JO dnr 2364-2006

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot skolledningen vid Åva gymnasium i Täby kommun. Han anförde bl.a. följande. Skolledningen nekade Nationaldemokraterna att hålla bokbord i skolan och hänvisade till sin policy beträffande kontakter med politiska partier i samhällskunskapsundervisningen. Policyn innebar att de partier som var representerade i riksdagen och/eller kommunfullmäktige i Täby kommun (samt de ungdomsförbund vars moderpartier var representerade i dessa församlingar) bjöds in till lektioner och till att hålla bokbord i skolan. Samma regler gällde för paneldebatter i aulan.

Anmälan remitterades till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Täby kommun för utredning och yttrande. Yttrandet skulle särskilt belysa om skolledningen vid Åva gymnasium hade tillåtit partier (eller deras ungdomsförbund) som inte var representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige i Täby kommun att sprida politisk information i skolan. Som sitt remissvar lämnade nämnden ett tjänsteutlåtande som hade undertecknats av tf. kommunchefen BB. I utlåtandet anfördes följande.

Inledning

Åva gymnasium har under våren 2006 mottagit en ansökan från Nationaldemokraterna om att få ha ett bokbord på skolan. Skolledningens avslag på ansökan är utan beslutsmotivering. Däremot exemplifierade skolledningen med den policy som tillämpas för kontakter med politiska partier i samhällskunskapsundervisningen. Skolledningen anmäldes till JO då Nationaldemokraterna via AA ansåg att beslutet saknar stöd i lagen.

Skolledningen vid Åva gymnasium har konstaterat att Nationaldemokraternas ungdomsförbund vid flera tillfällen tidigare spridit flygblad i och strax utanför skolan vilket har uppfattats som hotfullt och kränkande av elever och personal på skolan. I skolplanen för Täby kommun står det skrivet att ”arbetsmiljön i skolan ska präglas av trygghet, arbetsro och ordning. [– – –] Det är viktigt att tydligt och tidigt reagera mot varje tecken på bristande respekt och kränkande beteende.”

Partier i skolan

Grundinställningen till att ta emot partier är positiv vid Åva gymnasium och i princip säger de ja när en ansökan kommer in om skolledningen bedömer att det inte stör ordningen eller kränker eleverna.

Till undervisningen i samhällskunskapen inbjuds partier som är representerade i riksdagen. Med anledning av valet i september 2006 har skolan bjudit in riksdagspartierna till en paneldebatt. Riksdagspartiernas ungdomsförbund hade i samband med debatten informationsbord på skolan. Det är brukligt att riksdagspartierna inbjuds till paneldebatt i skolan inför val och i samband med den debatten har partiernas ungdomsförbund haft informationsbord på skolan. I centralhallen finns normalt inga informationsbord. Information från olika politiska partier finns att tillgå för eleverna på skolans bibliotek. Inför valet finns där utlagd information från riksdagspartierna samt från Junilistan. Det innebär att ansökan från Junilistan bifallits.

Skolledningen vid Åva gymnasium har haft ingående diskussioner angående detta och har även studerat skriften ”Ska främlingsfientliga partier få komma in i skolan?” Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kommer att initiera ett uppdrag till gymnasiechefen att ta fram riktlinjer kring när och hur föreningar och intresseorganisationer ska få tillträde till gymnasieskolorna i Täby utifrån gällande lagstiftning.

Av remissvaret framgick att nämnden gav i uppdrag till gymnasiechefen att ta fram riktlinjer kring när och hur föreningar och intresseorganisationer skall få tillträde till gymnasieskolorna i Täby kommun utifrån gällande lagstiftning.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I ett beslut den 26 oktober 2007 anförde JO André följande.

JO har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågor som uppkommit i samband med att politiska partier önskat lämna politisk information i skolor. Här kan nämnas bl.a. JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s. 346, 1995/96 s. 394 och 2004/05 s. 401 samt JO:s beslut den 31 januari 1996, dnr 3404-1995 , och den 8 april 2004, dnr 2111-2002.

En skola är inte en allmän plats, och yttrandefriheten enligt regeringsformen innefattar inte någon rätt för medborgarna – eller en sammanslutning av sådana – att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. På motsvarande sätt förhåller det sig med den i tryckfrihetsförordningen garanterade rätten att sprida tryckta skrifter. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att i skolan sprida information eller tryckta skrifter. Vid ställningstagande till om t.ex. ett politiskt parti i detta syfte skall få tillträde till en skola måste skolledningen beakta den övergripande bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen : Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

En skola kan av praktiska skäl behöva begränsa antalet politiska partier som den på eget initiativ bjuder in för att lämna politisk information i skolan. Detta har inte ansetts strida mot lag under förutsättning att urvalet görs objektivt och inte innebär att övriga organisationer utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten (se Regeringsrättens årsbok 1981 ref. 2:26 nr I och JO:s beslut den 22 maj 1989, dnr 1967-1988 ).

___________

Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Detta förutsätter bl.a. att skolan samverkar med omvärlden. Gymnasieskolan skall vidare, enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Av läroplanen framgår även att läraren öppet skall redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem samt att undervisningen skall vara saklig och allsidig.

Skolledningen vid Åva gymnasium avslog under våren 2006 en ansökan från Nationaldemokraterna om att få ha informationsbord i skolan. Utredningen visar inte när Nationaldemokraterna hade önskemål om att i detta syfte få tillträde till skolan. Jag utgår dock från att den aktuella ansökan var generell och att den inte avsåg ett visst tillfälle.

Vad gäller utgångspunkten för min bedömning vill jag vidare anföra följande. I anmälan har AA uppgett att det var han som gjorde aktuell ansökan och att han var elev vid Åva gymnasium. Jag har förstått saken så att det inte var frågan om att endast AA skulle vara engagerad i att ha informationsbord utan att aktiviteten inbegrep även andra företrädare för Nationaldemokraterna, dvs. personer som inte var elever vid skolan.

I remissvaret har angetts att skolledningens beslut att avslå Nationaldemokraternas ansökan var ”utan beslutsmotivering”. Nämnden har inte heller upplyst om vilket eller vilka skäl som låg till grund för avslagsbeslutet. Av remissvaret framgår dock att skolan ”normalt” inte tillät informationsbord i centralhallen, utan att information från olika politiska partier fanns att tillgå i skolans bibliotek samt att riksdagspartierna och Junilistan hade lagt ut information där.

Det är naturligtvis nödvändigt att en skolledning har klart för sig vad som är grunden för att avslå en framställning från ett politiskt parti om att få tillträde till skolan. Jag vill även rent allmänt framhålla vikten av att den som har gjort en sådan ansökan informeras om vilket eller vilka skäl som har legat till grund för beslutet.

Skolledningen har en skyldighet att upprätthålla ordningen i skolan. Under vissa förhållanden kan därför allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas tillträde till en skola eller att möjligheten att där lämna information begränsas eller styrs av skolan vad gäller tid, rum och form. För detta krävs dock att de negativa konsekvenserna som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Den

ovan nämnda objektivitetsprincipen måste iakttas, och ordningsskäl får inte användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som partiet förväntas föra fram. Vidare måste de grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och tryckfrihet beaktas. Det kan – i anledning av vad som har anförts i remissvaret om skolans ansvar att skydda elever mot kränkningar – tilläggas att lagen ( 2006:67 ) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever självfallet inte får åberopas till stöd för ett grundlagsstridigt handlande eller ett kringgående av grundlagen.

Det har framkommit att Åva gymnasium inför valet 2006, liksom inför tidigare val, bjöd in de partier som var representerade i riksdagen till paneldebatt och att dessa partiers ungdomsförbund i samband med detta hade informationsbord i skolan. Av utredningen framgår inte klart om skolledningen tillät att det ställdes upp informationsbord vid något annat tillfälle än i samband med paneldebatten. Om det förhöll sig på det sättet att de partier som var representerade i riksdagen även vid andra tillfällen medgavs att sprida sin politiska information i skolan genom informationsbord, och att skolledningen i detta hänseende behandlade Nationaldemokraterna annorlunda stred detta mot bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen , vilket i så fall är allvarligt.

Jag har dock uppfattat det så att informationsbord endast tilläts den aktuella dagen och att organisationer annars medgavs att sprida politisk information i skolan på annat sätt, t.ex. genom att lägga ut material i skolans bibliotek. Om detta var grunden för att avslå Nationaldemokraternas framställning har beslutet i sig inte stått i strid med 1 kap. 9 § regeringsformen . Skolledningen borde då ha upplyst företrädare för Nationaldemokraterna om att informationsbord ”normalt” inte tilläts i skolan, utan att politiska partier var hänvisade till att tillhandahålla information i skolans bibliotek. Vidare tyder mycket på att skolledningen, vid tidpunkten för avslagsbeslutet våren 2006, hade vetskap om att skolan inför det kommande valet hade bjudit in eller skulle komma att bjuda in riksdagspartier till en paneldebatt och att informationsbord skulle förekomma i samband med den debatten. För det fall ledningen hade denna kännedom borde Nationaldemokraterna i samband med avslagsbeslutet ha upplysts om att partiet kunde anmäla intresse för denna kommande aktivitet. Huruvida skolledningen har lämnat information i nu aktuella avseenden har inte framkommit. Jag har inte funnit tillräckliga skäl att vidta någon ytterligare utredningsåtgärd i saken, utan nöjer mig med gjorda uttalanden.

Avslutningsvis vill jag kort uppehålla mig vid följande. Av remissvaret framgår, så som nämnts tidigare, att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har gett gymnasiechefen i uppdrag att ta fram riktlinjer för ”när och hur föreningar och intresseorganisationer ska få tillträde till gymnasieskolorna i Täby utifrån gällande lagstiftning”. Jag utgår från att sådana riktlinjer har tagits fram och att nämnden överväger eventuella behov av ändringar i dessa med anledning av de uttalanden som jag har gjort i detta beslut.

Ärendet avslutas.