AD 2008 nr 58

Fråga om en arbetstagare blivit avskedad eller frånträtt sin anställning. I målet, som också gällt en lönefordran, har arbetsgivaren bestritt ett löneyrkande med åberopande av en lönekvittens i original. Arbetstagaren har invänt att hans namnteckning är förfalskad. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren inte har lyckats göra antagligt att så är fallet, och godtagit kvittensen som bevis.

Parter:

N.Z.; Förvaltningsbolaget mersmak i Lund Aktiebolag

Nr 58

N.Z. i Eslöv

mot

Förvaltningsbolaget mersmak i Lund Aktiebolag i Veberöd

samt

Förvaltningsbolaget mersmak i Lund Aktiebolag i Veberöd

mot

N.Z. i Eslöv.

Överklagade avgörandet: Lunds tingsrätts dom den 16 juli 2007 i mål nr T 2445-06

Tingsrättens dom, se bilaga.

N.Z. har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska förplikta Förvaltningsbolaget mersmak i Lund AB (bolaget) att till honom betala 202 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning i målet (den 4 juli 2006) till dess betalning sker. Han har vidare yrkat befrielse från skyldigheten att betala bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten.

Bolaget har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, punkten 1, helt ska ogilla N.Z:s talan, med undantag för det redan vid tingsrätten medgivna beloppet om 1 500 kr.

Part har bestritt motparts ändringsyrkande.

Bolaget har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på N.Z:s begäran hållits förnyat förhör under sanningsförsäkran med honom. På bolagets begäran har hållits förnyat förhör under sanningsförsäkran med G.G. Vidare har vittnesförhören med E.A., S.J., V.T., D.B., C.B. och N.D. förebringats i Arbetsdomstolen genom banduppspelning av förhören vid tingsrätten. Bolaget har åberopat skriftlig bevisning.

Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom.

Domskäl

Avskedandet

Arbetsdomstolen finner i likhet med tingsrätten att det inte finns anledning att ifrågasätta N.Z:s uppgift om att G.G:s son A. under grälet uppmanat honom att omedelbart lämna restaurangen. Det är ostridigt att N.Z. därefter inte återkommit till restaurangen.

Arbetsdomstolen har i ett flertal tidigare domar haft anledning att ta ställning till situationer liknande den nu aktuella. Frågeställningen har varit om en arbetstagare själv har lämnat sin anställning efter en kontrovers med arbetsgivaren eller om arbetstagaren blivit uppsagd eller avskedad. Vad som i ett mer eller mindre upprört tillstånd sägs mellan en arbetsgivare och en arbetstagare är ofta inte att betrakta som en bindande rättshandling. En arbetstagare kan emellertid uppfatta vad som inträffar som en uppsägning eller ett avskedande och därför inrätta sitt handlande efter detta. En arbetsgivare kan då inte utan vidare utgå från att arbetstagaren, om han eller hon lämnar arbetsplatsen, själv har frånträtt anställningsavtalet. Det kan därför åvila arbetsgivaren att vara aktiv för att undanröja den oklarhet som har uppstått rörande anställningens bestånd. Om arbetsgivaren hade grundad anledning att inse att arbetstagaren uppfattat sig som avskedad åligger det arbetsgivaren att agera för att undanröja det missförstånd som uppstått. Om arbetsgivaren inte gör det inom skälig tid har anställningsförhållandet ansetts upplöst av arbetsgivaren, dvs. händelseförloppet jämställs med ett avskedande (se t.ex. AD 2004 nr 86 och där anmärkta rättsfall).

I detta fall har N.Z. inte lyckats visa att A.G., som var ansvarig för baren, haft en sådan ställning hos bolaget att han har haft rätt att avskeda personal på restaurangen. Det utesluter emellertid inte att N.Z. kan ha uppfattat saken så och betraktat sig som avskedad. Utredningen visar emellertid inte annat än att bolagets företrädare G.G. velat behålla N.Z. som anställd och efter händelsen gjort flera försök att få kontakt med N.Z., men inte lyckats. Arbetsdomstolen delar därmed tingsrättens slutsats om att det inte är visat att N.Z. blivit avskedad från sin anställning. Hans yrkanden om skadestånd ska därför avslås.

Lönefordringen

N.Z. har haft en heltidsanställning hos bolaget med månadslön och är berättigad till lön för den tid anställningen pågått. Parterna är ense om att anställningen upphörde den 9 maj 2006, men har olika uppfattningar om när den inleddes. Enligt N.Z. påbörjades anställningen redan den 3 mars, dvs. samma dag som överenskommelsen mellan honom och Restaurant Papaya träffades. Bolagets uppfattning vid tingsrätten var att den inleddes den 1 april 2006, då den nya meny, för vilken N.Z. var ansvarig, började tillämpas på restaurangen i Hässleholm. Som Arbetsdomstolen uppfattat bolagets inställning här medger bolaget nu att anställningen påbörjades den 27 mars 2006. G.G. har nämligen bekräftat N.Z:s uppgift om att han den 27 och 28 mars 2006 arbetade på restaurangen och tillsammans med övriga kockar lagade rätterna i den nya menyn.

N.Z. har berättat om hur han redan den 3 mars 2006, när den ovan nämnda överenskommelsen träffats, följde med G.G. till restaurangen i Hässleholm och började arbeta, men han har inte påstått att något uttryckligt muntlig avtal ingåtts om att hans tillsvidareanställning skulle påbörjas redan denna dag eller att avtal träffats om att han i avvaktan på tillsvidareanställningen skulle ha s.k. timanställning eller annan visstidsanställning. Det har alltså inte ens påståtts att något annat avtalats mellan parterna än vad som framgår av den skriftliga överenskommelsen från den 3 mars 2006. I den finns antecknat att anställningen ”planeras gälla från och med den 20 mars 2006”. Enligt bolaget bestämdes detta datum utifrån när Arbetsförmedlingen kunde tänkas fatta beslut om lönebidrag för anställningen.

Det är ostridigt att N.Z. under mars månad 2006 befann sig på restaurangen i viss omfattning och att han bl.a. förberedde den nya menyn och medverkade till att den kom till tryckning. N.Z. har hävdat att han arbetat 333 timmar under mars månad och yrkat lön för den tiden. Någon bevisning som kan ge stöd för att han arbetat i den omfattningen har inte lagts fram. G.G. har i förhöret med honom uppgett att N.Z. enligt hans uppfattning under större delen av mars 2006 inte vistades på restaurangen i egenskap av anställd utan för att bekanta sig med arbetsplatsen och att arbetet med menyn kan ha tagit högst en kväll.

Enligt Arbetsdomstolens mening är inte förhållandena sådana att det mot bolagets bestridande kan anses att N.Z:s anställning inleddes redan den 3 mars 2006. Den får i stället anses ha påbörjats den 27 mars 2006. N.Z. har inte visat att han för den delen av mars månad är berättigad till mer än lön för ordinarie arbetstid.

N.Z. har således rätt till lön för 5 dagar i mars 2006, vilken kan beräknas till 5/31 av 17 000 = 2 742 kr. Inte heller beträffande lönen för april och maj månad 2006 har N.Z. visat att han varit berättigad till ersättning utöver den avtalade månadslönen. Bolaget har å andra sidan inte heller mot N.Z:s bestridande kunnat styrka sitt påstående om att denne varit ledig utan lön under några dagar i maj 2006. Lönen för maj 2006 ska således beräknas till det belopp som tingsrätten angett, 4 935 kr.

N.Z. har invänt att han inte erhållit någon lön för april månad 2006. Häremot har bolaget som bevis för sitt påstående om att lön utbetalats åberopat en lönespecifikation i original avseende denna månad. Specifikationen avser N.Z. och är på utrymmet för kvittens försedd med en namnunderskrift, som bolaget påstår är N.Z:s. G.G. har under sanningsförsäkran uppgett att han betalat lön för april i enlighet med lönespecifikationen. N.Z. har förnekat att han erhållit lön för april och påstått att det inte är hans namnteckning som finns på lönespecifikationen. Enligt honom visar en jämförelse mellan denna namnteckning och hans namnteckning på överenskommelsen av den 3 mars 2006 att den förra är förfalskad.

Arbetsdomstolen gör i denna del följande bedömning.

Normalt sett torde en arbetsgivare visa att han fullgjort sin betalningsskyldighet genom att, när lönen som i detta fall utbetalats kontant, förete ett lönekvitto i original med arbetstagarens namnteckning. Det har bolaget gjort. Vid sådant förhållande bör enligt Arbetsdomstolens mening arbetstagaren vara skyldig att i vart fall göra antagligt att det är fråga om en förfalskning. I detta fall har ingen sakkunnig granskning av namnteckningen skett. Enligt domstolens bedömning kan namnteckningen på lönespecifikationen inte anses vara så pass avvikande från den på överenskommelsen den 3 mars 2006 att N.Z. har gjort antagligt att den är förfalskad. Någon annan omständighet som kan tyda på att den är förfalskad än hans egen utsaga under sanningsförsäkran har inte framkommit. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i denna del finner därför Arbetsdomstolen att lönespecifikationen får godtas som bevis för att löneutbetalning skett i enlighet med vad som anges på densamma.

Slutsatsen av det anförda är att N.Z. inte lyckats visa att han har någon fordran på lön för april månad 2006.

Det är ostridigt att N.Z. erhållit lön med 1 500 kr. Bolaget ska således betala resterande lön till N.Z. med 2 742 kr + 4 935 kr - 1 500 kr = 6 177 kr.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolen har funnit att N.Z. förlorat målet vad avser frågan om avskedande och endast fått bifall till en mindre del av sitt löneyrkande. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet härmed. Tingsrättens dom ska stå fast i fråga om rättegångskostnaderna.

Mot bakgrund av utgången av målet i Arbetsdomstolen ska N.Z. även förpliktas att ersätta bolagets rättegångskostnader i Arbetsdomstolen. Det yrkade beloppet är skäligt.

Domslut

Domslut

1. Med ändring av tingsrättens domslut punkt 1 förpliktar Arbetsdomstolen Förvaltningsbolaget mersmak i Lund AB att till N.Z. utge sextusenetthundrasjuttiosju (6 177) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 4 juli 2006 till dess betalning sker.

2. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut punkt 2.

3. Arbetsdomstolen förpliktar N.Z. att ersätta Förvaltningsbolaget mersmak i Lund AB för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med sextontusensexhundrasjuttiosex (16 676) kr, varav 15 547 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

4. För det biträde Hans-Ola Mårtensson har lämnat N.Z. i Arbetsdomstolen fastställs, efter korrigering av felsummering, ersättningen enligt rättshjälpslagen till tjugoåttatusentrehundratrettiotre (28 333) kr, varav 16 215 kr för arbete, 4 502 kr för utlägg, 2 850 kr för tidsspillan samt 4 766 kr för mervärdesskatt.

Dom 2008-06-25, målnummer B-80-2007

Ledamöter: Inga Åkerlund, Ulrika Stenbeck Gustavson, Eva Plogeus, Gabriella Forssell, Rigmor von Zweigbergk, Staffan Holmertz (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Lars E. Rabenius. Enhälligt.

Sekreterare: Maria Vereide Dahlberg

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamot: Mikael Petersson)

BAKGRUND

Förvaltningsbolaget mersmak i Lund AB (härefter Mersmak) är ett bolag som driver verksamhet i restaurangbranschen. Ställföreträdare för bolaget är G.G. Mersmak drev tidigare i Hässleholm Cats Bar & Restaurang (härefter Cats Bar). N.Z. är utbildad kock och har under många år arbetat som sådan i olika restauranger. I början av år 2006 arbetade N.Z. som kock hos restaurant Papaya i Lund, en restaurang som G.G. drev tillsammans med en kusin. För N.Z:s lön betalade arbetsförmedlingen lönebidrag. Den 3 mars 2006 träffade Restaurant Papaya genom G.G. och N.Z. följande skriftliga överenskommelse.

Restaurant Papaya betalar denna dag till N.Z. kr 10.000 som förlikning avseende N:s fordran på rest. Papaya avseende OB-ersättning och semesterersättning. N:s anställning på rest Papaya anses därmed avslutad på N:s egen begäran och flyttar sin anställning till Restaurant Cats i Hässleholm. Anställningsstödet från Arbetsförmedlingen skall därmed flyttas till Rest Cats och N:s anställning planeras gälla från och med den 20 mars 2006.

N.Z. planerade och bestämde under mars 2006 en ny meny för Cats Bar och han började arbeta i restaurangen som köksmästare. Anställningen var en lönebidragsanställning och lönen bestämdes till 17 000 kr i månaden. Den 9 maj 2006 uppkom i restaurangen meningsskiljaktigheter mellan N.Z. och G.G:s son A. varefter N.Z. lämnade lokalen för att därefter inte återvända till restaurangen. N.Z. gör gällande att han vid samtalet med A. blev avskedad från sin anställning.

YRKANDEN

N.Z. har yrkat att tingsrätten förpliktar Mersmak att till honom betala 202 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan (den 4 juli 2006; tingsrättens anmärkning) till dess betalning sker.

Mersmak har medgett att betala 1 500 kr till N.Z. men i övrigt bestritt yrkandet.

Mersmak har fordrat ersättning för rättegångskostnader.

PARTERNAS GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

N.Z.: Han började arbeta för restaurant Cats Bar den 3 mars 2006, dvs. samma dag som han och G.G. skriftligen kom överens om anställningen. På ansökan av parterna beslöt arbetsförmedlingen den 23 mars 2006 att lönebidrag skulle utbetalas for N.Z:s arbete hos Mersmak i Cats Bar. N.Z. har arbetat för restaurangen alla dagar i veckan, måndag - fredag kl 07 - 23 samt lördag och söndag kl 14 - 21. Under helgerna kom han emellertid till restaurangen redan kl 10. Han arbetade 333 timmar i mars, 346 timmar i april och 76 timmar i maj. Med en nettolön om 75 kr i timmen uppgår hans löneanspråk till 24 975 kr för mars, 25 950 kr för april och 5 700 kr för maj eller tillhopa 56 625 kr. Om en nettolön om 75 kr i timmen inte godtas skall lönen i vart fall beräknas utifrån bruttolönen 17 000 kr i månaden. Hans arbete bestod i mars av arbete på restaurangen under 10-12 dagar, planering i hemmet av restaurangens nya meny med bl.a. mexikanska rätter och besök på ett tryckeri i Landskrona som skulle trycka den nya menyn. En dag i slutet av mars provlagade han mat med restaurangens personal. Menyn han gjorde var på fyra sidor. I april var han på restaurangen varje dag från morgon till kväll. Den 7 maj kände han sig trött och sjuk men arbetade ändå. Den 9 maj arbetade han på nytt. Han var fortfarande sjuk och talade om för A. att han ville gå hem. A. blev rasande och hotfull och uppmanade honom att sticka därifrån. A. har tidigare varit hotfull och våldsam mot andra personer och han blev därför rädd. Han uppfattade A:s agerande som att han blev avskedad och åkte genast hem. Det fanns ingen grund att avskeda honom. Mersmak har vidare inte uppfyllt formföreskrifterna för avskedande i lagen om anställningsskydd. Avskedandet har nämligen inte skett skriftligen och besvärshänvisning har inte lämnats. G.G. var visserligen inte närvarande vid avskedandet. A. var emellertid genom sin ställning på restaurangen och sin nära relation till G.G. att se som restaurangchef med arbetsgivarfunktion och behörighet att fatta beslut om avskedande. A. hade i vart fall genom ställningsfullmakt rätt att fatta beslut om avskedande. Han var arbetslös till oktober 2006 trots att han sökte olika arbeten. I oktober erhöll han ett tillfälligt arbete på restaurang Sparta i Lund och han arbetar numera på en restaurang i Malmö. Han har erhållit bidrag till sin försörjning med 98 000 kr men är skyldig att återbetala detta belopp. Som kock springer man mycket i arbetet. Han har därför drabbats av en arbetsskada i ena höften. Han kan leva med skadan om han arbetar normalt.

Avskedandet har alltså inte varit sakligt grundat och dessutom kränkande för honom. Det har inte heller uppfyllt lagens formföreskrifter. Med hänsyn till det nu anförda och till att han har varit anställd en förhållandevis kort tid är han berättigad till ett ideellt skadestånd om 100 000 kr. Han är vidare berättigad till ersättning för den ekonomiska skada han drabbats av på grund av det felaktiga avskedandet. Den ekonomiska skadan kan beräknas till sex månadslöner om 17 000 kr, dvs. 102 000 kr. Han har valt att låta innehållen lön om 56 625 kr ingå i detta belopp. Mersmak är under alla förhållanden skyldigt att ersätta honom för innehållen lön.

Mersmak: N.Z. anställning hos Mersmak inleddes genom att han arbetade på Restaurant Papaya i Lund. Denna anställning upphörde genom den skriftliga överenskommelsen den 3 mars 2006. I överenskommelsen ingick att N.Z. den 20 mars 2006 skulle börja arbeta på Mersmaks restaurang Cats Bar. Datumet för anställningen bestämdes utifrån när arbetsförmedlingen kunde tänkas fatta beslut om lönebidrag. I själva verket började N.Z:s nya arbete först i april 2006.

Parterna var överens om att han skulle arbeta fem dagar per vecka och åtta timmar varje arbetsdag samt att han för sitt arbete skulle erhålla lön med 17 000 kr per månad. N.Z. arbetade på Cats Bar hela april 2006 och några dagar i maj 2006; i maj uppskattningsvis 30 timmar. Han blev snabbt trött på att pendla och uppgav att han ville sluta arbetet. Det var svårt att fa tag på en annan kock som klarade av att laga mat enligt den meny som N.Z. upprättat. G.G. försökte därför övertala N.Z. att vara kvar hela maj. Den 9 maj 2006 uppträdde N.Z. stökigt och otrevligt mot annan personal på restaurangen varefter han lämnade restaurangen. Det är riktigt att N.Z. denna dag hade ett samtal med G.G:s son A. men det bestrids att A. uttalat sig på det som N.Z. påstår. G.G. var själv inte närvarande under uppträdet på restaurangen. När han fick veta att N.Z. hade lämnat restaurangen sökte han genast få tag på denne. Han ringde samma dag till N.Z. och åkte dagen efter hem till honom. N.Z. besvarade inte telefonsamtal och öppnade inte dörren för honom. G.G. tog därefter kontakt med K.F. hos arbetsförmedlingen för att med dennes hjälp ordna upp situationen. K.F. kallade till ett möte som G.G. kom till men som N.Z. uteblev från. A. var anställd vid Cats Bar med ansvar för baren. Alla aktier i Mersmak ägs av G.G. och A. är alltså inte delägare i bolaget. A. hade inte någon arbetsgivarfunktion på restaurangen. Den på restaurangen som stod närmast G.G. som arbetsgivare var i själva verket N.Z. Han var anställd som kökschef med befogenhet att inhandla varor till restaurangen och det var han som bestämde schema för övrig personals arbete. Det bestrids att A. hade ställningsfullmakt att avskeda personal. - N.Z. arbetade inte i mars 2006 för Mersmak och har inte någon fordran på lön för denna månad. Han arbetade i avtalad omfattning under april och har för detta arbete uppburit avtalad lön 17 000 kr. För maj har N.Z. arbetat i sådan omfattning att han är berättigad till lön med 3 000 kr. Från detta belopp skall avräknas förskott om 1 500 kr som han tidigare uppburit i samband med att G.G. hjälpte honom att köpa en bil till honom. Bilen behövde N.Z. för att kunna ta sig till och från arbetet i Hässleholm. Som ideellt skadestånd vitsordas 50 000 kr. Något ekonomiskt skadestånd kan inte vitsordas. Yrkad nettolön 75 kr i timmen vitsordas inte utan lönen skall beräknas utifrån en lön om 17 000 kr i månaden före skatt.

N.Z. har genmält följande. Det är riktigt att han efter avskedandet inte svarade när G.G. försökte få kontakt med honom. Han var då nämligen rädd för att bli utsatt för ytterligare hot. Det bestrids att G.G. köpt en bil till honom. Han har emellertid under anställningen mottagit lön om 1 500 kr kontant.

DOMSKÄL

N.Z. och G.G. har hörts under sanningsförsäkran. E.A. och S.J., V.T., C.B., D.B och N.D. har hörts som vittnen, de två först nämnda på begäran av N.Z och övriga på begäran av Mersmak.

N.Z. har i allt väsentligt bekräftat vad han anfört till utveckling av sin talan och G.G. har i allt väsentligt bekräftat vad Mersmak anfört till utveckling av bolagets talan.

C.B. och D.B. arbetade som kockar på Cats Bar samt E.A., S.J. och V.T. som serveringspersonal på restaurangen, alla i vart fall under april och maj 2006. De har alla hörts angående hur mycket N.Z. arbetat på Cats Bar. C.B. har dessutom hörts om vad som hände den 9 maj 2006 på Cats Bar innan N.Z. lämnade restaurangen. N.D. är en vän till G.G. Han har hörts i målet angående köp av en bil till N.Z. och om huruvida G.G. överlämnat pengar till N.Z. på Cats Bar.

Mersmak har som skriftlig bevisning åberopat nämnda skriftliga överenskommelse mellan N.Z. och Restaurant Papaya och lönespecifikation för april månad.

Tingsrättens bedömning

N.Z. har gjort gällande att han genom A. blivit avskedad den 9 maj 2006. Förutom C.B. har ingen av de hörda vittnena uttalat sig om vad som hände på restaurangen den 9 maj 2006. Det finns inte anledning att ifrågasätta sanningshalten i C.B:s uppgifter. Av dessa framgår att A. och N.Z. kom i gräl på restaurangen och att grälet handlade om A:s missnöje med den nya menyn och N.Z:s missnöje med servicen på restaurangen. Av C.B:s uppgifter framgår vidare att han lämnade A. och N.Z. när grälet fortfarande pågick och att A. fram till dess inte hade uppmanat N.Z. att lämna restaurangen. C.B. har inte kunnat uttala sig om varför N.Z. strax därefter lämnade restaurangen. Det finns emellertid inte anledning ifrågasätta N.Z:s uppgift att A. under grälet uppmanat honom att omedelbart lämna restaurangen. G.G. är som ställföreträdare för Mersmak att se som arbetsgivare på restaurangen. A. är son till G.G., men detta släktskap ger inte i sig A. någon arbetsgivarfunktion på restaurangen. N.Z. har inte visat att A. haft någon sådan funktion eller att han av annan anledning, såsom ställningsfullmakt, haft rätt att avskeda personal på restaurangen. G.G:s agerande efter den 9 maj 2006 visar i stället att han som arbetsgivare inte har velat skilja N.Z. från anställningen. Det är vid angivna förhållanden inte visat att N.Z. blivit avskedad från sin anställning. Han är därför inte berättigad till vare sig ideellt eller ekonomiskt skadestånd.

Som anställd hos Mersmak är N.Z. berättigad till lön av bolaget. Den fordran på lön som N.Z. har är inte något ekonomiskt skadestånd. Lön är skattepliktig. Enligt anställningsavtalet var N.Z. anställd på heltid och för arbete skulle lön utgå med 17 000 kr i månaden Frågor är därför under vilken tid N.Z. arbetat för Mersmak och vilken lön han redan mottagit. Genom förhören med N.Z. och G.G. har framkommit att N.Z. under mars 2006 bestämt en ny meny för Cats Bar, att han besökt det tryckeri som skulle trycka menyn och att han under en eftermiddag i slutet av mars vid en sammankomst med övrig personal på restaurangen lagat mat enligt menyn. Nämnda åtgärder får anses vara utförda i hans anställning på Cats Bar och berättigar honom till lön. N.Z. har gjort gällande att han lagt ner ett omfattande arbete med menyn och att han under mars arbetat 10-12 dagar på restaurangen och att han under denna månad lagt ner sammanlagt 333 timmar. Det har visserligen framkommit att N.Z. besökt restaurangen vid flera tillfällen under mars men det är inte visat att han utfört arbete där utöver det tillfälle när han en eftermiddag lagade mat efter den nya menyn. Enligt tingsrättens mening framstår den av N.Z. angivna tidsåtgången som orimligt lång. N.Z. har inte visat att han lagt ner mer än 20 timmar under mars. Det är ostridigt att han arbetat på restaurangen, utöver angivna timmar i mars, från den 1 april 2006 - den 9 maj 2006. N.Z. har gjort gällande att han arbetat mer än vad som motsvarar en heltidsanställning, närmare bestämt i april 346 timmar och i maj 76 timmar. Mersmak har bestritt att han arbetat mer än heltid under april och mer än 30 timmar under maj. Hörd under sanningsförsäkran har N.Z. bekräftat de uppgifter som han lämnat under sakframställningen om arbetets omfattning. E.A. har i viss mån bekräftat hans uppgifter. Hon har uppgett att N.Z. arbetat i stor utsträckning på Cats Bar, att han fanns på arbetet när hon kom dit under förmiddagen och att han berättat för henne att han började kl 09. Enligt E.A. lämnade N.Z. arbetet kl 21 - 22, ibland tidigare. Det är enligt E.A. möjligt att N.Z. inte arbetade varje helg. Hennes uppgifter om hur mycket N.Z. arbetat måste bedömas med försiktighet. E.A. arbetade själv deltid på restaurangen och hennes uppgifter om hur mycket N.Z. arbetat bygger till en del på vad han berättat för henne. Uppgifterna om den långa arbetstiden vinner inte stöd av vad de andra anställda på restaurangen berättat. Enligt V.T., D.B. och C.B. arbetade N.Z. främst dagtid med lunchen men ibland även under kvällar. C.B. har tillagt att N.Z., som han minns det, inte arbetade på söndagar samt att kockarna delade upp arbetet sinsemellan.

Det åligger N.Z. att visa att han arbetat i större utsträckning än vad som bestämts mellan parterna i anställningsavtalet. Mot Mersmaks bestridande och de uppgifter som G.G., V.T., D.B. och C.B. lämnat har han inte förmått visa att han under april och maj arbetat i större utsträckning än vad som motsvarar en heltidsanställning. N.Z. har alltså rätt till lön, för april med 17 000 kr, för maj till och med den 9 maj och under mars för 20 timmar. Lönen för maj kan beräknas till 9/31 av 17 000 = 4 935 kr medan lönen för mars kan beräknas till 100 kr per timme 20 timmar = 2 000 kr. Från den sammanlagda lönen 24 100 kr skall dras de 1 500 kr som N.Z. enligt egen uppgift redan erhållit kontant.

Mersmak har gjort gällande att bolaget redan betalat lön för april till N.Z. och till stöd för att så är fallet åberopat G.G:s uppgifter lämnade under sanningsförsäkran, vittnesförhör med N.D. och lönespecifikation på vilken N.Z. bekräftar att han mottagit lön för april 2006 med 17 000 kr - preliminär skatt 6 252 kr. N.Z. har bestritt att han mottagit lön för april 2006 och gjort gällande att hans namnteckning på lönespecifikationen är förfalskad. Han har under sanningsförsäkran vidhållit denna inställning.

I rättspraxis har ansetts att, om en föregiven gäldenär bestrider en handlings äkthet, det åligger borgenären att visa att handlingen är äkta (se rättsfallen NJA 1976 s 667 och NJA 1992 s 263). Mot N.Z:s bestridande har Mersmak inte förmått visa att han undertecknat lönespecifikationen och att handlingen alltså är äkta. G.G. har under sanningsförsäkran uppgett att han betalat lön för april 2006 till N.Z. i enlighet med nämnda lönespecifikation. Av N.D:s uppgifter framgår att han vid något tillfälle på Cats Bar sett G.G. överlämna pengar till N.Z. Oklarhet råder kring hur mycket som då betalats och vad betalningen avsåg. Mersmak har i fråga om löneutbetalningen för april 2006 inte åberopat någon annan bevisning av värde. En arbetsgivare torde i allmänhet genom utdrag ur sin redovisning kunna föra bevis om löneutbetalningar till sin anställda. Någon sådan bevisning är inte förebringad i målet. Mot N.Z:s bestridande och uppgifter under sanningsförsäkran är det inte visat att Mersmak betalat lön till honom för april 2006.

Parterna är oense huruvida Mersmak genom G.G. hjälpt N.Z. ekonomiskt när denne köpt en bil. Att N.Z. fått pengar av G.G. som han köpt en bil för vinner stöd av vad N.D. uppgett. Omständigheterna kring hur detta skulle regleras ekonomiskt är oklart. Mersmak har inte visat att köpeskillingen för bilen är att se som förskott på lön eller att Mersmak med anledning av köpet har någon fordran mot N.Z.

Mermak har alltså att betala lön till N.Z. med 2 000 + 17 000 + 4 935 - 1 500 = 22 435 kr.

Vid denna utgång är Mersmak berättigat till ersättning för bolagets rättegångskostnader. Eftersom vad Mersmak tappat i målet endast är av ringa betydelse skall bolaget tillerkännas full ersättning för kostnaderna. Den begärda ersättningen är skälig.

DOMSLUT

1. Tingsrätten förpliktar Förvaltningsbolaget mersmak i Lund AB att till N.Z. betala lön om 22 435 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 4 juli 2006 till dess betalning sker.

2. Tingsrätten förpliktar N.Z. att ersätta Förvaltningsbolaget mersmak i Lund AB för rättegångskostnader med 30 918 kr, varav 29 568 kr avser ombudsarvode, jämte ränta på 30 918 kr enligt 6 § räntelagen från den 16 juli 2007 tills betalning sker.

3. Tingsrätten fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt Hans- Ola Mårtensson till 43 791 kr. Av beloppet avser 34 848 kr arbete, 231 kr utlägg och 8 712 kr mervärdesskatt.