Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om bcskattningsregler för aktie- fonder. Förslaget innebär att aktiefond skall anses som särskilt skatte- subjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga beskattningen skall samma skattesats gälla för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 40 %. Avkastningen på aktiefonds värdepappersinnehav skall beskattas som inkomst av kapital och vinst vid avyttring av värdepapper enligt reali- sationsvinstbestämmelscrna. De belopp som fonden delar ut till sina andelsägare föreslås vara avdragsgilla för fonden.

1 Riksdagen 1974. ] saml. Nr 181

• Sida 2
•  Original

Prop. 1974: 181

1. Förslag till

|»)

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 38 ä 1 mom., punkt 2 av anvisningarna till 28 5 samt punkt 3 av anvisningarna till 38 & skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 53 5 skall införas ett nytt moment, 5 mom., av nedan an-

givna lydelse,

del.; att till anvisningarna till 38 & skall införas en ny punkt, punkt 7, och till anvisningarna till 39 5 en ny punkt, punkt 4, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse 38 ä 1 m 0 m.1 Till in t ä kt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes in- satta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar samt å andelar i ut- ländska bolag, så ock

utdelning 21 svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an- delar i utländska bolag och ak- tiefonder, så ock

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits, allt såvitt icke intäkten är att hänföra till intäkt av rörelse.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal för- värvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk eko- nomisk förening eller i utländskt bolag, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdel- ningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan över— stigit det vid förvärvet utgivna ve- derlaget för rätten till utdelning.

För den, som genom köp. byte eller därmed jämförligt avtal för- värvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktie- fond eller ekonomisk förening el- ler i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upp- tagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdel- ning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgiv- na vederlaget för rätten till ut— delning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som i 28 ä 3 mom. andra stycket avses, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

1 Senaste lydelse 1957: 72.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1974: 181

Nuvarande lydelse

Lu

Föreslagen lydelse 535

5 . in om. Aktiefond taxeras för inkomst av tillgångar som in- gå i fonden.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 28 5

2. Ränteintäkt samt utdelning å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska föreningar är i all- mänhet att räkna som intäkt av förvärvskällan kapital.

2. Ränteintäkt samt utdelning å aktier och andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar är i allmänhet att räkna som intäkt av förvärvskällan kapital. Emellanåt skall dock ränteintäkt hänföras till intäkt av rörelse, näm- ligen då det kapital, varav intäkten flutit, är att anse som tillhörande rörelsen. Detta kan vara fallet, även om kapitalet icke för tillfället an- vändes i rörelsen, ifall det blott står till disposition för dylik använd- ning. Kapital, som icke är avsett att tagas i bruk för rörelsen utan hålles därifrån avskilt, är däremot icke att anse såsom tillhörande rörelsen. I följd härav får i regel ränteintäkt, som uppbäres av aktiebolag och andra juridiska personer, som driva rörelse, anses utgöra intäkt av rö- relse.

I bank- och annan penningrö- relse ävensom försäkringsrörelse är utdelning å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska förening- ar att räkna som intäkt i rörel- sen.

I bank- och annan penningrörel- se ävensom försäkringsrörelse är utdelning å aktier och andelar i aktiefonder och ekonomiska för- eningar att räkna som intäkt i rö- relsen.-

till 38 5

3.2 Beträffande avkastning av svenska aktier är huvudregeln att, där ej utdelningen utgör intäkt av rörelse, densamma upptages såsom in- täkt av kapital för den som var ägare av kupongen eller eljest hade rätt till utdelningen, när denna blev tillgänglig för- lyftning. I det normala fallet, då ägaren av aktien också haft rätt till utdelning- en, skall alltså den som var ägare av aktien, när utdelningen blev till- gänglig för lyftning, upptaga denna såsom intäkt. Om aktien innehafts längre eller kortare tid, är härvid utan betydelse. Har, då svensk aktie överlåtits, överlåtaren behållit en eller flera av kupongerna eller eljest för längre eller kortare tid förbehållit sig rätten att lyfta utdelningen, och tillkom denna rätt alltjämt överlåtaren då ut- delningen blev tillgänglig för lyftning, skall utdelningen oavkortad räknas såsom intäkt för denne. Innehade den, som genom arv, testamente, gåva eller likartat fång förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie utan att tillika förvärva aktien, denna rätt när utdelningen blev tillgänglig för lyftning, skall såsom intäkt för honom upptagas utdelningen i sin helhet. Har däremot rätten till utdelning å svensk aktie genom köp, byte

" Senaste lydelse 1943: 45.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1974: 181 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller därmed jämförligt avtal överlåtits utan samband med överlåtelse av aktien, bliva, såsom framgår av 38 5 1 mom., särskilda regler till- lämpliga. Därest i sådant fall fråga uppkommer om avdrag för veder- lag som utgivits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdel- ningstillfälle, skall vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposter- na enligt fördelning å dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, det återstående beloppet må avräknas å närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Av- ser förvärvet rätt till utdelning under obestämd tid, bör, om ej särskilda skäl föranleda till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år.

Vad som gäller utdelning å svensk aktie skall äga motsvaran- de tillämpning beträffande utdel- ning å andel i svensk ekonomisk förening samt aktie eller annan andel i utländskt bolag.

Vad som gäller utdelning å svensk aktie skall äga motsvaran- de tillämpning beträffande utdel- ning å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening, aktie el- ler annan andel i utländskt bolag eller utländsk aktiefond.

7. Avkastning av tillgångar in— gående i aktiefond utgör inkomst av kapital för fonden.

till 39 ä

4. Aktiefond får göra avdrag för utdelning å andel i fonden såsom för ränta å gäld. Avdraget skall anses belöpa på det räkenskapsår vartill utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas till an- delsägarna först under därpå föl- jande räkenskapsår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. I samband med lagens ikraftträdande skall iakttagas följande.

1. Äldre bestämmelser skall gälla vid 1975 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år. '2. Äldre bestämmelser skall, såvitt gäller aktiefondsverksamhet som med stöd av övergångsbcstämmelserna till aktiefondslagen (1974: 000) får fortsätta efter utgången av år 1974, tillämpas även vid 1.976 års taxe- ring och eftenaxering för detta år, såvida det beskattningsår, för vilket taxeringen skall ske, påbörjats före den 1 januari 1975.

3. Aktiefond får vid taxering för det beskattningsår då de nya be- stämmelserna första gången skall tillämpas åtnjuta avdrag för belopp, som under beskattningsåret utbetalats i utdelning till andelsägarna på grund av tidigare års verksamhet. Vad nu sagts gäller dock endast ut- delade belopp för vilka avdrag tidigare icke åtnjutits vid taxeringen.

4. Övergår enligt övergångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974: 000) förvaltningen av aktiefondsverksamhet till fondbolag, skall någon beskattning icke äga rum på grund av övergången. Tillgång, som vid tiden för övergången ingått i den tidigare bedrivna aktiefondsverksam- heten, skall anses ha förvärvats av aktiefonden genom det fång vari- genom tillgången förvärvats i den tidigare bedrivna verksamheten.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1974: 181

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt1

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt

dels att 10 ä 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att till 6 5 skall fogas ett nytt moment, 5 mom., av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5173

5 mom. Aktiefond taxeras för inkomst av tillgångar som ingå i fonden.

10 52 2 m 0 rn. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, spar- banker, sparbankernas säkerhets- kassa, ekonomiska föreningar som ingå i jordbrukskasserörelsen, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt 1 mom.:

a) för svenska aktiebolag, spar- banker, sparbankemas säkerhets- kassa, ekonomiska föreningar som ingå i jordbrukskasserörelsen, svenska aktiefonder, svenska för- säkringsanstalter som icke äro ak- tiebolag samt sådana utländska ju- ridiska personer som ej beskattas enligt 1 mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke skall beräknas enligt 0) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sådana, som ingå i jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar ävensom för Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och hypoteksföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

e) för livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen: tio procent av den beskattningsbara inkomsten; samt (I) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a), b) eller 0) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestäm- melser skall gälla vid 1975 eller tidigare års taxering och vid eftertaxe- ring för år 1975" eller tidigare år. Äldre bestämmelser skall, såvitt gäller aktiefondsverksamhet som med stöd av övergångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974: 000) får fortsätta efter utgången av år 1974, till- lämpas även vid 1976 års taxering och eftertaxering för detta år, såvida det beskattningsår, för vilket taxeringen skall ske, påbörjats före den 1 januari 1975.

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 132 . 2 Senaste lydelse 1969: 751.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1974: 181

3. Förslag till

Lag om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624) .

Härigenom förordnas ifråga" om kupongskattcförordningen (1970: 624)

dels att i 2, 7, 12, 19, 23, 27 och 29 åå "ordet ”förordning”, om det. avser denna förordning, skall bytas ut mot ”lag”, dels att rubriken till förordningen samt 1 5 skall ha nedan angivna

lydelse.

Kupongskattelag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1å

Kupongskatt erlägges enligt den- na förordning till staten för utdel- ning på aktie i svenskt aktiebolag.

Kupongskatt erlägges enligt den- na lag till staten för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag "giiller liven andel i svensk aktiefond.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

4. Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)1

Härigenom förordnas i fråga om taxeringslagen (1956: 623) dels att i 6—8, 10, 16, 23, 61 och 63 åå samt i punkt 4 av över- gångsbestämmelserna ordet ”taxeringsassistent” och böjningsformer av detta ord skall bytas ut mot ”taxeringsinspektör” i motsvarande form, dels att 22 5 1 mom., 36 5, 43 5 1 och 2 mom. samt 47 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 & 1 mom.2 Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgandet i 3 mom., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (s j älv d e kl 3. r a t i o n), nämligen:

1) aktiebolag och ekonomisk förening ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodo- se viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska" intressen,

1) aktiebolag, ekonomisk för- ening och aktiefond ävensom så- dan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ända- mål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

¹ Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 132. Lagen omtryckt 1971: 399. ' Senaste lydelse 1974: 315.

• Sida 7
•  Original

_ Prop. 1974: 181 . 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkt av en eller flera för- värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100

kronor, - 3) fysisk person, vilkens bruttointäkterav en eller flera förvärvskällor.

under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 4500 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som an- gives i 3 & 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattnings- årets utgång haft ett värde överstigande 200000 kronor eller, såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 5 1 mom. b) nämnda lag, 15 000 kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för- vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldig- het enligt punkterna 2)—4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för. vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomst- skatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattnings- året och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill ta- gas vid deklarationsskyldighetens bedömande. ' '

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom- lands, anscs hava varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medbor- gare och bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke hava varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyl- dig, som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

36 &

Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke inkommit inom föreskriven tid, må anmanas att avgiva självdeklaration. '

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrives, må den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseenden brist- fällig, med ny, på behörigt sätt upprättad deklaration.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1974: 181

Nuvarande lydelse

Innan anmaning utfärdas, bör den deklarationsskyldige, om det— ta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om deklara- tionsskyldigheten.

Föreslagen lydelse

lnnan anmaning utfärdas, bör den deklarationsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet, på lämp— ligt sätt erinras om deklarations- skyldigheten. Sådan erinran er- fordras ej om den deklarations- skyldige före den dag då han rät- teligen skulle ha lämnat deklara- tion tillställts förtryckt deklara- tionsblankett eller särskild skri- velse om deklarationsskyldighelen.

43 ä 1 m 0 m. Envar, som utbekommit utdelning å aktier i svenskt aktie- bolag, på vilket lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket utbekommit

a) utdelning å andelar i svensk ekonomisk förening eller från ut- ländsk juridisk person eller

a) utdelning å andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie- fond eller från utländsk juridisk

person eller i

b) ränta, vilken erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto, å obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdel- ningen eller räntan avgiva särskild uppgift härom. Lyftes beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven veder— börlig uppgift, skall uppgift i stället avgivas av den, som lyfter belop- pet, och därvid uppgivas nanm och hemvist å den, för vars räkning beloppet lyftes. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall jämväl uppgivas namn och hemvist å den, från vilken kupongen förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som utbetalat utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas, innan betalning sker. '

2 mom. Med uppgifter, som avgivits enligt 1 mom. och röra utdelning på svenska aktier, skall

2 mom. Med uppgifter, som avgivits enligt 1 mom. och röra ut- delning på svenska aktier eller an- delar i svensk aktiefond, skall för- faras enligt kupongskattelagen .

förfaras enligt kupongskatteför- ordningen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse utdelning, skola för varje är senast den 31 januari nästföljande år av den som mottagit upp- gifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av ' kontrolluppgiftcr, varom i 37 & 1 mom. punkterna 1—4 förmäles. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen fullgjortS, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upp- lysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse ränta, skola avlämnas i den omfattning och ordning riksskatteverkct bestämmer. Hava avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats, må de förstöras.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1974: 181

Nuvarande lydelse F öreslagcn lydelse

47 % Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag sägs, skall fullgöras

]) för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 18 kap. 1 %; föräldrabalken , beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken god man förordnats enligt 18 kap. 3 eller 4 & föräldrabalken, av gode mannen beträffande vad han har Linder sin förvaltning,

3) för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testa- mentsexekutor, som har att förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4) för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande sty- relse, förvaltning, sysslomän, för- valtare eller ombud, där ej beträf- fande staten, landsting, kommun eller annan dylik menighet rege- ringen annorlunda förordnar, samt

6) för annan än här ovan om- förmäld juridisk person, som ej längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägen- heter.

5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande sty- relse, förvaltning, sysslomän, för- valtare eller ombud, där ej beträf- fande staten, landsting, kommun eller annan dylik menighet rege- ringen annorlunda förordnar,

6) för aktiefond av det fond- bolag, som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna samt .

7) för annan än här ovan om- förmäld juridisk person, som ej längre består, av den som senast

haft att förvalta dess angelägen- heter.

Dcnna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Taxeringskonsulent som avses i punkt 4 av övergångsbestämmelscrna till taxeringslagen får efter ikraftträdandet av denna lag förordnas att biträda taxeringsnämnd i taxeringsdistrikt som avses i 4 & femte stycket taxeringslagen intill dess ta?-:eringsinspektör förordnats för distriktet.

5. Förslag till Lag om ändringi lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt1

Härigenom förordnas att 3 $ 1 mom. och 6 få lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse. 3 % _l. m 0 m.2 Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat

¹ Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 159. = Senaste lydelse 1968: 732.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1974: 181 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätt',

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt'rätt till sten- brott och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant

tillgängligt eller utlånats eller med .

lagts i obligationer eller insatts i

bank eller annorstädes eller bestått . av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för— eningar, bolag eller rederier eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbo- lag, i den mån samma kapital icke _ är att hänföra till i e) här ovan nämnd egendom;

d) kapital, som" finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller ned- lagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått ' av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för— eningar, bolag, aktiefonder eller rederier eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till stat- lig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag, i den mån samma kapital icke är att hänföra till i e) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs person- liga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 5 skall lik- ställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst be- lopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande för- mån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhanden- varande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år eft-er beskattningsårets utgång.

6 5

1 mom.3 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, så- framt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 55 sägs:

a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattnings- årets utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro här i riket bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till stat- lig inkomstskatt skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10 5 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt omförmiilda familjestiftclser:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av med- lemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsall-

f' Senaste lydelse 1974: 311.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1974: 181 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

männingar samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självstän— digt för delägarnas gemensamma räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och 1 den månde äro skyldiga erlägga skatt för inkomst.

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskatt— ningsårets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid be- skattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier,' dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier, som äro nedlagda i rörelse här 1 riket.

för den förmögenhet, de vid be- skattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller an- delar i svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för så- dana aktier och andelar, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 & förmäles, bestämmes skyldighe- - ten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf med- delade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. .

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkrings- rörelse. -

Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmö- genhet.

2 m 0 m. Med här 1 riket nedlagd förmögenhet avzses

a) tillgångar, som omförmålas i 3 & 1 mom. a) och b), försåvitt de- samma finnas här 1 riket; -

b) tillgångar, som omförmälas i 3 & 1 mom. c) och d), försåvitt de- samma finnas här i rikct och äro avsedda för företag, som av skattskyl- dig härstädes bedrives; samt -

c) svenska aktier och andelar i e) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag och rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå under b) i detta mom.

svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier, i den mån dessa tillgångar icke in! gåunder b) i detta mom.

När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom. stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som häftar vid den förmögenhet skattskyldighcten avser.

(Se vidare anvisningarna)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. De nya bestämmelserna skall tillämpas jämväl i fråga om andelar i sådana aktiefonder vilka med stöd av över- gångsbestämmelserna till aktiefondslagen (1974: 000) får fortsätta efter utgången av år 1974. Äldre bestämmelser gäller alltjämt vid 1975 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1974: 181

6. Förslag till

12

Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt1

Härigenom förordnas att 4 % 1 och 3 mom. lagen (1941: 416) om arvs- skatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

N urarande lydelse

45

1 m 0 m. Arvsskatt utgår

Föreslagen lydelse

1) för egendom inom eller utom riket, vilken efterlämnats av svensk medborgare eller av utlänning, som-vid sin död var bosatt här i riket; 2) för följande slag av egendom, som efterlämnats av annan utlän- ning än i 1) sägs:

a) här i riket belägen fast egendom, så ock nyttjanderätt till samt rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av sådan egendom;

b) här i riket befintlig, under a) icke nämnd lös egendom, som är att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i härstädes av den av- lidne bedriven förvärvsverksamhet såsom: levande och döda inven- tarier, råämnen, varor, förbruk- ningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter samt ka- pital. vare sig det finnes kontant tillgängligt, nedlagts i obligationer, insatts i bank eller eljest utlånats eller består av andra fordringar eller av aktier eller andelar i eko- nomiska föreningar, bolag eller rederier;

b) här i riket befintlig, under a) icke nämnd lös egendom, som är att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i härstädes av den av- lidne bedriven förvärvsverksamhet såsom: levande och döda inven- tarier, råärnnen, varor, förbruk- ningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter samt ka- pital, vare sig det finnes kontant tillgängligt, nedlagts i obligationer, insatts i bank eller eljest utlånats eller består av andra fordringar eller av aktier eller andelar i eko- nomiska föreningar, bolag, aktie- fonder eller rederier;

c) nyttjanderätt till egendom, varom under b) förmäles, ävensom rätt till royalty och periodiskt utgående avgift för dylik egendom;

d) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag och rederier, i den mån dessa tillgångar icke äro att hän- föra till under b) nämnd egendom.

(1) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier, i den mån dessa tillgångar icke äro att hänföra till under b) nämnd egendom.

3 mom.: Utlänning, som vid sin död tillhörde främmande makts härvarandc beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses icke hava varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de vid sin död bodde hos honom och voro utlänningar.

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 159 . 2 Senaste lydelse 1972: 768.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1974: 181

Nuvarande lydelse

För sådana aktier och andelar i ekonomiska föreningar, som av- ses i 1 mom. 2 d), föreligger icke skyldighet att erlägga arvsskatt, därest de efterlämnats av utlän- ning, varom i föregående stycke förmäles.

13

Föreslagen lydelse

För sådana aktier och andelar i ekonomiska föreningar och aktie- fonder, som avses i 1 mom. 2 d), föreligger icke skyldighet att er- lägga arvsskatt, därest de efter- lämnats av utlänning, varom i fö— regå-ende stycke förmäles.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1974: 181 14

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena Ar - DERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUND- KVlST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLS- SON, ZACHRISSON, LEIJ ON, HJELM-WALLEN. '

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om skattereg- ler för aktiefonder, m. m. och anför.

2.1. Huvuddragen i den föreslagna aktiefondslagen

Med aktiefond förstås en huvudsakligen av aktier eller andra värde— papper bestående fond, som uppkommit genom kapitaltillskott från all— mänheten och som ägs av dem som tillskjutit kapital (1 5 första stycket 1). Som aktiefondsverksamhet betecknas förvaltning av aktiefond och den försäljning och inlösen av andelar i fonden som förvaltaren bedri- ver (1 % första stycket 2). Aktiefondsverksamhet får här i landet ut- övas endast av svenskt aktiebolag, som fått tillstånd därtill. Sådant ak- tiebolag kallas fondbolag (2 %, 1 5 första stycket 3). För aktiefond skall finnas en s.k. förvaringsbank — svensk affärsbank eller svensk spar- bank eller krcditkassa inom jordbrukskasserörelsen — som förvarar tillgångarna i aktiefond samt tar emot inbetalningar och ombesörjer utbetalningar som avser fonden (26 ä, 1 5 första stycket 4).

• Sida 15
•  Original

Prop. 1974: 181 15

För aktiefond skall finnas fondbestämmelser, som fondbolaget skall upprätta. Fondbestämmelserna skall ange bl.a. aktiefonden, fondbo- laget OCh förvaringsbanken, de allmänna riktlinjerna för placering av fondmedlen med angivande av huruvida och i vilken omfattning fonden skall bestå av utländska värdepapper samt huruvida utdelning till fond- andelsägarna Skall ske och, om utdelning skall ske, grunderna och sättet för denna. Vidare skall fondbestämmelserna ange grunderna för beräk- ning av fondandelsvärdet, de högsta tillägg till eller avdrag från fond- andelsvärdet som får göras vid bestämmande av försäljnings- eller in- lösningspris för fondandcl samt grunderna för den ersättning fondbo- laget och förvaringsbanken får ta ut ur fonden för sin befattning med denna (12 å). Fondbestämmelserna skall fastställas av bankinspektionen. Fastställelse skall vägras, om bestämmelserna strider mot lag eller an- nan författning eller är oskäliga för fondandelsägarna (13 & första stycket). .

Aktiefond består av de värdepapper och medel 'som tillförs fonden, avkastning av sådan egendom samt ur denna härflytande rättigheter (9 5 första stycket). Medel som tillförs aktiefond skall så snart det anses lämpligt placeras i värdepapper. Till aktiefond får förvärvas endast följande slag av värdepapper, nämligen

1. svenska aktier, obligationer och andra värdepapper som noteras . vid Stockholms fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer,

2. utländska aktier, obligationer eeh andra värdepapper, om'förvärv av sådana får ske enligt fondbestämmelserna och värdepapperen är före- mål för notering och handel vid fondbörs eller eljest under betryggande förhållanden,

3. aktier, obligationer och andra värdepapper "som utbjudes till för- säljning under sådana förhållanden att sannolika skäl finnes för antagan- de att de inom ett år från förvärvet kommer att inregistreras vid fond- börs eller noteras på lista utgiven av sammanslutning av svenSka fond- kommissionärer,

4. bevis om rätt att teckna eller erhålla aktier eller andra värdepapper som avses i 1—3,

5. skattkammarväxlar (19 & första och andra styckena). Aktiefond är inte juridisk person, dvs. fonden kan inte förvärva rät- tigheter eller ikläda sig skyldigheter, och inte heller uppträda inför dom- stol eller annan myndighet (10 å). Egendom, som ingår i aktiefond, får inte tas i mät. Fondandelsägare svarar inte för förpliktelse, som av- ser fonden (11 5).

Fondandelsägarna företräds i frågor som rör aktiefonden av fondbo- laget, som vid förvaltningen av fonden skall handla uteslutande i fond- andelsägarnas gemensamma intresse (17 5 första och andra styckena). Fondbolaget beslutar vid förvaltningen av fonden över den egendom

• Sida 16
•  Original

Prop. 1974: 181 16

som ingår däri och utövar de rättigheter som härflyter ur egendomen (17 & tredje stycket). Fondbolag får' i princip inte utöva annan verk— samhet, men får efter tillstånd dock driva verksamhet som äger sam— band med aktiefondsverksamhetcn. Vidare får inte flera fondbolag samtidigt utöva aktiefondsverksamhet beträffande samma fond (14 5).

Som nyss antytts förvaras tillgångarna i aktiefond av förvaringsban- ken. Det finns ett uttryckligt förbud för fondbolag att ha hand om egendom som ingår i aktiefond. Medel, som inflyter vid försäljning av fondandelar, får dock tas emot av fondbolaget men skall utan dröjsmål överföras till förvaringsbanken (18 å). Förvaringsbank utses av fond- bolaget. Finns särskilda skäl kan bankinspektionen medge att flera för- varingsbanker utses för samma fond (26 5 första stycket). Värdepap— per, som ingår i aktiefond, skall nedsättas i öppet förvar hos förvarings- banken. Medel, som inflyter i aktiefondsverksamheten, skall banken omedelbart sätta in på räkning (27 & första stycket).

Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktie- fondens värde delat med antalet utclöpande fondandelar. Fondens värde beräknas genom att från tillgångarna draga av de skulder som avser fon- den, inbegripet framtida skattcskulder, om sådana skall beaktas enligt fondbestämmelserna. Fondens värdepapper värderas med ledning av gällande marknadsvärde (30 % första och andra styckena). I den mån det är tillåtet enligt fondbestämmelserna får vid försäljning av fond- andel göras tillägg till värdet av andelen med försäljningskostnader och kostnader vid inköp av värdepapper till fonden. Under samma vill- kor får vid inlösen av fondandel göras avdrag från värdet av andelen med kostnader för inlösningsförfarandet och för försäljning av värde- papper från fonden (30 & tredje stycket). Fondbolag skall utfärda fond- andelsbevis till varje fondandelsägare eller föra register över innehav av andelar i fonden (31 å). Fondandclsbevisetär ett värdepapper mot- svarande typen löpande skuldebrev, dvs. skall ställas till innehavaren eller till viss man eller order (32 & första stycket). Om inte annat föl- jer av aktiefondslagen, gäller i tillämpliga delar föreskrifterna om lö- pande skuldebrev i lagcn (1936: 81) om skuldebrev. Bestämmelserna i lagen om skuldebrev angående utdelningskupongcr till aktiebrev före- slås samtidigt bli tillämpliga också i fråga om utdelningskuponger till fondandelsbevis (33 5 första och andra styckena). Väljer fondbolaget att i stället för fondandelsbevis föra register, skall bolaget lämna fond- andelsägarna skriftlig bekräftelse på att fondandelsinnehavct registre- rats liksom upplysningar om bl. a. aktiefondcns beteckning, fondbolaget och förvaringsbanken, hur inlösen av fondandel skall ske och vad som bör iakttas vid överlåtelse och pantsättning av fondandel (34 5 första stycket). Sådan bekräftelse är inte något värdepapper utan har endast funktionen av bevis.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1974: 181 - 1" 17

Utöver de regler om aktiefond för vilka nu redogjorts innehåller för- slaget till aktiefondslag i prop. 1974:128 en mängd andra föreskrifter som emellertid är av mindre betydelse för diskussionen och bedöm- . ningen av de skatteaspekter som knyter sig till aktiefondsverksamhetcn. ' I fråga om innehållet 1 dessa föreskrifter hänvisas till prop. 1974: 128. Här kan emellertid nämnas att aktiefondslagen avses skola träda i kraft den 1 januari 1975. Den som vid ikraftträdandet utövar verk- samhet, som kräver tillstånd enligt lagen, avses få utan hinder av la— gens bestämmelser fortsätta verksamheten till utgången av år 1976 och skall fr.o.m. ikraftträdandet stå under tillsyn av bankinspektionen. Verksamhet, som under'övergångstiden inte övertagits av fondbolag, skall i princip upphöra och förvaltningen av fondegendom övergå "till bankinstitut som bankinspektionen utser.

2.2. Nuvarande ordning 2.2.1 Inledning

I Sverige saknas f. n. i stort sett särskilda bestämmelser om beskatt- ning av aktiefonder och fondandelar.- Redogörelsen i det följande avser således de allmänna beskattningsregler som kan vinna tillämpning i förevarande avseende.

2.2.2 Inkomst av rörelse-

Till rörelse hänförs bl. a. bank-, emissions- 'och annan penningrörelse [27 & kommunalskattelagen (1928: 370), KL]. Som intäkt av rörelse an- ses allt vad som av här i landet'bedrivenrörelse kommit rörelseidkaren tillgodo. Särskilt anges att räntor samt utdelningar på aktier och andelar i ekonomiska föreningar räknas som-intäkt av "rörelse såvitt de influtit från kapital som tillhört rörelsen (28 ä 1 mom.). Aktiebolag eller eko- nomisk förening som driver bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksamhet är dock frikallad från skattskyl- dighet för utdelning på aktier och andelar vilka innehas som ett led i organisationen av bolagets eller föreningens verksamhet till den del den avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom (54 å andra stycket). Från bruttointäkten av rörel- se får avdrag göras för allt "som är att anse som driftkostnad (29 ä 1 mom.).

2.2.3. Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas bl.a. —— i viss, i ' lagen närmare angiven utsträckning —— vinst genom icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, s.k. realisationsvinst (35 5 1 mom. KL). Beträffande avyttring av lös egendom skiljer KL mellan å ena sidan

• Sida 18
•  Original

Prop. 1974: 181 . 18

aktier och därmed likartade värdepapper och, å andra sidan annan lös egendom, vartill även räknas obligationer. .Såsom medaktier likartade värdepapper anses andel i aktiefond, fondandel, teckningsrätt till aktie, andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag-eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie. .

För annan lös egendom än aktier och därmed jämställda värdepapper gäller att vinst vid avyttringen är skattefri, om egendomen innehafts i minst fem år. Har egendomen innehafts under kortare tid än fem år beskattas vinsten efter en fallandeskala (35 ä 4 mom. KL). Om egen— domen innehafts under kortare tid än två år, beskattas 100 % av vinsten. Vid innehav mellan två och tre år beskattas 75 %, mellan tre och fyra år 50 % och mellan fyra och fem år 25 % av vinsten.

Realisationsvinstbeskattning sker i regel endast om egendomen för- värvats genom köp, byte eller annat därmed jämförligt fång. Men om egendomen erhållits som gåva av make eller skyldeman eller genom bo— delning kan under särskilda omständigheter dock vinsten beskattas.

Skatteplikt föreligger inte, om egendomen tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under såda- na förhållanden att tvångsförsäljning måste anses vara för handen och det skäligen inte kan antas att avyttringen skulle ha ägt rum om tvång inte förelegat.

Från realisationsvinst får avdrag göras för realisationsförlust, som uppkommit samma år. Realisationsförlust beräknas efter samma grunder som gäller för beräkning av realisationsvinst (punkterna 3 och 4 av an- visningarna till 36 & KL). Den fallande skalan gäller alltså i motsvaran- de mån beträffande förlusterna. .

Vid avyttring av aktier och därmed likartade värdepapper sker be- skattning oberoende av innehavstidens längd och oberoende av huruvida förvärvet varit oneröst eller benefikt (35 5 3 mom. KL). Den innehavs- tid som skall ligga till grund för beskattningen beräknas dock. alltid från den dag då värdepappret senast förvärvats oneröst.

Om aktie eller därmed likartat värdepapper vid avyttringen innehafts under kortare tid än fem år, inkomstbeskattas vinsten efter nyss angivna fallande skala. Har aktien innehafts längre tid än fem år gäller en schablonregel, enligt vilken som skattepliktig realisationsvinst räknas ett belopp motsvarande 10 % av försäljningssumman efter avdrag av kost- naden för avyttringen. Schablonregeln tillämpas emellertid inte, om det framstår som sannolikt att avyttringen skett utan vinst eller med vinst, som inte överstiger 5 % av försäljningssumman. I sådant fall är realisa- tionsvinsten skattefri. I fråga om schablonregeln gäller vidare att den skattskyldige gemensamt med sin make får göra avdrag med 500 kr., dock inte med högre belopp än som svarar mot summan av den realisa- tionsvinst som beräknats enligt regeln. Kungl. Maj:t kan medge befrielse

• Sida 19
•  Original

Prop. 1974: 181 . 19

från realisationsvinstbeskattning vid försäljning av aktier, som innehafts . i minst fem år.

Om värdepapper avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsälj- ning anses vara för handen, skall den skattepliktiga realisationsvinsten inte beräknas till högre belopp än som motsvarar 10 % av vad den skatt- skyldige erhållit för värdepapperen efter avdrag för kostnaden för av- yttringen.

Förlust som uppkommer om aktier eller likartade värdepapper avytt— ras något av de första fem åren efter förvärvet får dras av från realisa- tionsvinst, som uppkommit under förluståret. Avdrag får ske även om vinsten beräknats enligt schablonregeln. Förlust som uppkommer vid försäljning av aktier, som innehafts under längre tid än fem år, är där- emot inte avdragsgill.

Slutligen kan nämnas att särskilda regler för realisationsvinstbeskatt- ning gäller vid avyttring av aktier och andelar i s. k. vinstbolag och vid s.k. interna aktieöverlåtelser. Dessa regler saknar emellertid intresse i detta sammanhang.

2.2.4. Inkomst av kapital

Till intäkt av kapital räknas dels ränta på obligationer och på utlå— nade eller i bank eller annorstädes insatta medel, dels utdelning på svens- ka aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar samt på ande- lar i utländska bolag, dels också intäkt genom överlåtelse av rätt till ut- delning på aktier eller andelar som nyss nämnts, om inte aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits. Detta gäller emellertid inte om intäk— ten är att hänföra till intäkt av rörelse (38 & KL). För aktiebolag och andra juridiska personer, som driver annan rörelse än penningrörelse och därmed jämställd rörelse, föreligger alltså den presumtionen att aktieutdelning skall hänföras till intäkt av kapital. Så är bl. a. fallet be— träffande s. k. förvaltningsföretag.

Från uppkommen bruttointäkt av kapital får avdrag göras för bl. a. förvaltningskostnad och ränta på gäld (39 & KL). Fysisk person får ut- över kostnadsavdraget också intill räntelikvidens storlek åtnjuta ett extra avdrag med högst 400 kr. eller för makar tillsammans högst 800 kr. (39 ä 3 mom. KL).

Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar är frikallade från beskattning för utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk förening som inte innehas i kapital- placeringssyfte (54 5 första stycket KL). Vidare är förvaltningsföretag fria från skattskyldighet för utdelning i den mån det sammanlagda be- loppet av den utdelning som företaget uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning, som företaget beslutat för samma beskattnings— år. För investmentföretag gäller därutöver den regeln att skattefriheten omfattar även fonderad vinst intill 25 % av beslutad utdelning (54 å

• Sida 20
•  Original

Prop. 1974: 181 ' 20

fjärde stycket KL). Med investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinne- hav erbjuda aktieägare eller andelsägare riskfördelning och vars aktier '

eller andelar ägs av ett stort antal fysiska personer (punkt 1. av anvis- _ ningarna till 54 & KL).

2.2.5 F örmögenhetsskatt Aktiebolag är i princip fritt från förmögenhetsskatt. Andra stiftelser än familjestiftelser är enligt förordningen (1947 : 577) om statlig för- mögenhetsskatt skattskyldiga-till förmögenhetsskatt endast om och i den mån de är skyldi'ga'att erlägga skatt för inkomst. Fysiska personer, som är bosatta här i landet, är skattskyldigaför förmögenhet medan fysiska personer, som inte är bosatta här i landet, är skattskyldiga endast-' för förmögenhet, som de har här nedlagt till den del den inte utgörs av svenska aktier. Skattskyldighet föreligger emellertid för aktier, som är - nedlagda i rörelse här i landet. '

2.2.6 Kupongskatt Enligt kupongskatteförordningen (1970: 624) föreligger skyldighet för vissa utdelningsberättigade att erlägga kupongskatt till staten för utdel- ning på aktie i svenskt bolag. Kupongskatten är i princip en definitiv källskatt och uttas bl'. a. om den utdelningsberättigade är fysisk person som inte är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet. '

2.2.7. Praxis

Utredningen lämnar en redogörelse för- hur man i praktiken behand- lat de skattefrågor som uppkommit i samband med aktiefondsverksam- het. Härav framgår att Stiftelsen Aktietjänst synes ha betraktat den löpande avkastningen från sina aktiefonder, dvs. aktieutdelningar och räntor, som skattepliktig inkomst för stiftelsen och tillgodofört sig av- drag för de belopp, som årligen utbetalts till fondandelsägarna. Genom att praktiskt taget hela den löpande avkastningen överförts till ägarna har således vinst inte uppkommit för stiftelsen. Vid- förvaltning av stif- telsens öppna fonder har realisationsvinst förekommit endast vid ett till- fälle. Även denna vinst överfördes till andelsägarna och behandlades därvid som ränteutgift. Vid upplösningen år 1963 av stiftelsens slutna fonder betraktade stiftelsen utskiftat belopp som återbetalning av kapi- taltillskott. Hos andelsägarna beskattades det tillskiftade beloppet på samma sätt som om det tillfallit andelsägaren efter avyttring, dvs. en- ligt realisationsvinstbeskattningsreglerna.

Andelsägarna har beskattats för den årliga avkastningen på sina aktie- fondsbevis såsom inkomst av kapital. Vid försäljning eller inlösen av bevisen synes reglerna för beskattning av realisationsvinst ha tillämpats.

AB Svenska aktier har inte betraktat löpande avkastning'frå'n bolagets

• Sida 21
•  Original

Prop. 1974: 181 .". 21

aktiefonder som inkomst för bolaget. Man har ansett att avkastningen - - .

tillfaller andelsägarna direkt.-Någon omplacering genom försäljningoch . inköp av aktier förekommer inte med hänsyn till fondernas karaktär. Någon vinst eller förlust uppkommer således inte i sådant sammanhang. Enligt bestämmelse i andelsägarnas kontrakt med bolaget skall där- emot teckningsrättsbevis och delbevis liksom aktier utgivna på grund av fondemission försäljas. Medel som inflyter på grund av sådan för- säljning tillgodoförs andelsbevisägarna två gånger om året. Denna av- kastning anser bolaget vara skattefri. .

Andelsägarna har ansetts skattskyldiga för inkomst av kapital "för den . del av den löpande avkastningen, som utbetalats till dem. Belopp, som andelsägarna fått för försålda aktier har inte föranlett-beskattning hos andelsägarna. Försäljning av andelsbevis liksom återförsäljning till 'bo- laget har bedömts enligt realisationsvinstreglema.

Kupongskatt uttas inte av den som lyfter belopp enligt kupong, till- hörande de av Stiftelsen Aktietjänst utfärdade aktiefondsbevisen. Däre- '. mot uttas sådan skatt — om förutsättningama i övrigt föreligger— av den som uppbär belopp på kupong tillhörig andelsbevis i AB Svenska aktier. Därvid avräknas enligt proportioneringsmetod visst belopp, som belöper på den såsom skattefri betraktade delen av avkastningen.

Dåvarande riksskattenämnden meddelade år 1955 beslut i ett för- handsbeskedsärende innebärande att Stiftelsen Aktietjänst som sådan (och inte de olika aktiefonderna) förklarades vara skattesubjekt. Riks- skattenämnden uttalade att stiftelsen — så länge försäljning av aktier skedde endast i mindre utsträckning och i syfte att omplacera stiftelsens tillgångar — inte drev handel med värdepapper. Under sådan förutsätt- ning skulle således vinst och förlust vid försäljning av aktier beskattas enligt reglerna för beskattning av realisationsvinst. Riksskattenämnden fann vidare i sitt beslut att fondbevisen är förbindelser av obligations- rättslig natur och sålunda för innehavarna innefattar bevis om fordrings- rätter. På grund härav förklarade nämnden, att ränta, s. k. utdelning, på aktiefondsbevis utgjorde avdragsgill omkostnad i stiftelsens verksam- het. Bakom detta besked torde ligga uppfattningen att stiftelsen såsom skattepliktig intäkt har att redovisa samtliga aktieutdelningar, räntor, försäljnings- och inlösningsprovisioner samt att förutom nyssnämnda ränta även försäljnings- och administrationskostnader samt förvaltnings- kostnader är avdragsgilla. Motbeslutet anfördes besvär hos regeringsrät- ten, som emellertid lämnade besvären utan bifall.

Beträffande AB Svenska aktier finns två rättsfall. Dessa gäller närmast beskattningen av andelsbevisens avkastning men belyser även-i viss mån hur man i praxis sett på förhållandet mellan andelsbevisägarna och bolaget. Rättsfallen ger vid handen, att kupongskatt —'om förutsättning- ar i övrigt föreligger — skall uttas på den del av andelsbevisägare till- kommande avkastning, som härrör från utdelning på aktier (RÅ 1945

• Sida 22
•  Original

Prop. 1974: 181 . 22

ref. 24), och vidare att den del av avkastningen, som motsvarar likvid för försålda värdepapper, inte utgör skattepliktig inkomst av kapital för ägare av andelsbevis (kammarrättens utslag den -5 mars 1946).

2.3. Aktiefondsutredningen

Utredningen tar först upp frågan om vad som skall utgöra särskilt skattesubjekt, fondbolaget, inbegripet de förvaltade fonderna, eller varje fond för sig. Utredningen erinrar om dåvarande riksskattenämndens förhandsbesked, som innebär att Stiftelsen Aktietjänst såsom sådan skulle utgöra skattesubjekt. Väljer man detta synsätt bör fondbolaget tillsammans med de förvaltade fonderna behandlas såsom ett enda skattesubjekt. Denna lösning synes stå i god överensstämmelse med den juridiska konstruktion, som utredningen föreslagit för aktiefonder.

Utredningen anser emellertid att praktiska skäl talar till förmån för en annan lösning. Till en början erinras om att skatter som belöper på en viss fond skall betalas ur denna fond. Om dessa skatter påförs fon- den direkt av skattemyndigheterna, behöver fondbolagets' styrelse inte ta ansvaret för fördelning av skatten på de olika fonderna. Man kan då undvika tvister om vilken skatt som belöper på viss fond. Av större be- tydelse är emellertid att skattebestämmelserna kan göras enklare och lättare att tillämpa, om fonderna var för sig utgör särskilda skattesub- jekt. Särskilda regler behövs då inte för det fall att fondförvaltningen går över till ny förvaltare. Om fondbolaget och de olika fonderna utgör en skattemässig enhet, behövs särskilda regler som avser byte av fond- förvaltare, annars kan obilliga skattekonsekvenser inträffa. Vidare skulle behövas särskilda bestämmelser för behandlingen av utdelningar på vär- depapper, som fondbolaget innehar för egen räkning. Det skulle dess- utom framstå som egendomligt om en fond under den tid den kan komma att förvaltas av förvaringsbanken i beskattningshänseende skulle ingå i bankens förmögenhetsmassa. Vill man göra undantag härifrån, skulle även detta kräva särregler.

Om varje fond görs till särskilt skattesubjekt, kommer överföringar av aktier från en fond till en annan att jämställas med köp. Detta kan ge upphov till realisationsvinstbeskattning. Utredningen anser att denna skattekonsekvens bidrar till en rättvis fördelning av skatten mellan fon- dernas andelsägare, som ju ytterst drabbas av beskattningen. De nu berörda konsekvenserna utgör således enligt-utredningen inget hinder för att göra fonderna till särskilda skattesubjekt. '

Utredningen erinrar om att 5. k. osjälvständiga stiftelser, som enligt gängse rättsuppfattning inte utgör självständiga rättssubjekt, enligt skat- terättslig praxis kan åsättas egen taxering. Även om en värdepappers- fond inte kan helt jämställas med en osjälvständig stiftelse, anser utred- ningen att den har väsentliga likheter med en' sådan stiftelse. Med

• Sida 23
•  Original

Prop. 1974: 181 23

hänsyn till nyssnämnda skatterättsliga praxis föreligger inga betänklig- heter mot att aktiefond görs till ett särskilt skattesubjekt. Utredningen föreslår således att aktiefond skall vara särskilt skattesubjekt.

Vidare föreslår utredningen att aktiefond i fråga om den statliga inkomstskatten skall beskattas efter procentsats som gäller för aktie- bolag, nämligen 40 %."

Utredningen föreslår att det förvaltande fondbolaget eller den för-' varingsbank som har hand om förvaltningen av aktiefond skall vara skyldig att avge deklaration för fonden. '

Värdepappersfondsrörelse har av utredningen definierats som en rö- relse, som har till ändamål att förvalta en förmögenhet, som huvud- sakligen består av aktier, obligationer eller andra värdepapper. Fond- bolag avses skola åtnjuta ersättning ur aktiefond för-att täcka de med verksamheten förenade kostnaderna (arvoden åt styrelse och personal, kontorskostnader m.m.) och bereda aktieägarna skälig vinst. Förvalt- ningsverksamheten anser utredningen" vara att hänföra till inkomstslaget rörelse. Som ett väsentligt led i förvaltningen ingår en bevakning av att förmögenheten är placerad i värdepapper, som bedöms vara lämpli- ga placeringsobjekt. Detta medför fortlöpande omplacering av värde- pappersinnehavet. I utländska värdepappersfonder har iakttagits, att fondförvaltningen medvetet eftersträvar att öka fondens vinst genom kursvinster. Det kan vara svårt att avgöra, när en sådan strävan utgör ett så dominerande motiv för köp och försäljning av värdepapper, att förvaltningen i själva verket har karaktär av penningrörelse. Fasthåller man den uppfattningen att ett fondbolag skall ha till väsentlig uppgift att för delägarnas räkning förvalta en värdepappersfond, bör "fondför- valtningen inte anses likställd m'ed drivandet av penningrörelse. Därvid är det naturligt att anse att inte heller fonderna'såsom sådana driver '

penningrörelse. Eftersom aktiefond enligt utredningens förslag "skall anses utgöra särskilt skattesubjekt, blir därför "utdelning och räntor' från fondförmögenheten enligt gällande beskattningsregler att hänföra till intäkt av kapital för fonden. Vidare kommer vinst vid avyttring av aktier och andra värdepapper att beskattasenligt reglerna för" realisa-" tionsvinstbeskattningen. '

Enligt utredningen kan ett fondbolag'tillsammans med förvaltade fonder anses jämförligt med ett investmentbolag. Därmed finns i princip skäl att ha likartade skatteregler för fondbolag söm för invest- mentbolag. Aktiefondsbevis har enligt förhandsbc'skcd 'av dåvarande riksskattenämnden ansetts vara förbindelser av obligationsrättslig natur och därmed innefatta bevis om fordringsrätt. Utdelningen på aktie- fondsbevis, ”räntan”, har förklarats vara avdragsgill hos 'utdelaren. Om all utdelning på de aktier, som ligger i aktiefond, delas ut till inne- havama av aktiefondsbevisen, kommer hela fondavkastninge'n att ”rinna

• Sida 24
•  Original

Prop. 1974: 181 24 igenom” förvaltaren utan att där blilföremål. för beskattning. Fond-' avkastningen kommer därigenom att beskattas endast en gång, nämligen som skatt på uppburen utdelning 'hos ägarna-av aktiefondsbevisen. 'I . praxis har aktiefonderna genom tillämpning av den- princip som då- varande riksskattenämnden anvisat redan befriats från. den kedjebe- skattning som skulle ha uppkommit om fondavkastningen beskattats- Wen hos förvaltaren. Även investmentbolag är enligt gällande skatte- bestämmelser fria från kedjebeskattning. Här har emellertid befrielsen från kedjebeskattning nåtts med en annan metod. För investmentbolag gäller nämligen skattefrihet för utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet därav under ett beskattningsår motsvaras av den utdelning som beslutats för samma beskattningsår ökad med en fjärdedel.

Utredningen har betraktat fondandelsbevis som ett värdepapper av. särskilt slag, som till sin juridiska karaktär utgör en blandning mellan skuldebrev och bevis om andelsrätt av typ aktie m.m. Något hinder _ bör enligt utredningen inte föreligga för att utdelningen skatterättsligt sett likställs med ”ränta” på skuldebrev och därmed blir avdragsgill såsom omkostnad. En sådan lösning för att hindra kedjebeskattning medför också praktiska fördelar. Förslaget innebär att avkastning eller- skattepliktig realisationsvinst som inte delas ut kommer att beskattas hos värdepappersfonden enligt vanliga regler. Vidare kommer icke skat- tepliktiga delar av realisationsvinster att kunna fonderas utan skatte- konsekvenser.

En lösning enligt den föreslagna linjen medför olikheter i beskatt- ningen av investmentbolag och aktiefonder. Enligt utredningens mening torde emellertid inte dessa olikheter få nämnvärd betydelse. Den mest iögonenfallande skillnaden blir att aktiefond till skillnad mot invest- mentbolag inte till någon del får åtnjuta skattefrihet för fondering av uppburna utdelningar. Anledningen till att investmentbolagen har den- na förmån är att investmentbolagen har att stå risker vid finansiering av strukturrationaliseringar och rekonstruktioner samt att en viss fon- dering ansetts vara nödvändig för att möjliggöra jämna utdelningar (se prop. 1960: 162 s. 66). De nu redovisade skälen för skattefri fon- dering har emellertid ingen tillämpning i fråga om aktiefonder. — En annan skillnad blir att ett investmentbolag inte är befriat från skatt för uppburen utdelning i form av ränta på obligationer, medan även sådana ränteinkomster blir skattefria för aktiefond'i den mån den ut- delas vidare. En motsvarande skillnad kommer också att finnas i fråga om beskattningen av utdelningar från utländska bolag. Investmentbo- lagens något oförmånligare ställning i detta hänseende neutraliseras emellertid i en rad fall genom de avtal för undvikande av dubbelbe- skattning, som Sverige ingått med främmande stater.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1974: 181 . 25

att realisationsvinst, som kan uppstå i aktiefond vid försäljning" -i om- placeringssyfte eller för att möjliggöra inlösen . av fondandelsbevis, blir fri från skatt hos fonden .i den mån den förs _vidare till fondandels- ägarna. Den förmånligare ställning vid beskattningen av realisations- vinster, som aktiefondema härigenom får i förhållande till invest- mentbolagen, kan enligt utredningen i viss mån uppväga den förmåns- ställning, som investmentbolagen å sin sida åtnjuter'i och-med möj- ligheter till skattefri fondering. .Fondbolagen vänder. sig i stor utsträck- ning till småsparare för att ge dem-möjlighet till placering i värdepap— per. Om realisationsvinsten. skulle beskattas såväl hos fonden som-hos fondandelsägarna skulle köp av fondandelsbevis kunna bli alltför oför- månligt i förhållande till direkt aktieägande.

Utredningen tar också upp frågan om beräkning av värdet på fond- andel under löpande beskattningsår. Skattepliktig realisationsvinst eller uppburen utdelning, som inte delas ut till andelsägarna, ger upphov till en latent skatteskuld. Tas inte hänsyn härtill vid beräkningen av fondandelsvärdet, kommer vid återinlösen av andelsbevis den utträ- dande andelsägaren att undgå ansvar för den skatt, som senare kan komma att fastställas på grundval av ställningen vid beskattningsårets slut. Denna skatt kommer i stället att i sin helhet indirekt få bäras av de kvarvarande andelsägarna. Även om förhållandet i allmänhet saknar praktisk betydelse skulle emellertid konsekvenserna bli allvar- liga om utträde sker i stor omfattning så att endast ett ringa antal an- delsägare kvarstår i fonden vid beskattningsårets utgång.

För att komma till rätta "med det nu antydda problemet ligger det enligt utredningen nära till hands att föreskriva, att hänsyn skall tas till latent skatteskuld vid beräkning av fondandelsvärdet. Det finns emel- lertid också skäl som talar mot ett sådant hänsynstagande. Den la- tenta skatteskulden är svår att fastställa till sitt belopp. Detta gäller sär- skilt den skatt som skall utgå för realisationsvinst. Ett aktieinnehav består i allmänhet av ett flertal poster, som inköpts vid skilda tider och till olika priser. Först i samband med räkenskapsårets slut brukar man bestämma ur vilka postersålda aktier tagits. Vidare är det inga- lunda säkert att den latenta skatteskulden någonsin behöver betalas. Skattskyldigheten är nämligen beroende av utdelningspolitik, möjlig- heter till kvittning m. m.

Utredningen anser att man inte kan åstadkomma en fullt tillfreds- ställande lösning av det nu diskuterade problemet. Mycket. kunde vinnas ' om ett fondbolag får rätt att vid beräkning av fondandelsvärdet göra avdrag för latent skatteskuld. Som förutsättning för sådan "rätt bör krä- vas att regler härom tagits in i fondbestämmelserna. Dessa regler'synes lämpligen kunna utformas på sådant sätt att den latenta skatteskulden

• Sida 26
•  Original

Prop. 1974: 181 26

sätts i relation till något faktum, som kan ha betydelse från skatte- synpunkt, t. ex. till viss procentuell andel av tillgångarnas värde vid beräkningstillfållet eller av då uppburen avkastning eller då föreliggan- de värdestegring på innehavda värdepapper.

Eftersom aktiefond i beskattningshänseende föreslagits utgöra ett särskilt skattesubjekt, kommer en övergång av förvaltningen från ett fondbolag till ett annat eller till eller från förvaringsbanker inte att för- anleda inkomstbeskattning. Oberoende av byte av förvaltning kommer vidare realisationsvinst att beräknas med utgångspunkt i fondens för— värv av ett visst värdepapper. Enligt utredningen bör samma regel gälla även när ett aktiefondsföretag går över från stiftelseform eller förenings- form till aktiebolagsform på grund av ikraftträdandet av den föreslagna lagen. Uttrycklig föreskrift härom synes behövlig.

Stiftelse eller annan förvaltare av aktiefonder kan påföras kommunal skatt. Sådan skatt är f. n. avdragsgill vid taxeringen till statlig inkomst- skatt. Enligt utredningen torde emellertid den avdragsrätt som tillkom stiftelsen gå förlorad sedan förvaltningen övergått till ett fondbolag. Ut- redningen har ansett detta förhållande sakna praktisk betydelse och därför inte funnit anledning att föreslå någon särskild övergångsbcstäm- melse för att bibehålla denna avdragsmöjlighet.

Utdelning på fondandelsbevis och avyttring av sådant bevis bör enligt utredningen beskattas efter samma regler i detta hänseende som gäller i fråga om aktier och andelar i ekonomiska föreningar. Fondandelsägare skall således inkomstbeskattas, varvid utdelning skall hänföras till in- komst av kapital och inlösen eller avyttring av fondandelsbevis föran- '

leda realisationsvinst eller rcalisationsförlust. Fondandelsbevis bör jäm- . -

ställas med aktie även i kupongskattehänseende. Även i fråga om skyl- digheten att lämna uppgift om utdelning bör samma regler gälla som för aktieutdelning.

Aktiefond' år inte skyldig att erlägga förmögenhetsskatt. Däremot bör. fondandelsbevis förmögenhetsbeskattas hos fondandelsägaren.

2.4. Remissyttrandena

En förteckning över de instanser som yttrat sig över: betänkandet SOU 1969:16 finns intagen i prop. 1974:128 till vilken jag ber att få hänvisa.

Några remissinstanser uttalar sig om behovet av beskattningsregler för aktiefonder och andelsägare. Kammarrätten i Stockholm anser den praxis som utbildats ha fungerat tillfredsställande. Det oaktat är en lag-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1974: 181 27

stiftning givetvis önskvärd. Med hänsyn till det samband som råder mel- lan värdepappersfonders och investmentbolags verksamhet anser kam- marrätten att reglerna för investrnentbolags och värdepappersfonders beskattning bör utformas efter samma grunder. Sveriges lantbruksför- bund — som yttrat sig genom lantbrukets skattedelegation — påpekar att en viss rättspraxis utbildats i fråga om aktiefonder och fondandels- ägare men att oklarhet om beskattningseffekterna råder på åtskilliga punkter. Delegationen ser därför med tillfredsställelse att utredningen lagt fram förslag till beskattningsregler för berörda skattskyldiga.

Förslaget att aktiefond skall vara särskilt skattesubjekt tillstyrks eller lämnas utan erinran av praktiskt taget samtliga remissinstanser. Flertalet remissinstanser som uttalat sig i frågan, bland dem dåvarande riks- skattenämnden, Stockholms handelskammare m.fl., Svenska bankför- eningen, Lantbrukets skattedelegation och Stiftelsen Aktietjänst, anser att utredningens förslag leder till ett praktiskt resultat som ter sig till- fredsställande. De av utredningen framförda argumenten för en skatte- mässig särbehandling av fonderna anses allmänt så starka att de motive- rar tillskapandet av ett särskilt skattesubjekt trots att fonderna civilrätts- ligt sett inte är rättssubjekt. Svenska bankföreningen påpekar i samman- hanget att det är en nyhet i svensk skattelagstiftning att någonting som civilrättsligt sett inte är ett eget rättssubjekt skall anses som skattesub- . jekt. Riksskattenämnden anser vidare förslaget att fonds deklarations- skyldighet skall fullgöras av fondbolaget resp. förvaringsbanken vara en naturlig följd av att de särskilda fonderna inte kan betraktas som juri- diska personer. Kammarrätten i Stockholm påpekar emellertid att en be- skattning av varje fond för sig kan medföra oförmånligare skattekonse- kvenser för den enskilda" andelsägaren. Överföring av värdepapper mel- lan fonder, som förvaltas av samma bolag, måste nämligen enligt försla-' get ske genom köp eller byte. I de fall då samma person har andelari flera fonder, som förvaltas av samma bolag, synes de indirekta skatte-' konsekvenserna för hans del bli enbart negativa. Några fördelar för den . enskilda andelsägaren synes inte heller kunna uppkomma om han har andelar i endast en av flera av samma bolag förvaltade fonder. Realisa- tionsförlust på värdepapperfår endast kvittas mot realisationsvinst sam- ma år. En delägare i en fond, som ett år har en outnyttjad realisations- förlust, kan inte förlora på att denna förlust utnyttjas av en annan fond. Samma andelsägare kan vid ett annat tillfälle indirekt komma i åtnjutan- de av motsvarande förmån.

Utredningens förslag att skattesatsen .för fonderna vid beräkning av statlig inkomstskatt skall vara densamma som-för fondbolaget godtas av remissinstansema.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1974:181 . 28

Utredningens förslag innebär vidare att fondernas verksamhet inte skall betraktas som rörelse;- Utdelningar och räntor från fondförmögen- ' heter skall därför hänföras till intäkt av kapital. Enligt-förslaget skall , avdrag få göras för utdelning på fondandelsbevis såsom för ränta på gäld. Denna utdelning skall däremot beskattas-hos andelsägarna. I den mån fonden avyttrar värdepapper skall enligt förslaget fonden beskattas . " för realisationsvinst om förutsättningar härför'föreligger. Förslaget i dessa delar tillstyrks eller lämnas utan erinran av- ett stort antal remiss- instanser. Så gör bl. a. dåvarande riksskattenämnden, kupongskatte- nämnden, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Örebro län, Lantbrukets skattedelegation, Sveriges advokatsam- fund, Svensk industriförening'och Stiftelsen Aktietjänst.

Kammarrätten i Stockholm påpekar att frågan om en viss verksam- hets skattemässiga karaktär normalt'bör bedömas individuellt för varje skattesubjekt och med bedömande av samtliga föreliggande omständig- heter. Emellertid är det inte lämpligt att- låta frågan om fondernas skattemässiga karaktär bli beroende av en individuell bedömning av verksamheten. Så länge investmentbolagen ur skattesynpunkt anses som förvaltningsbolag förefaller det kammarrätten — oavsett omfattningen av köp och försäljningar av värdepapper — uteslutet att hänföra fon- dernas verksamhet till förvärvskällan rörelse.

Flera remissinstanser tar upp frågan om fondernas skattskyldighet för realisationsvinst. Kammarrätten i Stockholm anför att de väsentligaste olikheterna mellan en aktiefond och ett investmentbolag synes bestå däri att investmentbolaget medges viss skattefri fondering till skillnad från fonden och att fonden i motsats till investmentbolaget blir be- skattad för skattepliktigrealisationsvinst endast i den'mån vinsten'inte utdelas till andelsägarna. Det förefaller omöjligt att bedöma om utred- ningens mål att i möjligaste mån nå fram till en likformig beskattning av investmentbolag och fonder nås genom'den föreslagna lagstiftningen.' Om detta mål kan uppnås eller inte beror till största delen på .utveck- lingen på värdepappersmarknaden. I vad mån i princip skattepliktiga realisationsvinster kan slussas vidare'till andelsägarna blir närmast en fråga om fondbestämmelsemas föreskrifter om-i vilken omfattning ut-. delning skall ske till andelsägarna. Om dessa föreskrifter medger endast mindre variationer, synes rätten att utanskattekonsekvenser föra över realisationsvinster till andelsägarna kunna". bli mer eller.mindre illusorisk. Kammarrätten utgår därför ifrån att man kommer att tillåta .' relativt vida gränser för omfattningen av utdelningen. ' '

Stockholms handelskammare m. fl., Svenska bankföreningen, Svenska ' revisorsamfundet och Stifteslen Skandiafond har uppfattningen att fon-' ' derna helt bör befrias från skattskyldighet för realisationsvinst. Svenska företagares riksförbund och Sveriges aktiesparares riksförbund anser. att fonderna inte skall vara skattskyldiga för realisationsvinst på aktier

• Sida 29
•  Original

Prop. 1974: 181 ' 29

innehavda mer än fem år. De invändningar som härvid riktas mot för- slaget avser främst dels den'dubbelbeskattningseffekt som kan 'uppkom- . . ma och dels svårigheter med' att vid inlösen beräkna den latenta skatte- skulden i anledning av realisationsvinst. Flertalet av dessa remissinstan- ser påpekar att realisationsvinst som inte utdelas kommer att påverka fondandelens värde och härigenom påverka den skattepliktiga realisa- tionsvinsten även hosfondandelsägare som säljer sin andel. De nämnda remissinstansema understryker frågans vikt med hänsyn till att utred- ningen inte funnit någon lösning på problemet hur den latenta. skatte- skulden skall beräknas vid inlösen. Svenska bankföreningen anförvidare att utredningen som ett arrangemang med begränsad effekt föreslagit möjlighet för fondbolaget att i fondbestämmelserna ta in regler. om att fond skall kunna göra avdrag för latent skatteskuld. Bankföreningen be- tonar det otillfredsställande i att man tillskapar.lagreg1er innefattande skyldighet att inlösa andelsbevis utan att man samtidigt ger regler förbe- räkning av andelsvärdet som säkerställer en rimlig rättvisa mellan andels- ägarna. Bankföreningen instämmer i utredningens konstaterande att en helt tillfredsställande lösning av detta problem inte torde vara möjlig att. åstadkomma, om utredningens förslag till beskattning av värdepappers— fondema skall följas. Denna konflikt bör dock inte lämnas olöst. Det för- . . hållandet att den föreligger talar med styrka för att lagstiftaren i stället ' frångår utredningens förslag och befriar värdepappersfond från skatt- skyldighet för realisationsvinster. Härigenom elimineras huvuddelen av den latenta skatteskuld, som enligt utredningens förslag kan belasta en fond.

Svenska fondhandlareföreningen finner utredningens förslag vara en rimlig lösning på problemet med hänsynstagande till latent skatteskuld. Kammarrätten i Stockholm som i princip inte har något att erinra mot- _ avdrag för latent skatteskuld vid beräkning av fondens värde, anser.att . beräkningen av denna skuld bör ske efter vissa fastställda regler, lika för alla värdepappersfonder. '

Några remissinstanser, bland dem.Svenska fond/zandlareföreningen, Svenska företagares riksförbund och Sveriges aktiesparares riksförbund erinrar om att utländska fonder inte synes drabbas av realisationsvinst— . beskattning. En annorlunda behandling av svenska fonder medför där- för en konkurrenssnedvridning. Svenska företagares riksförbund anför att syftet med den föreslagna lagstiftningen sägs vara att främja det en- skilda sparandet i syfte att tillföra kapitalmarknaden nytt riskvilligt . kapital. Då måste emellertid skattereglerna vara utformade på ett sådant sätt, att detta syfte främjas. Sett från den enskilda skattebetalarens/ fondandelsägarens synpunkt innebär det framlagda förslaget en allvar- lig olägenhet genom att realisationsvinst på s.k. femårsaktier tas .till beskattning i fonden i den mån den inte utbetalas "såsom utdelning, då . skatten i stället drabbar fondandelsägaren. Hade den sistnämnde varit-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1974: 181 30

ägare till aktierna, hade mot realisationsvinsten kunnat ställas botten— avdraget om 500 kr. Detta avdrag förlorar sitt värde vid- försäljningar från förvaltningsföretags sida, eftersom avdraget inte ökar på grund av att intressenterna i förvaltningsföretaget är många. .

Som skäl att undanta fonderna från skattskyldighet för realisations- vinst åtminstone på aktier som innehafts mer än fem år anför Sveriges aktiesparares riksförbund att aktiefonder kan förutsättas vända sig till i första hand personer med begränsade erfarenheter av aktieplaceringar, aktievärderingar och kursfluktuationer. Om fonderna för att undvika beskattning tvingas dela ut de realiserade vinsterna till andelsägarna kan den sammanlagda utdelningen komma att uppvisa stora svängning— ar mellan de enskilda åren. En kraftig utdelningssänkning, betingad av lägre realiserade vinster — vilket ju inte alls behöver tyda på en ogynnsam kursutveckling —— kan därför ge en skrämseleffekt och mind— re erfarna andelsägare kan lockas att i otid sälja sina andelar. För det fall skattefrihet för realiserade vinster för värdepappersfondema inte kan medges vill förbundet föreslå att någon form av utjämningsförfa— rande tillämpas, t. ex. att viss skattefri fondering får ske.

I fråga om fondandelsägarnas beskattning uttalas i ett remissyttrande, nämligen det som avgetts av Stockholms handelskammare m. fl. att ut- delningen bör delas upp i två kategorier. Den ena skall omfatta utdela— de realisationsvinster, som beskattas som inkomst av tillfällig förvärvs- verksamhet, och den andra övriga utdelningar, som deklareras som in— komst av kapital. Andelsägarna bör inte bli hårdare beskattade genom placering via fonder än vid direkt aktieägande. Utdelat belopp som härrör från fondens realisationsvinster borde härvid beskattas hos del- ägarna med utgångspunkt i fondens innehavstid. För att undvika kompli- kationer kunde den s. k. schablonregeln alltid få tillämpas i dessa situa- tioner. Svenska fondhandlareföreningen anser att om gehör inte kan vinnas för en fullständig skattebefrielse för realisationsvinster i fonder, som ett alternativ bör prövas huruvida innehav av fondandel i realisa- tionsvinsthänseende kan jämställas med innehav av obligationer och andra löpande skuldebrev. Föreningen påpekar att utredningen själv i sina överväganden framhållit att fondandelar är att likna vid löpande skuldebrev. En sådan form av beskattning skulle i inte obetydlig grad undanröja den dubbelbeskattningseffekt som annars kan uppkomma.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att enligt förslaget värdepapperen skall realiseras och behållna förmögenheten utskiftas till andelsägarna vid upplösning av en aktiefond. Enligt länsstyrelsen bör vad som utskiftas utöver inbetald insats beskattas som utdelning hos andelsägarna.

I fråga om fondbolags beskattning uttalar dåvarande riksskattenämn— den att ett fondbolags verksamhet enligt utredningen är att hänföra till rörelse. Bolaget sägs då naturligen skola beskattas för inkomst av rörel—

• Sida 31
•  Original

Prop. 1974: 181 31

se. Riksskattenämnden kan inte dela denna uppfattning. Fondbolagets verksamhet skiljer sig i princip inte från den förvaltningsverksamhet, som utövas av enskild innehavare av en större aktieportfölj. Verksam- heten inom ett fondbolag kan därför inte anses utgöra rörelse i KLzs mening utan bör betraktas som förmögenhetsförvaltning; i enlighet här- med bör emottagna aktieutdelningar beskattas som inkomst av kapital. Frågan om verksamheten skallrubriceras som rörelse eller inte är hu- vudsakligen akademisk, eftersom den på grund av den föreslagna lag- stiftningens utformning saknar större betydelse. Emellertid är frågan likväl av viss betydelse med hänsyn till utredningens uttalande att vinst vid avyttring av aktier, som ingår i aktiefond, måste anses utgöra intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, vilket inte torde behöva särskilt utmär- kas i kommunalskattelagen. Detta uttalande förutsätter, att aktierna inte är att anse som s.k. varuaktier dvs. aktier med vilka rörelseidkare driver handel eller som eljest mer eller mindre regelmässigt omsätts i rörelsen.

3.1. Nuvarande ordning

Enligt 19 & stämpelskatteförordningen (1964: 308), SSF, utgår stäm- pelskatt vid bildandet av aktiebolag och vid ökning av bolags aktiekapi- tal. Skatteplikten inträder när registrering sker av fullgjord inbetalning på aktier eller, vid ökning av aktiekapitalet, när beslutet om ökningen registreras.

Skatten utgår med 10 öre för varje fullt 10-tal kr. av aktiens nomi- nella belopp, dvs. med i princip 1 % av aktiekapitalet. Om s. k. överkurs skall betalas för aktier, beräknas dock skatten på detta överkursvärde. När betalning för aktie sker genom tillskott av annan egendom än pengar, skall för aktien erläggas samma skatt som för aktie, som betalas med pengar. Skall samtliga aktier betalas genom tillskott av annan egen- dom än pengar, utgår skatten efter aktiens nominella belopp.

Stämpelskatten för aktier uppgick under budgetåren 1970/71—1973/ 74 till 19,2, 16,1, 30,9 resp. 31,3 milj. kr.

För kommanditdclägares insats i kommanditbolag utgår stämpelskat- ten efter samma skattesats som för aktier (20 & SSF). Skatteplikt inträder när kommanditdelägarcs utfästelse registreras.

För obligationer och andra skuldebrev, som ges ut i större antal och uppenbarligen är avsedda för den allmänna rörelsen, utgår stämpelskatt med 60 öre för varje påbörjat 100-tal kr. av obligationens eller skulde- brevets belopp, dvs. med 0,6 % av lånet. (21 & SSF). Skattepliktig obli- gation eller skattepliktigt skuldebrev får i princip inte lämnas ut innan den försetts med stämpel. Att emissionsstämpeln för obligationer och

• Sida 32
•  Original

Prop. 1974: 181 " 32

skuldebrev är lägre än för övriga värdepapper motiVeras 'av att dessa. värdehandlingar antasha en kortare livslängd än aktier och insatser i . kommanditbolag. Stämpelskattenför obligationer'uppgiek under budget— ' åren 1970/71——1973/74 till 5,0, 8,9, 9,2 resp. 9,2 milj..kr.

Stämpelskatt såsom för obligation utgår också för certifikat för obli- gation. . . . '

Staten är enligt 2 & SSF-inte skyldig att erlägga'stämpelskatt. På grund härav är statliga obligationer fria från skatt. Detsamma gäller enligt 22 & SSF för obligationer som garanteras av staten. Skatteplikt föreligger inte heller för obligationer, som utfärdas av svensk kommun eller lands- tingskommun eller av Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfar- tens sekundärlånekassa, Kommunkredit Aktiebolag, Kommunlåneinsti-. tutet Aktiebolag eller för obligationer som utfärdas av svenskt aktie- bolag, vilket har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt. Slutligen föreligger skattefrihet för handling som är utfärdad eller garanterad av sådant till Förenta Nationerna anknutet fackorgan, till vilket Sverige anslutit sig, t. ex. Världsbanken.

I 24 % SSF föreskrivs skatteplikt för hit införda aktiebrev i utländskt bolag, obligationer som utgetts utom riket, andra andelsbevis, delaktig- hetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art samt cer— tifikat som gäller förfoganderätt över handling av häravsett slag.

Skatten på utländska värdepapper är i princip avsedd .att vara en in- förselavgift. Av praktiska skäl, främst av hänsyn till kontrollsvårighe; terna, har man emellertid avstått från att göra skatteplikten gällande i", andra fall än om värdepapperet blir föremål för överlåtelse eller pant- sättning här i riket eller om innehavaren dessförinnan. avlider och hand- ' lingen enligt lag skall upptagas i bouppteckningen. ' .

Skattesatserna för utländska värdepapper ansluter sig till skattesatser- na för svenska värdepapper; För aktiebrev utgår skatten sålunda med samma belopp som för svensk aktie, dvs. 1 %, och beräknas på aktiens ' nominella belopp eller, om aktien :lyder på viss andel, på värdet av - denna. Skatten för obligation är densamma'som för här i riket- utgiven obligation, dvs. 0,6 % av lånesumman. För certifikat utgår skatten med det belopp som skulle ha utgått om värdepapperet överlåtits efter in- försel till riket. ' ' '

SSF innehåller inte några uttryckliga bestämmelser om skatteplikt för andelsbevis i värdepappersfonder. I praxis har emellertid denna fråga varit föremål för prövning. Regeringsrätten fann därvid (RÅ 1959 not Fi 287) att akti-efondsbevis inte var skattepliktiga enligt SSF. Inte heller för certifikat avseende förfoganderätt över'redan utgivna svenska värde- papper föreligger f. n. skatteplikt.

Den som har att erlägga emissionsstämpelskatt är skyldig att avläm- na deklaration till riksskatteverkct och i samband därmed insätta mot-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1974: 181 33

svarande skattebelopp på verkets postgirokonto. Om riksskatteverket finner att skatten i deklarationen beräknats för lågt, infordrar riksskatte- verkct genom särskild anmaning det felande beloppet.

I fråga om svenska obligationer, svenska obligationscertifikat eller utländska värdepapper kvitteras skatteredovisningen genom att riksskat- teverkct sätter stämpelmärken på handlingarna. För att möjliggöra detta skall handlingarna insändas till riksskatteverket samtidigt med deklara- tionen. För svenska aktier och insatser i svenska kommanditbolag till- lämpas ett enklare redovisningsförfarande.

3.2. Aktiefondsutredningen

Utredningen föreslår inte några ändringar av reglerna rörande emis- sionsstämpel för aktier och insatser i svenska bolag.

Skatteplikten för obligationer medför att endast skuldebrev av denna typ träffas av stämpelskatt. Utredningen anser det principiellt otillfreds- ställande att obligationslån i olikhet mot reverslån skall beskattas på detta sätt. I syfte att nå en såvitt möjligt likformig och rättvis beskatt- ning föreslår utredningen att skatteplikten vid emission av obligationer och därmed jämförliga skuldebrev slopas.

För det fall emissionsstämpeln för obligationer bibehålls, har utred- ningen övervägt problemet om undantag från den subjektiva skattskyl- digheten. Till utredningen har överlämnats ansökningar om befrielse från emissionsstämpel på obligationer utfärdade av AB Industrikredit, AB Företagskredit och AB Exportkredit. Enligt utredningen finns an- ledning befara att bifall till nämnda ansökningar skulle leda till en inte önskvärd uppluckring av Skattskyldigheten. Utredningen föreslår att de nuvarande reglerna om undantag från skatteplikt lämnas oförändrade.

Andelsbevis i svenska värdepappersfonder har i praxis undantagits från stämpelskatt. Enligt 35 & 3 mom. KL jämställs andel i aktiefond med aktie när det gäller beskattning av realisationsvinst. Den omstän- digheten att fondandelsbevis vid realisationsvinstbeskattningen likställts med aktier utgör emellertid enligt utredningen inte något hållbart skäl för att genomföra en motsvarande likformighet när det är fråga om emissionsstämpel. Från emissionssynpunkt föreligger väsentliga skillna- der mellan å ena sidan aktier och obligationer samt å andra sidan fond- andelsbevis. De senare bevisen är inte långtidspapper utan kan på grund av inlösningsrätten ha begränsad livslängd jämfört med såväl aktier som obligationer. Från emissionssynpunkt föreligger vidare den skillnaden att fondandelsbevis emitteras fortlöpande, i mycket små poster och till växlande Värden, under det att aktie- och obligationsemissioner av en och samma emittent sker med långa tidsintervaller, i stora poster och till ett betydande enhetligt värde.

För aktiefondsföretagen skulle uttagande av emissionsstämpel skapa

• Sida 34
•  Original

Prop. 1974: 181 34

betydande praktiska svårigheter. Skatten skulle också verka synnerligen ekonomiskt betungande för företagen, som ofta arbetar med små mar— ginaler och vanligen utan vinstsyfte.

Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen att den nu i praxis och lagstiftning gällande friheten från emissionsstämpelskatt för fond— andelsbevis behålls.

För utländska värdepapper föreslår utredningen _ i konsekvens med förslaget rörande emissionsstämpeln på obligationer — endast den änd- ringen att införselstämpeln för utländska obligationer slopas. Utländska fondandelsbevis, som i viss utsträckning är föremål för handel i Sverige, bör enligt utredningen inte heller träffas av stämpelskatt.

3.3. Remissyttrandena

Förslagen om slopande av emissionsstämpeln på obligationer och bi- behållande av skattefriheten för fondandelsbevis tillstyrks av remissin- stansema. Postverket framhåller att rationella skäl inte kan anföras för en strängare behandling av obligationsupplåning än annan upplåning. Statskontoret understryker det praktiskt värdefulla i ett slopande av emissionsstämpeln i enlighet med förslaget.

Svenska bankföreningen anser ytterligare begränsningar av stämpel- skatteplikten bör göras. En av grundtankarna bakom den s.k. Annell- lagstiftningen är att man vill underlätta bolagens anskaffande av nytt kapital från aktieägarna. Detta syfte tillgodoses genom att företag under vissa omständigheter årligen kan få göra avdrag för utdelning på ny- tecknade aktier med högst fem procent av vad som inbetalats för aktier- na. Skyldigheten att utge stämpelskatt för nyemitterade aktier är för fö- retagen en kostnad, som enligt föreningen direkt motverkar det syfte Annell-lagstiftningen skall tillgodose. För att åstadkomma enhetlighet och konsekvens i skattelagstiftningen föreslår föreningen att emissions- stämpeln på aktier slopas. Samma yrkande och synpunkter framförs av Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare och Svenska fondhandlareföreningen.

Om emissionsstämpeln på obligationer bibehålls föreslår Lantbruks— niiringarnas 'Primiirkredit AB och Lantbruksnäringarnas Sekundär-kredit AB vidgade undantag från den subjektiva Skattskyldigheten.

4.2. Aktiefondsutredningen

Utredningen anser att hela frågan om fondstämpeln har kommit i ett nytt läge genom införandet av schablonberäkning av realisationsvinst vid försäljning av aktier, som innehafts i mer än fem år. Dessförinnan var det närmast aktuellt med en teknisk översyn och modernisering av fondstämpelbestämmelserna samt en omprövning av stämpelpliktens omfattning. Nu har snarare frågan om fondstämpeln över huvud bör behållas trätt i förgrunden.

Enligt utredningens mening är den på schablonmässig vinstberäkning grundade aktievinstskatten i viss mån att anse som en kapitalomsätt- ningsskatt. Den utgår nämligen även om förlust föreligger men inte kan göras sannolik. Utredningen anser att härigenom har den avgörande skillnaden mellan realisationsvinstskatt och fondstämpel i stor utsträck- ning försvunnit. Föremålet för de båda skatterna är också till stor del detsamma. Visserligen omfattar fondstämpeln även obligationer, men handeln med aktier är större än handeln med skattepliktiga obligationer. Båda skatterna utgår vid samma slags transaktioner, nämligen köp. Vi- dare beräknas såväl aktievinstskatten som fondstämpeln på samma un- derlag, nämligen köpeskillingen. Till sin natur är de båda skatterna så— ledes likartade. Utredningen finner det från principiell synpunkt oriktigt, att på detta sätt ha två formellt olika omsättningsskatter på samma om- råde.

Utredningen anser mot bakgrund av de siffror som fondstämpelupp- börden för åren 1958—1967 visar att statens intäkter av fondstämpel måste betraktas som ringa, såväl absolut som i relation till de skattein— täkter som aktievinstbeskattningen tillför statsverket. Enligt utredning- en är det då rimligt att låta fondstämpeln ingå i aktievinstskatten. Ut— redningen pekar också på att ett slopande av fondstämpeln ligger i linje med strävandena inom OECD och EG som syftar till att avskaffa mot-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1974: 181 37

svarande skatter i medlemsstaterna. Vidare framhåller utredningen att fondstämpeln på grund av kontrollsvårigheter i fråga om överlåtelser som sker utan förmedling av fondkommissionär måste betraktas som en olämplig skatteform. Från praktisk synpunkt anser utredningen det mindre lämpligt att beskattningen av aktieförsäljningar som nu är fallet handhas av skilda myndigheter. Därtill kommer enligt utredningen att fondstämpeln fördyrar näringslivets kapitalförsörjning och att uträk- ningen och redovisningen av fondstämpeln medför ganska omfattande arbete för myndigheter, banker och enskilda. Under åberopande av nämnda förhållanden föreslår utredningen att fondstämpeln avskaffas.

Om fondstämpeln trots de skäl utredningen anfört likväl anses böra behållas, bör enligt utredningen helt nya författningar utfärdas i ämnet. Utredningen framhåller att de nuvarande författningarna innehåller åtskilliga bestämmelser som är av den karaktären att de i stället bör utfärdas av Kungl. Maj:t i administrativ ordning. Även i övrigt anser utredningen en modernisering av författningsbcstämmelserna erforder- lig. Utredningcn har mot denna bakgrund upprättat förslag till ny ”fond— stämpelförordning” och en ny tillämpningskungörelse, kallad ”fond- stämpelkungörelsen”.

4.3. Remissyttrandena

Aktiefondsutredningens förslag om slopande av fondstämpeln har genomgående tillstyrkts av remissinstansema. En remissinstans, LO, avstyrker dock förslaget. LO anser att ett avskaffande av fondstämpeln varken är nödvändigt eller önskvärt. Enligt LO är det dock från prak- tisk synpunkt mindre lämpligt att för fondstämpeln och aktievinstskat- ten ha skilda taxerings- och uppbördssystem.

Remissinstanser, som tillstyrker förslaget, har bl. a. framhållit följan— de. Statskontoret understryker det praktiskt värdefulla-i slopandet av fondstämpeln men framhåller att skyldighet att upprätta avräknings- notor -—— i varje fall vid yrkesmässig handel med värdepapper — allt- jämt bör föreligga och att avräkningsnotorna i mån av behov skall ställas till skattemyndigheternas förfogande. Dåvarande kontrollslyrelsen ansåg motiven för förslaget bärande men erinrade om att intäkterna av fond- stämpeln inte var helt obetydliga. Länsstyrelsen i Stockholms län fram- håller att avsaknaden av kontroll i praktiken torde leda till att transak- tioner mellan enskilda i stor utsträckning inte blir avgiftsbelagda. Kooperativa förbundet anser att ett slopande av fondstämpeln inte bör leda till höjning av de avgifter som i övrigt är förknippade med fond- affärer.

5.3. Fondstämpel

Vid avyttring av fondpapper utgår stämpelavgift enligt förordningen (1908: 129) om en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpap-

De bestämmelser jag. nu föreslagit bör träda i kraft den' 1 januari '.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1974: 181 48

per, FSF. Fondpapper enligt FSF är i första hand aktier och obligatio- ner. Såsom fondpapper räknas inte andelsbevis i värdepappersfonder. Skattesatsen är vid förvärv av obligationer 0,1 % av köpeskillingen och vid förvärv av fondpapper av annat slag 0,3 % av köpeskillingen.

Aktiefondsutredningen anser att frågan om fondstämpeln kommit i nytt läge genom införandet av schablonberäkning av realisationsvinst vid försäljning av aktier som innehafts i mer än fem år. Enligt utred- ningens mening är den på schablonmässig vinstberäkning grundade aktie- vinstskatten i viss mån att anse som en kapitalomsättningsskatt. Eftersom fondstämpeln också är en omsättningsskatt anser utredningen det rim- ligt att låta fondstämpeln ingå i aktievinstskatten. Utredningen föreslår med hänsyn bl.a. härtill att stämpelavgiften vid avyttring av fondpap- per avskaffas. _

Om fondstämpeln likväl finnes böra behållas bör enligt utredningen författningsbestämmelserna på detta område omarbetas. Utredningen har därför utarbetat förslag till nya författningar i ämnet och därvid föreslagit att bevis avseende andel i svensk eller utländsk aktiefond skall behandlas på samma sätt som aktier.

Förslaget om slopande av fondstämpel har genomgående tillstyrkts av remissinstansema. En remissinstans, LO, avstyrker dock förslaget.

För egen del vill jag anföra följande. Stämpelavgiften enligt FSF är till sin natur en omsättningsskatt som utgår vid avyttring av aktier och vissa obligationer. Vid beräkning av avgiftens storlek är det betydelse- löst om avyttringen skett med vinst eller förlust. Sättet för beräkning av stämpelavgift skiljer sig härigenom på avgörande punkter från beräk- ningen av skattepliktig realisationsvinst på aktievinster. Enligt min me- ning har det inte framkommit tillräckligt starka skäl för att slopa stäm- pelavgiften. Denna bör alltså tills vidare utgå i oförändrad omfattning vid köp och byte av aktier och obligationer.

Jag delar emellertid utredningens uppfattning att —- för det fall att systemet med fondstämpel behålls — en modernisering av författnings- bestämmelserna är erforderlig. Frågan om fondstämpelns berättigande kan dock komma i ett nytt läge om reglerna i kommunalskattelagen om inkomstbeskattning på grund av avyttring av aktier m.m. förändras. Realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79) avser enligt vad jag inhämtat att lägga fram ett förslag med nya bestämmelser rörand-e bl. a. aktievinst- beskattningen i början av nästa år. Att dessförinnan genomföra en for- mell omarbetning av reglerna för uttagande av stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper synes inte lämpligt. Även frågan om andelsbe- vis i aktiefond bör anses som värdepapper enligt FSF bör enligt min mening tas upp i ett framtida större sammanhang. Någon anledning att ändra FSF föreligger således inte f. n.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1974: 181 49

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), . lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lag om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624), . lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623), lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

segheten—

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta G ylle/uten

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740 546

• Sida 50
•  Original