JO dnr 5443-2010

B.M. framförde i en anmälan, som ombud för C.M., klagomål mot Förvaltningsrätten i Jönköping avseende handläggningen av ett mål rörande C.M:s sjukpenninggrundande inkomst. I anmälan uppgavs bl.a. följande. Förvaltningsrätten beslutade i september 2010 att återförvisa målet till Försäkringskassan eftersom det överklagade beslutet inte hade omprövats innan det vidarebefordrades till förvaltningsrätten. C.M. fick vänta på det beskedet i över sju månader. Den kontrollen borde ha gjorts tidigare.

Handlingar i bl.a. förvaltningsrättens mål 2499-10 begärdes in och granskades. Av dessa framgick att överklagandet inkom till förvaltningsrätten den 2 mars 2010 och att viss skriftväxling sedan förekommit innan domstolen den 17 september visade målet åter till Försäkringskassan.

Förvaltningsrätten anmodades därefter att göra en utredning och komma in med yttrande över vad som framförts i anmälan till JO.

Förvaltningsrätten (lagmannen Birgitta Holmgren) kom in med ett yttrande till vilket fogats yttranden från rådmännen Jan R. Jansson och Kjell Johansson.

Jan R. Jansson, som varit ansvarig domare för målet från det att det registrerades vid domstolen och fram till den 20 augusti 2010 då det lottades om till annan rotel, uppgav att han borde ha uppmärksammat att kassans beslut inte hade omprövats enligt 20 kap. 10 § lagen om allmän försäkring och att beslutet därför inte kunde prövas av förvaltningsrätten. Han beklagade djupt det begångna misstaget.

Birgitta Holmgren anförde följande.

Bakgrund

Aktuellt mål kom in till Förvaltningsrätten i Jönköping den 2 mars 2010. Målet avgjordes den 17 september 2010 genom återförvisning till Försäkringskassan för omprövning.

Förvaltningsrätten beslutade den 3 november 2010 att målet skulle avgöras med förtur, FJOA 2010:215. Målet avgjordes genom dom den 23 november 2010. – – –

Förvaltningsrättens yttrande

När ett mål kommer in till förvaltningsrätten ska detta granskas vad gäller formella förutsättningar att pröva detsamma. Vid en sådan granskning ska eventuella brister upptäckas. Det gäller t.ex. mål som kommer in från Försäkringskassan, där ett nödvändigt beslut om omprövning saknas.

I det mål som nu är aktuellt har det alltför sent uppmärksammats att det överklagade beslutet inte hade omprövats av Försäkringskassan. Detta har lett till en fördröjning av förvaltningsrättens avgörande av frågan om sjukpenninggrundande inkomst.

Efter överklagandet av omprövningsbeslutet har förvaltningsrätten handlagt målet med förtur, vilket har minskat fördröjningen avsevärt. Den totala omloppstiden har varit knappt åtta månader från det första målets inkomstdatum fram till dess den överklagade frågan avgjorts genom dom.

Förvaltningsrätten har som verksamhetsmål att sjuttiofem procent av målen om socialförsäkring ska avgöras inom åtta månader och mediantiden ska vara sex månader. Målsättningarna är satta i relation till att förvaltningsrätten långsiktigt söker nedbringa sina balanser för att uppnå regeringens verksamhetsmål.

Det är beklagligt att en formell brist i ett mål, som gör att förvaltningsrätten inte kan göra en prövning i sak, upptäcks i ett sent skede av handläggningen. Som framgår av bifogade yttranden arbetar förvaltningsrätten med checklistor för att undvika detta. Checklistorna har i samband med en omorganisation av det inre arbetet vid domstolen, nyligen omarbetats.

Av yttrandena från Jan R. Jansson och Kjell Johansson framgick att det numera, i den checklista som förvaltningsrätten använder vid kontrollen av nya mål, uttryckligen anges att kontroll ska ske av att det överklagade beslutet i socialförsäkringsmål är ett beslut efter omprövning.

B.M. yttrade sig över remissvaret.

Enligt 20 kap. 11 § i den numera upphävda lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring skulle försäkringskassan ha behandlat C.M:s överklagande som en begäran om omprövning och omprövat sitt beslut enligt 20 kap. 10 § samma lag . Eftersom så inte hade skett fanns det inga förutsättningar för förvaltningsrätten att pröva C.M:s överklagande. Som förvaltningsrätten också angett borde domstolen redan vid den inledande granskningen av målet – som kom in till förvaltningsrätten den 2 mars 2010 – ha uppmärksammat detta och då ha återförvisat målet till Försäkringskassan för omprövning. Nu gjordes inte detta förrän den 17 september 2010.

Jag noterar att domstolen har vidtagit åtgärder såväl för att prioritera avgörandet av det nya målet som för att minska risken för att liknande fel ska uppstå.

Vad anmälaren anfört i övrigt föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.