Jämställdhet

Beskrivning saknas!

Rättsfall13

AD 1996 nr 79: En kvinnlig avdelningschef anställd av en kommun har under vissa perioder haft lägre lön än en manlig avdelningschef anställd av samma kommun. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. - Kommunen har mot påståendet om lönediskriminering endast invänt att de båda arbetstagarnas arbeten inte är lika eller likvärdiga. Parterna är dock ense om att arbetena i de flesta avseendena är lika eller likvärdiga. Den fråga domstolen haft att ta ställning till är om kraven i mannens arbete ändå är större med hänsyn till vissa av kommunen åberopade omständigheter.
AD 1996 nr 41: En kvinnlig barnmorska anställd av ett landsting har lägre lön än två manliga klinikingenjörer anställda av samma landsting. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. Arbetsdomstolen finner att JämO, som för talan för barnmorskan, inte förmått visa att barnmorskans arbete är likvärdigt med något av klinikingenjörernas arbeten. JämO:s yrkanden om allmänt och ekonomiskt skadestånd till barnmorskan samt om ogiltigförklaring av ett kollektivavtal såvitt avser barnmorskans lön avslås därför. Arbetsdomstolen har därför saknat anledning att gå in på landstingets övriga invändningar i målet.
AD 2009 nr 11: Ett företag i biluthyrningsbranschen har annonserat ut en ledig anställning som biluthyrare/bilvårdare. Fråga om en kvinna med tjeckiskt ursprung har blivit utsatt för bl.a. etnisk diskriminering genom att hon inte fick anställningen och inte ens kallades till anställningsintervju.
AD 2006 nr 116: En arbetssökande A ansåg sig ha blivit utsatt för könsdiskriminering i samband med ett anställningsförfarande. A väckte talan mot arbetsgivaren vid tingsrätten utan att först ha vänt sig till Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Tingsrätten avslog A:s ansökan om rättshjälp. Arbetsdomstolen har fastställt tingsrättens beslut med motiveringen att det som regel bör krävas att den rättssökande i första hand söker utnyttja det rättsskydd som tillhandahålls av JämO.
AD 2005 nr 87: Ett biltillverkningsföretag har nekat en kvinna anställning med hänvisning till att hon inte uppfyllde företagets krav på viss kroppslängd. Fråga om företaget härigenom gjort sig skyldigt till indirekt könsdiskriminering.
AD 1993 nr 49: Fråga huruvida en statlig arbetsgivare- Statens Invandrarverk- i strid med 2 och 3 §§ 1979 års jämställdhetslag gjort sig skyldig till könsdiskriminering vid tillsättning av tjänst som biträdande förläggningschef vid en flyktingförläggning.
AD 1997 nr 68: Fråga om två kvinnliga civilingenjörer utsatts för lönediskriminering i sina anställningar som gymnasielärare.
AD 1995 nr 74: En arbetstagare påstås ha lämnat sin anställning på grund av att hon utsatts för sexuella närmanden från arbetsgivarens sida och för trakasserier för att hon avvisat dessa närmanden. Arbetsdomstolen finner att arbetstagarsidan inte styrkt sina påståenden om sexuella närmanden.
AD 2009 nr 15: Fråga om ett bolag har gjort sig skyldigt till könsdiskriminering enligt jämställdhetslagen genom att inte betala löneutfyllnad till en gravid anställd som är ledig och uppbär havandeskapspenning på sätt som bolaget gör när anställda är sjukskrivna och får sjukpenning. Vidare fråga om bolaget brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen genom att inte för den anställda avsätta premier i enlighet med bolagets pensionspolicy under hennes föräldraledighet.
AD 2002 nr 45: Ett landsting annonserade ut en ledig anställning som barnmorska vid en vårdcentral. Fem kvinnor sökte anställningen. En av dem var gravid. Sedan en annan av kvinnorna erhållit anställningen har uppkommit tvist mellan Jämställdhetsombudsmannen och landstinget i frågan huruvida landstinget genom att inte anställa den gravida kvinnan har gjort sig skyldigt till otillåten könsdiskriminering. Arbetsdomstolen har funnit att den gravida kvinnan förbigicks vid anställningen eftersom hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än den som anställdes. Arbetsdomstolen har vidare funnit att landstingets handlande inte har skett i strid med jämställdhetslagen i dess lydelse före den 1 januari 2001. Landstingets handlande har emellertid ansetts strida mot förbudet mot könsdiskriminering enligt det inom EU antagna s.k. likabehandlingsdirektivet. Artiklar i detta direktiv har av Arbetsdomstolen ansetts vara direkt tillämpliga i tvisten (s.k. direkt effekt). Landstinget har med en analog tillämpning av 25 § jämställdhetslagen förpliktats att utge allmänt skadestånd till den förbigångna kvinnan.
AD 1997 nr 16: Fråga huruvida en kyrklig samfällighet, i egenskap av arbetsgivare, i strid med bestämmelserna i 16 § 1991 års jämställdhetslag gjort sig skyldig till könsdiskriminering vid tillsättning av en befattning som kyrkoherde.
AD 2004 nr 44: Fråga om en polismyndighet som anställde en man som kommissarie med funktion som utredningschef har gjort sig skyldig till könsdiskriminering gentemot en kvinna som också hade sökt detta arbete.
AD 2010 nr 21: Två kvinnor, som är troende muslimer och bär huvudduk, arbetade under en tid som s.k. timvikarier hos en ideell idrottsförening. Fråga om föreningen har gjort sig skyldig till diskriminering genom att ha utsatt dem för trakasserier som haft samband med deras kön och deras religion.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator