JO dnr 982-2000

Lördagen den 11 mars 2000 innehöll Östgöta Correspondenten en artikel med uppgift om att försäkringskassans lokalkontor i Motala hade stora problem med att betala ut sjukpenning i tid. Enligt artikeln fick de sjukskrivna vänta upp till 50 dagar på sin sjukpenning.

Med anledning av innehållet i tidningsartikeln beslutade jag att utreda saken inom ramen för ett på mitt initiativ upptaget ärende.

Ärendet remitterades till försäkringskassan för utredning och yttrande. I sitt remissvar anförde kassan genom direktören AA följande.

Tidningsartikeln tar upp problemet med långa handläggningstider för ärenden som gäller utbetalning av sjukpenning vid försäkringskassans lokalkontor i Motala.

Det kan inledningsvis konstateras att uppgifterna om långa handläggningstider är riktiga. Lokalkontoret i Motala har – i motsats till vad som gäller för länets övriga lokalkontor – på senare tid inte klarat att nå upp till försäkringskassans mål att utbetalning av sjukpenning skall ske inom högst 25 dagar efter det att sjukanmälan inkommit till försäkringskassan; t.ex. genom arbetsgivare efter sjuklöneperiodens slut. Försäkringskassan ser givetvis allvarligt på detta och försök har som framgår av det följande redan tidigare gjorts för att komma till rätta med problemet.

Försäkringskassan Östergötland är organiserad i tre geografiska områden som har egen budget. Lokalkontoret i Motala ingår i kassans område Väster. Centralkontoret har i samråd med ledningen för område Väster sökt utreda frågan och därvid kommit fram till följande:

1. När resursbehovet för lokalkontoren fastställdes för år 1999 hade Motala ett sjukpenningtal på cirka 15 utbetalade nettodagar per sjukpenningförsäkrad. Detta motiverade att den grupp som svarar för utbetalning av sjukpenning tilldelades fyra och en halv heltidstjänst. Bemanningen räckte i början av året till för att uppnå försäkringskassans mål. Sjukskrivningstalet har därefter ökat dramatiskt för länet liksom för landet i övrigt. För Motalas del har ökningen varit större än för övriga lokalkontor i länet, vilket medfört en särskild arbetsökning för Motalakontoret ... I

2. En annan orsak till den dåliga måluppfyllelsen är också att sjukskrivnings- frekvensen ökat bland lokalkontorets anställda, vilket förtagit effekten av de åtgärder försäkringskassan hittills vidtagit för att skapa en behövlig förstärkning. Så har t.ex. en av de personer som tillfördes utbetalningsgruppen vid årsskiftet nyligen återgått i tjänst på halvtid efter att ha varit helt sjukskriven under större delen av året.

Det har alltså visat sig att läget under en period fram till mitten av mars månad försämrats ytterligare. Därefter har dock en förbättring skett och vid kontorets senaste mätning, den 31 mars 2000, hade utbetalning av sjukpenning skett efter högst 28 dagar i alla de ärenden där beslutsunderlaget varit komplett. Denna förbättring förväntas bli bestående med hänsyn till att den vidtagna förstärkningen ger fullt utslag då den handläggare som nu arbetar halvtid återgår i heltidsarbete. Därtill kommer att den andra handläggaren som tillsattes vid årsskiftet då var ovan vid arbetsuppgifterna och nu alltmer kommer in i arbetet samt att utbetalningsgruppen kommer att arbeta övertid under andra halvan av april månad.

Förhoppningen är därför att läget tämligen omgående förbättras så att lokalkontoret uppnår det uppställda målet på högst 25 dagars handläggningstid.

Ärendet remitterades även till Riksförsäkringsverket för yttrande. I sitt remissvar anförde verket genom generaldirektören BB följande.

– – –

Gällande regler för rätt till sjukpenning

I 3 kap. lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring (AFL) regleras rätten till sjukpenning. En förutsättning för rätt till sjukpenning är att den försäkrades arbetsförmåga på grund av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel. Den försäkrade ska i ett sjukfall ge in en skriftlig försäkran för sjukpenning till försäkringskassan. Innan utbetalning av sjukpenning ska den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst fastställas. Den försäkrade ska ge in läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom senast fr.o.m. den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Fr.o.m. den 28:e dagen efter sjukanmälningsdagen ska den försäkrade inge ett särskilt läkarutlåtande för att styrka nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom.

RFV:s yttrande med anledning av remiss den 29 augusti 2000

Det finns ingen lagregel eller rekommendation som uppställer krav på handläggningstider av ärenden gällande sjukpenning. Av förvaltningslagen (1986:223) framgår bl.a. att varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. RFV konstaterar att det inte finns något uppsatt riksmål för handläggningstider av ärenden gällande sjukpenning. De enskilda försäkringskassorna kan fastställa mål för sin verksamhet. Försäkringskassan i Motala har som mål att utbetalning av sjukpenning ska ske inom högst 25 dagar efter det att sjukanmälan inkommit till kassan. Den omständigheten att handläggningstiden under en period fördubblats ser RFV som oroväckande. Av den utvärdering och prognos som kassan presenterat framgår att handläggningstiderna för utbetalning av sjukpenning avsevärt förkortats och att målet på högst 25 dagars handläggningstid numera uppnås.

JO har begärt att RFV uttalar sig om handläggningstider för utbetalning av sjukpenning vid landets övriga försäkringskassor. Nuvarande teknikstöd ger ingen möjlighet att följa genomströmningstid för sjukpenningärenden kontinuerligt, utan mätningar görs vid enstaka tillfällen.

RFV har med anledning av begäran om yttrande från JO tagit kontakt med några centrala försäkringskassor och erhållit följande information. Dalarna har satt upp

RFV anser att frågan om genomströmningstider för sjukpenningärenden är central och det nya ärendehanteringssystem som sätts ut under 2001 möjliggör att detta följs kontinuerligt.

Eftersom sjukpenning utgör ett försörjningsstöd bör enligt RFV:s mening målsättningen vara att den försäkrade får sin sjukpenning utbetald i nära anslutning till den tidpunkt då han normalt skulle ha fått sin månatliga inkomst. Verket finner därför att det i normalfallet är orimligt med handläggningstider längre än en månad.

Sjukpenning ersätter en inkomst som den försäkrade normalt är beroende av för sin försörjning. Det är därför viktigt att sjukpenningärenden handläggs med största möjliga skyndsamhet. En rimlig målsättning bör enligt min mening vara att, såsom RFV också anfört, den försäkrade får sin sjukpenning utbetald i nära anslutning till den tidpunkt då han normalt skulle ha fått sin månatliga inkomst. Jag instämmer således i verkets bedömning att det i normalfallet är orimligt med en handläggningstid längre än en månad.

Av utredningen i ärendet framgår att det vid försäkringskassans lokalkontor i Motala under en period tog upp till 50 dagar att handlägga sjukpenningärenden. En så lång handläggningstid är enligt min mening inte acceptabel annat än i mycket speciella fall. Kassan har redovisat orsakerna till de sena utbetalningarna och vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Av remissvaret framgår även att en förbättring har skett och att handläggningstiderna för utbetalning av sjukpenning vid kassans mätning den 31 mars 2000 väsentligt hade förkortats. Kassan kan likväl inte undgå kritik för de långa handläggningstider som förekommit vid lokalkontoret i Motala.

Ärendet avslutas.