Motpart

Beskrivning saknas!

Rättsfall10

NJA 1982 s. 650: Ansökan om editionsföreläggande för upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har i visst fall bifallits.
NJA 2002 s. 613: Fråga huruvida inskrivningsmyndighets beslut om lagfart kan undanröjas när i det överklagade ärendet framkommit uppgifter som, om de hade varit kända för myndigheten, hade medfört att lagfart inte bort meddelas utan närmare undersökning. Tillika fråga om rättegångskostnader i tvistigt lagfartsärende. 19 kap. 16 § och 20 kap. 5 och 7 §§ JB.
NJA 2009 s. 723: Tingsrätten har avvisat ett käromål på grund av att svarandebolaget saknat behörig ställföreträdare. En fysisk person som i uppgiven egenskap av företrädare för svarandebolaget delgivits stämning i rättegången har vid prövning av rättegångskostnadsfrågan betraktats som motpart vid tillämpningen av 18 kap. 1 § rättegångsbalken och tillerkänts ersättning för kostnader som uppkommit när han gått i svaromål.
MÖD 2007:26: Klagan över domvilla-----Några sakägare hade fört talan i länsstyrelsen och där fått bifall genom att ett bolags ansökan om att få uppföra vindkraftverk avslogs. Bolaget överklagade och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut och meddelade tillstånd. Hos Miljööverdomstolen (MÖD) ansökte en av sakägarna om återställande av försutten tid. MÖD fann att miljödomstolen borde ha låtit berörda sakägare få tillfälle att yttra sig över bolagets överklagande till miljödomstolen eftersom de kunde anses bli berörda av ett beviljat tillstånd. Domvilla ansågs ha förekommit. Miljödomstolens dom upphävdes och återförvisades för erforderlig behandling.
NJA 2014 s. 578: När tredje man överklagar en utmätning och gör gällande att egendomen tillhör honom är gäldenären normalt inte att anse som motpart i utmätningsärendet.
NJA 2013 s. 3: Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
MIG 2007:44: I ett mål rörande uppehållstillstånd är migrationsdomstol ansvarig som handläggande myndighet avseende förvar och uppsikt endast till och med den tidpunkt domstolen slutligen avgör frågan om uppehållstillstånd och den därmed sammanhängande frågan om avlägsnande genom avvisning eller utvisning. Migrationsöverdomstolen är i ett motsvarande mål inte handläggande myndighet innan domstolen meddelat prövningstillstånd. Det föreligger inte något krav på prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen när migrationsdomstol fattat beslut om förvar som handläggande myndighet. Migrationsöverdomstolen är inte handläggande myndighet vid överprövning av ett sådant beslut (I och II). När migrationsdomstol fattar beslut om förvar i dess egenskap av handläggande myndighet saknas motpart hos domstolen i denna del. Motpart finns heller inte hos Migrationsöverdomstolen efter överklagande av sådant beslut (II).
MÖD 2012:22: Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
MÖD 2012:23: Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har fastställt länsstyrelsens beslut att upphäva en samhällsbyggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
RH 2018:37: Hyresnämndsmål. I målet hade hovrätten att pröva olika frågor rörande fastställande av nya hyresvillkor när en förhandling enligt förhandlingsordning avslutats utan att överenskommelse träffats mellan parterna. - Om flera personer är hyresgäster råder nödvändig processgemenskap mellan dem. - Endast hyresvillkor som varit föremål för förhandling enligt förhandlingsordningen kan prövas. Inte heller kan nya hyror fastställas från en annan tidpunkt än den som avsetts med den aktuella förhandlingen. Hyres-nämnden bestämde hyran efter en allmän skälighetsbedömning så att den endast marginellt avvek från den hyra som hyresvärden yrkade. Hovrätten menade att avvikelsen inte var större än att den föll inom den allmänna skälighetsbedömningen och biföll hyresvärdens yrkande. - Hyresnämnden beslutade att de nya hyrorna skulle fasas in under en period av tre år med 94 procent år 1, 96 procent år 2 och 98 procent år 3. Mot bakgrund av hovrättens tidigare uttalanden (jfr t.ex. RH 2013:9 I) beslutade hovrätten att infasningen i detta fall borde begränsas till ett år och att hyran då skulle betalas med 95 procent av den beslutade hyran.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator