JO dnr 342-2003

AA anförde i en anmälan, som kom in till JO den 24 januari 2003, i huvudsak följande. Skattemyndigheten beslutade efter omprövning den 24 mars 1999 att höja hans taxerade inkomst för år 1998. Han överklagade beslutet i en skrivelse som kom in till myndigheten den 14 juni 1999. Myndigheten meddelade sitt obligatoriska omprövningsbeslut först den 14 oktober 2002.

Skattemyndigheten anmodades att yttra sig över det som AA framfört i sin anmälan. I sitt remissvar anförde skattemyndigheten den 25 februari 2003, genom t. f. regionskattechefen BB, i huvudsak följande.

– – –

Den företagna utredningen visar att AA:s uppgifter är riktiga. Skattemyndigheten hade vid den tid då överklagandet kom in som policy att obligatoriska omprövningsbeslut skulle fattas inom tre månader från det att överklagandet kom in. Att som i förevarande fall beslut fattas först efter tre år och fyra månader kan givetvis inte accepteras. Såvitt kunnat utredas har dröjsmålet sin grund i dels vissa inre organisatoriska problem dels i resursbrist vad avser personal. Genom att nya rutiner införts inom skatteförvaltningen med anledning av domar i Europadomstolen torde dröjsmål av liknande slag inte inträffa i framtiden.

Skattemyndigheten, som konstaterar att den allvarligt brustit mot det skyndsamhetskrav som uppställs i 6 kap. 6 § taxeringslagen , beklagar de olägenheter tidsutdräkten kan ha medfört för AA.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

I 6 kap. 3 - 7 §§ taxeringslagen (1990:324) finns bestämmelser om hur ett överklagande från en skattskyldig skall hanteras. Där framgår bl.a. följande.

Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och om så är fallet snarast ompröva det överklagade beslutet. Om skattemyndigheten ändrar sitt beslut i enlighet med den skattskyldiges yrkande förfaller överklagandet. I andra fall skall skattemyndigheten överlämna överklagandet, omprövningsbeslutet

Som framgår har skattemyndigheten i princip en obligatorisk skyldighet att ompröva det överklagade beslutet. Denna omprövning skall enligt lagtexten ske snarast (6 kap. 6 §). Detta kan inte uppfattas på annat sätt än att skattemyndigheten skall behandla dessa ärenden med förtur. Endast i undantagsfall bör ett överlämnande ske senare än någon eller några månader från det att överklagandet kom in till skattemyndigheten (jämför t.ex. JO:s beslut den 23 mars 2000, dnr 600-1999 ).

Även med beaktande av vad myndigheten har anfört om organisatoriska problem och personalbrist är det utomordentligt anmärkningsvärt att det i detta fall dröjde tre år och fyra månader innan myndigheten meddelade sitt obligatoriska omprövningsbeslut.

Ärendet avslutas med den här uttalade mycket allvarliga kritiken