Prop. 1986/87:80

om forskning

&

Regeringens proposition 1986/87: 80 3535?

om forskning rop. l 986/ 87: 80

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 februari 1987 för de åtgärder och ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

[ propositionen framhålls att forskningen spelar en strategisk roll för att få den stabila tillväxttakt i ekonomin som är nödvändig för att ytterligare utveckla välfärdsstaten under 1990-talet. Vidare-betonas att forskningsin- satscr är viktiga för att vårt kulturella arv skall hållas levande, vitaliseras och göras tillgängligt för medborgarna.

I propositionen läggs förslag om ett trcårsprogram för forskning omfat— tande perioden 1987/88—1989/90.

De förslag till resursförstärkningar som lämnas innebär en ökning utöver sedvanlig pris- och lönekompensation med ca 500 milj kr. Denna nivåhöj- ning sker successivt under treårsperioden, varvid ca 300 milj. kr. utfaller redan budgetåret 1987/88.

Huvuddelen av förstärkningarna är riktade till högskolan, dels i form av en generell förstärkning, dels genom särskilda insatser inom vissa priori- terade områden.

De generella åtgärderna innefattar. framförallt en satsning på den unga generationen forskare, med inrättande av ett betydande antal doktorand- tjänster samt en höjning av nivån på utbildningsbidragen. Genom inrättan— de av över 200 forskarassistenttjänter ökar vidare möjligheten för de fors- karstudcrande att beredas plats inom högskolan efter doktorsexamen.

De särskilt prioriterade områdena i förslaget är de s.k. kulturvetcnska- perna, informationsteknologi, bioteknik samt miljövårdsinriktad forsk- ning. För dessa satsningar föreslås åtgärder inom flera departementsområ— den.

Ett huvudtema i prepositionen är värnct om den långsiktiga kompetens-

l Riksdagen [986/87. ] saml. Nr 80

. - uppbyggnaden inom olika områden. Stöd för en sådan utveckling ges dels i Prop. 1986/87: 80

-" form av resursinsatscr, dels i form av anmaningar till sektorsforsknings- " organ att i ökad utsträckning göra långsiktiga åtaganden som t.ex. att finansiera tjänster inom universitet och högskolor.

Propositionen inleds genom ett anförande av statsministern som redovi- sar de huvudfrågor som är aktuella samt de prioriteringar som varit vägle- dande för de föreslagna resursinsatserna. I huvudanförandet ges en över- sikt över de förslag som läggs fram. I bilagor från 12 departement lämnas sedan en redovisning av forskningsverksamheten inom respektive område.

Inom justitiedepartementers område lämnas en redovisning av berörda myndigheters forsknings— och utredningsverksamhet samt ges synpunkter på den rättsvetenskapliga forskningens betydelse.

Inom mrikesdepartementets ansvarsområde behandlas den framtida in- riktningen av säkerhets-, nedrustnings— och allmänt Utrikespolitiskt moti— verad forskningsverksamhet. Vidare redovisas det svenska n-landsforsk- ningsstödets inriktning samt det europeiska forskningssamarbetet.

Regeringen kommer senare att i en särskild proposition redovisa förslag om totalförsvarets framtida utveckling. I föreliggande förslag inskränker sig försvarsministern till att behandla vissa för försvarsfm-skningen grund— läggande principer samt några områden där försvarsforskningen i betydan- de grad anknyter till samhällets övriga forskning. .

lnom socialdepartementets ansvarsområde behandlas bl.a. forskning om det ekonomiska trygghetssystemet. socialtjänsten, äldreomsorg, hälso— och sjukvårdsforskning samt handikapp.

Trafikens effekter på miljön bör enligt propositionen vara en huvud- punkt inom den framtida transportforskningen. Här ingår även en ökad satsning påjärnvägsorienterad forskning, som ett led i satsningen på miljö- vänliga transportalternativ. Inom kommunikationsdepartementets verk- ' samhetsområde föreslås ökade resurser till transportforskningsberedning— en och statens väg- och trafikinstitut.

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom utbildningsdeparte- mentets område föreslås öka med 360 milj. kr. Huvuddelen härav avser generella förstärkningar som 700 nya doktorandtjänster, lO%-ig höjning av beloppen för utbildningsbidrag, ytterligare 121 milj. kr. för basresursför- stärkning med bl. a. minst 226 nya forskarassistenttjänster samt inrättande av 67 nya professurer. Grundforskning'sråden NFR, MFR och HSFR ges vidare en grundförstärkning om ca 43 milj kr. Utöver de generella förstärk- ningarna får högskolan och forskningsråden kraftiga tillskott genom de riktade insatser som görs på de prioriterade områdena. Ett nytt område är forskning om Arktis och Antarktis. inom ramen för satsningen på kultur- vetenskaplig forskning avsätts även medel för arkivvcrksamhet m.m.

I fråga om jordbruksdepurrementers anst-'arsområde har riksdagen våren 1986 antagit ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen. Ytterligare" insatser föreslås nu ifråga om livsmedelsforskning. Vidare föreslås att 66 milj kr anvisas för nybygg- nad för ett genetiskt centrum utanför Uppsala. Även andra insatser görs inom bioteknikområdet.

lnom arbetsmarknadsdepartem'eNiels verksam/tetsa!)träde behandlas

frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik. arbetsliv och arbets- miljö, invandring samt jämställdhet. Arbetarskyddsverkets forskningsav— delning föreslås bli ett fristående institut.'Arbetsmiljöforskningen föreslås få ett tillskott av medel. Vidare. föreslås två professurer inrättas inom arbetsmarknadsomrädct. '

Inom byggnadafbrskningen föreslås en mindre neddragning av bygg- forskningsrådets resurser till förmån för prioriterade forskningsområdcn.

Forsknings- och utvecklingsinsatsemas betydelse för den industriella tillväxten och förnyelsen betonas. Inom indusrrin'eparrementers ansvars- område anslås ytterligare ca 100 milj kr. Bl.a. kommer ett nytt treårigt program att föreslås för styrelsen för teknisk utveckling (STU). Insatser görs på de prioriterade områdena där medel bl.a. har beräknats för ett informationsteknologiprogram. Mer utförlig redovisning av detta program lämnas i den näringspolitiska propositionen. inom ramen för STU:s anslag kommer även medel beräknas för det nya forskningsområdet mikronik. Vidare kommer det europeiska forskningssamarbetet att ges'ökade re- surser. '

När det gäller forskning om den offentliga sektorn föreslås ökade medel till den till civildapartememet knutna delegationen om forskning om offent- lig förvaltning. Ytterligare medel kommer att tillskjntas av kommun— och landstingsförbundcn. Av betydelse är vidare att en professur i kommunal ekonomi föreslås inrättas.

De ökade ambitionerna vad gäller forskning om miljövård får genomslag för det nybildade miUö- och energidepartememet. Särskilda resursinsatser görs för havsforskning. forskartjänster till statens naturvårdsverk, toxiko- logisk forskning m.m. Miljöforskningsinsatser ingår även som en integre- rad del av resursförstärkningar inom andra departementsområden. För energiforskningen föreslås ett nytt trcårsprogram.

Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 5 februari 1987

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsministern Carlsson och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlssom Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lind- qvist, G. Andersson

Proposition om forskning

Statsministerns anförande Statsministern anför efter samråd med övriga berörda föredragande.

1. Huvudfrågor för forskningen 1.1 Inledning

Regeringens politik präglas av ansträngningarna att upprätthålla den fulla sysselsättningen, skapa större rättvisa mellan individer, grupper och regio- ner, främja betingelserna för cn god livsmiljö och medverka till en fördju- pad demokrati. Sverige är en av de mest utvecklade demokratierna i världen. Sett utifrån, framstår vårt samhälle som socialt och tekniskt framgångsrikt, med stabila och goda relationer mellan parterna på arbetsmarknaden. För att vidmakthålla de framsteg som uppnåtts och ytterligare utveckla väl- färdsstaten under 1990-talet och in i nästa sekel, måste tillväxttakten i ekonomin långsiktigt stabiliseras och helst öka. Samtidigt skall värt kultu- rella arv hållas levande. vitaliseras och göras tillgängligt för medborgarna, oberoende av etniSkt och kulturellt ursprung. Forskningen spelar en strate- gisk roll för att detta skall vara möjligt.

Förslag framläggs i det följande om ett treårsprogram för forskning omfattande budgetåren 1987/88—1989/90.

Den statsfinansiella situationen och hänsynen till den samhällsekono- miska balansen har gjort att regeringen tvingats till avsevärd stramhet i budgetarbetet. Endast genom betydande omprioriteringar har ett utrymme skapats för att förstärka anslagen till forskningen för den tidsperiod som förslaget omfattar. Därigenom kommer forskningens del av statsbudgetens omslutning att fortsätta att öka.

Inledningsvis redovisar jag här en samlad bedömning av vad som är huvudfrågor inom forskningspolitiken. Forskningen behandlas i mitt anfö- rande samlat och översiktligt, men redovisas också i detalj inom varje

huvtrdtitel. Jag kommer efter denna inledanderedovisning att närmare gå in på grunderna för vår bedömning för att avslutningsvis sammanfatta förslagen till förstärkningar inom treårsperioden 1987/88—89/90.

1.2. Huvudfrågori 1984 års forskningsproposition

De förslag som här läggs fram avlöser det treårsprogram för forskningen som riksdagen fattade beslut om våren 1984.

I regeringens förslag till 1984 års riksmöte angavs ett antal huvudfrågor. För samtliga av dessa gäller att de-inte enbart kan lösas genom anslagsför- bättringar eller nya organisatoriska och administrativa mönster. En politik för forskning utformas långsiktigt och är snarast att se som en process där regeringens bedömning är frukten av en omfattande dialog med i första hand forskarna själva, men också med forskningens intressenter, exempel- vis anslagsgivare, näringsliv, fackliga organisationer och enskilda. Det framstår som utomordentligt värdefullt att denna diskussion engagerar många i vårt samhälle och att en betydande samstämmighet råder om problemens karaktär.

Huvudfrågorna i 1984 års proposition var förhållandet mellan den sek- toriellt inriktade forskningen å ena'sidan och grundforskningen å den andra samt förhållandet mellan statligt finansierad forskning och näringslivets forsknings- och utvecklingsinsatser (FoU-insatser). Avvägningen mellan grundforskning, sektoriellt inriktad forskning och näringslivets FoU-verk— samhet har under den föregående perioden kommit att påverkas i den riktning som förutsattes i riksdagens beslut. Samtidigt kvarstår som ett påtagligt faktum nödvändigheten av att analysera och ytterligare bereda väg för en harmonisk avvägning mellan olika delar av det svenska forsk- ningssystemet. Jag kommer i det följande att rikta uppmärksamheten på bland annat dessa balansfrågori forskningen.

Andra huvudfrågor i 1984 års proposition av central betydelse för hög- skolan, var kvalitet i forskningen, rekryteringen av unga forskare samt forskarnas arbetsvillkor. Även dessa frågor måste fortlöpande analyseras och, när så är nödvändigt och möjligt, göras till föremål för åtgärder från statsmakternas sida. _

Genom riksdagens beslut med anledning av 1984 års proposition har vissa förbättringar skett för att främja forskningens kvalitet, samt rekryte- ring och arbetsvillkor för högskolans forskare. Det är nu angeläget att gå vidare på den inslagna vägen med resursförstärkningar av sådant slag, att framför allt den unga generationen av forskare skall känna att den inte bara har samhällets förväntan på sig trtan även ett påtagligt stöd.

Ytterligare en huvudfråga i 1984 års förslag var behovet av ett ökat internationellt utbyte. Inte heller denna fråga har minskat i aktualitet.. Förhållandet är snarare det motsatta. Förutom en kontinuerligt växande grad av internationalisering har idag tillkommit en starkare anknytning till det europeiska forskningssamarbetet genom EUREKA och det ramavtal med de Europeiska gemenskaperna (EG), som träffades i februari 1986. Det förslag som nu föreläggs riksdagen betonar därför mer än tidigare de internationella aspekterna på svensk forskning.

Det är en vansklig uppgift för statsmakterna att åstadkomma priorite- ringar inom forskningen. Riksdagen har vid två tillfällen i samband med 1982 respektive 1984 års forskningspropositioncr fattat beslut om att prio- ritera vissa forskningsområden. Jag kommer i det följande att närmare redovisa min syn på prioriteringsmöjligheterna över huvud taget samt utförligt ange vissa prioriterade åtgärder. Kontinuitet i insatserna har bedömts som angelägen.

De huvudfrågor som behandlades i den förra forskningspropositionen är således av karaktären att _de i detta förslag, och — sävittjag kan bedöma även i kommande förslag till riksdagen, måste sättas i centrum. Jag kom— mer nu att övergå till att kort redovisa inriktningen av det förslag, som nu läggs fram, grundat på bedömningen av vad som framstår som mest angelä- get inför den treårsperiod som förslaget omfattar.

1.3 1987 års förslag

1.3.1. Huvudinriktning

De samlade statliga anslagen till FoU uppgår innevarande budgetår (1986/87) till 11,3 miljarder kr. Denna samlade investering varken kan eller bör utsättas för drastiska förändringar under en kort tidsperiod.

De förslag till reella förstärkningar som här föreslås bli förelagda riksda— gen innebär en permanent nivåhöjning av forskningsanslagen med 500 milj. kr. utöver sedvanlig pris- och lönekompensation. Ökningen sker succesT sivt under treårsperioden. Under budgetåret 1987/88 sker reforminsatser med 315 milj. kr., budgetåret 1988/89 med ytterligare 95 milj. kr. samt budgetåret 1989/90 med ytterligare 90 milj. kr. Jag vill samtidigt erinra om att de svenska affärsbankerna förklarat sig villiga att stödja forsknings- verksamhet under perioden, främst genom medel för utrustning omfat- tande 200 milj. kr. per år. Härigenom får forskningen en ökning av ansla- gen som är den kraftigaste som gjorts på lång tid. Till detta skall läggas de insatser som föreslås senare denna dag av chefen för industridepartemen- tet och som gäller ytterligare ökade anslag till teknisk FoU. Dessa resurs- .- ökningar bör enligt min bedömning göra det möjligt för svensk forskning . att även i fortsättningen hävda sig väl internationellt..

Jag har bedömt det angelägetatt rikta förstärkningarna huvudsakligen mot högskolan med tonvikt på. rekryteringen av nya generationer forskare samt insatser inom vissa prioriterade forskningsområden.

1.3.2. Generell förstärkning av högskolan

Den höjda ambitionsnivå- för forskningen som är angelägen att åstadkom- ma hör i första hand avse basförstärkningar vid högskolan. Även om anslagen till högskolans forskning under senareår undantagits från bespa- ringskrav är det nu nödvändigt att kraftigt förstärka insatserna för bland annat högskolans basresurser och forskarutbildning.

Av de sammanlagda resursökningar som jag tidigare har redovisat.-avses därför 232 milj. kr. anslås direkt'till högskolan fördelat under budgetåret

1987/88 med 14] milj. kr. 1988/89 med 43 milj. kr. samt 1989/90 med 48 milj. kr. Detta bör enligt min mening göra det möjligt för högskolan att uthålligt och verksamt bidra till vårt lands fortsatta framgång som forskningsnation.

De förslag som senare kommer att redovisas av chefen för utbildnings- departementet, innefattar framför allt en satsning på den unga generatio- nen forskare. Ett betydande antal doktorandtjänster inrättas. Vidare före- slås en höjning av nivån på utbildningsbidragen. Jag vill också understryka betydelsen av att sektorsorganen kan bidra till en förbättrad situation för de forskarstuderande genom att sektorsmedel används för finansiering av doktorandtjänster. Den föreslagna resursförstärkningen skall ses som det första steget i en fortgående förbättring av de forskarstuderandes situation.

Betydelsefullt för forskarstuderande och yngre forskare är även försla- get att öka medlen till forskarassistenttjänster så att minst 226 nya tjänster kan inrättas. Därigenom vidgas möjligheterna för de forskarstuderandc att" beredas plats inom högskolan efter doktorsexamen. Förstärkningen av högskolans basresurser skall också ses som en möjlighet för högskolan själv att förbättra de forskarstuderandes situation, genom höjd handled- ningskapacitet och ökade biblioteks- och personalresurscr.

Grundforskningcns ställning som en av de viktigaste länkarna till det internationella forskarsamhället är allmänt erkänd. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). medicinska forskningsrådet (MFR) och humanis- tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) kommer därför att få en betydande höjning av sina anslag. Av stor vikt är även att dessa och övriga forskningsråd från och med budgetåret 1988/89 skall få kompensa- tion för löne- och prisstegringar i enlighet med vad som gäller högskolan i övrigt. Jag vill slutligen framhålla att tillkomsten av 67 nya professurer under treårsperioden också innebär en förstärkning av högskolans grund- läggande kapacitet. '

Min bedömning är att dessa förstärkningar.-skall komma att vitalisera högskolan och göra den bättre-rustad att möta de anspråk och de förvänt- ningar som i allt högre grad riktas" mot den.

1.3.3. Särskilda insatser inom prioriterade områden

I centrum för förstärkningar av riktad karaktär står kultur- och naturve- tenskaper. Den tekniska forskningen får ökade resurser i förslaget samt- genom de resursförstärkningar som chefen för industridepartementet sena- re kommer att föreslå. '

Under beteckningen kulturvetenskaper sammanför jag här humanistisk, samhällsvetenskaplig, teologisk och juridisk fakultet, på det sätt som hu- manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslagit. Jag finner det utomordentligt angeläget att i ett samhälle där ökad kunskap eftersträvas och nyttiggörs, vi kan tillägna oss det slag av vetande och insikter som kulturvetenskaperna och den konstnärliga verksamheten ger. Jag vill ock- så markera den vikt religionsforskningen bör tillmätas. ] en tid då rcli- gionen Spelar en betydande världspolitisk roll och där intresset för livs- åskådningsfrågor är påfallande har en religionsvetenskaplig forskning en angelägen uppgift att fylla.

Av föreslagna rcsursförstärkningar kommer en betydande del att falla på dessa fakultetsområden samt för utveckling inom kulturområdet, massme- dia och konstnärlig verksamhet. Inom anslagen för basresurser, nya fors- karassistenttjänster och doktorandtjänster samt nya tjänster som professor prioriteras kulturvetenskaperna och de konstnärliga områdena. Anslagen inom kulturområdet räknas upp med betydande belopp under treårsperio- den.

Försurade sjöar, förorenade hav och enhärjande skogsdöd är en del av den allvarliga bakgrunden till att miliörelaterad forskning måste intensi- fieras. Behovet av ny kunskap om olika miljöfaktorer är stort och moti- verar en förstärkning av forskning för en bättre miljö. Genom ny kunskap från forskning och genom bättre teknik, bedömerjag att vi har möjligheter att åstadkomma nödvändiga förbättringar i den totala miljön. Det är också av största vikt att hänsynen till miljön blir ett naturligt inslag i all FoU- verksamhet.

Under de senaste femton åren har aktningsvärda insatser gjorts för att. minska antalet olycksfall och sjukdomar som beror på arbetet. Trots dessa är antalet oroväckande stort. Det är ovärdigt ett kultursamhälle att så många kommer till skada i sitt arbete. Nya miljöproblem dyker ofta först upp på arbetsplatserna och bör därför också angripas där.

Förslag om att höja anslagen kommer därför att läggas fram vad gäller forskning kring såväl den yttre miljön som arbetsmiljön. Chefen för miljö- och energidcpartementet kommer vidare att lägga fram förslag om ett nytt trcåsprogram för cnergiforskningen.

Nya basteknologier håller på att etableras såväl inom industrin som inom servicesektorn, med påverkan på medborgarnas arbete och fritid. Det gäller framför allt info:-nunions-teknologin och biotekniken, därbety- dande investeringar görs i industriländerna. Det finns enligt min mening två starka skäl för att ytterligare höja ambitionsnivån inom dessa teknik- områden också i Sverige under treårsperioden.

Det ena skälet är att konkurrensförmågan hos de svenska företagen inte får svikta på grund av svag tillgång till svensk kompetens eller därför att man från företagens sida anser sig tvingade att söka sig utomlands för att finna sådan kompetens. Ett samarbete med internationell forskning är däremot självfallet av yttersta vikt, men det fordrar att sådan kompetens finns i Sverige så att vi har något att erbjuda i samarbetet..

Det andra skälet är att förutsättningar borde finnas för en svensk linje inom dessa teknikområden, baserad på hög utbildningsnivå, på öppenhet i relationerna och en stark och teknikmedveten fackföreningsrörelse. 1 ett svenskt informationsteknologiprogram ingår ökade insatser inom grund- läggande forskning. En ökad satsning på biotekniken fordrar idag framför allt en förstärkning av den cell- och molckylärbiologiska grundforskning- en. _

Vår värld krymper. Samspelet med den internationella utvecklingen förstärks bland annat genom just informationsteknologins snabba fram- steg, genom kommunikationernas utveckling och genom det globala beho- vet av gemensam säkerhet. Av dessa anledningar innebär de förslag som här kommer att redovisas en ökad satsning på internationellt forsknings- samarbete.

Sverige ingår i det europeiska samarbetet iiiöm EUREKA och har träffat avtal med EG om vidgat forskningssamarbete. För sådana delar av samar- betet, där ett betydande inslag av grundläggande kompetenshöjning ingår, föreslås att särskilda medel ställs till förfogande. ':

Sverige bör fullfölja sin strävan att aktivt gå in i det forskningssamarbete som byggs upp i polarområdena. ] de förslag som nu kommer att redovisas ingår därför medel för planering och genomförande av en svensk forsk- ningsexpedition till Antarktis under den kommande treårsperioden.

Sverige deltar även i det europeiska rymdsamarbctet. Den första svens— ka satelliten. forskningssatclliten Viking. har varit en stor framgång för svensk rymdindustri och rymdforskning. Mot bakgrund av vad som sker genom tillkomsten av icke-militära satelliter har en diskussion inletts om utvecklandet av en verifikationssatellit, som skulle göra det möjligt att från rymden bland annat övervaka rustningsbegränsningar. Jag vill erinra om att chefen för utrikesdepartementet i 1987 års budgetpropositionen föresla- git ett engångsanslag om -2 milj. kr. för fortsatt utredningsarbete om en sådan verifikationssatellit.

Det är angeläget att mer ingående kunna analysera innebörden av alter- nativa framtidsscenarier, att ha god beredskap inför förändringar i atti— tyder, tcknik och sociala relationer. Det nuvarande sekretariatet för fram- tidsstudier inom forskningsrådsnämndcn föreslås bli avvecklat. Förslag kommer senare att föreläggas riksdagen om att en stiftelse för framtidsstu- dicr inrättas. Detta innebär en höjd ambitionsnivå för framtidsstudicrna.

Det är angeläget att de insatser som nu föreslås aktivt följs upp och utvärderas. Detta gäller bl.a. tillämpningen av de forskningspolitiska prin- ciper som här redovisas, t.ex. vad gäller sektorsmyndigheters ansvar. Vidare är det viktigt att uppmärksamma utvecklingen av det inre arbetet i universiteten, t.ex. beträffande genomströmningstakt för forskarstuderan- de. De åtgärder som l'öreslås'för riktade insatser inom prioriterade områ- den bör följas. För att underlätta uppföljningen bör forskningsstatistiken förbättras.

Detta uppföljningsarbete, som är ett led i förberedelserna för nästa forskningsproposition, är ett sedvanligt åliggande för berörda myndighe- ter. Härutöver kan det dock bli tal om särskilda utvärderingar m.m. För detta ändamål har i årets budgetproposition beräknats medel under justitie- departementets kommittéanslag.

2. Svensk forskning i ett internationellt perspektiv 2.1 Vårt internationella beroende

Ständigt ökad kunskap om världen vi lever i och om människan själv har varit grunden för genomgripande förändringar av mänskliga livsbetingel- ser. Förändringarna har skett i allt snabbare takt under-seklerna. Men-den ökade kunskapen har också lett till att världen i sin helhet blivit alltmer sårbari krig, att människans situation ter sig motsägelsefull och att många känner sig utsatta och hotade, trots en ökad välfärd i industriländerna.

Prop. 1986/87180

Naturvetenskaplig och teknisk forskning är central för utvecklingen av ny kunskap, men en vidare syn på kunskapens betydelse växer också fram. Naturvetenskapen får en delvis ny roll att spela, en roll som är vidare än att bara vara en grund för teknisk utveckling. Kunskapen om hur beroende det mänskliga samhället och människors levnadsbetingelser är av jordens grundläggande naturresurser blir allt viktigare.

Men vi är som människor inte endast biologiska varelser. Betydelsen av kulturella värden, av kunskap om dagens samhälle och hur det har utveck— lats historiskt, av olikheterna i kultur och historia mellan jordens folk och kanske inte minst de existentiella livsfrågorna har kommit i ny belysning genom forskningens rön.

Det svenska samhället är en del av världen" och kunskapen känner inga nationella gränser. Den internationellasamverkan mellan forskare i olika delar av världen har varit avgörande för forskningens utveckling fram till idag och kommer att vara det även i framtiden. Svensk forskning måste vara en del i den internationella forskningsproccssen. Forskningspolitiken måste därför syfta till att förstärka de internationella banden.

Men också när vi vill tillgodogöra oss forskningens resultat krävs inter— nationell samverkan. Den industriella verksamheten karakteriseras av stark specialisering inom enskilda företag för att nå framgång på världs- marknaden. Därför måste Sverige även fortsättningsvis upprätthålla goda kontakter med ledande nationer inom teknisk utveckling. Vi måste vak— samt tillägna oss de möjligheter som växer fram på områden där den svenska kompetensen i sig är stark. Detta är också ett motiv för en klart internationell profil av den svenska forskningspolitiken.

Världens naturresurser och den globala miljön utnyttjas i allt snabbare takt. Spänningen mellan exploatering och bevarande tenderar att öka. Det är uppenbart att. en vidgad kunskap om vår jord är av grundläggande betydelse för hur framtiden kan komma att gestalta sig för kommande generatiOner. Naturresurserna är ojämnt fördelade över jorden. Vatten- och luftföroreningar respekterar inga nationella gränser och världshaven måste ses som en gemensam mänsklig resurs.

Frågor om naturresurser och miljö har alltför länge setts ur ett snävt nationellt perspektiv. Hoten mot världens skogar liksom de bestående och illavarslande förändringarna i atmosfären och haven har lett till en växande - insikt om problemens globala karaktär. Skillnaden i attityd till problemen idag jämfört med den som präglade FNs miljökonferens i Stockholm 1972 är slående. Naturresut's— och miljöproblemens globala karaktär är ett tredje viktigt skäl för internationell samverkan inom forskningen. Sverige har ett ansvar för att ställa' sin forsknings resultat till förfogande. Riksdagen anvisade därför är 1986 100 milj. kr.under fem år till SAREC för ett forsk- ningsprogram avseende avskognings- och ökenutbredningsproblcmatiken i ett internationellt perspektiv.

Mycket av styrkan i ett litet lands forskning ligger alltså i dess internatio— nella samhörighet. Det bästa av vad svensk forskning åstadkommit har genom decennierna prövats och utvecklats i en ständig växelverkan och konkurrens med institutioneri andra länder.

Vårt lands blygsamma storlek och det internationellt sett marginella

språkområdet anges ofta som en nackdel. Enligt min mening förhåller det sig inte nödvändigtvis så, litenheten har även fördelar.

Ett litet land blir starkt exportberoende. Det tvingas ständigt att bevisa sin produktions och sitt samhällssystems kvalitet på världsmarknaden och i internationella sammanhang. Medvetenheten om att den internationella nivån är utslagsgivande är djupt rotad hos företagsledningar och fackliga organisationer.

Detta gäller även forskningen. Just omständigheten att den svenska forskningsmiljön är så begränsad, räknat i antal forskare, har lett till en internationell medvetenhet, som är utomordentligt stark. Det uppfattas som en självklarhet att en erkänd forskare måste ha väl etablerade kon- takter med ledande forskare i andra länder.

2.2. Ökade FoU-satsningar i andra länder

2.2.1. Bakgrund

Forskningsstatistiken från framför allt OECD talar ett tydligt språk. FoU—utgifternas andel av bruttonationalprodukten ökar åter från mitten av 1970-talet. Ökningstakten har varit särskilt hög i Japan. två gånger så hög somi USA och i Västeuropa. Över 90 % av de totala FoU-utgifterna inom OECD—området är koncentrerade till de stora industriländerna. Forskning- ens ökade betydelse framgär även av att FoU—investeringarna har en växande andel av totalinvesteringarna. Detta avspeglar ett allt högre kun- skapsinnehåll i produktionen.

2.2.2 Förenta staterna

Sedan länge har svenska forskares intresse riktats mot Förenta staterna. Här finns ledande institutioner, universitet och expansiva och kreativa regioner. Landets FoU-potential är gigantisk.

Trots denna potential anser många inom USA att initiativet inom vissa viktiga teknikområden kommit att övertas av Japan. Därför sker nu en betydande satsning på forskning. Det sker också mot bakgrund av att mani USA analyserat situationen vid universiteten och funnit otillräckliga an- . slag. problem med utrustning och lokaler samt en allt äldre forskarkår. Inte heller tillströmningen av nya studerande anses tillfredsställande.

I en utredning som gjortspå uppdrag av USA:s president har en ökad samverkan rekommenderats mellan stat. universitet och industri. Insikten om problemen har också resulterat i att man i den senaste budgeten givit de federala anslagen till forskningen en mycket hög prioritet. Det enorma amerikanska budgetunderskottet, som föranlett att de statliga anslagen generellt minskats, har inte lett till att de totala anslagen till forskning minskat, men ökningen sker med inriktning på militär forskning. Övriga forskningsanslag förblir oförändrade. Totalt avsätts i den federala budge- ten 120 miljarder dollar under 1987 för forskningsändamål.

Den starka profileringen på militärt motiverad forskning och teknisk utveckling har också tagit sig uttryck i försök till begränsningar av ameri-

kansk teknikexport. Jag finner det oroande om amerikansk högteknologi blir svåråtkomlig för Europa vilket också kunde vara till nackdel för svensk forskning.

2.2.3. Japan

Den andra teknologiska stormakten i världen är Japan. Tendensen i den japanska forsknings— och teknologipolitiken är mycket tydlig: Japan kom— mer i hög grad att öka den egna insatsen för grundforskning och innovativ och långsiktig forskning.

Skälen för detta ställningstagande är flera. Jag vill erinra om att den tidigare japanska framgången för forskning, teknisk utveckling och mark- nadsetablering till stor del byggt på förmågan att erövra och utnyttja forskningsresultat och ny teknik från andra länder.

Detta ställer sig idag mycket svårare. De forskningsresultat och den teknologi som finns att köpa är inte längre så attraktiva. Japanerna har kommit i nivå med framför allt USA. Det har blivit svårare att få tillgång till den nya teknologin i USA på grund av att den i så hög grad är försvarsrclatcrad. Det tar tid att förhandla om know—how och licenser.

Detta är några av skälen för att Japan nu satsar kraftfullt på en förstärk- ning av den egna grundläggande kompetensen. En rad statliga program har formulerats. MITI (MiniStry of International Trade and Industry) driver ett antal projekt inom områden som" nya material, bioteknik och elektronik. För att öka grundforskningen inom företagssektorn har MITI och MPT (Ministry of Post and Telecommunications) skapat ett nytt forskningsor- gan kallat Japan Key Technology Center, som med riskkapital skall främja ansträngningarna att bedriva grundforskning inom företagssektorn där idag 70 % av landets FoU-verksamhet sker. Effekterna av dessa japanska an- strängningar kommer att.in synliga om fem till tio år.

2.2.4 Andra tendenser i forskningspolitiken i omvärlden ] vår närmaste omgivning har regeringarna i Danmark. Norge och Finland lagt fram förslag till handlingsplaner som innebär ökade satsningar inom forskning och forskarutbildning. Frågor om tekniköverföring och förbättrad samverkan mellan högskola och industri står i centrum för intresset över hela den industrialiscrade världen. I USA är detta ett huvudmotiv för de ”federala satsningarna och har också inspirerat delstaterna till ett ökat engagemang. I Storbritannien prövar man olika vägar att förmedla universitetsforskare till företagen och upprättar olika former av forskarbyar. ] Nederländerna har förslag lagts fram om inrättande av ett särskilt institut, liknande styrelsen för teknisk utveckling i Sverige, med uppgift att stödja och koordinera FoU-insatser i samverkan mellan stat och näringsliv. Det återkommande kvalitetskravet tar sig skilda uttryck. I Frankrike, där forskningsbudgcten fått vidkännas kraftiga svängningari form av till- skott o'ch därefter neddragning, framhålls behovet av strukturella reformer och ökad forskarrörlighet. I Storbritannien, där FoU-andelen av budgeten

minskat under 1980-talet. ställer regeringen [till utsikt anslagsökningar för universitet som lägger ned institutioner som visar dåliga resultat.

Bland de allmänt prioriterade forskningsområdcna är informatiOnstek- nologin det som överlag sätts främst. Det återkommer i sovjetisk plane- ring, i Japan och i Kina samt i de västliga industriländerna. Biotekniken är högt prioriterad i ett antal länder som exempelvis Danmark, Förbundsrc— publiken Tyskland och Kina.

Det senaste japanska FoU-programmet-betonar nödvändigheten att för- bättra Iivskvaliteten och inriktas mer tydligt mot det humanvetenskapliga området. Detta har annars under ett antal år snarast fått minskade resurser i ett antal länder och i exempelvis Storbritannien sker en fortsatt nedskär- ning av humaniora och samhällsvetenskapcr.

Det finns enligt min mening anledning att fortsatt uppmärksamma vad som sker på den internationella scenen. Det är därför med tillfredsställelse jag noterar hur bevakningen av forsknings- och teknikfronterna har inten- sifierats i vårt land.

2.3. Internationellt samarbete inom grundforskningcn

De internationella kontakternas betydelse för grundforskningens utveck- ling kan inte nog betonas. Omfattningen av det internationella samarbetet inom grundforskningen är ständigt växande. Viktigt är att resurser finns för att de enskilda forskarna skall kunna bygga upp samverkan med kolle- gor i andra länder.

Några exempel på verksamhet som engagerar svenska forskare kan vara av intresse i detta sammanhang.

Sedan länge deltar Sverige i det europeiska centret för kärn- och parti- kelfysik. CERN. Där pågår för närvarande uppbyggnaden av ett nytt projekt, genom vilket man hoppas kunna få svar på frågorna om en super- förenad naturkraft. Radioastronomerna försöker genom samverkan mellan olika radioteleskop avslöja vad som döljs i galaxernas inre och direkt kunna bestämma hur kontinenterna rör sig i förhållande till varandra genom exakta avståndsmätningar. Europeiska geofysiker har i ett stort gemensamt projekt med svensk medverkan studerat berggrundens karak- tär ner till avsevärda djup. Ett annat projekt är att med hjälp av d_iupborr- ningar undersöka djuphavens sediment för att därmed få en inblick i jordens utvecklingshistoria. Det europeiska centret för molekylärbiologisk forskning i Heidelberg ligger vid frontlinjen inom sitt forskningsområde.

'Genom European Science Foundation (ESF) har överenskommelser träffats om gemensamt utnyttjande av unik apparatur vid vissa ledande forskningslaboratorier. Särskilt intresse har knutits till uppbyggnaden av synkrotronljusanläggningar.

Också på de kulturvetenskapliga forskningsområdenavidgas det inter- nationella samarbetet. Genom ESFzs försorg finns ett flertal gemensamma projekt, bland annat inom psykologi och historia.

I samband med den forskningsministerkonferens som anordnades av Europarådet i september [984 lades fram förslag till nätverk för forskar- samarbete. ESF uppmanades att inom två år utarbeta en rapport om de

åtgärder som ESF ansåg borde vidtas i enlighet med konferensens rekom- mendationer. Enligt ESF har beslutet att förstärka nätverken lett till en intensiv verksamhet i Europa. Enligt min mening är det viktigt att ESF ges möjlighet att även fortsättningsvis stödja detta slag av informellt forsk- ningssamarbete.

Sammantaget satsar Sverige stora resurser i form av medlemsavgifter till de internationella forskningsorganisationer där vi är medlemmar. l hög grad bygger detta samarbete på att forskarna själva har tagit initiativen. De medel som nu föreslås bli tillförda fakulteterna som ytterligare förstärkning i form av basresurser börlenligt min mening också nyttjas för att underlätta yngre forskares medverkan i'detta samarbete.

2.4. Samverkan i Norden

Ett utökat nordiskt samarbete kan möjliggöra att vi gemensamt kan ligga väl framme internationellt inom Her tekniska specialiteter. Kontakter och samarbete mellan forskningsinstitutioner och näringsliv i Norden ger möj- ligheter att snabbare omsätta forskningsresultat till tekniskt och kommer- siellt gångbara produkter — liksom till ett utökat samarbete mellan indu- strier i de nordiska länderna.

De nordiska ländernas kulturella gemenskap, likheterna i samhällsor- ganisation och värderingar gör också ett samarbete inom kulturvetenska- perna särskilt fruktbart. . .

Den nordiska samhällsmodellen kombinerar en hög teknologisk nivå med organisatoriska lösningar som främjar demokrati, jämlikhet och god miljö. Att utveckla Norden i enlighet med dessa värderingar kommer inte i konflikt med vår föresats att bevara eller öka konkurrenskraft och materi- ell levnadsstandard.

Nordcn kan aldrig komma att svara för mer än en liten del av de vetenskapliga och tekniska-framstegen i vår omvärld, och därför måste våra gränser vara öppna också när det gäller forskningen. Utökade kon— takter mellan forskare och högteknologiföretag i de nordiska länderna kan öka våra möjligheter att delta i internationella forskningsprojekt och att få största möjliga utbyte av ett sådant samarbete. '

Mot bakgrund av vad jag här redovisat är det naturligt att samarbete inom forskning och högre utbildning har hög prioritet i det nordiska minis- terrådets verksamhet. Särskilt framhålls behovet att öka rörligheten inom forskarutbildningen liksom bland högskolans forskare och lärare i övrigt. Detta är angeläget inte minst för att få det mest effektiva utnyttjandet av de nordiska ländernas begränsade resurser, samtidigt som det ger ökade möjligheter att hävda forskningens kvalitet.

En annan form av samgående som kan ge en kraftig förstärkning av den nordiska forskningens utvecklingsmöjligheter är gemensam medverkan i internationella anläggningar eller i utrustningsintensiva forskningsprojekt genom nordiska konsortier. Detta har prövats bland annat vid de-nordiska ländernas medverkan i det kostnadskrävande havsborrningsprogrammet. ODP (Ocean Drilling Programme).

Biotekniken är Linder utveckling i alla de nordiska länderna. En kartlägg-

ning av samarbetsområden för biotekniken i Norden har utarbetats. På grundval av denna har de nordiska statsministrarna i november 1986 besitt- tat att ett samarbetsprogram för bioteknikområdct skall utarbetas under loppet av innevarande är.

2.5. Initiativ till teknisk-vetenskaplig utveckling på europeisk nivå '

Den kraftfulla utvecklingen av forsknings- och teknikpolitiken i de båda stormakterna Förenta Staterna och Japan har också lett till ett antal euro— peiska initiativ. Oron för att de europeiska länderna skulle förlora sin position industriellt, kulturellt och tekniskt har lett till ett ökat samarbete mellan de europeiska staterna.

EG har haft forskning på sitt program sedan år 1974. Denna verksamhet tick form av ett integrerat ramprogram år 1983. Ramprogrammet har en mycket bred ansats. _

Jag har i olika sammanhang framhållit att Europa-marknaden är av växande intresse för svensk industri. Det är allmänt av stor betydelse för nivån på svensk forskning att Sverige kan delta i ett samarbete som innefattar forskningsinstitutioner och företag inom EG—området. Om svenska forskare inte får tillgång till det informationsutbyte och den inspi- ration som ett samarbete med EG-ländernas vetenskapliga centra kan ge, går vi mot en situation som riskerar göra den svenska forskningen provin- siell. Jag vill också betona att Sverige har del i ansvaret för att medverka i förstärkningen av den europeiska forskningskompetensen. Detta är bak- grunden till det ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Sverige och EG som jag undertecknade i januari 1986 och som sedanhar fått riksdagens godkännande (prop. ]985/86z89, UU 17. rskr 240).

Det är vidare med tillfredsställelse jag konstaterar att Sverige deltar i vissa program som tidigare öppnats för deltagande från 5. k.ti'edjeländer. Ett av dessa är fusioasforskningen, ett program som har utvecklats i tio år. Sverige deltar också i forskningsprogram kring råmaterial, miljövård och hälso- och sjukvård.

Under den fortsatta utvecklingen av EG:s forskningsprogram har ett antal nya högteknologiområden täckts in som exempelvis informationstek— nologi, telekommunikationer, materialforskning och bioteknologi. I dessa program har EG kommit att inta en mer restriktiv attityd till deltagande från länder utanför den gemensamma marknaden.

Förslag kommer senare att läggas fram om en ökad rain för styrelsen för teknisk utveckling att ge stöd till europeiskt forskningssamarbete. Tillsam— mans med insatser även från de företag som kommer att bli aktuella i samarbetsprojekt anserjag att på svensk sida tillräckliga resurser linns för deltagande i delar av de stora högteknologiska programmen. .

[ samarbetet COS'l' (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research). som omfattar alla de västeuropeiska medlemmarna av OECD, medverkar svenska myndigheter och institutioner aktivt i ett stort antal projekt inom tillämpad forskning.

Från fransk sida togs våren I985 ett första initiativ till en ny form av

europeiskt FoU-samarbete som skulle omfatta också länder utanför EG- kretsen och som främst skulle avse industriellt intressanta teknikområden. Sverige var ett av de första länderna utanför EG som vid besök av en fransk delegation ijuni 1985 inbjöds att delta i det nya samarbetet, lanserat under beteckningen EUREKA. Olika samarbetsprojekt växte fram inom EUREKA-ramen i direkta kontakter mellan företag och institutioneri de berörda länderna. Under det andra halvåret 1986 har Sverige varit "ordfö- randeland för EUREKA.

EUREKA skall i första hand ägna sig åt marknadsnära projekt. Det rör sig alltså företrädesvis om tillämpad forskning och utvecklingssamarbete. Ett avgörande kriterium för angelägenheten i ett projekt är att industrin är beredd att gå in med egna medel. Enligt min bedömning får man då den bästa mätaren på industrins intresse. Industriell finansiering bör därför vara huvudprincipcn för de marknadsinriktade EUREKA-projekten.

I vissa fall bör dock statliga medel eller finansiella garantier kunna ställas till förfogande. Enligt min mening bör styrelsen för teknisk utveck- ling (STU) kunna medverka till en finansierng av förstudier i projektens initialskede och den statliga Industrifonden till finansiering av projektens genomförandefas. Chefen för industridepartementet återkommer till for- merna för detta senarc idag i den näringspolitiska propositionen. Vidare bör självfallet statliga medel utgå i den mån samarbete med institutioner inom högskolan eller statliga myndigheter aktualiseras. Jag vill också framhålla att regeringarna inom EUREKA—krctsen har påtagit sig ett an- svar att på olika sätt underlätta kontakterna mellan intresserade företag och institutioner och vidta åtgärder för att stimulera utvecklingen av den europeiska marknaden i anslutning till EUREKA—projckten.

Det är mitt intryck att den från början svala och avvaktande attityd som de svenska företagen intog till EUREKA alltmer har vänts till en positiv sådan. Det är med stor tillfredsställelsc jag konstaterar detta. Det är glädjande att svenska företag och institutioner nu deltar i ett tjugotal projekt. Några av dessa projekt kan visa sig ha central betydelse för utvecklingen av det europeiska samarbetet inom miljöområdet. Andra avser potentiellt intressant industriell utveckling och tillämpning inom informationsteknologi och bioteknik.

Inom ramen för det tekniskt-vetenskapliga samarbetet i Europa vill jag slutligen framhålla det europeiska rymdorganet ESA (European Space Agency). Sveriges medverkan i ESA redovisades i propositionen om rikt- linjer för industripolitiken på rymdområdet (prop. 1985/86: 27, NU 21, rskr 305). En längtidsplan för ESA:s verksamhet fram till l990-talcts slut har fastställts. Målet för denna är att uppnå cut'OpciSkt industriellt och tekniskt oberoende i rymden.

2.6. Forskning av säkerhetspolitiskt intresse

Neutralitetspolitiken ställer särskilda krav på en självständig värdering av för vårt land viktiga förhållanden och utvecklingstendcnser i omvärlden.

I takt med att kapprustningen och fredssträvandena på senare år fått allt större politiskt beydelsc blir den utrikespolitiska forskningen i allmänhet

[6

och den säkerhetspolitiska i synnerhet allt viktigare. En växande opinion kräver resultat av de internationella nedrustningsförhandlingarna. Kvalifi- cerad forskning är en förutsättning för en fortsatt aktiv. och slagkraftig svensk politik på dessa områden. Den uppmärksamhct soi-n idag allmänt ägnas freds- och nedrustningsfrågorna förstärker dessa. forskningsbehov.

Den utrikespolitiska forskningen bör ha en bred inriktning. Sålunda finns ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekono- miska frågor, miljö- och naturresursproblem samt frågor som gäller ekono- miska resurser och ekonomisk utveckling.

Norden och norra Europa har på ett annat sätt äntidigare hamnat i skärningspunkten för stormakternas strategiska. intressen. Behovet av" grundlig analys av stormakternas beteende i vårt närområde och av moti— ven för deras handlande är uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte enbart ur behovet av planering för kris- och konfliktsituationer. Den är också viktig i fredstid. Att slå vakt om öststatsforskningen är angeläget i.

detta sammanhang. .

Omvärldens ökade satsningar på militära resurser, konfliktanledning- arna i olika delar av världen och den ökade strategiska betydelse vårt närområde kommit att tillmätas'skärper kraven på den svenska neutrali- tetspolitiken. De konsekvenser detta bör leda till behandlas senare i år i en proposition om totalförsvarets utveckling. I denna'kommcr att redovisas behovet av forskning och utveckling för försvarssektorn. Jag kan dock redan nu förutskicka att.försvarsforskningens principiella betydelse kvar- står även under kommande försvarsbeslutsperiod liksom att bland annat den informationsteknologiska, biotekniska och materialtekniska forsk- ningen med försvarsanknytning får en ökande betydelse 'i detta. samman- hang.

Sveriges långvariga engagemang i freds- och nedrustningsfrågor har på senare år fått än större omfattning genom bland annat vår roll iStock— holmskonfercnsen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa, mitt deltagande i det s.k. femkontinentinitiativet och genom de alltmer krävande förhandlingarna i Geneve kring-en konven- tion med förbud mot kemiska vapen. Sverige har även understött-och deltagit i en rad studier inom FN:s ram av olika nedrustningsfrågor.

Ett område som kommer att ställa ökade krav på forskningsinsatser och kunskapsuppbyggnad är utvecklingen på. rymdområdet. Sverige behöver ökad kompetens för att kunna delta aktivt i nedrustningskonterensens arbete för att förhindra en kapprustning i yttre rymden. En närliggande fråga gäller möjligheterna attanvända satcllitövervakning för att-bland annat kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser på nedrustningsområdet. Ett projekt av detta slag måste sannolikt knytas till internationella förhandlingar för att kunna förverkligas. Utveckling, upp- Skjutning och drift av en verit'tkationssatellit bedöms vara så resurskrävan- de att projektet endast skulle'kunna genomföras genom samverkan mellan flera länder. Försvarets forskningsanstalt (FOA) har påutrikesdcpartc- mentets uppdrag och i samråd med statens rymddelegation och försvars- staben, gjort en förstudie om förutsättningarna för en veritikationssatellit. Utredningen bör nu fördjupas. Som jag nämnt har ett cngångsanslag för en sådan utredning föreslagits i budgetpropositionen.

2.7. U-landsforskning

Det. finns även en annan dimension på den svenska forskningens interna- tionella aktiviteter. Den gäller Sveriges kontakter med forskning i u—län- derna samt sådan forskning i Sverige som har relevans för u-länder.

Forskningen är allvarligt eftersatt i de flesta u-länder. U-Iändernas rege— ringar är ofta hänvisade till att hjälpligt hantera akuta situationer och tillgriper då kortsiktiga lösningar. Sedan 1976 har särskilda medel inom biståndsanslaget avsatts för forskningsstöd i u-länder. Medlen förvaltas av styrelsen för u-landsforskning (SAREC). Huvuddelen av dessa forsknings. medel är avsedd för program och projekt som syftar till att bygga upp forskningskapacitet i enskilda u-länder. Därutöver avsattes en del. f.n. inte fullt en tiondel, av SAREC:s medel till stöd för u-landsforskning i Sverige.

Den forskning söm bedrivs i Sverige om utvecklingsproblem i u-världen bör enligt min uppfattning stärkas. inte bara solidariteten med u-ländernas folk utan även ett uppenbart svenskt intresse inom många forskningssek- torer talar för utökade kontakter med och kunskap om u—länderna. Det är därför naturligt att svenska universitet och forskningsinstitutioner ger ökad uppmärksamhet åt u-landsfrågor. I denna anda är SAREC f.n. i färd med att omstrukturera stödet till svensk u-landsforskning mot ett. mer långsiktigt. stöd till ett antal utvalda forskningsmiljöer med u—landsinrikt— ning som en utbyggnad av det begränsade stöd till enskilda forskare och projekt som hittills förekommit. Jag anser att denna utveckling bör fortsät- ta. Det kan därför vara befogat att ett mindre antal högre forskartjänster med u-landsinriktning finansieras via SAREC:s anslag i tillägg till det ordinarie stödet till forskningsmiljöer.

2.8. OECD:s utvärdering av svensk forsknings- och teknikpolitik

Regeringen begärde hösten 1985 att få en utvärdering gord av den svenska forsknings- och teknikpolitiken genom OECD. OECD genomför löpande sådana länderanalyser. vilket är av värde. inte bara för det aktuella landet, utan även för den internationella forskningspolitiska diskussionen. Över- synen ägde rum inom ramen för det samarbete som sker inom OECD:s kommitté för vetenskap och teknik, CSTP. Utbildnings- och industridcpar- tementen har i Sverige ett gemensamt ansvar för arbetet i denna kommitté.. Kommittén tjänar främst som ett organ för utbyte av information och erfarenheter avseende forsknings- och teknikpolitiken i medlemsländerna. [ vissa fall förekommer arbete som syftar till harmonisering av politiken inom särskilda områden.

De fyra utvärderarna avlämnade sin cxaminationsrapport i maj 1986 och examinationen skedde den 12juni 1986. Jag vill framhålla att utvärderingen och examinationen har varit till stor nytta i det arbete som föregått de förslag som nu läggs fram för den kommande treårsperioden.

Det. allmänna intryck som rapporten förmedlar är positivt. Den svenska samhällsmodellen framstår som en ovanligt väl fungerande modell. inom

vilken forskningen och den förda forskningspolitiken har varit framgångs- rik. "Sverige har mer att lära ut än att lära” är ett av de centrala omdö- mena.

Samtidigt noterarng att slutsatserna i rapporten delvis kontrasterar mot uppfattningar som inte alltför sällan kommer till uttryck i den svenska debatten. Vetenskapsakademien (KVA) redovisade en analys. av situa— tionen v"id landets högskolor vid ungefär samma tidpunkt som begäran om en utvärdering framställdes till OECD. KVAzs rapport äri många avseen-' den mycket kritisk mot det svenska högskolesystemet. Detta kan förefalla besynnerligt, eftersom källorna. framför allt synpunkter från svenska fors- kare, ju är desamma .

Den slutsats man kan dra av att rapporterna till synes är oförenliga i sina bedömningar är enligt min mening följande. OECD:s överblick och vana vid utvärderingar av olika länders forskningspolitik gör att Sverige i ett internationellt perspektiv framstår som framgångsrikt. OECD-rapporten markerar också tydligt. den samstämmighet som finns hos dem som är verksamma inom forskning och forskningspolitik om vilka problemen är. Jag tror att inte minst det senare är av mycket stort värde. Kring forsk- ningspolitiken råder betydande enighet.

Rapporten från KVA bedömer situationen mer utifrån vad som vore angeläget att rätta till, oaktat att svagheterna i vårt system är mindre än i jämförbara länder. Men samtidigt bekräftas den samstämmighet jag nyss nämnt.

Jag vill här kort redovisa några av de rekommendationer som OECD- examinatorerna lagt tonvikt vid. Examinatorerna noterar att antalet färdig- utbildade forskare är alltför lågt. Man rekommenderar därför förbättringar av studieftnansieringen. exempelvis genom att höja nivån på utbildningsbi- dragen.

En utveckling mot mer flexibla Iöncsystem inom högskolan är en annan av examinatorernas rekommendationer. Jag Vill här påpeka att en sådan flexibilitet faktiskt redan är på väg. men att detta samtidigt mäste avvägas gentemot andra värden i det svenska universitets— och högskolesystemet, bland annat betydelsen av likaberättigande för all slags forskning.

Examinatorerna har också med viss tyngd tagit upp den stora andelen externtinansierad forskning och vikten av att de sektoriella forskningsft- nansiärerna investerar i grundforskning. Jag kommer längre fram att när- mare gå in på betydelsen av att så sker. Det är, skriver examinatorerna vidare, inte en fråga om någon antidemokratisk inställning att stödja de bästa forskarna. Om en sådan uppfattning finns, skriver man. bör den noga analyseras. Mitt bestämda intryck är att även här råder en samstämmighet i debatten nämligen att det är klokt och riktigt att stödja den bästa-forsk- ningen och de bästa forskarna. Men det bör ske jämsides med åtgärder för att engagera forskare till nya forskningsområden och för att bygga upp inom sådana områden en varaktig kompetens. Det är mitt intryck att vårt system för forskningsstöd fungerar väl. ' '

I rapporten varnas för en etablering av forskningsinstitut utanför univer- sitet och högskolor. Denna rekommendation har starkt stöd i vårt land. Vidare har utvärderarna noterat vikten av att högskolan kan spela en roll

för fortbildning och vidareutbildning och rekommenderar förnyade diskus— sioner mellan parterna på arbetsmarknaden om användningen av förnyel- sel'onderna.

3. Den svenska profilen 3.1 En tillbakablick

3.1.1 Forskningsrådet]

Forskningspolitik är" för Sveriges del en sentida företeelse. Dess historia kan i praktiken räknas från l940—talet och framåt. Det moderna samhällets allt större beroende av forsknings- och utvecklingsinsatser av5peglar sig i en mer omfattande volym på forskningen. ett mer sofistikerat sätt att finansiera och bedriva forskning och i ett nytt samhällsvetenskapligt områ- de. forskning om forskning och forskningspolitik. .

Insikten om de stora uppgifter som väntade i efterkrigstidens Sverige, men också erfarenheterna av det andra världskriget, ledde till större an- språk från näringslivets sida på ny teknik och hög produktkvalitet. Svensk fackföreningsrörelse insåg också klart att rationaliseringar och effektivitet i produktionen var nödvändiga om landet skulle omvandlas till ett välfärds— land. .

Statsmakterna uppfattade också förhållandet på samma sätt och ställde resurser till förfogande. Det välfärdssamhälle som skulle byggas —. i en kommande period av fred — fordrade inte bara teknisk och naturveten- skaplig grundforskning; även samhällstbrskningen. 'skulle nu.komma att spela en allt större roll. l940-talet utmärks därför av betydande resurstill- skott till universiteten och upprättandet av ett antal nya organ för stöd till svensk forskning. Under detta decennium inrättades forskningsråden, som snart skulle visa sig spela en mycket viktig roll för svensk forskning. Ett tekniskt forskningsråd etablerades år 1942. Två år senare tillkom efter initiativ från ett antal forskare ett medicinskt forskningsråd och ett forsk— ningsråd förjordbruket. Däremot var det från politikcrhåll, som initiativet till det första renodlade grundforskningsrådet korn, nämligen det naturve- tenskapliga forskningsrådet inrättat år l945. Det kan idag vara intressant att notera, att man från forskarnas sida hyste en viss oro för att forsknings- råden i alltför hög grad skulle komma att styra grundforskningen. Forsk- . ningsråden framstår nu som i högsta grad respekterade organ, vars bety- delse för just grundforskningen svårligen kan överskattas.

Oron för statlig styrning gjorde, också, att det dröjde fram till år 1947 innan ett samhällsvetenskapligt forskningsråd inrättades. Vitterhetsakadc- mien fick i praktiken tjänstgöra som forskningsråd för den humanistiska forskningen. Under kort tidsrymd tillkom således hela den forskningsråds- organisation som, oaktat ett antal förändringar, kommit att bli något av en hörnsten i svensk forskningspolitik. .

År 1945 tillskapades försvarets forskningsanstalt (FOA) som ett för totalförsvaret gemensamt forskningsorgan. Motiven var bland annat det ökade behovet av forskningsstöd för försvarets utveckling, behovet av ett

.20

nära samarbete mellan forskare och avnämare samt problemen med militär sekretess.

Under samma period bildades även ett antal institut, nämligen instituten för kollektiv forskning. Instituten finansierades då som nu via en gemen- sam insats från staten och näringslivet. De var ett uttryck för näringslivets ökade intresse för och behov av forskningsstöd i sin verksamhet. Även den kollektiva forskningen har visat sig livskraftig och nya institut har under decenniernas lopp kommit att startas. Företagsgrupperna bakom den kol- lektiva forskningen övertar nu successivt en högre andel av tinansieringen.

Det råder, enligt min mening, ingen tvekan om att denna period för forskningens del präglades avstark optimism. Kanske kom" denna opti'— ' mism att visa sig mest tydligt i förhoppningama om- att atomkraften skulle kunna bidra till en ren, trygg och billig energiförsörjning. Det var långt senare, som farhågorna för dess negativa effekter skulle komma-i förgrun- ' den, även detta som ett resultat av forskningsrön.

Samtidigt som den nya organisationen för stöd till forskning skapades. fick också universiteten betydande resursförstärkningar. ] mitten på 1950-talet sammankallades ett antal stora forskningskonferenser, varav en har blivit klassisk, den så kallade Rigolettokonfe'rensen där representanter för näringsliv, fackföreningsrörelse, politik och forskning samlades. Kon- ferensen markerade inledningen till en andra fas av expansion och året efter, l955, tillsattes en universitetsutredning. UniversitetSutredningens förslag innebar en viss reformering av forskningsrådsorganisationen, sam— ' tidigt som en utbyggnad av fasta forskningsresurser ansågs angelägen.

Forskningssystemet kan idag sägas bestå av tre samverkande parter. Den första parten är universitet och högskolor, där den grundläggande forskningen och all forskarutbildning bedrivs och där en betydande del av nya l'orskningsinitiativ tas. Den andra parten är industrin, där framför allt utvecklingsarbete med vetenskapliga metoder genomförs och där behovet av universitetens mångvetenskapliga kapacitet ständigt ökat. Den tredje parten är sektorsorganen. Den sektoriellt finansierade"forskningen, i hu- vudsak utförd vid universiteten, 'växte fram under framför allt 1960-talet och i början av l970-talet;

3.1.2. Sektoriell eller områdesorienteratl forskning

Den sektoriella eller områdesorienterade forskningens huvudprincip är, att varje samhällsscktor för sig bör stödja forskning som ett led i en rationell politik. Sektoriellt finansierad forskning återfinns därför som en del av varje departements verksamhetsområde. Så är exempelvis statsmakternas ansvar för en god arbetsmiljö intimt förknippat med möjligheten att genom forskningsresultat visa på arbetsmiljörisker och föreslå lösningar; att få mer kunskap om material, ventilation eller bostadsområdenas utformning för en god boendemiljö, att för en klok politik på livsmedelsförsöijningens område finna lösningar som tillgodoser vårt behov av näringsriktig kost till -' rimligt pris. 'l'illkOmsten av bland annat styrelsen för teknisk utveckling och olika sektorsorgan har successivt inneburit en förstärkning av sektors- eller områdesorienterad forskning.

Den moderna sektorsforskningsprincipcn innebär att vi i forskningspoli- tiken har två parallella "linjer. Det är dels stöd till grundl'orskningen vid universiteten, där huvudlinjen är stöd till de mest lovande forskarna obero- ende av ämne eller inriktning, dels stöd till uppbyggnaden av vetenskaplig kompetens inom ett visst område. Industrins forskning bedrivs på sina egna villkor marknadens men är beroende av såväl grundforskning som sektoricll forskning.

När man i dagens debatt tidvis uttalar sin betanksamhet inför den områ- desorienterade forskningen, och kraftigt vill begränsa densamma, har man enligt min mening missförstått samspelet mellan forskningen och samhäl— lets behov av säker kunskap och analytisk skärpa. Jag vill därför något kommentera de senaste årens utveckling inom svensk forskningspolitik.

Den sektoriella eller områdcsorientcrade —-forskningens genombrott är i sig ett betydande framsteg. Den har drivits fram utifrån starkt upplevda behov hos politiker, intresseorganisationer och forskare. Inte alltid har dessa behov kunnat tillfredsställas i den takt som intressenterna önskat. Kanske har också ibland alltför stora förhoppningar kommit att knytas till ' att stora resursinsatser skulle säkra önskad utveckling, samtidigt som grundläggande kompetens saknats..Såväl samhälle som forskare har ett ansvar härvidlag; samhällets intressenter genom att alltför otåligt och med i förstone ringa insikt i forskningens natur kräva resultat; forskarsamhället genom att inte riktigt kunna hålla stånd mot den rikliga tillgången på såväl förväntningar som anslag för forskning. Det är mitt bestämda intryck att båda parter nu kommit igenom denna period och lärt av erfarenheterna av de senaste decenniernas satsningar.

Genombrottet för den sektoriella forskningsprincipen har skettjämsides med en omfattande demokratisering av högre utbildning och forskning. Jag är medveten om att demokratisering kan tydas på många olika sätt, men det är min övertygelse att den starka uppslutning kring behovet av ökad satsning på forskning och högre utbildning som vi idag upplever,-har sin grund i, att det svenska högskolcsystemet har öppnats för alla medborgare i olika avseenden. Hit hör medverkan i bcslutsorgan inom högskolan för så kallade allmänintressen; hit hör den geografiskt spridda lokaliseringen av högskoleutbildning; hit hör även de reformer av studiefinansiering och utbildning som introducerats under 1970-talet. Kritik över reformernas effekter har kunnat konstateras. Jag vill likväl påstå att det om huvudlin- jerna idag råder en betydande enighet i det svenska samhället.

3.1.3 Behovet av samordning

Jag vill avslutningsvis i denna tillbakablick redovisa några iakttagelser som har betydelse för framtidens forskningspolitiska överväganden. Tid efter annan har önskemål framförts om en ökad grad av samordning av den svenska forskningspolitiken. Dessa önskemål har manifesterats såväl i motioner till riksdagen som i programskrifter från fackliga och andra organisationer. Kraven är berättigade men bör nyanseras.

En samordning av forskningen i den meningen att all forskning bedöms i ett sammanhang och isolerat för sig, har prövats i andra länder bland annat

genom särskilda ministerier för forskning. En sådan samordning kan lätt leda till att forskningen förlorar sitt sammanhang med andra strävanden i samhället. Enligt min mening förstås forskningen bäst genom att ses ut- ifrån behovet av kvalificerad kunskap i sitt samhällsperspektiv. Den orga- nisation som valts inom regeringskansliet innebär att den nödvändiga samordningen inte står i motsats till utan skall samverka med sektors- intressena.

Enligt min mening finns det skäl för en samordning av det slaget. att balansen mellan olika delar i forskningssystemet ständigt är föremål för analys och eventuella åtgärder. Det gäller balansen mellan grundforskning och sektorsforskning i sin helhet men också avvägningen mellan olika sektorer. Jag kommer i det följande att redovisa en sådan analys och de åtgärder som kommer att föreslås. Det slaget av överblick och samordning är nödvändig.

Jag vill även betona ett annat slag av samordning, där statsmakterna endast i viss utsträckning, men dock med betydande inflytande, kan med- verka. Den sektoriella eller områdesoricnterade forskningen har många gånger lett till insatser av tvärvetenskaplig eller mångvetenskaplig karak- tär. Detta behov av samverkan mellan olika discipliner har på intet sätt minskat. Det fascinerande forskningsområdet mikronik, som styrelsen för teknisk utveckling fört fram på initiativ av forskare, är det senaste i raden av mångvetenskapliga projekt som eggar fantasin. Samtidigt ökar vikten av ett tvärsektoriellt synsätt. Den sektorsftnansierade forskningen får inte hämmas av revirtänkande. Den gemensamma utredning om forskning för en bättre miljö, som genomförts av ett antal sektorsorgan, är ett glädjande. uttryck för en medvetenhet hos sektorsmyndigheterna om behovet av att inte läsas av de sektoriella ramarna och anslagen, utan att betona vikten av en omrädesorienterad forskning, där grundforskningen har en självklar roll som kvalitetsgivare och frontförskjutare.

Jag vill avslutningsvis kommentera forskningsberedningens roll för rege- ringens arbete. Forskningsberedningen har under de senaste åren befäst sin ställning som ett betydelsefullt instrument i dialogen mellan forskar- samhället och regeringen. Beredningens roll är rådgivande. Efter en omor— ganisation 1983 svarar ett arbetsutskott under min ledning för den löpande verksamheten. ] arbetsutskottet ingår förutom de vetenskapliga ledamö- terna även utbildningsministern och industriministern.

Forskningsbcredningens arbetsutskott är ett värdefullt forum för kon- takt med den aktuella utvecklingen inom svensk forskning. Diskussionerna ger möjlighet att på ett tidigt stadium bli varse brister och svårigheter i planering och organisation och förutsättningslöst pröva lämpligheten av olika lösningar. Forskarutbildning, forskarkarriär och relationerna mellan högskolan, sektorsorganen och industrin tillhör de områden som har disku- terats.

Arbetsutskottet har även till uppgift att förbereda större möten i forsk— ningsberedningens regi med företrädare för olika intressen inom forskning och samhälle.

I vissa fall har arbetsutskottet utvidgat sina egna diskussioner genom särskilda hearings i aktuella frågor. Så har skett exempelvis när det gäller frågan om forskningsinsatser i Arktis och Antarktis.

Vid andra större möten har diskussionerna under de senaste åren gällt bl.a. ekologi och geovetenskaper, informationsteknologin och dess sam- hällskonsekvenser, statskunskap, humaniora, nationalekonomi, energi- forskning och bioteknologi. Beredningen har vidare behandlat den militär- teknologiska utvecklingen. Vid ett annat tillfälle har religionen som sam-. hällsfaktor i olika delar av världen belysts. Svensk FoU i ett internationellt perspektiv och frågan om rollfördelningen i det sammanhanget mellan stat och näringsliv har diskuterats. Slutligen har beredningen i ett gemensamt möte med AIDS-delegationen fått en redovisning av det aktuella forsk- ningsläget och behandlingssituationen vad gäller AIDS.

Genom det flexibla arbetssättet har det varit möjligt att nå nya grupper av framför allt forskare men även företrädare för näringsliv och sektorsor- gan. , .

Jag har iakttagit i samband med intervjuer och samtal med forskare och politiker från andra länder att just forskningsberedningen och dess sätt att fungera väckt stort intresse. . _

Jag vill efter denna korta resumé av svensk forskningspolitik redovisa mina bedömningar av vilka förändringar som behöver ske i det svenska forskningssystemct. Enligt min mening utmärks svensk forskningspolitik av en påtaglig kontinuitet och få motsättningar. Detta är av stort värde för forskningen och för vårt. land. Den modell för stödet till forskningen som successivt funnit sin form är, enligt min mening, i allt väsentligt en harmo— nisk och effektiv modell. Men under senare år kan vissa obalanser iakttas som under den kommande treårsperioden bör bli föremål för åtgärder och ytterligare studier. Jag kommer i det följande att redovisa ett antal konkre- ta åtgärder, men vill samtidigt betona att vår strävan bör vara att inleda en process i önskad riktning. Utvecklingen kommer att följas uppmärksamt.

. 3.2 Forskningens organisation och omfattning

Den grundläggande enheten inom all forskning är institutionen. Att värna om institutionen som en livaktig och internationellt delaktig miljö tillhör det väsentligaste i all forskningsplanerande verksamhet.

lnstitutionema (och instituten utanför högskolan) samverkar idag med ett stort antal intressenter; företag, sektorsmyndigheter, organisationer och enskilda. Detta sker genom en mycket varierad uppsättning kontrakt,. anslag och avknoppningsförctag.

Jag kan också konstatera att det vid universitet och högskolor under de senaste åren har tillkommit t.ex. forskningsbyar och olika slag av teknik- centra. Universitetsstäderna präglas av ett rikt kulturliv, av en expande— rande arbetsmarknad, av rika möjligheter till utbildning och vidareutbild- ning, men även av bostadsbrist. Gamla och traditionsrika universitets- städer som Lund och Uppsala drar till sig högteknologisk industri. Men även nyetablerade områden för högteknologisk verksamhet expanderar snabbt. Jag vill fästa uppmärksamheten på att detta inte är problemfritt, vilket jag senare återkommer till.

Institutioner och universitet ingår i.ett internationellt nätverk. Men det finns också ett nätverk inom landet. I mindre skala återfinns universitets—

miljöerna också vid de mindre högskolorna. Också här uppstår som ringar runt högskolan nyetableringar av olika slag. Även de mindre högskolorna är därför en del av de mångkulturella kontaktnäten och utgör väsentliga länkar i ett system, som gör att kunskapen vidgas. Jag har erfarit att många av de mindre högskolorna idag funnit former för sin verksamhet, som gör att de i sin region uppfattas som regionens motsvarighet till universiteten.

Jag har helt kort velat ge en redovisning av vad universitet och högsko- lor faktiskt betyder för medborgarna och för samhällsekonomin idag. Sve— rige intar en framskjuten position i den internationella forskningsstatisti- ken. FoU-insatserna svarar idag för 2,7% av bruttonationalprodukten, vilket är en mycket hög siffra. Det 'är en högre" andel än exempelvis i Frankrike och Storbritannien samt i ungefärlig nivå med Förbundsrepubli— ken Tyskland. Det är den högsta andelen inom kategorin medelstora eko- nomier inom OECD.

Enligt SCB:s preliminära beräkningar avsattes år 1985 ca 25 miljarder kr. för forskning och utveckling.

Industrin svarar för merparten av utgifterna för forskning och utveck- ling. Verksamheten avser huvudsakligen':utvecklingsinriktade insatser, koncentrerade till vissa branscher och högteknologiska företag. Företag med mer än 1000 anställda svarar för ca 75% av all företagsfmansierad forskning. De tio företag som hade de högsta FoU-utgifterna bedriver en FoU-verksamhet som är närmare hälften av den totala FoU-verksamheten inom företagssektorn, medan ett stort antal småföretag har liten utveck- lingskapacilet. " ' '

Det finns skäl att förmoda att de senaste årens uppgång av FoU—utgif- terna till övervägande del omfattar utvecklingsinsalser. Den statliga finan- sieringen av forskningen har i stor sett hållit jämna steg med bruttonatio- nalproduktens ökning under senaste decennium.

Likväl vill jag hävda att statsmakterna i ett mycket trängt statstinansiellt läge har kunnat prioritera forskningen. Som andel av statsbudgeten har forskningsanslagen ökat under de senaste åren. Forskningen är ett av de få områden som fått ökade anslag. Jag vill betona att så bör ske även under den kommande treårsperioden. Ompn'oriteringar har gjort det möjligt att öka insatserna i statsbudgeten för forskningen.

Hänvisningar till S3

3.3. Inriktningen av forskningen '

Följande tabell visar hur FoU-anslagen över statsbudgeten är fördelade på ändamål budgetåret l986/87. ' '

Tabell 1. FoU-anslagens fördelning på ändamål 1986/87 Ändamål Milj. kr Procent l986/87 1986/87

Allmän vetenskaplig utveckling 4894 43,1 Försvar 2944 25,9 Energi- och vattenförsöljning 699 6,2 Industriell verksamhet . - 651 5.7 Rymdverksamhet . 324 2.9 Transport och tclekommunikationer 427 3.8 Arbetsmiljö, pcrsonalskydd 290 2,5 Off. förvaltning, samhällsservice 225 2.0 Jordbruk. skogsbruk,jakt, fiske 290 2,5 Boendemiljö, samhällsplanering 157 1,4 Fysisk miljö, naturvård . - 184 1.6 l—lälso- och sjukvård 79 0,7 Socialvård, social miljö, trygghet 46 0.4 Undervisning . 64 0.6 Utforskning av jordens atmosfär 34 0.3 Kultur, massmedia, fritid _ 42 o_4 Samtliga ändamål [ I 350 100

Av totala FoU-anslag på 11350 milj. kr. anslogs 4894 milj. kr. (43,1%) för allmän vetenskaplig utveckling. Huvuddelen härav avsåg fakultets- och rådsmedel.

Av intresse är också att ge en bild av forskningsanslagens fördelning på olika fakultetsområdcn.

Tabell 2. Fördelning av forskningsanslag på vetenskapspmråden

Vetenskapsområden milj. kr. bå 1986/87

Naturvetenskap 1019 Teknisk vetenskap 808 Medicinsk vetenskap 1703 Lantbruks- och veterinärvetenskap 399 Samhällsvetenskap 395 Humanistisk vetenskap 280 Övrigt — ej fördelat 290

Medicinsk forskning har traditionellt den starkaste ställningen i SVerige. De statliga anslagen till teknisk forskning är mindre än hälften så stora som till medicinsk, medan anslagen till naturvetenskap och matematik är något högre än den tekniska. Kulturvetenskaperna (humaniora och samhällsve- tenskap) har tillsammans i anslag ungefär motsvarande nivå som den tekniska forskningen. Lantbniksvetenskaplig forskning, slutligen, är i om- fattning hälften av den tekniska.

Jag är medveten om att dessa mått är grova, men de ger likväl en relativt klar bild av forskningens inriktning. Anslagens storlek måste ses mot bakgrunden av att forskningen inom olika fakulteter och ämnen kräver mer eller mindre av bland annat utrustning och teknisk personal. Anslagen till medicinsk forskning inrymmer t.ex. bidrag till kommunala undervis- ningssjukhus.

Svensk forskning hävdar sig väl i ett internationellt perspektiv. Framför allt gäller det naturvetenskaplig och medicinsk forskning, där internatio-

nella utvärderingar av olika ämnesområden gett glädjande besked. Även teknisk forskning och teknisk kompetens överhuvudtaget har visat sig ligga på en hög internationell nivå.

Den nära samverkan mellan läkemedelsindustrin och en stark forskning inom medicin och farmakalogi uppmärksammades av OECD:s examina- torer. När nu biotekniken utvecklas hastigt och fordrar hög kompetens inom medicinska Specialiteter, har Sverige enfördel i sin starka medicins— ka tradition. ()mråden som omvårdnad, hälsopolitik, epidemiologi och samhällsmedicin har dock en relativt sett svagare ställning. Det är angelä- get att medicinska och samhällsvetenskapliga.fakulteter fortsätter att upp— märksamma detta förhållande och medverkar till att kompetens byggs upp successivt.

Sjukvårdshuvudmännen har sett det som angeläget att på olika sätt stödja FoU-verksamheten. Många landsting driver utvecklingsenheter, framför allt inriktade på primärvård och samhällsmedicin. För omvård- nadsarbetet och dess metodutveckling finns också ett starkt engagemang ochen beredskap för ytterligare insatser. Jag ser det som nödvändigt att forskning och utveckling på detta sätt kan räkna med fortsatt stöd från huvudmännen

Grundforskningen bedrivs till 90% vid högskolan. Kanske framhålls alltför sällan vilket stort värde detta har. Forskningen bedrivs i regel vid samma institutioner som också ger grundläggande högskoleutbildning; där- med får nya generationer tillgång till vad som sker i olika ämnen, inte bara i Sverige utan även internationellt. Forskningen linns samlad i universitets- och högskoleorganisationen och de olika ämnena befinner sig lokalmässigt i närheten av varandra, vilket möjliggör mängvetenskapliga kontakter och tvärvetenskapligt samarbete.

Endast i undantagsfall har särskilda forskningsinstitut byggts upp vid - sidan av högskoleorganisationen. Det ar framför allt försvarets forsknings- anstalt, vilket har ett naturligt motiv,-samt ytterligare exempelvis statens institut för byggnadsforskning, arbetslivscentrum och Studsvik energitek- nik AB. När OECD:s examinatorer varnar för attupprätta nya forsknings- institut, vill jag gärna instämma. Det råder också inom landet glädjande enighet om högskolans centrala roll.

Jag vill samtidigt påminna om en annan av OECD-examinatorernas rekommendationer, nämligen att det i fortsättningen krävs fler tvärveten- skapliga organisationsbildningar vid universitet och högskolor i en del fall institut inom universitetens ram. Uppsala Biomedicinska centrum fram— hölls av examinatörerna som föredömligt.

De institut som bildats utan att ingå i högskoleorganisationen har, villjag erinra om, bildats just därför att forskning över ämnesgränserna inte kom- mit till stånd. Många av de mest intressanta och fantasieggande nya forsk— ningsområdena är idag tvärvetenskapliga till Sin karaktär som exempelvis biotekniken. Förmåganatt inom högskolan skapa tvärvetenskapliga mil-

Näringslivets kraftigt ökade intresse för högskolan och stora ekonomis- ka resurser innebär att det finns en risk för obalans mellan externa medel å ena sidan och de basresurscr som högskolan direkt tillförs via statsbudge— ten.

Mina förslag till förstärkningar syftar framför allt till att säkra högsko- lans position som den dominerande bäraren av ny kunskap genom forsk- ning. Jag återkommer senare till frågan om balansen i det svenska forsk- ningssystemet och kommer därvid också att uppmana de sektoriella forsk- ningsstödjande råden och myndigheterna att i- sitt stöd till forskningen främja högskolans långsiktiga överlevnad dch förnyelse.

Jag vill avslutningsvis konstatera att forskningsstatistiken är bristfällig. Statistiken måste tolkas med stor försiktighet. Det här också visat sig svårt att överhuvudtaget få fram uppgifter, inte minst från högskolorna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att föreslå vissa förbättringar vad gäller statistiken över forskning inom" högskolan.

3.4. Grundforskningens"betydelse

Att stärka förtroendet för forskarna som yrkesgrupp — liksom förtroendet för andra yrkesgrupper — är ett viktigt element i regeringens politik."

Inom alla yrkesområden krävs entusiasm och arbetsglädje inför de möj- ligheter sOm ligger i framtiden. Vidgade möjligheter till nya initiativ bör därför skapas inom universitet och högskolor. Här finns ett ansvar för riksdag och regering att undvika att utforma nya' regelsystem som är hämmande, liksom att avskaffa sådana regelsystem'som känns påtvingade.

Jag vill samtidigt framhålla att normer och föreskrifter inte är ett självän-- damål. Syftet är att trygga rättssäkerhet och kvalitet. Jag vill också påmin- na om att en del av den byråkrati, som'under senare år blivit föremål för uppmärksamhet," kan förenklas av högskolorna själva. Men jag vill'inte oreserverat instämma i de påståenden som gjorts, att antalet administratö— rer och byråkrater på ett orimligt sätt växt vid högskolan. Vad statistiken inte observerat är-det ökade behovet av dels olika servicefunktioner (bib- liotek m.m.), dels teknisk personal för forskningens bedrivande. En effek- tiv service är också till nytta för forskning och utbildning.

I strävan efter bättre fungerande enheter måste alltid kravet på demokra- ti och medinflytande från alla berörda parter ligga fast. Det är i en genuin samverkan mellan jämställda individer som de arbetslag skapas där arbets- . glädje och skaparförmåga finns i rikligt mått.

Den forskning som innebär ett oberoende sökande efter svar—på grund- läggande frågor kräver originalitet och skaparkraft. Min bestämda uppfatt- ning är att det i vårt land även i fortsättningen måste bedrivas en omfat- tande och livskraftig grundforskning. Vi måstc ständigt höja den 'veten- skapliga kompetensen och skolningen för att ha en bas för egna vetenskap- - liga genombrott och för att kunna följa vad som sker vid den vetenskapliga frontlinjen internationellt. Vi behöver också erbjuda en vetenskaplig skol- ning för ett. antal befattningshavare på nyckelområden i samhället.

Grundforskningen har vuxit fram ur de filosofiska fakulteternas tradition och berör alla företeelser i samhället. Denna forskning måste stå fri från såväl politisk styrning som krav från marknaden, men måste självfallet respektera samhällets normsystem_-

En forskning som endast-styrs av den vetenskapliga fantasiförmägan och bedöms utifrån vetenskapliga kvaliteter har beröringspunkter med konst-

närlig verksamhet. Den spelar också en betydelsefull roll för en mer målinriktad forskning, som syftar till att lösa specifika problem. En fram— stående grundforskning är inträdesbiljetten till det internationella forskar- samhället och en förutsättning för att snabbt bli delaktig av den kunskap som växer fram runt om i världen. Basen för denna forskning finns vid universiteten. Inte minst den mångsidiga specialiseringcn är av stort värde för en fruktbärande dialog över ämnes- och fakultetsgränserna.

Men grundforskningen kan även betraktas ur ett utbildningsperspektiv. Även om resultaten inte alltid finner vägen in i de internationella vcten-_ skapliga tidskrifterna är denna forskning av betydelse för att allmänt höja den vetenskapliga standarden. Att säkerställa och skapa förutsättningar för att det upprättas livaktiga och stabila forskningsmiljöer. med faktiska möjligheter att belinna sig vid frontlinjen, är något av en huvuduppgift för forskningspolitiken. Men. det är, vill jag samtidigt erinra om, en uppgift som fordrar ett. samspel mellan statsmakterna och forskarsamhället; ett samspel som bygger på ett ömsesidigt förtroende.

4. Balansfrågor 4.1 Statens och företagens ansvar

Regeringens ekonomiska politik har varit framgångsrik. Budgetunderskot- tet har pressats tillbaka, bytesbalansen har förbättrats, inflationstakten dämpats avsevärt och sysselsättningen kunnat ökas.

Genom dcvalveringcn hösten 1982 bereddes de svenska företagen m_öj- lighet att återta marknadsandelar och höja sina vinster. Den vinstökning -. som skett har också varit anmärkningsvärd. Samtidigt har en mycket återhållsam budgetpolitik haft till effekt att utrymmet för nya statliga åtaganden lämnat ett utomordentligt litet utrymme. De förslag till förstärk— ningar av forskningsanslagen som nu läggs fram har, som jag tidigare påpekat, till fullo finansierats genom omprion'tering'ar. .

Framgången för regeringens ekonomiska politik kan enligt min mening bland annat avläsas i de mycket markanta ökningarna i företagens FoU—in- vesteringar. Under perioden l981-l985 har FoU—investeringarna fördubb- lats i löpande priser. Det är en generellt sett anmärkningsvärd och interna- tionellt enastående ökning. Jag anser att det är utomordentligt glädjande att svenska företag på detta sätt tagit tillvara möjligheterna att stärka sin framtidspotential.

Men det innebär samtidigt att en allt större del av den samlade svenska F oU-verksamheten är företagsfmansierad och företagsstyrd. Därmed finns en risk för att långsiktigheten i forskningen och den grundläggande forsk- ningen trängs tillbaka.

Rollfördclningen mellan stat och näringsliv vad gäller forskningen har sedan många år varit klar. Det är statens ansvar att svara för anslag till den grundläggande forskningen och forskarutbildningen,.medan det är företa- gens ansvar att bedriva egen FoU-verksamhetsom ligger nära marknaden. Om denna rollfördelning råder enighet.

Någon given balans uttryckt i andelar av de samlade forskningsinsat- serna kan knappast anges. Det statsmakterna och företagsamheten har att ta hänsyn till är hur befintliga resurser bäst skall utnyttjas så att såväl den grundläggande forskningen och forskarutbildningen som företagens målin- riktade FoU—verksamhet bäst kan främjas.

Vid överläggningar med företrädare för näringslivet har jag noterat att man från näringslivets sida cnstämmigt betonat vikten av att grundforsk- ningen och forskarutbildningen får ökade resurser. Det är min övertygelse att denna uppfattning grundar sig på en allt. djupare insikt om högskolans roll som en viktig näringspolitisk nationell resurs, som måste värnas och utvecklas för att svensk industri skall kunna förbli tekniskt Och ekono- miskt konkurrenskraftig på världsmarknaden.

Kraven på högskolan och på företagens tekniska nivå höjs kontinuerligt. Forskningen inom företagssektom är starkt inriktad på utvecklingsarbete. Det betyder att de svenska företagen i hög grad är beroende av tillgång till högskolans kompetens. Jag vill framhålla betydelsen av att högskolan har en specialistkompetens inom många ämnesområden och att det även för företagens problemlösningar blir allt viktigare att kunna kombinera olika vetenskapsgrenar.

I ett antal intressanta skrifter har styrelsen för teknisk utveckling identi- fierat några områden med utpräglat tvärvetenskaplig karaktär: mikronik, expertbaserade system, samt humaniora och samhällsvetenskap som re- surs för teknisk utveckling. Det är mitt bestämda intryck att förmågan att skapa tvärvetenskapliga kombinationer vid universiteten" kommer att ha stor betydelse för vår industriella framtid. Jag vill samtidigt'betona att den strävan som funnits under senare år och som uttryckts som ”back to basics" på intet sätt ståri motsats till behovet av tvärvetenskap. Betydel- sen av djupa och grundläggande ämnesstudier som en nödvändig fömtsätt- ning för tvärvetenskapliga ämnesöverskridanden kan inte nog betonas.

Svensk industri är i högsta grad konkurrensutsatt, såväl på hemmamark- naden som i sin internationella verksamhet. Detta gäller även vitala delar av högskolan, framför allt inom teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk fakultet. Denna konkurrens är stimulerande och nödvändig, men innebär också risker för högskolan. De framstående forskarna, de unga och 10- vande forskarsmderandcna samt de Studerande inom vissa ämnesområden har attraktiva yrkes' och förtjänstmöjligheter utanför högskolan. I en situa- tion där bristen på kompetens blir påtaglig i förhållande till behovet av högspecialiserad kunskap, kan högskolan riskera att alltför snabbt förlora sina bästa krafter till näringslivet eller till utlandet. Denna situation förelig- ger inte bara i Sverige utan är en internationell företeelse.

Jag är medveten om att man på sina håll hyser en stark oro för framtiden och för möjligheterna att bedriva högskoleverksamheten. Den forskarflykt från högskolan som tidvis tas upp till diskussion, och som i de enskilda fallen kan vara mycket allvarliga för en institution eller för en forskar- grupp, har dock också det goda med sig att kompetensen kan nyttiggöras i näringsliv eller administration. Jag vill också erinra om att det är av stort värde att svenska forskare har internationella kontakter och kan-beredas tillfälle att arbeta utomlands vid högklassiga forskttingsinstitutioncr.

Svensk forskning drar också nytta av att det här finns-många utländska forskare som tillfälligt eller permanent valt att komma hit för att bedriva sina forskning.

Jag vill dock rikta uppmärksamheten på att det ligger i den svenska företagsamhetens intresse att högskolan inte alltför snabbt berövas sin främsta resurs, de kunskapsbärande forskarna och lärarna.

Risk föreligger att företagen enskilt eller kollektivt får ett sådant infly- tande vid vissa institutioner att forskningen inte längre kan bedrivas öppet eller att forskningen leds in i allför snäva fåror. Detta-kan leda till kortsik— lighet och utarmning av kunskapsinnehållet i'forskningen. Marknadsstyr— ningen av forskningen får således inte tillåtas att dominera verksamheten vid t.ex. de tekniska högskolornas institutioner.

Såväl vid högskolan som-inom näringslivet finns också en stark medve— tenhet om högskolans grundläggande uppgift. Den fria forskningens tradi- tion inom högskolan är enligt min mening stark. Jag vill också erinra om att högskolan är en angelägenhet för hela samhället och att bland annat hög- skolestyrelscrna bör ha ansvar och auktoritet att ingripa om förhållandena så kräver. I ett längre perspektiv kan forskningens integritet vara avgöran- de för svensk industri i en allt hårdare internationell konkurrens.

Behovet av samverkan mellan högskola och näringsliv har under senare år betonats starkt. Jag finner ingen anledning att hävda någon annan uppfattning, men vill samtidigt betona vikten av att den rollfördelning. varom enighet råder också i praktiken kan upprätthållas.

I regeringens förslag till treårsprogram för forskningen våren 1984 re- dOVisade jag att regeringen hade för avsikt att överlägga med näringslivet om insatser till förmån för den grundläggande forskningen, bland annat för att förnya utrustningen vid högskolan.

Det är med stor tillfredsställelse jag nu konstaterar att affärsbankerna erbjudit sig att avsätta 200 milj/år under treårsperioden för att bidra till den nödvändiga förnyelsen av utrustningen vid högskolan. Tillsammans med den resursförstärkning som blivit möjlig genom omprioriteringar i stats- budgeten bör enligt min mening högskolan kunna fylla sin uppgift att vara hela samhällets resurs för forskning, forskarutbildning och grundutbildning och att hävda sin integritet och sitt självbestämmande i verksamheten. De förslag som chefen för utbildningsdepartementct senare kommer att redo- visa bör verksamt kunna bidra till att forskning och forskarutbildning vid högskolan kommer att bli en attraktiv livsuppgift för tillräckligt många forskare och lärare.

4.2. Balans mellan basre'surser och extern finansiering

Historiskt sett har forskningen spelat en viktig roll för utvecklingen av vårt samhälle. Därom är de flesta ense. Traditionellt har grundforskningen, med uppföljning av tillämpningsinriktad forskning vid högskola och företag svarat för utvecklingen.

Grundforskningen finansieras huvudsakligen genom basanslag till fakul— teterna och anslag via forskningsråden. Sektorsforskningen, som huvud- sakligen är tillämpningsinriktad och områdesorienterad, finansieras via

anslag från myndigheter-, forskningsfonder och näringsliv. Jag kommer i det följande att använda begreppen grundforskning och sektorsforskning. väl medveten om att invändningar kan göras. Ur den enskilda institutio- nens synpunkt kan man också tala om att forskningen bedrivs på eget programansvar respektive uppdrag.

Successivt har samhällets behov av — och ansvar för — kunskaps- och kompetenshöjningen ökat. Forskningen har betraktats som en strategisk faktor för välfärdssamhällets fortsatta utveckling. Ett uttryck för detta är inrättandet av forsknings'stödjande råd och fonder samt i några undantags- fall även särskilda forskningsinstitut för vissa uppgifter. ldag utgör resulta- ten från den sektoriellt finansierade forskningen en stor och omistlig del av samhällets ökande kunskapsmassa.

Även i den sektoriella forskningsverksamheten måste de vetenskapliga kvalitetskraven ställas högt, lika" högt som i forskning stödd utifrån andra motiv och med annan finansiering. Kontakten med grundforskningen mås- te upprätthållas genom institutionella arrangemang och/eller genom att forskare kan ägna sig åt olika slag av forskning i olika skeden av sin forskarkarriär.

Ökade krav på forskning växer nu fram. Jag tänker exempelvis på nya möjligheter inom medicin och biOteknik och inte minst när det gäller naturresursernas utnyttjande och miljöns förbättring. Detta innebär också- större anspråk på finansiering och samordning. Sektorsorgan och olika intressegrupper spelar här en betydelsefull roll som initiativtagare. Denna ansvarighet bör vara lika tydlig som det ansvar forskarsamhället har för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten.

Sektoriell forskning har tid efter annan utsatts för kritik för bristande vetenskaplighet. Kritiken har inte alltid varit obefogad. Kritiserade projekt har ofta utförts vid universiteten och de tekniska högskolorna där det är ett krav att det vetenskapliga normsystemet efterlevs. Sektorsmyndigheter å andra sidan har ofta uppgifter som är bredare än att vara enbart forsknings- finansierande och därför är det inte alltid forskning i strikt mening som har ansetts behövligt i kunskapsuppbyggnaden. '

Det är viktigt att även kunna se medelstilldelningen för sektoriell forsk- ning som en långsiktig investering. Det är samhällets framtida behov, så långt de nu kan bedömas, av kunskap och färdigheter som skall tillgo- doses. Idag krävs nya stora satsningar inom informationsteknologin och biotekniken. Sådana satsningar måste ske i en komplicerad struktur, där internationellt erkända ämnen, tvärvetenskapliga projekt, sektoriella or- gan och tvärsektoriella projekt måSte samverka. ofta med många universi- tet och institutioner som medverkande. [ sådana komplicerade strukturer är inte enbart storleken på investeringen avgörande utan även kvaliteten och systematiken.

Som ett exempel på områden där en samverkan mellan olika forsknings- finansiärer är angelägen vill jag framhålla handikappforskningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare idag att föreslå en resursök- ning till FRN för detta ändamål. Nuvarande finansiärer av handikappforsk- ningen bör sammantaget solidariskt kunna bidra med minst motsvarande insatser.

Somett ytterligare exempel på ett område där detär angeläget med nya former för samverkan mellan stat och andra intressenter vill jag nämna forskning om offentlig förvaltning. Ett förändringsarbete pågår nu för att utveckla och förbättra den offentliga förvaltningen. Samhällsorganens ser- vice, effektivitet och regelsystem ses över. Nya former prövas för att öka de enskilda människomas inflytande och aktiva medverkan. Som stöd för detta arbete behövs ökad kunskap om utvecklingen i såväl stat som lands- ting och kommuner. Chefen för eivildepartementet kommer senare att retlovisa att staten och kommunförbunden i samverkan tillskjuter medel för forskning om offentlig förvaltning. Delegationen för forskning om den offentliga sektorn ges därmed möjlighet att stödja förvaltningsforskning inom eftersatta områden. .

En utgångspunkt för den framtida forskningspolitiken bör vara att de grundläggande verksamheterna måste betonas. .

Som ett led i denna strävan kommer chefen för utbildningsdepartemen- tet senare att föreslå en förstärkning av basresurseroeh medel för dokto- randtjänster, höjda utbildningsbidrag, fler forskarassistenttjänster och ökade resurser för de vetenskapliga biblioteken. Det innebär att högskolan kommer att få en helt avgörande del av förstärkningen av forskningens resurser. . . .

Det andra sätt på vilket högskolan kan stärkas är genom att sektorsor— gancn tar ett större ansvar för baskostnaderna. I den forskningsproposition som riksdagen fattade beslut om våren 1984 betonades vikten av att de sektorsfinansicrande organen påtog sig ett större ansvar för långsiktighet i anslagsgivningen. Mitt intryck är att en sådan utveckling kan skönjas. Scktorsorganen har i större utsträckning kommit att förlänga sina projekt i tiden, arbetar mer med ramprogram och inrättar forskartjänster och dok- torandtjänster. . .

Det är angeläget att denna process fortskrider och att sektorsorganen också finner former för ett strukturellt inriktat stöd som komplement till ett stöd av mer tillfällig karaktär.

Det har från företrädare för högskolan framförts önskemål om att den . sektoriellt finansierade forskningen borde avsätta en avsevärt större del av forskningsanslagen som stöd till'högskolans basresurser. Jag anser att sektorsorganen och högskolans institutioneri en förtroendefull dialog kan åstadkomma ett bättre resultat än genom en påtvingad omfördelning av forskningsmedel.

Sektorsorganen bör rekommenderas att övergå till en finansiering av - tjänster i samband med att man etablerar sina forskningsprogram. De tjänster som bör inrättas kan vara fasta tjänster. .

Sektorsmyndigheterna bör också sträva efter att finansiera forskningen genom att inrätta tidsbegränsade tjänster som forskarassistent och dokto- rand. På så sätt kan de sektoriella medlen verkningsfullt medverka till en ökad rekrytering och en bättre studiefinansiering för den yngre generatio- nen forskare.

Jag vill också framhålla vikten av att sektorsmyndigheterna i högre utsträckning påtar sig ansvaret för att- inrätta ramprogram med flerårig- . löptid. För att ytterligare stödja en förstärkning av universitetens basre-

surser föreslår jag att sektorsmyndighetcrna överväger att avsätta en fri forskningsresurs i samband med projektanslag som huvudsakligen går till den initierande institutionen.

Den sektorsfinansierade forskningen behöver också integreras i utbild- ningen vid högskolorna. Innehavare av sektorsfinansierade tjänster bör därför medverka i undervisningen.

För försvarsforskningen gäller något annorlunda förhållanden. Forsk- ning på universitetsnivå finns inte inom vissa för försvaret väsentliga områden. Av denna anledning har försvarsforskningen givits en fastare organisatorisk struktur samtidigt som forskningens inriktning och kvalitet regelbundet prövas i samband med de återkommande försvarsbesluten.

Det är min fasta övertygelse att den sektorsfinansierade forskningen själv kommer att ha allt att vinna på de åtgärder som jag föreslår. Sektors- finansierad forskning är, som jag tidigare påpekat, omistlig för kompetens- höjningen inom forskningen. Den förtjänar att ytterligare stärkas och det sker bäst genom att den inte bara utförs inom högskolan utan också bättre integreras i densamma. '

Det långsiktiga mål som bör eftersträvas är att sektoriellt Hnansierad forskning antingen gör egna investeringar av permanent natur vid högsko- lan eller strävar efter full kostnadstäckning i samband med tidsbegränsade projekt.

4.3. Samspelet mellan universiteten och de mindre högskolorna

Den explosion av utbildnings- och forskningsverksamhet som skedde un- der 1950- och 60-talen har efterträtts av en lugnare expansionstakt föran- ledd av en förändrad samhällsekonomisk situation.

1977 års högskolereform innebär bland annat att statlig högskoleutbild- ning nu finns etablerad i nästan varje län. Denna geografiska spridning av högskolan är av stort värde.

Universitetsorterna upplever idag starkt att de är attraktiva och expan- si va. Arbetsmarknadsläget är för samtliga universitetsorter tillfredsställan- de. Det är uppenbart att forskning och högre utbildning kraftfullt bidrar till att skapa miljöer som drar till sig människor och företag. Det är inte bara sysselsättningstillfallena som ökar. universitetsorterna uppfattas som vari— erade och kulturellt livaktiga. Detta skapar regionala spänningar. [ det uppföljningsarbete jag tidigare nämnt bör ingå att analysera konsekvenser- na av forskningens lokalisering.

I 1987 års budgetproposition redovisade cheferna för utbildnings— och industridepartementen olika kompetensutveeklande åtgärder för att nå en ökad regional rättvisa. De mindre högskolorna har därvid en viktig roll. Genom att dessa är en del av samma enhetliga högskolesystem som univer- siteten kan de fungera som en länk till högskolans hela forskningsverksam- het och därmed som en praktiskt betydelsfull kanal för teknik— och kun— skapsspridning.

För forskningspolitiken under den treårsperiod som nu är aktuell gäller den allt överskuggande uppgiften att skapa så starka forskningsmiljöcr att de kan konkurrera med de bästa internationella centra. Det är en förutsätt-

ning för att forskningen skall kunna bidra till den tillväxt och kulturella nivå som är önskvärd. De förslag som här läggs'fram syftar därför till att i första hand stabilisera och stärka den grund för svensk forskning som universitet och tekniska högskolor utgör.

Jag vill dock anknyta till vad jag tidigare sagt om de mindre högskolor- nas uppgifter som länkar i ett system för utveckling av hela landet. För att de skall kunna fylla den uppgiften bedörnerjag det vara angeläget att öka också deras resurser för forskningsanknuten verksamhet.

Även om fasta forskningsresurser sålunda "inte finns vid de mindre högskolorna bedrivs där en omfattande och livaktig forskningsverksamhet. Särskilda medel anvisas exempelvis för att lärarna vid högskolorna skall kunna få direkt kantakt med den forskning som utförs vid universiteten och särskilda arrangemang för adjungering av såväl svenska som utländska forskare har organiserats. En organisation för kontakter såväl med intres- senter utanför högskolan som med forskningen vid universiteten har byggts upp vid flera mindre enheter. Enligt min mening bör forsknings- verksamheten vid de mindre högskolorna vidareutvecklas i de former som idag är etablerade och ytterligare ansträngningar göras för att stärka ban— den mellan universiteten och de mindre högskolorna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att föreslå en ök- _ ning med 7 milj. kr. för forskningsanknuten verksamhet vid de mindre högskolorna.

5. Prioriterade forskningsområden 5.1 Om prioriteringar

Riksdagen har vid två tillfällen, med anledning av prop; 1981/82: 106 och 1983/84le7, tagit ställning till prioriterade områden för forskning. Det finns anledning att bygga vidare på dessa prioriteringar och jag kommer i det följande att redovisa på vilka områden jag anser att förstärkningar behövs.

Det har enligt min mening varit av värde att riksdagen angett vad som var de mest angelägna forskningsområdena. Att enighet rätt om dessa prioriteringar har också varit en styrka för forskarsamhället. Men jag skulle likväl vilja göra några konstaterandet] om karaktären och resultatet av prioriteringar.

Det är ett vanskligt arbete för regering och riksdag att ange prioriterade forskningsområden, likväl är det nödvändigt och rimligt. Att åstadkomma verkningsfulla prioriteringar, som är uttryck för samhällets önskan om ny och vidgad kunskap och som därmed också har sin påverkan på forskning- en är en viktig uppgift. Samtidigt kan en alltför kraftfull och detaljerad prioriteringsordning verka som en'allvarlig hämsko på forskarsamhället. Detta är en betydelsefull avvägning.

Självfallet. måste riksdagen kunna uttala sin mening om hur medel för forskning bör riktas. Forskarsamhället har också "uppfattat de tidigare angivna prioriteringarna som rimliga i detaljeringsnivå och ambitionsgrad.

Dessa har också i viss utsträckning kommit till uttryck vid medelstilldel- ningen från olika anslagsgi'vare.-Även här bör dock viss försiktighet råda. I hög grad beror prioriteringarnas genomslagskraft på vilka förutsättningar som faktiskt råder, om kompetenta forskare finns. om dessa forskare uppfattar den angivna riktningen som intressant samt om området överhu- vudtaget anses viktigt ur vetenskaplig synpunkt. Enligt min mening har riksdagen i tidigare beslut. funnit en rimlig ambitionsnivå i sin prioriterings- ordning.

Verkningsgraden i prioriteringarna måste också ses i ljuset av att riksda- gen inte i någon avgörande grad kanlcller bör föreslå hastiga förändringar i den sedan decennier framväxta fördelningen mellan olika fakultetsomrä— den eller av samhället definierade forskningsområden. Det är huvudsakli- gen marginella men likväl väsentliga förskjutningar som kan åstadkommas genom riksdagens beslut om vad som är mest angeläget från samhällets synpunkt. Riksdagens beslut innebär dels att vissa forskningsområden särskilt bör beaktas, dels att medelsförstärkningar riktas direkt till vissa forskningsområden. På sikt kan dock dessa marginella förändringar kom- rna att leda till mer påtagliga strukturella förskjutningar i forskningens inriktning. .

Stödet till forskning bör utformas så att det gynnar uppkomsten av starka och livskraftiga forskningsmiljöer. Därför är ett stöd till den grund- läggande strukturen en nödvändighet, liksom att medel avsätts för strate- giska teknikområden. Det är forskarsamhällets ansvar att i sin egen plane- ringsprocess översätta den angivna viljeinriktningen i vetenskapliga kvali- tetsnormer och insatser.

Detta bör ske inom varje sektorsområde. Myndigheterna bör avväga sina insatser och bedöma hur omfattande stödet till forskning inom sektorn bör vara i förhållande till verksamheten inom sektorn. Även här är det av stor betydelse att forskarna själva ges ett förtroende att utforma de veten- skapliga kvalitetsnormerna.

Jag kommer nu att beröra några av de insatser som i det följande kommer att föreslås inom ett litet antal viktiga programområden. Det är min uppfattning att en viss koncentration till dessa programområden idag är nödvändig. De skiljer sig inte på något avgörande sätt från vad stats- makter och företag i övriga delar av världen idag sätter i focus. En fram- gång för svensk forskning bygger inte på att vi funnit originella och nya Områden för forskning, den bygger på vår förmåga att utnyttja den svenska modellens kapacitet.

Hänvisningar till S5

5.2. Kulturell identitet i en föränderlig värld

I en värld med allt snabbare förändringar och allt djupare beroende län— derna emellan spelar kulturvetenskaperna en betydelsefull roll. Medbor— garna omges av en ström av dagsaktuell och många gånger dramatisk information via bild, text och ljud. Därmed blir det också än viktigare att bevara och hålla levande det historiska perspektivet. Ett samhälle utan minne blir i grunden otryggt. Det riskerar att bli ett torftigt samhälle som grovt överskattar dagshändelsemas vikt. och proportioner. Ettsamhälle

utan egen identitet kan bli ett okritiskt offer.-. för tillfälliga strömningar som är uttryck mer lör kommersiella än för mänskliga hänsyn.

Jag har I olika sammanhang framhållit vårt starka beroende av omvärl- den. Detta är i grunden vitaliserande. Nackdelen att tillhöra ett litet språk- område kan också sägas vara till fördel, genom att vi tvingas att aktivt tillägna oss andra språk och förstå andra kulturer. Humanistisk forskning knyter an till allmänmänskliga förhållanden och kan därmed skapa en öppenhet också för andras perspektiv. -

Vältärdssamhällets utveckling och produktionshöjningen som möjlig— görs med allt mindre arbetskraft ställer svåra och intressanta frågor. Inte minst gäller det den pågående datoriseringen.

En rad utredningar från bland annat universitets- och högskoleämbetct, humanistisk-samhälllsvetenskapliga forskningsrådet, statens'kulturråd och riksantikvarieämbetet har ur olika synvinklar belyst läget för de kulturve- tenskapliga och könstnärliga ämnena. Mycket har sagts och skrivits de senaste åren om framför allt- humanioras'kris, en kris som stundtals har ansetts omfatta hela det kulturvetenskapliga området. Diskussionen om humaniora är ett internationellt fenomen. Oro'n för nedskärningar och urholkning kommer igen i rapporter från bland annat Storbritannien, För- bundsrepubliken Tyskland och USA.- '

Jag har tidigare i generella termer berört behovet av insatser för att. stimulera rekryteringen till forskarkarriären och en förstärkning av/hög- skolans anslag. Jag hänvisar här till de förslag som kommer att läggas av chefen för utbildningsdepartemcntct. Förslaget innebär-betydande för- stärkning av resurserna'vid 'de kulturvetenskapliga institutionerna.

Det tryckta ordet är kulturvetenskapernas främsta instrument. En för- stärkning av institutionernas rörliga resurser ger en ökad möjlighet till litteraturförvärv och tidskriftsprenumerationer. Ökade verksamhetsmcdel kommer även att. kunna vidga de internationella kontakterna. Förstärkning av basresurserna ger institutionerna större rörelsefrihet. '

De konstnärliga utbildningarna bidrar till att utveckla den mänskliga

skapande förmågan. Också konstnärer söker kunskap och utforskar verk- ligheten om än med metoder som skiljer sig från den vetenskapliga forsk- ningens. Det nyskapande tänkandet, intuitionen, analysen, den metodiska prövningen av olika alternativ karakteriserar både det vetenskapliga och det konstnärliga arbetet. Nya teorier, tekniker, material måste utprövas, liksom nya vägar att t. ex. uttolka musikaliska och dramatiska verk.

Chefen för utbildninngcpartemcntet kommer senare att lägga fram för- slag om förstärkningar inom området konstnärligt utvecklingsarbete. Jag vill vidare erinra om att muséer och arkiv har flerdubbla uppgifter, varav inte minst att utgöra en resurs för både forskning och studier är väsentligt. Arkiven föreslås få förstärkningar. Statsrådet Göransson kommer senare idag att lämna förslag i dessa frågor.

5.3. Arbetsliv,jämställdhet, invandring

Tillgången till arbete är kanske det mest avgörande välfärdsvillkoret.-Ar- betet ger inte bara lön och ekonomisk trygghet genom.avtalsförsäkringar

-37

och lagstadgade sociala förmåner. Arbetets utformning och innehåll samt arbetsplatsens sociala struktur är också ofta avgörande för livsvillkoren och för den enskilde arbetstagarens möjlighet att utnyttja sin fritid på ett meningsfullt sätt. .

Under främst. 1970-talet har nya lagar och avtal tillkommit på arbetsli- _. vets område som parterna på arbetsmarknaden successivt har vuxit in i. Nya attityder och värderingar har inträtt i arbetslivet på ett sätt som med säkerhet gör svensk arbetsmarknad internationellt unik. Men jag vill åter- igen erinra om att det är tillgången till arbete och möjligheten att välja arbete som utgör en grundläggande förutsättning för att ett mer humanis- tiskt synsätt kan göra sig gällande på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken spelar en betydelsefull roll i strävandena att uppnå arbete åtlalla. Den utgör ett komplement till och ett stöd för den ekonomiska politiken i övrigt. Genom ett nära samspel mellan selektiv arbetsmarknadspolitik och övriga ekonomisk-politiska åtgärder vidgas handlingsutrymmet för den samlade ekonomiska politiken och dämpas de målkonflikter som ständigt. uppkommer. .

Forskning om arbetsmarknaden bedrivs framför allt vid de nationaleko- nomiska institutionerna. Eftersom svensk arbetsmarknadspolitik är en källa till stolthet är det också ett internationellt I'orskningsintresse att forskningen om arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadspoli- tikens effekter får en stabil=plats vid de samhällsvetenskapliga institutio- nerna.

Enligt min mening är en utveckling också på gångi denna riktning. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare idag att föreslå en ytterligare förstärkning av den arbetsmarknadspolitiska forskningen ge- nom inrättande av två professurer i nationalekonomi med inriktning på arbetsmarknad spolitik och i synnerhet utvärdering av arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder. .

Parterna på arbetsmarknaden har drivit pånär det gäller att organisera och skapa resurser för forskning om samband mellan arbetslivets villkor och ohälsa. Landsorganisationens miljöundersökningar i slutet av 1960-ta- let bidrog verksamt till att öka medvetenheten om hälsorisker i olika branscher. Dessa undersökningar visade bland annat att en mycket stor del av LO-förbundens medlemmar arbetade under förhållanden som innebar risk för olycksfall, risk för långsiktiga skador genom exposition för damm och kemikalier, risk för att bli invalidiserade genom ensidiga och felaktiga arbetsställningar.

Samtidigt som flera av dessa arbetsmiljörisker fortfarande är aktuella har, inte minst genom den snabba tekniska utvecklingen, många nya och inte förutsedda eller tidigare inte uppmärksammade problem kunnat kon- stateras. Det gäller t. ex. ergonomiska problem, stress och ögontrötthet vid bildskärmsarbete.

En ökad tonvikt kommer att läggas vid arbetsmiljöns förbättring genom en kraftfull satsning på forskning om hur skador i arbetslivet uppkommer och hur de kan förebyggas. Enligt min mening är det arbete som utförs inom de yrkesmedicinska klinikerna, inom arbetarskyddsstyrelsens forsk— ningsavdelning och till följd av arbetsmiljöfondens finansiering av forsk-

Prop. l986/87:80

ning ett viktigt och resultatbringande arbete. Enligt vad jag erfarit har arbetsmiljöfonden nyligen beslutat att avsätta 60 milj. kr. under en sexårs- period för forskartjänster vid högskolorna. Chefen för arbetsmarknadsde- partemcntet kommer också senare idag att redovisa förstärkningar av den arbetsvetenskapliga forskningen. Hon kommer vidare att föreslå att arbe- tarskyddsstyrelsens forskningsavdclning får en fristående ställning med verkan från den 1 juli 1987.

Lagstiftningen om medbestämmande i arbetslivet och de avtal som senare har träffats mellan parterna är en god grund för att fortsätta det ofta. mödosamma arbetet med att reformera arbetslivet och skapa större demo- krati i arbetsorganisationen. Forskningen om medbestämmandets villkor har kommit att vidga diskussionen om sambandet mellan medbestämman- de å ena sidan och ny teknik, arbetsmiljö och arbetsorganisation å den andra sidan.

Arbetslivsforskningen har genom tillkomsten av arbetslivscentrum fått en stabil bas. DäremOt har jag erfarit att arbetslivsforskningen inte i samma utsträckning vunnit inträde vid universiteten, även om ett begynnande intresse finns. Inom detta område spelar de fackliga organisationernas egen aktivitet en viktig roll. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare att ange vissa övergripande riktlinjer för forskningen på arbetslivsområdet. _

Kvinnornas förvärvsfrekvens har ökat oavbrutet under de senaste de- cennierna. Om ökningen fortsätter i samma takt som hittills kommer kvinnornas andel av arbetskraften redan i början av l990-talet att vara lika stor som männens. Arbetsmarknaden är dock fortfarande könsuppdelad. Jämställdhetsforskning med inriktning på arbetslivet är ett förhållandevis nytt forskningsområde. En intensifierad forskningsinsats inom detta områ- de är en väsentlig del av de samlade åtgärderna för att uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden. ,

Jämställdhetsforskningen fick i den forskningsproposition som riksda- gen antog 1984 vissa tillskott i form av tjänster vid humanistisk-samhälls- vetenskapliga forskningsrådet samt genom de medel som via anslag till de samhällsvetenskapliga fakulteterna går till forum respektive centrum för , kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Jämställdhetsforskning angavs vidare som ett prioriterat område och i propositionen påpekades särskilt att såväl högskolorna som de berörda forskningsorganen skulle beakta detta i sin bidragsgivning. Det är emellertid enligt min mening nödvändigt att ytterligare stärka jämställdhetsforskningen genom en fortsatt priorite- ring av området hos de forskningsmedelsbeviljande organen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå ökade resurser för detta än- damål.

Forskning om invandringen till Sverige och om dess konsekvenser för samhället har ökat under senare år. Forskning som belyser invandrarnas bidrag till vårt kulturliv och de etniska relationernas utveckling har relativt nyligen börjat intressera forskarsamhällct. Sådan forskning är, och kom— mer att förbli, av största betydelse som underlag för en fortsatt reformering av invandrarpolitiken. lnvandrarforskningen bör därför ges en fastare bas inom högskolan.

Den 1 juli 1983 påbörjades verksamheten vid centrum för invandrings— forskning vid universitetet i Stockholm. Finansieringen av verksamheten skedde under de första fyra åren genom bidrag från social- och arbetsmark- ' nadsdepartementen. Verksamheten vid centret har konsoliderats i enlighet med de förväntningar som fanns vid inrättandet. En mer långsiktig lösning av finansieringen bör nu åstadkommas. Utbildningsministern kommer se- nare idag att föreslå att centrum för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm skall finansieras via anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna fr.o.m. den ] juli I987 och att en professur i invandringsi forskning inrättas vid universitetet i Stockholm.

5.4. En bättre miljö och en varsammare resurshushållning

Ett klokt utnyttjande av naturresurserna, där miljön skyddas. kräver ny kunskap och kvalificerade forskningsinsatser. Forskning om våra naturre- surser och om påverkan av den yttre miljön har många beröringspunkter. Grundläggande forskning inom geo- och biovetenskaper krävs.

Svenskt näringsliv är uppbyggt kring våra naturresurser. EXploateringen av malmtillgångarna, utnyttjandet av vattenkraften och förädlingen av skogsråvaran är grundläggande näringsgrenar; DeSsa mer än sekelgamla näringar har också en lång tradition inom forskningen.

En bredare insikt om att mänsklig verksamhet och kanske inte minst utnyttjandet av naturtillgångar allvarligt kunde skada vår miljö växte inte fram förrän i slutet av 1950-talet. Sedan början av 1960-talet har grund- forskningsresultat visat allvaret i situationen. Den pågående l'örsurningen- upptäcktes av en svensk forskare i slutet av 1960—talet och ungefärligen vid - samma tid avslöjades hur utsläpp av kvicksilver och PCB kunde förgifta faunan och även människan. Nu vet vi t.ex. att jordbrukets gödningsmedel allvarligt påverkar sjöar. grundvatten och havsområden.

Jag vill erinra om att insikten att människan påverkar ozonskiktet i. atmosfären på 20-40 km höjd också var resultatet av en svensk grund- forskningsinsats. Vi vet man förändringar i koldioxidhalten, mängden ozon och en rad andra gaser. som förekommer i små mängder-i atmosfä- ren, i ett längre perspektiv kan leda till klimatförändringar. ' Med dessa exempel har jag velat visa att Sverige har en förpliktande tradition inom miljöforskningsområdet. Vi bör därför enligt min mening känna ett stort ansvar för att driva miljöforskningsfrågorna inte bara inom . landet utan även internationellt..

Vi måste slå vakt om omistliga värden såsom ren luft-, friskt vatten och giftfri miljö. Mångfalden i växt- och djurliv måste upprätthållas. Miljö- vårdsforskning liksom forskning om produktionsprocesser och produk- tionsmetoder som innebär en miljövänlig och långsiktig god hushållning med våra naturresurser har högsta prioritet. '

Den nya kunskapen om att svavelntsläppen genöm kol- och oljeförbräni ning ger Upphov till försurning av nederbörden och av mark och vatten har varit av stor betydelse. En lång rad av de viktigaste upptäckterna av miljö— skador och orsakerna till dem har kommit' från grundforskningen. Nu fordras att forskningen kan förse oss med mer ingående grundläggande

kunskap om hur de ekologiska sambanden-_- påverkas och förändras på grund av mänsklig verksamhet.

Forskning rörande naturresurser och miljö är till sin karaktär sektors— övergripande och ingår i en rad skilda verksamheter i samhället. Detta innebär också att frågor rörande forskning om miljö och naturresurser ligger inom ramen för flera olika myndigheters ansvarsområden.

Statens naturvårdsverk. statens energiverk, styrelsen för teknisk ut- veckling, skogs- och jordbrukets forskningsråd, statens råd för byggnads- forskning och transportforskningsberedningen har- på ett förtjänstfullt sätt utarbetat ett gemensamt förslag om framtida forskning inom miljöområdet. Förslaget bör i huvudsak kunna vara grunden för insatser framöver.

Det internationella forskarsamhället har-tagit initiativ till att bygga tipp ett globalt forskningsprogram "Global Change", "En värld i förändring"; för att samordna strävandena i olika delar av världen för att vi bättre skall förstå de globala samspelen; Jag anser det angeläget att Sverige stöder denna utveckling. Mot bakgrund av tidigare svenska insatser på'miljöom- rådet och för att markera Sveriges vilja "att även i fortsättningen spela en ledande roll kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå att medel avsätts för att vi skallkunna åta oss att i Sverige hysa det internatio- nella samordningssekretariat, som forskarna i september l986 beslutat- inrätta. '

Miljövården omfattar dels förebyggande-åtgärder, dels insatser för att minska existerande negativa effekter på miljön. Forskning och utveckling ' har inneburit att allt effektivare teknik och metoder har-tagits i bruk. Därmed har miljöskyddsnormer och krav kunnat skärpas". "Samspelet mel- lan forskningen och införandet av ny teknik är betydelsefullt.

Mot bakgrund av denna utveckling är min uppfattning att den grundläg- gande miljöforskningen behöver" en resursförstärkning. Vidare finner jag det angeläget att forskningen kring naturresurser och miljöfår cn fastare ställning vid universiteten. Initiativ i den riktningen har också tagits av bland andra naturvårdsverket. Chefen för utbildningsdepartementet och chefen för miljö- och energidepartementet kommer att föreslå att fler fasta forskartjänster inrättas. Inte minst de samhällsvetenskapliga aspekterna inom miljöområdet bör uppmärksammas.

Kunskaperna om giftverkningar på människa och natur är idag bristfäl— liga. Nya miljöhot under de senaste åren aktualiserar också behovet av förbättrade analysmetoder. Det 'är angeläget att fysikalisk och "kemisk miljömedicin byggs ut. Till allt detta kommer behovet av medicinska bedömningar av hälso- och miljöfarliga ämnen av störande verksamheti yttre miljö och av epidemiologiska undersökningar. '

Kemikommissionen har 1 sitt betänkande (SOU 1985: 25) Kunskap för kemikaliekontroll redovisat behov av ökad toxikologisk forskning. Che- ferna för utbildnings- saml'miljö— och energidepartementen kommer senare idag att lägga fram förslag med anledning härav.

I det fortsatta arbetet för en bättre miljö inriktar sig regeringen på att för vissa områden utarbeta konkreta handlingsplaner. År 1985 redovisade regeringen för riksdagen ett samlat handlingsprogram mot luftföroreningar och försuming. Regeringen har för avsikt att till nästa riksmöte förnya '

handlingsprogrammct. Forskningsresultaten som kommit fram under peri- oden kommer härmed att spela en stor roll. För att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnadcn har bland annat medel beräknats för ett svenskt deltagande i EURO'l'RAC-projektet, som är ett projekt inom EUREKA.

Hoten mot skogen, en av mänsklighetens rikaste och viktigaste resurser, ökar dramatiskt. Riksdagen har tidigare beslutat om ett femårigt forsk- ningsprogram för skog och miljö. Detta program har nu etablerats av skogs- och jordbrukets forskningsråd och SAREC.

Regeringen beslutade i augusti 1986 att tillsätta en aktionsgrupp mot Itavsföroreningar. I gruppens arbete betonas forskningens betydelse för att klarlägga problemen och effekterna samt för att kunna prioritera insatser- na. En plan mot havsföroreningar kommer att läggas fram under våren 1987. En samordning med arbetet inom EUREKA bör eftersträvas inom ramen för forskningsprojektct EUROMAR. .

Trafiken är den dominerande föroreningskällan i våra tätorter, framför allt vad gäller luften. Men den medverkar även i hög grad till försurningcn. Mer än hälften av de samlade utsläppen av kväveoxider och kolväten härstammar från trafiken. Dessa miljöproblem har hittills endast i liten utsträckning påverkat insatserna inom transportområdet, vilka i första hand inriktats mot systemutveckling inom kollektivtrailken, energifrågor och matcrialadministration, frågor som är viktiga för såväl samhällets som näringslivets utveckling. Miljöaspekterna måste nu i mycket högre grad få ett genomslag inom transportforskningen. Särskilda medel för detta har beräknats av chefen för kommunikationsdepartcmentet.

Till frågor om miljö i vid mening hör även forskning om livsmedlens kvalitet. Genom 1985 års livsmedelspolitiska beslut har det inletts en förändring där livsmedlens kvalitet och hänsyn till djur och miljö står i förgrunden. Den nya synen på livsmedelsproduktionens utformning och utveckling med konsumentens intresse och behov som utgångspunkt präg- lar de åtgärder på forskningsområdct som därefter har vidtagits. Som ett första steg antog riksdagen, som jag redan har nämnt, förslag om ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen.

För att ytterligare förstärka forskningen på detta område har SJFR på regeringens uppdrag utarbetat ett sammanhållet program för livsmedels- forskning. I programmet betonas vikten av att forskningen omfattar hela livsmedelskedjan. Detta innebär krav på bidrag från myndigheter inom olika sektorer.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att föreslå att SJFR anvisas ytterligare medel för att stärka livsmedelsforskningen. I-Iärtill kommer de insatser som kommer att göras av forskningsrådsnämnden, medicinska forskningsrådet, humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet och styrelsen för teknisk utveckling. Jag ser detta som en viktig ambitionshöjning, vad gäller strävan att förbättra livsmedlens kvalitet.

Jag vill slutligen påpeka att FoU-verksamhet även utanför det som identifieras som det primära miljöområdet kan erbjuda lösningar ur miljö- och resurssynpunkt. Utvecklingen av energisnåla och matcrialsnåla pro— cesser är exempel på detta. Styrelsen för teknisk utveckling kommer att

tilldelas ökade resurser för miljöteknik. Det är angeläget att styrelsen i sitt arbete med miljötekniken skapar en effektiv form för samråd med andra intressenter inom miljöområdet. ] detta sammanhang vill jag också peka på vikten för en förbättrad miljö som den FoU-verksamhet har som stöds av statens råd för byggnadsforskning (BFR).

En förstärkning av miljöforskningen är nödvändig. Insatser för att för— bättra miljön har varit en viktig drivkraft och förutsättning för energiforsk- ningen. Successivt hårdare krav har ställts på ny energiteknik som utveck- lats inom ramen för energiforskningsprogrammet. Härigenom har energi-= sektorn på ett mycket framgångsrikt sätt kunnat medverka till att minska utsläppen av exempelvis försurande ämnen.

För att genomföra en ersättning av kärnkraften med varak.tiga,- helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan krävs en Iångsiktigare inriktning av energiforskningen än för närvarande. l linje med vad jag tidigare anfört krävs en förstärkning av högskolans basresurser och ytterligare-insatser på grundforskning och annan mer långsiktigt inriktad forskning. En sådan utveckling som påbörjades redan i och med förra energiforskningsprogrammet bör nu drivas vidare. -

En större andel av den framtida energiforskningen bör inriktas på grund- forskning och långsiktig forskning vid universitet och högskolor. Härige- nom kan cnergisektorns kunskapsförsörjning långsiktigt tryggas. Detta bör vara av betydelse även för kraftföretagen och industrin.

Även andra skäl talar för att-energiforskningcn på längre sikt i ökad

utsträckning bör integreras med annan forskning vid universitet och hög- - skolor. Genom att integrerat i högskolan bygga upp en grundläggande kompetens på energiområdet kan stimulerande forskarmiljöer skapas.

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare att redovisa förslag med denna innebörd.

5.5 lnformationsteknologi

Förslag läggs inför budgetåret 1987/88 om ett nationellt program för inför— mationsteknologin och dess användning. Således kommer senare idag chefen för industridepanementet i sitt förslag till näringspolitiska åtgärder att redovisa vad som bedöms angeläget för att stödja teknisk utveckling av informationsteknologin. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå en förstärkning av den grundläggande kompetensen inom högsko- lan. Chefcn för civildepartementet kommer senare att behandla frågor om-

informationsteknologins användning.

Det råder stor enighet om att informationsteknologin redan är och kom- mer att bli en tillväxtbransch med avgörande betydelse för utvecklingen inOm andra näringsgrenar i hela den industrialiserade världen. Det militära utnyttjandet av informationsteknologins landvinningar har en starkt pådri- vande effekt på utvecklingen. Det finns också en oro i Europa över att den amerikanska dominansen håller på att bli alltför stor, liksom att de japans- ka satsningarna och kompetensen är i kraftigt ökande.

Sverige har inte bara stora potentiella resurser för att följa med i den internationella utvecklingen utan även möjligheter att skapa sig en egen

profil. Den svenska befolkningen är välutbildad, svenska företag har av tradition lätt att ta till sig och tillämpa ny teknik; relationer och attityder på arbetsmarknaden underlättar omställningar. Alltfler kommer att i en eller annan mening ha arbetsuppgifter som kan relateras till hantering av infor— mationsllöden. lnlbrmationsteknologin berör därför på ett grundläggande sätt alla industribranscher, privata tjänster och offentlig förvaltning.

lnformationsteknologins effekter på sysselsättningen är svårbedömbara. Hittills tyder dock ingenting på att informationsteknologin kommer att minska det totala antalet arbetsuppgifter. Däremot kommer de strukturella effekterna att bli avsevärda. Men i den mån svensk industri, förvaltning och service inte kan delta i den internationella utvecklingen, kommer effekterna på arbetsmarknaden att bli än mer dramatiska och med största sannolikhet starkt negativa.

Riskerna i det så kallade informationssamhället är enligt min mening snarare av annan karaktär. Dessa risker kan framför allt beskrivas som kulturella och sociala. Vi vet ännu mycket litet om vad de allt snabbare och mer omfattande kommunikationerna kommer att innebära för kulturlivet. Krympningen av avstånden och den huvudsakligen kommersiellt beting- ade ökningen av kulturutbudet kommer att påverka språk ochlevnads— - vanor hos befolkningen. Av det skälet finns det också anledning för kultur-. vetenskaperna att inträngande och kraftfulll'analysera vad som skeri det svenska samhället. Det finns en uppenbar risk för-att nya mönster för segregering uppstår mellan de grupper och individer som kan och respekti- ve de som har svårigheter med att hantera det. ökade och "alltmer abstrakta - informationsflödet. En ökad sårbarhet kan därutöver bli följden.

Slutligen innebär förändringen i arbetsuppgifter och arbetsorganisation i företag och privat/offentlig serviceverksamhet att nya och inte tidigare kända arbetsmiljöriskcr kan uppträda. Det kan gälla risker till följd av bildskärmsarbete, ensamarbete, eller till följd av monotona och mer repeti— tiva arbetsuppgifter. Tecken' finns idag på att dessa risker är mer omfat- tande än vad vi hittills har anat.

Ett nationellt mikroelektronikprogram har pågått sedan budgetåret 1984/85. Det har framförallt haft till syfte att förstärka svensk kompetens- inom hårdvaruomrädet, d.v.s. komponenter, halvledare etc. Idag är, som jag nyss redovisat, tiden mogen för att etablera en bredare ansats genom upprättandet av ett svenskt program. för hela informationsteknologiområ- det. _

I annat sammanhang presenteras de delar i programmet som är av tillämpat slag eller som rör utbildning och information. Ur for5kningssyn- punkt har jag bedömt den strategiska insatsen vara att ange ett långsiktigt åtagande från statsmakternas sida för att stärka basen för informationstek- nologins utveckling. Endast genom att "stärka basen, d.v.s. denhuvudsak- ligen grundläggande forskningen vid högskolan kan på sikt de mål uppnås som ett svenskt informationsteknologiskt program syftar till, nämligen att vidmakthålla och stärka kompetensen och därigenom öka förutsättningar- na för nationellt oberoende. .

Informationsteknologin är en nyekelteknologi. Den informationstekno- logiska industrin i Sverige är internationellt liten men väsentlig för landet.

-44

För svensk verkstadsindustri är informationsteknologin avgörande för ra- tionalisering, automation och produktivitetstillväxt. Den har dessutom betydelse som del av produkterna. Även inom andra industrigrenar och inom tjänstesektorn kommer informationsteknologiska redskap att få allt större betydelse.

Det förslag som chefen för utbildningsdepartementet senare kommer att redovisa bör enligt min mening avsevärt stärka den datavetenskapliga forskningen och informationsteknologin över huvud taget.

Enligt förslaget tillkommer nya professurer för den systeminriktade delen av det nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare föreslås att 4 milj. kr. sätts av för att stödja framväxten av kompetens inom området informationsteknologins"användning. Universitets— oeh högsko- leämbetet tillsammans med -humanistisk-samhällsVetenskapliga forsk- ningsrådet föreslås få i uppdrag att till budgetåret ]989/90 komma med förslag om hur dessa medel skall användas. Denna resursförstärkning bör i huvudsak gälla grundläggande forskning inom bland annat humanistisk- forskning.

Chefen för försvarsdepartementct kommer senare att föreslå att 50 milj. kr. avsätts för vart och ett av budgetåren 1987/88—1989/90 som försvarets del i informationsteknologiprogrammet. Huvuddelen av dessa medel avses utnyttjas för industriell utveckling.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer också senare att föreslå en resursförstärkning vid Linköpings universitet för uppbyggnaden av ett särskilt forskningsprogram för industriell informationsteknologi. En för- djupad samverkan mellan Linköpings universitet och försvarets forsk- ningsanstalt bör också vara möjlig. "

Naturvetenskapliga forskningsrådet kommer att föreslås få en resursför- stärkning för att fullfölja satsningen inom det nationella programmet för mikroelektronik. .

Chefen för industridepartementet kommer i sitt förslag till näringspolitis- ka åtgärder att redovisa förslag om kraftigt ökade insatser för utvecklingen av industriell kompetens inom informationsteknologiprogrammet. -'

5.6. Bioteknik

Under de senaste decennierna har biotekniken kommit att bli alltmer uppmärksammad. Betydande satsningar har gjorts i de Nesta-industrilän— der. 1 Sverige omfattar de statliga insatserna framför allt anslag till de naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden, skogs— och jordbru- kets forskningsråd samt styrelsen för-teknisk utveckling. Därtill-kommer den FoU-verksamhet som bedrivs framför allt inom läkemedelsföretagen och växtförädlingsföretagen. ' Med bioteknik menas det tekniska utnyttjandet av mikroorganismer och cell- och vävnadskulturer. Bictekniken bedöms ha en teknisk bredd och potential som kan revolutionera morgondagens industri och samhälle. Biotekniken kan användas vid framställning av livsmedel, läkemedel, ke- mikalier och energibärare samt utveckling av nya växtslag. ' En nationell kommitté för bioteknik som arbetat inom styrelsen för

'45

teknisk utveckling har nyligen pekat ut ett antal för industri och samhälle viktiga områden där ett relativt snabbt-nyttiggörande av nya rön inom biotekniken kan åstadkommas genom bland annat nya läkemedel, nya växtförädlingsmetoder, nya trädsorter, utveckling och tillverkning av en- zymer och finkemikalier samt förbättrade renings- och återvinningspro— cesscr.

Den utredning som STU låtit göra visar att ökningen av svensk biotek- nisk forskning i absoluta termer varit större för industrin än för universitet och högskolor. Detta har lett till en brist på kvalificerade forskare, vilket har medfört att svenska företag till viss del bedriver sin bioteknikforskning utomlands eller på annat sätt hämtar sin kunskap utifrån.

Biotekniken är till sin natur tillämpad. Den moderna bioteknikens fram- växt har emellertid varit beroende av ett antal genombrott i den naturve- tcnskapliga och medicinska grundforskningen, i första hand inom områden som molekylärbiologi och cellbiologi. Det är från dessa områden som den industriella biotekniken utomlands hämtar en stor del av sin kvalificerade forskarpersonal. Med all sannolikhet kommer bioteknikens framtida ut- veckling till mycket stor del att vara beroende av fortsatta framsteg inom den biologiska grundforskningen på molekylär— och cellnivå. En stark och bred forskning i Sverige är enligt min bedömning en förutsättning för att svensk industri skall kunna få tillgång till utbildad personal och nyskapan- de idéer för sin framtida biotekniska forskning och utveckling.

Den internationella biotekniska aktiviteten är hög inom industrin både inom läkemedelsindustrin och under senare år inom flera av de stora kemiföretagen.

Stora statliga satsningar görs också för att utveckla biotekniken. framför allt i USA och Japan, men även i Frankrike. Storbritannien och Förbunds- republiken Tyskland.

Från såväl forskare som industrirepresentanter har framförts den upp— fattningen att vad som nu framför allt krävs i Sverige är en betydande insats inom grundläggande forskning inom cell- och molekylärbiologi. Stark oro har också uttryckts för att forskningen skulle komma att spridas på för många orter. I USA är den biotekniska forskningen koncentrerad till två centra, ett på östkusten och ett på västkusten. Jag bedömer det som mycket viktigt att en väsentlig ökning av grundforskningsinsatserna sker vid de orter där det idag finns internationellt framstående kompetens. Det hindrar inte att grundläggande molekylärbiologisk kompetens bör finnas företrädd vid samtliga universitet, eftersom denna med säkerhet kommer att få stor allmänbiologisk betydelse.

Man har även framhållit i diskussionerna att det finns svårigheter inom universitetssystemet att skapa de nya kombinationer av ämnesspecialiteter och tvärvetenskapliga centra som är nödvändiga för att vinna framgång internationellt. Under senare år har det blivit alltmer uppenbart att en internationellt slagkraftig grundforskning kräver nära samverkan mellan ett antal forskargrupper som arbetar inom ramen för samma forsknings- tema. Detta gäller framför allt områden i snabb utveckling som kräver bred kompetens och dyrbar apparatur. Cell- och molekylärbiologisk tema- forskning som växtmolekylärbiologi. strukturforskning, neurobiologi etc.

Prop. l986/87:80

är typiska sådana områden. Jag anser därför: att forskningsråden i första hand bör stödja sådana centrumbildningar, på initiativ av forskargrupper av hög kvalitet, så att storleken av dessa centra kommer över vad man brukar kalla en kritiSk massa och grupperna får optimala resurser.

Chefen för utbildningsdcpartementet kommer senare att redovisa insat- ser för en höjning av den grundläggande kompetensen genom ökande anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet samt fakulteterna. Han kommer också att föreslå nya professurer i Lund (växtbiokcmi) samt en till Umeå universitet riktad insats för att permanent höja anslagen för biotekniken i Umeå. Vidare kommer chefen för jord- bruksdepartementet att redovisa en investering i ett växtgenetiskt centrum vid Sveriges lantbruksuniversitet samt en professur i cellbiologi för det skogliga området vid samma universitet. Chefen för industridepartementet kommer att redovisa förslag om en ökning av anslagen till styrelsen för teknisk utveckling för mer tillämpade insatser inom bioteknikområdet. Sammantaget bedömer jag att denna resursförstärkning om sammanlagt 40 milj. kr. redan från budgetåret l987/88 bör göra det möjligt att åstadkomma den höjning av framför allt grundläggande kompetens som behövs för framtiden.

5.7. Polarforskning

Polarområdenas betydelse har vuxit dramatiskt under senare år, parallellt med att deras tillgänglighet och människans kunskap om dem har ökat. Arktis och Antarktis ligger i skärningspunkten för globala miljöintressen och industriella exploateringsönskemål. Vi vet nu att samspelet mellan hav, atmosfär och is är avgörande för jordens klimat och värmebalans. Polarmiljön, som ännu till stora delar är opåverkad av mänsklig verksam- het, är särskilt känslig för störningar, samtidigt som den utgör ett referens- system för övervakningen av människans globala miljöpåverkan. Men denna miljö rymmer också jordens rikaste, ännu endast delvis exploate- rade tillgångar av gas, olja och mineralresurser. Av många skäl är polarom- rådena i centrum för både ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen.

Vårt lands geografiska läge i den subarktiska regionen ger en naturlig anknytning till polarverksamhet och en erfarenhetsbas för forskning, tek— nikutveckling och industriell aktivitet. Svenska forskare arbetar sedan länge i Arktis. Den senaste stora satsningen var Ymer-expeditionen som- maren l980. I Antarktis har insatserna varit mer sporadiska, men Otto Nordenskjölds expedition i början av seklet och den norsk-brittisk- svenska expeditionen till Dronning Mauds Land på l950-talet-gav interna- tionellt betydelsfulla bidrag till Antarktis' utforskande. Jag vill också un- derstryka den breda erfarenhet svensk industri har av teknik i arktisk miljö. En vidareutveckling sker bland annat genom industrisamarbctet vid Luleå högskola, världens nordligast belägna tekniska högskola.

Det växande svenska intresset för FoU-verksamhet. i polarområdena ledde till att år 1984 ett sekretariat för polarforskning inrättades för att förstärka möjligheterna till kunskapsbevakning inom området. Detta sked-- de på förslag av Vetenskapsakademiens polarforskningskommitté, som

också fortsättningsvis varit rådgivande till sekretariatet i vetenskapliga frågor. Samma år anslöt Sverige sig till 1959 års Antarktisfördrag och konventionen om bevarandet av de levande marina tillgångarna i Antarktis (den s.k. krillkonvcntionen).

Polarforskningssekretariatet har nu lagt fram förslag om en vidareut- veckling av de svenska forskningsinsatserna i både norr och söder under kommande treårsperiod.

1 Arktis kan verksamheten bygga på en lång tradition vid svenska forskningsinstitutioner inom naturvetenskaper och medicin, samhällsve- tenskaper och humaniora. Det internationella forskningssamarbetct i Ark- tis är dock bristfälligt utvecklat och politiskt mer komplicerat än i söder. För Sverige är det nordiska samarbetet en naturlig utgångspunkt. Det gäller inte minst Svalbard och Grönland-, där svensk forskning har gammal tradition. Polatforskningssekretariatet. anger ett par områden där insatser av strategiskt intresse för närvarande planeras. Det gäller bland annat studier av luftföroreningar över Arktis i norskt-svenskt samarbete, ett nordiskt samarbetsprojekt om klimatförändring-ar återspeglade i glaciär- och inlandsis och arktisk havsforskning som bedrivs inom ramen för flera internationella program med olika inriktning. Men forskning i Arktis ger inte fullständiga svar. Insatser i Antarktis kompletterar förståelsen av de processer som styr klimatet och miljöut- vecklingen både i den nordliga delen av världen och globalt. Samtidigt kan mycket av de praktiska och vetenskapliga erfarenheterna från svenska insater i norr nyttiggöras också i Antarktis. Svensk forskning kan bidra med kunskap om de processer som styr den biologiska produktionen i de utsatta polarmiljöerna, liksom om förutsättningarna för mänsklig aktivitet i dessa miljöer. Den svenska forskningen om jordens magnetfält. särskilt strukturen i polära områden, som är av grundläggande betydelse för navi- gation och radiokommunikation, ligger inte minst genom det framgångs- rika Viking-satellitprojektet vid-den internationella forskningsfronten. Regeringen bör därför ansluta sig till polarforskningssekretariatets för- slag om uppbyggnaden av ett FoU-program i Antarktis. I detta skulle forskning med inriktning motmitjön och miljöövervakning utgöra tyngd- punkter. Det svenska forskningsprogrammet är tänkt att omfatta såväl bio- som geovetenskaperna, framför allt kvartärgeologi, glaeiologi, meteorologi särskilt atmosfärens kemi, klimatologi, samt de marina vetenskaperna. En närvaro i Antarktis kommer att vara av intresse också för svensk industri genom de möjligheter som ges-till utprovning och test av fordon, byggna- der och utrustning undcr extrema förhållanden och uppvisning av svensk teknik och svenskt kunnande för en växande marknad. En förberedande expedition är planerad att-gå ut under sydsommaren 1987/88 (dvs.under den europeiska vintern). Denna skall påföljande år - följas av en större expedition med uppgift att upprätta en svensk station på Antarktis. Vid denna kan t.ex. drivas grundläggande forskning inom geo- och bio-vetenskaperna och program för miljöövervakning men också jo- .nosfätforskningsexperiment, mätning av luftburen radioaktivitet och ge- nom särskild apparatur registrering av kärnsprängningar. Både när det gäller de rent vetenskapliga uppgifterna och de praktiska

arrangemangen kommer samarbete med andra länder att vara väsentligt. Här utgör kretsen av nordiska länder en naturlig kärna. Valet av geografis- ka undersökningsområden kommer delvis att betingas av möjligheterna till samordning med andra länders operationer för att göra de svenska insat- serna så kostnadseffektiva som möjligt.

Genom Antarktislördragct garanteras Antarktis vara öppet för interna— tionell forskning enligt vissa regler för blanc] annat skydd av miljön. För- draget kan bli föremål för omprövning år l99l. Då kommer de fullvärdiga medlemmarna, de s. k. konsultativa staterna, att ha det avgörande inflytan- det. Vid genomförandet av det föreslagna Antarktis-programmet kommer den svenska regeringen att begära konsultativ status i Antarktis-fördraget.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att lägga förslag om polar- forskningssckretariatetsverksamhet och om medel för de föreslagna polar- forskningsprogrammen. För att säkerställa den vetenskapliga kvalitetsni- vån i de grundforskningsprojekt som kommer att ingå bör det grundläggan- de ansvaret för anslag till dessa ligga hos berörda forskningsråd.

6. Särskilda frågor 6.1 Utrustning

Det har under senare år framstått som helt. klart att utrustningssituationen vid de svenska universiteten och högskolorna är ansträngd. Det finns ett växande behov av avancerad experimentell utrustning inom framför allt naturvetenskaper och teknisk och medicinsk forskning. Men även inom det kulturvetenskapliga området ökar behovet av bland annat datorer.

Jag har erfarit att det stora problemet framför allt är att vi nu står inför en situation där den kmftiga-expansionen i slutet av 1960-talet och början av l970—talet märks i form av sliten utrustning och utrustning som börjar bli omodern. Det totala återanskaffningsvärdet av instrument och tung utrust- ning vid landets universitet och högskolor beräknas till-3 miljarder kr. Behoven är således stora. Den tekniska utvecklingen i sig bidrar också till att ytterligare anstränga de medelsbeviljande organens resurser.

I internationell jämförelse är svensk forskning allmänt sett inte dåligt utrustad. Men för att den skall hålla jämna steg med ledande länderi världen och inom ett antal områden ligga viden internationellt hög nivå anser jag att medlen för utrustning behöver ökas. ' '

En viss förbättring har dock skett under senare år genom tillkomsten av anslaget för tung utrustning vid forskningsrådsnämnden. Förutom detta anslag hos forskningsrådsnämnden finns tillgänglig den ram som-universi- tets- och högskoleämbetet förfogar över. Vissa kostnader bestrids också genom grundt'orskningsråden och fakultetsanslagen medan driftskostna- derna huvudsakligen täcks genom anslag från sektorsorgan samt forsk- ningsråden. Utöver de statliga anslagen har privata fonder haft stor bety— delse för att höja utrustningsstandarden vid universiteten, framför allt då Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Det är mitt intryck att den förbättring som trots allt kunnat skönjas under senare är framför allt- har gällt sådana utrustningsbehov som är mer avancerade och kostnadskrävande, medan mindre spektakulär och mindre dyrbar utrustning kommit att hamna i strykklass.

De svenska affärsbankernas styrelser har beslutat föreslå att 200 milj. kr./'är under en treårsperiod skall avsättas till förnyelse av utrustning vid högskolan. Tillsammans med de medel som idag finns tillgängliga vid forskningsrädsnämnden, universitets— och högskoleämbetet och Wallen- bergsstiftelsen bör utrustningsstandarden väsentligt. kunna höjas under den period som regeringens förslag omfattar. Chefen för utbildningsdeparte- mentet kommer senare att återkomma om behovet av omprioriteringar för att möjliggöra långsiktigt ökade. resurser för utrustning.

Datorerna har under efterkrigstiden utvecklats till ett oundgängligt hjälp- medel i forskningen. På ett nästan otroligt sätt har såväl deras beräknings- hastighet som förmågan att hantera stora datamängder oavbrutet vuxit. En fortsatt utveckling i oförändrat tempo kan väntas under de närmaste tio åren. Datorernas användningsområden har hela tiden breddats. Kanske viktigare än utvecklingen av allt större och snabbare datorer har varit tillgängligheten av datorer av de mest skiftande slag, från relativt enkla persondatorer upp till vad som i dag kallas minisuperdatorer. De allra kraftigaste datorerna, som superdatorn CRAY—l — vilken sedan tre är är i gemensam tjänst för SAAB:s flygplanskonstruktörer och ett antal forskar- grupper med stöd från naturvetenskapliga forskningsrådet — används där— emot av ett mer begränsat antal forskare. För dessa spelar de dock en avgörande roll.

Den för svensk forskning viktigaste utvecklingen på datorområdet under de senaste tre åren torde emellertid ha varit den snabba ökningen av antalet stora och medelstora datorer. Genom ökat stöd för utbyggnaden av datorresurserna, som Skett med hjälp av statliga och privata fondmedel,- står sig svensk forskning idag relativt väl vid en internationell jämförelse. Förutom en fortsatt successiv förnyelse krävs för närvarande en etablering av ett riksomfattande kommunikationsnät av tillräcklig kapacitet. Forsk- ningsrådsnämnden, universitets- och högskoleämbetet och televerket har ansvar för att en sådan utveckling säkerställs. Det finns också ett behov av att befintliga datorresurser vid de enskilda högskolorna samordnas bättre för att nuvarande kapacitet skall tttnyttjas på bästa sätt. Utvecklingen på datorområdet karakteriseras allt mer av att ett antal kraftfulla datorer kan kopplas samman i ett väl utbyggt kommunikationsnät och att en superda- tors geografiska lokalisering spelar allt mindre roll för den enskilde forska- ren. Metodutvecklingen på området kommer inte i första hand att ske i särskilda forskargrupperi den omedelbara närheten av en superdator. I stället knyts användare inom olika forskningsområden samman-via sina terminaler.

Jag konstaterar att svenska forskare i framtiden måste kunna få tillgång till superdatorer med den ökande kapacitet som den framtida utvecklingen kommer att möjliggöra. Frågan är dock i vilken utsträckning och i vilken takt. Erfarenheterna av den samverkan mellan SAAB och naturvetenskap- liga forskningsrådet som utvecklats i utnyttjandet av CRAY-l-datorn, som

SAAB anskaffat för JAS-projektet har varit av värde för bägge parter: Forskarnas möjligheter att utnyttja datorn på Optimalt sätt har emellertid hämmats av sekretessbestämmelser och brist på kommunikationer av till- räcklig kapacitet. Jag har erfarit att dessa svårigheter kommer att minska i en nära framtid. Under den närmaste tiden kommer en avsevärd ökning av superdatoranvändningcn därför kunna ske inom ramen för den befintliga CRAY- ] -datorns kapacitet.

Det. står vidare klart att en förstärkning av kapaciteten på dator-området är på gång genom dels tillkomsten av s. k.minisuperdatorer vid flera högskolor—, dels den datorsatsning som nyligen beslutats om i Skellefteå. Jag anser att det är viktigt att dessa existerande resurser tas till vara för svensk forskning i den utsträckning som är praktiskt möjlig.

Mot bakgrund av den utveckling jag här redovisat bör medel för en superdator inte nu avsättas. Jag vill emellertid understryka att jag delar naturvetenskapliga forskningsrådets uppfattning att i ett längre perspektiv en eller flera ytterligare superdatorer är nödvändiga för en vidare utveck- ling av svensk forskning. Naturvetenskapliga forskningsrådet bör i sam- verkan med forskningsrådsnämnden bevaka denna fråga och i god tid inför nästa forskningspropositidn, d.v.s.senast i anslagsframställningen som avlämnas är 1989, återkomma med förslag i frågan.

Hänvisningar till S6

6.2. Etiska frågor inom forskningen

Forskning väcker en rad etiska frågor. Den grundläggande och mest princi- piella gäller forskarens ansvar för resultaten och resultatens användning. Om detta har skrivits åtskilligt tänkvärt under decennierna.

Enligt mångas uppfattning är det forskarens ansvar att väcka frågor, pröva hållbarheten i teser av olika slag och redovisa resultaten av den vetenskapliga prövningen. Ansvaret för att använda eller avstå från att använda forskningens resultat vilar emellertid inte hos forskaren utan hos dem som är verksamma i politik, förvaltning och produktion. Att lägga ansvaret på forskarna skulle komma att hämma all forskningsvcrksamhet.

Forskare har anledning att ta ställning till etiska avgöranden i samband med metodval och val av forskningsprojekt. Etiska frågor kommer in i många sammanhang, i samband med urval och prioritering av forsknings- projekt elleri samband med enskilda moment i forskningsprocessen.

Inom forskarsamhället pågår en kontinuerlig diskussion om etiska be— dömningar. Inte minst gäller det inom medicinsk forskning. Medicinska forskningsprojekt granskas sedan länge av etiska kommittéer som tillkom- mit på forskarnas eget initiativ.

Även inom det kulturvetenskapliga området finns en livaktig diskussion om etiska frågor. l-lumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har sedan år 1975 en etisk kommitté. Rådet har också utformat etiska regler inom sitt eget verksamhetsområde.

Motsvarande etiska normer finns utarbetade av European Science Foundation, ESF. De svenska normerna ansluter till de internationella.

Våren l986 blossade debatten om den samhällsvetenskapliga forskning- ens etiska problem upp pånytt. Anledningen till denna debatt var uppgifter

i massmedia om projektet MetrOpolit, ett samhällsvctenskapligt grund— forskningsprojckt där omfattande datamängder samlats in och bearbetats. Diskussionen kom framför allt att gälla hanteringen av rcgisterdata och användningen av dataregister som samkördes. Regeringen tog initiativ dels till en överläggning med representanter för datainspektionen och .l'orsk— ningen. dels till en utredning hos forskningsrådsnämnden. Uppdraget till forskningsrådsnämnden var att utreda hur forskningsetiska frågor hanteras i det svenska forskningssystemct när det gäller forskning där individer är forskningsobjekt. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att närma- te behandla denna fråga.

Enligt min mening har den debatt som uppstått i samband med Metropo— litprojektet på många sätt varit av värde, eftersom den visat på problem av etisk: natur som finns inom den kulturvetenskapliga forskningen. Samtidigt vill jag understryka att forskarnas intresse i det aktuella fallet och i liknan— de projekt alltid gäller samband, aldrig enskilda individer. Det vore högst olyckligt om diskussionen skulle leda till att longitudinell forskning försvå— rades. Det föreligger exempelvis ett mycket starkt behov av sådan forsk- ning=s'om kan klargöra sambanden mellan miljöfaktorer och hälsa eller "mellan" betydelsen av arv eller miljöpåverkan i samhället. Det finns i

Sverige unika möjligheter att via forskning fmna sådana samband, där data . från decennier tillbaka, som ofta registrerats av andra skäl, kan utnyttjas.

Jag vill också slutligen understryka att den fokusering vid just datain- samling och databehandling mcd modern datateknik som debatten har fått ger en delvis felaktig bild av problemet. De etiska frågor som aktualiseras är komplicerade även om registren hanteras manuellt. Databehandlingen i dessa fall skall ses som ett nödvändigt hjälpmedel som gör att forskningen kan genomföras utan orimliga kostnader och-tidsåtgång.

6.3. Forskning och samhälle

Redan inledningsvis framhöll jag forskningens strategiska roll för vårt :usamhälles vidareutveckling och för vitaliseringen av vårt kulturella arv.

Forskarvärlden ansågs länge vara en sluten värld, skild från samhälls- och kulturdebatten. Med vetenskapens ökande betydelse för samhällsut- vecklingen har också gränserna: mellan forskarvärlden och den offentliga diskussionen öppnats. På grundval av kunskap och ömsesidig respekt kan ett fruktbart möte utvecklas, till gagn för både forskning och samhälle.

För en demokrati är kunskapens tillgänglighet ett livsvillkor. För den enskilde betyder tillgången på kunskap att han eller hon bättre kan värdera vad experter eller politiker hävdar. Den gör det möjligt att ta ställning till och sortera den information som i allt större mängd träffar medborgaren i ett högteknologiskt samhälle. .

Det framtida samhället kommer 1 allt. högre grad att vila på kunskapens grund.=- Skola och fortsatt utbildning skall ha en vetenskaplig bas. Ekono- misk tillväxt kan möjliggöras genom att vi nyttiggör forskningsresultat. i produktionen. En bättre yttre miljö och arbetsmiljö kan skapas genom tillgången till forskningsrön om sambanden mellan användningen av olika ämnen och hälsans utveckling.

Mycket av det jag tidigare har anfört illustrerar detta förhållande. I det samspel jag har redovisat mellan högskola, sektorsorgan och näringsliv är just förmedlingen av grundforskningens rön en central faktor. Men det finns också andra samband somjag här avslutningsvis vilfnägot uppehålla mig vid.

Jag har tidigare pekat. på vilka betydande förändringar forskningen för— utser i utvecklingen av förvärvsarbctct och "därmed livsinnehållet för män- niskorna i västvärldens industrisamhällen. Automatiseringen innebär att utnyttjandet av den mänskliga resursen i produktionen minskar kvantita- tivt men samtidigt kan utvecklas kvalitativt. Vi står inför en fortsatt ge- nomgripande förnyelse av arbetslivet och en förändring av rollfördelningen mellan förvärvsarbete och fritid för personligt bruk. Det är av grundläggan- de betydelse för alla som omfattas av denna utveckling att finna instrument att analysera den och förstå dess konsekvenser.

Mot denna bakgrund är det angeläget att inte minst löntagarorganisatio- nerna får möjlighet att nå kontakt med sådan forskning i detta fall kanske främst kulturvetenskaplig som kan anvisa vägar att konstruktivt analy- sera och påverka arbetssituationen. Menldet är också av vikt för den fackliga verksamheten att t.ex. kunna göra en korrekt bedömning av det egna företagets FoU—investeringar. Då är tillgång till skeendet vid den tekniska forskningsfrontcn väsentlig. Chefen för arbetsmarknadsdeparte- mentet kommer senare att föreslå att ytterligare medel tillförs löntagaror— ganisationerna för fortsatt samarbete regionalt med universitet och hög- skolor.

Insikten om vilken betydelse ökad kunskap har för vårt lands utveckling har lett till att insatserna för en förbättrad och fördjupad forskningsinfor- mation har ökat kraftigt. Högskolan har därvid ålagts ett särskilt ansvar att föra ut information om sin forskning. Vid alla högskoleenhcter bedrivs också ett aktivt sådant arbete, riktat mot såväl olika intressegrupper, som mot allmänheten, excmpclVis iform av föreläsningsverksamhet och "öp- pet hus”-arrangemang. Högskolans verksamhet i denna riktning möter ett växande gensvar. Genom den dialog som utvecklas tillförs ocksä högsko- lans arbete värdefull stimulans. I detta sammanhang bör även framhållas bibliotekens betydelse som samlad kunskapsresurs. Genom de allmänna förstärkningar till högskolan som chefen för utbildningsdepartementet se- nare kommer att föreslå ges-även möjligheter till ökade forskningsinforma- tionsinsatser. .

Forskningsrådsnämnden har sedan sin tillkomst haft till uppgift att verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Nämnden har sedermera fått ett särskilt samordningsansvar för utveckling och sprid- ning av informationsmctoder,. samordning av Större informationsprojekt och utvärdering och initiering av nya informationsinsatser. Forsknings- rådsnämndens verksamhet; som bedrivs i nära kontakt med såväl forskare som informatörer och mottagare av forskningsinformation, har rönt vid- sträckt uppskattning. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att närmare redovisa forskningsrådsnämndens insatser på detta område och föreslå en ökning av anslagen.

Det är enligt min mening angeläget att den demokratiska debatten vitali-

seras när det gäller att hantera förändringar på lång sikt och bedöma framtida hot och möjligheter. Det innebär också att vi måste skapa organi- satoriska förutsättningar att på ett kvalificerat sätt hantera övergripande långsiktiga problem och sådana som av olika skäl hamnar mellan viktiga kunskaps- och intresseområden.

Förslag kommer därför inom kort att läggas fram om ny organisation och inriktning samt ökad satsning på den statliga framtidsstudieverksamheten. De sektors— och disciplinövergripande insatser som föreslås där och som även ingår i forskningsrådsnämndens ansvarsområde betraktarjag som ett viktigt komplement till de omfattande satsningar på basresurser och grund- vetenskap som görs i denna proposition.

7. Förslagen i korthet

Avslutningsvis vill jag lämna en översikt av de förslag till reforminsatser som nu är aktuella och som jag i sina huvuddrag omnämnt tidigare. Mer utförliga beskrivningar kommer senare att lämnas av respansvarigt stats- råd. Därvid kommer närmare uppgifter att lämnas om reformmedlen under treårsperioden. Även om förslaget nu omfattar en treårsbudget bör myn- digheterna vid sin planering lämna visst utrymme för eventuella åtgärder som-regering och riksdag med anledning av nu ej förutsebara faktorer kan komma att besluta om.

Jag redovisar först en sammanfattande tabell som jag sedan kommen- terar. För överblickens skull följer jag den dispositionjag använde vid min inledande redovisning av huvudfrågori forskningen. De beloppjag nämner i det följande avser reformkostnad, dvs.medel utöver sedvanlig pris- och lönekompensation. Som jag tidigare nämnt har medlen för reformerna finansierats genom kollektiva omprioriteringar. Härtill kommer särskilda omprioriteringar som gjorts inom jordbruks—, industri— samt miljö- och energidepattementen. Refor'minsatserna bör göras successivt under treårs- perioden, vilket framgår av tabellen. Det jag i min kommentar redovisar gäller den nivå som kommer att uppnås budgetåret 1989/90.

Tabell 3. Reformbelopp

Budgetår milj. kr.i ökning

87/88 88/89 89/90

a. Generella hägskolcförstärkningar — forskarutbildning, studietinansiering 30 13 14 basresurser bl.a. forskarassistenttjänstcr 69 23 29 — grundförstärkning av forskningsråden 25 5 B nya professurer ' 7 4 4 b. Insalsoritråden

kulturvetenskapcr 10 5 5 miljövård, inre och yttre 33 4 0 —- bioteknik 62* 0 0 — informationsteknolgi 28 23 21 e) Övrigt — internationellt samarbete m.m. 51 is 4 Totalt 315 95 90

* Av beloppet avser ca 22 Mkr per år en kostnad av engångskaraktär (nybyggnation).

Hänvisningar till S7

7.1. Generell förstärkning av högskolan

För generell förstärkning av högskolans forskningsresurser föreslås en rad åtgärder. Sålunda föreslås ca 700 nya doktorandtjänstcr samt en 10 %-ig höjning av beloppen för utbildningsbidrag. För detta beräknas en total kostnad om 57 milj. kr. Förstärkningen av högskolans basresurser uppgår till ca 121 milj. kr., varvid minst 226 nya forskarassistenttjänster ingår. Till de generella förstärkningarna för högskolan hör även satsningen på grund- forskningsråden: naturvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forsk- ningsrådet och humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Till dessa ges en grundförstärkning om 43 milj.kr. Vidare föreslås inrättande av 67 nya professurer under treårsperioden, vilket medför en kostnad om ca 15 milj.kr.

Sammantaget kommer sålunda att föreslås ca 236 milj. kr. att användas för generella förstärkningar av högskolans forskningsre'surser.

7.2. Särskilda insatser inom prioriterade områden

Utöver de generella förbättringar som görs för universitet och högskolor kommer att föreslås särskilda insatser inom vissa prioriterade områden. Även dessa medel kommer till den allra största delen högskolan och forskningsråden till godo.

Relativt betydande resursförstärkningar föreslås för de 5. k. kulturve- !enskaperna. Detta sker såväl genom de generella åtgärderna som genom specialinsatser. Således kommer det konstnärliga och kulturvetenskapliga området att tillföras 40 nya professurer och flera nya forskarassistenttjäns- ter. Till detta kommer en markerad insats på berörda fakultetsanslag, medel för konstnärligt utvecklingsarbete samt betydande anslagshöjningar för arkivverksamheten. De riktade insatserna beräknas uppgå till ca 20 milj. kr. _

De ökade ambitionerna inom forskning för en bättre miljö får-anslags- mässigt genomslag för det nya miljö— och energidepartementet. Här beräk- nas bland annat ökade anslag till naturvårdsverkets forskningsnämnd samt etableringen av ett särskilt forskningsprogram om förorenade hav. Miljö- frågornas tvärsektoriella karaktär gör dock att det är nödvändigt med förstärkningar även inom andra områden. Ökade insatser föreslås t. ex.i fråga om forskning om trafikens effekter på miljön samt miljövårdstekniskt utvecklingsarbctc. Ökade anslag föreslås även för mer grundläggande forskning. Bland annat. kommer ett av kemikommissionen föreslaget toxi- kologiskt program att genomföras. Till insatser för den yttre miljön hör även inrättandet av ett miljövetenskapligt centrum i Umeå. De ökade polarforskningsinsatserna bär i hög grad en miljöprägel. Förutom ökade insatser för forskning om yttre miljö föreslås även åtgärder för att stärka arbetsmiljöforskningen.

För dessa ökade miljöforskningsinsatser föreslås 37 milj.kr.i reformme- del.

En viktig del av forskningsprogrammet är att bidra till kompetenshöjning inom vissa basteknologier. En kraftfull insats föreslås för forskning inom

omrädet bioteknik. 1 första hand avser åtgärderna att via medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden by ga upp den grundläggande forsk- ningen inom det för biotekniken basala omrädet cell- och molekylärbiologi. Även direkta fakultetsvisa förstärkningar kommer att göras, varvid bland annat universitetet i Umeå kommer att få betydande tillskott. l bioteknik- ' insatserna ingår vidare ökade anslag till Sveriges Lantbruksuniversitet. För att stärka det genetiska centrum som finns i Ultuna och som är gemensamt för Lantbruksuniversitetet och Uppsala universitet anvisas 66 milj.kr.för nya lokaler för den mikrobiologiska institutionen. Utöver den- na investeringssatsning föreslås ca 40 milj. kr.i permanent ökade anslag för forskning inom det. biotekniska omrädet. '

De ökade insatserna vad gäller forskning om informariansteknologi sker inom ramen för ett brett. sammanhållet program, som i sin helhet kommer att redovisas av industriministern senare i dag. De forskningsinsatser som föreslås gäller såväl grundläggande som målinn'ktad forSkning. Huvudde- len avser forskning inom 5. k.systemteknik, men insatser görs också för att fortsätta satsningen på halvledarforskning. Av särskild betydelse är forskning om informationsteknologins användning, där ökade insatser nu föreslås.

För grundläggande forskning inom informationsteknologin har beräk- nats ca 29 milj.kr.i ökade anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet och berörda fakulteter. Här ingår också stöd till ett till Linköpings univer- sitet-knutet centrum för industriell användning av informationsteknologi. För målinriktad forskning anslås till styrelsen för teknisk utveckling ytter- ligare 43 milj. kr. .

Till sist vill jag peka pa att möjligheterna till intemationellt samarbete bör öka betydligt genom den resursförstarkning som föreslas. Detta kan bland annat ske genom de generella förstärkningarna av högskolan, främst basresursökningen, men även genom särskilda insatser. Inom ramen för anslagsökningcn till styrelsen för teknisk utveckling har beräknats medel för det europeiska forskningssamarbetet. Styrelsen för teknisk utveckling och Industrifonden bör vidare kunna påtagligt stödja samarbetssträvan- dena mom ramen för EUREKA.

Ytterligare insatser för teknisk och industriell FoU kommer att föreslås av chefen för industridepartementet' senare denna dag.

Som jag tidigare nämnt bör en aktiv uppföljning göras inför nästa'forsk- ningsproposition. Medel för utvärderingar m. m.hari 1987 års budgetpro- position beräknats under justitiedepartementets kommittéanslag.

Statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, l-lulterström, Lindqvist, G. Andersson anmäler sina förslag. Anförandcna och förslagen redovisas i underproto- kollen för resp. departement.

Statsministern anför. Med hänvisning till vadjag och övriga statsråd har anfört hemställcrjag att regeringen i en proposition ' dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu anfön om forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels förelägger riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om. .

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagor enligt följande.

Justitiedepartementet Bilaga 1 Utrikesdepartementet Bilaga 2 Försvarsdepartementet Bilaga 3 Socialdepartementct Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet Bilaga 5 Utbildningsdepartemcntet Bilaga 6 Jordbruksdepartementct - _ Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 8 Bostadsdepartementet Bilaga 9 lndustridepartementet Bilaga 10 Civildepartementet Bilaga 11 Miljö- och energidepartementet Bilaga 12

Prop. l986/87: 80

1 Inledning '

Inom justitiedepartementets område bedrivs forskning vid brottsförebyg- gande rådet, kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen och statens krimi- naltekniska laboratorium. Brottsförebyggande rådet har ett anslag av 3729000 kr. för utvecklingsverksamhet. Övriga myndigheter har inte sär- skilda anslag för forskning och-utveckling men använder medel från sina förvaltningskostnadsanslag. .

Också hos andra myndigheter än dem som nämnts nu bedrivs viss forskningsanknuten verksamhet i så måtto att myndigheterna på eget initi- ativ eller på regeringens uppdrag bl.a. följer upp verkningarna av olika lagstiftningsåtgärder. Denna verksamhet har under senare år intensifierats som ett led i regeringens planmässiga utvärderingar av olika reformer (ifr 1986/87:100 bil. 4 s. 4). , '.

Såvitt gäller universitetens verksamhetsområde är av naturliga skäl forskningen vid de juridiska fakulteterna av särskilt stor betydelse för verksamheten inom justitiedepartementets ansvarsområde.

2 Forskning vid myndigheter 2.1 Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Brottsförebyggandc rådet är den största institutionen för kriminologisk forskning i Norden och sysselsätter för närvarande ett tjugotal forskare. BRÅ har enligt sin instruktion till uppgift att initiera. stödja och följa forsknings- och utvecklingsarbete rörande kriminalitetens orsaker och hur kriminaliteten skall förebyggas. Rådet skall också utvärdera sitt arbete och informera om resultaten av detta.

Dessutom har BRÅ till uppgift att verka för samordning av forsknings- och utvecklingsarbete på det kriminalpolitiska området. Rådet byter också regelbundet erfarenheter med de brottsförebyggande råden i Danmark och Norge samt justitieministeriet i Finland, liksom med de övriga kriminolo- giska l'orskningsinstitutionerna i de nordiska länderna, däribland det FN—anknutna institutet i Helsingfors för förebyggande och kontroll av-

Bilaga 1

brott (HEUNI), till vilket Sverige och övriga nordiska länder bidrar ekono— miskt.

För att vinna ökad insikt om rättsapparatens uppbyggnad och funktion bedriver BRÅ utvärderingsprojekt där effekterna av ny lagstiftning stude- ras. BRÄ har även under senare tid initierat en rad vetenskapliga projekt inom det kriminologiska fältet. Enligt uppdrag av regeringen bedrivs .för närvarande inom BRÅ ett särskilt forskningsprojekt som gäller studier av ekonomisk brottslighet.

En viktig målsättning för BRÅ för framtiden är att utöka forskningsinsat- serna inom hitintills eftersatta forskningsområdcn. Ett exempel på ett sådant område är forskning om kvinnors brottslighet och om kvinnor som offer för brottslighet. Ett annat exempel är så kallade offerundersökningar där information från offren används till att bedöma och kartlägga brotts- lighetens struktur och omfattning. Denna typ av kunskap utgör ett viktigt komplement till den ordinarie brottsstatistiken.

Kriminalvårdsstyrelscn är central förvaltningsmyndighet för kriminalvår- den. Styrelsen är chefsmyndighet för bland annat regionkanslierna, kri- minalvårdsanstalterna och de allmänna häktena. Vid kriminalvårdsstyrel—

sen finns en forskningsgrupp som har till uppgift ' att samla in och dokumentera svenska och utländska forskningsrön och förmedla dessa till kriminalvärdsorganisationen, — att kartlägga den verksamhet som bedrivs inom kriminalvårdsverket,

— att följa upp och utvärdera pågående verksamheter och försök på krimi- nalvårdens område samt ' '

att initiera, medverka i och dokumentera utvecklingsarbetet inom orga- nisationen.

Under senare tid har en stor del av kriminalvårdsstyrclsens verksamhet ägnats åt narkotikaproblem inom kriminalvården.

Inom en snar framtid kommer dock studierna att inriktas på bland annat modeller för konfliktlösning vid anstalterna och på återfallsstudier av villkorligt frigivna.

Ett centralt forskningsområde, inom vilket forskningsprojekt för närva- rande initieras, är studier om misskötsamhet vid regelbunden permission.

Det långsiktiga arbetet inriktas i huvudsak på utveckling "av insatser för att minska och förebygga drogmissbruk i såväl anstalt som frivård. Ett viktigt delområde är explorativa studier av problematiken kring sjukdomen aids. '

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och bedriver bland annat central utbildning på polishögskolan.

Från och med budgetåret 1985/86 byggs polisforskningen upp succes- sivt. Den grundläggande inriktningen av denna forskning beskrivs i prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning

Justitiedep.

och rekrytering. Forskningen avses åtminstone inledningsvis få tvärveten- skaplig karaktär med starka samhällsvetenskapliga och förvaltningsrätts- liga inslag. Särskilt skall resursfördelningen inom polisväsendet studeras.

Statens kriminaltekniska laboratorium har som främsta uppgift att utföra laboratorieundersökningar som föranleds av misstanke om brott. Labora- toriet skall bedriva kriminaltekniskforskning samt samla, bearbeta 'och offentliggöra resultat inom verksamhetsområdet. Undersökningar som be- gärs av polismyndighet, åklagare eller domstol skall ha företräde.

För den långsiktiga kompetensuppbyggnaden anses grundforskningen vara central. Laboratoriets möjligheter till utveckling inom grundforsk- ningen har numera förbättrats genom ett utökat samarbete med universite- ten, framförallt universitetet i Linköping och det Forensiska Centret vid universitetet. För närvarande arbetar också två doktorander med projekt - som anknyter till laboratoriets verksamhet.

3 Föredragandens överväganden 3.1 Myndigheternas forskning

De myndigheter som arbetar inom justitiedepartementets ansvarsområde har som jag nyss redovisat viktiga forskningsuppgifter. Jag vill understryka vikten av att även myndigheterna utgår—från de forskningspolitiska prin- ciper som statsministern tidigare redovisat. Detta gäller bl. a. finansiering— en av tidsbegränsade tjänster inom högskolan.

3.2. Den rättsvetenskapliga forskningen

Lagstiftningen är oftast inriktad på att lösa uppkomna problem. För lagstif- taren är det av stort värde om den juridiska forskningen kan fånga upp frågorna på ett tidigt stadium innan problemen har blivit akuta.

För att belysa några behov av forskningsinsatser som här gör sig gällan— de kan jag nämna följande. Den snabba utvecklingen på sådana områden sorn bioteknik och medicin samt på data- och informationsteknologins och andra teknologiska områden ställer samhället inför nya och mycket svåra rättsliga frågor inom olika grenar av juridiken. Det kan här röra sig om . rättsligt-etiska frågor på det medicinska området (som t.ex. abortlagstift— ning i förhållande till fosterdiagnostik). Det kan gälla offentlighets- och sekretessfrågor m.m. ifråga om data och andra media. Vidare bör nämnas att den nya informationsteknologin har betydelse för valet av rättsliga lösningar t.ex. på kredit— och värdepappersmarknaderna. En juridisk forskning med inriktning på här skisserade frågeställningar fordrar kontakt med andra discipliner och med lagstiftaren och därmed utvecklade samver— kansformer.

Ett helt annat forskningsområde som här bör nämnas gäller den offent-

Bilaga 1 J ustiticdep.

w

Bilaga 1

liga rätten. Det finns ett stort behov av forskning inom de delar av den offentliga rätten som vetter mot sådana samhällsvetenskapliga discipliner som nationalekonomi, statskunskap och rättssociologi. Ett centralt pro- blem gäller här den rättsliga regleringens former och funktioner. eller med andra ord styrmedelsanvändningen i vid mening inom den offentliga sek- torn (alltifrån traditionella rättsliga styrmedel som straff och vite till mol-. derna ekonomiska incitament).

Även ramlagstiftningstekniken och dess konsekvenser är ett viktigt om- råde. Ett annat gäller den offentliga sektorns organisationsformer och rättsliga problem förknippade med valet av organisationsform, liksom i övrigt rättsliga problem i gränsmnen mellan privata associationeroeh offentlig verksamhet. . .

Forskningsinsatser på dessa områden kan få stor betydelse för att ge perspektiv och beslutsunderlagi situationer där valet står mellan olika utvecklingslinjcr på den offentliga rättens område.

Något som lagstiftaren hittills inte sällan har försummat är att fortlö- pande utvärdera lagstiftning som har varit i kraft någon tid. Justitiedeparte- mentet har nyligen påbörjat en aktivitet för att mera systematiskt göra utvärderingar av detta slag (se prop. l986/87: l00 bil 4 s. 4). Som inled- ningsvis antyddes är det ofta myndigheter inom departementets ansvars- . område som utför sådana uppföljningar. Inte sällan skulle både departe- mentet och myndigheterna kunna få god hjälp av forskarna i detta arbete. Ett exempel utgör den forskning som har bedrivits och alltjämt bedrivs om lagstiftningen om gemensam vårdnad (se prop. l98l/821'168 s. 26—28). Ett annat exempel är det ambitiösa forskningsprojekt som på regeringens uppdrag för närvarande bedrivs inom BRÅ med huvudsyfte att utvärdera de åtgärder som har vidtagits mot ekonomisk bröttslighet. Av värde skulle också kunna vara 'att genom rättssociologiska undersökningar få belyst hur en viss lag har påverkat allmänhetens attityder.

I vissa fall skulle lagstiftaren också kunna direkt anlita juridiska fors-kare för att få aktuella problem undersökta på ett grundligare sätt än det för tillfället kanske finns möjlighet till i det vanliga lagstiftningsarbetet. Det kan röra även mindre frågor, vilka kan lämpa sig för examensarbeten av juris studerande. '

Självfallet skulle en ökad samverkan mellan lagstiftaren och den juridis— ka forskningcn inte utesluta att framträdande rättsvetenskaparc, på samma sätt som för närvarande, deltar i lagstiftningsarbetct såsom ordförande, ledamöter eller experter inom kommittéväsendet eller företräder-Sverige i olika internationella lagstiftningssammanhang.

Jag har velat redovisa dessa synpunkter för riksdagen med hänsyn till att - hithörande frågor på mitt initiativ tagits upp till diskussion vid en överlägg— ning mellan företrädare för departementet och för den rättsvetenskaplig'a - forskningen. Men vad jag nu har sagt skall självfallet inte uppfattas som direktiv för denjuridiska forskningen. För lagstiftaren liksom för de rätts- tillämpande myndigheterna är en fri och obunden forskning vid de juridisÄ ka fakulteterna väsentlig. Resultaten publiceras som regel på ett för alla tillgängligt sätt. Lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna kan då. liksom andra intresserade, ta del av resultaten. En samverkan mellan

Justitiedep.

Bilaga 1

forskningen. lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna bör alltså enligt min mening kunna åstadkommas utan att den fria och obundna forskningen berörs.

Jag vill avslutningsvis framhålla att forskningen vid de juridiska fakulte- terna vid nniverSitcten kommer att väsentligt förstärkas genom de förslag som chefen för utbildningsdcpartcmcntet kommer att lägga fram senare i dag.

Hänvisningar till S3-2

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om forskning inomjustitiedepartementets verksamhetsområde.

Justitiedep.

' Bilaga 2- Prop. l986/87:80 .

_ Bilaga 2 Utrikesdepartementet Utrlkcmep'

"Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari l987_

Föredragande: statsrådet Andersson'såvitt avser punkterna 1—2 statsrådet Hjelm-Wallén såvitt "avser punkt 3. ' statsrådet Gradin såvitt avser punkt 4 .

Anmälan till prOposition om forskning

1 Inledning

Neutralitetspolitiken ställer, som "statsministern. tidigare idag anfört, sär- skilda krav på en självständig värdering av för- vårt land viktiga förhållan- _ den och utvecklingstendenser i omvärlden. Det är mot den bakgrunden. väsentligt att det utrikespolitiska beslutsunderlaget är av hög kvalitet. För att säkerställa detta behöver åtgärder vidtas för att på sikt förstärka forsk: ningen på detta område. .

Utrikesdepartementetsuppgifter — utrikes-och säkerhetspolitik, han- delspolitik, internationellt samarbete, särskilt utvecklingssamarbete — in- nefattar ett direkt ansvar för vissa forskningsområden av betydelse för departementets verksamhet.. " ' — Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) får sedan starten 1966 som oberoende stiftelse ett årligt. anslag över departemen- tets budget. . _ - I samband med det svenska deltagandet i nedrustningskonferensen (CD) i Geneve och i andra internationella sammanhang där Sverige deltar i överläggningar om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder, rust- ningsbegränsning och nedrustning anslås vissa" medel till försvarets forskningsanstalt (FOA) för utredningar och tekniskt underlag som stöd för de svenska förhandIingsansträngningarna.' . " -— Sedan budgetåret 1982/83 utgår över departementets budget även ett anslag för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet. —— Sedan år 1976 är Sverige" anslutet till de Europeiska gemenskaper—. nas (EG:s) fusionsforskningsprogram genom samarbetsavtal med EURATOM. Avgifterna till detta grundforskningsinriktadesamarbete har sedan budgetåret 1984/85 redovisats över.utrikesdepartementets anslag Forskningssamarbete med EG.. . -. _ — Via anslaget för internationellt utvecklingssamarbete finansieras forsk- ningssamarbete med och mellan u-länder. Verkställande organ är styrel- sen för u-landsforskning (SAREC). Dessutom erhåller sedan budgetåret l980/8l nordiska afrikainstitutet medel från anslaget för internationellt utvecklingssamarbete. 'Utrikesdepartementct disponerar också vissa medel för forskningsverk- - l

Bilaga 2

samhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, för bråds- kande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet respektive för insatser till _stöd för det allmänna FN-arbetet.

2 Säkerhets-, nedrustnings— och allmänt utrikespolitiskt motiverad forskningsverksamhet finansierad över utrikesdepartementets huvudtitel 2.1 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

SIPRI har vunnit uppmärksamhet som en oavhängig, internationell forsk— ningsinstitution inriktad på rustnings- och nedrtistningsfrågor.

Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig forskning i kon- flikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av.betingelserna för fredliga" lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred."

SIPRI:s forskningsrapporter, särskilt dess årsbok, har blivit viktiga re— ferensverk i det internationella nedrustningsarbetet, i synnerhet för stater som ej har tillgång till militäralliansernas egna kunskapsbanker. Institutet utgör också en unik mötesplats för forskare från öst och väst, nord och syd. Denna internationella kompetens kommer också svensk forskning till godo. '

För budgetåret l986/87 har SIPRI tilldelats ett statligt bidrag på 15 milj. kr. [ årets budgetproposition har föreslagits att 15,8 milj. kr. anvisas som bidrag till SIPRI för budgetåret 1987/88.

En viktig förutsättning för att Sverige skall kunna-behålla en ledande ställning i det internationella nedrustningsarbetct är att vår under lång tid uppbyggda kunskapsbas på olika tekniska områden kan vidmakthållas och helst breddas. .

Verksamheten inom ett av FOA:s forskningsprogram syftar till att stödja utrikesdepartementets arbete på nedrustningsområdet.

Sveriges långvariga engagemang i detta arbete har på senare år fått än större omfattning genom bl.a. vår roll i Stockholmskonferensen om förtro- ende- och säkerhetsskapande åtgärder, statsministerns medverkan i det s.k. femkontinentinitiativet och de krävande förhandlingarna i Geneve kring en konvention om förbud mot kemiska-vapen. Sverige har också aktivt deltagit i en rad studier inom FN:s ram kring olika nedrustningsfrä- gor. De svenska insatserna, som på varje enskilt område ofta innebär mångåriga förhandlings- och utredningsåtaganden, har aldrig tidigare haft en sådan bredd.

Särskilt på två områden, där under åren betydande forskningsinsatser

Prop. l986/87:80

Utrikesdep.

Bilaga 2

gjorts, kommer ytterligare krav att ställas framöver: förbud mot kämvai' pcnprov samt mot kemiska vapen. I provstoppsfrågan-har Sverige" koncen— trerat sig på att utveckla möjligheterna att nted'seismolögiska metoder- kontrollera-efterlevnaden av ett avtal om stopp även för underjordiska prov. Vad beträffar kemiska-vapen förefaller nu efter'många årsförbere- ' delser och förhandlingar med aktivt svenskt deltagande och under år 1987 ånyo svenskt ordförandeskap-i förhandlingskomniitten i nedrust— ningskonfercnsen I Geneve ett fullständigt avtal om förbud mot kemiska vapen vara inom räckhåll..

I årets budgetproposition har föreslagits "att 21',3 milj.' kr. anvisas till FOA för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1987/88. I—Iäri ingår bl.a". 9,4 milj. kr. som'engångsbidrag för modernisering av Hagfors-stationen och uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA. ' '

Utrikespolitiska institutet drivs av Utrikespolitiska Samfundet som är en ideell förening med uppgift att "främja intresset för internationella frågor, vidga kunskapen därom samt stödja forskning rörande internationell poli- tik, främmande länders förhållanden och internatio'nella Organisationer". Institutet skall bedriva forskning inom området internationella relationer med tyngdpunkt på för Sveriges utrikes—, säkerhets-och nedrustningspoli- tik särskilt betydelsefulla'regioner och problem.'Ve'rksamheten syftar till att utveckla en kvalificerad kompetensinom ett fåtal sakområden. En del av resurserna avsätts till att göra forskningsresultatcn tillgängliga för ett-- bredare allmänhet samt till att främja forskningssamarbete med utlandet inom särskilt prioriterade områden. '

Ioch med att Europainstitutet den I juli 1986 överförts till utrikespolitis- ' ka institutet görs en ökad satsning på Europafrågor.

I samband med att ett antal forskningsprojekt avslutas förutses forsk- ningsverksamheten gå in i ett nytt skede. Två större forskningsprogram, .avsedda att inom sig omfatta tIera projekt, skall organiseras: "strategiska studier" och "ekonomisk säkerhet.". -

I årets budgetproposition har föreslagits att drygt 2 'milj . kr. anvisas till utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet för budgetåret l987/88.

För att säkerställa att det utrikespolitiska beslutsunderlaget uppfyller de höga krav på självständig värdering av företeelser och utvecklingsten- denser i omvärlden som vår neutralitetspolitik' ställer, är fortsatt forskning - och kompetensuppbyggnad på detta område av stor vikt.

Sverige har i hög grad intresse av studier kring frågor av särskild bety- - delse för vår utrikespolitik: kring neutralitetspolitiken, villkoren för inter- nationell säkerhet och nedrustning, frågor som rör säkerheten i'vårt när— område, de militära styrkeförhållandena och villkoren för stabilitet i-Euro- pa, stormaktsförbindelscrna, den tekniska utv'eCklingens betydelse, han-

tI Riksdagen l986/87. I saml. Nr 80. Bilaga 2

Utrikesdep.

Bilaga 2

delspolitik och ekonomiskt beroende. Samma direkta intresse finns även för forskning kring vissa folkrättsliga aspekter på problem inom utrikes—, säkerhets- och nedrustningspolitiken oeh beträffande mänskliga rättighe- ter. _ . .

Under senare år har Nordeuropa och Nordatlanten varit föremål för ett växande intresse från militäralliansernas sida, Som statsministern anfört, är behovet av grundlig analys av de ledande-militärmaktemas beteende i vårt närområde och av motiven för deras handlande uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte enbart ur behovet av planering för kris— och konlliktsituationer. Den är också viktig för att öka vår kunskap om utveck- lingen i närområdct även i fredstid.

Olika vägar bör prövas attfördjupa den internationellt inriktade utbild- ningen och forskningen främst med anknytning till ämnesområdet statsve- tenskap. Det är viktigt att säkerhetspolitisk forskning, freds- och konflikt- forskning och inte minst öststatsforskning kan bidra till att bredare kunska- per på dessa områden skapas inom landet.

Som alliansfri stat har Sverige särskilda skäl att hålla sig med en egen bas av kunskaper om öststaterna. Jag vill därvid hänvisa till vad chefen för utbildningsdepartementet senare idag kommer att anföra angående öst— statsforskning.

På det säkerhetspolitiska området finns f. n. god svensk kompetens främst i vapenteknologiska och militärstrategiska frågor. Under senare tid har denna kompetens breddats genom såväl forskningsinsatser som erfa- renheter vunna i direkt anslutning till förhandlingarna i Stockholmskonfe- rensen. Att vidmakthålla och vidga denna kompetens är bl.a. av stor betydelse inför de fortsatta överläggningarna inom ramen för ESK-proces— sen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Resurserna för forskning i frågor som rör neutralitetspolitikens villkor och möjligheter, regionala konflikter och deras lösning. medling, samt kring begrepp som gemensam säkerhet och s.k. fredsbefrämjande utvecklingsbistånd har hittills varit små. .

Vapenutvecklingen och dess påverkan på förhandlingar om rustningsbe- gränsning och nedrustning är exempel på hur nära förbunden utrikespoliti-

ken idag är med den tekniska utvecklingen och understryker värdet av vår - .

beredskap för insatser på nya områden. Aktuella exempel är förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning på det konventionella området i Europa och ansträngningar att hindra en kapprustning i rymden och till havs. Det är angeläget att Sveriges insatser kan stödjas på forsk- ning som är oberoende av de ledande militärmakterna. '

Forskning av betydelse för utrikespolitiken bör ha en bred inriktning. I vissa fall kan forskningen bedrivas tvärvetenskapligt. Det finns ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekonomiska frågor, miljö- och naturresurSproblem samt frågor som gäller ekonomiska resurser och ekonomisk utveckling. De alltmer uppmärksammade internationella miljöproblemen är ett område där tvärvetenskaplig.forskning inriktad på mellanstatliga förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. '

Polarforskningen utgör ett annat exempel där också utrikespolitiska skäl motiverar ökade insatser. Sverige anslöt sig, år l984 till Antarktis—fördraget

Utrikesdep.

och siktar på att så snart som möjligt bli s.k. konsultativ part i fördraget, dvs. bli medlem av den inre beslutande kretsen. Regeringen har tagit initiativ till en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena i både Arktis och Antarktis.

Sverige strävar sedan lång tid efter att få till stånd ett kärnvapenprov- stopp. De i det s.k. femkontincntinitiativet samverkande sex staterna erbjuder sig att gemensamt med Förenta staterna och Sovjetunionen över- vaka ett tidsbegränsat provstopp, ett s.k. moratorium, genom seismolo- gisk kontroll på dessa båda kärnvapcnstaters territorier. Förslaget kan ses som ett komplement till det expertarbcte som pågått i flera år inom ned- rustningskonferensen i Geneve för att utveckla ett globalt seismologiskt övervakningssystem för ett provstoppsavtal med hjälp av mätstationeri en rad länder och på alla kontinenter. . '. . . _

För att underbygga Sveriges internationella agerande på detta område har en experimentell seismisk mätstation upprätthållits i Hagfors sedan slutet av 1960-talet. Hagfors—stationen är av särskild betydelse eftersom den tillåter Sverige att utveckla en självständig seismologisk teknik. Under senare år har utvecklingen inom elektronikområdet gjort att stationen behöver förbättras för att upprätthålla sin ställning som en av världens mest kvalificerade mätstationer på detta område.

Hagfors-stationen är av största betydelse inför det fortsatta arbetet både inom fcmkontinentinitiativets ram och i nedrustningskonferensen i Ge- neve. Möjligheter har på sistone öppnat sig att inom konferensens ram ta nya steg mot ett globalt system för att registrera, samla och analysera seismiska data. Sverige har erbjudit sig att inrätta en av fyra internationella datacentraler med uppgift att behandla de stora mängder av data som seismiska mätstationer över hela världen avses rapportera in. De övriga upprättas av Australien, Förenta staterna och Sovjetunionen.

Förhoppningen är att internationell enighet skall kunna uppnås om ett provstoppsavtal. Det är viktigt att det seismiska övervakningssystem som nu utvecklas skall kunna fungera så snart avtalet träderi kraft. ' '

En fråga som kommer att ställa ökade krav på forskningsinsatser och kunskapsuppbyggnad är den militära utvecklingen på rymdområdet. Sveri- ge behöver sådan kompetens för att” kunna delta aktivt i nedrustningskon- ' ferensens arbete för att förhindra en kapprustning i yttre rymden. Sverige har också ett intresse av att närmare utreda möjligheterna att använda satellitövervakning för att kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser på nedrustningsområdet och för andra förtroende- och säkerhetsskapande syften. Ett sådant projekt måste sannolikt knytas till internationella förhandlingar för att kunna förverkligas. Utveckling, upp- skjutning och drift av en verifrkationssatellit bedöms dessutom vara ett så resurskrävande projekt att det endast skulle kunna genomföras genom samverkan mellan flera länder. '

FOA har, på utrikesdepartementets uppdrag och i samråd med statens rymddelegation och försvarsstaben, gjort en förstudie av förutsättningarna" för en eventuell verifikationssatellit. Som statsministern tidigare idag an- fört, har i årets budgetpropositiOn 2 milj. kr. avsatts för en fortsatt utred- ning i syfte att mer grundligt belysa projektets tekniska och ekonomiska förutsättningar.

Bilaga 2 Utrikesdep.

.

Bilaga 2

Olof'Palme spelade under en.rad år en unik roll på flera av de områden jag här berört. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag föreslå att en särskild gästprol'cssur i Olof Palmes namn inrättas vid -. humanistisk-samhällsvctenskapliga forskningsrådet (HSFR). Avsikten är att den skall inriktas på forskning inom områden av betydelse för fredssträ- vande i vid mening.

? 5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om den framtida inriktningen av säkerhets-, nedrustnings- och allmänt utrikespolitiskt motiverad '

forskningsvcrksamhet.

3 U-landsforskning' 3.1 SAREC:s stöd till u-landsforskning

Forskningen är svagt utbyggd i flertalet u-länder. Närliggande,-akuta-be- hov tvingar ofta fram kortsiktiga lösningar. De fåtaliga forskarna brottas med problem av praktisk natur till följd av bristande-resurser. Forskarflyk- ten är stor från många fattiga u-länder. . .

En ökande delav Sveriges u- Jandsbistånd har under senare år avsatts för stöd till och kontakter med forskning' 1 u- -länder. Styrelsen för u- -lands— forskning (SAREC) har kommit att få en central roll när, det gäller fördel- ning av dessa medel, liksom beträffande bidrag till forskning i Sverige om u—ländernas situation. Det forskningsstöd och institutionssamarbete som administreras av SAREC syftar till att främja forskning som kan underlätta- för tredje världens länder att utvecklas motsjälvbestämmande, ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Stödet är ett viktigt komplement till det. bistånd inom andra utvecklingsområden som administreras av styrelsenför. inter- nationell utveckling (SIDA) eller ges genom internationella organisationer.

SAREC:s budgetmedel. har ökat under åren i-takt med att de långsiktiga aspekterna betonats alltmer i det svenska biståndet. För budgetåret l986/87 utgör SAREC:s medel ca .2,5% av biståndsanslaget. Genom SAREC:s samarbetsprogram med olika u-länder, regionala organisationer, interna- tionella forskningsinstitutioner, svenska forskningsmiljöer samt stöd till enskilda forskare täckes följande sektorer: jordbruk och. landsbygdsut- veckling. hälsa och nutrition, utvecklingsteori och samhällsvetenskap, kvinnors situation, teknik och industri samt humaniora, utbildning och kommunikation. Genom _ett särskilt anslag för skog och miljö -— totalt 100 milj. kr. för femårsperiodcn 1986/87—1990/91 stöds även forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet för att lösa de också ur global ekolo- gisk synvinkel angelägna uppgifterna att begränsa avskogning och ökenut- bredning.

Prop. l986/87:80

"Utrikesdep.

Bilaga 2

2 Anslag för budgetåret 1987/88

För budgetåret 1987/88 föreslår regeringen i budgetpropositionen att det anslag som förvaltas av SAREC skall uppgå till'265 milj. kr. Därutöver föreslås också mindre belopp för anslag till nordiska alrikairistitutet. Även SIDA stödet — både inom sina Iandprogtam och genom anslaget fö1 försöksverksamhet och metodutveckling —- forskning eller forskningsrela- terad verksamhet 1 anslutning till projekt och program i utvecklingssamar- betet.

"En central uppgift för SAREC är att. bidra'till att bygga upp och stärka forskningskapaeiteten i enskilda u-länder. Detta sker bl.a. genom samar— - bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och -i respektive u-land. Med en förbättrad inhemsk kapacitet på forskningsområdet i u-ländcrna kan forskarflykt motverkas, och ländernas förmåga att formulera problemlös- ningar för sina egna utvecklingsansträngningar öka. En del av SAREC:s forskningsbiständ kanaliseras också genom internationella forskningsinsti- tutioner — ibland med medverkan av svenska forskare.

Universitet och forskningsinstitutioner inom olika sakområden har an- svaret för en fortsatt internationalisering 'av-sin forskning. En del av SAREC:s medel — f.n. knappt 10% ,—|- avser stöd till u-landsforskningi Sverige. SAREC har nuinlett en omstrukturering av stödet till sådan forskning mot mer långsiktiga satsningar på ett antal utvalda forsknings- miljöer med u—landsinn'ktning. I valet av miljö beaktar SAREC härvid inte minst i vilken mån respektive institutioner själva har visat sig beredda att prioritera u-landsaspektema inom sitt forskningsområde och avsätta resur- set för ändamålet.

Forskning om u-länderna är viktig för den internationella förståelsen 1 Sverige. Fördjupad kunskap och debatt behövs lör att vårt bistånd skall utvecklas och för att underbygga biståndsviljan. Genom SAREC:s' bidrag

till svensk ri-landsforskning underlättas kontakternaoch ökar det ömsesi- - diga utbytet mellan Sveriges och u-ländernas forskare. Vidare byggs en allt bredare kunskapsbas uppi vårt land, vilken kan nyttiggöras i biståndsvcrk- samheten och i dialogen med mottagarländerna. ' ' '

Denna dialog rör problem inom olika discipliner; Inte minst .viktiga har de allmänekonomiska frågorna blivit i takt med den dramatiska ökningen av många u-länders skuldbörda och de svåra interna strukturanpassnings— problemen. Det föreligger behov av och efterfrågan på svensk förvalt- ningspersonal för hantering av dessa frågor till befattningar i den centrala administrationen i flera av de länder med vilka Sverige bedriver ett" långsik-. tigt utvecklingssamarbete. För att öka insikten om u-landsproblemen och" höja effektiviteten av biståndsinsatser inom dessa områden är det angelä- get att en forsknings- och enfarenhetsrelaterad grund byggs upp inom svenska universitet och forskningsinstitutioncr. _

Ett annat område där ökad kunskap och svensk forskarkompetens be- hövs gäller miljöaspekter avseende bistånd och utveckling. Strävandena

Utrikesdep. .

att främja ekonomisk tillväxt måste innefatta hänsyn till miljö och till ekologiska samband. Dessa frågor har hög prioritet i svenskt bistånd, men _ ytterligare kvalificerad personal med ckologisklinriktning behövs. .

I årets budgetproposition (prop. 1986/87: 100, bil. 5, s. 96) har jag före- slagit att medel inom SAREC:s anslag utöver det ordinarie stödet till forskningsmiljöer — högst 5 milj. kr. av det totalt föreslagna beloppet 265 milj. kr. för budgetåret 1987/88 — avsätts som ett stöd till inrättande av tidsbegränsade forskartjänster med inriktning på u-landsforskning i Sveri- ge. Dessa bör inrättas inom främst samhällsvetenskapliga ämnen som ekonomi och statskunskap samt naturvetenskapliga ämnen inom området ekologi/miljöfrågor. SAREC bör i samråd med berörda forskningsråd och universitet närmare utforma tjänstemas innehåll. Därvid bör beaktas de frågor som är av särskild relevans för u-ländema och hur tjänsterna bäst kan komplettera SAREC:s ordinarie stöd till svenska u-landsforsknings- miljöer I tjänsteansvaret bör ingå handledning och utbildning.

Tjänsterna !" nans1cras via biståndsanslaget under en tid av sex år. En utvärdering bör göras före utgången av sexårsperiodcn. '

_3.4 Hemställan

Jag hemställer. att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om det svenska u- dandsforsknings- stödets inriktning.

4 Europeiskt forskningssamarbete

Sveriges samarbete med EG på forsknings- och utvecklingsområdet har utvecklats i positiv riktning under det år som gått. Det nya samarbetsavta- let om tekniskt och vetenskapligt samarbete som trädde i kraft i juni 1986 ger ökade möjligheter till samverkan på' för oss intressanta områden" mom såväl grundforskningen' som den mer industriellt betonade forskningen. Tillsammans med det drygt ett år gamla EUREKA- initiativet innebär den senaste tidens dynamiska utveckling på forsknings— och utvecklingsområ- det att ytterligare steg tagits mot vidgade kontakter mellan länderna i Västeuropa.

Våra relationer med EG är väl etablerade. Fusionforskningsprogrammet '

inom EURAT OM är en viktig del av_ EG:s totala ramprogram på forsk- nings- och utvecklingsområdet. Programmet är öppet för deltagande från ' länder utanför EG. s medlemskret's. Sveriges nu tioåriga deltagande 1 detta program har ingående prövats. Slutsatsen var att det är av vikt för Sverige att delta i detta forskningssamarbete även i fortsättningen.

Innevarande år bidrar sverige till EURATOM-programmet enligt den antagna fördelningsnyckeln med 42 milj. kr. Det är inte möjligt att exakt ange hur stora betalningarna till fusionsf'orskningsprogrammet kommer att bli under de närmaste åren. En av energiforskningsnämnden (Efn) gjord uppskattning är 41 —49 milj. kr. om året. Regeringen har i årets budgetproa -. position föreslagit att anslaget för nästa budgetår förs upp med 45 milj. kr., varav 44 milj. kr. anvisas för den allmänna. avtalsbundn'a delen av forsk- ningssamarbetet samt 1 milj. kr. för den direkta utgiften till JET (1986/87: 100, bil. 5). '

Energiforskningsutredni'ngen (EFU) hari sitt betänkande (SOU 198631). ' ' med förslag till program för forskning och utveckling mom energiområdet ' föreslagit att ansvaret för Sveriges forskningssamarbete med EG inom området termonukleär fusion och plasmafysik bör överföras till naturve- tenskapliga forskningsrådet (NFR). Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag' att i samråd med mig föreslå att de svenska avgifterna till den Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM) för

fusionsforskningssamarbetet från och med budgetåret 1987/88 tas upp un- ' "

Bilaga 2

Utrikesdep.

der utbildningsdepartementets huvudtitel anslaget D 35. Europeisk forsk- . ,. ningssamverkan.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle .- att ta del av vad jag har anfört om det framtida forskningssamarbetet med de Europeiska gemenskaperna (EG) samt samverkan inom. EUREKA.

4.1. Utvecklingen mom de Europeiska gemenskaperna (EG) och det europeiska forskningssamarbetet

För Sverige är det av avgörande ekonomisk betydelse att vi på lika villkor kan delta i uppbyggandet av eneuropeisk hemmamarknad.

Omkring 50% av Sveriges handel sker med EG. BETA-länderna är EG:s största exportmarknad utanför-EG-ländema. Sven'ge kommer på tredje plats efter USA och Schweiz, men före t.ex. Sovjetunionen och Japan. Som leverantörsland till EG kommer Sverige på femte plats.- Även på andra sätt är våra band med EG starka. -

Mot denna bakgrund är det självfallet att Sverige har ett mycket starkt intresse av nära samarbete med EG på alla områden utom dem som berör utrikes— och säkerhetspolitik.

Under de senaste åren har samarbetet mellan Sverige och EG utvecklats starkt. Parterna har funnit det vara i deras intresse att gemensamt angripa problem t.ex. beträffande gransformaliteter,- handelsdokumentation, ur— sprungsregler och tekniska handelshinder." Samarbetet har även vidgats till andra områden utanför frihandelsavtalets ram.

Som statsministern tidigare har framhållit är samarbetet på forsknings- området av särskild vikt för sysselsättning och välfärd.

Bilaga 2 Utrikesdep.

OOX

Bilaga 2

En fortsatt utbyggnad av forsknings- och utvecklingsverksamhetcn inom EG med nya och utvidgade program planeras i ramprogrammet för peri- oden 1987— 1991. Förslaget, som lagts fram av EG-kommissionen, innebär en fördubbling av forskningens andel av EG-budgeten. Förhoppningen är att detta avtal skall bidra till att viktiga forskningsprogram inom EG öppnas också för svenska företag och institutioner. Chefen för industride4 partenientet kommer att ge en närmare redovisning av verksamheten inom de olika forskningsområdena. '

För att möta utmaningen från den internationella konkurrensen, framför allt från USA och Japan, har ny'a kraftfulla initiativ tagits inom EG och enskilda länder inom Europa för att på nytt stärka Europas position. Samarbetet mellan EG och EFTA-län'dema har förstärkts. Sålunda fast- slogs vid ministermötet mellan EG och EFTA-ländernai Luxemburg i april 1984 ländernas gemensamma intresse av att bygga upp ett dynamiskt ekonomiskt område i Europa. För att uppnå detta mål är man överens om ' att forsknings- och utvecklingsresurserna måste samordnas. Som en följd härav har Sverige år 1986 ingått ett ramavtal om tekniskt och vetenskapligt samarbete med EG.

Sverige har bl.a. inom ramen för den europeiska samarbetsorganisa- tionen inom vetenskap och forskning COST (EurOpean Cooperation in the field of Scientific and Technical Research) ett omfattande samarbete med EG och dess medlemsländer samt ett antal utanfö'rstående europeiska. länder. Sedan början av 1970—talet har Sverige deltagit i ett femtiotal projekt. '

En ny dimension i det europeiska forskningssamarbetet har tillkommit genom EUREKA.-samarbetet där 19 europeiska länder samt EEG-kommis- sionen deltar på lika villkor. Målsättningen är att driva på den tekniska och ekonomiska förnyelsen i Europa för att på "så sätt höja produktiviteten och konkurrensförmågan inom den europeiska-industrin.

Sverige var under andra halvåret 1986 ordförandeland för EUREKA. En viktig fråga som drivits under den svenska ordförandeperioden rör mark- nadsöppnande åtgärder. I ett stort antal projekt har önskemål framförts om sådana insatser, bl.a. standardiserings- och harrnoniseringsåtgärder. På detta område har arbete inletts, arbetsgrupper tillsatts för att identifiera möjliga åtgärder och ett aktionsprogram lagts upp."

Idet högteknologiska samarbetet i EUREKA har hittills svenska företag engagerats i ett tjugotal projekt och diskussioner pågår om medverkan i ett antal nya projekt. Från svenskt industrihåll har noterats ett tilltagande intresse för EUREKA och de möjligheter som härigenom öppnas. Chefen för industridepartementct återkommer senare denna dag till frågor rörande inriktningen och finansieringen av EUREKA.

Sedan år 1976 har Sverige ett samarbetsavtal mcd Europeiskaatomener- gigemenskapen (EURATOM) inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik. Genom detta avtal deltar Sverige i forskningen vid för- söksanläggningen JET (Joint European Torus) i Culham, Storbritannien. Även Schweiz deltar i detta samarbete.

Utrikesdep.

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987.

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till proposition om forskning 1 Inledning

Statsministern har tidigare idag uttalat regeringens syn på behovet av en mångsidig försvarsforskning som en viktig del av vårt totalförsvar och som ett stöd för den svenska neutralitetspolitiken. 1984 års försvarskommitté har behandlat industri- och forskningsfrågor i ett samlat försvarspolitiskt perspektiv. Regeringen kommer att i en särskild proposition om totalför- svarets framtida utveckling redovisa sina förslag i dessa frågor. Jag in— skränker mig därför här till att. behandla vissa för försvarforskningen grundläggande principer samt några områden där försvarsforskningen i betydande grad anknyter till samhällets övriga forskning.

Den svenska neutralitetspolitiken stöds av ett allsidigt sammansatt total— försvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser att successivt utveckla och förändra försvaret så att det kan anpassas till ändrade förhål- landen i omvärlden. En kompetent försvarsforskning är ett viktigt instru- ment för detta.

Först'arsforskningen skall bidra till möjligheterna att tidigt upptäcka och värdera förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Den skall identifiera behov av och lämna underlag för erfor- derlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Sveriges allians— fria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa avseenden. Därvid är det särskilt angeläget att skapa en svensk försvarsprof'rl och att uppmärk- samma sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt total- försvar.

För att kunna ha en god förmåga i dessa hänseenden har Sverige valt att driva ett för totalförsvaret gemensamt program för försvarsforskning. För- svarets forskningsanstalt (FOA), som är programansvarig och den huvud- sakliga producenten av gemensam försvarsforskning, täcker ett stort antal forskningsområden för totalförsvaret. FOA samverkar också med univer- sitet. högskolor och industri och har goda internationella kontakter. Hu- vuddelen av den gemensamma försvarsforskningen genomförs vid FOA. Vid sidan av FOA bedrivs gemensam forskning även vid fortifikationsför- valtningen. flygtekniska försöksanstalten, högskolor samt industrin. Den dominerande delen av den materielinriktade forsknings- och utvecklings— verksamheten utförs emellertid vid försvarsindustrin.

[ Riksdagen l986/86. ] saml. Nr80. Bilaga 3

F örsvarsdep.

. Bilaga 3

Den gemensamma försvarsforskningens centrala uppgifter är att: — följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret, stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att ta fram och värdera idéer samt medverka vid tekniska systemutrcdningar. underbygga statsmakternas återkommande prövning av inriktning och mål för svenskt hänsynstagande till icke konventionella stridsmedel. analysera olika hot samt medverka i utformningen av säkerhetspolitiskt miljöundcrlag och prognoser, utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och plane- ring, — stödja de civila t0talförsvarsmyndigheterna', klarlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och krig, lämna underlag beträffande olika vapensystems effekter på människan samt

bedöma männniskans prestationer i relation till de krav som ställs under kriser och i krig samt i speciella situationer i fred. Under 80—talet har kraven på det samlade svenska totalförsvaret ökat. Samtidigt prövas ständigt vår förmåga att med egna forsknings- och indu- striresurser utveckla vår försvarskapacitet mot bakgrund av den snabba militärtckniska utvecklingen. Den svenska industrins beroende av ornvärl- den har successivt blivit alltmer tydligt. Försvarsforskningen och försva- rets FoU—uppdrag till industrin syftar bl.a. till att skapa en fortsatt god teknologiförsörjning för försvarets utveckling genom: — säker-ställande av svensk systemkompetens inom för försvaret viktiga områden. Svensk industri har en god systemkompetens, som i många fall är viktig att bevara inom landet. Härigenom underlättas tekniköver- föring till Sverige i eventuella samarbetsprojekt med utländsk industri. — bibehållande av hög teknikkompetens inom ett antal prioriterade områ- den som är viktiga för försvaret. Gendm hög tekniknivå på valda områ- den blir svensk industri en intressant partner i olika typer av samarbete och kan tillföra gemensamt utvecklade system en unik kunskap. En samordnad offentlig teknikupphandling är också ett viktigt instrument för att stärka denna kompetens. — ökad satsning på försvarets del av nationella samverkansprogram inom t.ex. informationsteknologin, materialtekniken och havstekniken. Gc- nom nationella program ökar Sveriges förmåga att både självständigt och i samverkan med andra länder bibehålla en fortsatt kompetens inom viktiga områden. De nationella programmen har även stor betydelse för ett vidgat samarbete mellan olika typer av forskningsinstitutioner och svensk industri. ' '

Försvarsdep.

Bilaga 3

Försvarsforskningens långsiktiga inriktning övervägs inför riksdagens femåriga försvarsbeslut. Mitt förslag till inriktning kommer att redovisas i särskild proposition under våren 1987. Inför försvarsbeslutet har FOA, som programansvarig myndighet, för regeringen redovisat sin syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling efter-budgetåret l986/87 i vad som kallas ”försvarsforskningens framtidssyn”. FOA har också på regeringens uppdrag inom ramen för perspektivplaneringen redovisat studier om samhällets sårbarhet i kris och krig.

Jag förordar även fortsättningsvis att huvuddelen av forskningen för totalförsvaret hålls samman i en gemensam forskningsorganisation. Ge- nom att forskningsgrupper med skilda ämnesinriktningar samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en väsentlig tvärve- tenskaplig samverkan. Den nödvändiga sekretessen blir mindre besvä— rande. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan byggas upp för tillämpningar inom skilda totalförsvarsgrenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och avnämare" kan organiseras. Dessa kon- takter är viktiga för ömsesidig förståelse och för anpassningen av forsk- ningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är det uppenbart att en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner inom och utom landet är nödvändig. Forskning och utveckling har emellertid inom vissa områden även i en vidare mening ett sammanhang med totalförsvarsfrågorna. Till detta avser jag återkomma i samband med propositionen om inriktning av totalförsvaret.

Den anslagsfinansierade försvarsforskningsverksamheten inom FOA omfattar f.n. ca 350milj. kronor om året. Den försvarsinriktade forsk— ningen har sin tyngdpunkt i områdena systemanalytiska studier, teknisk forskning kring konventionella vapen och informationssystem, skydd mot icke konventionella vapen samt humanvetenskaplig forskning. Ökad vikt kommer att läggas vid områden där den tekniskt-vetenskap- liga utvecklingen går särskilt snabbt t.ex. informationsteknologi och bioteknik. Ett annat viktigt område är forskningen angående samhällets sårbarhet i kris och krig.

Utöver den totalförsvarsinriktade forskningen genomför FOA —som nyss framgått av utrikesministerns föredragning—viss forskning avse- ende europeisk säkerhet, rustningsbegränsning och nedrustning.

Förutom den anslagsfmansierade verksamheten genomför FOA även intäktsfinansierad forsknings— och utredningsverksamhet m.m. Sådana uppdrag tas från sektorer utanför totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den försvarsinriktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den intäktsfinansierade upp— dragsverksamheten omfattar för budgetåret l986/87 ca 65 milj. kronor.

Jag bedömer att verksamheten vid FOA även i fortsättningen i huvud- sak kommer att bibehålla den inriktning som här redovisats.

Flygtekniska försöksanstaltens (FFA) forskning inom aerodynamik och hållfasthet inriktas främst mot militära och civila flygplan, robotar, rymdfarkoster och vindkraftverk.

Försvarsdcp.

Bilaga 3

Vid FFA pågår en viss omprövning och omstrukturering av verksam- hetens inriktning. T)en flygtekniska forskningen som fram till 1980/8] i huvudsak finansierades av försvarsmedel har i avsevärd grad bidragit till den höga flygtekniska nivån inom landet. Förutsättningarna för svensk flygindustri att övergå till en alltmer ökad civil produktion har därigenom underlättats. Utvecklingen av civila flygplan stöds sedan 1981/82 av ett forskningsprogram vid PFA och högskolorna med finansi- ellt stöd av styrelsen för teknisk utveckling. I detta sammanhang har anmälts behovet av förnyelse av vindtunnelresurserna inom lågfartsom- rådet. Denna fråga kommer att ytterligare studeras.

Den pågående omstruktureringen av FFAzs verksamhet är enligt min mening lämplig och bör fortsätta. Jag bedömer även att andelen långsik- tigt inriktad forskning inom aerodynamiken, termodynamiken, fram- drivningstekniken och akustiken kan komma att bli föremål för viss ökning liksom att FFA:s internationella engagemang kan komma att förstärkas.

3.1. Tekniksamverkan inom den offentliga sektorn

Försvarssektorn skiljer sig från andra samhällssektorer bl.a. genom att sektorns verksamhet formas utgående från en särskilt långsiktig plane- ring och genom femåriga försvarsbeslut.

I ett industri— och forskningspolitiskt perspektiv är det av stor vikt att långsiktigt kunna överblicka vilka teknikområden som särskilt berörs av försvarsupphandlingen med därtill hörande insatser inom forskning och utveckling (FoU). Varje år går via försvarets materielverk projektinrik- tade FoU-beställningar till svensk industri för mellan 2000 och 3000 milj.kronor. En övervägande del av dessa beställningar avser FoU med specifik försvarstillämpning. I en del fall är det dock så att samma teknik även förekommer i olika civila tillämpningar. Ett sätt att mer offensivt utnyttja och inrikta landets tekniska kompetens är därför en långsiktig planering grundad på en överblick över materielanskaffningen inom större delar av den offentliga sektorn. Regeringen har i olika samman- hang framhållit det positiva värdet av sådan tekniksamverkan.

För försvarssektorn är en analys av framtida upphandling en viktig fråga. Det finns anledning anta att upphandlingen i flera fall skulle bli billigare genom ett utvidgat samarbete med andra samhällssektorer, där man använder eller skulle kunna använda samma basteknologier. En i vissa delar samplanerad upphandling eller utveckling eller studie- och forskningsverksamhet med sikte på att finna gemensamma tekniska lösningar borde ge möjligheter till mer kostnadseffektiv teknisk utveck- ling och upphandling inom flera samverkansområden samt en totalt snabbare teknikutveckling för industrin.

Jag anser mot denna bakgrund att det är angeläget. att ta vara på- möjligheterna till en vidgad forskningssamverkan med andra samhälls- sektorer.

Försvarsdep.

Bilaga 3

lnformationsteknologin utgör en viktig förutsättning för såväl den vi— dare utvecklingen av en allt större del av industrisektorn som för effekti- vitetsökningar och kvalitetsförbättringar inom tjänstesektorn, inklusive den offentliga förvaltningen.

För försvarets del är tillgången till kvalificerad informationsteknologi nödvändig för att ge tillräckliga prestanda hos olika materielsystem m.m.

Statsministern har tidigare denna dag utvecklat regeringens syn på behoven av ett nationellt informationsteknologiprogram. En vidareut— veckling av dessa behov inOm det tekniskt-industriella området kommer att senare denna dag ske i förslagen från chefen för industridepartemen- tet. Det nationella informationsteknologiprogrammet avses även ta hän- syn till försvarets behov. Härigenom kan försvaret på ett planerat sätt lämna bidrag till och utnyttja informationsteknologiutvccklingen i sam— hället' 1 övrigt De teknikområden som från försvarets synpunkt särskilt bör uppmärk- sammas inom ramen för ett nationellt informationsteknologiprogram är följande: . lnformationssystem, speciellt kunskapsbaserade, inkluderande männi- ska/dator-kommunikation

. Datorsystemteknik . Kommunikationsteknik . Sensorteknik inklusive signalbehandling . Programvaruteknik . Datasäkerhet/sårbarhet . Säkra kommunikationssystem . Datorstödd konstruktion och produktion Härtill kommer deti samband med det nationella mikroclektronikpro- grammet behandlade elekttonikområdet Informationsteknologiområdet har stor betydelse för totalförsvarets ut- veckling. Mot bakgrund härav har jag planerat att genom ompn'oriteringar avsätta 50 milj. kronor för vart och ett av budgetåren 1987/88—1989/90 som försvarets del i ett brett nationellt informationsteknologiprogram (IT-pro- gram). Huvuddelen av dessa medel avses utnyttjas för industriell utveck- ling inom de teknikområden som redovisas ovan. Försvarets materielverk, forskningsanstalten och försvarsindustrin har inventerat projektförslag som kan ingå i underlaget för ett brett nationellt program. En nära samord- ning av IT-verksamheten med motsvarande satsningar inom bl.a. styrel- sen för teknisk utveckling, televerket och industrin kommer att ske. För- svarsmyndigheterna kommer därvid att aktivt medverka i programupp- byggnaden och genomförandet av programmet. Den närmare anslagsför— delningen avser jag att ta upp i proposition om inriktning av totalförsvaret våren 1987.

Av de medel som tillförs det nationella IT-programmet bör särskilt två områden för målinriktad forskning stödjas vid sidan av den industriella

Försvarsdep..

Bilaga 3

utvecklingen: artificiell intelligens (Al") samt mikroelektronik och strålpä-

verkan. Al-projektet syftar bl. a. till att ge grunder för ett effektivt besluts— - stöd för piloter genom bearbetning av realtidsinformation som insamlats genom olika typer av sensorer. Insatserna på området 111ikr0elektronik och . strälpäverkan syftar bl.a. till att utveckla miljötäligare mikrokretsar ge- nom nya konstruktionsmetoder, tillverkningsprocesser och konstruktions— material (kvalitetssäkring). De båda projektområdena bygger på viktiga insatser, som redan gjorts inom försvaret. Dennamålinriktade forskning bör ge tillfälle till fördjupad samverkan mellan universitetet i Linköping och FOA:s institutioner på samma ort.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå en resursförstärkning inom det miljövetenskapliga området i Umeå. Denna avses ske i form av tillskapandet av en centrumbildning för miljöveten- skaplig forskning och syftar till att främja forskningen i Umeå-regionen genom att stödja och utveckla forskningssamverkan mellan universitet i Umeå och de myndigheter/institutioncr i regionen som bedriver forsk— ningsverksamhet inom det aktuella området.

Försvarets forskningsanstalt, somi Umeå har verksamhet inom berörda forskningsområden, har i remissvar på en rapport Om samverkan i forsk- ning, angivit att det finns goda förutsättningar för en forskningssamverkan inom ramen för en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning.

Jag delar utbildningsministerns uppfattning att strävandena att främja forskningssamverkan i Umeå är värda allt stöd. Jag ser en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning som ett positivt komplement till den hit- tillsvarande samverkan mellan FOA och universitetet i Umeå.

Mycket av den havsteknik, dvs. teknik anpassad till marin miljö, som idag tillämpas civilt härrör från tidigare militär forskning och teknikutveckling. Påtagliga beröringspunkter mellan militära och civila utvecklingsbehov finns vad gäller t.ex. undervattensfarkoster, undervattensverktyg, dykeri och inte minst metoder för spaning, sökning och identifiering under vatt- net. '

Sammanlagt har under budgetåret 1985/86 utnyttjats ca 325 milj.kronor och 50 personår för verksamhet inom försvarssektorn för forskning, ut- veckling och anskaffning av materiel inom havsteknikområdet. '

I ett samarbetsavtal mellan FOA och STU Om forskningssamarbete har en satsning skett för att marknadsföra FOAzs havstekniska kompetens samt för att skaffa kännedom om potentiella kunders behov av FoU och deras önskemål om samarbete för en aktuell teknikutveckling. Utvecklad teknik har därvid överförts till industrin i Sverige och Norge.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag nyligen redovisat den havstekniska verksamheten inom försvarssektorn. Av överbefälhavarens

Försvarsdep.

Bilaga 3

red0visning framgår bl.a. att han känner en viss oro om möjligheterna att upprätthålla forskarutbildningcn och den svenska industrikompetensen inom havsteknikomrädet. Enligt överbefi'ilhavarens mening bör därför bl.a. fördjupad samverkan ske mellan försvarsmakten, andra delar av den offentliga sektorn, universiteten. högskolorna och industrin i syfte att inom vissa teknikområden säkerställa tillräcklig havsteknisk kompetens i landet. Jag är inte bereddd att ntl ta ställning till överbefälhavarens förslag men konstaterar att även 1984 års försvarskommitte' har pekat på ökade forsk- ningsbehov av likartat slag. Enligt min mening är det viktigt att den havstekniska kompetensen kan utvecklas inom landet. Formerna för en fördjupad samverkan mellan försvarsmakten och övriga samhällssektoreri syfte att säkerställa denna kompetens bör dock övervägas ytterligare.

3.5. Utredningsuppdrag rörande det materialtekniska området

Chefen för industridepartementet kommer att senare denna dag peka på betydelsen av fortsatta forskningsinsatser inom materialtekniken. Mate- rialtekniken har stor betydelse även för försvarsmaktens utveckling och viktiga kunskaper inom detta område finns inom försvarssektorn. Det kan även få betydelse för försörjningsberedskapcn på materielområdet.

Jag avser därför att uppdra åt överbefälhavaren att i samråd med över- styrelsen för civil beredskap utreda försvarets långsiktiga behov av nya material, import av legeringsmaterial av central betydelse för försvarets system och komponenter, åtgärder mot korrosion för olika typer av mate- rial samt en redovisning av befmtlig kompetens inom industri och forsk- ning inom områden som är av betydelse i detta sammanhang. Utredningen skall också redovisa sådan anskaffning. forskning och utveckling som är av intresse för samverkan med civila intressenter. Åtgärder för samverkan med universitet, högskolor och industrier samt erfarenheter av olika sam- verkan'sformer bör därvid belysas. FOAzs och FFAzs kunskaper böri detta sammanhang vara av stor betydelse.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av min syn i stort på försvarsforskningens inriktning samt vad jag anfört om utvecklingen av vissa försvarsforskningsområden med anknytning till andra forskningsområden i samhället.

Försvarsdep.

Bilaga 4 Prop.'l986/87:80 .

Socialdepartementct . Bilaga4

_ . . Socialdep. Utdrag ur protokoll Vid regenngssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Till socialdepartementet hör frågor om välfärd, familjepolitik,.socialtjänst ' samt hälso- och sjukvård. '

För att stödja forsknings— och utvecklingsarbete har departementet ett anslag som budgetåret l986/87 uppgår till 35,6 milj. kr. Inom departemen-I tet finns delegationen för social forskning (DSP). Den har bl. a. till uppgift att initiera och stimulera samt ge förslag till medelstilldelning till forsk— nings- och utvecklingsarbete inom departementets politikområden.

Delegationen består av företrädare för samhälls- och beteendeveten- skaplig samt samhällsmedicinsk forskning, riksförsäkringsverket, social- styrelsen och de två kommunförbunden. _ '

I den senaste forskningspolitiska propositionen (1983/84: 107) framhölls betydelsen av att man inom den socialpolitiskt relevanta forskningen prio- riterar vissa områden. Det bedömdes bl.a. angeläget att öka. kunskaperna om socialförsäkringarnas verkningar och fördelningspolitiska betydelse och att utveckla socialpolitisk teori särskilt avseende marknads— resp. politiskt orienterade lösningar på medborgarnas försörjningsproblem.

Vidare framhölls betydelsen av att utveckla en teoretisk bas för arbetet inom socialtjänsten och att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom socialt arbete. .

Mot bakgrund av att—hälso— och sjukvårdslagen samt hälsoskyddslagen ger de förebyggande insatserna s_törrc tyngd än tidigare föreslogs särskilda satsningar för att öka kunskapen om den fysiska, psykiska och sociala miljöns inverkan på. hälsa och välbefinnande. Särskilt nämndes behovet av att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad gäller ohälsa och tidig död. I anslutning härtill föreslogs bl.a. stöd till forskning för att utveckla metoder för socialtjänstens och hälso— och sjukvårdens medverkan i sam- hällsplaneringen.

Den övervägande delen av den hälso- och socialpolitiskt relevanta forsk- ningen fmansieras via fakultetsanslag och forskningsanslag som inte ligger under socialdepartementet. För att stärka den långsiktiga kunskapsupp- byggnaden inom universiteten har emellertid under den senaste treårspe- rioden. inom ramen för socialdepartementets anslag för forsknings- och utvecklingsarbete, avsatts medel för stipendier för sju forskare, fjorton forskarassistcnter och femton doktorander. De sexåriga forskningspro- 1

i Riksdagen I 986/87 . I .ruml. Nr 80. Bilaga 4

Bilaga 4

grammcn, respektive de högst fyräriga doktorandprogrammen avser gene- rell socialpolitik, socialt arbete, socialscktoms medverkan i samhällspla- neringen, barn- och familjepolitik, handikappforskning samt hälso-,och sjukvårdsforskning i ett samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv bl.a. epidemiologisk forskning.

Härutöver har medel tillförts institutionerna för socialt arbete för för- stärkning av handledarkompetensen.

Forskning om det ekonomiska trygghetssystemet

DSF antog år 1984 ett handlingsprogram för forskning inom socialförsäkr t'ingsområdet. Detta har under treårsperioden fullföljts.

Programmen för de sju forskare som erhållit stipendier för långsiktigt arbete innehåller sociologiska och ekonomiska analyser av det ekonomis— ka trygghetssystemet och den fördelningspolitiska roll detta spelat och spelar i den aktuella utvecklingen. Även arbetsmarknadspolitikcns bety- delse i ett fördelningspolitiskt perspektiv uppmärksammas liksom förvaltl ningens roll vid tillämpningen av lagstiftningen på socialförsäkringsområ- det. I den forskning som får stöd från anslaget pågår f.n. på flera håll socialpolitiska och välfärdsteoretiska analyser av socialförsäkringen samt studier av socialförsäkringens samspel med arbetsmarknaden.

Riksförsäkringsverket har i en framställning till DSF framhållit betydel- scn av fortsatta studier av 'socialförsäkringen och-samhällsekonomin, bl.a. med avseende på "hur socialförsäkringen samspelar med andra faktoreri bestämningen av fördelningen av inkomsten inom samhället" samt "hur socialförsäkringen i samband med andra faktorer påverkar individers ar- betsmarknadsbeslut”. Verket anser också att forskningen om föräldraför- säkringen, arbetsskadcförsäkringen, de långa sjukfallen samt förtidspen- sioneringen behöver förstärkas. '

Forskning om socialtjänsten

Forskning inriktad på uppföljning och analys av hur socialtjänstlagens mål förverkligats har givits högsta prioritet; Detsamma gäller utveckling och analys av sociala metoder med speciell hänsyn till det sociala arbetets kvalitet och resultat.

Härutöver har forskning kring institutionsvärdens utformning och sam- verkan med socialtjänsten i övrigt prioriterats, liksom former för brukarin- flytande, klientmedverkan och samverkan med frivilliga organisationer.

Under den senaste treårsperioden har tolv stipendier inrättats för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnet socialt arbete vid universi- teten.

Det krävs ytterligare åtgärder för att stärka forskningen om socialt arbete med särskild tonvikt lagd på det sociala arbetets innehåll och innebörd inom individ- och familjeomsorg. Särskilt efterfrågas forskning om sociala metoder. Den behövs för utveckling av dels teori, dels nya arbetsformer och arbetssätt. Vidare ställs krav på metoder för värdering och analys av olika sociala insatser med hänsyn till kvalitet och resultat särskilt ur klientens perspektiv.

Socialdep.

Bilaga 4 .

Även metoder för samhällsekonomiska analyser efterfrågas. Analyserna' gäller såväl socialbyråarbe't'c och institutionSVård som olika bla'ndformer mellan dessa-liksom en lämplig avvägning mellan formell och informell omsorg, mellan samhällets ansvar och individens. Hit hör också behov av ny kunskap om människans reaktioner på miljöhot av olika-slag och hennes möjligheter och vilja att förändra sina levnadsvanor. Detta har aktualitet för såväl förebyggande som behandlande Verksamhet.

När det gäller arbetet med barn och ungdomar som lever i riskmiljöer eller själva har sociala problem är det också angeläget med metodutveck- ling. Frågor om samverkan mellan olika kommunala och landstingskom- munala organ som bedriver behandlingsarbete med barn och ungdomar behöver uppmärksammas. Detsamma gäller också hur generella insatser av typ barnomsorg och skola skall utformas så att de aktivt stöder dessa barn och deras föräldrar.

Barn— och familjepolitisk forskning ' "

Inom detta område har fem forskarstipendier inrättats vid universiteten. Tre av dessa avser forskning om barnomsorgen, ett gäller välfärdsaspektcr på fritidsverksamhet för barn och ungdom och ett avser forskning,om omhändertagandet av barn. ' '

Projektmedel har använts till fortsatt stöd för forskning om kvinnomiss- handel samt lör forskning om det pedagogiska i'nnehållet' 1 barnomsorgen och om vårdnadsfrågor. ' '

Flera projekt pagar, som tar upp grundläggande frågor om dagens mans- och kvinnoroller och om rollen som förälder. '

När det gäller invandrarbarn pågår ett flertal'projekt rörande barnens språkutveckling och tvåspråkighet. Omhändertagande för samhällsvård- och placering av invandrarbarn i familjehem har ägnats särskild uppmärk- samhet. Andra projekt belyser barnens och barnfamiljernas situation ooh kontakter med det svenska samhället:. . - - - . .

I en särskild PM (1986 09- 25) om forskning och utveckling från hälso- och sjukvårdsberedningen inom socialdepartementet framhålls bl.a. att det på barn— och ungdomsområdet krävs bättre kunskaper om barns, ungdomars och familjers Ievnadsförhållanden som grund för "samhällets

insatser. Särskilt framhålls behovetav kunskap om barns villkor.' utveck- - ling och samspel med-närmiljön samt om samhällsproblem ur' barnens synvinkel. Detsamma gäller om orsakerna till att fritiden för barn och ungdom utformas så olika inom skilda geografiska områden och. med hänsyn till socialgrupp. Kunskaperna om hur ungdomsarbetslöshetcn slår mot unga individer och om vad som händer med ett samhälle med många arbetslösa behöver också avsevärtförbättras. '

Forskning om beroendeframkallande medel

Behovet av forskning är stort inom hela drogområdet. Särskilt eftersatt är forskningen inom alkoholområdet i synnerhet med hänsyn till alkoholska- dornas höga samhällskostnader och konsekvenser i allmänhet. Alkohol-

Socialdep.

Bilaga 4

forskningen har hittills i stor utsträckning varit inriktad på missbrukare och i synnerhet på missbrukare i vård och behandling. Eftersom missbruket endast utgör en mindre del av det komplexa alkoholområdet bör därför enligt DSF alkoholforskningen i framtiden i större utsträckning än hittills inriktas på grundläggande frågor om varför vi dricker, varför drickandet förändras över tid i befolkningen i,sin helhet elleri olika grupper. (t.ex. bland kvinnor, ungdomar och pensionärer) och om _vilken roll drogpolitik, informationssatsningar och samhällsförändn'ngar har i sammanhanget.

Då det gäller behandlingsforskning är det viktigt att behandlingen ses i relation till livssituationen .i stort och till missbrukets förlopp över en längre tidsperiod. En viktig aspekt är missbrukarnas sociala omgivning, bl.a. hur människor påverkar och påverkas som lever i missbrukare-ns omedelbara närhet. Det är viktigt att ta till vara kunskaper inom bl.a. den psykologiska vetenskapen om exempelvis interaktionsmönster mellan mor och barn under spädbarnsåldern eller mellan den missbrukande familje- medlemmen och familjen i övrigt. En viktig angränsande fråga är varför många barn som växer upp under mycket besvärliga förhållanden trots allt ' tycks få ett "normalt" liv. -

Forskning inom äldreomsorgen

Den forskning inom äldreomsorgen som finansierats från socialdeparte- mentet har koncentrerats till fyra stora studier, där medicinska forskningsL rådet, riksbankens jubileumsfond och forskningsrådsnämnden varit med- finansiärer, nämligen De äldre i samhället förr, nu och i framtiden -— Populationsstudien ”70-åringar i Göteborg” — Målinriktad tvärvetenskaplig forskning rörande ålderspensionärers situ- ation oeh hälsa samt Ätproblem hos åldersdementa. Härutöver har stöd givits till forskning om bl.a. relationen mellan infor- mella och formella omsorgssystem i förhållande till äldre människors be- hov av stöd och hjälp till meningsfyllt liv. "

Inom handikapp- och äldreomsorgen samt sjukvården pågar en omstruk- .- turering mot öppna vård— och boendeformer. Riktlinjer och mål för den fortsatta utvecklingen behandlas i äldreberedningens betänkande, som planeras bli avlämnat våren 1987 och där också aktuella forskningsbehov kommer att preciseras.

Ett viktigt tvärvetenskapligt FoU-område bör bli-att analysera och vär- dera såväl förutsättningar för som de faktiska effekterna av förändringsar- betet.

Bland de områden som i ett välfärds- och värdpolitiskt perspektiv har strategisk betydelse bör utveckling av alternativa boendemiljöer och boen- deformer, de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av om- struktureringsarbetet samt attityd- och utbildningsfrågor särskilt uppmärki

sammas. Speciell uppmärksamhet tilldrar sig de grupper som har de största vård- behoven. Dessa grupper återfinns i första hand bland resurssvaga ensam-

Socialdep.

Bilaga 4

stående äldre utan ett fungerande socialt nätverk, senildementa med behov av service dygnet om, gravt fysiskt och psykiskt handikappade människor- samt kommunikationshandikappade.

De anhörigas samspel med den hjälpbehövande samt anhörigas roll i ' förhållande till den offentliga vården behöver också uppmärksammas. De ekonomiska analyserna bör inriktas mot omstruktureringsarbetet och belysa — privatekonomiska konsekvenser — finansiella konsekvenser för landsting, primärkommun resp. staten samt ev. subomimering av insatser pga. Skilda huvudmannaskap — samhällsekonomiska effekter.

Handikappforskning

lnom handikappforskningsområdet har socialdepartementet under inneva- rande budgetår utöver projektmedel delat ut fyra stipendier för den lång- siktiga kunskapsuppbyggnaden inom universiteten, varav tre på s.k. post- doctorsnivå. Utgångspunkten för utlysning av dessa stipendier var ett av DSF antaget handlingsprogram för handikappforskning inom fyra priori-

terade områden, nämligen om ' — handikappframkallande faktorer

effekter av socialpolitiska och ekonomiska åtgärder för handikappade, arbetslivets och fritidens'utformning m.m. -— begreppsutveckling och språklig kommunikation hos handikappade

-— effekter av behandling och rehabilitering. '

Handikappforskningen kännetecknas f.n. av bristande samordning och kontinuitet. Förslag till åtgärder för att avhjälpa dessa problem har nyligen utarbetats av arbetsgrupper inom bl.a. DSF och FRN. Förslag har fram- lagts att handikappforskningen bör förstärkas-såväl kvalitativt som kvanti- tativt bl.a. genom ökad medelstilldelning'till FRN för viss finansiering av. . forskningsprojekt och forskartjänstcr. Förslaget förutsätter att nuvarande finansiärer också ökar sitt stöd till denna forskning. Nämnden föreslås också få ett samordnande ansvar för handikappforskningen.

Hälso- och sjukvårdsforskning

I prop. 1983/84: 107 framhölls i anslutning till de redovisade områdes'priori- teringarna att den långsiktiga kunskapsuppbygg'naden må'ste främjas bl.a. inom ämnena epidemiologisk forskning samt hälso- och sjukvårdsforsk- ning i ett hälsopolitiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Som ett led i detta åtagande har inom socialdepartementets anslagsram sju forskarsti- pendier inrättats. Även medicinska forskningsrådet har avsatt resurser för forskning inom dessa prioriterade områden.

Socialstyrelsen har i en framställning till socialdepartementet den 27 augusti 1986 (PM [47/86) påtalat behovet av ett kraftfullare stöd från- vetenskapssarnhället under den kommande treårsperioden så att de hälso- oeh socialpolitiskt motiverade forskningsprioriteringarna får genomslag.

Socialdep. .

Ett likartat uttalande har gjorts från en arbetsgrupp till hälso- och sjuk- vårdsberedningen inom socialdepartementet.

Socialstyrelsen och arbetsgruppen anser att den framgångsrika biologis— ka medicinska- forskningen behöver kompletteras av forskning med en folkhälsovetenskaplig och samhällsmedicinsk inriktning.

Hälso- och sjukvårdens verksamhet omfattar mycket mer än läkarnas bot och behandling av sjukdomar. Det förebyggande arbetet kräver kun- skaper också om sjukdomars utbredning i befolkningen, om de psykosoci- ala mekanismerna bakom de stora folksjukdomarna och om de samhälleligt påverkbara orsakerna till klasskillnaderna i ohälsan. Vården, omvårdna- den och rehabiliteringen kräver kunskaper ocksä om sjukdomars—sociala och psykologiska konsekvenser, kunskaper som svarar mot de problem som exempelvis sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ställs inför samt kunskaper som är tillämpbara i hemsjukvård och primärvård. Planering, styrning och ledning av hälso- och sjukvårdsorganisationen kräver kunskaper om hur' vårdresurserna utnyttjas samt om bakomliggan— ' ' de orsaker, om otillfredsställda' vårdbehov, värdens' effekter samt om ' instrument för att mäta behov och ellektivitet.

Samtliga dessa kunskapsområden representerar eftersatta o'ch outveck- lade forskningsfält som måste stärkas om de folkhälsopolitiska ambitio- nerna skall kunna fullföljas.

En viktig delförklaring till rådande förhållanden är bl.a. att Sverige saknar en folkhälsovetenskaplig forskningstradition.'Folkhälsovetenskap (public health) har inte i Sverige identifierats som ett eget forskningsområ- de. De som arbetar med forskning med folkhälsovetenskaplig' inriktning har kommit i kläm mellan den biologiskt inriktade medicinska forskningen

Bilaga 4 ' Socialdep.

och den samhälls- och beteendevetenskapliga forskningen. Arbetsgrup-" ' pens slutsats är att de forskn'ing'sdiscipliner som arbetar med folkhälsove- tenskaplig inriktning behöver stärkas finanSiellt och organisatoriskt. '

Arbetsgruppen föreslår därför bl.a. att under den kommande treårspe- rioden förutsättningar för olika förstärkningsåtgärder utreds.'

Överväganden och förslag

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsministern anfört om generella mål för regeringens politik. Forskning mom mitt ansvarsområde bidrar till förverkligandet av dessa mål bl.a. genom att ge underlag för. beslut som skapar större rättvisa mellan individer och grupper i vårt samhälle. Jag kommer i det följande att peka på områden som är av särskilt stort intresse.

Låt mig dock innan jag gör detta, understryka vikten av att de forsk- .. ningspolitiska principer som statsministern redovisat tillämpas även inom den sociala sektorsforskningen. Detta gäller bl.a. finansiering av doktorandtjänster och forskarassistenttjänster inom högskolan. Det" gäller även andra åtgärder för att långsiktigt stärka högskolan, bl.a. genom att avsätta medel för basförstärkningar vid institutionerna. Som framgått har delegationen för social forskning (DSF) inom socialdepartementet redan

- Bilaga 4

inlett en sådan utveckling och markerat att man önskar fortsätta på den inslagna vägen.

En annan viktig principiell fråga gäller forskningsetiken. Jag instämmer i statsministerns bedömningar och förslag till fortsatt hantering av dessa frågor. Den forskning som stöds från socialdepartementets anslag aktuali-

serar ofta etiska problem. Därför har-DSF också sedan några är en särskild . kommitté för etikgranskning, vilken arbetar med utgångspunkt i de rekom- mendationer som utformats av' det humanistiskt-samhällsvctenskapliga forskningsrådet. . .

Omfattande förstärkningar föreslås'som framgått av vad statsministern tidigare anfört till universitet och högskolor. En del av den forskning som finansieras med dessa medel avser politikområden som hänförs till social- departementet. För den forskning som initieras och finansieras av DSF föreslår jag ett oförändrat anslag under den närmaste treårsperioden. Det . får ankomma på DSF att, med hänsyn till bedömning av samhällsrclcvans och inomvetenskaplig kvalitet hos inkomna ansökningar om projektmedel. göra erforderliga prioriteringar utifrån de riktlinjer som jag kommer att redovisa i det följande.

Det ekonomiska trygghetssystemct omfattar hela befolkningen och är till större delen samordnat i lagen (1962:38l) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP. De ersättningar som efter skatteavdrag utges från socialförsäkringen m.m. motsvarar ca 25% av den totala privata konsumtionen i landet och har således en'stor betydelse ur fördelningspoli— tisk synvinkel. De innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till förmån-för de ekonomiskt sämre ställda grupperna i samhället. . .

Den ekonomiska omfattningen av trygghetssystemet,.liksom dess bety- delse för mcdborgama gör det enligt min mening angeläget att ur forsk- ningssynpunkt belysa såväl de samhällsekonomiska och finansiella effek- terna av transfereringssystemen som deras betydelse för individerna ur privatekonomisk synvinkel. Det är också angeläget att särskilt belysa de fördelningspolitiska effekterna av de transfereringar som skerinom trygg- hetssystemets ram.

Då det gäller den barn— och familjepolitiska forskningen bör ett viktigt bidrag till utveckling av sådan forskning i ett samlat perspektiv bli det nya tema Tema barn som kommer att introduceras vid tcmaforskningen vid universitetet i Linköping. Chefen för utbildningsdepartementet köm- mer senare att närmare redovisa detta..

Härutöver finner jag det angeläget att DSF under den närmaste'treårs-- perioden initierar forskning kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Jag vill därutöver peka på vikten av forskning kring hur barnomsorgen bäst bör utformas för barn i behov av särskilt stöd — såväl barn med handikapp som med olika typer av psykosociala problem. Viktiga områden är t.ex. olika former för integration, samverkan med den övriga social- tjänsten och hälso- och sjukvården samt metodutveckling.

Ett delområde av vikt gäller barns språkutveckling under hela försko— :

Socialdep..

Bilaga 4

leåldern och metoder för stöd och stimulans av denna.

Då det gäller forskning inom socialtjänsten samt forskning om beroende- framkallande medel och inom äldreomsorgen kan jag instämma i de all.— männa bedömningar som redovisats i det föregående.

För handikappforskningen kommer chefen för utbildningsdcpartementet i det följande att närmare behandla de uppgifter som FRN, i överensstäm- melse med i det föregående redovisat förslag, kommer att få i detta sam- manhang. I enlighet med vad statsministern i det föregående har anfört skall DSF solidariskt med andra berörda forskningsfinansiärer i motsva- rande utsträckning stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom handi- kappområdet. Detta stöd skall samordnas och fördelas av FRN.

Då det slutligen gäller hälso- och sjukvårdsforskning ligger de områdes- prioriteringar som angivits i de senaste två forskningspolitiska propositio- nerna fast. Mcd hänsyn till hälso- och sjukvårdens stora andel av BNP samt de växande anspråk hälso- och sjukvården kan förväntas ställa bör härutöver samhällsekonomisk och hälsockonomisk forskning ges ökad prioritet.

Med hänsyn till att utvecklingen varit svag under den senaste treårspe- rioden är det angeläget att, som statsministern påpekar, medicinska och samhällsvctenskapliga fakulteter uppmärksammar detta förhållande "och medverkar till att kompetens byggs upp succesivt. I det föregående har redovisats krav på en folkhälsovctenskapligt och samhällsmedicinskt in- riktad forskning som komplement till den framgångsrika biomedicinska forskningen. Förslaget från arbetsgruppen inom hälso— och sjukvårdsbe- redningen upptar bl.a. också förslag om stöd till framgångsrika forskar- grupper inom prioriterade områden med syftet att få till stånd goda forskar— miljöer som stöd för teori- och metodutveckling. Jag finner de synpunkter ' som framförts i arbetsgruppens förslag mycket intressanta och värda att ytterligare belysas. Jag anser därför efter samråd med cheferna för social- och utbildningsdepartementen att problemen bör'göras till föremål för ytterligare utredning under treårsperioden i samverkan med berörda in-- ' tressenter. En sådan utredning kommer också att analysera DSFzs roll i sammanhanget.

Anslagsfrågor

I budgetpropositionen 1986/87zhar regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Forsknings- och utveck— lingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret-1987/88 beräkna ett rescrvationsanslag av 35 661 000 kronor.

1985/86 Utgift 33 383 211 . Reservation 6919 198637 Anslag 35661000' ' 1987/88 Förslag 36909000

Jag beräknar nu anslagsbehovet för nästa budgetår till 36 909 000 kronor. För vardera budgetåren 1988189 och 1989/90 beräknar jag 36909 000 kronor.

Socialdep.

Hemställan Prop. 1986/87: 80

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen Bilaga4 föreslår riksdagen _ Socialdep. att godkänna de allmänna riktlinjer för forskningen inom socialde- partementets verksamhetsområde som jag har angett i det föregåen— de samt att till Forsknings— och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 36909000 kronor.

Bilaga 5 Prop. 1986/87:80

Kommunikationsdepartementet - Bilaga 5 - Kommunika- Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987 tionsdep.

Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

inom kommunikzttionsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras forskning och utvecklingsarbete (FoU) med inriktning på trans- porter, meteorologi och hydrologi, geoteknik samt telekommunikationer.

Transportforskning omfattar- forskning om. transporter av persaner och gods, transportmedel, transportleder, transportanläggningar och. trafi- kanter. Även forskning om den trafikprocess transporterna ger upphov till och om transportekonomi och materialadministration ingår. Forskningen omfattar också trafikens effekter på samhället, regionalpolitiskt och miljö— mässigt, liksom forskning om metoder för trafik- och transportplanering. Transportforskningsområdet är således mycket omfattande.

Många olika organ är delaktiga i den svenska transportforskningen. Transportforskningsberedningen (TF B) är den statliga myndighet som är sektorsansvarig för FoU inom transportsektorn. TFst roll är därvid att initiera. planera, samordna, stödja och informera om sådan .FoU. Även andra forskningsstödjande myndigheter initierar i dag statlig forskning på detta område, bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens råd för byggnadsforskning (BFR). Förvaltningsmyndigheter med ansvar för viss del av transportsektorn, t.ex. vägverket, traliksäkerhetsverket, trans- portrådet, statens järnvägar, sjöfartsverket och luftfartsvcrket, utför an- tingen cgcn FoU eller lägger ut forskningsuppdrag till olika forskningsbe— drivande organ. Även andra myndigheter som t.ex. statens naturvårdsverk och statens energiverk initierar eller bedriver inom sina ansvarsfält forsk- ning med nära anknytning till transportsektorn. Universitet och högskolor, bl.a. i Göteborg, Lund, Växjö, Linköping. Stoekholm och Luleå är viktiga transportforskningsbedrivande organ. Exempel på sådana organ utanför högskolan är statens väg— och trafikinstitut (VTI), flygtekniska försöksan- stalten (PFA) och SSPA Maritime Consulting. De statliga forskningsor- ganen finansierar sin verksamhet med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhet.- .

Den statliga forskning som utförs på sjö- och- luftfartsområdena och på för transportsektorn gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de forskningsstödjande myndigheterna. Vägtraiikforskningen stöds till stor del av vägverket othTI. Järnvägsforskningcn har hittills nästan uteslutande finansierats av S].

Trots dessa insatser utgör den statligt finansierade transportforskningen endast en liten del av de totala FoU-resurserna på området. Inom framför allt bil- och flygindustrin men också inom de större transportföretagen avsätts årligen mycket stora resurser till FoU om transporter. Sammanta— get torde det röra sig om miljardbelopp. Näringslivet har också möjlighet att genom samarbetsorgan som t.ex. transportforskningskommissionen (T FK) och västsvenska transportsekretariatct (V'I'S) initiera och stödja sådan FoU på området som man bedömer som värdefull.

Utöver transportforskningcn bedrivs som nämnts inom kommunika- tionsdcpartementets verksarnhetsområdc forskning och utveckling inom områdena meteorologi, hydrologi och oceanografi genom Sveriges meteo- rologiska och hydrologiska institut (SMI-11). och inom området geoteknik genom statens geotekniska institut (SGI). Vidare bedriver televerket, som är sektorsansvarig för FoU inom sitt verksamhetsfält, forskning och ut— veckling inom tele— och informatio'nsteknologiområdena. '

Informationsteknologin (IT) är redan och kommer än mer att bli en stor tillväxtbranseh i den industrialiserade världen. Som statsministern redovi- sat föreslås nu ett nationellt program för informationsteknologin och dess användning. Olika delar av detta program presenteras i förslag till riksda— gen. En samlad redovisning av stödet till forskning och utveckling på informationsteknologiområdct kommer att göras i den näringspolitiska propositionen, varvid en delav redovisningen kommer att avse tcleverkets insatser. lT-programmet kommer att få stor betydelse även för utveckling— en på transportområdet.

Min syn på de framtida FoU-insatserna inom transportsektorn

Några huvudpunkter:

o Trafikens effekter på miljön skall bli föremål för ökade FoU-insatser 0 En ökad satsning på järnvägsorienterad FoU skall genomföras som ett led i satsningen på miljövänliga transportalternativ o Transportforskningsberedningen och statens väg- och trafikinstitut skall få resursförstärkningar

Ett välfungerande tratik- och transportsystem är en viktig förutsättning för ett modernt samhälle. Transportsystemets utformning och funktion påver- kari hög grad våra möjligheter till arbete, utbildning. sociala kontakter och en meningsfull fritid. Vidare ställer den moderna materialadministrationen allt. större krav på transportapparaten i form av bättre tidhållning, ökad frekvens, hög pålitlighet etc.

Transportsektorns funktion är "sålunda av stor betydelse för att viktiga samhälleliga mål skall kunna uppnås. Den är viktig för utvecklingen av

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

svenskt näringsliv och för att öka industrins konkurrenskraft gentemot utlandet. '

Trafiken leder emellertid även till allvarliga negativa effekter såsom störningar på miljön, bl.a. iform av markanspråk, luftföroreningar, buller och olyckor. För att kunna styra transportsektorns utveckling så att de samhälleliga målen uppnås och så att de negativa effekterna begränsas krävs goda kunskaper om trafik- och transportsystemets funktion, hur olika faktorer påverkar den och vilka effekter som erhålles av olika åtgär- der.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom transportområdet är av stor betydelse för att bl.a. underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut. Transportforskningen har också en viktig uppgift när det gäller att klarläg- ga de förhållanden som påverkar transportsektorns utveckling och de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder. Transportforskningen ger vidare underlag för att förbättra effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person- som godstransporter och bidrar därmed till minskade kostnader och förbättrad lönsamhet för skilda verksamheter. Stor betydel- se har forskningen också för möjligheterna att förbättra trafikmiljön, trafik- säkerheten och den regionala balansen, liksom energihushållningen inom transportsystemet. En annan viktig uppgift är att genom långsiktig kun- skapsuppbyggnad utveckla metoder för trafikplanering och prognoser.

Transportforskningen kan således ses som en naturlig och integrerad del i trafikpolitiken och därmed som ett viktigt medel att nå olika samhälleliga mål. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i årets budgetproposition redovisat att det är regeringens avsikt att i en proposition under år 1988 lägga fram förslag till tratikpolitiska riktlinjer inför 1990-talet. Som under- lag för trafikpolitiken på 1990-talet behövs en effektiv transportforskning. De faktorer som påverkar transportsystemets utveckling kommer därmed också att få sin betydelse för transportforskningens inriktning under de följande åren. .

Trafikpolitikcn måste förena en rad olikamål för transportsystemets utveckling som delvis ståri konflikt med varandra. Strävandena att uppnå bästa möjliga transportekonomi måste således kunna förenas med de mål som finns för bl. a. trafiksäkerhet, regional balans och miljömässigt accep- tabla trafiklösningar. Det innebär också att de trafikpolitiska målen och avvägningen mellan olika intressen och hänsyn förändras allteftersom värderingar ändras och nya erfarenheter vinns.

En sådan omprövning och förnyelse av trafikpolitiken bör enligt min mening i första hand ta sin utgångspunkt i de trafikpolitiska problem som kan väntas få betydelse på längre sikt och vars lösning kräver framförhåll— ning och handlingsberedskap.

Kraven på en bättre miljö måste ges ökad tyngd i trafikpolitiken och därigenom också ökad prioritet i FoU-arbetet. Det gäller bl.a. val av transportsystem, åtgärder inom samhällsplaneringen samt drivmedel och drivsystem. Som tidigare framgått av statsministerns anförande hör miljö— frågorna till de av regeringen prioriterade FoU-områdena. lnom transport- sektorn är det främst vägtrafikens effekter på hälsa och miljö som bör klarläggas. Forskningen har exempelvis visat att kväveoxidutsläppen ger

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

upphov till försurning. Ungefär två tredjedelar av kväveoxidutsläppen som sker i Sverige beräknas härröra från samfärdsel.

Vid utformningen av den fortsatta traftkpolitiken blir det därför en viktig uppgift att förtsätta' arbetet med att analysera trafikens påverkan på miljön och att överväga olika åtgärder för att minska trafikens skadeverkningar i detta avseende. En förutsättning för detta är att tillräckligt underlag i form av forskningsresultat kommer fram. Jag återkommer till detta.

Transportsystemets möjligheter att bidra till en förbättrad regional ba- lans utgör en annan av huvudfrågorna i vidareutvecklingcn av tralikpoliti- ken. ' ' I

En kraftig förstärkning av de regionalpolitiska insatserna har skett under de senaste åren. Trets denna förstärkning finns det ändå tendenser till att de regionala obalanserna ökar. Ftt led i regeringens ansträngningar att motverka denna utveckling är att i ökad "grad väga in regio'nalpolitiska hänsyn mom olika politikområden. '

Betydelsen av väl fungerande kommunikationer för att underlätta och stödja olika regioners utveckling är i det här sammanhanget oomtvistad. Omfattande regionalpolitiska insatser görs redan idag inom ramen för trafikpolitiken, bl. a i form av investeringar i infrastrukturen och genOm olika åtgärder för att upprätthålla en tillfredsställande trafkförsörjning i områden med begränsat tralikunderlag.

Som' Jag anförde' 1 budgetpropositionen är det emellertid min bedömning att det finns goda möjligheter att göra de regionalp'olitiska insatserna inom transportsektorn effektivare och mer verkningsfulla än hittills. Detta stäl- ler emellertid stora krav på forskningsinsatseri "

Ytterligare ett krav sorn måste ställas på transpörtsys'temet är att det kan utvecklas i former som motsvarar högt ställda ambitioner ifråga om trafiksäkerhet. De senaste årens utveckling med ökande antal förolyckade i framför allt vägtrafiken är oroande. Även om Sverige har nått en interna-. tionellt sett hög trafiksäkerhet är det angeläget att ytterligare åtgärder vidtas för att bryta den nuvarande negativa trenden. Även på detta område krävs därför en omfattande forskningsverksamhet.

Trafikpolitiken mäste" vidare ta sikte på att näringsliv och trafikanter skall kunna erbjudas så effektiva transporter som möjligt. De flesta bedöm- ningar pekar på att transporterna kommer att få en allt mer strategisk betydelse för hela samhällsutvccklingcn. Både när-det gäller person- och godstransporterna finns en växande insikt om och betoning av transponer- nas möjligheter att på olika sätt bidra till en effektiv resursanvändning i samhället' ! stort. '

Den vidgade syn på transportfrågorna som häller på att bryta igenom inom näringslivet medför att kraven på godstransporterna ändras i en rad avseenden. Rationalisc'ringssträvandena inom industri och handel kommer under de närmaste åren i hög grad att inriktas på att åstadkomma en effektivare materialadministration. I denna rationaliseringsprocess kom- mer transporterna att spela en central roll.

På motsvarande sätt kan den fortsatta ökade användningen av modern informationsteknik väntas medföra ändrade krav på persontransportsys— temcn. Kontakt- och resintcnsiva verksamheter kommer att svara för en

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

allt större del av sysselsättningen samtidigt som förändringar i fråga om förvärvsfrekvcns och arbetstider skapar nya resmönstcr och resbehov. Den fortsatta utvecklingen inom såväl person- som godstransportområ- det kommer således att ställa krav på olika insatser från samhällets sida för att förbättra och utvecklatransportsystemet.

Förbättrad kunskap om samhällsntve'cklingens inverkan på transporter- na och förbättrad kunskap om olika transport- och resbehov är en nödvän- dig förutsättning för bedömning av transportutbudets framtida 'utformning liksom konsekvenser av trafikpolitiska och andra åtgärder i transportsyste- met. ' I ' ' ' '

Många av de investeringsbeslut som' fattas idag inom transportsektorn skall svara mot en efterfrågan som finns på lO—20 års sikt ofta ännu längre in i framtiden. Många gånger är investeringarna också av sådan art att de inte kan utformas med någon större grad av flexibilitet.

Även själva tratikapparatcn är trögrörlig till sin karaktär. Bristande lönsamhet och överkapacitet är problem som går igen på många områden inom transportsektorn. Delvis beror problemen på de speciella konkur. rensförutsättningar som finns på transportmarknadcn, men också på svå— righeter att få många inblandade parter att anpassa sig till en omvärld i snabb förändring. * ' '

Samtidigt innebär den tröghet som stora delar av transportsektorn har uppvisat i anpassningen till nya behov och förutsättningar att det efterhand har byggts upp en ansenlig rationaliseringspotentiai, som till stora delar bör kunna realiseras genom ett effektivare rcsursutnyttjande. De värden som finns nedlagda i transportsystemet överträffas dessutom många gånger i storlek av alla de tillgångar som är beroende av effektiva transpor- ter för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. Det är nödvändigt att dessa förhållanden beaktas i större omfattning också inom ramen för transportforskningen.

En bedömning av vad som är effektiva transporter kan'mot den här bakgrunden inte begränsas till att-avse själva"transportutförandct som sådant. Insikten om detta har i" viss mån inneburit en förändrad inställning till transportproblemen. Förändringen kan kanske uttryckas som att intres- set för den inre effektiviteten i transportsystemet skjuts i bakgrunden till förmån för kraven på yt'tre effektivitet, dvs. bäSta' möjliga resursanvänd- ning i hela det system där transporterna ingår som en integrerad del.

Ett uttryck för de integrationstcndenser som påverkar transportsyste- met är den internatiaizalisering som gör sig allt starkare'gällar'ide på trans- portmarknaden. Min bedömning är att FoU-insatsernapå detta område måste intensifieras under de närmaste åren; Detta anscrjag vara en grund- förutsättning för att vi skall kunna vidta sådana åtgärder att den svenska transportmarknaden kan utgöra en effektiv del i en större europeisk och internationell transportmarknad.

Ett huvudinslag i en Vidareutveckling av den nuvarande trafikpolitiken bör sammanfattningsvis vara en förskjutning i det trafikpolitiska perspekti- vet som innebär att tralikpolitiken ger mindre utrymme åt problem som har att göra med förvaltningen av den befintliga strukturen inom transportsek- torn oeh mera ägnas åt problem som rör transportsystemets uppgifter i

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

Ul

framtiden. Detta synsätt måste som jag ser det få ökat genomslag även

inom transportforskningen. _

I budgetpropostitionen angav jag sammanfattningsvis följande konkreta frågeställningar vara grundläggande för det pågående traiikpolitiska ult— vccklingsarbctet. Dessa frågeställningar bör i enlighet med vadjag tidigare anfört också påverka FoU—verksamheten på transportområdet: — På vilket sätt kan miljö- och säkerhetsaspekterna liksom andra övergri- pande samhällsmål, t.ex. regional balans, bäst tillgodoses inom ramen för tratikpolitiken? — Hur skall vi få utrymme för framtidssatsningar på 1990—talet både vad gäller infrastrukturen och trafikens omfattning och inriktning? — Vilken rollfördelning staten/övriga vill vi ha vad gäller ansvaret för infrastrukturen och trafiken?

— Hur skall vi åstadkomma mer likartade konkurrensförutsättningar mel- lan olika trafikgrenar inom ramen för de övergripande tratikpolitiska målen? _ . —- Vilken syn skall vi ha på behovet av konkurrenslstyrning/samordning inom transportsektorn? . Vilka åtgärder bör vidtas med hänsyn till EG—beslutet om en gemensam transportpolitik år 1992 och de förändringar av transportmarknaden sOm detta för med sig? FoU-verksamheten inom transportomrädet måste emellertid som fram- gått av vad jag tidigare anfört omfatta ett betydligt vidare område och dessutom ha ett betydande inslag av kunskapsuppbyggande moment för att kunna ge underlag och .handlingsberedskap inför konkreta frågeställningar.

Transportforskningen måste ses som en integrerad del av planeringssyste- met inom transportsektorn och måste därför utformas i samspel med och avvägas mot andra insatser i detta system. Forskningen på transportområ- det fyller emellertid som framgått av min tidigare redogörelse en viktig uppgift också när det gäller att skapa handlingsberedskap inför problem som inte kan förutses i dag och att bygga upp en kunskapsbas inför framtiden. Detta gäller speciellt den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen.

Transportforskningens uppgift bör således vara att ta fram underlag för åtgärder som erfordras för att uppfylla de mål som ställs tipp för verksam- heten inom transportsektorn och dess olika delar i enlighet med vad jag tidigare redovisat. Forskningen bör självklart även ha en uppgift när det gäller att. identifiera problem inom-sektorn och att utvärdera olika åtgärder och deras effekter.

Målinriktning och en orientering mot avnämarna bör vara utgångspunk- ten för en tillämpad sektorsforskning av den typ som transportforskningen utgör. Samtidigt vill jag markera det samband som måste finnas mellan tillämpad FoU och den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen. Den senare kan helt naturligt inte vara lika målinriktad och hårt kopplad till planeringsprocessen som den mera tillämpade forskningen. men spelar

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

enligt min mening en central roll för att vidmakthålla och utveckla kun- skaps- och kompetensbasen inom transportforskningen. Därmed utgör den ett viktigt medel för att garantera hög vetenskaplig kvalitet också i resulta- ten från den tillämpade forskningen. ' .

Att finna en lämplig fördelning mellan stöd till å ena sidan tillämpad FoU och å andra sidan långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning hör med den här bakgrunden till de mest centrala avvägningsfrågorna inom transport- forskningen. [ fråga om former för långsiktigt. stöd är det., sotn statsminis- tern tidigare anfört, viktigt att det sker genom uppbyggnad av stabila forskningsmiljöer. Ett exempel på detta är finansiering av tidsbegränsade tjänster inom högskolan.

Jag vill i det här sammanhanget framhålla betydelsen av TFst samord- ningsansvar, som myndigheten ålagts i enlighet med 1984 års forsknings- proposition. TFB lade under våren 1986 fram ett längsiktsprogram som-tar upp frågan om transportforskningens funktion, inriktning på problemområ- den och resursfördelning under de kommande åren.

Det är givetvis angeläget att de statliga forskningsstödjande organens resurser koncentreras till' sådan FoU-verksamhet som har stor samhälls- nytta. Utöver TFB tinns som tidigare framgått flera andra statliga forsk- ningsråd och myndigheter samt forskningsinstitut som stödjer och utför transportforskning. Av TFB:s program framgår emellertid att de största resurserna satsas av det privata näringslivet samt statliga och kommunala verk och myndigheter. '

Mot bakgrund av de förhållandevis begränsade resurser som disponeras för transponforskning är det enligt min bedömning nödvändigt att de statliga insatserna koncentreras till områden och problem som inte löses utan sådan statlig medverkan. Att så är fallet kan bero på att tillämpningen av resultaten ligger långt fram i tiden, att risktagandet för projektet bedöms vara för stort, att andra utvecklingsresurser saknas eller att frågan inte har ett tillräckligt stort kommersiellt intresse. Detta gäller i hög grad långsiktig kunskapsuppbyggande forskning men även den tillämpade forskningen samt utvecklings- och demonstrationsprojekt inom vissa områden.' Inom 'l'Fst ansvarsområde kan exempelvis nämnas kollektivtrafiken, trans- portproblem hos mindre företag, energi- och miljöfrågor, tralikfrågor om äldre och handikappade samt tratiksäkerhetsforskningen. Mot den här bakgrunden är det enligt min mening angeläget att TFB gör insatser inom hela kedjan från långsiktig kunskapsuppbyggande forskning till demonstra- tionSprojckt.

Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen och forskarutbild- ningen har ett nära samband. Därför är det enligt min mening också naturligt att denna typ av forskning till helt dominerande del utförs vid högskolan. Högskolan bör emellertid även ges ökade förutsättningar att medverka i den tillämpade forskningen. ] utvecklingsarbete och demon- strationsprojekt bör t.ex. högskolan kunna medverka när det gäller meto- dikfrågor och utvärdering. ' '

Transportforskningen spänner över ett stort område och kunskaper mås- te tillföras från många olika vetenskapliga discipliner för att transportfrå- gorna skall få en allsidig belysning. Bland 'de vitt skilda ämnesområden

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

som har större eller mindre anknytning till transportforskningen kan näm- nas matematik, statistik, ekonomi, geograli, juridikoch medicin, liksom . olika inriktningar inom beteendcvctenskap och teknik. För många institutioner inom högskolan är transportforskningen emel- lertid en underordnad del av verksamheten. Det finns inom dessa institu- " tioner inte alltid förutsättningar att upprätthålla en kontinuerlig FoU på transportomrädet. Detta leder till problem med att behålla de grundläggan- de kunskaperna och den kompetens i transportfrågor som är nödvändig. Även i de fall transportforskningen är den enda eller dominerande forsk- ningsgrenen uppstår i många fall problem med att upprätthålla en tillräcklig kontinuitet eftersom verksamheten ändå har en förhållandevis blygsam omfattning. . .

Flera faktorer ligger enligt min mening-bakom dessa förhållanden. En bidragande orsak har varit att förutsättningar för en tillräckligt långsiktig planering hittills saknats. Ett annat problem är svårigheterna att rekrytera kompetenta forskare, bl.a. på grund av konkurrens från mera attraktiva tjänster inom framför allt näringslivet. . _

Som statsministern tidigare i dag redovisat föreslås nu kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Det gäller såväl inrättandet av ett betydande antal tjänster i forskarkarriären som åtgärder för att förbätt— ra förhållandena för forskarstuderande och därmed effektivisera forskarut- bildningen.

Genom dessa ökade insatser till långsiktig kunskapsuppbyggande forsk- '

ning bör det enligt min mening bli möjligt att stärka transportforskningen som vetenskapligt fält och långsiktigt höja den vetenSkapliga kvaliteten på - forskningen. Det blir också möjligt att förbättra forskarkompetensen och _ forskningsmiljöerna. Därigenom linns förutsättningar för att tie-grundläg— gande kunSkaperna om samband, metoder m.m. inom transportomrädet kan förbättras.

Bilaga 5 Kommunika— tionstp.-

TFB har som sektoransvarigt samordningsorgan en nyckelroll i det här - sammanhanget. Enligt min mening bör TFB således medverka till den - långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och till en förbättrad forskarkompe— tens genom planering. samordning och prioritering av insatserna. Framför allt gäller det att planera och prioritera verksamheten på ett sådant sätt att forskarnas behov av stabilitet. och kontinuitet i forskningen kan tillgo- doses. Den inriktning mot treårsanslag till långsiktiga kunskapsuppbyg— gande forskningsprojekt och till finansiering av särskilda tjänster för fors- kare vid högskolan som TFB redan tillämpar och kommer att verka för i ökad utsträckning enligt sitt. långtidsprogram är enligt min mening ett viktigt inslagi sammanhanget.

Jag anser att värdet av en inhemsk transportforskning av hög kvalitet är så stort att uppbyggnaden av forskningsresurserna vid högskolanförtjänar en satsning från alla berörda parter. Den i TFB:s program föreslagna inriktningen mot en ökad satsning på stöd till forskning vid högskolan är därför enligt min mening både riktig och nödvändig.

Forskning och i ännu högre grad utvecklingsarbete inom transportområ- det bedrivs, som framgått av min redogörelsei det föregående, i mycket stor omfattning inom näringslivet. Även vissa statliga'myndigheter har

betydande ekonomiska och i vissa fall även personella resurser för detta. Jag bedömer att sådan forskning som bedrivs inom näringslivet normalt kan klara sig utan stöd från de statliga forskningsstödjande organen. Utt'ecklittgs- och demonstrationsprojekt bör dessutom enligt-min me— ning med fördel kunna samlinansieras med avnämarintressen. Sådana projekt kan genomföras genom samarbete med transport- eller tillverkande - företag, statliga forskningsinstitut, branschforskningsorgan "eller kon- sulter. Som nämnts tidigare kan högskolan spela en viss roll även här.

Statliga forskningsstödjande organ har däremot enligt min uppfattning anledning att stödja tillämpad forskning och utvecklingsarbete som utförs vid statliga forskningsinstitut, när dessa är de lämpligaste att utföra forsk- ningen. Detta är naturligt eftersom instituten inte har egna medel för den typen av verksamhet.

Huvuddelen av FoU-resurserna bör mot bakgrund av Vad jag tidigare anfört gå till högskolan i syfte dels att stärka den'långsiktiga kunskapsupp- byggande forskningen, dels att stärka högskolans roll när det. gäller tilläm-i pad forskning. Jag anser dock'att en betydande del av TF B:s resurser även fortsättningsvis bör gå till "övriga forskningsorgan”. Detta innebär attjag anser att den fördelning av resurserna mellan långsiktig kunskapsuppbyg- gande forskning och övrig forskning som föreslås i TFst program och verksamhetsplan är väl avvägd och bör kunna ligga till grund för inrikt- ningen av verksamheten under den kommande treårsperioden.

Jag har tidigare behandlat olika faktorer som kommer att'ha stor betydelse för transportsystemcts utveckling på 1990—talet. Jag har 'därvid också understrukit betydelsen av att 'som-grund för olika åtgärder ha en effektiv transportforskning. Kraven på TFB som ansvarigt sektorsorgan för trans- portforskningen kommer mot denna bakgrund att öka under de närmaste åren. FoU-insatserna måste därför ytterligare effektiviseras och koncen- treras till de områden som väntas få störst betydelse för transportsektorns framtida utveckling. '

Ett område som i enlighet med vadjag tidigare anfört måste ges en högre prioritet under de närmaste åren gäller trafikens effekter på miljön och-hur de skadeverkningar som följer därav'skall kunna begränsas. Jag vill gärna utveckla motiven för detta ytterligare: '

Naturvårdsverket har i samarbete med bl.a. TFB utarbetat ett övergri- pande forskningsprogram för miljöområdet, Forska för bättre miljö. Med utgångspunkt i detta pågår för närvarande utarbetande av ett konkret" forskningsprogram, som skall ligga till grund'för' TFB:s framtida inriktning av l'orskningsinsatser mot detta område. Enligt TFB finns flera skäl för en intensifterad FoU-verksamhet. ' Utsläppen av luftföroreningar såsom kväveoxider, svavel, sot och stoft från industrin har minskat de senaste åren, vilket lett till en förskjutning i föroreningsbilden. I dag är samfärdseln den dominerande inhemska för- oreningskällan särskilt i större tätorter. Även när det gäller försurning och tjärreffekter av luftföroreningar är trafikenav stor betydelse. I" Västeuropa '-

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

svarar transportsektorn för mer än hälften av utsläppen av kväveoxider och kolväten. Många människor störs också av buller från bilar, flygplan och tåg, särskilt de som bor nära vägar, flygplatser oehjärnvägslinjer.

Av TFB:s redovisning framgår således att trafiken kan ge upphov till skadeverkningar på miljön av betydande omfattning. Jag vill därför under- stryka betydelsen av ökad forskning på detta område. Detta är också en direkt följd av vad jag tidigare anfört beträffande behovet av ökade miljö- hänsyn inom ramen för l990—talets trafikpolitik. Jag finner det således nödvändigt att en ökande andel av transportforskningens resurser och intresse inriktas mot detta område under de kommande åren. Det är också av stor vikt att ett forskningsprogram färdigställs och att TFB:s långtids- program så snart som möjligt kompletteras och konkretiseras med rikt- linjer för miljöforskning. Jag vill därvid betona vikten av ett fortsatt samar- bete med bl.a. naturvårdsverket i dessa frågor.

Inom forskningsprogrammet Energiteknik för tranSporter pågår i samar— bete mellan STU och TFB forskning och utveckling med miljöanknytning, t. ex. i fråga om sänkning av emissioner genom motortekniska åtgärder och konvertering till andra drivmedel och energibärare. I det sammanhanget kan nämnas att energiforskningsutredningen (EFU) föreslagit att TFB:s energiforskningsaktiviteter bör integreras i beredningens allmänna pro- gram för transportforskning. Jag återkommer till detta under avsnittet Anslagsfrägor för budgetåret 1987/88.

Den forskning som TFB i dag stödjer, och som beredningen enligt sitt långtidsprogram avser att prioritera, är inriktad mot områden som även fortsättningsvis har stor aktualitet. Forskning kring effektiva transporter, t.ex. materialadministration och kombitratik, kollektivtrafik och trafiksä- kerhet är ämnen som jämte miljöfrågorna och frågan om hur transportsys- temet kan bidra till förbättrad regional balans även fortsättningsvis bör prioriteras. T.ex. ställer den fortgående omstruktureringen av näringslivet även i fortsättningen stora krav på FoU om godstransporter.

Jag vill i det här sammanhanget särskilt ta upp frågan om FoU kring kollektivtrafikens fortsatta utveckling.

TFB disponerar sedan sin tillkomst år l984 medel som dåvarande kollek— tivtratikberedningen (KTB) år 1982 tillfördes genom engångsanslaget ”Åt- gärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik". Anslaget tillkom som en del av en nän'ngspolitisk satsningmot bakgrund av behovet av utveckling av kollektivtrafiken och har använts för att bidra till investeringar och utvecklingsarbete avseende främst ny teknik inom kollektivtrafikområdet. Bland de projekt som via medel från detta anslag kunnat genomföras kan nämnas försök med modern energibesparande och miljöinriktad motorteknik för bussar och med förbättrad tratikinformation genom utnyttjande av ny teknik.

Engångsanslaget omfattade totalt 40 milj. kr. och har tillsammans med de årliga anslagen gjort att TFB under sina första verksamhetsår kunnat arbeta med en total medelsram på över 40 milj. kr. per år.

Vid ingången av budgetåret 1987/88 beräknas 9,5 milj. kr. återstå av anslaget. Med hjälp av utnyttjande av dessa återstående medel kan således den avsedda satsningen på kollektivtrafikforskning och utveckling fortsät-

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

ta ytterligare ett budgetår. Enligt TFB:s bedömning kommer medlen från cngångsanslaget att vara förbrukade vid utgången av budgetåret 1987/88. Mot bakgrund av detta har TFB i sin anslagsframställning för 1987/88 begärt ett nytt engångsanslag på 30 milj. kr. Anslaget avses förbrukas i en takt av IO milj. kr. per år under tre år. Om inte nya medel tillskjuts har TFB redovisat att en långtgående ambitionssänkning blir nödvändig. Bl. a. skulle utvecklings- och demonstrationsprqiekten drabbas.

Jag anser det viktigt att forskning och utveckling inom kollektivtrafik- området även fortsättningsvis kan bedrivas på en hög nivå. Detta är inte minst nödvändigt med tanke på de kollektiva transportmedlens fördelar från miljösynpunkt. Forsknings- och utvecklingsverksamhet är dessutom nödvändigt på en lång rad andra områden, t. ex. modell- och metodutveck— ling för trafikplanering, fordonsfrågor kring komfort, energiåtgärder, kost- nadseffektivitet och trafiksystem, trafikinformation med ny teknik samt åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken till de äldres och handikappades krav.

I ett läge där miljöaspekterna och då inte minst föroreningarna från biltrafiken bör få allt större tyngd inom transportforskningen är det enligt min mening vidare naturligt att forskning kring järnvägens roll i transport- systemet ges ökad prioritet. Genom det järnvägspolitiska beslutet är. 1985 fastslogs att det järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet borde få en större andel av de totala FoU—resurserna inom tranSportsek- torn. Detta bör enligt min mening fortfarande gälla som utgångspunkt för prioriteringen inom transportforskningen. SJ hade, fram till år 1985, i det närmaste finansierat all den jämvägsforskning som förekommit.

TFB och STU har tillsammans med SJ genomfört en behovsinventering av FoU-behoven inom järnvägsområdet. Denna inventering visade att behovet är mycket omfattande.

De övergripande frågeställningar som berörs gäller förutom järnvägens roll i transportsystemet bl.a. järnvägens samhällsekonomiska kostnader. Olika organisationstypers inverkan på effektivitet tas upp till behandling liksom metoder för samhällsekonomiska bedömningar. Olika marknads— aspekter kring t.ex. konkurrens är ett annat viktigt område liksom frågor kring själva produktionen av järnvägstrafik, t.ex. samordning och trafik- planering m.m. Möjligheterna att utveckla kombitrafiken kan ses som ett exempel på detta. Andra angelägna FoU—områden som tas upp är fordons- teknik t.ex. framdrivningssystem, samt banteknik. Passagerarkomfort, slitage, datorstyrning liksom informationssystem och säkerhet tas också upp i programmet. Detsamma gäller frågan om utbildning på järnvägsom— rådet.

Sedan behovsinventeringen avslutats har TFB i samarbete med STU, SJ och VTI till regeringen redovisat de närmare prioriteringar av FoU—verk- samheten inom järnvägsverksamheten som man avsett göra samt preci- serat ansvarsfördelningen mellan de olika inblandade organen. TFB har i uppgift att samordna insatserna även när det gäller FoU på järnvägsområ- det.

För att den på området önskvärda FoU-verksamheten skall komma till Stånd krävs självklart en samverkan mellan flera parter. SJ har ett stort

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

ansvar för den FoU-verksamhet som är kommersiellt motiverad för järn- vägsföt'etaget. lndustn'n oeh S'l'U har huvudansvaret för den industriinrik— tade FoU-verksamheten. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom området är i första hand en angelägenhet för de forskningsstödjande och de forskningsutförande organen, dvs. STU. TFB, VTl och högskolan. Det är därvid de FoU—stödjande organens uppgift att främst satsa på projekt som tar upp de långsiktigt samhällsintressanta problemen.

SJ har ett av statsmakterna uppStällt iörelagsekonomiskt mål. För "att detta mål skall kunna nås måste SJ se till att järnvägen ytterligare utveck- las och görs konkurrenskraftig. Detta gäller inom såväl tekniska som ekonomiska/administrativa områden. SJ har alltså i första hand ett ansvar för att initiera sådan forsknings— och utvecklingsverksamhet som företaget anser vara löretagsekononiiskt intressant.

FoU-verksamhet ger emellertid ofta — inte-bara på järnvägsområdet effekt först på längre sikt. Jag vill understryka att detta för SJ:s del inte får innebära att kraven på kortsiktig företagsekonomisk lönsamhet inverkar hämmande på FoU-insatserna. På detta område är det i stället naturligt att kraven på lönsamhet ses i ett'något längre perspektiv än vad som normalt kännetecknar SJ:s verksamhet.

Ett av S'l'Uzs delområden är transporttcknik, vilket omfattar teknisk FoU i samband med tillverkning och drift av transportmedel för externa ' transporter av gods och personer. Det består av fyra underomräden varav ett avser spårfordon. Inom detta område är STU:s verksamhet fokuserad på långsiktig kunskapsutveckling med vissa inslag av'tcknikutveckling. Min bedömning är att STU:s verksamhet är av stor betydelse för att kunna ge det järnvägsoricnterade FoU-arbetet den ökade betydelse som förut- sattes i 1985 års järnvägspolitiska beslut. Det är därför angeläget att STU överväger möjligheterna att ge ökad prioritet åt detta FoU-område. '

För att forSkningen kring järnvägen skall få den ökade roll som'förut- sattes i 1985 års järnvägspolitiska beslut är det vidare enligt min mening angeläget att järnvägsfrågorna fortsättningsvis kan utgöra ett eget FoU- område inom ramen för TFst verksamhet. Sådana frågor som enligt min mening i första hand bör behandlas berör dels järnvägens förutsättningar och funktion som en del i det totala transportsystemet, delsjärnvägens roll i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av stor betydelse är härvid samspe- let mellan järnvägen och övriga transportmedel när det gäller person- och godstransporter samt trafiksäkerhet.

Min bedömning är att den av mig förordade inriktningen av FoU-insat- serna med en ökad vikt vid miljöfrågorna'och järnvägsforskningen kräver att ökade resurser tillförs TFB. Ökade resurser skulle också ge möjlighet till en fortsatt prioritering av forskning som underlag för kollektivtrafikens fortsatta utveckling. En nivåhöjning av anslaget till TFB bör lämpligen tidsmässigt komma när det tidigare cngångsanslagct för kollektivtrafik vid TFB är förbrukat. Jag anser därför att höjningen bör införas fr.o.m. budgetåret 1988/89. Sammantaget bör anslagsn'ivån detta budgetår höjas med 2.5 milj. kr. efter sedvanlig uppräkning av I9S7/88 års anslag. Jag återkommer till anslagsfrågorna för budgetåret [987/88.

Som statsministern tidigare idag anfört föreslår regeringen nu en sats-

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

ning på högskolans basorganisation. Mot bakgrund av kollektivtraiikens betydelse för miljön speciellt i storstäderna och att det tidigare engångs— anslaget till 'l'FB för forskning och _utveckling kring dessa frågor nu är förbrukat, anserjag att det är viktigt att kollektivtrafikforskningen ierfor- derlig utsträckning får en plats i högskolans basorganisation. Chefen för utbildningsdepartementet avser därför, som han senare i dag kommer att redovisa. att senare föreslå regeringen att ge universitets- och högskoleäm- betet i uppdrag att ta fram ett program för uppbyggnad av kompetens för forskarutbildning och forskning rörande kollektivtrafik i storstäder inom högskolan. För att uppnå avsedd effekt är det enligt min mening sannolikt nödvändigt att insatserna på området koncentreras till vissa orter och högskolor. Min bedömning är att de insatser söm jag här redovisat, dels beträffande TFB, dels högskolan. sammantaget kommer att leda till i princip oförändrad nivå på FoU-verksamheten inom transportsektorn.

Genom 1985 års järnvägspolitiska beslut slogs fast att VTl skulle utveck- la kompetens för att kunna bedriva FoU-verksamhet även på järnvägsom- rådet. Sammanlagt ] milj. kr. per år anslogs för denna forskning. ] sam- band med behandlingen av den järnvägspolitiska propositionen underströk riksdagen att det var avstor vikt att det järnvägsorienterade FoU-arbetet fick en vidgad omfattning. Riksdagen förutsatte också att all den erfaren- het och kompetens som finns hos såväl VTl som SJ effektivt skulle tas tillvara i ett nära samarbete dem emellan.

Under åren 1985—l986 har SJ och VTI gemensamt utarbetat ett detalje-I rat forskningsprogram för järnvägs-FOU vid VTI. TFst grundläggande program har därvid fungerat som utgångspunkt. Programmet innehåller ett stort antal prioriterade projekt fördelade på forskningsområden.

Det är enligt min mening naturligt attjärnvägsforskningen vid VTl styrs ' av VTI:s nuvarande kompetensprofil. Med VTI:s och SJ:s forskningspro- gram som grund, är det naturligt att söka sådana projekt, som dels är av vikt för SJ, dels är av den arten att VTI:s kompetens kan utnyttjas. Härigenom kan målet att uppnå samordningsfördelar mellan VTI:s forsk- ning inom vägområdet och en ökad järnvägsforskning tillgodoses. Huvud- inriktningen bör således ligga på teknisk FoU även beträfl'andejärnvägs- forskningen.

En förutsättning för detta är att resurstilldelningen kan hållas på en nivå som ger järnvägsforskningen vid institutet nödvändig stabilitet och långsik- tighet. En nivåhöjning av de medel som VTI disponerar för egen FoU inom järnvägsområdet bör därför enligt min mening ske med 0,5 milj. kr. per år fr.o.m. budgetåret l987/88. De sammanlagda medel som anslås över stats- budgeten kommer därmed att uppgå till 1,6 milj. kr. per år'i l987 års penningvärde. Det torde härutöver ligga i SJ:s intresse att bidralmed resurser för att åstadkomma en sådan inriktning och omfattning på den tillämpade forskningen vid institutet att den tekniska utvecklingen av järnvägssystemet kan påskyndas. Enligt vad jag erfarit räknar SJ med att inom ramen för sitt utvecklingsarbete satsa ungefär motsvarande belopp under budgetåret l987/88 på olika säkerhetsmässigt och företagsekono- miskt angelägna projekt vid VTl. Jag räknar med att SJ även fortsättnings- vis skall kunna bidra till VTI:s järnvägsforskning. Min bedömning är att

Bilaga 5 . Kommunika- tionsdcp.

den nivå man därigenom när är en förutsättning för att teknisk utvecklings- och experimentverksamhet snabbt skall komma igång med utgångspunkt från det forskningprogram som VTI och SJ gemensamt utarbetat. Jag återkommer till detta under avsnittet Anslagsfrägor för budgetåret l987/88.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att. ]. godkänna vad jag anfött beträffande den fortsatta inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transportsektorn, 2. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar som jag har angett i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

I prop. 1986/87:100 (bil. 8 sid 153) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1987/88 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

I 1. Statens väg- och traftkinstitut 1000 kr. I 2. Bidrag till statens väg- och traftkinstitut 3501 1000 kr. I 3. Statens väg- och traftkinstitut: Utrustning 500000 kr. I 4. Transportforskningsberedningen 26 853 000 kr.

Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor liksom frågan om solmätning vid SMHI. ' '

Sjätte huvudtiteln l. Transportforskning

1 1. Statens väg- och trafikinstitut

1985/86 Utgift 1000 1986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag 1000

I 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1985/86 Utgift 34441000 Reservation 482000 l986/87 Anslag 35011000 1987/88 Förslag 367l3000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet, dels systematisk informations- och doku- mentationsverksamhet rörande sådan verksamhet, att sprida information

Bilaga 5 Kommunika- lionsdep.

om de resultat som nåtts i arbetet och samverka med universitet och högskolor för att främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet.

V'I'I leds av en styrelse. I denna ingår institutschefen och fem andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisa- tionerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 200 personer. Institutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning, en trafrkant- och fordonsavdelning, en trafrkavdelning samt en driftavdcl- ning. Verksamheten är för närvarande indelad i fyra olika program, nämli— gen tratiksystem, väg, trafikant och fordon samt myndighetsuppgifter.

VTI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudge- ten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudge- ten avser att täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedlen används huvudsakligen för att. höja kunskapsnivån och förändra kunskapsproftlen så att institutets attraktionskraft som uppdrags- myndiglret minst bibehålls samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda att satsa egna resurser. Till grund för VTI:s verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s. k. ramprogram.

VTI:s anslagsframställning

Institutet föreslår i sin anslagsframställning att anslaget I 2. (Bidrag till VTI) räknas upp med 5 % (1,3 milj. kr.) vad avser medlen för egen IioU och bibehålls oförändrat vad avser myndighetsuppgifter.

Institutet redovisar även ett besparingsaltcrnativ innebärande ett tre— årigt huvudalternativ med I % real nedskärning kommande budgetår. VTI avvisar dock detta alternativ. Skälen för detta är följande. Institutet har under en tidigare period fått vidkännas reala nedskärning— ar av bidragsanslaget genom att huvudförslaget har tillämpats. Uppre- pad tillämpning av huvudförslaget kommer enligt VTl på sikt ofelbart få konsekvenser för ekonomin och den vetenskapliga standarden. Institutets attraktivitet på uppdragsmarknaden är till stor del beroende av den vetenskapliga kompetens som kan byggas upp. Behovet aven stark egen FoU accentueras också 'av att det enligt alla erfarenheter krävs en väl etablerad och erkänd forskning för att uppdragsgivare över huvud skall anlita institutet. — 80 % av institutets uppdragsgivare består av statliga myndigheter, vilket medför att besparingarna inom den offentliga sektorn tenderar att slå dubbelt mot V'I'I. Förutsättningarna för en snabb ökning av uppdrags- verksamhctcn bedöms också vara begränsade av denna anledning. — VTI har i egna analyser visat att möjligheterna att bibehålla nuvarande uppdragsvolym är betydligt bättre vid oförändrade eller ökade anslag än vid en tillämpning av huvudförsla'get. Bidragsanslagets storlek har säle- des även direkt inverkan på VTI:s resultat. Ett minskat anslag kan därför på sikt komma att. ge upphov till ett negativt rörelseresultat som måste täckas i efterhand.

Bilaga 5 Kommunika— tionsdcp.

Skälen för den av institutet förordade anslagsökningen för egen FoU är det av regeringen är [985 (prop. 1984/85:114) givna uppdraget till VTI att även bedriva FoU på järnvägsområdet. .lnstitutet har. för detta ändamål disponerat 1000000 kr. för budgetåret l985/8_6 och 1050000 kr. för inneva— rande budgetår. För att regeringens intentioner om en kunskapsuppbygg- nad genom järnvägsforskning skall kunna genomföras krävs enligt VTI en förstärkning och breddning av VTI:s kompetens. En ökning av anslaget till egen l oU skulle enligt VTI ge sadana möjligheter.

Institutet föreslår 1 sin anslagsframställning även en höjning av institu-' tets rörliga kredit från 3 till 5 milj. kr.

Föred ragandens överväganden

I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna ändringen. ' '

l986/87 - - Beräknad ändring . . . . 1987/88 Föredraganden '

Personal 198 0 Kostnader (tkr.) ' Myndighetsuppgifter 8904 + 306 Egen FOU 26107 + | 396 FoU-uppdrag 35000 -I-60()0 Div. försäljning . 2000 + 800 Totalt 72011 +8502 Intäkter , . Anslag myndigheten 8904 . + 306 Anslag egen FoU 26107 + | 396 Summa anslag 35011 . ' +1702 FoU på uppdrag 35000 +6000 Div. försäljning ' . 2000" + 800 Totalt ' ' 72011 +8502

VTI har under de tre senaste budgetåren undantagits från tillämpning av huvudalternativet beträffande bidragsdelen. För budgetåret 1987/88 be- dömer jag emellertid situationen för VTI vara sådan att huvudalternativet

efter en pris— och löneomräkning av anslaget med sammanlagt ll. milj. kr. Jag förutsätter härvid att vägverkets uppdragsfo'rs'kning hos VTI som utgör ' cirka hälften av den totala uppdragslorskn'ing'en vid institutet bibehålls på fortsatt hög nivå

Som framgått' av tidigare avsnitt föreslar jag att miljöfrågorna ges en ökad tyngd inom transportforskningen. Som en följd härav har" även forsk- ning inom järnvägssektorn getts en hög prioritet. Genom 1985 årsjärnvägs- politiska beslut fick VTI riksdagens uppdrag att bygga upp en kompetens för detta ändamål. Jag anser i likhet med vad som anfördes i denjärnvägs-

politiska propositionen att V'I"I inom ämnesområdet vägtrafik har en vär-

. Bilaga 5

Kommunika- tionsdcp.

defull kunskapsbas som i vissa delar bör kunna utnyttjas även för forsk- ning inom järnvägsområdet. .

VTl har tillsammans med 5] under är l986 lagt fram ett program för hur järnvägsforskningen vid institutet skulle bedrivas och inriktas. Jag anser, mot bakgrund av vad jag tidigare anfört om järnvägsl'orskningcns ökade betydelse, att det är av stor vikt att den i programmet beskrivna forskning— en kommer till stånd utan dröjsmål. För att möjliggöra tillräckligt omfat- tande studier, teknisk försöksverksamhet m. m. krävs emellertid som jag tidigare redovisat en utökning av resurserna i förhållande till de 1050000 kr. som disponeras för innevarande budgetår. Jag föreslår därför en nivåhöjning på 500000 kr. på anslaget I 2 utöver uppräkning till 1987/88 års nivå. Som jag tidigare anfört räknar SJ med att därutöver satsa ungefär motsvarande belopp förjärnvägsforskning vid VTI under budgetåret I987/ 88. Vid den nivå som man därvid uppnår anserjag attjärnVägsforskningcn vid institutet kan ges nödvändig stabilitet och långsiktighet och med en inriktning som möjliggör att tekniskt utvecklingsarbete kan påbörjas. Lik- som vad gäller TFB bör forskning kring järnvägsfrågorna enligt min me- ning fortsättningsvis utgöra ett särskilt delprogram.

Beträffande institutets förslag att den rörliga krediten skulle höjas från 3 till 5 milj. kr. vill jag anföra följande. Det nuvarande .kreditbel0ppet fast-: ställdes vid halvårsskiftet 1979. Sedan dess har verksamhetens omslutning vid institutet ökat med närmare 40 milj. kr., vilket ungefär motsvarar en fördubbling i förhållande till budgetåret 1978/79. Mot bakgrund av detta bör enligt min mening den av VTI föreslagna höjningen bifallas. .

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. till Simms väg- och trafikinxtitut för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. till Bidrag till statens väg— och trafikinstitul för budgetåret ' 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 36713000 kr., 3. bemyndiga regeringen att godkänna att den rörliga krediten för statens väg- och trafikinstitut höjs till 5 000000 kr.

I 3. Statens väg— och trafikinstitut: Utrustning

1985/86 Utgift 449000 Reservation _ 272000 l986/87 Anslag 500000 ' 1987/88 Förslag 500000

Över utrustningsanslaget finansieras utrustningsobjekt vars värde över- stiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre är.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

VTI:s anslagsframställning

För budgetåret 1987/88 begär institutet ett oförändrat utrustningsanslag om 500000 kr. Anslaget bedöms som tillräckligt med hänsyn till att en del av det totala investeringsbehovet avses finansieras med uppdragsmedel.

Föredraganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens väg- och trafikinsritur: Utrustning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsan slag på 500000 kr.

I 4. Transportforskningsberedningen

1985/86 Utgift 32 49l 000 Reservation - 7 843 000 l986/87 Anslag 26 853 000 1987/88 Förslag 31 692 000

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att initiera, planc- ra, samordna och stödja forskning, utveckling och demonstrationsprojekt inom traftk- och transportområdet, i den mån sådana uppgifter inte ankom- mer på någon annan myndighet.

Beredningen består av 21 ledamöter som företräder myndigheter, forsk- ning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Vidare finns ett kansli som består av 14 personer.

Beredningen har utarbetat ett långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa av de forskningsområden som prioriterats i pro- grammet. nämligen övergripande FoU, persontransporter, godstranspor-'

ter och materialadministration samt trafiksäkerhet.

TFst anslagsframställning

Eftersom TFB inte har separata anslag för förvaltning och FoU-bidrag redovisar TFB hela verksamheten i enlighet med regeringens anvisningar för förvaltningsanslag. Det innebär att anslagsframställningen omfattar tre budgetår.

TFB anför i sin anslagsframställning att behovet av statligt stöd till transportforskning är väsentligt större än vad som för närvarande utgår. Såväl inom person- som godstransportsektorn krävs idag stora forsknings- insatser för att samhälle och näringsliv ska kunna utveckla transportväsen- det i riktning mot de mål som finns på området.. såväl miljömässiga, energimässiga, samhällsekonomiska som traftksäkcrhetsmässiga.

Den av TFB bedrivna verksamheten med forskning och utveckling spe— lar här en viktig roll, och ökade insatser krävs inom samtliga i TFst långsiktiga program prioriterade områden. Den långsiktiga kunskapsupp- byggande forskningen inom transportomrädet vid högskolan behöver ock- så ökat stöd från TITB. Ca 1/3 av 'l'Fst medel avses gå till sådana forskningsprojekt och till finansiering av ett lO-tal tjänsterför forskare.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp. Prop. 1986/87 : 80

TFB redovisar i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 dels ett huvudförslag med en 2 % nedskärning i reala termer av resurserna såväl beträffande förvaltnings— som FoU-medlen, dels ett alternativ med en nivåhöjning på FoU-medlen till 35 milj. kr. och ett 'tötalt anslag på 39,96 milj. kr. I detta senare anslag har då även integrerats de medel för energiforskning som hittills tillförts-TFB via industndepartementet (anslag E 12) men som i cnergiforskningsutredningen (EFU 87, SOU 1986:31) föreslås integrerade med TFst övriga medel. TFB har, enligt anslagsframställningen. för avsikt att för förvaltnings- kostnaderna tillämpa regeringens huvudalternativ med en real nedskärning av resurserna med 2 % i enlighet med den plan som fastlades inför budget- året 1986/87. Däremot avstyrker beredningen att huvudalternativet tilläm- pas även på FoU-medlen. En sådan nedskärning skulle enligt beredningen medföra bl. a. att medlen till persontransportforskning mer än halveras jämfört med i dag, varvid särskilt utvecklings- och demonstrationsprojckten drab- bas, att den ytterst angelägna ökningen av resurserna till forskning inom områ- det godstransportcr — materialadministration inte kan åstadkommas, att traliksäkerheten inte kan få de ökade resurser som bl. a. motiveras av att trafikolyckorna ökar och att denjärnvägsinriktade forskningen även i fortsättningen får blygsamma resurser.

TFB har utöver de ovan nämnda anslagen sedan starten haft tillgång till medel från ett engångsanslag avseende "åtgärder för att främja investe- ringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik" (I 19, 1982). TFB begäri sin anslagsframställning att även under budgetåret 1987/88 få disponera åter- stående medel från detta engångsanslag. Enligt anslagsöversikten beräk- nas den ingående reservationen till 9 500000 kr.

Dessa medel beräknas vara helt förbrukade vid utgången av budgetåret 1987/88. Om inte TFB kompenseras för detta kommer enligt TFst mening den av beredningen finansierade transportlbrskningen 'att. i realiteten få vidkännas en avsevärd nedskärning under perioden. Utöver den tidigare beskrivna begärda nivåhöjningen för FoU-verksamheten begär TFB, för att utveckling och demonstrationsprojekt. ska kunna bedrivas i samma omfattning som nu, att ett nytt engångsanslag om 30 milj. kr. beviljas som kan förbrukas i en takt av ca 10 milj. kr./år. ' _

Som ovan nämnts omfattar TFst anslagsframställning tre år. För bud- getåren 1988/89 och 1989/90 begär TFB anslag (inklusiVe nuv. energiforsk— ningsmedel) på 39,9 resp. 39,8 milj. kr. Beredningen hemställer också att den bemyndigas göra åtaganden under anslaget I 4 för budgetåret 1988/89 om 21,0 milj. kr. och 1989/90 om 14,0 milj. kr.

Föredragandens överväganden

! följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna förändringen.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

Beräknad ändring 1987/88

1986/87

Föredraganden

Personal ' 14 0 Kostnader (tkr.)

Förvaltningskostnader 4 801 ' -|- 65 (därav lönekostnader) (3 336) (+ 24) Lokalkostnader 258 '— 5

Bidrag till forskning. utveckling och demonstrationsprojekt 25 594 + 939

Uppdragsforskning ] | 0 Totalt 30 654 +1 039

Inkomster (tkr.)

Anslag I 4 26853 —4 839 Anslag 15 12 3800 —3 800 Ersättning för uppdrag

rn. m. - l ' 0

Totalt 30 654 +1 039

Beträffande TF B:s förvaltningsköstnader godtar jag beredningens för— slag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Jag delar också TFst bedömning om att en tillämpning av huvudförsla- ' get även på anslaget för FoU på ett allvarligt sätt skulle försvåra utveck- ning, utveckling och demonstrationspt ojekt uppl äknas med 35 %.

Beträffande förslaget om integrering av medlen för energiforskning i TFB:s ordinarie anslag l' 4 vill jag anföra följande. Chefenlför miljö— och energidepartcmentet kommer senare i dag" att redovisa ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiom- rådet. För att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnadcn på området kom- mer det att föreslås att vissa delar av programmet överförs till berörda myndigheters basanslag. För TFB föreslas att ll milj. kr. tillförs för cnergiforskningsinsatser under treårsperioden. Jag har" vid min medelbe- räkning för budgetåret 1987/88 tagit tipp 4, 0 milj. kr. för energirelaterad transportsystemfor skning.

Jag delar vidare TFst uppfattning att medlen från det engångsanslag för ' ”åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i" kollektivtra- tiken' som beredningen fått disponera för sin [' ol; utgjort ett viktigt bidrag till TI" B. 5 verksamhet. Jag har inget att erinra mot att de återstående medlen från detta engångsanslag får disponeras av TFB under budgetåret. 1987/88. _ '

Det av beredningen föreslagnalnya engångsanslaget för FoU är jag däremot. vilket framgått av min tidigare redogörelse inte beredd föreslå bifall till. I stället föreslår jag en höjning av ordinarie anslag fr.o.m. budgetåret 1988/89. då medlen från 1982 års engångsanslag beräknas vara helt förbrukade. Höjningen böri enlighet med vadjag tidigare anfört uppgå till 2,5 milj. kr. efter uppräkning av 1987/88 års "anslag till 1988/89 års prisnivå. Jag vill också erinra om vad jag i det föregående sagt om resurs-

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

förstärkningar vid högskolan som avses komma transportsektorn och i synnerhet kollektivtrafikforskningen tillgodo. Betri-iffande beredningens hemställan angående medelsdispositioner för budgetåren ' 1988/89 och 19891'90 har jag inget att erinra mot dessa. Jag bedömer att den -av mig föreslagna nivåhöjningcn ryms inom ramen för dessa medelsdispositioner.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. till 'I'rarzspurfjb:skriingsbereditingen för budgetåret 1987/88 an- visa ett rescrvationsanslag på 31692000 kr.

2. medge att regeringen bemyndigar transportforskningsbered-'

ningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1988/89 och 1989/90 inom en ram av 21000000 kr. resp. 14000000 kr.

K 2 Bidrag till Svetiges meteorologiska och hydrologiska institut

SMHI bedriver viss solmätning inom ramen för sin verksamhet. De mät- stationer som SMHI driver har byggts upp huvudsakligen med medel som ' anvisats för energilorskningsändamå]

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare i dag att redovisa ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forsk- ningsinsatser på energiområdet. För att långsiktigt trygga kunskapsupp- byggnaden på området kommer det att föreslås att vissa delar av program- met överförs till berörda myndigheters basanslag. För SMHI föreslås att ' tre milj. kr. tillförs för solmätning under treårsperioden. Öve1föringen medför att anslaget K 2. bör räknas upp med detta belopp genom en engångsanvisning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen — utöver vad som hemställts i budgetproposi- tionen —- föreslår riksdagen att till Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- mt för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 3 000000 kr.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

Innehållsförteckning

Inledning .................................................... Min syn på de framtida FoU—insatserna inom transportsektorn ..... ]. Transportforskningens roll .............................. 2. Transportforskningens inriktning ......................... 3. Ökade resurser till TFB och VTI ......................... 4. Hemställan ............................................ Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 ........................... I. 'I'ransponforskning ..................................... I ]. Statens väg— och trafikinstitut ............................ I 2. Bidrag till statens väg— och traftkinstitut ................... VTI:s anslagsframställning .............................. Föredragandens överväganden ........................... Hemställan ............................................ I 3. Statens väg— och tratikinstitut: Utrustning ............................................ VTI:s anslagsframställning .............................. Föredraganden ......................................... 14, Transportforskningsberedningen ......................... TFst anslagsframställning .............................. Föredragandens överväganden ........................... Hemställan ............................................ K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hemställan

14 14 14 .14

15 16 17

17 18 18 18 18 19 21 21

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

- Bilagaö Prop.]986/87280

Utbildningsdepartementet Bilaga 6 . Utbildningsdep. Utdrag protokoll vid regeringssammanträdc 1987—02—05

Föredragande: statsråden Bodström och Göransson

Anmälan till proposition om forskning

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström anför.

Inledning

Statsministern har inledningsvis redogjort för vad regeringen anser om den svenska forskningens omfattning, inriktning och organisation. Samman- fattningsvis bör forskningspolitikens olika delar ta sikte på att vidmakthål- la och långsiktigt stärka det vetenskapliga arbetet ämne för ämne inom högskolan.

Vad som därmed förespråkas är att forskningen inom högskolan i väx- ande utsträckning bör bedrivas på eget programansvar. Synpunkten avser såväl teknik och medicin som naturvetenskap och humaniora. Inte heller . är det någon huvudsak varifrån resurserna kommer. Även sådan forsk- ning, som finansieras externt i förhållande till utbildnings— och jordbruks- departementens huvudtitlar, bör i minskande utsträckning utgöras av upp- drag från företags, organisationers, kommuners och myndigheters sida. Oavsett finansiering och vetenskaplig inriktning, bör arbetet inom högsko- lan mera ta sikte på ett långsiktigt och permanent ansvarstagande och mindre utgöras av kortsiktiga och tillfälligt finansierade insatser.

Ansvaret för att svensk forskning och högre utbildning även på längre sikt skall kunna förbli högtstående tillkommer samtliga finansiärer — alltså- inte bara fakulteter och forskningsråd. Den gängse åtskillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning lämpar sig enligt min mening mind- re väl för att understryka betydelsen härav. I det syftet begagnar jag mig här av en delvis annan terminologi. Den av mig-utnyttjade distinktionen mellan arbete på eget programansvar och uppdragsforskning tar sikte på vad som främjar högskolan som kritisk och kreativ arbetsmiljö. Vad jag framför allt vill understryka är att forskning 0eh högre utbildning är en yrkesmässigt och internationellt reglerad verksamhet. Det arbete, som svenska forskare och lärare bcdn'ver, måste kunna mäta sig med vad de kolleger åstadkommer, som sätter standarden i laboratorier, på sjukhus och inom univcrsitetsinstitutioner världen över. Sä bör vara fallet oavsctt ämnesval och oavsett finansiering. Vare sig det rör sig om grundforskning eller tillämpad forskning är det viktigt, att verksamheten organiseras runt

_ Bilaga 6

ett dominerande inslag av arbete på eget programansvar. Det höjer kvalite— ten också på nppdragsforskningen.

För högskolans vidkommande har regeringens samlade viljeinriktning en dubbel innebörd.- Den ena är att den forskning inom ramen för högskolan, som finansieras av näringslivet, av kommunerna eller från andra än utbild- nings- och jordbrttksdepartementcns huvudtitlar, i växande utsträckning bör ges karaktären av arbete på eget programansvar. En sådan omoriente- ring bör ske på bekostnad av kortsiktigt arbete på direkt uppdrag av företag, kommuner och myndigheter. Den andra är att lejonparten, 360 milj. kr., av de ytterligare medel. som tillförs forskningen under treårspe- rioden, föreslås förstärka fakultetsanslagen och de forskningsråd, som sorterar under utbildningsdepartemcntet. Vad som därmed uttrycks är att forskarutbildningen, forskarrekrylcringen och arbctsvillkoren för arbetet på eget programansvar bedöms vara de delar av svensk forskning, som särskilt bör främjas.

Grunden för statsministerns sammanfattande bedömning är de krav, som Sveriges ställning i världen bedöms komma att ställa i framtiden. Satsningen på att samtidigt och i växande utsträckning kunna kombinera de egenskaper, som utmärker en konkurrensutsatt ekonomi och ett avanå cerat välfärdssamhälle, leder till ett'tilltagande vetenskapsberoende. Ju svårare problem vårt samhälle kommer att. ställas inför, desto mer kommer att fordras i fråga om forskning på eget programansvar, högtstående fors- karutbildning och rekrytering av kvalificerade lärare för såväl högskolan själv SOm för annan utbildning och spridning av vetenskapligt grundad kunskap inom samhället i dess helhet. .

I det följande kommer jag att redovisa preciserade förslag till ökning av berörda anslag inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för” perioden 1987/88—1989/90. Genom att resursförstärkningarna nu redovisas för hela treårsperioden förbättras myndigheternas möjligheter att. planera verksamheten avsevärt. Likaså kommer-arbetet med anslagsframställning— ar för de närmaste budgetåren att kunna kraftigt förenklas.

Myndigheterna bör dock vid sin planering lämna visst utrymme för eventuella åtgärder, som regering och riksdag med anledning av nu ej förutsebara faktorer kan komma att besluta om.

De medelsförstärkningar som till följd av denna proposition kommer att stå till myndigheternas förfogande" skall "täcka samtliga kostnader för be- rörd verksamhet, dvs. även sådana kostnader som normalt inte bestrids från de anslag varunder medlen anvisas. Skulle kostnader av detta slag, t.ex. lokalkostnader och vissa kostnader i samband med kliniska tjänster, uppstå skall berörda myndigheter täcka även dessa genomomfördelningar eller på annat sätt. Jag vill i detta sammanhang erinra om att enligt förord- ningen om externt finansierad verksamhet inom högskolan de statliga sektorsorgancn skall erlägga lokalkostnader, när den av dem finansierade verksamheten inte ryms inom befintliga lokaler.

Min presentation av förslagen görs mot bakgrund av vissa uppgifter om nuläget samt ett angivande av vissa principiella utgångspunkter för utveck- lingen av fakulteter och forskningsråd på längre sikt. Därefter redogörs för vissa särskilda frågor (fakultetsprogram, forskarutbildningen, rekrytering

Utbildningsdep.

till lärartjänster inom högskolan, forskningsmiljön, forskningsetik, littera- Prop. 1986/87:80 turförsörining, samverkan mellan högskola och näringsliv, 'vissa prioritera- ' de områden m.m.). Slutligen redovisar jag mina förslag till anslagsberäk- Bilaga 6 ningar. Utbildningsdep. Innevarande budgetår anvisas sammanlagt 2,9 miljarder kr. — ungefär en tredjedel av den totala statliga FoU-satsningen — till forskning och forskarutbildning under utbildningsdepartementets huvudtitel. innevarande budgetår fördelar sig medlen till forskning och forskarut- bildning inom högskolan mellan fakultetsområdena enligt följande.

F akulretsanslag budgetåret I 986/87 milj kr 500

450

400

350 300 250 200 150 lOO

50

. _ fakultet hum teol Jur samh med odont tarm mat tekn tema

De sammanlagda medlen till fakulteter och forskningsråd inom utbild— Prop. 1986/87:80 ningsdepartementets verksamhetsområdc fördelar sig innevarande budget- år enligt följande. Bilaga 6- Utbildningsdcp. Fakultets— och fors/(ningsrådsanslag budgetåret ] 986187. Fördelning på områden mil ] kr 1200 "|!

lOOO

800

Rädsmedel

600 . Fukultetsmedel

400

200 i

0 humaniora - medicin matematik och teologi qdontologi "alUfVetenskap jurldlk farmaci . teknologi samhallsvetenskao

Innevarande budgetår fördelar sig fakultetsanslagen mellan högskoleen- heter och fakultetsomräden på följande sätt.

Fakultetsnnslagen budgetåret 1986/87. Fördelning på högskoleenheler och jizktl/tetsområden

miij l'r

dill-J T

Ei hum/sam

med/odont & mat/nat ! . tema

nogskoleennet

US KTH Kl UU ULi UL UG CTH UUm HL

tiS=universitetet i Stockholm. KTH=tekniska högskolan i Stockholm. K1=ka- rolinska institutet, UU=univcrsitetet i Uppsala. ULi=universitetet i Linköping, Ul,=universitctct i Lund. UG=univcrsitetet i Göteborg, CTI-I=Chalmers tek- niska högskola. UUm= universitetet i Umeå. HL= högskolan i Luleå.

Bilaga 6

Sveriges andel av världens samlade forskning är liten. Den brukar upp- skattas till ungefär en procent av de totala insatserna. Kvalitativt är de svenska insatserna mer framträdande än vad den kvantitativa andelen anger. Inte minst gäller detta för arbete på eget programansvar. De utvär- deringar som gjorts inom olika ämnesområden har så gott som genomgåen- de givit en mycket positiv bild.

V årt lands litenhet mäste generellt kompenseras genom en högre kvalitet i allt vad vi företar oss liksom av en högre utbildningsnivå för befolkningen i dess helhet. Samtidigt är våra ambitioner i kulturellt och socialt avseende påfallande höga. Frågor rörande högskolans personal, materiella utrust- ning och institutionella inramning ter sig mot den bakgrunden särskilt angelägna. Det är en viktig uppgift för regering och riksdag att säkerställa. att vi också under kommande decennier har tillgång till bästa möjliga forskning och utbildning på rimlig bredd inom de områden, som under överskådlig tid kommer att dominera utvecklingen internationellt.

Huvuddelen av det svenska arbetet på eget programansvar bedrivs i dag vid institutioner inom högskolan parallellt med grundläggande högskoleut- bildning. Samma personer arbetar i stor utsträckning inom båda verksam- hetsområdena. Den nya lärartjänstorganisationen för högskolan ger ökade möjligheter härtill. Enighet råder om att den nära kontakten har stora fördelar både för forskningen och för utbildningen. Det är av stor betydelse för all högskoleutbildning, att den ges av lärare som har nära kontakt med forskning och att dessa kan förmedla kunskaper på grundval av hur de olika ämnena utvecklas intemationellt. Förstärkningar inom forskning och forskarutbildning kommer därför att bidra till en kvalitetshöjning också av den grundläggande utbildningen. Högskoleutbildningen är och förblir den viktigaste kanalen för att föra ut forskningsresultat i praktisk tillämpning - för att inte tala om den nyrekrytering, den stimulans och det ständiga ifrågasättande som de studerande bidrar med.

Resurser måste avsättas i sådan omfattning att undervisning och forsk- ning kan utvecklas på allt större bredd. Samtidigt kommer enligt min bedömning allt högre krav att ställas. Detta riktar uppmärksamheten gent- emot den miljö i vilken personalen arbetar och de studerande görs delakti- ga i den internationella vetenskapliga utvecklingen. Jag är övertygad om att i den mån förhållandena för lärare och studerande förbättras går ut- vecklingen i en mer positiv bana också i andra avseenden.

Statsministern har tidigare redovisat den utvärdering av den svenska forsknings- och teknikpolitiken som gjorts i OECD:s regi. Utvärderarnas bedömning av den svenska forskningspolitiken var övervägande positiv. Vissa förbättringar inom högskolan föreslogs dock, framför allt vad gäller forskarutbildningen. Utvärderingen har utgjort ett värdefullt underlag för mina förslag i denna proposition.

Mina förslag till resursförstärkningar under den kommande treårsperio- den avser framför allt forskamtbildningen, forskarrekryteringen, forsk- ningsmiljön inom högskolan samt forskningsråden. Insatser görs också inom vissa prioriterade forskningsområden.

Inledningsvis villjag helt kort presentera huvuddragen i förslagen. Inom forskarutbildningen finns i dag en rad problem. Examinationen är

Utbildningsdep.

Bilaga 6

låg och studietiderna är långa. Genomsnittsåldern för de examinerade är hög. Kraftfulla åtgärder krävs för att öka effektiviteten. De normer som tidigare angivits av regering och riksdag i fråga om bl.a. behörighet, urval, studietid och examination bör ligga fast. Den principiella inriktning, som angavs genom 1969 års forskarutbildningsreform, förutsätter att de lokala högskoleorganen tar det direkta ansvaret för utbildningens konkreta ut- formning och genomförande.- Framför allt gäller detta institutionerna. Stu- derande får i fortsättningen antas till forskarutbildningen endast om de kan bedriva denna under godtagbara villkor vad beträffar handledning, arbets- miljö och studiefinansiering. Den nuvarande situationen i vissa ämnen, med ett stort antal Iågaktiva studerande och låg examinationsfrekvens, måste förändras. Institutioner och fakultetsnämnder bör ta ansvar för att forskarutbildningens dimensionering anpassas till resurserna och att en effektivare ordning etableras.

Mina förslag avseende förstärkningar inom forskarutbildningen innebär framför allt förbättringar av studietinansieringen. Utbildningsbidragen för doktorander höjs med 10 procent. Det innebär en uppräkning av utbild- ningsbidragens belopp med 8080 kr. per år från nuvarande 80796 kr. till 88876 kr. Medel anvisas för att möjliggöra en successiv övergång från utbildningsbidrag till doktorandtjänster. :Under den kommande treårs- perioden kommer härigenom minst ca 700 nya doktorandtjänster att kunna inrättas inom ramen för-fakultetsanslagen. Som statsministern tidigare redovisat har affärsbankernas styrelser beslutat föreslå att medel för i första hand utrustning ställs till förfogande för den kommande treårsperio- den. Detta bör bli av betydelse även för doktorandernas arbetsvillkor.

I det följande kommer jag vidare att föreslå att medel anvisas för nya tjänster som forskarassistent. De nytillkommande tjänsterna medför bl.a. att resurserna för forskarhandledning ökar och bidrarhärigenom till att förbättra förtitsättningarna för en effektiv forskarutbildning. De nya tjäns- terna bidrar givetvis också till att ge bättre arbetsmöjligheter för de dokto- rander, som efter avlagd examen vill fortsätta sin verksamhet inom hög- skolan. Härigenom ges en väsentlig stimulans till många forskarstuderande att fullfölja sin utbildning'inom rimlig tid.

Jag kommer också att föreslå en viss förstärkning av de allmänna basre- surserna för arbetet inom institutionerna. Även denna förstärkning bör i huvudsak användas för åtgärder som kan förbättra arbetssituationen för doktorander och yngre lärare. Åtgärder som" kan vara aktuella i detta sammanhang är finansiering av utrustning, resor, deltagande i konferenSer, inbjudan av gästföreläsare etc.

Mina förslag syftar vidare till att förbättra rekryteringen av lärare och- forskare vilket främjar utvecklingen av högskolan. näringslivet och förvalt- ningen på längre sikt.

Utbyggnaden av universiteten under senare delen av 1960-talet och första hälften av 1970-talet medförde en kraftignyrekrytering av främst yngre lärare och forskare. Äldersprofilen blev härigenom sned med många unga och relativt få äldre befattningshavare. Sedan dess har utbyggnaden minskat, vilket på sikt kan ge upphov till problem i-form av "kollektivt åldrande". Äldersproftlen avviker i nuläget starkt från den ideala: att

Utbildningsdep.

Bilaga 6

högskölans lärare fördelar sig jämnt över åldrarna. Med sikte på 1990-talet och 2000-talet bör en nyrekrytering under senare delen av 1980-talet i första hand ske via forskarassistenttjänstcr. Den typ av sådan tjänst som infördes den 1 juli l986 ger goda möjligheter till vetenskaplig meritering

under fyra är, såväl med sikte på fortsatt arbete inom högskolan som med . tanke på skilda former av kvalificerat arbete inom näringsliv och förvalt- ning. Nya sådana meriteringstjänstcr tillkommer inom alla fakultetsområ- den. Särskilt stora blir förstärkningarna inom humaniora, samhällsveten- skap, naturvetenskap och teknik.

Mina förslag innebär vidare att 67 nya tjänster som professor inrättas under treårsperiodcn. De nya tjänsterna inrättas i följande ämnen.

Fakultet/Amnc Högskoleenhct| Budge'tår Det konstnärliga anträdet

Grafik U Um l987/88 Komposition UL 1987/88 Målning U Um 1987/88 Skulptur UG 1987/88 Skulptur UUm 1987/88 'l'extilkonst UG 1987/88 Musikpcdagogik MHS 1988/89 Scenisk gestaltning THS 1988/89 Regi DI 1989/90 Scenisk gestaltning UG 1989/90 Scenisk gestaltning UL ,1989/90 Metallhantvcrk KF [989/90 Textil konst och formgivning KF 1989/90 Humanistisk fakultet Bok- och bibliotekshistoria UL 1987/88 Datorlingvistik UU 1987/88 Iranistik UU 1987/88 Kinesiska UL 1987/88 Laborativ arkeologi US 1987/88 Tyska U Um 1987/88 idé- och lärdomshistoria L'L 1989/90 Litteraturvetenskap UG 1989/90 Teologisk fakultet J udaistik UL 1987/88 Rcligionspsykologi UL 1987/88" Religionssociologi UU 1987/88 Juridisk fakultet Företagsrätt ' UU 1988/89

Samltällsveten.rkaplig fakultet Ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social

historia UL 1987/88 Företagsekonomi UU m - ' 1987/88 Invandringsforskning ., US - - 1987/88 Kommunal ekonomi UU - ' [987188 Journalistik US - l9881'89 Nationalekonomi. särskilt utvärderandc arbetsmarknads- forskning UUm 1988/89 Socialantropologi, särskilt __ utvecklingsforskning ' US ' 1988/89 Oststatsforskning U U 1988/89 Nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknads- ' forskning 2 _ 1989/90' Psykologi, särskilt utveck- . lingspsykologi UUm l989/90

Utbildningsdep. '

Bilaga 6

Fakultet/Ä mne Högskoleenhet' Budgetår

Madicinskfnkultet Klinisk farmakologi UUm l987/88 Medicinsk bctecndevetenskap UU l987/88 Medicinsk teknik KI 1987/88 TranSplantationsbiologi UG 1987/88 Gcriatrisk psykiatri UL 1988/89 Klinisk farmakologi, särskilt

biverkningsforskning ' ' L'U [989/90 Medicinsk rehabilitering, -

särskilt fysikalisk medicin ULi 1989/90 Mutantatisk—natnrvetenskaplig fakultet - . - Matematik US 1987/88 Molekylärhiologi UG 1987/88 Växtbiokemi UL 1987/88 Fysik. särskilt synkrotronljusforskning UL t988/89 Datalogi UUm 1989/90 Teknisk fakultet Elektroniksystemkonstruktion KTH l987/88 Konsumenttcknik CTH l987/88 Kärn kraftsäkerhet KTH 1987/88 Programvaruteknik KTH 1987/88 Verkstadsteknisk automatisering CTH 1987/88 Bebyggelsekvalitet KTH 1988189 Bildbehandling ULi 1988/89 Styrsystem för industriella

utrustningar KTH 1988189 Datalogi HLu 1989/90 Tenntorientemd forskning Hälso- och sjukvården i samhället Ul.,i 1987/88 Tema Barn — ?. tjänster ULi 1988/89 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet ' Kognitionsforskning 1987/88 Retorik _ i 987/ 88

Medicinska forskningsrådet Epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker 1988/89

Naturvetenskapligaforskningsrådet Icke—linjära Optiska egenskaper hos

kondenserad materia 1987/88 Strukturell molekylärbiologi 1987/88 Teoretisk elementarpartikelfysik 1987/88

Institutet för internationell ekonomi Internationell ekonomi — 2 tjänster 1987/88

' Lisäunivcrsitetet i Stockholm, KTH=tekniska högskolan i Stockholm. Kl=karo- linska institutet, Dl=dramatiska institutet. KF=konstfackskolan, MHS=musik- högskolan i Stockholm. T HS=tcatcrhögskolan i Stockholm. UU=universitetet i Uppsala, ULi=universitetet i Linköping, UL=universitetet i Lund, UG=universi- tetet i Göteborg, CTH=Chalmers tekniska högskola. UUm=universitetet i Umeå. HLu=högskolan i Luleå. 2 Beslut skall senare fattas rörande placering vid högskoleenhct.

Statsrådet Göransson kommer senare att föreslå att en professur i iso- topgeologi inrättas vid naturhistoriska riksmuseet budgetåret 1989/90.

Vid statistiska centralbyrån inrättas budgetåret 1987/88 två tjänster som professor i statistisk metodutveckling. Tjänsteinnehavarna skall ha viss tjänstgöring vid universitetet i Stockholm.

Utbildningsdep.

Bilaga 6

Tre gästprofessurer kommer att inrättas den ljuli I987. En av tjänsterna benämnd Olof Palmes gästprofessur skall inriktas mot internationell politik men också det jämförande studiet av sociala institutioner. En tjänst avser konstnärligt utvecklingsarbete. Slutligen inrättas en tjänst för en fram- stående utländsk kvinnlig forskare.

För de nya professurer som föreslås inför budgetåret 1987/88 har jag beräknat medel i enlighet med de förslag som lämnats av UHÄ. De av UHÄ förordade beloppen täcker förutom innehavarens egen lön även vissa kostnader i anslutning till den-nya tjänsten, t.ex. biträdespersonal och materiel. För de tjänster som föreslås inrättade budgetåren 1988/89 och 1989/90 tar jag endast upp lönekostnaderna. Vilka resurser som bör förknippas med en nyinrättad professur är beroende av en rad olika fakto— rer. Av betydelse är bl. a. om tjänsten är den första i sitt ämne eller om det inom högskoleenheten redan finns en eller flera professurer i ämnet. Vem som blir innehavare av tjänsten och vilken närmare forskningsinriktning han eller hon har spelar också in. Det är därför naturligt att lokala organ beslutar om vilka resurser som bör avsättas i anslutning till en ny. tjänst som professor. Genom att beslut om nya professurer budgetåren 1988/89 och 1989/90 fattas redan nu, får berörda organ god tid att- förbereda dessa beslut. Jag kommer i det följande att föreslå vissa förstärkningar av basre- surserna under samtliga fakultetsanslag. Kostnader i samband med de nya professurerna bör bestridas inom ramen för dessa eller genom ompriorite- ringar inom den befintliga organisationen. Viss utrustning i anslutning till nya professurer bör som hittills bekostas från anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenhctcr m.m.

Jag föreslår vidare en rad åtgärder i syfte att förbättra arbetsmiljön i högskolan.

Stora delar av högskolan arbetar i dag under knappa villkor, när det gäller tillgång till utrustning, böcker och materiel. Möjligheter till resor och olika former av internationella kontakter. som oftast är nödvändiga för det slags arbete det här gäller, äri praktiken begränsade. De medel som kunnat avsättas för anskaffning av utrustning har medfört länga avskrivningstidcr för instrument och anläggningar av skilda slag.

Som statsministern tidigare har angivit, har aftärsbankcrna förklarat sig villiga att stödja forskningsverksamheten, främst genom medel för utrust- ning under treårsperioden, med 200 milj. kr. per år. Jag ser detta som ett mycket viktigt tillskott till högskolan. Fortsatta insatser för utrustnings- ändamål kan komma att. kräva omprioriteringar inom ramen för de resurser som står till högskoleenheternas förfogande. Min företrädare och jag har i budgetpropositionerna 1985 (prop. l984/85 : 100, bil. lO s. 603) resp. l986 (prop. 1985/86: 100, bil. IO s. 560) behandlat frågan Om utrustningsresurscr till högskolescktorn. Vi har bl.a. angivit vissa riktlinjer för myndigheter- nas omprioritcringsarbete. Det har bl.a. gällt medel för s.k. ersättningsan- skaffning. Det arbete som myndigheterna har bedrivit i denna fråga måste enligt min mening fortsätta så att ett konkret underlag kan redovisas i frågan om hur erforderliga utrustningsresurser kan skapas efter treårspe- rioden inom ramen för högskolans totala resurser. Jag återkommer till regeringen i denna fråga. '

Utbildningsdep.

Mina förslag i det följande om förstärkningar av högskolans basresurser uppgår till sammanlagt 121 milj. kr. Jag har därvid också beaktat de högskolebibliotekens behov. Det sammanlagda resurstillskottet bör enligt min mening kunna bidra till att avsevärt förbättra arbetsmiljön'inom hög- skolan. Härigenom bör också ökningar kunna göras av de resurser som står till förfogande för forskning av högskolelektorer m.fl. inom ramen för den särskilda s.k. rörliga resursen. .

Jag vill i sammanhanget framhålla det angelägna i att högskoleenheterna eftersträvar att hålla en rimlig andel av sina resurser "rörliga. ] dag är en mycket stor del av anslagen intecknade genom kostnaderna för fast an- ställd personal. Det är givetvis en av anledningarna till att man lokalt ofta har svårt att avdela ens blygsamma belopp för att ge forskarna rimliga arbetsvillkor.

Forskningsråden får, vid bifall till mina förslag, förstärkningar under den närmaste treårsperioden. '

Råden är av strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisa- tionen. Deras beslut har i praktiken ett avgörande inflytande även när det gäller den övriga verksamhetens inriktning och internationella orientering. De ytterst noggranna bedömningar som föregår rådens anslagsbeslut är viktiga för att upprätthålla den höga kvaliteten inom svensk forskning och högre utbildning. Deras betydelse inskränker sig inte bara till de projekt— anSIag som beviljas enskilda forskare. Sättet-att fatta beslut i råden sätter normer även för användningen av fakultets- och sektorsanslagen. .

Råden vittnar samstämmigt om att de med anarande resurser tvingas avslå mänga ansökningar, som gäller angelägen och internationellt konkur- renskraftig forskning. En resursförstärkning till forskning på eget program- ansvar bör därför, i rimlig utsträckning, kanaliseras via forskningsråden. Mina förslag i det följande innebär dels förstärkningar för vissa särskilda forskningsområden, dels en ökning av de medel som fördelas av rådsor- ganisationen. .

Statsministern har inledningsvis redovisat de forskningsområden, vars betydelse regeringen särskilt önskar framhäva under den'kommandc tre- årsperioden. Jag kommer i det följande att beräkna medel för insatser från forskningsrådens sida inom de prioriterade områdena informationstekno— logi, bioteknik och kulturvetenskaper. Vidare kommer jag att föreslå en ökning av forskningsrådens och forskningsrådsnämndens medel med sam- manlagt 43,8 milj. kr. för budgetåret 1987/88. För budgetåren 1988/89 och l989/90 tillkommer förstärkningar av rådsorganisationens anslag med sam- manlagt 18,8 milj. kr. utöver kompensation för löne— och prisökningar.

Från forskningsrådens'sida har det länge varit ett önskemål att merkost- nader för ökade löner och priser kompenseras enligt samma principer, som gäller för anslagen till högskolan. Jag förordar att detta system skall gälla för anslagen till forskningsråden och forskningsrådsnämnden fr.o.m. bud- getåret 1988/89. Det innebär att rådsorganisationens anslag löne- och pris- omräknas i budgetarbetet på samma villkor som högskoleanslagen. För avtalsenliga löneökningar, som inte var kända i sådan tid att de kunnat beaktas i budgetarbetet, utgår — på samma sätt som för högskoleanslagen — kompensation från det s.k. täckningsanslaget. En övergång till detta system bör högst väsentligt förbättra rådens planeringsförutsättningar.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

De projekt, som finansieras via forskningsrådsnämnden och forsknings- råden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, är normalt av längre varaktighet än ett budgetår. Både för den enskilde forskaren och för den högskoleenhet där projektet bedrivs är det angeläget att få besked för en längre "period om och i vilken omfattning ett projekt kan räkna med stöd. Forskningsråden och forskningsrådsnämnden bör därför bemyndigas att fatta anslagsbeslut för högst tre år. En ökad långsiktighet i rådens anslagsbeslut gcri sin tur förutsättningar för mer långsiktig planering inom de berörda högskoleenheterna. , '

Statsministern har tidigare berört behovet av ett brett upplagt forsk- ningsprogram om livsmedel. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att lämna en mer utförlig beskrivning av ett sådant program och föreslå att skogs- och jordbrukets forskningsråd anvisas kraftigt förstärkta medel för livsmedelsforskning. .

Rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område stöder viss forskning inom livsmedelsområdet. Det förhållandet att livsmedelsforsk- ning prioriteras genom stora insatser under jordbruksdepartementets hu- vudtitel bör icke föranleda forskningsrådsnämnden och forskningsråden att avslå vetenskapligt välgrundade projektförslag inom detta område.

Förslagen i det följande kommer, som framgått av vad jag redovisat, att innebära väsentliga förstärkningar av fakulteternas och forskningsrådens resurser. Den så finansierade verksamheten får alltså expandera i ett läge, när så gott som all annan offentlig verksamhet behandlas restriktivt. Det ligger ett stort. förtroende och ansvar i detta.-

På många verksamheter ställs genom nedskärningar hårda krav på om- prövning och omprioritering..lnom hela den statliga verksamheten efter- strävas en rationalisering av det-i egentlig mening administrativa arbetet. Kritik har ofta riktats mot högskolan för-ett ymnigt sammanträdande och en omfattande pappersexercis. .

Denna kritik är förvisso inte invändningsfri. Mycket av det som i dessa sammanhang rubriceras som byråkrati är en följd av de regler om medbe- stämmande, anställningstrygghet och andra sociala rättigheter, som'har utsträckts till samtliga kategorier av anställda under de senaste tjugo åren. Enighet har rätt om syftet med dessa reformer. Konsekvenserna för arbe- tets uppläggning måste då bäras av högskolan liksom av andra delar av den statliga verksamheten. ' '

Likafullt bör det gå att ytterligare förenkla, specialisera och förtydliga förvaltningsarbetet inom högskolan och andra forskningsorgan. Jag har i årets budgetproposition föreslagit att besparingar skall göras inom admini- strationen för den grundläggande högskoleutbildningen. Motsvarande krav på rationalisering av den administrativa verksamheten måste ställas inom forskning och forskarutbildning. Jag har beaktat detta vid min beräkning av berörda anslag. '

För vitaliteten i all verksamhet är det angeläget att pröva värdet av det etablerade och väga (let'mot nya angelägna insatser. Nyoricntering av verksamheten kan och bör inte åstadkommas enbart genom resursförstärk- ningar. En aktiv omprövning av verksamhetens inriktning och uppläggning är nödvändig för att de samlade resurserna Skall kunna utnyttjas på bästa sätt.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Högskolan ålades i samband med 1984 års forskningsproposition att Under treårsperioden l984/85— l986/87 göra omfördelningar motsvarande sex procent. av fakultetsanslagen. Vilka omfördelningar som giorts skall redovisas i den verksamhetsberältclse för högskolan som lämnas efter treårsperiodens slut.

Det är angeläget att gå vidare på denna väg. Ett optimalt resursutnytt— jande inom forskning och forskarutbildning kräver en ständig beredskap till omprövning och omprioritering. Något kvantifierat mål för omfördel- ningarna är i ett längre perspektiv knappast rimligt att uppställa. De preci- serade insatser som avkrävts högskolan under de senaste åren har endast varit marginella. Den kontinuerliga utvecklingen av högskolans verksam— het medför i sig betydligt störrc omprioriteringar. Även fortsättningsvis kommer en sådan ständig förändring av verksamhetsinriktningcn att vara karaktäristisk för högskolans arbete. Självklart finns en tröghet inbyggd i forskningsorganisationen liksom i andra organisationer. Det är svårt att åstadkomma snabba förändringar. En större eller mindre del av resurserna är på kort och medellång sikt låsta till viss inriktning av verksamheten. Det är angeläget att det interna omprioriteringsarbetet kan leda till en ökning av högskolans rörliga resurser i vid bemärkelse. Nämnder och styrelser inom högskolan måste skaffa sig överblick över förändringsmöjligheterna inom sina respektive områden och ha beredskap att fatta de ofta svåra beslut, som krävs för att verksamheten skall kunna nyinriktas.

En grundprincip i den svenska forskningspolitiken är att så långt möjligt - inte splittra landets forskningsresurser genom uppbyggnad av särskilda institut. All slags forskning skall i stället kunna utföras inom högskolan. Detta har många fördelar. Samtidigt ställs härigenom mycket stora krav på högskolan. Den externfinansicrade verksamheten. och då framför allt den som finansieras av de statliga sektorsorganen, har vuxit kraftigt under de senaste femton ären. Enligt den senaste verksamhetsberättelsen för hög— skolan — avseende budgetåret 1984/85 uppgick den externtinansierade delen av forskningsverksamheten inom teknik, naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap i genomsnitt till mellan 50 och 55 procent av hela omslutningen. I de angivna procenttalen ingår medel från forskningsråd, sektorsorgan och andra finansiärer. Såväl inom som utom högskolan har denna utveckling givit upphov till diskussioner om balansen mellan skilda verksamheter. Beställarens önskemål om att få vissa avgränsade forsk- ningsprojekt utförda har ansetts leda till att tillgängliga resurser i alltför hög grad tagits i anspråk för dessa ändamål. Utrymme har därför kommit att saknas för mer grundläggande och långsiktigt arbete på eget program- ansvar. Också med tanke på samverkan med näringsliv och förvaltning på längre sikt är det angeläget, att sådan verksamhet är den dominerande inom högskolan.

En fråga, som i sammanhanget har varit. livligt diskuterad, är vilka regler som bör gälla i fråga om kostnadsansvaret för den externtinansierade verksamheten. De statliga sektorsorganen betalar utöver de direkta kost— naderna för projekten endast ett mindre påslag för att täcka högskolans stora indirekta kostnader (för bibliotek, utrustning, sociala avgifter, admi- nistration etc.). Den ofullständiga kostnadstäckningen-från sektorsorga-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

nens sida har lett till att högskolans kostnader för olika slag av gemensam- ma ändamål tar i anspråk en allt större andel av högskolans egna anslag. De delar av högskolans egna anslag. som kan användas för mer direkta forskningsändamål, påverkas givetvis av detta. Detta får också konse- kvenser för vilka som i praktiken får möjlighet att avgöra forskningsarbe- tets närmare inriktning. Universitetet i Linköping har i sin verksamhetst- rättelse framhållit att arbetet på eget programansvar får en alltför undan- skymd position inom många institutioner, när nästan all expansion är beroende av externa finansiärers välvilja.

Den externfinansierade verksamheten inom högskolan har nu fått en sådan omfattning att dess andel av den totala verksamheten knappast bör öka ytterligare. Enligt min mening bör dock inte något direkt tak för den cxtcrnfinansierade verksamheten anges. De stora olikheterna inom både den externfinansierade och den egna verksamheten inom högskolan gör det svårt att precisera ett sådant. Det måste bedömas lokalt var gränsen för den externfinansicrade verksamheten skall gå. I fortsättningen bör dock högskolan vara mer selektiv än hittills, när det gäller att äta sig olika former av uppdrag för näringsliv och förvaltning. En noggrann prövning bör göras i varje enskilt fall och då framför allt i fråga om långsiktigheten i de utomstående finansiärernas satsningar.

Med tanke på framtiden är det viktigt att de externa finansiärerna tar ett växande ansvar för den långsiktiga uppbyggnaden av kunskap ämne för ämne. Ur högskolans synpunkt är det nödvändigt att detta görs i sådana former att inte negativa konsekvenser uppstår för arbetet på eget program- - ansvar genom att högskolan så småningom tvingas att överta ansvaret för personal inom uppdragsforskning utan att motsvarande ekonomiska re- surser tillförs högskolan. _

Bland de förslag som jag lägger fram i det följande finns exempel på ett sådant permanent ansvarstagande för praktiskt motiverad verksamhet. Det sker genom att det till högskolan" överförs medel för tjänster som professori nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforsk- ning, kommunal ekonomi samt invandringsforskning.

Rimlig hänsyn måste emelleitid också tas .till sektorsorganens och nä— ringslivets intresse av rörlighet i den av dem initierade och stödda forsk- ningen. Allt stöd till långsiktig kunskapsuppbyggnad behöver inte vara permanent. Lämpliga former för tidsbegränsade insatser är finansiering av doktorandtjänster, forskarassistenttjänster eller sådana högskolclektors- tjänster, särskilt avsedda för långsiktig kunskapsuppbyggnad, som tillkom genom den nyligen genomförda lärartjänstreformen.

UHÄ bör noga följa utvecklingen av den externfinansierade verksamhe- ten inom högskolan med avseende på inriktning, omfattning och former. Verksamhetsberättelserna bör innehålla redovisningar av detta. Skulle utvecklingen bli oförmånlig för högskolan skall UHÄ komma med förslag till de åtgärder som kan erfordras.

Grundläggande högskoleutbildning bedrivs idag på tjugofem orter. Fasta resurser för forskning och forskarutbildning finns vid elva högskoleen- hetcr, belägna i de sju orterna Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg. Umeå och Luleå. Enligt riksdagens tidigare beslut skall de fasta forskningsresm'serna inte splittras ytterligare utan koncentreras till dessa

Bilaga 6 Utbildningsdep.

orter. Efter 1960- och 1970-talens stora satsningar i Linköping, Umeå och Luleå får också dessa resurser bedömas ha en rimlig Spridning över landet.

[ runt tal 550- högskolelektorer arbetar vid de mindre högskoleenheter som inte har fasta resurser för forskning. Det är angeläget. att den kompe- tens och det intresse för forskning som linns hos många av dessa personer tas till vara. Det. kan ske inom skilda former av projektorganiserad verk- samhet, finansierad med medel från forskningsråd och andra statliga myn-' - digheter. För utbildningen vid de mindre högskoleenheterna är det mycket positivt att lärarna har aktuella erfarenheter av egen forskning. Härigenom skapas också möjligheter till uppdragsforskning i olika delar av landet, - vilket ofta kan vara av stor betydelse för utvecklingen av det lokala näringslivet. ' . _

Forsknings— och högskolepolitiken bör på olika sätt förbättra möjlighe- terna för forskningsverksamhet också vid de högskoleenheter som saknar fasta forskningsresurser. Mina förslag för den kommande treårsperioden innebär, att medel anvisas för två typer av stöd till forskning vid mindre högskoleenheter: dels för direkt finansiering av tidsbegränsade forsknings- insatser av vetenskapligt kvalificerade lärare, som arbetar på eget pro- gramansvar, dels för åtgärder som syftar till att öka dessa lärares möjlighe- ter att åta sig uppdrag från företag, kommuner och myndigheter i det närliggande samhället. I den senare uppgiften ligger-' också att förmedla sådana uppdrag till lärare, som är verksamma vid andra högskolor med eller utan fasta forskningsresurser.

Lärare vid de mindre högskoleenheterna har liksom andra lärare inom högskolan möjligheten att'få tid för egen forskning finansierad med medel från den s.k. rörliga resursen. Vissa medel för högskolelektorcrs m.fl. forskning har hittills anvisats via regionstyrelserna. ] enlighet med förslag från UHÄ, kommerjag i det följande att beräkna medel för detta ändamål under fakultetsanslagen. Berörda fakultetsnämnder har vid fördelning av medel för forskning ansvar inte bara för den egna högskoleenheten utan också för högskolelärarna vid mindre högskolor i regionen. Jag utgår från att nämnderna beaktar detta ansvar. UHÄ har, som stöd för lärarna vid de mindre högskoleenheterna, föreslagit att fakultetsnämnderna vid fördel- ningen av de rörliga resurserna inte skall få avsätta mindre än genomsnittet av de tre senaste årens tilldelning till var och en av de mindre högskoleen- heterna. I princip bör, enligt min mening, alla ansökningar om forsknings- resurser vägas mot varandra på lika villkor. Det kan dock vara lämpligt att under en övergångsperiod tillämpa en regel av det. slag. UHÄ'förordaL Efter en tid bör fakultetsnämnderna ha blivit så förtrogna med högskolelä- rarna vid de mindre enheterna och deras behov, att någon särskild öron- märkning av medel inte blir nödvändig.

Med anledning av regeringens förslag i 1984 års forskningsproposition anvisade riksdagen särskilda medel för kontaktsekretariatsfunktioner vid de mindre högskoleenhetcrna. Medlen avsåg både kontakter med-olika intressenter utanför högskolan och systematiserade kontakter med hög- skoleenheterna med fast forskningsorganisatiOn. Mina förslag i det föl- jande innebär att stödet till forskningsverksamheten vid de mindre högsko- leenheterna ökar kraftigt. De ökade resurserna skall användas bl.a. för

Bilaga 6 "Utbildningsdep.

den fortsatta verksamheten med kontaktsekreterare. som förmedlar upp- drag från det närliggande samhället till lärarna vid den egna högskolan eller, om det lämpar sig bättre, till'lärare vid någon annan högskola. ] det sammanhanget vill jag understryka vikten av att de på senare år intensifi- erade kontakterna med lokala arbetsplatser och fackliga organisationer följs upp. Medlen skall också användas som stöd-i lärarnas arbete med att utarbeta slagkraftiga ansökningartill fakultetsnämnder. forskningsråd och sektorsorgan genom att exempelvis anordna seminarier. konferenser och speciell handledning i anslutning till projekt.

Sammanfattning av budgetförslaget för forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till mina förslag för budgetåret 1987/88 att fördelas på följande sätt..

Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter (motsv. )

Ändamål Milj. kr. Humanistiska fakulteterna 2.26 Teologiska fakulteterna ' I9 . Juridiska fakulteterna ' _ ' 21 ' Samhällsvetcnskapliga fakulteterna = 264 Medicinska fakulteterna . 54l Odontologiska fakulteterna 60 Farmaceutiska fakulteten . 20 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 529 Tekniska fakulteterna 520 Temaorienterad forskning . ' 23 Gemensamt , 48 Summa . - 2270

M edel för övrig forskning under utbildningsdepartementets huvudtitel ' Ändamål Milj. kr.

lforskningsrådsnämndcn 49 Humanistisk-samballsvetenskapliga

forskningsrådet 103 Medicinska forskningsrådet - 220 Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. 326 Övrigt forskningsstöd — eurOpeisk forskningssamverkan 213" —- forskningsinstitut m.m. ' 68 ' — kungl. biblioteket m.m. 64

Summa 1043

Bilaga () Utbildningsdep.

Medelför forskning och forskarutbildning under )Qrkulretsanslagmz förde- lade på högskoleenhazer.

Högskoleenhet m.m, Milj. kr. Universitetet i Stockholm 251 Tekniska högskolan i Stockholm 167 Karolinska institutet 193 Högskolan för lärarutbildning i Stockholm 4 Universiteteti Uppsala 379 Universitetet i Linköping 118 Universitetet i Lund 420 Universitetet i Göteborg 263 Chalmers tekniska högskola 146 Universitetet i Umeå 212 Högskolan i Luleå 53 Ej fördelat 14 Summa 2222

Vissa anslagsfrågor

För anslagen till forskning och forskarutbildning har UHÄ begärt en pris- omräkning med 3,5 procent utom för litteratur där ämbetet begärt 10,4 procent. Den generella prisomräkningen grundar sig på UHÄzs förslag. För bokinköp har jag dock beräknat en prisomräkning om 9,5 procent. ] löneomräkning har jag beräknat 85 335000 kr. för följande avtal m. m.

Avtal l984-06—07 om fördelning av medel för speciella selektiva åtgärder inom ATF—området.

Avtal 1985-04-24 om tilldelning av medel till högskolorna i Luleå, Sköv- de, Halmstad och Östersund.

Avtal 1985-05-03 om överföring från löneplan L till löneplan F av tjäns- ter vid statlig högskoleenhet, överföring från löneplan L till SK av lärare vid medicinsk fakultet samt höjning av uppdragstillägg till prefekt, dekanus och studierektor.

Avtal 1985—05-03 om ändring av avtalet 1983-04-20 om anställnings- och arbetsvillkor för doktorander rn. fl. ' '

Chefslöneavtal 1985—05—03. Avtal 1985-10—25 om myndighetsområden och högsta kostnad enligt L-A'I'F för budgetåret 1985/86.

Avtal 1985—11—25 om lönegradsplacering och högsta kostnad för åtgärd enligt L-ATF för perioden 1985-07-01—1986—06-30 för vissa tjänster rn. m.

Avtal 1985-11-07 om löner och vissa andra avlöningsförmåner fr.o.m. den 1 december 1985 och avtal 1985-11—11 om löner m.m. för vissa statliga läkare m.fl. fr.o.m. den 1 december 1985.

Arvode till vissa föreläsare m.fl. och vissa övriga arvoden. Avtal 1985-12-02 om löner fr.o.m. 1986-01-01 och avtal 1985-11-10 om löner m.m. för vissa statliga läkare m.fl. fr.o.m. l986-01-01, Iöneplans- anknutna arvoden samt avlöningsförstärkningar m.m.

Professorslöneavtalet 1985—12-20 samt selektiva åtgärder för professorer per den [januari 1986.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, att medge överföringar

Bilaga 6 Utbildningsdep.

mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har under- ställts riksdagen. Detta har bl.a. varit nödvändigt för att erforderliga resurser för handikappätgärder skall kunna disponeras på det sätt. riksda- gen beslutade om i enlighet med förslag i prop. 1980/81:100 bil. 12 (Ule 20, rskr. 246). För att samma ordning skall kunna gälla även i fortsättning- en behövs etl bemyndigande av denna art. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att lämna ett motsvarande bemyndigande för budgetåret 1987/88.

För prisomräkning av fakultetsanslagen har beräknats 18,5 milj. kr. ,

Sammanfattningsvis innebär mina förslag följande resursförstärkningar för treårsperioden.

Restrl'sförstärkningar budgetåren I 987/88 — I 989/90 fördelade på ändamål. Ändamål Budgetär (milj. kr.) 1987/88 1988189 1989/90 ' Hela perioden

Basresurser - 69,34 _ 23.43 28.13 . - . 120,90 Prioriterade om- ' ' - . råden ' ' '

Bioteknik 35,00 . 35,00

lnformationstek- '

nologil 16,20 4,10 8,50 28,80 Toxikologi 3,00 3,00 6,00

Kulturveten- ' -

skaper 8,17 2,76 2,46 13,39 Eolarforskning 10,50 ' 10,50

Ovrigt 6,50 ' . 6,50 Studiefmansiering 29,96 13 ,51 13,51 . 56,98 Forskningsråd 25,11 5,45 13,05 43,61 Erofessurer 7,20 ' 3.70 ' 4.00 14,90 Ovrigt 18,62 1,65 2,75 23,02 Summa 229,60 57,60 ' 72,40 - . 359,60

' lnkl. professurer inom området. '

Beloppen avser permanent nivåförstärkning. För t. ex. informationstek- nologi ökar anslagen med 29 milj. kr., varav 16 milj'. kr. utfaller redan- budgetåret 1987/88. För bioteknik sker hela ökningen, 35 milj. kr., redan budgetåret 1987/88.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Resursförstärkningarna i tabellen sammanfattas i följande diagram.

Rexilrsförsliirkningar budgetåren 1987/88— 1989/90, fördelade på ändamål milj. kr.

1401

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Basresurser Prioriterade Studiefinansiering Forskningsråd Professurer Övrigt områden

Som underlag för anslagsberäkningarna för budgetåren 1987/88—1989/90 har berörda myndigheter anmodats lämna förslag som bl. a. innebär en ökning av forskningsresurserna med fem procent. Myndigheternas förslag inom detta ökningsalternativ redovisas vid min anmälan av berörda anslag. Därutöver har myndigheterna fört fram vissa förslag om ytterligare ökning- ar.

De förslag som myndigheterna har fört fram i sina anslagsframställningar och i kompletterande anslagsframställningar och som inte behandlas i det följande harjag med hänsyn till det statsfinansiella läget eller av andra skäl inte tagit upp.

Jag övergår nu till att redovisa vissa särskilda frågor.

Fakultetsprogram

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett frågan om fakultetsprogram och har nu redovisat uppdraget. Redovisningen är uppdelad i två avsnitt, dels ett principiellt, dels ett där utredningsresultaten sammanfattas fakultets- vis. l bilagor har UHÄ redovisat program för alla fakulteter utom den farmaceutiska.

Fakultetsprogram som planeringsinstrument

UHÄ föreslår en ordning enligt vilken UHÄ som underlag för en forsk- ningsproposition vart tredje är redovisar nationella program kompletterade med anslagsäskanden för hela perioden. Inom ramen för riksdagens an- slagsbcslut och de uttalanden som knyts till dessa disponerar högskoleen- hctema resurserna efter egen bedömning. Hur resurserna använts skall redovisas i verksamhetsberättelscrna. Ämbetet anser förslaget innebära en

måttfull förskjutning i riktning mot mera av målstyrning. Med målstyrning följer krav på uppföljning och redovisning i efterhand. UHÄ:s verksam— hetsbcrättelser måste utvecklas för att utgöra en fullständig redovisning av hur resurserna utnyttjas.

Det finns. anser UHÄ, motiv för fakultetsprogram på två nivåer: natio- nellt och lokalt på fakultetsnivå. En avvägning mellan de lokala program— men inom ett fakultetsområde skulle på sikt kunna ge ett nationellt fakul- tetsprogram.

UHÄ föreslår en i'örsöksverksamhet inom två fakultetsområden där regering och riksdag skulle fatta beslut om resurser för forskning och forskarutbildning på grundval av fakultetsprogram. Förslaget. innebär att de tekniska och matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna lokalt får ta över ansvaret för inrättande av nya professurer och omprövningar av befintliga tjänster. Dessa båda fakulteter har de mest utvecklade program- men. Tillämpad fullt ut skulle ordningen innebära att anslagsframställning nästa gång skulle lämnas först år 1989.

För övriga fakulteter vill UHÄ, om erfarenheterna blir goda och de berörda finner en ny ordning önskvärd, återkomma med förslag inför den forskningspolitiska proposition som regeringen förväntas lägga fram för riksdagen år 1990.

F akultetsprngrammens utformning och innehåll

Forskningen i högskolan är en mångskiftande verksamhet. Detta avspeglas i fakultetsprogrammens växlande uppläggning och omfattning. De olika ämnena eller diseiplincrna har utgjort den grundläggande strukturen för arbetet med fakultetsprogram. Ett typiskt sådant förslag till program be- står av en samling ämnesvisa redogörelser. För varje ämne ges en beskriv- ning av dess arbetsområde, därefter följer ofta en beskrivning av områdets anknytning till angränsande ämnen. En bild av det internationella läget ingåri flera program. 1 ett avsnitt "plan för utvecklingen" redovisas i flera program resursläget och framförs önskemål om ytterligare förstärkningar.

Programmen har utarbetats på lokal nivå, inom UHÄ eller av företräda- re för forskarna. Vissa program har remitterats och omarbetats. Program- men har således tillkommit på olika sätt och därigenom har de också fått olika förankringar. UHÄ framhåller att inget av de redovisade program- men i bokstavlig mening utgör program för en fakultet.

För egen del vill jag anföra följande. UHÄ hari skriften Forskning i högskolan (UHÄ-rapport 1986: 14) på ett intresseväckande sätt redovisat sin grundsyn på högskolan och det obundna kunskapssökandet. Redovisningen utgör en bakgrund till vad UHÄ föreslår i avsnittet Fakultetsprogram som planeringsinstrument. Jag delar UHÄzs principiella syn i nämnda avsnitt. Likväl kommer jag till en annan praktisk slutsats i vad avser den roll, som regering och n'ksdag bör spela och den användning som regering och riksdag kan ha av särskilt utformade fakultetsprogram. '

Forskning och forskarutbildning inom ramen för våra fakulteter tar i dag i anspråk stora resurser. Forskningen har också en allmänt erkänd betydel-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

se för utvecklingen och utvecklingsmöjligheterna inom i stort sett-alla samhällssektorer. Mot denna bakgrund är det nödvändigt, att politiskt ansvariga organ beslutar om verksamhetens huvudsakliga inriktning. lnom utbildningsdepartementets område sker detta genom att de anslag som anvisas till högskolan ges i termer av de olika fakultetsområdena. Det är således på riksdagen det ankommer att göra den övergripande resursav— vägningen mellan forskning inom teknik. medicin. naturvetenskap. sam- hällsvetenskap, humaniora etc. På motsvarande sätt ansvarar riksdagen för en övergripande avvägning av forskningsresurserna till olika områden genom den medelsanvisning, som görs till forskningsråden för respektive humaniora-samhällsvetenskap, medicin och naturvetenskap. Riksdagen anger också vad som skall ingå i en mer permanent basorganisation för forskning genom att ta ställning till inrättande av ordinarie professurer...

Riksdag och regering svarar också för de allmänt organisatoriska förut— sättningarna för verksamheten. Dessa preciseras för högskolans del i hög- skolelagen och högskolcförordningen. För forskningsråden och forsk- ningsrådsnämnden gäller särskilda instruktioner. Viktigt är att ett system byggs upp och vidmakthålls, där olika former av intern kvalitetskontroll ingår och som ger kvalitetskriten'erna stor vikt i det interna beslutsfattan- det. Ett sådant system har vi i dag genom bl.a. de regler som gäller för tjänstetillsättningar inom högskolan. bedömning av avhandlingar och rå- dens granskning av forskningsprojekt. Vetenskapssamhällets interna kon— trollmekanismer är en garanti för att kvalitetskraven i forskningen i största möjliga utsträckning ligger på en internationell nivå.

Den rollfördelning vi idag har mellan statsmakten — regering och riksdag centrala och lokala myndigheter. och forskarna själva har vuxit fram under lång tid. Den utgår från regeringens och riksdagens politiska ansvar, svenska myndigheters hävdvunna självständighet samt inte minst de krav som principen om forskningens frihet ställer. Denna rollfördelning ger enligt min mening ett väl balanserat inflytande över olika slag av forskningsfrågor för de från skilda synpunkter berörda.

Fakultetsnämnderna behöver ett kvalificerat beslutsunderlag som inne- håller information både om pågående verksamhet, utbyggnadsmöiligheter och utbyggnadsbehov inom skilda delar av sina reSpcktive verksamhets- områden. Likaså kan olika uppgifter behövas om aktiviteten inom olika . områden och om verksamhetens resultat. Uppgifter av detta senare slag

kan t.ex. gälla publicerade skrifter, tidskriftsartiklar, liksom medarbetar-, nas deltagande i internationella symposier och konferenser. Ett mått på kvaliteten hos forskningsverksamheten.inom en institution ges också ge- nom uppgift om erhållna rådsmedel. Jämfört med andra verksamheter av motsvarande eller också mer blygsam omfattning — t.ex. inom det privata näringslivet -— har hittills ambitionsnivån varit låg när det gällt att inom högskolan ta fram sådant kvalificerat planerings— och beslutsunderlag. UHÄ omvittnar att själva framtagandet av det nu redovisade fakultetspro- grammaterialet på många håll upplevts mycket positivt. Förhoppningsvis har härigenom grunden lagts för en positiv syn på arbete med denna typ av frågor. I vilken form arbetet nu skall gå vidare för att tillgodose de lokala organens behov måste avgöras av dessa själva. Det är knappast lämpligt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

att centralt föreskn'va någon viss procedur eller dokumentationsform för detta.

Jag har nyss beskrivit vilka ttppgifter som ankommer och bör ankomma på regering och riksdag vid utformningen av den statliga forskningspoliti— ken. Jag är mot den bakgrunden inte beredd att tillstyrka den av UHÄ! föreslagna försöksverksamheten vid matematisk-naturvctenskaplig och teknisk fakultet med lokal beslutanderätt ifråga om inrättande aV'nya professurer och prövning av ämnesinnehållct för- befintliga tjänster. Den betydelse dessa beslut har för utformningen av högskolans basorganisation för forskning gör att dessa även fortsättningsvis bör fattas av regering och riksdag.

Självfallet. är det angeläget att det som underlag också för de beslut som skall fattas på denna nivå finns information både om pågående verksam— hets omfattning och inriktning och om-vilka förändringar som bedöms vara mest angelägna av dem som är engagerade i verksamheten. De nu fram- lagda programmen ger en mycket god bild av den mångskiftande verksam- het som bedrivs inom högskolan. Materialet har varit ett värdefullt under- lag inför utarbetande av förevarande proposition. informationen till rege- ring och riksdag behövs dock knappast regelmässigt i en sådan omfattning och med en sådan detaljeringsgrad som i fakultetsprogram med den av UHÄ föreslagna utformningen. Jag vill i stället peka på vissa andra typer av information som bör utvecklas för att bl.a. ge bättre beslutsunderlag." Det gäller verksamhetsrapportering, forskningsstatistik och forskningsin- formation.

I årets budgetproposition har jag pekat på behovet av förbättrad verk- samhetsrapportering från högskolan. De verksamhetsberättclser för hög- skolan som hittills lagts fram har — utöver olika slag av ekonomiska uppgifter -— huvudsakligen innehållit uppgifter om utbildningen inom hög- skolan. 1 det fortsatta arbetet med att utveckla högskolans verksamhets- rapportering bör ökad uppmärksamhet. ägnas åt att ta fram information om forskning och forskarutbildning.

En annan form av beslutsunderlag för bl.a. regering och riksdag är statistiskt material av skilda slag. Statistiska centralbyrån (SCB)'arbetar sedan ett antal år med att förbättra statistiken över högskolans forskning. Ett huvudsyfte har varit att få uppgifter om forskningsresurserna ämne för - ämne. På grund av svårigheter att få fram grundmaterial via högskolans ekonomi-administrativa rutiner har dessa ansträngningar ännu inte lett till avsett resultat.

Jag vill med anledning härav framhålla att uppgifter om hur resurserna för forskning inom högskolan fördelas mellan olika ämnen måste anses utgöra ett fundamentalt faktaunderlag för fors'kningspolitiken. SCB bör därför fortsätta arbetet med deSsa frågor tillsammans med UHÄ och riks- revisionsverket. Arbetet bör bedrivas i sådan takt att en första ämnessta— tistik för högskolan kan redovisas inför nästa forskningsproposition. Det innebär att materialet bör föreligga senast hösten 1989. En förutsättning för arbetet bör som hittills vara att högskolans ekonomi-administrativa system i första hand skall kunna användas för uppgiftsinsamlandet. Skulle det visa sig att det inte går att på så sätt få fram uppgifter till den angivna tidpunk-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

ten, bör SCB ha frihet att samla in uppgifter på annat. sätt, dvs. genom direkt förfrågan till institutionerna. De kostnader i form av arbetsinsatser på institutionsnivä som med nödvändighet blir följden av ett sådant arbets- sätt skall bäras av högskolecnheterna. Jag återkommer till regeringen i fråga om uppdrag till berörda-myndigheter att arbeta vidare med denna fråga. Som stöd för det fortsatta arbetet kommer jag också att föreslå regeringen att i förordning reglera högskoleenheternas skyldigheter att lämna statistiska uppgifter om forskningen inom högskolan.

En källa till information om forskningen är givetvis också redovisning av uppnådda forskningsresultat. Värdet och behovet av forskningsinforma- tion i olika former har betonats av statsministern. Dessa synpunkter förtjä- nar att framhävas ännu en gång. Forskningsinformation har många och vida syften. Den behövs inom forskarsamhället, mellan forskare och tänk- bara nyttjare, mellan forskare och en intresserad allmänhet. En funktion kan också vara att i viss mån utgöra en resultatredovisning för forsknings- verksamheten.

1 högskolans uppgifter ingår att sprida information om forskningens resultat. Genom de särskilda medel som ställts till forskningsrådsnämn- dens förfogande för forskningsinformation har möjligheterna att aktivt informera om uppnådda forskningsresultat förbättrats. Forskningsråds— nämndens framgångsrika arbete inom detta område har också visat på en rad stimulerande och intressanta forskningsresultat. Den information som erhålls på detta sätt blir givetvis också ett underlag för diskussion och beslut om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning." Jag kommer i det följande att föreslå en förstärkning av medlen för forskningsinforma- tton.

Utvärdering av forskning

Den främsta garanten för att kvalitetskraven i forskningen sätts högt är självfallet, att vetenskapssamhällcts egna interna kontrollmekanismer ges tillfälle att fälla utslaget på det sätt som de enligt teorin skall göra. En principiellt riktigt fungerande akademisk forskning är i sig själv en ständigt fortgående utvärdering av egna och andras frågeställningar och resultat. Mer formaliserad utvärdering äger rum genom bedömningar i samband med tjänstetillsättningar och ansökningar om anslag, betygsättning av av- handlingar etc. Praktiskt sett har dessa formella utvärderingar karaktären av undantag som bekräftar huvudregeln: den bästa utvärderingen består i att forskarna inom ett område praktiskt, kontinuerligt och genom egna publikationer bedömer i vad mån de vill acceptera varandras teorier och begrepp.

Bredare anlagda, administrativt initierade utvärderingar kan göras när viss forskning har pågått under en längre tid. Principen bör då vara, att de tar sikte på att utröna i vad mån forskarsamhällets egen normala utvärde- ring faktiskt fungerar. De kan avse forskare och forskargrupper, forsk- ningsprojekt eller forskningsprogram. Utvärderingen kan också avse en hel disciplin. I Sverige förknippas begreppet utvärdering av forskning lätt

Utbildningsdep.

med naturvetenskapliga forskningsrådets utvärderingar, som också har blivit internationellt uppmärksammade.

Sådana administrativt initierade utvärderingar har blivit allt vanligare under senare är. Samtliga forskningsråd under utbildningsdepartementet använder sig i större eller mindre utsträckning av detta stöd för sin verk- samhet.

UHÄ har som ett underlag till denna proposition utarbetat en rapport om sådan kompletterande, administrativt initierad utvärdering av forskning (UHÄ—rapport 1986221). I rapporten redogör UHÄ för sitt arbete med utvärderingsfrågor. Rapporten omfattar en diskussion om forskningens kvalitet och utvärderingar av forskning. I denna diskussion redogörs bl.a. för en studie av utvärderingssystemen i vissa västländer, som företagits inom OECD:s vetenskaps- och teknikkommitte, CSTP. UHÄ har också engagerat sig i frågor som rör metodutveckling i forskningsutvärderingar. Detta har skett genom att UHÄ arrangerat ett flertal konferenser om metodfrågor samt genom stöd till utvärderingsprojekt inom högskolan. UHÄ bifogar en utvärdering avseende TEMA-forskningen i Linköping. I rapporten dras slutligen vissa slutsatser och lämnas vissa rekommendatio- ner ifråga om utvärdering och UHÄ:s roll därvidlag.

Forskning kan vara svår eller omöjlig för lekmän att bedöma. Ansvariga myndigheter, regering och riksdag har därför ofta svårt att direkt utifrån erhållna forskningsresultat bedöma om den fortlöpande, interna prövning- en fungerar så som den _idealt sett bör fungera. Administrativt initierade utvärderingar kan, enligt min mening, vara ett instrument i detta samman- hang. Sådana bör främst göras av råden som har kompetens att tolka och dra slutsatser av dessa. För regering och riksdag är det viktigt att veta att bedömningssystemct i dess helhet fungerar.

Forskningsrådcns uppgift är att främja forskning av internationellt sett hög kvalitet. Detta sker bl.a. genom stöd till forskningsprojekt, genom sakkunniggranskning i samband med tillsättning av tjänster vid råden samt genom särskilt anordnade utvärderingar. Rädens sammansättning och ar- betssätt är en god garanti för att internationellt förankrade vetenskapliga bedömningar styr tilldelningen av forskningsanslag. Forskningsråden bör ha ett fortsatt ansvar för brett anlagda, översiktliga utvärderingar.

UHÄ har en vidare roll i högskolesystemet. UHÄ:s uppgift är att arbeta för välfungerande utvärderingsprocesser på såväl lokal som central nivå. UHÄ skall vidare genom administrativa åtgärder stödja och främja verk- samheten inom högskolan och föreslå åtgärder som främjar en god forsk- nings- och utbildningsmiljö. Administrativt initierade utvärderingar är ett sätt att åstadkomma detta och att bidra till en internationellt sett hög kvalitet i fråga om forskning och forskarutbildning. Resultaten av forsk- ningsrådens utvärderingar kan tjäna som ett underlag också för UHÄ i den långsiktiga planeringen av högskolans verksamhet.

I huvudsak är det forskarsamhället ute i världen, som sätter normer för vad som är god kvalitet. Svenska forskningsråds och högskolemyndighe— ters uppgift är att övervaka, att kvalitet i internationell mening faktiskt blir utslagsgivande vid bedömningen av tjänsteförslag, avhandlingar och pro- jektförslag.

Bilaga 6 Utbildningsdep. '

Forskarutbildningcn - Prop. 1986/87:80.

En av de mest centrala uppgifterna för högskolan är forskarutbildningen.

. , - . . .. .. . . B'la 'I Genom forskarutbnldmngen tillgodoses såval högskolans eget långmktlga Ulthåårin vsdc behov av kvalificerade lärare och handledare som behoven av utbildade & p. ' forskare i samhället i övrigt. En stor del av den vetenskapliga produk- tionen utgörs av doktorsavhandlingarna. Forskarstuderande utgör för var- je normalt fungerande institution ett omistligt, kontinuerligt vituliserande ' inslag i miljön. ' Som en bakgrund för mina överväganden villjag här visa på följande siffror. som belyser utvecklingen inom forskarutbildningen. Anm! nyböiy'are i fm'skarmbildnin _q /Antal nybörjare 3 000 2 500 B* .. öda kollen 2 000 . _ . . . ' . . Man . 1500 _---"'——-.------_" 1 000 - ll||llllllll

500 ullll'lllnuu...nångån-luuuuuuull

_73/74 75/76 . 77/78 79/80 81/82 83/84

Källa: SCB. Laser

Antalet nybörjare har efter en mindre nedgång-under 1970-talet kontinu- Prop. 1986/87: 80 erligt stigit under de senaste åren. Andelen kvinnor har ökat, men ökning- - en är inte jämnt fördelad mellan fakulteterna, vilket framgår av nedan- Bilaga 6 stående tabell. Utbildningsdep.

Nybörjare per fakultet vissa år

Fakultet 1972/73 1977/78 1983/84 Samt- Därav Samt- Därav Samt- Därav liga kvin- liga kvin- liga kvin— nor (%) nor (%) nor (%) Teologisk fakultet 31 6 50 14 36 14 Juridisk fakultet 14 21 45 20 31 35 Medicinsk fakultet 350 13 420 23 540 31 ' Odontologisk fakultet 49 16 29 28 32 56 Humanistisk fakultet 460 45" '340 50 320 ' 46 Samhällsvctenskaplig fakultet 480 27 450 28 - 48.0 38 Matematisk-natuweten— . . . . skaplig fakultet 400 ' 15 "350 ' 22 340 26 Teknisk fakultet . 390 .6_ 370 H 520 ' 15 Handelshögskolan 19 .21 ' 6 — 23 22 Skogsvelenskaplig fakultet 9 — ll ' 9 27 15 Veterinärmcdicinsk fakultet 11 9 - . 16 31 19 58 Lantbruksvetenskapllg - fakultet 22 14 25' 52 33 ' 39 Farmaceutisk fakultet 35 - 23 - 27 44 23 52 Totalt - 2300 23 . 2100 26 2400 31 Källa: SCB.

Studieaktivitcten bland doktoranderna är mycket varierande. Av stati- stiken framgår att ca en tredjedel av de antagna är icke-aktiva (definierat som lägre aktivitetsgfad än 10% av heltid).

De fbrskarstudemnde inom defem stora fakulteterna fördelade (procent) efter aktiviter: procen- tuell andel avfrdl arbetstid som ägnas åt studierna, höstterminen

Aktivitet Humanistisk Samhälls- Matematisk Medicinsk Teknisk Sum- i procent vetenskaplig naturveten- ma skaplig -

Aktiva studerande

10—40 antal '856 971 440 341 700 procent 38 _ ' 35 "22 34 29 41—70 antal 502 687 544 731 640 procent 23 25 27 . 29 27 7l— 100 antal 800 1 115 [044 923 1053. procent 39 40 ' 51 37 44 Summa antal 2240 2773 2028 2495 2393 ' 119929 procent 100 IOO 100 100 100 Icke aktiva - - . 0—9 antal 1520 1903 817 829 1328 .6397 Totalt 3760 - 4676 2845 3324 3721 18326

Statistiken över avlagda examina inom forskarutbildningen visar ett Ökande antal avlagda examina. Gcnomströmningstakten i utbildningen är dock påfallande låg.

Läsår Liccntiat— Doktors- Doktors- Summa Därav examen grad examen kvinnor (%) 1980l81 1 810 810 18 1981/82 4 — 860 860 18 1982/83 87 —— 880 960 19 1983/84* 130 — 930 1060 20

Källa: SCB.

Det finns stora variationer mellan fakulteterna i fråga om antagningen till forskarutbildning.

Flertalet av dem som antas till forskarutbildning inom naturvetenskapli- ga ämnen kommer direkt från den grundläggande högskoleutbildningen. Inom den experimentella naturvetenskapliga forskningen ingår ofta av- handlingsarbeten i större forskningsprojekt. De studerande bör därför ha aktuella kunskaper inom ämnet. Direktövcrgången medför att nybörjarnas ålder är låg inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet.

En helt annan situation föreligger i allmänhet inom humaniora och samhällsvetenskap. Här är doktoranderna ofta äldre och börjar forskarstu- dierna efter en kortare eller längre tids bo-rtovaro från högskolan. Avhand- lingsarbetet hari dessa fakulteter i större utsträckning karaktär av friståen- de bidrag till kunskapsutveeklingen.

För närvarande påbörjar ca 2000 personer årligen forskarutbildning. Antalet avlagda examina uppgår till ca 1000 per år. I många ämnen antas doktorander utan att tillräckliga resurser finns i fråga om bl.a. handledning och studietinansiering. Av det material som UHÄ har lämnat framgår att sökande sällan avvisas med hänvisning till bristande resurser. De problem som blivit följden av detta har utförligt behandlats av flera utredningar.

Det lokala planenngs- och utvecklingsarbetet måste, enligt min mening, mer än tidigare ta sikte på att forskarutbildningen skall kunna genomföras inom den föreskrivnanormalstudietiden på fyra år. För att detta skall bli möjligt måste institutionerna ta ett direkt ansvar för de doktorander de antar. Studerande får inte antas till forskarutbildning med mindre än att institutionen kan erbjuda godtagbara villkor i fråga om handledning och arbetsmiljö. Försörjningen måste vara tillfredsställande ordnad. Som ex- empel på antagning av forskarstudcrande som sker under sådant ansvar villjag nämna temainstitutioncn vid universitetet i Linköping.

Den nuvarande situationen i vissa ämnen, där ett stort antal doktorander studerar med låg genomströmningstakt, måste på sikt förändras. Institutio- ner och fakultetsnämnder måste ta ett större ansvar för att de studerande lämnar forskarutbildningen efter rimlig tid. Även fortsättningsvis måste doktorandstudier kunna bedrivas parallellt med yrkesarbete. Kraven på doktoranderna får då givetvis sättas i relation härtill.

Sedan år 1982 föreskrivs i högskoleförordningen att antagning till fors-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

karutbildning skall föregås av en prövning av den sökandes förutsättningar att genomföra forskarstudierna. En sådan prövning är givetvis ett viktigt led i strävandena att förebygga studiemisslyckanden.

Efter antagningen måste skyldigheter och ansvar för genomförandet av forskarutbildningcn preciseras, både för doktoranderna och för institutio— nen. En lämplig form för detta synes mig vara att upprätta individuella studieplaner. När en doktorand förefaller att inte klara av sitt avhandlings- arbete inom normal tid. bör institutionen ge honom eller henne det extra stöd som kan erfordras.

Studiel'mansieringen i forskarutbildningen

Studiefinansieringcn är av stor betydelse för effektiviteten i forskarutbild- ningen.

De former för studiestöd i forskarutbildningen som nu finns är utbild- ningsbidrag, eventuellt i kombination med assistenttjänst, och doktorand- tjänst. Antalet hela utbildningsbidrag uppgår nu till 3200 och doktorand— tjänsterna till ca 500. Assistenttjänsterna kan uppskattas till ca 1500. För studie-finansieringen i forskarutbildningen anvisas under fakultetsanslagen ca 285 milj. kr. innevarande budgetår.

Uppskattningsvis 1600 forskningsassistenter bedriver egen forskarut- bildning på hel- eller deltid inom forskningsprojekt, vilka i allmänhet

bekostas med andra medel än de som kommer ur fakultetsanslagen. I detta '

sammanhang vill jag framhålla att. regeringen nyligengenom ändring i högskoleförordningen föreskriVit att forskningsassistenter som är dokto- rander, så långt möjligt skall förordnas på doktorandtjänster.

Enligt beslut av regering och riksdag våren 1985 skall doktorandtjänster- na, som dessförinnan endast inrättades inom ramen för en försöksverk— samhet, i fortsättningen vara ett reguljärt inslag i studieiinansieringen. Jag anser att utbildningsbidragen successivt bör omvandlas till doktorand- tjänster. Jag har nyss framhållit att begränsningar i antagningen till forskar- utbildningen måste göras.

Eftersom doktorandtjänsterna är förknippade med betydande merkost- nader jämfört med utbildningsbidragen, behöver resurserna för studie— ftnansiering inom forskarutbildningcn byggas ut. Jag förordar att för den kommande treårsperioden anvisas ytterligare 70 milj. kr. för detta ända— mål. Beloppet avser dels höjning av utbildningsbidragen, dels omvandling av ca 700 utbildningshidrag till doktorandtjänster. Ökningen fördelar sig mellan fakulteter och budgetår enligt följande tabell.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

"27

Fakultet Antalet utbildmngsbidrag, som kan omvandlas till .

doktorandtjänster

Budgetår .

l987/88 1988/89 1989/90 Summa Humanistisk 45 39 39 . |23 Teologisk 2 3 . 3 8 Juridisk ?. 4 4 10 Samhällsvet. 49 4I 41 ' l3l Medicinsk 28 14 14 55 Odontologisk 5 2 2 9 Farmaceutisk 3 I 1 5 Matematisk-naturvet. 70 55 55 180 Teknisk 66 51 51 l68 'l'cma 2 2 2 . . (? Summa 272 212 . 212 696

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsministern anfört i fråga om betydelsen av att sektorsorganen bidrar till Studietinansien'ngen inom forskarutbildningen.

Inom ramen för en doktorandtjänst får utöver forskarutbildning även '

ingå tjänstgöring som avserundervisning, forskning och administrativt

arbete. Omfattningen av tjänstgöringen är maximerad till högst två femte-_ delar av full arbetstid. Eftersom det är angeläget att-tjänstgöringen inte inkräktar på forskarutbildningen, måste institutionerna känna ett ansvar för att doktoranderna inte åläggs en så tung arbetsbörda att deras egen utbildning blir lidande. Jag avser att uppdra åt UHÄ att följa utvecklingen på detta område och samla in uppgifter om arten och Omfattningen av de . arbetsuppgifter, som kommit att åläggas de forskarstuderande inom ramen för en doktorandtjänst. . _ . . Utbildningsbidrag för doktorander utgår för närvarande med 6733 kr./månad. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att besluta om en tioprocentig höjning av beIOppet till 7406 kr./månad. Jag har vid min beräkning av anslagen till fakulteterna m.m. beaktat detta., Huru- . vida de sociala förmåner som är förknippade med utbildningsbidrag kan utvecklas är en fråga som får övervägas närmare inom regeringskansliet.

Forskarutbildningens meritvärde

UH Ä har redovisat yrkesverksamheten för de 17 l00 forskarutbildade personerna i Sverige. Ungefär 70% är verksamma inom den offentliga sektorn, vanligen som lärare eller läkare. Nästan en tredjedel av dem har tjänster som högskolelärare och drygt 10% lärartjänster inom skolan eller tjänster som skolledare.

Inom Svenska arbetsgivareföreningens (SAF) medlemsföretag fanns år 1985 nära 1400 tjänstemän med forskarutbildning. Antalet tjänstemän med naturvetenskaplig eller teknisk forskarutbildning ökade här med ca 50% under perioden l974—1985. Detta bör ställas i relation till ökningstakten inom den statliga sektorn, där antalet forskarutbildadc ökade med 38% under i stort sett samma period.

Forskarutbildningens meritvärde har stor betydelse för rekryteringen av

Bilaga 6 Utbildningsdep.

unga forskare. Examinerade doktorer har- med vissa undantag —— inte svårt att få goda anställningar efter sina examina. Undantagen utgörs i regel av doktorer från de- humanistiska, juridiska och teologiska fakulte— terna. De som examinerats från dessa fakulteter kan ha svårt att få en anställning som motsvarar deras kompetens. För industrins del har Ingen- jörsverenskapsakademien (IVA) i sin rapport hösten 1985 påpekat att ca 20% av de examinerade civilingenjörerna egentligen borde genomgå fors— karutbildning med hänsyn till det beräknade framtida behovet-av personer -

med sådan utbildning.

Jag vill emellertid avvisa tanken på att införa doktorsexamen som for- mellt behörighetskrav för andra befattningar än för dem som nu har det. Efterfrågan från olika delar av arbetsmarknaden uppstår när forskarutbild- ningcn är av god kvalitet och har— ett gott anseende. UHÄ och berörda högskoleenheter bör ge tänkbara arbetsgivare ökad information om vad forskarutbildningen innebär och om de forskarutbildades kompetens.

Jag erinrar om att en genomgången forskarutbildning numera tillgodo- räknas som fyra års tjänstetid vid tillsättning av statliga eller statligt regle- rade tjänster. Vidare har en sådan utbildning en särskild betydelse i fråga om tillsättningskriteriet skicklighet.

Kvinnliga forskares villkor

Delegationen för jämställdhetsforskning (Jämfo) har som underlag för den— na prOposition lämnat synpunkter på bl.a. de kvinnliga forskarnas villkor.

Jämfo påpekar att kvinnor efter högskolereformen år 1977 utgör mer än hälften av de studerande i den grundläggande högskoleutbildningen och omkring 30% av de studerande i forskarutbildningen. Andelen doktorsexa- mina som avläggs av kvinnor har under de senaste åren legat kring 20% av det totala antalet.. De kvinnliga forskarstuderandena är i genomsnitt tre år äldre än de manliga.

Andelen kvinnor med. lärartjänst varierar mellan fakulteterna. Högsta . andelen kvinnor finns inom humanistisk fakultet. där 14% av professu- rerna, 22% av docenttjänstcrna _och 36% av forskarassistenttjänsterna innehas av kvinnor. Motsvarande siffror är för teknisk fakultet 2, 3, resp. -

5 %. . Uppgifterna visar att det fortfarande är långt till jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning.

Enligt min mening är jämställdhet mellan kvinnor och män i högskolan inte bara ett mål i sig. Dess uppnående har även en stor, mönsterbildande betydelse för utvecklingen av jämställdheten inom samhället i dess helhet. Flera faktorer lägger hinder i vägen förjämställdheten inom forskning och forskarutbildning.

Av strategisk betydelse för jämställdhetsarbetet inom högskolan är att vikariat, tjänster och utbildningsbidrag utlyses korrekt. Ansökningar bör behandlas i sådana former, att kvinnliga och manliga sökande kan göra sig gällande på lika villkor. En i och för sig vällovlig strävan till smidighet och informellt förfarande får inte tillåtas leda till underlåtenhet att utlysa vika— riat och att med tillbörlig omsorg bedöma föreliggande meriter. UHÄ har

Bilaga 6 Utbildningsdep. .

nu på regeringens uppdrag meddelat föreskrifter för tillsättning av vikariat inom lärartjänslorganisationen.

Allmänt sett är jag optimistisk. Andelen kvinnor ökar sakta men säkert både bland de studerande och bland lärarna i högskolan. och de grundläg- gande attityderna synes mig ha avsevärt förbättrats.

Etappavgångar ur l'orskarutbildningen

] prop. 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbild- ning rn. rn. föreslogs bl.a. att. ett system med etappavgångar ur forskarut- bildningen skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle utformas så att de passade både forskarutbildningen och" arbetsmarknaden. De måste således dels utgöra naturliga, avslutade moment inom forskarutbildningen, dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov.'Riksdagen god- kände de i propositionen förordade riktlinjerna (UbU 44, rskr. 391). '

UHÄ har meddelat bestämmelser om etappavgångar (licentiatexamen) inom alla fakulteter. Antalet licentiatexamina ökar nu inom alla områden. Vid antagningen till forskarutbildningen är i allmänhet utgångspunkten både för institutionen och för den forskarstuderande att målet är en dok- torsexamen. Jag anser att de ursprungliga kriterierna, arbetsmarknadsbc- hov och ett naturligt avslutat moment av forskarutbildningen, fortfarande skall vara grunden för etappavgång.

Rekrytering till lärartjänster inom högskolan

Under i stort sett hela efterkrigstiden har antalet lärare och forskare vid de svenska universiteten ökat. Mellan åren 1945 och 1955 ökade t.ex. antalet professurer vid universitet och högskolor med 64%. Under samma tid inrättades också ett stort antal nya docenttjänster.

Utbyggnaden av universiteten framför allt under 60-talet medförde en kraftig nyrekrytering av främst yngre lärare och forskare. Åldersfördel- ningen blev genom detta ojämn med många unga och få äldre lärare och forskare. Sedan dess har utbyggnaden minskat, vilket kan ge upphov till en rad problem. Lärarkåren vid högskolorna kommer att "åldras kollektivt", och nyrekryteringen till institutionerna minska kraftigt. Om inga nya lärar- tjänster tillkommer under de närmaste åren, kommer ålderslördelningen fram till år 2005 att förskjutas kraftigt mot. åldersklassen 56—65 år. Vidare riskerar man att få en relativt kraftig underrepresentation i lärarkåren av personer födda på 1950-talet. Utvecklingen kan inverka ofördelaktigt på undervisning och forskning. Längre fram kan brist på kompetenta sökande till lärartjänsterna bli ett problem. En sådan utveckling är otillfredsställan- de. '

Mot denna bakgrund gav regeringen våren 1985 UHÄ i uppdrag att analysera och utarbeta förslag rörande rekryteringen till lärartjänster inom högskolan.

I sin redovisning av uppdraget anger UHÄ åldersfördelningen åren 1970 och 1985 för de lärare med doktorsexamen, som kan sägas vara fast. anställda vid universitet och högskolor. Fördelningen var år 1970 starkt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

förskjuten mot de yngre årsklasserna där åldersgrupperna 31-45 år var de största. År 1985 var nära 60% mellan 36 och 50 år. Denna ålderskategori kommer att pensioneras under åren 2000—2014. Nästan en fjärdedel var 41-45 år. Andelen som är 35 år eller yngre har minskat från ca 25% år 1970 till knappt S% år 1985. Samma utveckling gäller också separat för de olika befattningarna. Materialet visar också att medelåldern har ökat f rån 43,9 år 1970 till 46,9 år 1985. Den sneda åldersfördelningen är påtaglig vid båda mättilll'ällena. Mest alarmerande är, enligt UHÄ:s mening, att de yngsta åldersgrupperna har minskat så kraftigt under senare år. Universitets— och högskolelärarna har ökat i antal under hela perioden mellan åren 1970 och 1985. Trots detta kan det enligt UHÄ konstateras att ett visst mått av ”kollektivt åldrande" skett under perioden.

Nyrekrytering till forskar— och lärarkåren är enligt min mening viktig för förnyelsen av såväl forskning som forskarutbildning och grundutbildning. Det krävs en kontinuerlig nyrekrytering av personer, som blir varaktigt verksamma inom forskning och högre utbildning. Rekrytering sker vid pensionsavgångar eller när nya tjänster inrättas. UHÄ har undersökt utrymmet för nyrekrytering de tre femårsperioderna 1970—1974, 1975— 1979 och 1980—1984 samt det förväntade antalet pensioner-ingar för de tre femårsperioderna som återstår fram till sekelskiftet. De senare perioderna ger inte alls samma nyrekryteringsutrymme som tidigare år åstadkommits genom pensioneringar och nya tjänster tillsammans. .

För att få ett rimligt nyrekryteringsutrymme krävs därför ett tillskott av ytterligare tjänster. Detta kan inte ske genom omfördelningar, utan hög- skolorna måste enligt min mening tillföras resursförstärkningar.

Enligt UHÄ:s uppfattning bör antalet forskarassistenttjänster ökas un- der de närmaste tre till fyra åren. Ett tillskott på 200 a 300 tjänster kan motiveras enbart med behovet av meriteringstjänster för de fasta lärartjän- ster som blir lediga under 1990-talet. UHÄ har begärt en ökning av medel till basresurser med sammanlagt ca 58 milj. kr. Syftet är att en betydande del av tillskotten skall användas till att inrätta nya tjänster bl.a. som forskarassistent. . .

Enligt statistiska centralbyrån avlades läsåret 1983/84 930 doktorsexa- mina. Antalet forskarassistcnttjänster vid högskoleenhetema inkl. Sveri- ges lantbruksuniversitet var l984/85 drygt 600. Nyrekrytering av forskare och lärare till högskolan bör i första hand ske genom forskarassistenttjäns— tema. Den forskarassistenttjänst som infördes den 1 juli 1986 ger goda möjligheter till vetenskaplig mcriten'ng under fyra år. Erfarenheter från fortsatt forskningsarbete efter doktorsexamen är givetvis av värde i många sammanhang. Som underlag för beslut om fast anställning inom högskolan är sådana erfarenheter helt nödvändiga både för den anställde och för arbetsgivaren. Jag anser att ytterligare minst. 226 tjänster som forskarassi- stent bör inrättas under den kommande treårsperiodcn. Jag kommeri det följande under fakultetsanslagen att beräkna medel för ändamålet.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Tjänsterna fördelar sig mellan högskoleenheterna enligt följande sam- manställning.

Högskoleenhet liudgctår _

1937/88 1988/89 1989/90 Totalt för

perioden

Universitetet i Stockholm 17 8 8 33 Tekniska högskolan i Stockholm , _7 5 5 . 17 Karolinska institutet 8 2 l ]1 Universitetet i Uppsala 22 12 - 7 41 Universiteteti Linköping 5 2 3 10 Universitetet i Lund 24 I0 I I 45 Universitetel i Göteborg 16 5 6 27 Chalmers tekniska . högskola 6 4 4 14 Universitetet i Umeå 13 4 6 23 Högskolan i Luleå 2 l 2 5 Summa 120 53 53 226

Högskoleenheterna har-tidigare erhållit medel för inrättande av extra ' tjänster som docent och forskarassistent. Det har inte alltid gått att utläsa, att de ökade resurserna använts på avSett sätt. UHÄ bör följa upp och redovisa resultatet av de resursförstärkningar som nu görs.

En förutsättning för att rekryteringssituationen skall' förbättras är före- komsten av en aktiv personalpolitik. Bland annat måste personalplanering- en inom universitet och'l'högskolor göras mer långsiktig. Mina förslag i det följande som avser hela treårsperioden 1987/8841989790 bör möjliggöra en mer långsiktig planering. '

Jag anser det angeläget att UHÄ' fortsätter arbetet med frågor rörande lärarkårens åldersstruktur och rekryteringssituationen inom' högskolan samt föreslår de eventuella åtgärder som kan behövas. Målet bör vara att åstadkomma en jämnare nyrekrytering och en ökad rörlighet bland lärar- personalen. UHÄ har avvisat tanken på en central medelsreserv att använ- das för att inrätta tjänster för personer, som man särskilt gärna vill behålla inom högskolan. Enligt UHÄ har forskningsråden som en av sina-uppgifter att svara för att sådana behov kan tillgodoses. Denna fråga kan enligt min mening dock bara delvis lösas genom insatser från forskningsrådens sida. UHÄ bör även fortsättningsvis'bcvaka behovet av särskilda åtgärder och ' komma med de förslag till åtgärder som eventuellt kan erfordras.

Befordringstitlar

Utbildningsutskottet ansåg i sitt betänkande (1984/85:90 att högskole- adjunkter och högskolelektorer borde ges möjlighet till någon form av befordran och stimulans. Utskottet fann att frågan om ett befordringssys- tem borde övervägas ytterligare av regeringen. Regeringen uppdrog mot bakgrund härav åt UHÄ att i samråd med Sveriges lantbruksuniversitet och statens arbetsgivarverk utreda frågan om utformningen av ett beford- ringssystem för högskolclektorer och högskoleadjunkter.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

UI—IÄzs förslag innebär i korthet att innehavare av tjänst som högsko- lcadjunkt respektive högskolelektor skall kunna få den personliga titeln högskolelektor respektive professor utan att detta motsvaras av någon förändring av vare sig lön eller arbetsuppgifter. Grunderna för erhållandet av befordringstitel skulle vara visad särskild vetenskaplig eller pedagogisk skicklighet eller annan väsentlig insats inom verksamhetsomrädet. "UHÄ redovisar för egen del tveksamhet inför ett system med befordringstitlar. U HA har" 1 denna fråga inhämtat yttranden från högskoleenheterna. Åsik- terna har visat sig vara mycket blandade. De som tillstyrker förslaget gör . det bl.a. med motivet att det skulle ge ökad status-åt de högskolelärare som huvudsakligen är pedagogiskt verksamma. Mot förslaget anförs bl.a. att en premiering via en titel som inte åtföljs av några förändringar i arbetssituationcn är ett dåligt incitament för de berörda grupperna. Syste- met kan på sikt leda till en nedvärdering inte bara av professorstiteln utan också av högskolelektorstiteln. Risk finns för ett omfattande administrativt. merarbete eller en godtycklig behandling av dessa frågor.

Jag finner det synnerligen angeläget att de skickliga och erfarna lärare, på vilka högskolans verksamhet ytterst vilar, stimuleras och uppmuntras. Jag anser emellertid inte att tilldelning av titlar utan förbindelse med ändringar i tjänsteställning, arbetsinnehäll i tjänsten eller lön ger önskad effekt. Nackdelarna är betydligt större än fördelarna. vilket flera av dem som yttrat sig till UHÄ har framhållit. Den nya'tjänsteorganisationen inom högskolan syftar bl.a. till-att-skapa enhetliga lärarkategoricr, vilka inom sina ramar erbjuder goda möjligheter att skapa stimulans och omväxling för de enskilda lärarna. Det system med lönefalt som nu gäller för högsko- lans lärare kan och bör utnyttjas bland annat för att belöna goda peda— goger. Det hör till de lokala högskolemyndighetcrnas ansvar att finna vägar och medel att stimulera skickliga lärare och visa dem erkänsla och upp- skattning.

Forskningsmiljön

Forskningsmiljön, både i den konkreta betydelsen forskarnas arbetsmiljö och i bemärkelsen av andlig och intellektuell miljö, som ger gynnsamma betingelser för god forskning uppmärksammades redan i föregående forsk- ningsproposition. Regeringen gav sedermera UHÄ i uppdrag att på grund- val av den forskning som finns i ämnet göra en analys av arbetsmiljön för forskarna inom högskolan och diskutera förslag till förbättringar. UHÄ har för ändamålet låtit utarbeta en kunskapsöversikt (R. Premfors, Forsk- ningsmiljön i högskolan, GHSR- -rapport nr 36,1986) över den forskning som behandlar hithörande frågor.

Kunskapsöversikten visa1 framför allt att det inte går att. dra generella slutsatser eller söka finna entydiga lösningar när det gäller hela det mångfa- cetterade forskarsamhället; Forskningen i dessa frågor leder inte fram till precisa anvisningar för utformandet av konkreta handlingsprogram. Där— emot tar den fram och belyser viktiga aSpekter och ger goda hållpunkter" 1 en diskussion om lämpliga atgärder.

När det galler frågan om forskningens yttre organisation anser många av

Bilaga 6

Utbildningsdep.

de forskare, vars resultat finns sammanfattade i UHÄ: s kunskapsöversikt, sig kunna belägga ett motsatsförhållandc mellan den idealt planerande byråkratin å ena sidan och forskningen med sitt grundläggande moment av oförutseharhet å den andra. För forskning krävs en långvarig kunskaps- uppbyggnad, fungerande medelst informell kommunikation. handlingsfri- het och ett personligt engagemang, som knappast följer ett nio-till-fem- schema. Den dominerande forskningsinriktningen pekar på denna punkt följaktligen fram mot ett behov av autonomi, lös organisationsstruktur och decentralisering. Samtidigt ger den inte något svar på frågan om vad som är den rätta graden av autonomi eller vad som är den lämpliga modellen för tjänsteorganisation och formell beslutsordning.

Frågan om den mest gynnsamma storleken på en forskargrupp eller forskningsinstitution har varit föremål för en livlig diskussion, ofta i termer av ”kritisk massa". Storleken hos en forskningsmiljö är en väsentlig faktor. Den måste dock ses i sammanhang med andra faktorer som t.ex. ledarskap och sammanhållning. Framför allt är dock betingelserna olika inom skilda forskningsområden och discipliner. Det går därför inte att utforma någon generell regel för den ideala storleken hos en forsknings- miljö.

En god forskningsmiljö brukar betecknas som på en gång kreativ och kritisk. Kreativitet är ett begrepp med många definitioner, men i allmänhet brukar dessa inbegripa nyskapande och originalitet. i den bemärkelsen behöver inte all god forskning vara kreativ. Ätskillig god forskning har som främsta syfte att kritisera, säkerställa och generalisera. Vetenskapssam- hället. har också en kunskapsvärdande uppgift. Kreativitet behövs som ett led i I'orskningsprocessen tillsammans med andra viktiga beståndsdelar som noggrannhet, kontroll, ihärdighet och hantverksskicklighet.

Det har diskuterats mycket vad som skapar en kreativ och kritisk forsk- ningsmiljö. Studier har gjorts av stora miljökomplex, som utmärkts av sjudande kreativitet, t.ex. sekelskiftets Wien, och av små forskargrupper som vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn. Listor på främjande och hämmande faktorer har också tagits fram. I en balanserat kreativ och kritisk forskningsmiljö brukar man enligt dessa finna någon eller några ledande och inspirerande personligheter, en bred och djup kunskap inom miljön som helhet, perspektivrikedom och utrymme för udda idéer, goda möjligheter till kommunikation. handlingsfrihet utan närgången övervak- ning, viss grundläggande trygghet, förekomsten av oväntade belöningar samt vad som betecknats som strukturell instabilitet. Flera av dessa fakto- rer är uppenbart av ett sådant slag att de inte bara kan beställas fram. Jag utgår dock från att man lokalt inom högskolecnheterna på bästa sätt verkar för att åstadkomma kreativa och kritiska forskningsmiljöer.

Resurser och incitament är också beståndsdelar i en arbetsmiljö. Inte heller här går det enligt UHÄzs kunskapsöversikt att generalisera. En del forskning kräver stora resurser i form av t. ex. avancerad apparatur, annan är i hög grad personalberoende, medan den klassiska humanisten kanske mest av allt behöver en arbetsplats, ett bra bibliotek och tid att arbeta.

Studier, som gjorts, visar att det måste finnas en viss materiell grund- nivå, som gör forskningen möjlig. men när den väl är nådd finns det inga

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tydliga generella samband mellan goda resultat och resurser. Generösa resurser behöver inte nödvändigtvis resultera i effektiv och epokgörande forskning och lysande resultat kan nås under relativt påvra omständighe- ter. Att bilden på detta sätt visar sig innehålla flera komponenter är föga överraskande och betyder givetvis inte att det räcker om resurserna hålls på en miniminivå. Tvärtom bör vi efter förmåga tillgodose olika slag av forskning, även om vi med hänsyn till budgetläget måste prioritera. För att grundläggande behov för forskningen skall kunna tillgodoses, krävs att högskolan förfogar över obundna medel. Genom dessa ökas handlingsfri- heten, möjliggörs samarbete mellan discipliner och orter och främjas den för forskningen så viktiga informella och" internationella kommunika- tionen. '

I kunskapsöversikten diskuteras forskarnas benägenhet att låta sådana faktorer som intressanta uppgifter, stor frihet i arbetet, god samhällelig

status Och uppskattning inom det internationella forskarsamhället uppväga -

materiella förmåner. När det gäller lönen kommer universiteten svårligen att kunna konkurrera med alla sektorer inom" näringslivet. Eftersom den goda forskningsmiljön är ett av högskolans främsta konkurrensmedel är det därför av central betydelse att den bibehålls och utvecklas.-

Professorerna har nu förts över till chefslöneavtalct med möjlighet till mer individualiserade lönevillkor. Samtidigt har högskolelärare inplaeerats i ett lönefältssystem, som också ger goda möjligheter till avancemang.

Mina förslag i denna proposition hör på många sätt kunna bidra till en förbättrad arbetsmiljö inom högskolan. Inte minst gäller det förslagen om förstärkta basresurser. Härigenom kan bl.a. biträdespersonal av skilda slag anställas för att avlasta forskarna viSsa uppgifter. Tillgången till böcker, utrustning och skilda slag av förbrukningsmaterial kan förbättras. Möjligheterna att bekosta resor och deltagande i vetenskapliga konferen- ser ökar. Självfallet har också förslagen om nya tjänster och om ökningar av forskningsrådens anslag, med bättre tillgång till projektmedel som följd, betydelse för forskarnas arbetssituation. Likaså bör de förbättringar för doktoranderna som förordas påverka arbetsklimatet inom högskolan posi- tivt.

Jag utgår från att UHÄ även fortsättningsvis följer forskningen och debatten inom detta område och mot bl.a. den bakgrunden vidtar de åtgärder och kommer med de förslag som eventuellt kan erfordras för att forskningsmiljön inom högskolan ska bli så bra som möjligt.

Forskningsetik

Det linns en. rad etiska aspekter på forskning. Etiska frågor och bedöm- ningar kommer in i många olika sammanhang. Det kan gälla såväl övergri- pande principer och prioriteringar som urval av projekt och tillämpning av forskningsresultat. Det kan också gälla uppläggningen av ett forsknings- projekt eller utformningen av enskilda moment i forskningsprocessen.

Inte minst inom forskarsamhället har det länge pågått en debatt om forskningsetiska frågor. Medicinska forskningsprojekt granskas sedan

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

länge av forskningsetiska kommittéer som tillkommit på forskarnas egna initiativ.

Inom det kulturvetenskapliga området finns sedan år 1980 en av huma- nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet inrättad etikkommitte. Rå- det har också formulerat etikregler för forskning inom sitt verksamhetsom- råde. I rådets regi har utarbetats en skrift, Kunskapens pris, av Göran Hermerén, som diskuterar dels generella forskningsetiska problem, dels utvecklar de av rådet antagna forskningsetiska principerna och sätter in dem i ett större sammanhang. '

Forskningsrådsnämnden har bl.a. anordnat ett seminarium om forsk- ningsetik, som dokumenterats i ett specialnummer av tidskriften Vår lösen (nr. 5—611986). Mot bakgrund av debatten om det s.k. Metropolitprojektet tick nämnden ijuni l986 regeringens uppdrag att utreda hur forsknings- etiska frågor hanteras i det svenska forskningssystemet när det gäller forskning där mänskliga individer är forskningsobjekt.

Forskningsrådsnämnden överlämnade hösten 1986 rapporten Etik i forskningsproeessen. Rapporten innehåller en redogörelse för föreskrifter och regler som för närvarande finns samt för institutioner och organisatio- ner som på olika sätt behandlar forskningsetiska frågor. Enligt nämnden skall för insamling av personuppgifter för forskningsändamål normalt krä— vas s.k. informerat samtycke, dvs. sådan information skall lämnas att berörda personer kan ta ställning till om de vill medverka i ett forsknings- projekt. . .

Nämnden betonar att forskning inte börjämställas med myndighetsutöv- ning. Vissa regler som gäller för annan statlig verksamhet bör därför inte gälla forskning. Detta berör bl. a. tillämpningen av of fentlighetsprincipen.

Enligt forskningsrådsnämnden fungerar det bedömningssystem som byggts upp inom det medicinska området väl. Nämnden föreslår vissa marginella förändringar i fråga om demedicinska kommittéernas samman— sättning och granskningsomräde. Nämnden föreslår ett motsvarande sy- stem för etikgranskning av forskningsprojekt inom det humanistisk-sam- hällsvetenskapliga omradet .

Över rapporten har yttranden inhämtats från UHÄ, forskningsråden, universitet, riksarkivet, datainspektionen samt från data- och offentlig- hetskommittén.

Flertalet remissinstanser anser att preciseringar eller fortsatta övervä- ganden behövs i fråga om de förutsättningar för den etiska bedömningen som nämnden diskuterar. '

Förändringar i lagstiftningen kan enligt samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga inte göras på grundval av denna rapport. Remissin- stanscrna tillstyrkeri regel den organisation för etikgranskning som föror- das. UHÄ förordar dock en för alla forskningsområden gemensam granskningsorganisation. Vissa remissinstanser befarar att den föreslagna organisationen blir onödigt byråkratisk och dyrbar. .

För egen del vill jag anföra följande. Forskningsrådsnämndens förslag berör en rad synnerligen viktiga och komplicerade frågor. En av de frågor som aktualiseras i rapporten är den om forskningen skall undantas från de. generella regler som gäller för den statliga verksamheten och hur undan-

Utbildningsdep .

tagsreglerna i såfall skall utformas. Nämnden har med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande för utredningsuppdraget inte kunnat utarbeta detaljerade förslag i detta avseende. Flertalet remissinstanser anser också att rapporten här-inte utgör tillräckligt underlag för beslut. Jag delar denna uppfattning. Enligt min mening är det heller inte lämpligt att ta ställning till den organisatoriska utformningen av forskningsetisk prövning innan de rättsliga och andra förutsättningar är närmare klarlagda. Det kommer dessutom att krävas ett bredare spektrum av åtgärder för att hänsynstagande till etiska principer skall bli ett naturligt inslag i forsk- ningsmiljön och forskningsprocessen. Frågan bör bli föremål för fortsatta överväganden. Rapporten och de yttranden som avgivits över denna utgör ett värdefullt underlag för detta arbete. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att tillkalla en särskild utredningsman.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att riksarkivet på regeringens upp— drag utarbetat en rapport, Arkivansvari samband med-externt finansierad forskning. Rapporten innehåller bl.a. förslag och rekommendationer i fråga om gallring, förvaring och återsökning beträffande forskningsprojek- tens handlingar och material. Rapporten remissbehandlas under våren 1987.

Litteraturförsörjning m.m.

Inom det svenska biblioteksväsendet finns ett antal olika typer av biblio- tek. Indelning och benämningar skiftar och leder därmed till en oklarhet i olika sammanhang. Jag anser det inte ändamålsenligt att. i fortsättningen. använda beteckningen vetenskapligt bibliotek, som i dag främst används för ett begränsat antal högskolebibliotek. 1 det följande kommer jag att använda dessa beteckningar: ' ' — högskolebibliotek, som avser biblioteken vid såväl statliga som icke--

statliga högsttolcenheter, oberoende av enhetens storlek och om forsk- ning bedrivs vid dcn eller inte, — forskningsbibliotek, som avser samtliga bibliotek som ger service till forskning och utveckling eller utbildning, och omfattar alltså bl.a. hög- skolebiblioteken, en rad forskningsbibliotek m.m. utanför högskolan, t. ex. vid vissa museer och myndigheter, vid företag etc.,

— folkbibliotek, som avser de kommunala biblioteken.

Ansvaret för litteraturförsöijningcn inom högskolan vilar på biblioteken vid de enskilda högskoleenheterna. Högskolebiblioteken svarar dock inte bara för den lokala informationsförsörjningen. De är också delar i ett nationellt nätverk som stöder forskning, utveckling, utbildning och nä- ringsliv.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) och UHÄ har haft regeringens'uppdrag att stödja och följa utvecklingsar- betet mot en effektivare ech'ra'tionellare biblioteksorganisation vid hög—-

skolecnheterna. . DFI och UHÄ understryker i redovisningen av detta uppdrag att en

ökad satsning på forskning och gnindutbildning kräver en förstärkning av' biblioteken. En jämförelse med "vissa andra länder,-visar att de svenska

Bilaga 6 Utbildningsdep.

högskolebiblioteken har en ogynnsam situation. I och med att universitet och högskolor ökar sitt samarbete med näringslivet ökar behovet. av biblio- tekens tjänster hos forskare och utvecklingsansvariga i industrin. Detta ställer många krav på biblioteken. Nära nog samtliga bibliotek arbetar med datoriseringsfrägor. Samordningen mellan de lokala bibliotekssystemen och kopplingen mellan dem och det nationella LIBRIS-systemet är ett klart riksintresse. Flera utredningar pågår angående dessa frågor. Behovet av vidareutbildning och fortbildning av bibliotekens personal betonas av DFI och UHÄ.

I-Iögskolebiblioteken är synnerligen viktiga för en väl fungerande verk- samhet inom högskolan. Biblioteksrcsurserna inom högskolan måste. en- ligt min mening, förstärkas. Jag kommer i det följande att föreslå att för nästa budgetår ytterligare sammanlagt 3666000 kr. anvisas för detta ända- mål. Medelsförstärkningarna fördelar sig mellan högskoleenhetema enligt föl— jande.

Högskoleenhet Belopp Budgetåret 1987/88

Universitetet i Stockholm 476000 Tekniska högskolan i Stockho] 231000 Karolinska institutet - 525 000 Universitetet i Uppsala 618000 Universiteteti Linköping 131000 liniversiteteti Lund - 661000 Universitetet i Göteborg 442000 Chalmers tekniska högskola ' 203000 Universitetet i Umeå 308000 Högskolan i Luleå ' 71000 Summa 3666000

För de därpå följande budgetåren bör de lokala högskoleorganen vid sin fördelning av de basresursförstärkningar som jag förordar kunna göra ytterligare förstärkningar av biblioteken.

I högskoleförordningen anges endast att vetenskapliga bibliotek skall finnas vid vissa högskoleenheter. Som jag anfört i det föregående finns i dag inte anledning att göra denna skarpa skillnad mellan vetenskapliga och andra bibliotek. Högskolebibliotckcns uppgifter, som är både lokala och nationella, behöver dock preciseras. Jag avser-att återkomma till regering- en i dcnna fråga.

LIBRIS

Regeringen gav i juni 1984 DFI i uppdrag att utveckla en handläggnings- och beslutsordning för utveckling, förvaltning och drift av det datorbase- rade bibliotckssyStemet LIBRIS.

Kungl. biblioteket (KB)-och DFI har, som drift— respektive utvecklings— ansvarig för systemet, beslutat att under budgetåret 1986/87 utföra en förstudie av LIBRIS framtida utformning. En eventuell ny utformning av

Bilaga 6 U tbildningsdep.

systemet kan medföra radikalt förändrade förutsättningar för dess utveck- ling, förvaltning och drift. DFI har därför bedömt att förslag om föränd- ringar i handläggnings- och beslutsordningen bör avvaktas tills förstudien slutförts. '

I avvaktan på att detta arbete blir färdigt har DFI överlämnat en prelimi- när rapport som anger närmare motiveringar för ställningstagandet och vissa förutsättningar för det fortsatta arbetet.

LIBRIS-systemet är i dag delvis föråldrat. Tillkomsten av lokala system och den tekniska utvecklingen i övrigt ändrar väsentligt förutsättningarna för systemet. Förslag om LIBRIS framtida utformning (LIBRIS IV), kom- mer att underställas regering och riksdag i anslagsframställningarna för budgetåret 1988/89. Med hänsyn härtill bedömer jag det olämpligt att i nuvarande läge föreslå några förändringar.

Regeringen har bemyndigat 'KB att via avgifter täcka ökade kostnader för driften av LIBRIS under innevarande budgetår. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att detta bemyndigande förlängs att gälla så länge det nuvarande LIBRIS-systemet fungerar.

Ansvarsbibliotek

Ansvarsbibliotek, dvs. bibliotek med ett nationellt ansvar för infoma— tionsförsörjningen inom ett angivet område, finns i dag vid karolinska institutet för området medicin, arbetarskyddsstyrelsen för området arbets- miljö samt statens naturvårdsverk för den yttre miljön.

DFI har i skrivelse till regeringen föreslagit att — Handelshögskolans i Stockholm bibliotek blir ansvarsbibliotek för eko-

nomi,

biblioteken vid tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, högskolan i Luleå, universiteten i Linköping och Lund samt Studsvik energiteknik AB i ett nätverk skall fungera som ansvarsbiblio- tek för området teknik med grundvetenskaper, — Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek blir ansvarsbibliotek för lant- bruk, skogsbruk oeh veterinärmedicin. Den närmast explosiva utvecklingen inom bok— och tidsktiftsutgivningen gör det omöjligt att kräva, att alla forskningsbibliotek med samma ambi- tionsnivå bevakar hela sitt område. Någon form av arbetsfördelning är nödvändig. System med ansvarsbibliotek finns redan i flera länder. Innan ett system med ansvarsbibliotek byggs ut ytterligare i vårt land, bör dock uppgifterna för ansvarsbiblioteken konkretiseras mer än vad som hittills gjorts. Endast med tydliga preciseringar av vad som ligger i ansvarsbiblio- teksfunktionen kan ett tillämpande av denna princip leda till avlastningar för de bibliotek, som inte ikläder sig något sådant åtagande.

För det tekniska området föreslår DFI, att flera bibliotek i ett nätverk svarar för ansvarsbiblioteksfunktione'n. Detta system förefaller enligt min mening tveksamt. Det informationsvärde, som liggeri begreppet ansvars- bibliotek, synes mig gå förlorat, om alla bibliotek i större eller mindre utsträckning är ansvarsbibliotek.

Idag utses ansvarsbibliotck av regering och riksdag. Uppgiften bör dock

Bilaga 6 Utbildningsdep.

enligt min mening åvila ett organ med expertkunskap inom biblioteksområ- det. I dag har DFI i uppgift att föreslå nya ansvarsbibliotek. I det följande kommerjag att föreslå att DFI läggs ner den 30juni 1988, och attfrån den I. juli 1988 ett nytt biblioteksorgan inrättas. Detta nya organ bör bl.a. svara för genomförande av ett system med ansvarsbibliotek. De bibliotek som får uppgifter som ansvarsbibliotek bör få särskild kompensation för detta med medel, som det. särskilda biblioteksorganet kommer att disponera. Medel för detta ändamål bör anvisas.fr.o.m. budgetåret 1988/89. Medlen bör uppgå till 1,6 milj. kr. Fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör beloppet ökas till 3,2 milj. kr.

Samverkan mellan forskningsbiblieteken i stockholmsregionen

DFI har på regeringens uppdrag utrett ansvarsfördelningen och möjlighe— terna till ett utvidgat samarbete mellan de vetenskapliga biblioteken i stoekholmsregionen (Samordning eller samutnyttjande. DFI-publ. 198613). . .

Många av förslagen berör samverkansålgärder, som kan komma till stånd genom överenskommelse mellan berörda myndigheter. Jag förutsät— ter att de i regionen ingående biblioteken och myndigheterna verkar i enlighet nted utredningens rekommendationer.

Vissa andra av DFI:s förslag är av den arten, att det bör ankomma på regeringen att ta ställning tilldem.

För forskningsbiblioteken i stoekholmsregionen finns sedan länge en , samarbetsnämnd. KB har fungerat som huvudman för denna. KB bör nu också få det formella ansvaret för samarbetsnämnden. KB fungerar också som huvudman för statens biblioteksdepå i Bålsta. Även detta ansvar bör formellt regleras. Jag kommer i annat sammanhang att förestå regeringen att besluta om en ändring av denna innebörd i instruktionen för KB. Behovet av kansliresurser m.m. för nämndens verksamhet bör tillgodoses inom ramen för anslaget till kungl. biblioteket. Vissa av nämnden bedrivna aktiviteter bör också kunna samfrnansieras av de deltagande biblioteken. J ag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor.

I den utredning. som låg till grund för beslutet om statens psykologisk- pedagogiska biblioteks (SPPB) nuvarande organisation, pekades på de positiva effekter, som skulle kunna uppnås om biblioteket samordnas med universitetsbiblioteket i Stockholm. Något beslut om sådan samordning fattades dock inte vid detta tillfälle (prop. 1979/80: 104). De lokalmässiga lösningar som de båda biblioteken erhållit sedan dess bör ytterligare ha förstärkt de samordningseffekter som utredningen påtalade. Några klara skillnader i arten av service mellan de två biblioteken föreligger inte. De senaste årens utveckling för SPPB visar också att andelen service inom Stockholm ökar jämfört med service till övriga delar av landet. Jag finner det därför lämpligt att SPPB nu knyts till. universitetsbiblioteket i Stock- holm. . . _

För att ge berörda myndigheter tid att förbereda samgåendet bör den av mig förordade förändringen träda i kraft den 1 juli 1988. Jag avser senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Samordning inom biblioteksområdet Delegationen för vetenskaplig och" teknisk"informationsförsörjning (DFI) började sin verksamhet den 1 juli 1979. DFI har enligt sin instruktion (1979z479) till uppgift att handha frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsar- bctc eller liknande verksamhet. Medel för DFlzs verksamhet anvisas över anslag under såväl utbildnings- som industridepartementets huvudtitel; ' Innevarande budgetår uppgår anslagen sammanlagt till 18325 000 kr.

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utvärdera verksamheten vid DFI och med utgångspunkt häri komma med förslag om utformningen av statens roll inom planering och samordning av den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i framtiden. I enlighet med direktiven har statskontoret före avrapporteringen av uppdraget. remissb'ehandlat en preliminär version av rapporten.

Statskontoret har vid sin granskning funnit att förutsättningarna och behoven inom verksamhetsområdet har förändrats avsevärt sedan till- komsten av DFI. Verket konstaterar att DFI har haft en väsentlig betydel- se för att gjuta samman olika verksamheter vid bibliotek, informations- oeh dokumentationscentraler. Den informationsteknologiska utvecklingen

ställer emellertid numera andra krav på Statens "insatser inom olika sam- - -

hällssektorer. Enligt statskontorets mening förutsätter en fortsatt utveck- ling, att alla sektorer tar det direkta ansvaret för informationsförsörjningen inom sina respektive sektorer och initierar erforderligt utvecklingsarbete. I korthet föreslår statskontoret att

-— ansvaret för forskningsiinansiering inom informationsförsörjningsområ- '

det överförs till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningSrådet och styrelsen för teknisk utveckling (STU), ansvaret för näringslivets informationsförsörjning överförs till statens industriverk och STU, ' ' en särskild nämnd inrättas med ansvar för planering och samordning inom biblioteksområdet m.m. En ansvarsfördelning enligt statskontorets förslag innebär att DFI kan upphöra som myndighet. ' ' Statskontoret har inhämtat yttranden över sitt förslag från en rad myn— digheter och organisationer. Av remissinstanserna uttalar sig ungefär hälf— ten till förmån för statskontorets förslag. Av övriga instanser anser flera att .. DFl:s verksamhetsområde är för stort och diffust och måste snävas in. Det -

område där även dessa organ framförallt ser ett fortsatt samordningsbe- hov är biblioteksområdet. '

För egen del vill jag anföra följande. I ett modernt samhälle är den tekniska och vetenskapliga informations- försörjningen av utomordentlig betydelse. DFI har" gjort ett värdefullt pionjärarbete på området. Enligt min mening har utVecklingen på informa- tionsförsörjningsområdet gjort det lämpligt att i betydande omfattning övergå till en decentraliserad organisation, där varje berörd sektor tar ett eget ansvar för dessa frågor. Detta gäller även näringslivet. Ansvaret. för näringslivets informationsförsörjning bör följaktligen inte ligga på statliga myndigheter utan på företag och organ inom näringslivet.. Chefen för

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

industridepartementet kommer i det följande att behandla bl.a. dessa frågor. Inom högskoleområdet arbetar UHÄ redan med informationsför- sörjningsfrågor bl.a. som följd av det uppdrag angående datastrategi för högskolan som givits av regeringen.

Även fortsättningsvis behövs dock ett samordningsorgan för frågor som berör forskningsbiblioteken. Jag förordar att ett sådant organ inrättas. Uppgiften för detta blir framför allt. planering och samordning av verksam- heten vid de bibliotek som svarar för service till utbildning, forskning och utveckling. Det bör också svara för samordning och samverkan i frågor som är gemensamma för dessa bibliotek och folkbiblioteken. Givetvis bör det i sin verksamhet utgå från och bygga på resultaten av det arbete som DFI utfört inom biblioteksområdet. I detta ingår bl.a. att svara för den fortsatta utvecklingen av ansvarsbibliotek i enlighet med vad jag anfört i det föregående.

Eftersom dessa frågor har ett nära samband med UHÄ:s verksamhets- områdc är det enligt min mening naturligt att det nya organet på lämpligt sätt knyts till UHÄ.

Den närmare organisatoriska utformningen av biblioteksorganet och formen för anknytning till UHÄ bör utredas vidare. Utgångspunkten här— vid bör vara att i det bör ingå företrädare för de olika bibliotek, som verksamheten avser, och för avnämarna. Organisation och arbetsformer bör utformas så att det kan verka gentemot hela området. Biblioteksorga- nets behov av kansliresurser bör i huvudsak tillgodoses inom UHÄ:s nuvarande pcrsonalorganisation. Sakområdets karaktär och de förutsätt- ningar för organets arbete som betingas av den olika ställning m.m. som de berörda biblioteken har, kräver en hög kompetens i kansliarbetet.

DFI har ägnat stor uppmärksamhet åt utbildningsfrågorna inom biblio- teksområdet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att UHÄ har ett allmänt ansvar för personalutveckling inom högskolan. Detta innefattar även personalen vid högskolebiblioteken. Möjlighet bör också ges för personalen vid forskningsbibliotek utanför högskolan att delta i utbildning som anordnas i UHÄ:s regi.

En stor del av de resurser som DFI disponerar har ägnats åt insatser för forskning och utvecklingsarbete inom informationsförsörjning. Även fort- sättningsvis behövs det insatser av detta slag. Enligt min mening bör forskningsbiblioteken i viss utsträckning själva få ansvara för vilka FoU- insatser som skall komma till stånd. Vissa centralt planerade insatser kan dock erfordras även i fortsättningen. Dessa frågor bör prövas i det fortsatta arbetet med att genomföra de av mig förordade förändringarna. I samband därmed bör också prövas vilka av DFI finansierade insatser som eventuellt bör föras över till högskolan.

DFI har en viktig uppgift som internationellt kontaktorgan i vissa sam- manhang. I det fortsatta arbetet bör också övervägas hur denna uppgift. skall tillgodoses i framtiden.

Vissa forskningsresurser inom biblioteksområdet kommer att skapas genom att en professuri bok- och bibliotekshistoria inrättas vid universite- tet i Ltmd. Jag kommer vid min anmälan av anslaget Humanistiska fakulte- terna att behandla denna fråga.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

De av mig här förordade förändringarna bör genomföras den ljuli 1988. Det innebär att DFI läggs ned vid denna tidpunkt. Jag har pekat på vissa frågor som kräver kompletterande beslutsunderlag. Dessa samt frågor som gäller övergången till en ny organisation och avvecklingen av DFI mäste utredas ytterligare. Jag avser i annat. sammanhang återkomma till regering— en i denna fråga.

Samverkan mellan högskola och näringsliv

Forskningsrådsnämnden har haft regeringens uppdrag att kartlägga och analysera formerna för samverkan mellan högskola och näringsliv. I upp- draget ingick att identifiera och analysera för- och nackdelar med olika samarbetsformer — såväl för högskolan som för näringslivet.

Nämnden har redovisat uppdraget i rapporten ”Högskolan och N ärings- livet, roller, möjligheter, målkonflikter". Kontakterna mellan högskola och näringsliv har intensifierats under sena- re år. Dels har omfattningen av samarbetet ökat, dels har en rad olika former för samverkan mellan högskola och näringsliv vuxit fram.

Den rena uppdragsforskningen, som högskolan utför direkt för näringsli- vet, är av mycket liten omfattning. En viss del av den forskning, som finansieras över andra departements huvudtitlar. är också av intresse för näringslivet. Det gäller t.ex. forskning finansierad av styrelsen för teknisk utveckling. statens råd för byggnadsforskning. transportforskninngered- ningen och delar av encrgiforskningen.

Förutom uppdragsforskning finns många andra former för samverkan i form av bl.a adjungeradc professorer, kontaktforskare, forskarbyar, stif- telser, uppdragsutbildning och kontaktsekretariat. Forskningsrådsnämn- den har inte presenterat uppgifter om omfattningen av de olika formerna.

Nuvarande samarbete har en tyngdpunkt i utbildningen och ett växande inslag i samverkan utgörs av vidareutbildning och fortbildning av personal som redan varit ute på arbetsmarknaden och som behöver vidga sin kom— petens.

Den industriella produktionen har blivit alltmer vetenskapsbaserad. Forskningsresultat kan exploateras i allt snabbare takt. Näringslivets be- hov av välutbildad arbetskraft fortsätter att öka. Det ökade samarbetet mellan högskola och näringsliv är enligt min mening positivt. De fördelar som detta samarbete innebär för högskolans del har framhållits i många sammanhang. Ett intensivare samarbete med näringslivet kan innebära att forskningsresultat kommer till snabbare användning i företagens förnyelse av produktionen, vilket är viktigt för att Sverige skall kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft gentemot andra länder. .

Samtidigt är det nödvändigt att formerna och villkoren väljs på ett sådant sätt att negativa effekter på högskolans centrala och långsiktiga uppgifter undviks. Det är svårt att inom en och samma högskola bedriva forskarutbildning och forskning av skilda_slag,jämsides med grundutbild- ning, fortbildning och vidareutbildning. I andra länder där det är mer vanligt med från högskolan fristående forskningsinstitut kan det vara lät-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tare att renodla de uppgifter som högskolan skall ha. Riskerna för överbe— lastning inom högskolan blir då mindre.

Principen om högskolan som vår centrala forskningsresurs bör inte. rubbas. Det är viktigt att de lokala högskoleorganen tar ansvar för att samverkan med näringslivet inte fåren sådan omfattning, att den inkräktar på möjligheterna att fullgöra högskolans centrala uppgifter inom grundläg- gande utbildning, forskarutbildning och forskning på eget programansvar. Högskolan får inte utvecklas till konsultföretag för näringslivet, där forsk- ningens inriktning styrs på ett sätt som inte är förenligt med samhällets övergripande intressen. Jag utgår från att man inom högskolan uppmärk- samt följer utvecklingen av kontakterna med näringslivet och vidtar åtgär- der när så är påkallat.

Jag skall nu beröra de konkreta förslag som forskningsrädsnämnden har lagt fram. Det gäller bisysslor, sekretess, stiftelser och aktiebolag.

Med anledning av regeringens proposition med förslag till lag om ändring i högskolelagen 19771218 (prop. 1985/86:11. UbU 7, rskr. 35) ändrades

- Bilaga 6 Utbildningsdep.

högskolelagen, så att lärare inom högskolan i ökad utsträckning fick utöva - sådana bisysslor inom forskning och utvecklingsarbete som innebär att de utnyttjar sina speciella ämneskunskaper. Syftet med lagändringen var att möjliggöra ett ökat. samarbete med näringslivet i sådana fall där andra former för samarbete, t. ex. uppdragsfe-rskning, inte är ändamålsenliga.

Lagändringen medförde att högskolelärarna tick ett. stort ansvar för att avgöra om eventuella bisysslor kan skada förtroendet för högskoleenhe- ten. Lärarna kan dock begära besked från högskolemyndigheterna om deras syn på bisyssloma. Gällande bestämmelser innebär att högskoleen- heterna endast då särskilda skäl föreligger, t.ex. misstanke att en lärare missköter sitt ordinarie arbete på grund av för omfattande bisysslor, får begära redovisning av bisysslorna. Högskolcledningen kan därvid försät- tas i svåra situationer. Forskningsrådsnämnden har därför föreslagit att lärarna skall informera högskoleledningen om vilka ämnesbundna bisyss- lor av nämnvärd omfattning och varaktighet de innehar. Högskoleledning- arna behöver i många fall bättre uppgifter om och överblick över de kontakter som högskolelärarna har med näringslivet. En redovisning av dessa kontakter skulle minska-problemen för högskoleledningarna och riskerna för misstänkliggörandc av enskilda lärare, institutioner eller före- tag skulle bli mindre. Jag delar nämndens uppfattning och förordar att högskolelärarna fortsättningsvis skall "informera resp. högskolcledning om ämnesanknutna bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet. U pp- gifterna blir därmed offentliga. Jag återkommer till regeringen-i denna fråga. '

Forskningen inom högskolan skall i princip vara fri, öppen och därmed tillgänglig för samhället i stort. Samtidigt är det nödvändigt att i vissa fall kunna utföra forskning inom högskolans ram, där resultaten inte blir ome- delbart kända . Om detta inte vore möjligt skulle högskolan ofta inte kunna åta sig uppdragsforskning från näringslivet.

Den offentliga prövningen eller möjligheten till öppen vetenskaplig be- dömning av examensarbeten är viktig för högskolans trovärdighet och anseende. Jag vill således kraftigt understryka, att högskoleenheterna inte

"44

bör engagera sig i sådana uppdrag som innebär sekretessbeläggning av examensarbeten av skilda slag. '

En särskild form av samarbete mellan högskola och näringsliv är stif— tclser i vilka olika intressenter, t.ex. högskoleenheter. företag, utveck— lingsfonder eller kommunala organ, ingår. Forskningsrådsnämndcn före- slår i sin rapport att tillstånd från regeringen inte fortsättningsvis skall behöva inhämtas vid bildandet av stiftelser. Nämnden pekar också i detta sammanhang på de risker som föreligger när högskolan engagerar sig som delägare i aktiebolag med kommersiell anknytning till högskolans arbete och dess forskare. Nämnden anser vidare att högskolan inte bör ha domi- nerande ägarintressen i s. k. avknoppade företag.

Jag har tidigare pekat på mångfalden i de samarbetsformer mellan hög- skola och näringsliv som för närvarande existerar. Regelsystemet medger en rad olika organisatoriska lösningar inom högskolans ram. Endast i undantagsfall bör en lösning väljas som innebär skapandet av en särskild juridisk person, t.ex. stiftelse.

Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att en särskild utredningsman får i uppdrag att bedöma behovet av stiftelse som organisa— tionsform och föreslå vilka villkor som bör vara uppfyllda för att särskilt tillstånd från regeringen inte skall behöva inhämtas vid bildande av en stiftelse. Jag vill här erinra om vad min företrädare anförde i prop. 1984/ 85: 195 om uppdragsutbildning (S. M ll).

För de fall då bildande av en stiftelse från högskolans synpunkt ändå framstår som den mest ändamålsenliga lösningen bör det i alllänhet kunna delegeras till högskolan att besluta om stiftelsebildningen. En förutsättning. för en sådan delegering är emellertid att vissa preciserade villkor i fråga om bl.a. stiftelsens syfte och insyn i verksamheten från högskolans sida är uppfyllda. Om andra förutsättningar avses få gälla för stiftelsen bör det ankomma på regeringen att besluta om stiftelsebildningen.

Externt finansierad verksamhet '

Den externt finansierade verksamheten inom högskolan är nu av betydan- _ de omfattning. Inom vissa fakulteter och högskoleenheter svarar den för mer än hälften av verksamheten. En verksamhet av denna omfattning är självfallet inget marginellt inslag inom högskolan. En stor del av högsko- lans basresurser och gemensamma inrättningar används inom den externt finansierade verksamheten. Utan tillgång till högskolans utrustning, biblio— tek, verkstäder och andra serviceinrättningar och utan den kompetens och det expertstöd som ligger i arbetsledningen m.m. och den vetenskapliga miljön inom högskolan skulle den externt finansierade verksamheten inte kunna fungera.

Förordningen (UHÄ-FS l982:113,. ändrad. 198314] och 1985122) om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsde- partementets verksamhetsområdc reglerar den externt finansierade verk- samheten inom högskolan. Bestämmelserna innebär att full kostnadser- sättning skall utgå för verksamhet som bekostas med externa medel. Endast i fråga om verksamhet som har synnerlig betydelse för forskning

Bilaga 6 Utbildningsdep.

och utbildning vid högskoleenhetcn får högskolestyrelsen medge avvikelse från denna regel.

Övergångsvis har föreskrivits att för sådan verksamhet som bekostas med medel från forskningsråd inom utbildnings— och jordbruksdeparte— mentens områden skall ett förvaltningspålägg av S% tillämpas. Forsk- ningsrädslinansierad verksamhet skall inte belastas med lokalkostnader. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 behöver inte verksamhet som finansieras av andra statliga myndigheter belastas med lokalkostnader annat än då det för verksamheten erfordras ett särskilt lokaltillskott. UHÄ har meddelat til- lämpningsföreskrifter till förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ—FS 1985: 14). [ dessa föreskrifter anges att högskoleenheterna av statliga myndigheter utöver direkta kostnader skall ta ut ett påslag på S% för vissa förvaltningskostnadcr och för bibliotekskostnader.

Regeln att det skall ske påslag på de direkta kostnaderna för externt finansierad verksamhet har ibland mött motstånd såväl från företrädare för sektorsorganen som från enskilda forskare. Båda parter har sett påslaget som en urholkning av resurserna för forskning. Denna inställning beror på att det externa forskningsuppdragets indirekta beroende av den totala högskoleorganisationen inte är omedelbart synligt. Likafullt föreligger det ett sådant beroende och de kostnader detta innebär måste på något sätt betalas. Om de inte betalas av uppdragsgivarna får de i praktiken "subven- tioneras av fakultetsanslagen och därmed minskar utrymmet för den obundna och grundläggande forskning, som enligt regeringens och riksda- gens intentioner skall ko'mma till stånd genom dessa anslag. '

Som framgår av statsministerns inledande redogörelse för regeringens samlade bedömning bör nuvarande regler för externt finansierad verksam- het gälla under ytterligare en treårsperiod. På längre sikt bör det gemen- samma ansvaret för att forskning och forskarutbildning inom högskolan vidmakthålls på en internationell nivå komma till uttryck genom en konse- kvent tillämpning av principen om full kostnadstäckning. Den grundsatsen bör gälla, vare sig finansiärens satsning är långsiktig och permanent eller om vederbörande satsar för en begränsad tid. I det senare fallet bör uppdragsgivaren betala ett påslag, som fullt ut svarar mot högskolans andel utgifter för gemensamma ändamål.

Vissa prioriterade områden

Statsministern har tidigare i dag redovisat sina bedömningar av ett antal prioriterade områden.

Bioteknik

Bioteknikområdet är av stort intresse för svenskt samhälle och industri. Ökade insatser inom bioteknisk grundforskning är en förutsättning för den biotekniska utvecklingen i stort.

Bioteknik kan karakteriseras som ett industriellt eller samhälleligt ut— nyttjande i teknisk skala av levande cellers eller eellkomponenters olika egenskaper för att uppnå produktion av olika nyttoprodukter. För att

Bilaga 6 Utbildningsdep.

åstadkomma detta används kunskaper från många olika biovetenskaper som biokemi, molekylärbiologi, cellbiologi och immunologi samt kemitek- niska vetenskaper som apparat— och processteknik, separationsteknik, analytisk teknik osv. Inom begreppet bioteknik ligger alltså både en biolo- gisk och en teknisk funktion. Ett dynamiskt samspel mellan den biologiska komponenten, ett enzym, en bakterie, en djurcell etc. och avancerad teknik är en förutsättning för en framgångsrik bioteknisk utveckling.

Från nationell synpunkt måste därför både bioområdet och teknikområ- det inom biotekniken utvecklas. En viktig aspekt är då behovet. av integre- ring av kunnande inom olika bio- och teknikområden för att uppnå önsk- värda resultat. Bioteknikens genombrott i Sverige är beroende av en effektiv forskningssamverkan som går utöver såväl fakulteter som högsko— leenhctcr.

Sverige måste satsa på högteknologiområdet för att utveckla en konkur- renskraftig industri. Biotekniken är ett sådant område. Den är såväl forsk- nings- som teknikintensiv. Den fordrar tillgång till välutbildade forskare och tekniker. .

Svensk industri gör nu avsevärda utvecklingssatsningar inom det biotek- niska området. Stora förhoppningar knyts också till de möjligheter som genom biotekniken kan öppnas när det gäller att utveckla metoder för att påvisa och bota sjukdomar, att förbättra miljön och minska encrgiförbrukf ningen.

Det är visserligen svårt att förutse i vilken omfattning och i vilken takt den biotekniska utvecklingen kan svara mot dessa förväntningar. Det förefaller emellertid troligt att utvecklingen, åtminstone på lång sikt, kan bli av avgörande betydelse inom bl.a. ovan nämnda områden.

Den hittillsvarande utvecklingen av resurserna för bioteknisk grund— forskning har varit av relativt blygsam omfattning. Efter förslag i 1984 års forskningsproposition anvisades 4 milj. kr. som förstärkning av basresur- serna inom bioteknikområdet inom de medicinska, matematisk-naturve- tenskapliga och tekniska fakulteterna. Dessutom har i särskild ordning och med rcgionalpolitiska motiveringar anvisats tillfälliga medel om samman- lagt 20 milj. kr. till universitetet i Umeå för fyraårsperiodcn 1985/86— 1988/89. Den grundläggande ltögskoleutbildningen inom bioteknikområdet har byggts ut.'

Mot bakgrund av vad jag har anfört föreslår" jag en förstärkning av resurserna för den biotekniska forskningen inom såväl de medicinska, matematisk-naturvetenskapliga som de tekniska områdena. Jag föreslår således en ökning Om 35 milj. kr. redan fr.o.m. budgetåret 1987/88 för . särskilda insatser inom den biotekniska forskningen. Jag vill också fram- hålla att de av mig förordade förstärkningarna av högskolans basresurser, bl.a. ytterligare tjänster som forskarassistent,- biblioteksrcsurscr, utrust- ning och studiefinansiering, bidrar till en uppbyggnad av forskningen även inom detta område.

Informalinnsteknologi

Statsministern har tidigareövergn'pande redovisat regeringens samlade förslag till insatser inom informationsteknologiområdet.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Stora resurser anslås av industrin och vissa statliga myndigheter för främst tillämpad forskning och utvecklingsarbetc inom informationstekno- logiomrädet. Detta kräver att kunskapsbasen, dvs. grundkurs—ltningen, för dessa insatser breddas.

Utvecklingen av informationstcknologin har i de flesta västländer gått mycket snabbt under senare år. Den svenska industrin använder i ökad utsträckning informationsteknologi vid utvecklingen av produkter och pro- cesser. Dessutom växer den industri som konstruerar. tillverkar och mark- nadsför produkter och system inom informationsteknologiområdet.

Industrin efterfrågar därför i stor utsträckning välutbildade tekniker och naturvetare inom detta område. Industrin behöver också den kunskap som forskningen kan bidra med för att kunna utveckla produkter och processer i ett internationellt konkurrenskraftigt tidsperspektiv.

Den ökade användningen av datateknik, mikroelektronik, m.m., inte bara inom industrin utan även inom samhället i övrigt, får konsekvenser för individer och samhälle som kan vara svåra att förutse. Därför behövs det också forskning inom andra områden än de tekniska och naturveten- skapliga. Det gäller Sådan forskning som syftar till att öka kunskaperna'om samspelet mellan människan och tekniken. Vissa forskningsinsatser inom informationsteknologiområdet har avsett möjligheterna att eliminera nega- tiva effekter av teknikutvecklingen. En mer framåtsyftande forskning be- hövs för att kunna påverka teknikutvecklingen i stort.

Informationstcknologins utbredning inom industrin och det övriga sam- hället har inte föregåtts av forskningsinsatser i den utsträckning som hade varit önskvärd. Relativt stora statliga belopp har i och för sig satsats på målinriktad och tillämpad forskning genom anslag från bl.a. styrelsen för teknisk utveckling. Satsningar på grundforskning, vilken är en förutsätt- ning för tillämpad forskning av hög kvalitet, har däremot inte ökat i motsvarande mån.

Bristen på grundläggande forskning av tillräcklig omfattning inom infor-

mationsteknologiområdet skall-också ses mot bakgrund av att antalet"

utbildningsplatser inom civilingenjörSutbildningen med inriktning mot informationsteknologiområdet har ökat med 60% under 1980-talet. Detta har lett till en obalans mellan forskning och utbildning. Vidare är andelen externfmansierad forskning vid vissa högskoleinstitutioner inom informa— tionsteknologiområdet ofta myöket hög. Även denna obalans-bör rättas till genom förstärkningar av högskoleenheternas egna medel för forskning inom de aktuella områdena.

Mitt förslag till åtgärder omfattar fyra delar: stöd till forskningen inom högskolan bl.a. genom förstärkta basresurser och professurer, medel för forskningsprojekt, stöd till inrättande av ett centrum för industriell infor— mationstcknologi vid universitetet i Linköping samt särskilda projektme- del för forskning om informationsteknologins samhällskonsekvenser. Jag beräknar sammanlagt 36,1 milj. kr. för dessa ändamål för budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90.

En förstärkning av högskolans basresurser inom informationsteknolo- giområdet bör göras med ] 1,5.milj. kr. under treårsperioden. Jag kommer i det följande att föreslå att 8 tjänster som professor inrättas inom informa-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tionsteknologiområdet, nämligen i elektroniksystemkonstruktion, pro- gramvaruteknik, styrsystem för industriella utrustningar, verkstadsteknisk automatisering, datalogi (två tjänster), bildbehandling samt datorlingvistik. Jag vill också erinra om de möjligheter som finns att lokalt. inrätta extra tjänster som professor.

Naturvetenskapliga forskningsrådet bör för insatser inom informations- teknologiområdet få sitt anslag ökat med 7 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Denna ökning bör göra det möjligt för rådet bl.a. att fortsätta de insatser som har gjorts, via de medel rådet hittills har disponerat under anslaget Nationell halvledarforskning. De hittillsvarande insatserna har framför allt avsett inköp av utrustning. Rådet bör nu i större omfattning än tidigare kunna ge anslag till forskningSprojekt.

Jag föreslår vidare att medel anvisas för inrättande av ett centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping. Det finns ett brett industriellt behov att fortlöpande kunna tillgodogöra sig nya landvinningar inom informationsteknologin. Det är därför viktigt att bygga upp informationsteknologisk forskning som vägleds av tillämpningarnas långsiktiga behov. En satsning på industriell informationsteknologi innebär även en viss profilering mellan högskoleorterna. Mitt förslag är att univer- sitetet i Linköping tillförs 3,5 milj. kr. den ljuli 1988 och 3,5 milj. kr. den i juli 1989. . '

I dag finns drygt 95% av forskningsresurserna inom informationstekno- logiområdet i södra delen av Sverige. Med hänsyn till informationsteknolo- gins strategiska betydelse innebär denna fördelning betydande problem, bl.a. för utvecklingen av forskningen oeh utbildningen inom breda o'mrå- den vid högskoleenheterna i Norrland. Utveckling av kompetensen inom det informationsteknologiska omrädet bör därför ske vid både universite- tet i Umeå och högskolan i Luleå, vilka har goda fömtsättningar att komplettera varandra. Jag föreslår därför att universitetet i Umeå anvisas ] milj. kr. för detta ändamål fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Jag föreslår vidare att högskolan i Luleå anvisas 1,6 milj. kr. för forsk- ning inom informationsteknologiområdet fr.o.m. budgetåret 1987/88. Jag hänvisar också till vad chefen för industridepartementet senare kommer att föreslå vid sin anmälan av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling i fråga om medel till FoU-projekt inom informationsteknologi vid högskolan i Luleå. _

Som jag tidigare har framhållit år forskning som berör informationstek- nologins samhällskunsekvenscr av stor vikt. Jag kommer i det följande att föreslå att ] milj. kr. tillförs humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-' ningsrådet för forskning rörande förutsättningar och konsekvenser av in— formationsteknologins användning. '

Ytterligare insatser krävs, enligt min mening, för att förstärka den mer grundläggande forskningen om förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning. Fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör yt- terligare 4 milj. kr. anvisas för sådan forskning. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt liumanistisk— samhällsve- tenskapliga forskningsrådet och UHÄ att utarbeta förslag rörande använd- ningen av dessa medel. '

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Nedanstående tabell visar medlens fördelning på högskoleenheter och Prop. 1986/87: 80

forskningsråd, m. rn. under treårsperiodcn.

Högskoleenhet Bc10pp tkr. - Summa l987/88 1988/89 1989/90

Tekniska högskolan

i Stockholm 4860 300 185 5345 Universitetet i Uppsala l050 - l050 Universitetet i Linköping 3800 43 [5 8 [ l5 Universitetet i Lund 2600 ' ' 2600 Chalmers tekniska högskola 4080 4080 Universiteteti Umeå . l000 300 [300 Högskolan i Luleå I6IO ' l610 Humanistisk-samhälls- vetenskapliga" forskningsrådet 1000 mm Naturvetenskapliga '

forskningsrådet 7000 - 7000 Forskning om informations— _

teknologins användning 4000 4000

Summa 23200 " ,4100 -' 3000" 36100

J ag vill dessutom framhålla att de förslag som jag kommer att lägga fram rörande allmänna förstärkningar av basresurser, forskarassistenttjänster, studiefmansiering, bibliotek och utrustning även kommer informationstek- nologiområdet tillgodo. Kombinationen av den särskilda satsningen på forskning inom informationsteknologi och dessa allmänna förstärkningar bör utgöra ett verkningsfullt bidrag till utbyggnaden av informationstekno- login inom högskolan. '

Kullurvetenskaplig forskning .

Naturvetenskaplig forskning kan motiveras på i princip två olika sätt som led i en fortsatt teknisk, medicinsk och lantbruksvetenskaplig forsk- ning å ena sidan eller som något i sig självt betydelsefullt å den andra. På samma sätt förhåller det sig med fördjupade studieri humanistiska, juridis- ka, samhällsvetenskapliga och religionsvetenskapliga ämnen.

Kulturvetenskaplig forskning har också stor praktisk betydelse. ! en värld där avstånden krymper och de internationella kontakterna ökar, ställs det allt större krav på att vi kan förstå och kommunicera med andra folk och kulturer. Kommunikation kräver språk, och utan kunskaper om andra föreställningsvärldar och referensramar uppkommer lätt missför- stånd. som kan leda till konflikter och brutna kontakter. För att hantera de svårigheter vi ställs inför i vår moderna tillvaro, behöver vi inte bara få del av gammal kunskap utan också av nya förslag till värdering och tolkning. Människan har den unika egenskapen att kunna lagra förvärvade kunska- per och insikter, tankar och känslor och förmedla dem genom tid och rum. Det skrivna ordet upphäver tiden, men är avstånden stora måste texten tydas och tolkas. För detta behöver vi forskning, liksom vi behöver den för att urskilja sammanhang såväl historiskt som i nutiden.

Detta sätt att resonera är förvisso inte felaktigt. Men det förbigår ändå,

Bilaga 6 Utbildningsdep.-

'50

som universitets- och högskoleämbetet' framhåller i sin skrift Forskning i högskolan (UHÄ-rapport l986:l4, s. 20), det som utgör fundamentet för forskningens plats i samhället: den ständigt fortgående "kritiska ompröv— ningen av våra föreställningar och sökandet efter ny kunskap om världen omkring oss. Detta utgör en så grundläggande del av värdesystemet i vårt samhälle att vi har svårt att föreställa oss ett kulturmönster det l'örutan. 'Det finns saker som inte kan eller behöver motiveras i termer av pengar eller immateriell välfärd. Det är inte nyttan eller njutningen utan nyfiken- heten som får oss att utforska universums yttersta gränser, materiens minsta strukturer, livets hemliga koder eller det mänskliga skapandet i alla dess uttrycksformer”. '

Mot bakgrund av en sådan allmän bedömning gav regeringen i'dcecmber 1984 humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet i' uppdrag att i samråd med universitets— och högskoleämbetet granska situationen inom det kulturvetenskapliga forskningsområdet och komma med förslag till förbättringar. Rådet har avlämnat en rapport som innehåller en rad förslag till framför allt resursförstärkningar. UHÄ har i sin anslagsframställning lagt stor vikt vid resursförstärkningar'för bl.a. professorstjänster inom humanistisk fakultet och inom det konstnärliga området.

Jag kommer i det följande att föreslå en rad förstärkningar inom det kulturvetenskapliga området. För den kommande treårsperioden föreslår ' jag här inrättandet av 42 nya professurer inom kulturvetenskapcrna, varav .

13 inom det konstnärliga området. Därtill kommer tre gästprofessurcr. Jag föreslår vidare ökade medel för att inrätta tjänster som forskarassistent

och för att förstärka basresurserna, högskolebiblioteken samt studietinan— ' sieringen i forskarutbildningen inom de berörda fakulteterna. Anslaget till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslås för budgetåret 1987/88 öka med sammanlagt. 12,4 milj. kr. För de två därpå följande budgetåren förordar jag att rådets anslag ökar med 3,6 'resp. 4,4 milj. kr. utöver kompensation för pris- och löneökningar. Statsrådet Göransson kommer senare att föreslå förstärkningar för bl.a. arkivväsendet och för forskning inom kultursektorn i övrigt.

Jämställdhetsforskning m.m.

Formellt råder jämställdhet mellan kvinnor'och män i vån samhälle. Reellt skiljer sig kvinnors och mäns levnadsvillkor i väsentliga avseenden. Skill- naderna är till icke ringa del historiskt betingade.

Forskning med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv pågår vid ett stort antal institutioner, företrädesvis inom de humanistiska och samhälls- vetenskapliga fakulteterna. Resurserna för handledning är allmänt sett knappa och de psykologiska hindren avsevärda. Kvinnornas svaga repre- sentation på högre undervisnings- och forskartjänster bidrar till att denna forskning har en med hänsyn till ämnet's betydelse alltför ringa omfattning.

Enligt min mening rör det sig om ej mindre än tre olika behov. Principi- ellt bör de betraktas åtskilda, men de kan inte i praktiken tillgodoses oberoende av varandra. För det första är det av grundläggande vetenskap- ligt intresse att teckna en tydligare bild av skillnaderna mellan manligt och

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Sl

kvinnligt i fråga om språk, kultur, politik liksom i fråga om sjukdomars utbredning och orsaker. Detta senare har bl.a. uppmärksammats av medi- cinska forskningsrådet. För det andra finns det behov av att från en rent sektoriell, arbetsmarknadspolitisk synpunkt genom forskning söka utvär- dera olika tänkbara strategier för att på sikt åstadkomma en jämnare ' fördelning mellan kvinnor och män på skilda yrkesområden. För det tredje och slutligen finns det som jag inledningsvis anförde — anledning att se med stort allvar på det förhållandet att kvinnor är så starkt underreprescn- terade just inom forskning och högre utbildning.

Mot bakgrund härav är det enligt min mening av största vikt, att det vid universiteten skapas och vidmakthålls miljöer, som är positiva till jäm- ställdhetsforskning, forskning rörande kvinnligt och manligt inom olika ämnen samt till en starkare ställning för kvinnor inom forskningen som yrke. Fora för kvinnoforskning och kvinnliga forskare spelar här en viktig roll och bör enligt min mening få ökade resurser. För närvarande utgår 1330000 kr. till denna verksamhet. som finns vid universiteten och vid högskolan i Luleå. Jag kommer i det följande-att föreslå att ytterligare 500000 kr. beräknas för detta ändamål. ! samband därmed har jag även beaktat behovet av ökat stöd till Kvinnovetenskaplig tidskrift.

Behovet av kvinnliga förebilder är stort när det gäller forskning, efter- som kvinnor är i klar minoritet inom detta område. Det är också av stort värde att öka det internationella samarbetet bland kvinnliga forskare. Därför bör enligt min mening medel anvisas för inrättande av en gäst- professur för en utländsk kvinnlig forskare. Jag återkommer i denna fråga under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Handikappforskning Forskningsrådsnämnden har kartlagt statens stöd till forskning på handi- kappområdet och visat att statliga insatser genom olika myndigheter och organ budgetåret 1985/86 uppgick till sammanlagt 5,4 milj. kr. De myndig- heter och organ som är aktuella i detta sammanhang är bl.a. forsknings- rådsnämnden, humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medi- cinska forskningsrådet, delegationen för social forskning, styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning och transportforsk- ningsberedningen. Dessutom satsar staten drygt 5 milj. kr. till utvecklings- arbete samt landsting och kommuner sammanlagt 4 milj. kr. till samma ändamål. Forskningsrådsnämndens förslag innebär att nämnden får ansva- ret för planering, samordning och kanalisering av resurserna för handi- kappforskning. ' .

Efter samråd med statsrådet Bengt Lindqvist föreslårjag att forsknings— rådsnämnden i enlighet med förslaget fortsättningsvis får ett samordnings- ansvar för handikappforskning. Jag kommer i annat sammanhang att före- slå regeringen att besluta om en ändring i forskningsrådsnämndens instruk- tion med denna innebörd.

För stöd till forskning inom handikappområdet bör forskningsrådsnämn- den fr.o.m. budgetåret 1987/88 anvisas 2,5 milj. kr. ! statsministerns inledande anförande förordas att sektorsorganen i fortsättningen skall ta

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

ett större ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad. Sektorsorgan med ansvar för FoU inom handikappområdet bör — i enlighet med vad som angivits i statsministerns anförande — tillsammans anslå minst lika mycket somjag här har förordat, dvs. 2.5 milj. kr. årligen för detta ändamål. Dessa medel bör fördelas via forskningsrådsnämnden. Sammantaget kommer då nämnden att ansvara för fördelningen av 5 milj. kr. årligen för den långsik— tiga kunskapsuppbyggnaden inom handikappforskningen. Även forsk- ningsråd och andra organ mcd engagemang inom området bör i enlighet med huvudlinjerna i nämndens förslag samordna sin anslagsgivning med forskningsrådsnämnden.

Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar

Naturvetenskapliga forskningsrådet har uppmärksammat frågan om de nationellt tillgängliga forskningsanläggningama inom det naturvetenskap"- ga området och problemet med en finansiering av deras driftkostnader även på längre sikt. På grundval av en utredning som bilagts rådets an— slagsframställning har rådet föreslagit följande: - '

— till nationellt tillgängliga forskningsanläggningar bör räknas sådana som innebär en koncentration av nationella forskningsresurser till en be- stämd högskoleenhet, — anläggningen bör ha-den nationella tillgängligheten uttryckt i instruktion eller dylikt och ha driftkostnader av viss storlek, förslagsvis lägst ] milj. kr., ' — ansvaret för drift och underhåll bör åvila huvudmannen, drift och underhåll säkras genom att särskilda medel ställs till huvud- mannens förfogande över statsbudgeten, —— den vetenskapliga standarden bör bli föremål för internationella utvär- deringar. De särskilda medlen bör anvisas under fakultetsanslag. Naturvetenskapliga forskningsrådet föreslår att i en första omgång The Svedberglaboratorict i Uppsala, synkrotronljusanläggningen MAX i Lund och Onsala-observatoriet i Göteborg ges ställning som nationella forsk- ningsanläggningar. I ett senare skede finns fler forskningsresurser som bör få denna status.

Jag finner det naturligt att nationella centra byggs upp kring dyrbar utrustning eller när det av andra skäl är ändamålsenligt att samla resur- serna till en högskoleenhet. Samverkan innebär effektiv resursanvändning och möjlighet att skaffa utrustning som inte kan finansieras lokalt. Jag tillstyrker därför att nationellt tillgängliga forskningsanläggningar inrättas i enlighet med rådets förslag. Förslaget innebär att man på ett bättre sätt markerar den nationella användningen. På kort sikt blir inte förändringen så stor eftersom forskare från hela landet redan i dag utnyttjar dessa anläggningar. På längre sikt bör emellertid förslaget bidra till ett ökat nationellt nyttjande och innebära en långsiktig garanti för driften. Succes- sivt bör fler forskningsresurser kunna få denna ställning. Naturvetenskap- liga forskningsrådet har i sitt förslag nämnt några anläggningar som är aktuella i ett andra steg. Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar är

Utbildningsdep.

givetvis också tänkbara även inom andra områden än naturvetenskaplig och teknisk forskning. Jag utgår från att berörda högskoleorgan aktualise- rar frågan om nya nationella anläggningar när det är motiverat. Följande utgångspunkter bör enligt. min mening i huvudsak gälla för tillkomsten av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar: organisation och lcdningsorgan som tillgodoser nationellt inflytande erfordras, . — former för anvisande av medel till utrustning och drift som garanterar verksamheten måste etableras,

en anläggning bör normalt knytas till den högskoleenhet där den är belägen eller eljest. har naturlig anknytning till. Regeringen bör utse ordförande i styrelse för nationell forskningsan- . läggning. Vidare bör alltid företrädare för nationella forskningsorgan och för nyttjare ingå i styrelsen.

Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att fatta beslut om en ändring i högskoleförordningen i enlighet med .vad jag här anfört.

För anläggningen bör anvisas ett specificerat belopp under närmast berört fakultetsanslag. Detta belopp bör ses som ett garanterat driftbidrag för att tillgodose den nationella tillgängligheten. Styrelsen-för den nationel- la forskningsanläggningen bör. varje år lämna förslag till ,den ekonomiska- ram som bör avdelas för anläggningen.

Jag kommer i det följande i samband _med min anmälan av anslagen till de matematisk-naturveten skapliga och. tekniska fakulteterna att föreslå tre nationella forskningsanläggningar nämligen The Svedberg-laboratoriet, MAX-laboratoriet och Onsala-observatoriet. I samband härmed kommer vissa medel att överföras från anslaget till naturvetenskapliga forsknings— rådet m.m. till fakultetsanslag.

Forskningssamarbete i Umeå

Regeringen uppdrog den 17 april. 1986 åt professor Lars-Gunnar Larsson att utreda samverkan inom områdena bioteknik samt hälso- och miljö- skydd mellan olika forskningsorgan i Umeå. 1 första hand berörs universi- tetet i Umeå och huvudavdelning 4 av försvarets forskningsanstalt (FOA 4). Utredningsmannen har den 30 oktober 1986 redovisat sitt uppdrag. Förslaget innebär i korthet följande. Två centrumbildningar byggs upp, centrum för molekylärbiologisk forskning (MBO-och centrum för miljöve- tenskaplig forskning (CMF). Universitetet i Umeå och försvarets forsk- ningsanstalt föreslås bli parter i dessa. Sveriges lantbruksuniversitet och arbetarskyddstyrelsen bör erbjudas möjlighet att ansluta sig till centrum- bildningarna. Centrumbildningarna bör. ledas av styrelser med aktiva fors— kare men inte ha någon kansliorganisation eftersom verksamheten skall bedrivas inom ramen för de samverkande myndigheterna. För att stimule- ra samverkan bör styrelserna enligt ntredningendisponcra särskilda me- del, MBC 9 milj. kr./år och CMF 22 milj. kr för en inledande fyraårsperiod. . Universitetet i Umeå utövar tillsyn över centrumbildningarna. Förslaget har remissbehandlats. Remissinstanserna har i allmänhet be— dömt tillkomsten av eentrumbildningar enligt utredningens förslag som en

Bilaga 6 Utbildningsdep.

ändamålsenlig åtgärd för att främja forskningssamarbete inom tvärveten- skapliga forskningsområden av det slag utredningen behandlar. Flera har dock framhållit att både vad gäller verksamhetsinnehåll och samarbetsfor- mer finns motsvarande forskning på andra universitetsorter, som också behöver utökat stöd. i frågan om vilken centrumbildning som bör ges högst prioritet är meningarna delade. FOA och Sveriges lantbruksuniversitet prioriterar miljövetenskaplig forskning, medan universitetet i Uppsala be- dömer molekylärbiologiskt. centrum som mest angeläget. UHÄ och univer- sitetet i Linköping anser att ett beslut om medel bör föregås av en noggran— nare vägning av behoven vid samtliga berörda högskoleorter. Arbetar- skyddsstyrelsen avstyrker en integration av styrelsens forskningsftlial i Umeå i det föreslagna centrat för miljövetenskaplig forskning.

För egen del villjag anföra följande. Som framgår "av utredningen finns i Umeå betydande resurser inom de områden som har behandlats av utred- ningen. Jag finner de strävanden till närmare samarbete som- utredningen är ett uttryck för värda allt stöd. Mot denna bakgrund kommer jag att föreslå vissa resursförstärkningar.

Utöver universitetet är FOA 4 och lantbruksuniversitetet intressenter i ett eventuellt centrum för miljövetenskaplig forskning. Samtliga är positiva till bildandet av ett sådant centrum. Redan i dag finns en rad samarbetspro- jekt som utgör en god grund för ett framtida centrum. Mot denna bakgrund tillstyrkerjag att ett centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå bildas enligt utredningens förslag. Jag delar den uppfattning som framförts av flera remissinstanser att uppbyggnaden bör ske successivt, bl.a; med hänsyn till tillgången på kvalificerade forskare. Jag har för budgetåret 1987/88 beräknat 4 milj. kr. under anslaget till de matematisk-naturveten- skapliga fakulteterna. Universitetet bör i samråd med övriga berörda myn- digheter återkomma med förslag hur detta centrum bör vara organiserat och ledas och under vilka förutsättningar medlen skall kunna disponeras. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för försvars- och jordbruksde- partementen.

Statsmakten har redan, bl.a. genom de särskilda medlen till universite- tet i Umeå för bioteknisk forskning (prop. l984/851115, s. 53) lagt en grund för en utbyggd verksamhet inom det molekylär-biologiska området. Jag kommer senare att under anslaget till 'de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå en förstärkning till universitetet för en utvidgad basor— ganisation för den biotekniska forskningen. Dessa medel kommer till skill-- nad från de särskilda medlen för bioteknisk forskning att utgöra en perma- nent förstärkning av resurserna. Medlen bör, om de lokala högskoleor- ganen så finner lämpligt, också kunna användas för ett eventuellt centrum för molekylärbiologisk forskning.

Internationellt grundforskningssamarbete

Omfattningen av det internationella samarbetet ökar. Skälen härför är många: behovet av utomordentligt stora utrustningsresurser. medvetenhe- ten om gemensamma intressen, t.ex. miljöfrågor, nödvändigheten av in- formationsutbyte och arbetsfördelning.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

I samband med den forskningsministerkonfcrens inom Europarådet som ägde rum i september l984 utarbetades förslag till uppbyggnad och för- stärkning av europeiska nätverk för forskningssamarbete. European Sei— ence Foundation (ESF) uppmanades att inom två år utarbeta en rapport om de åtgärder som ESF ämnade vidta i enlighet med konferensens rekom- mendationer. Ekonomiska bidrag till ESF för detta arbete har lämnats av Europarådets medlemsländer och av vissa av de i ESF ingående medlem— marna, nämligcn forskningsråd och vetenskapliga akademier. ESF har nu till Europarådets ministcrkommitté överlämnat en rapport.

ESF framhåller att beslutet att förstärka nätverken för forskningssamar- bete har lett till en intensiv verksamhet i Europa. Intresset och deltagandet från många forskare har varit stort. Vid forskningsminiSterkonferensen utpekades 25 områden för samarbete, vilka kunde grupperas inom sex rubriker. nämligen forskning om jorden, havet och rymden; hälsa och biologi; material och energi:. mänsklig utveckling; jordbruk och livsmedel samt avancerad teknologi. Inom samtliga områden har samarbetet intensi- fierats och vissa nya projekt har tillkommit.

Slutsatserna i ESF:s rapport är att det finns goda förutsättningar att ytterligare förstärka grundforskningssamarbetet inom dessa områden. Det- ta förutsätter emellertid att ESF tilldelas ytterligare medel.

Enligt min mening är det viktigt att ESF ges möjlighet att även fortsätt- ningsvis stödja forskningssamarbcte av detta slag inom Europa. Det stäm- mer väl överens med regeringens övergripande strävanden till ett ökat europeiskt samarbete. Jag återkommer till denna fråga vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. ,

Inom naturvetenskaplig forskning finns en rad exempel på framgångsrikt internationellt samarbete, där Sverige aktivt deltar. Som exempel härpå kan nämnas den europeiska organisationen för grundforskning inom hög- energifysik, CERN, där Sverige aktivt medverkat sedan 1950-talet, Euro- pean Southern Observatory (ESO), den europeiska molekylärbiologiska konferensen (CEBM), det molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), stif— telsen för studium av inkoherent spridd radiostrålning (EISCAT) samt fusionssamarbetet inom de europeiska gemenskaperna (EG). Utöver dessa har Sverige under föregående år vunnit medlemskap i det internationella oceanborrningsprogrammet (ODP), där Sverige tillsammans med övriga nordiska länder utgör ena hälften av ett europeiskt konsortium. Sverige har också engagerat sig i arbetet med att omvandla denbrittiska neutron- spallationskällan (1318), vid Rutherford Appleton Laboratory, till en ge- mensam europeisk forskningsanläggning.

Sverige satsar stora resurser i medlemsavgifter till internationella. forskningsorganisationer. För att åstadkomma största möjliga utbyte av dessa insatser bör möjligheterna för svenska forskare att utnyttja dessa anläggningar förbättras. Viktigt är att yngre forskare ges tillfälle att med- verka i forskningen vid deSsa anläggningar. Härför erfordras bl.a. reseme- del. Jag har beaktat detta vid mina medelsberäkningar i det följande.

Vår medverkan i internationella forskningsorganisationer innebär också ett viktigt teknologiskt och industriellt utbyte med andra länder. Organisa- tionernas inköp från medlemsländerna innebär möjligheter till leveranser

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

för svenska företag. Den sammanlagda årliga omslutningen för ovan upp- räknade organisationer är ca 5 miljarder kr.. vilket innebär att de inte bara är högteknologiska verksamheter vid teknikfronten utan också kvantitativt representerar en betydelsefull marknad. Minst lika viktig är också den kunskapsövcrföring till svensk industri som kontakter och medverkan i olika former av utvecklingsprojckt ger. Ett högteknologiskt samarbete av detta slag kan ge berörda företag cxportt'ördclar även i andra sammanhang. Ett led i att utnyttja våra insatser i dessa organisationer på bästa sätt är därför också att avsätta resurser för att skapa och underlätta kontakter mellan svensk industri och dessa organisationer. Jag kommer senare att under anslaget Europeisk forskningssamverkan redovisa de insatser som genomförts vad gäller Sveriges industrikontakter med CERN. Det är nu lämpligt att mot bakgrund av dessa erfarenheter skapa mer permanenta former för detta teknologiska och industriella utbyte. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Global change är ett världsomspännande forskningsprogram som sam- ordnar vetenskapliga studier av de globala samspelen mellan luft. hav och kontinenter, särskilt vad avser biologiska och kemiska processer och hur människan i dag påverkar dessa. Det internationella sekretariatet kommer att förläggas till Sverige (universitetet i Linköping och Vetenskapsakade- mien). Jag kommer att under anslagen 'l'emaoricnterad forskning och Vissa bidrag till forskningsverksamhet föreslå vissa medelsförstärkningar för detta ändamål.

Tillsammans med övriga nordiska länder söker Sverige medlemskap i den europeiska synkrotronljusforskningsanläggningen (ESRF) i Grenoble. De nordiska länderna avser att med stöd av ett avtal mellan forskningsrå- den i de olika länderna bilda ett konsortium för ändamålet. En gemensam nordisk representation kommer att få ett större inflytande än vad vart och ett av länderna kan påräkna. Det är samtidigt ett bra exempel på nordisk samverkan. Jag kommer att under anslaget Naturvetenskapliga forsknings- rådet m.m. föreslå en uppräkning av anslaget för detta ändamål.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

]. att bemyndiga regeringen att bemyndiga forskningsråden och forskningsrådsnämnden att besluta om tilldelning av anslag för högst tre år, '

2. att godkänna vad jag föreslagit om statens psykologisk-pedago- giska bibliotek och om delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning,

3. att bemyndiga regeringen att besluta om överföringar mellan fakultetsanslag i enlighet med vad jag förordat.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Anslagsberäknin gar Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m.

I budgetproposuioncn har medel för forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisar jag förslag till anslag för budgetåret 1987/88 samt till resursförstärkningar för budgetåren 1988/89 och 1989/90.

D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

- Bilaga 6 Utbildningsdep.

1985/86 Utgift 17809448 Reservation 4307 156 1986/87 Anslag 17121000 1987/88 Förslag 21396000

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forsknings- anknytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt ut- vecklingsarbete. Medlen för forskningsanknytning; disponeras av region- styrelserna för högskolan. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete dis- poneras av universitets- och högskoleämbetet.

Anslagsfördelning Anslagspost 1986/"87 ' Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

I. Forskningsanknytning av

grundläggande högskole-

utbildning - _ ' a) Stockholms högskoleregion _ 2387000 ;t 191000 b) Uppsala högskoleregion 2623000 + 207000 c) Linköpings högskoleregion 1562000 + 125000 d) Lund/Malmö högskoleregion 2665000 + 212000 e) Göteborgs högskoleregion 2119000 + 170000 f) Umeåhögskoleregion 2108000 + 169000 2. Konstnärligt utvecklingsarbcte 3657000 ' 3) Vissa professurer vid

universitetet i Göteborg (textilkonst samt skulptur) -' + 300000 b) Professur vid universitetet .

iLund (komposition) + 300000 c) Konstnärligt utvecklings-

arbcte - . +2101000 Utgift 17121000 +4275000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetct- (U HÄ). En väsentlig del av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete utgör den del av tjänstgöringsskyldigheten för de konstnärliga professu- rema, som avser konstnärligt utvecklingsarbete. Under detta anslag redo- visas därför också vissa av de förslag som UHÄ fört fram under anslaget D 12. Utbildning för kultur— och informationsyrken.

Ändringsförslagen innebär i korthet följande. ' Prop.] 986/87180

Ändamål/högskoleenhet m.m.l Kostnad budgetåren (tkr.) Bilaga 6

1987/88 l988/89 1989/90 Ulbildningsdep

Farsknirrgsanknyming av grundläggande högskoleutbildning Stockholms högskolcrcgion + 350 Uppsala högskoleregion + 350 Linköpings högskoleregion + 250 Lund/Malmöhögskoleregion + 350 Göteborgs högskoleregion + 350 Umeå högskoleregion + 350 Summa +2000

Utbildning för kultur och infarmmionsyrken

Professuritextil konst UG + 400 Professur | malning, UUm" Professuriskulptur. UUm Professuri grafik UUm2 Professuriregi,dramatiska institutet + 200 Professur i komposition, Ul. + 300 Professur i scenisk gestalt- ning, teaterhögskolan + 300 Omvandling av två huvudlärar- tjänster till professurer, . konstfackskolan + 120 Professurikoreografl,danshögskolan + 400 Professuriscenisk gestaltning. UG -|— 300 Professuriskulptur, UG . _ + 400 . Professuriscenisk gestaltning. UL . + 300 Professur i musikdramatisk scengestaltning,operahögskolan . + 400 Professur i materialkunskap, . - . konsthögskolan ' + 10 Musikpedagogisktcentrum, ' ' musikhögskolaniStockholm + 450 . + 150 Summa +1200 +1550 + 980 K onsmärligl utvecklingsarbetet Danshögskolan + 70 + 30 Dramatiska institutet .+ 100 + 45 Konstfackskolan + 160 + 70 . Konsthögskolan + 100 + 35 MusikhögskolaniStockholm- + 150 + 60 - Operahögskolan + 60 + 30 TeaterhögskolaniStockholm + 60 + 30 UniversitetetiLund + 200 + 50 + '35 UniversitetetiGöteborg + 500 + 125 + 90 Universitetetitlmcä + 150 + 150 HögskolaniLuleå + 100 Summa +1500 + 500 + 400 +4700 +2050 +1380

' Ul =universitetet i Lund UG= universitetet iGöteborg och UUm— _universiteteti Umca 2 Kostnaderna bestrids från anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informations-

yrken.

UHÄ har låtit utarbeta översikter över vissa frågor kring verksamheten konstnärligt utvecklingsarbete inom högskolan. Arbetet har resulterat i bl.a. UHÄ-rapport 198523, Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. — Erfa- . 59 renheter och frågeställningar. '

I UHÄ-rapporten finns en utförlig redogörelse för tillkomsten av det konstnärliga utvecklingsarbetet, vars innebörd och avgränsningar också diskuteras.

UHÄ anser att övervägande skäl talar för att den nuvarande benämning- en bibehålls. Det konstnärliga utvecklingsarbetets särart är och bör vara, att det bygger på konstnärlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärliga uttrycksmedlen utan bindning till vetenskapliga metoder och formkrav.

' UHÄ framhåller behovet av resursförstärkningar för följande ändamål: Projektmedel "Rörlig resurs" för andra lärare än professor Dokumentation Lokaler och utrustning — Övriga basresurser

UIIÄ har fått i uppdrag av regeringen att utforma förslag till en ordning för fördelning av medel för konstnärligt. utvecklingsarbete, motsvarande- den som nu gäller ifråga om fördelning av medel för forskning inom ramen för den rörliga resursen. UHÄ anser att storleken av den rörliga resursen och dess användning primärt är en lokal angelägenhet. Med hänsyn till de begränsade medel som är tillgängliga för högskoleenheterna under denna anslagspost anser UHÄ att det inte är meningsfullt med t.ex. en regional fördelning av den rörliga resursen. I stället bör respektive högskoleenhet beakta behovet av en rörlig resurs inom ramen för de medel för konstnär- ligt utvecklingsarbete som står till förfogande för enheten.

UHÄ föreslår en förstärkning av anslagsposten för konstnärligt utveck- lingsarbete under den kommande treårspcdodcn med 1500000 kr. budget- året 1987/88, 500000 kr. budgetåret 1988/89 och 400000 kr. budgetåret 1989/90. UHÄ lämnar förslag på hur medlen bör fördelas.

UHÄ hemställer att

1. en tjänst som professor i textilkonst inrättas vid universitetet i Göte— .

borg den ljuli 1987,

2. en tjänst som professor i målning inrättas vid universitetet i Umeå den ljuli 1987,

3. en tjänst som professor i skulptur inrättas vid universitetet i Umeå den ljuli 1987,

4. en tjänst som professor i grafik inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1987,

5. en tjänst som professor i regi inrättas vid dramatiska institutet den 1 juli 1987,

6. en tjänst som professori komposition inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1987,

7. en tjänst som professor i scenisk gestaltning inrättas vid teaterhög— skolan i Stockholm den ljuli 1987,

8. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i koreografi vid danshögskolan den ljuli 1988,

9. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i scenisk gestaltning vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1988 med samtidig indragning av en halv adjunktstjänst i samma ämne,

Bilaga 6 Utbildningsdep.

10. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i skulptur vid universitetet i Göteborg den ljuli 1988,

11. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i scenisk gestaltning vid universitetet i Lund den 1 juli 1989 med samtidig indragning av halv adjunktstjänst,

12. beslut fattas om inrättande av en tjänst om professor i musikdrama- tisk scengestallning vid operahögskolan i Stockholm den 1 juli 1989,

13. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i material- kunskap vid konsthögskolan den 1 juli 1989 med Björn Hallström som förste innehavare,

14. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i musikpeda- gogik vid musikhögskolan i Stockholm den ljuli 1988,

15. att under ett reservationsanslag D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt - utvecklingsarbete anvrsas

för budgetåret 1987/88 + 20621000 kr. för budgetåret 1988/89 + 21 121000 kr. för budgetåret 1989/90 + 21521000 kr. 16. samt att de riktlinjer för utveckling och ekonomiska ramar som UHÄ i sammanhanget i övrigt redovisat godkännes

Föredragandens överväganden

Forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbildning var ett av högskolereformcns övergipande mål. Begreppet forskningsanknytning står för en rad varierande insatser, bl.a. beroende av vilken utbildning det gäller. Från anslaget finansieras t.ex. utveckling av nya forskningsområ- den, FoU-projekt, kurseri bl.a. forskningsmetodik, seminarier, föreläs- ningar samt studieresor. Medlen har också betydelse som stödrcsurs för de- mindre högskolorna.

I likhet med UHÄ anser jag det angeläget med en förstärkning av resurserna för forskningsanknytning av utbildningar som saknar fasta forskningsresurser ( +700000 kr.)

Enligt min mening fyller konstnärligt utvecklingsarbete inom sitt område en funktion som närmast motsvarar forskningen inom högskolan i övrigt. Det är en verksamhet vars syfte är att utvidga och fördjupa kunskaperna samt finna former att framföra vunna insikter och erfarenheter. Utveckling inom en konstart eller ett konstnärskap kan bara ske utifrån en konstnärlig grund och bör definieras utifrån sina egna kriterier. För den samlade kunskapsutvecklingcn inom det konstnärliga området mäste givetvis också forskning i gängse mening kunna utnyttjas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att konstnärligt utvecklingsarbetc också kan förekomma i anslutning till andra högskoleutbildningar än de konstnärliga. Som min företrädare anförde i prepositionen om lärarutbild- ning på grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr 366) bör sådana resurser även kunna användas för forskningsanknytning och konstnärligt utvecklingsarbete i anslutning till praktisk-estetisk lärarutbildning.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

För konstnärligt utvecklingsarbete har berörda högskoleenhetcr två slag av resurser, dels professorstjänster med denna typ av arbete som en av sina uppgifter, dels de. särskilda medel som beräknas under förevarande anslag.

Textil/cons!

Vid institutionen konstindustriskolan inom universitetet i Göteborg pågår en omfattande utbildnings— och utvecklingsverksamhet inom områdena design och konsthantverk. Institutionen har ännu ingen professur. Konst- hantverk med inriktning mot textilkonst är'särskilt etablerat och fram- gångsrikt. Förslaget om en tjänst som professor inom detta område intar en framskjuten plats i anslagsframställningen från universitetet i Göteborg. Det är. som UHÄ framhåller, mycket viktigt att verksamheten stöds och stimuleras. Jag förordar att en tjänst som professor i textilkonst inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987 (+400000 kr.).

Skulptur

I anslutning till linjen för fri konst i Göteborg finns endast en professors- tjänst. Jag finner det angeläget att resurserna för konstnärligt utvecklings— arbete inom området förstärks genom att ytterligare en tjänst som profes- sor inrättas. Jag förordar att en professur i skulptur inrättas vid universite- tet. i Göteborg den ljuli 1987 (+4000OO kr.).

Linjenförji'i konst t' Umeå

Riksdagen har beslutat att linjen för fri konst skall finnas inrättad vid universitetet i Umeå fr.o.m. den ljuli 1987. Enligt min mening är det av största betydelse att verksamheten redan från början kan bedrivas med goda resurser. Jag förordar därför att en tjänst som professor i vart och ett av ämnena målning, skulptur och grafik bör inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Umeå. Kostnaderna för tjänsterna bör bestrida's inom ramen för de medel som jag i årets budgetproposition beräknat under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Universitetet i Umeå har anhållit att professorn och rektorn 'vid konst- högskolan Georg Suttner utses som förste innehavare av tjänsten som professor i målning. Georg Suttner har deltagit i planeringen av linjen för fri konst vid universitetet. Det är angeläget att han kan fullfölja detta arbete. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att förordna Georg Suttner som förste innehavare av tjänsten. '

Komposition

Vid institutionen musikhögskolan i Malmö bedrivs, liksom vid motsvaran- de institutioneri Stockholm och Göteborg. en omfattande utbildnin'gsverk- samhet. '

UHÄ betonar vikten av att utbildningen och den konstnärliga utveck-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

lingen i komposition leds av en framstående konstnär. Jag delar ämbetets uppfattning och föreslår att en tjänst som-professor i komposition inrättas vid universiteteti Lund den ljuli 1987 (+300000 kr.).

M usikpeda gogik

Sedan OM US-reformen genomfördes 1978 har ett brett musikpedagogiskt utvecklingsarbete initierats vid musikhögskolan i Stockholm. Detta inne- bär bl.a. att goda förutsättningar skapas för musikpedagogisk forskning och forskarutbildning. Jag förordar att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 450000 kr. resp. 150000 kr. anvisas för den musikpedagogiska forskning- en. Jag förordar vidare att en tjänst som professor i musikpedagogik inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den 1 juli 1988. Kostnaderna för tjänsten skall bestridas inom ramen för de angivna beloppen.

Scenisk gestaltning

Det sceniska området saknar för närvarande högre tjänster. Scenfram- ställning är central inom skådespelarkonsten. Inrättandet av professurer i ämnet scenisk gestaltning är väsentligt för det konstnärliga utvecklingsar- ' betet vid teaterhögskolorna. Jag förordar att tjänster som professori scenisk gestaltning inrättas vid teaterhögskolan i Stockholm den 1 juli 1988 (+300000 kr.) och vid universiteten i Lund och Göteborg den ljulill989 (+300000 och +300000 kr.).

Regi

Vid dramatiska institutet (DI) bedrivs en i landet unik utbildning av flera yrkeskategorier för såväl teater som film och TV. Ämnet regi intar en nyckelposition i institutets verksamhet. UHÄ ger en professori regi vid DI hög prioritet. Jag finner det angeläget med en sådan förstärkning av den konstnärliga verksamheten inom området och förordar att en tjänst som professor i regi vid dramatiska institutet inrättas den ljuli 1989 (+300000 kr.). ' '

Gästprofessur inom de konstnärliga områdena

Internationella impulser är av stor betydelse för utvecklingen inom de olika konstnärliga områdena. För attöka förutsättningarna för kontakt mot olika internationella strömningar föreslår jag att en gästprofessur inrättas inom området konstnärligt utvecklingsarbete. Professuren skall kunna in- . nehas under högst ett år. UHÄ hör fördela medel _till en sådan professur vid någon av de enheter där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Jag har i mina förslag till förstärkning av resurserna för konstnärligt utvecklingsar— bete beräknat medel för gästprofessuren.

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

Bilaga 6

Vissa övriga tjänster Jag förordar att en tjänst som professor i metallhantvcrk och en'tjänst som professori textil konst och formgivning inrättas den 1 juli 1989 vid konst— fackskolan. Merkostnaderna för dessa professurer beräknas till 120000 kr. för budgetåret 1989/90. Inrättandet av dessa tjänster sker i enlighet med riksdagens beslut på grundval av prop. 1984/85:57.

Övriga frågor Soni en allmän förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbcte föreslårjag att ytterligare 2000000 kr. beräknas för nästa budgetår.

För budgetåret 1989/90 förordar jag att medlen ökas med 1500000 kr. UHÄ bör vid sin fördelning av medlen beakta behovet av basresurser i anslutning till de professurer som föreslås inrättade.

Vid bifall till mina förslag kommer resurserna för konstnärligt utveck- lingsarbete att fortsättningsvis vara av betydligt större omfattning än vad som hitintills varit fallet. De medel som inte avser professorstjänster fördelas för närvarande av UHÄ. Ett motiv för detta har varit medlens hittills relativt blygsamma omfattning. En central fördelning är'i ett sådant läge den enda möjligheten att kunna göra större insatser inom något eller några områden. Med de ökningar som jag nu föreslår kommer medlen under den kommande treårsperioden att få en sådan omfattning att de bör kunna disponeras direkt av berörda högskoleenheter. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att lämna förslag till fördelning av medlen mellan högskoleenheter.

Professorerna inom högskolan ingår normalt i fakulteter. Inom varje fakultet finns fakultetsnämnd (motsv.), som bl.a. behandlar vissa frågor om planering av verksamheten och fördelning av resurser.

Inom det konstnärliga området kommer det vid bifall till mina förslag att finnas sammanlagt 39 profeSsurer år 1990. Det bör nu övervägas om dessa bör ingå i befintliga fakulteter eller om en särskild organisation med mot- svarande funktioner skall inrättas för området konstnärligt utvecklingsar- bete. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att utreda denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar'jag förevarande anslag till (17121000 + 4275000 =) 21396000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

!. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag förordat,

2. att godkänna de n'ktlinjcr för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989190 som jag angett,

3. att till Forsk/tingsanknytning av grundläggande högskoleut— bildning samt konstnärligt ntvecklingsarbete för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 21396000 kr.

Utbildningsdep.

D 16. Humanistiska fakulteterna Prop. 1986/87:80 1985/86 Utgift 180 103 329 Reservation 535-3817 1986/87 Anslag 193417000 313316. d 1987/88 Förslag 225 555 000 ' ( ""'gs ep'

Detta anslag avser humanistisk'forskning och forskarutbildning vid uni- versiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg "och Umeå. ' Anslagsfördelning Högskoleenhet 1986/87 Beräknad ändring .

" ' 1987/88 Företlraganden

UniversitetetiStockholm 46048000 + 7263000 Universitetet i Uppsala 47 362000 + 8525000 Universitetet i Lund ' "40016000 + 6758000 Universitetet i Göteborg 39444000 + 5845000 Universiteteti Umeå 20.156000 + 3731000 Universitets- och högskoleämbetet 391000 + 16000 Utgift 193417000 +32138000

Anslagsframställning har avgivits av universitetsr och högskoleämbetet (UHÄ). .

Ändringsförslagen innebär i korthet följande. Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Förändring av anslags- ' teknisk natur Rörlig resurs + 3664 Rörlig resurs fördelad av regionstyrelscrna . + 1137 Anslagsomläggning, bibliotek, UI. + 208 . Summa + 5009 Budgeifiärslag Basresurser + 2200 +2200 +2000 Biblioteksresurser + 880 + 910 + 920 Kinesiska, UL + 800 Tyska, UUm + 800 Multietnisk forskning. UU + 800 Biblioteksforskning, UG +. 800 Laborativ arkeologi, US . + 800 Dansvetenskap, US + 800 Litteraturvetenskap. L'G ' -- + 800 Idé- och vctcnskaps- , . historia, UI. _ + 800 Summa . _ + 5480 +5510 . +4520 +10489 +5510 +4520

' US = universitetet i Stockholm. UU = universiteteti Uppsala, UL = universitetet - i Lund, UG = universitetet i Göteborg, U-Um = universiteteti Umeå 65

UHÄ hemställer att

1. en tjänst som professor i kinesiska inrättas vid universitetet i Lund den ljuli I987.

2. en tjänst som professori tyska inrättas vid universiteteti Umeå den 1 juli 1987,

3. de ovan förordade resurserna tilldelas universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 för fortsatt utbyggnad av centrum för multietnisk forskning,

4. centrum för biblioteksforskning inrättas vid universitetet i Göteborg den ljuli 1988,

5. en tjänst som professor i laborativ arkeologi inrättas vid universitetet i Stockholm den ljuli 1988,

6. centrum för dansvetenskap inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1988.

7. en tjänst som professori litteraturvetenskap inrättas vid universitetet iGöteborg den ljuli 1989,

8. en tjänst som professor i idé— och vetenskapshistona inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1989,

9. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som i övrigt redovisats fastställs, '

10. under reservationsanslaget D 16. Humanistiska fakulteterna anvisas 203906000 kr. för budgetåret 1987/88, 209416000 kr. för 1988/89 och 213936000 kr. för 1989/90. '

Västernorrlands läns landstingskommun, Härnösands kommun, högsko- lan i Sundsvall/Härnösands kommun och länsstyrelsen i Västernorrlands län har lagt. fram förslag om ett svenskt lokalhistoriskt institut i Härnösand.

Föredragandens överväganden Ändrar ämnesimtehåll för tjänsl som professor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. l966:1, bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen ändrat den ledigblivande professuren i grekis- ka vid UniVCrSilClCl i Göteborg till professur i grekiska språket och littera- '

turen.

Kinesiska

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att en professur i kine- siska inrättas vid universitetet i Lund. Jag anser att detta är väl motiverat. I ost- och sydostasien bor nära hälften av jordens innevånare. Våra förbin— delser med denna del av världen är under stark utveckling. Det finns ett växande behov av kunskaper om denna region, dess språk, kultur och historia. ekonomiska och politiska förhållanden. Vid universitetet i Lund pågår ett studium av ostasien inom flera discipliner. Grundutbildning i kinesiska har bedrivits under en följd av år. Jag förordar att en professur i kinesiska inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1987 (+800000 kr.).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Tyska

Enligt UHÄ bör en professur i tyska inrättas vid universitetet i Umeå. Med hänsyn både till tyska språkets ställning som skolspråk och till Sveriges kulturella, industriella och ekonomiska köntak'ter med de tyskspråkiga länderna är fasta forskningsresurser i tyska väsentliga. En professur i tyska utgör också en naturlig utbyggnad av den humanistiska fakulteten vid universitetet i Umeå. Jag förordar att en professur i tyska inrättas vid universiteteti Umeå den ljuli 1987 (+800000 kr.).

Iranixtik

De iranska språken brukas i dag av ungefär 65 miljoner människor i en rad länder. De utgör också vägen till en djupare kunskap om en kultur och andlig miljö av utomordentlig betydelse både i historisk och i modern tid. Det finns en levande forskningstradition i iranistik i Sverige, som bör ges en fast organisation. Jag förordar att en tjänst som professor i iranistik inrättas vid universitetet i Uppsala den ljuli 1987 (+800000 kr.).

Daloriingvislik

Datorlingvistiken har sin tillämpning inom bl.a. fritextbaserad faktasök- ning, dokumentsökning, indexering och abstrahcring, maskinöversättning, kommunikation människa— maskin samt allmän ordbehandling. Datorlingvistiken befinner sig i ett mycket expansivt skede. Flera uni- versitet har startat forskning inom området. Universitetet i Uppsala har utifrån tidigare gjorda satsningar goda förutsättningar att erbjuda en gynn- sam forskningsmiljö i detta ämne, bl.a. i form av lokaler och utrustning. Jag förordar att en professur i datorlingvistik inrättas vid universitetet i Uppsala den I juli 1987 (+800000 kr.).

Laborativ arkeologi

Det arkeologiska forskn'ingsfältet präglas av stor spännvidd och mångfald och har bl.a. på grund av fornminneslagens tillämpning ett rikhaltigt svenskt materialtillflöde. Jag linner'det angeläget att den livaktiga forsk- ning med differentierad metodik, ökad teorimedvetenhet och skilda spe- cialiseringar som utvecklats tas tillvara. Med stöd av humanistisk- -sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet har docenten Birgit Arrhenius byggt upp specialiteten laborativ arkeologi vid universiteteti Stockholm. Detta ämne bör inlemmas i högskoleorganisationen. Jag förordar att en professur i laborativ arkeologi inrättas vid universitetet i Stockholm den I juli 1987 (+800000). Jag kommer'i annat sammanhang att'föreslå regeringen att förordna Birgit Arrhenius som förste innehavare av tjänsten.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Dansvetenskap

Av rapporten "Dansvetenskap" (UHÄ-rapport 198222) framgår. att dans- forskningen är ett i Sverige försummat område. Dansen är. den konstart som har den svagaste förankringen i teoretisk forskning. Mot denna bak— grund och med hänsyn dels till dansens betydelse som konstart dels _dess allmänkulturella funktion finner jag, i likhet med UHÄ, det angeläget att dansvetcnskapen bereds tillfälle att utvecklas vid universitetet i Stock- holm. Där finns goda möjligheter att utveckla forskningen i nära samarbete med danspedagog- och koreografutbildningen vid danshögskolan. Upp- byggnaden av ett ämne behöver inte alltid inledas med en ordinarie profes— sur eller genom andra särskilda beslut av regering och riksdag. Jag utgår från att universitetet inom ramen för sina ökade resurser stödjer dansve- tenskapen.

Li rtera turvetenskap Vid universitetet i Göteborg finns en professur i litteraturvetenskap. ' Forskningsområdets omfattning gör en andra professur i ämnet i Göteborg mycket angelägen. Jag förordar att en tjänst som professor i litteraturve- tenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1989.

Idé- och lärdomshistoria

UHÄ har föreslagit att en profesur i idé- och vetenskapshistoria inrättas vid universitetet i Lund. Jag finner förslaget väl motiverat. Universitetet i Lund har hittills saknat en professur inom detta centrala ämnesområde. Enligt min mening bör doc-k tjänsten benämnas idé- och lärdomshistoria, vilket är i överensstämmelse med benämningen av motsvarande tjänster vid universiteten i Uppsala och Göteborg. Jag förordar att en tjänst som professori idé- och lärdomshistoria inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1989.

Bok- 0ch bibliotekslzistoria m.m.

Direktör Einar Hansen Malmö, och Einar Hansens Allhemsstiftelse har utfäst sig att till universitetet i Lund donera 9 milj. kr. avsedda att täcka kostnaderna för en professur i bok- och bibliotekshiston'a. Av donationsur- kunden framgår att professuren bör utgöra kärnan | ett bok- och biblioteks- historiskt centrum i Lund. UHÄ anser att donationen ger förutsättningar för en värdefull förstärkning av biblioteksforskningen | landet och tillstyr- ker inrättandet av professuren som väl passar in i en planerad uppbyggnad ' av biblioteksforskningen i landet. Jag delar UHÄ:s uppfattning och före- slår att en professur med benämningen "l:.inar Hansens professur | bok- och bibliotekshistoria" inrättas den I juli 1987 vid uniVersitetet i Lund. Regeringen har tidigare denna dag bemyndigat universitetet att mottaga donationen under förutsättning av riksdagens godkännande av förslaget om inrättande av tjänsten.

Bilaga 6

Utbildningsdep. '

UHÄ "har föreslagit att medel anvisas till ett centrum för biblioteks- forskning. Som jag tidigare redovisat kommer förslag att utarbetas rörande den fortsatta organisationen för de FoU-insatser som hittills finansieras via delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI). Jag är inte beredd att ta ställning till ett eventuellt centrum för biblioteks- forskning innan detta förslag föreligger.

Övriga frågor

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknarjag under detta anslag vissa medel motsvarande dem som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslags- posten till finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

För budgetåret 1987/88 harjag beräknat + 8238000 kr. som förstärkning av basresurserna. ] beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som fors- karassistent (3 531000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till bibliote- ken (868000 kr.). '

För studietinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- . . neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet - Belopp kr. Universitetet i Stockholm ! 1341000 Universitetet i Uppsala ll 124000 Universitetet i Lund l0453000 Universitetet i Göteborg 8978000 Universitetet i Umeå 3773 000 45669000

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89— 1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 2 milj. kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studietinansieringen i forskarutbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Prop. 1986/87; 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

l-lögskoleenhet Belopp kr.

1988/39 ' 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie— förstärk- linan- förstärk- finan— ning siering ning siering Universitetet i Stockholm 808000 484000 | 108000 484000 Uppsala [019000 498000 923 000 498 000 Lund 755 000 421000 842000 421000 Göteborg 749000 415000 835000 415000 UmEå 378000 212000 422000 212000

3709000 2030000 4l30000 2030000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (193417000 + 32138000=)225555000 kr. .

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vadjag har förordat, 2. att godkänna 'de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 225 555 000 kr. '

D 17. Teologiska fakulteterna

1985/86 Utgift 12419344 Reservation 695 677 1986/87 Anslag 13879000 ' 1987/88 Förslag 18912000

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid univer- siteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfirdelning

l986/87 - Beräknad ändring 1987/88 Föredragandcn Universitetet i Uppsala 7130000 +2070000 Universitetet i Lund 6749000 +2963000 Utgift 13879000 +5033000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Ändamål/högskoleenhet m. rn.| Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 19891'90 Förändringar av anslags- teknisk natur Rörlig resurs +354 Anslagsomläggning biblioteket, U|. + 35 Summa +389 Budgetförslag Basresurser, UU. UI. +600 +400 Biblioteksresurser + 10 + 20 +20 Summa +610 +420 +20 +999 +420 +20

l UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemställer att .

1. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs, ' "' '

2. under reservationsanslaget D 17 Teologiska fakulteterna anvisas för budgetåret 1987/88 14878000 kr., för budgetåret. 1988/89 15 298000 kr. och för budgetåret 1989/90 15318000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag inledningsvis anfört i fråga om behovet av ökad satsning på kulturvetenskaplig forskning. Ett viktigt led i denna satsning är ' en utbyggnad av resurserna för-teologisk forskning. Betydelsen av sådant

kunnande som baseras på religionsvetenskaplig forskning växer i vår tid.

Religionspsykologi och religionxsociologi

Religionspsykologin är relativt ny som självständigt ämne vid teologisk fakultet men utomlands finns en snabbt växande forskning inom detta fält. Det finns dock ett behov av religionspsykologiskt 'kunnande inom olika vårdyrken och i kyrkornas själavård. I det tvärvetenskapliga arbetet inom fakulteterna är den psykologiska aspekten betydelsefull. Jag finner den av fakulteterna högt prioriterade professuren i religionspsykologi "väl moti- verad och förordar inrättandet av en sådan vid universitetet i Lund den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Även religionssociologin är internationellt betydligt mer etablerad än i Sverige. Det behövs dock forskning om religiösa aktiviteter och beteenden mot bakgrund av de förändringar som äger rum såväl inom kyrkan som inom samhället i övrigt, inte minst därigenom, att Sverige är på väg att utvecklas mot Ökad religiös pluralism. De teologiska fakulteterna priori- terar högt en professur i religionssociologi och jag förordar inrättandet av en sådan tjänst vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

De befintliga professurerna i dels religionspsykologi vid universitetet i Uppsala dels religionssociologi vid universitetet i Lund är förenade med

Bilaga 6 Utbildningsdep.

undervisningsskyldighet vid annan högskoleenhct. 1 och med inrättandet av de nu förordade professurerna bör dessa åligganden upphöra.

Jttdaisrik -

Med hänsyn till denjudiska traditionens utomordentliga betydelse behövs forskning om judisk religion och kultur. Jag förordar att en professur i judaistil—c inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Övriga frågor För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 1 112000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar— assistent (400000 kr.) samt medel för förstärkta resurser för bibliotek. '

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel motsvarande dem som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamäl uppförda ' anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m.fl forskning Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska

föreslagits av U HA

I or studietinansierin'g inorn forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- ' neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

Universitetet i Uppsala | . : - , [744000

Universitetet i Lund 1620000 3364000 .

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1 988189-1 989/90 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 200000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studie'tinansieringen i forskarulbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan ' högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr. ' ' 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- finan- förstärk- - linan- ning siering ning . siering Universiteteti ' - ' ' - Uppsala 239000 113000 55000 113000. Lund 30000 . 106000 , . 252000 106000 269000 219000 307000 219000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (13 879000 + 5033 000=) 18912000 kr. ,

Bilaga 6-

Utbildningsdep.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vadjag har förordat, 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 18912000 kr.

D 18. Juridiska fakulteterna '.

1985/86 Utgift 1547'4459' "Reservation 1612139 1986/87 Anslag 17939000 1987/88 Förslag 21154000

Detta anslag avserju'ridisk forskning och forskarutbildning vid universi— teten i Stockholm, Uppsala och Lund. '

Anslagsfördelning

Högskoleenhet . 198618? Beräknad ändring . 1987/88 Föredraganden

Universitetet i Stockholm 6813000 +1275000

Universitetet i Uppsala . . 5825000 - _-.+ 950000_ UniversitetetiLund 5301000 . _ + 990000 Utgift ' . 17939000 +3215000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbet'et (UHÄ). Ändringsförslagen innebäri korthet följande.

Ändamål/bögskoleenhct m. mf Kostnad budgetåren (tkr.) .] 987188 l988/89 1989/90

Förändringar av anslags— reknisk natur Rörlig resurs -I-323

Anslagsomläggning

biblioteket, Ul. + 186

Summa ' +509'

Budgelförslag

Basrcsurser. US, UU, UL +210 -. +210 . +180 . Biblioteksresurser + 30 + 40 + 40 Summa ' +240 +250 ' +220

+'i4'9 ' +zso +220

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

Bilaga 6 Utbildningsdep.

UHÄ hemställer att

1. under ett reservationsanslag D 18. Juridiska fakulteterna anvisas för budgetåret 1987/88 18688000 kr., för budgetåret 1988/89 18938000 kr. och för budgetåret 1989/90 19158000 kr.

Föredragandens överväganden Företagsrält

UHÄ har föreslagit att en professur i förelagsrätt med ekonomisk inrikt- ning inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. En professur i nationalekonomi, vilken tidigare delvis bekostats från förevarande anslag har den 1 juli 1986 förts över till den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala. Härigenom har medel frigjorts som delvis kan täcka de direkta lönekostnaderna för en tjänst som professor i företagsrätt. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att en tjänst som professor i företagsrätt inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. Kostna- derna för professuren bör bestridas inom ramen för de resurser som föreslås anvisade till den juridiska fakulteten i Uppsala under den kom— mande treårsperiodcn.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 957000 kr. som förstärkning av basresurerna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskaras- sistent (589000 kr.) samt medel för förstärkta resurer till biblioteken (30000 kr.).

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet ' Belopp kr. Universitetet i Stockholm 1098000 Universitetet i Uppsala [586000 Universitetet i Lund IP.-44000 3928000

Vissa resursförsrärkningar för'budgetårtrn 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. ] beloppen ingår 400000

Bilaga 6 Utbildningsdep.

kr. resp.. 200000 kr. för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studietinansicnngen i forskarutbild— ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande.

llögskoleenhet Belopp kr. 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- tinan- förstärk- fittan- ning siering ning siering

U niversitetet i

Stockholm 243000 I07000 58000 107000 Uppsala 237000 91000 49000 9 | 000 Lund 34000 83000 245000 83 000

514000 281000 352000 281000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (”939000 + 3215000=)21154000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat, , I 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 21 154000 kr.

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1985/86 Utgift 211679871 Reservation 6825015 l986/87 Anslag 224718000 1987/88 Förslag 264119000

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare medel förjämställdhetsforskning samt medel för verksam— heten vid demografiska databasen i Haparanda.

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

Anslagsfördelni/tg -

l—lögskoleenhet

Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarut- bildning i Stockholm Universitetet i Uppsala ' Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universiteteti Umeå Demografiska databasen i Haparanda

Ej fördelade medel Jämställdhetsforskning Utgift

l986/87

49455000

2989000 36669000 3304000 42787000 49499000 28758000

9927000

1 330000 224718000

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden + 7689000

957000 6960000 2022000 7583000 8253000 . 5093000

++++++

-l- 302000

+ 542000 +39401000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebäri korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m.l

Förändring av anslags- Ie/misk natur Rörlig resurs Rörlig resurs fördelad av regionstyrelsema Anslagsomläggning. bibliotek. UL

Summa

Budgetf'örxlag Professuri perception och psykofysik, US Professur i psykologi. UU Professur i ekonomisk historia, ssk modern eko- nomisk och social historia, UL Basresurser, US. UU. ULi, UL, UG. UUm

Professur i företags- ekonomi, UUm Biblioteksresurscr

Summa

Kostnad budgetåren (tkr.) 1987/88

+ 9676

+ 2438 —- 63

+12051

|—|+ CO

I+ 0

' + 2000

+6m + 290 + 2890 +l494l

1988/89 1989/90 +2000 - +2000 + 330. . + 330 +2330 +2330 +2330 +2330

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universite— tet i Linköping, UI. = universiteteti Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som redovisats fastställs,

Prop.]986/87180

BHagaö Utbudningsdep.

2. vid universitetet i Stockholm en professur i perception och psykofy- sik inrättas den 1 juli 1987 inom tanten för befintliga resurser,

3. vid universitetet i Uppsala en professur 1 psykologi inrättas den ljuli 1987 inom ramenför befintliga resurser.

4. vid universitetet i Lund en professur i ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia, inrättas den ljuli 1987 inom ramen för befintliga resurser,

5. vid universitetet i Umeå en professur 1 företagsekonomi inrättas den 1 juli I987.

6. under ett reservationsanslag D 19. Samhällsvetenskapliga fakulte- terna för budgetåret 1987/88 anvisas 239659000 kr., för budgetåret 1988/89 241989000 kr. och för budgetåret. 1989/90 244319 000 kr.

F öredragandens överväganden . Ändrat ämnesinrtehåll för U't'inSIer som professor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s.. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet' Ändrat ämnesinn'chåll

Statskunskap US statsvetenskap (Lars Hiertas professur) Statskunskap UL statsvetenskap Komparativ fysiologisk _ UG psykologi, sär-

psykologi ' ' ' skilt biologisk - psykologi

' US= universitetet i Stockholm," UL= universitetet i Lund. UG —- universitetet i Göteborg. -

Ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia

UHÄ föreslår inrättandet av en professur i ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia, vid universiteteti _Lund. Denna tjänst som är högt prioriterad av universitetet, kan bekostas inom ramen för tillgängliga resurser. Tyngdpunkten i ämnesbeskrivningen bör läggas vid efterkrigstidens snabba omvälvningar av näringslivet. Jag biträder förslaget och förordar att en professur i ekonomisk historia, särskilt mo- dern ekonomisk och soeial'historia, inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987.

Företagsekonomi

UHÄ föreslår att en professur i företagsekonomi inrättas vid universitetet i Umeå. Detta skulle medföra en väl motiverad förstärkning av den f öretags- ekonomiska forskningen och stärka den forskning om småföretagande och regional ekonomi, som sedan. länge bedrivits vid universitetet. Jag biträder

Bilaga 6

Utbildningsdep.

förslaget och förordar inrättandet av en professur i företagsekonomi -vid universitetet i Umeå den ljuli [987 (+600000 kr.) .

Journalistik

Journalistiken har en viktig funktion i det moderna samhället. Trots detta är bristerna stora när det gäller kunskaper om t.ex. journalistikens villkor och det journalistiska uttrycksformerna. Jag förordar att en tjänst som professor ijournalistik inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1988.

Soda/antropologi. särskilt utvecklingsforskning

En väsentlig del av den socialantrOpologiska forskningen i Sverige är sedan mer än ett decennium inriktad på tredje världens utvecklingsproble- matik. Den kunskap som härigenom vunnits har stor betydelse inom en rad områden. Universitetet i Stockholm har föreslagit att denna forskning, som inom universitet har en av sina mest produktiva forskningsmiljöer, förstärks genom inrättandet av en professur i ämnet. UHÄ tillstyrker detta. Jag finner förslaget väl motiverat. Jag förordar att en tjänst som professor i socialantropologi. särskilt utvecklingsforskning, inrättas vid universitetet i Stockholm den ljuli 1988 .

Öststalsforskning

Den öststatsforskning som sedan år 1970 finns etablerad vid universitetet i Uppsala har bedrivits bl. a. genom en extra professur. Sedan år 1985 är institutionen för öststatsstudier värdinstitution för ekonomlinjen med in- ternationell inriktning och ryska. Öststatsforskningen har stor betydelse för breda samhällsintressen. Jag finner det angeläget att forskningsområdet stärks och förordar att en ordinarie professur i öststatsforskning inrättas vid universitetet i Uppsala den ljuli 1988. '

Psykologi, särskilt u!vecklingspsykologi

Universitetet i Umeå föreslår inrättandet av en professur i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi. Den psykologiska forskningen vid universi- tetet har utvecklingspsykologi som en huvudinriktning. UHÄ delar univer- sitetets bedömning att den utvecklingspsykologiska forskningen bör-inord- nas i universitetets basorganisation. Jag anser att förslaget är väl under- byggt och förordar att en tjänst som professori psykologi, särskilt utveck- lingspsykologi, inrättas vid universiteteti Umeå den ljuli 1989 .

Jämslälldhatsjorskning

UHÄ har under de senaste sju åren fördelat medel för jämställdhetsforsk- ning. Medlen har framför allt använts till att stödja'de fora för kvinnliga forskare som nu finns vid universiteten och högskolan i Luleå. Delegatio-

Bilaga 6

Utbildningsdep.

ncn för jämställdhetsforskning (Jämfol framhåller i en skrivelse att forum— verksamheten spelar en Viktig roll för jämställdhetsforskningen och före- språkar ökade resurser till denna verksamhet. Jag vill här hänvisa till vad jag inledningsvis-har anfört och beräknar ytterligare 500000 kr. för jam-. ställdhetsforskni ng under förevarande anslag. Jag har därvid beaktat beho- vet av ökat stöd till Kvinnovetenskaplig tidskrift.

ln irandringsforskning

Vid universitetet i Stockholm finns sedan budgetåret 1983/84 ett centrum för invandringsforskning. Verksamheten finansieras för närvarande med medel som ställts till förfogande genom särskilda regeringsbeslut. Vid centret bedrivs forskning som ur en rad skilda perspektiv måste bedömas såsom mycket angelägen. Jag föreslår därför att invandringsforskningen vid universitetet i Stockholm fr.o.m. budgetåret 1987/88 anvisas 1 milj.kr. under förevarande anslag. Jag föreslår också att en professur i invandrings— forskning inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1987. Kostnaden för tjänsten skall bestridas inom ramen för det angivna beloppet. Profes— suren bör inriktas mot studiet av internationell migration, invandrings- och flyktingpolitik och etniska relationer. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet G. Andersson. '

Kommunal ekonomi

Kommunerna och landstingskommunerna ansvarar för 'en stor och väx- ande del av samhällets ekonomi. Behovet av mer forskning om kommunal ekonomi har betonats i flera sammanhang, bl.a. från kommunalt håll. Jag delar denna uppfattning. Högskolan bör därför förstärkas med resurser för forskning rörande kommunal ekonomi. Jag förordar att en tjänst som professor i kommunal ekonomi inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 ( +500000 kr.). Jag har härvid samrått med chefen för civildepar- tementet, som senare i dag kommer att närmare behandla denna fråga.

Nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning

Som framgått av statsministerns inledande redogörelse för regeringens uppfattning är det väsentligt att forskning om arbetsmarknadens funktions- sätt och arbetsmarknadspolitikens effekter får permanenta resurser. Jag förordar, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdcpartementet, att två professurer i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknads- forskning, inrättas. En av tjänsterna placeras vid universitetet i Umeå och inrättas den ljuli 1988. Den andra tjänsten inrättas den ljuli 1989. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om placering av denna tjänst. ' Detta förslag utgör en väsentlig förstärkning av den nationalekonomiska forskningen med inriktning mot arbetsmarknadsproblem. Medel för tjäns— terna kommcr att beräknas under förevarande anslag.

unaga 6 Utbildningsdep.

Om vårdnazlsjforskning

Sedan budgetåret 1981/82 har medel anvisats för program för omvårdnads- ' forskning vid universitetet i'Uppsala. Universitetet har föreslagit att ett centrum för-omvårdnadsvetenskap inrättas samt anhållit-om vissa medels- förstärkningar. De landstingskommuner som ingår i Uppsala högskolere- gion stöder ekonomiskt och på annat sätt den omvårdnadsforskning som bedrivs vid universitetet. Jag anser att omvårdnadsvetcnskapen vid uni- versitetet bör ges ett ökat stöd och föreslår att 250000 kr. anvisas under förevarande anslag. Jag återkommer i frågan under anslaget till de medi— cinska fakulteterna.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har'jag beräknat 7366000 kr. som förstärkning av basresurserna. l beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (3531000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (290000 kr. ). ' .

Jag har under anslaget beräknat kostnader för en tjänst. personlig för B Hagelin, vid universitetet i Uppsala. ' '

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UI IÄ.

För studietinansiering mom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst de belopp som anges iföljande tabell.

Högskoleenheter . Belopp kr. UniversitetetiStnckholm .. .. . [0770000 Universitetcti Uppsala . 9832000 _ UniversitetetiLinköping 924000 ' Universitetet i Lund l2433000 Universitetet i Göteborg 12542000 Universitetet i Umeå 6067000 52568000

Vissa resursförstärkningarför budgetåren 1988/89-1989/90 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning . av resurserna för forskning och forskarutbildning. ] beloppen ingår 600000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassiStent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar avlstudietlnansieringen i forskarutbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Högskoleenhet Belopp kr. 1988/89 . 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- finan- förstärk- linan- ning siering ning siering Universitetet i . ' Stockholm 471000 631000 592000 631000 Högskolan för lärarutbildning i _ Stockholm 18000 25000 Universitetet i Uppsala 406000 442000 299000 442000 Linköping 19000 40000 27000 40000 Lund 442000 516000 348000 516000 Göteborg 292000 597000 603000 597000 Umeå 169000 347 000 423000 347 000

1817000 2573000 2317000 2573000

Inom den av mig förordade medelsförstärkningen för budgetåret 1988/89 ligger bl.a. viss ökning av biblioteksresurserna vid universitetet i Stock- holm med anledning av att statens psykologisk-pedagogiska bibliotek den 1 juli 1988 avses uppgå i universitetsbiblioteket.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (224718000 + 39401000=) 264119000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen ]. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat, 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkning avseende bud- getåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Samhäll-vetenskapliga fakulteterna för budgetåret l986/ 87 anvisa ett reservationsanslag av 264119000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna

1985/86 Utgift 458297175 Reservation 8317987 l986/87 Anslag 499037000 1987/88 Förslag 540534000

Dctta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karo- linska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göte- borg och Umeå.

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6

Anslagsfirdclning

Högskolccnhet ' l986/87 Beräknad ändring - 1987/88 Föredraganden

Karolinska institutet 161 076000 + 12760000 Universitetet i Uppsala 74361000 + 6055000 Universitetet i Linköping 35029000 + 4879000 UniversitetetiLund 84l48000 + 5742000 Universitetet i Göteborg 82393000 + 7031000 Universiteteti Umeå 60440000 + 4674000 Universitcrs- och ' högsko/eämbcret 1590000 + 356000 Utgift 499037000 - +41497 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). . . . Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad budgetåren (tkr.). . 1987/38 l988/89 . ' l989/90

Förändringar av anslags- reknisk natur Rörlig resurs +1304 Överföring av medel för personlig tjänst, UG + 142 Anslagsomläg'gning, UL — [27 Summa . . + 1 319

Konsekvenser av tidigare beslut

Kostnader för hälso- . .

universitetet, ULi +2090 +]462 + 300 Tjänst som försöksdjurs- ' ' konsulent. ULi + 200 Särskilda medel till försöksdjur + 300 + 250 + 300

Summa +2590 +1712 + 600

Bndgelförslug

Prol'essur i medicinsk teknik. KI 0 Professur i medicinsk beteendevetenskap, UU 0 Professur i klinisk farma- kologi, UUm 0 Basresurser inkl forskar- rekryrcringstjänster +3800 +4000 +4000 Professuri transplanta— . . ,. . tionsbiologi, UG + 700

Professur i geriatrisk ' '

psykiatri. UL + 700 Professur i klinisk farma- kologi. särskilt biverk- ningsl'orskning. UU + 700 Biblioteksresurser +1020 + 955 + 955 Summa +5520 +5 655 +5655

+9429 +7367 + 6255

' KI = karolinska institutet. Ul: = universitetet i Uppsala. ULi = universitetet i Linköping. UL = unwersitetct i Lund, UG = universitetet i Göteborg. UUm = universitetet i Umeå.

Utbildningsdep.

UHÄ hemställer att ]. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som redovisats ovan fastställs,

2. vid universitetet i Linköping, en tjänst som l'örsöksdjurskonsulent inrättas den ljuli 1987, '

3. vid karolinska institutet en permanent professur i medicinsk teknik ' '

professuren blir vakant, med samtidig indragning av den senare tjänsten,

4. vid universitetet i Uppsala en ordinarie professur i medicinisk beteen-' devetenskap med Bengt Meyerson som förste innehavare inrättas den 1 juli 1987 genom omvandling av Meyersons nuvarande extra professur,

5. vid universitetet i Umeå en professur i klinisk farmakologi inrättas' den 1 juli 1987 med samtidig indragning av en lärartjänst i klinisk farmako- logi.

6. vid universitetet i Göteborg en professur i transplantationsbiologi inrättas den ljuli 1987,

7. vid universitetet i-Lund en professur i geriatrisk psykiatri inrättas den ljuli 1988, ' ' ' " "

8. vid universitetet i Uppsala en prot'essuri klinisk farmakologi, särskilt biverkningsforskning, inrättas den 1 juli 1989, .

9. under reservationsanslaget D 20. Medicinska fakulteterna anvisas för budgetåret l987/88 508466 000 kr. för budgetåret 1988/89 515833 000 kr. och för budgetåret. 1989/90 522088 000 kr. ' '

UHÄ har i skrivelse den 6 september l985 hemställt att den ledigbli- vande professuren i radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik, vid uni- versitetet i Linköping återbesätts som professur i medicinsk radiofysik och förenas med tjänst som sjukhusfysiker m. m.-

UHÄ har i skrivelse den 20 maj 1986 hemställt att den vakanta profes- suren i experimentell alkohol- och narkotikaforskning vid karolinska insti— tutet ändras till professur i molekylär beroendeforskning.

Föredragandens överväganden

Mina förslag i det följande om ändrat ämnesinnehåll för och inrättande av tjänster som professori kliniska ämnen gäller under förutsättning av att för staten godtagbara avtal kan träffas med berörd sjukvårdshuvudman. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för socialdepartementet. 'Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsministern anfört i fråga om sjuk- vårdshuvudmännens engagemang inom forskning o'ch utveckling.

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m.m.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att den ledigblivande professuren i radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik, vid universite— tet i Linköping omvandlas till en professur i medicinsk radiofysik' och förenas med tjänst som sjukhusfysiker. Tjänstens innehavare skall vara skyldig att ta emot förordnande som chef för avdelningen för sjukhusfysik (motsv.). ' ' '

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att professuren i samband med återhesättande ändras till professur i medicinsk radiofysik med föreslagen anknytning m.m. inom sjukvården.

Professuren i experimentell alkohol- och narkotikaforskning vid karo- linska institutet är vakant. UHÄ föreslår att den omvandlas till en profes- sur i molekylär beroendeforskning.- ,

UHÄ:s förslag samt vissa till regeringen inkomna skrivelser har remitte- rats till socialstyrelsen. medicinska forskningsrådet (MFR) samt till UHÄ. Socialstyrelsen finner att professuren bör återbesättas med oförändrad inriktning. UHÄ vidhåller sitt ursprungligaförslag till ändrad benämning. MFR anför att den molekylärbiologiska forskningen befinner sig på en mycket stark frammarsch men att det för närvarande inte linns skäl att genom ombenämning ytterligare styra alkohol- och beroendeforskningi denna riktning. MFR konstaterar dock att den nuvarande beteckningen alkohol- och narkotikaforskning på ett inadekvat sätt avspeglar hela miss-. brukssituationen och att en beteckning experimentell beroendeforskning på ett bättre sätt inramat verksamhetsområdet. .Även jag anser att profes- suren bör bibehållas inom nuvarande verksamhetsområde men med den mer adekvata benämningen experimentell bcroendeforskning. Jag föreslår -

att professuren återbesätts i enlighet härmed. .

UHÄ föreslår att en ordinarie professur i medicinsk teknik med place- ring vid Huddinge sjukhus inrättas då innehavaren av en personlig profes- sur i ämnet vid karolinska institutet. avgår med pension. Den nuvarande professuren är placerad vid Karolinska sjukhuset. Samråd har ägt rum mellan institutet och hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landstingskommun. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie professur i medicinsk teknik med den föreslagna sjukhusplaceringen inrät- . tas den 1 januari 1988 eller vid den senare tidpunkt då innehavaren _av den personliga professuren avgår. ,

UHÄ föreslår vidare att en extra tjänst som professor i medicinsk beteendevetenskap vid universitetet i Uppsala omvandlas till en ordinarie tjänst som professor i ämnet. Innehavaren av den extra tjänsten. Bengt Meyerson, föreslås bli förste innehavare av den föreslagna professuren. Jag biträder förslaget och förordar att en tjänst som professori medicinsk beteendevetenskap med Bengt Meyerson som förste innehavare inrättas vid universiteteti Uppsala den ljuli I987.

UHÄ föreslär slutligen att en professuri klinisk farmakologi inrättas vid universitetet i Umeå. l samband med att professuren inrättas skall en tjänst. som lärare i samma ämne dras in. Professuren avses bli förenad med överläkartjänst i klinisk farmakologi vid regionsjukhuset i Umeå. Jag biträ- der förslaget och förordar att en ordinarie tjänst som professor med den föreslagna sjukvårdsanknytningen inrättas den ljuli I987.

Regeringen har medgivit att professuren i allmän bakteriologi-vid univer- sitetet i Göteborg, gemensam för medicinsk och odontologisk utbildning och forskning, får Iedigförklaras som professur i medicinsk mikrobiologi. Regeringen har vidare medgivit att professuren i epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi, vid karolinska institutet fär ledigförklaras som profes- sur i epidemiologi med biostatistik. Jag förordar att tjänsterna ändras i enlighet härmed.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966: 1, bil. [0 s. 361. SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare timnesinneliäll Högskolccnhetl Ändrat ämnesinnehåll

Hygien UU miljömedicinsk utveck- lingsbiologi Anatomi KI biologisk struktur- forskning Medicinsk kemi UL

medicinsk och fysiologisk kemi

' Kl= karolinska institutet, L'U= universitetet i Uppsala, UL= universiteteti Lund

Transplantationsbialogi

UHÄ föreslår att en professur i transplantationsbiologi inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Göteborg. Professuren avses bli placerad vid Sahl- grenska sjukhuset. Enligt UHÄ:s bedömning utgör ämnesområdet ett viktigt forskningsfält för att förbättra och utveckla transplantationsverk- samheten. Jag delar denna uppfattning och förordar att ifrågavarande tjänst inrättas vid universitetet den ljuli 1987 (+700000 kr.).

Geria'trisk psykiatri

Det ändrade sjukvårdspanoramat i samhället kräver en ökad insats av forskning med inriktning på ålderssjukdomar. Mot bakgrund av ökade problem med demenssjukdomar föreslår UHÄ att en professur i geriatrisk psykiatri inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli l988. Professuren avses bli förenad med en tjänst som överläkare inom Lunds sjukvårdsdi- strikt. UHÄ avser att i denna fråga återkomma till regeringen efter över- läggningar med huvudmannen. Även jag anser det angeläget att denna typ av forskning ges ökade resurser. Jag föreslår att principbeslut fattas om inrättande av en professuri geriatrisk psykiatri vid universitetet i Lund den i juli l988. '

Klinisk farmakologi, särskilt biverkningsforskning UHÄ föreslår att en professur i klinisk farmakologi, särskilt biverknings- forskning, inrättas den I juli l989 vid universitetet i Uppsala. UHÄ avser att, efter överläggning med sjukvårdshuvudmannen, återkomma med för- slag beträffande den sjukvårdsorganisatoriska lösningen. Jag anser det viktigt att forskningen inom läkemedelsbiverkningsomrädet utvecklas Och förordar att principbeslut nu fattas om inrättande av ifrågavarande tjänst vid univerSitetet i Uppsala den 1 juli 1989.

Medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medicin

Universitetet i Linköping har prioriterat en professur i medicinsk rehabili- tering, särskilt fysikalisk medicin, högt. Professuren, som avsesibli för- enad med överläkartjänst vid regionsjukhuset i Linköping, skulle utgöra

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

ett viktigt tillskott till forskningen vid hälsouniversitctct. Den omfattar ett mycket angeläget ämne. Jag förordar att principbeslut nu fattas om inrät— tande av en professur i medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medi— cin. vid universitetet i Linköping den ljuli 1989. UHÄ bör efter överlägg— ningar mcd sjukvårdshuvud'mannen, återkomma till regeringen med preci- serat förslag till kliniSk anknytning av professuren.

Forskning och utbildning som avser fysisk fortran och idrott

Riksdagen har uttalat (UbU l985/86z24, rskr. 299) att professurerna i kröppsövningarnas fysiologi, (med ändrad benämning fysiologi, särskilt arbetsfysiologi) tillämpad fysiologi och fysiologi, särskilt kroppsövningar- nas fysiologi. vid karolinska institutet (KI) fortsättningsvis bör vara knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott.

Med anledning härav beslutade regeringen den l8 juni 1986 att inneha- varna av dessa tjänster skulle vara skyldiga att meddela undervisning inom grundutbildningen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (_HLS). UHÄ hari uppdrag att meddela erforderliga föreskrifter beträffande tjänst- göringens fördelning mellan Kl och HLS för tjänsterna vid institutionen för fysiologi III vid KI. ' ' _ ' '

I skrivelser från bl.a. prefekten vid institutionen för gymnastik-' och idrottslärarutbildning har föreslagits kompletterande bestämmelser beträf— fande precisering av organisationen kring dessa tjänster bl.a. beträffande tjänstetillsättning, prövning av ämnesinnehåll, institutionstillhörighet och" lokaler. Prefekten vid institutionen för fysiologi 111 vid K] har i skrivelse informerat om beslut om ändrad lokalisering av en del av institutionen. Enligt förarbetena till högskolereformen (SOU l973:2, s 499) borde den forskning som var knuten till lärarhögskolan i Stockholm respektive gym- nastik- och idrottshögskolan i Stockholm inordnas i ansvarsområdet för den nya fakultetsorganisationen, dvs. för de här aktuella tjänsterna den medicinska fakulteten vid KI. Vad avser forskarutbildning inom det bio- medicinska området har flera studerande med grundutbildning från institu-- tionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning vid HLS antagits till fors— karutbildning vid KI inom området fysiologi-neurofysiologi.

Behovet är stort av forskning om olika idrottsmedicinska frågor. Resur- serna för detta slag av forskning består i första hand av de aktuella tjänsterna vid Kl. En professur i idrottsmedicin. bekostad med donations- medel, frnns dessutom vid institutet. Jag avser att återkomma till regering- en med förslag att ge UHÄi uppdrag att utreda bl. a. hur organisationen av verksamheten bör utformas för att resurserna skall kunna hållas samman

Bilaga 6

Utbildningsdep.

och på bästa sätt kunna tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens ' behov.

Föi'söksdjitrsfrågor

Tjänster som försöksdjurskonsulent finns nu vid alla högskoleenheter med medicinsk fakultet utom vid universitetet i Linköping. Konsulenternas verksamhet omfattar även försöksdjursverksamhet utanför de medicinska

fakulteternas område. UHÄ anser det nödvändigt att en tjänst inrättas för ändamålet även vid universitetet i Linköping. Jag biträder förslaget . (+200000 kr.).

Sverige skrev våren 1986 under ”European Convention for the Protec— tion of Vertebrate Animals used for Experimental and Other Scientific Purposes”. I och med undertecknandet måste Sverige vidta en rad åtgär- der inom försöksdjursområdet. UHÄ föreslår att medel för att anordna utbildning för forskare och för dem som sköter försöksdjur anvisas under treårsperioden. Jag har beräknat medel för utbildning i enlighet med UHÄ:s förslag.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat ”674000 kr. som förstärkning av basresurserna. [ beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som' forskar- assistent (4400000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (945000 kr.) Vid fördelning av förstärkningen har jag tagit hänsyn till att biblioteket vid karolinska institutet har ställning som ansvars'bibliotek för det medicinska området. .

Jag kommer 1 det följande under anslaget Matematisk-naturvetenskapli— ga fakulteterna att föreslå att 8,5 milj. kr. anvisas till bioteknisk forskning vid universitetet i Umeå. Detta forskningsområde har stor betydelse även vid medicinsk fakultet varför medlen även bör komma denna fakultet till

_ del. Jag förutsätter att universitetet vid behov återkommer med förslag till ändrad fördelning av medlen mellan berörda fakultetsansla'g'.

Jag hänvisar till vad jag anfört om omvårdnadsforskning. under anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna. ] enlighet därmed föreslår jag att 250 000 kr. anvisas till ändamålet under förevarande anslag.

Enligt beslut av riksdagen (prop. l984/85:100, bil IO, UbU 27 och 33, rskr. 291 och 377) inrättades ett regionalt hälsouniversitet i Linköping den 1 juli 1986. Enligt beslutet skall det inrättas ytterligare tjänster för utbild- ning och forskning under den kommande treårsperioden. Jag beräknar medel för fortsatt uppbyggnad av hälsouniversitetet (2245 000, kr. l987/88). För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag resursförstärkningar i enlighet med universitetets i Linköping förslag dvs. 1565000 kr. iesp. 321000 kr.

Medel anvisas innevarande budgetår under anslaget Matematisk-natur- vetenskapliga fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Göteborg för en personlig tjänst för Nguyen Dihn-Nguyen. Eftersom Dihn—Nguyen är verk- sam vid den medicinska fakulteten bör medel i'fortsättningen. anvisas under förevarande anslag.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas-under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- . siering av högskolelektorers m.fl. forskning. Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som före- slagits av UHÄ.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

För studietinansiering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår dis- poneras minst de belopp som anges i följande tabell.

llögskolcenhet Belopp kr. Karolinska institutet 12714000 Universiteteti Uppsala 7265000 Universitetet i Linköping 2651000 Universitetet i Lund 8168000 Universitetet i Göteborg 7841000 Universitetcti Umeå 5166000 43805000

Vissa resur.1'f(')'rstärku ingar för budgetåren 1988/89-1989/90

] överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för. budgetåren 1988/89 och 1989,/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 1200000 kr. vardera budgetåret. för ytterligare tjänster som forskarassi- stent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studielinansieringen i forskarutbildningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskolccnhet Belopp kr. 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- tinan- förstärk- finan- ning siering . ning siering Karolinska institutet [ 177000 438000 1520000 - 438000- Universitetet i . - , Uppsala 649000 201000 807000 '201000 Linköping 41 1000 95 000 486000 95 000 Lund ' 709000 229000 888000 229000 Göteborg 701000 225 000 877 000 225 000 Umeå 569000 ' 165000 698000 165000

4216000 1353000 5276 000 1353000

Med hänvisning till sammans'tällningen beräknar jag anslaget till (499037000 + 41497000 =) 540534000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnchåll för tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

4. att till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 540534000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 21. Odontologiska fakulteterna

1985/86 Utgift 52457357 Reservation 957493 l986/87 Anslag 55154000 1987/88 Förslag 59671000

Detta anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Karolinska institutet 18142000 + 1381000 Universitetet i Lund 12521000 + 906000 Universitetet i Göteborg 10594000 + 884000 Universitetet i Umeå 13897000 + 1346000

Utgift - 55154000 + 4517000

Anslagsframställning har avgivits av universitets— och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.1 Kostnad budgetåren (tkr.) 1987/88 1988/89 1989/90 Förändringar av anslags— tekm'sk natm' Rörlig resurs + 78 Over-föring av vissa medel för tjänster 78 Summa . 0

Konsekvenser av tidigare beslut Tandläkarlinjen. minskad planeringsram, UG —260 —260 Tandläkarlinjen. minskad

planeringsram, UUm - — 88. —132

Summa —348 *392 Budget/'örslag Basresurser, Kl, UL, UG, UUm +700 +700 -:-700 Biblioteksresurser + 50 + 55 + 45 Summa +750 +755 -Z-745

+402 +363 +745

' Kl. =”karolinska institutet, L'L. = universitetet i Lund, UG #" universitetet i Göteborg. UUm = universiteteti Umeå.

UHÄ hem ställer att ]. under anslaget D 21. Odontologiska fakulteterna anvisas för budget-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

året 1987/88 55 556000 kr., för budgetåren 1988/89 55919000 kr.. och för budgetåren 1989/90 5666-1000 kr.

UHÄ har den 15 april 1986 hemställt att professurerna i oral patologi förenas med uppdrag som övertandläkare.

UHÄ har den 20 maj 1986 bl.a. hemställt att professuren i odontologisk teknologi vid karolinska institutet förenas med uppdrag som övertandlä- kare. '

Föredragandens överväganden Ändrat ämnesinnehållför tjänster som professor m. m.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit att professuren i klinisk bcttfysio- logi vid universitetet i Umeå skall äterbesättas som professur i klinisk oral fysiolögi. . .

Regeringen har föreskrivit att följande professurer-skall ledigförklaras med ändrat ämnesinnehåll. Jag förordar att tjänsterna ändras i enlighet härmed.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleen'het' Ändrat ämncsinnehäll

Cariologi ' Kl - odontologisk toxikologi Endodonti UG endodonti med oral diagnostik Pedodonti UG oral biokemi

Protetik Kl geriatrisk Odontologi

' KI = karolinska institutet. UG= universitetet i Göteborg

Förening av professurer med övertandläkartjänster

I samband med nyssnämnda beslut om ändrad benämning av professurer vid karolinska institutet har föreskrivits att ytterligare två professurer skall vara förenade med uppdrag som övertandläkare. Vid min medelsberäkning under förevarande anslag harjag tagit hänsyn härtill (— 144000 kr.). Jag har i 1987 års budgetproposition under anslaget Vissa tandvårdskostnader beräknat motsvarande ökning. De kostnader som har direkt samband med den kliniska verksamheten beräknas under det senare anslaget.

UHÄ har föreslagit att professurerna i oral patologi vid karolinska institutet, universiteten i Lund och Göteborg samt professuren i odontolo- gisk teknologi vid karolinska institutet förenas med uppdrag som övertänd- läkare. Som skäl för förslaget anförs bl.a. att det vid de institutioner där professurerna är placerade bedrivs klinisk verksamhet som kan jämställas med den som bedrivs vid institutioner där professurerna är förenade med övertandläkanjänster. UHÄ framhåller att en enhetlig tjänstekonstruktion bör eftersträvas vid institutioner med likartade funktioner i förhållande till utbildning. forskning och den tandvård som bedrivs i anslutning till utbild— ningen. Jag biträder förslaget och hari 1987 års budgetproposition föresla- git en medelsökning under anslagen Vissa tandvårdskostnader och Utbild— ning för vårdyrken. Jag föreslår under förevarande anslag motsvarande

Bilaga 6 Utbildningsdep.

"90

minskning (—267 000 kr.). Medel som har direkt samband med den kliniska verksamheten beräknas inte under fakultetsanslagct.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 1606000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (600000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (50000 kr. ).

Riksdagen har fattat beslut (prop. 1984/85: 40 och 100, bil. 10 UbU- 21, rskr. 239) om minskad planeringsram för tandläkarlinjen bl.a. vid universi— teten i Göteborg och Umeå. Den minskade tandläkarutbildningcn medför vissa besparingar under detta anslag budgetåren 1987/88 och 1988/89. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (1987/88 — 260000 kr. resp. 88000 kr. och 1988/89— 260000 kr. 'r'esp. 132000 kr.)

Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1985/86:68, UbU 7, rskr. 111) om . ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå. Under förevarande anslag har jag i konsekvens. med beslutet beräknat vissa- kostnader för tjänster som assistenttandläkare (+ 133000 kr.) vid universi- tetet.

Universitetet i Göteborg har föreslagit att en omfördelning görs av resurserna mellan anslagen för odontologisk utbildning och forskning inför den beslutade kommunaiiscringen av den tandvård som bedrivs vid univer— sitetet (prop. 1978/79: 41, 'UbU 23, rskr. '205). U'HÄ har föreslagit en minskning av förevarande anslag med 78000 kr. Jag biträder förSlaget och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill.

I enlighet med UHÄ: s förslag beräknar jag under detta anslag vi'ssa ' medel som innevarande budgetår anvisas u'nder den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan— siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstckniska förändring avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som före— slagits av UHÄ. '

För studielinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst de belopp som" anges i följande tabell.

Högskolecnhet Belopp kr. Karolinska institutet ' - - -' " 2519000 ' Universitetet i Lund 1674000 Universitetet i Göteborg 1641000 Universitetet i Umeå 1273000 7107000

Vissa resursförszärkningarför budgetåren 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för . budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 200000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiciinansieringen i forskarutbild- ningen. Mcdlen hör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

IIögskoleenhet BeIOpp kr. 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- ftnan- förstärk- finan- ning siering ning siering Karolinska institutet 293000 48000 129000 48 000 Universitetet i . Lund 64000 33 000 88 000 ' 33 000 Göteborg 55000 28 000 75 000 28 000 Umeå 71000 37000 298000 37000 483000 146000 590000 , 146000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (55154000 + 4517000 =) 59671000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen _ . 1. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehållet för tjäns- ter som professori enlighet med vad jag föreslagit, 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90' som jag angett,

3. att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvi- sa ett reservationsanslag av 59671000 kr. '

D 22. Farmaceutiska fakulteten

1985/86 Utgift 16127295 Reservation 725370 l986/87 Anslag 18328000 1987/88 Förslag 20488000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskolecnhet l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Universitetet i Uppsala 18328000 +2160000

' Prop. 1986/87: 80

Utbildningsdep.

Anslagsframställning har-avgivits av universitets- och högskolcämbetct . Prop. 1986/87:80

(UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål Kostnad budgetåren (tkr.) l987/88 1988/89 1939/90

Förändringar av anslags- teknisk natur

Rörlig rcsurs +118 ' Summa . + | 18

Budgetförslag . . .

Basresurser +200 +200 +200 Biblioteksresurser + 20 + 15 + 15

Summa +220 +215 +2I5. +338 +215 +215

UHÄ hemställer att

1. tjänsten som professor i'organisk kemi vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till professur i läkemedelskemi',

2. under ett reservationsanslag D 22. Farmaceutiska fakulteten anvisas för budgetåret 1987/88 18666000 kr., för budgetåret 1988/89 18881000 kr. och för budgetåret 1989/90 19096000 kr. '

F öredragandens överväganden

Jag biträder universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag att den ledigblivande professuren i organisk kemi omvandlas till en professur i läkemedelskemi vid universitetet i Uppsala.

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 535000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare en tjänst som forskar— assistent (200000 kr.) samt medel för förstärkta biblioteksresurser.

] enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

För studielinansicring inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst 4505 000 kr. ' '

Vissa resursåirstärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90

1 överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning med 291000 kr. resp. 130000 kr. ] beloppet avseende budgetåret 1988/89 ingår 200000 kr. för ytterligare en tjänst som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa för- stärkningar av studietinansieringen i forskarutbildningen (93000 kr. resp. 93000 kr.).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Med hänvisning till sammans'tällningen beräknar jag anslaget" till (18328000 + 2160000=) 20488000 kr.

Hemställan

I ag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . _ 1. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehället för en tjänst som professor i enlighet med vadjag förordat, _ 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 20 488000 kr.

D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1985/86 Utgift 412609950 . Reservation 5021053 .

1986/87 Anslag 450642 000 1987/88 Förslag 529416000.

Detta anslag avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskar- utbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning Högskoleenhet ' l986/87 Beräknad ändring 1987/88 ' ' Föredraganden UniversitetetiStoekholm 'll9031000 +13427000 . Universitetet i Uppsala 132480000 +23 213000 Universitetet i Lund -' 94773000 + 13633 000 UniversitetetiGöteborg . . 50637000 . + 8204000 UniversitetetiUrneå 53721000 . _ +.20297000 Utgift ' 450642000 +78774000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetct (UHÄ).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Ändringsförslagen innebär i korthet. följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.1 Kostnad budgetåren (tkr.) . . 1987/88 1988/89 ' 1989/90

Förändringar av anslags- teknisk natur Medel för en tjänst som forskare vid inst. för fysiologisk botanik, UU . + 201 Medel för en tjänst som

forskningsassistent vid - ' - kemiska inst. UU _ +. 224 Medel för en tjänst som '

forskare vid Kemicentrum. organisk kemi3.UL + .207 . Anslagsomläggning, bibliotek. UL ._ 142 Medel för en personlig tjänst

under anslagetDZO, UG , 142

Rörligresurs + 6039 Rörlig resurs fördelad av regionstyrelserna + 647

Summa .+ 7034

Budgedärsiag . Basresurser + 3500 +4000' +3500

Nationellt aceeleratoreentrum. UU + [000 Bioteknikområdet + 624 Professur i växtbiokemi, UL 0 Biblioteksresurser . + 420 + 450 + 430

Summa + 5544 +4450 +3930 +12578 +4450 - +3930

* UU = universiteteti Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe— ten som redovisats fastställs,

2. en tjänst som professor i växtbiokemi inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Lund. Tjänsten finansieras genom att en professur" [ organisk kemi dras in vid innehavarens pensionering,

3. under ett reservationsanslag D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisas 463 220000 kr. för budgetåret. 1988/89 467 670 000 kr. och budgetåret 1989/90 471600 000 kr.. .

Styrelsen för fysikeentrum i Stockholm har inkommit med en skrivelse rörande samordning av forskning och utbildning i fysik i stockholmsområ- det.

Universitetet i Uppsala och naturvetenskapliga forskningsrådet har ge- mensamt inkommit med en skrivelse rörande organisationen för det natio- nella acceleratorlaboratoriet i Uppsala med förslag till en särskild anslags- post för laboratoriet. . . .

Universitetet | Lund har anhållit att en tjänst inom utbildningsdeparte- mentet överförs till universitetet.

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

F öredragandens överväganden

Efter förslag från naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförde regeringen genom beslut våren 1986 kostnadsansvarct för drygt 50 tjänster från rådet till de högskoleenheter där berörda forskare hade sin verksam- het. Samtidigt minskadcs rådets disponibla anslag med ett belopp som svarade mot kostnaden för tjänsterna. Riksdagen har i tilläggsbudget I till statsbudget för l986/87 anvisat högskoleenheterna medel för dessa tjäns— ter. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och NFR har gemensamt föreslagit ytterligare några överföringar av motsvarande slag för budget- året 1987/88, nämligen en tjänst vid institutionen för fysiologisk botanik (Kenneth Söderhäll) samt en tjänst vid kemiska institutionen (John Tho- mas), bägge vid universitetet i Uppsala oeh en tjänst vid kemicentrum vid universitetet i Lund (Ulf Berg). Tjänsten vid kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala finansieras för närvarande. med medel ur anslaget för energiforskning under industridepartementets huvudtitel. Jag biträder förslagen till överföringar och har för budgetåret 1987/88 totalt beräknat medel för dessa överföringar enligt följande. Jag har beträffande överfö- ringen till kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala samrått med chefen för miljö- och energidepartementet.

Högskoleenhet Belopp kr. Tidigare be- Överföringar slutade över- fr.o.m. föringar 1987/88 fr.o.m. l986/87 Universitetet i Stockholm 874000 Universiteteti Uppsala 2385000 432000 Universitetet i Lund 1655000 214000 Universitetet i Göteborg 1050000 Universitetet i Umeå 638000

Ändrat ämnesinne/rållför tjänst som professor.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop 1966: [, bil 10, s 361, SU 42, rskr 125) har regeringen föreskrivit att den efter T. R. Gerholm ledigbli- vande professuren i fysik vid universitetet i Stockholm Skall återbesättas som professuri kärnfysik.

Växtbiokemi

UHÄ har föreslagit att en professuri växtbiokemi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987. Professuren föreslås inrättad inom befintliga re- surser genom att en professur i organisk kemi indras vid innehavarens pensionering. En viss kostnad för utrustning tillkommer dock. Professuren kommer, enligt vad UHÄ anför, att vara central vid uppbyggnaden av det bioeentrum som planeras i Lund. Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att en ordinarie tjänst som professor i växtbiokemi inrättas vid universite-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tet i Lund den 1 juli 1987. Tjänsten skall finansieras genom indragning av en professur i organisk kemi vid innehavarens pensionering. Jag förutsät- ter att de merkostnader som uppstår genom att tjänsterna kan komma att dubbleras under viss tid bestrids inom ramen för de anslag som står till universitetets disposition. Jag hänvisar också till vad jag anfört rörande särskilda insatser inom bioteknikområdet.

Jag har tidigare i samband med min redogörelse för UHÄ:s förslag till fakultetsprograrn redovisat att jag inte är beredd biträda förslaget till försöksverksamhet med lokal beslutanderätt ifråga om inrättande av nya professurer och prövning av ämnesinnehållet för befintliga tjänster. I kon- sekvens med sitt förslag har UHÄ inte fört fram förslag om några nya professurer inom berörda fakulteter. nämligen matematisk-naturveten- skaplig och teknisk. Utanför budgetförslaget har UHÄ emellertid redovi- sat behov av resurser för ett antal professurer.

Matematik

Ytterligare en professur i matematik vid universitetet. i Stockholm har av universitetet prioriterats mycket högt. Antalet forskartjänstcr är litet i förhållande till den omfattande forskningsvolymen och det stora antalet. forskarstuderande. Jag förordar därför att en professur i matematik inrät— tas vid univcrsitetct i Stockholm den I juli 1987. Jag har för ändamålet beräknat medel (1200000 kr.) under förevarande anslag.

Molekylärbiologi

Matematisk-namrvetenskapliga fakulteten i Göteborg är den enda i landet _som saknar professur i molekylärbiologi. Molekylärbiologisk metodik är väsentlig inom biotekniken. Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört rörande ett ökat stöd till grundforskning inom bioteknikområdet. Jag förordar att en professuri molekylärbiologi inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987. Jag har för ändamålet beräknat medel (1200000 kr.) under förevarande anslag.

Fysik. särskilt syn/cmtron/jusforskning

MAX-laboratoriet vid universitetet i Lund utgör en av de forskningsan- läggningar som föreslås få status av nationellt tillgänglig forskningsan- läggning enligt mina förslag i det föregående. En tjänst i synkrotronljusfy- sik är väsentlig för laboratoriets fortsatta utveckling. Jag förordar att en tjänst som professor i fysik, särskilt synkrotronljusforskning inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1988.

Datalogi

Universitetet i Umeå saknar som enda universitet i landet fast forsknings- organisation i datalogi. Universitetet har redan påbörjat uppbyggnaden av en forskningsprofrl som utnyttjar universitetets kompetens inom såväl

Bilaga 6 Utbildningsdep.

matematik som dataområdct. En professur i datalogi skulle i väsentlig utsträckning komplettera dessa strävanden. Jag förordar att en tjänst som professor i datalogi inrättas vid universitetet i Umeå den ljuli 1989.

Info:-mationsraknologi

Jag har inledningsvis redovisat behovet'av en utveckling av kompetensen inom det informationsteknologiska området vid bl. a. universitetet i Umeå. Jag beräknar ] milj. kr. för ändamålet fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Nationell! lillgängligaforskningsanläggningar

Jag har tidigare redogjort för de kriterier som bör gälla för inrättande av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar. Regeringen har under före- gående år fastställt instruktioner för synkrotronljuslaboratoriet i Lund (MAX- -laboratoriet) och det nationella acceleratorlaboratoriet i Uppsala (The Svedberglaboratoriet). Båda dessa uppfyller de krav som bör ställas [ detta sammanhang. '

NFR har 1 sin anslagsframställning föreslagit vissa överföringar av medel till fakultetsanslag som bidrag till driftmedel för ovanstående anläggningar. J ag biträder förslaget och har vid beräkningen av förevarande anslag räknat upp det med motsvarande belopp (1237000 kr. ).

Universitetet i Uppsala och NFR har föreslagit att en särskild anslags- post avseende det nationella acceleratorlaboratoriet i Uppsala förs upp under anslaget Matematisk-namrvetenSkapliga fakulteterna. UHÄ har fö- reslagit en förstärkning av driftorganisationen för acceleratoranläggningen med 1 milj. kr för budgetåret 1987/88. För egen del vill jag anföra följande. Riksdagen beslöt med anledning av min företrädares förslag i budgetpropo- sitioncn 1983 (prop. 1982/83: l00, bil 10 s. 525) att anskaffa en lagringsring från CERN. Denna utgör en väsentlig komponent i det nationella accelera- torlaboratoriet. Alla kostnader utöver de som avsåg förvärv av ringen och anslutning till acceleratorn skulle linansieras genom omprioriteringar. Det- ta har av olika skäl inte kunnat genomföras. En orsak är att den s.k. tandemacceleratorn inte kunnat avvecklas som planerats beroende på att nya intressanta forskningsinriktningar tillkommit. Jag beräknar mot denna bakgrund ett bidrag till driften av The Svedberglaboratoriet om 5 milj. kr. Universitetet i Uppsala bör även fortsättningsvis arbeta för att få bidrag till driften från nyttjare utanför universitetet. Jag återkommer" vid min anmä- lan av anslaget forskningsinstitutet för atomfysik: förvaltningskostnader till frågan om samverkan mellan landets acceleratorlaboratorier.

Sammanfattningsvis har jag således under anslaget till de matematisk— naturvenskapliga fakulteterna beräknat följande belopp för driften av na- tionellt tillgängliga forskningsanläggningar:

MAX-laboratoriet., Lund 3500000 kr. The Svedberglaboratoriet, Uppsala 12000000 kr. De angivna beloppen innebär att utöver överföringarna från NFR vissa medel under berörda universitets anslagsposter avdelas för anläggningar- na. Jag erinrar också om mitt tidigare påpekande att det åligger de högsko-

Bilaga 6

Utbildningsdep.

leenheter till vilka anläggningarna är knutna att vid behov tillföra de ytterligare medel som erfordras för anläggningarnas drift.

Botaniska trädgårdar

Botaniska trädgårdar av större omfattning finns vid universiteten i Uppsaé la. Stockholm, Göteborg och Lund. Universiteten har det huvudsakliga ansvaret för trädgårdarna på alla orter utom i Göteborg där kommunen" är huvudman för trädgården. Ett nytt avtal om bidrag till Göteborgs botanis- ka trädgård godkändes av regeringen den 27 trovernber l986.

Trädgårdarna utnyttjas förutom för utbildning och forskning till rekreaa tion och som kulturhistoriska muséer. UHÄ: s biologiutredning (UHÄ-rap- port 1986:9) framhåller att trädgårdarna har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är knuten till universitetens forskning och undervisning. Mot denna bakgrund bör enligt utredningen endast en mind- re del av deras driftkostnader belasta universiteten. UHÄ uttalar sitt stöd för principen att förskjuta finansieringen mot'de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna. ' ' '

Frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet utreddes för mer än -tio år sedan av UHÄ. Som resultat av denna utredning erhöll statenS' förhandlingsnämnd (SFN) i uppdrag att ta upp förhandlingar med vissa- berörda kommuner om bidrag till finansiering av de trädgårdar, där univer— siteten är huvudmän. SFN har endast delvis redovisat detta uppdrag. Mot bakgrund av bl.a. det nyligen tecknade avtalet avseende Göteborg finner jag att det nu kan vara lämpligt att ånyo aktualisera frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Jag avser således att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om uppdrag till berör- da myndigheter att se över frågan. ' '

Barlaboratorierför marin na turvetenskaplig fbr-skm): g

Statskontoret har på grundval av ett regeringsuppdrag redovisat ett förslag till organisation för marin naturvetenskaplig forskning. Förslaget innebär en koncentration av resurserna för marin forskning till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå samt att s.k. baslaboratorier inrättas vid dessa universitet. Askö-, Tjärnö- och Norrbylaboratorierna bör utses till baslaboratorier och framtida investeringar bör koncentreras dit. Verksam- heten vid Kristinebergs marinbiologiska station med Vetenskapsakade- mien som nuvarande huvudman bör överföras till universitetet i Göteborg. Delegationen för samordning av havsresursverksamhcten bör inom nuva- rande medelsramar delfrnansiera uppdragsverksamhcten vid baslaborato- rierna under en uppbyggnadspcriod. '

Rapporten har remissbehandlats." Flertalet remissinstanser tillstyrker grundtanken med rcsurskoncentration till vissa laboratörier samtidigt som man framför vissa invändningar mot utredningens förslag i'övrigt. Således har samtliga instanser som berört frågan avstyrkt att 'l'järnö görs till baslaboratorium på västkusten. Man önskar i stället att Kristinebergs Marinbiologiska stallen får denna roll. Flera remissinstanser har riktat

Bilaga 6 Utbildningsdep.

kritik mot att utredningen i allt för liten utsträckning tagit hänsyn till vetenskapliga och funktionella aspekter. Avvägningen mellan grundforsk- ning och miljökonlroll erfordrar ytterligare diskussion. Några remissin— stanser, däribland 'l'jänstemännens centralorganisation (TCO) anser att även ett laboratorium på sydkusten bör inrättas.

Jag finner i likhet med flertalet remissinstanser tanken på en resurskon- centration rimlig och i god överensstämmelse med regeringens övergri- pande strävan till en effektiv resursanvändning.

Ansvaret. för den marina forskningen, inklusive Iaboratoriernas hela verksamhet inom de olika geografiskt avgränsade havsområdena bör kny- tas till universiteten, inte till deras fältstationer. [ enlighet med utredning- ens förslag bör universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå utgöra centra för marin naturvetenskaplig forskning avseende östersjökusten mel- lan Älands hav och Bornholm, kuststräckan Bornholm—Skagerrak respek— tive Bottenhavet. Det bör ankomma på berört universitet att inom sitt bevakningsområde organisera verksamheten på ett rationellt sätt. I detta ingår att där så är lämpligt samla verksamheten till ett baslaboratorium och att verka för en ansvarsfördelning avseende all marin naturvetenskaplig forSkning inom området. Universitetet i Göteborg och Vetenskapsakade- mien bör gemensamt diskutera hur samarbetet dem emellan kan utvecklas i syfte att utnyttja Kristinebergs marinbiologiska station som baslaborato- rium i former som tillförsäkrar universitetet ett rimligt inflytande över verksamheten. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regering- en med förslag till uppdrag åt UHÄ att i samråd med berörda universitet lämna förslag till praktiskt genomförande av ett system med baslaborato- rier. Jag hari denna fråga samrått med chefen för miljö- och energideparte- mentet som också senare denna dag kommer att föreslå att särskilda resurser anvisas för utökad forskning om havsföroreningar.

Forskningssamverkan [ Umeå

Jag har inledningsvis redovisat mitt ställningstagande till ett förslag till ökad samverkan avseende molekylärbiologisk och miljövetenskaplig forskning i Umeå. Särskilda medel bör anvisas för ett för universitetet i Umeå. försvarets forskningsanstalts huvudavdelning 4 och lantbruksuni- versitetet gemensamt centrum för miljövetenskaplig forskning. Jag har under förevarande anslag beräknat 4 milj. kr. för ändamålet.

Biorekniskforskning i Umeå

Universitetet i Umeå erhöll på grundval av riksdagens beslut med anled- ning av propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. l984t8511l5, AU l3, rskr. 354) 20 milj. kr för en intensit'tering av verksam- heten inom det biotekniska området. Medlen utgjorde en engångs-anvisning för en fyraårsperiod. Universitetet har med stöd bl.a. av dessa medel lyckats vidareutveckla en framgångsrik forskning inom framför allt cell- och molekylärbiologin. Jag har som en permanent förstärkning av universi- tetets medel för forskning inom bioteknik beräknat 8500000 kr. för budget-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

året 1987/88. Genom detta förslag samt mina förslag till förstärkning av Prop. 1986/87:80 fakultetens basresurser i övrigt bör enligt min mening den verksamheten ' som byggts upp med hjälp av de i särskild ordning anvisade tillfälliga Bilagaö medlen kunna permanentas. Medlen bör även komma forskningen vid Utbildningsdep. medicinsk fakultet till del.

F ysikcemrmn t' Stockholm Universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och ' forskningsinstitutct för atomfysik bildade våren 1986 ett för de tre myndig- heterna gemensamt organ för samordning av forskning och utbildning i fysik i stockholmsområdet. Centret leds av en styrelse och under styrelsen arbetar ett antal arbetsgrupper med olika delfrågor. Bl.a. pågår ett utred- ningsarbete i syfte att samordna verksamheten lokalmässigt. Fysikcen- trum skall verka för resurssamordning och främja möjligheterna till täta vetenskapliga kontakter mellan de berörda institutionerna.

Tillströmningen till grundläggande utbildning 1 fysik har ökat. Jag har erfarit. att universitetet och KTH diskuterar gemensam rcservantagning och möjlighet till övergång mellan utbildningsvägarna vid högskolorna. Detta bör på sikt leda till bättre rekryteringsunderlag även för forskarut- bildning och forskning.

Tillkomsten av fysikeentrum bör enligt min mening innebära ett effekti- vare utnyttjande av resurserna för forskning och utbildning i regionen, t.ex. genom samutnyttjande av lokaler och utrustning bl.a. avseende verkstäder och bibliotek. Möjligheten till samverkan på motsvarande sätt som inom fysikeentrum bör enligt min mening prövas'ocksä på andra håll inom högskolan. '

Övriga frågor

För förstärkning av verksamheten inom det s.k. miljövårdsprogrammet vid universitetet i Lund harjag beräknat 500000 kr. ' '

Inom ramen för de medel som står till förfogande för universitetet i Lund skall bestridas kostnaderna för en tjänst för Thomas B. Johansson.

För'budgctåret 1987/88 har jag beräknat 13248000 kr. som förstärkning av basresurscrna. l beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som fors- karassistent (5 885 000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till bibliote- ken (725000 kr.).

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning. . .

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat. den anslagstekniska förändring avseende bibliotekskostnaderna vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

Vid min beräkning av anslaget harjag även beaktat den utgiftsminskning som uppstår vid universitetet i Stockholm som följd av att enheten för radiologisk onkologi överförts till Sveriges lantbruksuniversitet (—1075000kr). 101

Jag har i enlighet med UHÄ:s förslag under anslaget till medicinska. fakulteterna beräknat medel för en personlig tjänst vid universitetet i Göteborg vilken innevarande budgetår bekostas från förevarande anslag.

,1'—”ör studietinansiering inom forskarutbildning bör för nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskolccnhet Belopp kr. Universitetet i Stockholm 18932000 Universitetet i Uppsala 25505000 Universitetet i Lund ' 18839000 ' Universitetet i Göteborg 12595000 Universitetet i Umeå 9091000 84962000

Vissa resursförslärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90 '

1 överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört. förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 3 milj. kr. vardera året för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studietinansieringen i forskarutbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr. ' 1988/89 ' ' 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- finan- förstärk- finan- ning siering ning siering

Universitetet i

Stockholm 1403 000 908000 1735000 908000 Uppsala 156] 000 1011000 1931000 101 l 000 Lund 1 ”7000 723000 1382000 723000 Göteborg .597000 . 386000 738000 . 386000 Umeå 633000 410000 783000 410000

5311000 _ 343900!) 6569 000 . 3439000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (450642000 + 78774000=) 529416000 kr. budgetåret 1987/88.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen i. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vadjag har förordat, ' ' 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 somjag angett, 3. att till zl/Ialc'nttlri.rk-itarurv'erenskaplz'ga fakulteterna för budget- året 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 529416000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 24. Tekniska-fakulteterna Prop.]986/87:80 1985/86 Utgift 398082608 Reservation 23979789

Bila a 6 1986/87 Anslag 438 339000 .g . - Utbildningsdep. 1987/88 l—orslag 519509000 Detta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala. Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå. Anslagsfördelning Högskoleenhet l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden Tekniska högskolan i Stockholm 139729000 +27 394000 Universitetet i Uppsala 6506000 + 752000 Universitetet i Linköping 43686000 + 6859000 Universitetet i Lund 82844000 + 12515000 - Chalmers tekniska högskola 122460000 +23 352000 Högskolan i Luleå 43 114000 + 10298000 Utgift 438 339 000 +81170000 Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). _ Ändringsförslagen innebär i korthet följande. Ändamål/högskoleenhet 111. ml Kostnad budgetåren (tkr.) 1987/88 1988/89 1989/90 Förändringar av anslags- tekm'sk natur Överföring av tjänster från NFR till KTH resp. ULi + 434 Anslagsomläggning bibliotek, UL -— 124 Rörlig resurs + 8092 Summa -+ 8402 Konsekvenser av tidi- gare beslut Utökad antagningskapacitet vid KTH. CTH och UL + 856 + 642 Summa _ + 856 + 642 Budgetförslag Förstärkning av basresnr- _ . serna + 4925 + 4481 + 3930 Utökad antagningskapaeitet på maskintekniklinjen, C'l'H + 107 -I- 107 Professurer vid CTH och UL 0 0 0 Biblioteksresurser + 1130 +]075 +1085 Summa + 6162. +5663 +5015 +'1s420 +6305 +5015 ' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL = 103 universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola. NFR = naturvetenskapli- ga forskningsrådet.

UHÄ hemställer att Prop. 1986/87: 80 1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som redovisats fastställs, Bilaga 6 2. vid universitetet i Lund en professur i digital— och datorteknik inrättas Utbildningsdep. den ljuli 1987 genom indragning av en tjänst, 3. under ett reservationsanslag D 24. Tekniska fakulteterna för budget— åren 1987/88—1989/90 anvisas 453759000 kr., 460064000 kr. respektive 465 079 000 kr. _ Högskolan i Luleå har anhållit att de medel, som vid tre tillfällen anvi- sats högskolan under den senaste femårsperioden med regionalpolitiska motiveringar, permanentas.

Föredragandens överväganden

Efter förslag från naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförde regeringen genom beslut våren 1986 kostnadsansvaret för drygt 50 tjänster från rådet till de högskoleenhelcr där berörda forskare hade sin verksam- het. Samtidigt minskades rådets disponibla anslag med ett belOpp som svarade mot kostnaden för tjänsterna. Riksdagen har i tilläggsbudget 1 till statsbudget för 1986187 anvisat högskoleenheterna medel för dessa tjäns- ter, av vilka vissa hänför sig till teknisk fakultet. Jag har vid min medels- beräkning tagit hänsyn härtill (+2751000 kr.).

UHÄ och NFR har för budgetåret 1987/88 föreslagit att medel för en tjänst inom området metallers solvatation (Magnus Sandström) överförs från NFR:s anslag till förevarande anslag. UHÄ och NFR har vidare föreslagit att medel för en tjänst som extra professor inom ämnesområdet strälningskemi (Anders Lund) överförs från NFRz's anslag till förevarande anslag. Jag biträder dessa två förslag och har beräknat medel härför under förevarande anslag.

Överföringarna fördelar sig på högskoleenheter och budgetår enligt föl- jande.

Högskolccnhet Belopp kr. Tidigare be- Överföringar slutade överföringar fr.o.m. fr.o.m. 1986/87 1987/88 '

Tekniska högskolan i .

Stockholm 641000 209000 Universitetet i Linköping 204000 240000 Universitetet i Lund 851000 Chalmers tekniska högskola 1055000

Ändrat ämnesinnehållför tjänster som professor m. m.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (se prop. 1966:100, bil. 10, s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet' Ändrat ämnesinnchåll

Reaktorfysik KTH tillämpad neu- tronfysik Tillämpad fysik KTH den kondense- rade materiens fysik . Elektrisk anläggningstcknik KTH konstruktions- teknik för elektriska an- ' läggningar Matematisk fysik CTH fasta tillstån- dets teori Konstruktionslära H1.u datorstödd maskinkonstruk- tion Kommunal anläggningsteknik HLu gatuteknik Byggnadsteknik UL byggnadsfysik Gasdynamik KTH strömnings- fysik Termisk encrgiteknologi KTH kraft- och värmeteknologi

Informationsbehandling,

särskilt numerisk analys KTH numerisk analys Byggnadsmateriallära Ul. byggnads- material

Teknisk elektrokemi '

och korrosionslära K'1'1-1 tillämpad elektrokemi Trafrksäkerhctsforskning CTI—I förebyggande av personskador

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola, IILu -- högskolan i Luleå

lnfornzalionsteknologi

I enlighet med vad jag tidigare har anfört om förstärkta insatser inom informationsteknologiområdet beräknar jag under detta anslag ytterligare 22,4 milj. kr. Medlen är avsedda för basresurser, professurer och ett centrum för industriell informationsteknologi.

Jag förordar att en tjänst som professor i elektroniksystemkonstruktion och en tjänst som professor i programvaruteknik-inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) den ljuli 1987 (sammanlagt +2,4 milj. kr.). Dessa tjänster ingår i den satsning i samband med uppbyggnaden av ett elektronikcentrum'i Kista som för närvarande görs av högskolan, industrin och Stockholms kommun. Jag förordar vidare att en tjänst som professor i styrsystem för industriella utrustningar inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den ljuli 1988 och knyts till nämnda centrum.

Verkstadsteknisk automatisering är ett av Chalmers tekniska högskola (CTH) och UHÄ högt prioriterat forskningsområde. Jag förordar att en tjänst som professor i verkstadsteknisk automatisering inrättas vid högsko- lan den ljuli 1987 (+ 1,2 milj. kr.).

Högskolan i Luleå har fört fram förslag om resurser för en professur i . datalogi som ett led i en utbyggnad av forskningsorganisationen inom datateknik och elektronik. Jag förordar att en professur i datalogi inrättas vid högskolan i Luleå den 1 juli 1989. Kostnaderna för tjänsten bör bestri- das inom ramen för de medelsförstärkningar som fr.o.m. budgetåret

Bilaga 6 Utbildningsdep.

1987/88 kommer att stå till högskolans förfogande. Jag vill i detta samman- hang hänvisa till vad chefen för industridepartementet senare denna dag kommer att anföra angående stöd från styrelsen för teknisk utveeklirtg (STU) till forskning inom informationsteknologiområdet vid högskolan i Luleå.

Universitetet. i Linköping har fört fram förslag om en professur i bildbe— handling. Detta forskningsområde avser generell metodik för bearbetning av strukturell information och utgör ett av universitetets särskilda profiler inom dataforskningen. Med tanke på områdets betydelse förordar jag att en professur i bildbehandling inrättas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1988. ' "

UHÄ har föreslagit att en professuri digital- och datorteknik inrättas vid universitetet i Lund genom indragning av en ännu inte angiven tjänst. Jag delar UHÄ:s uppfattning att en professur inom detta område är angelägen. Jag är dock inte beredd att ta ställning till förslaget innan precisering gjorts av vilken tjänst som skall dras in.

Som" ett led i en samlad informationsteknologisatsning föreslår jag att 7 milj. kr. beräknas för ett centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping. Av beloppet bör hälften anvisas budgetåret 1988/89 och ytterligare lika mycket budgetåret 1989/90. Centrum skall ha 'till uppgift att bedriva forskning och utbildning kn'ng frågeställningar från andra verksamhetsområdcn än själva informationsteknologin och att verka för att informationsteknologi kommer till användning inom annan teknisk forskning. Verksamheten vid detta centrum bör bli av stort intresse för stora delar av näringslivet. Jag utgår därför från att verksamheten i viss utsträckning kan finansieras med externa medel.

Som en allmän förstärkning av basresurserna inom informationsteknolo- giområdet beräknar jag under detta anslag sammanlagt 10.5 milj. kr. under-

treårsperioden.

Bioteknik Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört om forskning inom bioteknikomrä- det. Under förevarande anslag beräknar jag 3 milj.kr. för forskning inom bioteknik. Medlen är avsedda som förstärkning av basresurserna vid cent- rum för bioteknik i Göteborg.

Konsumenttekm'k

Konsumenttcknisk forskning har sedan ett femtontal år tillbaka bedrivits vid CTH. Verksamheten har tinansieratsmed medel från främst STU. STU:s linansieringsåtaganden för den fasta verksamheten upphör den 30 juni 1987. I en utredning om konsumentteknisk forskning (Ds Fi 1986126) har bl.a. föreslagits att en ordinarie professur i konsumentteknik inrättas vid CTH och att basresurserna för institutionen för konsumentteknik li- nansieras i form av ett avtal mellan olika intressenter, bl.a. STU, konsu— mentverket, arbetarskyddsstyrelsen och försvarets forskningsanstalt.

Jag anser det angeläget att konsumentteknisk forskning kan bedrivas vid

Bilaga 6 Utbildningsdep.

CTH även fortsättningsvis. Jag förordar att en ordinarie professur i konsu- menttcknik inrättas vid Chalmers tekniska högskola den I juli 1987- (+500000 kr.). Jag har erfarit att ytterligare resurser för den konsument- tekniska forskningen vid CTH kommer att ställas till förfogande genom medel från vissa sektorsorgan. , '

Bebyggelsekvalirer

Tekniska högskolan i Stockholm har anhållit att en professur i bebyggel- sekvalitet, personlig för Lennart Holm, inrättas vid högskolan den 1 juli 1988. Lennart Holm har under lång tid gjort mycket framstående-insatser inom byggnadsforskningen och bidragit till tankeutbytct inom byggande, teknik, samhällsförvaltning och kulturliv.

Jag biträder därför KTH:s förslag och förordar att en professur i bcbyg- '

gelsckvalitet, personlig för Lennart Holm, inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 juli 1988. Tjänsten skall bekostas med medel från

bostadsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med che- '

fen för bostadsdepartementet.

Kvalitetsstyrning och kvulitetsteknik

intresset för kvalitetsfrågor inom industrin har under senare år ökat. såväl internationellt som i Sverige. Mot bakgrund-' härav har UHÄ tillsatt en utredningsman som senast den 1 mars 1987 skall redovisa befintlig kompe- tens inom och framtida behov av utbildning och forskning inom området kvalitetsstyrning och kvalitetsteknik, Chefen för industridepartementet kommer senare att anmäla att under den kommande treårsperioden medel för verksamhet vid CTH och universitetet i Göteborg beräknas utgå från statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling.

Ovriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 12527000 kr som förstärkning av basresurscrna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (4120000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (725000 kr.) . .

UHÄ har i sitt förslag till fördelning av resurserna för teknisk forskning mellan högskoleenheterna anfört att universitetet i Linköping bör tillföras ] milj.kr. mer än vad .som skulle blivit fallet vid en strikt proportionell uppräkning av anslagen till de tekniska fakulteterna. Skälen härtill är att universitetet i Linköping har mindre resurser för forskning i relation till antalet utbildningsplatscr inom civilingenjörsutbildningen samt till medel- antalet per år examinerade doktorer och licentiater änvad som är fallet vid . - de övriga tekniska fakulteterna i landet. Jag har därför vid min medelsför- delning tagit hänsyn till UHÄ:s förslag om extra förstärkningar av basre- -- surserna vid universitetet i Linköping. Till högskolan i Luleå har i flera sammanhang anvisats särskilda medel för forskning med regionalpolitiska motiveringar. Med anledning av rege-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

' 107

ringens förslag i propositionen om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120. bil. 2, UbU 31, rskr. 379) anvisades sammanlagt 9 milj. kr. för budgetåren 1983/84—1985/86, och med anledning av förslagen i propositio- nen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115, AU 13, rskr. 354) sammanlagt 8 milj.kr. för datateknisk forskning under budgetåren 1985/86— 1988/89. Vid bifall till mina förslag kommer verksamheten vid högskolan i Luleå att få inte oväsentliga förstärkningar under den kom— ' mande treårsperioden. Jag räknar med att de verksamheter som byggts upp med hjälp av de tillfälligt anvisade medlen därmed kan permanentas.

Som ett led i högskolans arbete med att informera om forskning och forskningsresultat ger högskolan i Luleå forskningsinformation till framför allt barn och ungdom genom det s. k. Teknikens hus. Den medelsförstärk- ning som mina förslag innebär bör göra det möjligt för högskolan i Luleå att också fortsättningsvis stödja denna verksamhet.

Som framgår av statsministerns inledande anförande är miljön ett av de prioriterade forskningsområdena. Chefen för kommunikationsdeparte- mentet tog tidigare i dag i sitt anförande upp frågan om trafikens betydelse för miljön, inte minst i storstadsregionerna. Forskningen inom detta områ- de har sedan år 1982 stötts av traftkforskningsberedningen genom ett en- gångsan slag för detta ändamål.

Mot bakgrund härav bör det nu klargöras, hur forskarutbildningcn och ett långsiktigt arbete på eget programansvar inom området kollektivtrafik- forskning på bästa sätt bör organiseras inom högskolan. Jag avser senare föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att komma med förslag i denna fråga. ' '

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning. '

innevarande budgetår har medel för verksamheten vid informations- och dokUmentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm beräknats under anslaget Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning (DFI). I enlighet med förslag från DF 1 beräknar jag fr.o.m. budgetåret 1987/88 medel för verksamheten under förevarande anslag (+ 1 468000 kr.).

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändringen avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UIIÄ.

Jag har tidigare redovisat mitt förslag till inrättande av nationellt tillgäng- liga forskningsanläggningar. Onsala rymdobservatorium bör. enligt mitt förslag utgöra en sådan anläggning. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i samband härmed föreslagit en överföring av vissa medel från rådets anslag till förevarande anslag. Jag biträder rådets förslag och har vid min beräkning av anslaget räknat. upp det med motsvarande belopp (+310000 kr.). Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till vilket belopp som bör avdelas till observatoriet under anslaget.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finns för närvarande en tjänst som professor i kärnkraftsäkerhet. Tjänsten, som är personlig för Arne Hed-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

gran. finansieras av statens kärnkraftsinspektion. Rektorsämbetet vid tek- niska högskolan i Stockholm har i skrivelse anhållit att tjänsten skall få finnas kvar efter det att den nuvarande innehavaren har gått i pension den 1 juli 1987. Statens kärnkraftsinSpektion kommer även fortsättningsvis att stå för finansieringen av tjänsten. Jag förordar att en ordinarie tjänst som professor i kärnkral'tsäkerhet inrättas den 1 juli 1987. Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och energidepartementet.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhel BeIOpp kr. Tekniska högskolan i Stockholm 19 151000 Universitetet i Linköping 9909000 Universitetet i Lund 18516000 Chalmers tekniska högskola 25 392000 Högskolan i Luleå 5255 000 78223000

Studietinansiering vid universitetet i Uppsala bekostas med medel från anslaget Matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna. Av den allmänna medelsförstärkningen under förevarande anslag bör dock minst 153 000 kr. användas för detta ändamål.

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 2,8 milj.kr. reSp. 3,2 milj.kr. för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskar- utbildningenf Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt föl- jande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 1989/90 Allmän Studie— Allmän Studie- förstärk— finan- förstärk- finan- ning siering ning siering Tekniska högskolan i Stockholm 1515000 1033000 1991000 1033 000 Universitetet i t Uppsala 67000 ' 48000 90000 48000 Linköping 809000 323000 1084000 323000 Lund 900000 612000 1 180000 612000 Chalmers tekniska högskola 1326 000 905 000 1743 000 905 000 Högskolan i Luleå 468000 318000 619000 318000

5 085 000 3239000 6707 000 3239000

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till Prop. 1986/87:80 (438339000 + 81.170000 =) 519509000 kr. ' Bilaga 6 Utbildningsdep. Hemställan . . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har" förordat, 2, att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 519509000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1985/86 Utgift 17711176 Reservation 1360858 ' l986/87 Anslag 18293000 1987/88 Förslag 22548000

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid Universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sek- tion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning Högskoleenhet 1986/87' Beräknad ändring 1987/88 ' .. Före- draganden Universitetet i Linköping 18293000 +4255000.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål . ' Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Budged'örslag Basresurser + 1400 . +500 +500 Professur inom temat Hälso- och sjukvården isamhället + 600 Biblioteksresurser + 10 + 10 + 20 +zmo ' +510 +520

UHÄ utgår från att de basresurser som begärs i budgetförslaget, tillsam- mans med andra resurser som kan frigöras vid universitetet, kan användas för en inledande uppbyggnad av ett nytt tema Barn, som skall- behandla barns villkor i samhället.

Ul—IÄ föreslår att temat ”Kommunikation — överföring av information” ombenämns ”Kommunikation". '

UHÄ hemställer att

1. en extra ordinarie tjänst som professor med inriktning på statistik och metodologiska frågor inrättas inom temat Hälso- och sjukvården i samhäl- let,

2. tema Barn inrättas,

3. under ett reservationsanslag D 25. Temaorienterad forskning för bud- getåret 1987/88 anvisas 20303 000 kr.,- för budgetåret 1988/89 20813000 kr. och för budgetåret 1989/90 21 333000 kr.

F öredragandens överväganden Som jag framhöll i 1986 års budgetproposition finns det ett behov av samlad forskning om barn och om barns villkor. Det finns på flera håll i landet god forskning om detta inom skilda discipliner men det finns ingen institution som har till uppgift att samla forskningen om barn'. Härigenom försvåras möjligheterna att till fullo utnyttja resultaten från den forskning som bedrivs och se dem i ett mer samlat perspektiv. När det gäller denna typ av forskning, där kulturella skillnader är av betydelse, kan man inte heller utan vidare flytta över forskningsresultat från andra länder. Genom att ett tema har större permanens än ett projekt kan man inom ett tema mer långsiktigt och effektivt ta till vara och förvalta egen och andras forskning. Den forskarutbildning som bedrivs vid tema bidrar också till att utveckla en interdisciplinär metodik och till att-sprida kunskaper, metoder och resultat. Ett tema Barn kan också stimulera forskningen om barn på andra håll i landet, bl.a. genom att volymen och forskarutbildningen byggs upp. Det ger också möjligheter till forskningsanknytning för lärar—, förskollärar- och fritidspedagogutbild'ningama i Linköping.

Jag finner inrättandet av ett tema Barn inom den temaorienterade forsk- ningen vid universitetet i Linköping väl motiverat och underbyggt. Ett sådant tema bör inrättas den 1 juli 1987. Uppbyggnaden av'temat bör- finansieras inom ramen för universitetets egna resurser samt de medelsför- stärkningar som beräknas Under förevarande anslag. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att inrätta två extra ordinarie tjänster som professor inom temat den 1 juli 1988.

UHÄ har initierat en utvärdering av uppbyggnad och verksamhet av två - ' teman i Linköping, nämligen tema Kommunikation och tema Vatten i natur och samhälle. Utvärderarna är positiva till verksamheten inom de två teman som studerats. Utvärderarna berör bl.a. frågan om temaforsk— ningens anknytning till den grundläggande högskoleutbildningen. När te- maforskningen kom till var det en grundläggande tanke att denna skulle kunna vara av värde för universitetets humanistiska. samhällsvetenskapli- ga och naturvetenskapliga utbildningar, innefattande lärarutbildningarna. Kontakt mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning är en

Bilaga 6 Utbildningsdep.

viktig förutsättning för hög kvalitet i utbildningen. Det är också ett av de främsta sätten att sprida information om forskning och forskningsresultat för att på sikt få ut dessa i praktisk tillämpning. För forskarna själva kan kontakten med grundutbildningen ge stimulerande impulser för den fort- satta verksamheten.

Jag biträder UHÄ:s förslag om inrättandet av en professur med inrikt- ning pä statistiska och metodiska frågor inom temat Hälso— och sjukvården i samhället den 1 juli 1987 och avser att återkomma till regeringen med förslag om inrättande av tjänsten.

I enlighet med UHÄ:s förslag bör temat "Kommunikation — överföring av information" ges benämningen "Kommunikation".

Jag hari enlighet med vadjag inledningsvis anförde rörande det interna— tionella forskningssamarbetet Global change beräknat 500000 kr. under förevarande anslag.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat [954000 kr. som förstärkning av basresurscrna. [ beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (400000 kr.) samt medel för förstärkta biblioteksresurser.

För studieftnansiering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår dis— poneras minst 3451000 kr.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag. vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamäl uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Vissa resursförslärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 anvisas 86000 kr resp. 1 14000 kr. som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Vidare förordar jag en förstärkning av studielinansieringen i forskarutbild— ningcn med [36000 kr. för vardera budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (18293000 + 4255000 =) 22548000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . 1. att godkänna vad jag förordat om inrättande av ett tema Barn, 2. att godkänna de riktlinjer för rcsursförstärkningar aVseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till meaorienlerad forskning för-budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 22 548000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 26. Kungl, biblioteket

I985/86 Utgift . 41922962 Reservation 511327 l986/87 Anslag '. 48764000 " 1987/88 Förslag 51633000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB fick sin nuva- rande instruktion (19791480) efter en omorganisation år 1979 genom rege- ringens proposition 1978/79: 122 om vissa åtgärder på informationsför- sörjningsområdet (UbU 37, rskr. 352). '

Kungl. biblioteket

1. KB redovisar konsekvenserna av att huvudförslaget genomförs och anhåller att få undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

2. KB föreslår att ett belopp (340000 kr.) motsvarande det som inneva- rande budgetär beräknats som tillfällig förstärkning för litteraturförvärv fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. '

3. Driftkostnaderna m.m. för ADB-systemet LIBRIS kräver ytterligare 300000 kr. till följd av kostnader för utökad lagringsvolym.

4. För mervärdeskatt som kommer att erläggas för ADB-tjänster beräk- nar KB ett belopp om 462000 kr.

5. En ökning av KB:s resurser med S% under perioden 1987/88-1989/90 skulle innebära en anslagsnivåökning med sammanlagt 2480000 kr. KB . fördelar beloppet för de tre budgetåren med 874000 kr, 859000 kr resp. 747000 kr. Reformutrymmet för budgetåret 1987/88 (874000 kr) föreslår KB disponeras på följande sätt. — Konvertering av KB:s kortkataloger som förberedelse för införande av ett lokalt ADB—system som nu planeras resp. införts vid samtliga forsk- ningsbibliotek (563000 kr) KB bedömer det som väsentligt att Sveriges nationalbibliograti för åren ' 1700-1829 görs allmänt tillgänglig ( 161 000 kr). — Underhåll av register i LIBRIS (150000 kr.) KB förutsätter att regeringen tar ställning till finansiering av LIBRIS- driften fr.o.m. den ljuli 1987, med anledning av delegationens för veten- skaplig och teknisk inlformationsförsörjning (DFI) utredning angående handläggnings— och beslutsordning i LIBRIS.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för KB (+ 1907000 kr.).

Innevarande budgetår har under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål anvisats 340000 kr. som en tillfällig förstärkning av bokinköp för KB. Jag beräknar under förevarande anslag motsvarande belopp som förstärkning av bokinköpen vid biblioteket (+372000 kr.). Jag beräknar därutöver 128000 kr. som förstärkning av verksamheten vid KB. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 kommer mervärdcskatten att uttas även på ADB- tjänster. Som kompensation för KB:s merkostnader med anledning härav beräknarjag 462000 kr.

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Jag erinrar om' vad jag tidigare under avsnittet Litteraturförsörjning m.m. anfört dels beträffande avgifterna vid LIBRIS. dels beträffande KB:s roll i den samarbetsnämnd som finns mellan biblioteken i stock- holmsrcgionen. Jag avser i annat sammanhang återkomma till regeringen i dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen, att. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva- tionsanslag av 51 633000 kr.

' D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1985/86 Utgift 3'386708 Reservation 471171 l986/87 Anslag 3747000 1987/88 Förslag 3914000

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligt sin instruk- tion (1980:393, ändrad 1984: 1 125) ett specialbibliotek inom ämnesområde- na psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för refcrens- och bcståndsservicen inom dessa områden.

Statens psykologisk—pedagogiska bibliotek

SPPB redovisar de svårigheter biblioteket får vid ett genomförande av huvudförslaget.

En resursförstärkning om S% under en treårsperiod innebär för bibliote- ket en anslagsförstärkning om 187000 kr.

SPPB föreslår att biblioteket får ställning som s.k ansvarsbibliotck för ämnesområdena psykologi och pedagogik.

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag tidigare har anfört i fråga om integration mellan statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) och universitetsbiblio— teket i Stockholm.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för SPPB (+167000 kr.).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens.psykologiskpedagogiska bibliotek för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 3 914000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1985/86 Utgift 49979350 Reservation 6894126 l986/87 Anslag 52155000 1987/88 Förslag 26927000

Anslagrfördelning

Anslagspost l986/87 Beräknad ändring 1987/88 l-"öredraganden

l. Finansiering av högskole-

lektorers m. fl .

forskning 33 870000 —33 870000 Förstärkning av biblio- teksresurser inom hög- EJ

skolan 1340000 — 245000 3. Verksamhet med kontakt-

forskarc 5899000 + 173000 4. Högskolans kontakt—

organisation m.m. 2786000 + 6982000 5. lnternationalisering 5061000 + 177000 6. Polarforskning 557000 — 557000 7. Till regeringens

disposition 2642000 + 2112000 Utgift 52155000 —25 228000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avseende anslagsposterna 1, 3 och 4 samt polarforskningssekreta- riatet för anslagsposten 6.

Anslagsposten 1 Finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Den nya arbets- och tjänstcorganisationen för lärare i högskolan trädde i kraft den 1 juli 1986. Vetenskapligt kompetenta lärare skall i det nya systemet kunna beredas tid för forskning inom ramen för en s.k. rörlig resurs. Sådan forskning kan antingen vara frontlinjeforskning eller kompe- tensuppehållande forskning. Medlen för kompetensuppchållande forsk- ning har innevarande budgetår anvisats under detta anslag. UHÄ föreslår att medel för detta ändamål fortsättningsvis anvisas under fakultetsansla- gen.

Anslagsposten 3

Verksamhet med kontaktforskare.

Verksamheten med kontaktforskare har fr.o.m. budgetåret 1982/83 per- manentats. Med den resursvolym verksamheten f.n. har, har det blivit möjligt att bredda verksamheten till att omfatta nästan samtliga län och flera högskoleenheter. Inkomna ansökningar om medel för kontaktforskar-

Bilaga 6 - Utbildningsdep.

verksamhet visar emellertid att behoven är väsentligt större än vadmcdlen räcker till. UHÄ föreslår därför att ytterligare 500000 kr. tillförs verksam- heten med kontaktforskare fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Anslagsposten 4 Högskolans kontaktorganisation m.m.

Kontaktsekretariaten spelar en central roll i högskolans arbete med att utvidga forskningssamverkan med det omgivande samhället. Erfarenheter- na hittills har visat att det är nödvändigt att upprätthålla en vital utveckling av kontaktsekretariatens arbets- och verksamhetsformer.

UHÄ föreslår att ytterligare 6475000 kr. anvisas för förstärkningar av högskolans kontaktorganisation samt för vissa forskningsändamål vid de mindre högskoleenheterna.

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning under olika anslagsposter beräknar jag sam- manlagt 671000 kr.

Under anslagsposten 2 beräknar jag medel för kostnader i samband med statens övertagande av biblioteket vid Leufsta bruk.

Medel motsvarande vad som för innevarande budgetår beräknats som en tillfällig resursförstärkning för kungl. biblioteket under anslagsposten 2 har jag för kommande budgetår beräknat under anslaget Kungl. biblioteket (— 340000 kr.).

Jag har inledningsvis behandlat de särskilda medel som sedan budgetåret 1984/85 anvisas för kontaktverksamhet vid de små och medelstora högsko- leenheterna. Verksamheten har till syfte att skapa kontakter dels med det omgivande näringslivet, dels med högskoleenheter med fasta forskningsre- surser. . Med användande av dessa medel har vid några av de mindre högskoleen- heterna byggts upp kontaktsekretariat. I Lund/Malmö högskoleregion har en särskild kontaktorganisalion etablerats som innefattar såväl universite- tet som samtliga mindre enheter i regionen. Denna organisation finansieras till hälften av berörda länsmyndighetcr. .' .

Kontaktsekretariaten spelar en viktig roll i högskolans arbete med att utvidga forskningssamv'erkan med det omgivande samhället. Dessa sam- verkansformer har tagit sig olika uttryck i skilda regioner och län. I Västernorrlands län har exempelvis en försöksverksamhet med en delvis ny form av kontaktverksamhct mellan högskola och näringsliv stödd av bl.a. forskningsrådsnåmnden, styrelsen för teknisk utveckling och univer— sitets— och högskoleämbetet nyligen avslutats och utvärderats. Mycket positiva resultat har rapporterats från verksamheten.

Stödet till forskningsverksamhcten vid de mindre högskoleenheterna bör enligt min mening kraftigt förstärkas. Jag beräknar ytterligare 6900000 kr. för ändamålet för budgetåret 1987/88. För vart och ett av budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknar jag ytterligare. 1 000000 kr.

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Medlen bör användas inte bara för den förtsatta kontaktsekreterarverk- samheten utan också för att täcka andra kostnader, t.ex. för planering av projekt, utarbetande av ansökningar till forskningsråd, sektorsorgan etc. samt för'scminarier i' anslutning till projekt. Syftet bör därvid' vara att stimulera lärarna vid de mindre enheterna att efter avlagd doktorsexamen utnyttja sina möjligheter att ansöka om forskningsstöd och projekt-anslag i konkurrens med varandra och med lärarna vid de större enheterna. Intres- santa initiativ i denna riktning har redan tagits vid flera högskoleenhctcr, bl.a. vid högskolorna i Halmstad, Karlstad och Sundsvall/Härnösand.

Medlen bör tills vidare anvisas till UHÄ-:s disposition och av UHÄ fördelas till de små och medelstora högskolorna. Utgångspunkten bör därvid vara att den kontaktorganisation som fr. o. m; budgetåret 1984/85 byggts upp vid några högskoleenheter nu permanentas och att motsvaran- de organisation skall byggas upp vid de övriga enheterna. I övrigt bör ' medlen fördelas med utgångspunkt i vunna erfarenheter av den organisa- tion som har funnits sedan budgetåret 1984/85 och en bedömning av förut- sättningarna för en slagkraftig verksamhet vid resp. enhet. '

Under anslagsposten Till regeringens disposition beräknar jag bl.a. me- del (+500000 kr.) för att höja bidraget till nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission). Ökningen syftar till att uppnå pari- tet mellan det svenska och det amerikanska bidraget.

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört angående stöd till forskningssamarbete inom European Science Foundation (ESF). I avvak- tan på en preciserad begäran från ESF har jag beräknat vissa medel för sådant forskningssamarbetc under anslagsposten Till regeringens disposi- tion.

Med hänvisning till vad statsministern tidigare anfört kommer jag att föreslå att ett nytt anslag benämnt Polar-forskning förs upp på statsbudge- ten. Medel för de kostnader som nu utgår från förevarande anslag bör fortsättningsvis beräknas under det nya anslaget (-577000 kr.).

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ' 1. att godkänna de riktlinjer för rcsursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till Vissa särskilda utgifterförforskningsändamål för bud- getåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 26 927 000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Övriga forskningsfrågor D 29. Forskningsrådsnämnden

1985/86 Utgift 45076977 Reservation 1379254 l986/87 Anslag 47211000 1987/88 Förslag 49199000

Forskningsrådsnänmden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977135) ändrad senast 19861949) ta initiativ till och finansiellt stödja forskning, främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forsk- ningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. I nämndens ansvarsområde ingår även fram- tidsstudicr och konsekvensanalys samt longitudinella studier.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internatio- nella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA (jfr prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73).

För l'örvaltningskostnader fär budgetåret l986/87 användas högst 5475 000 kr. . '

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansiering av dyrbar utrustning för forskningsändamål under anslaget 1.3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Anslagspost l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Före— draganden l. Initicring, samordning och stöd av forskning 29270000 +4712000 2. Framtidsstudier 5737000 —3646000 3. Forskningsinformation 11033000 + 833000 4. Longitudinella studier l I71000 + 89000 47211000 +1988000

Anslagsframställning har avgivits av FRN.

F arskningsrådsnärrtnden

1-'RN:s arbete med initiering, samordning och stöd till forskning koncen- treras till tre brett definierade huvudområden:naturresursernas utnyttjan- de och vård. individ —— hälsa —— samhälle samt tekniksamhällets förutsätt- ningar, utveckling och konsekvenser. Särskilt inom det tredje av dessa strategiska områden förutsätter nämnden behov av starkt ökade resurser för det fortsatta arbetet. En successiv förnyelse sker också inom övriga områden. Särskilt. angeläget finner nämnden arbetet inom den nyligen reorganiserade kommitten för långsiktsmotiverad forskning vara. Från budgetåret 1985/86 övertog nämnden ansvaret för viss longitudinell forsk- ning. Nämnden stödjer säväl den forskningsinformation som riktas mot

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

professionella nyttjare som den som riktas mot allmänheten, inklusive en systematisk satsning på målgruppen barn och ungdom. Nämnden anser att kraftigt ökade resurser bör ställas till nämndens förfogande för denna verksamhet.

FRN hemställer att ]. medel för verksamhetens genomförande. budgetåret 1987/88 anvisas med sammanlagt 61750000 kr. under ett rescrvationsanslag D 29. Forsk- ningsrådsnämnden,

2. plancn'ngsramar för verksamheten under detta anslag fastställs för åren 1988/89 och 1989/90 innebärande en reell resurstilldelning under peri- oden med 63,6 milj. kr. 1988/89 och 66 milj. kr. 1989/90.

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vad jag inledningsvis anfört i fråga om att forskningsråds— nämnden (FRN) fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få- korrekt kompensation för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbätt- rade förutsättningar för nämndens planering.

Jag har tidigare anmält mina förslag i fråga om FRst roll som ansvarig myndighet för att samordna resurserna för handikappforskning. Jag beräk- nar i överenstämmelse med vad jag där anfört 2,5 milj. kr.' för detta ändamål.

Jag beräknar därutöver en ökning av FRst medel för initiering, sam- ordning och stöd av forskning med 22l2000 kr.

Statsministern har tidigare behandlat den fortsatta verksamheten med framtidsstudier. Under budgetåret l987/88 bör FRN disponera 2092000 kr. för kostnader i samband med avvecklingen av projekt som stötts av delegationen för framtidsstudier.

Forskningens resultat och problemställningar måste nå ut inte bara till det övriga vetenskapssamhället utan också till dem, som direkt praktiskt kan dra nytta av de nya rönen, och till en bredare allmänhet. Detta inser också forskarna och det görs många goda insatser såväl av enskilda forska- re som av universitet och högskolor. Mycket angelägen är den forsknings- information som riktar sig till barn och ungdom. Det är de som skall ta över och bygga vidare på det samhälle vi skapar och det är de som utgör nästa generation forskare. Jag vill i sammanhanget också betona vikten av infor- mation särskilt inriktad mot arbetslivet.

FRst forskningsinformation har visat sig vara en framgångsrik väg att föra ut forskningens resultat och frågeställningar till nyttjare, allmänhet, barn och Ungdom. Jag föreslår en ökning av medlen till forskningsinforma- tion med 833000 kr.

För FRN beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 49199000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 1988 000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag förstärkningar om 420000 kr respektive 1005 000 kr. '

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen " ' 1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till forskningsrådmämnden för budgetåret I987./88 anvisa ett reservationsanslag av 49199000 kr

D 30. Humanistisk-samhälllsvetenskapliga forskningsrådet

1985/86 Utgift 84117894 Reservation 761926 1986/87 Anslag 90552000 1987/88 Förslag 102970000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet-som humanisv tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för

Bilaga 6 Utbildningsdep.

rådets förvaltning. Inom tanten för HSFR:s anslag bestridsbl.a. kostna- . .

dema för 15 extra ordinarie tjänster som professor och 39 forskartjänster. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvalt- ningskostnadcr får budgetåret 1986/87 disponeras högst 4040000 kr.

Anslagsposter 198618? . Beräknad ändring 1987/88 Före- draganden !. llumanistisk-samhälls- - vetenskaplig forskning 88903000 +11301000 2. Forskning om datatek- nikcns användning [649000 + 1117000 ' 90552000 +12418000'

Hilmanistisk-samhällsvetenskapligaforskningsrådet

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, som ansvarar för grundforskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga discipli- nerna, vill med den föreslagna ökningen av anslaget för perioden 1987/88— 1989/90 främst tillgodose'vissa av rådet högt prioriterade forskningsområ- den och få möjlighet att bekosta tjänster främst på forskarassistentnivå.

I rapporten ”Kulturvetenskapema i framtiden" har rådet på regeringens uppdrag redovisat förslag som syftar till att åstadkomma förbättringar inom det humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsområdet samt forskning avseende kulturyttringar och kulturfrågor. Rådet förutsätter att förslagen i denna rapport genomförs i särskild ordning och genom särskilt medelstillskott. .

I sin anslagsframställning pekar rådet därför endast på vissa omraden, där insatser är speciellt viktiga och där initiativ tagits i form av utredningar genom särskilda programkommittéer eller arbetsgrupper. Dit hör öststats- forskning och stadsförskning (urban studies). Andra viktiga forskningsfält

är kommunikationsteknologi, handikappforsknin'g, östasienstudier, forsk-' ning om kulturyttringar, medeltidsforskning. kvinnoforskning samt. forsk- ning rörande offentlig verksamhet; beträffande llera av dessa har HSFR ett huvudansvar för grundforskningen. Rådet har hitintills avsatt ca 10% av sin internbudget för publiceringsverksamhet, vilken omfattar monogratler o.dyl. samt stöd till ett hundratal vetenskapliga tidskrifter. Rådet finner tryckkostnaderna fortsatt att stiga fordrar detta emellertid en realistisk prisuppräkning. ' ' Symposieverksamheten har blivit en allt viktigare del av rådets arbete med att initiera forskning på nya områden" och i samband därmed få en

internationell anknytning. HSFR:5 insatser vad gäller utvärdering av " forskning har expanderat då rådet nu verkat tillräckligt länge för att mera omfattande utvärderingar skall anses vara möjliga. Rådet. har dessutom av regeringen ålagts att bedriva viss utvärdenngsverksamhet.

För budgetåret. 1987/88 föreslår HSFR inrättandet av två nya profes- surer, en i kognitionsforskning och en i retorik! '

HSFR begär dels ett reservationsanslag för budgetåret 1987/88 av 100000000 kr., vilket innebär en höjning jämfört med innevarandebudget- år med 9448000 kr., dels anslag för budgetåret 1988/89 av 110000000 kr, dels för budgetåret 1989/90125000 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vad jag inledningsvis anfört'i fråga om att forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneom- räkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få korrekt kompensa- - tion för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rådens planering.

Kulturvetenskaperna, dvs. humaniora, samhällsvetenskap, teologi-och juridik, har idag en stor uppgift att fylla. För att ytterligare stödja kulturve- tcnskaperna föreslår jag en förstärkning om 9 milj. kr. för den kommande treårsperioden att disponeras av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk— ningsrådet (HSFR). Medlen bör fördelas så att' 3770000 kr. utgår för budgetåret. 1987/88, 2'760000 kr. för budgetåret 1988/89 och 2460000 kr. för budgetåret 1989/90. '

Jag har tidigare lagt fram vissa förslag avseende forskning inom informa- tionsteknologi. Innevarande budgetår anvisas under detta anslag särskilda medel för forskning om datateknikens användning. Området för de särskil- da medlen bör vidgas till att omfatta förutsättningar och konsekvenser av informationsteknologins användning. Medlen för ändamålet bör fr.o.m. budgetåret 1987/88 ökas med 1 milj. kr.

HSF R har under budgetåren 1985/86 och 1986/87 disponerat sammanlagt 5 milj. kr. årligen av medel som "anvisas under bostadsdepartcmentets' huvudtitel. Detta har möjliggjort en rad angelägna projekt rörande? den humanistiskt— och samhällsekonomiskt inriktade byggnadsforskningen. HSFR bör även fortsättningsvis årligen disponera dels 4 milj.kr. under anslaget Byggnadsforskning. dels 1 milj.kr. under anslaget Lån till experi—

Bilaga 6 Utbildningsdep.

mentbyggande. Med dessa medel skall HSFR bl.a. finansiera medverkan i framställningen av en ny nationalatlas, Atlas över Sverige, med 1,2 milj. kr. Detta arbete drivs under ledning av lantmäteriverket och kan bedömas vara betydelsefullt bl.a. för delar av humaniora och samhällsvetenskap liksom för undervisningsväsendet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.

HSFR föreslår att två tjänster som professor inrättas vid rådet den 1 juli 1987. en i kognitionsforskning och en i retorik. Det rör sig om två starkt expansiva forskningsområden, som kan väntas få ett flertal sökande från olika discipliner. .

Kognitionsforskningen innefattar bl.a. psykologisk forskning rörande beslut och sannolikhet, logisk-matematiska studier rörande problemlös— ningstekniker och artificiell intelligens, allmänna frågor rörande datorise- ringcn av kunskap och mänsklig kompetens.

Den moderna retorikforskningen har en central plats i den humanistiskt inriktade kulturanalysen. Den kan behandla hela den offentliga kommuni— kationen i samhället och ger därför goda möjligheter till tvärvetenskapliga studier av kultur och samhällsliv. .

Jag finner rådets förslag väl motiverade och kommer senare att föreslå regeringen att inrätta ifrågavarande tjänster den 1 juli I987.

Kulturvetenskaperna behandlar ofta ämnen, som har en nära förbindelse med svenskt samhälle, svenskt Språk och den inhemska kulturkretsen. Det är därför naturligt att en del av de vetenskapliga verken skriVs på svenska och inte på något av världsspråken. Detta innebär å andra sidan att denna del av svensk kulturvetenskaplig forskning har svårt att nå en internatio- nell Iäsekrets. HSF R bör inom ramen för de ökade medel som jag förordat ha ett särskilt ansvar för översättningar av svenska kulturvetenskapliga verk.

Orienteringen mot svenskt språk, svensk rätt. svensk litteratur och svensk samhällsutvcckling är naturlig. Samtidigt ligger i detta förhållande en uppfordran. Bilden av oss själva blir tydligare i den mån den tecknas i ett internationellt perSpektiv och som led i utvecklingen av bästa möjliga teorier och begrepp. Bland intressanta exempel på initiativ i denna anda, som har tagits under senare år, noterar jag det av forskningsrådsnämnden och humanistisk-samhällsveteskapliga forskningsrådet understödda Swe- dish Collegium for Advanced Studies in the Social Sciences. Dess syfte är att tjäna som mötesplats för arbete med internationellt ledande idéer på det samhällsvetenskapliga området.

Till minne av Sveriges nyligen bortgångne statsminister bör en gäst- professur, benämnd Olof Palmes gästprofessur, inrättas vid HSFR den 1 juli 1987. Tjänsten bör inriktas mot områden av betydelse för fredssträvan- den i vid bemärkelse. Forskningsområdct bör kunna variera men i första hand inriktas mot internationell politik men också detjämförande studiet av sociala institutioner. För ändamålet bör 600000 kr. anvisas.

Jag har inledningsvis anmält mitt förslag att en gästprofessur bör inrättas för en framstående kvinnlig forskare. Tjänsten bör inrättas vid HSFR och innehas av en utländsk forskare under vistelse vid universitet i Sverige. För ändamålet anvisas 600000 kr. fr.o. m". budgetåret I987/88.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

' 122

För HSFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt l02 970000 kr. , vilket innebär en ökningiämlört med innevarande budgetår med 12418000 kr. För budgetåren [988/89 och 1989/90 föreslår jag, utöver vad jag tidigare föreslagit, allmänna förstärkningar med resp. 805000 kr. och 1928000 kr. De samlade förstärkningarna kommer därigenom att uppgå till 3565000 kr. budgetåret 1983/89 och 4388000 kr. budgetåret 1989/90.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ]. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till Humanistisk samhällsvetenskapligaforskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 102970000 kt.

D 31. Medicinska forskningsrådet

1985/86 Utgift 188326575 Reservation ' 1764575 1986/87 Anslag I95348000 1987/88 Förslag 219669000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar samt för MFR:s förvaltning. Inom ra- men för MFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 8 extra ordinarie tjänster som professor och 30 Iorskartjänster. Från anslaget besuids även kostnader för doktorandtjänster. För Iörvaltningskostnader får budgetåret l986/87 användas högst 3505000 kr.

Medicinska forskningsråde!

Svensk medicinsk forskning har en internationellt framskjuten ställning. Detta gäller icke minst den grundvetenskapligt inriktade forskningen. En nyligen av OECD företagen examination av svensk forsknings- och teknik- politik bestyrker detta. I enlighet med sin instruktion och i samklang med sin position i det svenska forskningspolitiska systemet inriktar MFR sin verksamhet till dominerande del på stöd och främjande av grundveten- skapligt inriktad medicinsk forskning. MFR anvisar merparten av sina medel till ett begränsat antal 'tyngdpunktsområden. Karakteristiskt för dessa områden är att de har stor medicinsk betydelse och att svensk forskning inom dessa har en särskilt stark internationell ställning.

Enligt sin instruktion har MFR även ett ansvar för forskning inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt. Härmed avses forsk- ning som kan få betydelse för hälso- och sjukvården i ett kortare tidsper- spektiv än den grund vetenskapligt inriktade medicinska forskningen. MFR har i stigande omfattning under senare år initierat, stimulerat och finansi-

Bilaga 6 "U tbildningsdep.

erat forskning inom områden med mer omedelbar samhällelig betydelse. Det mesta av denna forskning faller inom de prioriterade områden för vilka MFR tilldelats ett huvudansvar av regering och riksdag; nämligen epide- miologi, forskning om missbruksfrågor, medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning, miljömedicinsk forskning samt primärvårdsforskning.

MFR anser att det största problemet-för medicinsk forskning under de kommande åren gäller tillgång till adekvat vetenskaplig apparatur. Flera faktorer har bidragit till att detta problem uppstått. En viktig faktor är att utvecklingen mot alltmer sofistikerad och därmed dyrbarare apparatur går snabbt. MFR finner att det föreligger ett behov av ökade insatser inom prioriterade områden icke minst när'det gäller "utvärdering av medicinska teknologier.

MFR: s planerade verksamhet för budgetåret 1987/88 innebär en fortsatt satsning på grundvetenskapligt inriktad forskning med en förstärkning av resurser för i första hand Iinansiering av vetenskaplig apparatur samt utvidgad verksamhet inom de prioriterade forskningsområdena. Vidare föreslår MFR visst resurstillskott för svensk anslutning till ytterligare projekt inom Europeiska gemenskapernas (EG) medicinska program, bl. a. rörande immunbristsjukdOmen AIDS.

MFR föreslår för budgetåret 1987/88 ett anslag om 236893000 kr., dvs. en ökning med 41545000 kr. Inom den ramen föreslår MFR följande ändringar. '

avses: . _

Apparatur (+l5,0 milj. kr.) " Projektbidrag (+5,0 milj. kr.) Forskartjänster (+3,0 milj. kr.)

Prioriterade områden . . .

Forskning om äldres hälso- och sjukvård (+2,0 milj. kr.) Utvärdering av medicinska teknologier (+4.0 milj. kr.) Internationell verksamhet (+ l,0 milj. kr.)

3. lndragning i samband med nuvarande innehavares avgång med ål- derspension av professuren i klinisk koagulationsforskning. MFR föreslår för budgetåren 1988/89 och [%?/90 en reell ökning om 10 milj. kr. per budgetår.

Föredragandens överväganden

Jag etinrar om vad jag inledningsvis anfört 1 fråga om att lorskningsråden fr o m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneom- räkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få korrekt kompensa— tion för löneökningar. Dctta bör, ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rådens planering. '

Jag hänvisar också till vad jag inledningsvis har anfört om bioteknisk forskning. Jag beräknar under förevarande anslag 10250000 kr. för MFR: s deltagande i grundforskning inom prioriterade bioteknikområden.

För att stärka pågående forskning om AIDS och l—IIV-infektionersamt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

för att initiera nya projekt har MFR tagit initiativ som lett till att 3,3 milj.kr. beviljats som projektbidrag innevarande budgetår. Av beloppet anvisades 1.5 milj.kr. från socialdepartementets huvudtitel och resten frigjordes genom ornpnoriteringar inom MFR:s anslag. MFR anser att ytterligare forskningsinsatser behövs inom området. De förstärkningar jag i det följande kommer att föreslå bör kunna rymma den av rådet begärda kostnaden för anslutning till ett medicinskt program inom Europeiska gemenskaperna (EG) bl.a. om immunbristsjukdomen AIDS. Kemikommissionen har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:25) Kunskap för kemikaliekontroll föreslagit'ett ökat stöd till toxikologisk forskning med 7 milj.kr. sammanlagt under anslagen till de medicinska och naturve— ' tenskapliga forskningsråden (MFR, NFR). Av belöppet avser 1 milj. kr. inrättande av en professur i epidemiologi med särskild inriktning på ke— miska hälsorisker. Betänkandet har varit på remiss bl.a. till de berörda forskningsråden. MF R och NFR tillstyrker förslaget beträffande resursför- stärkning. Jag anser det viktigt att toxikologisk forskning ges ett ökat stöd och kommer i det följande under anslaget till naturvetenskapliga forsk- ningsrådet att för budgetåret 1987/88 beräkna 3 milj. kr. och för budgetåret 1988/89 ytterligare 2 milj.kr. som ett ökat stöd för toxikologisk forskning. Medlen bör fördelas av NFR i samråd med MFR. Jag föreslår vidare för budgetåret 1988/89 en förstärkning under förevarande anslag med 1 milj. kr. avseende kostnaderna för en professur i epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå att tjänsten inrättas vid MFR den 1 juli 1988. Jag har 1 denna fraga samratt med chefen för miljö- och energidepartementet.

MFR:s insatser inom områden med samhällelig betydelse bör fortsätta. Det gäller bl.a. områden som omvårdnad, hälsopolitik, epidemiologi och samhällsmedicin.

MFR har föreslagit att den extra ordinarie professuren i klinisk koagula— tionsforskning vid rådet dras in i samband med nuvarande innehavares pensionering. Jag biträder förslaget och avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i enlighet härmed.

Vid MFR finns 30 extra ordinarie tjänster som forskare inrättade. Rådet föreslår att ytterligare 5 sådan tjänster inrättas. Jag kommer i annat sam- manhang att föreslå regeringen att tjänsterna inrättas.

För MFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 219669000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 24321000 kr. För budgetåren 1988/89 och l989/90 föreslår jag, utöver vad jagtidigare föreslagit, förstärkningarom resp. 1737000 kr.och 4160000kr.

Hemställan

Med hänvisning till'vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ' 1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och l989/90 som jag angett, 2. att till Medicinska fm skningsråder för budgetåret 1987/88 anvi- sa ett reservationsanslag av 2l9669000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 32. Nat'urvetenskapliga forskningsrådet m.m."

1985/86 Utgift 256773078 Reservation 20605021 1986/87 Anslag 279708000 1987/88 Förslag 326308000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m.m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning (anslagsposten 1). Inom ramen härför bestrids bl.a. kostnaderna för 12 tjänster som professor, för Tage Erlanders gästprofes- sur och för 54 tjänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnadcr får budgetåret l986/87 användas högst 10868000 kr. .

Från detta anslag bestrids också kostnaderna för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet (DFR) (anslagsposten 2;jfr prop. 1972:48 s. 37. NU 37, rskr. 216).

l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Före-. draganden [. Naturvetenskaplig forskning 257 l00000 +44989000 2. Rymdforskning 22608000 + 1611000 279708000 +46600000

Naturvetenskapligaforskningsrådet

Naturvetenskapliga forskningsrådets huvuduppgift är att fördela medel till forskningsprojekt främst vid universitet och högskolor.

Statsmaktcrnas tillämpning av den treårsplan för forskningsrädsansla- gen som föreslogs i 1984 års forskningsproposition har medfört reella nedskärningar av de av NFR disponerade medlen för naturvetenskaplig forskning. Nedskärningarna har i första hand drabbat de allmänna projekt- bidragen. Rådet understryker i denna anslagsframställning betydelsen av att en ny treårsplan för anslaget. verkligen medger planering i reella termer. "Samtidigt föreslås att anslaget redan inför 1987/88 återförs till l984/85 års nivå. som en bas för de övriga äskanden som rådet redovisar. Detta fordrar en uppräkning med 12,0 milj. kr.

Huvuddelen av rådets verksamhet utgörs av stöd till forskningsprojekt, Med hänvisning till de internationella utvärderingarna av NFR-stödd forskning som rådet låtit göra och mot bakgrund av den framgångsrika svenska naturvetenskapliga forskningens stora och ökande resursbchov föreslär rådet en uppräkning av medlen för projektbidrag med 17 milj. kr.

För fortsatt användning av superdatorn CRAY 1 i Linköping föreslår rådet en anslagsökning om 2.3 milj. kr. Rådet förordar vidare anskaffning av en ny superdator för svensk forskning.

Rådet föreslår också ökade medel för forskning med utnyttjande av kontinuerliga neutronsträlar vid Institut Laue—Langevin i Frankrike och

Bilaga 6 Utbildningsdep.

pulsade neutronstrålar vid Rutherford Appleton Laboratory i Storbritanni- en (1 milj. kr) samt medel för resekostnader m.m. i samband med utnytt— jande av CERN (2 milj. kr.). En förstärkning av dessa medel är särskilt viktig mot bakgrund av den förestående igångsättningen av LEP-aceelera- torn och de ökande behoven från CERN-användare från andra forsknings- områden än elementarpartikelfysiken.

Om svensk forskning skall kunna hålla jämna steg med forskningen i andra viktiga industriländer inom halvledarområdet måste stödet till det nationella programmet permanentas. Rådet föreslår en medelsanvisning om 12 milj.kr. per år. Härav kan 7 milj.kr. betraktas som en överföring från nuvarande särskilda anslag för nationell halvledarforskning.

Tack vare ett samarbete i konsorticform inom European Science Foun- dation kan Sverige och andra mindre europeiska länder delta i det interna- tionella oceanborrningsprogrammet, ODP, till relativt begränsade kostna— der. NPR har kunnat avsätta för ändamålet erforderliga 1,3 milj. kr. Rådet begär nu ytterligare ca 700000 kr. för att kunna utöka sitt engagemang i detta viktiga program.

För budgetåret 1987/88 föreslår rådet tre nya extra ordinarie professurer." Tjänsterna bör inrättas i ämnena teoretisk elementarpartikelfysik, person- lig för Bo Andersson, icke-linjära optiska egenskaper hos kondenserad materia, för ledigkungörandc med placering i Linköping, samt strukturell molekylärbiologi, personlig för Alwyn Jones.

Rådet föreslår vidare att de medel som rådet hittills anvisat som driftbi- drag till de nationellt tillgängliga forskningsanläggningarna, MAX- labora- toriet i Lund, 'l'hc Svedberglaboratoriet i Uppsala samt Onsala- observa- toriet utanför Göteborg beräknas under berörda fakultetsanslag.

NFR begär för budgetåret 1987/88 ett anslag av 308542000 kr. För de två senare åren i den kommande treårsperioden, dvs. 1988/89 och 1989/90, föreslår rådet årliga reella uppräkningar med 3% till 318 milj.kr. respektive 327 milj. kr.

NFR har i skrivelse den 23 september 1986 redovisat sitt förslag till placering av en superdator för svensk forskning. Rådet har i skrivelse den 8 december 1986 redovisat sin syn på European Southern Observatoryzs (ESO) planer på att utveckla ett 16—m ekvivalent teleskop (VLT). Landets samtliga professorer i astronomi och astrofysik har inkommit med en skrivelse med förslag till svenskt deltagande i detta projekt.

Statens delegation för rymdverksamhct

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger. Delegationen fördelar anslag till forskargrupper vid institut, universitet och högskolor.

Delegationens resurser har trots en viss uppräkning av anslagen urhol- kats, då inflation och löneökningar överstigit anslagsökningen. För att kunna fortsätta programmet på en effektiv nivå kräVs ökade resurser.

Ett nytt område. livsvetenskaperna, har aktualiserats inom det nationel- la programmet ( +500000 kr.).

Samarbetet med Sovjetunionen har gått in i ett nytt skede. Kiruna

Bilaga 6 Utbildningsdep.

geofysiska institut har erbjudits att placera ett experiment ombord på två sovjetiska rymdsonder till Mars. Samarbetet planeras även fortsätta med institutets deltagande i två sovjetiska satelliter som skall sändas upp i banor runt jorden är l990 för studier-av jordens magnetosfär. D_FR föreslår att resurserna för nationell rymdforskning ökas med 600000 kr. för budget- året 1987/88 för det utvidgade svensk-sovjetiska samarbetet. . .

Delegationen föreslår att resurserna för nationell rymdforskning ökas med 400000 kr. för budgetåret l987/88 för utökat antal astronomiska satellitobseivationer.

Skulle någon ändring ske av modellen för förvaltningspålägg vid högsko- . lorna utgår DFR från att den blir kostnadsneutral så att eventuella mer— kostnader för delegationen kompenseras. _

DFR hemställer att ett.-anslag för nationell rymdforskningsverksamhet för budgetåret 1987/88 förs upp med 25310000 kr.. dvs. en ökning med 2702000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknar delegationen ett oförändrat anslag. Förslaget innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 1202000 kr.

Rymdforskning inom livsvetenskaperna (+500000 kr.). Svensk-sovjetiskt rymdsamarbete (+600000 kr.). Astronomiska satellitobservationer (+400000 kr.).

.es—atv

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vadjag inledningsvis anfört om att forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få korrekt kompensation för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rå- dens planering. Jag avser att, med utgångspunkt 1 NFR: s förslag. senare föresla regeringen att inrätta följande tjänster som professor vid naturvetenskapliga forsk- ningsrådet: en tjänst som professor 1 teoretisk elementarpartikelfysik, personlig för Bo Andersson med placering vid universitetet i Lund, en tjänst som professor 1 icke- I-injära optiska egenskaper hos konden- serad materia, för ledigförklarande med placering vid universitetet i Linkö- ping, en tjänst som professor i strukturell molekylärbiologi, personlig för Alwyn Jones med placering vid universitetet i Uppsala.

Kostnaderna för tjänsterna skall bestridas inom ramen för de medel som disponeras av rådet.

Regeringen har pa rådets förslag överfört. finansieringsansvaret för drygt 50 forskattjiinster från rådet till högskoleenheter. Jag har vid min beräk- ning av medlen till naturvetenskapliga forskningsrådet tagit hänsyn till denna överföring (—99l7000 kr). Överföringarna har berört forskare med tillsvidarelörordnande på olika forskartjänster. Dessa överföringar har upplevts synnerligen positivt av samtliga berörda. Rådet föreslår för bud- getåret I987./88 ytterligare några överföringar, till tekniska högskolan i Stockholm (Magnus Sandström), universitetet i Uppsala (Kenneth Söder-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

häll), universitetet i Linköping (Anders Lund) resp. universitetet i Lund (Ulf Berg). Jag biträder NFR:s förslag och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (—871000 kr).

Infor-ma!ionsreknoiogi

Informationsteknologi utgör ett av de prioriterade forskningsområdena. Grundläggande forskning relaterad till halvledare och mikroelektronik ut- - gör ett betydelsefullt delområde av detta. Riksdagen fattade våren [984 beslut om att starta ett treårigt nationellt mikroelektronikprogram.- Detta. program avslutas i och med utgången av innevarande budgetår. NFR disponerar innevarande år 7 milj.kr. under anslaget Nationell halvledar- forskning, för grundforskningsinsatser inom programmet. Medlen har ut- nyttjats för projekt och utrustning. ] likhet med rådet anserjag att konkur- renskraftig forskning etablerats inom ramen för programmet och att sådan forskning bör få fortsatt stöd. Ett sådant stöd kan enligt min mening utgå inom ramen för rådets reguljära verksamhet. Mot bakgrund härav förordar jag att medel för de ändamål som innevarande år beräknats under an- slaget fr.o.m. budgetåret' 1987/88 beräknas under förevarande anslag (+7 milj. kr.).

Bioteknik

Även bioteknik utgör ett av de prioriterade forskningsområdcna. Jag har beräknat 13,25 milj.kr. för NFR: s insatser inom detta område. Medlen skall användas för uppbyggnad av bioteknisk forskning vid främst matema- tisk- naturvetenskaplig och teknisk fakultet. I den takt som tillgången på kvalificerade forskare och'andra resurser gör det möjligt bör medlen på längre sikt utnyttjas för fasta resurser för forskning inom området.

Energirelaterad grundforskning

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare i dag att lägga fram förslag om ett treårigt encrgiforskningsprogram. Programmet bygger på energiforskningsutredningens (EFU) förslag (SOU 1986131). Hennes förslag kommer bl. a. att innebära en väsentlig förstärkning av den energi— relaterade grundforskningen. NFR kommer enligt förslaget att för programperioden 1987/88— [989/90 disponera 71 764000 kr. för grund— forskningsinsatser inom ramen för energiforskningsprogrammet. För bud- getåret l987/88 bör NFR disponera 23 588000 kr.

EFU har också föreslagit att NFR ges det- samlade ansvaret för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) inom området termo— nukleär fusion och plasmafysik. Detta ansvar åvilari dag energiforsknings— nämnden. För närvarande finansieras fusionssamarbetet med medel från tre huvudtitlar, utrikesdepartementets. utbildningsdepartementets och in- dustridepartementets. Nuvarande ordning är enligt min mening föga ratio- nell. Dels leder konstruktionen till svårigheter att överblicka programmet, dels har fusionsforskningen inget starkt samband med annan energiforsk-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

ning. Jag förordar därför att NFR ges det samlade ansvaret för Sveriges samarbete med EG inom området termonukleär fusion och plasmafysik fr.o.m. den I juli 1987. Chefen för miljö- och encrgidcpartementet kom— mer vid sin anmälan av energiforskningsprogrammet att återkomma till frågan. Hon föreslår därvid att sammanlagt 28,3 milj. kr. avräknas energi- forskningsprogramniet för detta ändamål. Under förevarande anslag bör för budgetåret 1987/88 anvisas 16,2 milj. kr. för de svenska insatserna inom programmet. Av dessa medel utgörs 10 milj. kr. av medel från energiforsk— ningsprogrammet. Jag återkommer i samband med min anmälan av ansla- get Europeisk forskningssamverkan med förslag om att även de avtals- bundna avgifterna till EG bör administreras av NFR.

NF R bör inom ramen för det anvisade beloppet disponera vissa medel för administration av programmet.. Rådet bör inför nästa forskningspoli- tiska proposition göra en utvärdering som underlag för beslut om program- mets fortsatta utveckling.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och energideparte— mentet och statsrådet Gradin.

Toxikologiskforskuiug

Kemikommissionen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU l985:25) ett ut- ökat stöd till toxikologisk grundforskning. Stödet föreslogs utgå till de medicinska och naturvetenskapliga f orskningsrådcn för ett särskilt gemen— samt program. Jag föreslår efter samråd med chefen för miljö- och energi- departementet att 3 milj.kr. beräknas under förevarande anslag för ökat. Stöd till toxikologisk grundforskning fr.o.m. budgetåret 1987/88. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör ytterligare 2 milj.kr. anvisasför detta ändamål. Medlen bör disponeras i samråd med medicinska forskningsrådet (MFR).

Internationell! grmzdforskningssamarbete

NFR medverkar i ett omfattande internationellt grundforskningssamar- bete. Jag har inledningsvis berört vissa av dessa engagemang. Jag framhöll därvid bl.a. vikten av att forskare förfogar över tillräckliga resemedel för att till fullo kunna utnyttja de resurser som står till buds. Jag nämnde också vikten av att förstärka kontakterna mellan svensk industri och de olika europeiska forskningsanläggningarna.

NFR har föreslagit att Sverige går in som medlem i tlen europeiska forskningsanläggning som är under uppbyggnad för forskning med synkro- tronljus. Anläggningen, som kommer att ligga i Grenoble, Frankrike, kom— mer att totalt kosta ca 1600 milj.kr. för uppbyggnad och drift under en uppbyggnadsperiod om 6 år. Konstruktionen innebär ett högteknologiskt projekt, med väsentliga inslag av industriell utveckling inom ett område där svenska företag har en stark ställning. För närvarande har Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Västtyskland beslutat delta i organisa— tionen. Kostnaderna kommer att delas mellan deltagande länder. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder fört förhandlingar om Vill- koren för medverkan. Dessa förhandlingar är ännu ej avslutade.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

För egen del ser jag positivt på ett svenskt deltagande. En rad svenska forskargrupper inom fysik, kemi och biologi har redan i dag projekt som är väl lämpade för genomförande vid den planerade anläggningen. Svenska forskare och även svenska företag besitter redan i dag kompetens för att bidra till konstruktionen och leverera utrustning. Jag ser också det gemen- samma agerandet som ett bra" exempel på nordisk samverkan. När för- handlingarna har avslutats kommer förslaget till avtal mellan berörda länder att underställas regeringen för godkännande.

] avvaktan på resultatet av ovanstående överläggningar har jag under förevarande anslag reserverat vissa medel för en eventuell svensk med-- lemsavgift. Jag har vid min beräkning av rådets anslag också tagit hänsyn till det nya engagemanget i oceanborrningsprogrammet, ODP. Jag har för tillkommande kostnader för svenskt internationellt forsk- ningssamarbete under år 1987/88 beräknat 5,5 milj. kr. under rådets anslag. Sverige har under år 1986 undertecknat ett s.k. Memorandum of under- standing rörande omvandlingen av den brittiska neutronspallationskällan 1818 till en gemensam europeisk facilitet. Jag finneri likhet med NFR det ' vara angeläget att svenska forskare får möjlighet att utnyttja anläggningen. Jag utgår från att NFR inom ramen för den allmänna förstärkningen av - rådets anslag som jag i det följande föreslär och de medel som jag ovan reserverat för utökat internationellt forskningssamarbete kan avsätta er- forderliga medel härför liksom för resor till kärnforskningsanläggningen CERN.

Very Large Telescope

NFR har i skrivelse till regeringen redovisat European Southern Observa- torys (ESO) planer på konstruktion av en ny'generation av teleskop. Ett nytt teleskop, benämnt Very Large Telescope (VLT), avses byggas under tiden 1989— 1996 till en kostnad av drygt en miljard svenska kronor. Sveri- ges bidrag till ESO skulle, under förutsättning att vi beslutar att delta. stiga" med 3—4 milj. kr./år de första två åren och med ytterligare lika mycket åren därefter. allt enligt NFR:s uppskattning. Därtill kommer kostnader i Sverige för viss instrumentutveckling och för utnyttjande av teleskopet.

Rådet anser att projektet är av stor vetenskaplig betydelse men överläm-- nar till regering och riksdag att avgöra om svenska forskare skall beredas tillfälle att vara med i uppbyggandet och utnyttjandet av denna typ av utomordentligt resurskrävande utrustning, som endast är tillgängligi ett internationellt samarbete.

Jag vill för egen del anföra följande. Jag har inledningsvis betonat bety- delsen av att svenska forskare deltar i internationellt forskningssamarbete. Det planerade internationella astronomisamarbetet är unikt i så måtto att det är av stort intresse för samtliga svenska forskningsinstitutioner inom astronomi och astrofysik. Jag finner förslaget utomordentligt intressant. Mot bakgrund av den avlastning av utrustningsanslagen som blir resultatet av de bidrag från affärsbankerna till högskolans utrustning som statsminis— tern tidigarc presenterat bör framförallt forskningsrådsnämnden undersö- ka möjigheterna att inom ramen för de medel som står till förfogande för

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

d_vrba'r vetenskaplig utrustning finansiera en del av de svenska kostna- derna för VLT. Jag räknar också med att övriga berörda högskoleorgan försöker bidra. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regering- en i ärendet..

Superda toran vän (ini/ig

NFR har i samarbete med fler intressenter bidragit till inköpet av en CRAY-l superdator med placering vid Saab—Scania AB i Linköping. Rådet har härutöver avsatt medel för att möjliggöra för forskare att utnyttja denna dator. Behovet av datorkapacitet har emellertid successivt ökat, vilket innebär att nu tillgänglig kapacitet inte är tillräcklig. På grundval av flera utredningar har rådet bedömt det som utomordentligt angeläget att en ny superdator för svensk forskning anskaffas-så snart som möjligt. Rådet- har i en separat utredning låtit analysera frågan om placering av en ny superdator. De studerade lokaliseringsaltcmativen var Stockholm, Uppsa- la, Linköping och Umeå. Utredningen har remissbehandlats. Rådet har i skrivelse till regeringen framhållit att samtliga placeringsalternativ är ac- ceptabla men att ett fortsatt samarbete med Saab-Scania i Linköping är att föredra.

Jag vill erinra om vad statsministern i det föregående anfört i denna fråga. .. . .

Jag finner det i likhet med rådet vara angeläget att svenska forskare har tillgång till superdatorkapaeitet. En rad forskningsuppgifter är av den arten att de inte kan lösas utan tillgång till denna resurs. 1 andra fall erfordras superdatorn för att svenska forskargrupper skall kunna bibehålla sin inter- nationellt framstående ställning. Både investering och driftkostnad för en sådan dator är emellertid av den storleksordningen att en upphandling enligt NFR:s förslag noga måste vägas mot andra åtgärder. Den tekniska utvecklingen inom området är vidare utomordentligt snabb. Till detta kommer också investeringar som görs utanför högskolan i utrustning som eventuellt kan komma att utnyttjas även för forskningsändamål. Enligt min mening har därför situationen förändrats i förhållande till det läge i vilket . NFR ingav sin framställning.. Frågan om en ny superdator bör dock kunna aktualiseras inom treårspcnoden. NFR, FRN och STU bör bevaka utveck- lingen noga. Genom det tillskott till utrustningsanskaffning som affärsban- kerna ställt i utsikt bör möjligheterna till finansiering också kunna förbätt— ras. I detta sammanhang bör också en mer detaljerad belysning av detta förslag göras. bl.a. i form av fördjupade diskussioner med SAAB.

Övrig!

Jag har som en allmän ökning av NFR:s anslag beräknat 18 324000 kr. för budgetåret 1987/88. Jag räknar därvid med att rådet inom den sålunda dispenibla ramen prioriterar insatser för yngre forskare. genom dels stöd för förnyelse av forskningsinriktning enligt rådets förslag. dels medel för att möjliggöra ett ökat. nyttjande av internationella forskningsanläggningar, t.ex. iform av resemedel. '

Utbildningsdep. -

"Jag har vid beräkningen av naturvetenskapliga forskningsrådets anslags- post tagit hänsyn till den överföring av medel för nationellt tillgängliga forskningsresurser till fakultetsanslag som jag tidigare föreslagit (—.lS42000 kr). .

Jag har som en ökning atv-anslagsposten till delegationen för rymdforsk- ning beräknat 161 | 000 kr.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90, föreslår jag utöver vad jag tidigare föreslagit förstärkningar om resp. 2488000 kr. och 5956000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställning—en under förevarande anslag och till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen 1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för budget- året 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 326 308 000kr.

D 33. Polarforskning (Nytt anslag) 1987/88 Förslag 11077000

Polarforskningssekremriatel

Polarforskningssckretariatet hemställer om ett anslag om sammanlagt 40 milj.kr. för bl.a. ett svenskt antarktisprogram. Programmet avser tiden 1987/88—1989/90. För polarforskningssekretariatets verksamhet begärs för budgetåren 1987/88, 1988/89 och l989/90, 1800000 kr, 2000000 kr. resp. 2100000 kr

Polarforskningssekretariatets framställning har remissbehandlats. Re—

missinstansernas synpunkter redovisas 1 bilaga 6: 1.

Föredragandens överväganden

Statsministern har tidigare denna dag redogjort för Sveriges planerade engagemang inorn polarforskningen. Polarområdcnas betydelse har upp- märksammats på ett helt nytt sätt under senare år. De spelar en global roll för vårt klimat och våra livsvillkor. Det svenska engagemanget för miljö- frågor och naturresurshushållning tillsammans med Vårt geografiska läge motiverar. som statsministern tidigare framfört, en förstärkt forskningsin- sats inom detta område. Polarforskningssekretan'atct kommer att spela en avgörande roll för planering och ledning av detta.arbete. Sekretariatet inrättades den 1 juli 1984 för samordning av det svenska arbetet med polarfrågorna. Erfarenheterna från uppbyggnadsskedet visar att organisa- tionsstrukturen har varit ändamålsenlig och sekretariatet bör även fortsätt- ningsvis vara det samordnande organet för svensk polarforskning. Det är naturligt att också det övergripande ansvaret för att planera och genomföra Antarktis-expeditioner ligger hos polarforskningssekretariatet. Efter sed-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

vanlig vetenskaplig prövning bör forskning av intresse i detta sammanhang även kunna komma till stånd med medel från bl.a. naturvetenskapliga forskningsrådet.

Med hänsyn till att polarprogrammen även kräver kompetens inom t. ex. miljövänlig teknik och erfarenhet av industriell verksamhet i arktiskt kli— mat bör sekretariatet förstärkas med en tekniskt-industriellt rådgivande funktion. Jag återkommer till regeringen i denna fråga.

Med hänvisning till vad statsministern tidigare har anfört och till vad jag här har redovisat beräknar jag för polarforskningssekretariatcts verksam- het och för program i Arktis och Antarktis ett belopp av l l077 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen-föreslår riksdagen i. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett. 2. att till Polarforskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva- tionsanslag av ll077000 kr.

D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

1985/86 Utgift 7953021 Reservation 18087341 l986/87 Anslag 9125000 1987/88 Förslag 7966000

' Avser anslag under såväl åttonde som tolfte huvudtitlarna.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) började sin verksamhet den I juli 1979 (prop. 1978/79:122, UbU 37, rskr. 352). DFI är enligt sin instruktion ( 19791479) central myndighet för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhet. Medel för DFlzs verksamhet anvisas även över tolfte huvudtiteln (9200000 kr. för innevarande budgetår).

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informatimnförsörjning

DFI föreslår, mot bakgrund av informationsförsörjningens betydelse som en av förutsättningarna för expansion och ekonomisk utveckling, att DFI:s anslag ökas väsentligt under de närmaste åren.

DFI lägger fram sina förslag enligt tre alternativ:

a huvtrdalternativet, dvs med en minskning av anslaget med S% under en treårsperiod (varav 2970, 193000 kr. hänför sig till budgetåret 1987/88),

!) en ökning med 5 % under en treårsperiod (varav 194000 kr. hänför sig till budgetåret l987/88,

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

c vissa förslag som går utöver ökningen i alt. b. (2750000 kr. för budgetåret 1987/88).

Inom den höjning av anslaget som DFI föreslår, prioriteras följande insatser:

—— att förnya LIBRIS-systemet, att främja databasutnyttjandet i Sverige vilket innefattar stöd till sam- ordning av svenska databaser. utvärdering av databaser inom olika områden, information, standardisering och användaranpassning, — att stödja pågående och initiera ny forskning kring uppbyggnad och utnyttjande av informationssystem. DFI föreslår att medel som för innevarande budgetår beräknas som bidrag till verksamheten vid informations- och dokuntentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC) beräknas under anslaget Tek- niska fakulteterna, anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm.

DFI föreslår också att regering och riksdag anger fleråriga planeringsra— mar för DFI:s verksamhet. '

Föredragandens överväganden I frågor rörande delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför— sörjning (DFI) har jag samrått med chefen för industridepartementet. Jag har därvid bl.a. erfarit att under tolfte huvudtiteln 9600000 kr. kommer att beräknas för DFlzs verksamhet.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat verksamheten vid DFI samt med utgångspunkt däri kommit med förslag om utformningen av statens roll inom planering och samordning av den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i framtiden. Jag vill erinra om vad jagi det föregående anfört beträffande detta förslag.

Under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats medel för verksamheten vid informations- och dokumentationscentralen vid tek- niska högskolan i Stockholm (1418000 kr). I enlighet med DFI:s förslag har jag för nästa budgetår beräknat motsvarande medel under anslaget Tekniska fakulteterna, anslagsposten I. Tekniska högskolan i Stockholm.

Jag beräknar för nästa budgetår förevarande anslag till 7966000 kr. Inom ramen för detta belopp skall DFI med minst 900000 kr. medverka i finansieringen av ett forsknings- och utvecklingsprojekt avseende metoder för masskonservering av papper. Projektet avses genomföras i samverkan mellan bl.a. riksarkivet oeb universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg. Statsrådet Göransson återkommer senare i dag i denna fråga. DFI bör, med hänsyn till vad jag tidigare anfört, inte under budgetåret 1987/88 stödja nya projekt som innebär åtaganden efter den sista juni 1988. Jag återkommer till regeringen i denna fråga. '

Hemställan Jag hemStäller att regeringen föreslår riksdagen att till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 7966000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 35. EurOpeisk forskningssamverkan

1985/86 Utgift 163019315 l986/87 Anslag . 168234000 1987/88 Förslag 213234000

Från detta anslag bestrids kostnader _för sveriges deltagande i den euro- peiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop. 197411 bil. IO s. 343. UbU 13, rskr. 121) samt för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972z48 bil. 1, UbU 27, rskr. 217). Kostna- derna för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpningspro- gram bestrids från ett särskilt anslag under industridepartementets huvud- titel (prop. 1972:48 bil. 2, NU 37, rskr. 216). Statens delegation för rymd- verksamhet (DFR) är svenskt beredningsorgan bl.a. för- kontakter med ESA. '

Från anslaget bestrids vidare kestnader för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop. 1953: 127, SU- 77. rskr. 167 samt prop. l970:182, SU 224, rskr. 439). den eurOpeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961: 138, UU'3, rskr. 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 196811 bil. 10, SU 41, rskr. 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973:1 bil.'10, UbU 10, rskr. 108). Naturvetens'kapliga forskningsrådet (N FR) är svenskt kon— taktorgan med dessa organisationer.

1986/87 Beräknad'ändring 1987/88 ' Föredraganden

[. Bidrag till det europeiska

rymdorganets (ESA) - vetenskapliga program 40 51 I 000 of. 2. Bidrag till Esrangc

specialprojekt '. 7 080 000 of. 3. Bidrag till CERN. ESO. _

CEBM och EMBL 120 643 000 of. 4. Bidrag till fusionssamarbete '

med EG 0 +45 000000 Utgift 168 234 000 +45 000000

Statens delegation för rymdverksamhet

ESA:s vetenskapliga program, som utgör ett obligatoriskt program för samtliga i ESA deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellit- projekt samt samarbetsprojekt med andra organisationer t.ex. NASA. Den planerade verksamheten inom programmet skall, enligt beslut vid ESA:s rådsmöte på ministernivå ijanuari 1985, fr.o.m. detta år öka med .. S% årligen. Delegationen beräknar med utgångspunkt i detta beslut det. svenska bidraget till ESA:s vetenskapliga program budgetåret 1987/88 till 47 298 000 kr.

I anslutning till ESA-programmet Hermes planeras en nyutveckling av

Bilaga 6 Itbildningsdep.

numeriska metoder med hjälp av superdator. En sådan analys kan utföras i ett samarbete mellan universitetet i Uppsala. tekniska högskolan i Stock- holm, försvarets forskningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten. En utveckling av detta specialområde inom matematiken har intresse för Sverige även i många andra sammanhang. Delegationen föreslår att ansla- get budgetåret 1987/88 tillförs en ny anslagspost om 700000 kr. för detta ändamål.

Driften av sondraket— och ballongfältet Esrange garanteras genom avtal mellan Frankrike. Västtyskland, Schweiz och Sverige. Det finansiella - annexet till avtalet har förlängts att gälla t.o.m. år 1990. I enlighet med detta beräknar delegationen det svenska bidraget till verksamheten vid Esrange för budgetåret 1987/88 till 7232000 kr.

Natm'vere/tskapligaforskningsrådet (NFR)

NFR beräknar att kostnaden för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1987/88 kommer att uppgå till 113 260000 kr. samt för deltagandet i ESO till 9493000 kr. Kostnaden för deltagandet i CEBM samt i EMBL beräknar NFR kommer att uppgå till 1 160000 kr. resp. 5250000 kr. under budget- året. De angivna beräkningarna, som utgår från kända fakta ijuni 1986. innehåller även kestnader för svenskt deltagande i sammanträden i de olika organisationerna. NFR:s preliminära beräkningar för svenskt delta- gande i ovanstående organisationer uppgår sålunda till.129163000 kr. eller en ökning med 8520000 kr. jämfört med de medel som anvisats för ända- målet innevarande budgetår. Rådet föreslår vidare att 5 000000 kr. beräk- nas under detta anslag för svenskt deltagande i den europeiska synkro- tronljuskällan ESRF (European Syncrotron Radiation Facility). Den totala anslagsökningen blir därmed. 13520000 kr. NFR har i- skrivelse den. 8 december 1986 redovisat förslag till teknologiskt och industriellt utnyttjan- de av CERN. Svenska fysikersamfunders sektion för elementarpartikelfy- sik har i skrivelse framfört vissa synpunkter.

F öredragandens överväganden

Förevarande anslag tillkom i samband med 1984 års forskningspolitiska proposition bl.a. i avsikt att åstadkomma en bättre gränsdragning mellan naturvetenskapliga forskningsrådets övriga verksamhet och de avgifter till internationella organisationer som styrs av andra faktorer än rådets beslut. En helt avgörande faktor för Sveriges medlemsavgifter till olika internatio- . nella ibrskningsorganisationer är valutakurserna för berörda myntslag. Den största enskilda posten, bidraget till CERN, utbetalas i schweiziska francs. .

Jag har under anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. tagit upp en rad frågor som avser internationellt forskningssamarbete. Många av dessa frågor står för närvarande under diskussion. Hit hör exempelvis svensk medverkan i den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF, svensk medverkan i utvecklingen av ett nytt europeiskt teleskop, VLT, och vårt deltagande i det fortsatta utnyttjandet av neutronspallationskällan vid

Bilaga 6 | . Utbildningsdep.

Rutherford Appleton Laboratory i Storbritannien. Jag har för budgetåret. l987/88 reserverat medel under det nämnda anslaget för bl.a. eventuellt svenskt deltagande i ESRF. Om pågående förhandlingar leder till ett svenskt deltagande bör motsvarande medel fr.o.m. budgetåret 1988/89 i stället anvisas under förevarande anslag.

Fusionssamarbere med EG

Statsrådet Gradin har i innevarande års budgetproposition (prop. l986! 87:100, bil. 5, s. 145) föreslagit att under anslaget E 7. Forskningssamver- kan med europeiska gemenskaperna, 45 milj. kr. anvisas budgetåret 1987! 88 för de svenska avgifterna till fusionssamarbetet inom EURATOM. Beloppet avser dels den allmänna medlemsavgiften, dels det s.k. JET- projektet.

Jag har i samband med min anmälan av anslaget naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. föreslagit att NFR får det samlade ansvaret för det svenska fusionsforskningsprogrammet. I konsekvens med detta ställnings— tagande bör även medel för de angivna medlemsavgifterna anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Jag föreSlår således med ändring av nämnda förslag från statsrådet Gradin i budgetpropositionen, att under förevarande anslag anvisas 45 milj. kr. för forskningssamarbete med EG under budgetåret l987/88. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Gradin och chefen för miljö- och energidepartementet.

Teknologiskt och industriell! utnyttjande av CERN

Jag har inledningsvis berört betydelsen av att skapa och underlätta kon- takter mellan svensk industri och de stora internationella forskningsorgani- sationer där vi är medlemmar. Rent allmänt har Sverige endast i begränsad utsträckning tillgodogjort sig de fördelar som ligger i teknikhemtagning och industriorder. Mot denna bakgrund har NFR tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Sveriges Exportråd finansierat en verk— samhet med syfte att främja det teknologiska och industriella utnyttjandet av CERN. Verksamheten har bl.a. bestått i att en svensk tekniker varit stationerad på CERN med uppgift att vara kontaktperson med svensk industri. NFR har utvärderat verksamheten som avslutades i och med trtgångcn av år 1986. Rådet anser kontaktverksamhetcn värdefull och föreslår en fortsättning i samma form under i första hand en treårsperiod. Exportrådet tillstyrker också en fortsatt Verksamhet. STU föreslår att den av NFR inrättade CERN—kommittén ges ansvaret för den fortsatta kon- taktverksamheten.

Svenska elementarpartikelfysiker har i skrivelse till berörda departe- mentschefcr bl.a. föreslagit att regeringen snarast utser ett organ med uppgift att tillvarata Sveriges teknologiska och vetenskapliga möjligheter inom de internationella projekten.

Jag har i det föregående deklarerat min positiva syn på det svenska deltagandet i internationellt forskningssamarbete. Det är därvid självklart att vi också skall se till att vårt utbyte av dessa insatser blir så stort som

Bilaga 6 Utbildningsdep.

möjligt. Jag har tidigare berört vikten av att avsätta medel för forskares resor till de olika anläggningarna och jag har beräknat medel för en vis förstärkning härav. Jag har också erfarit att diskussioner pågår om andra stödåtgärder t.ex. ett svenskt instrumentlaboratorium för att underlätta tekniksamarbetct med bl. a. CERN. Jag avser att efter samråd med chefen för industridepartementet återkomma med förslag till åtgärder avseende . det teknologiska och industriella utnyttjandet av bl. a. CERN.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Europeisk fors/mingsmmverkan för budgetåret 1987/88 an- visa ett förslagsanslag av 213 234000 kr.

D 36. Forskningsinstitutct för - atomfysik: Förvaltningskostnader

1985/86 Utgift 15373993 l986/87 Anslag 15 607000 1987/88 Förslag 16093 000

För institutet gäller förordningen (1984:282) med instruktion för forsk- ningsinstitutet för atomfysik (ändrad senast 1986z998). Enligt instruktio- nen skall institutet på vetenskaplig grund bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kärn- och clementarpartikclfysiken med angränsande områden. Universi- tets- och högskoleämbetct (UI-IÄ)'är central myndighet för institutet.

l986/87 Beräknad ändring 19871'88 Föredraganden Personal Eorskarpersonal 19 of. (_)vrig personal 36 of. 55 of. Anslag 1. Förvaltningskostnader 10353000 +486000 2. Lokalkostnader (förslagsvis) 5254000 of. 15607000 +486000

Universirexs- och lzögskoleämbetct

UHÄ hemställer att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet för atom- fysik: Förvaltningskostnacler ett vart av budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90 anvisas 15501000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Föredragandens överväganden . - . ' Prop. l986/ 87: 80

Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört under anslaget till Matcmatisk- . naturvetenskapliga fakulteterna rörande ett gemensamt fysikeentrum i Bilagaö. Stockholm." . Utbildningsdep. CRYRING-projektcl vid institutet har planenligt ihuvudsak finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Jag har i föregående års budget- ' propOsition (prop. 1985/86:100 bil 10, sid 346) redovisat hur projektet bör finansieras för tiden efter budgetåret 1988/89 då stiftelsens hittills beviljade medel förbrukats. Parallellt med CRYRING-projektet pågår ett konstruk- tions- och utvecklingsarbete inom acceleratorfysik i Uppsala vid The Svedberglaboratoriet. Även om det geografiska avståndet mellan anlägg— ningarna innebär vissa begränsningar av samarbetsmöjligheterna tinn'erjag det doek vara angeläget att alla möjligheter till samverkan tillvaratas. i första hand när det gäller drift och underhåll av acceleratore'rna. Ett sätt att åstadkomma detta är en anslagsmässig samordning. I en sådan samordning kan också det tredje acceleratorlaboratoriet, MAX-laboratoriet i Lund, ingå. Jag utgår dock från att de lokalt ansvariga för berörda anläggningar är beredda att ta sitt ansvar för att åstadkomma ett gott resursutnyttjande, även inom ramen för nuvarande decentraliserade organisation. Jag kom- mer mot denna bakgrund att uppmärksamt följa de åtgärder som lokalt vidtas. : För pris- och löneomräkning harjag beräknat 486000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att. regeringenföreslår'riksdagen ' att till Forskningsinstimtet för atomfvsik: Förvaltningskosmader för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 16093 000 kr. '

D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m.

1985/86 Utgift 2845481 Reservation 21865 1986/87 Anslag 2586000 1987/88 Förslag 2676000

Urzivcrsirers- och högskoleämbelet (UHÄ)

UHÄ föreslår en förstärkning av materielanslaget med 376000 kr. för budgetåret 1987/88. UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. ett vart av budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1939/90 anvisas 2962000 kr. ' - ' 1'40

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning av anslaget harjag beräknat 90000 kr.

Institutet befinner sig för närvarande i en omställningsprocess som berör hela inriktningen av verksamheten. Verksamheten vid den nya tungjonac— celeratorn kommer i gång i större utsträckning budgetåret 1988/89. Jag förordar med anledning härav medel för förstärkning av förevarande an- slag (+400000 kr.) detta år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att godkänna 'de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåret 1988/89 som jag angett, . 2. att till I'orskrtingsinstilmet för atomfysik. Materiel m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2676000 kr.

D 38. Institutet för rymdfysik

1985/86 Utgift 16673407' 1986/87 Anslag 16919000' 1987/88 Förslag [9171-000 ' Anslaget Kiruna geofysiska institut.

Kiruna geofysiska institut (KGI) har enligt förordning den 9 juni 1977 med instruktion för KG! till uppgift att bedriva och främja "forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområ- det. KGI bedriver verksamhet vid observatoriet i Kiruna och jonosfärob- servatorierna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är, vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeå] '

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för KGI.

Av anslaget får budgetåret 1986/87 högst "10499000 kr. användas för lönekostnader.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredragandcn Personal [ _orskarpersonal 13.5 of. Övrig personal 40 of. 53,5 ' ol'. Anslag 16 919000 +2252000

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Universitels- och högskoleiimhcrel

UHÄ räknar med att den ökande satsningen på rymdforskning kommer att medföra en utökning och breddning av KGl:s uppgifter under den när- maste tioårsperioden. UHÄ framhåller vidare att andelen forskare vid KGI är kritiskt låg och att KGI redan med en måttlig utbyggnad skulle kunna erbjuda avsevärt ökade åtaganden inom rymdverksamheten.

UHÄ har överlämnat förslag om en förändrad organisation för institutet m.m. I korthet innebär förslaget att benämningen på institutet ändras till institutet för rymdfysik, att en tjänst som biträdande föreståndare (profes— sor) inrättas fr.o.m. budgetåret 1988/89 samt att regeringen ger statens arbetsgivarverk i uppdrag att genomföra s.k. AB-förhandling avseende institutets tjänster. UHÄ föreslår härutöver vissa förändringar i institutets instruktion. ' '

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Kiruna geofys'iska institut anvisas för budgetåret 1987/88 17119000 kr., för budgetåret 1988/89 17319000 kr. och för budgetåret 1989/90 17419000 kr.

Föredragandens överväganden

Institutet har under sammanlagt fyra år disponerat särskilda resurser för tillämpad forskning och utvecklingsarbete med anknytning till institutets forskning. Den utvärdering av denna verksamhet som genomförts har visat att den tillämpade forskningen varit framgångsrik och bör fortsätta. Medel bör därför enligt min mening fortsättningsvis anvisas för en vidareutveck- ling av verksamheten, i första hand för den aktuella treårsperioden. Jag beräknar för budgetåret 1987/88 850000 kr. härför. .

För förstärkning av grundforskningen vid institutet beräknar jag 650000 kr. .

Med anledning av förslagen i propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354) har riksdagen för budget- åren 1985/86—1988/89 anvisat sammanlagt 4 milj. kr. för utveckling av rymdteknologiskt intressant forskning. Genom mina förslag till förstärk- ningar bör det vara möjligt för institutet att fortsätta verksamhet som byggts upp med hjälp av de tillfälliga medlen.

Jag finner förslaget om ny benämning av institutet väl avvägt. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga och i fråga om UHÄ:s övriga förslag angående institutets organisation.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 752000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 19171000 kr.

Bilaga 6. Utbildningsdep.

D 39. Institutet för internationell ekonomi

1985/86 Utgift 3069000 1986/87 Anslag 3250000 1987/88 Förslag 4156000

Institutet för internationell ekonomi. som även är en institution vid universitetet i Stockholm, har enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Institutets verksamhet finansieras över universitetets i Stockholm bud- get (bl.a. en tjänst. som professor),'gcnom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och stiftelser rn. fl.

1986/87 Beräknad ändring

l987/88

Föredraganden Tjänster Eorskarpersonal 5,5 + 2 Ovrig personal 7

12,5 + 2

Anslag 3250000 +906000

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskolcämbetet (UHÄ). Ämbetet föreslår oförändrad medelsanvisning för treårsperioden 1987/88 — 1 989190.

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag D 39 Institutet för internationell ekonomi anvisas för budgetåret 1987/88 3250000 kr., för budgetåret 1988/89 3250000 kr. och för budgetåret 1989/90 3250000 kr.

Föredragandens överväganden

Institutet för internationell ekonomi är inom sitt område mycket fram- stående. Verksamheten vid institutet utgör en stimulans för svensk sam- hällsforskning överlag. Fast anställda är i dag endast en professor, en forskarassistent, en assistent och en byråsekreterare. Därtill kommer en omfattande externlinansierad verksamhet. Basorganisationen vid institu- tet är. enligt min mening, alltför begränsad med hänsyn till verksamhetens karaktär och omfattning. Jag föreslår därför att institutets fasta resurser förstärks genom att ytterligare två professurer i internationell ekonomi inrättas den 1 juli 1987. Jag beräknar 750000 kr. härför.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (3250000 + 906000 =) 4156000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat, 2. att till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 4 156000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1985/86 Utgift 14071496 Reservation 8509 l986/87 Anslag ' l4368000 1987/88 Förslag |4913000

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till Internationella meteo- rologiska institutet i Stockholm, Vetenskapsakademien samt Riksförening- en mot cancer. . .

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. l955:1 bil. 10 s. 697, SU 8, rskr. 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 december 1956, till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt veten-_ skapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens "fysik. Bidrag till institutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verk- samhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973159, UbU 20. rskr. 134).

Anslagspost l986/87 Beräknad ändring 1987/88 . Föredraganden [. Bidrag till Internationella . meteorologiska institutet i Stockholm 1100000 + 38000 2. Bidrag till Vetenskaps-akademien 10268000 +507000 3. Bidrag till Riksföreningen mot-cancer 3000000. of. 14368000 + 545000

Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet (' Stockholm Institutets kontaktnät med utländska forskningsinstitutioner aVser i hög grad grundläggande forskning med anknytning till aktuella globala miljöfrå-

gor. En förstärkning av resurserna bör i första hand användas till ökat ' gästforskarutbyte inom detta område. Styrelsen hemställer att medel för budgetåret 1987/88 anvisas till ett belopp av 1217000 kr. samt att en uppräkning av anslaget sker för budgetåren 1988/89 och l989/90 motsva- rande pris- och löneökningar till [278000 kr. resp. 1342000 kr.

Velenskapsakadwnicn-

Utvecklingen av det statliga bidraget har legat under kostnadsökningarna för varor och tjänster under en följd av år. En fortsatt reell minskning av det statliga bidraget framtvingar en reduktion av den internationella verk-, samheten. Vetensktipsakademien hemställer för budgetåret 1987/88 om ett anslag om 1174] 000 kr. vilket innebär en ökning med [473000 kr. Akademiens förSIag innebär följande. -- l. Kompensation för pris— och löneutveckling (+725000 kr.).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mot cancer hemställer om statsbidrag för budgetåret 1986/87 med 3 milj. kr. Bidraget. avses användas till breddad information om cancerforskningens läge och resultat samt om eancersjukdomarnas uppkomst, förebyggande, symptom och behandling.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslagsposten ]. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm beräknat ] 138000 kr. . .

Som jag tidigare anfört kommer Vetenskapsakademien att ansvara för sekretariatet till det internationella miljöforskningssamarbetet Global Change. Programmet innebär ett världsomspännande tvärvetenskapligt samarbete innefattande miljökontroll av luft, vatten och land. Jag har vid min beräkning av bidraget tagit hänsyn till denna nya uppgift (+ 150000 kr). Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakadcmicn under budgetåret 1987/88 har jag under anslagsposten 2 beräknat 10775000 kr. Bidraget till akademien ökar därmed med 507000 kr. jämfört med innevarande budget- är.

Jag har för stöd till Riksföreningen mot Cancers informationsverksam- het beräknat ett oförändrat bidrag om 3 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen' under anslaget hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ' ' ' att till Vissa bidrag till forskningsverksanthe! budgetåret I9g7l88 anvisa ett reservationsanslag av 14913000 kr.

D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association

1985/86 Utgift 227316 l986/87 Anslag 700000 1987/88 Förslag 700000

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge, Storbritannien,— Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) startade. EISCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kiruna. En stor radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiru— na, Sodankylä och Tromsö ger viktig information om den övre atmosfären inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Från detta anslag utgår bidrag till EISCAT Scientific Association för av

Bilaga 6 Utbildningsdep.

stiftelsen erlagd tull och mervärdcskatt på till Sverige importerad veten— skaplig utrustning (prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73). "

Föredragandens överväganden

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har föreslagit att regeringen medger att anslaget får användas för återbetalning även av sådan mervär- dcskatt som avser organisationens driftkostnader i Sverige. Jag är inte beredd att biträda NFR:s förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.

I: Investeringar

I 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

1985/86 Utgift 292900493 Reservation . 21079469 l986/87 Anslag 355000000 ' 1987/88 Förslag 410000000

I årets budgetpropostion (prop l986/87:100 bil. 10 s. 533) har preliminärt beräknats oförändrade belopp jämfört med innevarande budgetår för kost-| nadsramarna För universitets- och högskoleämbetcts fördelning resp. För ' forskningsrådsnämndens fördelning.. Med anledning härav harjag fört upp ett oförändrat anslagsbelopp.

Föredraganden

Som statsministern tidigare redovisat har överenskommelse träffats mellan staten och vissa affärsbanker om att bankerna skall satsa 200 milj. kr. .per budgetår under de tre närmaste budgetåren — dvs. sammanlagt 600 milj. kr. under perioden — för utrustningsändamål. Detta innebär ett betydande resurstillskott för högskolescktorn. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag tidigare anfört i fråga om utrustningsinsatser efter treårsperioden 1987/88—1989/90. .

Mot bakgrund härav föreslår jag att kostnadsramarna För universitets- och högskoleämbetcts fördelning och För forskningsrådsnämndens fördel- ning förs upp i utrustningsplanen med höjningar motsvarande prisomräk- ning. För UHÄ:s fördelning bcräknarjag kostnadsramcn till 154 milj. kr., varav 39 milj. kr. är engångsanvisning enligt riksdagens tidigare beslut (UbU 1985/86:34. rskr. 342). I enlighet med mitt förslag i årets budgetproa

Bilaga 6 Utbildningsdep.

position bör kostnadsramen För UHÄ:s fördelning föras upp i utrustnings- planen även för budgetåren 1988/89 och I989/90. Vid min beräkning av UHÄ-ramen harjag utgått från att de förut—nämnda externa resurstillskot- ten kommer att skapa utrymme inom tillgängliga medel för den basutrust- ning som behövs med anledning av de nya professurer, som redovisas under fakultetsanslagcn. Därvid bör beaktas att den andel av UHÄ-ramen som tidigare använts för grundutbildningen inte får minska. För FRN:s fördelning beräknar jag ett belopp om 86 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Vidare föreslår jag att beställningsbemyndigande för utrustningsanskaff— ning för budgetåren 1988/89 och I989/90 beräknas till 43 milj. kr. för resp. budgetår.

Av kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition avsätts 25% för sådan tung vetenskaplig utrustning som sammanhänger med big science. FRN har föreslagit att denna särskilda öronmärkning upphör. FRN hari samarbete med berörda organ åstadkommit en långsiktig plane- ring av FRN-ramens användning. Jag finner det naturligt att man ien sådan planering gör den rimliga avvägningen mellan olika investeringar i dyrbar utrustning. Någon precisering behöver då inte göras för varje budgetår av" vilka andelar av ramen som skall avse olika slag av objekt. Jag utgår från att FRN vid medelsfördelningen tar vederbörlig hänsyn. till' de mycket stora investeringar, som i större utsträckning än övriga objekt, är beroende av medel ur ramen för sitt genomförande. Även fortsättningsvis bör anslag för big science och storskaliga satsningar över huvud taget utgöra en viktig och omfattande del av FRN-ramen. ' '

Jag vill erinra om vad jag anförde vid min anmälan av anslaget Naturve- tenskapliga forskningsrådet m.m., rörande finansieringen av European Southern Observatoryk planerade nya stora teleskop. _

Vid utgången av budgetåret 1985/86 utgjorde behållningen på de anslags- poster som byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet och högskolor disponerar 21 079 469 kr. För innevarande budgetår har 355 milj. kr. ställts till myndigheternas förfogande. För nästa budgetår beräknarjag anslagsbehovet till 410 milj. kr. Av dessa medel behöver 3 milj. kr. tillföras anslagsposten Till regeringens disposition."

I de inrednings- och utrustningsplaner, som redovisats i årets budgetpro- position (prop. 1986/87: 100 bil. 10 s. 534), har kostnadsramar förts upp om sammanlagt (452345000 + 1662280 000=) 2ll4625 000 kr. Tillsammans med höjningarna för de ovan nämnda fördelningsramarna innebär det kostnadsramar om sammanlagt 2124625 000 kr. Inom ramarna har vid utgången av budgetåret 1985/86 betalats ut sammanlagt (305473 000 + 508294000=) 813767000 kr. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och utrustning för sam- manlagt (2124625000 —- 8l3767000 — 21079469 -— 355000000 . 410000000=) 524778531 kr. att betalas ut tidigast under budgetåret 1988/89. -

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen l. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som jag förordat i de föregående, _ 2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högksoleenheterna m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag om 410000000 kr.

Kulturverksamhet l . Inledning

Redan i regeringens proposition om forskning år l984 (prop. 1983/84:107 s.156-161) hade jag anledningatt ta upp frågor om sambanden mellan kulturverksamhet och forskningspolitik. För de allmänna utgångspunkter- na hänvisar jag till vad jag då anförde. Som en följd av riksdagens ställ- ningstagande till förslagen i 1984 års proposition har också några myndig- heter inom kulturområdet. vissa medel'anvisade för forsknings- och utveck- lingsinsatser.

Enligt de förslag som chefen för utbildningsdepartementet tidigare re- dovisat bör den kulturvetenskapliga forskningen stärkas genom anslagsök- ningar under perioden l987/88—l989/9O till främst fakulteter och forsk- ningsråd. . .

Inom ramen för en forskningspolitisk prioritering av kulturvetenska- perna ryms också förstärkningar till myndigheter och institutioner inom kulturområdet som har en viktig roll för denna forskningen. Jag tänker därvid på myndigheter och institutioner med uppgift att genom arkiv, bibliotek och museisamlingar fungera som basinstitutioner och tillhanda- hålla material för forskning. Jag tänker också på angelägenhetcn för kultur- området av att den forskning och den kunskapsuppbyggnad kommer till stånd som behövs för institutionernas arbete inom kulturområdets olika delar.

Kulturområdets behov av sådan forskning skall som regel kunna tillgo- doses genom en väl utvecklad samverkan med forskningsrådens, universi- tetens och högskolornas verksamhet. I vissa fall är det dock fråga om forskningsuppgifter av utpräglad sektorskaraktär som kulturinstitutio- nerna själva måste kunna ta ett huvudansvar för. Det är då angeläget att institutionerna kan uppträda som kvalificerade beställare av forskning.

Med dessa utgångspunkter har jag funnit att resurserna för forskning och" långsiktig kunskapsuppbyggnad inom kulturområdet bör förstärkas under perioden fram till och med budgetåret 1989/90. Jag har beräknat att de mest angelägna behoven bör kunna tillgodoses inom "en ram av ca 6 milj. kr. Därtill kommer vissa medel för ändamål som utbildningsministern tidigare anmält. Jag återkommer till detta under anslagsberäkningarna.

På regeringens uppdrag har ett flertal myndigheter inom kulturområdet inför beredningen av föreliggande förslag om forskningspolitiken lämnat

Bilaga 6 Utbildningsdep.

särskilda redovisningar av behoven av forskning och kunskapsuppbyggnad inom sina ansvarsområden.

Humanistisk samhällvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och. i till- lämpliga delar, statens råd för byggnadsforskning ( BFR) har yttrat sig över redovisningarna. Tillsammans med myndigheternas anslagsframställningar utgör detta material det viktigaste underlaget för mina överväganden. Jag avser att i det följande i direkt anslutning till mina förslag ge en relativt fyllig sammanfattning av de synpunkter och förslag som förts fram. Någon särskild sammanställning av materialet harjag därför inte ansett påkallad.

1 en gemensam skrivelse från riksarkivet, statens lantmäteriverk, kungl. biblioteket, universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund och Uppsala, riksan- tikvarieämbetet samt statens kulturråd har myndigheterna påtalat att äldre" papper i arkiv och bibliotek hotas av omfattande förstörelse. Det gäller främst det cellulosabascrade papper som använts efter t800-talets mitt och som nu successivt faller sönder som en följd av briSter i råvaran och i tillverkningsmetoder. Processen påskyndas av dåliga förvaringsförhållan-' den och flitig användning. Den har kallats ”den smygande katastrofen”. Enligt myndigheterna finns många resultat av intresse från internatio- nellt forsknings- och utvecklingsarbete om papperskonservcn'ng, bl.a. rörande metoder för neutralisering av surt papper. Resultaten är dock sådana att de inte utan risker för svåra misstag kan tillämpas. Myndigheterna presenterar därför ett förslag till forsknings- och utveck- lingsprojekt rörande metoder för i första hand masskonservering av pap- per. Projektct är kostnadsberåknat till totalt ca 9 milj. kr. och avsett att genomföras under en treårsperiod. Det. bör ses som ett led i ett långsiktigt bevarandeprogram. En utvecklad teknologi för papperskonservering bör enligt myndigheterna också kunna möta en internationell efterfrågan. Riksarkivet bör ha förvaltningsansvaret för arbetet som i övrigt skall ledas av en grupp med deltagare från de samverkande institutionerna.

l särskilda skrivelser har arkivutredningcn (U 1985:O7) och riksarkivet" redovisat sina bedömningar av behovet av forsknings- och utvecklingsar- betc inom arkivområdet.

Arkivutredningen har tagit sin utgångspunkt i den behandling HSFR. givit'arkivfrägorna i sin rapport Kulturvctenskapcrna i framtiden (januari - l986). Utredningen anser att samverkan mellan de offentliga arkiven och forskningen bör förstärkas.

Utredningen ger exempel på aktuella frågor inom arkivväsendet som den anser bör behandlas inom ramen för en särskild projektverksamhct, ledd av riksarkivet i samverkan med berörda fo'rskningsorgan. Det gäller bl.a. inriktningen av framtida gallring av olika arkivserier liksom formerna för arkivens tillhandahållande av material för forskningen. Utredningen har beräknat kostnaderna för projektsamverkan till I,5 milj. kr. årligen under en treårsperiod.

Riksarkivet ansluter sig till utredningens förslag men pekar dessutom på ytterligare uppgifter som behöver genomföras för att förbättra arkivens

Bilaga 6 Utbildningsdep.

service till forskningen. Sålunda behöver t.ex. översikter över arkivbe- stånden utarbetas och riksarkivets s.k. nationalrcgister över enskilda ar- kiv datoriseras. Vissa äldre arkivalier. bör publiceras och utvecklingsarbete om s.k. nya medier och arkivteori bedrivas m.m. Totalt anser riksarkivet att arkivens forskningsresurser behöver ökas med 1,5 milj. kr.