JK 4195-09-40

EE har hos Rikspolisstyrelsen begärt skadestånd av staten med sammanlagt 980 kr avseende kostnaden för ett provisoriskt pass. Hon har som grund för anspråket anfört bl.a. följande. I samband med en resa till Lissabon i Portugal uppgav en person vid incheckningen att hennes pass var ogiltigt eftersom det var sönder och att hon var tvungen att skaffa ett nytt pass för att få resa. När hon kom till passpolisen upplystes hon däremot om att hon inte behövde något nytt pass utan att ett sådant kunde skaffas i Portugal. Trots den senare upplysningen skaffade hon ett provisoriskt pass eftersom hon inte ville riskera att inte kunna använda passet i incheckningen. Hon har inte varit ovarsam med sitt gamla pass utan det är tillverkarens fel att passet har skadats.

Rikspolisstyrelsen har överlämnat ärendet till Justitiekanslern eftersom det rör sig om ett sådant anspråk som det inte ankommer på styrelsen att ta ställning till.

Justitiekanslern har i sin tur hämtat in ett yttrande från Utrikesdepartementet, som har anfört bl.a. följande.

[…]

Det trasiga passet har utfärdats av Sveriges ambassad i Lissabon den 9 juli 2002. Det saknas anledning att anta annat än att passet har gått sönder på grund av ett fabrikationsfel. I enlighet med Justitiekanslerns ställningstaganden i tidigare ärenden föreligger därför skyldighet för staten i och för sig att ersätta de skador som orsakats av felet. För att skadeståndsskyldighet ska inträda förutsätts även att det finns ett bestämt orsakssammanhang mellan skadan och den handling eller underlåtenhet som orsakat skadan, så kallad adekvat kausalitet.

Vid resor inom Schengenområdet finns inte något krav på att en svensk medborgare ska medföra ett giltigt pass vid utresan. Vad som kan krävas är att en giltig identitetshandling företes för att styrka identiteten. Personen måste under vistelsen i ett annat Schengenland även kunna visa sin rätt att vistas i landet genom en identitetshandling som visar medborgarskapet. Därvid kan förutom ett pass även ett nationellt ID-kort fungera som identitetshandling. Resenären har alltså ett val mellan två alternativa identitetshandlingar.

Justitiekanslern har i ett tidigare ärende, dnr 3906-08-40, avslagit ett skadeståndsanspråk avseende kostnaden för ett provisoriskt pass på den grunden att det inte förelegat adekvat kausalitet mellan att passet var trasigt och kostnaden för ett provisoriskt pass. Det aktuella ärendet avsåg en resa inom Schengenområdet.

Även om det inte är ett krav för att genomföra resan att medföra en identitetshandling som utvisar medborgarskapet framstår det som högst rimligt att resenären ändå betraktar en sådan identitetshandling som nödvändig, eftersom detta krävs för att vid behov kunna styrka rätten att vistas i det andra landet. Det kan då inte heller förutsättas att resenären vid utresan har med sig ytterligare identitetshandlingar.

[…]

Staten ska enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar.

Justitiekanslern har i tidigare ärenden här (jfr bl.a. JK dnr 489-00-40) konstaterat att utfärdande av pass får anses utgöra sådan myndighetsut­övning som vid fel eller försummelse kan medföra skadeståndsskyldighet för staten. I ärendet konstaterades vidare att även frågor rörande ett pass materiella kvalitet får anses ha ett sådant naturligt samband med ett pass­ärende att staten kan bli skadeståndsskyldig enligt 3 kap. 2 § skadestånds­lagen om det förekommer brister i det hänseendet.

Som Utrikesdepartementet har anfört får utredningen anses ge erforderligt stöd för bedömningen att EE:s pass har gått sönder på grund av brister i tillverkningsförfarandet.

För att skadeståndsansvar ska inträda enligt skadeståndslagen förutsätts också att det föreligger ett på visst sätt bestämt orsakssammanhang, s.k. adekvat kausalitet, mellan den skadegörande handlingen eller underlåtenheten och den uppkomna skadan.

Det får anses vara utrett att den aktuella resan skedde inom Schengen. Det kan då hävdas att det inte varit nödvändigt att skaffa ett provisoriskt pass eftersom det inte finns något krav på en giltig passhandling för att resa inom Schengen. Det går således att resa med ett nationellt id-kort eller med ett vanligt id-kort. Kostnaden för att införskaffa ett nytt provisoriskt pass skulle då inte vara en skada som på ett kausalt sätt har orsakats av att det ordinarie passet gått sönder.

Justitiekanslerns praxis på området har inte varit helt entydig. Det finns exempel på beslut där kravet på kausalitet har upprätthållits och beslut där frågeställningen inte har berörts närmare. Med beaktande av vad Utrikesdepartementet har anfört i sitt yttrande kan det te sig för strängt att kräva att den enskilde ska medföra ytterligare id-handlingar när vederbörande har inställt sig på flygplatsen i tron att passet skulle vara fullt tillräckligt både för att företa resan och för att kunna legitimera sig i utlandet.

Jag har därför stannat för att i dessa situationer även då det är fråga om resor inom Schengenområdet godta anspråk på ersättning för trasiga pass utan närmare utredning i kausalitetsfrågan.

Mot bakgrund av det anförda bör staten ersätta EE för den skada hon har lidit till följd av det trasiga passet. Kostnaden för ett provisoriskt pass uppgår till 980 kr. EE har genom att förete ett kvitto styrkt att hon har haft utgiften. Ersättning ska därför utgå till EE i enlighet med hennes yrkande.