Forskning
Näringsutskottets betänkande 1989/90:NU40
Forskning
1989/90
NU40
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1989/90:90 om forskning, såvitt gäller avsnitt 21 (industridepartementet) som innehåller förslag om teknisk forskning m.m. och om energiforskning,
dels — helt eller delvis — 13 motioner som har väckts med anledning av propositionen,
dels — helt eller delvis — 12 motioner om forskning från allmänna motionstiden.
Energiforskningsnämndens chef direktör Sigfrid Wennerberg har inför utskottet lämnat upplysningar och besvarat frågor kring förslag om avveckling av nämnden. Personalen vid nämnden har genom de fackliga företrädarna inkommit med en skrivelse i samma fråga.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslag i forskningspropositionen om att ett teknikvetenskapligt forskningsråd skall inrättas i syfte att grundforskningen på teknikområdet skall stärkas. Samtidigt skall forskningsrådsfunktionen vid styrelsen för teknisk utveckling (STU) upphöra. Det nya rådet skall inordnas under industridepartementet. Enligt centerns och miljöpartiets företrädare i utskottet bör rådet utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. I ytterligare reservationer hävdas att rådet bör inplaceras under utbildningsdepartementet (m, c) resp. miljödepartementet (mp).
Vidare tillstyrks regeringens förslag om anslag för STU:s stöd till forskning och utveckling under en ny treårsperiod. För budgetåret 1990/91 föreslås ett anslag om ca 820 milj.kr. Stödet till enskilda uppfinnare bör förbättras, anförs det i en reservation (c). Där krävs att anslaget skall upptas till ca 830 milj.kr. I en annan reservation (mp) begärs att nämnda anslag och anslaget för STU:s förvaltningskostnader skall minskas med totalt ca 75 milj.kr. jämfört med regeringens förslag. Härav skulle ca 45 milj.kr. anvisas till en delegation för ekologisk teknik som miljöpartiet vill se inrättad.
1¶Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 40
Utskottet ansluter sig också till regeringens förslag beträffande övriga anslag till teknisk forskning och utveckling. Dessa gäller dels nya anslag för materialteknisk forskning, geovetenskaplig forskning och forskning rörande miljöanpassad produktutveckling, dels utökade anslag för rymdverksamhet och europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete. Beträffande de två sistnämnda anslagen föreligger reservationer (mp resp. m; mp). En motion (s) med krav på fortsatt statligt stöd till forskning om kooperativ verksamhet avstyrks av utskottet men får stöd i en reservation (vpk, mp).
Även för energiforskning framläggs i propositionen förslag om ett nytt treårigt forskningsprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att för det kommande budgetåret ca 345 milj.kr. skall anvisas till det särskilda energiforskningsprogrammet. I reservationer föreslås anslag av ca 292 milj.kr. (m), 315 milj.kr. (c) och 545 milj.kr. (mp). Från centerns sida anförs i en reservation att energiforskningsprogrammet bör kompletteras med en energins utvecklingsfond som partiet har föreslagit skola inrättas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att energiforskningsnämnden skall avvecklas. Utvärderingar av forskningsinsatser på energiområdet skall i stället fullgöras av en från regeringskansliet fristående grupp. Energiforskningsnämnden skall bibehållas, krävs det i en reservation (m, c, vpk, mp). I motsats till regeringen anser utskottet att ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier, som nu åvilar energjforskningsnämnden, i sin helhet bör överföras till statens energiverk; regeringen hade föreslagit att energiverket och forskningsrådsnämnden skulle dela på uppgiften. I första hand bör energiforskningsnämnden få behålla ansvaret för det aktuella programmet, sägs det i en reservation (m, c, vpk, mp).
I övrigt godtar utskottet de riktlinjer för energiforskningen som regeringen föreslår för den treåriga programperioden. I reservationer föreslås vissa ändringar i dessa. Forskningen på bl.a. klimatområdet bör prioriteras, hävdas det i en reservation (m). Centerns och miljöpartiets företrädare kräver i reservationer utökade forskningsinsatser kring bioenergi och biogas. Den sistnämnde anser att också forskningen rörande vindkraft bör intensifieras.
Utskottet avstyrker även ett antal motioner från allmänna motionstiden som rör teknisk forskning och energiforskning. Med ett par undantag följs dessa upp i reservationer. En förteckning över alla reservationer — med partibeteckningar — finns i innehållsförteckningen (s. 70 f.).
1989/90: NU40
2¶Propositionen Huvudsakligt innehåll
I avsnitt 21 (industridepartementet) behandlas främst teknisk forskning och energiforskning. Ett nytt treårigt program föreslås for styrelsen for teknisk utveckling (STU). Enligt regeringen bör STU koncentrera sin stödverksamhet på riktad teknisk grundforskning och tillämpad teknisk forskning. Ett teknikvetenskapligt forskningsråd föreslås bli inrättat i syfte att ren grundforskning på det tekniska området skall stimuleras. Samtidigt skall forskningsrådsfunktionen vid STU upphöra. I propositionen föreslås också förstärkningar av stöden till svenskt deltagande i EG:s ramprogram for forskning och utveckling och till rymdverksamhet. Vidare framläggs förslag om särskilda anslag till materialteknisk forskning och till forskning for en miljöanpassad produktutveckling.
Även for energiforskning lämnas förslag om ett nytt treårigt forskningsprogram. Detta skall enligt regeringens mening främst inriktas på stöd till utveckling av sådan teknik som kan komma till praktisk användning efter år 2000. I motsats till tidigare skall statens stöd till verksamheten vid Studsvik AB inrymmas i energiforskningsprogrammet. Det föreslås att statens energiverk skall ges ett övergripande ansvar för samordning mellan berörda myndigheter inom energiforskningsprogrammet. Enligt regeringen bör energiforskningsnämnden avvecklas den 1 juli 1990. Utvärderingar av energiforskningsinsatserna bör i stället, menar regeringen, handhas av en grupp fristående från regeringskansliet och programorganen; gruppen skall bestå av företrädare från bl.a. energibranschen, kommuner och högskolan.
Förslag
Regeringen föreslår under angivna rubriker följande:
D 6. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forsk ning
(s. 408—410)
att riksdagen
1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning for budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.,
2. godkänner de riktlinjer for resursförstärkningar for budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.
F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling (s. 411-417)
att riksdagen
1. till Styrelsen for teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling for budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 818 815 000 kr.,
2. godkänner de riktlinjer for resursramen for budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts for styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling,
1989/90:NU40
3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1990/91 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 287 000 000 kr. under budgetåret 1993/94 och högst 246 000 000 kr. under budgetåret 1994/95.
F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader (s. 418) att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 86 368 000 kr.
F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m.m. (s. 423—426) att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för rymdverksamheten som regeringen förordat,
2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 360 130 000 kr.,
3. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 låta .staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst 454 700 000 kr.
F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 426) att riksdagen
1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 60 896 000 kr.,
2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår på det nationella rymdområdet om högst 20 000 000 kr.
F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (s. 427—429) att riksdagen
1. till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr.,
2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts i propositionen.
F 19. Teknikvetenskapliga forskningsrådet (s. 429—431) att riksdagen
1. godkänner förslaget om inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd,
2. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 67 000 000 kr.,
3. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.
F 20. Materialteknisk forskning (s. 431—433) att riksdagen
1. till Materialteknisk forskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.,
1989/90:NU40
2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.
F 21. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling (s. 433 f.) att riksdagen
1. godkänner förslaget om ett program för forskning för ett avfallssnålt samhälle,
2. till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.
Energiforskning (s. 446 f.) att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för energiforskning för budgetåren 1990/91—1992/93 som angetts (avsnitt 21.2),
2. godkänner de riktlinjer rörande Studsvik AB som angetts (avsnitt 21.2.3),
3. godkänner riktlinjerna för planerings- och organisationsfrågor i enlighet med vad som angetts (avsnitt 21.2.4),
4. godkänner riktlinjerna för forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar som angetts (avsnitt 21.2.5),
5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 270 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 220 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 150 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 100 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 75 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt 75 000 000 kr. för budgetåret 1996/97,
6. till Energiforskning under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 343 800 000 kr.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen och behandlas här är:
1989/90:N34 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,
2. godkänner riktlinjer för resursförstärkningar för det europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet för budgetåren 1991/92 och 1992/93 i enlighet med vad i motionen anförts,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat svenskt engagemang i kommande frivilliga ESA-program,
4. med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om STU:s ansvar för forskning för ett avfallssnålt samhälle.
1989/90:NU40
1989/90:N35 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsprojekt för att klarlägga sambanden solaktivitet—klimat och för att förebygga störningar på el- och telenäten,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om sambanden elöverkänslighet—solaktivitet—tungmetaller och utarbetande av metoder för att förebygga och lindra besvär,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till allmänheten om solaktivitet.
1989/90:N36 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida energiforskningen,
2. beslutar att medelstilldelningen till den icke kärntekniska verksamheten vid Studsvik AB [skall ske] via STU eller Statens energiverk,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Energiforskningsnämndens ställning,
4. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet [för] budgetåret 1990/91 anvisa[r] ett i förhållande till regeringens förslag med 8 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag i enlighet med vad i motionen anförts,
5. anvisar ett reservationsanslag på 292 000 [000] kr. till Energiforskning under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91,
6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 235 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 190 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 130 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 65 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt 65 000 000 kr. för budgetåret 1996/97.
1989/90:N37 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om energiforskningens inriktning,
3. anslår 10 000 000 kr. till Studsvik AB under anslaget "Övrig kärnteknisk FoU" för budgetåret 1990/91,
4. anslår 12 000 000 kr. till Studsvik AB under anslaget "R 2-reaktom" för budgetåret 1990/91,
5. beslutar att de medel — [21 000 000] kr. — som tas från verksamheten vid Studsvik AB skall ingå i energjforskningsprogrammet till stöd för FoU om förnyelsebara energikällor.
1989/90:N38 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kooperationsforskning.
1989/90:N39 av Krister Skånberg (mp) och Lars Norberg (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1989/90:NU40
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta vara på vätgasens möjligheter som energibärare,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av FoU-insatser för att främja utvecklingen och utbyggnaden av vindkraft i Sverige.
1989/90:N40 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena — med motivering i motion 1989/90: Ub 125 — att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag om uppbyggnad av s.k. Centres of Excellence i enlighet med vad i motionen anförts,
2. avslår regeringens förslag att inrätta ett programråd för avfallsrelaterad miljöforskning,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av energifbrskningsprojekt.
1989/90:N41 av Birgitta Hambraeus (c) och Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av energiförskningsnämnden och utökning av dess ansvarsområde,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte inrätta en särskild grupp för utvärdering av forskning och utveckling inom energiområdet med företrädare för bl.a. energibranschen.
1989/90:N42 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med motivering i motion 1989/90:Ubl39 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Teknikvetenskapligt forskningsråd.
1989/90:N43 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari — med motivering i motion 1989/90:Ubl41 — yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående anslag till fusionsforskning relativt anslag till alternativa metoder för energiförsörjning,
2. anslår 753 785 000 kr. till styrelsen för teknisk [utveckling] (Fl),
3. anslår 75 815 000 kr. till STU:s förvaltningskostnader (F2),
4. avslår [regeringens förslag om] anslag till europeiskt rymdsamarbete (F4),
5. anslår 31 000 000 kr. till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (F7),
6. anslår 48 000 000 kr. till teknikvetenskapliga forskningsrådet (F19),
7. beslutar att [medel till] materialteknisk forskning (F20) skall ingå i [anslaget] Fl9,
8. anslår 54 633 000 kr. till delegationen för ekologisk teknik (F21),
9. ger regeringen till känna att regeringens riktlinjer [rörande] energihushållning bör modifieras med hänsyn till vad i motionen anförts,
10. godkänner de riktlinjer för verksamheten i Studsvik AB som anges i motionen,
1989/90:NU40
11. avvisar regeringens förslag att avveckla energiforskningsnämnden och i stället ställer medel till dess förfogande såsom angivits i motionen,
12. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall bör ställa 200 000 000 kr. per år till statens förfogande för energiforskningsändamål,
13. beslutar att anslaget till energiforskning för budgetåret 1990/91 skall vara 543 800 000 kr.,
14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående sammansättningen av programrådet för miljöanpassad produktutveckling och för avfallshantering,
15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående energiforskning,
16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående konsekvensanalyser inom forskningen,
17. beslutar att teknikforskning med kommersiella tillämpningar bör bekostas av industrin och inte av statsmedel.
1989/90:N44 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — med motivering i motion 1989/90:Ubl43 — yrkas att riksdagen
1. beslutar att ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd tillhörande utbildningsdepartementet inrättas,
2. till ett nytt anslag, Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet, anvisar 100 000 000 kr.,
3. hos regeringen begär utredning och förslag rörande medelsomfördelning och uppgiftsavgränsning för det nya miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet i enlighet med vad i motionen anges.
1989/90:N45 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av samhällets satsningar på teknisk utbildning, forskning och utveckling,
2. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del beslutar att anvisa 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag till stöd för enskilda uppfinnare i enlighet med vad i motionen anförts,
3. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del beslutar att anvisa 20 000 000 kr. för satsningar på informationsteknologi för små och medelstora företag i enlighet med vad i motionen anförts,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av statens stöd till energiforskning,
5. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för inrättande av det teknikvetenskapliga forskningsrådet,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och utvärdering av energiforskningen och energiforskningsprogrammet,
7. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fortsatt verksamhet vid energiforskningsnämnden (Efn),
1989/90: NU40
8. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för AES-programmet,
9. till Energiforskningsnämnden under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 9 500 000 kr. för förvaltningskostnader m.m. i enlighet med vad i motionen anförts,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av R2-reaktorn och den kärntekniska forskningen och utvecklingen vid Studsvik,
11. med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del beslutar att de medel som är anvisade för R2-reaktorn och övrig kärnteknisk FoU minskas med 30 000 000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts.
1989/90:N46 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med motivering i motion 1989/90:T25 — yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på transport- och teknikforskningen,
2. hos regeringen begär att försvarsdepartementets eventuella, direkta eller indirekta, engagemang i Eurekas och EG:s FoU-satsningar på det infbrmationsteknologiska m.fl. områden redovisas inför riksdagen.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: 1989/90:N224
av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
16. beslutar att anslagen under F 1 och F 2 till Styrelsen för teknisk utveckling minskas med 5 % [i förhållande till regeringens förslag] till 788 785 000 kr. (Fl) resp. 78 815 000 kr. (F2),
17. avslår regeringens förslag att anslå 276 000 000 kr. till europeiskt rymdsamarbete under F 8,
19. under en ny anslagspost F 19 anslår 43 663 000 kr. till upprättandet av en delegation för ekologisk teknik,
20. begär att regeringen skall förelägga riksdagen förslag till instruktion och organisation för delegationen för ekologisk teknik.
1989/90:N243 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett träforskningsinstitut till Kalmar län.
1989/90:N281 av Hans Dau m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökad statlig finansiering av såväl grundläggande som tillämpad torvforskning,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den statliga finansieringen skall vara av långsiktig karaktär för fortsatt utveckling av den svenska kompetensen inom torvområdet,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurserna för svensk torvforskning skall koncentreras till ett centrum för svensk torvforskning i Umeå som omfattar såväl grundläggande som tillämpad forskning,
1989/90:NU40
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en noggrann och omfattande inventering, såväl kvantitativ som kvalitativ, genomförs av de svenska torvmarkerna.
1989/90:N305 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari — med motivering i motion 1989/90:A444 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av miljöteknisk utveckling vid forskarbyn IDEON.
1989/90:N343 av Görel Thurdin (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av statligt stöd för FoU-verksamhet i Västernorrlands län.
1989/90:N347 av Håkan Hansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etableringen av teknik- och forskningscentra i Skåne.
1989/90:N413 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (10) att riksdagen under anslaget C 11 Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB anvisar 19 500 000 kr.
1989/90:N421 av Roland Larsson (c) och Hugo Andersson (c) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och utveckling för produktion av biobränslen.
1989/90:N440 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt sammanhållet energiforskningsprojekt samt att Norduppland får utgöra ett pilotprojekt om energisystemforskning.
1989/90:N462 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen beslutar att forskningsinsatser på miljö- och energiområdet skall kunna omfatta kunskapsuppbyggnad även avseende teknikens praktiska funktion och tillämpning enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.
1989/90:N464 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag åt energiforskningsnämnden.
1989/90:N480 av Åsa Domeij (mp) och Roy Ottosson (mp) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grundläggande forskning kring biogas skall intensifieras.
1989/90:NU40
10¶Utskottet
1989/9ChNU40
Inledning
Näringsutskottet behandlar i detta betänkande två stora forskningssektorer till vilka staten bidrar med betydande ekonomiska resurser. Den ena är teknisk forskning och utveckling med styrelsen för teknisk utveckling (STU) som central förvaltningsmyndighet. Den andra sektorn är energiforskning, som sedan mitten av 1970-talet har utgjort ett viktigt inslag i energipolitiken. Båda verksamheterna hör numera till industridepartementets ansvarsområde.
Såväl STU:s verksamhet som energiforskningen bedrivs inom ramen för treåriga program. Nu presenteras i industridepartementets del av proposition 1989/90:90 (avsnitt 21) förslag till nya program för perioden 1990/91 — 1992/93. Regeringen begär anslag för det första budgetåret och medgivande att använda ytterligare medel under de följande två åren. Dessutom begär den bemyndiganden att ikläda staten vissa ekonomiska förpliktelser under ytterligare ett antal år.
I denna del av propositionen finns också ett avsnitt om forskning kring turism och rekreation, dock utan att något förslag i dessa frågor framläggs. Vad som härvid har anförts i propositionen ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
Proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor innehåller bl.a. förslag med nära anknytning till teknisk forskning och utveckling. Dessa behandlas jämte motioner i betänkandet 1989/90:NU30, vilket avlämnas samtidigt med detta betänkande.
•
Teknisk forskning och utveckling
Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling, m.m.
Regeringen för som bakgrund till förslaget i propositionen om ett nytt treårsprogram för STU ett allmänt resonemang om teknikens betydelse för den industriella utvecklingen (s. 402). De flesta länder med ambitioner på det industriella området satsar medvetet på att utnyttja tekniken som hjälpmedel för att främja tillväxt och konkurrenskraft, anförs det. Enligt regeringen står svensk industri inför betydande utmaningar på det tekniska området. De framtida kraven på bredd och kvalitet i de teknologiska kunskaperna är stora. För att landets relativt sett begränsade resurser för forskning och utveckling skall kunna utnyttjas rationellt krävs, menar regeringen, såväl nationellt som internationellt samarbete på området.
Som tidigare nämnts är STU central förvaltningsmyndighet för statens stöd till teknisk forskning och utveckling. STU:s ansvar på teknikområdet har hittills inneburit att myndigheten har lämnat stöd till hela spektrumet från ren grundforskning vid högskolor och institut till produkt- och processutveckling vid resurssvaga företag. Stödet till ren
grundforskning administreras för närvarande av den tekniska forskningsrådsfunktionen vid STU (STUF). Denna har sedan år 1984 givit stöd till grundforskning inom det tekniska området.
Det konstateras i propositionen att balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning under de senaste årtiondena har förskjutits till grundforskningens nackdel. Särskilt tydligt är detta beträffande den tekniska forskningen. Enligt regeringen skapar den tekniska grundforskningen en viktig del av landets teknologibas, och den behövs för att den teknologiska kompetensen långsiktigt skall stärkas.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att STU skall koncentrera sin stödverksamhet på riktad teknisk grundforskning och tillämpad teknisk forskning. Prioriterade områden bör enligt regeringen vara informationsteknologi inkl. mikroelektronik, verkstadsteknik, materialteknik, bioteknik och medicinsk teknik. För att grundforskningen på det tekniska området skall stimuleras föreslås inrättandet av ett teknikvetenskapligt forskningsråd. Samtidigt skall STU:s forskningsrådsfunktion upphöra. Till det nya rådet skall anslås medel motsvarande dels dem som STU har disponerat för sin forskningsrådsfunktion, dels andra medel från STU och ett antal sektorsorgan. Utskottet återkommer till förslaget om det teknikvetenskapliga forskningsrådet i det följande.
Sedan budgetåret 1987/88 är STU:s verksamhet indelad i tre program. Program 1, Ny kunskap, syftar till att stärka den vetenskapliga basen inom strategiskt viktiga områden. Detta sker bl.a. genom fleråriga ramprogram i samverkan med högskolor och genom stöd till enskilda projekt. Program 2, Ny teknik, syftar till att föra in ny teknik inom etablerade verksamhetsområden och till att sprida tekniken till främst små och medelstora företag i olika regioner. Detta sker bl.a. genom s.k. insatsområden, varmed avses tidsbegränsade insatser inom ett visst problemområde, och genom program för kollektiv forskning enligt avtal med intressenter inom vissa branscher. Program 3, Nya produkter, syftar till utveckling av ny industriell verksamhet baserad på produkter med hög tillväxtpotential. Detta sker bi a. genom projektstöd till små och medelstora företag. Programmet innefattar också STU:s medverkan i teknikupphandling inom främst den offentliga sektorn. Den fortsatta inriktningen av verksamheten redovisas beträffande programmen 1 och 2 huvudsakligen i den forskningspolitiska propositionen (s. 415 f.) och beträffande program 3 i den näringspolitiska propositionen (s. 97 f.).
Kostnaderna för STU:s förvaltning m.m. finansieras från ett särskilt anslag för förvaltningskostnader. För det kommande budgetåret föreslår regeringen att ca 86,4 milj.kr. skall anvisas över detta anslag. STU:s programverksamhet bekostas från anslaget för teknisk forskning och utveckling. Regeringen beräknar kostnaderna härför till ca 818,8 milj.kr. för budgetåret 1990/91 och för de två därpå följande åren till — före prisomräkning — 800,8 milj.kr. resp. 768,8 milj.kr. Därtill begär regeringen bemyndigande att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomiska förpliktelser för budgetåren 1993/94 och 1994/95 om högst 287 milj.kr. resp. 246 milj.kr.
1989/90:NU40
12¶I motion 1989/90:N45 (c) begärs att 20 milj.kr. skall anvisas för satsningar på informationsteknologi med inriktning på små och medelstora företag. Motionärerna erinrar om att det nationella informationsteknologiprogrammet upphör i och med utgången av innevarande budgetår. I centerns partimotion 1989/90:N57, som har väckts med anledning av den näringspolitiska propositionen, finns ett liknande yrkande. Detta har utskottet behandlat i betänkandet 1989/90:NU30 (s. 62). Utskottet hänvisar till denna behandling och föreslår att det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N45 (c) inte skall föranleda någon åtgärd av riksdagen.
I denna motion har också föreslagits att utöver vad regeringen har föreslagit 10 milj.kr. skall anslås till STU:s programverksamhet. Dessa medel skulle avdelas för en utökning av stödet till enskilda uppfinnare.
Från miljöpartiet de grönas sida föreslås i motion 1989/90:N43 en minskning av de två anslagen till STU med totalt ca 75,6 milj.kr. jämfört med regeringens förslag. Härav skulle ca 31,9 milj.kr. vara en ren anslagsminskning. Resterande ca 43,7 milj.kr. skulle användas för ny verksamhet i enlighet med vad som har föreslagits i motion 1989/90:N224 (mp) från allmänna motionstiden. Där krävs att en delegation för ekologisk teknik skall inrättas. Delegationen skulle ha till uppgift att stödja ekologiskt sund och energibesparande teknikutveckling. Enligt motionärerna stimuleras inte utvecklingen av alternativ teknik med den företagskultur som råder inom STU. I denna motion har också framställts ett motsvarande yrkande om en minskning av anslagen till STU.
I den näringspolitiska propositionen föreslås vissa innovationsfrämjande insatser. Bl.a. föreslås ökade satsningar på uppfinningsverksamhet. Utskottet har tillstyrkt dessa förslag i betänkandet 1989/90:NU30 (s. 57). Härvid har utskottet avstyrkt en motion (fp) med krav på omfördelning av STU:s anslag i syfte att uppfinnare skall ges ökat stöd. Motionen har följts upp i en reservation (fp, c).
Även i frågan om stödet till uppfinnare hänvisar utskottet till nyssnämnda betänkande. Någon höjning av anslaget till STU i enlighet med vad som begärs i motion 1989/90:N45 (c) är enligt utskottets mening inte erforderlig.
Vidare avstyrker utskottet kravet i motion 1989/90:N224 (mp) på att en delegation för ekologisk teknik skall inrättas. Utskottet ser ingen anledning att STU skall undandras ansvaret för en ekologiskt sund teknikutveckling.
Utskottet tillstyrker följaktligen regeringens förslag om anslag rörande STU:s verksamhet. Här behandlade motioner avstyrks i aktuella delar.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens begäran om bemyndigande för STU:s framtida åtaganden.
I motion 1989/90:N45 (c) begärs också att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall påtala vikten av att STU:s insatser riktas mot de små och medelstora företagen.
1989/90:NU40
13¶Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att STU:s verksamhet under senare år har kommit att i allt högre grad inriktas på stöd till de små och medelstora företagen. Verksamheten inom STU:s program 2 och 3 har en markant småföretagsprofil. Den föreslagna inriktningen av dessa program under den kommande treårsperioden innebär att STU:s profilering mot de små och medelstora företagen förstärks ytterligare.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det berörda yrkandet i motion 1989/90:N45 (c) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen. Motionen avstyrks sålunda i här berörd del.
I detta sammanhang behandlar utskottet också ett yrkande i motion 1989/90:N40 (m) om särskilda forskargrupper. Med hänvisning till en rapport som Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har publicerat (IVA-Rapport 375) uttalar motionärerna att forskningen inom viktigare teknikområden bör fokuseras till valda frontavsnitt. Sålunda bör resurserna koncentreras till ett antal forskargrupper "av hög internationell klass". Därigenom premieras kvalitet, heter det i motionen. En engelsk term för en sådan grupp är centre of excellence. Regeringen borde enligt motionärerna för riksdagen redovisa förslag om hur sådana centra skall byggas upp.
Som tidigare har nämnts skall STU koncentrera sina resurser för forskningsstöd till riktad teknisk grundforskning och till tillämpad teknisk forskning. I propositionen anges ett antal teknikområden som härvidlag skall prioriteras. Enligt utskottets mening bör statsmakterna inte medverka till att vissa forskargrupper får en högre rangordning än andra inom dessa teknikområden. Om så anses önskvärt får forskarsamhället ta initiativ till detta. Motion 1989/90:N40 (m) avstyrks i aktuell del.
Teknikvetenskapligt forskningsråd
Som har redovisats i det föregående föreslås i propositionen (s. 429) att ett teknikvetenskapligt forskningsråd skall inrättas i syfte att den tekniska grundforskningen skall stärkas. Det nya rådet skall överta den verksamhet som har bedrivits inom ramen för STU:s forskningsrådsfunktion. Även medel motsvarande dem som tidigare har anvisats till STU för viss annan verksamhet som rör grundforskningen — bl.a. på energiområdet — skall överföras till det teknikvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen förutsätter att rådet fullföljer de åtaganden som har gjorts av forskningsrådsfunktionen vid STU.
Enligt förslaget i propositionen skall rådet byggas upp successivt under en period fram till mitten av 1990-talet. Rådets organisation, som regeringen har att fetta beslut om, avses motsvara den som övriga forskningsråd har. Till verksamheten under budgetåret 1990/91 föreslås riksdagen anslå 67 milj.kr., och för de två därpå följande budgetåren har regeringen beräknat anslag om 99 milj.kr. resp. 152 milj.kr. Det föreslås att rådet skall inordnas under industridepartementet.
Förslaget om inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd avvisas inte i någon motion. Det möter dock kritik från i princip tre
1989/90:NU40
olika utgångspunkter, nämligen beträffande rådets inriktning, dess departementstillhörighet och omfattningen av dess resurser. Utskottet behandlar dessa frågor var för sig i det följande.
Från centerns sida begärs i motionerna 1989/90:N44 och 1989/90:N45 att rådet skall vara ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Enligt motionärerna är det särskilt angeläget att framväxten av miljöanpassade produktionsprocesser främjas. Rådets forskningsstödjande verksamhet borde vidare inriktas på miljöfrågor rörande bl.a. energiförsörjningen, boendet och transportsystemet. Också i motion 1989/90:N43 (mp) anförs — dock utan yrkande i saken — att det är väsentligt att det nya rådet uppmärksammar miljöfrågor på bl.a. trafikområdet.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en kraftfull satsning bör göras på grundforskningen inom det tekniska området. Förslaget i propositionen om inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd tillstyrks därför. Utskottet har svårt att följa argumenteringen från centerns sida för att det nya rådet skall utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Motionärerna synes mena att ett teknikvetenskapligt forskningsråd inte skulle vara ägnat att främja miljöteknisk forskning. Utskottet är av motsatt uppfattning. Miljövänlighet och resurssnålhet utgör allt viktigare utgångspunkter vid utvecklingen av ny industriell produktionsteknik. Det betonas också i propositionen att det nya rådet skall utses av en sådan samling elektorer att det även fångar in bl.a. miljöteknik.
De nuvarande forskningsrådens arbetsområden är i huvudsak baserade på fakultetsindelningen inom högskoleväsendet. Som nämnts ökar miljöfrågornas betydelse vid val av forskningsprojekt. Detta torde gälla inom alla forskningsråd. Inte minst skogs- och jordbrukets forskningsråd, som har att stödja forskning inom skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen, har anledning att bevaka miljöinriktad forskning. Här berörda delar av motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c) avstyrks.
Som har redovisats i det föregående skall det nya forskningsrådet överta den verksamhet som för närvarande bedrivs inom STU:s forskningsrådsfunktion. Det förutsätts i propositionen att de åtaganden som har gjorts inom ramen för denna funktion skall fullföljas av det teknikvetenskapliga forskningsrådet. Emellertid skall även medel motsvarande dem som tidigare har anvisats till STU för viss annan grundforskningsverksamhet — t.ex. på energiområdet — överföras till det nya rådet. Enligt utskottets mening är det angeläget att STU i samarbete med rådet finner former som möjliggör att denna verksamhet i möjligaste mån kan genomföras enligt tidigare planer. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.
Frågan om det nya rådets departementstillhörighet tas upp i tre motioner som näringsutskottet har att behandla.
1989/90:NU40
15¶I motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c) föreslås att rådet i likhet med de befintliga forskningsråden skall tillhöra utbildningsdepartementet. I annat fell finns risk för, menar motionärerna, att rådet utvecklas till ett utpräglat sektorsorgan.
Vänsterpartiet kommunisterna stöder enligt motion 1989/90:N42 — med motivering i motion 1989/90:Ubl39 — regeringens förslag om inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd. Partiet ställer sig emellertid tveksamt till att rådet skall ligga inom industridepartementets verksamhetsområde. Rimligare vore, anförs det, att grundforskningen samlas under utbildningsdepartementet. Man förklarar sig dock beredd att acceptera den föreslagna lösningen som en övergångsform under den kommande treårsperioden under förutsättning att verksamheten utvärderas med avseende på hur placeringen under industridepartementet har påverkat den tekniska grundforskningen.
Från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida har den nu aktuella frågan berörts utifrån mer generella utgångspunkter i motioner som har hänvisats till utbildningsutskottet. I motion 1989/90:Ubl23 (fp) framförs synpunkter rörande bl.a. det teknikvetenskapliga forskningsrådet vilka har starkt släktskap med det nyss refererade resonemang som åberopas i motion 1989/90:N42 (vpk). Folkpartiet accepterar att det inrättas forskningsråd under andra departement än utbildningsdepartementet. Men detta ställningstagande är ingalunda självklart, betonas det. Placeringen av forskningsråd under t.ex. industridepartementet kan, hävdas det i motionen, ses som det första steget i ett slags sektorisering av forskningsråden. Motionärerna rekommenderar att regeringen inför nästa forskningsproposition gör en seriös analys av alternativet att alla råd av "grundforskningskaraktär" samlas under utbildningsdepartementet.
I motion 1989/90:Ubl25 yrkar moderata samlingspartiet på att riksdagen skall besluta att samtliga forskningsråd skall organiseras på ett likartat sätt och inordnas under ett och samma departement.
Inte heller miljöpartiet har framställt något särskilt yrkande rörande inplaceringen av det föreslagna teknikvetenskapliga forskningsrådet. Partiets företrädare i näringsutskottet har emellertid vid utskottsbehandlingen förordat att rådet skall inordnas under miljödepartementet i syfte att miljöfrågorna skall uppmärksammas i ökad utsträckning i samband med teknikutveckling.
Näringsutskottet har i ett yttrande (1989/90:NU8y) till utbildningsutskottet kommenterat den nu aktuella frågan. I yttrandet har en mer utförlig motivering till de olika motionsyrkandena redovisats. Även en mer grundlig bakgrundsbeskrivning i saken har lämnats i detta yttrande, till vilket utskottet nu hänvisar. Yttrandet är fogat till utbildningsutskottets betänkande (1989/90:UbU25) om forskning.
I enlighet med vad näringsutskottet har anfört i detta yttrande tillstyrker utskottet regeringens förslag att det teknikvetenskapliga forskningsrådet skall inordnas under industridepartementet. Som anförs i motion 1989/90:N42 (vpk) — och även i motion 1989/90:Ubl23 (fp) som utbildningsutskottet har att behandla — kan det finnas skäl att i samband med arbetet på nästa fierårsprogram för forskningspoliti -
1989/90: NU40
ken utvärdera konsekvenserna av denna placering. Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen att tillse att en sådan utvärdering kommer till stånd. Med det sagda avstyrks motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c) såvitt nu är i fråga.
För det nya forskningsrådets verksamhet under budgetåret 1990/91 föreslås riksdagen som tidigare nämnts anvisa 67 milj.kr. För de två därpå följande åren bör enligt regeringen 99 milj.kr. resp. 152 milj.kr. avsättas.
I motion 1989/90:N44 (c) begärs för det kommande budgetåret ett anslag av 100 milj.kr. till det miljö- och teknikvetenskapliga forskningsråd som motionärerna har föreslagit skola inrättas. Medelsbehovet för de två därpå följande budgetåren bör analyseras ytterligare i regeringskansliet, anförs det. Förslag i frågan bör tillställas riksdagen genom 1991 års budgetproposition. Enligt motionärerna bör rådet tillföras betydande resurser genom en omfördelning av medel som har avsatts för bl.a. energi-, bygg-, miljö- och arbetsmiljöforskning.
Enligt ett yrkande i motion 1989/90:N43 (mp) skall riksdagen anslå 48 milj.kr. för det nya rådets verksamhet under budgetåret 1990/91. I detta belopp har inkluderats ett belopp av 10 milj.kr. för materialteknisk forskning, som enligt motionärerna bör administreras av detta råd. Utskottet kommer i ett följande avsnitt att behandla ett förslag i propositionen om att 10 milj.kr. särskilt skall anvisas till STU för materialteknisk forskning.
Utskottet anser att riksdagen bör följa regeringens förslag och sålunda för budgetåret 1990/91 anslå 67 milj.kr. till det teknikvetenskapliga forskningsrådet. Även förslagen i propositionen beträffande anslagen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 tillstyrks.
Medlen bör anslås under huvudtiteln för det departement som utskottet i det föregående har ansett böra handlägga frågor om det nya forskningsrådet.
Av det sagda följer att motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N43 (mp) avstyrks i ifrågavarande delar.
Utskottet behandlar här även ett yrkande i motion 1989/90:N43 (mp) om fusionsforskning. Motionärerna är kritiska till Sveriges medverkan i EG:s fusionsforskningsprogram. Regeringen har i avsnitt 17 (utbildningsdepartementet) i propositionen under anslaget Europeisk forskningssamverkan (s. 321) beräknat kostnaderna för det svenska deltagandet i detta program till 53,8 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Enligt motionärerna bör dessa medel i stället anslås till det teknikvetenskapliga forskningsrådet för forskning rörande ekologiskt sund energiteknik.
Utbildningsutskottet har (1989/90:UbU25) tillstyrkt regeringens förslag om medel för Sveriges deltagande i fusionsforskningsprogrammet inom EG. Centerns och miljöpartiets företrädare i utbildningsutskottet har i en reservation tillstyrkt en motion (c) med krav på att det svenska deltagandet skall upphöra och att det aktuella anslaget skall reduceras med 53,8 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.
1989/90:NU40
2 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 40
Enligt näringsutskottets mening saknas det skäl att ta upp frågan om fusionsforskningssamarbetet med EG även i detta betänkande. Med hänvisning till utbildningsutskottets behandling avstyrks motion 1989/90:N43 (mp) i nu berörd del.
Materialteknisk forskning
I enlighet med förslag från STU och naturvetenskapliga forskningsrådet föreslås i propositionen (s. 431) att medel särskilt skall anvisas till STU för materialteknisk forskning i form av tvärvetenskapliga konsortier. Det konstateras att teknisk utveckling inom materialområdet blir alltmer komplex och kräver kompetens från olika discipliner. Enligt regeringen bör riksdagen anvisa 10 milj.kr. for stöd till den aktuella forskningen under budgetåret 1990/91. Under de två därpå följande budgetåren borde 25 milj.kr. resp. 40 milj.kr. anslås.
Regeringens förslag om ett särskilt stöd till den tvärvetenskapliga forskningen på det materialtekniska området har inte mött kritik i någon motion. Dock föreslås, som tidigare har nämnts, i motion 1989/90:N43 (mp) att det teknikvetenskapliga forskningsrådet och inte STU skall administrera stödet. Enligt motionärerna är den aktuella forskningen av grundforskningskaraktär.
Utskottet finner inget bärande motiv för motionärernas förslag och tillstyrker propositionen i aktuell del. Motion 1989/90:N43 (mp) avstyrks såvitt nu är i fråga.
Geovetenskaplig forskning
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 lämnat förslag till program för geovetenskaplig forskning under budgetåren 1990/91 — 1992/93.-Det finns för närvarande inga medel som särskilt har anvisats för att stödja sådan forskning. Enligt SGU bör myndigheten tilldelas uppgiften att stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad geovetenskaplig forskning. Vidare borde medel härför anslås till SGU.
Regeringen instämmer i SGU:s uppfattning och föreslår i propositionen (s. 408) ett nytt anslag for detta ändamål. För budgetåret 1990/91 föreslås riksdagen anvisa 3 milj.kr. över detta anslag; för de två därpå följande budgetåren skulle anslaget upptas till 4 milj.kr. resp. 5 milj.kr.
Utskottet har inget att erinra emot regeringens förslag och tillstyrker alltså propositionen i nu aktuell del.
Rymdverksamhet
Nu gällande riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet fastställdes år 1986 (prop. 1985/86:127, NU 1985/86:21). I samband därmed fattades beslut om en totalram av 966 milj.kr. i 1985 års prisnivå för rymdverksamheten inom industridepartementets område under budgetåren 1986/87—1989/90. Industrin förutsattes bidra med 60 milj.kr.
1989/90: NU40
18¶Av ramen beräknades 780 milj.kr. för det svenska deltagandet i det europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA). I detta organ är 13 europeiska stater medlemmar.
Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har alltså lagts på europeiskt samarbete. Det primära målet för ESA är etablerandet av en oberoende konkurrenskraftig europeisk rymdindustri. Verksamheten inom ESA omfattar ett grundprogram och ett vetenskapligt program, vilka båda är obligatoriska, och ett tillämpningsprogram bestående av ett antal delprogram i form av utvecklingsprojekt m.m. Varje land väljer vilka delprogram det vill delta i och med vilken ekonomisk insats det skall ske. Industrikontrakten i programmen skall i princip fördelas mellan de deltagande länderna i proportion till resp. lands insats.
Medlemsländernas bidrag till ESA:s obligatoriska program beräknas på grundval av bruttonationalprodukten (BNP). För Sveriges del betyder detta enligt uppgift en andel av 3,5 % för år 1990. Den svenska andelen av ESA:s totala budget — sålunda inkl. kostnaderna för de frivilliga delprogrammen — uppgår for innevarande år till 2,0 %. Denna andel har minskat något under senare år. Under perioden 1985—1989 har andelen varierat mellan 2,3 % och 2,7 %. Är 1987 fattades principbeslut om inriktningen på lång sikt av ESA:s verksamhet. Beslutet innebar bl.a. att utvecklingen av tre stora projekt skulle inledas — Ariane 5, Columbus och Hermes. Ariane 5 är en ny generation av den europeiska bärraketen Ariane, Hermes en rymdfarkost och Columbus ett system av bemannade och obemannade rymdplattformar. Regeringen lämnade år 1987 ett bemyndigande till statens delegation för rymdverksamhet, som är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor rörande rymd- och fjärranalysverksamheten, att delta i Ariane 5- och Hermesprojekten med svenska bidragsandelar om
2 % resp. 1,3 %. Ett motsvarande bemyndigande angående svenskt deltagande i Columbusprojektet med en andel av 1 % lämnades i juni 1989.
I propositionen (s. 419) redovisas förslag till riktlinjer för den fortsatta verksamheten på rymdområdet. Enligt regeringen bidrar ett utökat svenskt deltagande i ESA till att svenska företag på området får bättre förutsättningar för medverkan i det rymdteknologiska utvecklingsarbetet. Vidare förordas en breddning av den svenska rymdindustrin till nya teknikområden som delvis ligger utanför den etablerade rymdindustrins kompetens. För att svensk industris möjligheter till deltagande i ESA:s utvecklingsprojekt skall förbättras anser regeringen att vissa förberedande insatser bör kunna påbörjas härvidlag inom ramen för det nationella rymdprogrammet.
Riksdagen föreslås vidare för budgetåret 1990/91 anvisa ca 360,1 milj.kr. för svenskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet, m.m. och ca 60,9 milj.kr. för den nationella rymdverksamheten. Jämfört med innevarande budgetår innebär dessa förslag utökade anslag om 83,8 milj.kr. resp. 23,1 milj.kr. Det föreslås också att regeringen skall bemyndigas att under det kommande budgetåret ingå nya förpliktelser
1989/90:NU40
med betalningar under kommande budgetår inom en ram av 454,7 milj.kr. för europeiskt rymdsamarbete och en ram av 20,0 milj.kr. för den nationella rymdverksamheten.
I motion 1989/90:N43 (mp) krävs att förslagen avseende anslag till och bemyndiganderam för europeiskt rymdsamarbete skall avslås. Med hänsyn till behovet av resursförstärkningar till miljöförbättrande åtgärder anser motionärerna det inte vara försvarbart att betydande medel anslås till avancerade rymdprojekt. Ett liknande yrkande har framställts i motion 1989/90:N224 (mp) från allmänna motionstiden.
En ökad svensk bidragsandel i kommande, frivilliga program inom ESA förordas i motion 1989/90:N34 (m). Där erinras om att de svenska andelarna i Ariane 5-, Hermes- och Columbusprojekten alla ligger under Sveriges BNP-andel. Motionärerna föreslår ett uttalande av riksdagen till regeringen i frågan.
Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag till riktlinjer för den fortsatta rymdverksamheten. Förslaget i motion 1989/90:N34 (m) om att riksdagen skall uttala att Sverige i kommande ESA-program skall delta med en andel som motsvarar dess BNP avvisas av utskottet. Det bör samtidigt noteras att regeringens förslag till anslag för europeiskt rymdsamarbete innebär en ökning med ca 30 % jämfört med vad som har anvisats för innevarande budgetår. De föreslagna riktlinjerna tillstyrks alltså.
Vidare tillstyrker utskottet det aktuella anslaget och den aktuella bemyndiganderamen för europeiskt rymdsamarbete. Härav följer att motionerna 1989/90:N43 (mp) och 1989/90:N224 (mp) avstyrks i ifrågavarande delar.
Regeringens förslag till motsvarande anslag och bemyndiganderam för den nationella rymdverksamheten finner utskottet väl avvägda. De tillstyrks sålunda.
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
EG:s nu löpande ramprogram för forskning och utveckling, som sträcker sig t.o.m. år 1991, har en totalbudget på ca 47 miljarder kronor. Ramprogrammet är uppdelat på ett antal program, såsom miljö, medicin, informationsteknologi, telekommunikation och energi. Varje program har en fastlagd budget. Det övergripande syftet med de flesta programmen är att den europeiska industrins konkurrenskraft skall stärkas. EG:s industripolitiska programsatsningar har särskilt betonat informationsteknologi och telekommunikationsteknik.
De industriinriktade programmen har tidigare i princip varit öppna för deltagande endast för EG:s medlemsländer. Företagens projektkostnader finansieras normalt till 50 % genom bidrag från EG:s budgetmedel. Under senare år har det givits möjlighet för företag och institutioner från andra länder att delta på program- eller projektnivå, dock utan bidrag till finansieringen från EG.
1989/90:NU40
20¶Riksdagen har för innevarande budgetår anslagit totalt 16 milj.kr. för stöd till svenskt deltagande i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram. Härav har 15 milj.kr. anvisats efter förslag i 1989 års kompletteringsproposition (prop. 1988/89:150 bil. 11, 1988/89:NU36).
Regeringen föreslår nu i propositionen (s. 427) att det aktuella anslaget för nästa budgetår skall upptas till 61 milj.kr. Huvuddelen av medlen skall disponeras av STU. Samma belopp skulle ställas till förfogande under vartdera av de två därpå följande budgetåren. Enligt regeringen är det angeläget att svenska företag och institutioner ges förstärkta möjligheter att medverka i olika befintliga forsknings- och utvecklingsprogram inom EG. Det är också, menar regeringen, väsentligt att det finns en beredskap för stöd till svenskt deltagande inom nya områden som anses intressanta.
Motionsyrkanden om såväl högre som lägre anslagsnivåer föreligger. Förslag med förstnämnda syfte har framställts i motion 1989/90:N34 (m). Där förordas en höjning av anslaget till 100 milj.kr. Med hänsyn till storleken på EG:s budget för stöd till forskning och utveckling finner motionärerna regeringens förslag alltför blygsamt. Riksdagen bör för det aktuella ändamålet anslå endast 31 milj.kr., anförs det i motion 1989/90:N43 (mp). Motionärerna är av olika skäl kritiskt inställda till många av de berörda forskningsprojekten inom EG. De menar vidare att staten inte bör bekosta industriella tillämpningar inom teknikforskningen och föreslår ett uttalande av riksdagen av denna innebörd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag under de tre kommande budgetåren för stöd till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete. De här berörda delarna av motionerna 1989/90:N34 (m) och 1989/90:N43 (mp) avstyrks sålunda.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1989/90:N46 (vpk), som innehåller två nu aktuella yrkanden. Det första gäller inriktningen på transport- och teknikforskningen. Motionärerna beklagar bl.a. att regeringen inte har gjort några bedömningar av vilka alternativa teknologiska strukturer och utvecklingsvägar som kan vara möjliga nationellt eller internationellt inom dessa områden.
Frågor om forskningen på transportområdet behandlas av trafikutskottet (1989/90:TU26). Näringsutskottet går inte vidare in på denna fråga. I frågan om utveckling av alternativ högteknologi vill utskottet anföra följande.
Utskottet har vid olika tillfållen, senast hösten 1989 (1989/90:NU9 s. 35), avstyrkt liknande motionsyrkanden från vänsterpartiet kommunisterna, varvid partiets företrädare har reserverat sig. Bl.a. har hänvisats till att det nationella informationsteknologiprogrammet har tagit sikte på att förbättra möjligheterna att upprätthålla ett mått av tekniskt och industriellt oberoende på detta centrala teknikområde. Riksdagen har avslagit motionsyrkandena.
Utskottet ser inget motiv för ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Den nu aktuella delen av motion 1989/90:N46 (vpk) avstyrks därför.
1989/90:NU40
21¶Det andra yrkandet i motion 1989/90:N46 (vpk) går ut på att försvarsdepartementets engagemang i det europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet skall redovisas för riksdagen.
Mede! till det svenska informationsteknologiprogrammet har anvisats bl.a. över försvarsdepartementets huvudtitel. Det framgår av försvarsdepartementets del av propositionen (avsnitt 13, s. 121) att omfattningen av och den långsiktiga inriktningen på forskningen på försvarsområdet för närvarande övervägs inom regeringskansliet. En försvarspolitisk proposition har aviserats till våren 1991.
Enligt utskottets mening bör inte heller det nu berörda yrkandet i motion 1989/90:N46 (vpk) föranleda något initiativ av riksdagen. Motionen avstyrks alltså även i denna del.
Forskning för ett avfallssnålt samhälle
Miljöanpassad produktutveckling samt behandling och hantering av avfall Sr en alltmer växande betydelse, anförs det i propositionen. Enligt regeringen bör medel särskilt avsättas för forskning på dessa områden. I avsnitt 23 (miljödepartementet) i propositionen föreslås (s. 464) att till forskning kring avfallshantering 4 milj.kr. skall anslås för budgetåret 1990/91. Jordbruksutskottet har nyligen enhälligt tillstyrkt detta förslag. I avsnitt 21 (industridepartementet), som näringsutskottet har att behandla, framläggs (s. 433) vidare förslag om att 5 milj.kr. skall anvisas till forskning kring miljöanpassad produktutveckling. Denna forskning skall syfta till att främja en ökad inriktning på råvaror, tillverkningsprocesser m.m. som möjliggör ett från miljö- och resurshushållningssynpunkt lämpligt slutligt omhändertagande. I denna del av propositionen begärs också att riksdagen skall godkänna regeringens förslag till program för de båda nu nämnda forskningsinsatserna. Regeringen avser att tillsätta ett programråd som skall administrera stödet från de två anslagen. Rådet skall byggas upp under en treårsperiod.
Detta programråd bör inte tillsättas, anförs det i motionerna 1989/90:N40 (m) och 1989/90:N34 (m). Den aktuella verksamheten borde kunna stödjas och samordnas via något av de befintliga forskningsråden, sägs det i den förra motionen. I den senare anförs att STU bör fa ansvaret för den berörda forskningen.
Från miljöpartiets sida begärs i motion 1989/90:N43 att de medel som regeringen har föreslagit under de två nu aktuella anslagen skall tillföras den delegation för ekologisk teknik som partiet har föreslagit skola inrättas. Förslag härom har utskottet behandlat i det föregående. I motionen finns också ett yrkande som berör det aviserade programrådet. Motionärerna anser det vara positivt att detta råd inrättas men menar att också befintliga forskningsråd bör tilldelas medel från de båda anslagen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att S milj.kr. skall anslås till forskning kring miljöanpassad produktutveckling.
Vidare finner utskottet inte anledning att invända emot regeringens avsikt att inrätta ett programråd för de aktuella forskningsinsatserna.
1989/90:NU40
22¶Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna det i propositionen framlagda förslaget till program för forskningen för ett avfallssnålt samhälle. Med det sagda avstyrks motionerna 1989/90:N34 (m), 1989/90:N40 (m) och 1989/90:N43 (mp), alla i nu behandlad del.
Forskning om kooperativ verksamhet
I mitten av 1980-talet avtalade forskningsrådsnämnden och kooperationen om ett femårigt program för forskning kring kooperativ verksamhet. Programmet löper t.o.m. innevarande budgetår. Avsikten har varit att sammanlagt ca 2 milj.kr. skall ställas till förfogande varje år för olika forskningsprojekt. Dessa har bl.a. gällt statsvetenskapliga och sociologiska frågor samt ledarskapsfrågor inom kooperationen.
I motion 1989/90:N38 (s) krävs ett fortsatt statligt stöd till kooperationsforskning. Riksdagen borde därför i ett uttalande påtala vikten av att berörda organ uppmärksammar och avsätter medel för den aktuella forskningen. Vidare borde en fond för stöd till tvärvetenskaplig kooperationsforskning inrättas. Enligt motionärerna bör även kooperativa rådet ta initiativ till vissa insatser på området.
På uppdrag av kooperativa rådet har verksamheten inom programmet för kooperationsforskning utvärderats. Resultatet av denna utvärdering har hösten 1989 redovisats i rapporten Svensk kooperationsforskning inför 90-talet — En översikt av hittillsvarande utveckling med förslag till åtgärder (Ds 1990:2). I rapporten föreslås bl.a. ett nytt femårigt forskningsprogram. Något förslag härom har inte framlagts i propositionen.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1989/90:N38 (s) om vikten av en allsidig och kontinuerlig kooperationsforskning. Ett väsentligt inslag i arbetet med att stärka kooperationens roll i samhället är satsningar på forskning kring kooperativ verksamhet.
Enligt utskottets mening finns det dock inte skäl för ett initiativ av riksdagen i frågan. Utskottet förutsätter att regeringen bevakar utvecklingen på området och — om så erfordras — återkommer med förslag till åtgärder. Motion 1989/90:N38 (s) avstyrks med det sagda.
Forskning och inventering avseende torv
Motion 1989/90:N281 (m) från allmänna motionstiden innehåller fyra yrkanden om forskning och inventering avseende torv. Enligt det första skulle riksdagen besluta om ett utökat statligt stöd till såväl grundläggande som tillämpad forskning kring torv. Detta stöd borde enligt det andra yrkandet vara av långsiktig karaktär så att den svenska kompetensen på området kan bevaras. Det tredje yrkandet går ut på att ett centrum för forskningen på området skall inrättas i Umeå. Motionärerna begär slutligen att en omfattande inventering av landets torvmarker skall genomföras.
Utskottet har hösten 1989 (1989/90:NU9 s. 35) behandlat en delvis liknande motion (vpk). Härvid erinrades bl.a. om att Stiftelsen Svensk torvforskning stödjer forskning på området. Denna stiftelse bildades år 1983 av olika intressenter i torvnäringen och har som syfte att främja
1989/90:NU40
produktion och utnyttjande av torv. Stiftelsens verksamhet har hittills primärt varit inriktad på torven som energikälla, men under senare år har intresset vidgats till att avse också annan användning av torv. Bl.a. har med detta syfte ett samarbete inletts med Sovjetunionen. Forskning om torv bedrivs vidare med stöd från energiforskningsprogrammet. Utskottet påpekade vidare att olika utredningar under senare tid har tagit upp frågan om torvens miljöeffekter. Så gjorde bl.a. miljöavgiftsutredningen i sitt betänkande (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken — energi och trafik. Utredningen anförde (s. 263) att torvförbränning av miljöskäl bör beläggas med avgift för utsläpp av koldioxid. Dock konstaterades att under senare år omfattande investeringar har gjorts i anläggningar för brytning och förbränning av torv. Med hänsyn till att införandet av en koldioxidavgift för torv drastiskt skulle försämra de ekonomiska förutsättningarna för dessa investeringar föreslog utredningen att torvförbränning tills vidare skulle undantas från att beläggas med en sådan avgift. Regeringen har i proposition 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. anslutit sig till denna uppfattning. Det sägs i propositionen (s. 149) att det råder stor osäkerhet om nettoeffekten av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser vid brytning och förbränning av torv.
Bl.a. med hänvisning till att det fanns skäl för ytterligare analys av torvens miljöeffekter avstyrkte utskottet hösten 1989 den aktuella motionen. Denna fick stöd i en reservation (vpk). Riksdagen anslöt sig till utskottets förslag.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och menar att motion 1989/90:N281 (m) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen. Motionen avstyrks alltså.
Vissa regionala frågor
I fyra motioner från allmänna motionstiden har vissa regionala frågor kring teknisk forskning och utveckling tagits upp. Motion 1989/90:N243 (s) går ut på att ett träforskningsinstitut skall lokaliseras till Kalmar län. I motion 1989/90:N347 (c) krävs att nya forskningscentra skall etableras i Skåne. Ett uttalande av riksdagen till regeringen om att arbetet med miljöteknisk utveckling vid forskningsbyn IDEON i Lund och Malmö bör stimuleras, begärs i motion 1989/90:N305 (mp). Slutligen borde riksdagen enligt motion 1989/90:N343 (c) påtala att forsknings- och utvecklingsverksamheten i Västernorrlands län i hög grad är beroende av statligt stöd.
Riksdagen har upprepade gånger på förslag av utskottet, senast hösten 1989 (1989/90:NU9 s. 37), avslagit motionsyrkanden av liknande karaktär. Utskottet har anfört att statsmakterna inte bör ge sig in på bedömningar av angelägenheten av insatser i något visst län av det slag som här avses. Detta gäller enligt utskottets mening alltjämt. De aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.
1989/90:NU40
24 Energiforskning
1989/90: NU40
Bakgrund
Våren 1987 beslöt riksdagen om ett nytt treårsprogram för forskning och utveckling på energiområdet (prop. 1986/87:80 bil. 12, NU 1986/87:33). Riksdagen hade fyra gånger tidigare, åren 1975, 1978, 1981 och 1984, fattat beslut om liknande treårsprogram.
Beslutet år 1987 innebar att omfattning och inriktning av energiforskningsprogrammet under budgetåren 1987/88—1989/90 lades fast. Totalt för perioden avsattes ca 1 050 milj.kr. för stöd till energiforskningsinsatser. Huvuddelen av stödet — ca 882 milj.kr. — skulle användas för verksamheten inom det särskilda energiforskningsprogrammet. Resterande ca 168 milj.kr. beräknades för verksamhet som skulle integreras i berörda myndigheters ordinarie verksamhet. Dessa medel skulle anvisas över myndigheternas ordinarie basanslag.
Genom energifbrskningsprogrammet fördelas statens stöd till den berörda forskningen. Programmet är ett instrument för styrning av forskningen så att denna effektivt kan medverka till att skapa förutsättningar för de energipolitiska mål som statsmakterna har beslutat om. De övergripande riktlinjerna och omfattningen av verksamheten fastställs av riksdagen. Det tillkommer vidare riksdagen att för varje budgetår anslå medel för energiforskningen. För innevarande budgetår har riksdagen anslagit 293,6 milj.kr. till energiforskningsprogrammet. Den närmare fördelningen av anvisat belopp på olika program görs av regeringen. Det åligger också regeringen att utfärda föreskrifter för programorganens uppgifter och organisation, ärendenas handläggning m.m. De berörda organen planerar forsknings- och utvecklingsverksamheten inom resp. område, samordnar aktiviteterna med andra stödgivande organ, tar initiativ till projekt, fördelar det statliga stödet samt följer och utvärderar projekten.
Statligt finansierade forskningsinsatser inom detta område förekommer även utanför energiforskningsprogrammets ram. Sådan verksamhet bedrivs bl.a. av statens råd för byggnadsforskning och statens vattenfalIsverk (Vattenfall). Till denna forskning kommer de satsningar som görs av den övriga kraftindustrin och andra grenar av näringslivet.
Efter beslut av regeringen tillkallades år 1988 en särskild utredare (stadsdirektör Ingemar Skogö) med uppgift att lämna förslag till statens fortsatta stöd till energiforskningen. Utredningen, som antog namnet energiforskningsutredningen, redovisade i juni 1989 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1989:48 och 49) Energiforskning för framtiden — Förslag till statligt program den 1 juli 1990—30 juni 1993 för forskning inom energiområdet m.m. Utredningen anser att systemet med ett särskilt energiforskningsprogram bör fortsätta och lämnar förslag till omfattningen av och inriktningen på verksamheten under de tre kommande budgetåren. Utredningens förslag har remissbehandlats. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter har publicerats av miljö- och energidepartementet (Ds 1990:18).
Riktlinjer för energiforskningen
1989/90:NU40
I enlighet med energiforskningsutredningeiis förslag föreslås i propositionen (s. 434 f.) ett nytt treårigt energi forskningsprogram. Enligt regeringen bör staten i första hand stödja grundforskningen på området. Kraftföretagen och andra industriella aktörer borde liksom hittills aktivt svara för utveckling och kommersialisering av ny energiteknik. Energiforskningsprogrammet bör enligt regeringen vara inriktat på att stödja sådan teknik som kan komma till praktisk användning efter år 2000. Tre huvuduppgifter för energiforskningsprogrammet anges, nämligen -att
bygga upp baskompetensen på området,
-att underlätta omställningen av energisystemet vid kärnkraftsaweck lingen,
och
-att möjliggöra en anpassning av energisystemet till ökad miljö- och
klimathänsyn.
De nuvarande programmen inom energiforskningsprogrammet är inriktade huvudsakligen på tillförsel resp. användning av energi. Regeringen anser att det kommande energiforskningsprogrammet bör indelas främst efter skilda teknikområden. Enligt regeringens förslag skall energiforskningsprogrammet inrymma nio program. För nästa budgetår föreslås riksdagen anvisa 343,8 milj.kr. till denna verksamhet. Fördelningen av dessa medel på olika program framgår av propositionen (s. 438). Utöver detta stöd har regeringen under vissa andra anslag beräknat totalt 28,6 milj.kr. för energiforskningsinsatser som skall integreras i berörda myndigheters ordinarie verksamhet. För de två därpå följande budgetåren skall anslagen till energiforskningen prisoch löneomräknas. Från anslagen till energiforskningsprogrammet för budgetåren 1991/92 och 1992/93 skall dock 4 milj.kr. resp. 10 milj.kr. avsättas till det i det föregående behandlade teknikvetenskapliga forskningsrådet. Utskottet återkommer till frågan om anslag till energiforskningen i ett följande avsnitt.
Enligt regeringen är det angeläget att kommunerna i större omfattning än för närvarande engagerar sig i arbetet med att utveckla ny teknik för omställningen av energisystemet. Regeringen avser därför att ta upp överläggningar med kommunerna och andra berörda aktörer för att närmare klarlägga formerna för ett sådant utökat engagemang från kommunernas sida.
Energiforskningsutredningen har föreslagit att energiteknikfonden, som inrättades år 1988 efter beslut av riksdagen (prop. 1987/88:90, NU 1987/88:40), i ökad utsträckning skall utnyttjas för stöd till energiprojekt av utvecklingskaraktär. Från denna fond får — enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. — lämnas stöd till projekt inom energiområdet med något av vissa angivna syften. Det kan gälla utveckling, provning eller demonstration av ny teknik eller system där ny teknik utnyttjas, användning av nyutvecklad teknik vid uppförandet av en fullskaleanläggning i fall då projektet är förenat med stora kommersiella risker och slutligen uppförande av småskaliga el- eller värmeproduktionsanläggningar som utnyttjar nyut -
vecklad teknik eller beprövad teknik i nya tillämpningar. Till energiteknikfonden överfördes vissa tidigare avsatta medel. Vidare medgav riksdagen att inkomster som svarar mot 10 kr. per m3 olja av den särskilda skatten på oljeprodukter — vid dåvarande oljeförbrukning ca 100 milj.kr. per år — skulle 0 fbnderas hos riksgäldskontoret och disponeras för energiteknikfonden. Det meddelas i propositionen att regeringen avser att återkomma till frågan om eventuella förändringar av energiteknikfondens inriktning i den energipolitiska proposition som är avsedd att bli avlämnad till riksdagen hösten 1990.
Alla oppositionspartier utom folkpartiet har framställt yrkanden om riktlinjer för energiforskningen.
I motion 1989/90:N36 (m) konstateras att ett betydande statligt stöd har anslagits till forskning och utveckling på energiområdet under de senaste femton åren. Trots detta, anförs det, har inga nya kommersiella genombrott gjorts. Motionärerna anser att nya avvägningar måste göras inom energiforskningsområdet. Bl.a. borde klimatforskningen prioriteras. Det är också angeläget att det skapas klarhet i hur det ökande behovet av elkraft skall kunna tillgodoses. Vidare, sägs det i motionen, är det viktigt att de olika forskningsinsatserna på området samordnas. Det erinras om att Vattenfall har beslutat att investera totalt 1 miljard kronor i ett tioårigt bioenergiprojekt. Detta borde leda till att de statliga anslagen till forskningen på detta område reduceras. Motionärerna är tveksamma till att introduktionen av ny energiteknik skall planläggas i statliga program. De föreslår att anslaget till energiforskningsprogrammet skall minskas med 51,8 milj.kr. jämfört med vad regeringen har föreslagit; någon specifikation av hur denna reduktion skulle fördelas på olika program lämnas inte.
Det måste skapas resurser som möjliggör för små, oberoende aktörer att kunna hävda sig på energimarknaden, anförs det i motion 1989/90:N45 (c). Därför borde energiforskningsprogrammet kompletteras med den energins utvecklingsfond som centern i annat sammanhang — motion 1989/90:N446 (c) — har föreslagit skola inrättas. Enligt detta förslag skulle fonden finansieras med en särskild avgift med 2 öre per kWh på all elenergi. Fondmedlen, vid nuvarande elproduktion ca 2,5 miljarder kronor, skulle användas för stöd till investeringar som syftar till energihushållning och effektivare energianvändning eller till alternativ energiproduktion. Av fondens medel skulle 100 milj.kr. avsättas för stöd till riskfyllda och tekniskt avancerade energiprojekt. Företrädare för centern har i motion 1989/90:N421 från allmänna motionstiden krävt ökade forskningsinsatser rörande bioenergi. Genom forskning och utveckling kan den mångfald av grödor skapas som möjliggör att odlingslandskapets karaktär kan bevaras, heter det i motionen.
Vänsterpartiet kommunisterna kan i stort sett ansluta sig till regeringens förslag till riktlinjer för energiforskningen, anförs det i motion 1989/90:N37 (vpk). Dock bör enligt motionärerna forskningen ha som mål att energisystemet skall anpassas så att det inte har negativ inverkan på miljön och klimatet. Med anledning härav borde forskningen kring förnyelsebara energikällor prioriteras.
1989/90:NU40
27 Motion 1989/90:N43 (mp) innehåller tre yrkanden som rör riktlinjer för energiforskningen. Enligt det forsta borde riksdagen besluta om en höjning av anslagen till forskning kring energisnål teknik för det kommande budgetåret med 90 milj.kr. jämfört med vad regeringen har föreslagit. Vidare borde riksdagen fatta beslut om att till programmen i energiforskningsprogrammet som rör bränsle-, förbrännings- och värmeteknik skall utöver vad regeringen har föreslagit totalt 90 milj.kr. anvisas. Härav skulle 60 milj.kr. avsättas för ytterligare forskning kring biobränslen och deras förädling till biogas eller metanol och 30 milj.kr. för ytterligare forskning kring vindenergi. Det tredje aktuella yrkandet i motionen gäller konsekvensanalyser inom forskningen. Motionärerna anser att sådana analyser, om de över huvud taget förekommer, görs för sent vid utvecklingen av t.ex. en ny teknik. På detta sena stadium, fortsätter motionärerna, kan man av ekonomiska skäl normalt inte avbryta utvecklingen oavsett vad analysen har givit för resultat. Okade forsknings- och utvecklingsinsatser i fråga om vindkraft begärs också i motion 1989/90:N39 (mp). Enligt motionärerna bör nationella mål för introduktionen av vindkraft sättas upp. Med utgångspunkt i dessa borde det tillses att erforderliga förutsättningar för utveckling och framtagning av fungerande prototyper och systemlösningar på området skapas. I detta sammanhang behandlar utskottet också ett yrkande i motion 1989/90:N480 (mp) från allmänna motionstiden. Detta går ut på att den grundläggande forskningen kring biogas skall intensifieras. På längre sikt, anför motionärerna, kan biogastekniken utvecklas till ett slagkraftigt alternativ såväl för den lokala avfallshanteringen som för energiförsörjningen på landsbygden.
Ett stort antal motionsyrkanden om energipolitiken har väckts under allmänna motionstiden och hänvisats till näringsutskottet. Dessa gäller bl.a. riktlinjer för energipolitiken, energihushållning, kärnkraftsavveckling och frågor om olika bränslen. Utskottet har beslutat föreslå riksdagen att behandlingen av yrkanden som gäller energipolitikens inriktning skall uppskjutas till riksmötet 1990/91, så att de kan tas upp i anslutning till den proposition om den framtida energipolitiken som regeringen avser att avlämna till riksdagen hösten 1990. Inom utskottet har centerns, vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets företrädare reserverat sig mot utskottets här nämnda beslut. Talmanskonferensen har lämnat utskottets anmälan om det planerade uppskovet utan erinran.
Bland de motioner vars behandling sålunda uppskjuts till nästa riksmöte ingår sådana som har nära anknytning till dem som utskottet nu har att ta upp. Utskottet avser härvid närmast motioner om utvecklingen av vindkraft (c; vpk; mp), om tillsättande av en biobränslekommission (fp) och om andra åtgärder för att utvecklingen av bioenergi skall främjas (c; vpk; mp). Till denna grupp hör även den i det föregående nämnda motionen 1989/90:N446 (c) med krav på inrättande av en energins utvecklingsfond.
Det bör alltså observeras att utskottet i det följande inte går in på frågor om energipolitikens inriktning m.m. utan endast tar upp förslag
1989/90:NU40
och yrkanden rörande riktlinjer för energiforskningen. Frågor om energibeskattningen m.m. har utskottet behandlat i ett yttrande (1989/90:NUlOy) som i dagarna har avlämnats till skatteutskottet.
Utskottet vill i frågan om riktlinjer för energiforskningen anföra följande.
I enlighet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att den statligt finansierade forskningen inom energiområdet- bör inriktas mot grundforskning och mer långsiktigt tillämpad forskning. Därigenom kan en baskompetens byggas upp som är nödvändig för att nya tekniska lösningar inom energiförsörjningen skall kunna utvecklas. Även de två andra huvuduppgifter för energiforskningsprogrammet som skisseras i propositionen, nämligen att underlätta omställningen av energisystemet vid kärnkraftsawecklingen och att möjliggöra en anpassning av energisystemet till ökad miljö- och klimathänsyn, kan utskottet ansluta sig till. Beträffande den sistnämnda uppgiften finner utskottet ingen avgörande skillnad mellan vad som sägs i propositionen och vad som begärs i motion 1989/90:N37 (vpk). Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av den aktuella delen av denna motion synes inte erforderligt.
Liksom hittills bör, menar utskottet, kraftföretagen och andra industriella aktörer svara för utveckling och kommersialisering av ny energiteknik. Utskottet är inte här berett att pröva förslaget från centerns sida om inrättande av en energins utvecklingsfond. Som tidigare nämnts har behandlingen av motion 1989/90:N446 (c) med krav härom uppskjutits till nästa riksmöte.
Vidare instämmer utskottet i vad som anförs i motionerna 1989/90:N39 (mp), 1989/90:N43 (mp), 1989/90:N421 (c) och
1989/90:N480 (mp) om att en ökad vindkraftsproduktion och en ökad användning av bioenergi och biogas är angelägen. Enligt utskottets mening bör dock riksdagen inte fatta beslut om högre anslagsnivåer för forskningen på dessa områden än vad som regeringen har beräknat i sitt förslag till energiforskningsprogram. Utskottet finner heller inte skäl till något uttalande av riksdagen i dessa frågor. De nyssnämnda motionerna avstyrks följaktligen i denna del. Under nästa riksmöte kommer, som har redovisats i det föregående, motioner med andra krav på åtgärder rörande utvecklingen för de nu nämnda områdena att behandlas.
Med det anförda tillstyrks propositionen såvitt gäller nu behandlade riktlinjer för energiforskningen. Härav följer att utskottet avstyrker även den här berörda delen av motion 1989/90:N36 (m).
I motion 1989/90:N462 (c) från allmänna motionstiden begärs att statligt stöd till forskningsinsatser på miljö- och energiområdet även skall kunna omfatta praktiska tillämpningar av ny teknik. Projekt som har passerat det rena forskningsstadiet men som ännu inte har nått utvecklingsnivån att kunna kommersialiseras har enligt motionärerna svårt att erhålla erforderligt ekonomiskt stöd.
En liknande motion (c) avstyrktes av utskottet våren 1989. Utskottet (1988/89:NU25 s. 68) erinrade om att stöd från den här tidigare
1989/90.NU40
nämnda energiteknikfonden kan lämnas till projekt vars ändamål är att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik. Motionen fick stöd i en reservation (c, vpk, mp). Riksdagen följde utskottet.
Utskottet finner inte anledning till ändrat ställningstagande. Den nu berörda delen av motion 1989/90:N462 (c) avstyrks således.
Studsvik AB
Studsvik AB (tidigare AB Atomenergi) byggdes upp under utvecklingen av det svenska kärnkraftsprogrammet. I enlighet med statsmakternas intentioner började företaget under 1970-talet att engagera sig i projekt utanför kärnenergiområdet. Tillsammans med dotterbolag har företaget för närvarande ca 850 anställda.
Verksamheten vid Studsvik var från början helt anslagsfiriansierad. Numera svarar de statliga anslagen för endast ca 10 % av företagets totala intäkter. För innevarande budgetår har riksdagen över ett särskilt anslag anvisat 48 milj.kr. till Studsvik (prop. 1988/89:100 bil. 16, 1988/89:NU25). Enligt regeringen bör statens bidrag till verksamheten vid Studsvik i fortsättningen anvisas via energiforskningsprogrammet. Den forskning och utveckling som bedrivs inom företaget har, sägs det i propositionen (s. 442), stor betydelse i samband med den pågående omställningen av energisystemet. För nästa budgetår har regeringen beräknat ett statligt stöd till Studsvik om totalt 63 milj.kr. Stödet fördelar sig på dels ett bidrag om 20 milj.kr. till icke-kärnteknisk forskning och utveckling, dels ett driftsbidrag om 24 milj.kr. för R2-reaktorn, dels ett bidrag om 19 milj.kr. för övrig kärnteknisk forskning och utveckling. I linje med vad energiforskningsutredningen har föreslagit aviserar regeringen tillsättandet av ett programråd med uppgift att styra användningen av statens stöd till den icke-kärntekniska forskningen och utvecklingen vid Studsvik. Frågan om R2-reaktorns användning inom forskningen bör enligt regeringen analyseras ytterligare. Det meddelas i propositionen att naturvetenskapliga forskningsrådet kommer att ges i uppgift att utvärdera den reaktorbaserade naturvetenskapliga forskning som bedrivs vid R2-reaktorn. Det statliga stödet till den övriga kärntekniska forskningen och utvecklingen vid Studsvik kommer övergångsvis att transfereras via detta forskningsråd.
Den icke-kärntekniska verksamheten vid Studsvik bör inte särbehandlas i förhållande till annan forskning, anförs det i motion 1989/90:N36 (m). Motionärerna är kritiska till regeringens planer på att tillsätta ett programråd för den nämnda verksamheten vid företaget. De menar att statens stöd till denna verksamhet bör utgå via STU eller statens energiverk.
I motion 1989/90:N45 (c) begärs att det statliga bidraget till den kärntekniska verksamheten vid Studsvik skall minskas med totalt 30 milj.kr. jämfört med regeringens förslag; dessa medel borde i stället anslås till STU för utökat stöd till enskilda uppfinnare och till insatser för målinriktad forskning inom informationsteknologiområdet med
1989/90:NU40
utgångspunkt i småföretagens behov. Förslag härom har utskottet behandlat i det föregående. Enligt motionärerna bör kärnkraftsföretagen svara för huvuddelen av kostnaderna för den kärntekniska verksamheten. Också i motionerna 1989/90:N37 (vpk) och 1989/90:N43 (mp) krävs en minskning av statens stöd till nämnda verksamhet vid Studsvik. Stödet bör enligt den förra motionen minskas med 21 milj.kr. och enligt den senare med 28,5 milj.kr. i förhållande till förslaget i propositionen. Dessa medel borde utnyttjas som stöd till utökad forskning och utveckling kring förnyelsebara energikällor resp. energiteknik i bebyggelse. Ett yrkande i motion 1989/90:N413 (mp) från allmänna motionstiden går också ut på att statens bidrag till verksamheten vid Studsvik skall minskas med 28,5 milj.kr.
Regeringens förslag till riktlinjer rörande forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Studsvik ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida och tillstyrks alltså. Utskottet har heller inget att invända emot de i propositionen angivna beloppen för statens stöd under budgetåret 1990/91 till de olika verksamheterna vid företaget. Av det sagda följer att utskottet avstyrker alla här aktuella motionsyrkanden.
Vissa planerings- och organisationsfrågor m.m.
Energiforskningsnämnden, som inrättades år 1982, har inom det nuvarande energiforskningsprogrammet ansvar för programmet Allmänna energisystemstudier (AES). Vidare genomför nämnden löpande utvärderingar av olika frågor med anknytning till energiforskning. Det ankommer också på nämnden att handha vissa statistik- och informationsfrågor. Ca 20 personer är för närvarande anställda vid nämnden. Denna har tidigare haft ansvar för ytterligare program inom energiforskningsprogrammet.
I propositionen (s. 439) föreslås att ansvaret för AES-programmet i fortsättningen skall delas av statens energiverk och forskningsrådsnämnden. Enligt regeringen är det av stor betydelse att det finns samband mellan insatserna inom detta program och mer tekniskt inriktade systemstudier inom andra program i energiforskningsprogrammet. Det är vidare, menar regeringen, angeläget att AES-programmet får en koppling till den systemstudieverksamhet på miljöområdet som i en annan del av propositionen (s. 306) har föreslagits skola byggas upp vid forskningsrådsnämnden. Regeringen har för det kommande budgetåret beräknat ett medelsbehov för AES-programmet om totalt 8 milj.kr., med lika stor andel till de båda aktuella programorganen. Enligt regeringen bör statens energiverk ges ett övergripande ansvar för samordning mellan berörda myndigheter inom energiforskningsprogrammet.
Vidare föreslås i propositionen (s. 443) att energiforskningsnämnden skall avvecklas den 1 juli 1990. Utvärderingar av forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet skall i stället fullgöras av en särskild grupp som regeringen avser att tillsätta. Ledamöterna i gruppen skall vara fristående från regeringskansliet och från de olika
1989/90:NU40
programorganen inom energiforskningsprogrammet. De skall rekryteras från energibranschen, kommuner och högskolan. Till gruppen skall ett mindre kansli med egna utredningsresurser knytas. Regeringen utgår från att kompetensen hos energiforskningsnämndens personal kan tas till vara inom energiforskningsorganisationen. Statens energiverk har i mars 1990 fått i uppdrag av regeringen att förbereda en avveckling av nämnden. En utgångspunkt för uppdraget är att energiverket den 1 juli 1990 skall överta samtliga förpliktelser inom energiforskningsnämndens förvaltningsanslag, inkl. arbetsgivaransvaret för vid nämnden då anställd personal.
Regeringens förslag om avveckling av energiforskningsnämnden möter kritik i motioner från företrädare för moderata samlingspartiet, centern och miljöpartiet.
Det synes ologiskt och omotiverat att inrätta ett nytt organ med uppgifter som redan utförs av en nu verkande myndighet, anförs det i motion 1989/90:N36 (m). Motionärerna menar vidare att det är olämpligt att dela upp ansvaret för AES-programmet på två huvudmän. Om energiforskningsnämnden inte bibehålls borde ansvaret och avsatta medel för detta program överföras till det i det föregående diskuterade teknikvetenskapliga forskningsrådet. I partimotionen 1989/90:N40 (m) påtalas vikten av att energiforskningsprojekten fortlöpande utvärderas. Resultaten av dessa utvärderingar borde ligga till grund för beslut om fortsatta insatser.
I motion 1989/90:N45 (c) sägs att det finns ett stort och växande behov av att bygga upp en kompetens vid sidan av statens energiverk för utvärdering och uppföljning av insatser på energjforskningsområdet; energiforskningsnämnden borde därför fa fortsätta sin verksamhet. Nämnden bör enligt motionärerna även fa behålla ansvaret för AESprogrammet. De medel som har beräknats för detta program borde därför överföras till nämnden. För dess förvaltningskostnader m.m. borde vidare 9,5 milj.kr. anvisas. Ett liknande förslag om att nämnden skall bibehållas och att någon särskild grupp för utvärdering av energiforskningsinsatserna inte skall tillsättas framställs i motion 1989/90:N41
(c).
Också i motion 1989/90:N43 (mp) krävs att energjfbrskningsnämnden skall bibehållas och att nämnden även fortsättningsvis skall ansvara för AES-programmet. För nästa budgetår borde 20 milj.kr. avsättas för nämndens verksamhet.
Beträffande förslaget om avveckling av energiforskningsnämnden vill utskottet anföra följande.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att energiforskningsnämnden bör avvecklas. De nuvarande uppgifterna för nämnden är inte av sådan omfattning att de motiverar att energiforskningsnämnden bibehålls som fristående myndighet. Utskottet har inget att erinra emot att en särskild grupp tillsätts för utvärdering av energiforskningsinsatserna i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Samtidigt noterar utskottet att regeringen utgår från att kompetensen hos energiforskningsnämndens personal kommer att tas till vara inom energiforskningsorganisationen. Enligt utskottets mening bör det eftersträvas
1989/90.NU40
att den personal vid nämnden som är sysselsatt med utvärderingsverksamhet i möjligaste mån hålls samman även fortsättningsvis, så att den kunskap på området som har upparbetats inom gruppen inte går förlorad.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Med det sagda avstyrks nu berörda delar av motionerna 1989/90:N36 (m), 1989/90:N40 (m), 1989/90:N41 (c), 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp).
I frågan om ansvaret för AES-programmet vill utskottet anföra följande.
Utskottet anser att det är värdefullt att energiforskningen ses i ett vidare perspektiv än enbart det som energipolitiken ger och att därvid ett samband etableras med den verksamhet som bedrivs av forskningsrådsnämnden. Enligt utskottets mening måste det ifrågasättas om det är ändamålsenligt att splittra ansvaret för AES-programmet, med dess relativt begränsade medel, på två huvudmän. Utskottet anser att ansvaret bör samlas hos en myndighet och föreslår att statens energiverk tilldelas uppgiften att vara programorgan för detta program. Utskottet förutsätter att ett erforderligt samband mellan statens energiverk och forskningsrådsnämnden kan upprätthållas även med en sådan organisation. Av det anförda följer att de nu aktuella delarna av motionerna 1989/90:N36 (m), 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp) avstyrks.
I motion 1989/90:N464 (mp) från allmänna motionstiden föreslås att energiforskningsnämnden skall ges i uppdrag att göra en översiktlig bedömning dels av behovet av energi, dels av hur detta behov skall kunna tillgodoses på ett miljövänligt sätt.
På regeringens uppdrag har statens energiverk och statens naturvårdsverk i en'gemensam rapport, som publicerades i december 1989, redovisat hur en svensk miljöanpassad energiförsörjning kan utformas. Rapporten har remissbehandlats och kommer att ingå i underlaget för den energipolitiska proposition som regeringen avser att avlämna till riksdagen hösten 1990. Utskottet har, som tidigare nämnts, med reservation från centerns, vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets företrädare beslutat föreslå riksdagen att behandlingen av motioner som gäller energipolitikens inriktning skall uppskjutas till riksmötet 1990/91, så att de kan tas upp i anslutning till nyssnämnda proposition.
Frågor om energiförsörjningen kommer att aktualiseras under nästa riksmöte då energipolitiken får en samlad behandling. Utskottet finner inte skäl att i det nu aktuella sammanhanget pröva förslag kring utformningen av energiförsörjningen. Utskottet avstyrker därför motion 1989/90:N464 (mp).
Ett annat uppdrag till energiforskningsnämnden föreslås i motion 1989/90:N39 (mp). Detta uppdrag gäller vätgas. Enligt motionärerna bör det uppdras åt nämnden att kartlägga vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som krävs för att vätgasens möjligheter som energibärare
3¶Riksdagen 1989/90. 17 sami Nr 40
1989/90:NU40
33 Rättelse: S. 37 rad 19, S. 39 rad 12 och S. 43 rad 19 Står: reservationsanslag Rättat till: förslagsanslag
skall kunna tas till vara. På basis av denna sammanställning borde regeringen under nästa riksmöte återkomma med förslag till erforderliga åtgärder.
Riksdagen behandlade under våren 1989 motioner (fp; c; vpk) med krav på ökade insatser för att utvecklingen på vätgasområdet skulle stimuleras. Utskottet (1988/89:NU25 s. 70) anförde att vätgasen på lång sikt kan komma att spela en viktig roll i energiförsörjningen. En kombination av solen som energikälla och — via elektrolys — vätgas som energibärare ter sig, fortsatte utskottet, mycket tilltalande från såväl miljö- som energisynpunkt. Med hänsyn bl.a. till de forskningsinsatser på området som stöds från olika program inom energiforskningsprogrammet fenn utskottet inte anledning till någon åtgärd av riksdagen i saken. Motionerna följdes upp i en reservation (fp, c, vpk). Där begärdes att en utredning skulle tillsättas med uppgift att kartlägga behovet av ytterligare stödinsatser på området. Riksdagen följde utskottet.
Enligt utskottets mening bör inte heller den nu aktuella motionen föranleda något initiativ av riksdagen beträffande utvecklingen på vätgasområdet. Utskottet vill återigen hänvisa till de forsknings- och utvecklingsinsatser som inom ramen för energiforskningsprogrammet bedrivs angående vätgastekniken. Det berörda yrkandet i motion 1989/90-.N39 (mp) avstyrks sålunda.
Forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar
År 1987 föreslog dammsäkerhetsutredningen i sitt betänkande (SOU 1987:64) Dammsäkerhet och skydd mot översvämningar bl.a. att ett program för forskning om orsakerna till översvämningar skulle initieras. Denna utredning hade efter beslut av regeringen tillkallats år 1985 mot bakgrund av då inträffade översvämningar. Enligt utredningen borde Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) åläggas ansvaret för den aktuella forskningen. SMHI har på regeringens uppdrag utarbetat ett program för denna forskning.
Enligt regeringen finns det från energisynpunkt behov av att initiera forskning om orsaker till översvämningar som komplement till den forskning på området som finansieras av kraftföretagen. I propositionen (s. 445) lämnas information om att regeringen har för avsikt att anslå högst 3 milj.kr. under en treårsperiod för en sådan forskningsinsats. Denna skall därefter utvärderas. En särskild programkommitté kommer att tillsättas med uppgift att leda forskningsverksamheten.
Utskottet har inget att erinra mot vad som i denna fråga har anförts i propositionen. De angivna riktlinjerna för forskningen rörande dammsäkerhet och översvämningar tillstyrks alltså.
1989/90: NU40
34 Anslag till energiforskningen
Regeringen föreslår som tidigare nämnts att riksdagen skall anslå 343,8 milj.kr. till energiforskningsprogrammet för budgetåret 1990/91. Därtill kommer att medel om totalt 28,6 milj.kr. för vissa energiforskningsinsatser har inkluderats i de förslag till myndighetsanslag som redovisas i andra delar av propositionen.
I motion 1989/90:N36 (m) begärs, som har redovisats i det föregående, att riksdagen skall anvisa endast 292,0 milj.kr. till energiforskningsprogrammet. Motionärerna framhåller att inte bara staten utan också kraftproducenterna och andra intressenter inom energibranschen avsätter medel för forskning och utveckling på energiområdet.
Från miljöpartiets sida krävs i motion 1989/90:N43 att riksdagen till energiforskningsprogrammet skall anslå 200 milj.kr. mer än vad regeringen har föreslagit. Denna merkostnad för staten skulle Vattenfall åläggas att finansiera. Enligt motionärerna bör riksdagen sålunda under det aktuella anslaget anvisa 543,8 milj.kr. Höjningen av anslaget skulle utnyttjas för ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser kring förnyelsebara energikällor (90 milj.kr.) och energisnål teknik (90 milj.kr.) samt för energiforskningsnämndens verksamhet (20 milj.kr.). Dessa förslag har utskottet behandlat i tidigare avsnitt.
I det föregående har också behandlats förslaget i motion 1989/90:N45 (c) om en minskning i förhållande till regeringens förslag av statens stöd till den kärntekniska verksamheten vid Studsvik med totalt 30 milj.kr.; dessa medel skulle i stället användas för forskningsinsatser utanför energiforskningsprogrammet. Något yrkande om en motsvarande minskning av anslaget till energiforskningsprogrammet har inte framställts i motionen. Vid utskottsbehandlingen har det emellertid från motionärernas sida klargjorts att man med motionen har avsett att en sådan minskning skall komma till stånd.
Utskottet har i samband med behandlingen av olika frågor kring energiforskningsprogrammet diskuterat medelsbehovet med utgångspunkt i regeringens beräkning och motionärernas skilda förslag. Utskottet föreslår nu att riksdagen, med de förbehåll som anges i det följande, för budgetåret 1990/91 anvisar medel till energiforskningsprogrammet i enlighet med vad som föreslås i propositionen. I den mån riksdagens ställningstaganden till motionsyrkanden som har behandlats i det föregående innebär att mindre belopp skall stå till förfogande än vad regeringen har föreslagit får det överlåtas till regeringen att hålla inne överskjutande medel. För den händelse riksdagens beslut medför krav på ytterligare medel torde det få ankomma på regeringen att föreslå att dessa skall anvisas på tilläggsbudget. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.
Alltsedan energiforskningsprogrammen startades har regeringen haft bemyndigande av riksdagen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även för flera år efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden har lämnats för att kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten skall möjliggöras. För åtaganden avseende budgetåret
1989/90:NU40
1991/92 och de fern därpå följande budgetåren har beräknats belopp av högst resp. 270 milj.kr., 220 milj.kr., 150 milj.kr., 100 milj.kr., 75 milj.kr. och 75 milj.kr. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att under nästa budgetår ikläda staten ekonomiska förpliktelser som, inberäknat redan fattade beslut, innebär åtaganden enligt vad som nu har nämnts.
Krav på lägre nivåer för dessa åtaganden framställs i motion 1989/90.N36 (m). För budgetåret 1994/95 har — troligtvis av misstag — inget förslag till bemyndiganderam lämnats av motionärerna. För övriga aktuella budgetår föreslås riksdagen fastställa ramarna till resp. 235 milj.kr., 190 milj.kr., 130 milj.kr., 65 milj.kr. och 65 milj.kr.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker sålunda det berörda motionsyrkandet.
Vissa övriga frågor
Solaktivitet kallas alla de fenomen på solytan och i solatmosfären som periodiskt ändrar sin karaktär. Vilka effekter på människan och naturen har den varierande solaktiviteten, frågas det i motion 1989/90:N35 (c). Motionären anser att det krävs betydande forskning på området och framställer tre yrkanden i saken. Enligt det första skulle ett forskningsprojekt komma till stånd med uppgift dels att klarlägga sambandet mellan solens aktivitet och klimatförändringar, dels att utarbeta metoder för att förhindra att el- och telenäten påverkas av solaktiviteten. Vidare skulle enligt det andra yrkandet ett tvärvetenskapligt projekt om sambanden mellan solaktivitet och effekterna av elektromagnetiska fält m.m. initieras. Det tredje yrkandet går ut på att allmänheten skall ges ökad information om solaktiviteten och dess påverkan.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte avgöra behovet av sådana insatser som föreslås i motionen. Det är frågor som berörda forskningsinstitutioner och myndigheter har att fatta beslut om. Motionen avstyrks följaktligen.
Norra Uppland bör utses till ett försöksområde för utveckling av energiteknik, anförs det i motion 1989/90:N440 (s). Motionärerna anser att en samordning av forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet bör komma till stånd i en bestämd region, så att det ges möjlighet att pröva en ny energipolitik. De menar att norra delen av Uppland är ett lämpligt område härför. Riksdagen borde hos regeringen begära att det i denna region tillskapas ett sådant projekt.
Riksdagen har under senare år vid flera tillfällen avslagit motioner av liknande innebörd som den nu aktuella. Senast våren 1989 avslogs en sådan motion (vpk) på förslag av utskottet (1988/89:NU25 s. 71). Utskottet ansåg det närmast vara en angelägenhet för resp. lokala intressenter att ta de initiativ som erfordrades för att förslaget skulle bli prövat. En reservation (vpk) avgavs till förmån för motionen.
Utskottet finner inte nu anledning till ändrat ställningstagande. Motionen avstyrks.
1989/90:NU40
36 Hemställan
1989/90:NU40
Utskottet hemställer
Teknisk forskning och utveckling
1. beträffande informationsteknologi
att riksdagen avslår motion 1989/90:N45 yrkande 3,
2. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 1 momenten 1 och 2 och punkt F 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 2 och 3, motion 1989/90:N45 yrkande 2 och motion 1989/90:N224 yrkandena 16, 19 och 20
dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 818 815 000 kr., dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursramen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 avseende styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling, dels till Styrelsen för teknisk ut veckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86 368 000 kr.,
res. 1 (c) res. 2 (mp)
3. beträffande bemyndiganden avseende teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 1 moment 3 bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts i propositionen, under budgetåret 1990/91 låta staten ikläda sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 287 000 000 kr. under budgetåret 1993/94 och högst 246 000 000 kr. under budgetåret 1994/95,
4. beträffande STU:s insatser för de små och medelstora företagen att
riksdagen avslår motion 1989/90:N45 yrkande 1,
res. 3 (c)
5. beträffande särskilda forskargrupper
att riksdagen avslår motion 1989/90:N40 yrkande 1,
res. 4 (mp) - motiv, res. 5 (m)
6. beträffande inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd att
riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 19 moment 1 och med avslag på motion 1989/90:N44 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande del, dels godkänner i propositionen framlagt förslag om inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt har anfört,
res. 6 (c, mp)
7. beträffande det nya forskningsrådets departementstillhörighet att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del, med anledning av motion 1989/90:N42 och med avslag på motion 1989/90:N44 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande del
dels beslutar att det nya forskningsrådet skall inordnas under industridepartementet, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört,
res. 7 (m, c) res. 8 (mp)
8. beträffande anslag till det nya forskningsrådet
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och moment 3 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N44 yrkandena 2 och 3 dels till Teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag på 67 000 000 kr., dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,
res. 9 (c) - villk. 6 res. 10 (mp) - villk. 6
9. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG att riksdagen avslår motion 1989/90:N43 yrkande 1,
res. 11 (c)
res. 12 (mp) - villk. 6
10. beträffande materialteknisk forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 20 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del, dels till Materialteknisk forskning för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.,
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,
res. 13 (mp) - villk. 6
11. beträffande geovetenskaplig forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt D 6
dels till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr., dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,
1989/90:NU40
12. beträffande europeiskt rymdsamarbete att riksdagen
a) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 1 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande
3 och motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlinjer för rymdverksamheten,
b) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande
4 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 17 till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 360 130 000 kr.,
c) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 3 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst 454 700 000 kr.,
res. 14 (m, fp) res. 15 (mp)
13. beträffande nationell rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 6
a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 896 000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ansvaret för betalningar under kommande budgetår på det nationella rymdområdet om högst 20 000 000 kr.,
14. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 7 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkandena 1 och 2 och motion 1989/90:N43 yrkandena 5 och 17
dels till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr.,
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93,
res. 16 (m) res. 17 (mp)
15. beträffande utveckling av alternativ högteknologi att riksdagen avslår motion 1989/90: N46 yrkande 1,
res. 18 (vpk)
16. beträffande försvarets engagemang i europeiskt forskningsoch utvecklingssamarbete
att riksdagen avslår motion 1989/90:N46 yrkande 2,
res. 19 (vpk, mp)
17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle att riksdagen
1989/90:NU40
a) med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 21 moment 1 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande 4, motion 1989/90:N40 yrkande 2 och motion 1989/90:N43 yrkandena 8 och 14, det förstnämnda i ifrågavarande del, godkänner i propositionen redovisat program för forskning för ett avfallssnålt samhälle,
b) med bifall till proposition 1989/90:90 moment 21.1 punkt F 21 moment 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 8 i ifrågavarande del till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.,
res. 20 (m)
res. 21 (mp) - villk. 2
res. 22 (mp) - villk. 2
18. beträffande forskning om kooperativ verksamhet att riksdagen avslår motion 1989/90:N38,
res. 23 (m, fp) - motiv, res. 24 (vpk, mp)
19. beträffande forskning och inventering avseende torv att riksdagen avslår motion 1989/90:N281,
20. beträffande vissa regionala frågor att riksdagen
a) avslår motion 1989/90:N243 (Kalmar län),
b) avslår motion 1989/90:N305 och motion 1989/90:N347 yrkande 3 (Skåne),
c) avslår motion 1989/90:N343 (Västernorrlands län),
res. 25 (mp)
Energiforskning
21. beträffande riktlinjer för energiforskningen
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med anledning av motion 1989/90:N37 yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 1, motion 1989/90:N39 yrkande 4, motion 1989/90:N43 yrkandena 9, 15 och 16, motion 1989/90:N45 yrkande 4, motion 1989/90:N421 yrkande 2 och motion 1989/90:N480 yrkande 2 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del för budgetåren 1990/91 — 1992/93,
res. 26 (m) res. 27 (c) res. 28 (mp)
22. beträffande praktiska tillämpningar av ny teknik att riksdagen avslår motion 1989/90:N462 yrkande 6,
res. 29 (m) - motiv, res. 30 (c, mp)
23. beträffande Studsvik AB
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2 moment 2 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 2, motion 1989/90:N37 yrkandena 3—5, motion 1989/90:N43 yr -
1989/90.NU40
kande 10, motion 1989/90:N45 yrkandena 10 och 11 och motion 1989/90:N413 yrkande 10 godkänner i propositionen angivna riktlinjer rörande Studsvik AB,
res. 31 (m) res. 32 (c) res. 33 (vpk) res. 34 (mp)
24. beträffande energiforskningsnämnden m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2 moment 3 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 3, motion 1989/90:N40 yrkande 3, motion 1989/90:N41, motion 1989/90: N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkandena 6, 7 och 9 dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för planerings- och organisationsfrågor rörande energiforskningen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 35 (m, c, vpk, mp)
25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1989/90:N36 yrkande 4, motion 1989/90:N43 yrkande 11 i ifråga varande
del och motion 1989/90:N45 yrkande 8 godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande programmet Allmänna energisystemstudier,
res. 36 (m, c, vpk, mp) - villk. 35 res. 37 (m, vpk) - villk. 35 res. 38 (c, mp) - villk. 6 och 35
26. beträffande bedömning av energiförsörjningens utformning att riksdagen avslår motion 1989/90:N464,
res. 39 (c, vpk, mp) - villk. 35
27. beträffande vätgas
att riksdagen avslår motion 1989/90:N39 yrkande 2,
res. 40 (c, vpk, mp)
28. beträffande forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar att
riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2 moment 4 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar,
29. beträffande anslag till energiforskningen att riksdagen
dels med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2 moment 6 till Energiforskning för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 343 800 000 kr., dels med anledning av motion 1989/90:N36 yrkande 5 och motion 1989/90:N43 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. beträffande bemyndiganden avseende energiforskningen
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.2 moment 5 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 6
1989/90:NU40
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fettade beslut, innebär åtaganden om 270 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 220 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 150 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 100 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 75 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt 75 000 000 kr. för budgetåret 1996/97,
res. 41 (m)
31. beträffande solaktivitet
att riksdagen avslår motion 1989/90:N35,
32. beträffande regionalt centrum för utveckling av energiteknik att riksdagen avslår motion 1989/90:N440.
Stockholm den 23 maj 1990 På näringsutskottets vägnar
Rune Jonsson
Närvarande: Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s), Krister Skånberg (mp) (morn. 21 — 32), Sven-Olof Petersson (c) och Loui Bernal (mp) (mom. 1 — 20).
Reservationer
1. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (mom. 2)
Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Även i" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i kravet i motion 1989/90:N45 (c) på att förutsättningarna för enskilda uppfinnare bör förbättras. Den av motionärerna med detta syfte föreslagna medelsförstärkningen finner utskottet vara väl avvägd. Riksdagen bör sålunda till STU:s programverksamhet anslå 10 milj.kr. mer för budgetåret 1990/91 än vad regeringen har föreslagit. Aven för de två därpå följande budgetåren bör en sådan förstärkning av anslaget jämfört med vad som föreslås i propositionen komma till stånd. Utskottet tillstyrker med det anförda den nu berörda delen av motion 1989/90:N45 (c).
1989/90:NU40
42 Vidare avstyrker — — — (= utskottet) — — — sund teknikutveckling.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 2, med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.1 punkt F 1 momenten 1 och 2, med bifall till motion 1989/90:N45 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 2 och 3 och motion 1989/90:N224 yrkandena 16, 19 och 20
dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 828 815 000 kr.,
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursramen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 avseende styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling, dels till Styrelsen för teknisk utveck ling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86 368 000 kr.
2. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (mom. 2)
Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Vidare avstyrker" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse: Visserligen bör aila myndigheter medverka till en ekologiskt sund utveckling, men härför krävs nytänkande och sinnesändring. Tyvärr är myndigheterna oftast inriktade på konventionellt tillväxttänkande. Med hänsyn till det sagda anser utskottet att förslaget från miljöpartiets sida om inrättande av en särskild myndighet för ekologisk teknik är väl motiverat. Genom en sådan åtgärd möjliggörs att frågor om ekologiskt sund teknikutveckling kan behandlas inom en organisation som har en egen utvecklad företagskultur på området.
Regeringen bör sålunda vidta erforderliga åtgärder för att en delegation för ekologisk teknik skall komma till stånd. Till delegationens verksamhet under budgetåret 1990/91 bör riksdagen i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:N224 (mp) anslå 43,7 milj.kr. Den nu berörda delen av denna motion tillstyrks alltså.
Utskottet tillstyrker vidare de förslag till anslag för STU:s verksamhet under budgetåret 1990/91 som framläggs i motion 1989/90:N43 (mp). Riksdagen bör besluta om motsvarande minskningar av anslaget till teknisk forskning och utveckling för budgetåren 1991/92 och 1992/93.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.1 punkt F 1 momenten 1 och 2 och punkt F 2, med bifall
1989/90:NU40
till motion 1989/90:N43 yrkandena 2 och 3 och motion 1989/90:N224 yrkandena 19 och 20, med anledning av motion 1989/90:N224 yrkande 16 och med avslag på motion 1989/90: N45 yrkande 2 dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 753 785 000 kr., dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursramen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 avseende styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling, dels till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 75 815 000 kr., dels till Delegationen för ekologisk teknik för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 43 633 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. STU:s insatser för de små och medelstora företagen (mom. 4)
Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det tillfredsställande att STU:s insatser under senare år har kommit att inriktas mot de små och medelstora företagen. Enligt utskottets mening bör dock småföretagens behov av utvecklingsstöd prioriteras i än högre grad under den kommande treårsperioden.
Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motion 1989/90:N45 (c) bli tillgodosedd i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande STU.s insatser för de små och medelstora företagen att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:N45 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Särskilda forskargrupper (mom. 5, motiveringen)
Loui Bernal (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Som tidigare" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Som tidigare har nämnts skall STU koncentrera sina resurser för forskningsstöd till riktad teknisk grundforskning och till tillämpad teknisk forskning. I propositionen anges ett antal teknikområden som härvidlag skall prioriteras. Enligt utskottets mening bör statsmakterna inte medverka till att vissa forskargrupper får en högre rangordning än andra inom dessa teknikområden. Motion 1989/90:N40 (m) avstyrks i aktuell del.
1989/90: NU40
5. Särskilda forskargrupper (mom. 5)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Som tidigare" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Högklassig forskning är resurskrävande och dyrbar. Kvalitet i forskningen uppnås inte alltid genom massiva satsningar utan snarare genom en effektiv resursanvändning. Enligt utskottets mening bör därför Sverige fokusera sina insatser på utvalda frontavsnitt inom grundforskningen och inom tillämpad forskning.
Med hänvisning till det sagda tillstyrker utskottet förslaget i motion 1989/90:N40 (m) om att s.k. centres of excellence skall byggas upp. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i detta syfte. Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen härtill.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande särskilda forskargrupper
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N40 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd (mom. 6)
Roland Larsson (c), Sven-Olof Petersson (c) och Loui Bernat (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "1989/90:N45 (c) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att ett nytt forskningsråd skall inrättas för den teknikvetenskapliga forskningen. Såsom föreslås i motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c) och i linje med vad som anförs i motion 1989/90:N43 (mp) anser utskottet dock att det nya rådet bör utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt
forskningsråd. För att ett miljövänligare samhälle skall kunna skapas
är det av väsentlig betydelse att man redan på grundforskningsstadiet tillser att miljöfrågorna ges ökad betydelse bl.a. på det tekniska området. Utskottet föreslår sålunda att det nya rådets verksamhet får den inriktning som förordas i nyssnämnda motioner. Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd att
riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.1 punkt F 19 moment 1 och med bifall till motion
1989/90:N44 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion
1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer beträffande inrättande av ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd.
1989/90:NU40
7. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet (mom. 7)
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "I enlighet" och slutar på s. 17 med "i fråga" bort ha följande lydelse:
1 enlighet med vad moderata samlingspartiets och centerns företrädare har anfört i detta yttrande anser utskottet att det nya forskningsrådet bör inordnas under utbildningsdepartementet. Inplaceringen av ett grundforskningsråd under ett fackdepartement medför risk för att rådet kommer att på olika sätt förmås att tillgodose mera kortsiktiga och direkt nyttobetonade syften till förfång för grundforskningen. Risken är särskilt påtaglig för ett teknikvetenskapligt forskningsråd med hänsyn till det starka inflytande som industriintressen kan få inom detta.
Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle de nu berörda delarna av motionerna 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c) bli tillgodosedda. Utskottet avstyrker med det sagda propositionen i nu aktuell del och motion 1989/90:N42 (vpk).
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande det nya forskningsrådets departementstillhörighet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N44 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande del och med avslag på proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N42 beslutar att det nya forskningsrådet skall inordnas under utbildningsdepartementet.
8. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet (mom. 7)
Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "I enlighet" och slutar på s. 17 med "i fråga" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det väsentligt att det nya rådet får en klart miljöteknisk inriktning. Det är därför ändamålsenligt att rådet inordnas under miljödepartementet. Härigenom kan det säkerställas att miljöfrågorna får en ökad betydelse i teknikutvecklingen. En sådan ordning skulle också innebära att möjligheter till samarbete och informationsutbyte med andra organ och aktiviteter inom miljöområdet skulle öka.
Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Med det anförda avstyrks propositionen i aktuell del och motionerna 1989/90:N42 (vpk), 1989/90:N44 (c) och 1989/90:N45 (c), de två senare såvitt här är i fråga.
1989/90:NU40
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande det nya forskningsrådets departementstillhörighet att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del, motion 1989/90:N42, motion 1989/90:N44 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 5 i ifrågavarande del beslutar att det nya rådet skall inordnas under miljödepartementet.
9. Anslag till det nya forskningsrådet (morn. 8)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "ifrågavarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att det nya forskningsrådet skall utvidgas till ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Mot denna bakgrund anser utskottet att ett högre belopp än det regeringen har föreslagit bör anvisas till det nya rådet. Utskottet finner härvidlag att förslaget i motion 1989/90:N44 (c) om ett anslag av 100 milj.kr. för budgetåret 1990/91 är väl avvägt.
Medlen bör — — — (= utskottet) — — — nya forskningsrådet.
Förslag om anslag för de två därpå följande budgetåren bör regeringen framlägga i 1991 års budgetproposition. Detta förslag bör ta sin utgångspunkt i den omfördelning av medel som förordas i nyssnämnda motion.
Med det anförda tillstyrks alltså motion 1989/90:N44 (c) såvitt här är i fråga. Det berörda yrkandet i motion 1989/90:N43 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslag till det nya forskningsrådet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och moment 3, med bifall till motion 1989/90:N44 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 6 i ifrågavarande del dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.,
deb som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.
1989/90: NU40
10. Anslag till det nya forskningsrådet (mom. 8)
1989/90: NU40
Under förutsättning av bifall till reservation 6 Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "ifrågavarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att det nya forskningsrådet skall vara ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Förslaget i motion 1989/90:N43 (mp) om att 38 milj.kr. — exkl. medel för materialteknisk forskning — skall anslås till det nya rådet för budgetåret 1990/91 tillstyrks av utskottet. För vartdera av de följande två budgetåren bör liknande belopp anvisas. I det följande kommer utskottet att behandla ett annat yrkande i nyssnämnda motion som går ut på att Sveriges medverkan i EG:s fusionsforskningssamarbete skall upphöra och att de medel som i propositionen har beräknats för denna medverkan — 53,8 milj.kr. — skall tillföras det nya forskningsrådet. Medlen bör — — — (= utskottet) — — — nya forskningsrådet. Utskottet återkommer i det följande till förslaget om anslag till materialteknisk forskning.
Med det anförda tillstyrks alltså motion 1989/90:N43 (mp) i nu aktuell del. De berörda yrkandena i motion 1989/90:N44 (c) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslag till det nya forskningsrådet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.1 punkt F 19 moment 2 i ifrågavarande del och moment 3, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 6 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N44 yrkandena 2 och 3 dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag på 38 000 000 kr., dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.
11. Fusionsforskningssamarbete med EG (mom. 9)
Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt näringsutskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse: Med
instämmande i vad centerns och miljöpartiets företrädare i utbildningsutskottet har anfört föreslår näringsutskottet att Sveriges deltagande i EG:s fusionsforskningssamarbete omedelbart skall upphöra. Ytterligare medel för detta ändamål bör sålunda inte anslås.
Om riksdagen bifaller utbildningsutskottets förslag om medel till anslagsposten Europeisk forskningssamverkan förutsätter näringsut -
skottet att regeringen i samband med utfärdandet av regleringsbrev tillser att den del av anslaget som rör deltagandet i EG:s fusionsforskningsprogram — 53,8 milj.kr. — hålls inne.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ansluta sig till vad näringsutskottet här har anfört. Därigenom skulle den nu aktuella delen av motion 1989/90:N43 (mp) bli delvis tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N43 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Fusionsforskningssamarbete med EG (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 6 Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt näringsutskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse: Med
instämmande — — — (= reservation 11) — — — inte anslås. Som föreslås i motion 1989/90:N43 (mp) bör de medel som för budgetåret 1990/91 har avsatts för Sveriges medverkan i EG:s fusionsforskningsprogram — 53,8 milj.kr. — i stället anslås till det miljö- och teknikvetenskapliga forskningsråd som utskottet i det föregående har föreslagit skola inrättas. Medlen bör, såsom sägs i nyssnämnda motion, användas för forskning rörande ekologiskt sund energiteknik.
Om riksdagen — — — (= reservation 11) — — — hålls inne.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 1 dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag på 53 800 000 kr. utöver vad som i det föregående har anvisats (se moment 8), dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Materialteknisk forskning (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 6 Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att ett ökat stöd till den tvärvetenskapliga forskningen på det materialtekniska området är angeläget. I linje med vad som föreslås i motion 1989/90:N43 (mp) bör dock det miljö- och teknikvetenskapliga forskningsråd, som utskottet i
1989/90:NU40
4 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 40
det föregående har föreslagit skola inrättas, ansvara för stödet. Vad regeringen har föreslagit om anslagsnivåer för de tre kommande budgetåren ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande materialteknisk forskning att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.1 punkt F 20 och med bifall till motion 1989/90:N43 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del, dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1990/91 under aktuell huvudtitel anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr. utöver vad som i det föregående har anvisats (se momenten 8 och 9), dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.
14. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 12)
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "tillstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1989/90:N34 (m) om att Sverige bör delta med en större andel i kommande program inom det europeiska rymdorganet ESA. Det svenska deltagandet bör motsvara vår BNP-andel — 3,5 % för år 1990. I annat fall kommer den svenska andelen av ESA:s totala budget — trots den nu föreslagna höjningen av anslaget till europeiskt rymdsamarbete — att fortsätta att sjunka eftersom verksamheten inom ramen för ESA beräknas öka kraftigt. En sådan minskning ter sig anmärkningsvärd mot bakgrund av att Sverige, som är ett av de få länder i Europa som har en avancerad flygindustri, har utomordentligt goda förutsättningar att nyttiggöra ESA-samarbetet industriellt.
Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle den berörda delen av motion 1989/90:N34 (m) bli tillgodosedd. Regeringens förslag till riktlinjer för den fortsatta rymdverksamheten ger i övrigt inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande europeiskt rymdsamarbete att riksdagen
a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N34 yrkande 3 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer för rymdverksamheten,
b) ( = utskottet),
c) ( = utskottet).
1989/90: NU40
15. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 12)
1989/90:NU40
Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "ifrågavarande delar" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som sägs i motion 1989/90:N43 (mp) anser utskottet att staten inte fortsättningsvis bör stödja svenskt deltagande i europeiskt rymdsamarbete. Även om ett sådant deltagande kan leda till beställningar hos svensk industri bör de aktuella resurserna enligt utskottets mening i stället avsättas till områden som i brist på medel när det gäller sociala behov och räddning av livsmiljön är gravt försummade. I en tid när skogar och hav dör, när människans livsbas undermineras genom en fortgående förgiftning och när miljoner människor dör av svält och undernäring kan det inte vara försvarbart att investera hundratals miljoner kronor i avancerade rymdprojekt.
Regeringens förslag till anslag till europeiskt rymdsamarbete bör sålunda avslås av riksdagen. Regeringen bör följaktligen inte heller bemyndigas att ikläda staten nya förpliktelser på det europeiska rymdområdet. De här berörda delarna av motionerna 1989/90:N43 (mp) och 1989/90:N224 (mp) tillstyrks alltså av utskottet. Av det sagda följer att motion 1989/90:N34 (m) avstyrks såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag till riktlinjer för den nationella rymdverksamheten ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
deb att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande europeiskt rymdsamarbete att riksdagen
a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande 3 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för rymdverksamheten,
b) med bifall till motion 1989/89:N43 yrkande 4 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 17 avslår proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 2,
c) med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 4 i ifrågavarande del avslår proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 4 moment 3.
16. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mom. 14)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det av avgörande betydelse att svensk industri ges möjlighet att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbe -
te. De svenska företagen bör härvid i största möjliga utsträckning kunna medverka under samma ekonomiska förutsättningar som gäller för företag inom EG. Med hänsyn till det sagda anser utskottet att riksdagen i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:N34 (m) till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete bör anslå 100 milj.kr. för det kommande budgetåret. Riksdagen bör också godkänna att samma belopp anslås under de två därpå följande budgetåren. Utskottet tillstyrker alltså här berörd del av nyssnämnda motion och avstyrker motion 1989/90:N43 (mp) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.1 punkt F 7, med bifall till motion 1989/90:N34 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 5 och 17
dels till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr., dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93.
17. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mom. 14)
Loui Bernat (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Den kritik som framförs i motion 1989/90:N43 (mp) mot regeringens förslag till höjning av bidraget till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete finner utskottet motiverad. Staten bör inte stödja svensk medverkan i projekt som enbart har till syfte att storföretagens lönsamhet skall förbättras eller att etablerade tekniska strukturer med miljöförstörande effekter — t.ex. bilismen — skall främjas. I likhet med motionärerna anser utskottet att bidrag inte bör lämnas till svenskt deltagande i industriella tillämpningsprojekt på teknikområdet. Dessa projekt bör bedrivas på kommersiella villkor.
Förslaget i nyssnämnda motion om ett anslag av 31 milj.kr. för det kommande budgetåret anser utskottet vara väl avvägt. Riksdagen bör godkänna att samma belopp anslås under de två därpå följande budgetåren.
Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motion 1989/90:N43 (mp) bli tillgodosedd såvitt nu är i fråga. Den berörda delen av motion 1989/90:N34 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
1989/90:NU40
21.1 punkt F 7, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkandena 5 och 17 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkandena 1 och
dels till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 31 000 000 kr., dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt har anfört.
18. Utveckling av alternativ högteknologi (mom. 15)
Rolf L Nilson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Frågan om utveckling av alternativ högteknologi måste enligt utskottets mening ges hög prioritet. Det krävs kraftfulla insatser på området för att den nationella handlingsfriheten skall kunna bevaras. I linje med vad som anförs i motion 1989/90:N46 (vpk) anser utskottet att ett program för utveckling av alternativ högteknologi bör upprättas. Riksdagen bör anmoda regeringen att låta utarbeta förslag till ett sådant program.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande utveckling av alternativ högteknologi att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N46 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Försvarets engagemang i europeiskt forskningsoch utvecklingssamarbete (mom. 16)
Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Tillämpningarna av de europeiska forskningsprogrammen inom bl.a. informationsteknologins område bygger på de olika nationernas såväl civila som militära behov. Det är emellertid svårt att särskilja dessa intressen. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion 1989/90:N46 (vpk) på att det svenska försvarets direkta eller indirekta medverkan i europeiska forsknings- och utvecklingsprojekt — bl.a. på det informationsteknologiska området — skall offentliggöras.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motion 1989/90:N46 (vpk) bli tillgodosedd i ifrågavarande del.
1989/90:NU40
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande försvarets engagemang i europeiskt forskningsoch utvecklingssamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N46 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med "Vidare finner" och slutar på s. 23 med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det dock inte motiverat att ett nytt programråd inrättas för att administrera stödet från de två nu aktuella anslagen. I linje med vad som föreslås i motionerna 1989/90:N34 (m) och 1989/90:N40 (m) bör regeringen uppdra åt något av forskningsråden att hantera forskningsinsatserna för ett avfallssnålt samhälle. Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1989/90:N43 (mp) såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle att riksdagen
a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 21 moment 1, med bifall till motion 1989/90.N40 yrkande 2, med anledning av motion 1989/90:N34 yrkande 4 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkandena 8 och 14, det förstnämnda i ifrågavarande del, godkänner av utskottet angivna riktlinjer avseende forskning för ett avfallssnålt samhälle,
b) (= utskottet).
21. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 2 Loui Bemal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s. 23 med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag från miljöpartiets sida om att en delegation för ekologisk teknik skall inrättas. Enligt utskottets mening bör i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:N43 (mp) de medel — 5 milj.kr. — som regeringen har föreslagit skola anvisas till forskning kring miljöanpassad produktutveckling anslås till nämnda delegation. Till denna delegation bör även de medel — 4 milj.kr. — som i propositionen har föreslagits för forskning kring avfallshantering anslås. Medlen bör utnyttjas för stöd till tvärvetenskap -
1989/90: NU 40
liga forskningsprojekt kring miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering. Med den ordning utskottet förordar finns inget behov av att ett särskilt programråd inrättas för administration av stödet.
Som tidigare nämnts har jordbruksutskottet nyligen tillstyrkt regeringens forslag beträffande det sistnämnda stödet (1989/90:JoU17 mom. 62). Om jordbruksutskottets forslag bitalis av riksdagen förutsätter näringsutskottet att regeringen håller inne dessa medel.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle att riksdagen
a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 21 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 8 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande 4, motion 1989/90:N40 yrkande 2 och motion 1989/90:N43 yrkande 14 godkänner av utskottet angivna riktlinjer avseende forskning for ett avfallssnålt samhälle,
b) med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 8 i ifrågavarande del och med avslag på proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 21 moment 2 till Delegationen för ekologisk teknik for budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar 9 000 000 kr. utöver vad som i det föregående har anvisats (se moment 2).
22. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)
Under förutsättning av avslag på reservation 2 Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s. 23 med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag från miljöpartiets sida om att en delegation för ekologisk teknik skall inrättas. För den händelse riksdagen inte skulle bifalla detta förslag tillstyrker utskottet regeringens förslag om att S milj.kr. skall anslås till forskning kring miljöanpassad produktutveckling och att ett programråd skall inrättas för avfallsrelaterad forskning. Som sägs i motion 1989/90:N43 (mp) bör dock de medel som är tillgängliga for sådan forskning komma även andra forskningsråd till del.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle att riksdagen
a) med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt 21.1 punkt F 21 moment 1, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 14 och med avslag på motion 1989/90:N34 yrkande 4, motion 1989/90:N40 yrkande 2 och motion 1989/90:N43 yrkande 8 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer avseende forskning for ett avfallssnålt samhälle,
b) (= utskottet).
1989/90: NU40
23. Forskning om kooperativ verksamhet (mom. 18, motiveringen)
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det inget motiv för staten att ta särskilda initiativ för att stimulera forskningen kring kooperativ verksamhet. Kooperationen bör arbeta på villkor som är likvärdiga med dem som gäller för annat företagande i landet. Någon särbehandling av kooperationen bör sålunda inte ske. Med det sagda avstyrks motion 1989/90:N38 (s).
24. Forskning om kooperativ verksamhet (mom. 18)
Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:
Det är därför angeläget, menar utskottet, att det nu löpande programmet för kooperationsforskning förlängs. Regeringen bör därför uppmanas att under hösten 1990 för riksdagen redovisa förslag om den fortsatta inriktningen på verksamheten, bl.a. med utgångspunkt i vad som anförs i motion 1989/90:N38 (s). Genom ett uttalande av riksdagen härom skulle denna motion bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande forskning om kooperativ verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
25. Vissa regionala frågor (mom. 20)
Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
"Riksdagen har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
tydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att forsknings- och utvecklingsinsatserna på det miljötekniska området utökas. I linje med vad som begärs i motion 1989/90:N305 (mp) bör därför regeringen verka för att en satsning på detta område kommer till stånd vid forskarbyn IDEON i Lund och Malmö.
Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad som här har anförts. Ett sådant uttalande skulle helt tillgodose motion 1989/90:N305 (mp) och i viss utsträckning den här berörda delen av motion 1989/90:N347 (c). De två andra aktuella motionerna avstyrks.
1989/90:NU40
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande vissa regionala frågor att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motion 1989/90:N305 och med anledning av motion 1989/90:N347 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
c) ( = utskottet).
26. Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "I enlighet" och slutar med "motion 1989/90:N36 (m)" bort ha följande lydelse:
Forskningen på energiområdet måste präglas av realism och inte av politiskt önsketänkande. Riksdagens beslut om att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010 har på ett olyckligt sätt påverkat forskningsinsatserna. Som framhålls i motion 1989/90:N36 (m) har staten sedan år 1975, då det första energiforskningsprogrammet inleddes, anslagit betydande medel till energiforskning. Trots detta har inga väsentliga kommersiella genombrott gjorts.
I enlighet med vad som anförs i nyssnämnda motion anser utskottet att nya prioriteringar bör göras inom energiforskningen. Sålunda bör forskningen på klimatområdet ges ökat stöd. Vidare, menar utskottet, är det angeläget att man utreder hur det ökande behovet av elkraft — inkl. elkraftsbehovet till följd av olika miljöförbättrande åtgärder — skall kunna tillgodoses.
Liksom hittills — — — (= utskottet) — — — nästa riksmöte.
Enligt utskottets mening är en ytterligare användning av vindkraft och biobränslen angelägen under förutsättning att den kan ske på kommersiella villkor inom ramen för ett beskattningssystem som tar hänsyn till olika energislags miljöeffekter. Detta innebär emellertid inte att utskottet tillstyrker motionerna 1989/90:N39 (mp),
1989/90:N43 (mp), 1989/90:N421 (c) och 1989/90:N480 (mp). Enligt utskottets mening finns det inte skäl för något initiativ av riksdagen beträffande forskningen kring bioenergi, biogas och vindkraft. De nämnda motionerna avstyrks i berörd del.
Enligt utskottets mening bör riksdagen genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att utarbeta förslag till nya riktlinjer för energiforskningen i enlighet med vad som nu har anförts och i övrigt med utgångspunkt i vad som sägs härom i motion 1989/90:N36 (m). Detta förslag bör redovisas för riksdagen under nästa riksmöte så att de nya riktlinjerna kan gälla fr.o.m. budgetåret 1991/92. För det kommande budgetåret bör riksdagen anvisa ett mindre belopp till energiforskningsprogrammet än vad regeringen har föreslagit. Förslaget i motion 1989/90:N36 (m) om ett anslag på 292 milj.kr. för detta ändamål är
1989/90:NU40
5¶Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 40
enligt utskottets mening väl awägt. Det bör ankomma på regeringen att fördela dessa medel mellan de olika programmen inom energiforskningsprogrammet.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande riktlinjer för energiforskningen att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:N37 yrkande 1, motion 1989/90:N39 yrkande 4, motion 1989/90:N43 yrkandena 9, 15 och 16, motion 1989/90:N45 yrkande 4, motion 1989/90:N421 yrkande 2 och motion 1989/90:N480 yrkande 2 dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del för budgetåret 1990/91, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt har anfört.
27. Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)
Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "I enlighet" och slutar med "motion 1989/90:N36 (m)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening krävs även fortsättningsvis kraftfulla insatser på energiforskningsområdet. Vad som emellertid i första hand krävs är att redan vunna erfarenheter på området ges möjlighet till praktisk tillämpning. Betydande resurser måste därför avsättas för konkreta utvecklingsinsatser.
Utskottet vill mot den bakgrunden ansluta sig till vad som anförs i motion 1989/90:N45 (c) om att en energins utvecklingsfond av den typ som centern har föreslagit bör inrättas. Denna fond, vars resurser till stor del borde utnyttjas i utvecklings- och introduktionsarbetet samt som marknadsstöd för teknik som främjar effektivare energianvändning och övergång till förnybar energi, skulle komma att utgöra ett verkningsfullt komplement till energiforskningsprogrammet. Genom tillskapandet av denna fond skulle det skapas möjligheter för små och oberoende aktörer att medverka i forsknings- och utvecklingsarbetet inom energiområdet. Som sägs i nyssnämnda motion kan det inte vara rimligt att kraftbolagen skall fä styra omställningen av energisystemet. Stor risk skulle då föreligga för att förnyelsen får en felaktig inriktning och att den alternativa energiproduktionen inte ges rimliga konkurrensmöjligheter. Utskottet går i detta sammanhang inte närmare in på frågan om inrättande av den skisserade fonden utan hänvisar till behandlingen av motion 1989/90:N446 (c) under nästa riksmöte.
Utskottet instämmer vidare i vad som anförs i motionerna 1989/90:N421 (c) och 1989/90:N480 (mp) om att forskningen kring bioenergi och biogas bör intensifieras. Riksdagen bör uttala sig för en sådan utökad forskning och sålunda bifalla de aktuella yrkandena i dessa motioner. Enligt utskottets mening bör det dock inte fattas beslut
1989/90:NU40
om högre anslagsnivåer för sådan forskning än vad regeringen har beräknat i sitt förslag till energiforskningsprogram. De ytterligare medel som erfordras härför bör anvisas ur den energins utvecklingsfond som utskottet anser böra inrättas. Med det sagda avstyrks motion 1989/90:N43 (mp) i aktuell del. Utskottet avstyrker även det berörda yrkandet i motion 1989/90:N39 (mp) med krav på ytterligare forskningsinsatser rörande vindkraft. Enligt utskottets mening är det nu huvudsakligen andra åtgärder som krävs för att vindkraftens utveckling i Sverige skall främjas. Som tidigare nämnts kommer motioner på detta område från bl.a. företrädare för centern att behandlas under nästa riksmöte.
Riksdagen bör ansluta sig till den förändring av riktlinjerna för energiforskningen i aktuell del som utskottet nu har förordat. Därmed blir motion 1989/90:N45 (c) såvitt här är i fråga tillgodosedd. Med det anförda avstyrks även motionerna 1989/90:N36 (m) och 1989/90:N37 (vpk), båda i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande riktlinjer för energiforskningen att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N45 yrkande 4, motion 1989/90:N421 yrkande 2 och motion 1989/90:N480 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 1, motion 1989/90:N37 yrkande 1, motion 1989/90:N39 yrkande 4 och motion 1989/90:N43 yrkandena 9, 15 och 16 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.
28. Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "I enlighet" och slutar med "motion 1989/90:N36 (m)" bort ha följande lydelse:
En övergång till en uthållig energiförsörjning baserad på i huvudsak inhemska, miljövänliga energikällor kräver att betydande medel avsätts för energiforskning kring förnybara energikällor, främst biobränslen. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion 1989/90:N43 (mp) på utökade forskningsinsatser rörande biobränslen och vindkraft. Sålunda bör till forskningen kring biobränslen och deras förädling till biogas eller metanol för det kommande budgetåret avsättas 60 milj.kr. mer än vad regeringen har beräknat. På motsvarande sätt bör 30 milj.kr. utöver vad som har planerats i propositionen öronmärkas för forskningen på vindkraftsområdet. Med det sagda tillstyrker utskottet även de aktuella yrkandena i motionerna 1989/90:N39 (mp), 1989/90:N421 (c) och 1989/90:N480 (mp) med begäran om utökade forskningsinsatser på nu nämnda områden.
Enligt utskottets mening är det också angeläget med ökad forskning kring möjligheterna till förbättrad energihushållning. Med hänsyn
1989/90:NU40
härtill anser utskottet, med instämmande i vad som begärs i motion 1989/90:N43 (mp), att till forskningen kring energisnål teknik bör anslås 90 milj.kr. förutom de medel som i propositionen har beräknats för denna forskning. Den utökade medelsramen bör fördelas lika mellan de tre delområdena hushåll, industri och övrig bebyggelse. Utskottet tillstyrker även det tredje nu berörda yrkandet i nyssnämnda motion, om behovet av konsekvensanalyser inom energiforskningen. Sådana bör göras tidigt i utvecklingsskedet och ligga till grund för beslut om den fortsatta inriktningen.
Som tidigare nämnts har behandlingen av förslaget i motion 1989/90:N446 (c) om inrättandet av en energins utvecklingsfond uppskjutits till nästa riksmöte. Även om utskottet anser att ett betydande stöd bör lämnas för utveckling av inhemska, förnybara energikällor och för energihushållning vill utskottet redan nu avvisa förslaget om tillskapande av en sådan fond. Enligt utskottets mening bör stödet till nämnda utvecklingsinsatser i stället utgå bl.a. genom den delegation för ekologisk teknik som i det föregående har föreslagits skola införas. Utskottet avstyrker därför den nu berörda delen av. motion 1989/90:N45 (c).
Riksdagen bör ansluta sig till den förändring av riktlinjerna för energiforskningen i här aktuell del som utskottet nu har förordat. Av det sagda följer att motionerna 1989/90:N36 (m) och 1989/90:N37 (vpk) avstyrks i ifrågavarande delar.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande riktlinjer för energiforskningen att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N39 yrkande 4, motion 1989/90:N43 yrkandena 9, 15 och 16, motion 1989/90:N421 yrkande 2 och motion 1989/90:N480 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 1, motion 1989/90:N37 yrkande 1 och motion 1989/90:N45 yrkande 4 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.
29. Praktiska tillämpningar av ny teknik (mom. 22, motiveringen)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Något statligt stöd för att kommersiell introduktion av ny energiteknik skall utvecklas eller förberedas är, menar utskottet, inte erforderligt. Denna utveckling måste ske på kommersiella villkor. Med det sagda avstyrks motion 1989/90:N462 (c) i nu aktuell del.
1989/90:NU40
30. Praktiska tillämpningar av ny teknik (mom. 22)
Roland Larsson (c), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Som sägs i motion 1989/90:N462 (c) bör de statliga forskningsinsatserna på energiområdet även omfatta kunskapsuppbyggnad om teknikens praktiska funktion och tillämpning. Det hävdas ofta att denna del av utvecklingsarbetet skall bekostas av näringslivet. Vad som då inte beaktas är att projekt som inte har blivit kommersiellt gångbara inte sällan befinner sig i "ingen mans land" och därför inte kan få det stöd som alltid krävs för att projekten skall bli framgångsrika.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motion 1989/90:N462 (c) bli tillgodosedd såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande praktiska tillämpningar av ny teknik
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N462 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
31. Studsvik AB (mom. 23)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
De i propositionen angivna beloppen för statens stöd under budgetåret 1990/91 till de olika verksamheterna vid Studsvik AB ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida. Utskottet kan däremot inte ansluta sig till regeringens uppfattning att ett särskilt programråd bör inrättas för styrning av statens stöd till den icke-kärntekniska forskningen vid företaget. Som sägs i motion 1989/90:N36 (m) saknas det skäl att särbehandla denna forskningsverksamhet. I likhet med vad som föreslås i nämnda motion anser utskottet att STU eller statens energiverk bör ges i uppdrag att vara programorgan för den icke-kärntekniska verksamheten vid Studsvik; det bör överlämnas till regeringen att avgöra vilken av de två myndigheterna som skall fylla denna funktion. Vad som i övrigt anförs i propositionen om riktlinjer rörande Studsvik bör riksdagen ansluta sig till.
Med det anförda tillstyrks den aktuella delen av motion 1989/90:N36 (m). Övriga här berörda motioner avstyrks såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande Studsvik AB
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:N37 yrkandena 3—5, motion
1989/90:NU40
1989/90:N43 yrkande 10, motion 1989/90:N45 yrkandena 10 och
11 och motion 1989/90:N413 yrkande 10 godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande Studsvik AB.
32. Studsvik AB (mom. 23)
Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motionerna 1989/90:N45 (c), 1989/90:N37 (vpk) och 1989/90:N43 (mp) anser utskottet att statens stöd till den kärntekniska forskningen och utvecklingen vid Studsvik AB bör reduceras i förhållande till regeringens förslag. Eftersom kärnkraften enligt utskottets mening med det snaraste bör utmönstras ur det svenska energisystemet bör den kärntekniska forskningen i Sverige huvudsakligen begränsas till frågor om kärnavfallshantering och nedmontering av kärntekniska anläggningar. Kostnaderna för denna forskning finansieras genom en särskild avgift på kärnkraftsproduktionen (se 1989/90:NU24 s. 15).
Utskottet finner att förslaget i motion 1989/90:N45 (c) om en minskning av statens stöd till den kärntekniska forskningsverksamheten vid Studsvik med 30 milj.kr. jämfört med förslaget i propositionen är väl avvägt. Till verksamheten vid företaget bör staten sålunda för budgetåret 1990/91 anvisa 33 milj.kr., varav 20 milj.kr. avser stöd till den icke-kärntekniska verksamheten.
Vad som i övrigt anförs i propositionen om riktlinjer rörande Studsvik ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida. Därmed avstyrker utskottet den berörda delen av motion 1989/90:N36 (m).
Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad som här har anförts skulle helt tillgodose motion 1989/90:N45 (c) i aktuell del och i viss utsträckning motionerna 1989/90-.N37 (vpk), 1989/90:N43 (mp) och 1989/90:N413 (mp) såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande Studsvik AB att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N45 yrkandena 10 och 11, med anledning av motion 1989/90:N37 yrkandena 3 och 4, motion 1989/90:N43 yrkande 10 och motion 1989/90:N413 yrkande 10 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 2 och motion 1989/90:N37 yrkande 5 godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande Studsvik AB.
1989/90:NU40
33. Studsvik AB (mom. 23)
Rolf L Nilson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
I enlighet — — — (= reservation 32) — — — (se 1989/90:NU24 s. 15).
Utskottet finner att förslaget i motion 1989/90:N37 (vpk) om en minskning av statens stöd till den kärntekniska forskningsverksamheten vid Studsvik AB med totalt 21 milj.kr. jämfört med förslaget i propositionen är väl avvägt. Driftsbidraget till R2-reaktorn bör alltså minskas med 12 milj.kr. och bidraget till övrig kärnteknisk forskningsverksamhet med 9 milj.kr. Till verksamheten vid företaget bör staten för budgetåret 1990/91 sålunda anvisa 42 milj.kr., varav 20 milj.kr. avser stöd till den icke-kärntekniska verksamheten. Som sägs i nyssnämnda motion bör i stället stödet till forskning kring förnyelsebara energikällor utökas med 21 milj.kr. i förhållande till vad regeringen har föreslagit. Det bör överlåtas till regeringen att fördela dessa medel på lämpliga program inom energiforskningsprogrammet.
Vad som — — — (= reservation 32) — — — motion 1989/90:N36 (m).
Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad som här har anförts skulle helt tillgodose motion 1989/90:N37 (vpk) i aktuell del och i viss utsträckning motionerna 1989/90:N45 (c), 1989/90:N43 (mp) och 1989/90:N413 (mp) såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande Studsvik AB att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N37 yrkandena 3—5, med anledning av motion 1989/90:N43 yrkande 10, motion 1989/90:N45 yrkandena 10 och 11 och motion 1989/90:N413 yrkande 10 och med avslag på motion 1989/90: N36 yrkande 2 dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande Studsvik AB,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört.
34. Studsvik AB (mom. 23)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
I enlighet — — — (= reservation 32) — — — (se 1989/90:NU24 s. 15).
Utskottet finner att förslaget i motion 1989/90:N43 (mp) om en minskning av statens stöd till den kärntekniska fbrskningsverksamhe -
1989/90: NU40
ten vid Studsvik. AB med 28,5 milj.kr. jämfört med vad regeringen har föreslagit är väl avvägt. Till verksamheten vid företaget bör staten för budgetåret 1990/91 sålunda anvisa 34,5 milj.kr., varav 20 milj.kr. avser stöd till den icke-kärntekniska verksamheten. Som sägs i nyssnämnda motion bör i stället stödet till programmet Energiteknik i bebyggelse inom energiforskjiingsprogrammet utökas med 28,5 milj.kr. i förhållande till vad som anges i propositionen.
Vad som — — — reservation 32) — — — motion 1989/90:N36 (m).
Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad som här har anförts skulle helt tillgodose motion 1989/90:N43 (mp) i aktuell del och i viss utsträckning motionerna 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N37 (vpk) såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande Studsvik AB att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 2, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 10, med anledning av motion 1989/90:N37 yrkandena 3—5, motion 1989/90:N45 yrkandena 10 och 11 och motion 1989/90:N413 yrkande 10 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 2 dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande Studsvik AB,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört.
35. Energiforskningsnämnden m.m. (mom. 24)
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Karin Falkmer (m), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med "Utskottet instämmer" och slutar på s. 33 med "och 1989/90:N43 (mp)" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motionerna 1989/90:N36 (m), 1989/90:N41 (c), 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp) anser utskottet att energiforskningsnämnden bör bibehållas som fristående myndighet. Regeringen redovisar inte något egentligt motiv för avveckling av nämnden. Utskottet finner heller inte något skäl för varför man skall avveckla en fungerande organisation med kompetent personal och i stället tillskapa ett nytt forum med delvis liknande uppgifter. Som sägs i nyssnämnda motioner och i motion 1989/90:N40 (m) är det angeläget med en fortlöpande utvärdering av insatserna på energiforskningsområdet. Som har framgått menar utskottet att energiforskningsnämnden även fortsättningsvis bör spela en framträdande roll i detta sammanhang. För energiforskningsnämndens förvaltningskostnader bör regeringen avsätta erforderliga medel från anslaget till energiforskning.
Utskottet tillstyrker med det sagda aktuella yrkanden i de här nämnda motionerna.
1989/90: NU40
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande energiforskningsnämnden m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 3 och med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande
3, motion 1989/90:N40 yrkande 3, motion 1989/90:N41, motion 1989/90:N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkandena 6, 7 och 9 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för planerings- och organisationsfrågor rörande energiforskningen.
36. Programmet Allmänna energisystemstudier (mom. 25)
Under förutsättning av bifall till reservation 35
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Karin Falkmer (m), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:N43 (mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att energiforskningsnämnden skall bibehållas som fristående myndighet. I enlighet med vad som anförs i motionerna 1989/90:N45 (c) och 1989/90:N43 (mp) anser utskottet att nämnden bör behålla ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier och att de medel som för nästa budgetår har beräknats för detta program — 8 milj.kr. — bör avsättas till energiforskningsnämndens förfogande.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 8 och med avslag på motion 1989/90:N36 yrkande 4 godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande programmet Allmänna energisystemstudier.
37. Programmet Allmänna energisystemstudier (mom. 25)
Under förutsättning av avslag på reservation 35
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Rolf L Nilson (vpk) och Karin Falkmer (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:N43 (mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden med krav på att energiforskningsnämnden skall bibehållas som fristående myn -
1989/90:NU40
dighet. För den händelse riksdagen inte skulle följa denna linje anser utskottet med instämmande i vad som föreslås i motion 1989/90:N36 (m) att ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier bör åläggas det nya forskningsråd som utskottet i det föregående har föreslagit skola inrättas. Till detta råd bör därför ytterligare 8 milj.kr. anslås för verksamheten inom nyssnämnda program. Medlen bör anslås under den huvudtitel som här tidigare behandlade anslagsmedel till rådet kommer att anslås under.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande 4 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 8
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande programmet Allmänna energisystemstudier, dels till Teknikvetenskapliga forskningsrådet under aktuell huvudtitel för budgetåret 1990/91 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad som i det föregående har anvisats (se moment 8).
38. Programmet Allmänna energisystemstudier (mom. 25)
Under förutsättning av bifall till reservation 6 och avslag på reservation 35
Roland Larsson (c), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:N43 (mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har — — — (= reservation 37) — — — anslås under.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande programmet Allmänna energisystemstudier att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N36 yrkande 4 och med avslag på motion 1989/90:N43 yrkande 11 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N45 yrkande 8
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer rörande programmet Allmänna energisystemstudier, dels till Miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet under aktuell huvudtitel för budgetåret 1990/91 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad som i det föregående har anvisats (se momenten 8-10).
1989/90: NU40
39. Bedömning av energiförsörjningens utformning (mom. 26)
Under förutsättning av bifall till reservation 35
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Frågor om" och slutar med "motion 1989/90:N464 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att energiforskningsnämnden skall bibehållas som fristående myndighet. Det är, menar utskottet, värdefullt med en oberoende kompetens vid sidan av statens energiverk på energiområdet. Härigenom tillförsäkras bl.a. att en mer allsidig belysning av möjligheterna till en omställning av energisystemet i miljövänlig riktning kan erhållas. Utskottet instämmer i kravet i motion 1989/90:N464 (mp) på att energiforskningsnämnden skall ges i uppdrag att bedöma hur en miljövänlig energiförsörjning kan utformas i enlighet med vad som har föreslagits i motionen.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande bedömning av energiförsörjningens utformning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N464 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
40. Vätgas (mom. 27)
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse: Många forskare och tekniker har intygat att vätgasen har förutsättningar att bli en väsentlig energibärare i framtiden. Vätgasen har många fördelar: den är miljövänlig, den kan framställas från alla primära energikällor, flexibiliteten i användningen är stor, den är möjlig att lagra (även storskaligt), den kan transporteras på betryggande sätt etc.
Intresset för vätgasen som energibärare är stort i flera länder. I Förbundsrepubliken Tyskland, men också i vissa andra länder, utförs ett omfettande forsknings- och utvecklingsarbete på området. För att inte Sverige skall komma på efterkälken i denna fråga anser utskottet, i linje med vad som föreslås i motion 1989/90:N39 (mp), att en utredning skall tillsättas med uppgift att kartlägga vätgasforskningens nuvarande läge och behovet av ytterligare stödinsatser på området.
Regeringen bör föranstalta om en sådan utredning. Om riksdagen beslutar att energiforskningsnämnden skall bibehållas som fristående myndighet (se s. 31 i det föregående) bör den begärda kartläggningen lämpligen genomföras av nämnden. Med utgångspunkt i resultatet av
1989/90:NU40
denna kartläggning bör regeringen återkomma till riksdagen med eventuella förslag till de ytterligare åtgärder på området som kan befinnas erforderliga.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Ett sådant uttalande skulle i väsentlig utsträckning tillgodose den nu aktuella delen av motion 1989/90:N39 (mp).
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande vätgas att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N39 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
41. Bemyndiganden avseende energiforskningen (mom. 30)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att de bemyndiganderamar som föreslås i motion 1989/90:N36 (m) är väl avvägda. Motionen tillstyrks alltså i denna del. För budgetåret 1994/95 bör riksdagen fastställa en ram om 85 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande bemyndiganden avseende energiforskningen att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:90 avsnitt
21.2 moment 5 och med bifall till motion 1989/90:N36 yrkande
6 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 235 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 190 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 130 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 85 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 65 000 000 kr. för budgetåret 1995/96 samt 65 000 000 kr. för budgetåret 1996/97.
Särskilt yttrande
Riktlinjer för energiforskningen (mom. 21)
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anför:
Vi anser att utskottets beslut om uppskov med behandlingen av motioner om energipolitikens inriktning m.m. till nästa riksmöte är olyckligt. Det hade varit önskvärt med en grundläggande diskussion i riksdagen under våren 1990 om den långsiktiga energipolitiken med utgångspunkt i de motioner på området som har hänvisats till utskottet. Inte minst som en grund för den nu aktuella behandlingen av
1989/90: NU40
energiforskningens inriktning hade en sådan diskussion varit av värde. Uppskovet medför också en fortsatt osäkerhet om energipolitiken; riksdagsmajoriteten överlämnar styrningen till energimarknadens starkaste aktörer, vilket ytterligare försvårar kärnkraftsawecklingen.
1989/90:NU40
69 Innehåll
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 3
Huvudsakligt innehåll 3
Förslag 3
Motionerna 5
Utskottet 11
Inledning 11
Teknisk forskning och utveckling 11
Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling,
m.m 11
Teknikvetenskapligt forskningsråd 14
Materialteknisk forskning 18
Geovetenskaplig forskning 18
Rymdverksamhet 18
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 20
Forskning för ett avfallssnålt samhälle 22
Forskning om kooperativ verksamhet 23
Forskning och inventering avseende torv 23
Vissa regionala frågor 24
Energiforskning 25
Bakgrund 25
Riktlinjer för energiforskningen 26
Studsvik AB 30
Vissa planerings- och organisationsfrågor m.m 31
Forskning rörande dammsäkerhet och översvämningar . 34
Anslag till energiforskningen 35
Vissa övriga frågor 36
Hemställan 37
Reservationer
1. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (c) 42
2. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling, m.m. (mp) .... 43
3. STU:s insatser för de små och medelstora företagen (c) ... . 44
4. Särskilda forskargrupper (mp) 44
5. Särskilda forskargrupper (m) 45
6. Inrättande av ett teknikvetenskapligt forskningsråd
(c, mp) 45
7. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet (m, c) . . 46
8. Det nya forskningsrådets departementstillhörighet (mp) ... 46
9. Anslag till det nya forskningsrådet (c) 47
1989/90:NU40
10. Anslag till det nya forskningsrådet (mp) 48 1989/90:NU40
11. Fusionsforskningssamarbete med EG (c) 48
12. Fusionsforskningssamarbete med EG (mp) 49
13. Materialteknisk forskning (mp) 49
14. Europeiskt rymdsamarbete (m, fp) 50
15. Europeiskt rymdsamarbete (mp) 51
16. Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete (m) ... 51
17. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mp) .. 52
18. Utveckling av alternativ högteknologi (vpk) 53
19. Försvarets engagemang i europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (vpk, mp) 53
20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (m) 54
21. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mp) 54
22. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mp) 55
23. Forskning om kooperativ verksamhet (m, fp) 56
24. Forskning om kooperativ verksamhet (vpk, mp) 56
25. Vissa regionala frågor (mp) 56
26. Riktlinjer för energiforskningen (m) 57
27. Riktlinjer för energiforskningen (c) 58
28. Riktlinjer för energiforskningen (mp) 59
29. Praktiska tillämpningar av ny teknik (m) 60
30. Praktiska tillämpningar av ny teknik (c, mp) 61
31. Studsvik AB (m) 61
32. Studsvik AB (c) 62
33. Studsvik AB (vpk) 63
34. Studsvik AB (mp) 63
35. Energiforskningsnämnden m.m. (m, c, vpk, mp) 64
36. Programmet Allmänna energisystemstudier
(m, c, vpk, mp) 65
37. Programmet Allmänna energisystemstudier (m, vpk) .... 65
38. Programmet Allmänna energisystemstudier (c, mp) 66
39. Bedömning av energiförsörjningens utformning
(c, vpk, mp) 67
40. Vätgas (c, vpk, mp) 67
41. Bemyndiganden avseende energiforskningen (m) 68
Särskilt yttrande
Riktlinjer för energiforskningen (c, vpk, mp) 68