JK 6617-16-21
Kritik mot Lantmäteriet för långsam handläggning
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern riktar kritik mot Lantmäteriet för att handläggningen av ett ärende om fastighetsbildning har dragit ut alltför långt på tiden.
Bakgrund
JW är ägare av fastigheten SK 2:3. Den 13 maj 2014 gjorde han en ansökan om fastighetsbestämning och efterföljande fastighetsreglering rörande fastigheterna SK 2:3, 2:12 m.fl. hos Lantmäteriet. Ansökan kom in till Lantmäteriet den 14 maj 2014. Samma dag skickades bekräftelse av ansökan och underrättelse om begärd förrättning. Ärendet fördelades till en förrättningslantmätare i september 2015 och denne påbörjade handläggningen i februari 2016. Utredning, sakägarkontakter, fältbesök och förberedelser utfördes och ett sammanträde hölls den 13 juni 2016. Därefter gick förrättningslantmätaren i pension och ärendet fördelades till en ny förrättningslantmätare i oktober 2016. Såvitt framgår är ärendet ännu inte avslutat.
Anmälan till Justitiekanslern och utredningen här
JW har genom sitt ombud begärt att Justitiekanslern ska granska Lantmäteriets handläggning av det aktuella ärendet.
Utredningen
Justitiekanslern har remitterat ärendet till Lantmäteriet som i ett yttrande den 8 december 2016 sammanfattningsvis har anfört följande.
Det aktuella ärendet har varit komplicerat och det har därför varit svårt att hitta en tillräckligt rutinerad förrättningslantmätare. Grunden för den långa handläggningstiden är sammanfattningsvis en pensionsavgång och att Lantmäteriet har brist på rutinerade förrättningslantmätare. Lantmäteriet är medvetet om problematiken och arbetar på flera olika sätt för att förkorta de långa handläggningstiderna.
Bestämmelser om handläggningen av ärenden, som bl.a. ska tillämpas av Lantmäteriet, finns i förvaltningslagen (1986:223). Där anges i 7 § att varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.
Av utredningen framgår att det tog ca ett år och nio månader från det att JWs ansökan kom in till Lantmäteriet till dess att en förrättningslantmätare påbörjade handläggningen av ärendet. Även i tiden därefter har det förekommit en period av inaktivitet om ca fyra månader, i väntan på att ärendet skulle fördelas till en ny förrättningslantmätare.
Lantmäteriet har förklarat att den långa handläggningstiden beror på brist på rutinerade förrättningslantmätare. Även om denna förklaring är riktig i sak kan särskilt den långa perioden av inaktivitet från det att ansökan kom in till myndigheten och till dess att handläggningen påbörjades inte accepteras. Lantmäteriet kan därför inte undgå kritik för att ärendets handläggning har dragit ut alltför långt på tiden.
Av Lantmäteriets yttrande framgår att man inom myndigheten är väl medveten om problemet med långa handläggningstider. Detta har bl.a. även uppmärksammats vid en inspektion av Lantmäteriet som Justitieombudsmannen (JO) genomfört den 14 och 19-21 april 2016 (se JO:s dnr 1965-2016). Lantmäteriet har uppgett att myndigheten arbetar aktivt för att åtgärda ärendebalanserna. Jag förutsätter att Lantmäteriet ser till att det aktuella ärendet kan avslutas och att myndigheten fortsätter och intensifierar arbetet för att säkerställa rimliga handläggningstider och undvika perioder av inaktivitet. Det finns skäl att påminna om att allvarliga brister bl.a. när det gäller handläggningstider hos en myndighet kan stå i strid med Sveriges konventionsrättsliga åtaganden.
Jag finner inte skäl att nu vidta någon ytterligare åtgärd utan avslutar ärendet med den kritik som ligger i det ovan anförda.