JO dnr 776-2003

I en anmälan till JO ifrågasatte AA Landskrona tingsrätts (numera Lunds tingsrätt) handläggning av ett brottmål.

Av de infordrade handlingarna framgick att huvudförhandling i målet som gällde olaga hot m.m. hölls den 6 september 2001. AA var målsägande. Tf. lagmannen BB var rättens ordförande.

Ärendet remitterades till tingsrätten som anmodades att lämna upplysningar och yttra sig enligt bl.a. följande.

Av de handlingar som granskats framgår inte sättet för domens meddelande.

a) Framgår detta av någon annan handling i målet?

b) På vilket sätt meddelades domen?

c) Om domen avkunnades, skedde detta i parternas närvaro?

Tingsrätten (lagmannen CC) instämde i vad rådmannen BB hade anfört i ett bifogat yttrande.

BB

Fråga om sättet för domens meddelande Det framgår inte av någon handling i akten på vilket sätt domen avkunnades/meddelades. Detta är en uppgift som inte behöver antecknas enligt 6 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken . Uppgiften är knappast av sådant slag att den skall antecknas enligt punkten nio i nämnda lagrum.

Domen är daterad samma dag som huvudförhandling hölls i målet. Enligt anteckningarna från huvudförhandlingen avslutades denna kl. 16.30. Förhandlingen tog längre tid än som planerats. Sannolikt har parterna underrättats om att dom

Domen bör ha avkunnats strax efter kl. 18 och vid denna tidpunkt har det högst sannolikt inte funnits några parter närvarande.

I ett beslut den 3 mars 2004 anförde chefsJO Melin följande.

Av utredningen har framkommit att tingsrätten höll huvudförhandling i målet den 6 september 2001 och att domen är daterad samma dag. Tingsrätten har upplyst att det är sannolikt att parterna vid huvudförhandlingen underrättades om att dom skulle avkunnas senare under dagen och att denna högst sannolikt avkunnades i parternas utevaro. Sättet för domens meddelande framgick emellertid inte av anteckningarna förda vid förhandlingen, dagboksbladet eller av någon annan handling i akten. Enligt tingsrättens uppfattning är det inte en sådan uppgift som behöver antecknas.

I 6 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken (RB) regleras i nio punkter vad som skall antecknas vid ett sammanträde för bl.a. huvudförhandling i brottmål. I de första åtta punkterna anges att vissa särskilda uppgifter såsom tid och ställe för sammanträdet, vilka som deltar m.m. skall noteras. I punkten nio föreskrivs att det som i övrigt förekommer vid ett sammanträde, i den mån det kan ha betydelse för parterna eller för högre rätt, skall antecknas.

Anteckningar från en huvudförhandling behöver inte innehålla en redogörelse för förhandlingens gång. Det är dock viktigt att man i efterhand kan få besked bl.a. om vilka beslut som rätten har fattat under förhandlingen. Detta skall framgå av målregistret eller av en handling i akten eller, om ett protokoll behövs, av detta (jfr prop. 1999/2000:26 s. 76 ).

Vid en huvudförhandling skall rätten ge parterna besked om såväl sättet som tidpunkten för domens meddelande. Ett sådant besked är enligt min mening en uppgift som, med tillämpning av 6 kap. 3 § första stycket 9 RB , lämpligen bör antecknas, om inte annat för att underlätta en eventuell granskning i efterhand av vad som skett i målet. Likaså anser jag att det av samma skäl är lämpligt att när dom avkunnas det antecknas huruvida detta skett i parternas närvaro eller inte. Jag noterar att det av tingsrättens yttrande framgår att anteckning i dessa avseenden gjorts i det mål i vilket huvudförhandling hölls omedelbart efter huvudförhandlingen i det mål som anmälan avser. Jag kan likväl inte kritisera tingsrätten för att den i detta mål gjort en annan bedömning.