JK 6828-11-40

HA har begärt skadestånd av staten med 75 000 kr för ideell skada med hänvisning till att hans rätt till rättegång inom skälig tid enligt artikel 6.1 i Europakonven­tionen har kränkts vid prövningen av en anklagelse av brott som har hand­lagts i Umeå tingsrätts mål nr B 169-06. Han har anfört att ett första förhör hölls med honom i saken den 4 mars 2004 och att han själv inte har någon aning om varför det tagit så lång tid.

Justitiekanslern har inhämtat Umeå tingsrätts dagboksblad och dom den 30 september 2011 i det aktuella målet. Genom domen dömdes HA för brott mot lotterilagen till dagsböter. Gärningen avsåg olovligen anordnat lotteri under tiden den 23 januari – 10 februari 2004. I domskälen anges bl.a. följande: ”Straffvärdet för den nu aktuella brottsligheten ligger på dagsbotsnivån. Med beaktande av att den faktiska brottstiden varit kort, den ekonomiska vinningen under denna tid varit begränsad, samt att en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks (29 kap 5 § första stycket 7 brotts­balken) kan antalet dagsböter för samtliga tilltalade stanna vid lägsta möjliga antal; det vill säga 30.” Domen har vunnit laga kraft.

Enligt artikel 6.1 i Europakonventionen har en person vid prövningen av en anklagelse mot honom för brott rätt till domstolsprövning inom skälig tid. Artikel 6.1 i konventionen är tillämplig i ärendet.

I HA:s fall får handläggningstiden av brottsanklagelsen – som uppgår till omkring sju år – anses ha varit så utdragen att det därigenom har förekommit en överträdelse av hans rätt enligt artikel 6.1 i Europakonventionen.

Fråga är då om HA är berättigad till ersättning för sådan ideell skada i form av oro och maktlöshetskänslor som i regel antas uppkomma när rätten till rättegång inom skälig tid åsidosätt.

I artikel 13 i Europakonventionen stadgas att var och en, vars fri- och rättigheter enligt konventionen har kränkts, ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet. Det finns inte någon generell rätt till skadestånd vid kränkningar av Europakonventionen. Kravet på tillgång till ett effektivt rättsmedel vid konventionskränkningar kan nämligen uppfyllas på olika sätt. Vid t.ex. oskäligt lång handläggningstid i ett brottmål kan en kränkning av artikel 6.1 i konventionen gottgöras genom en lindring av den påföljd som döms ut (se bl.a. NJA 2003 s. 414 och Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, tredje uppl., s. 433).    

I det nu aktuella målet tog tingsrätten hänsyn till tidsutdräkten när den bestämde påföljden för HA och bestämde antalet dagsböter till lägsta möjliga antal. HA får genom lindringen av straffet anses vara gottgjord för den långa handläggningstiden. Han kan enligt Justitiekanslerns uppfattning inte dessutom anses vara berättigad till skadestånd. HA:s anspråk på skadestånd mot staten ska därför avslås.