Bet. 1975/76:SkU63

Med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för beskattning av realisationsvinster, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-05-20
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1975/76: 63

Skatteutskottets betänkande 1975/76: 63

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för beskattning av realisationsvinster, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:180 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst,

3. lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

4. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

I propositionen föreslås en höjning av skatten på aktievinster samt en skärpning i vissa avseenden av beskattningen av realisationsvinster vid fastighetsförsäljning.

Beträffande fastigheter föreslås att realisationsvinst i sin helhet skall vara skattepliktig oavsett innehavstidens längd. Nuvarande reduktion av skattepliktig vinst til! 75 96 efter två års innehav skall alltså slopas. I fråga om fastigheter som har förvärvats före deni januari 1952 skall anskaffningskostnaden i princip anses motsvara 150 % av 1952 års taxeringsvärde. Nuvarande indexuppräkning av anskaffningskostnaden liksom det fasta tillägget med 3 000 kr. per år av innehavstiden behålls, dock med den begränsningen att uppräkning och tillägg inte för ske för tid före år 1952: Värdeminskningsavdrag som enligt nuvarande regler skall återföras till beskattning vid vinstberäkningen föreslås bli indexuppräknade på samma sätt som anskaffningskostnaden. I övrigt förutsätts reglerna för vinstberäkningen förbli i stort sett oförändrade. Rätten till uppskov med realisationsvinstbeskattning föreslås utvidgad. Uppskov skall i fortsättningen kunna medges även vid frivillig försäljning av fastighet som utgör den skattskyldiges permanenta bostad.

Hela vinsten vid aktieförsäljning föreslås liksom hittills bli beskattad om försäljningen äger rum inom en innehavstid som i princip motsvarar två år. Beträffande aktier som har innehafts längre tid föreslås att 40 % av realisationsvinsten skall beskattas. Nuvarande bestämmelser om avtrappning av skatteplikten under tredje-femte året och beskattning enligt schablon av 10 % av försäljningspriset vid försäljning efter fem år skall alltså upphöra. För att underlätta vinstberäkningen för aktier som innehafts längre tid fö 1

Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76: 63

reslås en särskild schablonregel, som innebär att anskaffningskostnaden i vissa fall får beräknas till belopp som motsvarar halva försäljningspriset. Av praktiska skäl föreslås att avdrag liksom hittills får göras med 500 kr. från vinst vid försäljning av äldre aktier.

Nuvarande bestämmelser om realisationsvinstbeskattning för annan lös egendom än aktier o. d. skall enligt förslaget behållas oförändrade.

De nya reglerna avses i princip bli tillämpliga på försäljningar som sker efter utgången av mars 1976.

SkU 1975/76: 63

3¶F orfattningsförslagen 1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att punkt 8 av anvisningarna till 22 § skall upphöra att gälla, dels att 35 § 2 och 3 morn., 36 S, punkt 5 av anvisningarna till 21 §, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 35 § samt punkterna 1-4 av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 mom .'Avyttras f a s t i gh e t, som innehafts mindre än två år, är hela realisationsvinsten skattepliktig utom i fall som avses i nästa stycke. Har fastigheten vid avyttringen innehafts två år eller mera är endast 75 procent av vinsten skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses vara för handen, och kan det icke skäligen antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat, är endast 75 procent av vinsten skattepliktig även om fastigheten innehafts mindre än två år. Detsamma gäller i fråga om fästighetsforsäljning, som utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, och sådan avyttring av fastighet till staten som ägt rum, därför att fastigheten på grund av flygbuller icke kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt vidare när mark överföres till ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) el -

Föreslagen lydelse

2 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet är i sin helhet skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses vara för handen kan - såvida det icke skäligen kan antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat - den skattskyldige få uppskov med beskattning av realisationsvinst enligt vad som stadgas i lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Uppskov enligt nämnda lag får vidare åtnjutas vid fastighetsavyttring, som utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, och sådan avyttring av fastighet till staten som ägt rum, därför att fastigheten på grund av flygbuller icke kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt vidare när mark överföres till ny ägare

' Senaste lydelse av punkt 8 av anvisningarna till 22 S 1972:741.

2 Senaste lydelse 1971:925.

SkU 1975/76: 63

4 Nuvarande lydelse

ler på grund av inlösen enligt 8 kap.

samma lag.

Skattskyldig, som haft skattepliktig realisationsvinst på grund av avyttring eller marköverföring enligt föregående stycke eller pä grund av att han fått engångsersättning för inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid, kan, om han förvärvat eller avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet), som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig, få uppskov med beskattning av realisationsvinsten i enlighet med särskilda bestämmelser därom. Uppkommer fråga om beskattning av realisationsvinst eller om beräkning av realisationsförlust på grund av avyttring av ersättningsfastighet, beräknas vid tillämpning av vad

Föreslagen lydelse

genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen

(1970:988) eller på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. Sådant uppskov får även åtnjutas om realisationsvinst uppkommit på grund av att den skattskyldige fått engångsersättning för inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964:822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar elter för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid. Som förutsättning för uppskov gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig samt att realisationsvinsten uppgått till minst 3 000 kronor.

Uppskov enligt föregående stycke med beskattning av realisationsvinst får - även om tvång icke förelegat - åtnjutas när skattskyldig, som är fysisk person, avyttrar jordbruksfastighet eller fastighet, som avses i 24 2 mom., om realisationsvinsten uppgått till minst 15 000 kronor och tillika överstiger 10 procent av vad den skattskyldige erhållit för fastigheten efter avdrag för kostnad för avyttringen. Som förutsättning för uppskov gäller att den skattskyldige skall ha varit mantalsskriven på den avyttrade fastigheten och skall mantalsskrivas på ersättningsfastigheten. Skattskyldig kan få uppskov med beskattning av realisationsvinst även när han avyttrar de! av den jordbruksfastighet där han skall vara mantalsskriven eller fastighet som tillsammans med nämnda fastighet bildat en förvärvskälla, under förutsättning att realisationsvinsten är av

SkU 1975/76: 63

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den storlek som nyss sagts och ersättningsfastigheten tillsammans med den fastighet, där den skattskyldige skall vara mantalsskriven, bildar en förvärvskälla.

i första stycket sägs innehavstiden för ersättningsfastigheten som om avyttringen avsett den tidigare innehavda fastigheten. Vad nu sagts gäller dock endast om den realisationsvinst som uppskovet avser helt eller delvis avräknats från ersättningsfastighetens ingångsvärde.

Har avyttrad fastighet förvärvats av den skattskyldige genom arv, testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte, anses fastigheten förvärvad genom det köp, byte eiler därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan.

Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av fastighet gäller oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft.

3 morn.3 Avyttras aktie, 3 mom. Realisationsvinst på

andel i aktiefond, fond- grund av avyttring av aktie, a n -

andel eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo 1

a g eller avyttras annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., räknas som skattepliktig realisationsvinst: om

egendomen innehafts mindre än 2 år . . . 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år .. . 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år ... 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år ... 25 % av vinsten

Avyttrar skattskyldig egendom som här avses och som den skattskyldige innehaft fern år eller mera och framstår det icke som sannolikt att avyttringen skett utan vinst eller med vinst ej överstigande 5 procent av vad den

del i aktiefond, fondandel eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening som avses i 24 3 morn., är i sin helhet skattepliktig, om egendomen har förvärvats under det år då avyttringen skett (avyttringsåret) elter något av de två närmast föregående åren.

3 Senaste lydelse 1973:1057.

SkU 1975/76: 63

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattskyldige erhåller för egendomen, skal! som skattepliktig realisationsvinst räknas ett belopp motsvarande 10 procent av vad han erhåller för egendomen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 500 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke.

Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som beröres av strukturrationaliseringen gör framställning därom senast den dag avyttringen sker.

loppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 500 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 mom. andra stycket, beräknas skattepliktig realisationsvinst icke till högre belopp än som motsvarar 10 procent av vad den skattskyldige erhåller för egendomen efter avdragför kostnad för avyttringen.

Bestämmelsen i 2 mom. fjärde stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Från skatteplikt enligt detta mo- Överlåtes aktie i aktiebolag eller ment undantages - där ej annat följer andel i handelsbolag, ekonomisk för -

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 mom. andra stycket första meningen, är - oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

av nionde stycket - vinst som uppkommer, när aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag överlåtes mellan sådana företag inom samma koncern, om moderföretaget i kon -

ening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej annat följer av nionde stycket - beskattning av realisationsvinst icke äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekono -

SkU 1975/76: 63

7 Nuvarande lydelse

cernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehaves som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får icke föranleda att realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gälla endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gälla dock icke vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsrättsförening som avses i 24 § 3 morn., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej

Föreslagen lydelse

misk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehaves som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse från realisationsvinstbeskattningen. A nsökan om befrielse skall göras av det överlåtande företaget senast den dag överlåtelsen sker.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får icke föranleda att realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gälla endast om sådan-fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gälla dock icke vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslä -

SkU 1975/76: 63

8 Föreslagen lydelse

genheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller ande! på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gälla för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåtes på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medgiva undantag från detta stycke, om det kan antagas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan icke föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - äges eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i

Nuvarande lydelse

alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.

SkU 1975/76: 63

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom, får realisationsvinsten upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

36 8«

Från bruttointäkten av tillfällig förvärvsverksamhet må avdrag göras för omkostnader, såsom för: kostnader, som varit erforderliga för intäktens förvärvande, såsom resor, ersättning till biträden med mera;

ränta å upplånade medel, som använts i tillfällig förvärvsverksamhet; förlust, som uppkommit i förvärvskällan.

Att särskilda bestämmelser gälla Att särskilda bestämmelser gälla

för beräkning av vinst genom avyttring för beräkning av realisationsvinst

av fastighet framgår av anvisningar- framgår av anvisningarna.

na.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 21 8

5.5¶Till intäkt av skogsbruk 5. Till intäkt av skogsbruk

hänföres intäkt genom avyttring av hänföres intäkt genom avyttring av

skogsprodukter, därunder inbegrip- skogsprodukter, därunder inbegripna produkter av sådan förädlings- na produkter av sådan förädlings verksamhet,

somingåriskogsbruket, verksamhet, som ingår i skogsbrugenom upplåtelse av avverkningsrätt ket, samt intäkt genom upplåtelse av

till skog eller genom avyttring av väx- avverkningsrätt till skog. Likaledes

ande skog i samband med avyttring hänföres till intäkt av skogsbruk vär av

marken, därest icke vinst på av- det av skogsprodukter, som den

yttring av fastigheten i dess helhet skall skattskyldige tillgodogjort sig för ny-,

4 Senaste lydelse 1967:748.

5 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

10 Nuvarande lydelse

beskattas enligt 27 § såsom inkomst av handelsrörelse eller enligt 35 § såsom realisationsvinst. Om realisationsvinst däremot endast delvis är skattepliktig enligt 35 sv, kan även taxering såsom för intäkt av skogsbruk äga rum. Likaledes hänföres till intäkt av skogsbruk värdet av skogsprodukter, som den skattskyldige tillgodogjort sig för ny-, till- eller ombyggnad eller för reparation och underhåll av byggnader, markanläggningar och inventarier på fastigheten eller för sitt hushåll eller eljest för sin, sin familjs och sina personliga tjänares räkning (vedbrand med mera) eller för arbetspersonalens behov eller på annan av den skattskyldige innehavd fastighet eller i rörelse, som av honom drivits.

till

1.6 År fråga om beskattning av realisationsvinst vid avyttring av jordbruksfastighet eller fastighet, som ingått i den skattskyldiges rörelse, skall beaktas vad i punkt 4 av anvisningarna till 21 sv och i punkt 1 av anvisningarna till 28 sv sägs rörande beskattning såsom intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse av vad som erhålles vid avyttring av sådana tillgångar, vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag skola hänföras till maskiner och andra inventarier (jfr punkt 3 förde stycket

Föreslagen lydelse

till- eller ombyggnad eller för reparation och underhåll av byggnader, markanläggningar och inventarier på fastigheten eller för sitt hushåll eller eljest forsin, sin familjs och sina personliga tjänares räkning (vedbrand med mera) eller för arbetspersonalens behov eller på annan av den skattskyldige innehavd fastighet eller i rörelse, som av honom drivits.

Vinst genom avyttring av växande skog i samband med avyttring av marken skall, om icke vinsten i dess helhet skall beskattas enligt 27 § som inkomst av rörelse, beskattas som realisationsvinst (jfr punkt 2. a. av anvisningarna till 36 $).

35 ij

1. A vyttras jordbruksfastighet eller fastighet, som ingått i den skattskyldiges rörelse, skall, såvida viss del av vederlaget enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 ss eller punkt 1 av anvisningarna till 281 utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse, denna de! av vederlaget icke medräknas vid beräkning av realisationsvinst.

6 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 § samt punkt 7 fjärde stycket och punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 29 §).

2.7 / det fall att vinst å avyttring av jordbruksfastighet med dard växande skog endast delvis är skattepliktig såsom realisationsvinst, kan jämväl taxeringfor intäkt av skogsbruk äga rum. Om intäkten av skogsbruk pä grund av avyttringen, beräknad jämlikt 21 §, efter avdrag varom i 22 § förmäles, överstiger den skattepliktiga delen av realisationsvinsten, skall nämligen det överskjutande beloppet beskattas såsom inkomst av jordbruksfastighet. Vid denna beskattning skall dock iakttagas, att vad som på grund av avyttringen beskattas såsom intäkt av skogsbruk och såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet sammanlagt icke upptages till högre belopp än den vid fastighetsavyttringen uppkomna realisationsvinsten i dess helhet.

Exempel:

En skattskyldig försäljer nio år efter förvärvet en jordbruksfastighet med därå växande skog. Därvid uppkommer en realisationsvinst, som enligt de i punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 36 § angivna grunderna uppgår till 5 000 kronor. Av denna utgör 75 procent eller 3 750 kronor skattepliktig realisationsvinst. Om den å skogen belöpande delen av köpeskillingen i stället upptages såsom intäkt av skogsbruk, skulle för den skattskyldige efter åtnjutande av bl. a. avdrag, som avses i punkt 8 av anvisningarna till 22 §, uppkomma en behållen intäkt av skogsbruk å 4 000 kronor. Under så -

Föreslagen lydelse

2. Vid avyttring av fastighet skall beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust göras särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.

7 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

12 Nuvarande lydelse

dana förhållanden skall den skattskyldige uppgiva 3 750 kronor såsom skattepliktig realisationsvinst och 250 kronor såsom intäkt av jordbruksfastighet.

Om den behållna intäkten av skogsbruk i stället uppgått till 6 000 kronor, skulle den skattskyldige i det angivna exemplet uppgiva 3 750 kronor såsom skattepliktig realisationsvinst och 1 250 kronor såsom intäkt av skogsbruk.

4.8 Lika med avyttring av fastighet anses sådan marköverföring genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) som sker mot ersättning helt eller delvis i pengar samt marköverföring på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har skattskyldig avstått mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. nämnda lag, beskattas uppkommen realisationsvinst endast om den eller de ersättningar i pengar som den skattskyldige fått under ett beskattningsår sammanlagt överstigit 5 000 kronor. Såsom skattepliktig inkomst upptages så stor del av hela realisationsvinsten, beräknad enligt 35 § 2 mom. andra stycket på det totala vederlaget, som belöper på vad den skattskyldige erhållit i pengar. Vid senare avyttring skall fastighetens ingångsvärde, om detta ej beräknats med ledning av ett efter regleringen åsatt taxeringsvärde, minskas med så stor del av ingångsvärdet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgör av det totala vederlaget. Det sålunda minskade ingångsvärdet utgör ingångsvärde för återstående del av fastigheten jämte mark som erhållits vid fastighets 8

Senaste lydelse 1972:741.

Föreslagen lydelse

4. Lika med avyttring av fastighet anses sådan marköverföring genom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) som sker mot ersättning helt eller delvis i pengar samt marköverföring på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har skattskyldig avstått mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. nämnda lag, skall såsom skattepliktig inkomst upptagas så stor del av hela realisationsvinsten, som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget för fastigheten, minskat med 5 000 kronor.

SkU 1975/76: 63

13 Nuvarande lydelse

regleringen. Vad här sägs om minskning av ingångsvärde gäller även förbättringskostnad, som nedlagts på den avstådda marken.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt naturvårdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller när han fått sådan ersättning på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 andra meningen av anvisningarna till 21 5). Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten. Vid vinstberäkningen får den skattskyldige från sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar han erhållit under ett beskattningsår, om han icke visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt 36 5 till samma eller högre belopp, i stället åtnjuta avdrag med 2 000 kronor. Detta avdrag får dock icke överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet.

till

l.9 Vid beräkning av realisationsvinst upptages, utom i fall som avses i 35 sv 3 morn. andra stycket, såsom

Föreslagen lydelse

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt naturvårdslagen (1964:822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller när han fått sådan ersättning på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätttill fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 andra meningen av anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten. Vid vinstberäkningen får den skattskyldige från sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar han erhållit under ett beskattningsår, om han icke visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt 36 § till samma eller högre belopp, i stället åtnjuta avdrag med 2 000 kronor. Detta avdrag får dock icke överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet.

36 ^

1. Vid beräkning av realisationsvinst upptages såsom intäkt vad som erhållits för den avyttrade egen -

9 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

14 Nuvarande lydelse

intäkt vad som erhållits för den avyttrade egendomen. Avdrag får - med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som enligt punkt 2 nedan gälla beträffande fastighet - ske för alla omkostnader för förvärvet och avyttringen, således för erlagd köpeskilling, för vad som nedlagts på förbättring av egendomen,./or inköps- och försäljningsprovision, för stämpelskatt m. m. Hit räknas jämväl kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 morn., nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Har den skattskyldige fått åtnjuta avdrag för värdeminskning av skog eller annan naturtillgång på avyttrad fastighet eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 färde-sjätte styckena av anvisningarna till 22 § samt punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 29 j), skall å andra sidan omkostnadsbeloppet minskas med sådant avdrag. På samma sätt minskas omkostnadsbeloppet med avdrag som åtnjutits för värdeminskning av byggnad samt därmed vid beräkning av värdeminskningsavdrag likställda tillgångar (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 ) samt punkt 2 b första stycket av anvisningarna till 25 § och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29 §), dock icke för år då åtnjutet avdrag understigit 3 000 kronor elter om vid avyttringen återvunna avskrivningar sko -

Föreslagen lydelse

domen medavdragförförsäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får - med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som gälla enligt punkt 2 nedan - ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet), således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt o. d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m. m. Vidare får vid vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskattningsåret utbetalda förvaltningskostnader och räntor, därest dessa ej böra hänföras till annan förvärvskälla.

SkU 1975/76: 63

15 Nuvarande lydelse

la upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. I intet fall skall dock omkostnadsbelopp minskas med avdrag för värdeminskning som åtnjutits för dr före dr 1914. Beräknas anskaffningskostnad för fastighet enligt punkt 2 första eller andra stycket på grundval av visst drs taxeringsvärde minskas omkostnadsbeloppet endast med värdeminskningsavdrag för skog, byggnader m. m. som åtnjutits från och med nämnda år. Har den skattskyldige tidigare åtnjutit avdrag för värdeminskning eller dylikt av lös egendom, minskas omkostnadsbeloppet med sådant avdrag, i den mån vid avyttringen återvunna avskrivningar icke skola upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. Vad som förstås med i beskattningsavseende åtnjutet värdeminskningsavdrag framgår av 29 § I mom. andra stycket. Vidare får vid vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskattningsåret utbetalda förvaltningskostnader och räntor, därest dessa ej böra hänföras till annan förvärvskälla.

2.io

Föreslagen lydelse

2.a. Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 f) får i omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande föll de! därav beräknats enligt 24 •> 2 eller 3

10 Senaste lydelse 1976:85.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad och därmed jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varavframgår vilket arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag, som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag för värdeminskning av skog eller annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar Q fr punkt 4 fjärde-sjätte styckena av anvisningarna till 22 sv samt punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till29 $). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad samt därmed vid beräkning av värdeminskningsavdrag likställda tillgångar (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 § samt punkt 2 b första stycket av anvisningarna till 25 § och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29 (), dock icke för år då avdraget understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbe -

SkU 1975/76: 63

17 Nuvarande lydelse

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen, i stället, för köpeskillingen vid förvärvet, avdraga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde som gällde för fastigheten tjugo år före avyttringen. Har fastigheten förvärvats år 1914 eller tidigare får den skattskyldige även välja att som ingångsvärde för fastigheten räkna 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1914. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen eller för år 1914, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Föreslagen lydelse

loppet skall minskas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, sorn förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före är 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde

2 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76: 63

18 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives \ femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen vid forvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet för år 1914 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske, skola

p rocén t av hela vederlagetför den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hän fores till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttagesföljande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hän föres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlagetför den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den de! av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

SkU 1975/76: 63

20 Nuvarande lydelse

omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då avyttringen skedde. Angående omräkningen, när den skattskyldige erhållit uppskov med beskattning av realisationsvinst enligt 35 § 2 mom. tredje stycket, gälla särskilda bestämmelser.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex, medårl914sombasär. Om ingångsvärdet avser år före år 1914 sker omräkningen som om fastigheten förvärvats år 1914. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten, dock icke för tidigare år än år 1914. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt ./orsta stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt andra stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet.

Föreslagen lydelse

värdeminskningsavdrag m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten, dock icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnadrivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke bo -

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 Förbättringskostnad eller därmed jämförlig reparations- och underhållskostnad, som den skattskyldige haft för den avyttrade fastigheten under inneh avst iden, inräknas i de avdragsgilla omkostnaderna enligt punkt 1 ovan endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor. A vdrag för förbättringskostnad får icke i något fall tillgodoräknas Jör tid före år 1914. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt första stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt andra stycket ovan eller motsvarande värden, Jår avdrag ej ske för förbättringskostnad som uppkommit tidigare än tjugo år före avyttringen eller tidigare än året före dödsfallet.

stadsbyggnad anses ha funnits på fastigheten även under denna tid, om arbetet med att uppföra ersättningsbyggnad igångsatts inom ett år. Motsvarande skal!gälla om en bostadsbyggnad under högst ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så önskar skall dock så stor de! av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de två första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 \s , skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande föll minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekommandefall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna ande! anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning förfastighetsdelen. A ndelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminsknings -

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23 Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparationsoch underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tredje och femte styckena till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det uppräknade in -

avdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparationsoch underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det uppräknade ingångsvärdet till

SkU 1975/76: 63

24 Nuvarande lydelse

gångsvärdet till grund för uppräkning enligt tredje stycket.

Avyttrar delägare i fämansföretag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt första eller andra stycket. Ej heller får omräkning göras enligt tredje stycket eller tillägg göras enligt femte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

Föreslagen lydelse

grund för uppräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

2. b. Avyttras aktie eder andel i aktiefond och har aktien eller andelen förvärvats tidigare än tvd är före ingången av avyttringsåret (äldre aktie eller andel), gälla bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anska ffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, vilka den skattskyldige innehar vid avyttringstillfället.

Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till belopp som motsvarar hälften av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 Framstår det å andra sidan som uppenbart att en beräkning enligt andra stycket leder till lägre belopp, anses detta lägre belopp som anskaffningskostnad.

Avyttras fondandel eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, äga bestämmelserna i sistnämnda stycke motsvarande tillämpning. Därvid avse andra och tredje meningarna den del av anskaffningskostnadenför aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper pdfondandelen eller teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisationsvinst anses ha uppkommit, trots att aktien jorvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning till återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhåUes vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsvarande aktie, som återställes till långivaren. Har aktien icke återställts till långivaren före utgången av det år, som föijer närmast efter avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie - beräknat efter den lägsta betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats från avyttringsdagen till utgången av sistnämnda år -

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

anses som skattepliktig realisationsvinst. A vdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden upptagas som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill realisationsförlust.

Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien i annan utländsk aktie (switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning i samband med avyttring av densamma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien icke inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 $ 3 mom.

2. c. Vid avyttring av egendom som avses i 35 ,sv 4 mom. iakttages följande. Har den skattskyldige tidigare åtnjutit avdrag för värdeminskning eller dylikt av egendomen, minskas omkostnadsbeloppet med sådant avdrag, i den mån vid avyttringen återvunna avskrivningar icke skola upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. Vad sorn förstås med i beskattningsavseende åtnjutet värdeminskningsavdrag framgår av 29 1 mom. andrastycket.

SkU 1975/76:63

27 Nuvarande lydelse

3.11 Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får avdragas vid inkomstberäkningen i enlighet med punkt 4 nedan. Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2. Vid förlustberäkningen får dock fastighets ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt punkt 2 första eller andra stycket. Ej heller får omräkning göras enligt punkt 2 tredje stycket eller tillägg enligt punkt 2 femte stycket. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället uppstått vid avyttringen, endast del av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst, medgives avdrag endast för motsvarande del av förlusten. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, medges avdrag endast för så stor del av förlusten som belöper på vad den skattskyldige erhållit i pengar. / fall då motsvarande realisationsvinst skulle ha beräknats med tillämpning av 35 § 3 mom. andra stycket får ingen del av förlusten avdragas.

4.121 punkt 5 av anvisningarna till 18 § angives vad som beträffande icke yrkesmässig avyttring av egendom ävensom deltagande i lotteri utgör en särskild förvärvskälla. Avdrag enligt punkt 3 här ovan för realisationsförlust får göras från realisationsvinst eller lotterivinst, som under samma beskattningsår uppkom 11

Senaste lydelse 1971:925.

12 Senaste lydelse 1969:749.

Föreslagen lydelse

3. Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får avdragas vid inkomstberäkningen i enlighet med punkt 4 nedan. Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2. Vid förlustberäkningen får dock fastighets ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt punkt

2.a. sjätte eller sjunde stycket. Ej heller får omräkning göras enligt punkt 2.a. tionde stycket eller tillägg enligt punkt 2.a. tolfte stycket. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället uppstått vid avyttringen, endast del av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst, medgives avdrag endast för motsvarande del av förlusten. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, medges avdrag endast för så stor del av förlusten som belöper på vad den skattskyldige erhållit i pengar.

SkU 1975/76:63

28 Nuvarande lydelse

mit i samma förvärvskälla som realisationsförlusten. Avdrag för realisationsförlust vid avyttring av fastighet för dock utnyttjas även genom avdrag från realisationsvinst under senare beskattningsår än det varunder förlusten uppkommit, dock senast under det beskattningsår för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då taxering för förluståret ägt rum.

Föreslagen lydelse

mit i samma förvärvskälla som realisationsförlusten. Avdrag för realisationsförlust, som icke utnyttjas på nu angivet sätt, för utnyttjas genom avdrag från realisationsvinst eller lotterivinst under senare beskattningsår än det varunder förlusten uppkommit, dock senast under det beskattningsår för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då taxering för förluståret ägt rum.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttring av egendom, som avses i 35 § 2 och 3 morn., om avyttringen sker efter utgången av mars 1976.

3. Har skattskyldig den 1 april 1976 innehaft aktie, andel i aktiefond eller andel i ekonomisk förening fem år eller mera för han - i stället för det vederlag som har erlagts vid förvärvet av aktien eller andelen - vid beräkning av realisationvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad upptaga två tredjedelar av det värde, till vilket aktien eller andelen skolat upptagas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1974 eller - i fråga om aktie som noterats på börs eller varit föremål för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - per den 31 december

1975.

4. Vid 1977 års taxering för avdrag enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom. andra stycket i dess nya lydelse och avdrag enligt samma stycke i dess äldre lydelse åtnjutas med sammanlagt högst 500 kronor. Skattskyldiga som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. för tillsammans åtnjuta avdrag med högst 500 kronor.

5. De nya bestämmelserna i 35 § 3 mom. sjätte stycket om förvärvstidpunkt och anskaffningskostnad vid överlåtelse av aktie eller andel mellan koncernföretag tillämpas även om överlåtelsen skett före utgången av mars

1976.

6. Beslut, varigenom regeringen med stöd av 35 § 3 mom. tredje stycket medgivit befrielse från realisationsvinstbeskattning enligt samma moment andra stycket i dess äldre lydelse, skall vid den taxering och på de villkor som anges i beslutet äga tillämpning även i fråga om avyttri ng som skerefter utgången av mars 1976.

7. De nya bestämmelserna i punkt 2. b. sjätte stycket av anvisningarna

SkU 1975/76:63

till 36 § om switchrätt tillämpas i fråga om switchrätt som förvärvas efter utgången av mars 1976.

8. Genom denna lag upphäves förordningen (1959:129) om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt av skogsbruk. Har fastighet avyttrats före utgången av mars 1976 gäller dock den upphävda förordningen.

9. I frågaom fastighet som avyttrasefter utgången av mars 1976 skall det nya andra stycket i punkt 5 av anvisningarna till 21 § iakttagas vid tillämpning av 21 § första stycket c) och punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 21 S i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 1973.

SkU 1975/76:63

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst

dels att 5,6 och 9 §§ ordet ”förordningen” och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot ”lag” och böjningsform av detta ord, dels att rubriken till förordningen samt 1,2 och 4 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om uppskov i vissa fall med

Nuvarande lydelse

Har skattskyldig haft skattepliktig realisationsvinst, som avses i 35 §

2 mom. tredje stycket kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) och som uppgått till minst 3 000 kronor, kan han, om han så yrkar och pådevillkorochidenomfattningsom nedan sägs, erhålla uppskov med beskattning enligt kommunalskattelagen och lagen den 26juli 1947(nr 576) om statlig inkomstskatt av realisationsvinsten.

Uppskov kan erhållas, om den skattskyldige avser att före utgången av tredje kalenderåret efter det år, då realisationsvinsten uppgetts eller bort uppges till beskattning i den skattskyldiges självdeklaration, förvärva fastighet (ersättningsfastighet), som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig. Anledning till uppskov föreligger vidare, om den skattskyldige avyttrar en bebyggd fastighet och avser

'Senaste lydelse 1971:926.

beskattning av realisationsvinst

Föreslagen lydelse

Har skattskyldig haft realisationsvinst, som avses i 35 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370) kan han, om han så yrkar och på de villkor och i den omfattning som angives i nämnda lagrum och här nedan, erhålla uppskov med beskattning av realisationsvinsten enligt kommunalskattelagen och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

§>

SkU 1975/76:63

31 Föreslagen lydelse

är jämförlig med den avyttrade fastigheten. Uppskov kan även erhållas för den vinst som belöper på byggnaden, om den skattskyldige avser att utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han äger eller förfogar över för att därigenom erhålla en byggnad jämförlig med den som funnits på den avyttrade fastigheten. Sorn förutsätt ning för att uppskov skall kunna erhållas gäller att ersättningsfastigheten förvärvats eller att ny-, tilleller ombyggnaden utförts före utgången av tredje kalenderåret eller - i fråga om fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) - andra kalenderåret efter det år, då realisationsvinsten uppgetts eller bort uppges till beskattning i den skattskyldiges självdeklaration. Har ersättningsfastighet förvärvats eller byggnad uppförts före den avyttring varigenom realisationsvinsten uppkommit, får uppskov meddelas, om det kan antagas att förvärvet skett eller by ggnaden u ppförts för att ersätta den avyttrade fastigheten eller byggnaden.

Om den skattskyldige icke förvärvat ersättningsfastighet innan uppskovsbeslut meddelats, gäller som förutsättning för uppskov, att den skattskyldige till länsstyrelsen i det län, där han taxeras till statlig inkomstskatt, överlämnat en av svensk bank eller, efter länsstyrelsens medgivande, annan svensk kreditinrättning utfärdad garantiförbindelse i vilken kreditinrättningen förklarat sig svara för ett skattebelopp, avseende statlig eller kommunal inkomstskatt, som beräknas till 50 procent av den vid taxering till statlig inkomstskatt skattepliktiga realisationsvinst som uppskovet avser.

Länsstyrelsen utfärdar intyg om överlämnad garantiförbindelse.

Garantiförbindelsen skall gälla till utgången av andra taxeringsåret efter det beskattningsår, dåersättningsfastighet enligt första stycket senast skulle ha förvärvats. Förbindelsen skall vara utfärdad enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Nuvarande lydelse

att inom nämnda tid förvärva en fastighet och på denna utföra ny-, tilleller ombyggnad i den omfattning som behövs för att erhålla en ersättningsfastighet som är jämförlig med den avyttrade fastigheten. Uppskov kan även erhållas för den vinst som belöper på byggnaden, om den skattskyldige avser att inom samma tid utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han äger eller förfogar över för att därigenom erhålla en byggnad jämförlig med den som funnits på den avyttrade fastigheten. Har ersättningsfastighet förvärvats eller byggnad uppförts före den avyttring varigenom realisationsvinsten uppkommit, får uppskov meddelas, om det kan antagas att förvärvet skett eller byggnaden uppförts för att ersätta den avyttrade fastigheten eller byggnaden.

SkU 1975/76:63

32 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §‘

Medges uppskov innebär detta i första hand att frågan om beskattning av realisationsvinst som avses i 1 § får anstå i avvaktan på att den skattskyldige förvärvat ersättningsfastighet. Har den skattskyldige icke inom den föreskrivna tiden förvärvat ersättningsfastighet, skall realisationsvinsten upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för det beskattningsår, då skattskyldighet för realisationsvinsten uppkom.

Anskaffar den skattskyldige inom föreskriven tid ersättningsfastighet upptages frågan om fortsatt uppskov snarast till behandling och gäller därvid följande.

1 den mån det vederlag, till vilket realisationsvinsten hänför sig, efter avdrag för försäljningsomkostnader eller motsvarande kostnader, motsvarar eller understiger det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget, anstår frågan om beskattning av realisationsvinsten till dess ersättningsfastigheten avyttras. Om förstnämnda vederlag, efter avdrag som nyss nämnts, överstiger det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget, får uppskov med beskattningen icke längre åtnjutas för den del av realisationsvinsten som motsvarar det överskjutande beloppet. Denna del av realisationsvinsten skall upptagas till beskattning i enlighet med första stycket andra punkten.

Vid beräkning av realisationsvinst Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust genom avytt- eller realisationsförlust genom avyttring av ersättningsfastigheten skall ring av ersättningsfastigheten skall

det ingångsvärde, som gäller för denna avdrag, som enligt anvisningarna till

fastighet enligt anvisningarna till 36 36 $ kommunalskattelagen får göras

§ kommunalskattelagen, minskas vid beräkningen av vinsten eller för med

beloppet av den skattepliktiga lusten, minskas med beloppet av den

realisationsvinst eller del av sådan realisationsvinst eller del av sådan

vinst som uppskovet avser. vinst som uppskovet avser.

Det åligger skattskyldig som erhållit uppskov att, när anskaffningen skett, utan dröjsmål anmäla detta för skatterätten.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. Bestämmelserna i 1 och 2 §§ i deras nya lydelse tillämpas i fråga om realisationsvinst på grund av avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

‘Senaste lydelse 1971:926.

SkU 1975/76:63 33

3. Bestämmelserna i 4 § i dess nya lydelse tillämpas i fråga om avyttring av ersättningsfastighet, om den tidigare avyttringen skett efter utgången av mars 1976.

3 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet Härigenom

föreskrives i fråga om förordningen(1967:752)om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

dels att i 5,8,9,10, Hoch 13 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,

dels att rubriken till förordningen samt 2 och 4 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Nuvarande lydelse

Avdrag erhålles endast om den avyttrade fastigheten använts i rörelsen och den skattskyldige har för avsikt att anskaffa annan fastighet (ersättningsfastighet) för användning i rörelse. Med anskaffning av ersättningsfastighet avses även ny-, tilleller ombyggnad på fastighet för användning i rörelsen.

Avdrag får, om ej annat följer av 4 § andra eller tredje stycket, för ett beskattningsår icke överstiga dubbla det belopp för vilket garanti ställts enligt 3 §. Avdraget får ej heller överstiga beloppet av den vid taxering till statlig inkomstskatt skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit genom avyttringen och som belöper påden i rörelsen an vända delen av fastigheten.

Föreslagen lydelse

Avdrag erhålles endast om den avyttrade fastigheten använts i rörelsen och den skattskyldige anskaffat eller har för avsikt att anskaffa annan fastighet (ersättningsfastighet) för användning i rörelse. Med anskaffning av ersättningsfastighet avses även ny-, till- eller ombyggnad på fastighet för användning i rörelsen.

Avdrag får, om ej annat följer av 4 § andra eller tredje stycket, för ett beskattningsår icke överstiga dubbla det belopp för vilket garanti ställts enligt 3 §. Avdraget får ej heller överst iga beloppet a v den real isat ionsvinst som uppkommit genom avyttringen och som belöper på den i rörelsen använda delen av fastigheten.

4 §2

Avsatta medel får tagas i anspråk för avskrivning av byggnad som anskaffats under beskattningsåret av den skattskyldige och är avsedd för an 1

Senaste lydelse 1971:927.

2 Senaste lydelse 1970:911.

SkU 1975/76:63

35 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vändning i hans rörelse. Till byggnaden räknas icke sådana tillgångar, vilka enligt kommunalskattelagen skall hänföras till maskiner och andra inventarier i rörelse vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Har den skattskyldige avyttrat och anskaffat fastighet undersamma beskattningsår, får medel som kunnat avsättas till återanskaffningsfond i första hand tagas i anspråk för avskrivning av byggnad som hör till den nya fastigheten. Därvid anses som om medlen avsatts till återanskaffningsfond och därefter omedelbart tagits i anspråk för sitt ändamål. Garantiförbindelse enligt 3 § fordras icke i sådant fall.

Har den skattskyldige anskaffat fastighet under samma beskattningsår som fastighet avyttrats eller har han redan under tidigare beskattningsår anskaffat fastighet, som är avsedd som ersättning för den avyttrade, får medel som kunnat avsättas till återanskaffningsfond i första hand tagas i anspråk för avskrivning av byggnaden. Därvid anses som om medlen avsatts till återanskaffningsfond och därefter omedelbart tagits i anspråk för sitt ändamål. Garantiförbindelse enligt 3 § fordras icke i sådant fall.

Har den skattskyldige anskaffat fastighet efter utgången av det beskattningsår då han avyttrat sådan fastighet men före den 1 april taxeringsåret, och ger omständigheterna skälig anledning antaga att fonden kommer att tagas i anspråk för sitt ändamål, kan länsstyrelsen medge, att garanti icke ställes eller ställes för belopp motsvarande skälig del av anskaffningskostnaden.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

i fråga om avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

SkU 1975/76:63

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrives att 3 § 2 och 4 mom. lagen (1951:763)om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

2 m o m .2 I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt av skogsbruk genom avyttring av växande skog i samband med avyttring av marken;

2) intäkt genom ersättning för skada å växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller dylikt eller av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning, allt under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto;

3) intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt;

4) intäkt, som uppkommit genom att egendom tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att dylik tvångsförsäljning måste anses vara för handen, under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto eller för avsättning till särskilda investeringsfonder för för -

1) intäkt genom ersättning för skada å växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller dylikt eller av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning, allt under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto;

2) intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt;

3) intäkt, som uppkommit genom att egendom tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att dylik tvångsförsäljning måste anses vara för handen, under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto eller för avsättning till särskilda investeringsfonder för för -

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1974:860.

SkU 1975/76:63

37 Nuvarande lydelse

lorade inventarier och lagertillgångar; 5)

intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall till följd av skador och intrång å fastighet, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

6) intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djurskötsel; 7)

intäkt vid avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för stadigvarande bruk i jordbruksfastigheten avsedda maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag äro att hänföra till byggnad, ävensom av varor och produkter i jordbruksfastigheten; samt

8) intäkt, som uppkommit därigenom att avsättning till särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar återförts till beskattning under sådana förhållanden att, därest det återförda beloppet i stället utgjort köpeskilling för de förlorade tillgångarna, köpeskillingen enligt 6/eller 7jovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock att ränta som tillägges det återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.

4 m o m .3 I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gälla lagens bestämmelse, såvitt avser realisationsvinst, endast intäkt genom vinst, beräknad enligt 35,sv 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen, vid avyttring av aktie eller andel i bolag

3 Senaste lydelse 1968:611.

Föreslagen lydelse

lorade inventarier och lagertillgångar; 4)

intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall till följd av skador och intrång å fastigheten, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

5) intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djurskötsel; 6)

7) intäkt, som uppkommit därigenom att avsättning till särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar återförts till beskattning under sådana förhållanden att, därest det återförda beloppet i stället utgjort köpeskilling för de förlorade tillgångarna, köpeskillingen enligt 5/eller6/ovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock att ränta som tillägges det återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.

4 mom. 1 fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gällalagensbestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, vid avyttring av aktie eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen ägdes eller innehades på sätt som anges i 54 § femte stycket

SkU 1975/76:63

38 Nuvarande lydelse

vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen ägdes eller innehades på sätt som anges i 54 § femte stycket nämnda lag samt sådan vinst vid avyttring av fastighet som till mer än hälften utgöres av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Föreslagen lydelse

nämnda lag och förvärvats tidigare än två år före ingången av det år då avyttringen sker, samt sådan vinst vid avyttring av fastighet som avses i35 2 mom. andra stycket sagda lag eller som till mer än hälften utgöres av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas i fråga om realisationsvinst på grund av avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

SkU 1975/76:63

5 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrives att 48 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 mom. Skattskyldig, som avyttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång mot betalning under minst tre år, kan, om till följd härav hans till statlig inkomstskatt taxerade inkomst blivit mer än dubbelt så stor som medeltalet av hans motsvarande taxerade inkomster för närmast föregående tre beskattningsår, efter ansökan beviljas anstånd av lokal skattemyndighet med erläggande av kvarstående skatt för det taxeringsår, då försäljningen tagits till beskattning. Anstånd får avse högst två tredjedelar av den kvarstående skatten. Det belopp, för vilket anstånd medges, skall erläggas med halva beloppet före utgången av april månad under ettvart av de två år, som följer närmast efter det år, då den kvarstående skatten enligt debiteringen skolat erläggas.

Har avyttringen föranlett debitering medges efter motsvarande grunder.

4 mom. Skattskyldig, som avyttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång eller aktie eller andel i bolag, vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen ägdes eller innehades på sätt som anges i 54 § femte stycket kommunalskattelagen, mot betalning under minst tre år, kan, om till följd härav hans till statlig inkomstskatt taxerade inkomst blivit mer än dubbelt så stor som medeltalet av hans motsvarande taxerade inkomster för närmast föregående tre beskattningsår, efter ansökan beviljas anstånd av lokal skattemyndighet med erläggande av kvarstående skatt för det taxeringsår, då försäljningen tagits till beskattning. Anstånd får avse högst två tredjedelar av den kvarstående skatten. Det belopp, för vilket anstånd medges, skall erläggas med halva beloppet före utgången av april månad under ettvart av de två år, som följer närmast efter det år, då den kvarstående skatten enligt debiteringen skolat erläggas.

av tillkommande skatt, får anstånd (Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas i fråga om avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

'Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

SkU 1975/76:63

40 Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1975/76:2427 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att vid beräkning av realisationsvinst för fastigheter, som ej omfattar byggnad huvudsakligen avsedd för bostadsändamål, avdrag också för göras med verkliga kostnaden för förbättringar som för år räknat understiger 3 000 kr.;

1975/76:2428 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om dispensregel vid tvångsavyttring och motsvarande av fastighet innebärande att tidsfristen för anskaffande av ersättningsfastighet skall kunna förlängas med ytterligare högst tre år om svårigheter skulle föreligga att anskaffa sådan;

1975/76:2447 av herr Jansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag beträffande beskattning av vinster vid försäljning av konst, antikviteter o. d.;

1975/76:2479 av herr Fridolfsson m. fl. (m,c,fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

35 S

3 mom. Realisationsvinst på (= prop.) föregående åren.

Avyttrar skattskyldig (= prop.) detta stycke. För icke börsnoterade aktier som innehafts i minst 10 dr än20 procent av vinsten skattepliktig.

2. att punkt 2 b andra stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Som anskaffningskostnad (= prop.) vid avyttringstillfället. För

aktier som icke noterats på börs skall som anskaffningsvärde räknas det förmögenhetsvärde som rätteligen skulle deklarerats av fysisk person per den 31 december 1975.

1975/76:2480 av herrar af Ugglas (m) och Nyquist (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. i första hand

att emissionsstämpeln för obligationer och därmed jämställda skuldebrev samt för aktier upphävs liksom - i konsekvens därmed - den s. k. införselstämpeln för utländska obligationer och därmed jämställda skuldebrev samt utländska aktier, och

att 1908 års förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper upphävs;

SkU 1975/76:63

2. i andra hand, i enlighet med aktiefondsutredningens förslag,

an emissionsstämpeln och införselstämpeln för obligationer och därmed jämställda skuldebrev upphävs, och

an 1908 års förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper upphävs;

1975/76:2481 av herrar af Ugglas (m) och Nyquist (fp) vari hemställs att riksdagen med ändring av propositionen beslutar om sådan lydelse av 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) att detta stycke icke omfattar aktiefonds avyttring av egendom som avses i detta moment;

1975/76:2482 av herr Åsling m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen beslutar

1. att den framräknade vinsten vid fastighetsförsäljningar skall beskattas till 75 96 om fastigheten innehafts mer än sex år och i sin helhet om fastigheten innehafts kortare tid,

2. att jordbrukare som avyttrar hela sin jordbruksfastighet med undantag av mangårdsbyggnad med tillhörande tomt får åtnjuta s. k. 3 000 kr.-tillägg i enlighet med vad som har anförts i motionen, samt

3. att schablonavdraget vid försäljning av aktier höjs från 500 till 1 000 kr. per år;

1975/76:2512 av herr Bergqvist (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen föreslagna utvidgningen av rätten till uppskov med realisationsvinstskatt i samband med försäljning av villor och jordbruksfastigheter, samt

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning för att pröva möjligheterna till särskild behovsprövning av rätten till uppskov med realisationsvinstskatt vid fastighetsförsäljningar;

1975/76:2513 av herr Olsson i Järvsö (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen beslutar

1. att gränsen mellan yngre och äldre aktier vid realisationsvinstberäkningen skall sättas till två år räknat från förvärvsdagen,

2. att den i propositionen föreslagna schablonmetoden för beräkningen av anskaffningskostnader för aktier skall få utnyttjas såväl beträffande börsnoterade som icke börsnoterade aktier, samt

3. att ingångsvärdet för äldre icke börsnoterade aktier enligt övergångsbestämmelserna skall få tas upp till motsvarande belopp som deklarationsvärdet den 31 december 1975;

1975/76:2514 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen beslutar att aktiefonder inte skall vara skattskyldiga för realisationsvinst på aktier, som innehafts mer än två år utöver anskaffningsåret;

1975/76:2515 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen avslår förslaget att i punkt 2 a tolfte

SkU 1975/76:63

stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) tillägga orden ”och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor”;

1975/76:2519 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att endast den verkliga vinst som uppkommer vid försäljning av aktier och dylika värdehandlingar beräknas genom indexreglering av anskaffningsvärdena på sätt som i motionen anförts samt att 75 % av den sålunda framräknade vinsten tas upp till beskattning om minst två år förflutit sedan tidpunkten för anskaffandet av egendomen,

2. att riksdagen beslutar att schablonavdraget vid beskattning av realisationsvinster vid aktieförsäljning sätts till 1 000 kr.,

3. att lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ges en häremot svarande lydelse,

4. att riksdagen beslutar att ändringarna i samtliga i propositionen berörda lagar träder i kraft den dag författningstexten utkommit i Svensk författningssamling; 1975/76:2520

av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att avslå förslaget i propositionen om borttagandet av det fasta 3 000 kr.-avdraget och indexuppräkningen av anskaffningskostnaden för fastigheter köpta före 1952 för tid före detta år,

2. att den skattskyldige som alternativ till anskaffningskostnaden vid beräkning av ingångsvärdet skall få ta upp 150 % av taxeringsvärdet år 1952,

3. att vid försäljning av fastighet efter 2 års innehav liksom nu den skattepliktiga vinsten skall begränsas till 75 % av den framräknade vinsten,

4. att regeringen eller myndighet som regeringen bestämt skall kunna förlänga den föreslagna treåriga tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet vid uppskov med realisationsvinstbeskattning i ytterligare upp till tre år,

5. att hos regeringen hemställa om förslag till indexreglering av aktievinstbeskattningen,

6. att i avvaktan på en indexreglerad aktievinstbeskattning skatteplikten begränsas till 30 % av vinsten efter 2 års aktieinnehav och till 20 % efter 10 års innehav,

7. att den 30-procentiga och den 20-procentiga beskattningen skall inträda 2 respektive 10 år efter den dag då aktierna inköpts,

8. att avslå förslaget att som anskaffningskostnad för äldre aktie skall anses den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier av samma slag som den avyttrade, vilka den skattskyldige innehar vid avyttringstillfället,

9. att gifta skattskyldiga skall åtnjuta ett avdrag om 1 000 kr. från den beräknade skattepliktiga realisationsvinsten,

10. att som anskaffningsvärde för andra aktier än börsnoterade sådana

SkU 1975/76:63

som innehafts i minst 5 år skall gälla förmögenhetsvärdet per den 31 december 1975,

11. att de ändrade realisationsvinstskattereglerna skall gälla från och med den 1 juli 1976, samt

12. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts;

1975/76:2521 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen med godkännande i övrigt av propositionen beslutar

1. att hos regeringen begära tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning och företagsskatteberedningen innebärande att utredningarna bygger sina förslag om reformering av realisationsvinstbeskattningen på följande principer: a.

Hela realisationsvinsten bör i princip vara skattepliktig.

b. Även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd för personligt bruk bör vara skattepliktig.

c. Beskattningen av realisationsvinster bör vara av minst samma skärpa som beskattningen av arbetsinkomster;

2. att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370)ges en sådan innebörd att 75 (i stället för 40) % av vinsten vid avyttring görs skattepliktig och erhåller följande lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

35 §

3 mom. Realisationsvinst på föregående åren.

Avyttrar skattskyldig egendom Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som som avses i detta moment och som

den skattskyldige har förvärvat tidi- den skattskyldige har förvärvat tidigare än två år före ingången av av- gare än två år före ingången av avyttringsåret, är 40 procent av vinsten yttringsåret, är 75 procent av vinsten

skattepliktig. skattepliktig.

Från detta stycke.

Kan tillämpning avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta

moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2 tvångsförsäljning som anges i 2

mom. andra stycket första mening- mom. andrastycket första meningen

en, är - oavsett tidpunkten för för- är-oavsett tidpunkten för förvärvet

värvet -endast 40 procent av vinsten - 75 procent av vinsten skattepliktig,

skattepliktig.

Bestämmelsen i och fosterbarn.

3. att punkten 2 a i anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen ändras och ges en sådan innebörd att endast den del av ingångsvärdet som fastighetsägaren själv finansierat får indexuppräknas samt att omräkningen

SkU 1975/76:63

skall ske med ledning av en indexserie, grundad på nettoprisindex (i stället för som nu konsumentprisindex) och dessutom att den bestämmelse som medger avdrag med 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret, utgår och punkt 2 a således ges följande lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

Anvisningar till 36 §

2 a. Skall vid avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen. Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd alt användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten, dock icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke bostadsbyggnad anses ha funnits på fastigheten även under denna tid, om arbetet med att uppföra ersättningsbyggnad igångsatts inom ett år. Motsvarande skall gälla om en bostads -

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på nettoprisindex och omfattar endast den del av ingångsvärdet som fastighetsägaren själv finansierat. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

SkU 1975/76:63

45 Regeringens förslag Motionärernas förslag

byggnad under högst ett dr tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål.

Vinstberäkning på icke föras.

4. att i regeringens förslag till 35 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) det stycke utgår som börjar med ”Uppskov enligt” och slutar med "en förvärvskälla”.

1975/76:2522 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen beslutar

1. att uppräkningsfaktorn 133 96 vid beräkningen av fastighets ingångsvärde skall gälla först fr. o. m. 1975 års taxeringsvärden,

2. att 1 kr.-schablonen vid delavyttring av fastighet får tillämpas även vid försäljningar av enstaka fritidstomter,

3. att de föreslagna bestämmelserna rörande fastighetsinventarier vid beräkningen av fastighets ingångsvärde endast skall tillämpas på rörelsefastigheter som förvärvats efter utgången av juni månad 1969 och jordbruksfastigheter som förvärvats efter utgången av år 1972,

4. att samtliga förbättringskostnader som uppförts på plan skall grunda avdragsrätt vid beräkningen av realisationsvinst på fastighet,

5. att det skattefria beloppet i samband med engångsersättningar sätts till 5 000 kr.,

6. att riksskatteverket när det gäller uppskov med realisationsvinstbeskattningen i särskilda fall får medge undantag från bestämmelsen om att ersättningsfastighet skall ha förvärvats före utgången av tredje kalenderåret, samt

7. att övergångsbestämmelserna kompletteras med en regel enligt vilken dagen för meddelande av expropriationstillstånd eller liknande förfarande skall vara avgörande för vilka regler som skall tillämpas i expropriationsfallen; 1975/76:2523

av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att den skattskyldige vid vinstberäkning av under ett år erhållna engångsersättningar skall åtnjuta avdrag med 5 000 kr.,

2. att det fasta tillägget med 3 000 kr. per år får - av den som så begär - tillgodoräknas vid försäljning av jordbruksdelen av jordbruksfastighet och då mangårdsbyggnaden med tillhörande tomtmark behålls,

3. att hos regeringen begära förslag om rätt för skattskyldig, som avyttrar del av annan fastighet men behåller bostadshuset med tillhörande tomtmark, att tillgodoräkna sig det fasta tillägget med 3 000 kr. per år därest han så begär,

4. att uppskov med beskattning av realisationsvinst vid avyttring av jord -

SkU 1975/76:63

bruksfastighet, på vilken den skattskyldige varit mantalsskriven, skall få åtnjutas även när ersättningsfastigheten på vilken den skattskyldige skall mantalsskrivas är en fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) (en- eller tvåfamiljsvillafastighet).

1975/76:2524 av fru Troedsson (m) att riksdagen beslutar att hänsyn till latent skatteskuld skall tas vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen av aktier på sätt som i motionen föreslagits;

1975/76:2525 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att aktiefonder och liknande institutioner som har som enda mål att förvalta andelsägarnas kapital inte skall beskattas för sina realisationsvinster;

1975/76:2526 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i Borås (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådana regler vid realisationsvinstbeskattning att försäljning av marken från mindre jordbruksfastigheter med endast en mangårdsbyggnad underlättas i enlighet med vad i motionen anförts;

1975/76:2527 av fru Troedsson (m) och herr Regnéll (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att - som alternativ till schablonavdraget - medge skattefri försäljning av flerårsaktier för sammanlagt 5 000 kr. under beskattningsåret och till det dubbla för sambeskattade skattskyldiga tillsammans.

dels de vid 1975 års riksmöte väckta motionerna

1975:17 av herr Sjöholm (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag till sådana ändringar i skattelagstiftningen, att de lindringar i beskattningen som nu förekommer beträffande vinst vid icke yrkesmässig försäljning av aktier och beträffande visst slag av inkomst av kapital undanröjs;

1975:437 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen begär hos regeringen att motionen överlämnas till realisationsvinstkommittén för beaktande;

1975:438 av herr Petersson i Röstånga m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att realisationsvinstkommittén med förtur utarbetar förslag om möjligheter till uppskov med realisationsvinstbeskattningen för den som avyttrar egnahemsfastighet och på annan ort anskaffar likvärdig bostad,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag enligt punkten 1 snarast läggs fram;

1975:439 av herr Schött m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen förelägger riksdagen förslag om ändrade regler för realisationsvinstbeskattning vid byte av bostadsort;

SkU 1975/76:63

1975:696 av herrar Johansson i Vrångebäck (m) och Andersson i Ljung (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att nya regler vid beräkning av ingångsvärde på mark utarbetas i enlighet med vad som i motionen anförs;

1975:1038 av herr Bergqvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om

1. att i den personliga förmögenhetsbeskattningen få med de allra största privata samlingarna av konst och dylikt,

2. att få en samordnad förmögenhetsbeskattning av smycken och konst,

3. att utsträcka femårsperioden för realisationsvinstbeskattning vid försäljning av konst och dylikt,

4. att registrera stora köp av konst och dylikt,

5. åtgärder för att komma till rätta med sådan kapitalflykt till utlandet vilken sker via handel med konst;

1975:1095 av herrar af Ugglas (m) och Persson i Heden (c) vari hemställs att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 35 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

35 § 2

Avyttras fastighet

Skattskyldig, som haft skattepliktig realisationsvinst på grund av avyttring eller marköverföring enligt föregående stycke eller på grund av att han fått engångsersättning för inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid, kan, om han förvärvat eller avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet), som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten

Föreslagen lydelse mom.

samma lag.

Skattskyldig, som haft skattepliktig realisationsvinst på grund av avyttring enligt första stycket av jordbruksfastighet eller fastighet för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom. eller på grund av avyttring eller marköverföring enligt föregående stycke eller på grund av att han fått engångsersättning för inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid, kan,

SkU 1975/76:63

om han förvärvat eller avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet), som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig, fl uppskov med beskattning av realisationsvinsten i enlighet med särskilda bestämmelser därom. Uppkommer fråga om beskattning av realisationsvinst eller om beräkning av realisationsförlust på grund av avyttring av ersättningsfastighet, beräknas vid tillämpning av vad i första stycket sägs innehavstiden för ersättningsfastigheten som om avyttringen avsett den tidigare innehavda fastigheten. Vad nu sagts gäller dock endast om den realisationsvinst som uppskovet avser helt eller delvis avräknats från ersättningsfastighetens ingångsvärde.

Har avyttrad den 1 januari 1973.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

dels de vid 1975/76 års riksmöte under den allmänna motionstiden väckta motionerna

1975/76:457 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag syftande till att villaägare, t. ex. pensionärer, som av tvingande ekonomiska skäl måste sälja sin villa, skall medges nedsättning i realisationsvinstbeskattningen;

1975/76:707 av herr Stridsman m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till ändring i realisationsvinstbeskattningen innebärande att medel som influtit genom tvångsmässig försäljning av fastighet efter insättning på särskilt konto e. d. får fördelas över viss tid i syfte att uppnå resultatutjämning i skattehänseende;

1975/76:882 (jfr 881) av herr Korpås m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till sådana ändringar i beskatt -

hänför sig, få uppskov med beskattning av realisationsvinsten i enlighet med särskilda bestämmelser därom. Uppkommer fråga om beskattning av realisationsvinst eller om beräkning av realisationsförlust på grund av avyttring av ersättningsfastighet, beräknas vid tillämpning av vad i första stycket sägs innehavstiden för ersättningsfastigheten som om avyttringen avsett den tidigare innehavda fastigheten. Vad nu sagts gäller dock endast om den realisationsvinst som uppskovet avser helt eller delvis avräknats från ersättningsfastighetens ingångsvärde.

SkU 1975/76:63

ningsreglerna, att nuvarande nackdelar med realisationsvinstbeskattningen elimineras vid ianspråktagande av mark för militära ändamål;

1975/76:961 av herr Carlström m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana lagändringar att kapitalvinstbeskattningsreglerna görs tillämpliga jämväl vid enskild näringsidkares avyttring av rörelse; 1975/76:1007

av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Gustafsson i Stenkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att vid ianspråktagande av mark för militärt ändamål tidsfristen för anskaffande av ersättningsfastighet får utsträckas från nuvarande tre till sex år,

2. att som ersättningsfastighet för jordbruksfastighet, som tagits i anspråk för militärt bruk, får utöver jordbruksfastighet även förvärvas annan fastighet; 1975/76:1010

av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana lagregler att möjlighet ges till uppskov med beskattningen i de fall som i motionen anförts;

1975/76:1020 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av kommunalskattelagen, innebärande att ett grundavdrag på 5 000 kr. införs vid beräkning av realisationsvinstskatten på kontantersättning, som utgår för mark vid fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988);

1975/76:2111 (jfr 2110) av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari under punkten 1 hemställs att riksdagen beslutar att upphäva nuvarande bestämmelser angående möjlighet till befrielse från realisationsvinstbeskattning vid företagsfusioner.

Punkten 2 i motionen 1975/76:2111 har utskottet behandlat i betänkandet SkU 1975/76:53.

Skrivelser

Till utskottet har ingivits skrivelser i ärendet från Lantbrukarnas skattedelegation, Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen, Sveriges aktiesparares riksförbund och Sveriges industriförbund.

Utskottet

Realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning

Realisationsvinstbeskattningen fick sin nuvarande utformning under senare delen av 1960-talet. Vinst vid icke yrkesmässig avyttring av egendom

4 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

beskattades tidigare efter en fallande skala efter innehavstidens längd, och beskattningen bortföll helt om innehavstiden uppgick till minst 10 år för fastigheter och 5 år för annan egendom. Nuvarande lagstiftning innebär bl. a. att skattskyldighet - i motsats till tidigare - föreligger för vinst vid försäljning av fastigheter och aktier även om de avyttrade tillgångarna förvärvats genom arv, gåva e. d. För fastigheter gäller att hela vinsten beskattas, om avyttring sker inom två år från förvärvet, och att därefter 75 % av vinsten är skattepliktig oavsett innehavstidens längd. Kostnaderna för inköp och förbättring av fastigheten indexuppräknas vid vinstberäkningen och beträffande fastighet med bostadsbyggnad medges avdrag med 3 000 kr. för varje år av innehavet. Beträffande aktier o. d. beskattas hela vinsten om innehavstiden understiger 2 år. Därefter reduceras skatteplikten stegvis till 25 % av vinsten. Efter 5 års innehav tillämpas en schablonregel som innebär att 10 % av försäljningspriset i allmänhet skall anses som skattepliktig inkomst. Beträffande annan lös egendom än aktier o. d. gäller samma fallande skala som för aktier. Vinst som uppkommer efter 5 års innehav är emellertid skattefri, och om egendomen förvärvats genom arv, gåva e. d. föreligger skattefrihet även om egendomen säljs tidigare.

Propositionen grundar sig på realisationsvinstkommitténs betänkande (SOU 1975:53) Beskattning av realisationsvinster. Kommitténs förslag var i huvudsak av teknisk karaktär och syftade i första hand till större likformighet vid behandlingen av de tre olika slagen av tillgångar. Beträffande fastigheter innebar kommittéförslaget ingen annan ändring av de grundläggande principerna än att uppskovsreglerna vid tvångsförsäljning utvidgades också till frivilliga försäljningar. 1 fråga om aktier föreslog kommittén att den fallande skalan och 10 %-schablonen skulle ersättas av en enhetlig regel för alla aktier, som innehafts två år eller mer, av innebörd att 30 % av vinsten vid avyttringen beskattas. Beträffande annan egendom - dvs. tillgångar som f. n. endast är underkastade en tidsbegränsad realisationsvinstbeskattning - föreslogs dets att obligationer, andra värdepapper och rättigheter skulle behandlas på samma sätt som aktier, dock med en viss lindring i fråga om aktier och andelar i s. k. äkta bostadsföretag, och dels att även sådant lösöre som konst, antikviteter, ädelstenar m. m. skulle underkastas en i tiden obegränsad realisationsvinstbeskattning.

Förslaget i propositionen innebär bl. a. att fastighetsvinster - efter indexuppräkning av anskaffningsvärde, 3 000-kronorstillägg m. m. - alltid skall beskattas i sin helhet men att den som säljer en fastighet där han är bosatt under vissa förutsättningar får uppskov om han förvärvar en likvärdig ersättningsfastighet. Beträffande aktier föreslås att hela vinsten vid avyttringen beskattas, om aktierna förvärvats under beskattningsåret eller något av de två föregående åren, och beträffande äldre aktier att 40 % av vinsten beskattas. Beträffande fastigheter och aktier föreslås också andra betydelsefulla detaljändringar av bestämmelserna. Till dessa ändringar, som innebär såväl skärpningar som lättnader i beskattningen, återkommer ut -

SkU 1975/76:63

skottet senare.

När det gäller annan egendom än fastigheter och aktier avvisar departementschefen kommitténs förslag, bl. a. med hänvisning till kontrollsvårigheter vid försäljning av lösöre och till att vinstbeskattningen beträffande aktier och andelar i s. k. äkta bostadsföretag bör lösas i ett större bostadspolitiskt sammanhang.

Flertalet av de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang berör olika detaljer i realisationsvinstbeskattningen. 1 vissa motioner tar emellertid motionärerna upp grundläggande frågor rörande beskattningens utformning eller ställer långtgående yrkanden, som innebär en väsentligt ändrad inriktning av realisationsvinstbeskattningen i förhållande till nuläget och till vad som föreslås i propositionen. Sålunda yrkas i motionen 1975/76:2521 tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning och företagsskatteberedningen av innebörd bl. a. att realisationsvinster bör beskattas i sin helhet i minst samma utsträckning som arbetsinkomster och att beskattningen bör omfatta även lösöre m. m. 1 avvaktan på dessa utredningars förslag yrkas omedelbara ändringar i skärpande riktning beträffande såväl fastighets- som aktievinstbeskattningen. Även i motionen 1975:17 yrkas förslag av innebörd att realisationsvinster på aktier inte längre skall beskattas lindrigare än arbetsinkomster. Motionären framställer motsvarande yrkande också beträffande beskattningen av bankräntor. I motionen 1975/76:2447 yrkas utredning och förslag om realisationsvinstbeskattning av konst, antikviteter o. d. Motsvarande yrkande framställs i motionen 1975:1038, som också innehåller yrkanden om förmögenhetsbeskattning av tillgångar av detta slag, registrering av försäljning av konst m. m. och åtgärder mot kapitalflykt till utlandet via konsthandeln. Motionärerna i motionen 1975/76:2482 däremot godtar propositionen i stora drag som ett provisorium i avvaktan på skatteutredningens och företagsskatteberedningens översyn, dock att endast 75 % av fastighetsvinster bör beskattas vid avyttring efter sex års innehav. Motionärerna i motionen 1975/76:2519 godtar de i propositionen föreslagna ändringarna beträffande fastighetsvinster men yrkar att aktievinster indexberäknas och att endast 75 % av den reala vinsten vid aktieförsäljningar beskattas. I motionen 1975/76:2520 tillbakavisar motionärerna samtliga de skärpningar, som propositionen innehåller, och begär bl. a. förslag om indexreglering av aktievinstbeskattningen.

Som framhålls i propositionen bör realisationsvinstbeskattningen i princip inte ses isolerad utan som ett led i ett samlat skattesystem. Realisationsvinstkommitténs uppdrag har emellertid - som nyss anförts - varit av företrädesvis teknisk art, och den genomgripande översyn av skattesystemet, som pågår inom 1972 års skatteutredning och företagsskatteberedningen, bör såsom departementschefen funnit avvaktas innan ställning tas till frågan om en mer genomgripande omläggning av realisationsvinstbeskattningen. Förslagen i propositionen är således i första hand av teknisk karaktär och innebär - även om utredningens syfte att uppnå enhetliga regler inte uppnås

SkU 1975/76:63

- väsentliga förbättringar beträffande den tekniska utformningen av realisationsvinstbeskattningen av fastigheter och aktier. Den skärpning av vinstbeskattningen för tillgångar av detta slag som samtidigt föreslås i propositionen bör enligt utskottets uppfattning ses som en försiktig uppräkning som kan anses motiverad av rättvise- och fördelningspolitiska skäl och som för fastighetsvinsternas del åtminstone delvis balanseras av utvidgade uppskovsregler.

Med anledning av de motionsyrkanden som framställs om en väsentligt skärpt realisationsvinstbeskattning vill utskottet framhålla, att beskattningens nuvarande konstruktion medför avsevärda begränsningar av beskattningsmöjligheterna eftersom beskattningen endast träffar tillgångar som säljs eller omplaceras. Såvitt nu kan bedömas torde sådana skärpningar som motionärerna avser medföra ej önskvärda låsningseffekter och ej acceptabla snedvridningar av annat slag.

Av det anförda framgår att utskottet i prinicip ansluter sig till inriktningen av de i propositionen framlagda förslagen.

Innan utskottet i det följande går in på de nu aktuella ändringsförslagen tar utskottet i detta sammanhang ställning till vissa utredningskrav m. m., som framställs i de ovannämnda motionerna.

Av vad som anförts i propositionen framgår att realisationsvinstbeskattningen är en av de komponenter i skattesystemet, som uppmärksammas inom 1972 års skatteutredning, och att flera frågor som behandlas inom företagsskatteberedningen också har betydelse för den framtida utformningen av realisationsvinstbeskattningen. Enligt utskottets uppfattning kan de i motionen 1975/76:2521 yrkade tilläggsdirektiven till dessa utredningar om allmänna skärpningar av realisationsvinstbeskattningen endast anses ägnade att fördröja utredningsarbetet. Utskottet, som återkommer till den i motionen berörda frågan om beskattningen av lösöre, avstyrker således detta utredningsyrkande i övriga delar. Motsvarande invändningar kan riktas mot yrkandet beträffande beskattningen av vissa arbetsfria inkomster i motionen 1975:17 som behandlas i detta sammanhang i den mån den avser annat än omedelbara ändringar i aktievinstbeskattningen. Utskottet avstyrker således även motionen 1975:17 i denna del.

Ett av yrkandena i motionen 1975/76:2520 innebär att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen angående beskattningens utformning m. m. Utskottet behandlar de olika delarna i motionen i sitt sammanhang nedan och anser att det yrkade tillkännagivandet inte är erforderligt. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:2520 i denna del.

Avyttring av fastighet

Allmänna principer för vinstberäkningen

Beträffande fastigheter innebär förslaget i propositionen som redan nämnts

SkU 1975/76:63

att den nuvarande indexuppräkningen av anskaffningskostnaden i princip behålls liksom också det fasta tillägget med 3 000 kr. för varje år som bostadsbyggnad under innehavstiden funnits på fastigheten. Den beräknade vinsten vid avyttringen skall däremot alltid beskattas fullt ut, vilket innebär att nuvarande reducering till 75 96 efter två års innehav slopas. Samtidigt föreslås andra väsentliga detaljändringar i fråga om beskattningens utformning, bl. a. att ingångsvärdet för fastigheter som förvärvats före 1952 skall tas upp till 150 96 av 1952 års taxeringsvärde, om inte den erlagda köpeskillingen är högre, och att indexberäkning och 3 000-kronorstillägg endast skall medges för tid fr. o. m. 1952. Utskottet återkommer till dessa detaljer i det följande.

I motionen 1975/76:2520 tillbakavisas samtliga i propositionen föreslagna skärpningar av realisationsvinstbeskattningen. Motionärerna yrkar sålunda bl. a. att beskattningen även i fortsättningen reduceras till 75 96 av vinsten efter två års innehav i syfte att undvika en väsentlig skärpning av beskattningen beträffande avyttring av fastigheter som förvärvats lång tid tillbaka.

I samma syfte yrkas i motionen 1975/76:2482 att beskattningen reduceras till 75 96 av vinsten efter sex års innehav. Motionärerna i motionen 1975/76:2519 däremot godtar de ändringar som föreslås i propositionen beträffande beskattningen av fastighetsvinster, särskilt med hänsyn till att skärpningarna i de flesta fall kompenseras av vidgade regler för uppskov med beskattningen.

Utskottet har redan inledningsvis uttalat sin anslutning till huvudlinjerna i de i propositionen framlagda förslagen. Dessa innebär i fråga om fastigheter i princip att ordinära vinster, som i huvudsak beror på penningvärdets fall, fortfarande undantas från beskattning. Med hänsyn till de fördelningspolitiska skäl, som talar för en skärpt realisationsvinstbeskattning, kan det emellertid inte längre anses motiverat att - utöver vad som följer av indexberäkningen, reglerna om 3 000-kronorstillägg m. m. - undanta en viss del av den beräknade vinsten från beskattning. Därtill kommer att olägenheterna med en skärpt beskattning för villaägare m. fl. som byter bostad på sätt framhålls i motionen 1975/76:2519 motverkas genom en utbyggnad av uppskovsreglerna. Utskottet instämmer således i den i motionen 1975/76:2519 redovisade uppfattningen att propositionen bör godtas och avstyrker motionerna 1975/76:2482 och 2520 i denna del.

Fastighets ingångsvärde m. m.

Vid realisationsvinstberäkningen tar man f. n. i princip upp köpeskillingen som fastighetens ingångsvärde, vilket sedan indexberäknas med hänsyn till prisutvecklingen efter förvärvet. Om innehavstiden är längre än 20 år får man i stället ta upp 150 96 av taxeringsvärdet 20 år före avyttringen såsom ingångsvärde. Kan innehavstiden ledas tillbaka till år 1914 eller tidigare får man även välja 150 96 av 1914 års taxeringsvärde.

SkU 1975/76:63

54 Efter arv, gåva eller bodelning utgår man i princip från närmast föregående köp vid realisationsvinstberäkningen. Efter arv eller bodelning i anledning av makes död tillkommer ytterligare en regel. Ingångsvärdet får här enligt den skattskyldiges val också tas upp till 150 % av taxeringsvärdet året före dödsfallet.

Enligt propositionen skall köpeskillingen i princip fortfarande utgöra fastighetens ingångsvärde. Fastighet, som förvärvats före 1952, skall dock anses anskaffad den 1 januari 1952 och hänsyn skall inte tas till omständigheter som inträffat dessförinnan. Ingångsvärdet skall i dessa fall anses motsvara 150 % av 1952 års taxeringsvärde eller köpeskillingen om den är högre. Samtidigt behålls emellertid övriga alternativ för beräkning av anskaffningsvärde med ledning av taxeringsvärdet. Ingångsvärde som beräknas med utgångspunkt från taxeringsvärdet vid 1970 eller senare års fastighetstaxering får dock tas upp endast till 133 % av taxeringsvärdet.

Förslaget innebär bl. a. att indexberäkning och 3 000-kronorstillägg inte får avse tid före 1952.

I motionen 1975/76:2520 framställs ett yrkande, som innebära» anskaffningskostnaden före 1952 skall kunna godtas vid inkomstberäkningen med indexuppräkning och 3 000-kronorstillägg m. m. på samma sätt som hittills. Motionärerna anser att avyttring av fastigheter, som innehafts sedan lång tid tillbaka, annars kan träffas av ej acceptabla skatteskärpningar.

Som anförts i propositionen skall vid vinstberäkningen hänsyn tas till flera faktorer såsom förbättringskostnader, värdeminskningsavdrag, delavyttringar och annat som inträffat under innehavstiden, vilket självfallet ger upphov till betydande utredningsproblem. Förslaget i propositionen medför att storleken av dessa kostnader inte längre behöver utredas såvitt avser tid före 1952, vilket innebär betydande praktiska fördelar.

Systemet att beräkna anskaffningsvärdet för en fastighet med utgångspunkt i ett senare års taxeringsvärde innebär en automatisk indexreglering av beskattningen. Enligt kommitténs undersökningar överensstämmer 150 % av 1952 års taxeringsvärde ganska väl med uppräknade faktiska anskaffningskostnader för långtidsinnehavda fastigheter. Redan detta schablonvärde med indexuppräkning för tid efter 1952 torde medföra att flertalet normala fastighetsavyttringar blir helt eller så gott som helt skattefria. Med departementschefens förslag innebär reglerna om 3 000-kronorstillägg för bostadsbyggnad dessutom att ytterligare 75 000 kr. därutöver undantas från beskattning redan vid försäljningar som sker i år.

Det bör också framhållas att realisationsvinstberäkningen även i övrigt till stor del vilar på schabloner, som inte kan anses missgynna ägare av långtidsinnehavda fastigheter. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen 1975/76:2520 i denna del.

Förslaget att sänka uppräkningstalet 150 % till 133 % i fråga om ingångsvärdeberäkning med ledning av taxeringsvärde som hänför sig till 1970

SkU 1975/76:63

eller senare års fastighetstaxering motiveras i propositionen med att taxeringsvärdenivån fr. o. m. detta års fastighetstaxering höjts från 2/3 till 3/4 av marknadsvärdet.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att sänkningen av uppräkningsfaktorn tillämpas först fr. o. m. 1975 års fastighetstaxering, eftersom den högre taxeringsnivån inte lagfästs förrän med verkan fr. o. m. denna fastighetstaxering.

Vid utformningen av schablonregler för beräkning av ingångsvärde med ledning av taxeringsvärde bör man enligt utskottets uppfattning givetvis ta hänsyn till den taxeringsnivå som faktiskt tillämpats vid fastighetstaxeringen. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen 1975/76:2522 i denna del.

Fasta inventarier

Beträffande jordbruksfastighet eller fastighet, som ingår i den skattskyldiges rörelse, gäller särskilda regler för sådana delar av fastigheten som vid beräkning av värdeminskningsavdrag belöper på maskiner och inventarier. Den del av vederlaget för fastigheten, som belöper på sådana tillgångar, skall nämligen tas upp som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse och skall således inte beaktas vid realisationsvinstberäkningen.

I propositionen föreslås att behandlingen av dessa tillgångar vid realisationsvinstberäkningen regleras mer utförligt än f. n. Förslaget innebär i princip att kostnad för ifrågavarande fastighetsdelar inte får medräknas vid realisationsvinstberäkningen. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av taxeringsvärdet skall detta reduceras med den del därav som kan anses belöpa på ifrågavarande inventarier. I förenklingssyfte föreslås dock att om mindre än 25 % av hela köpeskillingen belöper på sådana inventarier någon reducering inte skall ske.

1 motionen 1975/76:2522 yrkas att de nya bestämmelserna om fastighets! nventarier skall tillämpas endast på rörelsefastigheter som förvärvats efter utgången av juni 1969 och jordbruksfastigheter som förvärvats efter utgången av 1972. Motionärerna åberopar att kostnaderna för tillgångar av detta slag annars inte alls kommer att beaktas vid beskattningen på grund av den utformning reglerna om värdeminskningsavdrag hade dessförinnan.

Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning men anser att frågan lämpligen bör lösas med utgångspunkt i hur dessa tillgångar behandlats vid inkomsttaxeringen. Om tillgångarna faktiskt behandlats enligt reglerna för maskiner och andra inventarier, skall vad som influtit vid avyttringen tas upp som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. I sådana fall bör omkostnaderna för tillgångarna, som då fått dras av i någon av dessa förvärvskällor, givetvis inte beaktas även vid realisationsvinstberäkningen. Om tillgångarna däremot vid inkomsttaxeringen behandlats på samma sätt som fastigheten i övrigt, bör kostnaderna för dem få beaktas vid realisa -

SkU 1975/76:63

tionsvinstberäkningen, oavsett om de senare bytts ut och kostnaderna för denna nyanskaffning behandlats enligt reglerna för inventarier. Motsvarande bör också gälla i de fall ingångsvärdet för fastigheten beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärde.

Med ovan angiven ändring tillstyrker utskottet motionen 1975/76:2522 i denna del.

Samtidigt bör nämnas att - som utskottet återkommer till senare - kostnader för värdeminskningsavdrag för byggnad återförs till beskattning vid realisationsvinstberäkningen. Detta gäller också värdeminskningsavdrag för sådana byggnadsinventarier, som icke hänförs till maskiner och inventarier i avskrivningshänseende.

Även i fråga om annan fastighet som hyrs ut till rörelse, kan enligt punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen (KL) reglerna om avdrag för värdeminskning av maskiner och inventarier i vissa fall tillämpas på motsvarande sätt som för jordbruks- och rörelsefastigheter. Eftersom vederlaget vid avyttringen i dessa fall inte skall tas upp till beskattning på annat sätt än vid realisationsvinstberäkningen, bör genom en hänvisning till ifrågavarande bestämmelser klargöras att dessa värdeminskningsavdrag bör återföras vid realisationsvinstberäkningen. I sammanhanget bör också hänvisningen till punkt 2 a av anvisningarna till samma paragraf ändras till att avse hela anvisningspunkten.

Utskottets förslag i dessa hänseenden föranleder ändring i punkt 2 a första, fjärde och åttonde styckena av anvisningarna till 36 § KL.

Förbättringskostnader

Enligt gällande bestämmelser får vid realisationsberäkningen hänsyn tas till förbättringskostnader, om de uppgått till minst 3 000 kr. per år.

1 propositionen föreslås ingen ändring i detta hänseende, bortsett från ett förtydligande av rent teknisk karaktär.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att samtliga förbättringskostnader som uppförts på plan skall grunda avdragsrätt. Även i motionen 1975/76:2427 yrkas att förbättringskostnader under 3 000 kr. skall kunna beaktas. Med hänsyn till det samband 3 000-kronorsspärren har med reglerna om 3 000- kronorstillägg begränsas emellertid yrkandet i den sistnämnda motionen till fastigheter som ej omfattar byggnad för bostadsändamål.

3 000-kronorsspärren i fråga om förbättringskostnader har tillkommit främst av praktiska skäl för att undvika utredningssvårigheter beträffande smärre belopp. Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att en beloppsspärr av detta skäl bör behållas, även om rättviseskäl givetvis kan tala för att spärren slopas i enlighet med kommitténs förslag. Med hänsyn bl. a. till att utredningssvårigheter inte föreligger beträffande sådana förbättringskostnader som uppförts på värdeminskningsplan, vill utskottet emellertid förorda att spärren ändras på sätt som föreslås i motionen

SkU 1975/76:63

1975/76:2522. Utskottet tillstyrker således motionen i denna del. Därmed torde också syftet med motionen 1975/76:2427 vara i huvudsak tillgodosett. Utskottets förslag föranleder ändring av punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 36 § KL.

Indexuppräkning

I propositionen föreslås att anskaffningskostnader och nedlagda förbättringskostnader liksom hittills skall uppräknas med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget. Till skillnad från vad som nu är fallet skall emellertid även de värdeminskningsavdrag som återförs till beskattning vid realisationsvinstberäkningen indexuppräknas. Som utskottet redan anfört i samband med behandlingen av frågan om beräkning av anskaffningskostnad för långtidsinnehavda fastigheter får indexberäkningen inte avse tid före 1952.

I motionen 1975/76:2521 yrkas att endast den del av ingångsvärdet, som fastighetsägaren själv finansierat, skall få indexuppräknas och att uppräkningen skall göras med hänsyn till utvecklingen av nettoprisindex i stället för konsumentprisindex.

Departementschefen har - i likhet med kommittén - med hänvisning till praktiska problem avvisat en uppdelning av anskaffningskostnaden på en uppräkningsberättigad och en ej uppräkningsberättigad del. Några lämpliga schabloner för sådan uppdelning har inte ens diskuterats. Motionärernas förslag innehåller inte heller några användbara lösningar av tilllämpningsproblemen. På grund härav instämmer utskottet i departementschefens uppfattning att hela ingångsvärdet bör få uppräknas. Samtidigt bör framhållas att vissa opåkallade lättnader, som indexberäkningen medför i andra avseenden, delvis elimineras genom de förslag om indexberäkning även av återvunna värdeminskningsavdrag m. m. som utskottet nyss berört ovan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2521 i denna del.

Som utskottet anfört tidigare syftar indexuppräkningen till att undanta den vinst som beror på penningvärdets fall från realisationsvinstbeskattning. Enligt utskottets uppfattning bör denna målsättning tills vidare bestå. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2521 även i vad avser övergång till nettoprisindex i stället för konsumentprisindex.

Yrkandet i motionen 1975:696 om indexuppräkning av anskaffningskostnad är som framgår av det anförda tillgodosett.

3¶OOO-kronorstillägget

Om fastighetsavyttringen omfattat en bostadsbyggnad, medges ett fast tillägg till omkostnaderna med 3 000 kr. för varje år som bostadsbyggnaden funnits under innehavstiden, dock inte för tidigare år än 1914. Även om

SkU 1975/76:63

det finns flera bostadsbyggnader på fastigheten, medges endast ett 3 000- kronorstillägg per år. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt i taxeringsvärdet 20 år före avyttringen eller året före dödsfallet får avdrag ej medges för tidigare år än 20 år före avyttringen eller året före dödsfallet.

Det i propositionen framlagda förslaget angående ingångsvärdeberäkningen innebär, som framgått av det föregående, att hänsyn inte skall tas till vad som inträffat före 1952, och att denna princip skall gälla även beträffande 3 000-kronorstillägget. Enligt departementschefens uppfattning bör 3 000- kronorstillägget med denna begränsning, som utskottet redan tillstyrkt, behållas i stort sett oförändrat.

Motionärerna i motionen 1975/76:2521 anser däremot att ifrågavarande tillägg medför alltför stora skattelättnader och yrkar att tillägget slopas.

Som anförs i propositionen spelar 3 000-kronorstillägget förhållandevis liten roll för hyresfastigheter, dyrbarare villor och jordbruksfastigheter. Ett slopande av tillägget skulle i första hand drabba försäljningar av egnahem, fritidshus och mindre jordbruksfastigheter, som innehafts under en lång följd av år. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen 1975/76:2521 i denna del.

3 000-kronorstillägg skall icke kunna åtnjutas vid försäljningar som enbart avser mark. Om en försäljning av mark från en jordbruksfastighet delas upp i två led så att avtal träffas om försäljning av hela egendomen, varefter säljaren omedelbart återköper mangårdsbyggnad med tillhörande markområde, kan emellertid - såsom reglerna tillämpas i praktiken - säljaren komma i åtnjutande av 3 000-kronorstillägg.

Departementschefen anser att det beskrivna tillvägagångssättet innebär ett kringgående av skattelag och att, om åtgärder visar sig nödvändiga för att komma till rätta med denna form av skatteflykt, sådana åtgärder bör övervägas i samband med den förestående lagstiftningen mot andra skatteflyktst ransaktioner.

1 motionerna 1975/76:2482,2523 och 2526 yrkas i överensstämmelse med kommitténs förslag att ett fast tillägg medges även om bostadsbyggnaden med tillhörande tomtområde undantas vid fastighetsförsäljningen. Förslaget innebär i nära anslutning till rådande praxis att 3 000-kronorstillägget i så fall konsumeras för tid före delförsäljningen.

Enligt utskottets uppfattning bör ställningstagandet till frågan, om det angivna tillvägagångssättet innebär ett kringgående av skattelag som bör förhindras eller om gällande praxis bör godtas även i fortsättningen, anstå tills vidare. Med hänvisning härtill och till att syftet med motionerna åtminstone delvis är tillgodosett i rättstillämpningen avstyrker utskottet motionerna 1975/76:2482, 2523 och 2526 i denna del.

I propositionen föreslås vidare att 3 000-kronorstillägg inte skall kunna medges beträffande byggnad vars värde är alltför obetydligt och att rätt till sådant tillägg därför skall föreligga endast om byggnadens taxeringsvärde

SkU 1975/76:63

är lägst 10 000 kr.

I motionen 1975/76:2515 yrkas att 10 OOO-kronorsgränsen skall utgå.

Utskottet instämmer i syftet med propositionen. Det kan emellertid inte uteslutas att 10 OOO-kronorsgränsen drabbar t. ex. jordbruksfastigheter i glesbygder med taxerade byggnadsvärden som av olika skäl blivit låga. För att förebygga oskäliga verkningar av 10 OOO-kronorsgränsen föreslår utskottet en komplettering av innebörd att avdrag alltid skall kunna medges för tid då byggnaden under innehavstiden faktiskt utnyttjats till stadigvarande bostad. Utskottet tillstyrker propositionen med denna ändring och avstyrker motionen 1975/76:2515 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd.

Vidare föreslås i propositionen - i överensstämmelse med kommitténs förslag - att 3 000-kronorstillägg skall beräknas även för den tid en riven eller förstörd bostadsbyggnad funnits på fastigheten, om arbete med att uppföra ersättningsbyggnaden igångsatts inom ett år. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tas i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål är avsikten att 3 000-kronorstillägget helt eller delvis skall bortfalla.

Utskottet har inga erinringar mot förslaget men föreslår ett förtydligande av bestämmelserna i författningstexten.

Utskottets förslag i angivna hänseenden berör punkt 2 a tolfte stycket av anvisningarna till 36 § KL.

Försäljning av del av fastighet

Vid försäljning av en del av en fastighet skall ingångsvärdet för fastigheten proportioneras på de olika delarna av fastigheten. I propositionen föreslås vissa förenklingar i detta hänseende, bl. a. att ingångsvärdet för avstyckad tomtmark för bostadsändamål schablonmässigt får tas upp till 1 kr./m2, under förutsättning att köpeskillingen för tomtmarken understiger 10 % av fastighetens taxeringsvärde.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att denna schablon skall få tillämpas även vid försäljning av enstaka fritidstomter.

Som förslaget i propositionen utformats är detta motionsyrkande tillgodosett. Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i denna del och tillstyrker således förslaget.

Marköverföring och markupplåtelse

Kontant ersättning i samband med fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (FBL) medför skatteplikt endast om ersättningen överstiger 5 000 kr.

I syfte att eliminera nackdelarna med en frigräns av detta slag föreslås i propositionen att denna gräns ändras till ett skattefritt bottenbelopp så att ersättningar av detta slag beskattas endast till den del de överstiger

SkU 1975/76:63

5 000 kr.

Det yrkande i detta hänseende, som framställts i motionen 1975/76:1020, är därmed tillgodosett.

Motsvarande regler föreslås också beträffande klyvning enligt 11 kap. FBL.

Utskottet har inte något att erinra mot förslagen och tillstyrker således propositionen i dessa delar.

Upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt på obegränsad tid mot engångsersättning jämställs enligt gällande regler med avyttring av fastigheten. Vid realisationsvinstberäkningen medges ett schablonavdrag från sådana ersättningar med 2 000 kr.

I motionerna 1975/76:2522 och 2523 yrkas att avdraget höjs till 5 000 kr. Som skäl härför åberopar motionärerna penningvärdets fall och att en motsvarande behandling som beträffande marköverföringar kan anses motiverad.

Det nu ifrågavarande avdraget syftar endast till att undanta bagatellbelopp från beskattning. Enligt utskottets uppfattning har tillräckliga skäl inte anförts för att nu höja detta avdragsbelopp. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76:2522 och 2523 i denna del.

I detta sammanhang tar utskottet upp en helt annan fråga. I propositionen konstaterar departementschefen att den skärpning, som nu föreslås beträffande realisationsvinster vid avyttring av fastigheter, på grund av skogsbeskattningsreglernas utformning medför att den del av realisationsvinsten som tidigare kunnat beskattas som inkomst av skogsbruk alltid kommer att realisationsvinstbeskattas. Som en provisorisk lösning i avvaktan på en mer genomgripande översyn av skogsbeskattningen föreslås därför att nuvarande bestämmelser om samordning av skogsbeskattningen och realisationsvinstbeskattning upphör att gälla.

Utskottet instämmer i förslaget och har inte något att erinra mot att andra följdändringar får anstå i avvaktan på nämnda översyn. Förslaget medför emellertid enligt vad som framhålls i Lantbrukarnas skattedelegations skrivelse till utskottet en oavsiktlig skärpning av de regler som gäller för beskattning av skog som avverkas i samband med markupplåtelser av ifrågavarande slag. I syfte att undvika detta förordar utskottet ett tillägg till övergångsbestämmelserna enligt vilket äldre bestämmelser om avdrag för värdeminskning av skog fortfarande skall gälla i dessa fall.

Uppskovsbestämmelserna

Enligt gällande bestämmelser kan uppskov med realisationsvinstbeskattning medges om fastigheten avyttrats på grund av expropriation eller liknande tvångsförfarande. Spm förutsättning härför gäller att realisationsvinsten uppgått till 3 000 kr. och att den skattskyldige inom viss tid förvärvar en jämförlig ersättningsfastighet. Beskattning av vinsten realiseras i så fall

SkU 1975/76:63

först vid avyttring av ersättningsfastigheten genom att uppskovsbeloppet avräknas från ingångsvärdet för denna fastighet.

I propositionen föreslås att uppskovsreglerna utvidgas till att avse även frivilliga fastighetsförsäljningar under förutsättning att den skattskyldige utnyttjat den avyttrade fastigheten som permanentbostad och skall mantalskrivas på ersättningsfastigheten. Av praktiska skäl föreslås också att uppskovsrätten begränsas till sådana fall där en omedelbar beskattning skulle utgöra en väsentlig påfrestning på den skattskyldiges ekonomi. Uppskov skall därför komma i fråga endast om realisationsvinsten överstiger 10 % av köpeskillingen för den avyttrade fastigheten och är större än 15 000 kr. Det kan också nämnas att möjligheterna till uppskov påverkas avsevärt om köpeskillingen för ersättningsfastigheten är lägre än köpeskillingen för den avyttrade fastigheten. Rätten till uppskov minskar i så fall i motsvarande mån.

1 motionerna 1975/76:2512 och 2521 yrkas avslag på förslaget om utökade uppskovsmöjligheter. Motionärerna anser att reglerna är alltför förmånliga.

1 den förstnämnda motionen åberopas också att reglerna kommer att styra valet av boendeform och att förslaget som det utformats medför ej acceptabla tröskeleffekter.

Som utskottet inledningsvis anfört kan den nuvarande realisationsvinstbeskattningen medföra uppenbara svårigheter för den som avyttrar ett eget hem för att flytta till en annan likvärdig bostad. Det är därför naturligt att den föreslagna skärpningen av denna beskattning aktualiserar tidigare framställda krav på förbättrade uppskovsregler. Enligt utskottets uppfattning kan det förhållandet, att den skattskyldige byter en bostad mot en annan likvärdig bostad inte i allmänhet sägas ha förbättrat hans ekonomiska situation på ett sådant sätt att bytet bör utlösa en beskattning. Man får givetvis inte bortse från att de föreslagna uppskovsreglerna i vissa fall kan medföra sådana ej önskvärda effekter som påtalas i den förstnämnda motionen. Å andra sidan eliminerar uppskovsreglerna ej acceptabla låsningseffekter av annat slag. Enligt utskottets uppfattning kan nämligen realisationsvinstreglerna och bristande uppskovsregler försvåra eller t. o. m. förhindra i och för sig önskvärda bostadsbyten, t. ex. i samband med ändrad arbetsort. Enligt utskottets uppfattning föreligger skäl för att uppskovsreglerna skall få omfatta även frivilliga försäljningar. Erfarenheterna av reglerna bör bedömas när resultatet av 1972 års skatteutrednings översyn av skattesystemet föreligger. Utskottet avstyrker således motionerna 1975/76:2512 och 2521 i denna del och tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget.

Förslaget i propositionen torde i allt väsentligt tillgodose de yrkanden om uppskovsregler som framställs i motionerna 1975:437,438,439,1095 och 1975/76:457, 1007 och 2523. 1 den mån så inte är fallet avstyrker utskottet desamma.

Som förslaget utformats innebär de i KL angivna förutsättningarna för uppskov inte något hinder för den som säljer en jordbruksfastighet att såsom

SkU 1975/76:63

ersättningsfastighet förvärva exempelvis en schablontaxerad villa, under förutsättning att fastigheterna är likvärdiga i den meningen att den skattskyldige skall utnyttja ersättningsfastigheten som stadigvarande bostad. Något krav på att ersättningsfastigheten även i andra hänseenden skall vara jämförlig med den avyttrade fastigheten uppställs inte enligt de nya reglerna. Föreskrifterna i 2 § uppskovslagen om att fastigheterna skall vara jämförliga hänför sig till nuvarande bestämmelser om tvångsförsäljning och bör för undvikande av missförstånd utgå.

Eftersom de nu föreslagna reglerna för frivilliga försäljningar torde kunna användas alternativt till nuvarande regler om uppskov vid tvångsförsäljning, torde de yrkanden om lättnader i nyssnämnda hänseende, som framställs i motionerna 1975:437, 1007 och 1975/76:2523 beträffande tvångsförsäljningar m. m., åtminstone i viss utsträckning vara tillgodosedda. Utskottet återkommer nedan till vissa tidsfrister. 1 övrigt avstyrker utskottet motionerna i denna del.

För att uppskov skall kunna medges fordras enligt de nuvarande reglerna att ersättningsfastigheten förvärvas före utgången av tredje kalenderåret efter deklarationsåret. I propositionen anför departementschefen bl. a. att denna tidsfrist bör kunna begränsas och för villor bestämmas till en tvåårsperiod räknat från beskattningsåret.

I motionerna 1975:437, 882 och 1007 samt 1975/76:2428, 2520 och 2522 yrkas att tidsfristerna skall kunna förlängas upp till sex år. Yrkandena avser närmast tvångsförsäljningar av jordbruksfastigheter och motiveras med att de på grund av det begränsade utbudet av sådana fastigheter kan vara förenat med problem att inom den angivna tiden förvärva en lämplig ersättningsfastighet.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att en förhållandevis kort tidsfrist i allmänhet kan anses tillräcklig, särskilt i fråga om förvärv av villor. Utskottet vill emellertid inte förneka att de föreslagna tidsfristerna i speciella fall kan anses oskäligt korta. Med hänsyn till att frågan i enskilda fall kan ha väsentlig ekonomisk betydelse och till att något mer generösa regler i detta hänseende inte kan anses medföra påtagliga lättnader i beskattningen,anser utskottet att en dispensregel bör införas i syfte att tillgodose de fall där särskilda skäl kan anses medföra att en längre tidsfrist är oundgänglig. Dispensfrågan bör lämpligen anförtros åt riksskatteverket. För att i görligaste mån minska de praktiska olägenheterna med en dispensregel bör de i propositionen föreslagna tidsgränserna två år för villor och tre år förandra fastigheter räknas från utgången av deklarationsåret. Dessa tidsfrister bör genom dispens kunna förlängas med ytterligare högst tre år. Härmed torde syftet med motionerna 1975:437, 882, 1007, 1975/76:2428, 2520 och 2522 i denna del i allt väsentligt vara tillgodosett.

Utskottets ovannämnda förslag föranleder ändringar i 2 § uppskovslagen.

I övrigt har utskottet inte något att erinra mot propositionen i denna del.

SkU 1975/76:63

63 Aktier

Huvudprinciper

Som anförts tidigare innebär propositionen beträffande aktievinster att beskattningen efter en förhållandevis kort innehavstid anordnas som en enhetlig beskattning av 40 % av realisationsvinsten. 100 % av vinsten skall beskattas om aktien förvärvats under beskattningsåret eller något av de två närmast föregående kalenderåren. 40 %-regeln är avsedd att ersätta såväl den nuvarande avtrappningen av vinstbeskattningen som 10 % -schablonen enligt vilken 10% av försäljningspriset för femårsaktier skall tas upp till beskattning.

Utskottet återkommer till detaljutformningen av förslaget. Redan i detta sammanhang bör emellertid nämnas att den nya vinstbeskattningen av äldre aktier i förenklingssyfte och av andra skäl kombinerats med föreskrifter att anskaffningskostnaden skall tas upp till ett genomsnitt för aktier av samma slag eller - beträffande börsnoterade aktier - alternativt till 50 % av nettoförsäljningspriset.

I motionen 1975/76:2521 yrkas - mot bakgrund av motionärernas inställning att realisationsvinstbeskattningen bör ha minst samma skärpa som beskattningen av arbetsinkomster - att 75 % av vinsten vid försäljning av äldre aktier skall beskattas. Även motionären i motionen 1975:17 begär förslag från regeringen om en skärpning bl. a. av aktievinstbeskattningen.

I motionen 1975/76:2519 däremot yrkas att aktievinstbeskattningen indexregleras så att endast värdestegring utöver penningvärdeförändringarna beaktas och att 75 % av den på detta sätt beräknade reala realisationsvinsten tas upp till beskattning. I motionen 1975/76:2520 begärs förslag från regeringen i samma syfte. I avvaktan härpå yrkas i den sistnämnda motionen att beskattningen begränsas till 30 % av vinsten vid försäljning av aktier som innehafts två år eller mer och till 20 % efter 10 års innehav. Till stöd härför åberopar motionärerna bl. a. att fiktiva vinster som hänför sig till penningvärdets fall redan enligt nuvarande regler föranleder realisationsvinstbeskattning och anför att beskattningsreglerna underminerar grunden för aktiesparandet och försvårar näringslivets försörjning med riskvilligt kapital.

Med anledning av vad som anförs i motionerna bör framhållas att den i tiden obegränsade beskattning, som 10 %-schablonen innebär, genomförts av fördelningspolitiska skäl och för att öka rörligheten på aktiemarknaden. Reglerna innebär emellertid att skatteuttaget på aktievinster blir avsevärt lägre än för ordinära inkomster. Som anförs i propositionen talar starka rättvisekrav och fördelningspolitiska skäl för en skärpning av denna beskattning. Samtidigt bör framhållas att skillnaderna i skattebelastning vid avyttring av olika slags tillgångar inte bör bli alltför stora. Förslaget i propositionen att efter en förhållandevis kort innehavstid gå över till en enhetlig beskattning av 40 % av vinsten kan givetvis inte utan vidare jämföras med

SkU 1975/76:63

nuvarande bruttobeskattning efter 10 96 av försäljningspriset. Kommitténs förslag om en nettobeskattning på 30 96 avsågs leda till en totalt sett oförändrad skattebelastning i förhållande till 10 %-schablonen. Propositionen innebär en viss begränsad skärpning av aktievinstbeskattningen sett som helhet men medför i en del fall också lättnader, som kan anses motiverade av principiella skäl.

Som skäl förde yrkanden som framställs i motionerna 1975/76:2519 och 2520 om indexberäkning vid aktievinstbeskattningen åberopas bl. a. indexberäkningen i fråga om fastighetsvinster. Vid utformningen av fastighetsvinstbeskattningen har kommittén framhållit att man av bl. a. markpolitiska skäl medvetet bortsett från att indexberäkningen medför att beskattningen blir lägre än som från renodlad skatterättvisesynpunkt kan framstå som skäligt. Aktievinstbeskattningen bör givetvis avvägas på sådant sätt att den inte i alltför hög grad avviker från fastighetsbeskattningen och realisationsvinstbeskattningen i övrigt. Som anförs i propositionen bör emellertid andra medel än indexberäkning tillgripas för att uppnå önskade effekter i detta hänseende. Utskottet vill framhålla att en indexberäkning av aktievinstbeskattningen skulle innebära att vinster som i viss utsträckning kan hänföras till normal avkastning undantas från beskattning och att aktiesparandet otillbörligt gynnas exempelvis i förhållande till banksparandet. De problem som penningvärdeförändringarna medför bör enligt utskottets uppfattning i första hand mötas med andra åtgärder än indexreglering.

Enligt utskottets uppfattning behöver en så begränsad skärpning av aktievinstbeskattningen, som föreslås i propositionen, inte medföra grundade farhågor för negativa återverkningar på aktiesparandet och företagens kapitalförsörjning. En mer väsentlig skärpning torde emellertid - som utskottet redan antytt - kunna medföra avsevärda olägenheter av skilda slag. Därtill kommer att frågor av denna art inte bör prövas nu utan först när resultatet av den pågående översynen av skattesystemet föreligger. Med hänvisning till det anförda finner utskottet att propositionen får anses innebära en skälig avvägning av aktievinstbeskattningen. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker såväl motionerna 1975/76:2519 och 2520 som motionerna 1975:17 och 1975/76:2521 i nu ifrågavarande delar.

De nu föreslagna reglerna bör enligt utskottets uppfattning gälla för såväl börsnoterade som icke börsnoterade aktier. Utskottet avstyrker således det yrkande som framställs i motionen 1975/76:2479 om en begränsning av beskattningen till 20 96 av vinsten efter 10 års innehav på icke börsnoterade aktier.

Som nya aktier skall enligt propositionen anses aktier som förvärvats under avyttringsåret eller något av de två närmast föregående kalenderåren, medan aktier som förvärvats tidigare betraktas som äldre aktier. Förslaget motiveras med att initialperioden inte bör vara alltför kort och att det av kontrollskäl är till fördel att gränsen kommer att gå vid ett årsskifte.

I motionerna 1975/76:2513, 2519 och 2520 påtalas emellertid att denna

SkU 1975/76:63

gränsdragning kan medföra olägenheter på aktiemarknaden genom att i ej önskvärd omfattning påverka utbud och efterfrågan kring årsskiftena.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att förslaget i propositionen från de angivna synpunkterna inte är helt lämpligt och att de fördelar från praktisk synpunkt, som står att vinna med det i propositionen framlagda förslaget, inte kan anses uppväga dessa nackdelar. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motionerna 1975/76:2513,2519 och 2520 i vad de innefattar yrkanden om att gränsen mellan nya och äldre aktier fastställs till två år från inköpsdagen. Utskottets förslag föranleder ändring i 35 § 3 mom. första och andra styckena samt punkt 2 b första stycket av anvisningarna till 36 § KL.

Beräkning av anskaffningskostnad

När det gäller anskaffningskostnaden för avyttrade äldre aktier föreslås i propositionen att en genomsnittsberäkning skall läggas till grund för beskattningen i stället för vad som faktiskt erlagts för aktierna i fråga. Avsikten är att genomsnittliga anskaffningskostnaden i princip skall beräknas så, att man beträffande aktier av samma slag utgår från genomsnittsvärdet vid årets ingång, lägger till inköpsvärdena för under beskattningsåret fram till försäljningsdagen nytillkomna äldre aktier och fördelar summan av dessa värden på samtliga aktier som den skattskyldige innehade vid försäljningstillfället.

1 motionen 1975/76:2520 yrkas avslag på propositionen i denna del.

Utskottet finnér att de kontrolltekniska och andra skäl som åberopas

1 propositionen utgör tillräcklig grund för att genomföra det angivna förslaget. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionen 1975/76:2520 i denna del. För undvikande av missförstånd av reglernas innebörd föreslås emellertid viss omredigering av bestämmelserna i punkt

2 b andra stycket anvisningarna till 36 § KL.

Förslaget har kombinerats med en schablonregel enligt vilken anskaffningskostnaden för börsnoterade äldre aktier i allmänhet får tas upp till 50 % av försäljningspriset. Denna regel innebär en avsevärd förenkling av beskattningen och kan också innebära vissa lättnader i beskattningen efter en längre tids innehav. Utskottet tillstyrker propositionen i detta avseende.

I motionen 1975/76:2513 yrkas att 50 96-regeln skall få tillämpas även beträffande icke börsnoterade aktier.

Att utsträcka 50 %-regeln till icke börsnoterade aktier kan medföra ej acceptabla lättnader beträffande beskattningen av aktier i fämansföretag, varför utskottet avstyrker detta motionsyrkande.

Schablonavdraget

I propositionen föreslås vidare att det nuvarande schablonavdraget på 500 kr., som medges vid tillämpning av 10 96-schablonen, skall överföras oför 5

Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

ändrat till det nya systemet för vinstbeskattning av äldre aktier.

Motionärerna i motionerna 1975/76:2482 och 2519 anser att avdraget bör fördubblas, medan motionärerna i motionen 1975/76:2520 begränsar sig till en fördubbling av avdragsrätten för makar till ett gemensamt belopp av 1 000 kr. Som alternativ yrkas i motionen 1975/76:2527 att försäljningslikvider för äldre aktier skall undantas från beskattning intill ett belopp av 5 000 kr. eller för makar 10 000 kr. gemensamt.

Som anförts i propositionen talar praktiska och administrativa skäl för ett schablonavdrag vid försäljning av smärre poster äldre aktier och teckningsrätter eller delbevis till sådana aktier.

Enligt utskottets uppfattning innebär motionerna omotiverade lättnader i beskattningen utöver vad som direkt föranleds av det angivna förenklingssyftet. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet i princip propositionen och avstyrker motionerna 1975/76:2482, 2519, 2520 och 2527 i denna del.

Schablonavdraget bör givetvis endast få utnyttjas från inkomst som totalt sett uppkommit vid avyttring av äldre aktier. Utskottet föreslår därför att den sammanlagda realisationsvinsten på äldre aktier skall minskas med eventuella förluster på äldre aktier samma år, innan 500-kronorsavdrag kommer i fråga, vilket föranleder en ändring i 35 § 3 mom. andra stycket KL.

Ingångsvärde vid övergången

Enligt förslaget i propositionen skall den skattskyldige i samband med övergången till de nya reglerna i vissa fall få ta upp ett högre ingångsvärde på aktierna än den faktiska anskaffningskostnaden. Förslaget avser aktier som den skattskyldige den 1 april 1976 innehaft fem år eller mer. Sådana femårsaktier skall få tas upp till två tredjedelar av deklarationsvärdet per den 31 december 1974 eller - i fråga om börsnoterade aktier eller andelar i aktiefond - per den 31 december 1975.

1 motionerna 1975/76:2479, 2513 och 2520 yrkas att ingångsvärdet för icke börsnoterade aktier skall få tas upp till hela deklarationsvärdet per den 31 december 1975.

Utskottet instämmer i uppfattningen att en hjälpregel av angivet slag behövs även för icke börsnoterade aktier, även om reglerna kan medföra betydande skattelättnader i enskilda fall. Som anförts i motionerna, kan det emellertid också hävdas att de i propositionen föreslagna reglerna är oförmånliga förde icke börsnoterade aktierna, eftersom förmögenhetsvärdet för deras del i allmänhet är förhållandevis lågt.

För att i viss mån tillmötesgå motionärerna förordar utskottet därför att aktierna i dessa fall skall få tas upp till tre fjärdedelar av värdet den 31 december 1975.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen med angivna ändring. I den mån motionerna 1975/76:2479, 2513 och 2520 inte är tillgodosedda genom utskottets förslag avstyrker utskottet desamma i denna del.

SkU 1975/76:63

67 Utskottets förslag föranleder ändring i punkt 3 av övergångsbestämmelserna. Samtidigt föreslår utskottet vissa ändringar i detta författningsrum för att anknyta ifrågavarande ingångsvärden till den obligatoriska genomsnittsberäkningen för äldre aktier och för att klargöra att anskaffningsvärden som beräknas enligt dessa bestämmelser skall kunna övergå till ny ägare genom s. k. benefika fång.

Organisationsaktier och dispensreglerna vid strukturrationalisering

Överlåtelse av aktier och andelar inom en koncern är under vissa förutsättningar skattefri. I propositionen föreslås att denna skattefrihet behålls men att överlåtelsen inte längre skall medföra nytt anskaffningsvärde eller ny innehavstid.

Förslaget, som utskottet hälsar med tillfredsställelse, innebär att en lucka i beskattningen täpps till.

En likartad fråga, som utskottet uppmärksammat tidigare år, är dispensreglerna vid strukturrationalisering. Om aktievinstbeskattning enligt schablonregeln kan antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen medge befrielse helt eller delvis från beskattningen.

I propositionen föreslås i enlighet med kommitténs förslag att dispensmöjligheterna bör finnas kvar även vid försäljningar av äldre aktier i det nya systemet. Däremot avvisar departementschefen av tekniska skäl kommitténs förslag att som ett alternativ till full dispens medge uppskov med beskattningen.

1 motionen 1975/76:2111 yrkar motionärerna att dispensreglerna i strukturrationaliseringsfallen upphävs. Motionärerna i motionen 1975/76:2482 har inget särskilt yrkande på denna punkt men anför att dispensreglerna bör tillämpas restriktivt och omprövas när resultatet av företagsskatteberedningens förslag föreligger.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av denna fråga uttalat att de definitiva skattelättnader som följer av att dispensen ej endast avser uppskov med beskattningen närmast får ses som en teknisk komplikation, som är ägnad att försvåra dispensgivningen. Enligt utskottets uppfattning kan det beklagas att de uppskovsregler kommittén föreslagit inte f. n. kan anses genomförbara. Av kommitténs uttalanden och av tidigare riksdagsbehandling av frågan framgår å andra sidan att avsikten har varit att dispensreglerna skall tillämpas restriktivt. Utskottet anser att den föreslagna dispensregeln skall tillämpas restriktivt, särskilt när köpeskillingen för aktierna helt eller till väsentlig del betalas kontant. Som anförs i motionen 1975/76:2482 bör reglerna givetvis omprövas så snart förutsättningar härför kan anses föreligga. Med hänvisning till det anförda och till att dispensregler i någon form fortfarande torde erfordras för att inte hindra strukturrationalisering, som är önskvärd från allmän synpunkt, tillstyrker utskottet propositionen och av -

SkU 1975/76:63

styrker motionen 1975/76:2111 i ifrågavarande del i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet anfort.

Övriga frågor

Annan lös egendom än aktier o. d.

Vinst vid försäljning av annan lös egendom än aktier o. d. beskattas i full utsträckning om innehavstiden understiger 2 år. Därefter trappas skatteplikten av stegvis och upphör helt beträffande tillgångar som innehafts 5 år eller mer.

I motionerna 1975:1038, 1975/76:2447 och 2521 yrkas utredning i syfte att införa vinstbeskattning av konst, antikviteter m. m. som innehafts mer än 5 åc. Den förstnämnda motionen innehåller också yrkanden om förmögenhetsbeskattning av konst o. d. och om åtgärder för att komma till rätta med sådan kapitalflykt som sker via handel med konst.

Departementschefen har vid sin behandling av hithörande frågor konstaterat att det visserligen kan framstå som önskvärt att även vinster vid försäljning av annan lös egendom än aktier beskattas oavsett innehavstidens längd. I propositionen avvisas emellertid kommitténs förslag i detta hänseende bl. a. med hänsyn till svårigheterna att kontrollera en sådan beskattning. Utskottet instämmer i departementschefens bedömning i detta hänseende men förutsätter att frågan tas upp på nytt inom 1972 års skatteutredning eller i samband med ställningstagandet till utredningens förslag. Utskottet avstyrker därför motionerna 1975:1038, 1975/76:2447 och 2521 i denna del.

Det ånförda gäller i motsvarande mån också förmögenhetsbeskattningen av konstsamlingar m. m. Med hänvisning härtill och till att frågan om kapitalflykt till utlandet uppmärksammas inom riksbanken och riksskatteverket avstyrker utskottet motionen 1975:1038 även i övriga delar.

R ealisationsforlust

Realisationsförlust får enligt gällande regler dras av mot realisationsvinst samma år, med viss begränsning med hänsyn till reglerna om rätt beskattningsort vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Förlust vid avyttring av fastighet får avräknas mot realisationsvinst något av de sex följande åren efter förluståret.

I propositionen föreslås bl. a. att rätten att avräkna visst års realisationsförlust mot senare års realisationsvinster utvidgas till att omfatta även förluster vid avyttring av lös egendom.

Utskottet tillstyrker förslaget, som dock bör utformas så att förlusten i första hand skall utnyttjas under det beskattningsår som förlusten uppkommit. Punkt 4 av anvisningarna till 36 § K.L föreslås ändrad i enlighet härmed.

SkU 1975/76:63

69 Ackumulerad inkomst m. m.

I propositionen föreslås att vinst vid tvångavyttring av fastighet skall behandlas enligt reglerna om ackumulerad inkomst. Motsvarande yrkanden framställs i motionerna 1975:437 och 1975/76:882.

Utskottet har inte något att erinra mot förslagen och tillstyrker propositionen i denna del, vilket innebär att motionerna 1975:437 och 1975/76:882 är tillgodosedda i denna del.

I motionen 1975/76:707 yrkas att vinst vid tvångsförsäljning av fastighet får fördelas över viss tid enligt en kontometod.

Med förslaget i propositionen torde syftet med motionen 1975/76:707 vara till väsentlig del tillgodosett. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet densamma.

Aktiefonder

I motionerna 1975/76:2481, 2514 och 2525 yrkas att aktiefonder eller liknande institutioner inte skall beskattas för realisationsvinst. 1 de förstnämnda motionerna avser undantaget aktier som innehafts mer än två år. Bakgrunden till förslaget är att gällande regler medför en viss dubbelbeskattningseffekt, eftersom värdeökningen åter träffas av realisationsvinstskatt om andelen i aktiefonden avyttras.

Motsvarande yrkande prövades 1974 i samband med genomförandet av lagstiftningen beträffande aktiefonder (prop. 1974:181, SkU 64). De skäl som då anfördes mot en lindring av realisationsvinstbeskattningen för aktiefonder gäller fortfarande. I likhet med departementschefen anser utskottet att nuvarande regler bör behållas oförändrade. Utskottet avstyrker således motionerna 1975/76:2481, 2514 och 2525.

För att undvika att uttrycket "fondandel” i 35 § 3 mom. och punkt 2 b av anvisningarna till 36 § KL förväxlas med "andel i aktiefond” i samma lagrum föreslås att ordet byts ut mot den mera gängse beteckningen delbevis.

Emissions- och fondstämplar

Också frågan om slopande av de s. k. emissions- och fondstämplarna behandlades av riksdagen i nyssnämnda sammanhang. Med hänsyn framför allt till det avsevärda arbete fondstämplarna medför för bankväsendet instämde utskottet (SkU 1974:64) då i uppfattningen att stämpelfrågorna borde omprövas i samband med ställningstagandet till kommitténs förslag rörande aktievinstbeskattningen. I motionen 1975/76:2480 yrkas att emissionsstämpeln och fondstämpeln slopas. Motsvarande yrkande framställs av Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen i en till utskottet inkommen skrivelse.

Av tidigare uttalanden i dessa frågor framgår att utskottet har förståelse

SkU 1975/76:63

för att fondstämplarna kan medföra ett avsevärt merarbete för bankerna. En bidragande orsak härtill är givetvis att reglerna om uppbörden av denna stämpel är föråldrade. Som framgår av propositionen avser bankinspektionen att föreslå vissa ändringar som syftar till en teknisk modernisering. Inspektionens förslag kan enligt vad utskottet inhämtat förväntas inom en nära framtid. Enligt utskottets uppfattning bör inspektionens förslag givetvis avvaktas innan ställning tas till frågan om en avveckling av fondstämpeln. Med hänvisning härtill och till att utskottet inte heller är berett att nu ta upp frågan om slopande av emissionsstämpeln avstyrker utskottet motionen 1975/76:2480.

Latent skatteskuld

1 motionen 1975/76:2524 yrkas att latent inkomstskatteskuld på aktier skall beaktas vid förmögenhetsbeskattningen samt arvs- och gåvobeskattningen.

Enligt utskottets uppfattning kan de nu aktuella ändringarna i realisationsvinstbeskattningen inte anses så väsentliga att omedelbara ändringar i detta hänseende är motiverade. Samtidigt vill utskottet erinra om att kapitalbeskattningen ingår i 1972 års skatteutrednings översyn och att det givetvis kan bli aktuellt att i detta sammanhang ta upp de frågor som nu aktualiserats i motionen.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76:2524.

Rörelse

I motionen 1975/76:971 yrkas att realisationsvinstreglerna skall tillämpas även beträffande försäljning av en rörelse. Vidare yrkas i motionen 1975/76:1010 att regler om uppskov vid beskattningen i form av återanskaffningsfond eller liknande införs beträffande avyttring av enskild firma.

De frågor som tas upp i motionerna berör grundläggande problem, som ingår i företagsskatteberedningens översyn av företagsbeskattningen och bör bedömas i sitt större sammanhang. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1975/76:971 och 1010.

Övergångsbestämmelser

I propositionen föreslås att de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. den 1 april 1976, dvs. fr. o. m. den dag då propositionen bordlädes i riksdagen.

Motionärerna i motionerna 1975/76:2519 och 2520 anser av principiella skäl att de nya reglerna skall träda i kraft efter det att riksdagen beslutat i frågan. I den förstnämnda motionen yrkas att ändringarna skall gälla fr. o. m. den dag bestämmelserna utkommer i Svensk författningssamling och i den sistnämnda motionen fr. o. m. den 1 juli 1976.

SkU 1975/76:63

71 Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning så till vida att retroaktiv lagstiftning av såväl principiella som praktiska skäl bör undvikas i möjligaste mån. I skattelagstiftningen har det emellertid vid flera tillfällen förekommit att skatteskärpningar, som formellt trätt i kraft från och med påföljande taxeringar, tillämpas redan på förhållanden som inträffat före ikraftträdandet. Enligt utskottets uppfattning bör möjligheterna härtill hållas öppna för att i undantagsfall kunna utnyttjas då detta av allmänna skäl är påkallat. Som förutsättning härför bör givetvis i allmänhet gälla att tillräcklig information lämnats om de ändringar som är aktuella. Av vad som anförs i motionen 1975/76:2520 framgår att denna uppfattning också delas av dem som står bakom denna motion.

Även om de principiella skiljaktigheterna således inte är stora, kan man givetvis ha olika uppfattningar om vad som från skilda utgångspunkter är lämpligt i detta fall.

De nya reglerna kan i speciella fall leda till avsevärda fördelar eller nackdelar jämfört med nuvarande regler. Enligt departementschefens uppfattning skulle det vara olämpligt, om den skattskyldige genom tidigare- eller senareläggning av en försäljning själv kan bestämma vilka regler som skall gälla. Förslaget i propositionen avser att förhindra spekulation av detta slag. Det kan också framhållas att erfarenheterna från tidigare omläggning av fastighetsvinstbeskattningen visar att en skärpning av beskattningen medför en risk för att ett antal brådstörtade försäljningar vidtas i samband med övergången och att det i propositionen föreslagna ikraftträdandet är ägnat att i viss utsträckning motverka sådana ej önskvärda effekter. Därtill kommer att många, som förlitat sig på att de nya reglerna skall tillämpas på försäljningar fr. o. m. den 1 april i år, redan kan ha inrättat sig efter de nya reglerna och att en senareläggning av ikraftträdandet i sådana fall kan medföra betydande skatteskärpningar i förhållande till vad som föreslås i propositionen.

Av anförda skäl anser utskottet sig böra tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna 1975/76:2519 och 2520 i denna del.

Vissa särskilda övergångsproblem beträffande tvångsavyttring genom expropriation eller liknande förfarande tas upp i motionen 1975/76:2522. Enligt motionärernas uppfattning bör dagen för meddelande av expropriationstillstånd vara avgörande för vilka regler som skall tillämpas i dessa fall.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att särskilda övergångsbestämmelser erfordras i de avsedda fallen. Enligt utskottets uppfattning bör man emellertid i dessa fall i allmänhet utgå från den dag då talan väckts i målet i enlighet med de regler som gällde i samband med 1967 års omläggning av fastighetsvinstbeskattningen (prop. 1967:153, BeU 64, prop. 1968:88, BeU 43). Utskottet föreslår således att övergångsbestämmelserna ändras i överensstämmelse med dessa regler. Därmed torde syftet med motionen 1975/76:2522 vara tillgodosett.

SkU 1975/76:63

72 Utskottet hemställer

1. beträffande realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:2520 punkten 12,

b. motionen 1975/76:2521 punkterna 1 a och c,

c. motionen 1975:17 i vad den inte behandlas i moment 12 a nedan;

2. beträffande de allmänna principerna för fastighetsvinstberäkningen att

riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2482 punkten 1 och 1975/76:2520 punkten 3 bifaller propositionen i denna del;

3. beträffande fastighets ingångsvärde att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76:2520 punkterna 1 och 2 bifaller propositionen i motsvarande del,

b. med avslag på motionen 1975/76:2522 punkten 1 bifaller propositionen i motsvarande del;

4. beträffande fasta inventarier

att riksdagen bifaller propositionen i denna del med de ändringar utskottet i betänkandet förordat och avslår motionen 1975/76:2522 punkten 3 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd; 5.

beträffande förbättringskostnader att riksdagen

a. med bifall till motionen 1975/76:2522 punkten 4 antar propositionen i denna del med den ändring utskottet i betänkandet förordat,

b. avslår motionen 1975/76:2427 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet ovan hemställt;

6. beträffande indexuppräkning vid fastighetsvinstbeskattningen att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76:2521 punkten 3 i denna del antar propositionen såvitt nu är i fråga,

b. avslår motionen 1975:696;

7. beträffande 3 000-kronorstillägget att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76:2521 punkten 3 i denna del bifaller propositionen i motsvarande del,

b. avslår motionerna 1975/76:2482 punkten 2, 1975/76:2523 punkterna 2 och 3 och 1975/76:2526,

c. antar den i propositionen föreslagna 10 000-kronorsgränsen med den ändring utskottet i betänkandet förordat och avslår motionen 1975/76:2515 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd; -

SkU 1975/76:63

8. beträffande försäljning av del av fastighet

att riksdagen bifaller propositionen i denna del varigenom yrkandet i motionen 1975/76:2522 punkten 2 är tillgodosett;

9. beträffande marköverföring

att riksdagen bifaller propositionen i denna del varigenom yrkandet i motionen 1975/76:1020 är tillgodosett;

10. beträffande markupplåtelser m. m. att riksdagen

a. avslår motionerna 1975/76:2522 punkten 5 och 1975/76:2523 punkten 1,

b. bifaller propositionen i vad avser skogsbeskattningen med det tillägg till övergångsbestämmelserna som utskottet i betänkandet förordat;

11. beträffande uppskovsreglerna att riksdagen

a. med avslag på motionerna 1975/76:2512 och 1975/76:2521 punkten 4 bifaller det i propositionen framlagda förslaget att uppskov skall kunna medges även beträffande vinster vid frivilliga försäljningar samt avslår

1. motionen 1975:437 i motsvarande del,

2. motionen 1975:438,

3. motionen 1975:439,

4. motionen 1975:1095,

5. motionen 1975/76:457,

6. motionen 1975/76:1007 punkten 2

7. motionen 1975/76:2523 punkten 4,

i den mån de inte är tillgodosedda genom förslaget i propositionen,

b. bifaller propositionen i vad avser tidsfristen beträffande uppskovsreglerna med de ändringar utskottet i betänkandet förordat och avslår motionerna 1975:437 i motsvarande del, 1975/76:882 i motsvarande del, 1975/76:1007 punkten 1, 1975/76:2428, 1975/76:2520 punkten 4 och 1975/76:2522 punkten 6 i den mån de inte därigenom är tillgodosedda;

12. beträffande huvudprinciperna för aktievinstbeskattningen att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975:17 i vad den inte behandlats i moment 1 ovan samt på motionerna 1975/76:2479 punkten 1, 1975/76:2519 punkten 1 med undantag för tidsgränsen, 1975/76:2520 punkterna 5, 6 och 7 i vad den inte behandlas under b nedan och 1975/76:2521 punkten 2 bifaller propositionen i denna del,

b. bifaller motionerna 1975/76:2513 punkten 1, 1975/76:2519 punkten 1 och 1975/76:2520 punkten 7 i vad de avser att tidsgränsen mellan nya och äldre aktier skall beräknas till två år

SkU 1975/76:63

från inköpsdagen och med denna ändring antar propositionen i motsvarande del;

13. beträffande beräkningen av anskaffningskostnaden för aktier att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:2520 punkten 8,

b. motionen 1975/76:2513 punkten 2;

14. beträffande schablonavdraget

att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2482 punkten 3, 1975/76:2519 punkterna 2 och 3, 1975/76:2520 punkten 9 och 1975/76:2527 bifaller propositionen i denna del;

15. beträffande ingångsvärdet vid övergången

att riksdagen bifaller propositionen i denna del med de ändringar utskottet i betänkandet förordat och avslår motionerna 1975/76:2479 punkten 2, 1975/76:2513 punkten 3 och 1975/76:2520 punkten 10 i den mån de inte därigenom är tillgodosedda; 16.

beträffande dispensreglerna vid strukturrationalisering

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2111 punkten 1 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet i betänkandet anfört;

17. beträffande annan lös egendom än aktier, m. m. att riksdagen avslår

a. motionen 1975:1038,

b. motionen 1975/76:2447,

c. motionen 1975/76:2521 punkten 1 b;

18. beträffande realisationsförlust

att riksdagen bifaller propositionen med den ändring utskottet i betänkandet förordat;

19. beträffande ackumulerad inkomst m. m. att riksdagen

a. bifaller propositionen i denna del, varigenom motionerna 1975:437 och 1975/76:882 i vad de inte behandlats ovan i moment 11 är tillgodosedda,

b. avslår motionen 1975/76:707;

20. beträffande aktiefonder att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:2481,

b. motionen 1975/76:2514,

c. motionen 1975/76:2525;

21. beträffande emissions- och fondstämplar

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2480;

22. beträffande latent skatteskuld

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2524;

23. beträffande rörelse att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:961,

SkU 1975/76:63

b. motionen 1975/76:1010;

24. beträffande övergångsbestämmelserna att riksdagen

a. med avslag på motionerna 1975/76:2519 punkten 4 och 1975/76:2520 punkten 11 bifaller förslaget i propositionen att de nya reglerna skall tillämpas beträffande avyttringar som sker efter utgången av mars 1976,

b. bifaller motionen 1975/76:2522 punkten 7 på sätt utskottet i betänkandet förordat;

25. beträffande övriga ovan ej behandlade frågor

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar;

26. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts och i betänkandet anförts antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar att dels 35 § 3 mom. punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 36 § och punkt 3 av övergångsbestämmelserna erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av bilaga 1, dels till övergångsbestämmelserna fogas två nya punkter, 10 och 11, av den såsom utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av bilaga 1,

2. lagom ändring i förordningen(1968:276)om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst med den ändringen att 2 § erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av bilaga 2,

3. lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

4. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Stockholm den 20 maj 1976

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s). Josefson (c). Carlstein (s), Mundebo (fp), Wikner (s). Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herr Hallenius (c) och fru Troedsson (m).

SkU 1975/76:63

76 Reservationer

beträffande realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 51 med "Sorn framhålls” och slutar på s. 52 med ”framlagda förslagen” bort ha följande lydelse:

Som redan nämnts hade realisationsvinstkommitténs uppdrag en företrädesvis teknisk inriktning. En mer genomgripande översyn av skattesystemet i dess helhet pågår inom 1972 års skatteutredning och inom företagsskatteberedningen. Redan dessa förhållanden innebär, enligt utskottets mening, att någon mer genomgripande omläggning av realisationsvinstbeskattningen inte bör genomföras nu. Allra minst bör några väsentliga skärpningar företas. Däremot bör de förbättringar av teknisk natur som ufredningen föreslog redan nu tas till vara.

I motionen 1975/76:2520 av herr Bohman m. fl. understryks betydelsen av att man tar tillvara möjligheterna för samtliga medborgare att fl personlig del i förmögenhetstillväxten i samhället. Sådana skatteformer som förmögenhetsbeskattning och realisationsvinstbeskattning måste därför hållas inom rimliga gränser. Samhällets totala välstånd och framåtskridande får inte äventyras genom att det riskvilliga kapitalet stagnerar i tillväxt.

Såsom inslag i strävandena att skapa ett ägardemokratins samhälle ingår ett spritt bostadsägande, ett decentraliserat ägande i mindre och medelstora företag liksom hushållens bank- och aktiesparande. Med de orimligt höga marginalskatterna inom inkomstbeskattningen har möjligheterna för de enskilda hushållen att spara försvårats. Småföretagandet missgynnas genom den förda näringspolitiken och visar en tendens till avtagande. Genom inflationen, som statsmakterna inte kunnat hålla inom rimliga gränser, blir det ofta en rent fiktiv avkastning av kapitalet och denna fiktiva avkastning reduceras dessutom genom beskattningen. Detsamma kan vid en oriktigt utformad beskattning även gälla den nominella förmögenhetsökning som en aktieägare får genom försäljning av aktier.

De år 1967 införda realisationsvinstreglerna avseende fastigheter utformades såsom ett led i de markpolitiska strävandena. Det uttalades klart från riksdagen att den eviga realisationsvinstbeskattningen av fastigheter som då infördes inte skulle drabba ordinära vinster vid försäljning av egnahem och jordbruksfastigheter. Beskattningen avpassades med hjälp av olika specialregler så att detta syfte kunde upprätthållas. Det ansågs vara av vikt, i de fall spekulationssyfte över huvud taget inte förelåg att ha begränsningar i beskattningen och den borde dessutom träffa reella vinster.

Utskottet anser att denna politiska inriktning alltjämt bör stå fast. Ingenting har inträffat som är ägnat att rubba huvudinriktningen. Detta har också till stor del erkänts av realisationsvinstkommittén. Utskottet kan därför inte ansluta sig till den skärpta beskattningen vid fastighetsförsäljning

SkU 1975/76:63

som föreslås i propositionen. Utskottet är inte berett att mot riksdagens tidigare klara ställningstagande ta detta första steg till den marksocialisering som dessvärre vunnit förespråkare på vissa håll.

I ytterst få andra länder än Sverige tillämpas såväl en aktievinstbeskattning som en förmögenhetsbeskattning. 1 Sverige finns emellertid bådadera samtidigt som inkomstbeskattningen ligger på en betydligt högre nivå än i flertalet andra länder. Då den eviga aktievinstbeskattningen infördes 1966 diskuterades en 30-procentig vinstbeskattning vilken emellertid inte kunde genomföras bl. a. på grund av tekniska svårigheter. I stället stannade regeringen och riksdagen för en schablon med en beskattning av aktier som innehafts minst 5 år med 10 % av försäljningsvärdet.

Av väsentlig betydelse är att aktievinstbeskattningen utformas på ett sådant sätt att låsningseffekter undviks. Beskattningen bör också läggas på en sådan nivå att de som placerar sparade medel i aktier inte drabbas av en alltför uppdriven beskattning då de omplacerar sina tillgångar. I och för sig leder den omständigheten att en vinst vid försäljning av aktier tas fram inte till någon ökad skattekraft, om försäljningssumman omedelbart placeras i andra liknande tillgångar.

Såvitt gäller lösöre och annan lös egendom än aktier och andelar har i propositionen inte föreslagits någon ändring av nu gällande regler att försäljning efter 5 års innehav av dylika tillgångar går fri från beskattning. Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen och som stöds av flertalet remissinstanser, då det av kontrollskäl inte är möjligt att införa en beskattning vid försäljning av lösöre som innehafts längre tid. En avgörande risk finns för att en beskattning av sådana försäljningar skulle leda till ojämna och slumpartade resultat. Denna skattefria behandling bör emellertid beaktas då det blir fråga om att fastställa nivån för beskattning av andra tillgångar. Det finns inte något samhällsintresse av att direkt gynna denna typ av placeringar framför andra.

Av detta följer att utskottet inte delar den uppfattning som uttrycks i propositionen, nämligen att realisationsvinstbeskattningen bör skärpas av rättvise- och fördelningspolitiska skäl. Däremot är utskottet berett att förorda sådana ändringar som minskar de med beskattningen förenade inlåsningseffekterna och snedvridningarna. Samtidigt är utskottet berett att tillstyrka ändringar i syfte att underlätta reinvesteringar i liknande tillgångar som de sålda.

Av det anförda framgår att utskottet i princip ansluter sig till de i motionen 1975/76:2520 framlagda förslagen och att utskottet inte biträder den allmänna inriktningen i propositionen.

dels att det avsnitt som på s. 52 börjar med "Ett av” och slutar med ”denna del” bort utgå;

dels att utskottet under moment 1 a bort hemställa

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2520 punkten 12 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet anfört.

SkU 1975/76:63

beträffande de allmänna principerna för fastighetsvinstberäkningen m. m.

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har redan inledningsvis angivit sin inställning till de i propositionen framlagda förslagen. Enligt utskottets mening bor vid fastighetsförsäljning uppkomna ordinära vinster, som i huvudsak beror på penningvärdets fall, fortfarande undantas från beskattning. Att av förment fördelningspolitiska motiv förorda en till 100 96 skärpt realisationsvinstbeskattning kan inte anses motiverat. Liksom tidigare bör genom indexberäkning, reglerna om 3 000-kronorstillägg m. m. en viss del av den beräknade nominella vinsten undantas från beskattning. Samhället kan inte ha något intresse av att beröva pensionärer och andra, som inte har möjlighet att på ålderns höst behålla sitt egna hem, någon del av helt ordinära vinster vid avyttringen. Utskottet delar således inte den i motionen 1975/76:2519 redovisade uppfattningen att skärpningen i propositionen bör godtas utan ansluter sig till de i motionen 1975/76:2520 framförda synpunkterna. Därmed tillgodoses också motionen 1975/76:2484.

dels att utskottet under momenten 2 och 26 bort hemställa att riksdagen

1. bifaller motionen 1975/76:2520 punkten 3 samt avslår propositionen i motsvarande del och motionen 1975/76:2482 punkten 1 i vad den inte därigenom är tillgodosedd,

2. till följd härav beslutar

a. beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

dels att ingressen skall ha följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Ut sko t tets förslag

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dets att punkt 8 av anvisningarna till 22 # skall upphöra att gälla,

dels att 35 § 2 och 3 morn., 36 §, punkt 5 av anvisningarna till 21 §, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 35 § samt punkterna 1-4 av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse.

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrives att 35 § 2 och 3 morn., 36 §, punkt 4 av anvisningarna till 35 § samt punkterna 1-4 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1975/76:63

dels att 35 § 2 mom. erhåller följande såsom reservanternas

förslag betecknade lydelse:

Utskottets .förslag Reservanternas förslag

35 §

2 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet är i sin helhet skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses vara för handen kan - såvida det icke skäligen kan antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat - den skattskyldige få uppskov med beskattning av realisationsvinst enligt vad som stadgas i lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Uppskov enligt nämnda lag får vidare åtnjutas vidfastighetsavyttring, som utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, och sådan avyttring av fastighet till staten som ägt rum, därför att fastigheten på grund av flygbuller icke kan bebos utan påtagligt olägenhet, samt vidare när mark överföres till ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen

2 mom. Avyttras fastighet, som innehafts mindre än två år, är hela realisationsvinsten skattepliktig utom i fall som avses i nästa stycke. Har fastigheten vid avyttringen innehafts två år eller mera är endast 75 procent av vinsten skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses vara för handen, och kan det icke skäligen antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat, är endast 75 procent av vinsten skattepliktig även om fastigheten innehafts mindre än två år. Detsamma gäller i fråga om fastighetsforsäljning, som utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, och sådan avyttring av fastighet till staten som ägt rum, därför att fastigheten på grund av flygbuller icke kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt vidare när mark överföres till ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) eller på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag.

SkU 1975/76:63

80 Utskottets förslag

skränkningar enligt andra författningar eller för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten pä obegränsad tid. Som förutsättning för uppskov gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig samt att realisationsvinsten uppgått till minst 3 000 kronor.

Uppskov enligt Har avyttrad Vad som

Reservanternas förslag

av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid, kan få uppskov med beskattning av realisationsvinsten enligt vadsom stadgas i lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Som förutsättning för uppskov gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig samt att realisationsvinsten uppgått till minst 3 000 kronor. Uppkommer fråga om beskattning av realisationsvinst eller om beräkning av realisationsförlust på grund av avyttring av ersättningsfastighet, beräknas vid tillämpning av vad i första stycket sägs innehavstiden för ersättningsfastigheten som om avyttringen avsett den tidigare innehavda fastigheten. Vad nu sagts gäller dock endast om den realisationsvinst som uppskovet avser helt eller delvis avräknats från ersättningsfastighetens ingångsvärde. en förvärvskälla.

närmast dessförinnan, till vattenkraft.

dels att punkt 2 a av anvisningarna till 36 § tillfogas ytterligare ett nytt stycke, som tas in sist i anvisningspunkten, av följande lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Vid avyttring av fastighet skall beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust göras särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.

SkU 1975/76:63

dels i fråga om övergångsbestämmelserna att punkterna 8-10

utgår och att punkten 11 till följd härav betecknas såsom punkt

b. beträffande förslaget till lag om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst att 1 och 4 §§ erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

1 §

Reservanternas förslag

Har skattskyldig haft realisationsvinst, som avses i 35 § 2 mom. tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) kan han, om han så yrkar och på de villkor och i den omfattning som angives i nämnda lagrum och här nedan, erhålla uppskov med beskattning av realisationsvinsten enligt kommunalskattelagen och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

4 §

Medges uppskov realisationsvinsten uppkom.

Anskaffar den därvid följande.

I den andra punkten.

avdrag, som enligt anvisningarna till avdrag, som enligt anvisningarna till

36 § kommunalskattelagen får göras 36 § kommunalskattelagen får göras

vid beräkningen av vinsten eller för- vid beräkningen av vinsten eller förlusten minskas med beloppet av den lusten, minskas med beloppet av den

realisationsvinst eller del av sådan skattepliktiga realisationsvinst eller

vinst som uppskovet avser. del av sådan vinst som uppskovet

avser.

Det åligger för skatterätten.

c. beträffande förslaget till lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet att 2 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

6 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

82 UIskot tets förslag

Reservanternas förslag

2 §

Avdrag erhålles

Avdrag får, om ej annat foijer av 4 § andra eller tredje stycket, för ett beskattningsår icke överstiga dubbla det belopp för vilket garanti ställts enligt 3 §. Avdraget får ej heller överstiga beloppet av den realisationsvinst som uppkommit genom avyttringen och som belöper på den i rörelsen använda delen av fastigheten.

-- i rörelsen.

Avdrag får, om ej annat följer av 4 § andra eller tredje stycket, för ett beskattningsår icke överstiga dubbla det belopp för vilket garanti ställts enligt 3 §. Avdraget får ej heller överstiga belopppet av den skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit genom avyttringen och som belöper på den i rörelsen använda delen av fastigheten.

d. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst att ingressen erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Ut skot tets förslag

Härigenom föreskrives att 3 § 2 och 4 mom. lagen (1951:753) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha nedan angivna lydelse.

3. av herrar Andersson i Knäred (c), Hallenius (c) som ansett

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrives att 3 § 4 mom. lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha nedan angivna lydelse.

Josefson (c), Olsson i Järvsö (c) och

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna del”, bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen att den framräknade vinsten på fastigheter skall beskattas i sin helhet oavsett innehavets längd kommer i första hand att gå ut över äldre fastighetsinnehav. Utskottet anser därför i likhet med vad som anförts i motionen 1975/76:2482 att denna skärpning av beskattningen bör begränsas till fastigheter som säljs inom sex år efter förvärvet. När det är fråga om långvarigare innehav, har vinsten som regel tillkommit under en följd av år. Det progressiva skattesystemet leder då till en mycket hård beskattning, om hela vinsten måste tas upp på en gång.

Utskottet tillstyrker alltså motionen 1975/76:2482 i denna del. Därmed tillgodoses delvis också motsvarande yrkande i motionen 1975/76:2520.

dels att utskottet under momenten 2 och 26 bort hemställa

1. att riksdagen bifaller motionen 1975/76:2482 punkten 1 samt avslår propositionen i motsvarande del och motionen

SkU 1975/76:63

1975/76:2520 punkten 3 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd,

2. att riksdagen till följd härav beslutar

dels att 35 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

2 mom. Realisationsvinst pä grund av avyttring av fastighet är i sin helhet skattepliktig.

R eservanternas förslag §

2 mom. Avyttras fastighet, som innehafts mindre än sex är, är hela realisationsvinsten skattepliktig utom i fall som avses i nästa stycke. Har fastigheten vid avyttringen innehafts sex är eller mera är endast 75 procent av vinsten skattepliktig.

dels att anta de i reservationen 2 upptagna författningslagen i övrigt.

4. av herr Mundebo (fp) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Systemet att” och slutar med ”1975/76:2520 i denna del” bort har följande lydesle:

Systemet att (= utskottet) helt skattefria. Härtill kommer att

reglerna om ett fast tillägg med 3 000 kr per år innebär att ytterligare 75 000 kr undantas från beskattning vid försäljning av långtidsinnehavda fastigheter som sker i år. Utskottet är därutöver - för att tillgodose det av utskottet ovan angivna syftet att ordinära vinster vid försäljning av fastighet skall vara fria från beskattning - berett att förorda att det fasta tillägget skall kunna tillgodoräknas för längre tid än departementschefen föreslår. Det kan exempelvis finnas fall där en fastighet inköpts för länge sedan till ganska lågt pris och där ägaren själv gjort förbättringar som endast delvis kan tillgodoräknas och där fastighetens värde under de gångna åren väsentligt stigit. Genom att medge 3 000-kronorstillägg för ytterligare exempelvis tio år skulle också dessa försäljningar helt eller så gott som helt kunna bli skattefria. Som realisationsvinstkommittén framhåller behöver det inte innebära någon större komplikation att beräkna fast tillägg också för tid före 1952. Utskottet vill därför förorda att fast tillägg skall kunna tillgodoräknas från det verkliga anskaffningsåret, dock icke för tidigare år än år 1942.

Det bör också framhållas dels att realisationsvinstberäkningen även i övrigt till stor del vilar på schabloner, som kan anses vara betydelsefulla vid försäljning av fastighet och dels att frågan om realisationsvinstbeskattningen ingår i 1972 års skatteutrednings uppdrag och att i det sammanhanget kan

SkU 1975/76:63

prövas om ytterligare förändringar av lagstiftningen är motiverade. Med det anförda och med ovan förordad ändring tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen 1975/76:2520 i denna del.

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Det i” och slutar med ”1975/76:2521 i denna del” bort ha följande lydelse:

Det i (= utskottet) beträffande 3 000-kronors tillägget. Utskottet

har ovan förordat att detta tillägg bibehålls och att det skall kunna tillgodoräknas från det verkliga anskaffningsåret, dock icke för tidigare år än år 1942.

Motionärerna i (= utskottet) tillägget slopas.

Utskottet anser att ett slopande av tillägget skulle i första hand drabba försäljningar av egnahem, fritidshus och mindre jordbruksfastigheter, som innehafts under en lång följd av år och tillstyrker därför propositionen med ovan förordad ändring och avstyrker motionen 1975/76:2521 i denna del.

dels att utskottet under momenten 2, 7a och 26 bort hemställa att riksdagen

1. med avslag på motionerna 1975/76:2482 punkten 1, 1975/76:2520 punkten 3 och 1975/76:2521 punkten 3 i denna del bifaller propositionen i motsvarande delar med den ändring i fråga om 3 000-kronorstillägg för tid före 1952 som utskottet i betänkandet förordat,

2. till följd härav beslutar att punkt 2.a tolfte stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande såsom reservantens förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservantens förslag

SkU 1975/76:63

85 Utskottets förslag

stadigvarande bostad. Avdrag medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

beträffande fastighets ingångsvärde

Reservanternas förslag

stadigvarande bostad. Avdrag medgives icke för tidigare år än år 1942. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värde, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 54 med ”Motionärerna anser” och slutar på s. 55 med ”1975/76:2522 i denna del” bort ha följande lydelse:

Motionärerna anser att avyttring som pensionärer och andra gör av fastigheter, som innehafts sedan lång tid tillbaka, eljest skulle träffas av skatteskärpningar som inte är godtagbara.

Systemet att beräkna anskaffningsvärdet för en fastighet med utgångspunkt i ett senare års taxeringsvärde kan i sig innebära en viss indexuppräkning av anskaffningsvärdet. Då det gäller äldre taxeringsvärden är emel -

SkU 1975/76:63

lertid taxeringsvärdet en mycket ojämn måttstock. Realisationsvinstkommittén gjorde vissa undersökningar som enligt dess mening skulle påvisa att 150 % av 1952 års taxeringsvärde ganska väl överensstämde med uppräknade faktiska anskaffningskostnader för långtidsinnehavda fastigheter. Kommitténs resultat var dock inte entydigt. Bl. a. hade kommittén förbisett att mycket stora snedvridningar skulle uppstå i sådana fall då en tomt inköpts och sedan bebyggts. Kommittén ville nämligen inte inräkna sådana påtagliga förbättringskostnader som nybyggnad i anskaffningskostnaden. Denna brist har bibehållits i propositionen.

För att nå ett godtagbart beskattningsresultat bör enligt utskottets mening möjlighet föreligga att i samma omfattning som hittills vid försäljning av fastigheter som anskaffats före 1952 få räkna upp anskaffningsvärdet med fast tillägg om 3 000 kr. och med index från anskaffningsåret även såvitt avser tid före 1952; Vidare bör hänsyn i samma omfattning som nu tas till utförda förbättringsarbeten. Alternativt bör emellertid den skattskyldige, om han så vill, vid beräkning av ingångsvärdet få ta upp 150 % av fastighetens taxeringsvärde år 1952 och göra uppräkningar från sistnämnda år.

1 propositionen föreslås att uppräkningstalet 150 % skall sänkas till 133 % såvitt gäller ingångsvärdeberäkning med ledning av taxeringsvärde som hänför sig till 1970 eller senare års fastighetstaxeringar. Detta har motiverats med att taxeringsvärdenivån fr. o. m. 1970 års fastighetstaxering höjts från 2/3 till 3/4 av marknadsvärdet.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att sänkningen av uppräkningsfaktom inte skall börja tillämpas förrän först fr. o. m. 1975 års fastighetstaxering. Den högre taxeringsnivån har enligt motionärerna inte lagfästs tidigare utan först med verkan fr. o. m. denna fastighetstaxering.

Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen och föreslår med avslag på propositionen i denna del att uppräkningsfaktorns 133 % skall börja tillämpas först fr. o. m. 1975 års fastighetstaxering.

I skrivelse från Sveriges industriförbund har påpekats att såvitt gäller arvsfall motiveringen till uppräkningen med 150 % är en helt annan än den departementschefen sökt hävda. Procenttalet 133 föreslogs redan av 1963 års markvärdekommittén men höjdes till 150 i den slutliga lagstiftningen. Skälet till detta var att man ansåg att rimlig kompensation måste ges för arvskatten. Den som ärvde en fastighet borde i princip inte beskattas för den värdestegring som ägt rum under den tid arvlåtaren innehaft fastigheten genom såväl arvsskatt som inkomstskatt. Utskottet utgår ifrån att denna fråga ägnas uppmärksamhet av företagskatteberedningen under dess fortsatta arbete.

SkU 1975/76:63

dels att utskottet under momenten 3 och 26 bort hemställa att riksdagen

1. bifaller motionerna 1975/76:2520 punkterna 1 och 2 och 1975/76:2522 punkten 1 samt avslår propositionen i motsvarande del,

2. till följd härav beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att punkt 2 a av anvisningarna till 36 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 36 §

2.a. Skall vid andra inventarier.

Som förbättringskostnad 3 000 kronor.

Kostnad enligt som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbe- Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats loppet må fastighet, som förvärvats

före år 1952, anses förvärvad den 1 före år 1952, anses förvärvad den 1

januari 1952. Ingångsvärdet skall januari 1952. Ingångsvärdet skall

därvid anses utgöra 150 procent av därvid anses utgöra 150 procent av

fastighetens taxeringsvärde för år fastighetens taxeringsvärde för år

1952. Hänsyn skall vid vinstberäk- 1952. Hänsyn skall i sådant föll vid

ningen icke tagas till kostnader och vinstberäkningen icke tagas till kostavdrag som belöper på tid före år nader och avdrag som belöper på tid

1952. Dock får det vidförvärvet erlag- före år 1952. Fanns taxeringsvärde

da vederlaget för fastigheten upptagas ej åsatt för år 1952, får motsvarande

som ingångsvärde, om den skattskyldi- värde uppskattas med ledning av

ge kan visa att köpeskillingen öveisti- taxeringsvärdet för fastighet, i vilken

ger 150 procent av taxeringsvärdet för den avyttrade egendomen ingått, elfl/- 1952. Fanns taxeringsvärde ej ler närmast därefter åsätta taxerings åsatt

för år 1952, får motsvarande värde. I intet fall skall omkostnadsbe värde

uppskattas med ledning av lopp minskas med avdrag för värde taxeringsvärdet

för fastighet, i vilken minskning som åtnjutits för år före

den avyttrade egendomen ingått, el- år 1914.

ler närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen in- Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skatt- nehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som skyldige vid vinstberäkningen som

ingångsvärde upptaga ett belopp ingångsvärde upptaga ett belopp

motsvarande 150 procent av det tax- motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före eringsvärde, som gällde tjugo år före

avyttringen. Har taxeringsvärdet avyttringen. Har fastigheten Jörvär -

SkU 1975/76:63

88 Utskottets förslag

åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Reservanternas förslag

vats dr 1914 eller tidigare får den skattskyldige även välja att som ingångsvärde för fastigheten räkna 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1914. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1975 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skatteskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1914. Ägde dödsfallet rum efter år 1975 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade får motsvarande värde

SkU 1975/76:63

89 Utskottets förslag

Reservanternas förslag

uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet

Skall taxeringsvärdet

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske och de värdeminskningsavdrag m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då avyttringen skedde.

uppskattas på sätt som angivits i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

- andra inventarier.

- vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet för år 1914, 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske, och de värdeminskningsavdrag m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då avyttringen skedde.

Omräkningen sker

årligen omräkningstalen.

SkU 1975/76:63

90 Utskottets förslag

R egeringens förslag

Vinstberäkningen på

Vad i de

varande bostad. Avdrag medgives icke för tidigare år än år 1914. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den 'skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostads -

ändamål.

än köpeskillingen.

fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit i förfoganderätten.

Har den skattskyldige under av fastighetsdelen.

Vad i föregående för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet icke tillämpliga.

Kostnad för tionde stycket.

Avyttrar delägare icke föras.

beträffande huvudprinciperna för aktievinstbeskattningen

6. av herrar Magnusson i Borås (m), Mundebo (fp) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Sorn skäl” och slutar med ”än indexreglering” bort ha följande lydelse:

SkU 1975/76:63

91 Utskottet har i och för sig förståelse för yrkandena att även aktievinstbeskattningen indexregleras. Detta är den enda metod som erbjuds för att kunna begränsa beskattningen till verkliga vinster. Varje annan beskattningsmetod leder till att rent nominella vinster drabbas av beskattning, låt vara att denna beskattning kan hållas inom rimliga gränser genom att nivån på den del av vinsten som skall tas upp till beskattning hålls nere. Även för att få samordning med beskattningen av fastighetsvinster vore en indexreglering önskvärd. Principiella motiv kan således anföras för en indexreglering även av aktievinster och den bör införas om den visar sig praktiskt möjlig. Utskottet har i förevarande läge inte något utarbetat alternativ för en sådan beskattning men finner frågan väl värd att undersökas närmare. Utskottet hemställer därför att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en expertutredning för att undersöka i vad mån det är möjligt att indexreglera aktievinstbeskattningen och att därefter föreslå den procentsats som bör kunna tillämpas på en indexreglerad vinst. Givetvis bör aktievinstbeskattningen i ett sådant fall avvägas på sådant sätt att den inte i allt för hög grad avviker från fastighetsbeskattningen och realisationsvinstbeskattningen i övrigt. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:2519 och 1975/76:2520 begär utredning av frågan.

dels ansett att utskottet under moment 12 a bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:2520 punkten 5 och 1975/76:2519 punkten 1 hos regeringen begär utredning om indexreglering av aktievinstbeskattningen.

7. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 64 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”börsnoterade aktier” bort ha följande lydelse: Den skärpning av aktievinstbeskattningen som föreslagits i propositionen medför risk för negativa återverkningar på aktiesparandet och därmed på företagens kapitalförsörjning. Denna risk blir större ju längre efter inköpstillfället beskattningen kvarstannar på den höga nivån. Enligt utskottets mening bör en ren vinstbeskattning inte tas ut efter högre procentsats än 30. Efter 10 år bör denna procentsats av förut angivna skäl sänkas till 20. Om den av utskottet tidigare förordade indexreglerade vinstbeskattningen kan komma till stånd kan lämpligen en enda procentsats användas efter viss kortare tids innehav.

Utskottet förordar således att realisationsvinst beskattas efter följande system: Innehavstid

0-2 år: 100 96 lnnehavstid 2-10 år: 30 96 Innehavstid 10 år-: 20 96

SkU 1975/76:63

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”När det” och slutar med ”detta motionsyrkande” bort ha följande lydelse: Utskottet finner att någon nämnvärd förenkling i förhållande till kommitténs förslag inte uppnås genom den i propositionen valda ordningen. Många remissinstanser och departementschefen själv har ansett kommitténs förslag såsom allt för komplicerat. Några nämnvärda svårigheter att tillämpa den nuvarande ordningen har inte kunnat konstateras. Om i samband med försäljning anteckning görs om anskaffningstiden för de försålda aktierna, bör det därför även fortsättningsvis vara möjligt att tillämpa nu rådande ordning utan att myndigheterna därigenom får sämre möjligheter till betryggande kontroll. Om den av utskottet såsom önskvärd ansedda indexregleringen kommer till stånd är det uppenbarligen nödvändigt att utgå från rätt anskaffningsår för att lagstiftningen i så fall skall få effekt. Att under en mellantid införa ett system som sedan måste brytas finner utskottet direkt olämpligt. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionen 1975/76:2520 i denna del.

dels att utskottet under momenten 12 a, 13 och 26 bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2520 punkten 6 och med avslag på propositionen i motsvarande del i fråga om förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att 35 § 3 mom. andra stycket första meningen och fjärde stycket samt punkt 2 b av anvisningarna till 36 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

35 § 3 mom. andra stycket första meningen:

Avyttrar skattskyldig egendom Avyttrar skattskyldig egendom

som avses i detta moment och som som avses i detta moment och som

den skattskyldige innehaft två år el- den skattskyldige innehaft två men

ler mera, är 40 procent av vinsten inte tio år är 30 procent av vinsten

skattepliktig. skattepliktig. Har egendomen innehafts tio är eller mera är 20 procent

av vinsten skattepliktig.

fjärde stycket:

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2 tvångsförsäljning som anges i 2

mom. andra stycket första mening- mom. andra stycket första meningen, är - oavsett tidpunkten för för- en, är - oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten värvet - endast 20 procent av vinsten

skattepliktig. skattepliktig.

SkU 1975/76:63

Uisko nels förslag R eservanternasförslag

Anvisningar till 36 §

2.b. Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två dr eller mera (äldre aktie eller andel), gälla bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond för bestämmas till belopp som motsvarar hälften av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad.

Framstår det å andra sidan som uppenbart att en beräkning enligt andra stycket leder till lägre belopp, anses detta lägre belopp som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, äga bestämmelserna i sistnämnda stycke motsvarande tillämpning. Därvid avse andra och tredje meningarna den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper pä fondandelen eller teckningsrätten.

Vid avyttring avdragsgill realisationsförlust.

Har här för aktien.

SkU 1975/76:63

94 Utskottetsförslag

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 § 3 mom.

Reservanternasförslag

Vad i första och andra styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 § 3 mom.

beträffande schablonavdraget

8. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp), Olsson i Järvsö (c). Hallenius (c) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 66 börjar med ”Sorn anförts” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Schablonavdragets hittillsvarande utformning och storlek har gjort det möjligt att sälja ”femårsaktier” skattefritt för 5 000 kr. varje år. Det har inneburit en betydande stimulans för aktiesparandet. I det föreslagna nya systemet svarar ett avdrag på 500 kr. mot en vinst på 1 250 kr. Det beloppet motsvarar i sin tur som regel en betydligt lägre försäljningssumma än 5 000 kr. Utskottet anser därför att schablonavdraget bör sättas till 1 000 kr. i det nya systemet. Det bör också framhållas att det nuvarande beloppet på 500 kr. har varit oförändrat i närmare 10 år.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna 1975/76:2482 och 2519 i denna del. Därmed tillgodoses även motsvarande yrkanden i motionerna 1975/76:2520 och 2527.

dels att utskottet under momenten 14 och 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2482 punkten 3 och 1975/76:2519 punkterna 2 och 3 samt med anledning av motionerna 1975/76:2520 punkten 9 och 1975/76:2527 i fråga om 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen(1928:370) beslutar att andra och tredje meningarna erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under beskattningåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas

Reservanternas förslag

Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med I 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas

SkU 1975/76:63

95 Utskottets förslag Reservanternas förslag

för dem båda gemensamt med 500 för dem båda gemensamt med I 000 kronor. kronor.

beträffande ingångsvärdet vid övergången

9. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskotets yttrande som på sid. 66 börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med "förhållandevis lågt” bort ha följande lydelse:

Realisationsvinstkommittén föreslog såvitt gäller aktier i icke börsnoterade företag o. dyl. att ingångsvärdet skulle få tas upp till hela förmögenhetsvärdet den sista december året innan lagstiftningen om ändrad realisationsvinstbeskattning sattes i kraft. Anledningen till detta var att statsmakterna medvetet genom olika åtgärder sökt hålla nere förmögenhetsvärdet vid förmögenhetstaxeringen. Även om resultatet inte blivit helt jämnt så torde man likväl kunna utgå ifrån att förmögenhetsvärdet sänkts i förhållande till vad som gällde tidigare. Detta förmögenhetsvärde bör enligt utskottets mening sänkas ytterligare för att inte familjeföretagen skall drabbas av orimliga pålagor på sin i företaget placerade förmögenhet vilket i sin tur medför att de måste från företaget söka ta ut medel för betalning av förmögenhetsskatt. På detta sätt utarmas företaget och möjligheten till behövliga investeringar minskar. Dessa effekter har skärpts väsentligt genom att uttagen lön också blir föremål för höjda socialförsäkringsavgifter och den allmänna arbetsgivaravgiften. Utskottet anser av dessa skäl och av de skäl som en enig realisationsvinstkommitté redovisade och vilka tillstyrkts av det övervägande antalet remissinstanser att såsom ingångsvärde i detta fall bör få användas hela förmögenhetsvärdet på aktierna. Ingångsvärdet för de icke börsnoterade aktierna bör även bedömas med hänsyn till deklarationsvärdet vid 1976 års taxering.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motionerna 1975/76:2479, 2513 och 2520 i denna del. Utskottets förslag föranleder ändring i punkt 3 av övergångsbestämmelserna.

dels att utskottet under punkterna 15 och 26 bort hemställa att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1975/76:2479 punkten 2, 2513 punkten 3 och 2520 punkten 10 antar det i propositionen framlagda förslaget angående ingångsvärde för icke börsnoterade aktier med den ändring som ovan förordats.

b. till följd härav beslutar att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

SkU 1975/76:63

96 Utskottets .förslag Reservanternas förslag

Övergångsbestämmelser

3. Har skattskyldig den 1 april 1976 innehaft aktie, andel i aktiefond eller andel i ekonomisk förening fem år eller mera får han - i stället för det vederlag som har erlagts vid förvärvet av aktien eller andelen - vid beräkning av genomsnittlig anskaffningskostnad upptaga tre fjärdedelar av det värde, till vilket aktien eller andelen skolat upptagas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1975 eller - i fråga om aktie som noterats på börs eller varit föremål för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - två tredjedelar av detta värde. Härvid har bestämmelserna i 35 § 2 mom. fjärde stycket motsvarande tillämpning.

3. Har skattskyldig den 1 april 1976 innehaft aktie, andel i aktiefond eller andel i ekonomisk förening fem år eller mera får han - i stället för det vederlag som har erlagts vid förvärvet av aktien eller andelen - vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad upptaga det värde, till vilket aktien eller andelen skolat upptagas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1975 eller - i fråga om aktie som noterats på börs eller varit föremål för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - två tredjedelar av detta värde. Härvid har bestämmelserna i 35 § 2 mom. fjärde stycket motsvarande tillämpning.

beträffande dispensreglerna vid strukturrationalisering

10. av herr Mundebo (fp) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på sid. 67 med ”Utskottet har” och slutar på sid. 68 med ”utskottet anfört”, bort ha följande lydelse:

Vid försäljning av aktier utgår normalt realisationsvinstskatt. Regeringen har emellertid möjligheter att medge befrielse från beskattning i syfte att underlätta strukturrationaliseringar. Några närmare riktlinjer för i vilka fall denna befrielse kan beviljas finns emellertid inte och alla handlingar rörande befrielse från realisationsvinstbeskattning är hemligstämplade. Någon möjlighet till insyn eller kontroll från riksdagens sida finns därför inte.

Skäl kan anföras för att möjligheterna till skattebefrielse i vissa fall är nödvändiga för att företagssamgåenden skall komma till stånd. Men samtidigt är det uppenbart att de flesta stora företagsförsäljningar är goda affärer både för säljare och köpare. Enligt utskottets mening finns det därför för närvarande inte något behov av extra stimulanser för fusionsaktiviteten inom näringslivet. Denna ligger tvärtom redan på en nivå, som inger vissa farhågor från koncentrationssynpunkt.

Den nuvarande ordningen är enligt utskottets mening inte tillfredsstäl -

SkU 1975/76:63

lande. Utskottet anser därför att nuvarande rätt att meddela befrielse från realisationsvinstbeskattning vid företagsfusioner bör avskaffas. Med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1975/76:2111

dels att utskottet under momenten 16 och 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2111 punkten 1 och med avslag på propositionen i motsvarande del beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att 35 § 3 mom. tredje stycket skall utgå.

beträffande aktiefonder

11. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på sid. 69 börjar med ”Motsvarande yrkande” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse: Motsvarande yrkanden prövades år 1974 i samband med genomförandet av lagstiftningen beträffande aktiefonder (prop 1974:181, SkU 64). Redan då konstaterades att det i realiteten inträder en dubbelbeskattningseffekt genom att först aktiefonden beskattas om innehavda värdepapper försäljs med vinst och att i andra hand delägaren i aktiefonden blir beskattad om han därefter säljer sin del i aktiefonden med vinst. Utskottet anser det därför orimligt att bibehålla nuvarande regler för andelar och värdepapper som någondera parten innehaft mer än 2 år. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1975/76:2481, 2514 och 2525 i vad motionerna avser undanröjande av dubbelbeskattningen på värdepapper som innehafts 2 år.

dels att utskottet under momenten 20 och 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2481, 1975/76:2514 och 1975/76:2525 och med avslag på propositionen i motsvarande del i fråga om förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att till 35 § 3 mom. andra stycket fogas en mening med följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Bestämmelserna i detta stycke gäller inte avyttring, som görs av aktiefond.

beträffande latent skatteskuld

12. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på sid. 70 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”motionen 1975/76:2514” bort ha följande lydelse: -

7 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

98 Enligt utskottets uppfattning är de nu aktuella skärpningarna i realisationsvinstbeskattningen så väsentliga att omedelbara ändringar i detta hänseende är motiverade. Emellertid vill utskottet erinra om att kapitalbeskattningen är föremål för utredning. Denna fråga bör tas med i sådant sammanhang. Utskottet förordar därför att riksdagen ger regeringen till känna att frågan bör bringas till snar lösning efter de riktlinjer som angivits i motionen.

Med hänvisning härtill finner utskottet motionen 1975/76:2524 besvarad

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1975/76:2514 anfört och avslår densamma i vad den inte därigenom är tillgodosedd.

beträffande övergångsbestämmelserna

13. av herrar Magnusson i Borås (m), Mundebo (fp) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på sid. 71 börjar med ”Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning så till” och slutar med ”1975/76:2519 och 2520 i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att retroaktiv lagstiftning i skärpande riktning av såväl principiella som praktiska skäl bör undvikas. Medborgarna måste vid varje tillfälle kunna överblicka följderna av sitt handlande och lagar med tillbakaverkande kraft skall inte kunna försätta dem i nya och oväntade situationer. Utskottet är medvetet om att det undantagsvis finns situationer då det från allmän synpunkt kan vara motiverat att en lagstiftning får tillbakaverkande kraft, men då måste synnerliga skäl föreligga. Sådana skäl saknas enligt utskottets mening i det nu aktuella förslaget om beskattning av realisationsvinster m. m. Det är självfallet angeläget att i samband med lagändringar undvika spekulationer av olika slag, men det är likaså angeläget att lagstiftningens innebörd är klar då försäljning av fastigheter och aktier sker.

Det måste vara fel att invagga medborgarna i den tron att en framtida lagstiftnings innehåll är givet i och med att regeringen lagt en proposition. Ett sådant betraktelsesätt får inte binda riksdagen vid dess ställningstagande till regeringens förslag. Utskottet har förordat flera ändringar i förslaget och på vissa punkter finns delade meningar inom utskottet. Lagstiftningens innehåll är naturligtvis inte klart förrän riksdagen fattat sitt beslut. Det är också angeläget att lagstiftningen finns tillgänglig i Svensk författningssamling. Utskottet anser därför att de nya reglerna kan börja gälla fr. o. m. den dag bestämmelserna utkommer i Svensk författningssamling.

SkU 1975/76:63

dels att utskottet under momenten 24 a och 26 bort hemställa att riksdagen

a. med avslag på propositionen i denna del och med anledning av motionerna 1975/76:2519 punkten 4 och 2520 punkten 11 beslutar att de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. den dag författningstexten utkommer i Svensk författningssamling;

b. till följd härav beslutar

1. att punkterna 2, 3, 5-9 och 11 övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen(1928:370)erhåller följande såsom reservanternas forslas betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Övergångsbestämmelser

2. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttring av egendom, som avses i 35 § 2 och 3 morn., om avyttringen sker efter utgången av mars 1976.

3. Har skattskyldig den 1 april 1976 innehaft aktie, andel i aktiefond eller andel i ekonomisk förening fem år eller mera lår han - i stället för det vederlag som har erlagts vid förvärvet av aktie eller andelen - vid beräkning av genomsnittlig anskaffningskostnad upptaga tre fjärdedelar av det värde, till vilket aktien eller andelen skolat upptagas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1975 eller - i fråga om aktie som noterats på börs eller varit föremål för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - två tredjedelar av detta värde. Härvid har bestämmelserna i 35 § 2 mom. fjärde stycket motsvarande tillämpning.

2. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttring av egendom, som avses i 35 § 2 och 3 morn., om avyttringen sker efter ikraftträdandet.

3. Har skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft aktie, andel i aktiefond eller andel i ekonomisk förening fem år eller mera får han - i stället för det vederlag som har erlagts vid förvärvet av aktie eller andelen - vid beräkning av genomsnittlig anskaffningskostnad upptaga tre fjärdedelar av det värde, till vilket aktien eller andelen skolat upptagas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1975 eller - i fråga om aktie som noterats på börs eller varit föremål för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - två tredjedelar av detta värde. Härvid har bestämmelserna i 35 § 2 mom. fjärde stycket motsvarande tillämpning.

SkU 1975/76:63

100 Utskottets förslag

7. De nya bestämmelserna i punkt 2.b. sjätte stycket av anvisningarna till 36 § om switchrätt tillämpas i fråga om switchrätt som förvärvas efter utgången av mars 1976.

9. 1 fråga om fastighet som avyttras efter utgången av mars 1976 skall det nya andra stycket i punkt 5 av anvisningarna till 21 § iakttagas vid tillämpning av 21 § första stycket c) och punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 21 § i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 1973.

11. Äldre bestämmelser gäller även i fråga om expropriation eller liknande förfarande om talan i målet väckts före den 1 april 1976 eller om egendomen tagits i besittning före nämnda dag. I fråga om engångsersättning på grund av inskränkning i förfoganderätt till fastighet enligt naturvårdslagen eller andra författningar gäller äldre bestämmelser, om inskränkningen trätt i kraft före den 1 april 1976.

Reservanternas förslag

7. De nya bestämmelserna i punkt 2.b. sjätte stycket av anvisningarna till 36 § om switchrätt tillämpas i fråga om switchrätt som förvärvas efter ikraftträdandet.

8. Genom denna lag upphäves förordningen (1959:129) om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt av skogsbruk. Har fastighet avyttrats före ikraftträdandet gäller dock den upphävda förordningen.

9. I fråga om fastighet som avyttras efter ikraftträdandet skall det nya andra stycket i punkt 5 av anvisningarna till 21 § iakttagas vid tillämpning av 21 § första stycket c) och punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 21 § i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 1973.

11. Äldre bestämmelser gäller även i fråga om expropriation eller liknande förfarande om talan i målet väckts före ikraftträdandet eller om egendomen tagits i besittning före nämnda dag. I fråga om engångsersättning på grund av inskränkning i förfoganderätt till fastighet enligt naturvårdslagen eller andra författningar gäller äldre bestämmelser, om inskränkningen trätt i kraft före ikraftträdandet.

SkU 1975/76:63

2. att punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

2. Bestämmelserna i 1 och 2 §§ i deras nya lydelse tillämpas i fråga om realisationsvinst på grund av avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

3. Bestämmelserna i 4 § i dess nya lydelse tillämpas i fråga om avyttring av ersättningsfastighet, om den tidigare avyttringen skett efter utgången av mars 1976.

Reservanternas förslag

2.Bestämmelserna i 1 och 2 §§ i deras nya lydelse tillämpas i fråga om realisationsvinst på grund av avyttring som sker efter ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 4 § i dess nya lydelse tillämpas i fråga om avyttring av ersättningsfastighet, om den tidigare avyttringen skett efter ikraftträdandet.

3. att övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

R eservanternasförslag

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tilllämpas i fråga om avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

4. att övergångsbestämmelserna i lagen om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och till -

R eservanternas förslag

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och till -

8 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

102 Utskottets förslag Reservanternas förslag

lämpas i fråga om realisationsvinst lämpas i fråga om realisationsvinst

på grund av avyttring som sker efter på grund av avyttring som sker efter

utgången av mars 1976. ikraftträdandet.

5. att övergångsbestämmelserna i lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272) erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottetsförslag

Reservanternasförslag

Särskilt yttrande

beträffande indexreglering av aktievinstbeskattningen

av herrar Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c):

De senaste årens starka inflation har medfört ökade krav på en indexreglering på skilda områden, bl. a. beträffande sparandet. 1 utskottsbetänkandet behandlas två motioner, där det ställs krav på indexuppräkning av aktievinster för att eliminera den fiktiva vinst som uppstår på grund av inflationen.

Skäl kan tala för ett sådant system men enligt vår uppfattning kan man inte införa ett indexskyddat aktiesparande utan att samtidigt ta upp motsvarande problem vid banksparande.

Genom tillkomsten av aktiefonderna har goda möjligheter skapats även för småspararna att spara i aktier. Därmed framstår det som nödvändigt att vid en eventuell utredning av indexbundet aktiesparande också utreda möjligheterna till ett indexbundet banksparande.

Då det inte tillkommer skatteutskottet att ta ställning till ett krav på en förutsättningslös utredning om ett allmänt inflationsskyddat sparande, har vi på detta sätt framfört våra synpunkter på denna fråga.

SkU 1975/76: 63

103 Bilaga 1

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i kommunalskattelagen

Utskottets förslag

(1928:370)

Regeringens förslag

3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av a k t i e , andel i aktiefond, fondandel eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., är i sin helhet skattepliktig, om egendomen har förvärvats under det är dä avyttringen skett (avyttringsåret) eller något av de två närmast föregående åren.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige har förvärvat tidigare än två år före ingången av avyttringsåret, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 500 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke.

35 §

3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 500 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med förlust som nyss nämnts.

SkU 1975/76:63

104 Regeringens förslag Utskottets förslag

Kan tillämpning avyttringen sker.

Har egendom vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i detta moment.

Överlåtes aktie överlåtelsen sker.

Har fastighet av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig icke föras.

Avyttrar skattskyldig detta stycke.

Som närstående och fosterbarn.

Anvisningar

till 36 §

2.a. Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 §

2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad och därmed jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst

3 000 kronor.

2.a. Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse Ofr punkt 1 av anvisningarna till 35 $) får i omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 !j 2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparationseller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

SkU 1975/76:63

105 Regeringens förslag Utskottets förslag

Kostnad enligt som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall mins- Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag, kas med värdeminskningsavdrag,

som belöper på tid före avyttringen som belöper på tid före avyttringen

av fastigheten, såsom avdrag för vär- av fastigheten, såsom avdrag för värdeminskning av skog eller annan na- deminskning av skog eller annan naturtillgång eller för värdeminskning turtillgång eller för värdeminskning

av täckdiken eller andra markan- av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte läggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte

styckena av anvisningarna till 22 § styckena av anvisningarna till 22 §

samt punkt 16 femte och sjätte samt punkt 16 femte och sjätte

styckena av anvisningarna till 29 $)• styckena av anvisningarna till 29 5j).

På samma sätt skall omkostnadsbe- På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för vär- loppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad samt där- deminskning av byggnad m. m. (jfr

med vid beräkning av värdeminsk- punkt 3 tredje stycket och punkt 4

ningsavdrag likställda tillgångar (jfr tredje stycket av anvisningarna till

punkt 3 tredje stycket och punkt 4 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra

tredje stycket av anvisningarna till stycket av anvisningarna till 25 § och

22 § samt punkt 2 b första stycket punkt 16 fjärde stycket av anvisningav anvisningarna till 25 § och punkt arna till 29 §), dock icke för år då

16 fjärde stycket av anvisningarna avdraget understigit 3 000 kronor,

till 29 S), dock icke för år då avdraget Omkostnadsbeloppet skall minskas

understigit 3 000 kronor. Omkost- även med belopp varmed fastigheten

nadsbeloppet skall minskas även avskrivits i samband med ianspråk med

belopp varmed fastigheten av- tagande av investeringsfond e. d.

skrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet sista meningen.

Har avyttrad före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med led- Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida ning av taxeringsvärde skall, såvida

viss del av taxeringsvärdet avser viss del av taxeringsvärdet avser

egendom som vid beräkning av vär- egendom som /' kostnadshänseende

deminskningsavdrag hänföres till ma- hänförts till maskiner och andra in skiner

och andra inventarier (jfr ventarier i jordbruk eller rörelse (jfr

punkt 1 av anvisningarna till 35 £), punkt 1 av anvisningarna till 35 S),

taxeringsvärdet reduceras med den taxeringsvärdet reduceras med den

del därav som kan anses belöpa på del därav som kan anses belöpa på

egendom av nyss angivet slag. Sådan egendom av nyss angivet slag. Sådan

reducering skall dock icke göras om reducering skall dock icke göras om

SkU 1975/76:63

106 Regeringens förslag

Utskottets förslag

mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet vid fastighetstaxeringen.

Det för avyttringen skedde.

Omräkningen sker årligen omräkningstalen.

mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnadenunderinnehavstidenfunnits på fastigheten, dock icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke bostadsbyggnad anses ha funnits pä fastigheten även under denna tid, om arbetet med att uppföra ersättningsbyggnad igångsatts inom ett är. Motsvarande skall gälla om en bostadsbyggnad under högst ett år ta -

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnadenunderinnehavstidenfunnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort uppgå till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även

SkU 1975/76:63

107 Utskottets förslag

för tid då denna byggnad funnits pä fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på än köpeskillingen.

Vad i de fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit i förfoganderätten.

Har den skattskyldige under av fastighetsdelen.

Vad i föregående för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet icke tillämpliga.

Kostnad för tionde stycket.

Avyttrar delägare icke föras.

Regeringens förslag

gits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål.

2. b. Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen förvärvats tidigare än två år före ingången av avyttringsåret (äldre aktie eller andel), gälla bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, vilka den skattskyldige innehar vid avyttringstillfället.

Anskaffningskostnad för som

2. b. Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel), gälla bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, äga bestämmelserna i sistnämnda stycke motsvarande tilllämpning. Därvid avse andra och tredje meningarna den del av an -

SkU 1975/76:63

108 Regeringens förslag

Utskottets förslag

skaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper pk fondandelen eller teckningsrätten.

skaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring avdragsgill realisationsförlust.

Har här för aktien.

Vad i 35 § 3 mom.

4. I punkt 5 av anvisningarna till 18$ angives vad som beträffande icke yrkesmässig avyttring av egendom ävensom deltagande i lotteri utgör en särskild förvärvskälla. Avdrag enligt punkt 3 här ovan för realisationsförlust får göras från realisationsvinst eller lotterivinst, som under samma beskattningsår uppkommit i samma förvärvskälla som realisationsförlusten. Avdrag för realisationsförlust, som icke utnyttjas på nu angivet sätt, lår utnyttjas genom avdrag från realisationsvinst eller lotterivinst under senare beskattningsår än det varunder förlusten uppkommit, dock senast under det beskattningsår för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då taxering för förluståret ägt rum.

4. I punkt 5 av anvisningarna till 18 § angives vad som beträffande icke yrkesmässig avyttring av egendom ävensom deltagande i lotteri utgör en särskild förvärvskälla. Avdrag enligt punkt 3 här ovan för realisationsförlust får göras från realisationsvinst eller lotterivinst, som under samma beskattningsår uppkommit i samma förvärvskälla som realisationsförlusten. Avdrag för realisationsförlust, som icke kunnat utnyttjas på nu angivet sätt, får utnyttjas genom avdrag från realisationsvinst eller lotterivinst under senare beskattningsår än det varunder förlusten uppkommit, dock senast under det beskattningsår för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då taxering för förluståret ägt rum.

Övergångsbestämmelser

SkU 1975/76:63

109 Regeringens förslag

- i fråga om aktie som noterats på börs eller varit föremål för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - per den 31 december 1975.

Utskottets förslag

på börs eller varit föremål för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - två tredjedelar av detta värde. Härvid har bestämmelserna i 35 § 2 mom. fjärde stycket motsvarande tillämpning.

10. Aldre bestämmelser i punkt 8 av anvisningarna till 22 § gäller fortfarande i fall som avses i tredje stycket nämnda anvisningspunkt.

11. A Idre bestämmelser gäller även ifråga om expropriation eller liknande förfarande om talan i målet väckts före den 1 april 1976 eller om egendomen tagits i besittning före nämnda dag. 1fråga om engångsersättning på grund av inskränkning i förfoganderätt till fastighet enligt naturvårdslagen eller andra författningar gäller äldre bestämmelser, om inskränkningen trätt i kraft före den 1 april 1976.

SkU 1975/76:63

110 Bilaga 2

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattningen av realisationsvinst

Regeringens förslag

Uppskov kan erhållas, om den skattskyldige avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet), som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig. Anledning till uppskov föreligger vidare, om den skattskyldige avyttrar en bebyggd fastighet och avser att förvärva en fastighet och på denna utföra ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning som behövs för att erhålla en ersättningsfastighet som är jämförlig med den avyttrade fastigheten. Uppskov kan även erhållas för den vinst som belöper på byggnaden, om den skattskyldige avseratt utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han äger eller förfogar över för att därigenom erhålla en byggnad jämförlig med den som funnits på den avyttrade fastigheten. Som förutsättning för att uppskov skall kunna erhållas gäller att ersättningsfastigheten förvärvats eller att ny-, till- eller ombyggnaden utförts före utgången av tredje kalenderåret eller - i fråga om fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) - andra kalenderåret efter det år, då realisationsvinsten uppgetts eller bort uppges till beskattning i den skattskyldiges självdeklaration. Har ersättningsfastighet förvärvats eller byggnad uppförts före den avyttring varigenom realisationsvinsten uppkommit, får uppskov meddelas, om det kan antagas att förvärvet skett

Utskottets förslag

Uppskov kan erhållas, om den skattskyldige avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet). Anledning till uppskov föreligger vidare, om den skattskyldige avyttrar en bebyggd fastighet och avser att förvärva en fastighet och på denna utföra ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning som behövs för att erhålla en ersättningsfastighet. Uppskov kan även erhållas för den vinst som belöper på byggnaden, om den skattskyldige avser att utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han äger eller förfogar över för att därigenom erhålla en byggnad jämförlig med den som funnits på den avyttrade fastigheten. Som förutsättning för att uppskov skall kunna erhållas gäller att ersättningsfastigheten förvärvats eller att ny-, till- eller ombyggnaden utförts före utgången av tredje kalenderåret eller - i fråga om fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) - andra kalenderåret efter det år, då realisationsvinsten uppgetts eller bort uppges till beskattning i den skattskyldiges självdeklaration. Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket medgiva att nämnda tidsfrist förlängs högst tre år. Har ersättningsfastighet förvärvats eller byggnad uppförts före den avyttring varigenom realisationsvinsten uppkommit, får uppskov meddelas, om det kan antagas att förvärvet skett eller bygg -

SkU 1975/76:63

lil

Regeringens förslag Utskottets förslag

eller byggnaden uppförts för att er- naden uppförts för att ersätta den avsätta den avyttrade fastigheten eller yttrade fastigheten eller byggnaden,

byggnaden.

Om den uppskovet avser.

Länsstyrelsen utfärdar överlämnad garantiförbindelse.

Garantiförbindelsen skall riksskatteverket faställer.

SkU 1975/76:63

112 Innehållsförteckning

Propositionen 1

Huvudsakligt innehåll 1

Författningsförslagen 3

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 3

2. lag om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa

fall med beskattning av realisationsvinst 30

3. lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet 34

4. lagom ändring i lagen (1951:763)om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst 36

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 39

Motionerna 40

Skrivelser 49

Utskottet

Realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning 49

Avyttring av fastighet 52

Allmänna principer för vinstberäkningen 52

Fastighets ingångsvärde m. m 53

Fasta inventarier 55

Förbättringskostnader 56

Indexuppräkning 57

3 000-kronorstillägget 57

Försäljning av del av fastighet 59

Marköverföring och markupplåtelse 59

Uppskovsbestämmelsema 60

Aktier 63

Huvudprinciper 63

Beräkning av anskaffningskostnad 65

Schablonavdraget 65

Ingångsvärde vid övergången 66

Organisationsaktieroch dispensreglerna vid strukturrationalisering 67

Övriga frågor 68

Annan lös egendom än aktier o. d 68

Realisationsförlust 68

Ackumulerad inkomst m. m 69

Aktiefonder 69

Emissions- och fondstämplar 69

Latent skatteskuld 70

SkU 1975/76:63 113

Rörelse 70

Övergångsbestämmelser 70

Hemställan 72

Reservationer 76

Realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning 76

De allmänna principerna för fastighetsvinstberäkningen m. m. ... 78

Fastighets ingångsvärde 85

Huvudprinciperna för aktievinstbeskattningen 90

Schablonavdraget 94

Ingångsvärdet vid övergången 95

Dispensreglerna vid strukturrationalisering 96

Aktiefonder 97

Latent skatteskuld 97

Övergångsbestämmelserna 98

Särskilt yttrande, indexreglering av aktievinstbeskattningen 102

Bilaga 1, utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 103

Bilaga 2, utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i förordningen(1968:276)om uppskov i vissa fall med beskattningen av realisationsvinst 110

Slockholm 1976