger hos uppgiftslämnaren, t.ex. när uppgifterna lämnas förtroligt, aktualiseras inte heller de regler som uppställts till skydd för meddelarens identitet.

Beträffande de uppgifter som JS lämnade till journalisten kan följande noteras. I den aktuella artikeln anges att det fanns journalister som "uppriktigt diskuterade" och att bl.a. JS "berättade för oss men ville inte - kunde inte - fick inte ställa upp". Innehållet i den publicerade artikeln ger intryck av att uppgiftslämnarna och däribland JS inte ville att de lämnade uppgifterna skulle publiceras. I sin anmälan har JS också betecknat själva uppgiftslämnandet som "off the record".

Även om kravet på publiceringssyfte skall tolkas vidsträckt talar omständigheterna i detta ärende mot att JS lämnade uppgifterna i publiceringssyfte. Uppgifterna omfattas därför inte av meddelarfriheten i 1 kap. 1 § tredje stycket TF eller av tystnadsplikten i 3 kap. 3 § TF. Med den angivna bedömningen finns det inte skäl att anta att ett brott mot tystnadsplikten har begåtts i detta fall. Någon förundersökning skall därför inte inledas.