JO dnr 241-2020

I en anmälan som kom in till JO den 9 januari 2020 framförde AA klagomål mot Förvaltningsrätten i Härnösand om långsam handläggning av förvaltningsrättens mål nr 2787-17, 542-18, 556-18, 659-18 och 1375-18. Målen rörde vissa frågor om tillämpning av fängelselagen, bl.a. telefontillstånd och innehav av personliga tillhörigheter i anstalt. Han anförde även att domstolen inte varit opartisk.

Dagboksblad och beslut i de aktuella målen hämtades in från förvaltningsrätten och granskades.

I sitt remissvar den 6 juni 2020 anförde förvaltningsrätten bl.a. följande ( bilagan har här utelämnats; JO:s anm. ):

Handläggningen av förvaltningsrättens mål nr 2787-17, 542-18, 556-18, 659-18 och 1375-18 m.m.

Målen registrerades den 20 juli 2017 (mål nr 2787-17), den 14 februari 2018 (mål nr 542-18), den 6 februari 2018 (mål nr 556-28), den 14 februari 2018 (mål nr 659-18) respektive den 29 mars 2018 (mål nr 1375-18). Den 26 april 2018 kontaktades förvaltningsrätten av klaganden som önskade återkalla aktuella mål. Förvaltningsrätten informerade klaganden om att återkallelsen behövde göras skriftligen. Klaganden uppgav att han skulle komma in med en sådan återkallelse när han fick tid till det vilket enligt klaganden kunde dröja med anledning av att han var upptagen med en pågående process.

Den 5 december 2018 kontaktade domstolen klaganden eftersom någon skriftlig återkallelse inte kommit in i målet. Klaganden uppgav då att han önskade en prövning av aktuella mål och en lista över pågående mål för att se vilka mål som han eventuellt skulle återkalla alternativt begära muntlig förhandling i. Den 28 december 2018 begärde klaganden att muntlig förhandling skulle hållas i målen. Klaganden upplyste även om att han hade ett ombud i målen.

Den 4 februari 2019 informerades ombudet bland annat om att han hittills inte var ombud i tre av de aktuella målen. Den 10 februari 2019 meddelade ombudet att han inom kort skulle inge fullmakt. Den 26 februari 2019 beslutade domstolen att avslå klagandens yrkande om muntlig förhandling. Klaganden bereddes härvid tillfälle att slutföra sin talan senast den 13 mars 2019. Därefter har domstolen vid ett flertal tillfällen efter klagandens begäran därom medgett anstånd med att slutföra talan i målen. Klaganden fick slutligen anstånd till den 25 juni 2019. Den 17 juli 2019 slutförde klaganden talan i målen. Domstolen avgjorde målen den 14 oktober 2019.

Förvaltningsrättens bedömning

Mål nr 2787-17 var klart för avgörande den 20 juli 2017. Därefter löpte cirka nio månader innan klaganden kontaktade domstolen för att återkalla överklagandet i bland annat aktuellt mål. Att målet inte avgjorts inom nio månader efter att det (för första gången) var klart för avgörande kan i sig bedömas som en brist i handläggningen. I normalfallet avgörs aktuell måltyp inom sex månader.

Gemensamt för aktuella mål är att klaganden vid ett tillfälle under handläggningen önskade återkalla överklagandena. Klaganden uppgav härvid att en skriftlig återkallelse kunde dröja. När ett skriftligt besked om återkallelse inte hade kommit in till domstolen efter cirka sju månader tog domstolen kontakt med klaganden. I aktuell situation får klaganden själv anses ha haft ett visst ansvar för att återkomma till domstolen med någon form av besked. Det kan å andra sidan även diskuteras om domstolen redan inledningsvis borde ha bestämt en tid inom vilken klaganden senast borde ha lämnat ett skriftligt besked. Enligt förvaltningsrättens uppfattning får både domstolen och klaganden anses ha haft del i att handläggningen av målen i viss mån fördröjts i aktuellt avseende.

Gemensamt för aktuella mål är också att det dröjde cirka sex veckor innan domstolen kontaktade ombudet i anledning av klagandens yrkande om muntlig förhandling. I detta ligger en viss brist i handläggningen. Domstolen borde ha sökt kontakt med ombudet något tidigare.

I anmälan till JO påstås vidare att domstolen eller att någon medarbetare som handlagt målen inte varit opartisk. Efter utredning har förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten konstaterar sammanfattningsvis att domstolen borde ha kunnat agera snabbare i vissa delar av handläggningen av målen och därmed säkerställt en något kortare handläggningstid. I övrigt får handläggningen av målen anses ha skötts på ett godtagbart sätt.

Bilaga: Yttrande från berörd domare, tf. rådman BB

____________________

Förvaltningsrätten har även anmodats att lämna en redogörelse för a) handlingstiderna generellt i vissa måltyper, skattemål, socialförsäkringsmål m.fl., b) vilka åtgärder som vidtagits efter JO:s inspektion den 9–11 april 2019 samt c) en prognos över domstolens handläggningstider avseende måltyper som behandlas under punkten a.

a) Redogörelse för handläggningstiderna generellt för måltyperna skattemål, socialförsäkringsmål, mål enligt socialtjänstlagen , psykiatrimål, LVU, LVM, LOU, s.k. mängdmål (fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvårdsmål, körkort och studiestödsmål) och övriga mål.

Handläggningstider för samtliga mål sammantaget m.m.

De uppgifter som lämnas om domstolens handläggningstider avser domstolens arbetsläge vid utgången av maj 2020.

Under de senaste 12 månaderna har totalt 5 226 mål inkommit till domstolen. Det har avgjorts 5 433 mål. Vad gäller handläggningstiden för dessa mål kan följande nämnas. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader (från att målet kom in till domstolen till dess att det avgjordes) är 7,5 månader. Handläggningstiden i median är 5 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil (den så kallade 75 percentilen anger hur lång tid det tar att avgöra 75 procent av de inkomna målen) är 12,6 månader.

Vid årsskiftet 2019/2020 var domstolens totala balansen 4 316 mål. Vid utgången av maj 2020 hade domstolen 3 759 mål i balans. Under aktuell period januari–maj 2020 inkom 2 232 mål och det avgjordes 2 889 mål. Domstolens totala balans har minskat med 557 mål under årets första fem månader.

Skattemål

Under de senaste 12 månaderna har totalt 176 mål inkommit. Det har avgjorts 137 mål. Vad gäller handläggningstiderna för kan följande nämnas. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 10,4 månader. Handläggningstiden i median är 9,6 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil är 16,1 månader.

Socialförsäkringsmål

Under de senaste 12 månaderna har 751 mål inkommit. Det har avgjorts 989 mål. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 15,8 månader. Handläggningstiden i median är 17,5 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil är 20,7 månader.

Det kan härvid uppmärksammas att vid årsskiftet 2019/2020 var den totala balansen 1 254 socialförsäkringsmål. Vid utgången av maj 2020 hade domstolen 986 socialförsäkringsmål i balans. Under aktuell period januari–maj 2020 inkom 347 mål och det avgjordes 615 mål. Balansen har minskat med 268 mål under årets första fem månader.

Under de senaste 12 månaderna har 675 mål inkommit. Det har avgjorts totalt 685 mål. Vad gäller handläggningstiderna för dessa mål kan följande nämnas. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 6,0 månader. Handläggningstiden i median är 5,6 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil är 8,1 månader.

Psykiatrimål

Under de senaste 12 månaderna har totalt 884 mål inkommit. Det har avgjorts 885 mål. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 0,4 månader. Handläggningstiden i median är 0,3 månader. Handläggningstiden i form av 75 percentil är 0,4 månader.

LVU

Under de senaste 12 månaderna har totalt 183 mål inkommit. Det har avgjorts 179 mål. Vad gäller handläggningstiden för dessa mål kan följande nämnas. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 1,4 månader. Handläggningstiden i median är 1,2 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil är 1,6 månader.

LVM

Under de senaste 12 månaderna har totalt 63 mål inkommit. Det har avgjorts 62 mål. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 0,5 månader. Handläggningstiden i median är 0,5 månader. Handläggningstiden i form av 75 percentil är 0,7 månader.

LOU

Under de senaste 12 månaderna har totalt 52 mål inkommit. Det har avgjorts 72 mål. Vad gäller handläggningstiden för dessa mål kan följande nämnas. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 5,1 månader. Handläggningstiden i median är 5,7 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil är 7,2 månader.

Mängdmål

Under de senaste 12 månaderna har totalt 549 mål inkommit. Det har avgjorts 595 mål. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 5,8 månader. Handläggningstiden i median är 3,8 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil är 9,8 månader.

Övriga mål

Under de senaste 12 månaderna har totalt 1 891 mål inkommit. Det har avgjorts 1 820 mål. Vad gäller handläggningstiden för dessa mål kan följande nämnas. Den genomsnittliga handläggningstiden i månader är 8,4 månader. Handläggningstiden i median är 5,7 månader. Handläggningstiden angiven som 75 percentil är 12,9 månader.

b) Redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits efter JO:s inspektion den 9–11 april 2019 för att förbättra handläggningstiderna

Domstolen inledde redan under våren 2019 samtal med Domstolsverket om domstolens ramanslag. Vid budgetdialog med Domstolsverket i augusti 2019 godtogs domstolens begäran om extra medel för att kunna anställa mer personal och därmed på sikt kunna möta måltillströmningen på ett bra sätt. För verksamhetsåren 2019 och 2020 har domstolen därför kunnat anställa mer personal. Nu har domstolen sammanfattningsvis utökat antalet ordinarie domare från sju till åtta. Rekryteringsprocessen av domare påbörjades i augusti 2019 och avslutades i december 2019. Två ordinarie domare har anställts med tillträde den 2 februari respektive den 1 maj 2020. Domstolen har under december 2019 även anställt en förstärkningsdomare från Förstärkningsstyrkan. Under hösten 2019

Domstolen har vidare inrättat och utvecklat en samordningsgrupp på enhet 1. I gruppen finns för närvarande sju samordnare. Deras uppgift är att tillsammans med beredningsansvarig domare följa upp målen på enheten. Uppföljningen syftar bland annat till att identifiera gamla mål, följa handläggningstiden av målen och föreslå åtgärder för att effektivisera handläggningen och avgöra målen snabbare.

Domstolen har även inrättat och kunnat tillsätta personal till en särskild socialförsäkringsgrupp på enhet 2. Detta för att effektivisera handläggningen av socialförsäkringsmål. Gruppen arbetar bland annat med att identifiera gamla mål, följa upp handläggningen av socialförsäkringsmålen och planera för när målen ska avgöras.

Domstolen har också inrättat en digitaliseringsgrupp som arbetar med digitaliseringsfrågor. Det pågår ett omfattande arbete med att digitalisera och därmed effektivisera målhanteringsprocessen i domstolen. Domstolen har övergått till en digitaliserad handläggning i skattemål, folkbokföringsmål, bolagsmål och psykiatrimål. Sedan den 25 maj 2020 är handläggningsprocessen i socialförsäkringsmålen digitaliserad.

En annan åtgärd som vidtagits för att effektivisera handläggningen och frigöra mer tid för uppsättning av mål är att föredragande jurister och notarier inte längre åker med till sjukvårdsinrättningarna i Sundsvall och Östersund när muntliga förhandlingar hålls. Anteckningar i målen förs i stället genom att aktuell personal är närvarande via videolänk.

Domstolen har även förbättrat introduktionen i arbetet för bland annat nyanställda notarier och föredragande jurister. Denna åtgärd har medfört att de senast anställda föredragande jurister under relativt kort tid kunnat påbörja en effektiv handläggning av socialförsäkringsmålen. Även nyanställda notarier har genom den nya introduktionen kommit snabbt in i sina arbetsuppgifter.

Domstolen har vidare omfördelat arbetet i psykiatrimålen. Detta för att frigöra mer tid för notarier och föredragande jurister att upprätta förslag till avgöranden i mål. Domstolshandläggare på kansliet för nu bland annat anteckningar vid muntliga förhandlingar i målen. En annan åtgärd med samma syfte som genomförts är att tvångsmålen enligt LVU och LVM numera fördelas på fler personer än tidigare.

Domstolen har numera även särskilda så kallade avarbetningsdagar varje månad. Vid dessa tillfällen arbetar domstolen med vissa utvalda måltyper exempelvis biståndsmål eller bolagsmål. Handläggningstiden för aktuella mål har då gynnats.

Inför kommande verksamhetsperiod planerar domstolen bland annat att utöka personalen ytterligare, vidta ytterligare organisationsförändringar och digitalisera handläggningen i fler måltyper. En annan viktig fråga som domstolen måste lösa tillsammans med Domstolsverket är en utökning av befintliga lokaler. Det råder i dagsläget en brist på lokaler. Lokalbristen kan komma att hindra domstolen att anställa personal i den takt som domstolens verksamhet växer. Detta kan komma att försvåra domstolens möjligheter att ytterligare effektivisera handläggningen av målen och förbättra handläggningstiderna.

c) Prognos för domstolens handläggningstider

Domstolens totala balans har minskat med cirka 550 mål sedan årsskiftet. Domstolen ser en möjlighet att minska den totala målbalansen ytterligare under verksamhetsåret och därmed förbättra handläggningstiderna. Detta förutsätter

Handläggningstiderna i socialförsäkringsmål är generellt för långa. Fler socialförsäkringsmål än tidigare har dock kunnat avgöras efter rekrytering och tillsättning av handläggare i socialförsäkringsgruppen. Under de senaste 12 månaderna har det kommit in cirka 751 socialförsäkringsmål. Domstolen har avgjort 989 mål. Sedan årsskiftet 2019/2020 har det kommit in 357 mål. Domstolen har avgjort 615 mål. Målbalansen avseende mål som är ett år gamla har minskat med 151 mål sedan årsskiftet. Målbalansen avseende mål som är äldre än ett och ett halvt år har minskat med 123 mål sedan årsskiftet. Domstolen prioriterar de äldsta socialförsäkringsmålen. Den förbättrade handläggningstakten har sin grund i att de senast anställda fördragande juristerna genom utbildning och erfarenhet nu kommit in i handläggningsprocessen på ett bra sätt. Till detta kommer att ytterligare domare börjat arbeta på domstolen. Handläggningstiderna kommer sannolikt att fortsätta att förbättras under verksamhetsåren 2020/2021. En målsättning är då att handläggningstiden (75 percentilen) minskar till cirka 16–18 månader.

Domstolen har även avgjort fler mål enligt socialtjänstlagen än tidigare. Handläggningstiden (75 percentilen) var under perioden 2018 (juni) – 2019 (juni) 11,5 månader. I dagsläget är handläggningstiden (75 percentilen) 8,1 månader. Det är sannolikt att handläggningstiden kommer förbättras ytterligare under verksamhetsåret. En målsättning är att handläggningstiden minskar till cirka 7 månader. Det kan även nämnas att domstolen planerar för att påbörja ett särskilt målprojekt för aktuell måltyp. Ett rekryteringsförfarande till projektet har inletts.

Måltillströmningen för målkategorin övriga mål har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Domstolens målsättning är dock att handläggningstiden för övriga mål bör kunna minska från 12,9 (75 percentil) till 9–10 månader under verksamhetsåren 2020/2021. Domstolen har avgjort 987 mål sedan årsskiftet. Det har kommit in 766 mål under samma period.

Handläggningstiderna i skattemålen har under det senaste året försämrats på grund av personalomsättning. Domstolen har dock efter en nyligen gjord rekrytering av en föredragande jurist målsättningen att handläggningstiderna (75 percentilen) ska minska till cirka 12–13 månader under verksamhetsåren 2020/2021.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Jag har även tagit del av statistik från Domstolsverket över omloppstiderna vid förvaltningsdomstolarna för 2018–2020. Statistiken visar bl.a. domstolarnas måluppfyllelse totalt, exklusive förtursmål och migrationsmål, i förhållande till regeringens verksamhetsmål om att 75 procent av de avgjorda målen ska ta sex månader att handlägga eller kortare. Av statistiken för 2020 framgår att omloppstiden vid Förvaltningsrätten i Härnösand uppgick till 15,1 månader. Vidare framgår att omloppstiden 2018 och 2019 var 13,3 månader.

I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid. Av 17 § förordningen ( 1996:382 )

Av utredningen framgår att mål nr 2787-17 inleddes vid förvaltningsrätten den 20 juli 2017 och bedömdes vara klart för avgörande samma dag. AA:s övriga mål inleddes vid domstolen mellan den 6 februari och 9 mars 2018. När AA i april 2018 meddelade domstolen att han ville återkalla sina överklaganden hade det äldsta målet legat utan åtgärd i nio månader. Därefter dröjde det sju månader innan domstolen kontaktade AA på nytt och frågade om återkallelsen. Vidare dröjde det sex veckor innan domstolen kontaktade ombudet med anledning av AA:s yrkande om muntlig förhandling. Målen avgjordes av domstolen den 14 oktober 2019 och skrevs då av eftersom AA hade bytt anstalt och de aktuella frågorna därmed förfallit.

Handläggningstiden i de aktuella målen uppgick alltså till drygt två år och två månader i det äldsta samt mer än ett år och sju månader i de övriga. Även om förvaltningsrätten inte kan lastas för hela fördröjningen kan jag konstatera att domstolen borde ha vidtagit åtgärder i vissa delar av handläggningen för att driva målen framåt och säkerställa en kortare handläggningstid. Förvaltningsrätten kan inte undgå kritik för att inte ha gjort detta. Jag noterar särskilt att AA omplacerades till en annan anstalt innan målen avgjordes och att han därmed gick miste om en överprövning i sak av Kriminalvårdens beslut.

Vad AA i övrigt har anfört om brister i handläggningen föranleder inte några uttalanden från min sida.

Handläggningstiderna generellt vid domstolen

JO har vid flera tillfällen tidigare kritiserat förvaltningsrätten för långa handläggningstider. I ett beslut den 25 september 2019 fick förvaltningsrätten kritik för långsam handläggning av ett mål om bostadsanpassningsbidrag som det hade tagit över ett år och sex månader att handlägga (JO:s ärende med dnr 7304-2018). I det ärendet uppgav förvaltningsrätten att handläggningstiden i första hand hade berott på personalbrist, hög personalomsättning och en kraftig måltillströmning. JO uttryckte förståelse för att det hade varit en ansträngd arbetssituation vid domstolen men anförde att handläggningstiden ändå inte var acceptabel. I ett beslut den 22 oktober 2019 kritiserades domstolen för långsam handläggning av ett mål om sjukersättning som det hade tagit över ett år och fyra månader att handlägga (JO 2020/21 s. 65). I beslutet uttalade JO bl.a. följande:

Förvaltningsrätten har också i detta ärende uppgett att handläggningstiden i AA:s mål har berott på en fortsatt personalbrist och en betydande personalomsättning samt en mycket kraftig måltillströmning även under tiden fram till augusti 2019. Detta är naturligtvis bekymmersamt. Så sent som den 9–11 april 2019 inspekterades förvaltningsrätten, och i ett protokoll daterat den 8 juli 2019 redogjorde JO för sina iakttagelser och bedömningar bl.a. när det gällde långsam handläggning av en mängd mål vid domstolen. De statistikuppgifter som

Förvaltningsrätten har i remissvaret redogjort för handläggningstiderna vid utgången av maj 2020 för de måltyper som inte är s.k. förtursmål. Av redogörelsen framgår att handläggningstiderna förbättrats och domstolens totala målbalans minskat sedan årsskiftet men att vissa måltyper, bl.a. socialförsäkrings- och skattemålen, fortfarande har generellt för långa handläggningstider. I remissvaret har domstolen även redovisat de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med handläggningstiderna.

Jag konstaterar att förvaltningsrätten har lagt ned ett stort arbete för att komma till rätta med balanserna av mål vid domstolen och att det fram till maj 2020 gav ett visst resultat. Det är glädjande att det arbetet fortskrider. Samtidigt var läget när remissvaret kom in alltjämt bekymmersamt på flera områden och domstolens prognos om förbättrade handläggningstider var beroende av flera externa faktorer, bl.a. tillgången till personal och en normal måltillströmning. Efter att ha tagit del av statistik från Domstolsverket för 2020 kan jag konstatera att förvaltningsrättens handläggningstider för mål som inte är förtursmål totalt sett ökade under det gångna året, trots det arbete som domstolen lagt ned. Det är en mycket bekymmersam utveckling.

Som JO tidigare har konstaterat är det ytterst riksdagen och regeringen som har ansvaret för att domstolarna klarar sina uppgifter och att de kan uppfylla de krav som ställs i 2 kap. 11 § regeringsformen . Jag lämnar därför över beslutet till riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

Ärendet avslutas.