JO dnr 1990-2007

I en anmälan, som var daterad den 7 april 2007 och som kom in till JO den 3 maj 2007, klagade AA på Samhällsbyggnadsnämnden i Simrishamns kommun. Han begärde att JO skulle granska handläggningen av ett överklagande och en begäran om återbetalning av ansökningsavgiften för ett tillstånd för en enskild avloppsanläggning. Av anmälan och bifogade handlingar framgick i huvudsak följande.

Den 28 januari 2007 skrev han till Myndighetsnämnden i Simrishamns kommun och begärde inlösen av ett onyttigt enskilt avlopp på fastigheten H 46:1 med 4260 kr. Beloppet motsvarade avgiften för tillståndet till enskilt avlopp enligt en faktura från miljö- och hälsoskyddskontoret. Han hänvisade till att det kommunala VAnätet enligt uppgift skulle byggas ut och att han ville ansluta sin fastighet till det. Den 5 februari 2007, § 19, fattade samhällsbyggnadsnämnden ett beslut om återbetalning av ansökningsavgifter avseende tillstånd för enskilda avloppsanläggningar på den grunden att anläggningarna hade blivit onyttiga. Beslutet gällde 12 fastighetsägare i Borrby Tuvor. AA:s ärende behandlades dock inte. I en skrivelse, som kom in till nämnden den 19 februari 2007 och som var ställd till Länsstyrelsen i Skåne län genom samhällsbyggnadsnämnden, överklagade AA beslutet. Han ansåg bl.a. att beslutet hade fattats på felaktiga grunder och att det stred mot regeringsformen . Även om hans fastighet inte låg i området Borrby Tuvor ansåg han att hans ärende kunde jämställas med de som omfattades av beslutet. Han angav att överklagandet överlämnades till länsstyrelsen för prövning av lagligheten av beslutet och för bedömning om omprövning av beslutet med tillräckligt underlag samt att inlösen skulle ske enligt § 40 lag om allmänna vattentjänster. Den 12 mars 2007, § 57, meddelade samhällsbyggnadsnämnden ett beslut med följande innehåll.

Begäran om inlösen av enskild avloppsanläggning, H 46:1

Ärendebeskrivning AA har i skrivelse inkommen den 19 februari 2007 överklagat samhällsbyggnadsnämndens beslut den 5 februari 2007, § 19, avseende kompensation för tillståndsgivningsavgift inom ”Borrby Tuvor”.

I området där aktuell fastighet är belägen har inte ens projekteringen eller utbyggnadsplaneringen påbörjats och härför finns inget fastställt verksamhetsområde för allmän va-anläggning.

Beslutsunderlag AA:s skrivelse till myndighetsnämnden inkommen 2007-01-30. Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2007-02-05, § 19. Miljö- och hälsoskyddskontorets skrivelse 2007-02-06. Miljö- och hälsoskyddskontorets (myndighetsnämnden) ”utdrag ur diarium” 2007-02-09. AA:s skrivelse inkommen 2007-02-19. Tekniska förvaltningens skrivelse 2007-02-22.

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDENS BESLUT Ingen återbetalning skall ske.

Frågan om inlösen eller återbetalning avvaktas till när va-utbyggnaden är genomförd och verksamhetsområdet är fastställt.

AA ifrågasatte om hans överklagande hade skickats till länsstyrelsen eller till länsrätten eftersom han inte hade fått någon bekräftelse att så skett.

AA:s skrivelse den 7 april 2007 till JO var också ställd till Länsrätten i Skåne län och hade rubriken Överklagande av Samhällsbyggnadsnämnden i Simrishamns kommun beslut av 2007-03-12 § 57 samt anmälan till JO ang. ärendebehandling. I skrivelsen överklagade AA det rubricerade beslutet i ”den delen som rör ett inte behandlat överklagande” med yrkande i första hand att länsrätten skulle ändra beslut med återbetalning av ansökningsavgift till att gälla att betalning avser inlösen av onyttig anläggning i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster. Han överklagade också samhällsbyggnadsnämndens beslut att ”Ingen återbetalning skall ske” och yrkade att ansökningsavgiften skulle återbetalas till honom.

Från samhällsbyggnadsförvaltningen rekvirerades handlingarna rörande nämndens beslut den 5 februari 2007, § 19, (dnr 2007/52) och handlingarna i ärendet angående ansökan om enskilt avlopp (dnr 2006-000061).

Från Länsrätten i Skåne län inhämtades att AA:s skrivelse daterad den 7 april 2007 handlades i mål nr 4088-07 E.

Samhällsbyggnadsnämnden i Simrishamns kommun anmodades därefter att göra en utredning och yttra sig över handläggningen av AA:s skrivelse till Myndighetsnämnden i Simrishamns kommun den 28 januari 2007 med begäran om inlösen av onyttigt enskilt avlopp (dnr 2006-000061/63219) och hans skrivelse, ställd till Länsstyrelsen i Skåne län, inkommen till samhällsbyggnadsförvaltningen i Simrishamns kommun den 19 februari 2007 (dnr 2007.201).

Nämndens remissyttrande hade i huvudsak följande innehåll.

– – –

Samhällsbyggnadsnämnden beslöt den 5 februari 2007 § 19 att ersätta tolv fastighetsägare i ett redan utbyggt område i Borrby Tuvor för den merkostnad de fått till följd av kommunens ändrade planeringsförutsättningar. I beslutet anges att det är unikt för detta specifika område. Det rör sig här varken om en inlösen av onyttig anläggning som skulle belasta va-kollektivet eller om en återbetalning av avgift som i så fall skulle ha beslutats av myndighetsnämnden.

Den 19 februari inkom AA med ett överklagande till Länsstyrelsen Skåne län, genom samhällsbyggnadsnämnden. Han anser att hans ärende skulle ha behandlats samtidigt som de tolv fastighetsägarna i Borrby Tuvor. Som ovan nämnts kom skrivelsen nämnden tillhanda först dagen efter dess sammanträde den 5 februari. Handlingar/skrivelser bör vara inkomna senast två veckor innan ett nämndssammanträde för att kunna beredas och skickas ut till nämndsledamöterna i god tid innan nämndsammanträdet. AA:s skrivelser behandlades av samhällsbyggnadsnämnden den 12 mars 2007.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade följande:

Ingen återbetalning skall ske.

Frågan om inlösen eller återbetalning avvaktas till när va-utbyggnaden är genomförd och verksamhetsområdet är fastställt.

Den 16 april inkom AA med ett nytt överklagande, denna gång till Länsrätten i Skåne Län. Överklagan inkom således till Länsrätten efter det att beslutet vunnit laga kraft.

AA vill jämföra sig med fastighetsägarna i Borrby Tuvor. Detta är ett område där kommunen redan under 2006 byggt ut va-ledningar (LTA-system) och de berörda fastighetsägarna är redan anslutna till det kommunala va-systemet.

Området där fastigheten H 46:1 är belägen planeras för en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp tidigast om två år. Det är i dag inte självklart att området kommer att byggas ut med kommunalt vatten och avlopp. Detaljprojekteringen kan visa att utbyggnadskostnaden blir för hög. Det är således inte givet att AA:s avgift kommer att bli onyttig såsom han hävdar. Mot den bakgrunden anser samhällsbyggnadsnämnden AA:s skrivelse är ett helt separat ärende från Borrby Tuvor och ska behandlas separat. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att frågan om inlösen eller återbetalning skall avvakta tills va-utbyggnaden är genomförd och verksamhetsområdet är fastställt.

Under december 2006 beslutade kommunfullmäktige att vid årsskiftet genomföra en omorganisation där de tre tidigare förvaltningarna stadsarkitektkontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret och tekniska förvaltningen bildar en gemensam samhällsbyggnadsförvaltning. Nämndstrukturen ändrades samtidigt. Byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och tekniska nämnden ersattes med två nya nämnder: myndighetsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden där myndighetsnämnden främst hanterar de myndighetsfrågor som tidigare låg på miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden medan samhällsbyggnadsnämnden hanterar de frågor som tekniska nämnden tidigare hanterade samt planfrågorna som tidigare låg på byggnadsnämnden.

Under januari och februari 2007 arbetade personalen intensivt med att slå ihop de tre olika nämndernas diarier till två samtidigt som förvaltningen skulle få nya rutiner för ärendehanteringen. I den nya förvaltningen möts två olika förvaltningskulturer. Miljö- och hälsoskyddskontorets myndighetskultur vars överklaganden ofta sker till länsstyrelsen och tekniska förvaltningens va-verksamhet vars tvister som regel han-

AA skickade sin första överklagan till Länsstyrelsen Skåne län genom samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen gjorde bedömningen att hans överklagan först skulle prövas av samhällsbyggnadsnämnden innan den skickades vidare eftersom den var ställd genom nämnden. I och med att hans skrivelse behandlades som ett nytt ärende av nämnden redan den 12 mars, då samtliga handlingar fanns att tillgå, gjorde förvaltningen bedömningen att nämnden tagit hänsyn till vad han framfört i sin överklagan varför överklagan inte behövdes skickas vidare. Den 7 april 2007 överklagar AA nämndens beslut från den 12 mars 2007 till Länsrätten i Skåne län vilket torde ha varit rätt instans även för den första överklagan från den 14 februari. Det är möjligt att samhällsbyggnadsförvaltningen gjorde en felbedömning genom att inte skicka AA:s första överklagande vidare till länsrätten oberoende av att hans ärende togs upp vid nämndens möte den 12 mars 2007.

AA hänvisar i sin överklagan till lagen om allmänna vattentjänster. Statens vanämnd prövar mål och frågor som regleras i denna lagstiftning. Eventuellt skulle AA:s överklagan ha prövats av Statens va-nämnd istället för länsrätten.

AA kommenterade yttrandet.

Den 29 oktober 2007 meddelade Länsrätten i Skåne län beslut angående AA:s överklagande av kommunens beslut den 12 mars 2007 (mål nr 4088-07 E). Länsrätten uttalade att då Statens va-nämnd var korrekt forum för prövning av målet i sak hade länsrätten inte möjlighet att pröva målet enligt reglerna om laglighetsprövning. I beslutet skrev länsrätten av målet från vidare handläggning och överlämnade handlingarna till Statens va-nämnd.

Av utredningen framgår att AA i en skrivelse den 28 januari 2007 begärde inlösen av onyttigt enskilt avlopp och att han i den skrivelse, som kom in till samhällsbyggnadsnämnden den 19 februari 2007, överklagade nämndens beslut den 5 februari 2007 och bl.a. begärde prövning av lagligheten av beslutet. Den sistnämnda skrivelsen var betecknad som ett överklagande och ställd till länsstyrelsen genom nämnden.

I nämndens beslut den 5 februari 2007 behandlades inte AA:s ärende. Hans ärende togs upp till beslut den 12 mars 2007, efter att han hade kommit in med ett överklagande av beslutet den 5 februari 2007.

Enligt remissyttrandet bedömde samhällsbyggnadsnämnden, med hänvisning till att skrivelsen var ställd genom nämnden, att överklagandet först skulle prövas av nämnden. Nämnden har vidare uppgett att det inte ansågs nödvändigt att vidaresända överklagandet eftersom nämnden i beslutet den 12 mars 2007 hade tagit hänsyn till vad AA hade framfört i överklagandet.

Enligt 28 § förvaltningslagen (1986:223) förfaller ett överklagande av en myndighets beslut om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte bestämmelserna i 24 och 25 §§ om rättidsprövning och skyldighet för beslutsmyndigheten att överlämna överklagandeskrivelsen till den myndighet som skall pröva överklagandet.

Nämnden har i remissvaret uttryckt tvekan i frågan om vilken instans som var korrekt forum för AA:s överklagande av beslutet den 5 februari 2007. Mot bakgrund av att JO:s granskning inte är avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning uttalar jag mig inte närmare i den delen. Eftersom AA emellertid hade ställt sin skrivelse till länsstyrelsen borde nämnden enligt min mening också ha överlämnat överklagandet dit samt därefter, som också skedde, prövat AA:s ärende om inlösen.

Vad som har kommit fram i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.