JO dnr 1128-1999

Fråga om det på grund av jäv förelåg hinder för en ledamot i en socialnämnd att delta i ett beslut om svar på ett brev

Mellan AA och BB har under flera år förelegat en konflikt angående vårdnad om och umgänge med deras dotter CC. Frågor rörande vårdnaden och umgänget har mer eller mindre kontinuerligt varit föremål för handläggning i olika domstolar och hos andra myndigheter sedan år 1994.

Ärenden rörande CC har aktualiserats hos Socialnämnden i Linköpings kommun. De har gällt utredningar med anledning av vårdnadstvisten och behovet av insatser från socialtjänstens sida beträffande CC Socialtjänsten har även handlagt frågor i samband med att AA haft umgänge med CC.

Den 29 juni 1999 förordnade Göta hovrätt i ett s.k. interimistiskt beslut att AA skulle äga rätt till umgänge med CC under två timmar vid vissa tillfällen som angavs i beslutet och att umgänget skulle ske i närvaro av en kontaktperson som skulle utses av Socialnämnden i Linköpings kommun. Under en tid var DD, som var ledamot i socialnämnden, kontaktperson vid umgängestillfällena.

I skrivelser till JO begärde AA att JO skulle granska hur Socialnämnden i Linköpings kommun handlagt olika ärenden beträffande CC. En av de frågor som AA väckte var om en ledamot i socialnämnden hade deltagit i ett beslut trots att han varit jävig.

Efter företagen utredning anförde JO André i ett beslut den 22 mars 2002 följande såvitt gällde frågan om jäv.

I en skrivelse daterad den 7 november 1997 som var ställd till ”Socialnämndens ordförande EE och samtliga ledamöter i socialnämnden” framförde AA synpunkter/klagomål beträffande socialnämndens handläggning av ärendena angående CC. Hon uppehöll sig bl.a. vid kontaktpersonens, DD:s, agerande vid några umgängestillfällen. Enligt AA hade kontaktpersonen hindrat bl.a. AA:s nye mans barn från att vara med vid umgängestillfällena. I sin skrivelse hemställde AA att socialnämnden skulle svara på frågor enligt sju punkter, bl.a. följande.

1) Tycker Ni att det är humanitärt att när man som mor frågar om hur ens barn mår får som svar av socialsekr. FF att hon ej kan besvara den frågan pga sekretess.

7) Anser Ni att det är acceptabelt av Era tjänstemän att inskicka bristfälligt material till rättsliga instanser – – –

AA:s brev torde ha föranlett ett ärende hos nämnden.

Socialnämnden beslutade vid ett sammanträde den 24 november 1999 att som svar på AA brev sända en skrivelse som upprättats av kanslisekreteraren GG. I den anfördes bl.a. följande.

AA är känd av socialnämnden i ärenden enligt Socialtjänstlagen och i ärenden enligt Föräldrabalken . De frågor AA vill ha besvarade är till övervägande del typiskt sådana frågor som avhandlas i ovan nämnda ärenden. Det finns därför i detta sammanhang inte anledning för socialnämnden att uttala sig eller vidta någon åtgärd utöver vad som förekommer vid den formliga handläggningen av de ärenden som rör CC.

I nämndens beslut om svar på AA:s brev deltog ledamoten DD.

AA har ifrågasatt om DD var jävig och därför inte borde deltagit i beslutet.

Bestämmelser om jäv för ledamöter i en kommunal nämnd finns i 6 kap. 24 – 27 §§ kommunallagen (1991:900) . Den som är jävig i ett ärende får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet. En förtroendevald är jävig bl.a. om saken angår honom själv eller om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

I nämndens remissyttrande har anförts att om frågan om jäv hade väckts skulle det ha ”kunnat godtagits ett jävsförhållande i det aktuella ärendet – – – med hänvisning till 6 kap. 25 § 4 . KL för att inte onödigt riskera förtroendet till det aktuella beslutet”.

Det förekommer att en ledamot i en socialnämnd har ett uppdrag som t.ex. kontaktperson enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen . Som regel torde förhållandet inte medföra några problem ur jävssynpunkt. Det kan dock uppkomma situationer då nämndledamotens uppdrag som kontaktperson kan vara ägnat att rubba förtroendet för hans opartiskhet i ett ärende. Om nämnden ansett t.ex. att det funnits skäl att entlediga DD från uppdraget som kontaktperson hade denne på grund av jäv knappast kunnat delta i nämndens handläggning av frågan. AA:s brev innefattade dock inte någon egentlig framställning om åtgärder från nämnden utan hon ville i princip endast att nämnden skulle redovisa sin syn på olika frågor. Frågorna rörde endast delvis och indirekt DD:s agerande. Jag finner därför inte skäl att rikta någon kritik mot DD eller socialnämnden för att DD deltog i nämndens beslut om svar på AA:s brev.