JK 3105-01-41
Ersättning för lidande till en person som under tre dagar varit frihetsberövad för misstanke om grovt spioneri
Anspråk m.m.
GJ var berövad friheten under tiden den 19 - 21 februari 2001 på grund av misstanke om grovt spioneri. Förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts.
GJ har begärt ersättning för lidande med 50 000 kr. Han har vidare begärt ersättning för ombudskostnader med 3 000 kr. Han har till stöd sin begäran anfört i huvudsak följande. Frihetsberövandet har avsett ett synnerligen allvarligt och stigmatiserande brott och har väckt mycket omfattande uppmärksamhet i massmedia, både på riks- och lokalnivå.
Åklagarmyndigheten har avgett yttrande och därvid bl.a. bekräftat att frihetsberövandet lett till stor publicitet och att det därför varit sannolikt att GJ kunnat identifieras av en vidare krets personer.
GJ är berättigad till ersättning för det lidande som frihetsberövandet får antas ha inneburit för honom.
Vid bedömning av vad som kan betraktas som en skälig ersättning för lidande utgår Justitiekanslern från ett normalbelopp. Detta normalbelopp baseras på den bedömning av skälig normalersättning som Högsta domstolen gjort i rättsfallet NJA 1990 s. 808. Efter justeringar på grund av förändringar i penningvärdet är det av Justitiekanslern tillämpade normalbeloppet för närvarande 15 000 kr per månad. Svea hovrätt har i en dom den 14 oktober 1998 avseende ett fall då inga särskilda omständigheter förelåg som motiverade högre ersättning funnit den av Justitiekanslern tillämpade ersättningsnivån fullt skälig (mål nr T 1242-97).
I GJ:s fall har frihetsberövandet endast varat i tre dygn. Normalersättningen vid frihetsberövanden av motsvarande längd är 3 000 kr. När ersättningen för lidande bestäms bör emellertid beaktas att brottsmisstanken avsett ett särskilt allvarligt - och sällan förekommande - brott som medfört ett mycket stort massmedialt intresse kring frihetsberövandet. Det finns anledning att utgå från att dessa förhållanden bidragit till att lidandet i GJ:s fall varit betydligt större än normalt vid frihetsberövanden av motsvarande varaktighet.
Jag finner mot denna bakgrund att ersättningen för lidande skäligen bör bestämmas till 15 000 kr.
Den yrkade ersättningen för ombudskostnader är skälig. Ersättning skall därför i den delen utgå med begärt belopp.