JK 6776-11-40

Bakgrund

Bostadsrättsföreningen Kyrkogatan i Göteborg (föreningen) registrerades av Bolagsverket den 21 maj 2003. Föreningens stadgar har sedan dess innehållit bestämmelsen att föreningens firma tecknas, förutom av styrelsen, av två av styrelsen utsedda styrelseledamöter i förening eller av en av styrelsen utsedd styrelseledamot i förening med annan av styrelsen utsedd person.

J.M. valdes som ledamot i föreningens styrelse på en extra föreningsstämma den 8 februari 2007. Valet anmäldes i ett ärende som kom in till Bolagsverket den 26 februari 2007. I ärendet anmäldes samtidigt att föreningens firma skulle tecknas, förutom av styrelsen, av M.R. och T.H. var för sig. Sedan Bolagsverket i föreläggande till föreningen den 1 mars 2007 och den 28 mars 2007 erinrat om vad stadgarna föreskrev om firmateckningsrätten i föreningen ändrades anmälan på så sätt att firman skulle tecknas, förutom av styrelsen, av M.R. och T.H. i förening. Ändringarna registrerades den 16 april 2007.

Den 22 februari 2008 anmäldes på nytt en ändring av firmateckningsrätten i föreningen. Enligt den nya anmälan skulle föreningens firma tecknas, förutom av styrelsen, av styrelsens ledamöter var för sig. J.M. var kontaktperson i ärendet och han hade också ensam undertecknat anmälningsblanketten. Anmälan innehöll inte något protokoll från föreningsstämma eller styrelsemöte. Ändringen registrerades den 29 februari 2008.

En begäran om rättelse, underskriven av M.R. och T.H., kom in till Bolagsverket den 5 juni 2009. Deras begäran ledde till att Bolagsverket den 9 juni 2009 korrigerade registret på så sätt att föreningens firma därefter tecknades, förutom av styrelsen, av styrelsens ledamöter två i förening. Den 17 september 2009 avanmäldes J.M. ur föreningens styrelse.

Den 27 januari 2010 dömdes J.M. av Göteborgs tingsrätt för trolöshet mot huvudman, grovt brott, till fängelse ett år åtta månader. Han förpliktades i domen även att betala skadestånd till föreningen, som var målsägande i brottmålet, med 2 368 056 kr jämte ränta.

Anspråket

Föreningen har begärt skadestånd av staten med 2 165 332 kr jämte ränta och till stöd för anspråket anfört i huvudsak följande. Bolagsverket har i februari 2008 registrerat ändringen av rätten att teckna föreningens firma trots att ändringen stod i strid med föreningens stadgar. Genom den felaktiga registreringen har föreningen åsamkats ekonomisk skada uppgående till i vart fall det begärda beloppet. Efter det att J.M. fick rätt att ensam teckna föreningens firma köptes flertalet verksamhetsfrämmande produkter. Den 18 september 2008 tog han för föreningens räkning upp ett lån på 2 500 000 kr i Handelsbanken och i slutet av april 2009 tog han upp ytterligare ett lån på 375 000 kr.  Därefter utställde han ett större antal fakturor avseende byggnadsarbeten på föreningens fastighet. Han hade även attesteringsrätt i föreningen och godkände dessa fakturor för betalning. Betalningen skedde till konton som han själv disponerade. Merparten av arbetena enligt fakturorna har inte utförts. Hans agerande uppmärksammades av föreningens revisor i juni 2009. I samband därmed fick föreningen kännedom om den felaktiga registreringen av firmateckningsrätten och underättade Bolagsverket om detta. Samtidigt polisanmäldes J.M. av föreningen. Räntekostnaderna till följd av de lån som J.M. tog upp uppgår till 67 130 kr. J.M. har genom utställande av felaktiga fakturor dessutom undandragit 2 618 056 kr från föreningen. Föreningen har anlitat revisor och juridiskt biträde i ärendet. Kostnaderna i den delen uppgår till 95 521 kr. Sammanlagt uppgår dessa belopp till 2 780 707 kr. Kronofogdemyndigheten har i januari 2010 utmätt ett belopp om 365 375 kr från J.M. Han har därefter utfört arbete för föreningens räkning motsvarande ett värde på 250 000 kr. Skadan för föreningen uppgår därför totalt till 2 165 332 kr.  

Utredningen

Justitiekanslern har i ärendet hämtat in ett yttrande från Bolagsverket. Verket har i sitt yttrande anfört följande.

Utgångspunkten är i det här fallet att styrelseledamoten J.M. har kommit in till Bolagsverket med en anmälan om ändrad firmateckningsrätt i Bostadsrätts-föreningen Kyrkogatan i Göteborg. Det har senare kommit fram att de uppgifter om firmateckningsrätten som anmäldes för registrering aldrig hade beslutats i föreningen, och J.M. har därför inte haft rätt att göra någon anmälan. För detta och vad som i övrigt lagts honom till last, har J.M. lagförts och dömts vid Göteborgs tingsrätt.

[…]

Bolagsverket har […] brustit i granskningshänseende och fattat ett felaktigt beslut, eftersom det anmälda sättet för firmateckning inte var förenligt med föreningsstadgarnas bestämmelser.

Frågan uppkommer då om det finns ett adekvat orsakssamband mellan den påstådda skadevållande handlingen, registreringen hos Bolagsverket, och den ekonomiska skadan för bostadsrättsföreningen. Enligt Bolagsverkets uppfattning är inte sambandet av det slaget att Bolagsverkets registrering ofrånkomligen måste leda fram till art bostadsrättsföreningen gör en ekonomisk förlust om 2 165 332 kr. Det är när J.M. använder sig av firmateckningsrätten för egen vinnings skull, som skadan för föreningen uppkommer. J.M. hade en valmöjlighet. Han skulle lika gärna ha kunnat använda den ändrade firmateckningsrätten till rättshandlingar enbart i goda avsikter och för att skapa ett ekonomiskt överskott åt föreningen. Enligt J.M. var ju också hans avsikt att utföra arbeten på bostadsrättsföreningens fastighet till ert förmånligare pris än vad andra entreprenörer kunde erbjuda.

Å andra sidan hade det inte varit möjligt för J.M. att uppta två större banklån, om inte firmateckningsrätten i föreningen felaktigt hade ändrats genom registreringen, och därmed hade inte heller hans fortsatta skadevållande handlingar kunnat genomföras.

Bidragande till den ekonomiska skadan och skadans omfattning är förstås också J.M.:s attesteringsrätt. Det är anmärkningsvärt, menar Bolagsverket, att J.M. redan kort tid efter valet av honom till styrelseledamot utsågs till kassör i föreningen med en synbarligen mycket långtgående attesteringsbefogenhet. Det är inte mindre anmärkningsvärt att faktureringar och attesteringar kunde pågå under mer än ett år och ske systematiskt.

En styrelse är ett kollektiv med ansvar och kontrolluppgifter för organisationen och förvaltningen, oberoende av organisationsform. Bolagsverket erinrar om stadgandet i 6 kap. 6 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar, där det understryks att styrelsen har skyldighet att se till att organisationen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen omfattar en tillfredsställande kontroll. Denna uppgift kan inte heller delegeras till exempelvis revisorn eller någon annan. I kommentarer till lagstiftningen betonas att behovet av kontroll kan variera mellan olika föreningar beroende på organisationens utformning, men att det givetvis åligger styrelsen att se till att bolagets funktioner svarar mot behovet i det enskilda fallet.

Det är troligt, menar Bolagsverket, att brister i internkontrollen i föreningen på ett olyckligt sätt har lett till uppkomsten av den ekonomiska skadan. Över huvud taget är det svårt att frigöra sig från tanken att styrelsen inte har kunnat vara helt ovetande om J.M.:s faktureringar och attesteringar. Detta särskilt mot bakgrund av att J.M. under mer än ett åts tid utfärdat ett stort antal fakturor till höga belopp, som fått betalas av föreningen. Styrelsen borde väl också, åtmin-stone vid något tillfälle, ha kontrollerat om J.M. höll sitt löfte och verkligen utförde arbetet på föreningens fastighet till ett lägre pris än konkurrerande firmor hade erbjudit.

[…]

Bolagsverket anser att SBC Bostad AB genom sitt åtagande att sköta både den tekniska och den ekonomiska förvaltningen åt föreningen har haft extra goda möjligheter att komma J.M.:s verksamhet på spåren. H.A., bokförare på SBC Bostad AB, har också i sitt vittnesmål i tingsrätten lämnat uppgifter som stöder Bolagsverkets uppfattning i det avseendet.

[…]

Det är egendomligt, anser Bolagsverket, att de omständigheter som här kommer fram inte föranledde SBC Bostad AB att vidta ytterligare åtgärder och att också kontakta övriga i föreningsstyrelsen eller styrelsens ordförande. I egenskap av ekonomisk och teknisk förvaltare hade ju SBC Bostad AB kunskap om ekonomin i föreningen samt både möjlighet och skyldighet att kontrollera föreningens fastighet.

[…]

Bolagsverket har konstaterat att registreringen av det ärende i vilket J.M. anmälde ändrad firmateckningsrätt i föreningen innefattade fel eller försummelse av sådant slag som kan medföra skadeståndsskyldighet för staten.

För den händelse Justitiekanslern skulle finna att Bolagsverket i och med den gjorda registreringen har ådragit staten skadeståndsskyldighet, är det verkets uppfattning att ett eventuellt skadestånd bör jämkas till ett avsevärt lägre belopp än som yrkats på grund av medvållande på den skadelidandes sida.

Medvållandet har i sin tur sin grund i de förmodade brister i den interna kontrollen i bostadsrättsföreningen, som Bolagsverket pekat på i det föregående. Att föreningen har haft hjälp med att sköta den ekonomiska och den tekniska förvaltningen kan inte ta ifrån styrelsen det föreningsrättsliga ansvaret för förvaltningen. Föreningen är således ansvarig också för de försummelser, som Bolagsverket menar att SBC Bostad AB har ådagalagt.

Det bör också noteras att den direkta orsaken till den ekonomiska skadan naturligtvis är de brottsliga gärningar som J.M. har dömts för. Det råder således ett direkt orsakssamband mellan faktureringarna, attesteringarna de bristfälliga reparationerna på föreningens fastighet och den skada som föreningen åsamkats. För denna brottslighet är J.M. ensam och direkt ansvarig.

Det är inte möjligt för Bolagsverket att ha någon bestämd uppfattning om storleken av det belopp som yrkas ersatt av statliga medel. Därtill är osäkerheten alltför stor när det gäller vad föreningen har fått utfört i utbyte mot de fakturor som betalats.

Föreningen har yttrat sig över vad Bolagsverket har anfört och framhållit följande. Verkets felaktiga registrering utgjorde en nödvändig förutsättning för föreningens skada. Risken för att föreningen skulle åsamkas denna skada ökade väsentligt genom verkets fel. J.M.:s agerande kan inte anses opåräkneligt. Det föreligger därför adekvat kausalitet mellan verkets felaktiga registrering och uppkommen skada. För att jämkning ska kunna aktualiseras krävs ett adekvat orsakssamband mellan den skadelidandes medverkan och skadan. Något sådant samband finns inte.

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) ska staten ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller för­sum­mel­se vid myndig­hets­utövning i sådan verksamhet som staten svarar för.

För en rätt till ersättning krävs förutom att det har förekommit ett skade­stånds­grundande fel eller en försummelse att detta kan anses ha direkt orsakat en skada för den enskilde. Det oaktsamma handlandet ska därvid i princip vara såväl en tillräcklig som en nödvändig betingelse för skadan. Vidare får orsakssambandet inte vara alltför svårförutsebart, säreget eller avlägset utan det måste med skadeståndsrättslig terminologi föreligga ”adekvat kausalitet” mellan felet och skadan.

Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer gäller att det också an­kom­mer på den som begär ersättning att styrka skadan och dess om­fatt­ning.

I 6 kap. l § skadeståndslagen finns dessutom regler om jämkning av skadestånd vid medvållande. Enligt andra stycket kan skadestånd med anledning av bl.a. ren förmögenhetsskada jämkas om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Jämkning ska enligt tredje stycket ske med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor och övriga omständigheter. Det är vidare en allmän skadeståndsrättslig princip att en skadelidande är skyldig att göra vad denne kan för att begränsa sin skada.

Föreningens ärende

Justitiekanslern instämmer i Bolagsverkets bedömning att verkets registrering av den ändrade firmateckningsrätten för föreningen i februari 2008 har innefattat fel eller försummelse i den mening som avses i 3 kap. 2 § ska-deståndslagen. Frågan är då om övriga förutsättningar för skadestånd är uppfyllda.

Det kan först konstateras att Bolagverkets felaktiga registrering inte i sig har vållat föreningen någon skada. Det är i stället, som Bolagsverket har anfört, J.M.:s brottsliga handlande – huvudsakligen i form av utfärdande och betalning av s.k. luftfakturor – som direkt har orsakat den skada som föreningen nu begär ersättning för. En förutsättning för brottsligheten synes visserligen ha varit att J.M. hade rätt att ensam teckna föreningens firma men hans brottsliga handlande måste enligt Justitiekanslerns uppfattning anses vara en så svårförutsebar och avlägsen följd av Bolagsverkets felaktiga registrering att kravet på adekvat kausalitet inte är uppfyllt.

Vidare är J.M. enligt domen från Göteborgs tingsrätt i januari 2010 på grund av det inträffade skyldig att betala skadestånd till föreningen med 2 368 056,25 kr. Förhållandevis kort tid efter domen har hans skuld till föreningen minskat med 365 375 kr respektive 250 000 kr genom utmätning respektive arbete på föreningens fastighet. Resterande belopp (1 752 681 kr) motsvarar en fastställd fordran som föreningen fortfarande har kvar och alltså kan göra gällande mot J.M. Föreningens begäran om skadestånd av staten innefattar dock detta belopp. Med hänsyn till att utredningen i ärendet inte visar att det är uteslutet att J.M. kan betala hela eller delar av beloppet kan det enligt Justitiekanslerns uppfattning inte anses vara utrett att föreningen i denna del har lidit någon slutlig skada.

Det ska tilläggas att Justitiekanslern på de skäl som Bolagsverket har anfört anser att föreningen har varit medvållande till skadans uppkomst i sådan grad att skadestånd till föreningen under alla förhållanden inte skulle utgå alternativt att medvållandet skulle leda till en väsentlig nedsättning av skadeståndsbeloppet.

På grund av det anförda ska föreningens skadeståndsanspråk avslås.