JK 8143-14-30

Den 13 september 2014 uppmärksammades polisen på att två personer, som befann sig i anslutning till Sverigedemokraternas valstuga på Gustaf Adolfs torg i Malmö, hade på sig en t-shirt respektive ett linne med likadant motiv. Motivet innefattade yttrandet ”STICK HEM TILL 30-TALET, RASSESVIN!” och en bild på Sverigedemokraternas partiledare med en pistol instoppad i munnen. Polismyndigheten i Skåne kontaktade Justitiekanslern som beslutade att t-shirten, linnet samt 13 ytterligare t-shirts som anträffades på platsen – med likadant motiv – skulle tas i beslag. Genom beslagsbeslutet inleddes förundersökning. Misstanken avsåg tryckfrihetsbrottet olaga hot.

Tryckfrihetsförordningen (TF) är, såvitt nu är av intresse, enligt 1 kap. 5 § TF tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress. I begreppet skrifter inbegrips också tryck på tyger och kläder.

Endast om TF är tillämplig på en skrift ankommer det på Justitiekanslern att som ensam åklagare på tryckfrihetsområdet ta ställning till dess innehåll.

Förundersökningsåtgärderna i ärendet har vidtagits under antagandet att t shirtsen och linnet är tryckta och att Justitiekanslern därmed är behörig åklagare. Justitiekanslern har inför det nu aktuella ställningstagandet haft klädesplaggen tillgängliga. Justitiekanslerns anser sig alltjämt, mot bakgrund av klädesplaggens beskaffenhet, kunna ta ställning i ärendet utifrån antagandet att det är fråga om tryckta skrifter i den mening som avses i TF – och utan att vidta ytterligare utredningsåtgärder i denna del.

De tryckfrihetsbrott som kan komma ifråga är olaga hot eller brott mot medborgerlig frihet.Tryckfrihetsbrottet olaga hot begås av den som hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom.För brott mot medborgerlig frihet döms, i nu aktuellt avseende, den som utför olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation och därigenom sätter yttrande- eller föreningsfriheten i fara. Brottet förutsätter således som ett första led att det har skett ett olaga hot.Enligt Justitiekanslerns mening kan motiven på klädesplaggen uppfattas innefatta, ett i vart fall implicit, hot om våld mot antingen Sverigedemokraternas partiledare eller mot de valarbetare som vid tidpunkten befann sig i Sverigedemokraternas valstuga. För att straffansvar för ett hotfullt yttrande ska komma ifråga krävs emellertid, som nämnts ovan, att yttrandet har varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos den hotade. Hotet måste således ha varit av en viss dignitet för att kunna bestraffas som olaga hot. Till detta kommer att den som har att vaka över tryckfriheten ska beakta den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF. Av bestämmelsen framgår bl.a. att den som vakar över tryckfriheten bör ha i åtanke att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick och att syftet mera än framställningssättet alltid bör uppmärksammas.

Syftet kan i det nu aktuella fallet antas ha varit att uttrycka kritik mot Sverigedemokraternas politik. Vid en samlad bedömning är det Justitiekanslerns uppfattning att de ifrågasatta yttrandena inte kan förväntas leda till en fällande dom för olaga hot eller för brott mot medborgerlig frihet.

Förundersökningen ska därför läggas ner och beslaget av klädesplaggen hävas.