Preskription

Preskription är ett begrepp som används både inom civilrätten och inom straffrätten.

Inom civilrätten innebär det att en fordran efter viss tid upphör att gälla mot gäldenären enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130).

Huvudregeln är att en fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan.

Enligt 2 § andra st preskriberas fordran mot konsument efter tre år om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk.

Detsamma gäller fordran mot den som har gått i borgen för betalningen av en sådan fordran.

Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev.

Inom straffrätten betecknas preskription som "bortfallande av påföljd", dvs den tidsperiod, räknat från brottet, efter vilken åtal inte får väckas enligt BrB 35:1. Jfr också påföljdspreskription.