Förfalskning

Beskrivning saknas!

Rättsfall6

AD 2008 nr 58: Fråga om en arbetstagare blivit avskedad eller frånträtt sin anställning. I målet, som också gällt en lönefordran, har arbetsgivaren bestritt ett löneyrkande med åberopande av en lönekvittens i original. Arbetstagaren har invänt att hans namnteckning är förfalskad. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren inte har lyckats göra antagligt att så är fallet, och godtagit kvittensen som bevis.
NJA 1986 s. 829: Målsägande har ansetts kunna föra särskild talan om förverkande av egendom som påståtts ha frambragts genom förfalskning, trots att hans talan inte grundats på förfalskningsbrottet utan på påstående att egendomen kan befaras komma till brottslig användning (36 kap 3 § BrB).
NJA 1982 s. 863: Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.
RH 2009:49: I mål om klander av bodelning har den ena maken åberopat ett äktenskapsförord till stöd för att bodelning inte ska ske. Han har, när den andra maken bestritt handlingens äkthet, ansetts ha bevisbördan för att äktenskapsförordet är äkta. För att uppnå beviskravet har han haft att göra övervägande sannolikt att den andra maken undertecknat äktenskapsförordet.
NJA 1989 s. 656: Fråga huruvida exemplar av protokoll över husrannsakan och kroppsvisitation och över beslag, vilka upprättats med användande av blankettset, utgör urkunder i den mening som avses i 14 kap 1 § BrB. Tillika fråga huruvida ändringar, vilka den åklagare som hade beslutat åtgärderna i efterhand företagit i protokollen, kan anses ha skett falskeligen och inneburit fara i bevishänseende.
NJA 1986 s. 234: Ett bedrägeri som avsåg utfående av varor till ett värde av ungefär 3 700 kr har begåtts med begagnande av ett av den tilltalade förfalskat postkvitto. Bedrägeriet har med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grovt och den tilltalade har därför dömts för bedrägeri och urkundsförfalskning.