JK 3150-12-40

Bakgrund

Den 26 maj 2010 omhändertog Polismyndigheten i Stockholms län FC:s körkort på grund av misstanke om hastighetsöverträdelse samma dag. Den 14 juni 2010 beslutade Transportstyrelsen att återkalla FC:s körkort tills vidare och bestämde beslutets giltighetstid till två månader räknat från den 26 maj 2010. I en dom den 30 juni 2010 fastställdes Transportstyrelsens beslut av Förvaltningsrätten i Stockholm. FC överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm som i en dom den 8 juli 2010 biföll överklagandet och undanröjde förvaltningsrättens dom och Transportstyrelsens beslut. Som skäl för beslutet angav kammarrätten att Södertörns åklagarkammare den 15 juni 2010 underrättat FC att åklagaren beslutat att inte väcka åtal mot honom angående hastighetsöverträdelsen den 26 maj 2010 eftersom primärrapporten innehöll brister i sådan omfattning att den inte kunde läggas till grund för åtalsbeslut. Med anledning härav fann kammarrätten att det inte längre förelåg sannolika skäl att anta att körkortet skulle komma att återkallas slutligt.

Anspråket m.m.

FC har hos polismyndigheten begärt ersättning med 71 156 kr avseende förlorad arbetsinkomst under juni och juli månad 2010. Han har som grund för anspråket åberopat att hans körkort varit felaktig indraget under en och en halv månad under vilken tid han skulle ha arbetat som taxichaufför. Som en följd härav har han gått miste om arbetsinkomster med yrkat belopp.  

Rikspolisstyrelsen har, tillsammans med ett eget yttrande och ett yttrande från polismyndigheten, överlämnat anspråket till Justitiekanslern för prövning. Rikspolisstyrelsen har avstyrkt att ersättning utgår och har bl.a. anfört att polismyndigheten haft fog för sin bedömning att omhänderta FC:s körkort och att något fel eller någon försummelse i skadeståndslagens mening därför inte kan anses föreligga.

Justitiekanslern har också begärt att Åklagarmyndigheten skulle yttra sig i ärendet. Riksåklagarens kansli har med anledning härav, efter hörande av den berörda Åklagarkammaren i Södertörn, lämnat i huvudsak följande redogörelse och därpå grundade ställningstaganden.

Av 7 kap. 8 § andra stycket körkortsförordningen framgår att det finns en skyldighet för åklagare att, när ett körkort har återkallats eller omhändertagits, omedelbart underrätta Transportstyrelsen om bl.a. beslut att åtal inte ska väckas.

Den 26 maj upprättade Södertälje polismästardistrikt en rapport avseende hastighetsöverträdelse av FC. Till förundersökningsrapporten bifogades beslut om att FC:s körkort omhändertogs på plats. Förundersökningsrapporten redovisades till Södertörns åklagarkammare den 27 maj 2010. Assistenåklagare [A], som inte längre tjänstgör på Södertörns åklagarkammare, tilldelades ärendet nästföljande dag. Assistentåklagare A beslutade den 15 juni 2010 att inte väcka åtal för hastighetsöverträdelse. Som motivering till beslutet angavs att det förelåg sådana omfattande brister i primärrapporten att densamma inte kunde läggas till grund för åtalsbeslut. Underrättelse om beslutet att inte väcka åtal skickades till FC den 15 juni 2010. Ärendet avslutades samma dag och ärendet arkiverades. Papersakt finns inte utan enbart elektronisk arkivering har skett.

För många år sedan då Åklagarmyndighetens strafförelägganderutin var manuell fanns fastlagda rutiner för underrättelser till Vägverket om åklagarbeslut som kunde påverka körkortsfrågan. När den nya strafförelägganderutinen infördes, vilket ligger minst 15 år tillbaka i tiden, infördes automatiska rutiner i datasystemet beträffande underrättelse till Vägverket, senare Transportstyrelsen.

På Södertörns åklagarkammare har de felaktigt sedan många år haft uppfattningen att underrättelser till Transportstyrelsen sker automatiskt via datasystemen. Vid underhandskontakt via telefon med några andra slumpvis utvalda åklagarkammare har åklagarmyndigheten erfarit att man där är av samma uppfattning.

Vid telefonkontakt med Transportstyrelsen har upplysts om att Transportstyrelsen automatiskt får underrättelse från Åklagarmyndigheten om utfärdade strafförelägganden, men att de aldrig synes få besked om t.ex. negativa åtalsbeslut. I de fall där Transportstyrelsen anser att det gått för lång tid i ett körkortsärende, utan att de fått besked i åtalsfrågan, brukar de ställa en förfrågan till aktuell åklagarkammare om vad som skett i ärendet.

Åklagarmyndighetens ärendehanteringshandbok och Cåbra-handbok ger inte någon vägledning. Frågan om eventuella underrättelser i fall som dessa berörs inte.

På Södertörns åklagarkammare har det inte funnits några rutiner eller riktlinjer för underrättelser till Transportstyrelsen när det gäller negativa åtalsbeslut eftersom kammarens personal (felaktigt) haft uppfattningen att sådana underrättelser sker automatiskt från Cåbra.

Södertörns åklagarkammare kommer genast utfärda lokala riktlinjer och skapa rutiner angående underrättelser till Transportstyrelsen i fall som det nu aktuella.

Åklagarmyndighetens bedömning i fråga om skadeståndsskyldighet för staten

Åklagarmyndighetens bedömning i fråga om skadeståndsskyldighet för staten

Åklagaren A borde ha skickat en underrättelse till Transportstyrelsen när hon den 15 juni 2010 beslutade att inte väcka åtal. Syftet med underrättelseskyldigheten måste i första hand vara att minimera risken för att enskilda drabbas av ingripanden från statens sida när förutsättningar för ett sådant ingripande inte längre föreligger. Underlåtenheten att underrätta Transportstyrelsen har medfört att FC haft sitt körkort återkallat fram till dess kammarrätten meddelade sin dom den 8 juli 2010, trots att förutsättningar för en återkallelse torde ha upphört redan genom åklagarens beslut. Ett skadeståndsgrundande fel har därför begåtts och en ersättningsgill skada har uppstått.

På föreliggande material kan inte något belopp vitsordas. Det finns i och för sig inte anledning att ifrågasätta att FC gått miste om inkomst under den tid som hans körkort varit felaktigt återkallat, vilket får anses vara från den 15 juni 2010. Den utredning som åberopats av FC kan dock inte anses visa omfattningen av hans skada. Åklagarmyndigheten tillstyrker sammanfattningsvis att FC tillerkänns skälig ersättning för att hans körkort varit återkallat i tiden efter åklagarens beslut att inte väcka åtal. Ersättningen bör utges av åklagarmyndigheten.

Åklagarmyndighetens bedömning av hanteringen av underrättelser till Transportstyrelsen

Åklagarmyndighetens bedömning av hanteringen av underrättelser till Transportstyrelsen

Upplysningar har inte kunnat hämtas in från Åklagaren A. Det har därmed inte varit möjligt att få klarhet i om åklagaren A känt till den aktuella underrättelseskyldigheten, om hon varit av uppfattning att den sköttes automatiskt samt de andra närmare omständigheterna kring den underlåtna underrättelsen. Det kan emellertid konstateras att man vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm allmänt varit av den felaktiga uppfattningen att underrättelserna sker automatiskt. Det har inte heller funnits några rutiner eller riktlinjer vid kammaren rörande aktuella underrättelser. Underrättelseskyldigheten förefaller därtill vara tämligen okänd för åklagare i gemen. Under sådana förhållanden anser jag inte att det finns underlag för att rikta kritik mot åklagare A för det fel som har begåtts. Det är i stället Åklagarmyndigheten som bör bära det fulla ansvaret för det inträffade.

Åklagarmyndighetens åtgärder med anledning av det inträffade

Åklagarmyndighetens åtgärder med anledning av det inträffade

Den nu föreliggande remissen har föranlett de områdesansvariga överåklagarna att gå ut med information till landets samtliga åklagarkammare med en påminnelse om den underrättelseskyldighet som föreligger i vissa fall enligt körkortsförordningen. En särskild kontakt har tagits med åklagarna vid trafikenheterna vid åklagarkamrarna i Östersund och Karlskrona som handlägger en stor del av Åklagarmyndighetens ärenden av denna typ.

En orsak till att någon underrättelse inte har skickats i detta fall kan vara att åklagaren felaktigt varit av uppfattningen att en sådan underrättelse skickas automatiskt. I många fall genererar Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra de underrättelser som ska skickas i samband med åklagarens beslut. I vissa fall skickas underrättelserna automatiskt och i andra fall efter val av åklagaren. Det är för tillfället inte möjligt att skapa en automatisk underrättelsefunktion i denna typ av ärenden på grund av att körkortsomhändertagande inte omfattas av de uppgifter som överförs i strukturerad elektronisk form från polisens verksamhetsstöd till Cåbra. Med anledning av det inträffade har Åklagarmyndigheten bett polisen att i sin pågående utveckling av IT-stödet för utredning av trafikbrott, skapa förutsättningar för att informationen ska kunna föras över i strukturerad form. I samma ärende har Åklagarmyndigheten satt sig i förbindelse med Transportstyrelsen.

Förhoppningen är att den planerade utvecklingen av myndigheternas IT-stöd kommer att utmynna i ett system som så långt som möjligt säkerställer att åklagares underrättelser till Transportstyrelsen sköts på ett korrekt sätt. Ett utvecklat IT-stöd kan även vara till gagn för andra aktörer i rättsväsendet. Genom de informationsinsatser som nyligen genomförts har Åklagarmyndigheten också sökt säkerställa att underrättelseskyldigheten iakttas även i tiden fram till att ett fungerande IT-stöd kunnat skapas för uppgiften.

FC har beretts tillfälle att yttra sig över Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens yttranden samt att komplettera sin begäran om ersättning genom att ange vilket belopp som begärs och hur det har räknats fram samt ge in de handlingar som han vill åberopa för att styrka anspråket. FC har emellertid inte hörts av.

Skadestånd

Rättsliga utgångspunkter

Staten ska enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i en sådan verksamhet som staten svarar för.

Bestämmelser om körkortsingripande finns huvudsakligen i 5 kap.körkortslagen (1998:48). 

Enligt 5 kap. 3 § 4 körkortslagen ska ett körkort återkallas om körkortshavaren gjort sig skyldig till bland annat hastighetsöverträdelse, förutsatt att överträdelsen inte kan anses som ringa. 

Av 5 kap. 5 § körkortslagen framgår att ett körkort ska återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas slutligt på någon av de grunder som avses i 5 kap. 3 § 1-7. 

Vidare framgår det av 5 kap. 7 § första stycket 2 körkortslagen att ett körkort får omhändertas om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas enligt 5 kap. 3 § 1 eller 4, dvs. bland annat till följd av hastighetsöverträdelse. 

Av 7 kap. 8 § andra stycket körkortsförordningen framgår att det finns en skyldighet för åklagare att, när ett körkort har återkallats eller omhändertagits, omedelbart underrätta Transportstyrelsen om beslut att förundersökning ska läggas ned eller att åtal inte ska väckas.

Bedömningen i detta fall

Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. Åklagaren har till polismyndigheten uppgett att anledningen till att ärendet om hastighetsöverträdelse lagts ned är att rapporterande polisman glömt att fylla i vissa uppgifter på rapporten om hastighetsöverträdelse, den s.k. primärrapporten. Uppgifterna som inte fyllts i framgår dock av polisens platsprotokoll och blanketten ”Omhändertagande av körkort”. Åklagaren var av uppfattningen att det skulle ta för mycket tid och resurser i anspråk för att komplettera dessa uppgifter så att åtal kan väckas varför utredningen lades ned.

Justitiekanslern noterar också att det i ärendet inte har kommit fram några uppgifter som tyder på att själva hastighetsmätningen med laser har varit felaktig. Mot denna bakgrund förelåg det enligt Justitiekanslerns mening sådana omständigheter, när FC:s körkort omhändertogs, som gav polismyndigheten utrymme att i enlighet med reglerna i körkortslagen besluta om ett omhändertagande. Justitiekanslern gör motsvarande bedömning såvitt avser Transportstyrelsens beslut om att tillfälligt återkalla körkortet. Att kammarrätten upphävde beslutet efter att åklagaren hade beslutat att inte väcka åtal leder inte till någon annan slutsats.

När det sedan gäller Åklagarmyndighetens handläggning finner Justitiekanslern, i likhet med Åklagarmyndigheten, att underlåtenheten att meddela Transportstyrelsen att åtal för hastighetsöverträdelse inte skulle väckas har orsakat att FC:s körkort kom att vara återkallat under en längre tid än som annars skulle ha varit fallet, dvs. från den 15 juni 2010 till den 8 juli 2010. Åklagarens underlåtenhet att underrätta Transportstyrelsen får, med beaktande av omedelbarhetskravet i 7 kap. 8 § körkortsförordningen, anses utgöra ett skadeståndsgrundande fel. För statens skadeståndsansvar saknar det betydelse att den berörde åklagaren kan ha trott att en underrättelse skulle skickas automatiskt och därmed inte personligen kan lastas för felet. FC är därför berättigad till ersättning för eventuell inkomstförlust han fått vidkännas på grund av statens försumlighet.

Till styrkande av förlorad inkomst har FC åberopat ett intyg vari anges att det hade planerats att han skulle köra taxi i juni och juli månad 2010. Vidare innehåller intyget uppgifter om vad en annan person tjänat in på att köra taxi under aktuella månader. Justitiekanslern anser att de åberopade handlingarna inte kan anses visa att FC har fått vidkännas någon ersättningsgill inkomstförlust till följd av åklagarens felaktiga agerande i hans ärende. Det saknas därmed förutsättningar att på den föreliggande utredningen utge något skadestånd till FC. Hans ersättningsanspråk ska därför avslås. Det står honom fritt att återkomma med ett bättre underbyggt anspråk eftersom staten medger skadeståndsskyldighet i och för sig.

Tillsyn

Bestämmelsen i 7 kap. 8 § körkortsförordningen motiveras av att den enskilde snabbt ska få tillbaka sitt körkort när det inte längre finns grund för en körkortsåterkallelse. På grund av att åklagaren som ansvarade för underrättelsen i förevarande fall inte har kunnat höras angående händelsen, har det inte kunnat utredas varför denne inte underrättade Transportstyrelsen i enlighet med denna bestämmelse. Justitiekanslern anser att det därför saknas underlag att direkt rikta kritik mot handläggande åklagare.

I Åklagarmyndighetens yttrande har framkommit att den aktuella åklagarkammaren helt saknade rutiner för när och hur underrättelse till Transportstyrelsen skulle gå till när en åklagare fattade beslut att inte väcka åtal i en situation som den förevarande. Vidare anges att åklagare i allmänhet haft dålig känndomen om underrättelseskyldigheten och att det är tänkbart att åklagare felaktigt antagit att underrättelse skedde automatiskt genom myndighetens datasystem. Den bild som framträder är minst sagt otillfredsställande med hänsyn till den enskildes starka intresse att omgående få tillbaka sitt körkort då grund för återkallelse saknas. Åklagarmyndigheten, Södertörns åklagarkammare, kan därför inte undgå kritik för sin underlåtenhet att på något sätt säkerställa att det för åklagarna fanns tydliga fastställda rutiner kring skyldigheten att underrätta Transportstyrelsen om vissa beslut som har betydelse för frågan om återkallelse av körkort.

Justitiekanslern ser emellertid positivt på de åtgärder som Södertörns åklagarkammare och Åklagarmyndigheten numera har vidtagit i syfte att säkerställa att åklagarnas underrättelser till Transportstyrelsen i framtiden ska kunna skötas korrekt. I Åklagarmyndighetens yttrande saknas dock uppgifter om hur långt fram i tiden som en tänkbar förändring av myndigheternas IT-stöd kan vara genomförd. För det fall en sådan förändring skulle ta lång tid att genomföra kan ifrågasättas om inte Åklagarmyndigheten redan nu bör vidta ytterligare åtgärder utöver redan vidtagna åtgärder, t.ex. att se till att åklagarkamrarna har adekvata skriftliga rutiner för när, hur m.m. underrättelse till Transportstyrelsen ska ske enligt 7 kap. 8 §körkortsförordningen.

Med dessa synpunkter avslutar Justitiekanslern ärendet.