JK 5556-06-40

Skadeståndsanspråk med anledning av ett trasigt pass. Fråga om bevislättnad för den enskilde

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern tillerkänner SA ersättning med 400 kr och uppdrar åt Rikspolisstyrelsen att betala ut pengarna till henne. 

Anspråket

SA har i en skrivelse till Polismyndigheten i Stockholms län begärt skadestånd av staten med 400 kr. Hon har som grund för anspråket anfört följande. Hon hade ett pass som gick sönder. Eftersom hon hade hört att hennes typ av pass hade ett tillverkningsfel kontaktade hon polismyndigheten. Per telefon fick hon upplysning om att hon skulle få ett nytt pass utan kostnad när hon uppsökte passexpeditionen. På passexpeditionen avkrävdes hon dock en ansökningsavgift om 400 kr. Skälet till detta var enligt handläggaren att hon hade använt passet som legitimation och därmed hade slitit ut det. Hon har aldrig varit ovarsam med sitt pass och anser att hon borde ha fått ett nytt pass kostnadsfritt. 

Utredningen

Med hänvisning till att yrkandet får anses grunda sig på ett påstående om underlåtenhet att meddela beslut om indragning av passet har Rikspolisstyrelsen överlämnat ärendet hit tillsammans med ett eget yttrande och ett yttrande från Polismyndigheten i Stockholms län. 

Av polismyndighetens yttrande framgår bl.a. följande. Handläggaren vid passexpeditionen gjorde bedömningen att passet hade utsatts för stort slitage och att felet inte endast gick att härleda till ett tillverkningsfel. Med anledning av detta bedömde handläggaren att det inte fanns någon anledning att dra in passet. SA informerades om möjligheten att skicka in det trasiga passet till Rikspolisstyrelsen för bedömning och eventuell återbetalning av ansökningsavgiften. SA har inte skickat in passet. 

Av Rikspolisstyrelsens yttrande framgår bl.a. följande. 

”Enligt 27 § passförordningen (1979:664) får en polismyndighet dra in ett trasigt pass. Innehavaren är i sådana fall berättigad att erhålla ett nytt pass utan avgift. 

I detta fall kan inte Rikspolisstyrelsen finna det visat att SA:s pass skadats pga. tillverkningsfel eller att polismyndigheten orsakat skadan. Då det heller inte finns någon skyldighet för polisen att utfärda ett nytt pass utan kostnad när ett pass skadats kan Rikspolisstyrelsen inte finna att polismyndighetens beslut varit felaktigt eller försumligt i skadeståndslagens mening. Rikspolisstyrelsen avstyrker därför bifall till ersättningsanspråket.” 

Staten skall enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar för. 

Justitiekanslern har i tidigare ärenden här (jfr bl.a. JK dnr 489-00-40) konstaterat att utfärdande av pass får anses utgöra sådan myndighetsutövning som vid fel eller försummelse kan medföra skadeståndsskyldighet för staten. I ärendena konstaterades vidare att frågor rörande ett pass materiella kvaliteter får anses ha ett sådant naturligt samband med ett passärende att staten kan bli skadeståndsskyldig enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen om det förekommer brister i det hänseendet. 

I detta fall har SA gjort gällande att passet har gått sönder till följd av ett tillverkningsfel medan Rikspolisstyrelsen har menat att orsaken har varit att passet har utsatts för ett stort slitage. Rikspolisstyrelsen har dock inte ifrågasatt att SA:s pass har varit av ett sådant slag som tidigare har bedömts vara av undermålig kvalitet och som har medfört skadeståndsskyldighet för staten. 

Det går inte att av utredningen i ärendet dra någon säker slutsats om vad som har föranlett skadan på passet. Emellertid saknas det anledning att ifrågasätta att passet har varit av sådant slag som har varit behäftat med tillverkningsfel. Det finns därför skäl att tro att detta har varit åtminstone en bidragande effekt till att passet gick sönder. Med hänsyn till detta och till det ansvar som staten har ansetts ha för passens materiella kvalitet anser Justitiekanslern att det inte bör ställas krav på den enskilde att visa att staten har vållat skadan. 

SA bör därför tillerkännas ersättning för de kostnader som hon har drabbats av på grund av att passet gick sönder. I det här fallet drabbades hon av kostnaden för ett nytt pass. Hon bör därför ersättas med det begärda beloppet. 

Med anledning av vad Rikspolisstyrelsen har anfört i sitt yttrande bör tilläggas att ersättning inte utgår på den grunden att polismyndigheten skulle ha gjort något fel i samband med att SA ansökte om att få sitt gamla pass utbytt. Ersättning utgår i stället på grund av det gamla passets – som det får antas – bristfälliga kvalitet.