JO dnr 3108-2002

AA, som var intagen i kriminalvårdsanstalten Hall, anförde i en anmälan, som kom in till JO den 9 september 2002, i huvudsak följande. Den 4 september 2002 lämnade han på begäran ifrån sig sin digitala anteckningsbok till vårdaren BB. Det finns inte något vittne till omhändertagandet. Han fick inte något kvitto på att han lämnade ifrån sig anteckningsboken, trots att han begärde det.

I en skrivelse, som kom in till JO den 16 september 2002, anförde AA bl.a. följande. Den 3 september 2002 visiterades hans bostadsrum. I samband med visitationen frågade personalen honom om det fanns något i miniräknaren som han hade i bostadsrummet. Så småningom tog personalen med sig den. Något protokoll över åtgärden eller kvitto fick han dock inte.

Efter remiss anförde kriminalvårdsmyndigheten genom kriminalvårdschefen CC följande.

Utredning av den del i anmälan som avser en handdator

Vid visitation på kvällen den 2 september 2002 i AA:s bostadsrum iakttogs en Ipac handdator. Personalen iakttog att datorn var försedd med IR-port och programmet Internet Explorer, ett program som används för navigering på Internet. Det fanns också bilder som föreföll vara nedladdade från Internet. I adressbokfunktionen fanns personuppgifter avseende personal som är anställd vid Hall. Datorn var plomberad med blå och röd plomberingstape.

Påföljande kväll, således den 3 september 2002, visiterades AA:s bostadsrum igen, då man beslutat att omhänderta handdatorn. Den återfanns inte. AA uppgav att han hade lämnat den i anstaltens skola. Inte heller där återfanns datorn.

På morgonen den 4 september uppmanade samordnare BB AA att lämna ifrån sig handdatorn. AA lämnade då ut en handdator av märket Compaq som inte var plomberad; det var alltså en annan handdator än den som tidigare hade iakttagits i AA:s bostadsrum.

Det noteras att AA inte hade tillstånd att i anstalten inneha dator av något slag. AA har tidigare gjort sig skyldig till misskötsamhet relaterad till dator.

Utredning av den del i anmälan som avser en miniräknare

Vid samtal med en av de tjänstemän som under den senare delen av kvällen den 3 september 2002 genomförde visitationen av AA:s bostadsrum och andra utrymmen på avdelning A har följande framkommit.

AA tillfrågades om miniräknaren med anledning av att det stack ut en liten pappersbit ur den. Om detta uppgav sig AA ingenting veta, till följd varav miniräknaren togs ut ur rummet för att undersökas i bättre ljus och utan AA:s närvaro. Undersökningen visade att det inte fanns anledning att omhänderta miniräknaren, vilket man således inte gjorde. Eftersom miniräknaren undersöktes först efter det att visitationsuppdraget var avslutat hade det blivit så sent att de flesta intagna kunde förväntas ha somnat. Av hänsyn till AA ville den visiterande personalen inte gå in i AA:s bostadsrum igen och därmed väcka upp honom i den händelse han hade somnat, utan man försåg miniräknaren med uppgift om att den hade tagits ut ur AA:s rum och att den skulle läggas tillbaka vid upplåsningen morgonen därpå. Miniräknaren lämnades i den aktuella korridorens under natten obemannade men låsta vaktrum på samma sätt som man gör med sådant som av dagpersonalen sedan skall överlämnas till den korridorens intagna.

De vårdare som dagen efter, alltså onsdagen den 4 september, tjänstgjorde på den avdelning som AA bebodde har tillfrågats om miniräknaren men kan inte erinra sig den. En vårdare med funktionsansvar – har arbetsuppgifter liknande en förmans i civil företagsamhet – kommer ihåg att ”det var någonting med en miniräknare och AA”. Ingen kan emellertid erinra sig huruvida miniräknaren har lagts tillbaka i AA:s rum eller inte.

Vid kontroll med Halls centralförråd upplyses att det inte finns någon miniräknare eller annat slag av räknemaskin införd på AA:s förteckning över tillhörigheter. Därmed uppkommer frågan varifrån AA hade fått miniräknaren och varför han hade den i sitt bostadsrum den 3 september 2002. Om det är relevant i det här fallet vet vi inte, men det är inte ovanligt att intagna tar med sig till sina bostadsrum saker från verkstäder, skolan eller andra lokaler. När sådana föremål påträffas och känns igen av personal brukar de genom personalens försorg återlämnas till det ställe varifrån de kommer.

AA kommenterade remissvaret.

I beslut den 25 mars 2003 anförde JO Lundin följande.

Enligt 24 § lagen ( 1974:203 ) om kriminalvård i anstalt får en intagen i den utsträckning det kan ske utan olägenhet inneha personliga tillhörigheter samt skaffa sig eller mottaga böcker, tidskrifter, tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning under fritiden. I övrigt får en intagen inneha och skaffa sig eller mottaga varor eller annat enligt särskilda bestämmelser. Bestämmelsen kompletteras av 22 § Kriminalvårdsstyrelsens anstaltsföreskrifter (KVVFS 1998:8). Av föreskrifterna framgår att det i den intagnes bostadsrum eller i gemensamma utrymmen inte får förvaras sådant som kan äventyra säkerheten i anstalten, försvåra visitation eller vålla sanitär olägenhet.

Av de ovan angivna bestämmelserna följer att anstalten – under vissa förutsättningar – har rätt att ta om hand egendom i den intagnes bostadsrum och att den aktuella egendomen då skall förtecknas. Enligt min mening bör egendomen förtecknas även om äganderätten till egendomen är oklar eller avsikten är att endast ta med egendomen för närmare undersökning. Jag anser således att anstalten borde ha förtecknat den handdator och miniräknare som togs från AA:s bostadsrum.