Prop. 1986/87:80

om forskning

&

Regeringens proposition 1986/87: 80 3535?

om forskning rop. l 986/ 87: 80

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 februari 1987 för de åtgärder och ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

[ propositionen framhålls att forskningen spelar en strategisk roll för att få den stabila tillväxttakt i ekonomin som är nödvändig för att ytterligare utveckla välfärdsstaten under 1990-talet. Vidare-betonas att forskningsin- satscr är viktiga för att vårt kulturella arv skall hållas levande, vitaliseras och göras tillgängligt för medborgarna.

I propositionen läggs förslag om ett trcårsprogram för forskning omfat— tande perioden 1987/88—1989/90.

De förslag till resursförstärkningar som lämnas innebär en ökning utöver sedvanlig pris- och lönekompensation med ca 500 milj kr. Denna nivåhöj- ning sker successivt under treårsperioden, varvid ca 300 milj. kr. utfaller redan budgetåret 1987/88.

Huvuddelen av förstärkningarna är riktade till högskolan, dels i form av en generell förstärkning, dels genom särskilda insatser inom vissa priori- terade områden.

De generella åtgärderna innefattar. framförallt en satsning på den unga generationen forskare, med inrättande av ett betydande antal doktorand- tjänster samt en höjning av nivån på utbildningsbidragen. Genom inrättan— de av över 200 forskarassistenttjänter ökar vidare möjligheten för de fors- karstudcrande att beredas plats inom högskolan efter doktorsexamen.

De särskilt prioriterade områdena i förslaget är de s.k. kulturvetcnska- perna, informationsteknologi, bioteknik samt miljövårdsinriktad forsk- ning. För dessa satsningar föreslås åtgärder inom flera departementsområ— den.

Ett huvudtema i prepositionen är värnct om den långsiktiga kompetens-

l Riksdagen [986/87. ] saml. Nr 80

. - uppbyggnaden inom olika områden. Stöd för en sådan utveckling ges dels i Prop. 1986/87: 80

-" form av resursinsatscr, dels i form av anmaningar till sektorsforsknings- " organ att i ökad utsträckning göra långsiktiga åtaganden som t.ex. att finansiera tjänster inom universitet och högskolor.

Propositionen inleds genom ett anförande av statsministern som redovi- sar de huvudfrågor som är aktuella samt de prioriteringar som varit vägle- dande för de föreslagna resursinsatserna. I huvudanförandet ges en över- sikt över de förslag som läggs fram. I bilagor från 12 departement lämnas sedan en redovisning av forskningsverksamheten inom respektive område.

Inom justitiedepartementers område lämnas en redovisning av berörda myndigheters forsknings— och utredningsverksamhet samt ges synpunkter på den rättsvetenskapliga forskningens betydelse.

Inom mrikesdepartementets ansvarsområde behandlas den framtida in- riktningen av säkerhets-, nedrustnings— och allmänt Utrikespolitiskt moti— verad forskningsverksamhet. Vidare redovisas det svenska n-landsforsk- ningsstödets inriktning samt det europeiska forskningssamarbetet.

Regeringen kommer senare att i en särskild proposition redovisa förslag om totalförsvarets framtida utveckling. I föreliggande förslag inskränker sig försvarsministern till att behandla vissa för försvarsfm-skningen grund— läggande principer samt några områden där försvarsforskningen i betydan- de grad anknyter till samhällets övriga forskning. .

lnom socialdepartementets ansvarsområde behandlas bl.a. forskning om det ekonomiska trygghetssystemet. socialtjänsten, äldreomsorg, hälso— och sjukvårdsforskning samt handikapp.

Trafikens effekter på miljön bör enligt propositionen vara en huvud- punkt inom den framtida transportforskningen. Här ingår även en ökad satsning påjärnvägsorienterad forskning, som ett led i satsningen på miljö- vänliga transportalternativ. Inom kommunikationsdepartementets verk- ' samhetsområde föreslås ökade resurser till transportforskningsberedning— en och statens väg- och trafikinstitut.

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom utbildningsdeparte- mentets område föreslås öka med 360 milj. kr. Huvuddelen härav avser generella förstärkningar som 700 nya doktorandtjänster, lO%-ig höjning av beloppen för utbildningsbidrag, ytterligare 121 milj. kr. för basresursför- stärkning med bl. a. minst 226 nya forskarassistenttjänster samt inrättande av 67 nya professurer. Grundforskning'sråden NFR, MFR och HSFR ges vidare en grundförstärkning om ca 43 milj kr. Utöver de generella förstärk- ningarna får högskolan och forskningsråden kraftiga tillskott genom de riktade insatser som görs på de prioriterade områdena. Ett nytt område är forskning om Arktis och Antarktis. inom ramen för satsningen på kultur- vetenskaplig forskning avsätts även medel för arkivvcrksamhet m.m.

I fråga om jordbruksdepurrementers anst-'arsområde har riksdagen våren 1986 antagit ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen. Ytterligare" insatser föreslås nu ifråga om livsmedelsforskning. Vidare föreslås att 66 milj kr anvisas för nybygg- nad för ett genetiskt centrum utanför Uppsala. Även andra insatser görs inom bioteknikområdet.

lnom arbetsmarknadsdepartem'eNiels verksam/tetsa!)träde behandlas

frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik. arbetsliv och arbets- miljö, invandring samt jämställdhet. Arbetarskyddsverkets forskningsav— delning föreslås bli ett fristående institut.'Arbetsmiljöforskningen föreslås få ett tillskott av medel. Vidare. föreslås två professurer inrättas inom arbetsmarknadsomrädct. '

Inom byggnadafbrskningen föreslås en mindre neddragning av bygg- forskningsrådets resurser till förmån för prioriterade forskningsområdcn.

Forsknings- och utvecklingsinsatsemas betydelse för den industriella tillväxten och förnyelsen betonas. Inom indusrrin'eparrementers ansvars- område anslås ytterligare ca 100 milj kr. Bl.a. kommer ett nytt treårigt program att föreslås för styrelsen för teknisk utveckling (STU). Insatser görs på de prioriterade områdena där medel bl.a. har beräknats för ett informationsteknologiprogram. Mer utförlig redovisning av detta program lämnas i den näringspolitiska propositionen. inom ramen för STU:s anslag kommer även medel beräknas för det nya forskningsområdet mikronik. Vidare kommer det europeiska forskningssamarbetet att ges'ökade re- surser. '

När det gäller forskning om den offentliga sektorn föreslås ökade medel till den till civildapartememet knutna delegationen om forskning om offent- lig förvaltning. Ytterligare medel kommer att tillskjntas av kommun— och landstingsförbundcn. Av betydelse är vidare att en professur i kommunal ekonomi föreslås inrättas.

De ökade ambitionerna vad gäller forskning om miljövård får genomslag för det nybildade miUö- och energidepartememet. Särskilda resursinsatser görs för havsforskning. forskartjänster till statens naturvårdsverk, toxiko- logisk forskning m.m. Miljöforskningsinsatser ingår även som en integre- rad del av resursförstärkningar inom andra departementsområden. För energiforskningen föreslås ett nytt trcårsprogram.

Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 5 februari 1987

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsministern Carlsson och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlssom Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lind- qvist, G. Andersson

Proposition om forskning

Statsministerns anförande Statsministern anför efter samråd med övriga berörda föredragande.

1. Huvudfrågor för forskningen 1.1 Inledning

Regeringens politik präglas av ansträngningarna att upprätthålla den fulla sysselsättningen, skapa större rättvisa mellan individer, grupper och regio- ner, främja betingelserna för cn god livsmiljö och medverka till en fördju- pad demokrati. Sverige är en av de mest utvecklade demokratierna i världen. Sett utifrån, framstår vårt samhälle som socialt och tekniskt framgångsrikt, med stabila och goda relationer mellan parterna på arbetsmarknaden. För att vidmakthålla de framsteg som uppnåtts och ytterligare utveckla väl- färdsstaten under 1990-talet och in i nästa sekel, måste tillväxttakten i ekonomin långsiktigt stabiliseras och helst öka. Samtidigt skall värt kultu- rella arv hållas levande. vitaliseras och göras tillgängligt för medborgarna, oberoende av etniSkt och kulturellt ursprung. Forskningen spelar en strate- gisk roll för att detta skall vara möjligt.

Förslag framläggs i det följande om ett treårsprogram för forskning omfattande budgetåren 1987/88—1989/90.

Den statsfinansiella situationen och hänsynen till den samhällsekono- miska balansen har gjort att regeringen tvingats till avsevärd stramhet i budgetarbetet. Endast genom betydande omprioriteringar har ett utrymme skapats för att förstärka anslagen till forskningen för den tidsperiod som förslaget omfattar. Därigenom kommer forskningens del av statsbudgetens omslutning att fortsätta att öka.

Inledningsvis redovisar jag här en samlad bedömning av vad som är huvudfrågor inom forskningspolitiken. Forskningen behandlas i mitt anfö- rande samlat och översiktligt, men redovisas också i detalj inom varje

huvtrdtitel. Jag kommer efter denna inledanderedovisning att närmare gå in på grunderna för vår bedömning för att avslutningsvis sammanfatta förslagen till förstärkningar inom treårsperioden 1987/88—89/90.

1.2. Huvudfrågori 1984 års forskningsproposition

De förslag som här läggs fram avlöser det treårsprogram för forskningen som riksdagen fattade beslut om våren 1984.

I regeringens förslag till 1984 års riksmöte angavs ett antal huvudfrågor. För samtliga av dessa gäller att de-inte enbart kan lösas genom anslagsför- bättringar eller nya organisatoriska och administrativa mönster. En politik för forskning utformas långsiktigt och är snarast att se som en process där regeringens bedömning är frukten av en omfattande dialog med i första hand forskarna själva, men också med forskningens intressenter, exempel- vis anslagsgivare, näringsliv, fackliga organisationer och enskilda. Det framstår som utomordentligt värdefullt att denna diskussion engagerar många i vårt samhälle och att en betydande samstämmighet råder om problemens karaktär.

Huvudfrågorna i 1984 års proposition var förhållandet mellan den sek- toriellt inriktade forskningen å ena'sidan och grundforskningen å den andra samt förhållandet mellan statligt finansierad forskning och näringslivets forsknings- och utvecklingsinsatser (FoU-insatser). Avvägningen mellan grundforskning, sektoriellt inriktad forskning och näringslivets FoU-verk— samhet har under den föregående perioden kommit att påverkas i den riktning som förutsattes i riksdagens beslut. Samtidigt kvarstår som ett påtagligt faktum nödvändigheten av att analysera och ytterligare bereda väg för en harmonisk avvägning mellan olika delar av det svenska forsk- ningssystemet. Jag kommer i det följande att rikta uppmärksamheten på bland annat dessa balansfrågori forskningen.

Andra huvudfrågor i 1984 års proposition av central betydelse för hög- skolan, var kvalitet i forskningen, rekryteringen av unga forskare samt forskarnas arbetsvillkor. Även dessa frågor måste fortlöpande analyseras och, när så är nödvändigt och möjligt, göras till föremål för åtgärder från statsmakternas sida. _

Genom riksdagens beslut med anledning av 1984 års proposition har vissa förbättringar skett för att främja forskningens kvalitet, samt rekryte- ring och arbetsvillkor för högskolans forskare. Det är nu angeläget att gå vidare på den inslagna vägen med resursförstärkningar av sådant slag, att framför allt den unga generationen av forskare skall känna att den inte bara har samhällets förväntan på sig trtan även ett påtagligt stöd.

Ytterligare en huvudfråga i 1984 års förslag var behovet av ett ökat internationellt utbyte. Inte heller denna fråga har minskat i aktualitet.. Förhållandet är snarare det motsatta. Förutom en kontinuerligt växande grad av internationalisering har idag tillkommit en starkare anknytning till det europeiska forskningssamarbetet genom EUREKA och det ramavtal med de Europeiska gemenskaperna (EG), som träffades i februari 1986. Det förslag som nu föreläggs riksdagen betonar därför mer än tidigare de internationella aspekterna på svensk forskning.

Det är en vansklig uppgift för statsmakterna att åstadkomma priorite- ringar inom forskningen. Riksdagen har vid två tillfällen i samband med 1982 respektive 1984 års forskningspropositioncr fattat beslut om att prio- ritera vissa forskningsområden. Jag kommer i det följande att närmare redovisa min syn på prioriteringsmöjligheterna över huvud taget samt utförligt ange vissa prioriterade åtgärder. Kontinuitet i insatserna har bedömts som angelägen.

De huvudfrågor som behandlades i den förra forskningspropositionen är således av karaktären att _de i detta förslag, och — sävittjag kan bedöma — även i kommande förslag till riksdagen, måste sättas i centrum. Jag kom— mer nu att övergå till att kort redovisa inriktningen av det förslag, som nu läggs fram, grundat på bedömningen av vad som framstår som mest angelä- get inför den treårsperiod som förslaget omfattar.

1.3 1987 års förslag

1.3.1. Huvudinriktning

De samlade statliga anslagen till FoU uppgår innevarande budgetår (1986/87) till 11,3 miljarder kr. Denna samlade investering varken kan eller bör utsättas för drastiska förändringar under en kort tidsperiod.

De förslag till reella förstärkningar som här föreslås bli förelagda riksda— gen innebär en permanent nivåhöjning av forskningsanslagen med 500 milj. kr. utöver sedvanlig pris- och lönekompensation. Ökningen sker succesT sivt under treårsperioden. Under budgetåret 1987/88 sker reforminsatser med 315 milj. kr., budgetåret 1988/89 med ytterligare 95 milj. kr. samt budgetåret 1989/90 med ytterligare 90 milj. kr. Jag vill samtidigt erinra om att de svenska affärsbankerna förklarat sig villiga att stödja forsknings- verksamhet under perioden, främst genom medel för utrustning omfat- tande 200 milj. kr. per år. Härigenom får forskningen en ökning av ansla- gen som är den kraftigaste som gjorts på lång tid. Till detta skall läggas de insatser som föreslås senare denna dag av chefen för industridepartemen- tet och som gäller ytterligare ökade anslag till teknisk FoU. Dessa resurs- .- ökningar bör enligt min bedömning göra det möjligt för svensk forskning . att även i fortsättningen hävda sig väl internationellt..

Jag har bedömt det angelägetatt rikta förstärkningarna huvudsakligen mot högskolan med tonvikt på. rekryteringen av nya generationer forskare samt insatser inom vissa prioriterade forskningsområden.

1.3.2. Generell förstärkning av högskolan

Den höjda ambitionsnivå- för forskningen som är angelägen att åstadkom- ma hör i första hand avse basförstärkningar vid högskolan. Även om anslagen till högskolans forskning under senareår undantagits från bespa- ringskrav är det nu nödvändigt att kraftigt förstärka insatserna för bland annat högskolans basresurser och forskarutbildning.

Av de sammanlagda resursökningar som jag tidigare har redovisat.-avses därför 232 milj. kr. anslås direkt'till högskolan fördelat under budgetåret

1987/88 med 14] milj. kr. 1988/89 med 43 milj. kr. samt 1989/90 med 48 milj. kr. Detta bör enligt min mening göra det möjligt för högskolan att uthålligt och verksamt bidra till vårt lands fortsatta framgång som forskningsnation.

De förslag som senare kommer att redovisas av chefen för utbildnings- departementet, innefattar framför allt en satsning på den unga generatio- nen forskare. Ett betydande antal doktorandtjänster inrättas. Vidare före- slås en höjning av nivån på utbildningsbidragen. Jag vill också understryka betydelsen av att sektorsorganen kan bidra till en förbättrad situation för de forskarstuderande genom att sektorsmedel används för finansiering av doktorandtjänster. Den föreslagna resursförstärkningen skall ses som det första steget i en fortgående förbättring av de forskarstuderandes situation.

Betydelsefullt för forskarstuderande och yngre forskare är även försla- get att öka medlen till forskarassistenttjänster så att minst 226 nya tjänster kan inrättas. Därigenom vidgas möjligheterna för de forskarstuderandc att" beredas plats inom högskolan efter doktorsexamen. Förstärkningen av högskolans basresurser skall också ses som en möjlighet för högskolan själv att förbättra de forskarstuderandes situation, genom höjd handled- ningskapacitet och ökade biblioteks- och personalresurscr.

Grundforskningcns ställning som en av de viktigaste länkarna till det internationella forskarsamhället är allmänt erkänd. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). medicinska forskningsrådet (MFR) och humanis- tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) kommer därför att få en betydande höjning av sina anslag. Av stor vikt är även att dessa och övriga forskningsråd från och med budgetåret 1988/89 skall få kompensa- tion för löne- och prisstegringar i enlighet med vad som gäller högskolan i övrigt. Jag vill slutligen framhålla att tillkomsten av 67 nya professurer under treårsperioden också innebär en förstärkning av högskolans grund- läggande kapacitet. '

Min bedömning är att dessa förstärkningar.-skall komma att vitalisera högskolan och göra den bättre-rustad att möta de anspråk och de förvänt- ningar som i allt högre grad riktas" mot den.

1.3.3. Särskilda insatser inom prioriterade områden

I centrum för förstärkningar av riktad karaktär står kultur- och naturve- tenskaper. Den tekniska forskningen får ökade resurser i förslaget samt- genom de resursförstärkningar som chefen för industridepartementet sena- re kommer att föreslå. '

Under beteckningen kulturvetenskaper sammanför jag här humanistisk, samhällsvetenskaplig, teologisk och juridisk fakultet, på det sätt som hu- manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslagit. Jag finner det utomordentligt angeläget att i ett samhälle där ökad kunskap eftersträvas och nyttiggörs, vi kan tillägna oss det slag av vetande och insikter som kulturvetenskaperna och den konstnärliga verksamheten ger. Jag vill ock- så markera den vikt religionsforskningen bör tillmätas. ] en tid då rcli- gionen Spelar en betydande världspolitisk roll och där intresset för livs- åskådningsfrågor är påfallande har en religionsvetenskaplig forskning en angelägen uppgift att fylla.

Av föreslagna rcsursförstärkningar kommer en betydande del att falla på dessa fakultetsområden samt för utveckling inom kulturområdet, massme- dia och konstnärlig verksamhet. Inom anslagen för basresurser, nya fors- karassistenttjänster och doktorandtjänster samt nya tjänster som professor prioriteras kulturvetenskaperna och de konstnärliga områdena. Anslagen inom kulturområdet räknas upp med betydande belopp under treårsperio- den.

Försurade sjöar, förorenade hav och enhärjande skogsdöd är en del av den allvarliga bakgrunden till att miliörelaterad forskning måste intensi- fieras. Behovet av ny kunskap om olika miljöfaktorer är stort och moti- verar en förstärkning av forskning för en bättre miljö. Genom ny kunskap från forskning och genom bättre teknik, bedömerjag att vi har möjligheter att åstadkomma nödvändiga förbättringar i den totala miljön. Det är också av största vikt att hänsynen till miljön blir ett naturligt inslag i all FoU- verksamhet.

Under de senaste femton åren har aktningsvärda insatser gjorts för att. minska antalet olycksfall och sjukdomar som beror på arbetet. Trots dessa är antalet oroväckande stort. Det är ovärdigt ett kultursamhälle att så många kommer till skada i sitt arbete. Nya miljöproblem dyker ofta först upp på arbetsplatserna och bör därför också angripas där.

Förslag om att höja anslagen kommer därför att läggas fram vad gäller forskning kring såväl den yttre miljön som arbetsmiljön. Chefen för miljö- och energidcpartementet kommer vidare att lägga fram förslag om ett nytt trcåsprogram för cnergiforskningen.

Nya basteknologier håller på att etableras såväl inom industrin som inom servicesektorn, med påverkan på medborgarnas arbete och fritid. Det gäller framför allt info:-nunions-teknologin och biotekniken, därbety- dande investeringar görs i industriländerna. Det finns enligt min mening två starka skäl för att ytterligare höja ambitionsnivån inom dessa teknik- områden också i Sverige under treårsperioden.

Det ena skälet är att konkurrensförmågan hos de svenska företagen inte får svikta på grund av svag tillgång till svensk kompetens eller därför att man från företagens sida anser sig tvingade att söka sig utomlands för att finna sådan kompetens. Ett samarbete med internationell forskning är däremot självfallet av yttersta vikt, men det fordrar att sådan kompetens finns i Sverige så att vi har något att erbjuda i samarbetet..

Det andra skälet är att förutsättningar borde finnas för en svensk linje inom dessa teknikområden, baserad på hög utbildningsnivå, på öppenhet i relationerna och en stark och teknikmedveten fackföreningsrörelse. 1 ett svenskt informationsteknologiprogram ingår ökade insatser inom grund- läggande forskning. En ökad satsning på biotekniken fordrar idag framför allt en förstärkning av den cell- och molckylärbiologiska grundforskning- en. _

Vår värld krymper. Samspelet med den internationella utvecklingen förstärks bland annat genom just informationsteknologins snabba fram- steg, genom kommunikationernas utveckling och genom det globala beho- vet av gemensam säkerhet. Av dessa anledningar innebär de förslag som här kommer att redovisas en ökad satsning på internationellt forsknings- samarbete.

Sverige ingår i det europeiska samarbetet iiiöm EUREKA och har träffat avtal med EG om vidgat forskningssamarbete. För sådana delar av samar- betet, där ett betydande inslag av grundläggande kompetenshöjning ingår, föreslås att särskilda medel ställs till förfogande. ':

Sverige bör fullfölja sin strävan att aktivt gå in i det forskningssamarbete som byggs upp i polarområdena. ] de förslag som nu kommer att redovisas ingår därför medel för planering och genomförande av en svensk forsk- ningsexpedition till Antarktis under den kommande treårsperioden.

Sverige deltar även i det europeiska rymdsamarbctet. Den första svens— ka satelliten. forskningssatclliten Viking. har varit en stor framgång för svensk rymdindustri och rymdforskning. Mot bakgrund av vad som sker genom tillkomsten av icke-militära satelliter har en diskussion inletts om utvecklandet av en verifikationssatellit, som skulle göra det möjligt att från rymden bland annat övervaka rustningsbegränsningar. Jag vill erinra om att chefen för utrikesdepartementet i 1987 års budgetpropositionen föresla- git ett engångsanslag om -2 milj. kr. för fortsatt utredningsarbete om en sådan verifikationssatellit.

Det är angeläget att mer ingående kunna analysera innebörden av alter- nativa framtidsscenarier, att ha god beredskap inför förändringar i atti— tyder, tcknik och sociala relationer. Det nuvarande sekretariatet för fram- tidsstudier inom forskningsrådsnämndcn föreslås bli avvecklat. Förslag kommer senare att föreläggas riksdagen om att en stiftelse för framtidsstu- dicr inrättas. Detta innebär en höjd ambitionsnivå för framtidsstudicrna.

Det är angeläget att de insatser som nu föreslås aktivt följs upp och utvärderas. Detta gäller bl.a. tillämpningen av de forskningspolitiska prin- ciper som här redovisas, t.ex. vad gäller sektorsmyndigheters ansvar. Vidare är det viktigt att uppmärksamma utvecklingen av det inre arbetet i universiteten, t.ex. beträffande genomströmningstakt för forskarstuderan- de. De åtgärder som l'öreslås'för riktade insatser inom prioriterade områ- den bör följas. För att underlätta uppföljningen bör forskningsstatistiken förbättras.

Detta uppföljningsarbete, som är ett led i förberedelserna för nästa forskningsproposition, är ett sedvanligt åliggande för berörda myndighe- ter. Härutöver kan det dock bli tal om särskilda utvärderingar m.m. För detta ändamål har i årets budgetproposition beräknats medel under justitie- departementets kommittéanslag.

2. Svensk forskning i ett internationellt perspektiv 2.1 Vårt internationella beroende

Ständigt ökad kunskap om världen vi lever i och om människan själv har varit grunden för genomgripande förändringar av mänskliga livsbetingel- ser. Förändringarna har skett i allt snabbare takt under-seklerna. Men-den ökade kunskapen har också lett till att världen i sin helhet blivit alltmer sårbari krig, att människans situation ter sig motsägelsefull och att många känner sig utsatta och hotade, trots en ökad välfärd i industriländerna.

Prop. 1986/87180

Naturvetenskaplig och teknisk forskning är central för utvecklingen av ny kunskap, men en vidare syn på kunskapens betydelse växer också fram. Naturvetenskapen får en delvis ny roll att spela, en roll som är vidare än att bara vara en grund för teknisk utveckling. Kunskapen om hur beroende det mänskliga samhället och människors levnadsbetingelser är av jordens grundläggande naturresurser blir allt viktigare.

Men vi är som människor inte endast biologiska varelser. Betydelsen av kulturella värden, av kunskap om dagens samhälle och hur det har utveck— lats historiskt, av olikheterna i kultur och historia mellan jordens folk och kanske inte minst de existentiella livsfrågorna har kommit i ny belysning genom forskningens rön.

Det svenska samhället är en del av världen" och kunskapen känner inga nationella gränser. Den internationellasamverkan mellan forskare i olika delar av världen har varit avgörande för forskningens utveckling fram till idag och kommer att vara det även i framtiden. Svensk forskning måste vara en del i den internationella forskningsproccssen. Forskningspolitiken måste därför syfta till att förstärka de internationella banden.

Men också när vi vill tillgodogöra oss forskningens resultat krävs inter— nationell samverkan. Den industriella verksamheten karakteriseras av stark specialisering inom enskilda företag för att nå framgång på världs- marknaden. Därför måste Sverige även fortsättningsvis upprätthålla goda kontakter med ledande nationer inom teknisk utveckling. Vi måste vak— samt tillägna oss de möjligheter som växer fram på områden där den svenska kompetensen i sig är stark. Detta är också ett motiv för en klart internationell profil av den svenska forskningspolitiken.

Världens naturresurser och den globala miljön utnyttjas i allt snabbare takt. Spänningen mellan exploatering och bevarande tenderar att öka. Det är uppenbart att. en vidgad kunskap om vår jord är av grundläggande betydelse för hur framtiden kan komma att gestalta sig för kommande generatiOner. Naturresurserna är ojämnt fördelade över jorden. Vatten- och luftföroreningar respekterar inga nationella gränser och världshaven måste ses som en gemensam mänsklig resurs.

Frågor om naturresurser och miljö har alltför länge setts ur ett snävt nationellt perspektiv. Hoten mot världens skogar liksom de bestående och illavarslande förändringarna i atmosfären och haven har lett till en växande - insikt om problemens globala karaktär. Skillnaden i attityd till problemen idag jämfört med den som präglade FNs miljökonferens i Stockholm 1972 är slående. Naturresut's— och miljöproblemens globala karaktär är ett tredje viktigt skäl för internationell samverkan inom forskningen. Sverige har ett ansvar för att ställa' sin forsknings resultat till förfogande. Riksdagen anvisade därför är 1986 100 milj. kr.under fem år till SAREC för ett forsk- ningsprogram avseende avskognings- och ökenutbredningsproblcmatiken i ett internationellt perspektiv.

Mycket av styrkan i ett litet lands forskning ligger alltså i dess internatio— nella samhörighet. Det bästa av vad svensk forskning åstadkommit har genom decennierna prövats och utvecklats i en ständig växelverkan och konkurrens med institutioneri andra länder.

Vårt lands blygsamma storlek och det internationellt sett marginella

språkområdet anges ofta som en nackdel. Enligt min mening förhåller det sig inte nödvändigtvis så, litenheten har även fördelar.

Ett litet land blir starkt exportberoende. Det tvingas ständigt att bevisa sin produktions och sitt samhällssystems kvalitet på världsmarknaden och i internationella sammanhang. Medvetenheten om att den internationella nivån är utslagsgivande är djupt rotad hos företagsledningar och fackliga organisationer.

Detta gäller även forskningen. Just omständigheten att den svenska forskningsmiljön är så begränsad, räknat i antal forskare, har lett till en internationell medvetenhet, som är utomordentligt stark. Det uppfattas som en självklarhet att en erkänd forskare måste ha väl etablerade kon- takter med ledande forskare i andra länder.

2.2. Ökade FoU-satsningar i andra länder

2.2.1. Bakgrund

Forskningsstatistiken från framför allt OECD talar ett tydligt språk. FoU—utgifternas andel av bruttonationalprodukten ökar åter från mitten av 1970-talet. Ökningstakten har varit särskilt hög i Japan. två gånger så hög somi USA och i Västeuropa. Över 90 % av de totala FoU-utgifterna inom OECD—området är koncentrerade till de stora industriländerna. Forskning- ens ökade betydelse framgär även av att FoU—investeringarna har en växande andel av totalinvesteringarna. Detta avspeglar ett allt högre kun- skapsinnehåll i produktionen.

2.2.2 Förenta staterna

Sedan länge har svenska forskares intresse riktats mot Förenta staterna. Här finns ledande institutioner, universitet och expansiva och kreativa regioner. Landets FoU-potential är gigantisk.

Trots denna potential anser många inom USA att initiativet inom vissa viktiga teknikområden kommit att övertas av Japan. Därför sker nu en betydande satsning på forskning. Det sker också mot bakgrund av att mani USA analyserat situationen vid universiteten och funnit otillräckliga an- . slag. problem med utrustning och lokaler samt en allt äldre forskarkår. Inte heller tillströmningen av nya studerande anses tillfredsställande.

I en utredning som gjortspå uppdrag av USA:s president har en ökad samverkan rekommenderats mellan stat. universitet och industri. Insikten om problemen har också resulterat i att man i den senaste budgeten givit de federala anslagen till forskningen en mycket hög prioritet. Det enorma amerikanska budgetunderskottet, som föranlett att de statliga anslagen generellt minskats, har inte lett till att de totala anslagen till forskning minskat, men ökningen sker med inriktning på militär forskning. Övriga forskningsanslag förblir oförändrade. Totalt avsätts i den federala budge- ten 120 miljarder dollar under 1987 för forskningsändamål.

Den starka profileringen på militärt motiverad forskning och teknisk utveckling har också tagit sig uttryck i försök till begränsningar av ameri-

kansk teknikexport. Jag finner det oroande om amerikansk högteknologi blir svåråtkomlig för Europa vilket också kunde vara till nackdel för svensk forskning.

2.2.3. Japan

Den andra teknologiska stormakten i världen är Japan. Tendensen i den japanska forsknings— och teknologipolitiken är mycket tydlig: Japan kom— mer i hög grad att öka den egna insatsen för grundforskning och innovativ och långsiktig forskning.

Skälen för detta ställningstagande är flera. Jag vill erinra om att den tidigare japanska framgången för forskning, teknisk utveckling och mark- nadsetablering till stor del byggt på förmågan att erövra och utnyttja forskningsresultat och ny teknik från andra länder.

Detta ställer sig idag mycket svårare. De forskningsresultat och den teknologi som finns att köpa är inte längre så attraktiva. Japanerna har kommit i nivå med framför allt USA. Det har blivit svårare att få tillgång till den nya teknologin i USA på grund av att den i så hög grad är försvarsrclatcrad. Det tar tid att förhandla om know—how och licenser.

Detta är några av skälen för att Japan nu satsar kraftfullt på en förstärk- ning av den egna grundläggande kompetensen. En rad statliga program har formulerats. MITI (MiniStry of International Trade and Industry) driver ett antal projekt inom områden som" nya material, bioteknik och elektronik. För att öka grundforskningen inom företagssektorn har MITI och MPT (Ministry of Post and Telecommunications) skapat ett nytt forskningsor- gan kallat Japan Key Technology Center, som med riskkapital skall främja ansträngningarna att bedriva grundforskning inom företagssektorn där idag 70 % av landets FoU-verksamhet sker. Effekterna av dessa japanska an- strängningar kommer att.in synliga om fem till tio år.

2.2.4 Andra tendenser i forskningspolitiken i omvärlden ] vår närmaste omgivning har regeringarna i Danmark. Norge och Finland lagt fram förslag till handlingsplaner som innebär ökade satsningar inom forskning och forskarutbildning. Frågor om tekniköverföring och förbättrad samverkan mellan högskola och industri står i centrum för intresset över hela den industrialiscrade världen. I USA är detta ett huvudmotiv för de ”federala satsningarna och har också inspirerat delstaterna till ett ökat engagemang. I Storbritannien prövar man olika vägar att förmedla universitetsforskare till företagen och upprättar olika former av forskarbyar. ] Nederländerna har förslag lagts fram om inrättande av ett särskilt institut, liknande styrelsen för teknisk utveckling i Sverige, med uppgift att stödja och koordinera FoU-insatser i samverkan mellan stat och näringsliv. Det återkommande kvalitetskravet tar sig skilda uttryck. I Frankrike, där forskningsbudgcten fått vidkännas kraftiga svängningari form av till- skott o'ch därefter neddragning, framhålls behovet av strukturella reformer och ökad forskarrörlighet. I Storbritannien, där FoU-andelen av budgeten

minskat under 1980-talet. ställer regeringen [till utsikt anslagsökningar för universitet som lägger ned institutioner som visar dåliga resultat.

Bland de allmänt prioriterade forskningsområdcna är informatiOnstek- nologin det som överlag sätts främst. Det återkommer i sovjetisk plane- ring, i Japan och i Kina samt i de västliga industriländerna. Biotekniken är högt prioriterad i ett antal länder som exempelvis Danmark, Förbundsrc— publiken Tyskland och Kina.

Det senaste japanska FoU-programmet-betonar nödvändigheten att för- bättra Iivskvaliteten och inriktas mer tydligt mot det humanvetenskapliga området. Detta har annars under ett antal år snarast fått minskade resurser i ett antal länder och i exempelvis Storbritannien sker en fortsatt nedskär- ning av humaniora och samhällsvetenskapcr.

Det finns enligt min mening anledning att fortsatt uppmärksamma vad som sker på den internationella scenen. Det är därför med tillfredsställelse jag noterar hur bevakningen av forsknings- och teknikfronterna har inten- sifierats i vårt land.

2.3. Internationellt samarbete inom grundforskningcn

De internationella kontakternas betydelse för grundforskningens utveck- ling kan inte nog betonas. Omfattningen av det internationella samarbetet inom grundforskningen är ständigt växande. Viktigt är att resurser finns för att de enskilda forskarna skall kunna bygga upp samverkan med kolle- gor i andra länder.

Några exempel på verksamhet som engagerar svenska forskare kan vara av intresse i detta sammanhang.

Sedan länge deltar Sverige i det europeiska centret för kärn- och parti- kelfysik. CERN. Där pågår för närvarande uppbyggnaden av ett nytt projekt, genom vilket man hoppas kunna få svar på frågorna om en super- förenad naturkraft. Radioastronomerna försöker genom samverkan mellan olika radioteleskop avslöja vad som döljs i galaxernas inre och direkt kunna bestämma hur kontinenterna rör sig i förhållande till varandra genom exakta avståndsmätningar. Europeiska geofysiker har i ett stort gemensamt projekt med svensk medverkan studerat berggrundens karak- tär ner till avsevärda djup. Ett annat projekt är att med hjälp av d_iupborr- ningar undersöka djuphavens sediment för att därmed få en inblick i jordens utvecklingshistoria. Det europeiska centret för molekylärbiologisk forskning i Heidelberg ligger vid frontlinjen inom sitt forskningsområde.

'Genom European Science Foundation (ESF) har överenskommelser träffats om gemensamt utnyttjande av unik apparatur vid vissa ledande forskningslaboratorier. Särskilt intresse har knutits till uppbyggnaden av synkrotronljusanläggningar.

Också på de kulturvetenskapliga forskningsområdenavidgas det inter- nationella samarbetet. Genom ESFzs försorg finns ett flertal gemensamma projekt, bland annat inom psykologi och historia.

I samband med den forskningsministerkonferens som anordnades av Europarådet i september [984 lades fram förslag till nätverk för forskar- samarbete. ESF uppmanades att inom två år utarbeta en rapport om de

åtgärder som ESF ansåg borde vidtas i enlighet med konferensens rekom- mendationer. Enligt ESF har beslutet att förstärka nätverken lett till en intensiv verksamhet i Europa. Enligt min mening är det viktigt att ESF ges möjlighet att även fortsättningsvis stödja detta slag av informellt forsk- ningssamarbete.

Sammantaget satsar Sverige stora resurser i form av medlemsavgifter till de internationella forskningsorganisationer där vi är medlemmar. l hög grad bygger detta samarbete på att forskarna själva har tagit initiativen. De medel som nu föreslås bli tillförda fakulteterna som ytterligare förstärkning i form av basresurser börlenligt min mening också nyttjas för att underlätta yngre forskares medverkan i'detta samarbete.

2.4. Samverkan i Norden

Ett utökat nordiskt samarbete kan möjliggöra att vi gemensamt kan ligga väl framme internationellt inom Her tekniska specialiteter. Kontakter och samarbete mellan forskningsinstitutioner och näringsliv i Norden ger möj- ligheter att snabbare omsätta forskningsresultat till tekniskt och kommer- siellt gångbara produkter — liksom till ett utökat samarbete mellan indu- strier i de nordiska länderna.

De nordiska ländernas kulturella gemenskap, likheterna i samhällsor- ganisation och värderingar gör också ett samarbete inom kulturvetenska- perna särskilt fruktbart. . .

Den nordiska samhällsmodellen kombinerar en hög teknologisk nivå med organisatoriska lösningar som främjar demokrati, jämlikhet och god miljö. Att utveckla Norden i enlighet med dessa värderingar kommer inte i konflikt med vår föresats att bevara eller öka konkurrenskraft och materi- ell levnadsstandard.

Nordcn kan aldrig komma att svara för mer än en liten del av de vetenskapliga och tekniska-framstegen i vår omvärld, och därför måste våra gränser vara öppna också när det gäller forskningen. Utökade kon— takter mellan forskare och högteknologiföretag i de nordiska länderna kan öka våra möjligheter att delta i internationella forskningsprojekt och att få största möjliga utbyte av ett sådant samarbete. '

Mot bakgrund av vad jag här redovisat är det naturligt att samarbete inom forskning och högre utbildning har hög prioritet i det nordiska minis- terrådets verksamhet. Särskilt framhålls behovet att öka rörligheten inom forskarutbildningen liksom bland högskolans forskare och lärare i övrigt. Detta är angeläget inte minst för att få det mest effektiva utnyttjandet av de nordiska ländernas begränsade resurser, samtidigt som det ger ökade möjligheter att hävda forskningens kvalitet.

En annan form av samgående som kan ge en kraftig förstärkning av den nordiska forskningens utvecklingsmöjligheter är gemensam medverkan i internationella anläggningar eller i utrustningsintensiva forskningsprojekt genom nordiska konsortier. Detta har prövats bland annat vid de-nordiska ländernas medverkan i det kostnadskrävande havsborrningsprogrammet. ODP (Ocean Drilling Programme).

Biotekniken är Linder utveckling i alla de nordiska länderna. En kartlägg-

ning av samarbetsområden för biotekniken i Norden har utarbetats. På grundval av denna har de nordiska statsministrarna i november 1986 besitt- tat att ett samarbetsprogram för bioteknikområdct skall utarbetas under loppet av innevarande är.

2.5. Initiativ till teknisk-vetenskaplig utveckling på europeisk nivå '

Den kraftfulla utvecklingen av forsknings- och teknikpolitiken i de båda stormakterna Förenta Staterna och Japan har också lett till ett antal euro— peiska initiativ. Oron för att de europeiska länderna skulle förlora sin position industriellt, kulturellt och tekniskt har lett till ett ökat samarbete mellan de europeiska staterna.

EG har haft forskning på sitt program sedan år 1974. Denna verksamhet tick form av ett integrerat ramprogram år 1983. Ramprogrammet har en mycket bred ansats. _

Jag har i olika sammanhang framhållit att Europa-marknaden är av växande intresse för svensk industri. Det är allmänt av stor betydelse för nivån på svensk forskning att Sverige kan delta i ett samarbete som innefattar forskningsinstitutioner och företag inom EG—området. Om svenska forskare inte får tillgång till det informationsutbyte och den inspi- ration som ett samarbete med EG-ländernas vetenskapliga centra kan ge, går vi mot en situation som riskerar göra den svenska forskningen provin- siell. Jag vill också betona att Sverige har del i ansvaret för att medverka i förstärkningen av den europeiska forskningskompetensen. Detta är bak- grunden till det ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Sverige och EG som jag undertecknade i januari 1986 och som sedanhar fått riksdagens godkännande (prop. ]985/86z89, UU 17. rskr 240).

Det är vidare med tillfredsställelse jag konstaterar att Sverige deltar i vissa program som tidigare öppnats för deltagande från 5. k.ti'edjeländer. Ett av dessa är fusioasforskningen, ett program som har utvecklats i tio år. Sverige deltar också i forskningsprogram kring råmaterial, miljövård och hälso- och sjukvård.

Under den fortsatta utvecklingen av EG:s forskningsprogram har ett antal nya högteknologiområden täckts in som exempelvis informationstek— nologi, telekommunikationer, materialforskning och bioteknologi. I dessa program har EG kommit att inta en mer restriktiv attityd till deltagande från länder utanför den gemensamma marknaden.

Förslag kommer senare att läggas fram om en ökad rain för styrelsen för teknisk utveckling att ge stöd till europeiskt forskningssamarbete. Tillsam— mans med insatser även från de företag som kommer att bli aktuella i samarbetsprojekt anserjag att på svensk sida tillräckliga resurser linns för deltagande i delar av de stora högteknologiska programmen. .

[ samarbetet COS'l' (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research). som omfattar alla de västeuropeiska medlemmarna av OECD, medverkar svenska myndigheter och institutioner aktivt i ett stort antal projekt inom tillämpad forskning.

Från fransk sida togs våren I985 ett första initiativ till en ny form av

europeiskt FoU-samarbete som skulle omfatta också länder utanför EG- kretsen och som främst skulle avse industriellt intressanta teknikområden. Sverige var ett av de första länderna utanför EG som vid besök av en fransk delegation ijuni 1985 inbjöds att delta i det nya samarbetet, lanserat under beteckningen EUREKA. Olika samarbetsprojekt växte fram inom EUREKA-ramen i direkta kontakter mellan företag och institutioneri de berörda länderna. Under det andra halvåret 1986 har Sverige varit "ordfö- randeland för EUREKA.

EUREKA skall i första hand ägna sig åt marknadsnära projekt. Det rör sig alltså företrädesvis om tillämpad forskning och utvecklingssamarbete. Ett avgörande kriterium för angelägenheten i ett projekt är att industrin är beredd att gå in med egna medel. Enligt min bedömning får man då den bästa mätaren på industrins intresse. Industriell finansiering bör därför vara huvudprincipcn för de marknadsinriktade EUREKA-projekten.

I vissa fall bör dock statliga medel eller finansiella garantier kunna ställas till förfogande. Enligt min mening bör styrelsen för teknisk utveck- ling (STU) kunna medverka till en finansierng av förstudier i projektens initialskede och den statliga Industrifonden till finansiering av projektens genomförandefas. Chefen för industridepartementet återkommer till for- merna för detta senarc idag i den näringspolitiska propositionen. Vidare bör självfallet statliga medel utgå i den mån samarbete med institutioner inom högskolan eller statliga myndigheter aktualiseras. Jag vill också framhålla att regeringarna inom EUREKA—krctsen har påtagit sig ett an- svar att på olika sätt underlätta kontakterna mellan intresserade företag och institutioner och vidta åtgärder för att stimulera utvecklingen av den europeiska marknaden i anslutning till EUREKA—projckten.

Det är mitt intryck att den från början svala och avvaktande attityd som de svenska företagen intog till EUREKA alltmer har vänts till en positiv sådan. Det är med stor tillfredsställelsc jag konstaterar detta. Det är glädjande att svenska företag och institutioner nu deltar i ett tjugotal projekt. Några av dessa projekt kan visa sig ha central betydelse för utvecklingen av det europeiska samarbetet inom miljöområdet. Andra avser potentiellt intressant industriell utveckling och tillämpning inom informationsteknologi och bioteknik.

Inom ramen för det tekniskt-vetenskapliga samarbetet i Europa vill jag slutligen framhålla det europeiska rymdorganet ESA (European Space Agency). Sveriges medverkan i ESA redovisades i propositionen om rikt- linjer för industripolitiken på rymdområdet (prop. 1985/86: 27, NU 21, rskr 305). En längtidsplan för ESA:s verksamhet fram till l990-talcts slut har fastställts. Målet för denna är att uppnå cut'OpciSkt industriellt och tekniskt oberoende i rymden.

2.6. Forskning av säkerhetspolitiskt intresse

Neutralitetspolitiken ställer särskilda krav på en självständig värdering av för vårt land viktiga förhållanden och utvecklingstendcnser i omvärlden.

I takt med att kapprustningen och fredssträvandena på senare år fått allt större politiskt beydelsc blir den utrikespolitiska forskningen i allmänhet

[6

och den säkerhetspolitiska i synnerhet allt viktigare. En växande opinion kräver resultat av de internationella nedrustningsförhandlingarna. Kvalifi- cerad forskning är en förutsättning för en fortsatt aktiv. och slagkraftig svensk politik på dessa områden. Den uppmärksamhct soi-n idag allmänt ägnas freds- och nedrustningsfrågorna förstärker dessa. forskningsbehov.

Den utrikespolitiska forskningen bör ha en bred inriktning. Sålunda finns ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekono- miska frågor, miljö- och naturresursproblem samt frågor som gäller ekono- miska resurser och ekonomisk utveckling.

Norden och norra Europa har på ett annat sätt äntidigare hamnat i skärningspunkten för stormakternas strategiska. intressen. Behovet av" grundlig analys av stormakternas beteende i vårt närområde och av moti— ven för deras handlande är uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte enbart ur behovet av planering för kris- och konfliktsituationer. Den är också viktig i fredstid. Att slå vakt om öststatsforskningen är angeläget i.

detta sammanhang. .

Omvärldens ökade satsningar på militära resurser, konfliktanledning- arna i olika delar av världen och den ökade strategiska betydelse vårt närområde kommit att tillmätas'skärper kraven på den svenska neutrali- tetspolitiken. De konsekvenser detta bör leda till behandlas senare i år i en proposition om totalförsvarets utveckling. I denna'kommcr att redovisas behovet av forskning och utveckling för försvarssektorn. Jag kan dock redan nu förutskicka att.försvarsforskningens principiella betydelse kvar- står även under kommande försvarsbeslutsperiod liksom att bland annat den informationsteknologiska, biotekniska och materialtekniska forsk- ningen med försvarsanknytning får en ökande betydelse 'i detta. samman- hang.

Sveriges långvariga engagemang i freds- och nedrustningsfrågor har på senare år fått än större omfattning genom bland annat vår roll iStock— holmskonfercnsen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa, mitt deltagande i det s.k. femkontinentinitiativet och genom de alltmer krävande förhandlingarna i Geneve kring-en konven- tion med förbud mot kemiska vapen. Sverige har även understött-och deltagit i en rad studier inom FN:s ram av olika nedrustningsfrågor.

Ett område som kommer att ställa ökade krav på forskningsinsatser och kunskapsuppbyggnad är utvecklingen på. rymdområdet. Sverige behöver ökad kompetens för att kunna delta aktivt i nedrustningskonterensens arbete för att förhindra en kapprustning i yttre rymden. En närliggande fråga gäller möjligheterna attanvända satcllitövervakning för att-bland annat kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser på nedrustningsområdet. Ett projekt av detta slag måste sannolikt knytas till internationella förhandlingar för att kunna förverkligas. Utveckling, upp- Skjutning och drift av en verit'tkationssatellit bedöms vara så resurskrävan- de att projektet endast skulle'kunna genomföras genom samverkan mellan flera länder. Försvarets forskningsanstalt (FOA) har påutrikesdcpartc- mentets uppdrag och i samråd med statens rymddelegation och försvars- staben, gjort en förstudie om förutsättningarna för en veritikationssatellit. Utredningen bör nu fördjupas. Som jag nämnt har ett cngångsanslag för en sådan utredning föreslagits i budgetpropositionen.

2.7. U-landsforskning

Det. finns även en annan dimension på den svenska forskningens interna- tionella aktiviteter. Den gäller Sveriges kontakter med forskning i u—län- derna samt sådan forskning i Sverige som har relevans för u-länder.

Forskningen är allvarligt eftersatt i de flesta u-länder. U-Iändernas rege— ringar är ofta hänvisade till att hjälpligt hantera akuta situationer och tillgriper då kortsiktiga lösningar. Sedan 1976 har särskilda medel inom biståndsanslaget avsatts för forskningsstöd i u-länder. Medlen förvaltas av styrelsen för u-landsforskning (SAREC). Huvuddelen av dessa forsknings. medel är avsedd för program och projekt som syftar till att bygga upp forskningskapacitet i enskilda u-länder. Därutöver avsattes en del. f.n. inte fullt en tiondel, av SAREC:s medel till stöd för u-landsforskning i Sverige.

Den forskning söm bedrivs i Sverige om utvecklingsproblem i u-världen bör enligt min uppfattning stärkas. inte bara solidariteten med u-ländernas folk utan även ett uppenbart svenskt intresse inom många forskningssek- torer talar för utökade kontakter med och kunskap om u—länderna. Det är därför naturligt att svenska universitet och forskningsinstitutioner ger ökad uppmärksamhet åt u-landsfrågor. I denna anda är SAREC f.n. i färd med att omstrukturera stödet till svensk u-landsforskning mot ett. mer långsiktigt. stöd till ett antal utvalda forskningsmiljöer med u—landsinrikt— ning som en utbyggnad av det begränsade stöd till enskilda forskare och projekt som hittills förekommit. Jag anser att denna utveckling bör fortsät- ta. Det kan därför vara befogat att ett mindre antal högre forskartjänster med u-landsinriktning finansieras via SAREC:s anslag i tillägg till det ordinarie stödet till forskningsmiljöer.

2.8. OECD:s utvärdering av svensk forsknings- och teknikpolitik

Regeringen begärde hösten 1985 att få en utvärdering gord av den svenska forsknings- och teknikpolitiken genom OECD. OECD genomför löpande sådana länderanalyser. vilket är av värde. inte bara för det aktuella landet, utan även för den internationella forskningspolitiska diskussionen. Över- synen ägde rum inom ramen för det samarbete som sker inom OECD:s kommitté för vetenskap och teknik, CSTP. Utbildnings- och industridcpar- tementen har i Sverige ett gemensamt ansvar för arbetet i denna kommitté.. Kommittén tjänar främst som ett organ för utbyte av information och erfarenheter avseende forsknings- och teknikpolitiken i medlemsländerna. [ vissa fall förekommer arbete som syftar till harmonisering av politiken inom särskilda områden.

De fyra utvärderarna avlämnade sin cxaminationsrapport i maj 1986 och examinationen skedde den 12juni 1986. Jag vill framhålla att utvärderingen och examinationen har varit till stor nytta i det arbete som föregått de förslag som nu läggs fram för den kommande treårsperioden.

Det. allmänna intryck som rapporten förmedlar är positivt. Den svenska samhällsmodellen framstår som en ovanligt väl fungerande modell. inom

vilken forskningen och den förda forskningspolitiken har varit framgångs- rik. "Sverige har mer att lära ut än att lära” är ett av de centrala omdö- mena.

Samtidigt noterarng att slutsatserna i rapporten delvis kontrasterar mot uppfattningar som inte alltför sällan kommer till uttryck i den svenska debatten. Vetenskapsakademien (KVA) redovisade en analys. av situa— tionen v"id landets högskolor vid ungefär samma tidpunkt som begäran om en utvärdering framställdes till OECD. KVAzs rapport äri många avseen-' den mycket kritisk mot det svenska högskolesystemet. Detta kan förefalla besynnerligt, eftersom källorna. framför allt synpunkter från svenska fors- kare, ju är desamma .

Den slutsats man kan dra av att rapporterna till synes är oförenliga i sina bedömningar är enligt min mening följande. OECD:s överblick och vana vid utvärderingar av olika länders forskningspolitik gör att Sverige i ett internationellt perspektiv framstår som framgångsrikt. OECD-rapporten markerar också tydligt. den samstämmighet som finns hos dem som är verksamma inom forskning och forskningspolitik om vilka problemen är. Jag tror att inte minst det senare är av mycket stort värde. Kring forsk- ningspolitiken råder betydande enighet.

Rapporten från KVA bedömer situationen mer utifrån vad som vore angeläget att rätta till, oaktat att svagheterna i vårt system är mindre än i jämförbara länder. Men samtidigt bekräftas den samstämmighet jag nyss nämnt.

Jag vill här kort redovisa några av de rekommendationer som OECD- examinatorerna lagt tonvikt vid. Examinatorerna noterar att antalet färdig- utbildade forskare är alltför lågt. Man rekommenderar därför förbättringar av studieftnansieringen. exempelvis genom att höja nivån på utbildningsbi- dragen.

En utveckling mot mer flexibla Iöncsystem inom högskolan är en annan av examinatorernas rekommendationer. Jag Vill här påpeka att en sådan flexibilitet faktiskt redan är på väg. men att detta samtidigt mäste avvägas gentemot andra värden i det svenska universitets— och högskolesystemet, bland annat betydelsen av likaberättigande för all slags forskning.

Examinatorerna har också med viss tyngd tagit upp den stora andelen externtinansierad forskning och vikten av att de sektoriella forskningsft- nansiärerna investerar i grundforskning. Jag kommer längre fram att när- mare gå in på betydelsen av att så sker. Det är, skriver examinatorerna vidare, inte en fråga om någon antidemokratisk inställning att stödja de bästa forskarna. Om en sådan uppfattning finns, skriver man. bör den noga analyseras. Mitt bestämda intryck är att även här råder en samstämmighet i debatten nämligen att det är klokt och riktigt att stödja den bästa-forsk- ningen och de bästa forskarna. Men det bör ske jämsides med åtgärder för att engagera forskare till nya forskningsområden och för att bygga upp inom sådana områden en varaktig kompetens. Det är mitt intryck att vårt system för forskningsstöd fungerar väl. ' '

I rapporten varnas för en etablering av forskningsinstitut utanför univer- sitet och högskolor. Denna rekommendation har starkt stöd i vårt land. Vidare har utvärderarna noterat vikten av att högskolan kan spela en roll

för fortbildning och vidareutbildning och rekommenderar förnyade diskus— sioner mellan parterna på arbetsmarknaden om användningen av förnyel- sel'onderna.

3. Den svenska profilen 3.1 En tillbakablick

3.1.1 Forskningsrådet]

Forskningspolitik är" för Sveriges del en sentida företeelse. Dess historia kan i praktiken räknas från l940—talet och framåt. Det moderna samhällets allt större beroende av forsknings- och utvecklingsinsatser av5peglar sig i en mer omfattande volym på forskningen. ett mer sofistikerat sätt att finansiera och bedriva forskning och i ett nytt samhällsvetenskapligt områ- de. forskning om forskning och forskningspolitik. .

Insikten om de stora uppgifter som väntade i efterkrigstidens Sverige, men också erfarenheterna av det andra världskriget, ledde till större an- språk från näringslivets sida på ny teknik och hög produktkvalitet. Svensk fackföreningsrörelse insåg också klart att rationaliseringar och effektivitet i produktionen var nödvändiga om landet skulle omvandlas till ett välfärds— land. .

Statsmakterna uppfattade också förhållandet på samma sätt och ställde resurser till förfogande. Det välfärdssamhälle som skulle byggas —. i en kommande period av fred — fordrade inte bara teknisk och naturveten- skaplig grundforskning; även samhällstbrskningen. 'skulle nu.komma att spela en allt större roll. l940-talet utmärks därför av betydande resurstill- skott till universiteten och upprättandet av ett antal nya organ för stöd till svensk forskning. Under detta decennium inrättades forskningsråden, som snart skulle visa sig spela en mycket viktig roll för svensk forskning. Ett tekniskt forskningsråd etablerades år 1942. Två år senare tillkom efter initiativ från ett antal forskare ett medicinskt forskningsråd och ett forsk— ningsråd förjordbruket. Däremot var det från politikcrhåll, som initiativet till det första renodlade grundforskningsrådet korn, nämligen det naturve- tenskapliga forskningsrådet inrättat år l945. Det kan idag vara intressant att notera, att man från forskarnas sida hyste en viss oro för att forsknings- råden i alltför hög grad skulle komma att styra grundforskningen. Forsk- . ningsråden framstår nu som i högsta grad respekterade organ, vars bety- delse för just grundforskningen svårligen kan överskattas.

Oron för statlig styrning gjorde, också, att det dröjde fram till år 1947 innan ett samhällsvetenskapligt forskningsråd inrättades. Vitterhetsakadc- mien fick i praktiken tjänstgöra som forskningsråd för den humanistiska forskningen. Under kort tidsrymd tillkom således hela den forskningsråds- organisation som, oaktat ett antal förändringar, kommit att bli något av en hörnsten i svensk forskningspolitik. .

År 1945 tillskapades försvarets forskningsanstalt (FOA) som ett för totalförsvaret gemensamt forskningsorgan. Motiven var bland annat det ökade behovet av forskningsstöd för försvarets utveckling, behovet av ett

.20

nära samarbete mellan forskare och avnämare samt problemen med militär sekretess.

Under samma period bildades även ett antal institut, nämligen instituten för kollektiv forskning. Instituten finansierades då som nu via en gemen- sam insats från staten och näringslivet. De var ett uttryck för näringslivets ökade intresse för och behov av forskningsstöd i sin verksamhet. Även den kollektiva forskningen har visat sig livskraftig och nya institut har under decenniernas lopp kommit att startas. Företagsgrupperna bakom den kol- lektiva forskningen övertar nu successivt en högre andel av tinansieringen.

Det råder, enligt min mening, ingen tvekan om att denna period för forskningens del präglades avstark optimism. Kanske kom" denna opti'— ' mism att visa sig mest tydligt i förhoppningama om- att atomkraften skulle kunna bidra till en ren, trygg och billig energiförsörjning. Det var långt senare, som farhågorna för dess negativa effekter skulle komma-i förgrun- ' den, även detta som ett resultat av forskningsrön.

Samtidigt som den nya organisationen för stöd till forskning skapades. fick också universiteten betydande resursförstärkningar. ] mitten på 1950-talet sammankallades ett antal stora forskningskonferenser, varav en har blivit klassisk, den så kallade Rigolettokonfe'rensen där representanter för näringsliv, fackföreningsrörelse, politik och forskning samlades. Kon- ferensen markerade inledningen till en andra fas av expansion och året efter, l955, tillsattes en universitetsutredning. UniversitetSutredningens förslag innebar en viss reformering av forskningsrådsorganisationen, sam— ' tidigt som en utbyggnad av fasta forskningsresurser ansågs angelägen.

Forskningssystemet kan idag sägas bestå av tre samverkande parter. Den första parten är universitet och högskolor, där den grundläggande forskningen och all forskarutbildning bedrivs och där en betydande del av nya l'orskningsinitiativ tas. Den andra parten är industrin, där framför allt utvecklingsarbete med vetenskapliga metoder genomförs och där behovet av universitetens mångvetenskapliga kapacitet ständigt ökat. Den tredje parten är sektorsorganen. Den sektoriellt finansierade"forskningen, i hu- vudsak utförd vid universiteten, 'växte fram under framför allt 1960-talet och i början av l970-talet;

3.1.2. Sektoriell eller områdesorienteratl forskning

Den sektoriella eller områdesorienterade forskningens huvudprincip är, att varje samhällsscktor för sig bör stödja forskning som ett led i en rationell politik. Sektoriellt finansierad forskning återfinns därför som en del av varje departements verksamhetsområde. Så är exempelvis statsmakternas ansvar för en god arbetsmiljö intimt förknippat med möjligheten att genom forskningsresultat visa på arbetsmiljörisker och föreslå lösningar; att få mer kunskap om material, ventilation eller bostadsområdenas utformning för en god boendemiljö, att för en klok politik på livsmedelsförsöijningens område finna lösningar som tillgodoser vårt behov av näringsriktig kost till -' rimligt pris. 'l'illkOmsten av bland annat styrelsen för teknisk utveckling och olika sektorsorgan har successivt inneburit en förstärkning av sektors- eller områdesorienterad forskning.

Den moderna sektorsforskningsprincipcn innebär att vi i forskningspoli- tiken har två parallella "linjer. Det är dels stöd till grundl'orskningen vid universiteten, där huvudlinjen är stöd till de mest lovande forskarna obero- ende av ämne eller inriktning, dels stöd till uppbyggnaden av vetenskaplig kompetens inom ett visst område. Industrins forskning bedrivs på sina egna villkor — marknadens — men är beroende av såväl grundforskning som sektoricll forskning.

När man i dagens debatt tidvis uttalar sin betanksamhet inför den områ- desorienterade forskningen, och kraftigt vill begränsa densamma, har man enligt min mening missförstått samspelet mellan forskningen och samhäl— lets behov av säker kunskap och analytisk skärpa. Jag vill därför något kommentera de senaste årens utveckling inom svensk forskningspolitik.

Den sektoriella — eller områdcsorientcrade —-forskningens genombrott är i sig ett betydande framsteg. Den har drivits fram utifrån starkt upplevda behov hos politiker, intresseorganisationer och forskare. Inte alltid har dessa behov kunnat tillfredsställas i den takt som intressenterna önskat. Kanske har också ibland alltför stora förhoppningar kommit att knytas till ' att stora resursinsatser skulle säkra önskad utveckling, samtidigt som grundläggande kompetens saknats..Såväl samhälle som forskare har ett ansvar härvidlag; samhällets intressenter genom att alltför otåligt och med i förstone ringa insikt i forskningens natur kräva resultat; forskarsamhället genom att inte riktigt kunna hålla stånd mot den rikliga tillgången på såväl förväntningar som anslag för forskning. Det är mitt bestämda intryck att båda parter nu kommit igenom denna period och lärt av erfarenheterna av de senaste decenniernas satsningar.

Genombrottet för den sektoriella forskningsprincipen har skettjämsides med en omfattande demokratisering av högre utbildning och forskning. Jag är medveten om att demokratisering kan tydas på många olika sätt, men det är min övertygelse att den starka uppslutning kring behovet av ökad satsning på forskning och högre utbildning som vi idag upplever,-har sin grund i, att det svenska högskolcsystemet har öppnats för alla medborgare i olika avseenden. Hit hör medverkan i bcslutsorgan inom högskolan för så kallade allmänintressen; hit hör den geografiskt spridda lokaliseringen av högskoleutbildning; hit hör även de reformer av studiefinansiering och utbildning som introducerats under 1970-talet. Kritik över reformernas effekter har kunnat konstateras. Jag vill likväl påstå att det om huvudlin- jerna idag råder en betydande enighet i det svenska samhället.

3.1.3 Behovet av samordning

Jag vill avslutningsvis i denna tillbakablick redovisa några iakttagelser som har betydelse för framtidens forskningspolitiska överväganden. Tid efter annan har önskemål framförts om en ökad grad av samordning av den svenska forskningspolitiken. Dessa önskemål har manifesterats såväl i motioner till riksdagen som i programskrifter från fackliga och andra organisationer. Kraven är berättigade men bör nyanseras.

En samordning av forskningen i den meningen att all forskning bedöms i ett sammanhang och isolerat för sig, har prövats i andra länder bland annat

genom särskilda ministerier för forskning. En sådan samordning kan lätt leda till att forskningen förlorar sitt sammanhang med andra strävanden i samhället. Enligt min mening förstås forskningen bäst genom att ses ut- ifrån behovet av kvalificerad kunskap i sitt samhällsperspektiv. Den orga- nisation som valts inom regeringskansliet innebär att den nödvändiga samordningen inte står i motsats till utan skall samverka med sektors- intressena.

Enligt min mening finns det skäl för en samordning av det slaget. att balansen mellan olika delar i forskningssystemet ständigt är föremål för analys och eventuella åtgärder. Det gäller balansen mellan grundforskning och sektorsforskning i sin helhet men också avvägningen mellan olika sektorer. Jag kommer i det följande att redovisa en sådan analys och de åtgärder som kommer att föreslås. Det slaget av överblick och samordning är nödvändig.

Jag vill även betona ett annat slag av samordning, där statsmakterna endast i viss utsträckning, men dock med betydande inflytande, kan med- verka. Den sektoriella eller områdesoricnterade forskningen har många gånger lett till insatser av tvärvetenskaplig eller mångvetenskaplig karak- tär. Detta behov av samverkan mellan olika discipliner har på intet sätt minskat. Det fascinerande forskningsområdet mikronik, som styrelsen för teknisk utveckling fört fram på initiativ av forskare, är det senaste i raden av mångvetenskapliga projekt som eggar fantasin. Samtidigt ökar vikten av ett tvärsektoriellt synsätt. Den sektorsftnansierade forskningen får inte hämmas av revirtänkande. Den gemensamma utredning om forskning för en bättre miljö, som genomförts av ett antal sektorsorgan, är ett glädjande. uttryck för en medvetenhet hos sektorsmyndigheterna om behovet av att inte läsas av de sektoriella ramarna och anslagen, utan att betona vikten av en omrädesorienterad forskning, där grundforskningen har en självklar roll som kvalitetsgivare och frontförskjutare.

Jag vill avslutningsvis kommentera forskningsberedningens roll för rege- ringens arbete. Forskningsberedningen har under de senaste åren befäst sin ställning som ett betydelsefullt instrument i dialogen mellan forskar- samhället och regeringen. Beredningens roll är rådgivande. Efter en omor— ganisation 1983 svarar ett arbetsutskott under min ledning för den löpande verksamheten. ] arbetsutskottet ingår förutom de vetenskapliga ledamö- terna även utbildningsministern och industriministern.

Forskningsbcredningens arbetsutskott är ett värdefullt forum för kon- takt med den aktuella utvecklingen inom svensk forskning. Diskussionerna ger möjlighet att på ett tidigt stadium bli varse brister och svårigheter i planering och organisation och förutsättningslöst pröva lämpligheten av olika lösningar. Forskarutbildning, forskarkarriär och relationerna mellan högskolan, sektorsorganen och industrin tillhör de områden som har disku- terats.

Arbetsutskottet har även till uppgift att förbereda större möten i forsk— ningsberedningens regi med företrädare för olika intressen inom forskning och samhälle.

I vissa fall har arbetsutskottet utvidgat sina egna diskussioner genom särskilda hearings i aktuella frågor. Så har skett exempelvis när det gäller frågan om forskningsinsatser i Arktis och Antarktis.

Vid andra större möten har diskussionerna under de senaste åren gällt bl.a. ekologi och geovetenskaper, informationsteknologin och dess sam- hällskonsekvenser, statskunskap, humaniora, nationalekonomi, energi- forskning och bioteknologi. Beredningen har vidare behandlat den militär- teknologiska utvecklingen. Vid ett annat tillfälle har religionen som sam-. hällsfaktor i olika delar av världen belysts. Svensk FoU i ett internationellt perspektiv och frågan om rollfördelningen i det sammanhanget mellan stat och näringsliv har diskuterats. Slutligen har beredningen i ett gemensamt möte med AIDS-delegationen fått en redovisning av det aktuella forsk- ningsläget och behandlingssituationen vad gäller AIDS.

Genom det flexibla arbetssättet har det varit möjligt att nå nya grupper av framför allt forskare men även företrädare för näringsliv och sektorsor- gan. , .

Jag har iakttagit i samband med intervjuer och samtal med forskare och politiker från andra länder att just forskningsberedningen och dess sätt att fungera väckt stort intresse. . _

Jag vill efter denna korta resumé av svensk forskningspolitik redovisa mina bedömningar av vilka förändringar som behöver ske i det svenska forskningssystemct. Enligt min mening utmärks svensk forskningspolitik av en påtaglig kontinuitet och få motsättningar. Detta är av stort värde för forskningen och för vårt. land. Den modell för stödet till forskningen som successivt funnit sin form är, enligt min mening, i allt väsentligt en harmo— nisk och effektiv modell. Men under senare år kan vissa obalanser iakttas som under den kommande treårsperioden bör bli föremål för åtgärder och ytterligare studier. Jag kommer i det följande att redovisa ett antal konkre- ta åtgärder, men vill samtidigt betona att vår strävan bör vara att inleda en process i önskad riktning. Utvecklingen kommer att följas uppmärksamt.

. 3.2 Forskningens organisation och omfattning

Den grundläggande enheten inom all forskning är institutionen. Att värna om institutionen som en livaktig och internationellt delaktig miljö tillhör det väsentligaste i all forskningsplanerande verksamhet.

lnstitutionema (och instituten utanför högskolan) samverkar idag med ett stort antal intressenter; företag, sektorsmyndigheter, organisationer och enskilda. Detta sker genom en mycket varierad uppsättning kontrakt,. anslag och avknoppningsförctag.

Jag kan också konstatera att det vid universitet och högskolor under de senaste åren har tillkommit t.ex. forskningsbyar och olika slag av teknik- centra. Universitetsstäderna präglas av ett rikt kulturliv, av en expande— rande arbetsmarknad, av rika möjligheter till utbildning och vidareutbild- ning, men även av bostadsbrist. Gamla och traditionsrika universitets- städer som Lund och Uppsala drar till sig högteknologisk industri. Men även nyetablerade områden för högteknologisk verksamhet expanderar snabbt. Jag vill fästa uppmärksamheten på att detta inte är problemfritt, vilket jag senare återkommer till.

Institutioner och universitet ingår i.ett internationellt nätverk. Men det finns också ett nätverk inom landet. I mindre skala återfinns universitets—

miljöerna också vid de mindre högskolorna. Också här uppstår som ringar runt högskolan nyetableringar av olika slag. Även de mindre högskolorna är därför en del av de mångkulturella kontaktnäten och utgör väsentliga länkar i ett system, som gör att kunskapen vidgas. Jag har erfarit att många av de mindre högskolorna idag funnit former för sin verksamhet, som gör att de i sin region uppfattas som regionens motsvarighet till universiteten.

Jag har helt kort velat ge en redovisning av vad universitet och högsko- lor faktiskt betyder för medborgarna och för samhällsekonomin idag. Sve— rige intar en framskjuten position i den internationella forskningsstatisti- ken. FoU-insatserna svarar idag för 2,7% av bruttonationalprodukten, vilket är en mycket hög siffra. Det 'är en högre" andel än exempelvis i Frankrike och Storbritannien samt i ungefärlig nivå med Förbundsrepubli— ken Tyskland. Det är den högsta andelen inom kategorin medelstora eko- nomier inom OECD.

Enligt SCB:s preliminära beräkningar avsattes år 1985 ca 25 miljarder kr. för forskning och utveckling.

Industrin svarar för merparten av utgifterna för forskning och utveck- ling. Verksamheten avser huvudsakligen':utvecklingsinriktade insatser, koncentrerade till vissa branscher och högteknologiska företag. Företag med mer än 1000 anställda svarar för ca 75% av all företagsfmansierad forskning. De tio företag som hade de högsta FoU-utgifterna bedriver en FoU-verksamhet som är närmare hälften av den totala FoU-verksamheten inom företagssektorn, medan ett stort antal småföretag har liten utveck- lingskapacilet. " ' '

Det finns skäl att förmoda att de senaste årens uppgång av FoU—utgif- terna till övervägande del omfattar utvecklingsinsalser. Den statliga finan- sieringen av forskningen har i stor sett hållit jämna steg med bruttonatio- nalproduktens ökning under senaste decennium.

Likväl vill jag hävda att statsmakterna i ett mycket trängt statstinansiellt läge har kunnat prioritera forskningen. Som andel av statsbudgeten har forskningsanslagen ökat under de senaste åren. Forskningen är ett av de få områden som fått ökade anslag. Jag vill betona att så bör ske även under den kommande treårsperioden. Ompn'oriteringar har gjort det möjligt att öka insatserna i statsbudgeten för forskningen.

Hänvisningar till S3

3.3. Inriktningen av forskningen '

Följande tabell visar hur FoU-anslagen över statsbudgeten är fördelade på ändamål budgetåret l986/87. ' '

Tabell 1. FoU-anslagens fördelning på ändamål 1986/87 Ändamål Milj. kr Procent l986/87 1986/87

Allmän vetenskaplig utveckling 4894 43,1 Försvar 2944 25,9 Energi- och vattenförsöljning 699 6,2 Industriell verksamhet . - 651 5.7 Rymdverksamhet . 324 2.9 Transport och tclekommunikationer 427 3.8 Arbetsmiljö, pcrsonalskydd 290 2,5 Off. förvaltning, samhällsservice 225 2.0 Jordbruk. skogsbruk,jakt, fiske 290 2,5 Boendemiljö, samhällsplanering 157 1,4 Fysisk miljö, naturvård . - 184 1.6 l—lälso- och sjukvård 79 0,7 Socialvård, social miljö, trygghet 46 0.4 Undervisning . 64 0.6 Utforskning av jordens atmosfär 34 0.3 Kultur, massmedia, fritid _ 42 o_4 Samtliga ändamål [ I 350 100

Av totala FoU-anslag på 11350 milj. kr. anslogs 4894 milj. kr. (43,1%) för allmän vetenskaplig utveckling. Huvuddelen härav avsåg fakultets- och rådsmedel.

Av intresse är också att ge en bild av forskningsanslagens fördelning på olika fakultetsområdcn.

Tabell 2. Fördelning av forskningsanslag på vetenskapspmråden

Vetenskapsområden milj. kr. bå 1986/87

Naturvetenskap 1019 Teknisk vetenskap 808 Medicinsk vetenskap 1703 Lantbruks- och veterinärvetenskap 399 Samhällsvetenskap 395 Humanistisk vetenskap 280 Övrigt — ej fördelat 290

Medicinsk forskning har traditionellt den starkaste ställningen i SVerige. De statliga anslagen till teknisk forskning är mindre än hälften så stora som till medicinsk, medan anslagen till naturvetenskap och matematik är något högre än den tekniska. Kulturvetenskaperna (humaniora och samhällsve- tenskap) har tillsammans i anslag ungefär motsvarande nivå som den tekniska forskningen. Lantbniksvetenskaplig forskning, slutligen, är i om- fattning hälften av den tekniska.

Jag är medveten om att dessa mått är grova, men de ger likväl en relativt klar bild av forskningens inriktning. Anslagens storlek måste ses mot bakgrunden av att forskningen inom olika fakulteter och ämnen kräver mer eller mindre av bland annat utrustning och teknisk personal. Anslagen till medicinsk forskning inrymmer t.ex. bidrag till kommunala undervis- ningssjukhus.

Svensk forskning hävdar sig väl i ett internationellt perspektiv. Framför allt gäller det naturvetenskaplig och medicinsk forskning, där internatio-

nella utvärderingar av olika ämnesområden gett glädjande besked. Även teknisk forskning och teknisk kompetens överhuvudtaget har visat sig ligga på en hög internationell nivå.

Den nära samverkan mellan läkemedelsindustrin och en stark forskning inom medicin och farmakalogi uppmärksammades av OECD:s examina- torer. När nu biotekniken utvecklas hastigt och fordrar hög kompetens inom medicinska Specialiteter, har Sverige enfördel i sin starka medicins— ka tradition. ()mråden som omvårdnad, hälsopolitik, epidemiologi och samhällsmedicin har dock en relativt sett svagare ställning. Det är angelä- get att medicinska och samhällsvetenskapliga.fakulteter fortsätter att upp— märksamma detta förhållande och medverkar till att kompetens byggs upp successivt.

Sjukvårdshuvudmännen har sett det som angeläget att på olika sätt stödja FoU-verksamheten. Många landsting driver utvecklingsenheter, framför allt inriktade på primärvård och samhällsmedicin. För omvård- nadsarbetet och dess metodutveckling finns också ett starkt engagemang ochen beredskap för ytterligare insatser. Jag ser det som nödvändigt att forskning och utveckling på detta sätt kan räkna med fortsatt stöd från huvudmännen

Grundforskningen bedrivs till 90% vid högskolan. Kanske framhålls alltför sällan vilket stort värde detta har. Forskningen bedrivs i regel vid samma institutioner som också ger grundläggande högskoleutbildning; där- med får nya generationer tillgång till vad som sker i olika ämnen, inte bara i Sverige utan även internationellt. Forskningen linns samlad i universitets- och högskoleorganisationen och de olika ämnena befinner sig lokalmässigt i närheten av varandra, vilket möjliggör mängvetenskapliga kontakter och tvärvetenskapligt samarbete.

Endast i undantagsfall har särskilda forskningsinstitut byggts upp vid - sidan av högskoleorganisationen. Det ar framför allt försvarets forsknings- anstalt, vilket har ett naturligt motiv,-samt ytterligare exempelvis statens institut för byggnadsforskning, arbetslivscentrum och Studsvik energitek- nik AB. När OECD:s examinatorer varnar för attupprätta nya forsknings- institut, vill jag gärna instämma. Det råder också inom landet glädjande enighet om högskolans centrala roll.

Jag vill samtidigt påminna om en annan av OECD-examinatorernas rekommendationer, nämligen att det i fortsättningen krävs fler tvärveten- skapliga organisationsbildningar vid universitet och högskolor i en del fall institut inom universitetens ram. Uppsala Biomedicinska centrum fram— hölls av examinatörerna som föredömligt.

De institut som bildats utan att ingå i högskoleorganisationen har, villjag erinra om, bildats just därför att forskning över ämnesgränserna inte kom- mit till stånd. Många av de mest intressanta och fantasieggande nya forsk— ningsområdena är idag tvärvetenskapliga till Sin karaktär som exempelvis biotekniken. Förmåganatt inom högskolan skapa tvärvetenskapliga mil-

Näringslivets kraftigt ökade intresse för högskolan och stora ekonomis- ka resurser innebär att det finns en risk för obalans mellan externa medel å ena sidan och de basresurscr som högskolan direkt tillförs via statsbudge— ten.

Mina förslag till förstärkningar syftar framför allt till att säkra högsko- lans position som den dominerande bäraren av ny kunskap genom forsk- ning. Jag återkommer senare till frågan om balansen i det svenska forsk- ningssystemet och kommer därvid också att uppmana de sektoriella forsk- ningsstödjande råden och myndigheterna att i- sitt stöd till forskningen främja högskolans långsiktiga överlevnad dch förnyelse.

Jag vill avslutningsvis konstatera att forskningsstatistiken är bristfällig. Statistiken måste tolkas med stor försiktighet. Det här också visat sig svårt att överhuvudtaget få fram uppgifter, inte minst från högskolorna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att föreslå vissa förbättringar vad gäller statistiken över forskning inom" högskolan.

3.4. Grundforskningens"betydelse

Att stärka förtroendet för forskarna som yrkesgrupp — liksom förtroendet för andra yrkesgrupper — är ett viktigt element i regeringens politik."

Inom alla yrkesområden krävs entusiasm och arbetsglädje inför de möj- ligheter sOm ligger i framtiden. Vidgade möjligheter till nya initiativ bör därför skapas inom universitet och högskolor. Här finns ett ansvar för riksdag och regering att undvika att utforma nya' regelsystem som är hämmande, liksom att avskaffa sådana regelsystem'som känns påtvingade.

Jag vill samtidigt framhålla att normer och föreskrifter inte är ett självän-- damål. Syftet är att trygga rättssäkerhet och kvalitet. Jag vill också påmin- na om att en del av den byråkrati, som'under senare år blivit föremål för uppmärksamhet," kan förenklas av högskolorna själva. Men jag vill'inte oreserverat instämma i de påståenden som gjorts, att antalet administratö— rer och byråkrater på ett orimligt sätt växt vid högskolan. Vad statistiken inte observerat är-det ökade behovet av dels olika servicefunktioner (bib- liotek m.m.), dels teknisk personal för forskningens bedrivande. En effek- tiv service är också till nytta för forskning och utbildning.

I strävan efter bättre fungerande enheter måste alltid kravet på demokra- ti och medinflytande från alla berörda parter ligga fast. Det är i en genuin samverkan mellan jämställda individer som de arbetslag skapas där arbets- . glädje och skaparförmåga finns i rikligt mått.

Den forskning som innebär ett oberoende sökande efter svar—på grund- läggande frågor kräver originalitet och skaparkraft. Min bestämda uppfatt- ning är att det i vårt land även i fortsättningen måste bedrivas en omfat- tande och livskraftig grundforskning. Vi måstc ständigt höja den 'veten- skapliga kompetensen och skolningen för att ha en bas för egna vetenskap- - liga genombrott och för att kunna följa vad som sker vid den vetenskapliga frontlinjen internationellt. Vi behöver också erbjuda en vetenskaplig skol- ning för ett. antal befattningshavare på nyckelområden i samhället.

Grundforskningen har vuxit fram ur de filosofiska fakulteternas tradition och berör alla företeelser i samhället. Denna forskning måste stå fri från såväl politisk styrning som krav från marknaden, men måste självfallet respektera samhällets normsystem_-

En forskning som endast-styrs av den vetenskapliga fantasiförmägan och bedöms utifrån vetenskapliga kvaliteter har beröringspunkter med konst-

närlig verksamhet. Den spelar också en betydelsefull roll för en mer målinriktad forskning, som syftar till att lösa specifika problem. En fram— stående grundforskning är inträdesbiljetten till det internationella forskar- samhället och en förutsättning för att snabbt bli delaktig av den kunskap som växer fram runt om i världen. Basen för denna forskning finns vid universiteten. Inte minst den mångsidiga specialiseringcn är av stort värde för en fruktbärande dialog över ämnes- och fakultetsgränserna.

Men grundforskningen kan även betraktas ur ett utbildningsperspektiv. Även om resultaten inte alltid finner vägen in i de internationella vcten-_ skapliga tidskrifterna är denna forskning av betydelse för att allmänt höja den vetenskapliga standarden. Att säkerställa och skapa förutsättningar för att det upprättas livaktiga och stabila forskningsmiljöer. med faktiska möjligheter att belinna sig vid frontlinjen, är något av en huvuduppgift för forskningspolitiken. Men. det är, vill jag samtidigt erinra om, en uppgift som fordrar ett. samspel mellan statsmakterna och forskarsamhället; ett samspel som bygger på ett ömsesidigt förtroende.

4. Balansfrågor 4.1 Statens och företagens ansvar

Regeringens ekonomiska politik har varit framgångsrik. Budgetunderskot- tet har pressats tillbaka, bytesbalansen har förbättrats, inflationstakten dämpats avsevärt och sysselsättningen kunnat ökas.

Genom dcvalveringcn hösten 1982 bereddes de svenska företagen m_öj- lighet att återta marknadsandelar och höja sina vinster. Den vinstökning -. som skett har också varit anmärkningsvärd. Samtidigt har en mycket återhållsam budgetpolitik haft till effekt att utrymmet för nya statliga åtaganden lämnat ett utomordentligt litet utrymme. De förslag till förstärk— ningar av forskningsanslagen som nu läggs fram har, som jag tidigare påpekat, till fullo finansierats genom omprion'tering'ar. .

Framgången för regeringens ekonomiska politik kan enligt min mening bland annat avläsas i de mycket markanta ökningarna i företagens FoU—in- vesteringar. Under perioden l981-l985 har FoU—investeringarna fördubb- lats i löpande priser. Det är en generellt sett anmärkningsvärd och interna- tionellt enastående ökning. Jag anser att det är utomordentligt glädjande att svenska företag på detta sätt tagit tillvara möjligheterna att stärka sin framtidspotential.

Men det innebär samtidigt att en allt större del av den samlade svenska F oU-verksamheten är företagsfmansierad och företagsstyrd. Därmed finns en risk för att långsiktigheten i forskningen och den grundläggande forsk- ningen trängs tillbaka.

Rollfördclningen mellan stat och näringsliv vad gäller forskningen har sedan många år varit klar. Det är statens ansvar att svara för anslag till den grundläggande forskningen och forskarutbildningen,.medan det är företa- gens ansvar att bedriva egen FoU-verksamhetsom ligger nära marknaden. Om denna rollfördelning råder enighet.

Någon given balans uttryckt i andelar av de samlade forskningsinsat- serna kan knappast anges. Det statsmakterna och företagsamheten har att ta hänsyn till är hur befintliga resurser bäst skall utnyttjas så att såväl den grundläggande forskningen och forskarutbildningen som företagens målin- riktade FoU—verksamhet bäst kan främjas.

Vid överläggningar med företrädare för näringslivet har jag noterat att man från näringslivets sida cnstämmigt betonat vikten av att grundforsk- ningen och forskarutbildningen får ökade resurser. Det är min övertygelse att denna uppfattning grundar sig på en allt. djupare insikt om högskolans roll som en viktig näringspolitisk nationell resurs, som måste värnas och utvecklas för att svensk industri skall kunna förbli tekniskt Och ekono- miskt konkurrenskraftig på världsmarknaden.

Kraven på högskolan och på företagens tekniska nivå höjs kontinuerligt. Forskningen inom företagssektom är starkt inriktad på utvecklingsarbete. Det betyder att de svenska företagen i hög grad är beroende av tillgång till högskolans kompetens. Jag vill framhålla betydelsen av att högskolan har en specialistkompetens inom många ämnesområden och att det även för företagens problemlösningar blir allt viktigare att kunna kombinera olika vetenskapsgrenar.

I ett antal intressanta skrifter har styrelsen för teknisk utveckling identi- fierat några områden med utpräglat tvärvetenskaplig karaktär: mikronik, expertbaserade system, samt humaniora och samhällsvetenskap som re- surs för teknisk utveckling. Det är mitt bestämda intryck att förmågan att skapa tvärvetenskapliga kombinationer vid universiteten" kommer att ha stor betydelse för vår industriella framtid. Jag vill samtidigt'betona att den strävan som funnits under senare år och som uttryckts som ”back to basics" på intet sätt ståri motsats till behovet av tvärvetenskap. Betydel- sen av djupa och grundläggande ämnesstudier som en nödvändig fömtsätt- ning för tvärvetenskapliga ämnesöverskridanden kan inte nog betonas.

Svensk industri är i högsta grad konkurrensutsatt, såväl på hemmamark- naden som i sin internationella verksamhet. Detta gäller även vitala delar av högskolan, framför allt inom teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk fakultet. Denna konkurrens är stimulerande och nödvändig, men innebär också risker för högskolan. De framstående forskarna, de unga och 10- vande forskarsmderandcna samt de Studerande inom vissa ämnesområden har attraktiva yrkes' och förtjänstmöjligheter utanför högskolan. I en situa- tion där bristen på kompetens blir påtaglig i förhållande till behovet av högspecialiserad kunskap, kan högskolan riskera att alltför snabbt förlora sina bästa krafter till näringslivet eller till utlandet. Denna situation förelig- ger inte bara i Sverige utan är en internationell företeelse.

Jag är medveten om att man på sina håll hyser en stark oro för framtiden och för möjligheterna att bedriva högskoleverksamheten. Den forskarflykt från högskolan som tidvis tas upp till diskussion, och som i de enskilda fallen kan vara mycket allvarliga för en institution eller för en forskar- grupp, har dock också det goda med sig att kompetensen kan nyttiggöras i näringsliv eller administration. Jag vill också erinra om att det är av stort värde att svenska forskare har internationella kontakter och kan-beredas tillfälle att arbeta utomlands vid högklassiga forskttingsinstitutioncr.

Svensk forskning drar också nytta av att det här finns-många utländska forskare som tillfälligt eller permanent valt att komma hit för att bedriva sina forskning.

Jag vill dock rikta uppmärksamheten på att det ligger i den svenska företagsamhetens intresse att högskolan inte alltför snabbt berövas sin främsta resurs, de kunskapsbärande forskarna och lärarna.

Risk föreligger att företagen enskilt eller kollektivt får ett sådant infly- tande vid vissa institutioner att forskningen inte längre kan bedrivas öppet eller att forskningen leds in i allför snäva fåror. Detta-kan leda till kortsik— lighet och utarmning av kunskapsinnehållet i'forskningen. Marknadsstyr— ningen av forskningen får således inte tillåtas att dominera verksamheten vid t.ex. de tekniska högskolornas institutioner.

Såväl vid högskolan som-inom näringslivet finns också en stark medve— tenhet om högskolans grundläggande uppgift. Den fria forskningens tradi- tion inom högskolan är enligt min mening stark. Jag vill också erinra om att högskolan är en angelägenhet för hela samhället och att bland annat hög- skolestyrelscrna bör ha ansvar och auktoritet att ingripa om förhållandena så kräver. I ett längre perspektiv kan forskningens integritet vara avgöran- de för svensk industri i en allt hårdare internationell konkurrens.

Behovet av samverkan mellan högskola och näringsliv har under senare år betonats starkt. Jag finner ingen anledning att hävda någon annan uppfattning, men vill samtidigt betona vikten av att den rollfördelning. varom enighet råder också i praktiken kan upprätthållas.

I regeringens förslag till treårsprogram för forskningen våren 1984 re- dOVisade jag att regeringen hade för avsikt att överlägga med näringslivet om insatser till förmån för den grundläggande forskningen, bland annat för att förnya utrustningen vid högskolan.

Det är med stor tillfredsställelse jag nu konstaterar att affärsbankerna erbjudit sig att avsätta 200 milj/år under treårsperioden för att bidra till den nödvändiga förnyelsen av utrustningen vid högskolan. Tillsammans med den resursförstärkning som blivit möjlig genom omprioriteringar i stats- budgeten bör enligt min mening högskolan kunna fylla sin uppgift att vara hela samhällets resurs för forskning, forskarutbildning och grundutbildning och att hävda sin integritet och sitt självbestämmande i verksamheten. De förslag som chefen för utbildningsdepartementct senare kommer att redo- visa bör verksamt kunna bidra till att forskning och forskarutbildning vid högskolan kommer att bli en attraktiv livsuppgift för tillräckligt många forskare och lärare.

4.2. Balans mellan basre'surser och extern finansiering

Historiskt sett har forskningen spelat en viktig roll för utvecklingen av vårt samhälle. Därom är de flesta ense. Traditionellt har grundforskningen, med uppföljning av tillämpningsinriktad forskning vid högskola och företag svarat för utvecklingen.

Grundforskningen finansieras huvudsakligen genom basanslag till fakul— teterna och anslag via forskningsråden. Sektorsforskningen, som huvud- sakligen är tillämpningsinriktad och områdesorienterad, finansieras via

anslag från myndigheter-, forskningsfonder och näringsliv. Jag kommer i det följande att använda begreppen grundforskning och sektorsforskning. väl medveten om att invändningar kan göras. Ur den enskilda institutio- nens synpunkt kan man också tala om att forskningen bedrivs på eget programansvar respektive uppdrag.

Successivt har samhällets behov av — och ansvar för — kunskaps- och kompetenshöjningen ökat. Forskningen har betraktats som en strategisk faktor för välfärdssamhällets fortsatta utveckling. Ett uttryck för detta är inrättandet av forsknings'stödjande råd och fonder samt i några undantags- fall även särskilda forskningsinstitut för vissa uppgifter. ldag utgör resulta- ten från den sektoriellt finansierade forskningen en stor och omistlig del av samhällets ökande kunskapsmassa.

Även i den sektoriella forskningsverksamheten måste de vetenskapliga kvalitetskraven ställas högt, lika" högt som i forskning stödd utifrån andra motiv och med annan finansiering. Kontakten med grundforskningen mås- te upprätthållas genom institutionella arrangemang och/eller genom att forskare kan ägna sig åt olika slag av forskning i olika skeden av sin forskarkarriär.

Ökade krav på forskning växer nu fram. Jag tänker exempelvis på nya möjligheter inom medicin och biOteknik och inte minst när det gäller naturresursernas utnyttjande och miljöns förbättring. Detta innebär också- större anspråk på finansiering och samordning. Sektorsorgan och olika intressegrupper spelar här en betydelsefull roll som initiativtagare. Denna ansvarighet bör vara lika tydlig som det ansvar forskarsamhället har för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten.

Sektoriell forskning har tid efter annan utsatts för kritik för bristande vetenskaplighet. Kritiken har inte alltid varit obefogad. Kritiserade projekt har ofta utförts vid universiteten och de tekniska högskolorna där det är ett krav att det vetenskapliga normsystemet efterlevs. Sektorsmyndigheter å andra sidan har ofta uppgifter som är bredare än att vara enbart forsknings- finansierande och därför är det inte alltid forskning i strikt mening som har ansetts behövligt i kunskapsuppbyggnaden. '

Det är viktigt att även kunna se medelstilldelningen för sektoriell forsk- ning som en långsiktig investering. Det är samhällets framtida behov, så långt de nu kan bedömas, av kunskap och färdigheter som skall tillgo- doses. Idag krävs nya stora satsningar inom informationsteknologin och biotekniken. Sådana satsningar måste ske i en komplicerad struktur, där internationellt erkända ämnen, tvärvetenskapliga projekt, sektoriella or- gan och tvärsektoriella projekt måSte samverka. ofta med många universi- tet och institutioner som medverkande. [ sådana komplicerade strukturer är inte enbart storleken på investeringen avgörande utan även kvaliteten och systematiken.

Som ett exempel på områden där en samverkan mellan olika forsknings- finansiärer är angelägen vill jag framhålla handikappforskningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare idag att föreslå en resursök- ning till FRN för detta ändamål. Nuvarande finansiärer av handikappforsk- ningen bör sammantaget solidariskt kunna bidra med minst motsvarande insatser.

Somett ytterligare exempel på ett område där detär angeläget med nya former för samverkan mellan stat och andra intressenter vill jag nämna forskning om offentlig förvaltning. Ett förändringsarbete pågår nu för att utveckla och förbättra den offentliga förvaltningen. Samhällsorganens ser- vice, effektivitet och regelsystem ses över. Nya former prövas för att öka de enskilda människomas inflytande och aktiva medverkan. Som stöd för detta arbete behövs ökad kunskap om utvecklingen i såväl stat som lands- ting och kommuner. Chefen för eivildepartementet kommer senare att retlovisa att staten och kommunförbunden i samverkan tillskjuter medel för forskning om offentlig förvaltning. Delegationen för forskning om den offentliga sektorn ges därmed möjlighet att stödja förvaltningsforskning inom eftersatta områden. .

En utgångspunkt för den framtida forskningspolitiken bör vara att de grundläggande verksamheterna måste betonas. .

Som ett led i denna strävan kommer chefen för utbildningsdepartemen- tet senare att föreslå en förstärkning av basresurseroeh medel för dokto- randtjänster, höjda utbildningsbidrag, fler forskarassistenttjänster och ökade resurser för de vetenskapliga biblioteken. Det innebär att högskolan kommer att få en helt avgörande del av förstärkningen av forskningens resurser. . . .

Det andra sätt på vilket högskolan kan stärkas är genom att sektorsor— gancn tar ett större ansvar för baskostnaderna. I den forskningsproposition som riksdagen fattade beslut om våren 1984 betonades vikten av att de sektorsfinansicrande organen påtog sig ett större ansvar för långsiktighet i anslagsgivningen. Mitt intryck är att en sådan utveckling kan skönjas. Scktorsorganen har i större utsträckning kommit att förlänga sina projekt i tiden, arbetar mer med ramprogram och inrättar forskartjänster och dok- torandtjänster. . .

Det är angeläget att denna process fortskrider och att sektorsorganen också finner former för ett strukturellt inriktat stöd som komplement till ett stöd av mer tillfällig karaktär.

Det har från företrädare för högskolan framförts önskemål om att den . sektoriellt finansierade forskningen borde avsätta en avsevärt större del av forskningsanslagen som stöd till'högskolans basresurser. Jag anser att sektorsorganen och högskolans institutioneri en förtroendefull dialog kan åstadkomma ett bättre resultat än genom en påtvingad omfördelning av forskningsmedel.

Sektorsorganen bör rekommenderas att övergå till en finansiering av - tjänster i samband med att man etablerar sina forskningsprogram. De tjänster som bör inrättas kan vara fasta tjänster. .

Sektorsmyndigheterna bör också sträva efter att finansiera forskningen genom att inrätta tidsbegränsade tjänster som forskarassistent och dokto- rand. På så sätt kan de sektoriella medlen verkningsfullt medverka till en ökad rekrytering och en bättre studiefinansiering för den yngre generatio- nen forskare.

Jag vill också framhålla vikten av att sektorsmyndigheterna i högre utsträckning påtar sig ansvaret för att- inrätta ramprogram med flerårig- . löptid. För att ytterligare stödja en förstärkning av universitetens basre-

surser föreslår jag att sektorsmyndighetcrna överväger att avsätta en fri forskningsresurs i samband med projektanslag som huvudsakligen går till den initierande institutionen.

Den sektorsfinansierade forskningen behöver också integreras i utbild- ningen vid högskolorna. Innehavare av sektorsfinansierade tjänster bör därför medverka i undervisningen.

För försvarsforskningen gäller något annorlunda förhållanden. Forsk- ning på universitetsnivå finns inte inom vissa för försvaret väsentliga områden. Av denna anledning har försvarsforskningen givits en fastare organisatorisk struktur samtidigt som forskningens inriktning och kvalitet regelbundet prövas i samband med de återkommande försvarsbesluten.

Det är min fasta övertygelse att den sektorsfinansierade forskningen själv kommer att ha allt att vinna på de åtgärder som jag föreslår. Sektors- finansierad forskning är, som jag tidigare påpekat, omistlig för kompetens- höjningen inom forskningen. Den förtjänar att ytterligare stärkas och det sker bäst genom att den inte bara utförs inom högskolan utan också bättre integreras i densamma. '

Det långsiktiga mål som bör eftersträvas är att sektoriellt Hnansierad forskning antingen gör egna investeringar av permanent natur vid högsko- lan eller strävar efter full kostnadstäckning i samband med tidsbegränsade projekt.

4.3. Samspelet mellan universiteten och de mindre högskolorna

Den explosion av utbildnings- och forskningsverksamhet som skedde un- der 1950- och 60-talen har efterträtts av en lugnare expansionstakt föran- ledd av en förändrad samhällsekonomisk situation.

1977 års högskolereform innebär bland annat att statlig högskoleutbild- ning nu finns etablerad i nästan varje län. Denna geografiska spridning av högskolan är av stort värde.

Universitetsorterna upplever idag starkt att de är attraktiva och expan- si va. Arbetsmarknadsläget är för samtliga universitetsorter tillfredsställan- de. Det är uppenbart att forskning och högre utbildning kraftfullt bidrar till att skapa miljöer som drar till sig människor och företag. Det är inte bara sysselsättningstillfallena som ökar. universitetsorterna uppfattas som vari— erade och kulturellt livaktiga. Detta skapar regionala spänningar. [ det uppföljningsarbete jag tidigare nämnt bör ingå att analysera konsekvenser- na av forskningens lokalisering.

I 1987 års budgetproposition redovisade cheferna för utbildnings— och industridepartementen olika kompetensutveeklande åtgärder för att nå en ökad regional rättvisa. De mindre högskolorna har därvid en viktig roll. Genom att dessa är en del av samma enhetliga högskolesystem som univer- siteten kan de fungera som en länk till högskolans hela forskningsverksam- het och därmed som en praktiskt betydelsfull kanal för teknik— och kun— skapsspridning.

För forskningspolitiken under den treårsperiod som nu är aktuell gäller den allt överskuggande uppgiften att skapa så starka forskningsmiljöcr att de kan konkurrera med de bästa internationella centra. Det är en förutsätt-

ning för att forskningen skall kunna bidra till den tillväxt och kulturella nivå som är önskvärd. De förslag som här läggs'fram syftar därför till att i första hand stabilisera och stärka den grund för svensk forskning som universitet och tekniska högskolor utgör.

Jag vill dock anknyta till vad jag tidigare sagt om de mindre högskolor- nas uppgifter som länkar i ett system för utveckling av hela landet. För att de skall kunna fylla den uppgiften bedörnerjag det vara angeläget att öka också deras resurser för forskningsanknuten verksamhet.

Även om fasta forskningsresurser sålunda "inte finns vid de mindre högskolorna bedrivs där en omfattande och livaktig forskningsverksamhet. Särskilda medel anvisas exempelvis för att lärarna vid högskolorna skall kunna få direkt kantakt med den forskning som utförs vid universiteten och särskilda arrangemang för adjungering av såväl svenska som utländska forskare har organiserats. En organisation för kontakter såväl med intres- senter utanför högskolan som med forskningen vid universiteten har byggts upp vid flera mindre enheter. Enligt min mening bör forsknings- verksamheten vid de mindre högskolorna vidareutvecklas i de former som idag är etablerade och ytterligare ansträngningar göras för att stärka ban— den mellan universiteten och de mindre högskolorna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att föreslå en ök- _ ning med 7 milj. kr. för forskningsanknuten verksamhet vid de mindre högskolorna.

5. Prioriterade forskningsområden 5.1 Om prioriteringar

Riksdagen har vid två tillfällen, med anledning av prop; 1981/82: 106 och 1983/84le7, tagit ställning till prioriterade områden för forskning. Det finns anledning att bygga vidare på dessa prioriteringar och jag kommer i det följande att redovisa på vilka områden jag anser att förstärkningar behövs.

Det har enligt min mening varit av värde att riksdagen angett vad som var de mest angelägna forskningsområdena. Att enighet rätt om dessa prioriteringar har också varit en styrka för forskarsamhället. Men jag skulle likväl vilja göra några konstaterandet] om karaktären och resultatet av prioriteringar.

Det är ett vanskligt arbete för regering och riksdag att ange prioriterade forskningsområden, likväl är det nödvändigt och rimligt. Att åstadkomma verkningsfulla prioriteringar, som är uttryck för samhällets önskan om ny och vidgad kunskap och som därmed också har sin påverkan på forskning- en är en viktig uppgift. Samtidigt kan en alltför kraftfull och detaljerad prioriteringsordning verka som en'allvarlig hämsko på forskarsamhället. Detta är en betydelsefull avvägning.

Självfallet. måste riksdagen kunna uttala sin mening om hur medel för forskning bör riktas. Forskarsamhället har också "uppfattat de tidigare angivna prioriteringarna som rimliga i detaljeringsnivå och ambitionsgrad.

Dessa har också i viss utsträckning kommit till uttryck vid medelstilldel- ningen från olika anslagsgi'vare.-Även här bör dock viss försiktighet råda. I hög grad beror prioriteringarnas genomslagskraft på vilka förutsättningar som faktiskt råder, om kompetenta forskare finns. om dessa forskare uppfattar den angivna riktningen som intressant samt om området överhu- vudtaget anses viktigt ur vetenskaplig synpunkt. Enligt min mening har riksdagen i tidigare beslut. funnit en rimlig ambitionsnivå i sin prioriterings- ordning.

Verkningsgraden i prioriteringarna måste också ses i ljuset av att riksda- gen inte i någon avgörande grad kanlcller bör föreslå hastiga förändringar i den sedan decennier framväxta fördelningen mellan olika fakultetsomrä— den eller av samhället definierade forskningsområden. Det är huvudsakli- gen marginella men likväl väsentliga förskjutningar som kan åstadkommas genom riksdagens beslut om vad som är mest angeläget från samhällets synpunkt. Riksdagens beslut innebär dels att vissa forskningsområden särskilt bör beaktas, dels att medelsförstärkningar riktas direkt till vissa forskningsområden. På sikt kan dock dessa marginella förändringar kom- rna att leda till mer påtagliga strukturella förskjutningar i forskningens inriktning. .

Stödet till forskning bör utformas så att det gynnar uppkomsten av starka och livskraftiga forskningsmiljöer. Därför är ett stöd till den grund- läggande strukturen en nödvändighet, liksom att medel avsätts för strate- giska teknikområden. Det är forskarsamhällets ansvar att i sin egen plane- ringsprocess översätta den angivna viljeinriktningen i vetenskapliga kvali- tetsnormer och insatser.

Detta bör ske inom varje sektorsområde. Myndigheterna bör avväga sina insatser och bedöma hur omfattande stödet till forskning inom sektorn bör vara i förhållande till verksamheten inom sektorn. Även här är det av stor betydelse att forskarna själva ges ett förtroende att utforma de veten- skapliga kvalitetsnormerna.

Jag kommer nu att beröra några av de insatser som i det följande kommer att föreslås inom ett litet antal viktiga programområden. Det är min uppfattning att en viss koncentration till dessa programområden idag är nödvändig. De skiljer sig inte på något avgörande sätt från vad stats- makter och företag i övriga delar av världen idag sätter i focus. En fram- gång för svensk forskning bygger inte på att vi funnit originella och nya Områden för forskning, den bygger på vår förmåga att utnyttja den svenska modellens kapacitet.

Hänvisningar till S5

5.2. Kulturell identitet i en föränderlig värld

I en värld med allt snabbare förändringar och allt djupare beroende län— derna emellan spelar kulturvetenskaperna en betydelsefull roll. Medbor— garna omges av en ström av dagsaktuell och många gånger dramatisk information via bild, text och ljud. Därmed blir det också än viktigare att bevara och hålla levande det historiska perspektivet. Ett samhälle utan minne blir i grunden otryggt. Det riskerar att bli ett torftigt samhälle som grovt överskattar dagshändelsemas vikt. och proportioner. Ettsamhälle

utan egen identitet kan bli ett okritiskt offer.-. för tillfälliga strömningar som är uttryck mer lör kommersiella än för mänskliga hänsyn.

Jag har I olika sammanhang framhållit vårt starka beroende av omvärl- den. Detta är i grunden vitaliserande. Nackdelen att tillhöra ett litet språk- område kan också sägas vara till fördel, genom att vi tvingas att aktivt tillägna oss andra språk och förstå andra kulturer. Humanistisk forskning knyter an till allmänmänskliga förhållanden och kan därmed skapa en öppenhet också för andras perspektiv. -

Vältärdssamhällets utveckling och produktionshöjningen som möjlig— görs med allt mindre arbetskraft ställer svåra och intressanta frågor. Inte minst gäller det den pågående datoriseringen.

En rad utredningar från bland annat universitets- och högskoleämbetct, humanistisk-samhälllsvetenskapliga forskningsrådet, statens'kulturråd och riksantikvarieämbetet har ur olika synvinklar belyst läget för de kulturve- tenskapliga och könstnärliga ämnena. Mycket har sagts och skrivits de senaste åren om framför allt- humanioras'kris, en kris som stundtals har ansetts omfatta hela det kulturvetenskapliga området. Diskussionen om humaniora är ett internationellt fenomen. Oro'n för nedskärningar och urholkning kommer igen i rapporter från bland annat Storbritannien, För- bundsrepubliken Tyskland och USA.- '

Jag har tidigare i generella termer berört behovet av insatser för att. stimulera rekryteringen till forskarkarriären och en förstärkning av/hög- skolans anslag. Jag hänvisar här till de förslag som kommer att läggas av chefen för utbildningsdepartemcntct. Förslaget innebär-betydande för- stärkning av resurserna'vid 'de kulturvetenskapliga institutionerna.

Det tryckta ordet är kulturvetenskapernas främsta instrument. En för- stärkning av institutionernas rörliga resurser ger en ökad möjlighet till litteraturförvärv och tidskriftsprenumerationer. Ökade verksamhetsmcdel kommer även att. kunna vidga de internationella kontakterna. Förstärkning av basresurserna ger institutionerna större rörelsefrihet. '

De konstnärliga utbildningarna bidrar till att utveckla den mänskliga

skapande förmågan. Också konstnärer söker kunskap och utforskar verk- ligheten om än med metoder som skiljer sig från den vetenskapliga forsk- ningens. Det nyskapande tänkandet, intuitionen, analysen, den metodiska prövningen av olika alternativ karakteriserar både det vetenskapliga och det konstnärliga arbetet. Nya teorier, tekniker, material måste utprövas, liksom nya vägar att t. ex. uttolka musikaliska och dramatiska verk.

Chefen för utbildninngcpartemcntet kommer senare att lägga fram för- slag om förstärkningar inom området konstnärligt utvecklingsarbete. Jag vill vidare erinra om att muséer och arkiv har flerdubbla uppgifter, varav inte minst att utgöra en resurs för både forskning och studier är väsentligt. Arkiven föreslås få förstärkningar. Statsrådet Göransson kommer senare idag att lämna förslag i dessa frågor.

5.3. Arbetsliv,jämställdhet, invandring

Tillgången till arbete är kanske det mest avgörande välfärdsvillkoret.-Ar- betet ger inte bara lön och ekonomisk trygghet genom.avtalsförsäkringar

-37

och lagstadgade sociala förmåner. Arbetets utformning och innehåll samt arbetsplatsens sociala struktur är också ofta avgörande för livsvillkoren och för den enskilde arbetstagarens möjlighet att utnyttja sin fritid på ett meningsfullt sätt. .

Under främst. 1970-talet har nya lagar och avtal tillkommit på arbetsli- _. vets område som parterna på arbetsmarknaden successivt har vuxit in i. Nya attityder och värderingar har inträtt i arbetslivet på ett sätt som med säkerhet gör svensk arbetsmarknad internationellt unik. Men jag vill åter- igen erinra om att det är tillgången till arbete och möjligheten att välja arbete som utgör en grundläggande förutsättning för att ett mer humanis- tiskt synsätt kan göra sig gällande på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken spelar en betydelsefull roll i strävandena att uppnå arbete åtlalla. Den utgör ett komplement till och ett stöd för den ekonomiska politiken i övrigt. Genom ett nära samspel mellan selektiv arbetsmarknadspolitik och övriga ekonomisk-politiska åtgärder vidgas handlingsutrymmet för den samlade ekonomiska politiken och dämpas de målkonflikter som ständigt. uppkommer. .

Forskning om arbetsmarknaden bedrivs framför allt vid de nationaleko- nomiska institutionerna. Eftersom svensk arbetsmarknadspolitik är en källa till stolthet är det också ett internationellt I'orskningsintresse att forskningen om arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadspoli- tikens effekter får en stabil=plats vid de samhällsvetenskapliga institutio- nerna.

Enligt min mening är en utveckling också på gångi denna riktning. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare idag att föreslå en ytterligare förstärkning av den arbetsmarknadspolitiska forskningen ge- nom inrättande av två professurer i nationalekonomi med inriktning på arbetsmarknad spolitik och i synnerhet utvärdering av arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder. .

Parterna på arbetsmarknaden har drivit pånär det gäller att organisera och skapa resurser för forskning om samband mellan arbetslivets villkor och ohälsa. Landsorganisationens miljöundersökningar i slutet av 1960-ta- let bidrog verksamt till att öka medvetenheten om hälsorisker i olika branscher. Dessa undersökningar visade bland annat att en mycket stor del av LO-förbundens medlemmar arbetade under förhållanden som innebar risk för olycksfall, risk för långsiktiga skador genom exposition för damm och kemikalier, risk för att bli invalidiserade genom ensidiga och felaktiga arbetsställningar.

Samtidigt som flera av dessa arbetsmiljörisker fortfarande är aktuella har, inte minst genom den snabba tekniska utvecklingen, många nya och inte förutsedda eller tidigare inte uppmärksammade problem kunnat kon- stateras. Det gäller t. ex. ergonomiska problem, stress och ögontrötthet vid bildskärmsarbete.

En ökad tonvikt kommer att läggas vid arbetsmiljöns förbättring genom en kraftfull satsning på forskning om hur skador i arbetslivet uppkommer och hur de kan förebyggas. Enligt min mening är det arbete som utförs inom de yrkesmedicinska klinikerna, inom arbetarskyddsstyrelsens forsk— ningsavdelning och till följd av arbetsmiljöfondens finansiering av forsk-

Prop. l986/87:80

ning ett viktigt och resultatbringande arbete. Enligt vad jag erfarit har arbetsmiljöfonden nyligen beslutat att avsätta 60 milj. kr. under en sexårs- period för forskartjänster vid högskolorna. Chefen för arbetsmarknadsde- partemcntet kommer också senare idag att redovisa förstärkningar av den arbetsvetenskapliga forskningen. Hon kommer vidare att föreslå att arbe- tarskyddsstyrelsens forskningsavdclning får en fristående ställning med verkan från den 1 juli 1987.

Lagstiftningen om medbestämmande i arbetslivet och de avtal som senare har träffats mellan parterna är en god grund för att fortsätta det ofta. mödosamma arbetet med att reformera arbetslivet och skapa större demo- krati i arbetsorganisationen. Forskningen om medbestämmandets villkor har kommit att vidga diskussionen om sambandet mellan medbestämman- de å ena sidan och ny teknik, arbetsmiljö och arbetsorganisation å den andra sidan.

Arbetslivsforskningen har genom tillkomsten av arbetslivscentrum fått en stabil bas. DäremOt har jag erfarit att arbetslivsforskningen inte i samma utsträckning vunnit inträde vid universiteten, även om ett begynnande intresse finns. Inom detta område spelar de fackliga organisationernas egen aktivitet en viktig roll. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare att ange vissa övergripande riktlinjer för forskningen på arbetslivsområdet. _

Kvinnornas förvärvsfrekvens har ökat oavbrutet under de senaste de- cennierna. Om ökningen fortsätter i samma takt som hittills kommer kvinnornas andel av arbetskraften redan i början av l990-talet att vara lika stor som männens. Arbetsmarknaden är dock fortfarande könsuppdelad. Jämställdhetsforskning med inriktning på arbetslivet är ett förhållandevis nytt forskningsområde. En intensifierad forskningsinsats inom detta områ- de är en väsentlig del av de samlade åtgärderna för att uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden. ,

Jämställdhetsforskningen fick i den forskningsproposition som riksda- gen antog 1984 vissa tillskott i form av tjänster vid humanistisk-samhälls- vetenskapliga forskningsrådet samt genom de medel som via anslag till de samhällsvetenskapliga fakulteterna går till forum respektive centrum för , kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Jämställdhetsforskning angavs vidare som ett prioriterat område och i propositionen påpekades särskilt att såväl högskolorna som de berörda forskningsorganen skulle beakta detta i sin bidragsgivning. Det är emellertid enligt min mening nödvändigt att ytterligare stärka jämställdhetsforskningen genom en fortsatt priorite- ring av området hos de forskningsmedelsbeviljande organen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå ökade resurser för detta än- damål.

Forskning om invandringen till Sverige och om dess konsekvenser för samhället har ökat under senare år. Forskning som belyser invandrarnas bidrag till vårt kulturliv och de etniska relationernas utveckling har relativt nyligen börjat intressera forskarsamhällct. Sådan forskning är, och kom— mer att förbli, av största betydelse som underlag för en fortsatt reformering av invandrarpolitiken. lnvandrarforskningen bör därför ges en fastare bas inom högskolan.

Den 1 juli 1983 påbörjades verksamheten vid centrum för invandrings— forskning vid universitetet i Stockholm. Finansieringen av verksamheten skedde under de första fyra åren genom bidrag från social- och arbetsmark- ' nadsdepartementen. Verksamheten vid centret har konsoliderats i enlighet med de förväntningar som fanns vid inrättandet. En mer långsiktig lösning av finansieringen bör nu åstadkommas. Utbildningsministern kommer se- nare idag att föreslå att centrum för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm skall finansieras via anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna fr.o.m. den ] juli I987 och att en professur i invandringsi forskning inrättas vid universitetet i Stockholm.

5.4. En bättre miljö och en varsammare resurshushållning

Ett klokt utnyttjande av naturresurserna, där miljön skyddas. kräver ny kunskap och kvalificerade forskningsinsatser. Forskning om våra naturre- surser och om påverkan av den yttre miljön har många beröringspunkter. Grundläggande forskning inom geo- och biovetenskaper krävs.

Svenskt näringsliv är uppbyggt kring våra naturresurser. EXploateringen av malmtillgångarna, utnyttjandet av vattenkraften och förädlingen av skogsråvaran är grundläggande näringsgrenar; DeSsa mer än sekelgamla näringar har också en lång tradition inom forskningen.

En bredare insikt om att mänsklig verksamhet och kanske inte minst utnyttjandet av naturtillgångar allvarligt kunde skada vår miljö växte inte fram förrän i slutet av 1950-talet. Sedan början av 1960-talet har grund- forskningsresultat visat allvaret i situationen. Den pågående l'örsurningen- upptäcktes av en svensk forskare i slutet av 1960—talet och ungefärligen vid - samma tid avslöjades hur utsläpp av kvicksilver och PCB kunde förgifta faunan och även människan. Nu vet vi t.ex. att jordbrukets gödningsmedel allvarligt påverkar sjöar. grundvatten och havsområden.

Jag vill erinra om att insikten att människan påverkar ozonskiktet i. atmosfären på 20-40 km höjd också var resultatet av en svensk grund- forskningsinsats. Vi vet man förändringar i koldioxidhalten, mängden ozon och en rad andra gaser. som förekommer i små mängder-i atmosfä- ren, i ett längre perspektiv kan leda till klimatförändringar. ' Med dessa exempel har jag velat visa att Sverige har en förpliktande tradition inom miljöforskningsområdet. Vi bör därför enligt min mening känna ett stort ansvar för att driva miljöforskningsfrågorna inte bara inom . landet utan även internationellt..

Vi måste slå vakt om omistliga värden såsom ren luft-, friskt vatten och giftfri miljö. Mångfalden i växt- och djurliv måste upprätthållas. Miljö- vårdsforskning liksom forskning om produktionsprocesser och produk- tionsmetoder som innebär en miljövänlig och långsiktig god hushållning med våra naturresurser har högsta prioritet. '

Den nya kunskapen om att svavelntsläppen genöm kol- och oljeförbräni ning ger Upphov till försurning av nederbörden och av mark och vatten har varit av stor betydelse. En lång rad av de viktigaste upptäckterna av miljö— skador och orsakerna till dem har kommit' från grundforskningen. Nu fordras att forskningen kan förse oss med mer ingående grundläggande

kunskap om hur de ekologiska sambanden-_- påverkas och förändras på grund av mänsklig verksamhet.

Forskning rörande naturresurser och miljö är till sin karaktär sektors— övergripande och ingår i en rad skilda verksamheter i samhället. Detta innebär också att frågor rörande forskning om miljö och naturresurser ligger inom ramen för flera olika myndigheters ansvarsområden.

Statens naturvårdsverk. statens energiverk, styrelsen för teknisk ut- veckling, skogs- och jordbrukets forskningsråd, statens råd för byggnads- forskning och transportforskningsberedningen har- på ett förtjänstfullt sätt utarbetat ett gemensamt förslag om framtida forskning inom miljöområdet. Förslaget bör i huvudsak kunna vara grunden för insatser framöver.

Det internationella forskarsamhället har-tagit initiativ till att bygga tipp ett globalt forskningsprogram "Global Change", "En värld i förändring"; för att samordna strävandena i olika delar av världen för att vi bättre skall förstå de globala samspelen; Jag anser det angeläget att Sverige stöder denna utveckling. Mot bakgrund av tidigare svenska insatser på'miljöom- rådet och för att markera Sveriges vilja "att även i fortsättningen spela en ledande roll kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå att medel avsätts för att vi skallkunna åta oss att i Sverige hysa det internatio- nella samordningssekretariat, som forskarna i september l986 beslutat- inrätta. '

Miljövården omfattar dels förebyggande-åtgärder, dels insatser för att minska existerande negativa effekter på miljön. Forskning och utveckling ' har inneburit att allt effektivare teknik och metoder har-tagits i bruk. Därmed har miljöskyddsnormer och krav kunnat skärpas". "Samspelet mel- lan forskningen och införandet av ny teknik är betydelsefullt.

Mot bakgrund av denna utveckling är min uppfattning att den grundläg- gande miljöforskningen behöver" en resursförstärkning. Vidare finner jag det angeläget att forskningen kring naturresurser och miljöfår cn fastare ställning vid universiteten. Initiativ i den riktningen har också tagits av bland andra naturvårdsverket. Chefen för utbildningsdepartementet och chefen för miljö- och energidepartementet kommer att föreslå att fler fasta forskartjänster inrättas. Inte minst de samhällsvetenskapliga aspekterna inom miljöområdet bör uppmärksammas.

Kunskaperna om giftverkningar på människa och natur är idag bristfäl— liga. Nya miljöhot under de senaste åren aktualiserar också behovet av förbättrade analysmetoder. Det 'är angeläget att fysikalisk och "kemisk miljömedicin byggs ut. Till allt detta kommer behovet av medicinska bedömningar av hälso- och miljöfarliga ämnen av störande verksamheti yttre miljö och av epidemiologiska undersökningar. '

Kemikommissionen har 1 sitt betänkande (SOU 1985: 25) Kunskap för kemikaliekontroll redovisat behov av ökad toxikologisk forskning. Che- ferna för utbildnings- saml'miljö— och energidepartementen kommer senare idag att lägga fram förslag med anledning härav.

I det fortsatta arbetet för en bättre miljö inriktar sig regeringen på att för vissa områden utarbeta konkreta handlingsplaner. År 1985 redovisade regeringen för riksdagen ett samlat handlingsprogram mot luftföroreningar och försuming. Regeringen har för avsikt att till nästa riksmöte förnya '

handlingsprogrammct. Forskningsresultaten som kommit fram under peri- oden kommer härmed att spela en stor roll. För att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnadcn har bland annat medel beräknats för ett svenskt deltagande i EURO'l'RAC-projektet, som är ett projekt inom EUREKA.

Hoten mot skogen, en av mänsklighetens rikaste och viktigaste resurser, ökar dramatiskt. Riksdagen har tidigare beslutat om ett femårigt forsk- ningsprogram för skog och miljö. Detta program har nu etablerats av skogs- och jordbrukets forskningsråd och SAREC.

Regeringen beslutade i augusti 1986 att tillsätta en aktionsgrupp mot Itavsföroreningar. I gruppens arbete betonas forskningens betydelse för att klarlägga problemen och effekterna samt för att kunna prioritera insatser- na. En plan mot havsföroreningar kommer att läggas fram under våren 1987. En samordning med arbetet inom EUREKA bör eftersträvas inom ramen för forskningsprojektct EUROMAR. .

Trafiken är den dominerande föroreningskällan i våra tätorter, framför allt vad gäller luften. Men den medverkar även i hög grad till försurningcn. Mer än hälften av de samlade utsläppen av kväveoxider och kolväten härstammar från trafiken. Dessa miljöproblem har hittills endast i liten utsträckning påverkat insatserna inom transportområdet, vilka i första hand inriktats mot systemutveckling inom kollektivtrailken, energifrågor och matcrialadministration, frågor som är viktiga för såväl samhällets som näringslivets utveckling. Miljöaspekterna måste nu i mycket högre grad få ett genomslag inom transportforskningen. Särskilda medel för detta har beräknats av chefen för kommunikationsdepartcmentet.

Till frågor om miljö i vid mening hör även forskning om livsmedlens kvalitet. Genom 1985 års livsmedelspolitiska beslut har det inletts en förändring där livsmedlens kvalitet och hänsyn till djur och miljö står i förgrunden. Den nya synen på livsmedelsproduktionens utformning och utveckling med konsumentens intresse och behov som utgångspunkt präg- lar de åtgärder på forskningsområdct som därefter har vidtagits. Som ett första steg antog riksdagen, som jag redan har nämnt, förslag om ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen.

För att ytterligare förstärka forskningen på detta område har SJFR på regeringens uppdrag utarbetat ett sammanhållet program för livsmedels- forskning. I programmet betonas vikten av att forskningen omfattar hela livsmedelskedjan. Detta innebär krav på bidrag från myndigheter inom olika sektorer.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att föreslå att SJFR anvisas ytterligare medel för att stärka livsmedelsforskningen. I-Iärtill kommer de insatser som kommer att göras av forskningsrådsnämnden, medicinska forskningsrådet, humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet och styrelsen för teknisk utveckling. Jag ser detta som en viktig ambitionshöjning, vad gäller strävan att förbättra livsmedlens kvalitet.

Jag vill slutligen påpeka att FoU-verksamhet även utanför det som identifieras som det primära miljöområdet kan erbjuda lösningar ur miljö- och resurssynpunkt. Utvecklingen av energisnåla och matcrialsnåla pro— cesser är exempel på detta. Styrelsen för teknisk utveckling kommer att

tilldelas ökade resurser för miljöteknik. Det är angeläget att styrelsen i sitt arbete med miljötekniken skapar en effektiv form för samråd med andra intressenter inom miljöområdet. ] detta sammanhang vill jag också peka på vikten för en förbättrad miljö som den FoU-verksamhet har som stöds av statens råd för byggnadsforskning (BFR).

En förstärkning av miljöforskningen är nödvändig. Insatser för att för— bättra miljön har varit en viktig drivkraft och förutsättning för energiforsk- ningen. Successivt hårdare krav har ställts på ny energiteknik som utveck- lats inom ramen för energiforskningsprogrammet. Härigenom har energi-= sektorn på ett mycket framgångsrikt sätt kunnat medverka till att minska utsläppen av exempelvis försurande ämnen.

För att genomföra en ersättning av kärnkraften med varak.tiga,- helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan krävs en Iångsiktigare inriktning av energiforskningen än för närvarande. l linje med vad jag tidigare anfört krävs en förstärkning av högskolans basresurser och ytterligare-insatser på grundforskning och annan mer långsiktigt inriktad forskning. En sådan utveckling som påbörjades redan i och med förra energiforskningsprogrammet bör nu drivas vidare. -

En större andel av den framtida energiforskningen bör inriktas på grund- forskning och långsiktig forskning vid universitet och högskolor. Härige- nom kan cnergisektorns kunskapsförsörjning långsiktigt tryggas. Detta bör vara av betydelse även för kraftföretagen och industrin.

Även andra skäl talar för att-energiforskningcn på längre sikt i ökad

utsträckning bör integreras med annan forskning vid universitet och hög- - skolor. Genom att integrerat i högskolan bygga upp en grundläggande kompetens på energiområdet kan stimulerande forskarmiljöer skapas.

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare att redovisa förslag med denna innebörd.

5.5 lnformationsteknologi

Förslag läggs inför budgetåret 1987/88 om ett nationellt program för inför— mationsteknologin och dess användning. Således kommer senare idag chefen för industridepanementet i sitt förslag till näringspolitiska åtgärder att redovisa vad som bedöms angeläget för att stödja teknisk utveckling av informationsteknologin. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå en förstärkning av den grundläggande kompetensen inom högsko- lan. Chefcn för civildepartementet kommer senare att behandla frågor om-

informationsteknologins användning.

Det råder stor enighet om att informationsteknologin redan är och kom- mer att bli en tillväxtbransch med avgörande betydelse för utvecklingen inOm andra näringsgrenar i hela den industrialiserade världen. Det militära utnyttjandet av informationsteknologins landvinningar har en starkt pådri- vande effekt på utvecklingen. Det finns också en oro i Europa över att den amerikanska dominansen håller på att bli alltför stor, liksom att de japans- ka satsningarna och kompetensen är i kraftigt ökande.

Sverige har inte bara stora potentiella resurser för att följa med i den internationella utvecklingen utan även möjligheter att skapa sig en egen

profil. Den svenska befolkningen är välutbildad, svenska företag har av tradition lätt att ta till sig och tillämpa ny teknik; relationer och attityder på arbetsmarknaden underlättar omställningar. Alltfler kommer att i en eller annan mening ha arbetsuppgifter som kan relateras till hantering av infor— mationsllöden. lnlbrmationsteknologin berör därför på ett grundläggande sätt alla industribranscher, privata tjänster och offentlig förvaltning.

lnformationsteknologins effekter på sysselsättningen är svårbedömbara. Hittills tyder dock ingenting på att informationsteknologin kommer att minska det totala antalet arbetsuppgifter. Däremot kommer de strukturella effekterna att bli avsevärda. Men i den mån svensk industri, förvaltning och service inte kan delta i den internationella utvecklingen, kommer effekterna på arbetsmarknaden att bli än mer dramatiska och med största sannolikhet starkt negativa.

Riskerna i det så kallade informationssamhället är enligt min mening snarare av annan karaktär. Dessa risker kan framför allt beskrivas som kulturella och sociala. Vi vet ännu mycket litet om vad de allt snabbare och mer omfattande kommunikationerna kommer att innebära för kulturlivet. Krympningen av avstånden och den huvudsakligen kommersiellt beting- ade ökningen av kulturutbudet kommer att påverka språk ochlevnads— - vanor hos befolkningen. Av det skälet finns det också anledning för kultur-. vetenskaperna att inträngande och kraftfulll'analysera vad som skeri det svenska samhället. Det finns en uppenbar risk för-att nya mönster för segregering uppstår mellan de grupper och individer som kan och respekti- ve de som har svårigheter med att hantera det. ökade och "alltmer abstrakta - informationsflödet. En ökad sårbarhet kan därutöver bli följden.

Slutligen innebär förändringen i arbetsuppgifter och arbetsorganisation i företag och privat/offentlig serviceverksamhet att nya och inte tidigare kända arbetsmiljöriskcr kan uppträda. Det kan gälla risker till följd av bildskärmsarbete, ensamarbete, eller till följd av monotona och mer repeti— tiva arbetsuppgifter. Tecken' finns idag på att dessa risker är mer omfat- tande än vad vi hittills har anat.

Ett nationellt mikroelektronikprogram har pågått sedan budgetåret 1984/85. Det har framförallt haft till syfte att förstärka svensk kompetens- inom hårdvaruomrädet, d.v.s. komponenter, halvledare etc. Idag är, som jag nyss redovisat, tiden mogen för att etablera en bredare ansats genom upprättandet av ett svenskt program. för hela informationsteknologiområ- det. _

I annat sammanhang presenteras de delar i programmet som är av tillämpat slag eller som rör utbildning och information. Ur for5kningssyn- punkt har jag bedömt den strategiska insatsen vara att ange ett långsiktigt åtagande från statsmakternas sida för att stärka basen för informationstek- nologins utveckling. Endast genom att "stärka basen, d.v.s. denhuvudsak- ligen grundläggande forskningen vid högskolan kan på sikt de mål uppnås som ett svenskt informationsteknologiskt program syftar till, nämligen att vidmakthålla och stärka kompetensen och därigenom öka förutsättningar- na för nationellt oberoende. .

Informationsteknologin är en nyekelteknologi. Den informationstekno- logiska industrin i Sverige är internationellt liten men väsentlig för landet.

-44

För svensk verkstadsindustri är informationsteknologin avgörande för ra- tionalisering, automation och produktivitetstillväxt. Den har dessutom betydelse som del av produkterna. Även inom andra industrigrenar och inom tjänstesektorn kommer informationsteknologiska redskap att få allt större betydelse.

Det förslag som chefen för utbildningsdepartementet senare kommer att redovisa bör enligt min mening avsevärt stärka den datavetenskapliga forskningen och informationsteknologin över huvud taget.

Enligt förslaget tillkommer nya professurer för den systeminriktade delen av det nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare föreslås att 4 milj. kr. sätts av för att stödja framväxten av kompetens inom området informationsteknologins"användning. Universitets— oeh högsko- leämbetet tillsammans med -humanistisk-samhällsVetenskapliga forsk- ningsrådet föreslås få i uppdrag att till budgetåret ]989/90 komma med förslag om hur dessa medel skall användas. Denna resursförstärkning bör i huvudsak gälla grundläggande forskning inom bland annat humanistisk- forskning.

Chefen för försvarsdepartementct kommer senare att föreslå att 50 milj. kr. avsätts för vart och ett av budgetåren 1987/88—1989/90 som försvarets del i informationsteknologiprogrammet. Huvuddelen av dessa medel avses utnyttjas för industriell utveckling.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer också senare att föreslå en resursförstärkning vid Linköpings universitet för uppbyggnaden av ett särskilt forskningsprogram för industriell informationsteknologi. En för- djupad samverkan mellan Linköpings universitet och försvarets forsk- ningsanstalt bör också vara möjlig. "

Naturvetenskapliga forskningsrådet kommer att föreslås få en resursför- stärkning för att fullfölja satsningen inom det nationella programmet för mikroelektronik. .

Chefen för industridepartementet kommer i sitt förslag till näringspolitis- ka åtgärder att redovisa förslag om kraftigt ökade insatser för utvecklingen av industriell kompetens inom informationsteknologiprogrammet. -'

5.6. Bioteknik

Under de senaste decennierna har biotekniken kommit att bli alltmer uppmärksammad. Betydande satsningar har gjorts i de Nesta-industrilän— der. 1 Sverige omfattar de statliga insatserna framför allt anslag till de naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden, skogs— och jordbru- kets forskningsråd samt styrelsen för-teknisk utveckling. Därtill-kommer den FoU-verksamhet som bedrivs framför allt inom läkemedelsföretagen och växtförädlingsföretagen. ' Med bioteknik menas det tekniska utnyttjandet av mikroorganismer och cell- och vävnadskulturer. Bictekniken bedöms ha en teknisk bredd och potential som kan revolutionera morgondagens industri och samhälle. Biotekniken kan användas vid framställning av livsmedel, läkemedel, ke- mikalier och energibärare samt utveckling av nya växtslag. ' En nationell kommitté för bioteknik som arbetat inom styrelsen för

'45

teknisk utveckling har nyligen pekat ut ett antal för industri och samhälle viktiga områden där ett relativt snabbt-nyttiggörande av nya rön inom biotekniken kan åstadkommas genom bland annat nya läkemedel, nya växtförädlingsmetoder, nya trädsorter, utveckling och tillverkning av en- zymer och finkemikalier samt förbättrade renings- och återvinningspro— cesscr.

Den utredning som STU låtit göra visar att ökningen av svensk biotek- nisk forskning i absoluta termer varit större för industrin än för universitet och högskolor. Detta har lett till en brist på kvalificerade forskare, vilket har medfört att svenska företag till viss del bedriver sin bioteknikforskning utomlands eller på annat sätt hämtar sin kunskap utifrån.

Biotekniken är till sin natur tillämpad. Den moderna bioteknikens fram- växt har emellertid varit beroende av ett antal genombrott i den naturve- tcnskapliga och medicinska grundforskningen, i första hand inom områden som molekylärbiologi och cellbiologi. Det är från dessa områden som den industriella biotekniken utomlands hämtar en stor del av sin kvalificerade forskarpersonal. Med all sannolikhet kommer bioteknikens framtida ut- veckling till mycket stor del att vara beroende av fortsatta framsteg inom den biologiska grundforskningen på molekylär— och cellnivå. En stark och bred forskning i Sverige är enligt min bedömning en förutsättning för att svensk industri skall kunna få tillgång till utbildad personal och nyskapan- de idéer för sin framtida biotekniska forskning och utveckling.

Den internationella biotekniska aktiviteten är hög inom industrin både inom läkemedelsindustrin och under senare år inom flera av de stora kemiföretagen.

Stora statliga satsningar görs också för att utveckla biotekniken. framför allt i USA och Japan, men även i Frankrike. Storbritannien och Förbunds- republiken Tyskland.

Från såväl forskare som industrirepresentanter har framförts den upp— fattningen att vad som nu framför allt krävs i Sverige är en betydande insats inom grundläggande forskning inom cell- och molekylärbiologi. Stark oro har också uttryckts för att forskningen skulle komma att spridas på för många orter. I USA är den biotekniska forskningen koncentrerad till två centra, ett på östkusten och ett på västkusten. Jag bedömer det som mycket viktigt att en väsentlig ökning av grundforskningsinsatserna sker vid de orter där det idag finns internationellt framstående kompetens. Det hindrar inte att grundläggande molekylärbiologisk kompetens bör finnas företrädd vid samtliga universitet, eftersom denna med säkerhet kommer att få stor allmänbiologisk betydelse.

Man har även framhållit i diskussionerna att det finns svårigheter inom universitetssystemet att skapa de nya kombinationer av ämnesspecialiteter och tvärvetenskapliga centra som är nödvändiga för att vinna framgång internationellt. Under senare år har det blivit alltmer uppenbart att en internationellt slagkraftig grundforskning kräver nära samverkan mellan ett antal forskargrupper som arbetar inom ramen för samma forsknings- tema. Detta gäller framför allt områden i snabb utveckling som kräver bred kompetens och dyrbar apparatur. Cell- och molekylärbiologisk tema- forskning som växtmolekylärbiologi. strukturforskning, neurobiologi etc.

Prop. l986/87:80

är typiska sådana områden. Jag anser därför: att forskningsråden i första hand bör stödja sådana centrumbildningar, på initiativ av forskargrupper av hög kvalitet, så att storleken av dessa centra kommer över vad man brukar kalla en kritiSk massa och grupperna får optimala resurser.

Chefen för utbildningsdcpartementet kommer senare att redovisa insat- ser för en höjning av den grundläggande kompetensen genom ökande anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet samt fakulteterna. Han kommer också att föreslå nya professurer i Lund (växtbiokcmi) samt en till Umeå universitet riktad insats för att permanent höja anslagen för biotekniken i Umeå. Vidare kommer chefen för jord- bruksdepartementet att redovisa en investering i ett växtgenetiskt centrum vid Sveriges lantbruksuniversitet samt en professur i cellbiologi för det skogliga området vid samma universitet. Chefen för industridepartementet kommer att redovisa förslag om en ökning av anslagen till styrelsen för teknisk utveckling för mer tillämpade insatser inom bioteknikområdet. Sammantaget bedömer jag att denna resursförstärkning om sammanlagt 40 milj. kr. redan från budgetåret l987/88 bör göra det möjligt att åstadkomma den höjning av framför allt grundläggande kompetens som behövs för framtiden.

5.7. Polarforskning

Polarområdenas betydelse har vuxit dramatiskt under senare år, parallellt med att deras tillgänglighet och människans kunskap om dem har ökat. Arktis och Antarktis ligger i skärningspunkten för globala miljöintressen och industriella exploateringsönskemål. Vi vet nu att samspelet mellan hav, atmosfär och is är avgörande för jordens klimat och värmebalans. Polarmiljön, som ännu till stora delar är opåverkad av mänsklig verksam- het, är särskilt känslig för störningar, samtidigt som den utgör ett referens- system för övervakningen av människans globala miljöpåverkan. Men denna miljö rymmer också jordens rikaste, ännu endast delvis exploate- rade tillgångar av gas, olja och mineralresurser. Av många skäl är polarom- rådena i centrum för både ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen.

Vårt lands geografiska läge i den subarktiska regionen ger en naturlig anknytning till polarverksamhet och en erfarenhetsbas för forskning, tek— nikutveckling och industriell aktivitet. Svenska forskare arbetar sedan länge i Arktis. Den senaste stora satsningen var Ymer-expeditionen som- maren l980. I Antarktis har insatserna varit mer sporadiska, men Otto Nordenskjölds expedition i början av seklet och den norsk-brittisk- svenska expeditionen till Dronning Mauds Land på l950-talet-gav interna- tionellt betydelsfulla bidrag till Antarktis' utforskande. Jag vill också un- derstryka den breda erfarenhet svensk industri har av teknik i arktisk miljö. En vidareutveckling sker bland annat genom industrisamarbctet vid Luleå högskola, världens nordligast belägna tekniska högskola.

Det växande svenska intresset för FoU-verksamhet. i polarområdena ledde till att år 1984 ett sekretariat för polarforskning inrättades för att förstärka möjligheterna till kunskapsbevakning inom området. Detta sked-- de på förslag av Vetenskapsakademiens polarforskningskommitté, som

också fortsättningsvis varit rådgivande till sekretariatet i vetenskapliga frågor. Samma år anslöt Sverige sig till 1959 års Antarktisfördrag och konventionen om bevarandet av de levande marina tillgångarna i Antarktis (den s.k. krillkonvcntionen).

Polarforskningssekretariatet har nu lagt fram förslag om en vidareut- veckling av de svenska forskningsinsatserna i både norr och söder under kommande treårsperiod.

1 Arktis kan verksamheten bygga på en lång tradition vid svenska forskningsinstitutioner inom naturvetenskaper och medicin, samhällsve- tenskaper och humaniora. Det internationella forskningssamarbetct i Ark- tis är dock bristfälligt utvecklat och politiskt mer komplicerat än i söder. För Sverige är det nordiska samarbetet en naturlig utgångspunkt. Det gäller inte minst Svalbard och Grönland-, där svensk forskning har gammal tradition. Polatforskningssekretariatet. anger ett par områden där insatser av strategiskt intresse för närvarande planeras. Det gäller bland annat studier av luftföroreningar över Arktis i norskt-svenskt samarbete, ett nordiskt samarbetsprojekt om klimatförändring-ar återspeglade i glaciär- och inlandsis och arktisk havsforskning som bedrivs inom ramen för flera internationella program med olika inriktning. Men forskning i Arktis ger inte fullständiga svar. Insatser i Antarktis kompletterar förståelsen av de processer som styr klimatet och miljöut- vecklingen både i den nordliga delen av världen och globalt. Samtidigt kan mycket av de praktiska och vetenskapliga erfarenheterna från svenska insater i norr nyttiggöras också i Antarktis. Svensk forskning kan bidra med kunskap om de processer som styr den biologiska produktionen i de utsatta polarmiljöerna, liksom om förutsättningarna för mänsklig aktivitet i dessa miljöer. Den svenska forskningen om jordens magnetfält. särskilt strukturen i polära områden, som är av grundläggande betydelse för navi- gation och radiokommunikation, ligger inte minst genom det framgångs- rika Viking-satellitprojektet vid-den internationella forskningsfronten. Regeringen bör därför ansluta sig till polarforskningssekretariatets för- slag om uppbyggnaden av ett FoU-program i Antarktis. I detta skulle forskning med inriktning motmitjön och miljöövervakning utgöra tyngd- punkter. Det svenska forskningsprogrammet är tänkt att omfatta såväl bio- som geovetenskaperna, framför allt kvartärgeologi, glaeiologi, meteorologi särskilt atmosfärens kemi, klimatologi, samt de marina vetenskaperna. En närvaro i Antarktis kommer att vara av intresse också för svensk industri genom de möjligheter som ges-till utprovning och test av fordon, byggna- der och utrustning undcr extrema förhållanden och uppvisning av svensk teknik och svenskt kunnande för en växande marknad. En förberedande expedition är planerad att-gå ut under sydsommaren 1987/88 (dvs.under den europeiska vintern). Denna skall påföljande år - följas av en större expedition med uppgift att upprätta en svensk station på Antarktis. Vid denna kan t.ex. drivas grundläggande forskning inom geo- och bio-vetenskaperna och program för miljöövervakning men också jo- .nosfätforskningsexperiment, mätning av luftburen radioaktivitet och ge- nom särskild apparatur registrering av kärnsprängningar. Både när det gäller de rent vetenskapliga uppgifterna och de praktiska

arrangemangen kommer samarbete med andra länder att vara väsentligt. Här utgör kretsen av nordiska länder en naturlig kärna. Valet av geografis- ka undersökningsområden kommer delvis att betingas av möjligheterna till samordning med andra länders operationer för att göra de svenska insat- serna så kostnadseffektiva som möjligt.

Genom Antarktislördragct garanteras Antarktis vara öppet för interna— tionell forskning enligt vissa regler för blanc] annat skydd av miljön. För- draget kan bli föremål för omprövning år l99l. Då kommer de fullvärdiga medlemmarna, de s. k. konsultativa staterna, att ha det avgörande inflytan- det. Vid genomförandet av det föreslagna Antarktis-programmet kommer den svenska regeringen att begära konsultativ status i Antarktis-fördraget.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att lägga förslag om polar- forskningssckretariatetsverksamhet och om medel för de föreslagna polar- forskningsprogrammen. För att säkerställa den vetenskapliga kvalitetsni- vån i de grundforskningsprojekt som kommer att ingå bör det grundläggan- de ansvaret för anslag till dessa ligga hos berörda forskningsråd.

6. Särskilda frågor 6.1 Utrustning

Det har under senare år framstått som helt. klart att utrustningssituationen vid de svenska universiteten och högskolorna är ansträngd. Det finns ett växande behov av avancerad experimentell utrustning inom framför allt naturvetenskaper och teknisk och medicinsk forskning. Men även inom det kulturvetenskapliga området ökar behovet av bland annat datorer.

Jag har erfarit att det stora problemet framför allt är att vi nu står inför en situation där den kmftiga-expansionen i slutet av 1960-talet och början av l970—talet märks i form av sliten utrustning och utrustning som börjar bli omodern. Det totala återanskaffningsvärdet av instrument och tung utrust- ning vid landets universitet och högskolor beräknas till-3 miljarder kr. Behoven är således stora. Den tekniska utvecklingen i sig bidrar också till att ytterligare anstränga de medelsbeviljande organens resurser.

I internationell jämförelse är svensk forskning allmänt sett inte dåligt utrustad. Men för att den skall hålla jämna steg med ledande länderi världen och inom ett antal områden ligga viden internationellt hög nivå anser jag att medlen för utrustning behöver ökas. ' '

En viss förbättring har dock skett under senare år genom tillkomsten av anslaget för tung utrustning vid forskningsrådsnämnden. Förutom detta anslag hos forskningsrådsnämnden finns tillgänglig den ram som-universi- tets- och högskoleämbetet förfogar över. Vissa kostnader bestrids också genom grundt'orskningsråden och fakultetsanslagen medan driftskostna- derna huvudsakligen täcks genom anslag från sektorsorgan samt forsk- ningsråden. Utöver de statliga anslagen har privata fonder haft stor bety— delse för att höja utrustningsstandarden vid universiteten, framför allt då Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Det är mitt intryck att den förbättring som trots allt kunnat skönjas under senare är framför allt- har gällt sådana utrustningsbehov som är mer avancerade och kostnadskrävande, medan mindre spektakulär och mindre dyrbar utrustning kommit att hamna i strykklass.

De svenska affärsbankernas styrelser har beslutat föreslå att 200 milj. kr./'är under en treårsperiod skall avsättas till förnyelse av utrustning vid högskolan. Tillsammans med de medel som idag finns tillgängliga vid forskningsrädsnämnden, universitets— och högskoleämbetet och Wallen- bergsstiftelsen bör utrustningsstandarden väsentligt. kunna höjas under den period som regeringens förslag omfattar. Chefen för utbildningsdeparte- mentet kommer senare att återkomma om behovet av omprioriteringar för att möjliggöra långsiktigt ökade. resurser för utrustning.

Datorerna har under efterkrigstiden utvecklats till ett oundgängligt hjälp- medel i forskningen. På ett nästan otroligt sätt har såväl deras beräknings- hastighet som förmågan att hantera stora datamängder oavbrutet vuxit. En fortsatt utveckling i oförändrat tempo kan väntas under de närmaste tio åren. Datorernas användningsområden har hela tiden breddats. Kanske viktigare än utvecklingen av allt större och snabbare datorer har varit tillgängligheten av datorer av de mest skiftande slag, från relativt enkla persondatorer upp till vad som i dag kallas minisuperdatorer. De allra kraftigaste datorerna, som superdatorn CRAY—l — vilken sedan tre är är i gemensam tjänst för SAAB:s flygplanskonstruktörer och ett antal forskar- grupper med stöd från naturvetenskapliga forskningsrådet — används där— emot av ett mer begränsat antal forskare. För dessa spelar de dock en avgörande roll.

Den för svensk forskning viktigaste utvecklingen på datorområdet under de senaste tre åren torde emellertid ha varit den snabba ökningen av antalet stora och medelstora datorer. Genom ökat stöd för utbyggnaden av datorresurserna, som Skett med hjälp av statliga och privata fondmedel,- står sig svensk forskning idag relativt väl vid en internationell jämförelse. Förutom en fortsatt successiv förnyelse krävs för närvarande en etablering av ett riksomfattande kommunikationsnät av tillräcklig kapacitet. Forsk- ningsrådsnämnden, universitets- och högskoleämbetet och televerket har ansvar för att en sådan utveckling säkerställs. Det finns också ett behov av att befintliga datorresurser vid de enskilda högskolorna samordnas bättre för att nuvarande kapacitet skall tttnyttjas på bästa sätt. Utvecklingen på datorområdet karakteriseras allt mer av att ett antal kraftfulla datorer kan kopplas samman i ett väl utbyggt kommunikationsnät och att en superda- tors geografiska lokalisering spelar allt mindre roll för den enskilde forska- ren. Metodutvecklingen på området kommer inte i första hand att ske i särskilda forskargrupperi den omedelbara närheten av en superdator. I stället knyts användare inom olika forskningsområden samman-via sina terminaler.

Jag konstaterar att svenska forskare i framtiden måste kunna få tillgång till superdatorer med den ökande kapacitet som den framtida utvecklingen kommer att möjliggöra. Frågan är dock i vilken utsträckning och i vilken takt. Erfarenheterna av den samverkan mellan SAAB och naturvetenskap- liga forskningsrådet som utvecklats i utnyttjandet av CRAY-l-datorn, som

SAAB anskaffat för JAS-projektet har varit av värde för bägge parter: Forskarnas möjligheter att utnyttja datorn på Optimalt sätt har emellertid hämmats av sekretessbestämmelser och brist på kommunikationer av till- räcklig kapacitet. Jag har erfarit att dessa svårigheter kommer att minska i en nära framtid. Under den närmaste tiden kommer en avsevärd ökning av superdatoranvändningcn därför kunna ske inom ramen för den befintliga CRAY- ] -datorns kapacitet.

Det. står vidare klart att en förstärkning av kapaciteten på dator-området är på gång genom dels tillkomsten av s. k.minisuperdatorer vid flera högskolor—, dels den datorsatsning som nyligen beslutats om i Skellefteå. Jag anser att det är viktigt att dessa existerande resurser tas till vara för svensk forskning i den utsträckning som är praktiskt möjlig.

Mot bakgrund av den utveckling jag här redovisat bör medel för en superdator inte nu avsättas. Jag vill emellertid understryka att jag delar naturvetenskapliga forskningsrådets uppfattning att i ett längre perspektiv en eller flera ytterligare superdatorer är nödvändiga för en vidare utveck- ling av svensk forskning. Naturvetenskapliga forskningsrådet bör i sam- verkan med forskningsrådsnämnden bevaka denna fråga och i god tid inför nästa forskningspropositidn, d.v.s.senast i anslagsframställningen som avlämnas är 1989, återkomma med förslag i frågan.

Hänvisningar till S6

6.2. Etiska frågor inom forskningen

Forskning väcker en rad etiska frågor. Den grundläggande och mest princi- piella gäller forskarens ansvar för resultaten och resultatens användning. Om detta har skrivits åtskilligt tänkvärt under decennierna.

Enligt mångas uppfattning är det forskarens ansvar att väcka frågor, pröva hållbarheten i teser av olika slag och redovisa resultaten av den vetenskapliga prövningen. Ansvaret för att använda eller avstå från att använda forskningens resultat vilar emellertid inte hos forskaren utan hos dem som är verksamma i politik, förvaltning och produktion. Att lägga ansvaret på forskarna skulle komma att hämma all forskningsvcrksamhet.

Forskare har anledning att ta ställning till etiska avgöranden i samband med metodval och val av forskningsprojekt. Etiska frågor kommer in i många sammanhang, i samband med urval och prioritering av forsknings- projekt elleri samband med enskilda moment i forskningsprocessen.

Inom forskarsamhället pågår en kontinuerlig diskussion om etiska be— dömningar. Inte minst gäller det inom medicinsk forskning. Medicinska forskningsprojekt granskas sedan länge av etiska kommittéer som tillkom- mit på forskarnas eget initiativ.

Även inom det kulturvetenskapliga området finns en livaktig diskussion om etiska frågor. l-lumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har sedan år 1975 en etisk kommitté. Rådet har också utformat etiska regler inom sitt eget verksamhetsområde.

Motsvarande etiska normer finns utarbetade av European Science Foundation, ESF. De svenska normerna ansluter till de internationella.

Våren l986 blossade debatten om den samhällsvetenskapliga forskning- ens etiska problem upp pånytt. Anledningen till denna debatt var uppgifter

i massmedia om projektet MetrOpolit, ett samhällsvctenskapligt grund— forskningsprojckt där omfattande datamängder samlats in och bearbetats. Diskussionen kom framför allt att gälla hanteringen av rcgisterdata och användningen av dataregister som samkördes. Regeringen tog initiativ dels till en överläggning med representanter för datainspektionen och .l'orsk— ningen. dels till en utredning hos forskningsrådsnämnden. Uppdraget till forskningsrådsnämnden var att utreda hur forskningsetiska frågor hanteras i det svenska forskningssystemct när det gäller forskning där individer är forskningsobjekt. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att närma- te behandla denna fråga.

Enligt min mening har den debatt som uppstått i samband med Metropo— litprojektet på många sätt varit av värde, eftersom den visat på problem av etisk: natur som finns inom den kulturvetenskapliga forskningen. Samtidigt vill jag understryka att forskarnas intresse i det aktuella fallet och i liknan— de projekt alltid gäller samband, aldrig enskilda individer. Det vore högst olyckligt om diskussionen skulle leda till att longitudinell forskning försvå— rades. Det föreligger exempelvis ett mycket starkt behov av sådan forsk- ning=s'om kan klargöra sambanden mellan miljöfaktorer och hälsa eller "mellan" betydelsen av arv eller miljöpåverkan i samhället. Det finns i

Sverige unika möjligheter att via forskning fmna sådana samband, där data . från decennier tillbaka, som ofta registrerats av andra skäl, kan utnyttjas.

Jag vill också slutligen understryka att den fokusering vid just datain- samling och databehandling mcd modern datateknik som debatten har fått ger en delvis felaktig bild av problemet. De etiska frågor som aktualiseras är komplicerade även om registren hanteras manuellt. Databehandlingen i dessa fall skall ses som ett nödvändigt hjälpmedel som gör att forskningen kan genomföras utan orimliga kostnader och-tidsåtgång.

6.3. Forskning och samhälle

Redan inledningsvis framhöll jag forskningens strategiska roll för vårt :usamhälles vidareutveckling och för vitaliseringen av vårt kulturella arv.

Forskarvärlden ansågs länge vara en sluten värld, skild från samhälls- och kulturdebatten. Med vetenskapens ökande betydelse för samhällsut- vecklingen har också gränserna: mellan forskarvärlden och den offentliga diskussionen öppnats. På grundval av kunskap och ömsesidig respekt kan ett fruktbart möte utvecklas, till gagn för både forskning och samhälle.

För en demokrati är kunskapens tillgänglighet ett livsvillkor. För den enskilde betyder tillgången på kunskap att han eller hon bättre kan värdera vad experter eller politiker hävdar. Den gör det möjligt att ta ställning till och sortera den information som i allt större mängd träffar medborgaren i ett högteknologiskt samhälle. .

Det framtida samhället kommer 1 allt. högre grad att vila på kunskapens grund.=- Skola och fortsatt utbildning skall ha en vetenskaplig bas. Ekono- misk tillväxt kan möjliggöras genom att vi nyttiggör forskningsresultat. i produktionen. En bättre yttre miljö och arbetsmiljö kan skapas genom tillgången till forskningsrön om sambanden mellan användningen av olika ämnen och hälsans utveckling.

Mycket av det jag tidigare har anfört illustrerar detta förhållande. I det samspel jag har redovisat mellan högskola, sektorsorgan och näringsliv är just förmedlingen av grundforskningens rön en central faktor. Men det finns också andra samband somjag här avslutningsvis vilfnägot uppehålla mig vid.

Jag har tidigare pekat. på vilka betydande förändringar forskningen för— utser i utvecklingen av förvärvsarbctct och "därmed livsinnehållet för män- niskorna i västvärldens industrisamhällen. Automatiseringen innebär att utnyttjandet av den mänskliga resursen i produktionen minskar kvantita- tivt men samtidigt kan utvecklas kvalitativt. Vi står inför en fortsatt ge- nomgripande förnyelse av arbetslivet och en förändring av rollfördelningen mellan förvärvsarbete och fritid för personligt bruk. Det är av grundläggan- de betydelse för alla som omfattas av denna utveckling att finna instrument att analysera den och förstå dess konsekvenser.

Mot denna bakgrund är det angeläget att inte minst löntagarorganisatio- nerna får möjlighet att nå kontakt med sådan forskning — i detta fall kanske främst kulturvetenskaplig — som kan anvisa vägar att konstruktivt analy- sera och påverka arbetssituationen. Menldet är också av vikt för den fackliga verksamheten att t.ex. kunna göra en korrekt bedömning av det egna företagets FoU—investeringar. Då är tillgång till skeendet vid den tekniska forskningsfrontcn väsentlig. Chefen för arbetsmarknadsdeparte- mentet kommer senare att föreslå att ytterligare medel tillförs löntagaror— ganisationerna för fortsatt samarbete regionalt med universitet och hög- skolor.

Insikten om vilken betydelse ökad kunskap har för vårt lands utveckling har lett till att insatserna för en förbättrad och fördjupad forskningsinfor- mation har ökat kraftigt. Högskolan har därvid ålagts ett särskilt ansvar att föra ut information om sin forskning. Vid alla högskoleenhcter bedrivs också ett aktivt sådant arbete, riktat mot såväl olika intressegrupper, som mot allmänheten, excmpclVis iform av föreläsningsverksamhet och "öp- pet hus”-arrangemang. Högskolans verksamhet i denna riktning möter ett växande gensvar. Genom den dialog som utvecklas tillförs ocksä högsko- lans arbete värdefull stimulans. I detta sammanhang bör även framhållas bibliotekens betydelse som samlad kunskapsresurs. Genom de allmänna förstärkningar till högskolan som chefen för utbildningsdepartementet se- nare kommer att föreslå ges-även möjligheter till ökade forskningsinforma- tionsinsatser. .

Forskningsrådsnämnden har sedan sin tillkomst haft till uppgift att verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Nämnden har sedermera fått ett särskilt samordningsansvar för utveckling och sprid- ning av informationsmctoder,. samordning av Större informationsprojekt och utvärdering och initiering av nya informationsinsatser. Forsknings- rådsnämndens verksamhet; som bedrivs i nära kontakt med såväl forskare som informatörer och mottagare av forskningsinformation, har rönt vid- sträckt uppskattning. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att närmare redovisa forskningsrådsnämndens insatser på detta område och föreslå en ökning av anslagen.

Det är enligt min mening angeläget att den demokratiska debatten vitali-

seras när det gäller att hantera förändringar på lång sikt och bedöma framtida hot och möjligheter. Det innebär också att vi måste skapa organi- satoriska förutsättningar att på ett kvalificerat sätt hantera övergripande långsiktiga problem och sådana som av olika skäl hamnar mellan viktiga kunskaps- och intresseområden.

Förslag kommer därför inom kort att läggas fram om ny organisation och inriktning samt ökad satsning på den statliga framtidsstudieverksamheten. De sektors— och disciplinövergripande insatser som föreslås där och som även ingår i forskningsrådsnämndens ansvarsområde betraktarjag som ett viktigt komplement till de omfattande satsningar på basresurser och grund- vetenskap som görs i denna proposition.

7. Förslagen i korthet

Avslutningsvis vill jag lämna en översikt av de förslag till reforminsatser som nu är aktuella och som jag i sina huvuddrag omnämnt tidigare. Mer utförliga beskrivningar kommer senare att lämnas av respansvarigt stats- råd. Därvid kommer närmare uppgifter att lämnas om reformmedlen under treårsperioden. Även om förslaget nu omfattar en treårsbudget bör myn- digheterna vid sin planering lämna visst utrymme för eventuella åtgärder som-regering och riksdag med anledning av nu ej förutsebara faktorer kan komma att besluta om.

Jag redovisar först en sammanfattande tabell som jag sedan kommen- terar. För överblickens skull följer jag den dispositionjag använde vid min inledande redovisning av huvudfrågori forskningen. De beloppjag nämner i det följande avser reformkostnad, dvs.medel utöver sedvanlig pris- och lönekompensation. Som jag tidigare nämnt har medlen för reformerna finansierats genom kollektiva omprioriteringar. Härtill kommer särskilda omprioriteringar som gjorts inom jordbruks—, industri— samt miljö- och energidepattementen. Refor'minsatserna bör göras successivt under treårs- perioden, vilket framgår av tabellen. Det jag i min kommentar redovisar gäller den nivå som kommer att uppnås budgetåret 1989/90.

Tabell 3. Reformbelopp

Budgetår milj. kr.i ökning

87/88 88/89 89/90

a. Generella hägskolcförstärkningar — forskarutbildning, studietinansiering 30 13 14 — basresurser bl.a. forskarassistenttjänstcr 69 23 29 — grundförstärkning av forskningsråden 25 5 B — nya professurer ' 7 4 4 b. Insalsoritråden

— kulturvetenskapcr 10 5 5 — miljövård, inre och yttre 33 4 0 —- bioteknik 62* 0 0 — informationsteknolgi 28 23 21 e) Övrigt — internationellt samarbete m.m. 51 is 4 Totalt 315 95 90

* Av beloppet avser ca 22 Mkr per år en kostnad av engångskaraktär (nybyggnation).

Hänvisningar till S7

7.1. Generell förstärkning av högskolan

För generell förstärkning av högskolans forskningsresurser föreslås en rad åtgärder. Sålunda föreslås ca 700 nya doktorandtjänstcr samt en 10 %-ig höjning av beloppen för utbildningsbidrag. För detta beräknas en total kostnad om 57 milj. kr. Förstärkningen av högskolans basresurser uppgår till ca 121 milj. kr., varvid minst 226 nya forskarassistenttjänster ingår. Till de generella förstärkningarna för högskolan hör även satsningen på grund- forskningsråden: naturvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forsk- ningsrådet och humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Till dessa ges en grundförstärkning om 43 milj.kr. Vidare föreslås inrättande av 67 nya professurer under treårsperioden, vilket medför en kostnad om ca 15 milj.kr.

Sammantaget kommer sålunda att föreslås ca 236 milj. kr. att användas för generella förstärkningar av högskolans forskningsre'surser.

7.2. Särskilda insatser inom prioriterade områden

Utöver de generella förbättringar som görs för universitet och högskolor kommer att föreslås särskilda insatser inom vissa prioriterade områden. Även dessa medel kommer till den allra största delen högskolan och forskningsråden till godo.

Relativt betydande resursförstärkningar föreslås för de 5. k. kulturve- !enskaperna. Detta sker såväl genom de generella åtgärderna som genom specialinsatser. Således kommer det konstnärliga och kulturvetenskapliga området att tillföras 40 nya professurer och flera nya forskarassistenttjäns- ter. Till detta kommer en markerad insats på berörda fakultetsanslag, medel för konstnärligt utvecklingsarbete samt betydande anslagshöjningar för arkivverksamheten. De riktade insatserna beräknas uppgå till ca 20 milj. kr. _

De ökade ambitionerna inom forskning för en bättre miljö får-anslags- mässigt genomslag för det nya miljö— och energidepartementet. Här beräk- nas bland annat ökade anslag till naturvårdsverkets forskningsnämnd samt etableringen av ett särskilt forskningsprogram om förorenade hav. Miljö- frågornas tvärsektoriella karaktär gör dock att det är nödvändigt med förstärkningar även inom andra områden. Ökade insatser föreslås t. ex.i fråga om forskning om trafikens effekter på miljön samt miljövårdstekniskt utvecklingsarbctc. Ökade anslag föreslås även för mer grundläggande forskning. Bland annat. kommer ett av kemikommissionen föreslaget toxi- kologiskt program att genomföras. Till insatser för den yttre miljön hör även inrättandet av ett miljövetenskapligt centrum i Umeå. De ökade polarforskningsinsatserna bär i hög grad en miljöprägel. Förutom ökade insatser för forskning om yttre miljö föreslås även åtgärder för att stärka arbetsmiljöforskningen.

För dessa ökade miljöforskningsinsatser föreslås 37 milj.kr.i reformme- del.

En viktig del av forskningsprogrammet är att bidra till kompetenshöjning inom vissa basteknologier. En kraftfull insats föreslås för forskning inom

omrädet bioteknik. 1 första hand avser åtgärderna att via medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden by ga upp den grundläggande forsk- ningen inom det för biotekniken basala omrädet cell- och molekylärbiologi. Även direkta fakultetsvisa förstärkningar kommer att göras, varvid bland annat universitetet i Umeå kommer att få betydande tillskott. l bioteknik- ' insatserna ingår vidare ökade anslag till Sveriges Lantbruksuniversitet. För att stärka det genetiska centrum som finns i Ultuna och som är gemensamt för Lantbruksuniversitetet och Uppsala universitet anvisas 66 milj.kr.för nya lokaler för den mikrobiologiska institutionen. Utöver den- na investeringssatsning föreslås ca 40 milj. kr.i permanent ökade anslag för forskning inom det. biotekniska omrädet. '

De ökade insatserna vad gäller forskning om informariansteknologi sker inom ramen för ett brett. sammanhållet program, som i sin helhet kommer att redovisas av industriministern senare i dag. De forskningsinsatser som föreslås gäller såväl grundläggande som målinn'ktad forSkning. Huvudde- len avser forskning inom 5. k.systemteknik, men insatser görs också för att fortsätta satsningen på halvledarforskning. Av särskild betydelse är forskning om informationsteknologins användning, där ökade insatser nu föreslås.

För grundläggande forskning inom informationsteknologin har beräk- nats ca 29 milj.kr.i ökade anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet och berörda fakulteter. Här ingår också stöd till ett till Linköpings univer- sitet-knutet centrum för industriell användning av informationsteknologi. För målinriktad forskning anslås till styrelsen för teknisk utveckling ytter- ligare 43 milj. kr. .

Till sist vill jag peka pa att möjligheterna till intemationellt samarbete bör öka betydligt genom den resursförstarkning som föreslas. Detta kan bland annat ske genom de generella förstärkningarna av högskolan, främst basresursökningen, men även genom särskilda insatser. Inom ramen för anslagsökningcn till styrelsen för teknisk utveckling har beräknats medel för det europeiska forskningssamarbetet. Styrelsen för teknisk utveckling och Industrifonden bör vidare kunna påtagligt stödja samarbetssträvan- dena mom ramen för EUREKA.

Ytterligare insatser för teknisk och industriell FoU kommer att föreslås av chefen för industridepartementet' senare denna dag.

Som jag tidigare nämnt bör en aktiv uppföljning göras inför nästa'forsk- ningsproposition. Medel för utvärderingar m. m.hari 1987 års budgetpro- position beräknats under justitiedepartementets kommittéanslag.

Statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, l-lulterström, Lindqvist, G. Andersson anmäler sina förslag. Anförandcna och förslagen redovisas i underproto- kollen för resp. departement.

Statsministern anför. Med hänvisning till vadjag och övriga statsråd har anfört hemställcrjag att regeringen i en proposition ' dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu anfön om forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels förelägger riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om. .

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagor enligt följande.

Justitiedepartementet Bilaga 1 Utrikesdepartementet Bilaga 2 Försvarsdepartementet Bilaga 3 Socialdepartementct Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet Bilaga 5 Utbildningsdepartemcntet Bilaga 6 Jordbruksdepartementct - _ Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 8 Bostadsdepartementet Bilaga 9 lndustridepartementet Bilaga 10 Civildepartementet Bilaga 11 Miljö- och energidepartementet Bilaga 12

Prop. l986/87: 80

1 Inledning '

Inom justitiedepartementets område bedrivs forskning vid brottsförebyg- gande rådet, kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen och statens krimi- naltekniska laboratorium. Brottsförebyggande rådet har ett anslag av 3729000 kr. för utvecklingsverksamhet. Övriga myndigheter har inte sär- skilda anslag för forskning och-utveckling men använder medel från sina förvaltningskostnadsanslag. .

Också hos andra myndigheter än dem som nämnts nu bedrivs viss forskningsanknuten verksamhet i så måtto att myndigheterna på eget initi- ativ eller på regeringens uppdrag bl.a. följer upp verkningarna av olika lagstiftningsåtgärder. Denna verksamhet har under senare år intensifierats som ett led i regeringens planmässiga utvärderingar av olika reformer (ifr 1986/87:100 bil. 4 s. 4). , '.

Såvitt gäller universitetens verksamhetsområde är av naturliga skäl forskningen vid de juridiska fakulteterna av särskilt stor betydelse för verksamheten inom justitiedepartementets ansvarsområde.

2 Forskning vid myndigheter 2.1 Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Brottsförebyggandc rådet är den största institutionen för kriminologisk forskning i Norden och sysselsätter för närvarande ett tjugotal forskare. BRÅ har enligt sin instruktion till uppgift att initiera. stödja och följa forsknings- och utvecklingsarbete rörande kriminalitetens orsaker och hur kriminaliteten skall förebyggas. Rådet skall också utvärdera sitt arbete och informera om resultaten av detta.

Dessutom har BRÅ till uppgift att verka för samordning av forsknings- och utvecklingsarbete på det kriminalpolitiska området. Rådet byter också regelbundet erfarenheter med de brottsförebyggande råden i Danmark och Norge samt justitieministeriet i Finland, liksom med de övriga kriminolo- giska l'orskningsinstitutionerna i de nordiska länderna, däribland det FN—anknutna institutet i Helsingfors för förebyggande och kontroll av-

Bilaga 1

brott (HEUNI), till vilket Sverige och övriga nordiska länder bidrar ekono— miskt.

För att vinna ökad insikt om rättsapparatens uppbyggnad och funktion bedriver BRÅ utvärderingsprojekt där effekterna av ny lagstiftning stude- ras. BRÄ har även under senare tid initierat en rad vetenskapliga projekt inom det kriminologiska fältet. Enligt uppdrag av regeringen bedrivs .för närvarande inom BRÅ ett särskilt forskningsprojekt som gäller studier av ekonomisk brottslighet.

En viktig målsättning för BRÅ för framtiden är att utöka forskningsinsat- serna inom hitintills eftersatta forskningsområdcn. Ett exempel på ett sådant område är forskning om kvinnors brottslighet och om kvinnor som offer för brottslighet. Ett annat exempel är så kallade offerundersökningar där information från offren används till att bedöma och kartlägga brotts- lighetens struktur och omfattning. Denna typ av kunskap utgör ett viktigt komplement till den ordinarie brottsstatistiken.

Kriminalvårdsstyrelscn är central förvaltningsmyndighet för kriminalvår- den. Styrelsen är chefsmyndighet för bland annat regionkanslierna, kri- minalvårdsanstalterna och de allmänna häktena. Vid kriminalvårdsstyrel—

sen finns en forskningsgrupp som har till uppgift ' — att samla in och dokumentera svenska och utländska forskningsrön och förmedla dessa till kriminalvärdsorganisationen, — att kartlägga den verksamhet som bedrivs inom kriminalvårdsverket,

— att följa upp och utvärdera pågående verksamheter och försök på krimi- nalvårdens område samt ' '

— att initiera, medverka i och dokumentera utvecklingsarbetet inom orga- nisationen.

Under senare tid har en stor del av kriminalvårdsstyrclsens verksamhet ägnats åt narkotikaproblem inom kriminalvården.

Inom en snar framtid kommer dock studierna att inriktas på bland annat modeller för konfliktlösning vid anstalterna och på återfallsstudier av villkorligt frigivna.

Ett centralt forskningsområde, inom vilket forskningsprojekt för närva- rande initieras, är studier om misskötsamhet vid regelbunden permission.

Det långsiktiga arbetet inriktas i huvudsak på utveckling "av insatser för att minska och förebygga drogmissbruk i såväl anstalt som frivård. Ett viktigt delområde är explorativa studier av problematiken kring sjukdomen aids. '

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och bedriver bland annat central utbildning på polishögskolan.

Från och med budgetåret 1985/86 byggs polisforskningen upp succes- sivt. Den grundläggande inriktningen av denna forskning beskrivs i prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning

Justitiedep.

och rekrytering. Forskningen avses åtminstone inledningsvis få tvärveten- skaplig karaktär med starka samhällsvetenskapliga och förvaltningsrätts- liga inslag. Särskilt skall resursfördelningen inom polisväsendet studeras.

Statens kriminaltekniska laboratorium har som främsta uppgift att utföra laboratorieundersökningar som föranleds av misstanke om brott. Labora- toriet skall bedriva kriminaltekniskforskning samt samla, bearbeta 'och offentliggöra resultat inom verksamhetsområdet. Undersökningar som be- gärs av polismyndighet, åklagare eller domstol skall ha företräde.

För den långsiktiga kompetensuppbyggnaden anses grundforskningen vara central. Laboratoriets möjligheter till utveckling inom grundforsk- ningen har numera förbättrats genom ett utökat samarbete med universite- ten, framförallt universitetet i Linköping och det Forensiska Centret vid universitetet. För närvarande arbetar också två doktorander med projekt - som anknyter till laboratoriets verksamhet.

3 Föredragandens överväganden 3.1 Myndigheternas forskning

De myndigheter som arbetar inom justitiedepartementets ansvarsområde har som jag nyss redovisat viktiga forskningsuppgifter. Jag vill understryka vikten av att även myndigheterna utgår—från de forskningspolitiska prin- ciper som statsministern tidigare redovisat. Detta gäller bl. a. finansiering— en av tidsbegränsade tjänster inom högskolan.

3.2. Den rättsvetenskapliga forskningen

Lagstiftningen är oftast inriktad på att lösa uppkomna problem. För lagstif- taren är det av stort värde om den juridiska forskningen kan fånga upp frågorna på ett tidigt stadium innan problemen har blivit akuta.

För att belysa några behov av forskningsinsatser som här gör sig gällan— de kan jag nämna följande. Den snabba utvecklingen på sådana områden sorn bioteknik och medicin samt på data- och informationsteknologins och andra teknologiska områden ställer samhället inför nya och mycket svåra rättsliga frågor inom olika grenar av juridiken. Det kan här röra sig om . rättsligt-etiska frågor på det medicinska området (som t.ex. abortlagstift— ning i förhållande till fosterdiagnostik). Det kan gälla offentlighets- och sekretessfrågor m.m. ifråga om data och andra media. Vidare bör nämnas att den nya informationsteknologin har betydelse för valet av rättsliga lösningar t.ex. på kredit— och värdepappersmarknaderna. En juridisk forskning med inriktning på här skisserade frågeställningar fordrar kontakt med andra discipliner och med lagstiftaren och därmed utvecklade samver— kansformer.

Ett helt annat forskningsområde som här bör nämnas gäller den offent-

Bilaga 1 J ustiticdep.

w

Bilaga 1

liga rätten. Det finns ett stort behov av forskning inom de delar av den offentliga rätten som vetter mot sådana samhällsvetenskapliga discipliner som nationalekonomi, statskunskap och rättssociologi. Ett centralt pro- blem gäller här den rättsliga regleringens former och funktioner. eller med andra ord styrmedelsanvändningen i vid mening inom den offentliga sek- torn (alltifrån traditionella rättsliga styrmedel som straff och vite till mol-. derna ekonomiska incitament).

Även ramlagstiftningstekniken och dess konsekvenser är ett viktigt om- råde. Ett annat gäller den offentliga sektorns organisationsformer och rättsliga problem förknippade med valet av organisationsform, liksom i övrigt rättsliga problem i gränsmnen mellan privata associationeroeh offentlig verksamhet. . .

Forskningsinsatser på dessa områden kan få stor betydelse för att ge perspektiv och beslutsunderlagi situationer där valet står mellan olika utvecklingslinjcr på den offentliga rättens område.

Något som lagstiftaren hittills inte sällan har försummat är att fortlö- pande utvärdera lagstiftning som har varit i kraft någon tid. Justitiedeparte- mentet har nyligen påbörjat en aktivitet för att mera systematiskt göra utvärderingar av detta slag (se prop. l986/87: l00 bil 4 s. 4). Som inled- ningsvis antyddes är det ofta myndigheter inom departementets ansvars- . område som utför sådana uppföljningar. Inte sällan skulle både departe- mentet och myndigheterna kunna få god hjälp av forskarna i detta arbete. Ett exempel utgör den forskning som har bedrivits och alltjämt bedrivs om lagstiftningen om gemensam vårdnad (se prop. l98l/821'168 s. 26—28). Ett annat exempel är det ambitiösa forskningsprojekt som på regeringens uppdrag för närvarande bedrivs inom BRÅ med huvudsyfte att utvärdera de åtgärder som har vidtagits mot ekonomisk bröttslighet. Av värde skulle också kunna vara 'att genom rättssociologiska undersökningar få belyst hur en viss lag har påverkat allmänhetens attityder.

I vissa fall skulle lagstiftaren också kunna direkt anlita juridiska fors-kare för att få aktuella problem undersökta på ett grundligare sätt än det för tillfället kanske finns möjlighet till i det vanliga lagstiftningsarbetet. Det kan röra även mindre frågor, vilka kan lämpa sig för examensarbeten av juris studerande. '

Självfallet skulle en ökad samverkan mellan lagstiftaren och den juridis— ka forskningcn inte utesluta att framträdande rättsvetenskaparc, på samma sätt som för närvarande, deltar i lagstiftningsarbetct såsom ordförande, ledamöter eller experter inom kommittéväsendet eller företräder-Sverige i olika internationella lagstiftningssammanhang.

Jag har velat redovisa dessa synpunkter för riksdagen med hänsyn till att - hithörande frågor på mitt initiativ tagits upp till diskussion vid en överlägg— ning mellan företrädare för departementet och för den rättsvetenskaplig'a - forskningen. Men vad jag nu har sagt skall självfallet inte uppfattas som direktiv för denjuridiska forskningen. För lagstiftaren liksom för de rätts- tillämpande myndigheterna är en fri och obunden forskning vid de juridisÄ ka fakulteterna väsentlig. Resultaten publiceras som regel på ett för alla tillgängligt sätt. Lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna kan då. liksom andra intresserade, ta del av resultaten. En samverkan mellan

Justitiedep.

Bilaga 1

forskningen. lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna bör alltså enligt min mening kunna åstadkommas utan att den fria och obundna forskningen berörs.

Jag vill avslutningsvis framhålla att forskningen vid de juridiska fakulte- terna vid nniverSitcten kommer att väsentligt förstärkas genom de förslag som chefen för utbildningsdcpartcmcntet kommer att lägga fram senare i dag.

Hänvisningar till S3-2

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om forskning inomjustitiedepartementets verksamhetsområde.

Justitiedep.

' Bilaga 2- Prop. l986/87:80 .

_ Bilaga 2 Utrikesdepartementet Utrlkcmep'

"Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari l987_

Föredragande: statsrådet Andersson'såvitt avser punkterna 1—2 statsrådet Hjelm-Wallén såvitt "avser punkt 3. ' statsrådet Gradin såvitt avser punkt 4 .

Anmälan till prOposition om forskning

1 Inledning

Neutralitetspolitiken ställer, som "statsministern. tidigare idag anfört, sär- skilda krav på en självständig värdering av för- vårt land viktiga förhållan- _ den och utvecklingstendenser i omvärlden. Det är mot den bakgrunden. väsentligt att det utrikespolitiska beslutsunderlaget är av hög kvalitet. För att säkerställa detta behöver åtgärder vidtas för att på sikt förstärka forsk: ningen på detta område. .

Utrikesdepartementetsuppgifter — utrikes-och säkerhetspolitik, han- delspolitik, internationellt samarbete, särskilt utvecklingssamarbete — in- nefattar ett direkt ansvar för vissa forskningsområden av betydelse för departementets verksamhet.. " ' — Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) får sedan starten 1966 som oberoende stiftelse ett årligt. anslag över departemen- tets budget. . _ - I samband med det svenska deltagandet i nedrustningskonferensen (CD) i Geneve och i andra internationella sammanhang där Sverige deltar i överläggningar om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder, rust- ningsbegränsning och nedrustning anslås vissa" medel till försvarets forskningsanstalt (FOA) för utredningar och tekniskt underlag som stöd för de svenska förhandIingsansträngningarna.' . " -— Sedan budgetåret 1982/83 utgår över departementets budget även ett anslag för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet. —— Sedan år 1976 är Sverige" anslutet till de Europeiska gemenskaper—. nas (EG:s) fusionsforskningsprogram genom samarbetsavtal med EURATOM. Avgifterna till detta grundforskningsinriktadesamarbete har sedan budgetåret 1984/85 redovisats över.utrikesdepartementets anslag Forskningssamarbete med EG.. . -. _ — Via anslaget för internationellt utvecklingssamarbete finansieras forsk- ningssamarbete med och mellan u-länder. Verkställande organ är styrel- sen för u-landsforskning (SAREC). Dessutom erhåller sedan budgetåret l980/8l nordiska afrikainstitutet medel från anslaget för internationellt utvecklingssamarbete. 'Utrikesdepartementct disponerar också vissa medel för forskningsverk- - l

Bilaga 2

samhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, för bråds- kande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet respektive för insatser till _stöd för det allmänna FN-arbetet.

2 Säkerhets-, nedrustnings— och allmänt utrikespolitiskt motiverad forskningsverksamhet finansierad över utrikesdepartementets huvudtitel 2.1 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

SIPRI har vunnit uppmärksamhet som en oavhängig, internationell forsk— ningsinstitution inriktad på rustnings- och nedrtistningsfrågor.

Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig forskning i kon- flikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av.betingelserna för fredliga" lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred."

SIPRI:s forskningsrapporter, särskilt dess årsbok, har blivit viktiga re— ferensverk i det internationella nedrustningsarbetet, i synnerhet för stater som ej har tillgång till militäralliansernas egna kunskapsbanker. Institutet utgör också en unik mötesplats för forskare från öst och väst, nord och syd. Denna internationella kompetens kommer också svensk forskning till godo. '

För budgetåret l986/87 har SIPRI tilldelats ett statligt bidrag på 15 milj. kr. [ årets budgetproposition har föreslagits att 15,8 milj. kr. anvisas som bidrag till SIPRI för budgetåret 1987/88.

En viktig förutsättning för att Sverige skall kunna-behålla en ledande ställning i det internationella nedrustningsarbetct är att vår under lång tid uppbyggda kunskapsbas på olika tekniska områden kan vidmakthållas och helst breddas. .

Verksamheten inom ett av FOA:s forskningsprogram syftar till att stödja utrikesdepartementets arbete på nedrustningsområdet.

Sveriges långvariga engagemang i detta arbete har på senare år fått än större omfattning genom bl.a. vår roll i Stockholmskonferensen om förtro- ende- och säkerhetsskapande åtgärder, statsministerns medverkan i det s.k. femkontinentinitiativet och de krävande förhandlingarna i Geneve kring en konvention om förbud mot kemiska-vapen. Sverige har också aktivt deltagit i en rad studier inom FN:s ram kring olika nedrustningsfrä- gor. De svenska insatserna, som på varje enskilt område ofta innebär mångåriga förhandlings- och utredningsåtaganden, har aldrig tidigare haft en sådan bredd.

Särskilt på två områden, där under åren betydande forskningsinsatser

Prop. l986/87:80

Utrikesdep.

Bilaga 2

gjorts, kommer ytterligare krav att ställas framöver: förbud mot kämvai' pcnprov samt mot kemiska vapen. I provstoppsfrågan-har Sverige" koncen— trerat sig på att utveckla möjligheterna att nted'seismolögiska metoder- kontrollera-efterlevnaden av ett avtal om stopp även för underjordiska prov. Vad beträffar kemiska-vapen förefaller nu efter'många årsförbere- ' delser och förhandlingar med aktivt svenskt deltagande — och under år 1987 ånyo svenskt ordförandeskap-i förhandlingskomniitten i nedrust— ningskonfercnsen I Geneve — ett fullständigt avtal om förbud mot kemiska vapen vara inom räckhåll..

I årets budgetproposition har föreslagits "att 21',3 milj.' kr. anvisas till FOA för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1987/88. I—Iäri ingår bl.a". 9,4 milj. kr. som'engångsbidrag för modernisering av Hagfors-stationen och uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA. ' '

Utrikespolitiska institutet drivs av Utrikespolitiska Samfundet som är en ideell förening med uppgift att "främja intresset för internationella frågor, vidga kunskapen därom samt stödja forskning rörande internationell poli- tik, främmande länders förhållanden och internatio'nella Organisationer". Institutet skall bedriva forskning inom området internationella relationer med tyngdpunkt på för Sveriges utrikes—, säkerhets-och nedrustningspoli- tik särskilt betydelsefulla'regioner och problem.'Ve'rksamheten syftar till att utveckla en kvalificerad kompetensinom ett fåtal sakområden. En del av resurserna avsätts till att göra forskningsresultatcn tillgängliga för ett-- bredare allmänhet samt till att främja forskningssamarbete med utlandet inom särskilt prioriterade områden. '

Ioch med att Europainstitutet den I juli 1986 överförts till utrikespolitis- ' ka institutet görs en ökad satsning på Europafrågor.

I samband med att ett antal forskningsprojekt avslutas förutses forsk- ningsverksamheten gå in i ett nytt skede. Två större forskningsprogram, .avsedda att inom sig omfatta tIera projekt, skall organiseras: "strategiska studier" och "ekonomisk säkerhet.". -

I årets budgetproposition har föreslagits att drygt 2 'milj . kr. anvisas till utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet för budgetåret l987/88.

För att säkerställa att det utrikespolitiska beslutsunderlaget uppfyller de höga krav på självständig värdering av företeelser och utvecklingsten- denser i omvärlden som vår neutralitetspolitik' ställer, är fortsatt forskning - och kompetensuppbyggnad på detta område av stor vikt.

Sverige har i hög grad intresse av studier kring frågor av särskild bety- - delse för vår utrikespolitik: kring neutralitetspolitiken, villkoren för inter- nationell säkerhet och nedrustning, frågor som rör säkerheten i'vårt när— område, de militära styrkeförhållandena och villkoren för stabilitet i-Euro- pa, stormaktsförbindelscrna, den tekniska utv'eCklingens betydelse, han-

tI Riksdagen l986/87. I saml. Nr 80. Bilaga 2

Utrikesdep.

Bilaga 2

delspolitik och ekonomiskt beroende. Samma direkta intresse finns även för forskning kring vissa folkrättsliga aspekter på problem inom utrikes—, säkerhets- och nedrustningspolitiken oeh beträffande mänskliga rättighe- ter. _ . .

Under senare år har Nordeuropa och Nordatlanten varit föremål för ett växande intresse från militäralliansernas sida, Som statsministern anfört, är behovet av grundlig analys av de ledande-militärmaktemas beteende i vårt närområde och av motiven för deras handlande uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte enbart ur behovet av planering för kris— och konlliktsituationer. Den är också viktig för att öka vår kunskap om utveck- lingen i närområdct även i fredstid.

Olika vägar bör prövas attfördjupa den internationellt inriktade utbild- ningen och forskningen främst med anknytning till ämnesområdet statsve- tenskap. Det är viktigt att säkerhetspolitisk forskning, freds- och konflikt- forskning och inte minst öststatsforskning kan bidra till att bredare kunska- per på dessa områden skapas inom landet.

Som alliansfri stat har Sverige särskilda skäl att hålla sig med en egen bas av kunskaper om öststaterna. Jag vill därvid hänvisa till vad chefen för utbildningsdepartementet senare idag kommer att anföra angående öst— statsforskning.

På det säkerhetspolitiska området finns f. n. god svensk kompetens främst i vapenteknologiska och militärstrategiska frågor. Under senare tid har denna kompetens breddats genom såväl forskningsinsatser som erfa- renheter vunna i direkt anslutning till förhandlingarna i Stockholmskonfe- rensen. Att vidmakthålla och vidga denna kompetens är bl.a. av stor betydelse inför de fortsatta överläggningarna inom ramen för ESK-proces— sen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Resurserna för forskning i frågor som rör neutralitetspolitikens villkor och möjligheter, regionala konflikter och deras lösning. medling, samt kring begrepp som gemensam säkerhet och s.k. fredsbefrämjande utvecklingsbistånd har hittills varit små. .

Vapenutvecklingen och dess påverkan på förhandlingar om rustningsbe- gränsning och nedrustning är exempel på hur nära förbunden utrikespoliti-

ken idag är med den tekniska utvecklingen och understryker värdet av vår - .

beredskap för insatser på nya områden. Aktuella exempel är förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning på det konventionella området i Europa och ansträngningar att hindra en kapprustning i rymden och till havs. Det är angeläget att Sveriges insatser kan stödjas på forsk- ning som är oberoende av de ledande militärmakterna. '

Forskning av betydelse för utrikespolitiken bör ha en bred inriktning. I vissa fall kan forskningen bedrivas tvärvetenskapligt. Det finns ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekonomiska frågor, miljö- och naturresurSproblem samt frågor som gäller ekonomiska resurser och ekonomisk utveckling. De alltmer uppmärksammade internationella miljöproblemen är ett område där tvärvetenskaplig.forskning inriktad på mellanstatliga förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. '

Polarforskningen utgör ett annat exempel där också utrikespolitiska skäl motiverar ökade insatser. Sverige anslöt sig, år l984 till Antarktis—fördraget

Utrikesdep.

och siktar på att så snart som möjligt bli s.k. konsultativ part i fördraget, dvs. bli medlem av den inre beslutande kretsen. Regeringen har tagit initiativ till en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena i både Arktis och Antarktis.

Sverige strävar sedan lång tid efter att få till stånd ett kärnvapenprov- stopp. De i det s.k. femkontincntinitiativet samverkande sex staterna erbjuder sig att gemensamt med Förenta staterna och Sovjetunionen över- vaka ett tidsbegränsat provstopp, ett s.k. moratorium, genom seismolo- gisk kontroll på dessa båda kärnvapcnstaters territorier. Förslaget kan ses som ett komplement till det expertarbcte som pågått i flera år inom ned- rustningskonferensen i Geneve för att utveckla ett globalt seismologiskt övervakningssystem för ett provstoppsavtal med hjälp av mätstationeri en rad länder och på alla kontinenter. . '. . . _

För att underbygga Sveriges internationella agerande på detta område har en experimentell seismisk mätstation upprätthållits i Hagfors sedan slutet av 1960-talet. Hagfors—stationen är av särskild betydelse eftersom den tillåter Sverige att utveckla en självständig seismologisk teknik. Under senare år har utvecklingen inom elektronikområdet gjort att stationen behöver förbättras för att upprätthålla sin ställning som en av världens mest kvalificerade mätstationer på detta område.

Hagfors-stationen är av största betydelse inför det fortsatta arbetet både inom fcmkontinentinitiativets ram och i nedrustningskonferensen i Ge- neve. Möjligheter har på sistone öppnat sig att inom konferensens ram ta nya steg mot ett globalt system för att registrera, samla och analysera seismiska data. Sverige har erbjudit sig att inrätta en av fyra internationella datacentraler med uppgift att behandla de stora mängder av data som seismiska mätstationer över hela världen avses rapportera in. De övriga upprättas av Australien, Förenta staterna och Sovjetunionen.

Förhoppningen är att internationell enighet skall kunna uppnås om ett provstoppsavtal. Det är viktigt att det seismiska övervakningssystem som nu utvecklas skall kunna fungera så snart avtalet träderi kraft. ' '

En fråga som kommer att ställa ökade krav på forskningsinsatser och kunskapsuppbyggnad är den militära utvecklingen på rymdområdet. Sveri- ge behöver sådan kompetens för att” kunna delta aktivt i nedrustningskon- ' ferensens arbete för att förhindra en kapprustning i yttre rymden. Sverige har också ett intresse av att närmare utreda möjligheterna att använda satellitövervakning för att kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser på nedrustningsområdet och för andra förtroende- och säkerhetsskapande syften. Ett sådant projekt måste sannolikt knytas till internationella förhandlingar för att kunna förverkligas. Utveckling, upp- skjutning och drift av en verifrkationssatellit bedöms dessutom vara ett så resurskrävande projekt att det endast skulle kunna genomföras genom samverkan mellan flera länder. '

FOA har, på utrikesdepartementets uppdrag och i samråd med statens rymddelegation och försvarsstaben, gjort en förstudie av förutsättningarna" för en eventuell verifikationssatellit. Som statsministern tidigare idag an- fört, har i årets budgetpropositiOn 2 milj. kr. avsatts för en fortsatt utred- ning i syfte att mer grundligt belysa projektets tekniska och ekonomiska förutsättningar.

Bilaga 2 Utrikesdep.

.

Bilaga 2

Olof'Palme spelade under en.rad år en unik roll på flera av de områden jag här berört. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag föreslå att en särskild gästprol'cssur i Olof Palmes namn inrättas vid -. humanistisk-samhällsvctenskapliga forskningsrådet (HSFR). Avsikten är att den skall inriktas på forskning inom områden av betydelse för fredssträ- vande i vid mening.

? 5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om den framtida inriktningen av säkerhets-, nedrustnings- och allmänt utrikespolitiskt motiverad '

forskningsvcrksamhet.

3 U-landsforskning' 3.1 SAREC:s stöd till u-landsforskning

Forskningen är svagt utbyggd i flertalet u-länder. Närliggande,-akuta-be- hov tvingar ofta fram kortsiktiga lösningar. De fåtaliga forskarna brottas med problem av praktisk natur till följd av bristande-resurser. Forskarflyk- ten är stor från många fattiga u-länder. . .

En ökande delav Sveriges u- Jandsbistånd har under senare år avsatts för stöd till och kontakter med forskning' 1 u- -länder. Styrelsen för u- -lands— forskning (SAREC) har kommit att få en central roll när, det gäller fördel- ning av dessa medel, liksom beträffande bidrag till forskning i Sverige om u—ländernas situation. Det forskningsstöd och institutionssamarbete som administreras av SAREC syftar till att främja forskning som kan underlätta- för tredje världens länder att utvecklas motsjälvbestämmande, ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Stödet är ett viktigt komplement till det. bistånd inom andra utvecklingsområden som administreras av styrelsenför. inter- nationell utveckling (SIDA) eller ges genom internationella organisationer.

SAREC:s budgetmedel. har ökat under åren i-takt med att de långsiktiga aspekterna betonats alltmer i det svenska biståndet. För budgetåret l986/87 utgör SAREC:s medel ca .2,5% av biståndsanslaget. Genom SAREC:s samarbetsprogram med olika u-länder, regionala organisationer, interna- tionella forskningsinstitutioner, svenska forskningsmiljöer samt stöd till enskilda forskare täckes följande sektorer: jordbruk och. landsbygdsut- veckling. hälsa och nutrition, utvecklingsteori och samhällsvetenskap, kvinnors situation, teknik och industri samt humaniora, utbildning och kommunikation. Genom _ett särskilt anslag för skog och miljö -— totalt 100 milj. kr. för femårsperiodcn 1986/87—1990/91 — stöds även forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet för att lösa de också ur global ekolo- gisk synvinkel angelägna uppgifterna att begränsa avskogning och ökenut- bredning.

Prop. l986/87:80

"Utrikesdep.

Bilaga 2

2 Anslag för budgetåret 1987/88

För budgetåret 1987/88 föreslår regeringen i budgetpropositionen att det anslag som förvaltas av SAREC skall uppgå till'265 milj. kr. Därutöver föreslås också mindre belopp för anslag till nordiska alrikairistitutet. Även SIDA stödet — både inom sina Iandprogtam och genom anslaget fö1 försöksverksamhet och metodutveckling —- forskning eller forskningsrela- terad verksamhet 1 anslutning till projekt och program i utvecklingssamar- betet.

"En central uppgift för SAREC är att. bidra'till att bygga upp och stärka forskningskapaeiteten i enskilda u-länder. Detta sker bl.a. genom samar— - bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och -i respektive u-land. Med en förbättrad inhemsk kapacitet på forskningsområdet i u-ländcrna kan forskarflykt motverkas, och ländernas förmåga att formulera problemlös- ningar för sina egna utvecklingsansträngningar öka. En del av SAREC:s forskningsbiständ kanaliseras också genom internationella forskningsinsti- tutioner — ibland med medverkan av svenska forskare.

Universitet och forskningsinstitutioner inom olika sakområden har an- svaret för en fortsatt internationalisering 'av-sin forskning. En del av SAREC:s medel — f.n. knappt 10% ,—|- avser stöd till u-landsforskningi Sverige. SAREC har nuinlett en omstrukturering av stödet till sådan forskning mot mer långsiktiga satsningar på ett antal utvalda forsknings- miljöer med u—landsinn'ktning. I valet av miljö beaktar SAREC härvid inte minst i vilken mån respektive institutioner själva har visat sig beredda att prioritera u-landsaspektema inom sitt forskningsområde och avsätta resur- set för ändamålet.

Forskning om u-länderna är viktig för den internationella förståelsen 1 Sverige. Fördjupad kunskap och debatt behövs lör att vårt bistånd skall utvecklas och för att underbygga biståndsviljan. Genom SAREC:s' bidrag

till svensk ri-landsforskning underlättas kontakternaoch ökar det ömsesi- - diga utbytet mellan Sveriges och u-ländernas forskare. Vidare byggs en allt bredare kunskapsbas uppi vårt land, vilken kan nyttiggöras i biståndsvcrk- samheten och i dialogen med mottagarländerna. ' ' '

Denna dialog rör problem inom olika discipliner; Inte minst .viktiga har de allmänekonomiska frågorna blivit i takt med den dramatiska ökningen av många u-länders skuldbörda och de svåra interna strukturanpassnings— problemen. Det föreligger behov av och efterfrågan på svensk förvalt- ningspersonal för hantering av dessa frågor till befattningar i den centrala administrationen i flera av de länder med vilka Sverige bedriver ett" långsik-. tigt utvecklingssamarbete. För att öka insikten om u-landsproblemen och" höja effektiviteten av biståndsinsatser inom dessa områden är det angelä- get att en forsknings- och enfarenhetsrelaterad grund byggs upp inom svenska universitet och forskningsinstitutioncr. _

Ett annat område där ökad kunskap och svensk forskarkompetens be- hövs gäller miljöaspekter avseende bistånd och utveckling. Strävandena

Utrikesdep. .

att främja ekonomisk tillväxt måste innefatta hänsyn till miljö och till ekologiska samband. Dessa frågor har hög prioritet i svenskt bistånd, men _ ytterligare kvalificerad personal med ckologisklinriktning behövs. .

I årets budgetproposition (prop. 1986/87: 100, bil. 5, s. 96) har jag före- slagit att medel inom SAREC:s anslag utöver det ordinarie stödet till forskningsmiljöer — högst 5 milj. kr. av det totalt föreslagna beloppet 265 milj. kr. för budgetåret 1987/88 — avsätts som ett stöd till inrättande av tidsbegränsade forskartjänster med inriktning på u-landsforskning i Sveri- ge. Dessa bör inrättas inom främst samhällsvetenskapliga ämnen som ekonomi och statskunskap samt naturvetenskapliga ämnen inom området ekologi/miljöfrågor. SAREC bör i samråd med berörda forskningsråd och universitet närmare utforma tjänstemas innehåll. Därvid bör beaktas de frågor som är av särskild relevans för u-ländema och hur tjänsterna bäst kan komplettera SAREC:s ordinarie stöd till svenska u-landsforsknings- miljöer I tjänsteansvaret bör ingå handledning och utbildning.

Tjänsterna !" nans1cras via biståndsanslaget under en tid av sex år. En utvärdering bör göras före utgången av sexårsperiodcn. '

_3.4 Hemställan

Jag hemställer. att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om det svenska u- dandsforsknings- stödets inriktning.

4 Europeiskt forskningssamarbete

Sveriges samarbete med EG på forsknings- och utvecklingsområdet har utvecklats i positiv riktning under det år som gått. Det nya samarbetsavta- let om tekniskt och vetenskapligt samarbete som trädde i kraft i juni 1986 ger ökade möjligheter till samverkan på' för oss intressanta områden" mom såväl grundforskningen' som den mer industriellt betonade forskningen. Tillsammans med det drygt ett år gamla EUREKA- initiativet innebär den senaste tidens dynamiska utveckling på forsknings— och utvecklingsområ- det att ytterligare steg tagits mot vidgade kontakter mellan länderna i Västeuropa.

Våra relationer med EG är väl etablerade. Fusionforskningsprogrammet '

inom EURAT OM är en viktig del av_ EG:s totala ramprogram på forsk- nings- och utvecklingsområdet. Programmet är öppet för deltagande från ' länder utanför EG. s medlemskret's. Sveriges nu tioåriga deltagande 1 detta program har ingående prövats. Slutsatsen var att det är av vikt för Sverige att delta i detta forskningssamarbete även i fortsättningen.

Innevarande år bidrar sverige till EURATOM-programmet enligt den antagna fördelningsnyckeln med 42 milj. kr. Det är inte möjligt att exakt ange hur stora betalningarna till fusionsf'orskningsprogrammet kommer att bli under de närmaste åren. En av energiforskningsnämnden (Efn) gjord uppskattning är 41 —49 milj. kr. om året. Regeringen har i årets budgetproa -. position föreslagit att anslaget för nästa budgetår förs upp med 45 milj. kr., varav 44 milj. kr. anvisas för den allmänna. avtalsbundn'a delen av forsk- ningssamarbetet samt 1 milj. kr. för den direkta utgiften till JET (1986/87: 100, bil. 5). '

Energiforskningsutredni'ngen (EFU) hari sitt betänkande (SOU 198631). ' ' med förslag till program för forskning och utveckling mom energiområdet ' föreslagit att ansvaret för Sveriges forskningssamarbete med EG inom området termonukleär fusion och plasmafysik bör överföras till naturve- tenskapliga forskningsrådet (NFR). Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag' att i samråd med mig föreslå att de svenska avgifterna till den Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM) för

fusionsforskningssamarbetet från och med budgetåret 1987/88 tas upp un- ' "

Bilaga 2

Utrikesdep.

der utbildningsdepartementets huvudtitel anslaget D 35. Europeisk forsk- . ,. ningssamverkan.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle .- att ta del av vad jag har anfört om det framtida forskningssamarbetet med de Europeiska gemenskaperna (EG) samt samverkan inom. EUREKA.

4.1. Utvecklingen mom de Europeiska gemenskaperna (EG) och det europeiska forskningssamarbetet

För Sverige är det av avgörande ekonomisk betydelse att vi på lika villkor kan delta i uppbyggandet av eneuropeisk hemmamarknad.

Omkring 50% av Sveriges handel sker med EG. BETA-länderna är EG:s största exportmarknad utanför-EG-ländema. Sven'ge kommer på tredje plats efter USA och Schweiz, men före t.ex. Sovjetunionen och Japan. Som leverantörsland till EG kommer Sverige på femte plats.- Även på andra sätt är våra band med EG starka. -

Mot denna bakgrund är det självfallet att Sverige har ett mycket starkt intresse av nära samarbete med EG på alla områden utom dem som berör utrikes— och säkerhetspolitik.

Under de senaste åren har samarbetet mellan Sverige och EG utvecklats starkt. Parterna har funnit det vara i deras intresse att gemensamt angripa problem t.ex. beträffande gransformaliteter,- handelsdokumentation, ur— sprungsregler och tekniska handelshinder." Samarbetet har även vidgats till andra områden utanför frihandelsavtalets ram.

Som statsministern tidigare har framhållit är samarbetet på forsknings- området av särskild vikt för sysselsättning och välfärd.

Bilaga 2 Utrikesdep.

OOX

Bilaga 2

En fortsatt utbyggnad av forsknings- och utvecklingsverksamhetcn inom EG med nya och utvidgade program planeras i ramprogrammet för peri- oden 1987— 1991. Förslaget, som lagts fram av EG-kommissionen, innebär en fördubbling av forskningens andel av EG-budgeten. Förhoppningen är att detta avtal skall bidra till att viktiga forskningsprogram inom EG öppnas också för svenska företag och institutioner. Chefen för industride4 partenientet kommer att ge en närmare redovisning av verksamheten inom de olika forskningsområdena. '

För att möta utmaningen från den internationella konkurrensen, framför allt från USA och Japan, har ny'a kraftfulla initiativ tagits inom EG och enskilda länder inom Europa för att på nytt stärka Europas position. Samarbetet mellan EG och EFTA-län'dema har förstärkts. Sålunda fast- slogs vid ministermötet mellan EG och EFTA-ländernai Luxemburg i april 1984 ländernas gemensamma intresse av att bygga upp ett dynamiskt ekonomiskt område i Europa. För att uppnå detta mål är man överens om ' att forsknings- och utvecklingsresurserna måste samordnas. Som en följd härav har Sverige år 1986 ingått ett ramavtal om tekniskt och vetenskapligt samarbete med EG.

Sverige har bl.a. inom ramen för den europeiska samarbetsorganisa- tionen inom vetenskap och forskning COST (EurOpean Cooperation in the field of Scientific and Technical Research) ett omfattande samarbete med EG och dess medlemsländer samt ett antal utanfö'rstående europeiska. länder. Sedan början av 1970—talet har Sverige deltagit i ett femtiotal projekt. '

En ny dimension i det europeiska forskningssamarbetet har tillkommit genom EUREKA.-samarbetet där 19 europeiska länder samt EEG-kommis- sionen deltar på lika villkor. Målsättningen är att driva på den tekniska och ekonomiska förnyelsen i Europa för att på "så sätt höja produktiviteten och konkurrensförmågan inom den europeiska-industrin.

Sverige var under andra halvåret 1986 ordförandeland för EUREKA. En viktig fråga som drivits under den svenska ordförandeperioden rör mark- nadsöppnande åtgärder. I ett stort antal projekt har önskemål framförts om sådana insatser, bl.a. standardiserings- och harrnoniseringsåtgärder. På detta område har arbete inletts, arbetsgrupper tillsatts för att identifiera möjliga åtgärder och ett aktionsprogram lagts upp."

Idet högteknologiska samarbetet i EUREKA har hittills svenska företag engagerats i ett tjugotal projekt och diskussioner pågår om medverkan i ett antal nya projekt. Från svenskt industrihåll har noterats ett tilltagande intresse för EUREKA och de möjligheter som härigenom öppnas. Chefen för industridepartementct återkommer senare denna dag till frågor rörande inriktningen och finansieringen av EUREKA.

Sedan år 1976 har Sverige ett samarbetsavtal mcd Europeiskaatomener- gigemenskapen (EURATOM) inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik. Genom detta avtal deltar Sverige i forskningen vid för- söksanläggningen JET (Joint European Torus) i Culham, Storbritannien. Även Schweiz deltar i detta samarbete.

Utrikesdep.

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987.

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till proposition om forskning 1 Inledning

Statsministern har tidigare idag uttalat regeringens syn på behovet av en mångsidig försvarsforskning som en viktig del av vårt totalförsvar och som ett stöd för den svenska neutralitetspolitiken. 1984 års försvarskommitté har behandlat industri- och forskningsfrågor i ett samlat försvarspolitiskt perspektiv. Regeringen kommer att i en särskild proposition om totalför- svarets framtida utveckling redovisa sina förslag i dessa frågor. Jag in— skränker mig därför här till att. behandla vissa för försvarforskningen grundläggande principer samt några områden där försvarsforskningen i betydande grad anknyter till samhällets övriga forskning.

Den svenska neutralitetspolitiken stöds av ett allsidigt sammansatt total— försvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser att successivt utveckla och förändra försvaret så att det kan anpassas till ändrade förhål- landen i omvärlden. En kompetent försvarsforskning är ett viktigt instru- ment för detta.

Först'arsforskningen skall bidra till möjligheterna att tidigt upptäcka och värdera förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Den skall identifiera behov av och lämna underlag för erfor- derlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Sveriges allians— fria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa avseenden. Därvid är det särskilt angeläget att skapa en svensk försvarsprof'rl och att uppmärk- samma sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt total- försvar.

För att kunna ha en god förmåga i dessa hänseenden har Sverige valt att driva ett för totalförsvaret gemensamt program för försvarsforskning. För- svarets forskningsanstalt (FOA), som är programansvarig och den huvud- sakliga producenten av gemensam försvarsforskning, täcker ett stort antal forskningsområden för totalförsvaret. FOA samverkar också med univer- sitet. högskolor och industri och har goda internationella kontakter. Hu- vuddelen av den gemensamma försvarsforskningen genomförs vid FOA. Vid sidan av FOA bedrivs gemensam forskning även vid fortifikationsför- valtningen. flygtekniska försöksanstalten, högskolor samt industrin. Den dominerande delen av den materielinriktade forsknings- och utvecklings— verksamheten utförs emellertid vid försvarsindustrin.

[ Riksdagen l986/86. ] saml. Nr80. Bilaga 3

F örsvarsdep.

. Bilaga 3

Den gemensamma försvarsforskningens centrala uppgifter är att: — följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret, — stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att ta fram och värdera idéer samt medverka vid tekniska systemutrcdningar. — underbygga statsmakternas återkommande prövning av inriktning och mål för svenskt hänsynstagande till icke konventionella stridsmedel. — analysera olika hot samt medverka i utformningen av säkerhetspolitiskt miljöundcrlag och prognoser, — utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och plane- ring, — stödja de civila t0talförsvarsmyndigheterna', — klarlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och krig, — lämna underlag beträffande olika vapensystems effekter på människan samt

— bedöma männniskans prestationer i relation till de krav som ställs under kriser och i krig samt i speciella situationer i fred. Under 80—talet har kraven på det samlade svenska totalförsvaret ökat. Samtidigt prövas ständigt vår förmåga att med egna forsknings- och indu- striresurser utveckla vår försvarskapacitet mot bakgrund av den snabba militärtckniska utvecklingen. Den svenska industrins beroende av ornvärl- den har successivt blivit alltmer tydligt. Försvarsforskningen och försva- rets FoU—uppdrag till industrin syftar bl.a. till att skapa en fortsatt god teknologiförsörjning för försvarets utveckling genom: — säker-ställande av svensk systemkompetens inom för försvaret viktiga områden. Svensk industri har en god systemkompetens, som i många fall är viktig att bevara inom landet. Härigenom underlättas tekniköver- föring till Sverige i eventuella samarbetsprojekt med utländsk industri. — bibehållande av hög teknikkompetens inom ett antal prioriterade områ- den som är viktiga för försvaret. Gendm hög tekniknivå på valda områ- den blir svensk industri en intressant partner i olika typer av samarbete och kan tillföra gemensamt utvecklade system en unik kunskap. En samordnad offentlig teknikupphandling är också ett viktigt instrument för att stärka denna kompetens. — ökad satsning på försvarets del av nationella samverkansprogram inom t.ex. informationsteknologin, materialtekniken och havstekniken. Gc- nom nationella program ökar Sveriges förmåga att både självständigt och i samverkan med andra länder bibehålla en fortsatt kompetens inom viktiga områden. De nationella programmen har även stor betydelse för ett vidgat samarbete mellan olika typer av forskningsinstitutioner och svensk industri. ' '

Försvarsdep.

Bilaga 3

Försvarsforskningens långsiktiga inriktning övervägs inför riksdagens femåriga försvarsbeslut. Mitt förslag till inriktning kommer att redovisas i särskild proposition under våren 1987. Inför försvarsbeslutet har FOA, som programansvarig myndighet, för regeringen redovisat sin syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling efter-budgetåret l986/87 i vad som kallas ”försvarsforskningens framtidssyn”. FOA har också på regeringens uppdrag inom ramen för perspektivplaneringen redovisat studier om samhällets sårbarhet i kris och krig.

Jag förordar även fortsättningsvis att huvuddelen av forskningen för totalförsvaret hålls samman i en gemensam forskningsorganisation. Ge- nom att forskningsgrupper med skilda ämnesinriktningar samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en väsentlig tvärve- tenskaplig samverkan. Den nödvändiga sekretessen blir mindre besvä— rande. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan byggas upp för tillämpningar inom skilda totalförsvarsgrenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och avnämare" kan organiseras. Dessa kon- takter är viktiga för ömsesidig förståelse och för anpassningen av forsk- ningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är det uppenbart att en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner inom och utom landet är nödvändig. Forskning och utveckling har emellertid inom vissa områden även i en vidare mening ett sammanhang med totalförsvarsfrågorna. Till detta avser jag återkomma i samband med propositionen om inriktning av totalförsvaret.

Den anslagsfinansierade försvarsforskningsverksamheten inom FOA omfattar f.n. ca 350milj. kronor om året. Den försvarsinriktade forsk— ningen har sin tyngdpunkt i områdena systemanalytiska studier, teknisk forskning kring konventionella vapen och informationssystem, skydd mot icke konventionella vapen samt humanvetenskaplig forskning. Ökad vikt kommer att läggas vid områden där den tekniskt-vetenskap- liga utvecklingen går särskilt snabbt t.ex. informationsteknologi och bioteknik. Ett annat viktigt område är forskningen angående samhällets sårbarhet i kris och krig.

Utöver den totalförsvarsinriktade forskningen genomför FOA —som nyss framgått av utrikesministerns föredragning—viss forskning avse- ende europeisk säkerhet, rustningsbegränsning och nedrustning.

Förutom den anslagsfmansierade verksamheten genomför FOA även intäktsfinansierad forsknings— och utredningsverksamhet m.m. Sådana uppdrag tas från sektorer utanför totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den försvarsinriktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den intäktsfinansierade upp— dragsverksamheten omfattar för budgetåret l986/87 ca 65 milj. kronor.

Jag bedömer att verksamheten vid FOA även i fortsättningen i huvud- sak kommer att bibehålla den inriktning som här redovisats.

Flygtekniska försöksanstaltens (FFA) forskning inom aerodynamik och hållfasthet inriktas främst mot militära och civila flygplan, robotar, rymdfarkoster och vindkraftverk.

Försvarsdcp.

Bilaga 3

Vid FFA pågår en viss omprövning och omstrukturering av verksam- hetens inriktning. T)en flygtekniska forskningen som fram till 1980/8] i huvudsak finansierades av försvarsmedel har i avsevärd grad bidragit till den höga flygtekniska nivån inom landet. Förutsättningarna för svensk flygindustri att övergå till en alltmer ökad civil produktion har därigenom underlättats. Utvecklingen av civila flygplan stöds sedan 1981/82 av ett forskningsprogram vid PFA och högskolorna med finansi- ellt stöd av styrelsen för teknisk utveckling. I detta sammanhang har anmälts behovet av förnyelse av vindtunnelresurserna inom lågfartsom- rådet. Denna fråga kommer att ytterligare studeras.

Den pågående omstruktureringen av FFAzs verksamhet är enligt min mening lämplig och bör fortsätta. Jag bedömer även att andelen långsik- tigt inriktad forskning inom aerodynamiken, termodynamiken, fram- drivningstekniken och akustiken kan komma att bli föremål för viss ökning liksom att FFA:s internationella engagemang kan komma att förstärkas.

3.1. Tekniksamverkan inom den offentliga sektorn

Försvarssektorn skiljer sig från andra samhällssektorer bl.a. genom att sektorns verksamhet formas utgående från en särskilt långsiktig plane- ring och genom femåriga försvarsbeslut.

I ett industri— och forskningspolitiskt perspektiv är det av stor vikt att långsiktigt kunna överblicka vilka teknikområden som särskilt berörs av försvarsupphandlingen med därtill hörande insatser inom forskning och utveckling (FoU). Varje år går via försvarets materielverk projektinrik- tade FoU-beställningar till svensk industri för mellan 2000 och 3000 milj.kronor. En övervägande del av dessa beställningar avser FoU med specifik försvarstillämpning. I en del fall är det dock så att samma teknik även förekommer i olika civila tillämpningar. Ett sätt att mer offensivt utnyttja och inrikta landets tekniska kompetens är därför en långsiktig planering grundad på en överblick över materielanskaffningen inom större delar av den offentliga sektorn. Regeringen har i olika samman- hang framhållit det positiva värdet av sådan tekniksamverkan.

För försvarssektorn är en analys av framtida upphandling en viktig fråga. Det finns anledning anta att upphandlingen i flera fall skulle bli billigare genom ett utvidgat samarbete med andra samhällssektorer, där man använder eller skulle kunna använda samma basteknologier. En i vissa delar samplanerad upphandling eller utveckling eller studie- och forskningsverksamhet med sikte på att finna gemensamma tekniska lösningar borde ge möjligheter till mer kostnadseffektiv teknisk utveck- ling och upphandling inom flera samverkansområden samt en totalt snabbare teknikutveckling för industrin.

Jag anser mot denna bakgrund att det är angeläget. att ta vara på- möjligheterna till en vidgad forskningssamverkan med andra samhälls- sektorer.

Försvarsdep.

Bilaga 3

lnformationsteknologin utgör en viktig förutsättning för såväl den vi— dare utvecklingen av en allt större del av industrisektorn som för effekti- vitetsökningar och kvalitetsförbättringar inom tjänstesektorn, inklusive den offentliga förvaltningen.

För försvarets del är tillgången till kvalificerad informationsteknologi nödvändig för att ge tillräckliga prestanda hos olika materielsystem m.m.

Statsministern har tidigare denna dag utvecklat regeringens syn på behoven av ett nationellt informationsteknologiprogram. En vidareut— veckling av dessa behov inOm det tekniskt-industriella området kommer att senare denna dag ske i förslagen från chefen för industridepartemen- tet. Det nationella informationsteknologiprogrammet avses även ta hän- syn till försvarets behov. Härigenom kan försvaret på ett planerat sätt lämna bidrag till och utnyttja informationsteknologiutvccklingen i sam— hället' 1 övrigt De teknikområden som från försvarets synpunkt särskilt bör uppmärk- sammas inom ramen för ett nationellt informationsteknologiprogram är följande: . lnformationssystem, speciellt kunskapsbaserade, inkluderande männi- ska/dator-kommunikation

. Datorsystemteknik . Kommunikationsteknik . Sensorteknik inklusive signalbehandling . Programvaruteknik . Datasäkerhet/sårbarhet . Säkra kommunikationssystem . Datorstödd konstruktion och produktion Härtill kommer deti samband med det nationella mikroclektronikpro- grammet behandlade elekttonikområdet Informationsteknologiområdet har stor betydelse för totalförsvarets ut- veckling. Mot bakgrund härav har jag planerat att genom ompn'oriteringar avsätta 50 milj. kronor för vart och ett av budgetåren 1987/88—1989/90 som försvarets del i ett brett nationellt informationsteknologiprogram (IT-pro- gram). Huvuddelen av dessa medel avses utnyttjas för industriell utveck- ling inom de teknikområden som redovisas ovan. Försvarets materielverk, forskningsanstalten och försvarsindustrin har inventerat projektförslag som kan ingå i underlaget för ett brett nationellt program. En nära samord- ning av IT-verksamheten med motsvarande satsningar inom bl.a. styrel- sen för teknisk utveckling, televerket och industrin kommer att ske. För- svarsmyndigheterna kommer därvid att aktivt medverka i programupp- byggnaden och genomförandet av programmet. Den närmare anslagsför— delningen avser jag att ta upp i proposition om inriktning av totalförsvaret våren 1987.

Av de medel som tillförs det nationella IT-programmet bör särskilt två områden för målinriktad forskning stödjas vid sidan av den industriella

Försvarsdep..

Bilaga 3

utvecklingen: artificiell intelligens (Al") samt mikroelektronik och strålpä-

verkan. Al-projektet syftar bl. a. till att ge grunder för ett effektivt besluts— - stöd för piloter genom bearbetning av realtidsinformation som insamlats genom olika typer av sensorer. Insatserna på området 111ikr0elektronik och . strälpäverkan syftar bl.a. till att utveckla miljötäligare mikrokretsar ge- nom nya konstruktionsmetoder, tillverkningsprocesser och konstruktions— material (kvalitetssäkring). De båda projektområdena bygger på viktiga insatser, som redan gjorts inom försvaret. Dennamålinriktade forskning bör ge tillfälle till fördjupad samverkan mellan universitetet i Linköping och FOA:s institutioner på samma ort.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå en resursförstärkning inom det miljövetenskapliga området i Umeå. Denna avses ske i form av tillskapandet av en centrumbildning för miljöveten- skaplig forskning och syftar till att främja forskningen i Umeå-regionen genom att stödja och utveckla forskningssamverkan mellan universitet i Umeå och de myndigheter/institutioncr i regionen som bedriver forsk— ningsverksamhet inom det aktuella området.

Försvarets forskningsanstalt, somi Umeå har verksamhet inom berörda forskningsområden, har i remissvar på en rapport Om samverkan i forsk- ning, angivit att det finns goda förutsättningar för en forskningssamverkan inom ramen för en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning.

Jag delar utbildningsministerns uppfattning att strävandena att främja forskningssamverkan i Umeå är värda allt stöd. Jag ser en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning som ett positivt komplement till den hit- tillsvarande samverkan mellan FOA och universitetet i Umeå.

Mycket av den havsteknik, dvs. teknik anpassad till marin miljö, som idag tillämpas civilt härrör från tidigare militär forskning och teknikutveckling. Påtagliga beröringspunkter mellan militära och civila utvecklingsbehov finns vad gäller t.ex. undervattensfarkoster, undervattensverktyg, dykeri och inte minst metoder för spaning, sökning och identifiering under vatt- net. '

Sammanlagt har under budgetåret 1985/86 utnyttjats ca 325 milj.kronor och 50 personår för verksamhet inom försvarssektorn för forskning, ut- veckling och anskaffning av materiel inom havsteknikområdet. '

I ett samarbetsavtal mellan FOA och STU Om forskningssamarbete har en satsning skett för att marknadsföra FOAzs havstekniska kompetens samt för att skaffa kännedom om potentiella kunders behov av FoU och deras önskemål om samarbete för en aktuell teknikutveckling. Utvecklad teknik har därvid överförts till industrin i Sverige och Norge.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag nyligen redovisat den havstekniska verksamheten inom försvarssektorn. Av överbefälhavarens

Försvarsdep.

Bilaga 3

red0visning framgår bl.a. att han känner en viss oro om möjligheterna att upprätthålla forskarutbildningcn och den svenska industrikompetensen inom havsteknikomrädet. Enligt överbefi'ilhavarens mening bör därför bl.a. fördjupad samverkan ske mellan försvarsmakten, andra delar av den offentliga sektorn, universiteten. högskolorna och industrin i syfte att inom vissa teknikområden säkerställa tillräcklig havsteknisk kompetens i landet. Jag är inte bereddd att ntl ta ställning till överbefälhavarens förslag men konstaterar att även 1984 års försvarskommitte' har pekat på ökade forsk- ningsbehov av likartat slag. Enligt min mening är det viktigt att den havstekniska kompetensen kan utvecklas inom landet. Formerna för en fördjupad samverkan mellan försvarsmakten och övriga samhällssektoreri syfte att säkerställa denna kompetens bör dock övervägas ytterligare.

3.5. Utredningsuppdrag rörande det materialtekniska området

Chefen för industridepartementet kommer att senare denna dag peka på betydelsen av fortsatta forskningsinsatser inom materialtekniken. Mate- rialtekniken har stor betydelse även för försvarsmaktens utveckling och viktiga kunskaper inom detta område finns inom försvarssektorn. Det kan även få betydelse för försörjningsberedskapcn på materielområdet.

Jag avser därför att uppdra åt överbefälhavaren att i samråd med över- styrelsen för civil beredskap utreda försvarets långsiktiga behov av nya material, import av legeringsmaterial av central betydelse för försvarets system och komponenter, åtgärder mot korrosion för olika typer av mate- rial samt en redovisning av befmtlig kompetens inom industri och forsk- ning inom områden som är av betydelse i detta sammanhang. Utredningen skall också redovisa sådan anskaffning. forskning och utveckling som är av intresse för samverkan med civila intressenter. Åtgärder för samverkan med universitet, högskolor och industrier samt erfarenheter av olika sam- verkan'sformer bör därvid belysas. FOAzs och FFAzs kunskaper böri detta sammanhang vara av stor betydelse.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av min syn i stort på försvarsforskningens inriktning samt vad jag anfört om utvecklingen av vissa försvarsforskningsområden med anknytning till andra forskningsområden i samhället.

Försvarsdep.

Bilaga 4 Prop.'l986/87:80 .

Socialdepartementct . Bilaga4

_ . . Socialdep. Utdrag ur protokoll Vid regenngssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Till socialdepartementet hör frågor om välfärd, familjepolitik,.socialtjänst ' samt hälso- och sjukvård. '

För att stödja forsknings— och utvecklingsarbete har departementet ett anslag som budgetåret l986/87 uppgår till 35,6 milj. kr. Inom departemen-I tet finns delegationen för social forskning (DSP). Den har bl. a. till uppgift att initiera och stimulera samt ge förslag till medelstilldelning till forsk— nings- och utvecklingsarbete inom departementets politikområden.

Delegationen består av företrädare för samhälls- och beteendeveten- skaplig samt samhällsmedicinsk forskning, riksförsäkringsverket, social- styrelsen och de två kommunförbunden. _ '

I den senaste forskningspolitiska propositionen (1983/84: 107) framhölls betydelsen av att man inom den socialpolitiskt relevanta forskningen prio- riterar vissa områden. Det bedömdes bl.a. angeläget att öka. kunskaperna om socialförsäkringarnas verkningar och fördelningspolitiska betydelse och att utveckla socialpolitisk teori särskilt avseende marknads— resp. politiskt orienterade lösningar på medborgarnas försörjningsproblem.

Vidare framhölls betydelsen av att utveckla en teoretisk bas för arbetet inom socialtjänsten och att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom socialt arbete. .

Mot bakgrund av att—hälso— och sjukvårdslagen samt hälsoskyddslagen ger de förebyggande insatserna s_törrc tyngd än tidigare föreslogs särskilda satsningar för att öka kunskapen om den fysiska, psykiska och sociala miljöns inverkan på. hälsa och välbefinnande. Särskilt nämndes behovet av att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad gäller ohälsa och tidig död. I anslutning härtill föreslogs bl.a. stöd till forskning för att utveckla metoder för socialtjänstens och hälso— och sjukvårdens medverkan i sam- hällsplaneringen.

Den övervägande delen av den hälso- och socialpolitiskt relevanta forsk- ningen fmansieras via fakultetsanslag och forskningsanslag som inte ligger under socialdepartementet. För att stärka den långsiktiga kunskapsupp- byggnaden inom universiteten har emellertid under den senaste treårspe- rioden. inom ramen för socialdepartementets anslag för forsknings- och utvecklingsarbete, avsatts medel för stipendier för sju forskare, fjorton forskarassistcnter och femton doktorander. De sexåriga forskningspro- 1

i Riksdagen I 986/87 . I .ruml. Nr 80. Bilaga 4

Bilaga 4

grammcn, respektive de högst fyräriga doktorandprogrammen avser gene- rell socialpolitik, socialt arbete, socialscktoms medverkan i samhällspla- neringen, barn- och familjepolitik, handikappforskning samt hälso-,och sjukvårdsforskning i ett samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv bl.a. epidemiologisk forskning.

Härutöver har medel tillförts institutionerna för socialt arbete för för- stärkning av handledarkompetensen.

Forskning om det ekonomiska trygghetssystemet

DSF antog år 1984 ett handlingsprogram för forskning inom socialförsäkr t'ingsområdet. Detta har under treårsperioden fullföljts.

Programmen för de sju forskare som erhållit stipendier för långsiktigt arbete innehåller sociologiska och ekonomiska analyser av det ekonomis— ka trygghetssystemet och den fördelningspolitiska roll detta spelat och spelar i den aktuella utvecklingen. Även arbetsmarknadspolitikcns bety- delse i ett fördelningspolitiskt perspektiv uppmärksammas liksom förvaltl ningens roll vid tillämpningen av lagstiftningen på socialförsäkringsområ- det. I den forskning som får stöd från anslaget pågår f.n. på flera håll socialpolitiska och välfärdsteoretiska analyser av socialförsäkringen samt studier av socialförsäkringens samspel med arbetsmarknaden.

Riksförsäkringsverket har i en framställning till DSF framhållit betydel- scn av fortsatta studier av 'socialförsäkringen och-samhällsekonomin, bl.a. med avseende på "hur socialförsäkringen samspelar med andra faktoreri bestämningen av fördelningen av inkomsten inom samhället" samt "hur socialförsäkringen i samband med andra faktorer påverkar individers ar- betsmarknadsbeslut”. Verket anser också att forskningen om föräldraför- säkringen, arbetsskadcförsäkringen, de långa sjukfallen samt förtidspen- sioneringen behöver förstärkas. '

Forskning om socialtjänsten

Forskning inriktad på uppföljning och analys av hur socialtjänstlagens mål förverkligats har givits högsta prioritet; Detsamma gäller utveckling och analys av sociala metoder med speciell hänsyn till det sociala arbetets kvalitet och resultat.

Härutöver har forskning kring institutionsvärdens utformning och sam- verkan med socialtjänsten i övrigt prioriterats, liksom former för brukarin- flytande, klientmedverkan och samverkan med frivilliga organisationer.

Under den senaste treårsperioden har tolv stipendier inrättats för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnet socialt arbete vid universi- teten.

Det krävs ytterligare åtgärder för att stärka forskningen om socialt arbete med särskild tonvikt lagd på det sociala arbetets innehåll och innebörd inom individ- och familjeomsorg. Särskilt efterfrågas forskning om sociala metoder. Den behövs för utveckling av dels teori, dels nya arbetsformer och arbetssätt. Vidare ställs krav på metoder för värdering och analys av olika sociala insatser med hänsyn till kvalitet och resultat särskilt ur klientens perspektiv.

Socialdep.

Bilaga 4 .

Även metoder för samhällsekonomiska analyser efterfrågas. Analyserna' gäller såväl socialbyråarbe't'c och institutionSVård som olika bla'ndformer mellan dessa-liksom en lämplig avvägning mellan formell och informell omsorg, mellan samhällets ansvar och individens. Hit hör också behov av ny kunskap om människans reaktioner på miljöhot av olika-slag och hennes möjligheter och vilja att förändra sina levnadsvanor. Detta har aktualitet för såväl förebyggande som behandlande Verksamhet.

När det gäller arbetet med barn och ungdomar som lever i riskmiljöer eller själva har sociala problem är det också angeläget med metodutveck- ling. Frågor om samverkan mellan olika kommunala och landstingskom- munala organ som bedriver behandlingsarbete med barn och ungdomar behöver uppmärksammas. Detsamma gäller också hur generella insatser av typ barnomsorg och skola skall utformas så att de aktivt stöder dessa barn och deras föräldrar.

Barn— och familjepolitisk forskning ' "

Inom detta område har fem forskarstipendier inrättats vid universiteten. Tre av dessa avser forskning om barnomsorgen, ett gäller välfärdsaspektcr på fritidsverksamhet för barn och ungdom och ett avser forskning,om omhändertagandet av barn. ' '

Projektmedel har använts till fortsatt stöd för forskning om kvinnomiss- handel samt lör forskning om det pedagogiska i'nnehållet' 1 barnomsorgen och om vårdnadsfrågor. ' '

Flera projekt pagar, som tar upp grundläggande frågor om dagens mans- och kvinnoroller och om rollen som förälder. '

När det gäller invandrarbarn pågår ett flertal'projekt rörande barnens språkutveckling och tvåspråkighet. Omhändertagande för samhällsvård- och placering av invandrarbarn i familjehem har ägnats särskild uppmärk- samhet. Andra projekt belyser barnens och barnfamiljernas situation ooh kontakter med det svenska samhället:. . - - - . .

I en särskild PM (1986 09- 25) om forskning och utveckling från hälso- och sjukvårdsberedningen inom socialdepartementet framhålls bl.a. att det på barn— och ungdomsområdet krävs bättre kunskaper om barns, ungdomars och familjers Ievnadsförhållanden som grund för "samhällets

insatser. Särskilt framhålls behovetav kunskap om barns villkor.' utveck- - ling och samspel med-närmiljön samt om samhällsproblem ur' barnens synvinkel. Detsamma gäller om orsakerna till att fritiden för barn och ungdom utformas så olika inom skilda geografiska områden och. med hänsyn till socialgrupp. Kunskaperna om hur ungdomsarbetslöshetcn slår mot unga individer och om vad som händer med ett samhälle med många arbetslösa behöver också avsevärtförbättras. '

Forskning om beroendeframkallande medel

Behovet av forskning är stort inom hela drogområdet. Särskilt eftersatt är forskningen inom alkoholområdet i synnerhet med hänsyn till alkoholska- dornas höga samhällskostnader och konsekvenser i allmänhet. Alkohol-

Socialdep.

Bilaga 4

forskningen har hittills i stor utsträckning varit inriktad på missbrukare och i synnerhet på missbrukare i vård och behandling. Eftersom missbruket endast utgör en mindre del av det komplexa alkoholområdet bör därför enligt DSF alkoholforskningen i framtiden i större utsträckning än hittills inriktas på grundläggande frågor om varför vi dricker, varför drickandet förändras över tid i befolkningen i,sin helhet elleri olika grupper. (t.ex. bland kvinnor, ungdomar och pensionärer) och om _vilken roll drogpolitik, informationssatsningar och samhällsförändn'ngar har i sammanhanget.

Då det gäller behandlingsforskning är det viktigt att behandlingen ses i relation till livssituationen .i stort och till missbrukets förlopp över en längre tidsperiod. En viktig aspekt är missbrukarnas sociala omgivning, bl.a. hur människor påverkar och påverkas som lever i missbrukare-ns omedelbara närhet. Det är viktigt att ta till vara kunskaper inom bl.a. den psykologiska vetenskapen om exempelvis interaktionsmönster mellan mor och barn under spädbarnsåldern eller mellan den missbrukande familje- medlemmen och familjen i övrigt. En viktig angränsande fråga är varför många barn som växer upp under mycket besvärliga förhållanden trots allt ' tycks få ett "normalt" liv. -

Forskning inom äldreomsorgen

Den forskning inom äldreomsorgen som finansierats från socialdeparte- mentet har koncentrerats till fyra stora studier, där medicinska forskningsL rådet, riksbankens jubileumsfond och forskningsrådsnämnden varit med- finansiärer, nämligen — De äldre i samhället — förr, nu och i framtiden -— Populationsstudien ”70-åringar i Göteborg” — Målinriktad tvärvetenskaplig forskning rörande ålderspensionärers situ- ation oeh hälsa samt — Ätproblem hos åldersdementa. Härutöver har stöd givits till forskning om bl.a. relationen mellan infor- mella och formella omsorgssystem i förhållande till äldre människors be- hov av stöd och hjälp till meningsfyllt liv. "

Inom handikapp- och äldreomsorgen samt sjukvården pågar en omstruk- .- turering mot öppna vård— och boendeformer. Riktlinjer och mål för den fortsatta utvecklingen behandlas i äldreberedningens betänkande, som planeras bli avlämnat våren 1987 och där också aktuella forskningsbehov kommer att preciseras.

Ett viktigt tvärvetenskapligt FoU-område bör bli-att analysera och vär- dera såväl förutsättningar för som de faktiska effekterna av förändringsar- betet.

Bland de områden som i ett välfärds- och värdpolitiskt perspektiv har strategisk betydelse bör utveckling av alternativa boendemiljöer och boen- deformer, de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av om- struktureringsarbetet samt attityd- och utbildningsfrågor särskilt uppmärki

sammas. Speciell uppmärksamhet tilldrar sig de grupper som har de största vård- behoven. Dessa grupper återfinns i första hand bland resurssvaga ensam-

Socialdep.

Bilaga 4

stående äldre utan ett fungerande socialt nätverk, senildementa med behov av service dygnet om, gravt fysiskt och psykiskt handikappade människor- samt kommunikationshandikappade.

De anhörigas samspel med den hjälpbehövande samt anhörigas roll i ' förhållande till den offentliga vården behöver också uppmärksammas. De ekonomiska analyserna bör inriktas mot omstruktureringsarbetet och belysa — privatekonomiska konsekvenser — finansiella konsekvenser för landsting, primärkommun resp. staten samt ev. subomimering av insatser pga. Skilda huvudmannaskap — samhällsekonomiska effekter.

Handikappforskning

lnom handikappforskningsområdet har socialdepartementet under inneva- rande budgetår utöver projektmedel delat ut fyra stipendier för den lång- siktiga kunskapsuppbyggnaden inom universiteten, varav tre på s.k. post- doctorsnivå. Utgångspunkten för utlysning av dessa stipendier var ett av DSF antaget handlingsprogram för handikappforskning inom fyra priori-

terade områden, nämligen om ' — handikappframkallande faktorer

— effekter av socialpolitiska och ekonomiska åtgärder för handikappade, arbetslivets och fritidens'utformning m.m. -— begreppsutveckling och språklig kommunikation hos handikappade

-— effekter av behandling och rehabilitering. '

Handikappforskningen kännetecknas f.n. av bristande samordning och kontinuitet. Förslag till åtgärder för att avhjälpa dessa problem har nyligen utarbetats av arbetsgrupper inom bl.a. DSF och FRN. Förslag har fram- lagts att handikappforskningen bör förstärkas-såväl kvalitativt som kvanti- tativt bl.a. genom ökad medelstilldelning'till FRN för viss finansiering av. . forskningsprojekt och forskartjänstcr. Förslaget förutsätter att nuvarande finansiärer också ökar sitt stöd till denna forskning. Nämnden föreslås också få ett samordnande ansvar för handikappforskningen.

Hälso- och sjukvårdsforskning

I prop. 1983/84: 107 framhölls i anslutning till de redovisade områdes'priori- teringarna att den långsiktiga kunskapsuppbygg'naden må'ste främjas bl.a. inom ämnena epidemiologisk forskning samt hälso- och sjukvårdsforsk- ning i ett hälsopolitiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Som ett led i detta åtagande har inom socialdepartementets anslagsram sju forskarsti- pendier inrättats. Även medicinska forskningsrådet har avsatt resurser för forskning inom dessa prioriterade områden.

Socialstyrelsen har i en framställning till socialdepartementet den 27 augusti 1986 (PM [47/86) påtalat behovet av ett kraftfullare stöd från- vetenskapssarnhället under den kommande treårsperioden så att de hälso- oeh socialpolitiskt motiverade forskningsprioriteringarna får genomslag.

Socialdep. .

Ett likartat uttalande har gjorts från en arbetsgrupp till hälso- och sjuk- vårdsberedningen inom socialdepartementet.

Socialstyrelsen och arbetsgruppen anser att den framgångsrika biologis— ka medicinska- forskningen behöver kompletteras av forskning med en folkhälsovetenskaplig och samhällsmedicinsk inriktning.

Hälso- och sjukvårdens verksamhet omfattar mycket mer än läkarnas bot och behandling av sjukdomar. Det förebyggande arbetet kräver kun- skaper också om sjukdomars utbredning i befolkningen, om de psykosoci- ala mekanismerna bakom de stora folksjukdomarna och om de samhälleligt påverkbara orsakerna till klasskillnaderna i ohälsan. Vården, omvårdna- den och rehabiliteringen kräver kunskaper ocksä om sjukdomars—sociala och psykologiska konsekvenser, kunskaper som svarar mot de problem som exempelvis sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ställs inför samt kunskaper som är tillämpbara i hemsjukvård och primärvård. Planering, styrning och ledning av hälso- och sjukvårdsorganisationen kräver kunskaper om hur' vårdresurserna utnyttjas samt om bakomliggan— ' ' de orsaker, om otillfredsställda' vårdbehov, värdens' effekter samt om ' instrument för att mäta behov och ellektivitet.

Samtliga dessa kunskapsområden representerar eftersatta o'ch outveck- lade forskningsfält som måste stärkas om de folkhälsopolitiska ambitio- nerna skall kunna fullföljas.

En viktig delförklaring till rådande förhållanden är bl.a. att Sverige saknar en folkhälsovetenskaplig forskningstradition.'Folkhälsovetenskap (public health) har inte i Sverige identifierats som ett eget forskningsområ- de. De som arbetar med forskning med folkhälsovetenskaplig' inriktning har kommit i kläm mellan den biologiskt inriktade medicinska forskningen

Bilaga 4 ' Socialdep.

och den samhälls- och beteendevetenskapliga forskningen. Arbetsgrup-" ' pens slutsats är att de forskn'ing'sdiscipliner som arbetar med folkhälsove- tenskaplig inriktning behöver stärkas finanSiellt och organisatoriskt. '

Arbetsgruppen föreslår därför bl.a. att under den kommande treårspe- rioden förutsättningar för olika förstärkningsåtgärder utreds.'

Överväganden och förslag

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsministern anfört om generella mål för regeringens politik. Forskning mom mitt ansvarsområde bidrar till förverkligandet av dessa mål bl.a. genom att ge underlag för. beslut som skapar större rättvisa mellan individer och grupper i vårt samhälle. Jag kommer i det följande att peka på områden som är av särskilt stort intresse.

Låt mig dock innan jag gör detta, understryka vikten av att de forsk- .. ningspolitiska principer som statsministern redovisat tillämpas även inom den sociala sektorsforskningen. Detta gäller bl.a. finansiering av doktorandtjänster och forskarassistenttjänster inom högskolan. Det" gäller även andra åtgärder för att långsiktigt stärka högskolan, bl.a. genom att avsätta medel för basförstärkningar vid institutionerna. Som framgått har delegationen för social forskning (DSF) inom socialdepartementet redan

- Bilaga 4

inlett en sådan utveckling och markerat att man önskar fortsätta på den inslagna vägen.

En annan viktig principiell fråga gäller forskningsetiken. Jag instämmer i statsministerns bedömningar och förslag till fortsatt hantering av dessa frågor. Den forskning som stöds från socialdepartementets anslag aktuali-

serar ofta etiska problem. Därför har-DSF också sedan några är en särskild . kommitté för etikgranskning, vilken arbetar med utgångspunkt i de rekom- mendationer som utformats av' det humanistiskt-samhällsvctenskapliga forskningsrådet. . .

Omfattande förstärkningar föreslås'som framgått av vad statsministern tidigare anfört till universitet och högskolor. En del av den forskning som finansieras med dessa medel avser politikområden som hänförs till social- departementet. För den forskning som initieras och finansieras av DSF föreslår jag ett oförändrat anslag under den närmaste treårsperioden. Det . får ankomma på DSF att, med hänsyn till bedömning av samhällsrclcvans och inomvetenskaplig kvalitet hos inkomna ansökningar om projektmedel. göra erforderliga prioriteringar utifrån de riktlinjer som jag kommer att redovisa i det följande.

Det ekonomiska trygghetssystemct omfattar hela befolkningen och är till större delen samordnat i lagen (1962:38l) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP. De ersättningar som efter skatteavdrag utges från socialförsäkringen m.m. motsvarar ca 25% av den totala privata konsumtionen i landet och har således en'stor betydelse ur fördelningspoli— tisk synvinkel. De innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till förmån-för de ekonomiskt sämre ställda grupperna i samhället. . .

Den ekonomiska omfattningen av trygghetssystemet,.liksom dess bety- delse för mcdborgama gör det enligt min mening angeläget att ur forsk- ningssynpunkt belysa såväl de samhällsekonomiska och finansiella effek- terna av transfereringssystemen som deras betydelse för individerna ur privatekonomisk synvinkel. Det är också angeläget att särskilt belysa de fördelningspolitiska effekterna av de transfereringar som skerinom trygg- hetssystemets ram.

Då det gäller den barn— och familjepolitiska forskningen bör ett viktigt bidrag till utveckling av sådan forskning i ett samlat perspektiv bli det nya tema — Tema barn — som kommer att introduceras vid tcmaforskningen vid universitetet i Linköping. Chefen för utbildningsdepartementet köm- mer senare att närmare redovisa detta..

Härutöver finner jag det angeläget att DSF under den närmaste'treårs-- perioden initierar forskning kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Jag vill därutöver peka på vikten av forskning kring hur barnomsorgen bäst bör utformas för barn i behov av särskilt stöd — såväl barn med handikapp som med olika typer av psykosociala problem. Viktiga områden är t.ex. olika former för integration, samverkan med den övriga social- tjänsten och hälso- och sjukvården samt metodutveckling.

Ett delområde av vikt gäller barns språkutveckling under hela försko— :

Socialdep..

Bilaga 4

leåldern och metoder för stöd och stimulans av denna.

Då det gäller forskning inom socialtjänsten samt forskning om beroende- framkallande medel och inom äldreomsorgen kan jag instämma i de all.— männa bedömningar som redovisats i det föregående.

För handikappforskningen kommer chefen för utbildningsdcpartementet i det följande att närmare behandla de uppgifter som FRN, i överensstäm- melse med i det föregående redovisat förslag, kommer att få i detta sam- manhang. I enlighet med vad statsministern i det föregående har anfört skall DSF solidariskt med andra berörda forskningsfinansiärer i motsva- rande utsträckning stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom handi- kappområdet. Detta stöd skall samordnas och fördelas av FRN.

Då det slutligen gäller hälso- och sjukvårdsforskning ligger de områdes- prioriteringar som angivits i de senaste två forskningspolitiska propositio- nerna fast. Mcd hänsyn till hälso- och sjukvårdens stora andel av BNP samt de växande anspråk hälso- och sjukvården kan förväntas ställa bör härutöver samhällsekonomisk och hälsockonomisk forskning ges ökad prioritet.

Med hänsyn till att utvecklingen varit svag under den senaste treårspe- rioden är det angeläget att, som statsministern påpekar, medicinska och samhällsvctenskapliga fakulteter uppmärksammar detta förhållande "och medverkar till att kompetens byggs upp succesivt. I det föregående har redovisats krav på en folkhälsovctenskapligt och samhällsmedicinskt in- riktad forskning som komplement till den framgångsrika biomedicinska forskningen. Förslaget från arbetsgruppen inom hälso— och sjukvårdsbe- redningen upptar bl.a. också förslag om stöd till framgångsrika forskar- grupper inom prioriterade områden med syftet att få till stånd goda forskar— miljöer som stöd för teori- och metodutveckling. Jag finner de synpunkter ' som framförts i arbetsgruppens förslag mycket intressanta och värda att ytterligare belysas. Jag anser därför efter samråd med cheferna för social- och utbildningsdepartementen att problemen bör'göras till föremål för ytterligare utredning under treårsperioden i samverkan med berörda in-- ' tressenter. En sådan utredning kommer också att analysera DSFzs roll i sammanhanget.

Anslagsfrågor

I budgetpropositionen 1986/87zhar regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Forsknings- och utveck— lingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret-1987/88 beräkna ett rescrvationsanslag av 35 661 000 kronor.

1985/86 Utgift 33 383 211 . Reservation 6919 198637 Anslag 35661000' ' 1987/88 Förslag 36909000

Jag beräknar nu anslagsbehovet för nästa budgetår till 36 909 000 kronor. För vardera budgetåren 1988189 och 1989/90 beräknar jag 36909 000 kronor.

Socialdep.

Hemställan Prop. 1986/87: 80

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen Bilaga4 föreslår riksdagen _ Socialdep. att godkänna de allmänna riktlinjer för forskningen inom socialde- partementets verksamhetsområde som jag har angett i det föregåen— de samt att till Forsknings— och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 36909000 kronor.

Bilaga 5 Prop. 1986/87:80

Kommunikationsdepartementet - Bilaga 5 - Kommunika- Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987 tionsdep.

Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

inom kommunikzttionsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras forskning och utvecklingsarbete (FoU) med inriktning på trans- porter, meteorologi och hydrologi, geoteknik samt telekommunikationer.

Transportforskning omfattar- forskning om. transporter av persaner och gods, transportmedel, transportleder, transportanläggningar och. trafi- kanter. Även forskning om den trafikprocess transporterna ger upphov till och om transportekonomi och materialadministration ingår. Forskningen omfattar också trafikens effekter på samhället, regionalpolitiskt och miljö— mässigt, liksom forskning om metoder för trafik- och transportplanering. Transportforskningsområdet är således mycket omfattande.

Många olika organ är delaktiga i den svenska transportforskningen. Transportforskningsberedningen (TF B) är den statliga myndighet som är sektorsansvarig för FoU inom transportsektorn. TFst roll är därvid att initiera. planera, samordna, stödja och informera om sådan .FoU. Även andra forskningsstödjande myndigheter initierar i dag statlig forskning på detta område, bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens råd för byggnadsforskning (BFR). Förvaltningsmyndigheter med ansvar för viss del av transportsektorn, t.ex. vägverket, traliksäkerhetsverket, trans- portrådet, statens järnvägar, sjöfartsverket och luftfartsvcrket, utför an- tingen cgcn FoU eller lägger ut forskningsuppdrag till olika forskningsbe— drivande organ. Även andra myndigheter som t.ex. statens naturvårdsverk och statens energiverk initierar eller bedriver inom sina ansvarsfält forsk- ning med nära anknytning till transportsektorn. Universitet och högskolor, bl.a. i Göteborg, Lund, Växjö, Linköping. Stoekholm och Luleå är viktiga transportforskningsbedrivande organ. Exempel på sådana organ utanför högskolan är statens väg— och trafikinstitut (VTI), flygtekniska försöksan- stalten (PFA) och SSPA Maritime Consulting. De statliga forskningsor- ganen finansierar sin verksamhet med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhet.- .

Den statliga forskning som utförs på sjö- och- luftfartsområdena och på för transportsektorn gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de forskningsstödjande myndigheterna. Vägtraiikforskningen stöds till stor del av vägverket othTI. Järnvägsforskningcn har hittills nästan uteslutande finansierats av S].

Trots dessa insatser utgör den statligt finansierade transportforskningen endast en liten del av de totala FoU-resurserna på området. Inom framför allt bil- och flygindustrin men också inom de större transportföretagen avsätts årligen mycket stora resurser till FoU om transporter. Sammanta— get torde det röra sig om miljardbelopp. Näringslivet har också möjlighet att genom samarbetsorgan som t.ex. transportforskningskommissionen (T FK) och västsvenska transportsekretariatct (V'I'S) initiera och stödja sådan FoU på området som man bedömer som värdefull.

Utöver transportforskningcn bedrivs som nämnts inom kommunika- tionsdcpartementets verksarnhetsområdc forskning och utveckling inom områdena meteorologi, hydrologi och oceanografi genom Sveriges meteo- rologiska och hydrologiska institut (SMI-11). och inom området geoteknik genom statens geotekniska institut (SGI). Vidare bedriver televerket, som är sektorsansvarig för FoU inom sitt verksamhetsfält, forskning och ut— veckling inom tele— och informatio'nsteknologiområdena. '

Informationsteknologin (IT) är redan och kommer än mer att bli en stor tillväxtbranseh i den industrialiserade världen. Som statsministern redovi- sat föreslås nu ett nationellt program för informationsteknologin och dess användning. Olika delar av detta program presenteras i förslag till riksda— gen. En samlad redovisning av stödet till forskning och utveckling på informationsteknologiområdct kommer att göras i den näringspolitiska propositionen, varvid en delav redovisningen kommer att avse tcleverkets insatser. lT-programmet kommer att få stor betydelse även för utveckling— en på transportområdet.

Min syn på de framtida FoU-insatserna inom transportsektorn

Några huvudpunkter:

o Trafikens effekter på miljön skall bli föremål för ökade FoU-insatser 0 En ökad satsning på järnvägsorienterad FoU skall genomföras som ett led i satsningen på miljövänliga transportalternativ o Transportforskningsberedningen och statens väg- och trafikinstitut skall få resursförstärkningar

Ett välfungerande tratik- och transportsystem är en viktig förutsättning för ett modernt samhälle. Transportsystemets utformning och funktion påver- kari hög grad våra möjligheter till arbete, utbildning. sociala kontakter och en meningsfull fritid. Vidare ställer den moderna materialadministrationen allt. större krav på transportapparaten i form av bättre tidhållning, ökad frekvens, hög pålitlighet etc.

Transportsektorns funktion är "sålunda av stor betydelse för att viktiga samhälleliga mål skall kunna uppnås. Den är viktig för utvecklingen av

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

svenskt näringsliv och för att öka industrins konkurrenskraft gentemot utlandet. '

Trafiken leder emellertid även till allvarliga negativa effekter såsom störningar på miljön, bl.a. iform av markanspråk, luftföroreningar, buller och olyckor. För att kunna styra transportsektorns utveckling så att de samhälleliga målen uppnås och så att de negativa effekterna begränsas krävs goda kunskaper om trafik- och transportsystemets funktion, hur olika faktorer påverkar den och vilka effekter som erhålles av olika åtgär- der.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom transportområdet är av stor betydelse för att bl.a. underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut. Transportforskningen har också en viktig uppgift när det gäller att klarläg- ga de förhållanden som påverkar transportsektorns utveckling och de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder. Transportforskningen ger vidare underlag för att förbättra effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person- som godstransporter och bidrar därmed till minskade kostnader och förbättrad lönsamhet för skilda verksamheter. Stor betydel- se har forskningen också för möjligheterna att förbättra trafikmiljön, trafik- säkerheten och den regionala balansen, liksom energihushållningen inom transportsystemet. En annan viktig uppgift är att genom långsiktig kun- skapsuppbyggnad utveckla metoder för trafikplanering och prognoser.

Transportforskningen kan således ses som en naturlig och integrerad del i trafikpolitiken och därmed som ett viktigt medel att nå olika samhälleliga mål. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i årets budgetproposition redovisat att det är regeringens avsikt att i en proposition under år 1988 lägga fram förslag till tratikpolitiska riktlinjer inför 1990-talet. Som under- lag för trafikpolitiken på 1990-talet behövs en effektiv transportforskning. De faktorer som påverkar transportsystemets utveckling kommer därmed också att få sin betydelse för transportforskningens inriktning under de följande åren. .

Trafikpolitikcn måste förena en rad olikamål för transportsystemets utveckling som delvis ståri konflikt med varandra. Strävandena att uppnå bästa möjliga transportekonomi måste således kunna förenas med de mål som finns för bl. a. trafiksäkerhet, regional balans och miljömässigt accep- tabla trafiklösningar. Det innebär också att de trafikpolitiska målen och avvägningen mellan olika intressen och hänsyn förändras allteftersom värderingar ändras och nya erfarenheter vinns.

En sådan omprövning och förnyelse av trafikpolitiken bör enligt min mening i första hand ta sin utgångspunkt i de trafikpolitiska problem som kan väntas få betydelse på längre sikt och vars lösning kräver framförhåll— ning och handlingsberedskap.

Kraven på en bättre miljö måste ges ökad tyngd i trafikpolitiken och därigenom också ökad prioritet i FoU-arbetet. Det gäller bl.a. val av transportsystem, åtgärder inom samhällsplaneringen samt drivmedel och drivsystem. Som tidigare framgått av statsministerns anförande hör miljö— frågorna till de av regeringen prioriterade FoU-områdena. lnom transport- sektorn är det främst vägtrafikens effekter på hälsa och miljö som bör klarläggas. Forskningen har exempelvis visat att kväveoxidutsläppen ger

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

upphov till försurning. Ungefär två tredjedelar av kväveoxidutsläppen som sker i Sverige beräknas härröra från samfärdsel.

Vid utformningen av den fortsatta traftkpolitiken blir det därför en viktig uppgift att förtsätta' arbetet med att analysera trafikens påverkan på miljön och att överväga olika åtgärder för att minska trafikens skadeverkningar i detta avseende. En förutsättning för detta är att tillräckligt underlag i form av forskningsresultat kommer fram. Jag återkommer till detta.

Transportsystemets möjligheter att bidra till en förbättrad regional ba- lans utgör en annan av huvudfrågorna i vidareutvecklingcn av tralikpoliti- ken. ' ' I

En kraftig förstärkning av de regionalpolitiska insatserna har skett under de senaste åren. Trets denna förstärkning finns det ändå tendenser till att de regionala obalanserna ökar. Ftt led i regeringens ansträngningar att motverka denna utveckling är att i ökad "grad väga in regio'nalpolitiska hänsyn mom olika politikområden. '

Betydelsen av väl fungerande kommunikationer för att underlätta och stödja olika regioners utveckling är i det här sammanhanget oomtvistad. Omfattande regionalpolitiska insatser görs redan idag inom ramen för trafikpolitiken, bl. a i form av investeringar i infrastrukturen och genOm olika åtgärder för att upprätthålla en tillfredsställande trafkförsörjning i områden med begränsat tralikunderlag.

Som' Jag anförde' 1 budgetpropositionen är det emellertid min bedömning att det finns goda möjligheter att göra de regionalp'olitiska insatserna inom transportsektorn effektivare och mer verkningsfulla än hittills. Detta stäl- ler emellertid stora krav på forskningsinsatseri "

Ytterligare ett krav sorn måste ställas på transpörtsys'temet är att det kan utvecklas i former som motsvarar högt ställda ambitioner ifråga om trafiksäkerhet. De senaste årens utveckling med ökande antal förolyckade i framför allt vägtrafiken är oroande. Även om Sverige har nått en interna-. tionellt sett hög trafiksäkerhet är det angeläget att ytterligare åtgärder vidtas för att bryta den nuvarande negativa trenden. Även på detta område krävs därför en omfattande forskningsverksamhet.

Trafikpolitiken mäste" vidare ta sikte på att näringsliv och trafikanter skall kunna erbjudas så effektiva transporter som möjligt. De flesta bedöm- ningar pekar på att transporterna kommer att få en allt mer strategisk betydelse för hela samhällsutvccklingcn. Både när-det gäller person- och godstransporterna finns en växande insikt om och betoning av transponer- nas möjligheter att på olika sätt bidra till en effektiv resursanvändning i samhället' ! stort. '

Den vidgade syn på transportfrågorna som häller på att bryta igenom inom näringslivet medför att kraven på godstransporterna ändras i en rad avseenden. Rationalisc'ringssträvandena inom industri och handel kommer under de närmaste åren i hög grad att inriktas på att åstadkomma en effektivare materialadministration. I denna rationaliseringsprocess kom- mer transporterna att spela en central roll.

På motsvarande sätt kan den fortsatta ökade användningen av modern informationsteknik väntas medföra ändrade krav på persontransportsys— temcn. Kontakt- och resintcnsiva verksamheter kommer att svara för en

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

allt större del av sysselsättningen samtidigt som förändringar i fråga om förvärvsfrekvcns och arbetstider skapar nya resmönstcr och resbehov. Den fortsatta utvecklingen inom såväl person- som godstransportområ- det kommer således att ställa krav på olika insatser från samhällets sida för att förbättra och utvecklatransportsystemet.

Förbättrad kunskap om samhällsntve'cklingens inverkan på transporter- na och förbättrad kunskap om olika transport- och resbehov är en nödvän- dig förutsättning för bedömning av transportutbudets framtida 'utformning liksom konsekvenser av trafikpolitiska och andra åtgärder i transportsyste- met. ' I ' ' ' '

Många av de investeringsbeslut som' fattas idag inom transportsektorn skall svara mot en efterfrågan som finns på lO—20 års sikt — ofta ännu längre in i framtiden. Många gånger är investeringarna också av sådan art att de inte kan utformas med någon större grad av flexibilitet.

Även själva tratikapparatcn är trögrörlig till sin karaktär. Bristande lönsamhet och överkapacitet är problem som går igen på många områden inom transportsektorn. Delvis beror problemen på de speciella konkur. rensförutsättningar som finns på transportmarknadcn, men också på svå— righeter att få många inblandade parter att anpassa sig till en omvärld i snabb förändring. * ' '

Samtidigt innebär den tröghet som stora delar av transportsektorn har uppvisat i anpassningen till nya behov och förutsättningar att det efterhand har byggts upp en ansenlig rationaliseringspotentiai, som till stora delar bör kunna realiseras genom ett effektivare rcsursutnyttjande. De värden som finns nedlagda i transportsystemet överträffas dessutom många gånger i storlek av alla de tillgångar som är beroende av effektiva transpor- ter för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. Det är nödvändigt att dessa förhållanden beaktas i större omfattning också inom ramen för transportforskningen.

En bedömning av vad som är effektiva transporter kan'mot den här bakgrunden inte begränsas till att-avse själva"transportutförandct som sådant. Insikten om detta har i" viss mån inneburit en förändrad inställning till transportproblemen. Förändringen kan kanske uttryckas som att intres- set för den inre effektiviteten i transportsystemet skjuts i bakgrunden till förmån för kraven på yt'tre effektivitet, dvs. bäSta' möjliga resursanvänd- ning i hela det system där transporterna ingår som en integrerad del.

Ett uttryck för de integrationstcndenser som påverkar transportsyste- met är den internatiaizalisering som gör sig allt starkare'gällar'ide på trans- portmarknaden. Min bedömning är att FoU-insatsernapå detta område måste intensifieras under de närmaste åren; Detta anscrjag vara en grund- förutsättning för att vi skall kunna vidta sådana åtgärder att den svenska transportmarknaden kan utgöra en effektiv del i en större europeisk och internationell transportmarknad.

Ett huvudinslag i en Vidareutveckling av den nuvarande trafikpolitiken bör sammanfattningsvis vara en förskjutning i det trafikpolitiska perspekti- vet som innebär att tralikpolitiken ger mindre utrymme åt problem som har att göra med förvaltningen av den befintliga strukturen inom transportsek- torn oeh mera ägnas åt problem som rör transportsystemets uppgifter i

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

Ul

framtiden. Detta synsätt måste som jag ser det få ökat genomslag även

inom transportforskningen. _

I budgetpropostitionen angav jag sammanfattningsvis följande konkreta frågeställningar vara grundläggande för det pågående traiikpolitiska ult— vccklingsarbctet. Dessa frågeställningar bör i enlighet med vadjag tidigare anfört också påverka FoU—verksamheten på transportområdet: — På vilket sätt kan miljö- och säkerhetsaspekterna liksom andra övergri- pande samhällsmål, t.ex. regional balans, bäst tillgodoses inom ramen för tratikpolitiken? — Hur skall vi få utrymme för framtidssatsningar på 1990—talet både vad gäller infrastrukturen och trafikens omfattning och inriktning? — Vilken rollfördelning staten/övriga vill vi ha vad gäller ansvaret för infrastrukturen och trafiken?

— Hur skall vi åstadkomma mer likartade konkurrensförutsättningar mel- lan olika trafikgrenar inom ramen för de övergripande tratikpolitiska målen? _ . —- Vilken syn skall vi ha på behovet av konkurrenslstyrning/samordning inom transportsektorn? . — Vilka åtgärder bör vidtas med hänsyn till EG—beslutet om en gemensam transportpolitik år 1992 och de förändringar av transportmarknaden sOm detta för med sig? FoU-verksamheten inom transportomrädet måste emellertid som fram- gått av vad jag tidigare anfört omfatta ett betydligt vidare område och dessutom ha ett betydande inslag av kunskapsuppbyggande moment för att kunna ge underlag och .handlingsberedskap inför konkreta frågeställningar.

Transportforskningen måste ses som en integrerad del av planeringssyste- met inom transportsektorn och måste därför utformas i samspel med och avvägas mot andra insatser i detta system. Forskningen på transportområ- det fyller emellertid som framgått av min tidigare redogörelse en viktig uppgift också när det gäller att skapa handlingsberedskap inför problem som inte kan förutses i dag och att bygga upp en kunskapsbas inför framtiden. Detta gäller speciellt den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen.

Transportforskningens uppgift bör således vara att ta fram underlag för åtgärder som erfordras för att uppfylla de mål som ställs tipp för verksam- heten inom transportsektorn och dess olika delar i enlighet med vad jag tidigare redovisat. Forskningen bör självklart även ha en uppgift när det gäller att. identifiera problem inom-sektorn och att utvärdera olika åtgärder och deras effekter.

Målinriktning och en orientering mot avnämarna bör vara utgångspunk- ten för en tillämpad sektorsforskning av den typ som transportforskningen utgör. Samtidigt vill jag markera det samband som måste finnas mellan tillämpad FoU och den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen. Den senare kan helt naturligt inte vara lika målinriktad och hårt kopplad till planeringsprocessen som den mera tillämpade forskningen. men spelar

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

enligt min mening en central roll för att vidmakthålla och utveckla kun- skaps- och kompetensbasen inom transportforskningen. Därmed utgör den ett viktigt medel för att garantera hög vetenskaplig kvalitet också i resulta- ten från den tillämpade forskningen. ' .

Att finna en lämplig fördelning mellan stöd till å ena sidan tillämpad FoU och å andra sidan långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning hör med den här bakgrunden till de mest centrala avvägningsfrågorna inom transport- forskningen. [ fråga om former för långsiktigt. stöd är det., sotn statsminis- tern tidigare anfört, viktigt att det sker genom uppbyggnad av stabila forskningsmiljöer. Ett exempel på detta är finansiering av tidsbegränsade tjänster inom högskolan.

Jag vill i det här sammanhanget framhålla betydelsen av TFst samord- ningsansvar, som myndigheten ålagts i enlighet med 1984 års forsknings- proposition. TFB lade under våren 1986 fram ett längsiktsprogram som-tar upp frågan om transportforskningens funktion, inriktning på problemområ- den och resursfördelning under de kommande åren.

Det är givetvis angeläget att de statliga forskningsstödjande organens resurser koncentreras till' sådan FoU-verksamhet som har stor samhälls- nytta. Utöver TFB tinns som tidigare framgått flera andra statliga forsk- ningsråd och myndigheter samt forskningsinstitut som stödjer och utför transportforskning. Av TFB:s program framgår emellertid att de största resurserna satsas av det privata näringslivet samt statliga och kommunala verk och myndigheter. '

Mot bakgrund av de förhållandevis begränsade resurser som disponeras för transponforskning är det enligt min bedömning nödvändigt att de statliga insatserna koncentreras till områden och problem som inte löses utan sådan statlig medverkan. Att så är fallet kan bero på att tillämpningen av resultaten ligger långt fram i tiden, att risktagandet för projektet bedöms vara för stort, att andra utvecklingsresurser saknas eller att frågan inte har ett tillräckligt stort kommersiellt intresse. Detta gäller i hög grad långsiktig kunskapsuppbyggande forskning men även den tillämpade forskningen samt utvecklings- och demonstrationsprojekt inom vissa områden.' Inom 'l'Fst ansvarsområde kan exempelvis nämnas kollektivtrafiken, trans- portproblem hos mindre företag, energi- och miljöfrågor, tralikfrågor om äldre och handikappade samt tratiksäkerhetsforskningen. Mot den här bakgrunden är det enligt min mening angeläget att TFB gör insatser inom hela kedjan från långsiktig kunskapsuppbyggande forskning till demonstra- tionSprojckt.

Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen och forskarutbild- ningen har ett nära samband. Därför är det enligt min mening också naturligt att denna typ av forskning till helt dominerande del utförs vid högskolan. Högskolan bör emellertid även ges ökade förutsättningar att medverka i den tillämpade forskningen. ] utvecklingsarbete och demon- strationsprojekt bör t.ex. högskolan kunna medverka när det gäller meto- dikfrågor och utvärdering. ' '

Transportforskningen spänner över ett stort område och kunskaper mås- te tillföras från många olika vetenskapliga discipliner för att transportfrå- gorna skall få en allsidig belysning. Bland 'de vitt skilda ämnesområden

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

som har större eller mindre anknytning till transportforskningen kan näm- nas matematik, statistik, ekonomi, geograli, juridikoch medicin, liksom . olika inriktningar inom beteendcvctenskap och teknik. För många institutioner inom högskolan är transportforskningen emel- lertid en underordnad del av verksamheten. Det finns inom dessa institu- " tioner inte alltid förutsättningar att upprätthålla en kontinuerlig FoU på transportomrädet. Detta leder till problem med att behålla de grundläggan- de kunskaperna och den kompetens i transportfrågor som är nödvändig. Även i de fall transportforskningen är den enda eller dominerande forsk- ningsgrenen uppstår i många fall problem med att upprätthålla en tillräcklig kontinuitet eftersom verksamheten ändå har en förhållandevis blygsam omfattning. . .

Flera faktorer ligger enligt min mening-bakom dessa förhållanden. En bidragande orsak har varit att förutsättningar för en tillräckligt långsiktig planering hittills saknats. Ett annat problem är svårigheterna att rekrytera kompetenta forskare, bl.a. på grund av konkurrens från mera attraktiva tjänster inom framför allt näringslivet. . _

Som statsministern tidigare i dag redovisat föreslås nu kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Det gäller såväl inrättandet av ett betydande antal tjänster i forskarkarriären som åtgärder för att förbätt— ra förhållandena för forskarstuderande och därmed effektivisera forskarut- bildningen.

Genom dessa ökade insatser till långsiktig kunskapsuppbyggande forsk- '

ning bör det enligt min mening bli möjligt att stärka transportforskningen som vetenskapligt fält och långsiktigt höja den vetenSkapliga kvaliteten på - forskningen. Det blir också möjligt att förbättra forskarkompetensen och _ forskningsmiljöerna. Därigenom linns förutsättningar för att tie-grundläg— gande kunSkaperna om samband, metoder m.m. inom transportomrädet kan förbättras.

Bilaga 5 Kommunika— tionstp.-

TFB har som sektoransvarigt samordningsorgan en nyckelroll i det här - sammanhanget. Enligt min mening bör TFB således medverka till den - långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och till en förbättrad forskarkompe— tens genom planering. samordning och prioritering av insatserna. Framför allt gäller det att planera och prioritera verksamheten på ett sådant sätt att forskarnas behov av stabilitet. och kontinuitet i forskningen kan tillgo- doses. Den inriktning mot treårsanslag till långsiktiga kunskapsuppbyg— gande forskningsprojekt och till finansiering av särskilda tjänster för fors- kare vid högskolan som TFB redan tillämpar och kommer att verka för i ökad utsträckning enligt sitt. långtidsprogram är enligt min mening ett viktigt inslagi sammanhanget.

Jag anser att värdet av en inhemsk transportforskning av hög kvalitet är så stort att uppbyggnaden av forskningsresurserna vid högskolanförtjänar en satsning från alla berörda parter. Den i TFB:s program föreslagna inriktningen mot en ökad satsning på stöd till forskning vid högskolan är därför enligt min mening både riktig och nödvändig.

Forskning och i ännu högre grad utvecklingsarbete inom transportområ- det bedrivs, som framgått av min redogörelsei det föregående, i mycket stor omfattning inom näringslivet. Även vissa statliga'myndigheter har

betydande ekonomiska och i vissa fall även personella resurser för detta. Jag bedömer att sådan forskning som bedrivs inom näringslivet normalt kan klara sig utan stöd från de statliga forskningsstödjande organen. Utt'ecklittgs- och demonstrationsprojekt bör dessutom enligt-min me— ning med fördel kunna samlinansieras med avnämarintressen. Sådana projekt kan genomföras genom samarbete med transport- eller tillverkande - företag, statliga forskningsinstitut, branschforskningsorgan "eller kon- sulter. Som nämnts tidigare kan högskolan spela en viss roll även här.

Statliga forskningsstödjande organ har däremot enligt min uppfattning anledning att stödja tillämpad forskning och utvecklingsarbete som utförs vid statliga forskningsinstitut, när dessa är de lämpligaste att utföra forsk- ningen. Detta är naturligt eftersom instituten inte har egna medel för den typen av verksamhet.

Huvuddelen av FoU-resurserna bör mot bakgrund av Vad jag tidigare anfört gå till högskolan i syfte dels att stärka den'långsiktiga kunskapsupp- byggande forskningen, dels att stärka högskolans roll när det. gäller tilläm-i pad forskning. Jag anser dock'att en betydande del av TF B:s resurser även fortsättningsvis bör gå till "övriga forskningsorgan”. Detta innebär attjag anser att den fördelning av resurserna mellan långsiktig kunskapsuppbyg- gande forskning och övrig forskning som föreslås i TFst program och verksamhetsplan är väl avvägd och bör kunna ligga till grund för inrikt- ningen av verksamheten under den kommande treårsperioden.

Jag har tidigare behandlat olika faktorer som kommer att'ha stor betydelse för transportsystemcts utveckling på 1990—talet. Jag har 'därvid också understrukit betydelsen av att 'som-grund för olika åtgärder ha en effektiv transportforskning. Kraven på TFB som ansvarigt sektorsorgan för trans- portforskningen kommer mot denna bakgrund att öka under de närmaste åren. FoU-insatserna måste därför ytterligare effektiviseras och koncen- treras till de områden som väntas få störst betydelse för transportsektorns framtida utveckling. '

Ett område som i enlighet med vadjag tidigare anfört måste ges en högre prioritet under de närmaste åren gäller trafikens effekter på miljön och-hur de skadeverkningar som följer därav'skall kunna begränsas. Jag vill gärna utveckla motiven för detta ytterligare: '

Naturvårdsverket har i samarbete med bl.a. TFB utarbetat ett övergri- pande forskningsprogram för miljöområdet, Forska för bättre miljö. Med utgångspunkt i detta pågår för närvarande utarbetande av ett konkret" forskningsprogram, som skall ligga till grund'för' TFB:s framtida inriktning av l'orskningsinsatser mot detta område. Enligt TFB finns flera skäl för en intensifterad FoU-verksamhet. ' Utsläppen av luftföroreningar såsom kväveoxider, svavel, sot och stoft från industrin har minskat de senaste åren, vilket lett till en förskjutning i föroreningsbilden. I dag är samfärdseln den dominerande inhemska för- oreningskällan särskilt i större tätorter. Även när det gäller försurning och tjärreffekter av luftföroreningar är trafikenav stor betydelse. I" Västeuropa '-

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

svarar transportsektorn för mer än hälften av utsläppen av kväveoxider och kolväten. Många människor störs också av buller från bilar, flygplan och tåg, särskilt de som bor nära vägar, flygplatser oehjärnvägslinjer.

Av TFB:s redovisning framgår således att trafiken kan ge upphov till skadeverkningar på miljön av betydande omfattning. Jag vill därför under- stryka betydelsen av ökad forskning på detta område. Detta är också en direkt följd av vad jag tidigare anfört beträffande behovet av ökade miljö- hänsyn inom ramen för l990—talets trafikpolitik. Jag finner det således nödvändigt att en ökande andel av transportforskningens resurser och intresse inriktas mot detta område under de kommande åren. Det är också av stor vikt att ett forskningsprogram färdigställs och att TFB:s långtids- program så snart som möjligt kompletteras och konkretiseras med rikt- linjer för miljöforskning. Jag vill därvid betona vikten av ett fortsatt samar- bete med bl.a. naturvårdsverket i dessa frågor.

Inom forskningsprogrammet Energiteknik för tranSporter pågår i samar— bete mellan STU och TFB forskning och utveckling med miljöanknytning, t. ex. i fråga om sänkning av emissioner genom motortekniska åtgärder och konvertering till andra drivmedel och energibärare. I det sammanhanget kan nämnas att energiforskningsutredningen (EFU) föreslagit att TFB:s energiforskningsaktiviteter bör integreras i beredningens allmänna pro- gram för transportforskning. Jag återkommer till detta under avsnittet Anslagsfrägor för budgetåret 1987/88.

Den forskning som TFB i dag stödjer, och som beredningen enligt sitt långtidsprogram avser att prioritera, är inriktad mot områden som även fortsättningsvis har stor aktualitet. Forskning kring effektiva transporter, t.ex. materialadministration och kombitratik, kollektivtrafik och trafiksä- kerhet är ämnen som jämte miljöfrågorna och frågan om hur transportsys- temet kan bidra till förbättrad regional balans även fortsättningsvis bör prioriteras. T.ex. ställer den fortgående omstruktureringen av näringslivet även i fortsättningen stora krav på FoU om godstransporter.

Jag vill i det här sammanhanget särskilt ta upp frågan om FoU kring kollektivtrafikens fortsatta utveckling.

TFB disponerar sedan sin tillkomst år l984 medel som dåvarande kollek— tivtratikberedningen (KTB) år 1982 tillfördes genom engångsanslaget ”Åt- gärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik". Anslaget tillkom som en del av en nän'ngspolitisk satsningmot bakgrund av behovet av utveckling av kollektivtrafiken och har använts för att bidra till investeringar och utvecklingsarbete avseende främst ny teknik inom kollektivtrafikområdet. Bland de projekt som via medel från detta anslag kunnat genomföras kan nämnas försök med modern energibesparande och miljöinriktad motorteknik för bussar och med förbättrad tratikinformation genom utnyttjande av ny teknik.

Engångsanslaget omfattade totalt 40 milj. kr. och har tillsammans med de årliga anslagen gjort att TFB under sina första verksamhetsår kunnat arbeta med en total medelsram på över 40 milj. kr. per år.

Vid ingången av budgetåret 1987/88 beräknas 9,5 milj. kr. återstå av anslaget. Med hjälp av utnyttjande av dessa återstående medel kan således den avsedda satsningen på kollektivtrafikforskning och utveckling fortsät-

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

ta ytterligare ett budgetår. Enligt TFB:s bedömning kommer medlen från cngångsanslaget att vara förbrukade vid utgången av budgetåret 1987/88. Mot bakgrund av detta har TFB i sin anslagsframställning för 1987/88 begärt ett nytt engångsanslag på 30 milj. kr. Anslaget avses förbrukas i en takt av IO milj. kr. per år under tre år. Om inte nya medel tillskjuts har TFB redovisat att en långtgående ambitionssänkning blir nödvändig. Bl. a. skulle utvecklings- och demonstrationsprqiekten drabbas.

Jag anser det viktigt att forskning och utveckling inom kollektivtrafik- området även fortsättningsvis kan bedrivas på en hög nivå. Detta är inte minst nödvändigt med tanke på de kollektiva transportmedlens fördelar från miljösynpunkt. Forsknings- och utvecklingsverksamhet är dessutom nödvändigt på en lång rad andra områden, t. ex. modell- och metodutveck— ling för trafikplanering, fordonsfrågor kring komfort, energiåtgärder, kost- nadseffektivitet och trafiksystem, trafikinformation med ny teknik samt åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken till de äldres och handikappades krav.

I ett läge där miljöaspekterna och då inte minst föroreningarna från biltrafiken bör få allt större tyngd inom transportforskningen är det enligt min mening vidare naturligt att forskning kring järnvägens roll i transport- systemet ges ökad prioritet. Genom det järnvägspolitiska beslutet är. 1985 fastslogs att det järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet borde få en större andel av de totala FoU—resurserna inom tranSportsek- torn. Detta bör enligt min mening fortfarande gälla som utgångspunkt för prioriteringen inom transportforskningen. SJ hade, fram till år 1985, i det närmaste finansierat all den jämvägsforskning som förekommit.

TFB och STU har tillsammans med SJ genomfört en behovsinventering av FoU-behoven inom järnvägsområdet. Denna inventering visade att behovet är mycket omfattande.

De övergripande frågeställningar som berörs gäller förutom järnvägens roll i transportsystemet bl.a. järnvägens samhällsekonomiska kostnader. Olika organisationstypers inverkan på effektivitet tas upp till behandling liksom metoder för samhällsekonomiska bedömningar. Olika marknads— aspekter kring t.ex. konkurrens är ett annat viktigt område liksom frågor kring själva produktionen av järnvägstrafik, t.ex. samordning och trafik- planering m.m. Möjligheterna att utveckla kombitrafiken kan ses som ett exempel på detta. Andra angelägna FoU—områden som tas upp är fordons- teknik t.ex. framdrivningssystem, samt banteknik. Passagerarkomfort, slitage, datorstyrning liksom informationssystem och säkerhet tas också upp i programmet. Detsamma gäller frågan om utbildning på järnvägsom— rådet.

Sedan behovsinventeringen avslutats har TFB i samarbete med STU, SJ och VTI till regeringen redovisat de närmare prioriteringar av FoU—verk- samheten inom järnvägsverksamheten som man avsett göra samt preci- serat ansvarsfördelningen mellan de olika inblandade organen. TFB har i uppgift att samordna insatserna även när det gäller FoU på järnvägsområ- det.

För att den på området önskvärda FoU-verksamheten skall komma till Stånd krävs självklart en samverkan mellan flera parter. SJ har ett stort

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

ansvar för den FoU-verksamhet som är kommersiellt motiverad för järn- vägsföt'etaget. lndustn'n oeh S'l'U har huvudansvaret för den industriinrik— tade FoU-verksamheten. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom området är i första hand en angelägenhet för de forskningsstödjande och de forskningsutförande organen, dvs. STU. TFB, VTl och högskolan. Det är därvid de FoU—stödjande organens uppgift att främst satsa på projekt som tar upp de långsiktigt samhällsintressanta problemen.

SJ har ett av statsmakterna uppStällt iörelagsekonomiskt mål. För "att detta mål skall kunna nås måste SJ se till att järnvägen ytterligare utveck- las och görs konkurrenskraftig. Detta gäller inom såväl tekniska som ekonomiska/administrativa områden. SJ har alltså i första hand ett ansvar för att initiera sådan forsknings— och utvecklingsverksamhet som företaget anser vara löretagsekononiiskt intressant.

FoU-verksamhet ger emellertid ofta — inte-bara på järnvägsområdet — effekt först på längre sikt. Jag vill understryka att detta för SJ:s del inte får innebära att kraven på kortsiktig företagsekonomisk lönsamhet inverkar hämmande på FoU-insatserna. På detta område är det i stället naturligt att kraven på lönsamhet ses i ett'något längre perspektiv än vad som normalt kännetecknar SJ:s verksamhet.

Ett av S'l'Uzs delområden är transporttcknik, vilket omfattar teknisk FoU i samband med tillverkning och drift av transportmedel för externa ' transporter av gods och personer. Det består av fyra underomräden varav ett avser spårfordon. Inom detta område är STU:s verksamhet fokuserad på långsiktig kunskapsutveckling med vissa inslag av'tcknikutveckling. Min bedömning är att STU:s verksamhet är av stor betydelse för att kunna ge det järnvägsoricnterade FoU-arbetet den ökade betydelse som förut- sattes i 1985 års järnvägspolitiska beslut. Det är därför angeläget att STU överväger möjligheterna att ge ökad prioritet åt detta FoU-område. '

För att forSkningen kring järnvägen skall få den ökade roll som'förut- sattes i 1985 års järnvägspolitiska beslut är det vidare enligt min mening angeläget att järnvägsfrågorna fortsättningsvis kan utgöra ett eget FoU- område inom ramen för TFst verksamhet. Sådana frågor som enligt min mening i första hand bör behandlas berör dels järnvägens förutsättningar och funktion som en del i det totala transportsystemet, delsjärnvägens roll i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av stor betydelse är härvid samspe- let mellan järnvägen och övriga transportmedel när det gäller person- och godstransporter samt trafiksäkerhet.

Min bedömning är att den av mig förordade inriktningen av FoU-insat- serna med en ökad vikt vid miljöfrågorna'och järnvägsforskningen kräver att ökade resurser tillförs TFB. Ökade resurser skulle också ge möjlighet till en fortsatt prioritering av forskning som underlag för kollektivtrafikens fortsatta utveckling. En nivåhöjning av anslaget till TFB bör lämpligen tidsmässigt komma när det tidigare cngångsanslagct för kollektivtrafik vid TFB är förbrukat. Jag anser därför att höjningen bör införas fr.o.m. budgetåret 1988/89. Sammantaget bör anslagsn'ivån detta budgetår höjas med 2.5 milj. kr. efter sedvanlig uppräkning av I9S7/88 års anslag. Jag återkommer till anslagsfrågorna för budgetåret [987/88.

Som statsministern tidigare idag anfört föreslår regeringen nu en sats-

Bilaga 5 Kommunika— tionsdep.

ning på högskolans basorganisation. Mot bakgrund av kollektivtraiikens betydelse för miljön speciellt i storstäderna och att det tidigare engångs— anslaget till 'l'FB för forskning och _utveckling kring dessa frågor nu är förbrukat, anserjag att det är viktigt att kollektivtrafikforskningen ierfor- derlig utsträckning får en plats i högskolans basorganisation. Chefen för utbildningsdepartementet avser därför, som han senare i dag kommer att redovisa. att senare föreslå regeringen att ge universitets- och högskoleäm- betet i uppdrag att ta fram ett program för uppbyggnad av kompetens för forskarutbildning och forskning rörande kollektivtrafik i storstäder inom högskolan. För att uppnå avsedd effekt är det enligt min mening sannolikt nödvändigt att insatserna på området koncentreras till vissa orter och högskolor. Min bedömning är att de insatser söm jag här redovisat, dels beträffande TFB, dels högskolan. sammantaget kommer att leda till i princip oförändrad nivå på FoU-verksamheten inom transportsektorn.

Genom 1985 års järnvägspolitiska beslut slogs fast att VTl skulle utveck- la kompetens för att kunna bedriva FoU-verksamhet även på järnvägsom- rådet. Sammanlagt ] milj. kr. per år anslogs för denna forskning. ] sam- band med behandlingen av den järnvägspolitiska propositionen underströk riksdagen att det var avstor vikt att det järnvägsorienterade FoU-arbetet fick en vidgad omfattning. Riksdagen förutsatte också att all den erfaren- het och kompetens som finns hos såväl VTl som SJ effektivt skulle tas tillvara i ett nära samarbete dem emellan.

Under åren 1985—l986 har SJ och VTI gemensamt utarbetat ett detalje-I rat forskningsprogram för järnvägs-FOU vid VTI. TFst grundläggande program har därvid fungerat som utgångspunkt. Programmet innehåller ett stort antal prioriterade projekt fördelade på forskningsområden.

Det är enligt min mening naturligt attjärnvägsforskningen vid VTl styrs ' av VTI:s nuvarande kompetensprofil. Med VTI:s och SJ:s forskningspro- gram som grund, är det naturligt att söka sådana projekt, som dels är av vikt för SJ, dels är av den arten att VTI:s kompetens kan utnyttjas. Härigenom kan målet att uppnå samordningsfördelar mellan VTI:s forsk- ning inom vägområdet och en ökad järnvägsforskning tillgodoses. Huvud- inriktningen bör således ligga på teknisk FoU även beträfl'andejärnvägs- forskningen.

En förutsättning för detta är att resurstilldelningen kan hållas på en nivå som ger järnvägsforskningen vid institutet nödvändig stabilitet och långsik- tighet. En nivåhöjning av de medel som VTI disponerar för egen FoU inom järnvägsområdet bör därför enligt min mening ske med 0,5 milj. kr. per år fr.o.m. budgetåret l987/88. De sammanlagda medel som anslås över stats- budgeten kommer därmed att uppgå till 1,6 milj. kr. per år'i l987 års penningvärde. Det torde härutöver ligga i SJ:s intresse att bidralmed resurser för att åstadkomma en sådan inriktning och omfattning på den tillämpade forskningen vid institutet att den tekniska utvecklingen av järnvägssystemet kan påskyndas. Enligt vad jag erfarit räknar SJ med att inom ramen för sitt utvecklingsarbete satsa ungefär motsvarande belopp under budgetåret l987/88 på olika säkerhetsmässigt och företagsekono- miskt angelägna projekt vid VTl. Jag räknar med att SJ även fortsättnings- vis skall kunna bidra till VTI:s järnvägsforskning. Min bedömning är att

Bilaga 5 . Kommunika- tionsdcp.

den nivå man därigenom när är en förutsättning för att teknisk utvecklings- och experimentverksamhet snabbt skall komma igång med utgångspunkt från det forskningprogram som VTI och SJ gemensamt utarbetat. Jag återkommer till detta under avsnittet Anslagsfrägor för budgetåret l987/88.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att. ]. godkänna vad jag anfött beträffande den fortsatta inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transportsektorn, 2. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar som jag har angett i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

I prop. 1986/87:100 (bil. 8 sid 153) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1987/88 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

I 1. Statens väg- och traftkinstitut 1000 kr. I 2. Bidrag till statens väg- och traftkinstitut 3501 1000 kr. I 3. Statens väg- och traftkinstitut: Utrustning 500000 kr. I 4. Transportforskningsberedningen 26 853 000 kr.

Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor liksom frågan om solmätning vid SMHI. ' '

Sjätte huvudtiteln l. Transportforskning

1 1. Statens väg- och trafikinstitut

1985/86 Utgift 1000 1986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag 1000

I 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1985/86 Utgift 34441000 Reservation 482000 l986/87 Anslag 35011000 1987/88 Förslag 367l3000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet, dels systematisk informations- och doku- mentationsverksamhet rörande sådan verksamhet, att sprida information

Bilaga 5 Kommunika- lionsdep.

om de resultat som nåtts i arbetet och samverka med universitet och högskolor för att främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet.

V'I'I leds av en styrelse. I denna ingår institutschefen och fem andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisa- tionerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 200 personer. Institutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning, en trafrkant- och fordonsavdelning, en trafrkavdelning samt en driftavdcl- ning. Verksamheten är för närvarande indelad i fyra olika program, nämli— gen tratiksystem, väg, trafikant och fordon samt myndighetsuppgifter.

VTI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudge- ten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudge- ten avser att täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedlen används huvudsakligen för att. höja kunskapsnivån och förändra kunskapsproftlen så att institutets attraktionskraft som uppdrags- myndiglret minst bibehålls samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda att satsa egna resurser. Till grund för VTI:s verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s. k. ramprogram.

VTI:s anslagsframställning

Institutet föreslår i sin anslagsframställning att anslaget I 2. (Bidrag till VTI) räknas upp med 5 % (1,3 milj. kr.) vad avser medlen för egen IioU och bibehålls oförändrat vad avser myndighetsuppgifter.

Institutet redovisar även ett besparingsaltcrnativ innebärande ett tre— årigt huvudalternativ med I % real nedskärning kommande budgetår. VTI avvisar dock detta alternativ. Skälen för detta är följande. — Institutet har under en tidigare period fått vidkännas reala nedskärning— ar av bidragsanslaget genom att huvudförslaget har tillämpats. Uppre- pad tillämpning av huvudförslaget kommer enligt VTl på sikt ofelbart få konsekvenser för ekonomin och den vetenskapliga standarden. — Institutets attraktivitet på uppdragsmarknaden är till stor del beroende av den vetenskapliga kompetens som kan byggas upp. Behovet aven stark egen FoU accentueras också 'av att det enligt alla erfarenheter krävs en väl etablerad och erkänd forskning för att uppdragsgivare över huvud skall anlita institutet. — 80 % av institutets uppdragsgivare består av statliga myndigheter, vilket medför att besparingarna inom den offentliga sektorn tenderar att slå dubbelt mot V'I'I. Förutsättningarna för en snabb ökning av uppdrags- verksamhctcn bedöms också vara begränsade av denna anledning. — VTI har i egna analyser visat att möjligheterna att bibehålla nuvarande uppdragsvolym är betydligt bättre vid oförändrade eller ökade anslag än vid en tillämpning av huvudförsla'get. Bidragsanslagets storlek har säle- des även direkt inverkan på VTI:s resultat. Ett minskat anslag kan därför på sikt komma att. ge upphov till ett negativt rörelseresultat som måste täckas i efterhand.

Bilaga 5 Kommunika— tionsdcp.

Skälen för den av institutet förordade anslagsökningen för egen FoU är det av regeringen är [985 (prop. 1984/85:114) givna uppdraget till VTI att även bedriva FoU på järnvägsområdet. .lnstitutet har. för detta ändamål disponerat 1000000 kr. för budgetåret l985/8_6 och 1050000 kr. för inneva— rande budgetår. För att regeringens intentioner om en kunskapsuppbygg- nad genom järnvägsforskning skall kunna genomföras krävs enligt VTI en förstärkning och breddning av VTI:s kompetens. En ökning av anslaget till egen l oU skulle enligt VTI ge sadana möjligheter.

Institutet föreslår 1 sin anslagsframställning även en höjning av institu-' tets rörliga kredit från 3 till 5 milj. kr.

Föred ragandens överväganden

I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna ändringen. ' '

l986/87 - - Beräknad ändring . . . . 1987/88 Föredraganden '

Personal 198 0 Kostnader (tkr.) ' Myndighetsuppgifter 8904 + 306 Egen FOU 26107 + | 396 FoU-uppdrag 35000 -I-60()0 Div. försäljning . 2000 + 800 Totalt 72011 +8502 Intäkter , . Anslag myndigheten 8904 . + 306 Anslag egen FoU 26107 + | 396 Summa anslag 35011 . ' +1702 FoU på uppdrag 35000 +6000 Div. försäljning ' . 2000" + 800 Totalt ' ' 72011 +8502

VTI har under de tre senaste budgetåren undantagits från tillämpning av huvudalternativet beträffande bidragsdelen. För budgetåret 1987/88 be- dömer jag emellertid situationen för VTI vara sådan att huvudalternativet

efter en pris— och löneomräkning av anslaget med sammanlagt ll. ” milj. kr. Jag förutsätter härvid att vägverkets uppdragsfo'rs'kning hos VTI som utgör ' cirka hälften av den totala uppdragslorskn'ing'en vid institutet bibehålls på fortsatt hög nivå

Som framgått' av tidigare avsnitt föreslar jag att miljöfrågorna ges en ökad tyngd inom transportforskningen. Som en följd härav har" även forsk- ning inom järnvägssektorn getts en hög prioritet. Genom 1985 årsjärnvägs- politiska beslut fick VTI riksdagens uppdrag att bygga upp en kompetens för detta ändamål. Jag anser i likhet med vad som anfördes i denjärnvägs-

politiska propositionen att V'I"I inom ämnesområdet vägtrafik har en vär-

. Bilaga 5

Kommunika- tionsdcp.

defull kunskapsbas som i vissa delar bör kunna utnyttjas även för forsk- ning inom järnvägsområdet. .

VTl har tillsammans med 5] under är l986 lagt fram ett program för hur järnvägsforskningen vid institutet skulle bedrivas och inriktas. Jag anser, mot bakgrund av vad jag tidigare anfört om järnvägsl'orskningcns ökade betydelse, att det är av stor vikt att den i programmet beskrivna forskning— en kommer till stånd utan dröjsmål. För att möjliggöra tillräckligt omfat- tande studier, teknisk försöksverksamhet m. m. krävs emellertid som jag tidigare redovisat en utökning av resurserna i förhållande till de 1050000 kr. som disponeras för innevarande budgetår. Jag föreslår därför en nivåhöjning på 500000 kr. på anslaget I 2 utöver uppräkning till 1987/88 års nivå. Som jag tidigare anfört räknar SJ med att därutöver satsa ungefär motsvarande belopp förjärnvägsforskning vid VTI under budgetåret I987/ 88. Vid den nivå som man därvid uppnår anserjag attjärnVägsforskningcn vid institutet kan ges nödvändig stabilitet och långsiktighet och med en inriktning som möjliggör att tekniskt utvecklingsarbete kan påbörjas. Lik- som vad gäller TFB bör forskning kring järnvägsfrågorna enligt min me- ning fortsättningsvis utgöra ett särskilt delprogram.

Beträffande institutets förslag att den rörliga krediten skulle höjas från 3 till 5 milj. kr. vill jag anföra följande. Det nuvarande .kreditbel0ppet fast-: ställdes vid halvårsskiftet 1979. Sedan dess har verksamhetens omslutning vid institutet ökat med närmare 40 milj. kr., vilket ungefär motsvarar en fördubbling i förhållande till budgetåret 1978/79. Mot bakgrund av detta bör enligt min mening den av VTI föreslagna höjningen bifallas. .

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. till Simms väg- och trafikinxtitut för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. till Bidrag till statens väg— och trafikinstitul för budgetåret ' 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 36713000 kr., 3. bemyndiga regeringen att godkänna att den rörliga krediten för statens väg- och trafikinstitut höjs till 5 000000 kr.

I 3. Statens väg— och trafikinstitut: Utrustning

1985/86 Utgift 449000 Reservation _ 272000 l986/87 Anslag 500000 ' 1987/88 Förslag 500000

Över utrustningsanslaget finansieras utrustningsobjekt vars värde över- stiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre är.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

VTI:s anslagsframställning

För budgetåret 1987/88 begär institutet ett oförändrat utrustningsanslag om 500000 kr. Anslaget bedöms som tillräckligt med hänsyn till att en del av det totala investeringsbehovet avses finansieras med uppdragsmedel.

Föredraganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens väg- och trafikinsritur: Utrustning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsan slag på 500000 kr.

I 4. Transportforskningsberedningen

1985/86 Utgift 32 49l 000 Reservation - 7 843 000 l986/87 Anslag 26 853 000 1987/88 Förslag 31 692 000

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att initiera, planc- ra, samordna och stödja forskning, utveckling och demonstrationsprojekt inom traftk- och transportområdet, i den mån sådana uppgifter inte ankom- mer på någon annan myndighet.

Beredningen består av 21 ledamöter som företräder myndigheter, forsk- ning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Vidare finns ett kansli som består av 14 personer.

Beredningen har utarbetat ett långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa av de forskningsområden som prioriterats i pro- grammet. nämligen övergripande FoU, persontransporter, godstranspor-'

ter och materialadministration samt trafiksäkerhet.

TFst anslagsframställning

Eftersom TFB inte har separata anslag för förvaltning och FoU-bidrag redovisar TFB hela verksamheten i enlighet med regeringens anvisningar för förvaltningsanslag. Det innebär att anslagsframställningen omfattar tre budgetår.

TFB anför i sin anslagsframställning att behovet av statligt stöd till transportforskning är väsentligt större än vad som för närvarande utgår. Såväl inom person- som godstransportsektorn krävs idag stora forsknings- insatser för att samhälle och näringsliv ska kunna utveckla transportväsen- det i riktning mot de mål som finns på området.. såväl miljömässiga, energimässiga, samhällsekonomiska som traftksäkcrhetsmässiga.

Den av TFB bedrivna verksamheten med forskning och utveckling spe— lar här en viktig roll, och ökade insatser krävs inom samtliga i TFst långsiktiga program prioriterade områden. Den långsiktiga kunskapsupp- byggande forskningen inom transportomrädet vid högskolan behöver ock- så ökat stöd från TITB. Ca 1/3 av 'l'Fst medel avses gå till sådana forskningsprojekt och till finansiering av ett lO-tal tjänsterför forskare.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp. Prop. 1986/87 : 80

TFB redovisar i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 dels ett huvudförslag med en 2 % nedskärning i reala termer av resurserna såväl beträffande förvaltnings— som FoU-medlen, dels ett alternativ med en nivåhöjning på FoU-medlen till 35 milj. kr. och ett 'tötalt anslag på 39,96 milj. kr. I detta senare anslag har då även integrerats de medel för energiforskning som hittills tillförts-TFB via industndepartementet (anslag E 12) men som i cnergiforskningsutredningen (EFU 87, SOU 1986:31) föreslås integrerade med TFst övriga medel. TFB har, enligt anslagsframställningen. för avsikt att för förvaltnings- kostnaderna tillämpa regeringens huvudalternativ med en real nedskärning av resurserna med 2 % i enlighet med den plan som fastlades inför budget- året 1986/87. Däremot avstyrker beredningen att huvudalternativet tilläm- pas även på FoU-medlen. En sådan nedskärning skulle enligt beredningen medföra bl. a. att medlen till persontransportforskning mer än halveras jämfört med i dag, varvid särskilt utvecklings- och demonstrationsprojckten drab- bas, att den ytterst angelägna ökningen av resurserna till forskning inom områ- det godstransportcr — materialadministration inte kan åstadkommas, att traliksäkerheten inte kan få de ökade resurser som bl. a. motiveras av att trafikolyckorna ökar och att denjärnvägsinriktade forskningen även i fortsättningen får blygsamma resurser.

TFB har utöver de ovan nämnda anslagen sedan starten haft tillgång till medel från ett engångsanslag avseende "åtgärder för att främja investe- ringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik" (I 19, 1982). TFB begäri sin anslagsframställning att även under budgetåret 1987/88 få disponera åter- stående medel från detta engångsanslag. Enligt anslagsöversikten beräk- nas den ingående reservationen till 9 500000 kr.

Dessa medel beräknas vara helt förbrukade vid utgången av budgetåret 1987/88. Om inte TFB kompenseras för detta kommer enligt TFst mening den av beredningen finansierade transportlbrskningen 'att. i realiteten få vidkännas en avsevärd nedskärning under perioden. Utöver den tidigare beskrivna begärda nivåhöjningen för FoU-verksamheten begär TFB, för att utveckling och demonstrationsprojekt. ska kunna bedrivas i samma omfattning som nu, att ett nytt engångsanslag om 30 milj. kr. beviljas som kan förbrukas i en takt av ca 10 milj. kr./år. ' _

Som ovan nämnts omfattar TFst anslagsframställning tre år. För bud- getåren 1988/89 och 1989/90 begär TFB anslag (inklusiVe nuv. energiforsk— ningsmedel) på 39,9 resp. 39,8 milj. kr. Beredningen hemställer också att den bemyndigas göra åtaganden under anslaget I 4 för budgetåret 1988/89 om 21,0 milj. kr. och 1989/90 om 14,0 milj. kr.

Föredragandens överväganden

! följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna förändringen.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdep.

Beräknad ändring 1987/88

1986/87

Föredraganden

Personal ' 14 0 Kostnader (tkr.)

Förvaltningskostnader 4 801 ' -|- 65 (därav lönekostnader) (3 336) (+ 24) Lokalkostnader 258 '— 5

Bidrag till forskning. utveckling och demonstrationsprojekt 25 594 + 939

Uppdragsforskning ] | 0 Totalt 30 654 +1 039

Inkomster (tkr.)

Anslag I 4 26853 —4 839 Anslag 15 12 3800 —3 800 Ersättning för uppdrag

rn. m. - l ' 0

Totalt 30 654 +1 039

Beträffande TF B:s förvaltningsköstnader godtar jag beredningens för— slag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Jag delar också TFst bedömning om att en tillämpning av huvudförsla- ' get även på anslaget för FoU på ett allvarligt sätt skulle försvåra utveck- ning, utveckling och demonstrationspt ojekt uppl äknas med 35 %.

Beträffande förslaget om integrering av medlen för energiforskning i TFB:s ordinarie anslag l' 4 vill jag anföra följande. Chefenlför miljö— och energidepartcmentet kommer senare i dag" att redovisa ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiom- rådet. För att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnadcn på området kom- mer det att föreslås att vissa delar av programmet överförs till berörda myndigheters basanslag. För TFB föreslas att ll milj. kr. tillförs för cnergiforskningsinsatser under treårsperioden. Jag har" vid min medelbe- räkning för budgetåret 1987/88 tagit tipp 4, 0 milj. kr. för energirelaterad transportsystemfor skning.

Jag delar vidare TFst uppfattning att medlen från det engångsanslag för ' ”åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i" kollektivtra- tiken' som beredningen fått disponera för sin [' ol; utgjort ett viktigt bidrag till TI" B. 5 verksamhet. Jag har inget att erinra mot att de återstående medlen från detta engångsanslag får disponeras av TFB under budgetåret. 1987/88. _ '

Det av beredningen föreslagnalnya engångsanslaget för FoU är jag däremot. vilket framgått av min tidigare redogörelse inte beredd föreslå bifall till. I stället föreslår jag en höjning av ordinarie anslag fr.o.m. budgetåret 1988/89. då medlen från 1982 års engångsanslag beräknas vara helt förbrukade. Höjningen böri enlighet med vadjag tidigare anfört uppgå till 2,5 milj. kr. efter uppräkning av 1987/88 års "anslag till 1988/89 års prisnivå. Jag vill också erinra om vad jag i det föregående sagt om resurs-

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

förstärkningar vid högskolan som avses komma transportsektorn och i synnerhet kollektivtrafikforskningen tillgodo. Betri-iffande beredningens hemställan angående medelsdispositioner för budgetåren ' 1988/89 och 19891'90 har jag inget att erinra mot dessa. Jag bedömer att den -av mig föreslagna nivåhöjningcn ryms inom ramen för dessa medelsdispositioner.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. till 'I'rarzspurfjb:skriingsbereditingen för budgetåret 1987/88 an- visa ett rescrvationsanslag på 31692000 kr.

2. medge att regeringen bemyndigar transportforskningsbered-'

ningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1988/89 och 1989/90 inom en ram av 21000000 kr. resp. 14000000 kr.

K 2 Bidrag till Svetiges meteorologiska och hydrologiska institut

SMHI bedriver viss solmätning inom ramen för sin verksamhet. De mät- stationer som SMHI driver har byggts upp huvudsakligen med medel som ' anvisats för energilorskningsändamå]

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare i dag att redovisa ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forsk- ningsinsatser på energiområdet. För att långsiktigt trygga kunskapsupp- byggnaden på området kommer det att föreslås att vissa delar av program- met överförs till berörda myndigheters basanslag. För SMHI föreslås att ' tre milj. kr. tillförs för solmätning under treårsperioden. Öve1föringen medför att anslaget K 2. bör räknas upp med detta belopp genom en engångsanvisning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen — utöver vad som hemställts i budgetproposi- tionen —- föreslår riksdagen att till Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- mt för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 3 000000 kr.

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

Innehållsförteckning

Inledning .................................................... Min syn på de framtida FoU—insatserna inom transportsektorn ..... ]. Transportforskningens roll .............................. 2. Transportforskningens inriktning ......................... 3. Ökade resurser till TFB och VTI ......................... 4. Hemställan ............................................ Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 ........................... I. 'I'ransponforskning ..................................... I ]. Statens väg— och trafikinstitut ............................ I 2. Bidrag till statens väg— och traftkinstitut ................... VTI:s anslagsframställning .............................. Föredragandens överväganden ........................... Hemställan ............................................ I 3. Statens väg— och tratikinstitut: Utrustning ............................................ VTI:s anslagsframställning .............................. Föredraganden ......................................... 14, Transportforskningsberedningen ......................... TFst anslagsframställning .............................. Föredragandens överväganden ........................... Hemställan ............................................ K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hemställan

14 14 14 .14

15 16 17

17 18 18 18 18 19 21 21

Bilaga 5 Kommunika- tionsdcp.

- Bilagaö Prop.]986/87280

Utbildningsdepartementet Bilaga 6 . Utbildningsdep. Utdrag protokoll vid regeringssammanträdc 1987—02—05

Föredragande: statsråden Bodström och Göransson

Anmälan till proposition om forskning

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström anför.

Inledning

Statsministern har inledningsvis redogjort för vad regeringen anser om den svenska forskningens omfattning, inriktning och organisation. Samman- fattningsvis bör forskningspolitikens olika delar ta sikte på att vidmakthål- la och långsiktigt stärka det vetenskapliga arbetet ämne för ämne inom högskolan.

Vad som därmed förespråkas är att forskningen inom högskolan i väx- ande utsträckning bör bedrivas på eget programansvar. Synpunkten avser såväl teknik och medicin som naturvetenskap och humaniora. Inte heller . är det någon huvudsak varifrån resurserna kommer. Även sådan forsk- ning, som finansieras externt i förhållande till utbildnings— och jordbruks- departementens huvudtitlar, bör i minskande utsträckning utgöras av upp- drag från företags, organisationers, kommuners och myndigheters sida. Oavsett finansiering och vetenskaplig inriktning, bör arbetet inom högsko- lan mera ta sikte på ett långsiktigt och permanent ansvarstagande och mindre utgöras av kortsiktiga och tillfälligt finansierade insatser.

Ansvaret för att svensk forskning och högre utbildning även på längre sikt skall kunna förbli högtstående tillkommer samtliga finansiärer — alltså- inte bara fakulteter och forskningsråd. Den gängse åtskillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning lämpar sig enligt min mening mind- re väl för att understryka betydelsen härav. I det syftet begagnar jag mig här av en delvis annan terminologi. Den av mig-utnyttjade distinktionen mellan arbete på eget programansvar och uppdragsforskning tar sikte på vad som främjar högskolan som kritisk och kreativ arbetsmiljö. Vad jag framför allt vill understryka är att forskning 0eh högre utbildning är en yrkesmässigt och internationellt reglerad verksamhet. Det arbete, som svenska forskare och lärare bcdn'ver, måste kunna mäta sig med vad de kolleger åstadkommer, som sätter standarden i laboratorier, på sjukhus och inom univcrsitetsinstitutioner världen över. Sä bör vara fallet oavsctt ämnesval och oavsett finansiering. Vare sig det rör sig om grundforskning eller tillämpad forskning är det viktigt, att verksamheten organiseras runt

_ Bilaga 6

ett dominerande inslag av arbete på eget programansvar. Det höjer kvalite— ten också på nppdragsforskningen.

För högskolans vidkommande har regeringens samlade viljeinriktning en dubbel innebörd.- Den ena är att den forskning inom ramen för högskolan, som finansieras av näringslivet, av kommunerna eller från andra än utbild- nings- och jordbrttksdepartementcns huvudtitlar, i växande utsträckning bör ges karaktären av arbete på eget programansvar. En sådan omoriente- ring bör ske på bekostnad av kortsiktigt arbete på direkt uppdrag av företag, kommuner och myndigheter. Den andra är att lejonparten, 360 milj. kr., av de ytterligare medel. som tillförs forskningen under treårspe- rioden, föreslås förstärka fakultetsanslagen och de forskningsråd, som sorterar under utbildningsdepartemcntet. Vad som därmed uttrycks är att forskarutbildningen, forskarrekrylcringen och arbctsvillkoren för arbetet på eget programansvar bedöms vara de delar av svensk forskning, som särskilt bör främjas.

Grunden för statsministerns sammanfattande bedömning är de krav, som Sveriges ställning i världen bedöms komma att ställa i framtiden. Satsningen på att samtidigt och i växande utsträckning kunna kombinera de egenskaper, som utmärker en konkurrensutsatt ekonomi och ett avanå cerat välfärdssamhälle, leder till ett'tilltagande vetenskapsberoende. Ju svårare problem vårt samhälle kommer att. ställas inför, desto mer kommer att fordras i fråga om forskning på eget programansvar, högtstående fors- karutbildning och rekrytering av kvalificerade lärare för såväl högskolan själv SOm för annan utbildning och spridning av vetenskapligt grundad kunskap inom samhället i dess helhet. .

I det följande kommer jag att redovisa preciserade förslag till ökning av berörda anslag inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för” perioden 1987/88—1989/90. Genom att resursförstärkningarna nu redovisas för hela treårsperioden förbättras myndigheternas möjligheter att. planera verksamheten avsevärt. Likaså kommer-arbetet med anslagsframställning— ar för de närmaste budgetåren att kunna kraftigt förenklas.

Myndigheterna bör dock vid sin planering lämna visst utrymme för eventuella åtgärder, som regering och riksdag med anledning av nu ej förutsebara faktorer kan komma att besluta om.

De medelsförstärkningar som till följd av denna proposition kommer att stå till myndigheternas förfogande" skall "täcka samtliga kostnader för be- rörd verksamhet, dvs. även sådana kostnader som normalt inte bestrids från de anslag varunder medlen anvisas. Skulle kostnader av detta slag, t.ex. lokalkostnader och vissa kostnader i samband med kliniska tjänster, uppstå skall berörda myndigheter täcka även dessa genomomfördelningar eller på annat sätt. Jag vill i detta sammanhang erinra om att enligt förord- ningen om externt finansierad verksamhet inom högskolan de statliga sektorsorgancn skall erlägga lokalkostnader, när den av dem finansierade verksamheten inte ryms inom befintliga lokaler.

Min presentation av förslagen görs mot bakgrund av vissa uppgifter om nuläget samt ett angivande av vissa principiella utgångspunkter för utveck- lingen av fakulteter och forskningsråd på längre sikt. Därefter redogörs för vissa särskilda frågor (fakultetsprogram, forskarutbildningen, rekrytering

Utbildningsdep.

till lärartjänster inom högskolan, forskningsmiljön, forskningsetik, littera- Prop. 1986/87:80 turförsörining, samverkan mellan högskola och näringsliv, 'vissa prioritera- ' de områden m.m.). Slutligen redovisar jag mina förslag till anslagsberäk- Bilaga 6 ningar. Utbildningsdep. Innevarande budgetår anvisas sammanlagt 2,9 miljarder kr. — ungefär en tredjedel av den totala statliga FoU-satsningen — till forskning och forskarutbildning under utbildningsdepartementets huvudtitel. innevarande budgetår fördelar sig medlen till forskning och forskarut- bildning inom högskolan mellan fakultetsområdena enligt följande.

F akulretsanslag budgetåret I 986/87 milj kr 500

450

400

350 300 250 200 150 lOO

50

. _ fakultet hum teol Jur samh med odont tarm mat tekn tema

De sammanlagda medlen till fakulteter och forskningsråd inom utbild— Prop. 1986/87:80 ningsdepartementets verksamhetsområdc fördelar sig innevarande budget- år enligt följande. Bilaga 6- Utbildningsdcp. Fakultets— och fors/(ningsrådsanslag budgetåret ] 986187. Fördelning på områden mil ] kr 1200 "|!

lOOO

800

Rädsmedel

600 . Fukultetsmedel

400

200 i

0 humaniora - medicin matematik och teologi qdontologi "alUfVetenskap jurldlk farmaci . teknologi samhallsvetenskao

Innevarande budgetår fördelar sig fakultetsanslagen mellan högskoleen- heter och fakultetsomräden på följande sätt.

Fakultetsnnslagen budgetåret 1986/87. Fördelning på högskoleenheler och jizktl/tetsområden

miij l'r

dill-J T

Ei hum/sam

med/odont & mat/nat ! . tema

nogskoleennet

US KTH Kl UU ULi UL UG CTH UUm HL

tiS=universitetet i Stockholm. KTH=tekniska högskolan i Stockholm. K1=ka- rolinska institutet, UU=univcrsitetet i Uppsala. ULi=universitetet i Linköping, Ul,=universitctct i Lund. UG=univcrsitetet i Göteborg, CTI-I=Chalmers tek- niska högskola. UUm= universitetet i Umeå. HL= högskolan i Luleå.

Bilaga 6

Sveriges andel av världens samlade forskning är liten. Den brukar upp- skattas till ungefär en procent av de totala insatserna. Kvalitativt är de svenska insatserna mer framträdande än vad den kvantitativa andelen anger. Inte minst gäller detta för arbete på eget programansvar. De utvär- deringar som gjorts inom olika ämnesområden har så gott som genomgåen- de givit en mycket positiv bild.

V årt lands litenhet mäste generellt kompenseras genom en högre kvalitet i allt vad vi företar oss liksom av en högre utbildningsnivå för befolkningen i dess helhet. Samtidigt är våra ambitioner i kulturellt och socialt avseende påfallande höga. Frågor rörande högskolans personal, materiella utrust- ning och institutionella inramning ter sig mot den bakgrunden särskilt angelägna. Det är en viktig uppgift för regering och riksdag att säkerställa. att vi också under kommande decennier har tillgång till bästa möjliga forskning och utbildning på rimlig bredd inom de områden, som under överskådlig tid kommer att dominera utvecklingen internationellt.

Huvuddelen av det svenska arbetet på eget programansvar bedrivs i dag vid institutioner inom högskolan parallellt med grundläggande högskoleut- bildning. Samma personer arbetar i stor utsträckning inom båda verksam- hetsområdena. Den nya lärartjänstorganisationen för högskolan ger ökade möjligheter härtill. Enighet råder om att den nära kontakten har stora fördelar både för forskningen och för utbildningen. Det är av stor betydelse för all högskoleutbildning, att den ges av lärare som har nära kontakt med forskning och att dessa kan förmedla kunskaper på grundval av hur de olika ämnena utvecklas intemationellt. Förstärkningar inom forskning och forskarutbildning kommer därför att bidra till en kvalitetshöjning också av den grundläggande utbildningen. Högskoleutbildningen är och förblir den viktigaste kanalen för att föra ut forskningsresultat i praktisk tillämpning - för att inte tala om den nyrekrytering, den stimulans och det ständiga ifrågasättande som de studerande bidrar med.

Resurser måste avsättas i sådan omfattning att undervisning och forsk- ning kan utvecklas på allt större bredd. Samtidigt kommer enligt min bedömning allt högre krav att ställas. Detta riktar uppmärksamheten gent- emot den miljö i vilken personalen arbetar och de studerande görs delakti- ga i den internationella vetenskapliga utvecklingen. Jag är övertygad om att i den mån förhållandena för lärare och studerande förbättras går ut- vecklingen i en mer positiv bana också i andra avseenden.

Statsministern har tidigare redovisat den utvärdering av den svenska forsknings- och teknikpolitiken som gjorts i OECD:s regi. Utvärderarnas bedömning av den svenska forskningspolitiken var övervägande positiv. Vissa förbättringar inom högskolan föreslogs dock, framför allt vad gäller forskarutbildningen. Utvärderingen har utgjort ett värdefullt underlag för mina förslag i denna proposition.

Mina förslag till resursförstärkningar under den kommande treårsperio- den avser framför allt forskamtbildningen, forskarrekryteringen, forsk- ningsmiljön inom högskolan samt forskningsråden. Insatser görs också inom vissa prioriterade forskningsområden.

Inledningsvis villjag helt kort presentera huvuddragen i förslagen. Inom forskarutbildningen finns i dag en rad problem. Examinationen är

Utbildningsdep.

Bilaga 6

låg och studietiderna är långa. Genomsnittsåldern för de examinerade är hög. Kraftfulla åtgärder krävs för att öka effektiviteten. De normer som tidigare angivits av regering och riksdag i fråga om bl.a. behörighet, urval, studietid och examination bör ligga fast. Den principiella inriktning, som angavs genom 1969 års forskarutbildningsreform, förutsätter att de lokala högskoleorganen tar det direkta ansvaret för utbildningens konkreta ut- formning och genomförande.- Framför allt gäller detta institutionerna. Stu- derande får i fortsättningen antas till forskarutbildningen endast om de kan bedriva denna under godtagbara villkor vad beträffar handledning, arbets- miljö och studiefinansiering. Den nuvarande situationen i vissa ämnen, med ett stort antal Iågaktiva studerande och låg examinationsfrekvens, måste förändras. Institutioner och fakultetsnämnder bör ta ansvar för att forskarutbildningens dimensionering anpassas till resurserna och att en effektivare ordning etableras.

Mina förslag avseende förstärkningar inom forskarutbildningen innebär framför allt förbättringar av studietinansieringen. Utbildningsbidragen för doktorander höjs med 10 procent. Det innebär en uppräkning av utbild- ningsbidragens belopp med 8080 kr. per år från nuvarande 80796 kr. till 88876 kr. Medel anvisas för att möjliggöra en successiv övergång från utbildningsbidrag till doktorandtjänster. :Under den kommande treårs- perioden kommer härigenom minst ca 700 nya doktorandtjänster att kunna inrättas inom ramen för-fakultetsanslagen. Som statsministern tidigare redovisat har affärsbankernas styrelser beslutat föreslå att medel för i första hand utrustning ställs till förfogande för den kommande treårsperio- den. Detta bör bli av betydelse även för doktorandernas arbetsvillkor.

I det följande kommer jag vidare att föreslå att medel anvisas för nya tjänster som forskarassistent. De nytillkommande tjänsterna medför bl.a. att resurserna för forskarhandledning ökar och bidrarhärigenom till att förbättra förtitsättningarna för en effektiv forskarutbildning. De nya tjäns- terna bidrar givetvis också till att ge bättre arbetsmöjligheter för de dokto- rander, som efter avlagd examen vill fortsätta sin verksamhet inom hög- skolan. Härigenom ges en väsentlig stimulans till många forskarstuderande att fullfölja sin utbildning'inom rimlig tid.

Jag kommer också att föreslå en viss förstärkning av de allmänna basre- surserna för arbetet inom institutionerna. Även denna förstärkning bör i huvudsak användas för åtgärder som kan förbättra arbetssituationen för doktorander och yngre lärare. Åtgärder som" kan vara aktuella i detta sammanhang är finansiering av utrustning, resor, deltagande i konferenSer, inbjudan av gästföreläsare etc.

Mina förslag syftar vidare till att förbättra rekryteringen av lärare och- forskare vilket främjar utvecklingen av högskolan. näringslivet och förvalt- ningen på längre sikt.

Utbyggnaden av universiteten under senare delen av 1960-talet och första hälften av 1970-talet medförde en kraftignyrekrytering av främst yngre lärare och forskare. Äldersprofilen blev härigenom sned med många unga och relativt få äldre befattningshavare. Sedan dess har utbyggnaden minskat, vilket på sikt kan ge upphov till problem i-form av "kollektivt åldrande". Äldersproftlen avviker i nuläget starkt från den ideala: att

Utbildningsdep.

Bilaga 6

högskölans lärare fördelar sig jämnt över åldrarna. Med sikte på 1990-talet och 2000-talet bör en nyrekrytering under senare delen av 1980-talet i första hand ske via forskarassistenttjänstcr. Den typ av sådan tjänst som infördes den 1 juli l986 ger goda möjligheter till vetenskaplig meritering

under fyra är, såväl med sikte på fortsatt arbete inom högskolan som med . tanke på skilda former av kvalificerat arbete inom näringsliv och förvalt- ning. Nya sådana meriteringstjänstcr tillkommer inom alla fakultetsområ- den. Särskilt stora blir förstärkningarna inom humaniora, samhällsveten- skap, naturvetenskap och teknik.

Mina förslag innebär vidare att 67 nya tjänster som professor inrättas under treårsperiodcn. De nya tjänsterna inrättas i följande ämnen.

Fakultet/Amnc Högskoleenhct| Budge'tår Det konstnärliga anträdet

Grafik U Um l987/88 Komposition UL 1987/88 Målning U Um 1987/88 Skulptur UG 1987/88 Skulptur UUm 1987/88 'l'extilkonst UG 1987/88 Musikpcdagogik MHS 1988/89 Scenisk gestaltning THS 1988/89 Regi DI 1989/90 Scenisk gestaltning UG 1989/90 Scenisk gestaltning UL ,1989/90 Metallhantvcrk KF [989/90 Textil konst och formgivning KF 1989/90 Humanistisk fakultet Bok- och bibliotekshistoria UL 1987/88 Datorlingvistik UU 1987/88 Iranistik UU 1987/88 Kinesiska UL 1987/88 Laborativ arkeologi US 1987/88 Tyska U Um 1987/88 idé- och lärdomshistoria L'L 1989/90 Litteraturvetenskap UG 1989/90 Teologisk fakultet J udaistik UL 1987/88 Rcligionspsykologi UL 1987/88" Religionssociologi UU 1987/88 Juridisk fakultet Företagsrätt ' UU 1988/89

Samltällsveten.rkaplig fakultet Ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social

historia UL 1987/88 Företagsekonomi UU m - ' 1987/88 Invandringsforskning ., US - - 1987/88 Kommunal ekonomi UU - ' [987188 Journalistik US - l9881'89 Nationalekonomi. särskilt utvärderandc arbetsmarknads- forskning UUm 1988/89 Socialantropologi, särskilt __ utvecklingsforskning ' US ' 1988/89 Oststatsforskning U U 1988/89 Nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknads- ' forskning 2 _ 1989/90' Psykologi, särskilt utveck- . lingspsykologi UUm l989/90

Utbildningsdep. '

Bilaga 6

Fakultet/Ä mne Högskoleenhet' Budgetår

Madicinskfnkultet Klinisk farmakologi UUm l987/88 Medicinsk bctecndevetenskap UU l987/88 Medicinsk teknik KI 1987/88 TranSplantationsbiologi UG 1987/88 Gcriatrisk psykiatri UL 1988/89 Klinisk farmakologi, särskilt

biverkningsforskning ' ' L'U [989/90 Medicinsk rehabilitering, -

särskilt fysikalisk medicin ULi 1989/90 Mutantatisk—natnrvetenskaplig fakultet - . - Matematik US 1987/88 Molekylärhiologi UG 1987/88 Växtbiokemi UL 1987/88 Fysik. särskilt synkrotronljusforskning UL t988/89 Datalogi UUm 1989/90 Teknisk fakultet Elektroniksystemkonstruktion KTH l987/88 Konsumenttcknik CTH l987/88 Kärn kraftsäkerhet KTH 1987/88 Programvaruteknik KTH 1987/88 Verkstadsteknisk automatisering CTH 1987/88 Bebyggelsekvalitet KTH 1988189 Bildbehandling ULi 1988/89 Styrsystem för industriella

utrustningar KTH 1988189 Datalogi HLu 1989/90 Tenntorientemd forskning Hälso- och sjukvården i samhället Ul.,i 1987/88 Tema Barn — ?. tjänster ULi 1988/89 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet ' Kognitionsforskning 1987/88 Retorik _ i 987/ 88

Medicinska forskningsrådet Epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker 1988/89

Naturvetenskapligaforskningsrådet Icke—linjära Optiska egenskaper hos

kondenserad materia 1987/88 Strukturell molekylärbiologi 1987/88 Teoretisk elementarpartikelfysik 1987/88

Institutet för internationell ekonomi Internationell ekonomi — 2 tjänster 1987/88

' Lisäunivcrsitetet i Stockholm, KTH=tekniska högskolan i Stockholm. Kl=karo- linska institutet, Dl=dramatiska institutet. KF=konstfackskolan, MHS=musik- högskolan i Stockholm. T HS=tcatcrhögskolan i Stockholm. UU=universitetet i Uppsala, ULi=universitetet i Linköping, UL=universitetet i Lund, UG=universi- tetet i Göteborg, CTH=Chalmers tekniska högskola. UUm=universitetet i Umeå. HLu=högskolan i Luleå. 2 Beslut skall senare fattas rörande placering vid högskoleenhct.

Statsrådet Göransson kommer senare att föreslå att en professur i iso- topgeologi inrättas vid naturhistoriska riksmuseet budgetåret 1989/90.

Vid statistiska centralbyrån inrättas budgetåret 1987/88 två tjänster som professor i statistisk metodutveckling. Tjänsteinnehavarna skall ha viss tjänstgöring vid universitetet i Stockholm.

Utbildningsdep.

Bilaga 6

Tre gästprofessurer kommer att inrättas den ljuli I987. En av tjänsterna benämnd Olof Palmes gästprofessur skall inriktas mot internationell politik men också det jämförande studiet av sociala institutioner. En tjänst avser konstnärligt utvecklingsarbete. Slutligen inrättas en tjänst för en fram- stående utländsk kvinnlig forskare.

För de nya professurer som föreslås inför budgetåret 1987/88 har jag beräknat medel i enlighet med de förslag som lämnats av UHÄ. De av UHÄ förordade beloppen täcker förutom innehavarens egen lön även vissa kostnader i anslutning till den-nya tjänsten, t.ex. biträdespersonal och materiel. För de tjänster som föreslås inrättade budgetåren 1988/89 och 1989/90 tar jag endast upp lönekostnaderna. Vilka resurser som bör förknippas med en nyinrättad professur är beroende av en rad olika fakto— rer. Av betydelse är bl. a. om tjänsten är den första i sitt ämne eller om det inom högskoleenheten redan finns en eller flera professurer i ämnet. Vem som blir innehavare av tjänsten och vilken närmare forskningsinriktning han eller hon har spelar också in. Det är därför naturligt att lokala organ beslutar om vilka resurser som bör avsättas i anslutning till en ny. tjänst som professor. Genom att beslut om nya professurer budgetåren 1988/89 och 1989/90 fattas redan nu, får berörda organ god tid att- förbereda dessa beslut. Jag kommer i det följande att föreslå vissa förstärkningar av basre- surserna under samtliga fakultetsanslag. Kostnader i samband med de nya professurerna bör bestridas inom ramen för dessa eller genom ompriorite- ringar inom den befintliga organisationen. Viss utrustning i anslutning till nya professurer bör som hittills bekostas från anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenhctcr m.m.

Jag föreslår vidare en rad åtgärder i syfte att förbättra arbetsmiljön i högskolan.

Stora delar av högskolan arbetar i dag under knappa villkor, när det gäller tillgång till utrustning, böcker och materiel. Möjligheter till resor och olika former av internationella kontakter. som oftast är nödvändiga för det slags arbete det här gäller, äri praktiken begränsade. De medel som kunnat avsättas för anskaffning av utrustning har medfört länga avskrivningstidcr för instrument och anläggningar av skilda slag.

Som statsministern tidigare har angivit, har aftärsbankcrna förklarat sig villiga att stödja forskningsverksamheten, främst genom medel för utrust- ning under treårsperioden, med 200 milj. kr. per år. Jag ser detta som ett mycket viktigt tillskott till högskolan. Fortsatta insatser för utrustnings- ändamål kan komma att. kräva omprioriteringar inom ramen för de resurser som står till högskoleenheternas förfogande. Min företrädare och jag har i budgetpropositionerna 1985 (prop. l984/85 : 100, bil. lO s. 603) resp. l986 (prop. 1985/86: 100, bil. IO s. 560) behandlat frågan Om utrustningsresurscr till högskolescktorn. Vi har bl.a. angivit vissa riktlinjer för myndigheter- nas omprioritcringsarbete. Det har bl.a. gällt medel för s.k. ersättningsan- skaffning. Det arbete som myndigheterna har bedrivit i denna fråga måste enligt min mening fortsätta så att ett konkret underlag kan redovisas i frågan om hur erforderliga utrustningsresurser kan skapas efter treårspe- rioden inom ramen för högskolans totala resurser. Jag återkommer till regeringen i denna fråga. '

Utbildningsdep.

Mina förslag i det följande om förstärkningar av högskolans basresurser uppgår till sammanlagt 121 milj. kr. Jag har därvid också beaktat de högskolebibliotekens behov. Det sammanlagda resurstillskottet bör enligt min mening kunna bidra till att avsevärt förbättra arbetsmiljön'inom hög- skolan. Härigenom bör också ökningar kunna göras av de resurser som står till förfogande för forskning av högskolelektorer m.fl. inom ramen för den särskilda s.k. rörliga resursen. .

Jag vill i sammanhanget framhålla det angelägna i att högskoleenheterna eftersträvar att hålla en rimlig andel av sina resurser "rörliga. ] dag är en mycket stor del av anslagen intecknade genom kostnaderna för fast an- ställd personal. Det är givetvis en av anledningarna till att man lokalt ofta har svårt att avdela ens blygsamma belopp för att ge forskarna rimliga arbetsvillkor.

Forskningsråden får, vid bifall till mina förslag, förstärkningar under den närmaste treårsperioden. '

Råden är av strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisa- tionen. Deras beslut har i praktiken ett avgörande inflytande även när det gäller den övriga verksamhetens inriktning och internationella orientering. De ytterst noggranna bedömningar som föregår rådens anslagsbeslut är viktiga för att upprätthålla den höga kvaliteten inom svensk forskning och högre utbildning. Deras betydelse inskränker sig inte bara till de projekt— anSIag som beviljas enskilda forskare. Sättet-att fatta beslut i råden sätter normer även för användningen av fakultets- och sektorsanslagen. .

Råden vittnar samstämmigt om att de med anarande resurser tvingas avslå mänga ansökningar, som gäller angelägen och internationellt konkur- renskraftig forskning. En resursförstärkning till forskning på eget program- ansvar bör därför, i rimlig utsträckning, kanaliseras via forskningsråden. Mina förslag i det följande innebär dels förstärkningar för vissa särskilda forskningsområden, dels en ökning av de medel som fördelas av rådsor- ganisationen. .

Statsministern har inledningsvis redovisat de forskningsområden, vars betydelse regeringen särskilt önskar framhäva under den'kommandc tre- årsperioden. Jag kommer i det följande att beräkna medel för insatser från forskningsrådens sida inom de prioriterade områdena informationstekno— logi, bioteknik och kulturvetenskaper. Vidare kommer jag att föreslå en ökning av forskningsrådens och forskningsrådsnämndens medel med sam- manlagt 43,8 milj. kr. för budgetåret 1987/88. För budgetåren 1988/89 och l989/90 tillkommer förstärkningar av rådsorganisationens anslag med sam- manlagt 18,8 milj. kr. utöver kompensation för löne— och prisökningar.

Från forskningsrådens'sida har det länge varit ett önskemål att merkost- nader för ökade löner och priser kompenseras enligt samma principer, som gäller för anslagen till högskolan. Jag förordar att detta system skall gälla för anslagen till forskningsråden och forskningsrådsnämnden fr.o.m. bud- getåret 1988/89. Det innebär att rådsorganisationens anslag löne- och pris- omräknas i budgetarbetet på samma villkor som högskoleanslagen. För avtalsenliga löneökningar, som inte var kända i sådan tid att de kunnat beaktas i budgetarbetet, utgår — på samma sätt som för högskoleanslagen — kompensation från det s.k. täckningsanslaget. En övergång till detta system bör högst väsentligt förbättra rådens planeringsförutsättningar.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

De projekt, som finansieras via forskningsrådsnämnden och forsknings- råden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, är normalt av längre varaktighet än ett budgetår. Både för den enskilde forskaren och för den högskoleenhet där projektet bedrivs är det angeläget att få besked för en längre "period om och i vilken omfattning ett projekt kan räkna med stöd. Forskningsråden och forskningsrådsnämnden bör därför bemyndigas att fatta anslagsbeslut för högst tre år. En ökad långsiktighet i rådens anslagsbeslut gcri sin tur förutsättningar för mer långsiktig planering inom de berörda högskoleenheterna. , '

Statsministern har tidigare berört behovet av ett brett upplagt forsk- ningsprogram om livsmedel. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att lämna en mer utförlig beskrivning av ett sådant program och föreslå att skogs- och jordbrukets forskningsråd anvisas kraftigt förstärkta medel för livsmedelsforskning. .

Rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område stöder viss forskning inom livsmedelsområdet. Det förhållandet att livsmedelsforsk- ning prioriteras genom stora insatser under jordbruksdepartementets hu- vudtitel bör icke föranleda forskningsrådsnämnden och forskningsråden att avslå vetenskapligt välgrundade projektförslag inom detta område.

Förslagen i det följande kommer, som framgått av vad jag redovisat, att innebära väsentliga förstärkningar av fakulteternas och forskningsrådens resurser. Den så finansierade verksamheten får alltså expandera i ett läge, när så gott som all annan offentlig verksamhet behandlas restriktivt. Det ligger ett stort. förtroende och ansvar i detta.-

På många verksamheter ställs genom nedskärningar hårda krav på om- prövning och omprioritering..lnom hela den statliga verksamheten efter- strävas en rationalisering av det-i egentlig mening administrativa arbetet. Kritik har ofta riktats mot högskolan för-ett ymnigt sammanträdande och en omfattande pappersexercis. .

Denna kritik är förvisso inte invändningsfri. Mycket av det som i dessa sammanhang rubriceras som byråkrati är en följd av de regler om medbe- stämmande, anställningstrygghet och andra sociala rättigheter, som'har utsträckts till samtliga kategorier av anställda under de senaste tjugo åren. Enighet har rätt om syftet med dessa reformer. Konsekvenserna för arbe- tets uppläggning måste då bäras av högskolan liksom av andra delar av den statliga verksamheten. ' '

Likafullt bör det gå att ytterligare förenkla, specialisera och förtydliga förvaltningsarbetet inom högskolan och andra forskningsorgan. Jag har i årets budgetproposition föreslagit att besparingar skall göras inom admini- strationen för den grundläggande högskoleutbildningen. Motsvarande krav på rationalisering av den administrativa verksamheten måste ställas inom forskning och forskarutbildning. Jag har beaktat detta vid min beräkning av berörda anslag. '

För vitaliteten i all verksamhet är det angeläget att pröva värdet av det etablerade och väga (let'mot nya angelägna insatser. Nyoricntering av verksamheten kan och bör inte åstadkommas enbart genom resursförstärk- ningar. En aktiv omprövning av verksamhetens inriktning och uppläggning är nödvändig för att de samlade resurserna Skall kunna utnyttjas på bästa sätt.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Högskolan ålades i samband med 1984 års forskningsproposition att Under treårsperioden l984/85— l986/87 göra omfördelningar motsvarande sex procent. av fakultetsanslagen. Vilka omfördelningar som giorts skall redovisas i den verksamhetsberältclse för högskolan som lämnas efter treårsperiodens slut.

Det är angeläget att gå vidare på denna väg. Ett optimalt resursutnytt— jande inom forskning och forskarutbildning kräver en ständig beredskap till omprövning och omprioritering. Något kvantifierat mål för omfördel- ningarna är i ett längre perspektiv knappast rimligt att uppställa. De preci- serade insatser som avkrävts högskolan under de senaste åren har endast varit marginella. Den kontinuerliga utvecklingen av högskolans verksam— het medför i sig betydligt störrc omprioriteringar. Även fortsättningsvis kommer en sådan ständig förändring av verksamhetsinriktningcn att vara karaktäristisk för högskolans arbete. Självklart finns en tröghet inbyggd i forskningsorganisationen liksom i andra organisationer. Det är svårt att åstadkomma snabba förändringar. En större eller mindre del av resurserna är på kort och medellång sikt låsta till viss inriktning av verksamheten. Det är angeläget att det interna omprioriteringsarbetet kan leda till en ökning av högskolans rörliga resurser i vid bemärkelse. Nämnder och styrelser inom högskolan måste skaffa sig överblick över förändringsmöjligheterna inom sina respektive områden och ha beredskap att fatta de ofta svåra beslut, som krävs för att verksamheten skall kunna nyinriktas.

En grundprincip i den svenska forskningspolitiken är att så långt möjligt - inte splittra landets forskningsresurser genom uppbyggnad av särskilda institut. All slags forskning skall i stället kunna utföras inom högskolan. Detta har många fördelar. Samtidigt ställs härigenom mycket stora krav på högskolan. Den externfinansicrade verksamheten. och då framför allt den som finansieras av de statliga sektorsorganen, har vuxit kraftigt under de senaste femton ären. Enligt den senaste verksamhetsberättelsen för hög— skolan — avseende budgetåret 1984/85 — uppgick den externtinansierade delen av forskningsverksamheten inom teknik, naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap i genomsnitt till mellan 50 och 55 procent av hela omslutningen. I de angivna procenttalen ingår medel från forskningsråd, sektorsorgan och andra finansiärer. Såväl inom som utom högskolan har denna utveckling givit upphov till diskussioner om balansen mellan skilda verksamheter. Beställarens önskemål om att få vissa avgränsade forsk- ningsprojekt utförda har ansetts leda till att tillgängliga resurser i alltför hög grad tagits i anspråk för dessa ändamål. Utrymme har därför kommit att saknas för mer grundläggande och långsiktigt arbete på eget program- ansvar. Också med tanke på samverkan med näringsliv och förvaltning på längre sikt är det angeläget, att sådan verksamhet är den dominerande inom högskolan.

En fråga, som i sammanhanget har varit. livligt diskuterad, är vilka regler som bör gälla i fråga om kostnadsansvaret för den externtinansierade verksamheten. De statliga sektorsorganen betalar utöver de direkta kost— naderna för projekten endast ett mindre påslag för att täcka högskolans stora indirekta kostnader (för bibliotek, utrustning, sociala avgifter, admi- nistration etc.). Den ofullständiga kostnadstäckningen-från sektorsorga-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

nens sida har lett till att högskolans kostnader för olika slag av gemensam- ma ändamål tar i anspråk en allt större andel av högskolans egna anslag. De delar av högskolans egna anslag. som kan användas för mer direkta forskningsändamål, påverkas givetvis av detta. Detta får också konse- kvenser för vilka som i praktiken får möjlighet att avgöra forskningsarbe- tets närmare inriktning. Universitetet i Linköping har i sin verksamhetst- rättelse framhållit att arbetet på eget programansvar får en alltför undan- skymd position inom många institutioner, när nästan all expansion är beroende av externa finansiärers välvilja.

Den externfinansierade verksamheten inom högskolan har nu fått en sådan omfattning att dess andel av den totala verksamheten knappast bör öka ytterligare. Enligt min mening bör dock inte något direkt tak för den cxtcrnfinansierade verksamheten anges. De stora olikheterna inom både den externfinansierade och den egna verksamheten inom högskolan gör det svårt att precisera ett sådant. Det måste bedömas lokalt var gränsen för den externfinansicrade verksamheten skall gå. I fortsättningen bör dock högskolan vara mer selektiv än hittills, när det gäller att äta sig olika former av uppdrag för näringsliv och förvaltning. En noggrann prövning bör göras i varje enskilt fall och då framför allt i fråga om långsiktigheten i de utomstående finansiärernas satsningar.

Med tanke på framtiden är det viktigt att de externa finansiärerna tar ett växande ansvar för den långsiktiga uppbyggnaden av kunskap ämne för ämne. Ur högskolans synpunkt är det nödvändigt att detta görs i sådana former att inte negativa konsekvenser uppstår för arbetet på eget program- - ansvar genom att högskolan så småningom tvingas att överta ansvaret för personal inom uppdragsforskning utan att motsvarande ekonomiska re- surser tillförs högskolan. _

Bland de förslag som jag lägger fram i det följande finns exempel på ett sådant permanent ansvarstagande för praktiskt motiverad verksamhet. Det sker genom att det till högskolan" överförs medel för tjänster som professori nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforsk- ning, kommunal ekonomi samt invandringsforskning.

Rimlig hänsyn måste emelleitid också tas .till sektorsorganens och nä— ringslivets intresse av rörlighet i den av dem initierade och stödda forsk- ningen. Allt stöd till långsiktig kunskapsuppbyggnad behöver inte vara permanent. Lämpliga former för tidsbegränsade insatser är finansiering av doktorandtjänster, forskarassistenttjänster eller sådana högskolclektors- tjänster, särskilt avsedda för långsiktig kunskapsuppbyggnad, som tillkom genom den nyligen genomförda lärartjänstreformen.

UHÄ bör noga följa utvecklingen av den externfinansierade verksamhe- ten inom högskolan med avseende på inriktning, omfattning och former. Verksamhetsberättelserna bör innehålla redovisningar av detta. Skulle utvecklingen bli oförmånlig för högskolan skall UHÄ komma med förslag till de åtgärder som kan erfordras.

Grundläggande högskoleutbildning bedrivs idag på tjugofem orter. Fasta resurser för forskning och forskarutbildning finns vid elva högskoleen- hetcr, belägna i de sju orterna Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg. Umeå och Luleå. Enligt riksdagens tidigare beslut skall de fasta forskningsresm'serna inte splittras ytterligare utan koncentreras till dessa

Bilaga 6 Utbildningsdep.

orter. Efter 1960- och 1970-talens stora satsningar i Linköping, Umeå och Luleå får också dessa resurser bedömas ha en rimlig Spridning över landet.

[ runt tal 550- högskolelektorer arbetar vid de mindre högskoleenheter som inte har fasta resurser för forskning. Det är angeläget. att den kompe- tens och det intresse för forskning som linns hos många av dessa personer tas till vara. Det. kan ske inom skilda former av projektorganiserad verk- samhet, finansierad med medel från forskningsråd och andra statliga myn-' - digheter. För utbildningen vid de mindre högskoleenheterna är det mycket positivt att lärarna har aktuella erfarenheter av egen forskning. Härigenom skapas också möjligheter till uppdragsforskning i olika delar av landet, - vilket ofta kan vara av stor betydelse för utvecklingen av det lokala näringslivet. ' . _

Forsknings— och högskolepolitiken bör på olika sätt förbättra möjlighe- terna för forskningsverksamhet också vid de högskoleenheter som saknar fasta forskningsresurser. Mina förslag för den kommande treårsperioden innebär, att medel anvisas för två typer av stöd till forskning vid mindre högskoleenheter: dels för direkt finansiering av tidsbegränsade forsknings- insatser av vetenskapligt kvalificerade lärare, som arbetar på eget pro- gramansvar, dels för åtgärder som syftar till att öka dessa lärares möjlighe- ter att åta sig uppdrag från företag, kommuner och myndigheter i det närliggande samhället. I den senare uppgiften ligger-' också att förmedla sådana uppdrag till lärare, som är verksamma vid andra högskolor med eller utan fasta forskningsresurser.

Lärare vid de mindre högskoleenheterna har liksom andra lärare inom högskolan möjligheten att'få tid för egen forskning finansierad med medel från den s.k. rörliga resursen. Vissa medel för högskolelektorcrs m.fl. forskning har hittills anvisats via regionstyrelserna. ] enlighet med förslag från UHÄ, kommerjag i det följande att beräkna medel för detta ändamål under fakultetsanslagen. Berörda fakultetsnämnder har vid fördelning av medel för forskning ansvar inte bara för den egna högskoleenheten utan också för högskolelärarna vid mindre högskolor i regionen. Jag utgår från att nämnderna beaktar detta ansvar. UHÄ har, som stöd för lärarna vid de mindre högskoleenheterna, föreslagit att fakultetsnämnderna vid fördel- ningen av de rörliga resurserna inte skall få avsätta mindre än genomsnittet av de tre senaste årens tilldelning till var och en av de mindre högskoleen- heterna. I princip bör, enligt min mening, alla ansökningar om forsknings- resurser vägas mot varandra på lika villkor. Det kan dock vara lämpligt att under en övergångsperiod tillämpa en regel av det. slag. UHÄ'förordaL Efter en tid bör fakultetsnämnderna ha blivit så förtrogna med högskolelä- rarna vid de mindre enheterna och deras behov, att någon särskild öron- märkning av medel inte blir nödvändig.

Med anledning av regeringens förslag i 1984 års forskningsproposition anvisade riksdagen särskilda medel för kontaktsekretariatsfunktioner vid de mindre högskoleenhetcrna. Medlen avsåg både kontakter med-olika intressenter utanför högskolan och systematiserade kontakter med hög- skoleenheterna med fast forskningsorganisatiOn. Mina förslag i det föl- jande innebär att stödet till forskningsverksamheten vid de mindre högsko- leenheterna ökar kraftigt. De ökade resurserna skall användas bl.a. för

Bilaga 6 "Utbildningsdep.

den fortsatta verksamheten med kontaktsekreterare. som förmedlar upp- drag från det närliggande samhället till lärarna vid den egna högskolan eller, om det lämpar sig bättre, till'lärare vid någon annan högskola. ] det sammanhanget vill jag understryka vikten av att de på senare år intensifi- erade kontakterna med lokala arbetsplatser och fackliga organisationer följs upp. Medlen skall också användas som stöd-i lärarnas arbete med att utarbeta slagkraftiga ansökningartill fakultetsnämnder. forskningsråd och sektorsorgan genom att exempelvis anordna seminarier. konferenser och speciell handledning i anslutning till projekt.

Sammanfattning av budgetförslaget för forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till mina förslag för budgetåret 1987/88 att fördelas på följande sätt..

Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter (motsv. )

Ändamål Milj. kr. Humanistiska fakulteterna 2.26 Teologiska fakulteterna ' I9 . Juridiska fakulteterna ' _ ' 21 ' Samhällsvetcnskapliga fakulteterna = 264 Medicinska fakulteterna . 54l Odontologiska fakulteterna 60 Farmaceutiska fakulteten . 20 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 529 Tekniska fakulteterna 520 Temaorienterad forskning . ' 23 Gemensamt , 48 Summa . - 2270

M edel för övrig forskning under utbildningsdepartementets huvudtitel ' Ändamål Milj. kr.

lforskningsrådsnämndcn 49 Humanistisk-samballsvetenskapliga

forskningsrådet 103 Medicinska forskningsrådet - 220 Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. 326 Övrigt forskningsstöd — eurOpeisk forskningssamverkan 213" —- forskningsinstitut m.m. ' 68 ' — kungl. biblioteket m.m. 64

Summa 1043

Bilaga () Utbildningsdep.

Medelför forskning och forskarutbildning under )Qrkulretsanslagmz förde- lade på högskoleenhazer.

Högskoleenhet m.m, Milj. kr. Universitetet i Stockholm 251 Tekniska högskolan i Stockholm 167 Karolinska institutet 193 Högskolan för lärarutbildning i Stockholm 4 Universiteteti Uppsala 379 Universitetet i Linköping 118 Universitetet i Lund 420 Universitetet i Göteborg 263 Chalmers tekniska högskola 146 Universitetet i Umeå 212 Högskolan i Luleå 53 Ej fördelat 14 Summa 2222

Vissa anslagsfrågor

För anslagen till forskning och forskarutbildning har UHÄ begärt en pris- omräkning med 3,5 procent utom för litteratur där ämbetet begärt 10,4 procent. Den generella prisomräkningen grundar sig på UHÄzs förslag. För bokinköp har jag dock beräknat en prisomräkning om 9,5 procent. ] löneomräkning har jag beräknat 85 335000 kr. för följande avtal m. m.

Avtal l984-06—07 om fördelning av medel för speciella selektiva åtgärder inom ATF—området.

Avtal 1985-04-24 om tilldelning av medel till högskolorna i Luleå, Sköv- de, Halmstad och Östersund.

Avtal 1985-05-03 om överföring från löneplan L till löneplan F av tjäns- ter vid statlig högskoleenhet, överföring från löneplan L till SK av lärare vid medicinsk fakultet samt höjning av uppdragstillägg till prefekt, dekanus och studierektor.

Avtal 1985—05-03 om ändring av avtalet 1983-04-20 om anställnings- och arbetsvillkor för doktorander rn. fl. ' '

Chefslöneavtal 1985—05—03. Avtal 1985-10—25 om myndighetsområden och högsta kostnad enligt L-A'I'F för budgetåret 1985/86.

Avtal 1985—11—25 om lönegradsplacering och högsta kostnad för åtgärd enligt L-ATF för perioden 1985-07-01—1986—06-30 för vissa tjänster rn. m.

Avtal 1985-11-07 om löner och vissa andra avlöningsförmåner fr.o.m. den 1 december 1985 och avtal 1985-11—11 om löner m.m. för vissa statliga läkare m.fl. fr.o.m. den 1 december 1985.

Arvode till vissa föreläsare m.fl. och vissa övriga arvoden. Avtal 1985-12-02 om löner fr.o.m. 1986-01-01 och avtal 1985-11-10 om löner m.m. för vissa statliga läkare m.fl. fr.o.m. l986-01-01, Iöneplans- anknutna arvoden samt avlöningsförstärkningar m.m.

Professorslöneavtalet 1985—12-20 samt selektiva åtgärder för professorer per den [januari 1986.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, att medge överföringar

Bilaga 6 Utbildningsdep.

mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har under- ställts riksdagen. Detta har bl.a. varit nödvändigt för att erforderliga resurser för handikappätgärder skall kunna disponeras på det sätt. riksda- gen beslutade om i enlighet med förslag i prop. 1980/81:100 bil. 12 (Ule 20, rskr. 246). För att samma ordning skall kunna gälla även i fortsättning- en behövs etl bemyndigande av denna art. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att lämna ett motsvarande bemyndigande för budgetåret 1987/88.

För prisomräkning av fakultetsanslagen har beräknats 18,5 milj. kr. ,

Sammanfattningsvis innebär mina förslag följande resursförstärkningar för treårsperioden.

Restrl'sförstärkningar budgetåren I 987/88 — I 989/90 fördelade på ändamål. Ändamål Budgetär (milj. kr.) 1987/88 1988189 1989/90 ' Hela perioden

Basresurser - 69,34 _ 23.43 28.13 . - . 120,90 Prioriterade om- ' ' - . råden ' ' '

Bioteknik 35,00 . 35,00

lnformationstek- '

nologil 16,20 4,10 8,50 28,80 Toxikologi 3,00 3,00 6,00

Kulturveten- ' -

skaper 8,17 2,76 2,46 13,39 Eolarforskning 10,50 ' 10,50

Ovrigt 6,50 ' . 6,50 Studiefmansiering 29,96 13 ,51 13,51 . 56,98 Forskningsråd 25,11 5,45 13,05 43,61 Erofessurer 7,20 ' 3.70 ' 4.00 14,90 Ovrigt 18,62 1,65 2,75 23,02 Summa 229,60 57,60 ' 72,40 - . 359,60

' lnkl. professurer inom området. '

Beloppen avser permanent nivåförstärkning. För t. ex. informationstek- nologi ökar anslagen med 29 milj. kr., varav 16 milj'. kr. utfaller redan- budgetåret 1987/88. För bioteknik sker hela ökningen, 35 milj. kr., redan budgetåret 1987/88.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Resursförstärkningarna i tabellen sammanfattas i följande diagram.

Rexilrsförsliirkningar budgetåren 1987/88— 1989/90, fördelade på ändamål milj. kr.

1401

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Basresurser Prioriterade Studiefinansiering Forskningsråd Professurer Övrigt områden

Som underlag för anslagsberäkningarna för budgetåren 1987/88—1989/90 har berörda myndigheter anmodats lämna förslag som bl. a. innebär en ökning av forskningsresurserna med fem procent. Myndigheternas förslag inom detta ökningsalternativ redovisas vid min anmälan av berörda anslag. Därutöver har myndigheterna fört fram vissa förslag om ytterligare ökning- ar.

De förslag som myndigheterna har fört fram i sina anslagsframställningar och i kompletterande anslagsframställningar och som inte behandlas i det följande harjag med hänsyn till det statsfinansiella läget eller av andra skäl inte tagit upp.

Jag övergår nu till att redovisa vissa särskilda frågor.

Fakultetsprogram

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett frågan om fakultetsprogram och har nu redovisat uppdraget. Redovisningen är uppdelad i två avsnitt, dels ett principiellt, dels ett där utredningsresultaten sammanfattas fakultets- vis. l bilagor har UHÄ redovisat program för alla fakulteter utom den farmaceutiska.

Fakultetsprogram som planeringsinstrument

UHÄ föreslår en ordning enligt vilken UHÄ som underlag för en forsk- ningsproposition vart tredje är redovisar nationella program kompletterade med anslagsäskanden för hela perioden. Inom ramen för riksdagens an- slagsbcslut och de uttalanden som knyts till dessa disponerar högskoleen- hctema resurserna efter egen bedömning. Hur resurserna använts skall redovisas i verksamhetsberättelscrna. Ämbetet anser förslaget innebära en

måttfull förskjutning i riktning mot mera av målstyrning. Med målstyrning följer krav på uppföljning och redovisning i efterhand. UHÄ:s verksam— hetsbcrättelser måste utvecklas för att utgöra en fullständig redovisning av hur resurserna utnyttjas.

Det finns. anser UHÄ, motiv för fakultetsprogram på två nivåer: natio- nellt och lokalt på fakultetsnivå. En avvägning mellan de lokala program— men inom ett fakultetsområde skulle på sikt kunna ge ett nationellt fakul- tetsprogram.

UHÄ föreslår en i'örsöksverksamhet inom två fakultetsområden där regering och riksdag skulle fatta beslut om resurser för forskning och forskarutbildning på grundval av fakultetsprogram. Förslaget. innebär att de tekniska och matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna lokalt får ta över ansvaret för inrättande av nya professurer och omprövningar av befintliga tjänster. Dessa båda fakulteter har de mest utvecklade program- men. Tillämpad fullt ut skulle ordningen innebära att anslagsframställning nästa gång skulle lämnas först år 1989.

För övriga fakulteter vill UHÄ, om erfarenheterna blir goda och de berörda finner en ny ordning önskvärd, återkomma med förslag inför den forskningspolitiska proposition som regeringen förväntas lägga fram för riksdagen år 1990.

F akultetsprngrammens utformning och innehåll

Forskningen i högskolan är en mångskiftande verksamhet. Detta avspeglas i fakultetsprogrammens växlande uppläggning och omfattning. De olika ämnena eller diseiplincrna har utgjort den grundläggande strukturen för arbetet med fakultetsprogram. Ett typiskt sådant förslag till program be- står av en samling ämnesvisa redogörelser. För varje ämne ges en beskriv- ning av dess arbetsområde, därefter följer ofta en beskrivning av områdets anknytning till angränsande ämnen. En bild av det internationella läget ingåri flera program. 1 ett avsnitt "plan för utvecklingen" redovisas i flera program resursläget och framförs önskemål om ytterligare förstärkningar.

Programmen har utarbetats på lokal nivå, inom UHÄ eller av företräda- re för forskarna. Vissa program har remitterats och omarbetats. Program- men har således tillkommit på olika sätt och därigenom har de också fått olika förankringar. UHÄ framhåller att inget av de redovisade program- men i bokstavlig mening utgör program för en fakultet.

För egen del vill jag anföra följande. UHÄ hari skriften Forskning i högskolan (UHÄ-rapport 1986: 14) på ett intresseväckande sätt redovisat sin grundsyn på högskolan och det obundna kunskapssökandet. Redovisningen utgör en bakgrund till vad UHÄ föreslår i avsnittet Fakultetsprogram som planeringsinstrument. Jag delar UHÄzs principiella syn i nämnda avsnitt. Likväl kommer jag till en annan praktisk slutsats i vad avser den roll, som regering och n'ksdag bör spela och den användning som regering och riksdag kan ha av särskilt utformade fakultetsprogram. '

Forskning och forskarutbildning inom ramen för våra fakulteter tar i dag i anspråk stora resurser. Forskningen har också en allmänt erkänd betydel-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

se för utvecklingen och utvecklingsmöjligheterna inom i stort sett-alla samhällssektorer. Mot denna bakgrund är det nödvändigt, att politiskt ansvariga organ beslutar om verksamhetens huvudsakliga inriktning. lnom utbildningsdepartementets område sker detta genom att de anslag som anvisas till högskolan ges i termer av de olika fakultetsområdena. Det är således på riksdagen det ankommer att göra den övergripande resursav— vägningen mellan forskning inom teknik. medicin. naturvetenskap. sam- hällsvetenskap, humaniora etc. På motsvarande sätt ansvarar riksdagen för en övergripande avvägning av forskningsresurserna till olika områden genom den medelsanvisning, som görs till forskningsråden för respektive humaniora-samhällsvetenskap, medicin och naturvetenskap. Riksdagen anger också vad som skall ingå i en mer permanent basorganisation för forskning genom att ta ställning till inrättande av ordinarie professurer...

Riksdag och regering svarar också för de allmänt organisatoriska förut— sättningarna för verksamheten. Dessa preciseras för högskolans del i hög- skolelagen och högskolcförordningen. För forskningsråden och forsk- ningsrådsnämnden gäller särskilda instruktioner. Viktigt är att ett system byggs upp och vidmakthålls, där olika former av intern kvalitetskontroll ingår och som ger kvalitetskriten'erna stor vikt i det interna beslutsfattan- det. Ett sådant system har vi i dag genom bl.a. de regler som gäller för tjänstetillsättningar inom högskolan. bedömning av avhandlingar och rå- dens granskning av forskningsprojekt. Vetenskapssamhällets interna kon— trollmekanismer är en garanti för att kvalitetskraven i forskningen i största möjliga utsträckning ligger på en internationell nivå.

Den rollfördelning vi idag har mellan statsmakten — regering och riksdag — centrala och lokala myndigheter. och forskarna själva har vuxit fram under lång tid. Den utgår från regeringens och riksdagens politiska ansvar, svenska myndigheters hävdvunna självständighet samt inte minst de krav som principen om forskningens frihet ställer. Denna rollfördelning ger enligt min mening ett väl balanserat inflytande över olika slag av forskningsfrågor för de från skilda synpunkter berörda.

Fakultetsnämnderna behöver ett kvalificerat beslutsunderlag som inne- håller information både om pågående verksamhet, utbyggnadsmöiligheter och utbyggnadsbehov inom skilda delar av sina reSpcktive verksamhets- områden. Likaså kan olika uppgifter behövas om aktiviteten inom olika . områden och om verksamhetens resultat. Uppgifter av detta senare slag

kan t.ex. gälla publicerade skrifter, tidskriftsartiklar, liksom medarbetar-, nas deltagande i internationella symposier och konferenser. Ett mått på kvaliteten hos forskningsverksamheten.inom en institution ges också ge- nom uppgift om erhållna rådsmedel. Jämfört med andra verksamheter av motsvarande eller också mer blygsam omfattning — t.ex. inom det privata näringslivet -— har hittills ambitionsnivån varit låg när det gällt att inom högskolan ta fram sådant kvalificerat planerings— och beslutsunderlag. UHÄ omvittnar att själva framtagandet av det nu redovisade fakultetspro- grammaterialet på många håll upplevts mycket positivt. Förhoppningsvis har härigenom grunden lagts för en positiv syn på arbete med denna typ av frågor. I vilken form arbetet nu skall gå vidare för att tillgodose de lokala organens behov måste avgöras av dessa själva. Det är knappast lämpligt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

att centralt föreskn'va någon viss procedur eller dokumentationsform för detta.

Jag har nyss beskrivit vilka ttppgifter som ankommer och bör ankomma på regering och riksdag vid utformningen av den statliga forskningspoliti— ken. Jag är mot den bakgrunden inte beredd att tillstyrka den av UHÄ! föreslagna försöksverksamheten vid matematisk-naturvctenskaplig och teknisk fakultet med lokal beslutanderätt ifråga om inrättande aV'nya professurer och prövning av ämnesinnehållct för- befintliga tjänster. Den betydelse dessa beslut har för utformningen av högskolans basorganisation för forskning gör att dessa även fortsättningsvis bör fattas av regering och riksdag.

Självfallet. är det angeläget att det som underlag också för de beslut som skall fattas på denna nivå finns information både om pågående verksam— hets omfattning och inriktning och om-vilka förändringar som bedöms vara mest angelägna av dem som är engagerade i verksamheten. De nu fram- lagda programmen ger en mycket god bild av den mångskiftande verksam- het som bedrivs inom högskolan. Materialet har varit ett värdefullt under- lag inför utarbetande av förevarande proposition. informationen till rege- ring och riksdag behövs dock knappast regelmässigt i en sådan omfattning och med en sådan detaljeringsgrad som i fakultetsprogram med den av UHÄ föreslagna utformningen. Jag vill i stället peka på vissa andra typer av information som bör utvecklas för att bl.a. ge bättre beslutsunderlag." Det gäller verksamhetsrapportering, forskningsstatistik och forskningsin- formation.

I årets budgetproposition har jag pekat på behovet av förbättrad verk- samhetsrapportering från högskolan. De verksamhetsberättclser för hög- skolan som hittills lagts fram har — utöver olika slag av ekonomiska uppgifter -— huvudsakligen innehållit uppgifter om utbildningen inom hög- skolan. 1 det fortsatta arbetet med att utveckla högskolans verksamhets- rapportering bör ökad uppmärksamhet. ägnas åt att ta fram information om forskning och forskarutbildning.

En annan form av beslutsunderlag för bl.a. regering och riksdag är statistiskt material av skilda slag. Statistiska centralbyrån (SCB)'arbetar sedan ett antal år med att förbättra statistiken över högskolans forskning. Ett huvudsyfte har varit att få uppgifter om forskningsresurserna ämne för - ämne. På grund av svårigheter att få fram grundmaterial via högskolans ekonomi-administrativa rutiner har dessa ansträngningar ännu inte lett till avsett resultat.

Jag vill med anledning härav framhålla att uppgifter om hur resurserna för forskning inom högskolan fördelas mellan olika ämnen måste anses utgöra ett fundamentalt faktaunderlag för fors'kningspolitiken. SCB bör därför fortsätta arbetet med deSsa frågor tillsammans med UHÄ och riks- revisionsverket. Arbetet bör bedrivas i sådan takt att en första ämnessta— tistik för högskolan kan redovisas inför nästa forskningsproposition. Det innebär att materialet bör föreligga senast hösten 1989. En förutsättning för arbetet bör som hittills vara att högskolans ekonomi-administrativa system i första hand skall kunna användas för uppgiftsinsamlandet. Skulle det visa sig att det inte går att på så sätt få fram uppgifter till den angivna tidpunk-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

ten, bör SCB ha frihet att samla in uppgifter på annat. sätt, dvs. genom direkt förfrågan till institutionerna. De kostnader i form av arbetsinsatser på institutionsnivä som med nödvändighet blir följden av ett sådant arbets- sätt skall bäras av högskolecnheterna. Jag återkommer till regeringen i fråga om uppdrag till berörda-myndigheter att arbeta vidare med denna fråga. Som stöd för det fortsatta arbetet kommer jag också att föreslå regeringen att i förordning reglera högskoleenheternas skyldigheter att lämna statistiska uppgifter om forskningen inom högskolan.

En källa till information om forskningen är givetvis också redovisning av uppnådda forskningsresultat. Värdet och behovet av forskningsinforma- tion i olika former har betonats av statsministern. Dessa synpunkter förtjä- nar att framhävas ännu en gång. Forskningsinformation har många och vida syften. Den behövs inom forskarsamhället, mellan forskare och tänk- bara nyttjare, mellan forskare och en intresserad allmänhet. En funktion kan också vara att i viss mån utgöra en resultatredovisning för forsknings- verksamheten.

1 högskolans uppgifter ingår att sprida information om forskningens resultat. Genom de särskilda medel som ställts till forskningsrådsnämn- dens förfogande för forskningsinformation har möjligheterna att aktivt informera om uppnådda forskningsresultat förbättrats. Forskningsråds— nämndens framgångsrika arbete inom detta område har också visat på en rad stimulerande och intressanta forskningsresultat. Den information som erhålls på detta sätt blir givetvis också ett underlag för diskussion och beslut om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning." Jag kommer i det följande att föreslå en förstärkning av medlen för forskningsinforma- tton.

Utvärdering av forskning

Den främsta garanten för att kvalitetskraven i forskningen sätts högt är självfallet, att vetenskapssamhällcts egna interna kontrollmekanismer ges tillfälle att fälla utslaget på det sätt som de enligt teorin skall göra. En principiellt riktigt fungerande akademisk forskning är i sig själv en ständigt fortgående utvärdering av egna och andras frågeställningar och resultat. Mer formaliserad utvärdering äger rum genom bedömningar i samband med tjänstetillsättningar och ansökningar om anslag, betygsättning av av- handlingar etc. Praktiskt sett har dessa formella utvärderingar karaktären av undantag som bekräftar huvudregeln: den bästa utvärderingen består i att forskarna inom ett område praktiskt, kontinuerligt och genom egna publikationer bedömer i vad mån de vill acceptera varandras teorier och begrepp.

Bredare anlagda, administrativt initierade utvärderingar kan göras när viss forskning har pågått under en längre tid. Principen bör då vara, att de tar sikte på att utröna i vad mån forskarsamhällets egen normala utvärde- ring faktiskt fungerar. De kan avse forskare och forskargrupper, forsk- ningsprojekt eller forskningsprogram. Utvärderingen kan också avse en hel disciplin. I Sverige förknippas begreppet utvärdering av forskning lätt

Utbildningsdep.

med naturvetenskapliga forskningsrådets utvärderingar, som också har blivit internationellt uppmärksammade.

Sådana administrativt initierade utvärderingar har blivit allt vanligare under senare är. Samtliga forskningsråd under utbildningsdepartementet använder sig i större eller mindre utsträckning av detta stöd för sin verk- samhet.

UHÄ har som ett underlag till denna proposition utarbetat en rapport om sådan kompletterande, administrativt initierad utvärdering av forskning (UHÄ—rapport 1986221). I rapporten redogör UHÄ för sitt arbete med utvärderingsfrågor. Rapporten omfattar en diskussion om forskningens kvalitet och utvärderingar av forskning. I denna diskussion redogörs bl.a. för en studie av utvärderingssystemen i vissa västländer, som företagits inom OECD:s vetenskaps- och teknikkommitte, CSTP. UHÄ har också engagerat sig i frågor som rör metodutveckling i forskningsutvärderingar. Detta har skett genom att UHÄ arrangerat ett flertal konferenser om metodfrågor samt genom stöd till utvärderingsprojekt inom högskolan. UHÄ bifogar en utvärdering avseende TEMA-forskningen i Linköping. I rapporten dras slutligen vissa slutsatser och lämnas vissa rekommendatio- ner ifråga om utvärdering och UHÄ:s roll därvidlag.

Forskning kan vara svår eller omöjlig för lekmän att bedöma. Ansvariga myndigheter, regering och riksdag har därför ofta svårt att direkt utifrån erhållna forskningsresultat bedöma om den fortlöpande, interna prövning- en fungerar så som den _idealt sett bör fungera. Administrativt initierade utvärderingar kan, enligt min mening, vara ett instrument i detta samman- hang. Sådana bör främst göras av råden som har kompetens att tolka och dra slutsatser av dessa. För regering och riksdag är det viktigt att veta att bedömningssystemct i dess helhet fungerar.

Forskningsrådcns uppgift är att främja forskning av internationellt sett hög kvalitet. Detta sker bl.a. genom stöd till forskningsprojekt, genom sakkunniggranskning i samband med tillsättning av tjänster vid råden samt genom särskilt anordnade utvärderingar. Rädens sammansättning och ar- betssätt är en god garanti för att internationellt förankrade vetenskapliga bedömningar styr tilldelningen av forskningsanslag. Forskningsråden bör ha ett fortsatt ansvar för brett anlagda, översiktliga utvärderingar.

UHÄ har en vidare roll i högskolesystemet. UHÄ:s uppgift är att arbeta för välfungerande utvärderingsprocesser på såväl lokal som central nivå. UHÄ skall vidare genom administrativa åtgärder stödja och främja verk- samheten inom högskolan och föreslå åtgärder som främjar en god forsk- nings- och utbildningsmiljö. Administrativt initierade utvärderingar är ett sätt att åstadkomma detta och att bidra till en internationellt sett hög kvalitet i fråga om forskning och forskarutbildning. Resultaten av forsk- ningsrådens utvärderingar kan tjäna som ett underlag också för UHÄ i den långsiktiga planeringen av högskolans verksamhet.

I huvudsak är det forskarsamhället ute i världen, som sätter normer för vad som är god kvalitet. Svenska forskningsråds och högskolemyndighe— ters uppgift är att övervaka, att kvalitet i internationell mening faktiskt blir utslagsgivande vid bedömningen av tjänsteförslag, avhandlingar och pro- jektförslag.

Bilaga 6 Utbildningsdep. '

Forskarutbildningcn - Prop. 1986/87:80.

En av de mest centrala uppgifterna för högskolan är forskarutbildningen.

. , - . . .. .. . . B'la 'I Genom forskarutbnldmngen tillgodoses såval högskolans eget långmktlga Ulthåårin vsdc behov av kvalificerade lärare och handledare som behoven av utbildade & p. ' forskare i samhället i övrigt. En stor del av den vetenskapliga produk- tionen utgörs av doktorsavhandlingarna. Forskarstuderande utgör för var- je normalt fungerande institution ett omistligt, kontinuerligt vituliserande ' inslag i miljön. ' Som en bakgrund för mina överväganden villjag här visa på följande siffror. som belyser utvecklingen inom forskarutbildningen. Anm! nyböiy'are i fm'skarmbildnin _q /Antal nybörjare 3 000 2 500 B* .. öda kollen 2 000 . _ . . . ' . . Man . 1500 _---"'——-.------_" 1 000 - ll||llllllll

500 ullll'lllnuu...nångån-luuuuuuull

_73/74 75/76 . 77/78 79/80 81/82 83/84

Källa: SCB. Laser

Antalet nybörjare har efter en mindre nedgång-under 1970-talet kontinu- Prop. 1986/87: 80 erligt stigit under de senaste åren. Andelen kvinnor har ökat, men ökning- - en är inte jämnt fördelad mellan fakulteterna, vilket framgår av nedan- Bilaga 6 stående tabell. Utbildningsdep.

Nybörjare per fakultet vissa år

Fakultet 1972/73 1977/78 1983/84 Samt- Därav Samt- Därav Samt- Därav liga kvin- liga kvin- liga kvin— nor (%) nor (%) nor (%) Teologisk fakultet 31 6 50 14 36 14 Juridisk fakultet 14 21 45 20 31 35 Medicinsk fakultet 350 13 420 23 540 31 ' Odontologisk fakultet 49 16 29 28 32 56 Humanistisk fakultet 460 45" '340 50 320 ' 46 Samhällsvctenskaplig fakultet 480 27 450 28 - 48.0 38 Matematisk-natuweten— . . . . skaplig fakultet 400 ' 15 "350 ' 22 340 26 Teknisk fakultet . 390 .6_ 370 H 520 ' 15 Handelshögskolan 19 .21 ' 6 — 23 22 Skogsvelenskaplig fakultet 9 — ll ' 9 27 15 Veterinärmcdicinsk fakultet 11 9 - . 16 31 19 58 Lantbruksvetenskapllg - fakultet 22 14 25' 52 33 ' 39 Farmaceutisk fakultet 35 - 23 - 27 44 23 52 Totalt - 2300 23 . 2100 26 2400 31 Källa: SCB.

Studieaktivitcten bland doktoranderna är mycket varierande. Av stati- stiken framgår att ca en tredjedel av de antagna är icke-aktiva (definierat som lägre aktivitetsgfad än 10% av heltid).

De fbrskarstudemnde inom defem stora fakulteterna fördelade (procent) efter aktiviter: procen- tuell andel avfrdl arbetstid som ägnas åt studierna, höstterminen

Aktivitet Humanistisk Samhälls- Matematisk Medicinsk Teknisk Sum- i procent vetenskaplig naturveten- ma skaplig -

Aktiva studerande

10—40 antal '856 971 440 341 700 procent 38 _ ' 35 "22 34 29 41—70 antal 502 687 544 731 640 procent 23 25 27 . 29 27 7l— 100 antal 800 1 115 [044 923 1053. procent 39 40 ' 51 37 44 Summa antal 2240 2773 2028 2495 2393 ' 119929 procent 100 IOO 100 100 100 Icke aktiva - - . 0—9 antal 1520 1903 817 829 1328 .6397 Totalt 3760 - 4676 2845 3324 3721 18326

Statistiken över avlagda examina inom forskarutbildningen visar ett Ökande antal avlagda examina. Gcnomströmningstakten i utbildningen är dock påfallande låg.

Läsår Liccntiat— Doktors- Doktors- Summa Därav examen grad examen kvinnor (%) 1980l81 1 — 810 810 18 1981/82 4 — 860 860 18 1982/83 87 —— 880 960 19 1983/84* 130 — 930 1060 20

Källa: SCB.

Det finns stora variationer mellan fakulteterna i fråga om antagningen till forskarutbildning.

Flertalet av dem som antas till forskarutbildning inom naturvetenskapli- ga ämnen kommer direkt från den grundläggande högskoleutbildningen. Inom den experimentella naturvetenskapliga forskningen ingår ofta av- handlingsarbeten i större forskningsprojekt. De studerande bör därför ha aktuella kunskaper inom ämnet. Direktövcrgången medför att nybörjarnas ålder är låg inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet.

En helt annan situation föreligger i allmänhet inom humaniora och samhällsvetenskap. Här är doktoranderna ofta äldre och börjar forskarstu- dierna efter en kortare eller längre tids bo-rtovaro från högskolan. Avhand- lingsarbetet hari dessa fakulteter i större utsträckning karaktär av friståen- de bidrag till kunskapsutveeklingen.

För närvarande påbörjar ca 2000 personer årligen forskarutbildning. Antalet avlagda examina uppgår till ca 1000 per år. I många ämnen antas doktorander utan att tillräckliga resurser finns i fråga om bl.a. handledning och studietinansiering. Av det material som UHÄ har lämnat framgår att sökande sällan avvisas med hänvisning till bristande resurser. De problem som blivit följden av detta har utförligt behandlats av flera utredningar.

Det lokala planenngs- och utvecklingsarbetet måste, enligt min mening, mer än tidigare ta sikte på att forskarutbildningen skall kunna genomföras inom den föreskrivnanormalstudietiden på fyra år. För att detta skall bli möjligt måste institutionerna ta ett direkt ansvar för de doktorander de antar. Studerande får inte antas till forskarutbildning med mindre än att institutionen kan erbjuda godtagbara villkor i fråga om handledning och arbetsmiljö. Försörjningen måste vara tillfredsställande ordnad. Som ex- empel på antagning av forskarstudcrande som sker under sådant ansvar villjag nämna temainstitutioncn vid universitetet i Linköping.

Den nuvarande situationen i vissa ämnen, där ett stort antal doktorander studerar med låg genomströmningstakt, måste på sikt förändras. Institutio- ner och fakultetsnämnder måste ta ett större ansvar för att de studerande lämnar forskarutbildningen efter rimlig tid. Även fortsättningsvis måste doktorandstudier kunna bedrivas parallellt med yrkesarbete. Kraven på doktoranderna får då givetvis sättas i relation härtill.

Sedan år 1982 föreskrivs i högskoleförordningen att antagning till fors-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

karutbildning skall föregås av en prövning av den sökandes förutsättningar att genomföra forskarstudierna. En sådan prövning är givetvis ett viktigt led i strävandena att förebygga studiemisslyckanden.

Efter antagningen måste skyldigheter och ansvar för genomförandet av forskarutbildningcn preciseras, både för doktoranderna och för institutio— nen. En lämplig form för detta synes mig vara att upprätta individuella studieplaner. När en doktorand förefaller att inte klara av sitt avhandlings- arbete inom normal tid. bör institutionen ge honom eller henne det extra stöd som kan erfordras.

Studiel'mansieringen i forskarutbildningen

Studiefinansieringcn är av stor betydelse för effektiviteten i forskarutbild- ningen.

De former för studiestöd i forskarutbildningen som nu finns är utbild- ningsbidrag, eventuellt i kombination med assistenttjänst, och doktorand- tjänst. Antalet hela utbildningsbidrag uppgår nu till 3200 och doktorand— tjänsterna till ca 500. Assistenttjänsterna kan uppskattas till ca 1500. För studie-finansieringen i forskarutbildningen anvisas under fakultetsanslagen ca 285 milj. kr. innevarande budgetår.

Uppskattningsvis 1600 forskningsassistenter bedriver egen forskarut- bildning på hel- eller deltid inom forskningsprojekt, vilka i allmänhet

bekostas med andra medel än de som kommer ur fakultetsanslagen. I detta '

sammanhang vill jag framhålla att. regeringen nyligengenom ändring i högskoleförordningen föreskriVit att forskningsassistenter som är dokto- rander, så långt möjligt skall förordnas på doktorandtjänster.

Enligt beslut av regering och riksdag våren 1985 skall doktorandtjänster- na, som dessförinnan endast inrättades inom ramen för en försöksverk— samhet, i fortsättningen vara ett reguljärt inslag i studieiinansieringen. Jag anser att utbildningsbidragen successivt bör omvandlas till doktorand- tjänster. Jag har nyss framhållit att begränsningar i antagningen till forskar- utbildningen måste göras.

Eftersom doktorandtjänsterna är förknippade med betydande merkost- nader jämfört med utbildningsbidragen, behöver resurserna för studie— ftnansiering inom forskarutbildningcn byggas ut. Jag förordar att för den kommande treårsperioden anvisas ytterligare 70 milj. kr. för detta ända— mål. Beloppet avser dels höjning av utbildningsbidragen, dels omvandling av ca 700 utbildningshidrag till doktorandtjänster. Ökningen fördelar sig mellan fakulteter och budgetår enligt följande tabell.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

"27

Fakultet Antalet utbildmngsbidrag, som kan omvandlas till .

doktorandtjänster

Budgetår .

l987/88 1988/89 1989/90 Summa Humanistisk 45 39 39 . |23 Teologisk 2 3 . 3 8 Juridisk ?. 4 4 10 Samhällsvet. 49 4I 41 ' l3l Medicinsk 28 14 14 55 Odontologisk 5 2 2 9 Farmaceutisk 3 I 1 5 Matematisk-naturvet. 70 55 55 180 Teknisk 66 51 51 l68 'l'cma 2 2 2 . . (? Summa 272 212 . 212 696

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsministern anfört i fråga om betydelsen av att sektorsorganen bidrar till Studietinansien'ngen inom forskarutbildningen.

Inom ramen för en doktorandtjänst får utöver forskarutbildning även '

ingå tjänstgöring som avserundervisning, forskning och administrativt

arbete. Omfattningen av tjänstgöringen är maximerad till högst två femte-_ delar av full arbetstid. Eftersom det är angeläget att-tjänstgöringen inte inkräktar på forskarutbildningen, måste institutionerna känna ett ansvar för att doktoranderna inte åläggs en så tung arbetsbörda att deras egen utbildning blir lidande. Jag avser att uppdra åt UHÄ att följa utvecklingen på detta område och samla in uppgifter om arten och Omfattningen av de . arbetsuppgifter, som kommit att åläggas de forskarstuderande inom ramen för en doktorandtjänst. . _ . . Utbildningsbidrag för doktorander utgår för närvarande med 6733 kr./månad. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att besluta om en tioprocentig höjning av beIOppet till 7406 kr./månad. Jag har vid min beräkning av anslagen till fakulteterna m.m. beaktat detta., Huru- . vida de sociala förmåner som är förknippade med utbildningsbidrag kan utvecklas är en fråga som får övervägas närmare inom regeringskansliet.

Forskarutbildningens meritvärde

UH Ä har redovisat yrkesverksamheten för de 17 l00 forskarutbildade personerna i Sverige. Ungefär 70% är verksamma inom den offentliga sektorn, vanligen som lärare eller läkare. Nästan en tredjedel av dem har tjänster som högskolelärare och drygt 10% lärartjänster inom skolan eller tjänster som skolledare.

Inom Svenska arbetsgivareföreningens (SAF) medlemsföretag fanns år 1985 nära 1400 tjänstemän med forskarutbildning. Antalet tjänstemän med naturvetenskaplig eller teknisk forskarutbildning ökade här med ca 50% under perioden l974—1985. Detta bör ställas i relation till ökningstakten inom den statliga sektorn, där antalet forskarutbildadc ökade med 38% under i stort sett samma period.

Forskarutbildningens meritvärde har stor betydelse för rekryteringen av

Bilaga 6 Utbildningsdep.

unga forskare. Examinerade doktorer har- — med vissa undantag —— inte svårt att få goda anställningar efter sina examina. Undantagen utgörs i regel av doktorer från de- humanistiska, juridiska och teologiska fakulte— terna. De som examinerats från dessa fakulteter kan ha svårt att få en anställning som motsvarar deras kompetens. För industrins del har Ingen- jörsverenskapsakademien (IVA) i sin rapport hösten 1985 påpekat att ca 20% av de examinerade civilingenjörerna egentligen borde genomgå fors— karutbildning med hänsyn till det beräknade framtida behovet-av personer -

med sådan utbildning.

Jag vill emellertid avvisa tanken på att införa doktorsexamen som for- mellt behörighetskrav för andra befattningar än för dem som nu har det. Efterfrågan från olika delar av arbetsmarknaden uppstår när forskarutbild- ningcn är av god kvalitet och har— ett gott anseende. UHÄ och berörda högskoleenheter bör ge tänkbara arbetsgivare ökad information om vad forskarutbildningen innebär och om de forskarutbildades kompetens.

Jag erinrar om att en genomgången forskarutbildning numera tillgodo- räknas som fyra års tjänstetid vid tillsättning av statliga eller statligt regle- rade tjänster. Vidare har en sådan utbildning en särskild betydelse i fråga om tillsättningskriteriet skicklighet.

Kvinnliga forskares villkor

Delegationen för jämställdhetsforskning (Jämfo) har som underlag för den— na prOposition lämnat synpunkter på bl.a. de kvinnliga forskarnas villkor.

Jämfo påpekar att kvinnor efter högskolereformen år 1977 utgör mer än hälften av de studerande i den grundläggande högskoleutbildningen och omkring 30% av de studerande i forskarutbildningen. Andelen doktorsexa- mina som avläggs av kvinnor har under de senaste åren legat kring 20% av det totala antalet.. De kvinnliga forskarstuderandena är i genomsnitt tre år äldre än de manliga.

Andelen kvinnor med. lärartjänst varierar mellan fakulteterna. Högsta . andelen kvinnor finns inom humanistisk fakultet. där 14% av professu- rerna, 22% av docenttjänstcrna _och 36% av forskarassistenttjänsterna innehas av kvinnor. Motsvarande siffror är för teknisk fakultet 2, 3, resp. -

5 %. . Uppgifterna visar att det fortfarande är långt till jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning.

Enligt min mening är jämställdhet mellan kvinnor och män i högskolan inte bara ett mål i sig. Dess uppnående har även en stor, mönsterbildande betydelse för utvecklingen av jämställdheten inom samhället i dess helhet. Flera faktorer lägger hinder i vägen förjämställdheten inom forskning och forskarutbildning.

Av strategisk betydelse för jämställdhetsarbetet inom högskolan är att vikariat, tjänster och utbildningsbidrag utlyses korrekt. Ansökningar bör behandlas i sådana former, att kvinnliga och manliga sökande kan göra sig gällande på lika villkor. En i och för sig vällovlig strävan till smidighet och informellt förfarande får inte tillåtas leda till underlåtenhet att utlysa vika— riat och att med tillbörlig omsorg bedöma föreliggande meriter. UHÄ har

Bilaga 6 Utbildningsdep. .

nu på regeringens uppdrag meddelat föreskrifter för tillsättning av vikariat inom lärartjänslorganisationen.

Allmänt sett är jag optimistisk. Andelen kvinnor ökar sakta men säkert både bland de studerande och bland lärarna i högskolan. och de grundläg- gande attityderna synes mig ha avsevärt förbättrats.

Etappavgångar ur l'orskarutbildningen

] prop. 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbild- ning rn. rn. föreslogs bl.a. att. ett system med etappavgångar ur forskarut- bildningen skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle utformas så att de passade både forskarutbildningen och" arbetsmarknaden. De måste således dels utgöra naturliga, avslutade moment inom forskarutbildningen, dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov.'Riksdagen god- kände de i propositionen förordade riktlinjerna (UbU 44, rskr. 391). '

UHÄ har meddelat bestämmelser om etappavgångar (licentiatexamen) inom alla fakulteter. Antalet licentiatexamina ökar nu inom alla områden. Vid antagningen till forskarutbildningen är i allmänhet utgångspunkten både för institutionen och för den forskarstuderande att målet är en dok- torsexamen. Jag anser att de ursprungliga kriterierna, arbetsmarknadsbc- hov och ett naturligt avslutat moment av forskarutbildningen, fortfarande skall vara grunden för etappavgång.

Rekrytering till lärartjänster inom högskolan

Under i stort sett hela efterkrigstiden har antalet lärare och forskare vid de svenska universiteten ökat. Mellan åren 1945 och 1955 ökade t.ex. antalet professurer vid universitet och högskolor med 64%. Under samma tid inrättades också ett stort antal nya docenttjänster.

Utbyggnaden av universiteten framför allt under 60-talet medförde en kraftig nyrekrytering av främst yngre lärare och forskare. Åldersfördel- ningen blev genom detta ojämn med många unga och få äldre lärare och forskare. Sedan dess har utbyggnaden minskat, vilket kan ge upphov till en rad problem. Lärarkåren vid högskolorna kommer att "åldras kollektivt", och nyrekryteringen till institutionerna minska kraftigt. Om inga nya lärar- tjänster tillkommer under de närmaste åren, kommer ålderslördelningen fram till år 2005 att förskjutas kraftigt mot. åldersklassen 56—65 år. Vidare riskerar man att få en relativt kraftig underrepresentation i lärarkåren av personer födda på 1950-talet. Utvecklingen kan inverka ofördelaktigt på undervisning och forskning. Längre fram kan brist på kompetenta sökande till lärartjänsterna bli ett problem. En sådan utveckling är otillfredsställan- de. '

Mot denna bakgrund gav regeringen våren 1985 UHÄ i uppdrag att analysera och utarbeta förslag rörande rekryteringen till lärartjänster inom högskolan.

I sin redovisning av uppdraget anger UHÄ åldersfördelningen åren 1970 och 1985 för de lärare med doktorsexamen, som kan sägas vara fast. anställda vid universitet och högskolor. Fördelningen var år 1970 starkt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

förskjuten mot de yngre årsklasserna där åldersgrupperna 31-45 år var de största. År 1985 var nära 60% mellan 36 och 50 år. Denna ålderskategori kommer att pensioneras under åren 2000—2014. Nästan en fjärdedel var 41-45 år. Andelen som är 35 år eller yngre har minskat från ca 25% år 1970 till knappt S% år 1985. Samma utveckling gäller också separat för de olika befattningarna. Materialet visar också att medelåldern har ökat f rån 43,9 år 1970 till 46,9 år 1985. Den sneda åldersfördelningen är påtaglig vid båda mättilll'ällena. Mest alarmerande är, enligt UHÄ:s mening, att de yngsta åldersgrupperna har minskat så kraftigt under senare år. Universitets— och högskolelärarna har ökat i antal under hela perioden mellan åren 1970 och 1985. Trots detta kan det enligt UHÄ konstateras att ett visst mått av ”kollektivt åldrande" skett under perioden.

Nyrekrytering till forskar— och lärarkåren är enligt min mening viktig för förnyelsen av såväl forskning som forskarutbildning och grundutbildning. Det krävs en kontinuerlig nyrekrytering av personer, som blir varaktigt verksamma inom forskning och högre utbildning. Rekrytering sker vid pensionsavgångar eller när nya tjänster inrättas. UHÄ har undersökt utrymmet för nyrekrytering de tre femårsperioderna 1970—1974, 1975— 1979 och 1980—1984 samt det förväntade antalet pensioner-ingar för de tre femårsperioderna som återstår fram till sekelskiftet. De senare perioderna ger inte alls samma nyrekryteringsutrymme som tidigare år åstadkommits genom pensioneringar och nya tjänster tillsammans. .

För att få ett rimligt nyrekryteringsutrymme krävs därför ett tillskott av ytterligare tjänster. Detta kan inte ske genom omfördelningar, utan hög- skolorna måste enligt min mening tillföras resursförstärkningar.

Enligt UHÄ:s uppfattning bör antalet forskarassistenttjänster ökas un- der de närmaste tre till fyra åren. Ett tillskott på 200 a 300 tjänster kan motiveras enbart med behovet av meriteringstjänster för de fasta lärartjän- ster som blir lediga under 1990-talet. UHÄ har begärt en ökning av medel till basresurser med sammanlagt ca 58 milj. kr. Syftet är att en betydande del av tillskotten skall användas till att inrätta nya tjänster bl.a. som forskarassistent. . .

Enligt statistiska centralbyrån avlades läsåret 1983/84 930 doktorsexa- mina. Antalet forskarassistcnttjänster vid högskoleenhetema inkl. Sveri- ges lantbruksuniversitet var l984/85 drygt 600. Nyrekrytering av forskare och lärare till högskolan bör i första hand ske genom forskarassistenttjäns— tema. Den forskarassistenttjänst som infördes den 1 juli 1986 ger goda möjligheter till vetenskaplig mcriten'ng under fyra år. Erfarenheter från fortsatt forskningsarbete efter doktorsexamen är givetvis av värde i många sammanhang. Som underlag för beslut om fast anställning inom högskolan är sådana erfarenheter helt nödvändiga både för den anställde och för arbetsgivaren. Jag anser att ytterligare minst. 226 tjänster som forskarassi- stent bör inrättas under den kommande treårsperiodcn. Jag kommeri det följande under fakultetsanslagen att beräkna medel för ändamålet.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Tjänsterna fördelar sig mellan högskoleenheterna enligt följande sam- manställning.

Högskoleenhet liudgctår _

1937/88 1988/89 1989/90 Totalt för

perioden

Universitetet i Stockholm 17 8 8 33 Tekniska högskolan i Stockholm , _7 5 5 . 17 Karolinska institutet 8 2 l ]1 Universitetet i Uppsala 22 12 - 7 41 Universiteteti Linköping 5 2 3 10 Universitetet i Lund 24 I0 I I 45 Universitetel i Göteborg 16 5 6 27 Chalmers tekniska . högskola 6 4 4 14 Universitetet i Umeå 13 4 6 23 Högskolan i Luleå 2 l 2 5 Summa 120 53 53 226

Högskoleenheterna har-tidigare erhållit medel för inrättande av extra ' tjänster som docent och forskarassistent. Det har inte alltid gått att utläsa, att de ökade resurserna använts på avSett sätt. UHÄ bör följa upp och redovisa resultatet av de resursförstärkningar som nu görs.

En förutsättning för att rekryteringssituationen skall' förbättras är före- komsten av en aktiv personalpolitik. Bland annat måste personalplanering- en inom universitet och'l'högskolor göras mer långsiktig. Mina förslag i det följande som avser hela treårsperioden 1987/8841989790 bör möjliggöra en mer långsiktig planering. '

Jag anser det angeläget att UHÄ' fortsätter arbetet med frågor rörande lärarkårens åldersstruktur och rekryteringssituationen inom' högskolan samt föreslår de eventuella åtgärder som kan behövas. Målet bör vara att åstadkomma en jämnare nyrekrytering och en ökad rörlighet bland lärar- personalen. UHÄ har avvisat tanken på en central medelsreserv att använ- das för att inrätta tjänster för personer, som man särskilt gärna vill behålla inom högskolan. Enligt UHÄ har forskningsråden som en av sina-uppgifter att svara för att sådana behov kan tillgodoses. Denna fråga kan enligt min mening dock bara delvis lösas genom insatser från forskningsrådens sida. UHÄ bör även fortsättningsvis'bcvaka behovet av särskilda åtgärder och ' komma med de förslag till åtgärder som eventuellt kan erfordras.

Befordringstitlar

Utbildningsutskottet ansåg i sitt betänkande (1984/85:90 att högskole- adjunkter och högskolelektorer borde ges möjlighet till någon form av befordran och stimulans. Utskottet fann att frågan om ett befordringssys- tem borde övervägas ytterligare av regeringen. Regeringen uppdrog mot bakgrund härav åt UHÄ att i samråd med Sveriges lantbruksuniversitet och statens arbetsgivarverk utreda frågan om utformningen av ett beford- ringssystem för högskolclektorer och högskoleadjunkter.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

UI—IÄzs förslag innebär i korthet att innehavare av tjänst som högsko- lcadjunkt respektive högskolelektor skall kunna få den personliga titeln högskolelektor respektive professor utan att detta motsvaras av någon förändring av vare sig lön eller arbetsuppgifter. Grunderna för erhållandet av befordringstitel skulle vara visad särskild vetenskaplig eller pedagogisk skicklighet eller annan väsentlig insats inom verksamhetsomrädet. "UHÄ redovisar för egen del tveksamhet inför ett system med befordringstitlar. U HA har" 1 denna fråga inhämtat yttranden från högskoleenheterna. Åsik- terna har visat sig vara mycket blandade. De som tillstyrker förslaget gör . det bl.a. med motivet att det skulle ge ökad status-åt de högskolelärare som huvudsakligen är pedagogiskt verksamma. Mot förslaget anförs bl.a. att en premiering via en titel som inte åtföljs av några förändringar i arbetssituationcn är ett dåligt incitament för de berörda grupperna. Syste- met kan på sikt leda till en nedvärdering inte bara av professorstiteln utan också av högskolelektorstiteln. Risk finns för ett omfattande administrativt. merarbete eller en godtycklig behandling av dessa frågor.

Jag finner det synnerligen angeläget att de skickliga och erfarna lärare, på vilka högskolans verksamhet ytterst vilar, stimuleras och uppmuntras. Jag anser emellertid inte att tilldelning av titlar utan förbindelse med ändringar i tjänsteställning, arbetsinnehäll i tjänsten eller lön ger önskad effekt. Nackdelarna är betydligt större än fördelarna. vilket flera av dem som yttrat sig till UHÄ har framhållit. Den nya'tjänsteorganisationen inom högskolan syftar bl.a. till-att-skapa enhetliga lärarkategoricr, vilka inom sina ramar erbjuder goda möjligheter att skapa stimulans och omväxling för de enskilda lärarna. Det system med lönefalt som nu gäller för högsko- lans lärare kan och bör utnyttjas bland annat för att belöna goda peda— goger. Det hör till de lokala högskolemyndighetcrnas ansvar att finna vägar och medel att stimulera skickliga lärare och visa dem erkänsla och upp- skattning.

Forskningsmiljön

Forskningsmiljön, både i den konkreta betydelsen forskarnas arbetsmiljö och i bemärkelsen av andlig och intellektuell miljö, som ger gynnsamma betingelser för god forskning uppmärksammades redan i föregående forsk- ningsproposition. Regeringen gav sedermera UHÄ i uppdrag att på grund- val av den forskning som finns i ämnet göra en analys av arbetsmiljön för forskarna inom högskolan och diskutera förslag till förbättringar. UHÄ har för ändamålet låtit utarbeta en kunskapsöversikt (R. Premfors, Forsk- ningsmiljön i högskolan, GHSR- -rapport nr 36,1986) över den forskning som behandlar hithörande frågor.

Kunskapsöversikten visa1 framför allt att det inte går att. dra generella slutsatser eller söka finna entydiga lösningar när det gäller hela det mångfa- cetterade forskarsamhället; Forskningen i dessa frågor leder inte fram till precisa anvisningar för utformandet av konkreta handlingsprogram. Där— emot tar den fram och belyser viktiga aSpekter och ger goda hållpunkter" 1 en diskussion om lämpliga atgärder.

När det galler frågan om forskningens yttre organisation anser många av

Bilaga 6

Utbildningsdep.

de forskare, vars resultat finns sammanfattade i UHÄ: s kunskapsöversikt, sig kunna belägga ett motsatsförhållandc mellan den idealt planerande byråkratin å ena sidan och forskningen med sitt grundläggande moment av oförutseharhet å den andra. För forskning krävs en långvarig kunskaps- uppbyggnad, fungerande medelst informell kommunikation. handlingsfri- het och ett personligt engagemang, som knappast följer ett nio-till-fem- schema. Den dominerande forskningsinriktningen pekar på denna punkt följaktligen fram mot ett behov av autonomi, lös organisationsstruktur och decentralisering. Samtidigt ger den inte något svar på frågan om vad som är den rätta graden av autonomi eller vad som är den lämpliga modellen för tjänsteorganisation och formell beslutsordning.

Frågan om den mest gynnsamma storleken på en forskargrupp eller forskningsinstitution har varit föremål för en livlig diskussion, ofta i termer av ”kritisk massa". Storleken hos en forskningsmiljö är en väsentlig faktor. Den måste dock ses i sammanhang med andra faktorer som t.ex. ledarskap och sammanhållning. Framför allt är dock betingelserna olika inom skilda forskningsområden och discipliner. Det går därför inte att utforma någon generell regel för den ideala storleken hos en forsknings- miljö.

En god forskningsmiljö brukar betecknas som på en gång kreativ och kritisk. Kreativitet är ett begrepp med många definitioner, men i allmänhet brukar dessa inbegripa nyskapande och originalitet. i den bemärkelsen behöver inte all god forskning vara kreativ. Ätskillig god forskning har som främsta syfte att kritisera, säkerställa och generalisera. Vetenskapssam- hället. har också en kunskapsvärdande uppgift. Kreativitet behövs som ett led i I'orskningsprocessen tillsammans med andra viktiga beståndsdelar som noggrannhet, kontroll, ihärdighet och hantverksskicklighet.

Det har diskuterats mycket vad som skapar en kreativ och kritisk forsk- ningsmiljö. Studier har gjorts av stora miljökomplex, som utmärkts av sjudande kreativitet, t.ex. sekelskiftets Wien, och av små forskargrupper som vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn. Listor på främjande och hämmande faktorer har också tagits fram. I en balanserat kreativ och kritisk forskningsmiljö brukar man enligt dessa finna någon eller några ledande och inspirerande personligheter, en bred och djup kunskap inom miljön som helhet, perspektivrikedom och utrymme för udda idéer, goda möjligheter till kommunikation. handlingsfrihet utan närgången övervak- ning, viss grundläggande trygghet, förekomsten av oväntade belöningar samt vad som betecknats som strukturell instabilitet. Flera av dessa fakto- rer är uppenbart av ett sådant slag att de inte bara kan beställas fram. Jag utgår dock från att man lokalt inom högskolecnheterna på bästa sätt verkar för att åstadkomma kreativa och kritiska forskningsmiljöer.

Resurser och incitament är också beståndsdelar i en arbetsmiljö. Inte heller här går det enligt UHÄzs kunskapsöversikt att generalisera. En del forskning kräver stora resurser i form av t. ex. avancerad apparatur, annan är i hög grad personalberoende, medan den klassiska humanisten kanske mest av allt behöver en arbetsplats, ett bra bibliotek och tid att arbeta.

Studier, som gjorts, visar att det måste finnas en viss materiell grund- nivå, som gör forskningen möjlig. men när den väl är nådd finns det inga

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tydliga generella samband mellan goda resultat och resurser. Generösa resurser behöver inte nödvändigtvis resultera i effektiv och epokgörande forskning och lysande resultat kan nås under relativt påvra omständighe- ter. Att bilden på detta sätt visar sig innehålla flera komponenter är föga överraskande och betyder givetvis inte att det räcker om resurserna hålls på en miniminivå. Tvärtom bör vi efter förmåga tillgodose olika slag av forskning, även om vi med hänsyn till budgetläget måste prioritera. För att grundläggande behov för forskningen skall kunna tillgodoses, krävs att högskolan förfogar över obundna medel. Genom dessa ökas handlingsfri- heten, möjliggörs samarbete mellan discipliner och orter och främjas den för forskningen så viktiga informella och" internationella kommunika- tionen. '

I kunskapsöversikten diskuteras forskarnas benägenhet att låta sådana faktorer som intressanta uppgifter, stor frihet i arbetet, god samhällelig

status Och uppskattning inom det internationella forskarsamhället uppväga -

materiella förmåner. När det gäller lönen kommer universiteten svårligen att kunna konkurrera med alla sektorer inom" näringslivet. Eftersom den goda forskningsmiljön är ett av högskolans främsta konkurrensmedel är det därför av central betydelse att den bibehålls och utvecklas.-

Professorerna har nu förts över till chefslöneavtalct med möjlighet till mer individualiserade lönevillkor. Samtidigt har högskolelärare inplaeerats i ett lönefältssystem, som också ger goda möjligheter till avancemang.

Mina förslag i denna proposition hör på många sätt kunna bidra till en förbättrad arbetsmiljö inom högskolan. Inte minst gäller det förslagen om förstärkta basresurser. Härigenom kan bl.a. biträdespersonal av skilda slag anställas för att avlasta forskarna viSsa uppgifter. Tillgången till böcker, utrustning och skilda slag av förbrukningsmaterial kan förbättras. Möjligheterna att bekosta resor och deltagande i vetenskapliga konferen- ser ökar. Självfallet har också förslagen om nya tjänster och om ökningar av forskningsrådens anslag, med bättre tillgång till projektmedel som följd, betydelse för forskarnas arbetssituation. Likaså bör de förbättringar för doktoranderna som förordas påverka arbetsklimatet inom högskolan posi- tivt.

Jag utgår från att UHÄ även fortsättningsvis följer forskningen och debatten inom detta område och mot bl.a. den bakgrunden vidtar de åtgärder och kommer med de förslag som eventuellt kan erfordras för att forskningsmiljön inom högskolan ska bli så bra som möjligt.

Forskningsetik

Det linns en. rad etiska aspekter på forskning. Etiska frågor och bedöm- ningar kommer in i många olika sammanhang. Det kan gälla såväl övergri- pande principer och prioriteringar som urval av projekt och tillämpning av forskningsresultat. Det kan också gälla uppläggningen av ett forsknings- projekt eller utformningen av enskilda moment i forskningsprocessen.

Inte minst inom forskarsamhället har det länge pågått en debatt om forskningsetiska frågor. Medicinska forskningsprojekt granskas sedan

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

länge av forskningsetiska kommittéer som tillkommit på forskarnas egna initiativ.

Inom det kulturvetenskapliga området finns sedan år 1980 en av huma- nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet inrättad etikkommitte. Rå- det har också formulerat etikregler för forskning inom sitt verksamhetsom- råde. I rådets regi har utarbetats en skrift, Kunskapens pris, av Göran Hermerén, som diskuterar dels generella forskningsetiska problem, dels utvecklar de av rådet antagna forskningsetiska principerna och sätter in dem i ett större sammanhang. '

Forskningsrådsnämnden har bl.a. anordnat ett seminarium om forsk- ningsetik, som dokumenterats i ett specialnummer av tidskriften Vår lösen (nr. 5—611986). Mot bakgrund av debatten om det s.k. Metropolitprojektet tick nämnden ijuni l986 regeringens uppdrag att utreda hur forsknings- etiska frågor hanteras i det svenska forskningssystemet när det gäller forskning där mänskliga individer är forskningsobjekt.

Forskningsrådsnämnden överlämnade hösten 1986 rapporten Etik i forskningsproeessen. Rapporten innehåller en redogörelse för föreskrifter och regler som för närvarande finns samt för institutioner och organisatio- ner som på olika sätt behandlar forskningsetiska frågor. Enligt nämnden skall för insamling av personuppgifter för forskningsändamål normalt krä— vas s.k. informerat samtycke, dvs. sådan information skall lämnas att berörda personer kan ta ställning till om de vill medverka i ett forsknings- projekt. . .

Nämnden betonar att forskning inte börjämställas med myndighetsutöv- ning. Vissa regler som gäller för annan statlig verksamhet bör därför inte gälla forskning. Detta berör bl. a. tillämpningen av of fentlighetsprincipen.

Enligt forskningsrådsnämnden fungerar det bedömningssystem som byggts upp inom det medicinska området väl. Nämnden föreslår vissa marginella förändringar i fråga om demedicinska kommittéernas samman— sättning och granskningsomräde. Nämnden föreslår ett motsvarande sy- stem för etikgranskning av forskningsprojekt inom det humanistisk-sam- hällsvetenskapliga omradet .

Över rapporten har yttranden inhämtats från UHÄ, forskningsråden, universitet, riksarkivet, datainspektionen samt från data- och offentlig- hetskommittén.

Flertalet remissinstanser anser att preciseringar eller fortsatta övervä- ganden behövs i fråga om de förutsättningar för den etiska bedömningen som nämnden diskuterar. '

Förändringar i lagstiftningen kan enligt samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga inte göras på grundval av denna rapport. Remissin- stanscrna tillstyrkeri regel den organisation för etikgranskning som föror- das. UHÄ förordar dock en för alla forskningsområden gemensam granskningsorganisation. Vissa remissinstanser befarar att den föreslagna organisationen blir onödigt byråkratisk och dyrbar. .

För egen del vill jag anföra följande. Forskningsrådsnämndens förslag berör en rad synnerligen viktiga och komplicerade frågor. En av de frågor som aktualiseras i rapporten är den om forskningen skall undantas från de. generella regler som gäller för den statliga verksamheten och hur undan-

Utbildningsdep .

tagsreglerna i såfall skall utformas. Nämnden har med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande för utredningsuppdraget inte kunnat utarbeta detaljerade förslag i detta avseende. Flertalet remissinstanser anser också att rapporten här-inte utgör tillräckligt underlag för beslut. Jag delar denna uppfattning. Enligt min mening är det heller inte lämpligt att ta ställning till den organisatoriska utformningen av forskningsetisk prövning innan de rättsliga och andra förutsättningar är närmare klarlagda. Det kommer dessutom att krävas ett bredare spektrum av åtgärder för att hänsynstagande till etiska principer skall bli ett naturligt inslag i forsk- ningsmiljön och forskningsprocessen. Frågan bör bli föremål för fortsatta överväganden. Rapporten och de yttranden som avgivits över denna utgör ett värdefullt underlag för detta arbete. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att tillkalla en särskild utredningsman.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att riksarkivet på regeringens upp— drag utarbetat en rapport, Arkivansvari samband med-externt finansierad forskning. Rapporten innehåller bl.a. förslag och rekommendationer i fråga om gallring, förvaring och återsökning beträffande forskningsprojek- tens handlingar och material. Rapporten remissbehandlas under våren 1987.

Litteraturförsörjning m.m.

Inom det svenska biblioteksväsendet finns ett antal olika typer av biblio- tek. Indelning och benämningar skiftar och leder därmed till en oklarhet i olika sammanhang. Jag anser det inte ändamålsenligt att. i fortsättningen. använda beteckningen vetenskapligt bibliotek, som i dag främst används för ett begränsat antal högskolebibliotek. 1 det följande kommer jag att använda dessa beteckningar: ' ' — högskolebibliotek, som avser biblioteken vid såväl statliga som icke--

statliga högsttolcenheter, oberoende av enhetens storlek och om forsk- ning bedrivs vid dcn eller inte, — forskningsbibliotek, som avser samtliga bibliotek som ger service till forskning och utveckling eller utbildning, och omfattar alltså bl.a. hög- skolebiblioteken, en rad forskningsbibliotek m.m. utanför högskolan, t. ex. vid vissa museer och myndigheter, vid företag etc.,

— folkbibliotek, som avser de kommunala biblioteken.

Ansvaret för litteraturförsöijningcn inom högskolan vilar på biblioteken vid de enskilda högskoleenheterna. Högskolebiblioteken svarar dock inte bara för den lokala informationsförsörjningen. De är också delar i ett nationellt nätverk som stöder forskning, utveckling, utbildning och nä- ringsliv.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) och UHÄ har haft regeringens'uppdrag att stödja och följa utvecklingsar- betet mot en effektivare ech'ra'tionellare biblioteksorganisation vid hög—-

skolecnheterna. . DFI och UHÄ understryker i redovisningen av detta uppdrag att en

ökad satsning på forskning och gnindutbildning kräver en förstärkning av' biblioteken. En jämförelse med "vissa andra länder,-visar att de svenska

Bilaga 6 Utbildningsdep.

högskolebiblioteken har en ogynnsam situation. I och med att universitet och högskolor ökar sitt samarbete med näringslivet ökar behovet. av biblio- tekens tjänster hos forskare och utvecklingsansvariga i industrin. Detta ställer många krav på biblioteken. Nära nog samtliga bibliotek arbetar med datoriseringsfrägor. Samordningen mellan de lokala bibliotekssystemen och kopplingen mellan dem och det nationella LIBRIS-systemet är ett klart riksintresse. Flera utredningar pågår angående dessa frågor. Behovet av vidareutbildning och fortbildning av bibliotekens personal betonas av DFI och UHÄ.

I-Iögskolebiblioteken är synnerligen viktiga för en väl fungerande verk- samhet inom högskolan. Biblioteksrcsurserna inom högskolan måste. en- ligt min mening, förstärkas. Jag kommer i det följande att föreslå att för nästa budgetår ytterligare sammanlagt 3666000 kr. anvisas för detta ända- mål. Medelsförstärkningarna fördelar sig mellan högskoleenhetema enligt föl— jande.

Högskoleenhet Belopp Budgetåret 1987/88

Universitetet i Stockholm 476000 Tekniska högskolan i Stockho] 231000 Karolinska institutet - 525 000 Universitetet i Uppsala 618000 Universiteteti Linköping 131000 liniversiteteti Lund - 661000 Universitetet i Göteborg 442000 Chalmers tekniska högskola ' 203000 Universitetet i Umeå 308000 Högskolan i Luleå ' 71000 Summa 3666000

För de därpå följande budgetåren bör de lokala högskoleorganen vid sin fördelning av de basresursförstärkningar som jag förordar kunna göra ytterligare förstärkningar av biblioteken.

I högskoleförordningen anges endast att vetenskapliga bibliotek skall finnas vid vissa högskoleenheter. Som jag anfört i det föregående finns i dag inte anledning att göra denna skarpa skillnad mellan vetenskapliga och andra bibliotek. Högskolebibliotckcns uppgifter, som är både lokala och nationella, behöver dock preciseras. Jag avser-att återkomma till regering- en i dcnna fråga.

LIBRIS

Regeringen gav i juni 1984 DFI i uppdrag att utveckla en handläggnings- och beslutsordning för utveckling, förvaltning och drift av det datorbase- rade bibliotckssyStemet LIBRIS.

Kungl. biblioteket (KB)-och DFI har, som drift— respektive utvecklings— ansvarig för systemet, beslutat att under budgetåret 1986/87 utföra en förstudie av LIBRIS framtida utformning. En eventuell ny utformning av

Bilaga 6 U tbildningsdep.

systemet kan medföra radikalt förändrade förutsättningar för dess utveck- ling, förvaltning och drift. DFI har därför bedömt att förslag om föränd- ringar i handläggnings- och beslutsordningen bör avvaktas tills förstudien slutförts. '

I avvaktan på att detta arbete blir färdigt har DFI överlämnat en prelimi- när rapport som anger närmare motiveringar för ställningstagandet och vissa förutsättningar för det fortsatta arbetet.

LIBRIS-systemet är i dag delvis föråldrat. Tillkomsten av lokala system och den tekniska utvecklingen i övrigt ändrar väsentligt förutsättningarna för systemet. Förslag om LIBRIS framtida utformning (LIBRIS IV), kom- mer att underställas regering och riksdag i anslagsframställningarna för budgetåret 1988/89. Med hänsyn härtill bedömer jag det olämpligt att i nuvarande läge föreslå några förändringar.

Regeringen har bemyndigat 'KB att via avgifter täcka ökade kostnader för driften av LIBRIS under innevarande budgetår. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att detta bemyndigande förlängs att gälla så länge det nuvarande LIBRIS-systemet fungerar.

Ansvarsbibliotek

Ansvarsbibliotek, dvs. bibliotek med ett nationellt ansvar för infoma— tionsförsörjningen inom ett angivet område, finns i dag vid karolinska institutet för området medicin, arbetarskyddsstyrelsen för området arbets- miljö samt statens naturvårdsverk för den yttre miljön.

DFI har i skrivelse till regeringen föreslagit att — Handelshögskolans i Stockholm bibliotek blir ansvarsbibliotek för eko-

nomi,

— biblioteken vid tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, högskolan i Luleå, universiteten i Linköping och Lund samt Studsvik energiteknik AB i ett nätverk skall fungera som ansvarsbiblio- tek för området teknik med grundvetenskaper, — Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek blir ansvarsbibliotek för lant- bruk, skogsbruk oeh veterinärmedicin. Den närmast explosiva utvecklingen inom bok— och tidsktiftsutgivningen gör det omöjligt att kräva, att alla forskningsbibliotek med samma ambi- tionsnivå bevakar hela sitt område. Någon form av arbetsfördelning är nödvändig. System med ansvarsbibliotek finns redan i flera länder. Innan ett system med ansvarsbibliotek byggs ut ytterligare i vårt land, bör dock uppgifterna för ansvarsbiblioteken konkretiseras mer än vad som hittills gjorts. Endast med tydliga preciseringar av vad som ligger i ansvarsbiblio- teksfunktionen kan ett tillämpande av denna princip leda till avlastningar för de bibliotek, som inte ikläder sig något sådant åtagande.

För det tekniska området föreslår DFI, att flera bibliotek i ett nätverk svarar för ansvarsbiblioteksfunktione'n. Detta system förefaller enligt min mening tveksamt. Det informationsvärde, som liggeri begreppet ansvars- bibliotek, synes mig gå förlorat, om alla bibliotek i större eller mindre utsträckning är ansvarsbibliotek.

Idag utses ansvarsbibliotck av regering och riksdag. Uppgiften bör dock

Bilaga 6 Utbildningsdep.

enligt min mening åvila ett organ med expertkunskap inom biblioteksområ- det. I dag har DFI i uppgift att föreslå nya ansvarsbibliotek. I det följande kommerjag att föreslå att DFI läggs ner den 30juni 1988, och attfrån den I. juli 1988 ett nytt biblioteksorgan inrättas. Detta nya organ bör bl.a. svara för genomförande av ett system med ansvarsbibliotek. De bibliotek som får uppgifter som ansvarsbibliotek bör få särskild kompensation för detta med medel, som det. särskilda biblioteksorganet kommer att disponera. Medel för detta ändamål bör anvisas.fr.o.m. budgetåret 1988/89. Medlen bör uppgå till 1,6 milj. kr. Fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör beloppet ökas till 3,2 milj. kr.

Samverkan mellan forskningsbiblieteken i stockholmsregionen

DFI har på regeringens uppdrag utrett ansvarsfördelningen och möjlighe— terna till ett utvidgat samarbete mellan de vetenskapliga biblioteken i stoekholmsregionen (Samordning eller samutnyttjande. DFI-publ. 198613). . .

Många av förslagen berör samverkansålgärder, som kan komma till stånd genom överenskommelse mellan berörda myndigheter. Jag förutsät— ter att de i regionen ingående biblioteken och myndigheterna verkar i enlighet nted utredningens rekommendationer.

Vissa andra av DFI:s förslag är av den arten, att det bör ankomma på regeringen att ta ställning tilldem.

För forskningsbiblioteken i stoekholmsregionen finns sedan länge en , samarbetsnämnd. KB har fungerat som huvudman för denna. KB bör nu också få det formella ansvaret för samarbetsnämnden. KB fungerar också som huvudman för statens biblioteksdepå i Bålsta. Även detta ansvar bör formellt regleras. Jag kommer i annat sammanhang att förestå regeringen att besluta om en ändring av denna innebörd i instruktionen för KB. Behovet av kansliresurser m.m. för nämndens verksamhet bör tillgodoses inom ramen för anslaget till kungl. biblioteket. Vissa av nämnden bedrivna aktiviteter bör också kunna samfrnansieras av de deltagande biblioteken. J ag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor.

I den utredning. som låg till grund för beslutet om statens psykologisk- pedagogiska biblioteks (SPPB) nuvarande organisation, pekades på de positiva effekter, som skulle kunna uppnås om biblioteket samordnas med universitetsbiblioteket i Stockholm. Något beslut om sådan samordning fattades dock inte vid detta tillfälle (prop. 1979/80: 104). De lokalmässiga lösningar som de båda biblioteken erhållit sedan dess bör ytterligare ha förstärkt de samordningseffekter som utredningen påtalade. Några klara skillnader i arten av service mellan de två biblioteken föreligger inte. De senaste årens utveckling för SPPB visar också att andelen service inom Stockholm ökar jämfört med service till övriga delar av landet. Jag finner det därför lämpligt att SPPB nu knyts till. universitetsbiblioteket i Stock- holm. . . _

För att ge berörda myndigheter tid att förbereda samgåendet bör den av mig förordade förändringen träda i kraft den 1 juli 1988. Jag avser senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Samordning inom biblioteksområdet Delegationen för vetenskaplig och" teknisk"informationsförsörjning (DFI) började sin verksamhet den 1 juli 1979. DFI har enligt sin instruktion (1979z479) till uppgift att handha frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsar- bctc eller liknande verksamhet. Medel för DFlzs verksamhet anvisas över anslag under såväl utbildnings- som industridepartementets huvudtitel; ' Innevarande budgetår uppgår anslagen sammanlagt till 18325 000 kr.

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utvärdera verksamheten vid DFI och med utgångspunkt häri komma med förslag om utformningen av statens roll inom planering och samordning av den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i framtiden. I enlighet med direktiven har statskontoret före avrapporteringen av uppdraget. remissb'ehandlat en preliminär version av rapporten.

Statskontoret har vid sin granskning funnit att förutsättningarna och behoven inom verksamhetsområdet har förändrats avsevärt sedan till- komsten av DFI. Verket konstaterar att DFI har haft en väsentlig betydel- se för att gjuta samman olika verksamheter vid bibliotek, informations- oeh dokumentationscentraler. Den informationsteknologiska utvecklingen

ställer emellertid numera andra krav på Statens "insatser inom olika sam- - -

hällssektorer. Enligt statskontorets mening förutsätter en fortsatt utveck- ling, att alla sektorer tar det direkta ansvaret för informationsförsörjningen inom sina respektive sektorer och initierar erforderligt utvecklingsarbete. I korthet föreslår statskontoret att

-— ansvaret för forskningsiinansiering inom informationsförsörjningsområ- '

det överförs till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningSrådet och styrelsen för teknisk utveckling (STU), — ansvaret för näringslivets informationsförsörjning överförs till statens industriverk och STU, ' ' — en särskild nämnd inrättas med ansvar för planering och samordning inom biblioteksområdet m.m. En ansvarsfördelning enligt statskontorets förslag innebär att DFI kan upphöra som myndighet. ' ' Statskontoret har inhämtat yttranden över sitt förslag från en rad myn— digheter och organisationer. Av remissinstanserna uttalar sig ungefär hälf— ten till förmån för statskontorets förslag. Av övriga instanser anser flera att .. DFl:s verksamhetsområde är för stort och diffust och måste snävas in. Det -

område där även dessa organ framförallt ser ett fortsatt samordningsbe- hov är biblioteksområdet. '

För egen del vill jag anföra följande. I ett modernt samhälle är den tekniska och vetenskapliga informations- försörjningen av utomordentlig betydelse. DFI har" gjort ett värdefullt pionjärarbete på området. Enligt min mening har utVecklingen på informa- tionsförsörjningsområdet gjort det lämpligt att i betydande omfattning övergå till en decentraliserad organisation, där varje berörd sektor tar ett eget ansvar för dessa frågor. Detta gäller även näringslivet. Ansvaret. för näringslivets informationsförsörjning bör följaktligen inte ligga på statliga myndigheter utan på företag och organ inom näringslivet.. Chefen för

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

industridepartementet kommer i det följande att behandla bl.a. dessa frågor. Inom högskoleområdet arbetar UHÄ redan med informationsför- sörjningsfrågor bl.a. som följd av det uppdrag angående datastrategi för högskolan som givits av regeringen.

Även fortsättningsvis behövs dock ett samordningsorgan för frågor som berör forskningsbiblioteken. Jag förordar att ett sådant organ inrättas. Uppgiften för detta blir framför allt. planering och samordning av verksam- heten vid de bibliotek som svarar för service till utbildning, forskning och utveckling. Det bör också svara för samordning och samverkan i frågor som är gemensamma för dessa bibliotek och folkbiblioteken. Givetvis bör det i sin verksamhet utgå från och bygga på resultaten av det arbete som DFI utfört inom biblioteksområdet. I detta ingår bl.a. att svara för den fortsatta utvecklingen av ansvarsbibliotek i enlighet med vad jag anfört i det föregående.

Eftersom dessa frågor har ett nära samband med UHÄ:s verksamhets- områdc är det enligt min mening naturligt att det nya organet på lämpligt sätt knyts till UHÄ.

Den närmare organisatoriska utformningen av biblioteksorganet och formen för anknytning till UHÄ bör utredas vidare. Utgångspunkten här— vid bör vara att i det bör ingå företrädare för de olika bibliotek, som verksamheten avser, och för avnämarna. Organisation och arbetsformer bör utformas så att det kan verka gentemot hela området. Biblioteksorga- nets behov av kansliresurser bör i huvudsak tillgodoses inom UHÄ:s nuvarande pcrsonalorganisation. Sakområdets karaktär och de förutsätt- ningar för organets arbete som betingas av den olika ställning m.m. som de berörda biblioteken har, kräver en hög kompetens i kansliarbetet.

DFI har ägnat stor uppmärksamhet åt utbildningsfrågorna inom biblio- teksområdet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att UHÄ har ett allmänt ansvar för personalutveckling inom högskolan. Detta innefattar även personalen vid högskolebiblioteken. Möjlighet bör också ges för personalen vid forskningsbibliotek utanför högskolan att delta i utbildning som anordnas i UHÄ:s regi.

En stor del av de resurser som DFI disponerar har ägnats åt insatser för forskning och utvecklingsarbete inom informationsförsörjning. Även fort- sättningsvis behövs det insatser av detta slag. Enligt min mening bör forskningsbiblioteken i viss utsträckning själva få ansvara för vilka FoU- insatser som skall komma till stånd. Vissa centralt planerade insatser kan dock erfordras även i fortsättningen. Dessa frågor bör prövas i det fortsatta arbetet med att genomföra de av mig förordade förändringarna. I samband därmed bör också prövas vilka av DFI finansierade insatser som eventuellt bör föras över till högskolan.

DFI har en viktig uppgift som internationellt kontaktorgan i vissa sam- manhang. I det fortsatta arbetet bör också övervägas hur denna uppgift. skall tillgodoses i framtiden.

Vissa forskningsresurser inom biblioteksområdet kommer att skapas genom att en professuri bok- och bibliotekshistoria inrättas vid universite- tet i Ltmd. Jag kommer vid min anmälan av anslaget Humanistiska fakulte- terna att behandla denna fråga.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

De av mig här förordade förändringarna bör genomföras den ljuli 1988. Det innebär att DFI läggs ned vid denna tidpunkt. Jag har pekat på vissa frågor som kräver kompletterande beslutsunderlag. Dessa samt frågor som gäller övergången till en ny organisation och avvecklingen av DFI mäste utredas ytterligare. Jag avser i annat. sammanhang återkomma till regering— en i denna fråga.

Samverkan mellan högskola och näringsliv

Forskningsrådsnämnden har haft regeringens uppdrag att kartlägga och analysera formerna för samverkan mellan högskola och näringsliv. I upp- draget ingick att identifiera och analysera för- och nackdelar med olika samarbetsformer — såväl för högskolan som för näringslivet.

Nämnden har redovisat uppdraget i rapporten ”Högskolan och N ärings- livet, roller, möjligheter, målkonflikter". Kontakterna mellan högskola och näringsliv har intensifierats under sena- re år. Dels har omfattningen av samarbetet ökat, dels har en rad olika former för samverkan mellan högskola och näringsliv vuxit fram.

Den rena uppdragsforskningen, som högskolan utför direkt för näringsli- vet, är av mycket liten omfattning. En viss del av den forskning, som finansieras över andra departements huvudtitlar. är också av intresse för näringslivet. Det gäller t.ex. forskning finansierad av styrelsen för teknisk utveckling. statens råd för byggnadsforskning. transportforskninngered- ningen och delar av encrgiforskningen.

Förutom uppdragsforskning finns många andra former för samverkan i form av bl.a adjungeradc professorer, kontaktforskare, forskarbyar, stif- telser, uppdragsutbildning och kontaktsekretariat. Forskningsrådsnämn- den har inte presenterat uppgifter om omfattningen av de olika formerna.

Nuvarande samarbete har en tyngdpunkt i utbildningen och ett växande inslag i samverkan utgörs av vidareutbildning och fortbildning av personal som redan varit ute på arbetsmarknaden och som behöver vidga sin kom— petens.

Den industriella produktionen har blivit alltmer vetenskapsbaserad. Forskningsresultat kan exploateras i allt snabbare takt. Näringslivets be- hov av välutbildad arbetskraft fortsätter att öka. Det ökade samarbetet mellan högskola och näringsliv är enligt min mening positivt. De fördelar som detta samarbete innebär för högskolans del har framhållits i många sammanhang. Ett intensivare samarbete med näringslivet kan innebära att forskningsresultat kommer till snabbare användning i företagens förnyelse av produktionen, vilket är viktigt för att Sverige skall kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft gentemot andra länder. .

Samtidigt är det nödvändigt att formerna och villkoren väljs på ett sådant sätt att negativa effekter på högskolans centrala och långsiktiga uppgifter undviks. Det är svårt att inom en och samma högskola bedriva forskarutbildning och forskning av skilda_slag,jämsides med grundutbild- ning, fortbildning och vidareutbildning. I andra länder där det är mer vanligt med från högskolan fristående forskningsinstitut kan det vara lät-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tare att renodla de uppgifter som högskolan skall ha. Riskerna för överbe— lastning inom högskolan blir då mindre.

Principen om högskolan som vår centrala forskningsresurs bör inte. rubbas. Det är viktigt att de lokala högskoleorganen tar ansvar för att samverkan med näringslivet inte fåren sådan omfattning, att den inkräktar på möjligheterna att fullgöra högskolans centrala uppgifter inom grundläg- gande utbildning, forskarutbildning och forskning på eget programansvar. Högskolan får inte utvecklas till konsultföretag för näringslivet, där forsk- ningens inriktning styrs på ett sätt som inte är förenligt med samhällets övergripande intressen. Jag utgår från att man inom högskolan uppmärk- samt följer utvecklingen av kontakterna med näringslivet och vidtar åtgär- der när så är påkallat.

Jag skall nu beröra de konkreta förslag som forskningsrädsnämnden har lagt fram. Det gäller bisysslor, sekretess, stiftelser och aktiebolag.

Med anledning av regeringens proposition med förslag till lag om ändring i högskolelagen 19771218 (prop. 1985/86:11. UbU 7, rskr. 35) ändrades

- Bilaga 6 Utbildningsdep.

högskolelagen, så att lärare inom högskolan i ökad utsträckning fick utöva - sådana bisysslor inom forskning och utvecklingsarbete som innebär att de utnyttjar sina speciella ämneskunskaper. Syftet med lagändringen var att möjliggöra ett ökat. samarbete med näringslivet i sådana fall där andra former för samarbete, t. ex. uppdragsfe-rskning, inte är ändamålsenliga.

Lagändringen medförde att högskolelärarna tick ett. stort ansvar för att avgöra om eventuella bisysslor kan skada förtroendet för högskoleenhe- ten. Lärarna kan dock begära besked från högskolemyndigheterna om deras syn på bisyssloma. Gällande bestämmelser innebär att högskoleen- heterna endast då särskilda skäl föreligger, t.ex. misstanke att en lärare missköter sitt ordinarie arbete på grund av för omfattande bisysslor, får begära redovisning av bisysslorna. Högskolcledningen kan därvid försät- tas i svåra situationer. Forskningsrådsnämnden har därför föreslagit att lärarna skall informera högskoleledningen om vilka ämnesbundna bisyss- lor av nämnvärd omfattning och varaktighet de innehar. Högskoleledning- arna behöver i många fall bättre uppgifter om och överblick över de kontakter som högskolelärarna har med näringslivet. En redovisning av dessa kontakter skulle minska-problemen för högskoleledningarna och riskerna för misstänkliggörandc av enskilda lärare, institutioner eller före- tag skulle bli mindre. Jag delar nämndens uppfattning och förordar att högskolelärarna fortsättningsvis skall "informera resp. högskolcledning om ämnesanknutna bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet. U pp- gifterna blir därmed offentliga. Jag återkommer till regeringen-i denna fråga. '

Forskningen inom högskolan skall i princip vara fri, öppen och därmed tillgänglig för samhället i stort. Samtidigt är det nödvändigt att i vissa fall kunna utföra forskning inom högskolans ram, där resultaten inte blir ome- delbart kända . Om detta inte vore möjligt skulle högskolan ofta inte kunna åta sig uppdragsforskning från näringslivet.

Den offentliga prövningen eller möjligheten till öppen vetenskaplig be- dömning av examensarbeten är viktig för högskolans trovärdighet och anseende. Jag vill således kraftigt understryka, att högskoleenheterna inte

"44

bör engagera sig i sådana uppdrag som innebär sekretessbeläggning av examensarbeten av skilda slag. '

En särskild form av samarbete mellan högskola och näringsliv är stif— tclser i vilka olika intressenter, t.ex. högskoleenheter. företag, utveck— lingsfonder eller kommunala organ, ingår. Forskningsrådsnämndcn före- slår i sin rapport att tillstånd från regeringen inte fortsättningsvis skall behöva inhämtas vid bildandet av stiftelser. Nämnden pekar också i detta sammanhang på de risker som föreligger när högskolan engagerar sig som delägare i aktiebolag med kommersiell anknytning till högskolans arbete och dess forskare. Nämnden anser vidare att högskolan inte bör ha domi- nerande ägarintressen i s. k. avknoppade företag.

Jag har tidigare pekat på mångfalden i de samarbetsformer mellan hög- skola och näringsliv som för närvarande existerar. Regelsystemet medger en rad olika organisatoriska lösningar inom högskolans ram. Endast i undantagsfall bör en lösning väljas som innebär skapandet av en särskild juridisk person, t.ex. stiftelse.

Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att en särskild utredningsman får i uppdrag att bedöma behovet av stiftelse som organisa— tionsform och föreslå vilka villkor som bör vara uppfyllda för att särskilt tillstånd från regeringen inte skall behöva inhämtas vid bildande av en stiftelse. Jag vill här erinra om vad min företrädare anförde i prop. 1984/ 85: 195 om uppdragsutbildning (S. M ll).

För de fall då bildande av en stiftelse från högskolans synpunkt ändå framstår som den mest ändamålsenliga lösningen bör det i alllänhet kunna delegeras till högskolan att besluta om stiftelsebildningen. En förutsättning. för en sådan delegering är emellertid att vissa preciserade villkor i fråga om bl.a. stiftelsens syfte och insyn i verksamheten från högskolans sida är uppfyllda. Om andra förutsättningar avses få gälla för stiftelsen bör det ankomma på regeringen att besluta om stiftelsebildningen.

Externt finansierad verksamhet '

Den externt finansierade verksamheten inom högskolan är nu av betydan- _ de omfattning. Inom vissa fakulteter och högskoleenheter svarar den för mer än hälften av verksamheten. En verksamhet av denna omfattning är självfallet inget marginellt inslag inom högskolan. En stor del av högsko- lans basresurser och gemensamma inrättningar används inom den externt finansierade verksamheten. Utan tillgång till högskolans utrustning, biblio— tek, verkstäder och andra serviceinrättningar och utan den kompetens och det expertstöd som ligger i arbetsledningen m.m. och den vetenskapliga miljön inom högskolan skulle den externt finansierade verksamheten inte kunna fungera.

Förordningen (UHÄ-FS l982:113,. ändrad. 198314] och 1985122) om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsde- partementets verksamhetsområdc reglerar den externt finansierade verk- samheten inom högskolan. Bestämmelserna innebär att full kostnadser- sättning skall utgå för verksamhet som bekostas med externa medel. Endast i fråga om verksamhet som har synnerlig betydelse för forskning

Bilaga 6 Utbildningsdep.

och utbildning vid högskoleenhetcn får högskolestyrelsen medge avvikelse från denna regel.

Övergångsvis har föreskrivits att för sådan verksamhet som bekostas med medel från forskningsråd inom utbildnings— och jordbruksdeparte— mentens områden skall ett förvaltningspålägg av S% tillämpas. Forsk- ningsrädslinansierad verksamhet skall inte belastas med lokalkostnader. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 behöver inte verksamhet som finansieras av andra statliga myndigheter belastas med lokalkostnader annat än då det för verksamheten erfordras ett särskilt lokaltillskott. UHÄ har meddelat til- lämpningsföreskrifter till förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ—FS 1985: 14). [ dessa föreskrifter anges att högskoleenheterna av statliga myndigheter utöver direkta kostnader skall ta ut ett påslag på S% för vissa förvaltningskostnadcr och för bibliotekskostnader.

Regeln att det skall ske påslag på de direkta kostnaderna för externt finansierad verksamhet har ibland mött motstånd såväl från företrädare för sektorsorganen som från enskilda forskare. Båda parter har sett påslaget som en urholkning av resurserna för forskning. Denna inställning beror på att det externa forskningsuppdragets indirekta beroende av den totala högskoleorganisationen inte är omedelbart synligt. Likafullt föreligger det ett sådant beroende och de kostnader detta innebär måste på något sätt betalas. Om de inte betalas av uppdragsgivarna får de i praktiken "subven- tioneras av fakultetsanslagen och därmed minskar utrymmet för den obundna och grundläggande forskning, som enligt regeringens och riksda- gens intentioner skall ko'mma till stånd genom dessa anslag. '

Som framgår av statsministerns inledande redogörelse för regeringens samlade bedömning bör nuvarande regler för externt finansierad verksam- het gälla under ytterligare en treårsperiod. På längre sikt bör det gemen- samma ansvaret för att forskning och forskarutbildning inom högskolan vidmakthålls på en internationell nivå komma till uttryck genom en konse- kvent tillämpning av principen om full kostnadstäckning. Den grundsatsen bör gälla, vare sig finansiärens satsning är långsiktig och permanent eller om vederbörande satsar för en begränsad tid. I det senare fallet bör uppdragsgivaren betala ett påslag, som fullt ut svarar mot högskolans andel utgifter för gemensamma ändamål.

Vissa prioriterade områden

Statsministern har tidigare i dag redovisat sina bedömningar av ett antal prioriterade områden.

Bioteknik

Bioteknikområdet är av stort intresse för svenskt samhälle och industri. Ökade insatser inom bioteknisk grundforskning är en förutsättning för den biotekniska utvecklingen i stort.

Bioteknik kan karakteriseras som ett industriellt eller samhälleligt ut— nyttjande i teknisk skala av levande cellers eller eellkomponenters olika egenskaper för att uppnå produktion av olika nyttoprodukter. För att

Bilaga 6 Utbildningsdep.

åstadkomma detta används kunskaper från många olika biovetenskaper som biokemi, molekylärbiologi, cellbiologi och immunologi samt kemitek- niska vetenskaper som apparat— och processteknik, separationsteknik, analytisk teknik osv. Inom begreppet bioteknik ligger alltså både en biolo- gisk och en teknisk funktion. Ett dynamiskt samspel mellan den biologiska komponenten, ett enzym, en bakterie, en djurcell etc. och avancerad teknik är en förutsättning för en framgångsrik bioteknisk utveckling.

Från nationell synpunkt måste därför både bioområdet och teknikområ- det inom biotekniken utvecklas. En viktig aspekt är då behovet. av integre- ring av kunnande inom olika bio- och teknikområden för att uppnå önsk- värda resultat. Bioteknikens genombrott i Sverige är beroende av en effektiv forskningssamverkan som går utöver såväl fakulteter som högsko— leenhctcr.

Sverige måste satsa på högteknologiområdet för att utveckla en konkur- renskraftig industri. Biotekniken är ett sådant område. Den är såväl forsk- nings- som teknikintensiv. Den fordrar tillgång till välutbildade forskare och tekniker. .

Svensk industri gör nu avsevärda utvecklingssatsningar inom det biotek- niska området. Stora förhoppningar knyts också till de möjligheter som genom biotekniken kan öppnas när det gäller att utveckla metoder för att påvisa och bota sjukdomar, att förbättra miljön och minska encrgiförbrukf ningen.

Det är visserligen svårt att förutse i vilken omfattning och i vilken takt den biotekniska utvecklingen kan svara mot dessa förväntningar. Det förefaller emellertid troligt att utvecklingen, åtminstone på lång sikt, kan bli av avgörande betydelse inom bl.a. ovan nämnda områden.

Den hittillsvarande utvecklingen av resurserna för bioteknisk grund— forskning har varit av relativt blygsam omfattning. Efter förslag i 1984 års forskningsproposition anvisades 4 milj. kr. som förstärkning av basresur- serna inom bioteknikområdet inom de medicinska, matematisk-naturve- tenskapliga och tekniska fakulteterna. Dessutom har i särskild ordning och med rcgionalpolitiska motiveringar anvisats tillfälliga medel om samman- lagt 20 milj. kr. till universitetet i Umeå för fyraårsperiodcn 1985/86— 1988/89. Den grundläggande ltögskoleutbildningen inom bioteknikområdet har byggts ut.'

Mot bakgrund av vad jag har anfört föreslår" jag en förstärkning av resurserna för den biotekniska forskningen inom såväl de medicinska, matematisk-naturvetenskapliga som de tekniska områdena. Jag föreslår således en ökning Om 35 milj. kr. redan fr.o.m. budgetåret 1987/88 för . särskilda insatser inom den biotekniska forskningen. Jag vill också fram- hålla att de av mig förordade förstärkningarna av högskolans basresurser, bl.a. ytterligare tjänster som forskarassistent,- biblioteksrcsurscr, utrust- ning och studiefinansiering, bidrar till en uppbyggnad av forskningen även inom detta område.

Informalinnsteknologi

Statsministern har tidigareövergn'pande redovisat regeringens samlade förslag till insatser inom informationsteknologiområdet.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Stora resurser anslås av industrin och vissa statliga myndigheter för främst tillämpad forskning och utvecklingsarbetc inom informationstekno- logiomrädet. Detta kräver att kunskapsbasen, dvs. grundkurs—ltningen, för dessa insatser breddas.

Utvecklingen av informationstcknologin har i de flesta västländer gått mycket snabbt under senare år. Den svenska industrin använder i ökad utsträckning informationsteknologi vid utvecklingen av produkter och pro- cesser. Dessutom växer den industri som konstruerar. tillverkar och mark- nadsför produkter och system inom informationsteknologiområdet.

Industrin efterfrågar därför i stor utsträckning välutbildade tekniker och naturvetare inom detta område. Industrin behöver också den kunskap som forskningen kan bidra med för att kunna utveckla produkter och processer i ett internationellt konkurrenskraftigt tidsperspektiv.

Den ökade användningen av datateknik, mikroelektronik, m.m., inte bara inom industrin utan även inom samhället i övrigt, får konsekvenser för individer och samhälle som kan vara svåra att förutse. Därför behövs det också forskning inom andra områden än de tekniska och naturveten- skapliga. Det gäller Sådan forskning som syftar till att öka kunskaperna'om samspelet mellan människan och tekniken. Vissa forskningsinsatser inom informationsteknologiområdet har avsett möjligheterna att eliminera nega- tiva effekter av teknikutvecklingen. En mer framåtsyftande forskning be- hövs för att kunna påverka teknikutvecklingen i stort.

Informationstcknologins utbredning inom industrin och det övriga sam- hället har inte föregåtts av forskningsinsatser i den utsträckning som hade varit önskvärd. Relativt stora statliga belopp har i och för sig satsats på målinriktad och tillämpad forskning genom anslag från bl.a. styrelsen för teknisk utveckling. Satsningar på grundforskning, vilken är en förutsätt- ning för tillämpad forskning av hög kvalitet, har däremot inte ökat i motsvarande mån.

Bristen på grundläggande forskning av tillräcklig omfattning inom infor-

mationsteknologiområdet skall-också ses mot bakgrund av att antalet"

utbildningsplatser inom civilingenjörSutbildningen med inriktning mot informationsteknologiområdet har ökat med 60% under 1980-talet. Detta har lett till en obalans mellan forskning och utbildning. Vidare är andelen externfmansierad forskning vid vissa högskoleinstitutioner inom informa— tionsteknologiområdet ofta myöket hög. Även denna obalans-bör rättas till genom förstärkningar av högskoleenheternas egna medel för forskning inom de aktuella områdena.

Mitt förslag till åtgärder omfattar fyra delar: stöd till forskningen inom högskolan bl.a. genom förstärkta basresurser och professurer, medel för forskningsprojekt, stöd till inrättande av ett centrum för industriell infor— mationstcknologi vid universitetet i Linköping samt särskilda projektme- del för forskning om informationsteknologins samhällskonsekvenser. Jag beräknar sammanlagt 36,1 milj. kr. för dessa ändamål för budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90.

En förstärkning av högskolans basresurser inom informationsteknolo- giområdet bör göras med ] 1,5.milj. kr. under treårsperioden. Jag kommer i det följande att föreslå att 8 tjänster som professor inrättas inom informa-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tionsteknologiområdet, nämligen i elektroniksystemkonstruktion, pro- gramvaruteknik, styrsystem för industriella utrustningar, verkstadsteknisk automatisering, datalogi (två tjänster), bildbehandling samt datorlingvistik. Jag vill också erinra om de möjligheter som finns att lokalt. inrätta extra tjänster som professor.

Naturvetenskapliga forskningsrådet bör för insatser inom informations- teknologiområdet få sitt anslag ökat med 7 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Denna ökning bör göra det möjligt för rådet bl.a. att fortsätta de insatser som har gjorts, via de medel rådet hittills har disponerat under anslaget Nationell halvledarforskning. De hittillsvarande insatserna har framför allt avsett inköp av utrustning. Rådet bör nu i större omfattning än tidigare kunna ge anslag till forskningSprojekt.

Jag föreslår vidare att medel anvisas för inrättande av ett centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping. Det finns ett brett industriellt behov att fortlöpande kunna tillgodogöra sig nya landvinningar inom informationsteknologin. Det är därför viktigt att bygga upp informationsteknologisk forskning som vägleds av tillämpningarnas långsiktiga behov. En satsning på industriell informationsteknologi innebär även en viss profilering mellan högskoleorterna. Mitt förslag är att univer- sitetet i Linköping tillförs 3,5 milj. kr. den ljuli 1988 och 3,5 milj. kr. den i juli 1989. . '

I dag finns drygt 95% av forskningsresurserna inom informationstekno- logiområdet i södra delen av Sverige. Med hänsyn till informationsteknolo- gins strategiska betydelse innebär denna fördelning betydande problem, bl.a. för utvecklingen av forskningen oeh utbildningen inom breda o'mrå- den vid högskoleenheterna i Norrland. Utveckling av kompetensen inom det informationsteknologiska omrädet bör därför ske vid både universite- tet i Umeå och högskolan i Luleå, vilka har goda fömtsättningar att komplettera varandra. Jag föreslår därför att universitetet i Umeå anvisas ] milj. kr. för detta ändamål fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Jag föreslår vidare att högskolan i Luleå anvisas 1,6 milj. kr. för forsk- ning inom informationsteknologiområdet fr.o.m. budgetåret 1987/88. Jag hänvisar också till vad chefen för industridepartementet senare kommer att föreslå vid sin anmälan av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling i fråga om medel till FoU-projekt inom informationsteknologi vid högskolan i Luleå. _

Som jag tidigare har framhållit år forskning som berör informationstek- nologins samhällskunsekvenscr av stor vikt. Jag kommer i det följande att föreslå att ] milj. kr. tillförs humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-' ningsrådet för forskning rörande förutsättningar och konsekvenser av in— formationsteknologins användning. '

Ytterligare insatser krävs, enligt min mening, för att förstärka den mer grundläggande forskningen om förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning. Fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör yt- terligare 4 milj. kr. anvisas för sådan forskning. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt liumanistisk— samhällsve- tenskapliga forskningsrådet och UHÄ att utarbeta förslag rörande använd- ningen av dessa medel. '

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Nedanstående tabell visar medlens fördelning på högskoleenheter och Prop. 1986/87: 80

forskningsråd, m. rn. under treårsperiodcn.

Högskoleenhet Bc10pp tkr. - Summa l987/88 1988/89 1989/90

Tekniska högskolan

i Stockholm 4860 300 185 5345 Universitetet i Uppsala l050 - l050 Universitetet i Linköping 3800 43 [5 8 [ l5 Universitetet i Lund 2600 ' ' 2600 Chalmers tekniska högskola 4080 4080 Universiteteti Umeå . l000 300 [300 Högskolan i Luleå I6IO ' l610 Humanistisk-samhälls- vetenskapliga" forskningsrådet 1000 mm Naturvetenskapliga '

forskningsrådet 7000 - 7000 Forskning om informations— _

teknologins användning 4000 4000

Summa 23200 " ,4100 -' 3000" 36100

J ag vill dessutom framhålla att de förslag som jag kommer att lägga fram rörande allmänna förstärkningar av basresurser, forskarassistenttjänster, studiefmansiering, bibliotek och utrustning även kommer informationstek- nologiområdet tillgodo. Kombinationen av den särskilda satsningen på forskning inom informationsteknologi och dessa allmänna förstärkningar bör utgöra ett verkningsfullt bidrag till utbyggnaden av informationstekno- login inom högskolan. '

Kullurvetenskaplig forskning .

Naturvetenskaplig forskning kan motiveras på i princip två olika sätt — som led i en fortsatt teknisk, medicinsk och lantbruksvetenskaplig forsk- ning å ena sidan eller som något i sig självt betydelsefullt å den andra. På samma sätt förhåller det sig med fördjupade studieri humanistiska, juridis- ka, samhällsvetenskapliga och religionsvetenskapliga ämnen.

Kulturvetenskaplig forskning har också stor praktisk betydelse. ! en värld där avstånden krymper och de internationella kontakterna ökar, ställs det allt större krav på att vi kan förstå och kommunicera med andra folk och kulturer. Kommunikation kräver språk, och utan kunskaper om andra föreställningsvärldar och referensramar uppkommer lätt missför- stånd. som kan leda till konflikter och brutna kontakter. För att hantera de svårigheter vi ställs inför i vår moderna tillvaro, behöver vi inte bara få del av gammal kunskap utan också av nya förslag till värdering och tolkning. Människan har den unika egenskapen att kunna lagra förvärvade kunska- per och insikter, tankar och känslor och förmedla dem genom tid och rum. Det skrivna ordet upphäver tiden, men är avstånden stora måste texten tydas och tolkas. För detta behöver vi forskning, liksom vi behöver den för att urskilja sammanhang såväl historiskt som i nutiden.

Detta sätt att resonera är förvisso inte felaktigt. Men det förbigår ändå,

Bilaga 6 Utbildningsdep.-

'50

som universitets- och högskoleämbetet' framhåller i sin skrift Forskning i högskolan (UHÄ-rapport l986:l4, s. 20), det som utgör fundamentet för forskningens plats i samhället: den ständigt fortgående "kritiska ompröv— ningen av våra föreställningar och sökandet efter ny kunskap om världen omkring oss. Detta utgör en så grundläggande del av värdesystemet i vårt samhälle att vi har svårt att föreställa oss ett kulturmönster det l'örutan. 'Det finns saker som inte kan eller behöver motiveras i termer av pengar eller immateriell välfärd. Det är inte nyttan eller njutningen utan nyfiken- heten som får oss att utforska universums yttersta gränser, materiens minsta strukturer, livets hemliga koder eller det mänskliga skapandet i alla dess uttrycksformer”. '

Mot bakgrund av en sådan allmän bedömning gav regeringen i'dcecmber 1984 humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet i' uppdrag att i samråd med universitets— och högskoleämbetet granska situationen inom det kulturvetenskapliga forskningsområdet och komma med förslag till förbättringar. Rådet har avlämnat en rapport som innehåller en rad förslag till framför allt resursförstärkningar. UHÄ har i sin anslagsframställning lagt stor vikt vid resursförstärkningar'för bl.a. professorstjänster inom humanistisk fakultet och inom det konstnärliga området.

Jag kommer i det följande att föreslå en rad förstärkningar inom det kulturvetenskapliga området. För den kommande treårsperioden föreslår ' jag här inrättandet av 42 nya professurer inom kulturvetenskapcrna, varav .

13 inom det konstnärliga området. Därtill kommer tre gästprofessurcr. Jag föreslår vidare ökade medel för att inrätta tjänster som forskarassistent

och för att förstärka basresurserna, högskolebiblioteken samt studietinan— ' sieringen i forskarutbildningen inom de berörda fakulteterna. Anslaget till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslås för budgetåret 1987/88 öka med sammanlagt. 12,4 milj. kr. För de två därpå följande budgetåren förordar jag att rådets anslag ökar med 3,6 'resp. 4,4 milj. kr. utöver kompensation för pris- och löneökningar. Statsrådet Göransson kommer senare att föreslå förstärkningar för bl.a. arkivväsendet och för forskning inom kultursektorn i övrigt.

Jämställdhetsforskning m.m.

Formellt råder jämställdhet mellan kvinnor'och män i vån samhälle. Reellt skiljer sig kvinnors och mäns levnadsvillkor i väsentliga avseenden. Skill- naderna är till icke ringa del historiskt betingade.

Forskning med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv pågår vid ett stort antal institutioner, företrädesvis inom de humanistiska och samhälls- vetenskapliga fakulteterna. Resurserna för handledning är allmänt sett knappa och de psykologiska hindren avsevärda. Kvinnornas svaga repre- sentation på högre undervisnings- och forskartjänster bidrar till att denna forskning har en med hänsyn till ämnet's betydelse alltför ringa omfattning.

Enligt min mening rör det sig om ej mindre än tre olika behov. Principi- ellt bör de betraktas åtskilda, men de kan inte i praktiken tillgodoses oberoende av varandra. För det första är det av grundläggande vetenskap- ligt intresse att teckna en tydligare bild av skillnaderna mellan manligt och

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Sl

kvinnligt i fråga om språk, kultur, politik liksom i fråga om sjukdomars utbredning och orsaker. Detta senare har bl.a. uppmärksammats av medi- cinska forskningsrådet. För det andra finns det behov av att från en rent sektoriell, arbetsmarknadspolitisk synpunkt genom forskning söka utvär- dera olika tänkbara strategier för att på sikt åstadkomma en jämnare ' fördelning mellan kvinnor och män på skilda yrkesområden. För det tredje och slutligen finns det — som jag inledningsvis anförde — anledning att se med stort allvar på det förhållandet att kvinnor är så starkt underreprescn- terade just inom forskning och högre utbildning.

Mot bakgrund härav är det enligt min mening av största vikt, att det vid universiteten skapas och vidmakthålls miljöer, som är positiva till jäm- ställdhetsforskning, forskning rörande kvinnligt och manligt inom olika ämnen samt till en starkare ställning för kvinnor inom forskningen som yrke. Fora för kvinnoforskning och kvinnliga forskare spelar här en viktig roll och bör enligt min mening få ökade resurser. För närvarande utgår 1330000 kr. till denna verksamhet. som finns vid universiteten och vid högskolan i Luleå. Jag kommer i det följande-att föreslå att ytterligare 500000 kr. beräknas för detta ändamål. ! samband därmed har jag även beaktat behovet av ökat stöd till Kvinnovetenskaplig tidskrift.

Behovet av kvinnliga förebilder är stort när det gäller forskning, efter- som kvinnor är i klar minoritet inom detta område. Det är också av stort värde att öka det internationella samarbetet bland kvinnliga forskare. Därför bör enligt min mening medel anvisas för inrättande av en gäst- professur för en utländsk kvinnlig forskare. Jag återkommer i denna fråga under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Handikappforskning Forskningsrådsnämnden har kartlagt statens stöd till forskning på handi- kappområdet och visat att statliga insatser genom olika myndigheter och organ budgetåret 1985/86 uppgick till sammanlagt 5,4 milj. kr. De myndig- heter och organ som är aktuella i detta sammanhang är bl.a. forsknings- rådsnämnden, humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medi- cinska forskningsrådet, delegationen för social forskning, styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning och transportforsk- ningsberedningen. Dessutom satsar staten drygt 5 milj. kr. till utvecklings- arbete samt landsting och kommuner sammanlagt 4 milj. kr. till samma ändamål. Forskningsrådsnämndens förslag innebär att nämnden får ansva- ret för planering, samordning och kanalisering av resurserna för handi- kappforskning. ' .

Efter samråd med statsrådet Bengt Lindqvist föreslårjag att forsknings— rådsnämnden i enlighet med förslaget fortsättningsvis får ett samordnings- ansvar för handikappforskning. Jag kommer i annat sammanhang att före- slå regeringen att besluta om en ändring i forskningsrådsnämndens instruk- tion med denna innebörd.

För stöd till forskning inom handikappområdet bör forskningsrådsnämn- den fr.o.m. budgetåret 1987/88 anvisas 2,5 milj. kr. ! statsministerns inledande anförande förordas att sektorsorganen i fortsättningen skall ta

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

ett större ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad. Sektorsorgan med ansvar för FoU inom handikappområdet bör — i enlighet med vad som angivits i statsministerns anförande — tillsammans anslå minst lika mycket somjag här har förordat, dvs. 2.5 milj. kr. årligen för detta ändamål. Dessa medel bör fördelas via forskningsrådsnämnden. Sammantaget kommer då nämnden att ansvara för fördelningen av 5 milj. kr. årligen för den långsik— tiga kunskapsuppbyggnaden inom handikappforskningen. Även forsk- ningsråd och andra organ mcd engagemang inom området bör i enlighet med huvudlinjerna i nämndens förslag samordna sin anslagsgivning med forskningsrådsnämnden.

Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar

Naturvetenskapliga forskningsrådet har uppmärksammat frågan om de nationellt tillgängliga forskningsanläggningama inom det naturvetenskap"- ga området och problemet med en finansiering av deras driftkostnader även på längre sikt. På grundval av en utredning som bilagts rådets an— slagsframställning har rådet föreslagit följande: - '

— till nationellt tillgängliga forskningsanläggningar bör räknas sådana som innebär en koncentration av nationella forskningsresurser till en be- stämd högskoleenhet, — anläggningen bör ha-den nationella tillgängligheten uttryckt i instruktion eller dylikt och ha driftkostnader av viss storlek, förslagsvis lägst ] milj. kr., ' — ansvaret för drift och underhåll bör åvila huvudmannen, — drift och underhåll säkras genom att särskilda medel ställs till huvud- mannens förfogande över statsbudgeten, —— den vetenskapliga standarden bör bli föremål för internationella utvär- deringar. De särskilda medlen bör anvisas under fakultetsanslag. Naturvetenskapliga forskningsrådet föreslår att i en första omgång The Svedberglaboratorict i Uppsala, synkrotronljusanläggningen MAX i Lund och Onsala-observatoriet i Göteborg ges ställning som nationella forsk- ningsanläggningar. I ett senare skede finns fler forskningsresurser som bör få denna status.

Jag finner det naturligt att nationella centra byggs upp kring dyrbar utrustning eller när det av andra skäl är ändamålsenligt att samla resur- serna till en högskoleenhet. Samverkan innebär effektiv resursanvändning och möjlighet att skaffa utrustning som inte kan finansieras lokalt. Jag tillstyrker därför att nationellt tillgängliga forskningsanläggningar inrättas i enlighet med rådets förslag. Förslaget innebär att man på ett bättre sätt markerar den nationella användningen. På kort sikt blir inte förändringen så stor eftersom forskare från hela landet redan i dag utnyttjar dessa anläggningar. På längre sikt bör emellertid förslaget bidra till ett ökat nationellt nyttjande och innebära en långsiktig garanti för driften. Succes- sivt bör fler forskningsresurser kunna få denna ställning. Naturvetenskap- liga forskningsrådet har i sitt förslag nämnt några anläggningar som är aktuella i ett andra steg. Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar är

Utbildningsdep.

givetvis också tänkbara även inom andra områden än naturvetenskaplig och teknisk forskning. Jag utgår från att berörda högskoleorgan aktualise- rar frågan om nya nationella anläggningar när det är motiverat. Följande utgångspunkter bör enligt. min mening i huvudsak gälla för tillkomsten av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar: — organisation och lcdningsorgan som tillgodoser nationellt inflytande erfordras, . — former för anvisande av medel till utrustning och drift som garanterar verksamheten måste etableras,

— en anläggning bör normalt knytas till den högskoleenhet där den är belägen eller eljest. har naturlig anknytning till. Regeringen bör utse ordförande i styrelse för nationell forskningsan- . läggning. Vidare bör alltid företrädare för nationella forskningsorgan och för nyttjare ingå i styrelsen.

Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att fatta beslut om en ändring i högskoleförordningen i enlighet med .vad jag här anfört.

För anläggningen bör anvisas ett specificerat belopp under närmast berört fakultetsanslag. Detta belopp bör ses som ett garanterat driftbidrag för att tillgodose den nationella tillgängligheten. Styrelsen-för den nationel- la forskningsanläggningen bör. varje år lämna förslag till ,den ekonomiska- ram som bör avdelas för anläggningen.

Jag kommer i det följande i samband _med min anmälan av anslagen till de matematisk-naturveten skapliga och. tekniska fakulteterna att föreslå tre nationella forskningsanläggningar nämligen The Svedberg-laboratoriet, MAX-laboratoriet och Onsala-observatoriet. I samband härmed kommer vissa medel att överföras från anslaget till naturvetenskapliga forsknings— rådet m.m. till fakultetsanslag.

Forskningssamarbete i Umeå

Regeringen uppdrog den 17 april. 1986 åt professor Lars-Gunnar Larsson att utreda samverkan inom områdena bioteknik samt hälso- och miljö- skydd mellan olika forskningsorgan i Umeå. 1 första hand berörs universi- tetet i Umeå och huvudavdelning 4 av försvarets forskningsanstalt (FOA 4). Utredningsmannen har den 30 oktober 1986 redovisat sitt uppdrag. Förslaget innebär i korthet följande. Två centrumbildningar byggs upp, centrum för molekylärbiologisk forskning (MBO-och centrum för miljöve- tenskaplig forskning (CMF). Universitetet i Umeå och försvarets forsk- ningsanstalt föreslås bli parter i dessa. Sveriges lantbruksuniversitet och arbetarskyddstyrelsen bör erbjudas möjlighet att ansluta sig till centrum- bildningarna. Centrumbildningarna bör. ledas av styrelser med aktiva fors— kare men inte ha någon kansliorganisation eftersom verksamheten skall bedrivas inom ramen för de samverkande myndigheterna. För att stimule- ra samverkan bör styrelserna enligt ntredningendisponcra särskilda me- del, MBC 9 milj. kr./år och CMF 22 milj. kr för en inledande fyraårsperiod. . Universitetet i Umeå utövar tillsyn över centrumbildningarna. Förslaget har remissbehandlats. Remissinstanserna har i allmänhet be— dömt tillkomsten av eentrumbildningar enligt utredningens förslag som en

Bilaga 6 Utbildningsdep.

ändamålsenlig åtgärd för att främja forskningssamarbete inom tvärveten- skapliga forskningsområden av det slag utredningen behandlar. Flera har dock framhållit att både vad gäller verksamhetsinnehåll och samarbetsfor- mer finns motsvarande forskning på andra universitetsorter, som också behöver utökat stöd. i frågan om vilken centrumbildning som bör ges högst prioritet är meningarna delade. FOA och Sveriges lantbruksuniversitet prioriterar miljövetenskaplig forskning, medan universitetet i Uppsala be- dömer molekylärbiologiskt. centrum som mest angeläget. UHÄ och univer- sitetet i Linköping anser att ett beslut om medel bör föregås av en noggran— nare vägning av behoven vid samtliga berörda högskoleorter. Arbetar- skyddsstyrelsen avstyrker en integration av styrelsens forskningsftlial i Umeå i det föreslagna centrat för miljövetenskaplig forskning.

För egen del villjag anföra följande. Som framgår "av utredningen finns i Umeå betydande resurser inom de områden som har behandlats av utred- ningen. Jag finner de strävanden till närmare samarbete som- utredningen är ett uttryck för värda allt stöd. Mot denna bakgrund kommer jag att föreslå vissa resursförstärkningar.

Utöver universitetet är FOA 4 och lantbruksuniversitetet intressenter i ett eventuellt centrum för miljövetenskaplig forskning. Samtliga är positiva till bildandet av ett sådant centrum. Redan i dag finns en rad samarbetspro- jekt som utgör en god grund för ett framtida centrum. Mot denna bakgrund tillstyrkerjag att ett centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå bildas enligt utredningens förslag. Jag delar den uppfattning som framförts av flera remissinstanser att uppbyggnaden bör ske successivt, bl.a; med hänsyn till tillgången på kvalificerade forskare. Jag har för budgetåret 1987/88 beräknat 4 milj. kr. under anslaget till de matematisk-naturveten- skapliga fakulteterna. Universitetet bör i samråd med övriga berörda myn- digheter återkomma med förslag hur detta centrum bör vara organiserat och ledas och under vilka förutsättningar medlen skall kunna disponeras. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för försvars- och jordbruksde- partementen.

Statsmakten har redan, bl.a. genom de särskilda medlen till universite- tet i Umeå för bioteknisk forskning (prop. l984/851115, s. 53) lagt en grund för en utbyggd verksamhet inom det molekylär-biologiska området. Jag kommer senare att under anslaget till 'de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå en förstärkning till universitetet för en utvidgad basor— ganisation för den biotekniska forskningen. Dessa medel kommer till skill-- nad från de särskilda medlen för bioteknisk forskning att utgöra en perma- nent förstärkning av resurserna. Medlen bör, om de lokala högskoleor- ganen så finner lämpligt, också kunna användas för ett eventuellt centrum för molekylärbiologisk forskning.

Internationellt grundforskningssamarbete

Omfattningen av det internationella samarbetet ökar. Skälen härför är många: behovet av utomordentligt stora utrustningsresurser. medvetenhe- ten om gemensamma intressen, t.ex. miljöfrågor, nödvändigheten av in- formationsutbyte och arbetsfördelning.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

I samband med den forskningsministerkonfcrens inom Europarådet som ägde rum i september l984 utarbetades förslag till uppbyggnad och för- stärkning av europeiska nätverk för forskningssamarbete. European Sei— ence Foundation (ESF) uppmanades att inom två år utarbeta en rapport om de åtgärder som ESF ämnade vidta i enlighet med konferensens rekom- mendationer. Ekonomiska bidrag till ESF för detta arbete har lämnats av Europarådets medlemsländer och av vissa av de i ESF ingående medlem— marna, nämligcn forskningsråd och vetenskapliga akademier. ESF har nu till Europarådets ministcrkommitté överlämnat en rapport.

ESF framhåller att beslutet att förstärka nätverken för forskningssamar- bete har lett till en intensiv verksamhet i Europa. Intresset och deltagandet från många forskare har varit stort. Vid forskningsminiSterkonferensen utpekades 25 områden för samarbete, vilka kunde grupperas inom sex rubriker. nämligen forskning om jorden, havet och rymden; hälsa och biologi; material och energi:. mänsklig utveckling; jordbruk och livsmedel samt avancerad teknologi. Inom samtliga områden har samarbetet intensi- fierats och vissa nya projekt har tillkommit.

Slutsatserna i ESF:s rapport är att det finns goda förutsättningar att ytterligare förstärka grundforskningssamarbetet inom dessa områden. Det- ta förutsätter emellertid att ESF tilldelas ytterligare medel.

Enligt min mening är det viktigt att ESF ges möjlighet att även fortsätt- ningsvis stödja forskningssamarbcte av detta slag inom Europa. Det stäm- mer väl överens med regeringens övergripande strävanden till ett ökat europeiskt samarbete. Jag återkommer till denna fråga vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. ,

Inom naturvetenskaplig forskning finns en rad exempel på framgångsrikt internationellt samarbete, där Sverige aktivt deltar. Som exempel härpå kan nämnas den europeiska organisationen för grundforskning inom hög- energifysik, CERN, där Sverige aktivt medverkat sedan 1950-talet, Euro- pean Southern Observatory (ESO), den europeiska molekylärbiologiska konferensen (CEBM), det molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), stif— telsen för studium av inkoherent spridd radiostrålning (EISCAT) samt fusionssamarbetet inom de europeiska gemenskaperna (EG). Utöver dessa har Sverige under föregående år vunnit medlemskap i det internationella oceanborrningsprogrammet (ODP), där Sverige tillsammans med övriga nordiska länder utgör ena hälften av ett europeiskt konsortium. Sverige har också engagerat sig i arbetet med att omvandla denbrittiska neutron- spallationskällan (1318), vid Rutherford Appleton Laboratory, till en ge- mensam europeisk forskningsanläggning.

Sverige satsar stora resurser i medlemsavgifter till internationella. forskningsorganisationer. För att åstadkomma största möjliga utbyte av dessa insatser bör möjligheterna för svenska forskare att utnyttja dessa anläggningar förbättras. Viktigt är att yngre forskare ges tillfälle att med- verka i forskningen vid deSsa anläggningar. Härför erfordras bl.a. reseme- del. Jag har beaktat detta vid mina medelsberäkningar i det följande.

Vår medverkan i internationella forskningsorganisationer innebär också ett viktigt teknologiskt och industriellt utbyte med andra länder. Organisa- tionernas inköp från medlemsländerna innebär möjligheter till leveranser

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

för svenska företag. Den sammanlagda årliga omslutningen för ovan upp- räknade organisationer är ca 5 miljarder kr.. vilket innebär att de inte bara är högteknologiska verksamheter vid teknikfronten utan också kvantitativt representerar en betydelsefull marknad. Minst lika viktig är också den kunskapsövcrföring till svensk industri som kontakter och medverkan i olika former av utvecklingsprojckt ger. Ett högteknologiskt samarbete av detta slag kan ge berörda företag cxportt'ördclar även i andra sammanhang. Ett led i att utnyttja våra insatser i dessa organisationer på bästa sätt är därför också att avsätta resurser för att skapa och underlätta kontakter mellan svensk industri och dessa organisationer. Jag kommer senare att under anslaget Europeisk forskningssamverkan redovisa de insatser som genomförts vad gäller Sveriges industrikontakter med CERN. Det är nu lämpligt att mot bakgrund av dessa erfarenheter skapa mer permanenta former för detta teknologiska och industriella utbyte. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Global change är ett världsomspännande forskningsprogram som sam- ordnar vetenskapliga studier av de globala samspelen mellan luft. hav och kontinenter, särskilt vad avser biologiska och kemiska processer och hur människan i dag påverkar dessa. Det internationella sekretariatet kommer att förläggas till Sverige (universitetet i Linköping och Vetenskapsakade- mien). Jag kommer att under anslagen 'l'emaoricnterad forskning och Vissa bidrag till forskningsverksamhet föreslå vissa medelsförstärkningar för detta ändamål.

Tillsammans med övriga nordiska länder söker Sverige medlemskap i den europeiska synkrotronljusforskningsanläggningen (ESRF) i Grenoble. De nordiska länderna avser att med stöd av ett avtal mellan forskningsrå- den i de olika länderna bilda ett konsortium för ändamålet. En gemensam nordisk representation kommer att få ett större inflytande än vad vart och ett av länderna kan påräkna. Det är samtidigt ett bra exempel på nordisk samverkan. Jag kommer att under anslaget Naturvetenskapliga forsknings- rådet m.m. föreslå en uppräkning av anslaget för detta ändamål.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

]. att bemyndiga regeringen att bemyndiga forskningsråden och forskningsrådsnämnden att besluta om tilldelning av anslag för högst tre år, '

2. att godkänna vad jag föreslagit om statens psykologisk-pedago- giska bibliotek och om delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning,

3. att bemyndiga regeringen att besluta om överföringar mellan fakultetsanslag i enlighet med vad jag förordat.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Anslagsberäknin gar Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m.

I budgetproposuioncn har medel för forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisar jag förslag till anslag för budgetåret 1987/88 samt till resursförstärkningar för budgetåren 1988/89 och 1989/90.

D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

- Bilaga 6 Utbildningsdep.

1985/86 Utgift 17809448 Reservation 4307 156 1986/87 Anslag 17121000 1987/88 Förslag 21396000

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forsknings- anknytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt ut- vecklingsarbete. Medlen för forskningsanknytning; disponeras av region- styrelserna för högskolan. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete dis- poneras av universitets- och högskoleämbetet.

Anslagsfördelning Anslagspost 1986/"87 ' Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

I. Forskningsanknytning av

grundläggande högskole-

utbildning - _ ' a) Stockholms högskoleregion _ 2387000 ;t 191000 b) Uppsala högskoleregion 2623000 + 207000 c) Linköpings högskoleregion 1562000 + 125000 d) Lund/Malmö högskoleregion 2665000 + 212000 e) Göteborgs högskoleregion 2119000 + 170000 f) Umeåhögskoleregion 2108000 + 169000 2. Konstnärligt utvecklingsarbcte 3657000 ' 3) Vissa professurer vid

universitetet i Göteborg (textilkonst samt skulptur) -' + 300000 b) Professur vid universitetet .

iLund (komposition) + 300000 c) Konstnärligt utvecklings-

arbcte - . +2101000 Utgift 17121000 +4275000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetct- (U HÄ). En väsentlig del av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete utgör den del av tjänstgöringsskyldigheten för de konstnärliga professu- rema, som avser konstnärligt utvecklingsarbete. Under detta anslag redo- visas därför också vissa av de förslag som UHÄ fört fram under anslaget D 12. Utbildning för kultur— och informationsyrken.

Ändringsförslagen innebär i korthet följande. ' Prop.] 986/87180

Ändamål/högskoleenhet m.m.l Kostnad budgetåren (tkr.) Bilaga 6

1987/88 l988/89 1989/90 Ulbildningsdep

Farsknirrgsanknyming av grundläggande högskoleutbildning Stockholms högskolcrcgion + 350 Uppsala högskoleregion + 350 Linköpings högskoleregion + 250 Lund/Malmöhögskoleregion + 350 Göteborgs högskoleregion + 350 Umeå högskoleregion + 350 Summa +2000

Utbildning för kultur och infarmmionsyrken

Professuritextil konst UG + 400 Professur | malning, UUm" Professuriskulptur. UUm Professuri grafik UUm2 Professuriregi,dramatiska institutet + 200 Professur i komposition, Ul. + 300 Professur i scenisk gestalt- ning, teaterhögskolan + 300 Omvandling av två huvudlärar- tjänster till professurer, . konstfackskolan + 120 Professurikoreografl,danshögskolan + 400 Professuriscenisk gestaltning. UG -|— 300 Professuriskulptur, UG . _ + 400 . Professuriscenisk gestaltning. UL . + 300 Professur i musikdramatisk scengestaltning,operahögskolan . + 400 Professur i materialkunskap, . - . konsthögskolan ' + 10 Musikpedagogisktcentrum, ' ' musikhögskolaniStockholm + 450 . + 150 Summa +1200 +1550 + 980 K onsmärligl utvecklingsarbetet Danshögskolan + 70 + 30 Dramatiska institutet .+ 100 + 45 Konstfackskolan + 160 + 70 . Konsthögskolan + 100 + 35 MusikhögskolaniStockholm- + 150 + 60 - Operahögskolan + 60 + 30 TeaterhögskolaniStockholm + 60 + 30 UniversitetetiLund + 200 + 50 + '35 UniversitetetiGöteborg + 500 + 125 + 90 Universitetetitlmcä + 150 + 150 HögskolaniLuleå + 100 Summa +1500 + 500 + 400 +4700 +2050 +1380

' Ul =universitetet i Lund UG= universitetet iGöteborg och UUm— _universiteteti Umca 2 Kostnaderna bestrids från anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informations-

yrken.

UHÄ har låtit utarbeta översikter över vissa frågor kring verksamheten konstnärligt utvecklingsarbete inom högskolan. Arbetet har resulterat i bl.a. UHÄ-rapport 198523, Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. — Erfa- . 59 renheter och frågeställningar. '

I UHÄ-rapporten finns en utförlig redogörelse för tillkomsten av det konstnärliga utvecklingsarbetet, vars innebörd och avgränsningar också diskuteras.

UHÄ anser att övervägande skäl talar för att den nuvarande benämning- en bibehålls. Det konstnärliga utvecklingsarbetets särart är och bör vara, att det bygger på konstnärlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärliga uttrycksmedlen utan bindning till vetenskapliga metoder och formkrav.

' UHÄ framhåller behovet av resursförstärkningar för följande ändamål: — Projektmedel — "Rörlig resurs" för andra lärare än professor — Dokumentation — Lokaler och utrustning — Övriga basresurser

UIIÄ har fått i uppdrag av regeringen att utforma förslag till en ordning för fördelning av medel för konstnärligt. utvecklingsarbete, motsvarande- den som nu gäller ifråga om fördelning av medel för forskning inom ramen för den rörliga resursen. UHÄ anser att storleken av den rörliga resursen och dess användning primärt är en lokal angelägenhet. Med hänsyn till de begränsade medel som är tillgängliga för högskoleenheterna under denna anslagspost anser UHÄ att det inte är meningsfullt med t.ex. en regional fördelning av den rörliga resursen. I stället bör respektive högskoleenhet beakta behovet av en rörlig resurs inom ramen för de medel för konstnär- ligt utvecklingsarbete som står till förfogande för enheten.

UHÄ föreslår en förstärkning av anslagsposten för konstnärligt utveck- lingsarbete under den kommande treårspcdodcn med 1500000 kr. budget- året 1987/88, 500000 kr. budgetåret 1988/89 och 400000 kr. budgetåret 1989/90. UHÄ lämnar förslag på hur medlen bör fördelas.

UHÄ hemställer att

1. en tjänst som professor i textilkonst inrättas vid universitetet i Göte— .

borg den ljuli 1987,

2. en tjänst som professor i målning inrättas vid universitetet i Umeå den ljuli 1987,

3. en tjänst som professor i skulptur inrättas vid universitetet i Umeå den ljuli 1987,

4. en tjänst som professor i grafik inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1987,

5. en tjänst som professor i regi inrättas vid dramatiska institutet den 1 juli 1987,

6. en tjänst som professori komposition inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1987,

7. en tjänst som professor i scenisk gestaltning inrättas vid teaterhög— skolan i Stockholm den ljuli 1987,

8. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i koreografi vid danshögskolan den ljuli 1988,

9. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i scenisk gestaltning vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1988 med samtidig indragning av en halv adjunktstjänst i samma ämne,

Bilaga 6 Utbildningsdep.

10. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i skulptur vid universitetet i Göteborg den ljuli 1988,

11. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i scenisk gestaltning vid universitetet i Lund den 1 juli 1989 med samtidig indragning av halv adjunktstjänst,

12. beslut fattas om inrättande av en tjänst om professor i musikdrama- tisk scengestallning vid operahögskolan i Stockholm den 1 juli 1989,

13. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i material- kunskap vid konsthögskolan den 1 juli 1989 med Björn Hallström som förste innehavare,

14. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i musikpeda- gogik vid musikhögskolan i Stockholm den ljuli 1988,

15. att under ett reservationsanslag D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt - utvecklingsarbete anvrsas

för budgetåret 1987/88 + 20621000 kr. för budgetåret 1988/89 + 21 121000 kr. för budgetåret 1989/90 + 21521000 kr. 16. samt att de riktlinjer för utveckling och ekonomiska ramar som UHÄ i sammanhanget i övrigt redovisat godkännes

Föredragandens överväganden

Forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbildning var ett av högskolereformcns övergipande mål. Begreppet forskningsanknytning står för en rad varierande insatser, bl.a. beroende av vilken utbildning det gäller. Från anslaget finansieras t.ex. utveckling av nya forskningsområ- den, FoU-projekt, kurseri bl.a. forskningsmetodik, seminarier, föreläs- ningar samt studieresor. Medlen har också betydelse som stödrcsurs för de- mindre högskolorna.

I likhet med UHÄ anser jag det angeläget med en förstärkning av resurserna för forskningsanknytning av utbildningar som saknar fasta forskningsresurser ( +700000 kr.)

Enligt min mening fyller konstnärligt utvecklingsarbete inom sitt område en funktion som närmast motsvarar forskningen inom högskolan i övrigt. Det är en verksamhet vars syfte är att utvidga och fördjupa kunskaperna samt finna former att framföra vunna insikter och erfarenheter. Utveckling inom en konstart eller ett konstnärskap kan bara ske utifrån en konstnärlig grund och bör definieras utifrån sina egna kriterier. För den samlade kunskapsutvecklingcn inom det konstnärliga området mäste givetvis också forskning i gängse mening kunna utnyttjas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att konstnärligt utvecklingsarbetc också kan förekomma i anslutning till andra högskoleutbildningar än de konstnärliga. Som min företrädare anförde i prepositionen om lärarutbild- ning på grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr 366) bör sådana resurser även kunna användas för forskningsanknytning och konstnärligt utvecklingsarbete i anslutning till praktisk-estetisk lärarutbildning.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

För konstnärligt utvecklingsarbete har berörda högskoleenhetcr två slag av resurser, dels professorstjänster med denna typ av arbete som en av sina uppgifter, dels de. särskilda medel som beräknas under förevarande anslag.

Textil/cons!

Vid institutionen konstindustriskolan inom universitetet i Göteborg pågår en omfattande utbildnings— och utvecklingsverksamhet inom områdena design och konsthantverk. Institutionen har ännu ingen professur. Konst- hantverk med inriktning mot textilkonst är'särskilt etablerat och fram- gångsrikt. Förslaget om en tjänst som professor inom detta område intar en framskjuten plats i anslagsframställningen från universitetet i Göteborg. Det är. som UHÄ framhåller, mycket viktigt att verksamheten stöds och stimuleras. Jag förordar att en tjänst som professor i textilkonst inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987 (+400000 kr.).

Skulptur

I anslutning till linjen för fri konst i Göteborg finns endast en professors- tjänst. Jag finner det angeläget att resurserna för konstnärligt utvecklings— arbete inom området förstärks genom att ytterligare en tjänst som profes- sor inrättas. Jag förordar att en professur i skulptur inrättas vid universite- tet. i Göteborg den ljuli 1987 (+4000OO kr.).

Linjenförji'i konst t' Umeå

Riksdagen har beslutat att linjen för fri konst skall finnas inrättad vid universitetet i Umeå fr.o.m. den ljuli 1987. Enligt min mening är det av största betydelse att verksamheten redan från början kan bedrivas med goda resurser. Jag förordar därför att en tjänst som professor i vart och ett av ämnena målning, skulptur och grafik bör inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Umeå. Kostnaderna för tjänsterna bör bestrida's inom ramen för de medel som jag i årets budgetproposition beräknat under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Universitetet i Umeå har anhållit att professorn och rektorn 'vid konst- högskolan Georg Suttner utses som förste innehavare av tjänsten som professor i målning. Georg Suttner har deltagit i planeringen av linjen för fri konst vid universitetet. Det är angeläget att han kan fullfölja detta arbete. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att förordna Georg Suttner som förste innehavare av tjänsten. '

Komposition

Vid institutionen musikhögskolan i Malmö bedrivs, liksom vid motsvaran- de institutioneri Stockholm och Göteborg. en omfattande utbildnin'gsverk- samhet. '

UHÄ betonar vikten av att utbildningen och den konstnärliga utveck-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

lingen i komposition leds av en framstående konstnär. Jag delar ämbetets uppfattning och föreslår att en tjänst som-professor i komposition inrättas vid universiteteti Lund den ljuli 1987 (+300000 kr.).

M usikpeda gogik

Sedan OM US-reformen genomfördes 1978 har ett brett musikpedagogiskt utvecklingsarbete initierats vid musikhögskolan i Stockholm. Detta inne- bär bl.a. att goda förutsättningar skapas för musikpedagogisk forskning och forskarutbildning. Jag förordar att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 450000 kr. resp. 150000 kr. anvisas för den musikpedagogiska forskning- en. Jag förordar vidare att en tjänst som professor i musikpedagogik inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den 1 juli 1988. Kostnaderna för tjänsten skall bestridas inom ramen för de angivna beloppen.

Scenisk gestaltning

Det sceniska området saknar för närvarande högre tjänster. Scenfram- ställning är central inom skådespelarkonsten. Inrättandet av professurer i ämnet scenisk gestaltning är väsentligt för det konstnärliga utvecklingsar- ' betet vid teaterhögskolorna. Jag förordar att tjänster som professori scenisk gestaltning inrättas vid teaterhögskolan i Stockholm den 1 juli 1988 (+300000 kr.) och vid universiteten i Lund och Göteborg den ljulill989 (+300000 och +300000 kr.).

Regi

Vid dramatiska institutet (DI) bedrivs en i landet unik utbildning av flera yrkeskategorier för såväl teater som film och TV. Ämnet regi intar en nyckelposition i institutets verksamhet. UHÄ ger en professori regi vid DI hög prioritet. Jag finner det angeläget med en sådan förstärkning av den konstnärliga verksamheten inom området och förordar att en tjänst som professor i regi vid dramatiska institutet inrättas den ljuli 1989 (+300000 kr.). ' '

Gästprofessur inom de konstnärliga områdena

Internationella impulser är av stor betydelse för utvecklingen inom de olika konstnärliga områdena. För attöka förutsättningarna för kontakt mot olika internationella strömningar föreslår jag att en gästprofessur inrättas inom området konstnärligt utvecklingsarbete. Professuren skall kunna in- . nehas under högst ett år. UHÄ hör fördela medel _till en sådan professur vid någon av de enheter där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Jag har i mina förslag till förstärkning av resurserna för konstnärligt utvecklingsar— bete beräknat medel för gästprofessuren.

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

Bilaga 6

Vissa övriga tjänster Jag förordar att en tjänst som professor i metallhantvcrk och en'tjänst som professori textil konst och formgivning inrättas den 1 juli 1989 vid konst— fackskolan. Merkostnaderna för dessa professurer beräknas till 120000 kr. för budgetåret 1989/90. Inrättandet av dessa tjänster sker i enlighet med riksdagens beslut på grundval av prop. 1984/85:57.

Övriga frågor Soni en allmän förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbcte föreslårjag att ytterligare 2000000 kr. beräknas för nästa budgetår.

För budgetåret 1989/90 förordar jag att medlen ökas med 1500000 kr. UHÄ bör vid sin fördelning av medlen beakta behovet av basresurser i anslutning till de professurer som föreslås inrättade.

Vid bifall till mina förslag kommer resurserna för konstnärligt utveck- lingsarbete att fortsättningsvis vara av betydligt större omfattning än vad som hitintills varit fallet. De medel som inte avser professorstjänster fördelas för närvarande av UHÄ. Ett motiv för detta har varit medlens hittills relativt blygsamma omfattning. En central fördelning är'i ett sådant läge den enda möjligheten att kunna göra större insatser inom något eller några områden. Med de ökningar som jag nu föreslår kommer medlen under den kommande treårsperioden att få en sådan omfattning att de bör kunna disponeras direkt av berörda högskoleenheter. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att lämna förslag till fördelning av medlen mellan högskoleenheter.

Professorerna inom högskolan ingår normalt i fakulteter. Inom varje fakultet finns fakultetsnämnd (motsv.), som bl.a. behandlar vissa frågor om planering av verksamheten och fördelning av resurser.

Inom det konstnärliga området kommer det vid bifall till mina förslag att finnas sammanlagt 39 profeSsurer år 1990. Det bör nu övervägas om dessa bör ingå i befintliga fakulteter eller om en särskild organisation med mot- svarande funktioner skall inrättas för området konstnärligt utvecklingsar- bete. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att utreda denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar'jag förevarande anslag till (17121000 + 4275000 =) 21396000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

!. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag förordat,

2. att godkänna de n'ktlinjcr för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989190 som jag angett,

3. att till Forsk/tingsanknytning av grundläggande högskoleut— bildning samt konstnärligt ntvecklingsarbete för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 21396000 kr.

Utbildningsdep.

D 16. Humanistiska fakulteterna Prop. 1986/87:80 1985/86 Utgift 180 103 329 Reservation 535-3817 1986/87 Anslag 193417000 313316. d 1987/88 Förslag 225 555 000 ' ( ""'gs ep'

Detta anslag avser humanistisk'forskning och forskarutbildning vid uni- versiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg "och Umeå. ' Anslagsfördelning Högskoleenhet 1986/87 Beräknad ändring .

" ' 1987/88 Företlraganden

UniversitetetiStockholm 46048000 + 7263000 Universitetet i Uppsala 47 362000 + 8525000 Universitetet i Lund ' "40016000 + 6758000 Universitetet i Göteborg 39444000 + 5845000 Universiteteti Umeå 20.156000 + 3731000 Universitets- och högskoleämbetet 391000 + 16000 Utgift 193417000 +32138000

Anslagsframställning har avgivits av universitetsr och högskoleämbetet (UHÄ). .

Ändringsförslagen innebär i korthet följande. Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Förändring av anslags- ' teknisk natur Rörlig resurs + 3664 Rörlig resurs fördelad av regionstyrelscrna . + 1137 Anslagsomläggning, bibliotek, UI. + 208 . Summa + 5009 Budgeifiärslag Basresurser + 2200 +2200 +2000 Biblioteksresurser + 880 + 910 + 920 Kinesiska, UL + 800 Tyska, UUm + 800 Multietnisk forskning. UU + 800 Biblioteksforskning, UG +. 800 Laborativ arkeologi, US . + 800 Dansvetenskap, US + 800 Litteraturvetenskap. L'G ' -- + 800 Idé- och vctcnskaps- , . historia, UI. _ + 800 Summa . _ + 5480 +5510 . +4520 +10489 +5510 +4520

' US = universitetet i Stockholm. UU = universiteteti Uppsala, UL = universitetet - i Lund, UG = universitetet i Göteborg, U-Um = universiteteti Umeå 65

UHÄ hemställer att

1. en tjänst som professor i kinesiska inrättas vid universitetet i Lund den ljuli I987.

2. en tjänst som professori tyska inrättas vid universiteteti Umeå den 1 juli 1987,

3. de ovan förordade resurserna tilldelas universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 för fortsatt utbyggnad av centrum för multietnisk forskning,

4. centrum för biblioteksforskning inrättas vid universitetet i Göteborg den ljuli 1988,

5. en tjänst som professor i laborativ arkeologi inrättas vid universitetet i Stockholm den ljuli 1988,

6. centrum för dansvetenskap inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1988.

7. en tjänst som professori litteraturvetenskap inrättas vid universitetet iGöteborg den ljuli 1989,

8. en tjänst som professor i idé— och vetenskapshistona inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1989,

9. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som i övrigt redovisats fastställs, '

10. under reservationsanslaget D 16. Humanistiska fakulteterna anvisas 203906000 kr. för budgetåret 1987/88, 209416000 kr. för 1988/89 och 213936000 kr. för 1989/90. '

Västernorrlands läns landstingskommun, Härnösands kommun, högsko- lan i Sundsvall/Härnösands kommun och länsstyrelsen i Västernorrlands län har lagt. fram förslag om ett svenskt lokalhistoriskt institut i Härnösand.

Föredragandens överväganden Ändrar ämnesimtehåll för tjänsl som professor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. l966:1, bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen ändrat den ledigblivande professuren i grekis- ka vid UniVCrSilClCl i Göteborg till professur i grekiska språket och littera- '

turen.

Kinesiska

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att en professur i kine- siska inrättas vid universitetet i Lund. Jag anser att detta är väl motiverat. I ost- och sydostasien bor nära hälften av jordens innevånare. Våra förbin— delser med denna del av världen är under stark utveckling. Det finns ett växande behov av kunskaper om denna region, dess språk, kultur och historia. ekonomiska och politiska förhållanden. Vid universitetet i Lund pågår ett studium av ostasien inom flera discipliner. Grundutbildning i kinesiska har bedrivits under en följd av år. Jag förordar att en professur i kinesiska inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1987 (+800000 kr.).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Tyska

Enligt UHÄ bör en professur i tyska inrättas vid universitetet i Umeå. Med hänsyn både till tyska språkets ställning som skolspråk och till Sveriges kulturella, industriella och ekonomiska köntak'ter med de tyskspråkiga länderna är fasta forskningsresurser i tyska väsentliga. En professur i tyska utgör också en naturlig utbyggnad av den humanistiska fakulteten vid universitetet i Umeå. Jag förordar att en professur i tyska inrättas vid universiteteti Umeå den ljuli 1987 (+800000 kr.).

Iranixtik

De iranska språken brukas i dag av ungefär 65 miljoner människor i en rad länder. De utgör också vägen till en djupare kunskap om en kultur och andlig miljö av utomordentlig betydelse både i historisk och i modern tid. Det finns en levande forskningstradition i iranistik i Sverige, som bör ges en fast organisation. Jag förordar att en tjänst som professor i iranistik inrättas vid universitetet i Uppsala den ljuli 1987 (+800000 kr.).

Daloriingvislik

Datorlingvistiken har sin tillämpning inom bl.a. fritextbaserad faktasök- ning, dokumentsökning, indexering och abstrahcring, maskinöversättning, kommunikation människa— maskin samt allmän ordbehandling. Datorlingvistiken befinner sig i ett mycket expansivt skede. Flera uni- versitet har startat forskning inom området. Universitetet i Uppsala har utifrån tidigare gjorda satsningar goda förutsättningar att erbjuda en gynn- sam forskningsmiljö i detta ämne, bl.a. i form av lokaler och utrustning. Jag förordar att en professur i datorlingvistik inrättas vid universitetet i Uppsala den I juli 1987 (+800000 kr.).

Laborativ arkeologi

Det arkeologiska forskn'ingsfältet präglas av stor spännvidd och mångfald och har bl.a. på grund av fornminneslagens tillämpning ett rikhaltigt svenskt materialtillflöde. Jag linner'det angeläget att den livaktiga forsk- ning med differentierad metodik, ökad teorimedvetenhet och skilda spe- cialiseringar som utvecklats tas tillvara. Med stöd av humanistisk- -sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet har docenten Birgit Arrhenius byggt upp specialiteten laborativ arkeologi vid universiteteti Stockholm. Detta ämne bör inlemmas i högskoleorganisationen. Jag förordar att en professur i laborativ arkeologi inrättas vid universitetet i Stockholm den I juli 1987 (+800000). Jag kommer'i annat sammanhang att'föreslå regeringen att förordna Birgit Arrhenius som förste innehavare av tjänsten.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Dansvetenskap

Av rapporten "Dansvetenskap" (UHÄ-rapport 198222) framgår. att dans- forskningen är ett i Sverige försummat område. Dansen är. den konstart som har den svagaste förankringen i teoretisk forskning. Mot denna bak— grund och med hänsyn dels till dansens betydelse som konstart dels _dess allmänkulturella funktion finner jag, i likhet med UHÄ, det angeläget att dansvetcnskapen bereds tillfälle att utvecklas vid universitetet i Stock- holm. Där finns goda möjligheter att utveckla forskningen i nära samarbete med danspedagog- och koreografutbildningen vid danshögskolan. Upp- byggnaden av ett ämne behöver inte alltid inledas med en ordinarie profes— sur eller genom andra särskilda beslut av regering och riksdag. Jag utgår från att universitetet inom ramen för sina ökade resurser stödjer dansve- tenskapen.

Li rtera turvetenskap Vid universitetet i Göteborg finns en professur i litteraturvetenskap. ' Forskningsområdets omfattning gör en andra professur i ämnet i Göteborg mycket angelägen. Jag förordar att en tjänst som professor i litteraturve- tenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1989.

Idé- och lärdomshistoria

UHÄ har föreslagit att en profesur i idé- och vetenskapshistoria inrättas vid universitetet i Lund. Jag finner förslaget väl motiverat. Universitetet i Lund har hittills saknat en professur inom detta centrala ämnesområde. Enligt min mening bör doc-k tjänsten benämnas idé- och lärdomshistoria, vilket är i överensstämmelse med benämningen av motsvarande tjänster vid universiteten i Uppsala och Göteborg. Jag förordar att en tjänst som professori idé- och lärdomshistoria inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1989.

Bok- 0ch bibliotekslzistoria m.m.

Direktör Einar Hansen Malmö, och Einar Hansens Allhemsstiftelse har utfäst sig att till universitetet i Lund donera 9 milj. kr. avsedda att täcka kostnaderna för en professur i bok- och bibliotekshiston'a. Av donationsur- kunden framgår att professuren bör utgöra kärnan | ett bok- och biblioteks- historiskt centrum i Lund. UHÄ anser att donationen ger förutsättningar för en värdefull förstärkning av biblioteksforskningen | landet och tillstyr- ker inrättandet av professuren som väl passar in i en planerad uppbyggnad ' av biblioteksforskningen i landet. Jag delar UHÄ:s uppfattning och före- slår att en professur med benämningen "l:.inar Hansens professur | bok- och bibliotekshistoria" inrättas den I juli 1987 vid uniVersitetet i Lund. Regeringen har tidigare denna dag bemyndigat universitetet att mottaga donationen under förutsättning av riksdagens godkännande av förslaget om inrättande av tjänsten.

Bilaga 6

Utbildningsdep. '

UHÄ "har föreslagit att medel anvisas till ett centrum för biblioteks- forskning. Som jag tidigare redovisat kommer förslag att utarbetas rörande den fortsatta organisationen för de FoU-insatser som hittills finansieras via delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI). Jag är inte beredd att ta ställning till ett eventuellt centrum för biblioteks- forskning innan detta förslag föreligger.

Övriga frågor

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknarjag under detta anslag vissa medel motsvarande dem som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslags- posten till finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

För budgetåret 1987/88 harjag beräknat + 8238000 kr. som förstärkning av basresurserna. ] beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som fors- karassistent (3 531000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till bibliote- ken (868000 kr.). '

För studietinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- . . neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet - Belopp kr. Universitetet i Stockholm ! 1341000 Universitetet i Uppsala ll 124000 Universitetet i Lund l0453000 Universitetet i Göteborg 8978000 Universitetet i Umeå 3773 000 45669000

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89— 1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 2 milj. kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studietinansieringen i forskarutbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Prop. 1986/87; 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

l-lögskoleenhet Belopp kr.

1988/39 ' 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie— förstärk- linan- förstärk- finan— ning siering ning siering Universitetet i Stockholm 808000 484000 | 108000 484000 Uppsala [019000 498000 923 000 498 000 Lund 755 000 421000 842000 421000 Göteborg 749000 415000 835000 415000 UmEå 378000 212000 422000 212000

3709000 2030000 4l30000 2030000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (193417000 + 32138000=)225555000 kr. .

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vadjag har förordat, 2. att godkänna 'de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 225 555 000 kr. '

D 17. Teologiska fakulteterna

1985/86 Utgift 12419344 Reservation 695 677 1986/87 Anslag 13879000 ' 1987/88 Förslag 18912000

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid univer- siteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfirdelning

l986/87 - Beräknad ändring 1987/88 Föredragandcn Universitetet i Uppsala 7130000 +2070000 Universitetet i Lund 6749000 +2963000 Utgift 13879000 +5033000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Ändamål/högskoleenhet m. rn.| Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 19891'90 Förändringar av anslags- teknisk natur Rörlig resurs +354 Anslagsomläggning biblioteket, U|. + 35 Summa +389 Budgetförslag Basresurser, UU. UI. +600 +400 Biblioteksresurser + 10 + 20 +20 Summa +610 +420 +20 +999 +420 +20

l UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemställer att .

1. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs, ' "' '

2. under reservationsanslaget D 17 Teologiska fakulteterna anvisas för budgetåret 1987/88 14878000 kr., för budgetåret. 1988/89 15 298000 kr. och för budgetåret 1989/90 15318000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag inledningsvis anfört i fråga om behovet av ökad satsning på kulturvetenskaplig forskning. Ett viktigt led i denna satsning är ' en utbyggnad av resurserna för-teologisk forskning. Betydelsen av sådant

kunnande som baseras på religionsvetenskaplig forskning växer i vår tid.

Religionspsykologi och religionxsociologi

Religionspsykologin är relativt ny som självständigt ämne vid teologisk fakultet men utomlands finns en snabbt växande forskning inom detta fält. Det finns dock ett behov av religionspsykologiskt 'kunnande inom olika vårdyrken och i kyrkornas själavård. I det tvärvetenskapliga arbetet inom fakulteterna är den psykologiska aspekten betydelsefull. Jag finner den av fakulteterna högt prioriterade professuren i religionspsykologi "väl moti- verad och förordar inrättandet av en sådan vid universitetet i Lund den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Även religionssociologin är internationellt betydligt mer etablerad än i Sverige. Det behövs dock forskning om religiösa aktiviteter och beteenden mot bakgrund av de förändringar som äger rum såväl inom kyrkan som inom samhället i övrigt, inte minst därigenom, att Sverige är på väg att utvecklas mot Ökad religiös pluralism. De teologiska fakulteterna priori- terar högt en professur i religionssociologi och jag förordar inrättandet av en sådan tjänst vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

De befintliga professurerna i dels religionspsykologi vid universitetet i Uppsala dels religionssociologi vid universitetet i Lund är förenade med

Bilaga 6 Utbildningsdep.

undervisningsskyldighet vid annan högskoleenhct. 1 och med inrättandet av de nu förordade professurerna bör dessa åligganden upphöra.

Jttdaisrik -

Med hänsyn till denjudiska traditionens utomordentliga betydelse behövs forskning om judisk religion och kultur. Jag förordar att en professur i judaistil—c inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Övriga frågor För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 1 112000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar— assistent (400000 kr.) samt medel för förstärkta resurser för bibliotek. '

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel motsvarande dem som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamäl uppförda ' anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m.fl forskning Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska

föreslagits av U HA

I or studietinansierin'g inorn forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- ' neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

Universitetet i Uppsala | . : - , [744000

Universitetet i Lund 1620000 3364000 .

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1 988189-1 989/90 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 200000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studie'tinansieringen i forskarulbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan ' högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr. ' ' 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- finan- förstärk- - linan- ning siering ning . siering Universiteteti ' - ' ' - Uppsala 239000 113000 55000 113000. Lund 30000 . 106000 , . 252000 106000 269000 219000 307000 219000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (13 879000 + 5033 000=) 18912000 kr. ,

Bilaga 6-

Utbildningsdep.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vadjag har förordat, 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 18912000 kr.

D 18. Juridiska fakulteterna '.

1985/86 Utgift 1547'4459' "Reservation 1612139 1986/87 Anslag 17939000 1987/88 Förslag 21154000

Detta anslag avserju'ridisk forskning och forskarutbildning vid universi— teten i Stockholm, Uppsala och Lund. '

Anslagsfördelning

Högskoleenhet . 198618? Beräknad ändring . 1987/88 Föredraganden

Universitetet i Stockholm 6813000 +1275000

Universitetet i Uppsala . — . 5825000 - _-.+ 950000_ UniversitetetiLund 5301000 . _ + 990000 Utgift ' . 17939000 +3215000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbet'et (UHÄ). Ändringsförslagen innebäri korthet följande.

Ändamål/bögskoleenhct m. mf Kostnad budgetåren (tkr.) .] 987188 l988/89 1989/90

Förändringar av anslags— reknisk natur Rörlig resurs -I-323

Anslagsomläggning

biblioteket, Ul. + 186

Summa ' +509'

Budgelförslag

Basrcsurser. US, UU, UL +210 -. +210 . +180 . Biblioteksresurser + 30 + 40 + 40 Summa ' +240 +250 ' +220

+'i4'9 ' +zso +220

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

Bilaga 6 Utbildningsdep.

UHÄ hemställer att

1. under ett reservationsanslag D 18. Juridiska fakulteterna anvisas för budgetåret 1987/88 18688000 kr., för budgetåret 1988/89 18938000 kr. och för budgetåret 1989/90 19158000 kr.

Föredragandens överväganden Företagsrält

UHÄ har föreslagit att en professur i förelagsrätt med ekonomisk inrikt- ning inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. En professur i nationalekonomi, vilken tidigare delvis bekostats från förevarande anslag har den 1 juli 1986 förts över till den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala. Härigenom har medel frigjorts som delvis kan täcka de direkta lönekostnaderna för en tjänst som professor i företagsrätt. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att en tjänst som professor i företagsrätt inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. Kostna- derna för professuren bör bestridas inom ramen för de resurser som föreslås anvisade till den juridiska fakulteten i Uppsala under den kom— mande treårsperiodcn.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 957000 kr. som förstärkning av basresurerna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskaras- sistent (589000 kr.) samt medel för förstärkta resurer till biblioteken (30000 kr.).

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet ' Belopp kr. Universitetet i Stockholm 1098000 Universitetet i Uppsala [586000 Universitetet i Lund IP.-44000 3928000

Vissa resursförsrärkningar för'budgetårtrn 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. ] beloppen ingår 400000

Bilaga 6 Utbildningsdep.

kr. resp.. 200000 kr. för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studietinansicnngen i forskarutbild— ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande.

llögskoleenhet Belopp kr. 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- tinan- förstärk- fittan- ning siering ning siering

U niversitetet i

Stockholm 243000 I07000 58000 107000 Uppsala 237000 91000 49000 9 | 000 Lund 34000 83000 245000 83 000

514000 281000 352000 281000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (”939000 + 3215000=)21154000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat, , I 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 21 154000 kr.

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1985/86 Utgift 211679871 Reservation 6825015 l986/87 Anslag 224718000 1987/88 Förslag 264119000

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare medel förjämställdhetsforskning samt medel för verksam— heten vid demografiska databasen i Haparanda.

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

Anslagsfördelni/tg -

l—lögskoleenhet

Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarut- bildning i Stockholm Universitetet i Uppsala ' Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universiteteti Umeå Demografiska databasen i Haparanda

Ej fördelade medel Jämställdhetsforskning Utgift

l986/87

49455000

2989000 36669000 3304000 42787000 49499000 28758000

9927000

1 330000 224718000

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden + 7689000

957000 6960000 2022000 7583000 8253000 . 5093000

++++++

-l- 302000

+ 542000 +39401000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebäri korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m.l

Förändring av anslags- Ie/misk natur Rörlig resurs Rörlig resurs fördelad av regionstyrelsema Anslagsomläggning. bibliotek. UL

Summa

Budgetf'örxlag Professuri perception och psykofysik, US Professur i psykologi. UU Professur i ekonomisk historia, ssk modern eko- nomisk och social historia, UL Basresurser, US. UU. ULi, UL, UG. UUm

Professur i företags- ekonomi, UUm Biblioteksresurscr

Summa

Kostnad budgetåren (tkr.) 1987/88

+ 9676

+ 2438 —- 63

+12051

|—|+ CO

I+ 0

' + 2000

+6m + 290 + 2890 +l494l

1988/89 1989/90 +2000 - +2000 + 330. . + 330 +2330 +2330 +2330 +2330

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universite— tet i Linköping, UI. = universiteteti Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som redovisats fastställs,

Prop.]986/87180

BHagaö Utbudningsdep.

2. vid universitetet i Stockholm en professur i perception och psykofy- sik inrättas den 1 juli 1987 inom tanten för befintliga resurser,

3. vid universitetet i Uppsala en professur 1 psykologi inrättas den ljuli 1987 inom ramenför befintliga resurser.

4. vid universitetet i Lund en professur i ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia, inrättas den ljuli 1987 inom ramen för befintliga resurser,

5. vid universitetet i Umeå en professur 1 företagsekonomi inrättas den 1 juli I987.

6. under ett reservationsanslag D 19. Samhällsvetenskapliga fakulte- terna för budgetåret 1987/88 anvisas 239659000 kr., för budgetåret 1988/89 241989000 kr. och för budgetåret. 1989/90 244319 000 kr.

F öredragandens överväganden . Ändrat ämnesinrtehåll för U't'inSIer som professor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s.. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet' Ändrat ämnesinn'chåll

Statskunskap US statsvetenskap (Lars Hiertas professur) Statskunskap UL statsvetenskap Komparativ fysiologisk _ UG psykologi, sär-

psykologi ' ' ' skilt biologisk - psykologi

' US= universitetet i Stockholm," UL= universitetet i Lund. UG —- universitetet i Göteborg. -

Ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia

UHÄ föreslår inrättandet av en professur i ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia, vid universiteteti _Lund. Denna tjänst som är högt prioriterad av universitetet, kan bekostas inom ramen för tillgängliga resurser. Tyngdpunkten i ämnesbeskrivningen bör läggas vid efterkrigstidens snabba omvälvningar av näringslivet. Jag biträder förslaget och förordar att en professur i ekonomisk historia, särskilt mo- dern ekonomisk och soeial'historia, inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987.

Företagsekonomi

UHÄ föreslår att en professur i företagsekonomi inrättas vid universitetet i Umeå. Detta skulle medföra en väl motiverad förstärkning av den f öretags- ekonomiska forskningen och stärka den forskning om småföretagande och regional ekonomi, som sedan. länge bedrivits vid universitetet. Jag biträder

Bilaga 6

Utbildningsdep.

förslaget och förordar inrättandet av en professur i företagsekonomi -vid universitetet i Umeå den ljuli [987 (+600000 kr.) .

Journalistik

Journalistiken har en viktig funktion i det moderna samhället. Trots detta är bristerna stora när det gäller kunskaper om t.ex. journalistikens villkor och det journalistiska uttrycksformerna. Jag förordar att en tjänst som professor ijournalistik inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1988.

Soda/antropologi. särskilt utvecklingsforskning

En väsentlig del av den socialantrOpologiska forskningen i Sverige är sedan mer än ett decennium inriktad på tredje världens utvecklingsproble- matik. Den kunskap som härigenom vunnits har stor betydelse inom en rad områden. Universitetet i Stockholm har föreslagit att denna forskning, som inom universitet har en av sina mest produktiva forskningsmiljöer, förstärks genom inrättandet av en professur i ämnet. UHÄ tillstyrker detta. Jag finner förslaget väl motiverat. Jag förordar att en tjänst som professor i socialantropologi. särskilt utvecklingsforskning, inrättas vid universitetet i Stockholm den ljuli 1988 .

Öststalsforskning

Den öststatsforskning som sedan år 1970 finns etablerad vid universitetet i Uppsala har bedrivits bl. a. genom en extra professur. Sedan år 1985 är institutionen för öststatsstudier värdinstitution för ekonomlinjen med in- ternationell inriktning och ryska. Öststatsforskningen har stor betydelse för breda samhällsintressen. Jag finner det angeläget att forskningsområdet stärks och förordar att en ordinarie professur i öststatsforskning inrättas vid universitetet i Uppsala den ljuli 1988. '

Psykologi, särskilt u!vecklingspsykologi

Universitetet i Umeå föreslår inrättandet av en professur i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi. Den psykologiska forskningen vid universi- tetet har utvecklingspsykologi som en huvudinriktning. UHÄ delar univer- sitetets bedömning att den utvecklingspsykologiska forskningen bör-inord- nas i universitetets basorganisation. Jag anser att förslaget är väl under- byggt och förordar att en tjänst som professori psykologi, särskilt utveck- lingspsykologi, inrättas vid universiteteti Umeå den ljuli 1989 .

Jämslälldhatsjorskning

UHÄ har under de senaste sju åren fördelat medel för jämställdhetsforsk- ning. Medlen har framför allt använts till att stödja'de fora för kvinnliga forskare som nu finns vid universiteten och högskolan i Luleå. Delegatio-

Bilaga 6

Utbildningsdep.

ncn för jämställdhetsforskning (Jämfol framhåller i en skrivelse att forum— verksamheten spelar en Viktig roll för jämställdhetsforskningen och före- språkar ökade resurser till denna verksamhet. Jag vill här hänvisa till vad jag inledningsvis-har anfört och beräknar ytterligare 500000 kr. för jam-. ställdhetsforskni ng under förevarande anslag. Jag har därvid beaktat beho- vet av ökat stöd till Kvinnovetenskaplig tidskrift.

ln irandringsforskning

Vid universitetet i Stockholm finns sedan budgetåret 1983/84 ett centrum för invandringsforskning. Verksamheten finansieras för närvarande med medel som ställts till förfogande genom särskilda regeringsbeslut. Vid centret bedrivs forskning som ur en rad skilda perspektiv måste bedömas såsom mycket angelägen. Jag föreslår därför att invandringsforskningen vid universitetet i Stockholm fr.o.m. budgetåret 1987/88 anvisas 1 milj.kr. under förevarande anslag. Jag föreslår också att en professur i invandrings— forskning inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1987. Kostnaden för tjänsten skall bestridas inom ramen för det angivna beloppet. Profes— suren bör inriktas mot studiet av internationell migration, invandrings- och flyktingpolitik och etniska relationer. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet G. Andersson. '

Kommunal ekonomi

Kommunerna och landstingskommunerna ansvarar för 'en stor och väx- ande del av samhällets ekonomi. Behovet av mer forskning om kommunal ekonomi har betonats i flera sammanhang, bl.a. från kommunalt håll. Jag delar denna uppfattning. Högskolan bör därför förstärkas med resurser för forskning rörande kommunal ekonomi. Jag förordar att en tjänst som professor i kommunal ekonomi inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 ( +500000 kr.). Jag har härvid samrått med chefen för civildepar- tementet, som senare i dag kommer att närmare behandla denna fråga.

Nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning

Som framgått av statsministerns inledande redogörelse för regeringens uppfattning är det väsentligt att forskning om arbetsmarknadens funktions- sätt och arbetsmarknadspolitikens effekter får permanenta resurser. Jag förordar, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdcpartementet, att två professurer i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknads- forskning, inrättas. En av tjänsterna placeras vid universitetet i Umeå och inrättas den ljuli 1988. Den andra tjänsten inrättas den ljuli 1989. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om placering av denna tjänst. ' Detta förslag utgör en väsentlig förstärkning av den nationalekonomiska forskningen med inriktning mot arbetsmarknadsproblem. Medel för tjäns— terna kommcr att beräknas under förevarande anslag.

unaga 6 Utbildningsdep.

Om vårdnazlsjforskning

Sedan budgetåret 1981/82 har medel anvisats för program för omvårdnads- ' forskning vid universitetet i'Uppsala. Universitetet har föreslagit att ett centrum för-omvårdnadsvetenskap inrättas samt anhållit-om vissa medels- förstärkningar. De landstingskommuner som ingår i Uppsala högskolere- gion stöder ekonomiskt och på annat sätt den omvårdnadsforskning som bedrivs vid universitetet. Jag anser att omvårdnadsvetcnskapen vid uni- versitetet bör ges ett ökat stöd och föreslår att 250000 kr. anvisas under förevarande anslag. Jag återkommer i frågan under anslaget till de medi— cinska fakulteterna.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har'jag beräknat 7366000 kr. som förstärkning av basresurserna. l beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (3531000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (290000 kr. ). ' .

Jag har under anslaget beräknat kostnader för en tjänst. personlig för B Hagelin, vid universitetet i Uppsala. ' '

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UI IÄ.

För studietinansiering mom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst de belopp som anges iföljande tabell.

Högskoleenheter . Belopp kr. UniversitetetiStnckholm .. .. . [0770000 Universitetcti Uppsala . 9832000 _ UniversitetetiLinköping 924000 ' Universitetet i Lund l2433000 Universitetet i Göteborg 12542000 Universitetet i Umeå 6067000 52568000

Vissa resursförstärkningarför budgetåren 1988/89-1989/90 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning . av resurserna för forskning och forskarutbildning. ] beloppen ingår 600000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassiStent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar avlstudietlnansieringen i forskarutbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Högskoleenhet Belopp kr. 1988/89 . 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- finan- förstärk- linan- ning siering ning siering Universitetet i . ' Stockholm 471000 631000 592000 631000 Högskolan för lärarutbildning i _ Stockholm 18000 25000 Universitetet i Uppsala 406000 442000 299000 442000 Linköping 19000 40000 27000 40000 Lund 442000 516000 348000 516000 Göteborg 292000 597000 603000 597000 Umeå 169000 347 000 423000 347 000

1817000 2573000 2317000 2573000

Inom den av mig förordade medelsförstärkningen för budgetåret 1988/89 ligger bl.a. viss ökning av biblioteksresurserna vid universitetet i Stock- holm med anledning av att statens psykologisk-pedagogiska bibliotek den 1 juli 1988 avses uppgå i universitetsbiblioteket.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (224718000 + 39401000=) 264119000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen ]. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat, 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkning avseende bud- getåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Samhäll-vetenskapliga fakulteterna för budgetåret l986/ 87 anvisa ett reservationsanslag av 264119000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna

1985/86 Utgift 458297175 Reservation 8317987 l986/87 Anslag 499037000 1987/88 Förslag 540534000

Dctta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karo- linska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göte- borg och Umeå.

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6

Anslagsfirdclning

Högskolccnhet ' l986/87 Beräknad ändring - 1987/88 Föredraganden

Karolinska institutet 161 076000 + 12760000 Universitetet i Uppsala 74361000 + 6055000 Universitetet i Linköping 35029000 + 4879000 UniversitetetiLund 84l48000 + 5742000 Universitetet i Göteborg 82393000 + 7031000 Universiteteti Umeå 60440000 + 4674000 Universitcrs- och ' högsko/eämbcret 1590000 + 356000 Utgift 499037000 - +41497 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). . . . Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad budgetåren (tkr.). . 1987/38 l988/89 . ' l989/90

Förändringar av anslags- reknisk natur Rörlig resurs +1304 Överföring av medel för personlig tjänst, UG + 142 Anslagsomläg'gning, UL — [27 Summa . . + 1 319

Konsekvenser av tidigare beslut

Kostnader för hälso- . .

universitetet, ULi +2090 +]462 + 300 Tjänst som försöksdjurs- ' ' konsulent. ULi + 200 Särskilda medel till försöksdjur + 300 + 250 + 300

Summa +2590 +1712 + 600

Bndgelförslug

Prol'essur i medicinsk teknik. KI 0 Professur i medicinsk beteendevetenskap, UU 0 Professur i klinisk farma- kologi, UUm 0 Basresurser inkl forskar- rekryrcringstjänster +3800 +4000 +4000 Professuri transplanta— . . ,. . tionsbiologi, UG + 700

Professur i geriatrisk ' '

psykiatri. UL + 700 Professur i klinisk farma- kologi. särskilt biverk- ningsl'orskning. UU + 700 Biblioteksresurser +1020 + 955 + 955 Summa +5520 +5 655 +5655

+9429 +7367 + 6255

' KI = karolinska institutet. Ul: = universitetet i Uppsala. ULi = universitetet i Linköping. UL = unwersitetct i Lund, UG = universitetet i Göteborg. UUm = universitetet i Umeå.

Utbildningsdep.

UHÄ hemställer att ]. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som redovisats ovan fastställs,

2. vid universitetet i Linköping, en tjänst som l'örsöksdjurskonsulent inrättas den ljuli 1987, '

3. vid karolinska institutet en permanent professur i medicinsk teknik ' '

professuren blir vakant, med samtidig indragning av den senare tjänsten,

4. vid universitetet i Uppsala en ordinarie professur i medicinisk beteen-' devetenskap med Bengt Meyerson som förste innehavare inrättas den 1 juli 1987 genom omvandling av Meyersons nuvarande extra professur,

5. vid universitetet i Umeå en professur i klinisk farmakologi inrättas' den 1 juli 1987 med samtidig indragning av en lärartjänst i klinisk farmako- logi.

6. vid universitetet i Göteborg en professur i transplantationsbiologi inrättas den ljuli 1987,

7. vid universitetet i-Lund en professur i geriatrisk psykiatri inrättas den ljuli 1988, ' ' ' " "

8. vid universitetet i Uppsala en prot'essuri klinisk farmakologi, särskilt biverkningsforskning, inrättas den 1 juli 1989, .

9. under reservationsanslaget D 20. Medicinska fakulteterna anvisas för budgetåret l987/88 508466 000 kr. för budgetåret 1988/89 515833 000 kr. och för budgetåret. 1989/90 522088 000 kr. ' '

UHÄ har i skrivelse den 6 september l985 hemställt att den ledigbli- vande professuren i radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik, vid uni- versitetet i Linköping återbesätts som professur i medicinsk radiofysik och förenas med tjänst som sjukhusfysiker m. m.-

UHÄ har i skrivelse den 20 maj 1986 hemställt att den vakanta profes- suren i experimentell alkohol- och narkotikaforskning vid karolinska insti— tutet ändras till professur i molekylär beroendeforskning.

Föredragandens överväganden

Mina förslag i det följande om ändrat ämnesinnehåll för och inrättande av tjänster som professori kliniska ämnen gäller under förutsättning av att för staten godtagbara avtal kan träffas med berörd sjukvårdshuvudman. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för socialdepartementet. 'Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsministern anfört i fråga om sjuk- vårdshuvudmännens engagemang inom forskning o'ch utveckling.

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m.m.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att den ledigblivande professuren i radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik, vid universite— tet i Linköping omvandlas till en professur i medicinsk radiofysik' och förenas med tjänst som sjukhusfysiker. Tjänstens innehavare skall vara skyldig att ta emot förordnande som chef för avdelningen för sjukhusfysik (motsv.). ' ' '

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att professuren i samband med återhesättande ändras till professur i medicinsk radiofysik med föreslagen anknytning m.m. inom sjukvården.

Professuren i experimentell alkohol- och narkotikaforskning vid karo- linska institutet är vakant. UHÄ föreslår att den omvandlas till en profes- sur i molekylär beroendeforskning.- ,

UHÄ:s förslag samt vissa till regeringen inkomna skrivelser har remitte- rats till socialstyrelsen. medicinska forskningsrådet (MFR) samt till UHÄ. Socialstyrelsen finner att professuren bör återbesättas med oförändrad inriktning. UHÄ vidhåller sitt ursprungligaförslag till ändrad benämning. MFR anför att den molekylärbiologiska forskningen befinner sig på en mycket stark frammarsch men att det för närvarande inte linns skäl att genom ombenämning ytterligare styra alkohol- och beroendeforskningi denna riktning. MFR konstaterar dock att den nuvarande beteckningen alkohol- och narkotikaforskning på ett inadekvat sätt avspeglar hela miss-. brukssituationen och att en beteckning experimentell beroendeforskning på ett bättre sätt inramat verksamhetsområdet. .Även jag anser att profes- suren bör bibehållas inom nuvarande verksamhetsområde men med den mer adekvata benämningen experimentell bcroendeforskning. Jag föreslår -

att professuren återbesätts i enlighet härmed. .

UHÄ föreslår att en ordinarie professur i medicinsk teknik med place- ring vid Huddinge sjukhus inrättas då innehavaren av en personlig profes- sur i ämnet vid karolinska institutet. avgår med pension. Den nuvarande professuren är placerad vid Karolinska sjukhuset. Samråd har ägt rum mellan institutet och hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landstingskommun. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie professur i medicinsk teknik med den föreslagna sjukhusplaceringen inrät- . tas den 1 januari 1988 eller vid den senare tidpunkt då innehavaren _av den personliga professuren avgår. ,

UHÄ föreslår vidare att en extra tjänst som professor i medicinsk beteendevetenskap vid universitetet i Uppsala omvandlas till en ordinarie tjänst som professor i ämnet. Innehavaren av den extra tjänsten. Bengt Meyerson, föreslås bli förste innehavare av den föreslagna professuren. Jag biträder förslaget och förordar att en tjänst som professori medicinsk beteendevetenskap med Bengt Meyerson som förste innehavare inrättas vid universiteteti Uppsala den ljuli I987.

UHÄ föreslär slutligen att en professuri klinisk farmakologi inrättas vid universitetet i Umeå. l samband med att professuren inrättas skall en tjänst. som lärare i samma ämne dras in. Professuren avses bli förenad med överläkartjänst i klinisk farmakologi vid regionsjukhuset i Umeå. Jag biträ- der förslaget och förordar att en ordinarie tjänst som professor med den föreslagna sjukvårdsanknytningen inrättas den ljuli I987.

Regeringen har medgivit att professuren i allmän bakteriologi-vid univer- sitetet i Göteborg, gemensam för medicinsk och odontologisk utbildning och forskning, får Iedigförklaras som professur i medicinsk mikrobiologi. Regeringen har vidare medgivit att professuren i epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi, vid karolinska institutet fär ledigförklaras som profes- sur i epidemiologi med biostatistik. Jag förordar att tjänsterna ändras i enlighet härmed.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966: 1, bil. [0 s. 361. SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare timnesinneliäll Högskolccnhetl Ändrat ämnesinnehåll

Hygien UU miljömedicinsk utveck- lingsbiologi Anatomi KI biologisk struktur- forskning Medicinsk kemi UL

medicinsk och fysiologisk kemi

' Kl= karolinska institutet, L'U= universitetet i Uppsala, UL= universiteteti Lund

Transplantationsbialogi

UHÄ föreslår att en professur i transplantationsbiologi inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Göteborg. Professuren avses bli placerad vid Sahl- grenska sjukhuset. Enligt UHÄ:s bedömning utgör ämnesområdet ett viktigt forskningsfält för att förbättra och utveckla transplantationsverk- samheten. Jag delar denna uppfattning och förordar att ifrågavarande tjänst inrättas vid universitetet den ljuli 1987 (+700000 kr.).

Geria'trisk psykiatri

Det ändrade sjukvårdspanoramat i samhället kräver en ökad insats av forskning med inriktning på ålderssjukdomar. Mot bakgrund av ökade problem med demenssjukdomar föreslår UHÄ att en professur i geriatrisk psykiatri inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli l988. Professuren avses bli förenad med en tjänst som överläkare inom Lunds sjukvårdsdi- strikt. UHÄ avser att i denna fråga återkomma till regeringen efter över- läggningar med huvudmannen. Även jag anser det angeläget att denna typ av forskning ges ökade resurser. Jag föreslår att principbeslut fattas om inrättande av en professuri geriatrisk psykiatri vid universitetet i Lund den i juli l988. '

Klinisk farmakologi, särskilt biverkningsforskning UHÄ föreslår att en professur i klinisk farmakologi, särskilt biverknings- forskning, inrättas den I juli l989 vid universitetet i Uppsala. UHÄ avser att, efter överläggning med sjukvårdshuvudmannen, återkomma med för- slag beträffande den sjukvårdsorganisatoriska lösningen. Jag anser det viktigt att forskningen inom läkemedelsbiverkningsomrädet utvecklas Och förordar att principbeslut nu fattas om inrättande av ifrågavarande tjänst vid univerSitetet i Uppsala den 1 juli 1989.

Medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medicin

Universitetet i Linköping har prioriterat en professur i medicinsk rehabili- tering, särskilt fysikalisk medicin, högt. Professuren, som avsesibli för- enad med överläkartjänst vid regionsjukhuset i Linköping, skulle utgöra

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

ett viktigt tillskott till forskningen vid hälsouniversitctct. Den omfattar ett mycket angeläget ämne. Jag förordar att principbeslut nu fattas om inrät— tande av en professur i medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medi— cin. vid universitetet i Linköping den ljuli 1989. UHÄ bör efter överlägg— ningar mcd sjukvårdshuvud'mannen, återkomma till regeringen med preci- serat förslag till kliniSk anknytning av professuren.

Forskning och utbildning som avser fysisk fortran och idrott

Riksdagen har uttalat (UbU l985/86z24, rskr. 299) att professurerna i kröppsövningarnas fysiologi, (med ändrad benämning fysiologi, särskilt arbetsfysiologi) tillämpad fysiologi och fysiologi, särskilt kroppsövningar- nas fysiologi. vid karolinska institutet (KI) fortsättningsvis bör vara knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott.

Med anledning härav beslutade regeringen den l8 juni 1986 att inneha- varna av dessa tjänster skulle vara skyldiga att meddela undervisning inom grundutbildningen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (_HLS). UHÄ hari uppdrag att meddela erforderliga föreskrifter beträffande tjänst- göringens fördelning mellan Kl och HLS för tjänsterna vid institutionen för fysiologi III vid KI. ' ' _ ' '

I skrivelser från bl.a. prefekten vid institutionen för gymnastik-' och idrottslärarutbildning har föreslagits kompletterande bestämmelser beträf— fande precisering av organisationen kring dessa tjänster bl.a. beträffande tjänstetillsättning, prövning av ämnesinnehåll, institutionstillhörighet och" lokaler. Prefekten vid institutionen för fysiologi 111 vid K] har i skrivelse informerat om beslut om ändrad lokalisering av en del av institutionen. Enligt förarbetena till högskolereformen (SOU l973:2, s 499) borde den forskning som var knuten till lärarhögskolan i Stockholm respektive gym- nastik- och idrottshögskolan i Stockholm inordnas i ansvarsområdet för den nya fakultetsorganisationen, dvs. för de här aktuella tjänsterna den medicinska fakulteten vid KI. Vad avser forskarutbildning inom det bio- medicinska området har flera studerande med grundutbildning från institu-- tionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning vid HLS antagits till fors— karutbildning vid KI inom området fysiologi-neurofysiologi.

Behovet är stort av forskning om olika idrottsmedicinska frågor. Resur- serna för detta slag av forskning består i första hand av de aktuella tjänsterna vid Kl. En professur i idrottsmedicin. bekostad med donations- medel, frnns dessutom vid institutet. Jag avser att återkomma till regering- en med förslag att ge UHÄi uppdrag att utreda bl. a. hur organisationen av verksamheten bör utformas för att resurserna skall kunna hållas samman

Bilaga 6

Utbildningsdep.

och på bästa sätt kunna tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens ' behov.

Föi'söksdjitrsfrågor

Tjänster som försöksdjurskonsulent finns nu vid alla högskoleenheter med medicinsk fakultet utom vid universitetet i Linköping. Konsulenternas verksamhet omfattar även försöksdjursverksamhet utanför de medicinska

fakulteternas område. UHÄ anser det nödvändigt att en tjänst inrättas för ändamålet även vid universitetet i Linköping. Jag biträder förslaget . (+200000 kr.).

Sverige skrev våren 1986 under ”European Convention for the Protec— tion of Vertebrate Animals used for Experimental and Other Scientific Purposes”. I och med undertecknandet måste Sverige vidta en rad åtgär- der inom försöksdjursområdet. UHÄ föreslår att medel för att anordna utbildning för forskare och för dem som sköter försöksdjur anvisas under treårsperioden. Jag har beräknat medel för utbildning i enlighet med UHÄ:s förslag.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat ”674000 kr. som förstärkning av basresurserna. [ beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som' forskar- assistent (4400000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (945000 kr.) Vid fördelning av förstärkningen har jag tagit hänsyn till att biblioteket vid karolinska institutet har ställning som ansvars'bibliotek för det medicinska området. .

Jag kommer 1 det följande under anslaget Matematisk-naturvetenskapli— ga fakulteterna att föreslå att 8,5 milj. kr. anvisas till bioteknisk forskning vid universitetet i Umeå. Detta forskningsområde har stor betydelse även vid medicinsk fakultet varför medlen även bör komma denna fakultet till

_ del. Jag förutsätter att universitetet vid behov återkommer med förslag till ändrad fördelning av medlen mellan berörda fakultetsansla'g'.

Jag hänvisar till vad jag anfört om omvårdnadsforskning. under anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna. ] enlighet därmed föreslår jag att 250 000 kr. anvisas till ändamålet under förevarande anslag.

Enligt beslut av riksdagen (prop. l984/85:100, bil IO, UbU 27 och 33, rskr. 291 och 377) inrättades ett regionalt hälsouniversitet i Linköping den 1 juli 1986. Enligt beslutet skall det inrättas ytterligare tjänster för utbild- ning och forskning under den kommande treårsperioden. Jag beräknar medel för fortsatt uppbyggnad av hälsouniversitetet (2245 000, kr. l987/88). För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag resursförstärkningar i enlighet med universitetets i Linköping förslag dvs. 1565000 kr. iesp. 321000 kr.

Medel anvisas innevarande budgetår under anslaget Matematisk-natur- vetenskapliga fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Göteborg för en personlig tjänst för Nguyen Dihn-Nguyen. Eftersom Dihn—Nguyen är verk- sam vid den medicinska fakulteten bör medel i'fortsättningen. anvisas under förevarande anslag.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas-under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- . siering av högskolelektorers m.fl. forskning. Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som före- slagits av UHÄ.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

För studietinansiering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår dis- poneras minst de belopp som anges i följande tabell.

llögskolcenhet Belopp kr. Karolinska institutet 12714000 Universiteteti Uppsala 7265000 Universitetet i Linköping 2651000 Universitetet i Lund 8168000 Universitetet i Göteborg 7841000 Universitetcti Umeå 5166000 43805000

Vissa resur.1'f(')'rstärku ingar för budgetåren 1988/89-1989/90

] överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för. budgetåren 1988/89 och 1989,/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 1200000 kr. vardera budgetåret. för ytterligare tjänster som forskarassi- stent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studielinansieringen i forskarutbildningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskolccnhet Belopp kr. 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- tinan- förstärk- finan- ning siering . ning siering Karolinska institutet [ 177000 438000 1520000 - 438000- Universitetet i . - , Uppsala 649000 201000 807000 '201000 Linköping 41 1000 95 000 486000 95 000 Lund ' 709000 229000 888000 229000 Göteborg 701000 225 000 877 000 225 000 Umeå 569000 ' 165000 698000 165000

4216000 1353000 5276 000 1353000

Med hänvisning till sammans'tällningen beräknar jag anslaget till (499037000 + 41497000 =) 540534000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnchåll för tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

4. att till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 540534000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 21. Odontologiska fakulteterna

1985/86 Utgift 52457357 Reservation 957493 l986/87 Anslag 55154000 1987/88 Förslag 59671000

Detta anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Karolinska institutet 18142000 + 1381000 Universitetet i Lund 12521000 + 906000 Universitetet i Göteborg 10594000 + 884000 Universitetet i Umeå 13897000 + 1346000

Utgift - 55154000 + 4517000

Anslagsframställning har avgivits av universitets— och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.1 Kostnad budgetåren (tkr.) 1987/88 1988/89 1989/90 Förändringar av anslags— tekm'sk natm' Rörlig resurs + 78 Over-föring av vissa medel för tjänster — 78 Summa . 0

Konsekvenser av tidigare beslut Tandläkarlinjen. minskad planeringsram, UG —260 —260 Tandläkarlinjen. minskad

planeringsram, UUm - — 88. —132

Summa —348 *392 Budget/'örslag Basresurser, Kl, UL, UG, UUm +700 +700 -:-700 Biblioteksresurser + 50 + 55 + 45 Summa +750 +755 -Z-745

+402 +363 +745

' Kl. =”karolinska institutet, L'L. = universitetet i Lund, UG #" universitetet i Göteborg. UUm = universiteteti Umeå.

UHÄ hem ställer att ]. under anslaget D 21. Odontologiska fakulteterna anvisas för budget-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

året 1987/88 55 556000 kr., för budgetåren 1988/89 55919000 kr.. och för budgetåren 1989/90 5666-1000 kr.

UHÄ har den 15 april 1986 hemställt att professurerna i oral patologi förenas med uppdrag som övertandläkare.

UHÄ har den 20 maj 1986 bl.a. hemställt att professuren i odontologisk teknologi vid karolinska institutet förenas med uppdrag som övertandlä- kare. '

Föredragandens överväganden Ändrat ämnesinnehållför tjänster som professor m. m.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit att professuren i klinisk bcttfysio- logi vid universitetet i Umeå skall äterbesättas som professur i klinisk oral fysiolögi. . .

Regeringen har föreskrivit att följande professurer-skall ledigförklaras med ändrat ämnesinnehåll. Jag förordar att tjänsterna ändras i enlighet härmed.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleen'het' Ändrat ämncsinnehäll

Cariologi ' Kl - odontologisk toxikologi Endodonti UG endodonti med oral diagnostik Pedodonti UG oral biokemi

Protetik Kl geriatrisk Odontologi

' KI = karolinska institutet. UG= universitetet i Göteborg

Förening av professurer med övertandläkartjänster

I samband med nyssnämnda beslut om ändrad benämning av professurer vid karolinska institutet har föreskrivits att ytterligare två professurer skall vara förenade med uppdrag som övertandläkare. Vid min medelsberäkning under förevarande anslag harjag tagit hänsyn härtill (— 144000 kr.). Jag har i 1987 års budgetproposition under anslaget Vissa tandvårdskostnader beräknat motsvarande ökning. De kostnader som har direkt samband med den kliniska verksamheten beräknas under det senare anslaget.

UHÄ har föreslagit att professurerna i oral patologi vid karolinska institutet, universiteten i Lund och Göteborg samt professuren i odontolo- gisk teknologi vid karolinska institutet förenas med uppdrag som övertänd- läkare. Som skäl för förslaget anförs bl.a. att det vid de institutioner där professurerna är placerade bedrivs klinisk verksamhet som kan jämställas med den som bedrivs vid institutioner där professurerna är förenade med övertandläkanjänster. UHÄ framhåller att en enhetlig tjänstekonstruktion bör eftersträvas vid institutioner med likartade funktioner i förhållande till utbildning. forskning och den tandvård som bedrivs i anslutning till utbild— ningen. Jag biträder förslaget och hari 1987 års budgetproposition föresla- git en medelsökning under anslagen Vissa tandvårdskostnader och Utbild— ning för vårdyrken. Jag föreslår under förevarande anslag motsvarande

Bilaga 6 Utbildningsdep.

"90

minskning (—267 000 kr.). Medel som har direkt samband med den kliniska verksamheten beräknas inte under fakultetsanslagct.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 1606000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (600000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (50000 kr. ).

Riksdagen har fattat beslut (prop. 1984/85: 40 och 100, bil. 10 UbU- 21, rskr. 239) om minskad planeringsram för tandläkarlinjen bl.a. vid universi— teten i Göteborg och Umeå. Den minskade tandläkarutbildningcn medför vissa besparingar under detta anslag budgetåren 1987/88 och 1988/89. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (1987/88 — 260000 kr. resp. — 88000 kr. och 1988/89— 260000 kr. 'r'esp. — 132000 kr.)

Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1985/86:68, UbU 7, rskr. 111) om . ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå. Under förevarande anslag har jag i konsekvens. med beslutet beräknat vissa- kostnader för tjänster som assistenttandläkare (+ 133000 kr.) vid universi- tetet.

Universitetet i Göteborg har föreslagit att en omfördelning görs av resurserna mellan anslagen för odontologisk utbildning och forskning inför den beslutade kommunaiiscringen av den tandvård som bedrivs vid univer— sitetet (prop. 1978/79: 41, 'UbU 23, rskr. '205). U'HÄ har föreslagit en minskning av förevarande anslag med 78000 kr. Jag biträder förSlaget och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill.

I enlighet med UHÄ: s förslag beräknar jag under detta anslag vi'ssa ' medel som innevarande budgetår anvisas u'nder den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan— siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstckniska förändring avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som före— slagits av UHÄ. '

För studielinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst de belopp som" anges i följande tabell.

Högskolecnhet Belopp kr. Karolinska institutet ' - - -' " 2519000 ' Universitetet i Lund 1674000 Universitetet i Göteborg 1641000 Universitetet i Umeå 1273000 7107000

Vissa resursförszärkningarför budgetåren 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för . budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 200000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiciinansieringen i forskarutbild- ningen. Mcdlen hör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

IIögskoleenhet BeIOpp kr. 1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- ftnan- förstärk- finan- ning siering ning siering Karolinska institutet 293000 48000 129000 48 000 Universitetet i . Lund 64000 33 000 88 000 ' 33 000 Göteborg 55000 28 000 75 000 28 000 Umeå 71000 37000 298000 37000 483000 146000 590000 , 146000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (55154000 + 4517000 =) 59671000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen _ . 1. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehållet för tjäns- ter som professori enlighet med vad jag föreslagit, 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90' som jag angett,

3. att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvi- sa ett reservationsanslag av 59671000 kr. '

D 22. Farmaceutiska fakulteten

1985/86 Utgift 16127295 Reservation 725370 l986/87 Anslag 18328000 1987/88 Förslag 20488000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskolecnhet l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Universitetet i Uppsala 18328000 +2160000

' Prop. 1986/87: 80

Utbildningsdep.

Anslagsframställning har-avgivits av universitets- och högskolcämbetct . Prop. 1986/87:80

(UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål Kostnad budgetåren (tkr.) l987/88 1988/89 1939/90

Förändringar av anslags- teknisk natur

Rörlig rcsurs +118 ' Summa . + | 18

Budgetförslag . . .

Basresurser +200 +200 +200 Biblioteksresurser + 20 + 15 + 15

Summa +220 +215 +2I5. +338 +215 +215

UHÄ hemställer att

1. tjänsten som professor i'organisk kemi vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till professur i läkemedelskemi',

2. under ett reservationsanslag D 22. Farmaceutiska fakulteten anvisas för budgetåret 1987/88 18666000 kr., för budgetåret 1988/89 18881000 kr. och för budgetåret 1989/90 19096000 kr. '

F öredragandens överväganden

Jag biträder universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag att den ledigblivande professuren i organisk kemi omvandlas till en professur i läkemedelskemi vid universitetet i Uppsala.

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 535000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare en tjänst som forskar— assistent (200000 kr.) samt medel för förstärkta biblioteksresurser.

] enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

För studielinansicring inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst 4505 000 kr. ' '

Vissa resursåirstärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90

1 överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning med 291000 kr. resp. 130000 kr. ] beloppet avseende budgetåret 1988/89 ingår 200000 kr. för ytterligare en tjänst som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa för- stärkningar av studietinansieringen i forskarutbildningen (93000 kr. resp. 93000 kr.).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Med hänvisning till sammans'tällningen beräknar jag anslaget" till (18328000 + 2160000=) 20488000 kr.

Hemställan

I ag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . _ 1. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehället för en tjänst som professor i enlighet med vadjag förordat, _ 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 20 488000 kr.

D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1985/86 Utgift 412609950 . Reservation 5021053 .

1986/87 Anslag 450642 000 1987/88 Förslag 529416000.

Detta anslag avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskar- utbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning Högskoleenhet ' l986/87 Beräknad ändring 1987/88 ' ' Föredraganden UniversitetetiStoekholm 'll9031000 +13427000 . Universitetet i Uppsala 132480000 +23 213000 Universitetet i Lund -' 94773000 + 13633 000 UniversitetetiGöteborg . . 50637000 . + 8204000 UniversitetetiUrneå 53721000 . _ +.20297000 Utgift ' 450642000 +78774000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetct (UHÄ).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Ändringsförslagen innebär i korthet. följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.1 Kostnad budgetåren (tkr.) . . 1987/88 1988/89 ' 1989/90

Förändringar av anslags- teknisk natur Medel för en tjänst som forskare vid inst. för fysiologisk botanik, UU . + 201 Medel för en tjänst som

forskningsassistent vid - ' - kemiska inst. UU _ +. 224 Medel för en tjänst som '

forskare vid Kemicentrum. organisk kemi3.UL + .207 . Anslagsomläggning, bibliotek. UL ._ 142 Medel för en personlig tjänst

under anslagetDZO, UG , — 142

Rörligresurs + 6039 Rörlig resurs fördelad av regionstyrelserna + 647

Summa .+ 7034

Budgedärsiag . Basresurser + 3500 +4000' +3500

Nationellt aceeleratoreentrum. UU + [000 Bioteknikområdet + 624 Professur i växtbiokemi, UL 0 Biblioteksresurser . + 420 + 450 + 430

Summa + 5544 +4450 +3930 +12578 +4450 - +3930

* UU = universiteteti Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe— ten som redovisats fastställs,

2. en tjänst som professor i växtbiokemi inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Lund. Tjänsten finansieras genom att en professur" [ organisk kemi dras in vid innehavarens pensionering,

3. under ett reservationsanslag D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisas 463 220000 kr. för budgetåret. 1988/89 467 670 000 kr. och budgetåret 1989/90 471600 000 kr.. .

Styrelsen för fysikeentrum i Stockholm har inkommit med en skrivelse rörande samordning av forskning och utbildning i fysik i stockholmsområ- det.

Universitetet i Uppsala och naturvetenskapliga forskningsrådet har ge- mensamt inkommit med en skrivelse rörande organisationen för det natio- nella acceleratorlaboratoriet i Uppsala med förslag till en särskild anslags- post för laboratoriet. . . .

Universitetet | Lund har anhållit att en tjänst inom utbildningsdeparte- mentet överförs till universitetet.

Bilaga 6 Utbildningsdep. Prop. 1986/87: 80

F öredragandens överväganden

Efter förslag från naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförde regeringen genom beslut våren 1986 kostnadsansvarct för drygt 50 tjänster från rådet till de högskoleenheter där berörda forskare hade sin verksam- het. Samtidigt minskadcs rådets disponibla anslag med ett belopp som svarade mot kostnaden för tjänsterna. Riksdagen har i tilläggsbudget I till statsbudget för l986/87 anvisat högskoleenheterna medel för dessa tjäns— ter. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och NFR har gemensamt föreslagit ytterligare några överföringar av motsvarande slag för budget- året 1987/88, nämligen en tjänst vid institutionen för fysiologisk botanik (Kenneth Söderhäll) samt en tjänst vid kemiska institutionen (John Tho- mas), bägge vid universitetet i Uppsala oeh en tjänst vid kemicentrum vid universitetet i Lund (Ulf Berg). Tjänsten vid kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala finansieras för närvarande. med medel ur anslaget för energiforskning under industridepartementets huvudtitel. Jag biträder förslagen till överföringar och har för budgetåret 1987/88 totalt beräknat medel för dessa överföringar enligt följande. Jag har beträffande överfö- ringen till kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala samrått med chefen för miljö- och energidepartementet.

Högskoleenhet Belopp kr. Tidigare be- Överföringar slutade över- fr.o.m. föringar 1987/88 fr.o.m. l986/87 Universitetet i Stockholm 874000 Universiteteti Uppsala 2385000 432000 Universitetet i Lund 1655000 214000 Universitetet i Göteborg 1050000 Universitetet i Umeå 638000

Ändrat ämnesinne/rållför tjänst som professor.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop 1966: [, bil 10, s 361, SU 42, rskr 125) har regeringen föreskrivit att den efter T. R. Gerholm ledigbli- vande professuren i fysik vid universitetet i Stockholm Skall återbesättas som professuri kärnfysik.

Växtbiokemi

UHÄ har föreslagit att en professuri växtbiokemi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987. Professuren föreslås inrättad inom befintliga re- surser genom att en professur i organisk kemi indras vid innehavarens pensionering. En viss kostnad för utrustning tillkommer dock. Professuren kommer, enligt vad UHÄ anför, att vara central vid uppbyggnaden av det bioeentrum som planeras i Lund. Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att en ordinarie tjänst som professor i växtbiokemi inrättas vid universite-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

tet i Lund den 1 juli 1987. Tjänsten skall finansieras genom indragning av en professur i organisk kemi vid innehavarens pensionering. Jag förutsät- ter att de merkostnader som uppstår genom att tjänsterna kan komma att dubbleras under viss tid bestrids inom ramen för de anslag som står till universitetets disposition. Jag hänvisar också till vad jag anfört rörande särskilda insatser inom bioteknikområdet.

Jag har tidigare i samband med min redogörelse för UHÄ:s förslag till fakultetsprograrn redovisat att jag inte är beredd biträda förslaget till försöksverksamhet med lokal beslutanderätt ifråga om inrättande av nya professurer och prövning av ämnesinnehållet för befintliga tjänster. I kon- sekvens med sitt förslag har UHÄ inte fört fram förslag om några nya professurer inom berörda fakulteter. nämligen matematisk-naturveten- skaplig och teknisk. Utanför budgetförslaget har UHÄ emellertid redovi- sat behov av resurser för ett antal professurer.

Matematik

Ytterligare en professur i matematik vid universitetet. i Stockholm har av universitetet prioriterats mycket högt. Antalet forskartjänstcr är litet i förhållande till den omfattande forskningsvolymen och det stora antalet. forskarstuderande. Jag förordar därför att en professur i matematik inrät— tas vid univcrsitetct i Stockholm den I juli 1987. Jag har för ändamålet beräknat medel (1200000 kr.) under förevarande anslag.

Molekylärbiologi

Matematisk-namrvetenskapliga fakulteten i Göteborg är den enda i landet _som saknar professur i molekylärbiologi. Molekylärbiologisk metodik är väsentlig inom biotekniken. Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört rörande ett ökat stöd till grundforskning inom bioteknikområdet. Jag förordar att en professuri molekylärbiologi inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987. Jag har för ändamålet beräknat medel (1200000 kr.) under förevarande anslag.

Fysik. särskilt syn/cmtron/jusforskning

MAX-laboratoriet vid universitetet i Lund utgör en av de forskningsan- läggningar som föreslås få status av nationellt tillgänglig forskningsan- läggning enligt mina förslag i det föregående. En tjänst i synkrotronljusfy- sik är väsentlig för laboratoriets fortsatta utveckling. Jag förordar att en tjänst som professor i fysik, särskilt synkrotronljusforskning inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1988.

Datalogi

Universitetet i Umeå saknar som enda universitet i landet fast forsknings- organisation i datalogi. Universitetet har redan påbörjat uppbyggnaden av en forskningsprofrl som utnyttjar universitetets kompetens inom såväl

Bilaga 6 Utbildningsdep.

matematik som dataområdct. En professur i datalogi skulle i väsentlig utsträckning komplettera dessa strävanden. Jag förordar att en tjänst som professor i datalogi inrättas vid universitetet i Umeå den ljuli 1989.

Info:-mationsraknologi

Jag har inledningsvis redovisat behovet'av en utveckling av kompetensen inom det informationsteknologiska området vid bl. a. universitetet i Umeå. Jag beräknar ] milj. kr. för ändamålet fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Nationell! lillgängligaforskningsanläggningar

Jag har tidigare redogjort för de kriterier som bör gälla för inrättande av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar. Regeringen har under före- gående år fastställt instruktioner för synkrotronljuslaboratoriet i Lund (MAX- -laboratoriet) och det nationella acceleratorlaboratoriet i Uppsala (The Svedberglaboratoriet). Båda dessa uppfyller de krav som bör ställas [ detta sammanhang. '

NFR har 1 sin anslagsframställning föreslagit vissa överföringar av medel till fakultetsanslag som bidrag till driftmedel för ovanstående anläggningar. J ag biträder förslaget och har vid beräkningen av förevarande anslag räknat upp det med motsvarande belopp (1237000 kr. ).

Universitetet i Uppsala och NFR har föreslagit att en särskild anslags- post avseende det nationella acceleratorlaboratoriet i Uppsala förs upp under anslaget Matematisk-namrvetenSkapliga fakulteterna. UHÄ har fö- reslagit en förstärkning av driftorganisationen för acceleratoranläggningen med 1 milj. kr för budgetåret 1987/88. För egen del vill jag anföra följande. Riksdagen beslöt med anledning av min företrädares förslag i budgetpropo- sitioncn 1983 (prop. 1982/83: l00, bil 10 s. 525) att anskaffa en lagringsring från CERN. Denna utgör en väsentlig komponent i det nationella accelera- torlaboratoriet. Alla kostnader utöver de som avsåg förvärv av ringen och anslutning till acceleratorn skulle linansieras genom omprioriteringar. Det- ta har av olika skäl inte kunnat genomföras. En orsak är att den s.k. tandemacceleratorn inte kunnat avvecklas som planerats beroende på att nya intressanta forskningsinriktningar tillkommit. Jag beräknar mot denna bakgrund ett bidrag till driften av The Svedberglaboratoriet om 5 milj. kr. Universitetet i Uppsala bör även fortsättningsvis arbeta för att få bidrag till driften från nyttjare utanför universitetet. Jag återkommer" vid min anmä- lan av anslaget forskningsinstitutet för atomfysik: förvaltningskostnader till frågan om samverkan mellan landets acceleratorlaboratorier.

Sammanfattningsvis har jag således under anslaget till de matematisk— naturvenskapliga fakulteterna beräknat följande belopp för driften av na- tionellt tillgängliga forskningsanläggningar:

MAX-laboratoriet., Lund 3500000 kr. The Svedberglaboratoriet, Uppsala 12000000 kr. De angivna beloppen innebär att utöver överföringarna från NFR vissa medel under berörda universitets anslagsposter avdelas för anläggningar- na. Jag erinrar också om mitt tidigare påpekande att det åligger de högsko-

Bilaga 6

Utbildningsdep.

leenheter till vilka anläggningarna är knutna att vid behov tillföra de ytterligare medel som erfordras för anläggningarnas drift.

Botaniska trädgårdar

Botaniska trädgårdar av större omfattning finns vid universiteten i Uppsaé la. Stockholm, Göteborg och Lund. Universiteten har det huvudsakliga ansvaret för trädgårdarna på alla orter utom i Göteborg där kommunen" är huvudman för trädgården. Ett nytt avtal om bidrag till Göteborgs botanis- ka trädgård godkändes av regeringen den 27 trovernber l986.

Trädgårdarna utnyttjas förutom för utbildning och forskning till rekreaa tion och som kulturhistoriska muséer. UHÄ: s biologiutredning (UHÄ-rap- port 1986:9) framhåller att trädgårdarna har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är knuten till universitetens forskning och undervisning. Mot denna bakgrund bör enligt utredningen endast en mind- re del av deras driftkostnader belasta universiteten. UHÄ uttalar sitt stöd för principen att förskjuta finansieringen mot'de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna. ' ' '

Frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet utreddes för mer än -tio år sedan av UHÄ. Som resultat av denna utredning erhöll statenS' förhandlingsnämnd (SFN) i uppdrag att ta upp förhandlingar med vissa- berörda kommuner om bidrag till finansiering av de trädgårdar, där univer— siteten är huvudmän. SFN har endast delvis redovisat detta uppdrag. Mot bakgrund av bl.a. det nyligen tecknade avtalet avseende Göteborg finner jag att det nu kan vara lämpligt att ånyo aktualisera frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Jag avser således att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om uppdrag till berör- da myndigheter att se över frågan. ' '

Barlaboratorierför marin na turvetenskaplig fbr-skm): g

Statskontoret har på grundval av ett regeringsuppdrag redovisat ett förslag till organisation för marin naturvetenskaplig forskning. Förslaget innebär en koncentration av resurserna för marin forskning till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå samt att s.k. baslaboratorier inrättas vid dessa universitet. Askö-, Tjärnö- och Norrbylaboratorierna bör utses till baslaboratorier och framtida investeringar bör koncentreras dit. Verksam- heten vid Kristinebergs marinbiologiska station med Vetenskapsakade- mien som nuvarande huvudman bör överföras till universitetet i Göteborg. Delegationen för samordning av havsresursverksamhcten bör inom nuva- rande medelsramar delfrnansiera uppdragsverksamhcten vid baslaborato- rierna under en uppbyggnadspcriod. '

Rapporten har remissbehandlats." Flertalet remissinstanser tillstyrker grundtanken med rcsurskoncentration till vissa laboratörier samtidigt som man framför vissa invändningar mot utredningens förslag i'övrigt. Således har samtliga instanser som berört frågan avstyrkt att 'l'järnö görs till baslaboratorium på västkusten. Man önskar i stället att Kristinebergs Marinbiologiska stallen får denna roll. Flera remissinstanser har riktat

Bilaga 6 Utbildningsdep.

kritik mot att utredningen i allt för liten utsträckning tagit hänsyn till vetenskapliga och funktionella aspekter. Avvägningen mellan grundforsk- ning och miljökonlroll erfordrar ytterligare diskussion. Några remissin— stanser, däribland 'l'jänstemännens centralorganisation (TCO) anser att även ett laboratorium på sydkusten bör inrättas.

Jag finner i likhet med flertalet remissinstanser tanken på en resurskon- centration rimlig och i god överensstämmelse med regeringens övergri- pande strävan till en effektiv resursanvändning.

Ansvaret. för den marina forskningen, inklusive Iaboratoriernas hela verksamhet inom de olika geografiskt avgränsade havsområdena bör kny- tas till universiteten, inte till deras fältstationer. [ enlighet med utredning- ens förslag bör universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå utgöra centra för marin naturvetenskaplig forskning avseende östersjökusten mel- lan Älands hav och Bornholm, kuststräckan Bornholm—Skagerrak respek— tive Bottenhavet. Det bör ankomma på berört universitet att inom sitt bevakningsområde organisera verksamheten på ett rationellt sätt. I detta ingår att där så är lämpligt samla verksamheten till ett baslaboratorium och att verka för en ansvarsfördelning avseende all marin naturvetenskaplig forSkning inom området. Universitetet i Göteborg och Vetenskapsakade- mien bör gemensamt diskutera hur samarbetet dem emellan kan utvecklas i syfte att utnyttja Kristinebergs marinbiologiska station som baslaborato- rium i former som tillförsäkrar universitetet ett rimligt inflytande över verksamheten. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regering- en med förslag till uppdrag åt UHÄ att i samråd med berörda universitet lämna förslag till praktiskt genomförande av ett system med baslaborato- rier. Jag hari denna fråga samrått med chefen för miljö- och energideparte- mentet som också senare denna dag kommer att föreslå att särskilda resurser anvisas för utökad forskning om havsföroreningar.

Forskningssamverkan [ Umeå

Jag har inledningsvis redovisat mitt ställningstagande till ett förslag till ökad samverkan avseende molekylärbiologisk och miljövetenskaplig forskning i Umeå. Särskilda medel bör anvisas för ett för universitetet i Umeå. försvarets forskningsanstalts huvudavdelning 4 och lantbruksuni- versitetet gemensamt centrum för miljövetenskaplig forskning. Jag har under förevarande anslag beräknat 4 milj. kr. för ändamålet.

Biorekniskforskning i Umeå

Universitetet i Umeå erhöll på grundval av riksdagens beslut med anled- ning av propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. l984t8511l5, AU l3, rskr. 354) 20 milj. kr för en intensit'tering av verksam- heten inom det biotekniska området. Medlen utgjorde en engångs-anvisning för en fyraårsperiod. Universitetet har med stöd bl.a. av dessa medel lyckats vidareutveckla en framgångsrik forskning inom framför allt cell- och molekylärbiologin. Jag har som en permanent förstärkning av universi- tetets medel för forskning inom bioteknik beräknat 8500000 kr. för budget-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

året 1987/88. Genom detta förslag samt mina förslag till förstärkning av Prop. 1986/87:80 fakultetens basresurser i övrigt bör enligt min mening den verksamheten ' som byggts upp med hjälp av de i särskild ordning anvisade tillfälliga Bilagaö medlen kunna permanentas. Medlen bör även komma forskningen vid Utbildningsdep. medicinsk fakultet till del.

F ysikcemrmn t' Stockholm Universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och ' forskningsinstitutct för atomfysik bildade våren 1986 ett för de tre myndig- heterna gemensamt organ för samordning av forskning och utbildning i fysik i stockholmsområdet. Centret leds av en styrelse och under styrelsen arbetar ett antal arbetsgrupper med olika delfrågor. Bl.a. pågår ett utred- ningsarbete i syfte att samordna verksamheten lokalmässigt. Fysikcen- trum skall verka för resurssamordning och främja möjligheterna till täta vetenskapliga kontakter mellan de berörda institutionerna.

Tillströmningen till grundläggande utbildning 1 fysik har ökat. Jag har erfarit. att universitetet och KTH diskuterar gemensam rcservantagning och möjlighet till övergång mellan utbildningsvägarna vid högskolorna. Detta bör på sikt leda till bättre rekryteringsunderlag även för forskarut- bildning och forskning.

Tillkomsten av fysikeentrum bör enligt min mening innebära ett effekti- vare utnyttjande av resurserna för forskning och utbildning i regionen, t.ex. genom samutnyttjande av lokaler och utrustning bl.a. avseende verkstäder och bibliotek. Möjligheten till samverkan på motsvarande sätt som inom fysikeentrum bör enligt min mening prövas'ocksä på andra håll inom högskolan. '

Övriga frågor

För förstärkning av verksamheten inom det s.k. miljövårdsprogrammet vid universitetet i Lund harjag beräknat 500000 kr. ' '

Inom ramen för de medel som står till förfogande för universitetet i Lund skall bestridas kostnaderna för en tjänst för Thomas B. Johansson.

För'budgctåret 1987/88 har jag beräknat 13248000 kr. som förstärkning av basresurscrna. l beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som fors- karassistent (5 885 000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till bibliote- ken (725000 kr.).

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning. . .

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat. den anslagstekniska förändring avseende bibliotekskostnaderna vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

Vid min beräkning av anslaget harjag även beaktat den utgiftsminskning som uppstår vid universitetet i Stockholm som följd av att enheten för radiologisk onkologi överförts till Sveriges lantbruksuniversitet (—1075000kr). 101

Jag har i enlighet med UHÄ:s förslag under anslaget till medicinska. fakulteterna beräknat medel för en personlig tjänst vid universitetet i Göteborg vilken innevarande budgetår bekostas från förevarande anslag.

,1'—”ör studietinansiering inom forskarutbildning bör för nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskolccnhet Belopp kr. Universitetet i Stockholm 18932000 Universitetet i Uppsala 25505000 Universitetet i Lund ' 18839000 ' Universitetet i Göteborg 12595000 Universitetet i Umeå 9091000 84962000

Vissa resursförslärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90 '

1 överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört. förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 3 milj. kr. vardera året för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studietinansieringen i forskarutbild- ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr. ' 1988/89 ' ' 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studie- förstärk- finan- förstärk- finan- ning siering ning siering

Universitetet i

Stockholm 1403 000 908000 1735000 908000 Uppsala 156] 000 1011000 1931000 101 l 000 Lund 1 ”7000 723000 1382000 723000 Göteborg .597000 . 386000 738000 . 386000 Umeå 633000 410000 783000 410000

5311000 _ 343900!) 6569 000 . 3439000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (450642000 + 78774000=) 529416000 kr. budgetåret 1987/88.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen i. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vadjag har förordat, ' ' 2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 somjag angett, 3. att till zl/Ialc'nttlri.rk-itarurv'erenskaplz'ga fakulteterna för budget- året 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 529416000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 24. Tekniska-fakulteterna Prop.]986/87:80 1985/86 Utgift 398082608 Reservation 23979789

Bila a 6 1986/87 Anslag 438 339000 .g . - Utbildningsdep. 1987/88 l—orslag 519509000 Detta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala. Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå. Anslagsfördelning Högskoleenhet l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden Tekniska högskolan i Stockholm 139729000 +27 394000 Universitetet i Uppsala 6506000 + 752000 Universitetet i Linköping 43686000 + 6859000 Universitetet i Lund 82844000 + 12515000 - Chalmers tekniska högskola 122460000 +23 352000 Högskolan i Luleå 43 114000 + 10298000 Utgift 438 339 000 +81170000 Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). _ Ändringsförslagen innebär i korthet följande. Ändamål/högskoleenhet 111. ml Kostnad budgetåren (tkr.) 1987/88 1988/89 1989/90 Förändringar av anslags- tekm'sk natur Överföring av tjänster från NFR till KTH resp. ULi + 434 Anslagsomläggning bibliotek, UL -— 124 Rörlig resurs + 8092 Summa -+ 8402 Konsekvenser av tidi- gare beslut Utökad antagningskapacitet vid KTH. CTH och UL + 856 + 642 Summa _ + 856 + 642 Budgetförslag Förstärkning av basresnr- _ . serna + 4925 + 4481 + 3930 Utökad antagningskapaeitet på maskintekniklinjen, C'l'H + 107 -I- 107 Professurer vid CTH och UL 0 0 0 Biblioteksresurser + 1130 +]075 +1085 Summa + 6162. +5663 +5015 +'1s420 +6305 +5015 ' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL = 103 universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola. NFR = naturvetenskapli- ga forskningsrådet.

UHÄ hemställer att Prop. 1986/87: 80 1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- ten som redovisats fastställs, Bilaga 6 2. vid universitetet i Lund en professur i digital— och datorteknik inrättas Utbildningsdep. den ljuli 1987 genom indragning av en tjänst, 3. under ett reservationsanslag D 24. Tekniska fakulteterna för budget— åren 1987/88—1989/90 anvisas 453759000 kr., 460064000 kr. respektive 465 079 000 kr. _ Högskolan i Luleå har anhållit att de medel, som vid tre tillfällen anvi- sats högskolan under den senaste femårsperioden med regionalpolitiska motiveringar, permanentas.

Föredragandens överväganden

Efter förslag från naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförde regeringen genom beslut våren 1986 kostnadsansvaret för drygt 50 tjänster från rådet till de högskoleenhelcr där berörda forskare hade sin verksam- het. Samtidigt minskades rådets disponibla anslag med ett belOpp som svarade mot kostnaden för tjänsterna. Riksdagen har i tilläggsbudget 1 till statsbudget för 1986187 anvisat högskoleenheterna medel för dessa tjäns- ter, av vilka vissa hänför sig till teknisk fakultet. Jag har vid min medels- beräkning tagit hänsyn härtill (+2751000 kr.).

UHÄ och NFR har för budgetåret 1987/88 föreslagit att medel för en tjänst inom området metallers solvatation (Magnus Sandström) överförs från NFR:s anslag till förevarande anslag. UHÄ och NFR har vidare föreslagit att medel för en tjänst som extra professor inom ämnesområdet strälningskemi (Anders Lund) överförs från NFRz's anslag till förevarande anslag. Jag biträder dessa två förslag och har beräknat medel härför under förevarande anslag.

Överföringarna fördelar sig på högskoleenheter och budgetår enligt föl- jande.

Högskolccnhet Belopp kr. Tidigare be- Överföringar slutade överföringar fr.o.m. fr.o.m. 1986/87 1987/88 '

Tekniska högskolan i .

Stockholm 641000 209000 Universitetet i Linköping 204000 240000 Universitetet i Lund 851000 Chalmers tekniska högskola 1055000

Ändrat ämnesinnehållför tjänster som professor m. m.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (se prop. 1966:100, bil. 10, s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet' Ändrat ämnesinnchåll

Reaktorfysik KTH tillämpad neu- tronfysik Tillämpad fysik KTH den kondense- rade materiens fysik . Elektrisk anläggningstcknik KTH konstruktions- teknik för elektriska an- ' läggningar Matematisk fysik CTH fasta tillstån- dets teori Konstruktionslära H1.u datorstödd maskinkonstruk- tion Kommunal anläggningsteknik HLu gatuteknik Byggnadsteknik UL byggnadsfysik Gasdynamik KTH strömnings- fysik Termisk encrgiteknologi KTH kraft- och värmeteknologi

Informationsbehandling,

särskilt numerisk analys KTH numerisk analys Byggnadsmateriallära Ul. byggnads- material

Teknisk elektrokemi '

och korrosionslära K'1'1-1 tillämpad elektrokemi Trafrksäkerhctsforskning CTI—I förebyggande av personskador

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola, IILu -- högskolan i Luleå

lnfornzalionsteknologi

I enlighet med vad jag tidigare har anfört om förstärkta insatser inom informationsteknologiområdet beräknar jag under detta anslag ytterligare 22,4 milj. kr. Medlen är avsedda för basresurser, professurer och ett centrum för industriell informationsteknologi.

Jag förordar att en tjänst som professor i elektroniksystemkonstruktion och en tjänst som professor i programvaruteknik-inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) den ljuli 1987 (sammanlagt +2,4 milj. kr.). Dessa tjänster ingår i den satsning i samband med uppbyggnaden av ett elektronikcentrum'i Kista som för närvarande görs av högskolan, industrin och Stockholms kommun. Jag förordar vidare att en tjänst som professor i styrsystem för industriella utrustningar inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den ljuli 1988 och knyts till nämnda centrum.

Verkstadsteknisk automatisering är ett av Chalmers tekniska högskola (CTH) och UHÄ högt prioriterat forskningsområde. Jag förordar att en tjänst som professor i verkstadsteknisk automatisering inrättas vid högsko- lan den ljuli 1987 (+ 1,2 milj. kr.).

Högskolan i Luleå har fört fram förslag om resurser för en professur i . datalogi som ett led i en utbyggnad av forskningsorganisationen inom datateknik och elektronik. Jag förordar att en professur i datalogi inrättas vid högskolan i Luleå den 1 juli 1989. Kostnaderna för tjänsten bör bestri- das inom ramen för de medelsförstärkningar som fr.o.m. budgetåret

Bilaga 6 Utbildningsdep.

1987/88 kommer att stå till högskolans förfogande. Jag vill i detta samman- hang hänvisa till vad chefen för industridepartementet senare denna dag kommer att anföra angående stöd från styrelsen för teknisk utveeklirtg (STU) till forskning inom informationsteknologiområdet vid högskolan i Luleå.

Universitetet. i Linköping har fört fram förslag om en professur i bildbe— handling. Detta forskningsområde avser generell metodik för bearbetning av strukturell information och utgör ett av universitetets särskilda profiler inom dataforskningen. Med tanke på områdets betydelse förordar jag att en professur i bildbehandling inrättas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1988. ' "

UHÄ har föreslagit att en professuri digital- och datorteknik inrättas vid universitetet i Lund genom indragning av en ännu inte angiven tjänst. Jag delar UHÄ:s uppfattning att en professur inom detta område är angelägen. Jag är dock inte beredd att ta ställning till förslaget innan precisering gjorts av vilken tjänst som skall dras in.

Som" ett led i en samlad informationsteknologisatsning föreslår jag att 7 milj. kr. beräknas för ett centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping. Av beloppet bör hälften anvisas budgetåret 1988/89 och ytterligare lika mycket budgetåret 1989/90. Centrum skall ha 'till uppgift att bedriva forskning och utbildning kn'ng frågeställningar från andra verksamhetsområdcn än själva informationsteknologin och att verka för att informationsteknologi kommer till användning inom annan teknisk forskning. Verksamheten vid detta centrum bör bli av stort intresse för stora delar av näringslivet. Jag utgår därför från att verksamheten i viss utsträckning kan finansieras med externa medel.

Som en allmän förstärkning av basresurserna inom informationsteknolo- giområdet beräknar jag under detta anslag sammanlagt 10.5 milj. kr. under-

treårsperioden.

Bioteknik Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört om forskning inom bioteknikomrä- det. Under förevarande anslag beräknar jag 3 milj.kr. för forskning inom bioteknik. Medlen är avsedda som förstärkning av basresurserna vid cent- rum för bioteknik i Göteborg.

Konsumenttekm'k

Konsumenttcknisk forskning har sedan ett femtontal år tillbaka bedrivits vid CTH. Verksamheten har tinansieratsmed medel från främst STU. STU:s linansieringsåtaganden för den fasta verksamheten upphör den 30 juni 1987. I en utredning om konsumentteknisk forskning (Ds Fi 1986126) har bl.a. föreslagits att en ordinarie professur i konsumentteknik inrättas vid CTH och att basresurserna för institutionen för konsumentteknik li- nansieras i form av ett avtal mellan olika intressenter, bl.a. STU, konsu— mentverket, arbetarskyddsstyrelsen och försvarets forskningsanstalt.

Jag anser det angeläget att konsumentteknisk forskning kan bedrivas vid

Bilaga 6 Utbildningsdep.

CTH även fortsättningsvis. Jag förordar att en ordinarie professur i konsu- menttcknik inrättas vid Chalmers tekniska högskola den I juli 1987- (+500000 kr.). Jag har erfarit att ytterligare resurser för den konsument- tekniska forskningen vid CTH kommer att ställas till förfogande genom medel från vissa sektorsorgan. , '

Bebyggelsekvalirer

Tekniska högskolan i Stockholm har anhållit att en professur i bebyggel- sekvalitet, personlig för Lennart Holm, inrättas vid högskolan den 1 juli 1988. Lennart Holm har under lång tid gjort mycket framstående-insatser inom byggnadsforskningen och bidragit till tankeutbytct inom byggande, teknik, samhällsförvaltning och kulturliv.

Jag biträder därför KTH:s förslag och förordar att en professur i bcbyg- '

gelsckvalitet, personlig för Lennart Holm, inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 juli 1988. Tjänsten skall bekostas med medel från

bostadsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med che- '

fen för bostadsdepartementet.

Kvalitetsstyrning och kvulitetsteknik

intresset för kvalitetsfrågor inom industrin har under senare år ökat. såväl internationellt som i Sverige. Mot bakgrund-' härav har UHÄ tillsatt en utredningsman som senast den 1 mars 1987 skall redovisa befintlig kompe- tens inom och framtida behov av utbildning och forskning inom området kvalitetsstyrning och kvalitetsteknik, Chefen för industridepartementet kommer senare att anmäla att under den kommande treårsperioden medel för verksamhet vid CTH och universitetet i Göteborg beräknas utgå från statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling.

Ovriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 12527000 kr som förstärkning av basresurscrna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (4120000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (725000 kr.) . .

UHÄ har i sitt förslag till fördelning av resurserna för teknisk forskning mellan högskoleenheterna anfört att universitetet i Linköping bör tillföras ] milj.kr. mer än vad .som skulle blivit fallet vid en strikt proportionell uppräkning av anslagen till de tekniska fakulteterna. Skälen härtill är att universitetet i Linköping har mindre resurser för forskning i relation till antalet utbildningsplatscr inom civilingenjörsutbildningen samt till medel- antalet per år examinerade doktorer och licentiater änvad som är fallet vid . - de övriga tekniska fakulteterna i landet. Jag har därför vid min medelsför- delning tagit hänsyn till UHÄ:s förslag om extra förstärkningar av basre- -- surserna vid universitetet i Linköping. Till högskolan i Luleå har i flera sammanhang anvisats särskilda medel för forskning med regionalpolitiska motiveringar. Med anledning av rege-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

' 107

ringens förslag i propositionen om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120. bil. 2, UbU 31, rskr. 379) anvisades sammanlagt 9 milj. kr. för budgetåren 1983/84—1985/86, och med anledning av förslagen i propositio- nen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115, AU 13, rskr. 354) sammanlagt 8 milj.kr. för datateknisk forskning under budgetåren 1985/86— 1988/89. Vid bifall till mina förslag kommer verksamheten vid högskolan i Luleå att få inte oväsentliga förstärkningar under den kom— ' mande treårsperioden. Jag räknar med att de verksamheter som byggts upp med hjälp av de tillfälligt anvisade medlen därmed kan permanentas.

Som ett led i högskolans arbete med att informera om forskning och forskningsresultat ger högskolan i Luleå forskningsinformation till framför allt barn och ungdom genom det s. k. Teknikens hus. Den medelsförstärk- ning som mina förslag innebär bör göra det möjligt för högskolan i Luleå att också fortsättningsvis stödja denna verksamhet.

Som framgår av statsministerns inledande anförande är miljön ett av de prioriterade forskningsområdena. Chefen för kommunikationsdeparte- mentet tog tidigare i dag i sitt anförande upp frågan om trafikens betydelse för miljön, inte minst i storstadsregionerna. Forskningen inom detta områ- de har sedan år 1982 stötts av traftkforskningsberedningen genom ett en- gångsan slag för detta ändamål.

Mot bakgrund härav bör det nu klargöras, hur forskarutbildningcn och ett långsiktigt arbete på eget programansvar inom området kollektivtrafik- forskning på bästa sätt bör organiseras inom högskolan. Jag avser senare föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att komma med förslag i denna fråga. ' '

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning. '

innevarande budgetår har medel för verksamheten vid informations- och dokUmentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm beräknats under anslaget Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning (DFI). I enlighet med förslag från DF 1 beräknar jag fr.o.m. budgetåret 1987/88 medel för verksamheten under förevarande anslag (+ 1 468000 kr.).

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändringen avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UIIÄ.

Jag har tidigare redovisat mitt förslag till inrättande av nationellt tillgäng- liga forskningsanläggningar. Onsala rymdobservatorium bör. enligt mitt förslag utgöra en sådan anläggning. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i samband härmed föreslagit en överföring av vissa medel från rådets anslag till förevarande anslag. Jag biträder rådets förslag och har vid min beräkning av anslaget räknat. upp det med motsvarande belopp (+310000 kr.). Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till vilket belopp som bör avdelas till observatoriet under anslaget.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finns för närvarande en tjänst som professor i kärnkraftsäkerhet. Tjänsten, som är personlig för Arne Hed-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

gran. finansieras av statens kärnkraftsinspektion. Rektorsämbetet vid tek- niska högskolan i Stockholm har i skrivelse anhållit att tjänsten skall få finnas kvar efter det att den nuvarande innehavaren har gått i pension den 1 juli 1987. Statens kärnkraftsinSpektion kommer även fortsättningsvis att stå för finansieringen av tjänsten. Jag förordar att en ordinarie tjänst som professor i kärnkral'tsäkerhet inrättas den 1 juli 1987. Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och energidepartementet.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhel BeIOpp kr. Tekniska högskolan i Stockholm 19 151000 Universitetet i Linköping 9909000 Universitetet i Lund 18516000 Chalmers tekniska högskola 25 392000 Högskolan i Luleå 5255 000 78223000

Studietinansiering vid universitetet i Uppsala bekostas med medel från anslaget Matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna. Av den allmänna medelsförstärkningen under förevarande anslag bör dock minst 153 000 kr. användas för detta ändamål.

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 2,8 milj.kr. reSp. 3,2 milj.kr. för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskar- utbildningenf Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt föl- jande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 1989/90 Allmän Studie— Allmän Studie- förstärk— finan- förstärk- finan- ning siering ning siering Tekniska högskolan i Stockholm 1515000 1033000 1991000 1033 000 Universitetet i t Uppsala 67000 ' 48000 90000 48000 Linköping 809000 323000 1084000 323000 Lund 900000 612000 1 180000 612000 Chalmers tekniska högskola 1326 000 905 000 1743 000 905 000 Högskolan i Luleå 468000 318000 619000 318000

5 085 000 3239000 6707 000 3239000

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till Prop. 1986/87:80 (438339000 + 81.170000 =) 519509000 kr. ' Bilaga 6 Utbildningsdep. Hemställan . . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har" förordat, 2, att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 519509000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1985/86 Utgift 17711176 Reservation 1360858 ' l986/87 Anslag 18293000 1987/88 Förslag 22548000

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid Universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sek- tion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning Högskoleenhet 1986/87' Beräknad ändring 1987/88 ' .. Före- draganden Universitetet i Linköping 18293000 +4255000.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål . ' Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Budged'örslag Basresurser + 1400 . +500 +500 Professur inom temat Hälso- och sjukvården isamhället + 600 Biblioteksresurser + 10 + 10 + 20 +zmo ' +510 +520

UHÄ utgår från att de basresurser som begärs i budgetförslaget, tillsam- mans med andra resurser som kan frigöras vid universitetet, kan användas för en inledande uppbyggnad av ett nytt tema Barn, som skall- behandla barns villkor i samhället.

Ul—IÄ föreslår att temat ”Kommunikation — överföring av information” ombenämns ”Kommunikation". '

UHÄ hemställer att

1. en extra ordinarie tjänst som professor med inriktning på statistik och metodologiska frågor inrättas inom temat Hälso- och sjukvården i samhäl- let,

2. tema Barn inrättas,

3. under ett reservationsanslag D 25. Temaorienterad forskning för bud- getåret 1987/88 anvisas 20303 000 kr.,- för budgetåret 1988/89 20813000 kr. och för budgetåret 1989/90 21 333000 kr.

F öredragandens överväganden Som jag framhöll i 1986 års budgetproposition finns det ett behov av samlad forskning om barn och om barns villkor. Det finns på flera håll i landet god forskning om detta inom skilda discipliner men det finns ingen institution som har till uppgift att samla forskningen om barn'. Härigenom försvåras möjligheterna att till fullo utnyttja resultaten från den forskning som bedrivs och se dem i ett mer samlat perspektiv. När det gäller denna typ av forskning, där kulturella skillnader är av betydelse, kan man inte heller utan vidare flytta över forskningsresultat från andra länder. Genom att ett tema har större permanens än ett projekt kan man inom ett tema mer långsiktigt och effektivt ta till vara och förvalta egen och andras forskning. Den forskarutbildning som bedrivs vid tema bidrar också till att utveckla en interdisciplinär metodik och till att-sprida kunskaper, metoder och resultat. Ett tema Barn kan också stimulera forskningen om barn på andra håll i landet, bl.a. genom att volymen och forskarutbildningen byggs upp. Det ger också möjligheter till forskningsanknytning för lärar—, förskollärar- och fritidspedagogutbild'ningama i Linköping.

Jag finner inrättandet av ett tema Barn inom den temaorienterade forsk- ningen vid universitetet i Linköping väl motiverat och underbyggt. Ett sådant tema bör inrättas den 1 juli 1987. Uppbyggnaden av'temat bör- finansieras inom ramen för universitetets egna resurser samt de medelsför- stärkningar som beräknas Under förevarande anslag. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att inrätta två extra ordinarie tjänster som professor inom temat den 1 juli 1988.

UHÄ har initierat en utvärdering av uppbyggnad och verksamhet av två - ' teman i Linköping, nämligen tema Kommunikation och tema Vatten i natur och samhälle. Utvärderarna är positiva till verksamheten inom de två teman som studerats. Utvärderarna berör bl.a. frågan om temaforsk— ningens anknytning till den grundläggande högskoleutbildningen. När te- maforskningen kom till var det en grundläggande tanke att denna skulle kunna vara av värde för universitetets humanistiska. samhällsvetenskapli- ga och naturvetenskapliga utbildningar, innefattande lärarutbildningarna. Kontakt mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning är en

Bilaga 6 Utbildningsdep.

viktig förutsättning för hög kvalitet i utbildningen. Det är också ett av de främsta sätten att sprida information om forskning och forskningsresultat för att på sikt få ut dessa i praktisk tillämpning. För forskarna själva kan kontakten med grundutbildningen ge stimulerande impulser för den fort- satta verksamheten.

Jag biträder UHÄ:s förslag om inrättandet av en professur med inrikt- ning pä statistiska och metodiska frågor inom temat Hälso— och sjukvården i samhället den 1 juli 1987 och avser att återkomma till regeringen med förslag om inrättande av tjänsten.

I enlighet med UHÄ:s förslag bör temat "Kommunikation — överföring av information" ges benämningen "Kommunikation".

Jag hari enlighet med vadjag inledningsvis anförde rörande det interna— tionella forskningssamarbetet Global change beräknat 500000 kr. under förevarande anslag.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat [954000 kr. som förstärkning av basresurscrna. [ beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar- assistent (400000 kr.) samt medel för förstärkta biblioteksresurser.

För studieftnansiering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår dis— poneras minst 3451000 kr.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag. vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamäl uppförda anslagsposten till finan- siering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Vissa resursförslärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90

I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 anvisas 86000 kr resp. 1 14000 kr. som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Vidare förordar jag en förstärkning av studielinansieringen i forskarutbild— ningcn med [36000 kr. för vardera budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (18293000 + 4255000 =) 22548000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . 1. att godkänna vad jag förordat om inrättande av ett tema Barn, 2. att godkänna de riktlinjer för rcsursförstärkningar aVseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till meaorienlerad forskning för-budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 22 548000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 26. Kungl, biblioteket

I985/86 Utgift . 41922962 Reservation 511327 l986/87 Anslag '. 48764000 " 1987/88 Förslag 51633000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB fick sin nuva- rande instruktion (19791480) efter en omorganisation år 1979 genom rege- ringens proposition 1978/79: 122 om vissa åtgärder på informationsför- sörjningsområdet (UbU 37, rskr. 352). '

Kungl. biblioteket

1. KB redovisar konsekvenserna av att huvudförslaget genomförs och anhåller att få undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

2. KB föreslår att ett belopp (340000 kr.) motsvarande det som inneva- rande budgetär beräknats som tillfällig förstärkning för litteraturförvärv fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. '

3. Driftkostnaderna m.m. för ADB-systemet LIBRIS kräver ytterligare 300000 kr. till följd av kostnader för utökad lagringsvolym.

4. För mervärdeskatt som kommer att erläggas för ADB-tjänster beräk- nar KB ett belopp om 462000 kr.

5. En ökning av KB:s resurser med S% under perioden 1987/88-1989/90 skulle innebära en anslagsnivåökning med sammanlagt 2480000 kr. KB . fördelar beloppet för de tre budgetåren med 874000 kr, 859000 kr resp. 747000 kr. Reformutrymmet för budgetåret 1987/88 (874000 kr) föreslår KB disponeras på följande sätt. — Konvertering av KB:s kortkataloger som förberedelse för införande av ett lokalt ADB—system som nu planeras resp. införts vid samtliga forsk- ningsbibliotek (563000 kr) — KB bedömer det som väsentligt att Sveriges nationalbibliograti för åren ' 1700-1829 görs allmänt tillgänglig ( 161 000 kr). — Underhåll av register i LIBRIS (150000 kr.) KB förutsätter att regeringen tar ställning till finansiering av LIBRIS- driften fr.o.m. den ljuli 1987, med anledning av delegationens för veten- skaplig och teknisk inlformationsförsörjning (DFI) utredning angående handläggnings— och beslutsordning i LIBRIS.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för KB (+ 1907000 kr.).

Innevarande budgetår har under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål anvisats 340000 kr. som en tillfällig förstärkning av bokinköp för KB. Jag beräknar under förevarande anslag motsvarande belopp som förstärkning av bokinköpen vid biblioteket (+372000 kr.). Jag beräknar därutöver 128000 kr. som förstärkning av verksamheten vid KB. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 kommer mervärdcskatten att uttas även på ADB- tjänster. Som kompensation för KB:s merkostnader med anledning härav beräknarjag 462000 kr.

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Jag erinrar om' vad jag tidigare under avsnittet Litteraturförsörjning m.m. anfört dels beträffande avgifterna vid LIBRIS. dels beträffande KB:s roll i den samarbetsnämnd som finns mellan biblioteken i stock- holmsrcgionen. Jag avser i annat sammanhang återkomma till regeringen i dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen, att. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva- tionsanslag av 51 633000 kr.

' D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1985/86 Utgift 3'386708 Reservation 471171 l986/87 Anslag 3747000 1987/88 Förslag 3914000

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligt sin instruk- tion (1980:393, ändrad 1984: 1 125) ett specialbibliotek inom ämnesområde- na psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för refcrens- och bcståndsservicen inom dessa områden.

Statens psykologisk—pedagogiska bibliotek

SPPB redovisar de svårigheter biblioteket får vid ett genomförande av huvudförslaget.

En resursförstärkning om S% under en treårsperiod innebär för bibliote- ket en anslagsförstärkning om 187000 kr.

SPPB föreslår att biblioteket får ställning som s.k ansvarsbibliotck för ämnesområdena psykologi och pedagogik.

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag tidigare har anfört i fråga om integration mellan statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) och universitetsbiblio— teket i Stockholm.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för SPPB (+167000 kr.).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens.psykologiskpedagogiska bibliotek för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 3 914000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1985/86 Utgift 49979350 Reservation 6894126 l986/87 Anslag 52155000 1987/88 Förslag 26927000

Anslagrfördelning

Anslagspost l986/87 Beräknad ändring 1987/88 l-"öredraganden

l. Finansiering av högskole-

lektorers m. fl .

forskning 33 870000 —33 870000 Förstärkning av biblio- teksresurser inom hög- EJ

skolan 1340000 — 245000 3. Verksamhet med kontakt-

forskarc 5899000 + 173000 4. Högskolans kontakt—

organisation m.m. 2786000 + 6982000 5. lnternationalisering 5061000 + 177000 6. Polarforskning 557000 — 557000 7. Till regeringens

disposition 2642000 + 2112000 Utgift 52155000 —25 228000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avseende anslagsposterna 1, 3 och 4 samt polarforskningssekreta- riatet för anslagsposten 6.

Anslagsposten 1 Finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Den nya arbets- och tjänstcorganisationen för lärare i högskolan trädde i kraft den 1 juli 1986. Vetenskapligt kompetenta lärare skall i det nya systemet kunna beredas tid för forskning inom ramen för en s.k. rörlig resurs. Sådan forskning kan antingen vara frontlinjeforskning eller kompe- tensuppehållande forskning. Medlen för kompetensuppchållande forsk- ning har innevarande budgetår anvisats under detta anslag. UHÄ föreslår att medel för detta ändamål fortsättningsvis anvisas under fakultetsansla- gen.

Anslagsposten 3

Verksamhet med kontaktforskare.

Verksamheten med kontaktforskare har fr.o.m. budgetåret 1982/83 per- manentats. Med den resursvolym verksamheten f.n. har, har det blivit möjligt att bredda verksamheten till att omfatta nästan samtliga län och flera högskoleenheter. Inkomna ansökningar om medel för kontaktforskar-

Bilaga 6 - Utbildningsdep.

verksamhet visar emellertid att behoven är väsentligt större än vadmcdlen räcker till. UHÄ föreslår därför att ytterligare 500000 kr. tillförs verksam- heten med kontaktforskare fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Anslagsposten 4 Högskolans kontaktorganisation m.m.

Kontaktsekretariaten spelar en central roll i högskolans arbete med att utvidga forskningssamverkan med det omgivande samhället. Erfarenheter- na hittills har visat att det är nödvändigt att upprätthålla en vital utveckling av kontaktsekretariatens arbets- och verksamhetsformer.

UHÄ föreslår att ytterligare 6475000 kr. anvisas för förstärkningar av högskolans kontaktorganisation samt för vissa forskningsändamål vid de mindre högskoleenheterna.

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning under olika anslagsposter beräknar jag sam- manlagt 671000 kr.

Under anslagsposten 2 beräknar jag medel för kostnader i samband med statens övertagande av biblioteket vid Leufsta bruk.

Medel motsvarande vad som för innevarande budgetår beräknats som en tillfällig resursförstärkning för kungl. biblioteket under anslagsposten 2 har jag för kommande budgetår beräknat under anslaget Kungl. biblioteket (— 340000 kr.).

Jag har inledningsvis behandlat de särskilda medel som sedan budgetåret 1984/85 anvisas för kontaktverksamhet vid de små och medelstora högsko- leenheterna. Verksamheten har till syfte att skapa kontakter dels med det omgivande näringslivet, dels med högskoleenheter med fasta forskningsre- surser. . Med användande av dessa medel har vid några av de mindre högskoleen- heterna byggts upp kontaktsekretariat. I Lund/Malmö högskoleregion har en särskild kontaktorganisalion etablerats som innefattar såväl universite- tet som samtliga mindre enheter i regionen. Denna organisation finansieras till hälften av berörda länsmyndighetcr. .' .

Kontaktsekretariaten spelar en viktig roll i högskolans arbete med att utvidga forskningssamv'erkan med det omgivande samhället. Dessa sam- verkansformer har tagit sig olika uttryck i skilda regioner och län. I Västernorrlands län har exempelvis en försöksverksamhet med en delvis ny form av kontaktverksamhct mellan högskola och näringsliv stödd av bl.a. forskningsrådsnåmnden, styrelsen för teknisk utveckling och univer— sitets— och högskoleämbetet nyligen avslutats och utvärderats. Mycket positiva resultat har rapporterats från verksamheten.

Stödet till forskningsverksamhcten vid de mindre högskoleenheterna bör enligt min mening kraftigt förstärkas. Jag beräknar ytterligare 6900000 kr. för ändamålet för budgetåret 1987/88. För vart och ett av budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknar jag ytterligare. 1 000000 kr.

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Medlen bör användas inte bara för den förtsatta kontaktsekreterarverk- samheten utan också för att täcka andra kostnader, t.ex. för planering av projekt, utarbetande av ansökningar till forskningsråd, sektorsorgan etc. samt för'scminarier i' anslutning till projekt. Syftet bör därvid' vara att stimulera lärarna vid de mindre enheterna att efter avlagd doktorsexamen utnyttja sina möjligheter att ansöka om forskningsstöd och projekt-anslag i konkurrens med varandra och med lärarna vid de större enheterna. Intres- santa initiativ i denna riktning har redan tagits vid flera högskoleenhctcr, bl.a. vid högskolorna i Halmstad, Karlstad och Sundsvall/Härnösand.

Medlen bör tills vidare anvisas till UHÄ-:s disposition och av UHÄ fördelas till de små och medelstora högskolorna. Utgångspunkten bör därvid vara att den kontaktorganisation som fr. o. m; budgetåret 1984/85 byggts upp vid några högskoleenheter nu permanentas och att motsvaran- de organisation skall byggas upp vid de övriga enheterna. I övrigt bör ' medlen fördelas med utgångspunkt i vunna erfarenheter av den organisa- tion som har funnits sedan budgetåret 1984/85 och en bedömning av förut- sättningarna för en slagkraftig verksamhet vid resp. enhet. '

Under anslagsposten Till regeringens disposition beräknar jag bl.a. me- del (+500000 kr.) för att höja bidraget till nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission). Ökningen syftar till att uppnå pari- tet mellan det svenska och det amerikanska bidraget.

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört angående stöd till forskningssamarbete inom European Science Foundation (ESF). I avvak- tan på en preciserad begäran från ESF har jag beräknat vissa medel för sådant forskningssamarbetc under anslagsposten Till regeringens disposi- tion.

Med hänvisning till vad statsministern tidigare anfört kommer jag att föreslå att ett nytt anslag benämnt Polar-forskning förs upp på statsbudge- ten. Medel för de kostnader som nu utgår från förevarande anslag bör fortsättningsvis beräknas under det nya anslaget (-577000 kr.).

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ' 1. att godkänna de riktlinjer för rcsursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till Vissa särskilda utgifterförforskningsändamål för bud- getåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 26 927 000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Övriga forskningsfrågor D 29. Forskningsrådsnämnden

1985/86 Utgift 45076977 Reservation 1379254 l986/87 Anslag 47211000 1987/88 Förslag 49199000

Forskningsrådsnänmden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977135) ändrad senast 19861949) ta initiativ till och finansiellt stödja forskning, främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forsk- ningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. I nämndens ansvarsområde ingår även fram- tidsstudicr och konsekvensanalys samt longitudinella studier.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internatio- nella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA (jfr prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73).

För l'örvaltningskostnader fär budgetåret l986/87 användas högst 5475 000 kr. . '

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansiering av dyrbar utrustning för forskningsändamål under anslaget 1.3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Anslagspost l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Före— draganden l. Initicring, samordning och stöd av forskning 29270000 +4712000 2. Framtidsstudier 5737000 —3646000 3. Forskningsinformation 11033000 + 833000 4. Longitudinella studier l I71000 + 89000 47211000 +1988000

Anslagsframställning har avgivits av FRN.

F arskningsrådsnärrtnden

1-'RN:s arbete med initiering, samordning och stöd till forskning koncen- treras till tre brett definierade huvudområden:naturresursernas utnyttjan- de och vård. individ —— hälsa —— samhälle samt tekniksamhällets förutsätt- ningar, utveckling och konsekvenser. Särskilt inom det tredje av dessa strategiska områden förutsätter nämnden behov av starkt ökade resurser för det fortsatta arbetet. En successiv förnyelse sker också inom övriga områden. Särskilt. angeläget finner nämnden arbetet inom den nyligen reorganiserade kommitten för långsiktsmotiverad forskning vara. Från budgetåret 1985/86 övertog nämnden ansvaret för viss longitudinell forsk- ning. Nämnden stödjer säväl den forskningsinformation som riktas mot

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

professionella nyttjare som den som riktas mot allmänheten, inklusive en systematisk satsning på målgruppen barn och ungdom. Nämnden anser att kraftigt ökade resurser bör ställas till nämndens förfogande för denna verksamhet.

FRN hemställer att ]. medel för verksamhetens genomförande. budgetåret 1987/88 anvisas med sammanlagt 61750000 kr. under ett rescrvationsanslag D 29. Forsk- ningsrådsnämnden,

2. plancn'ngsramar för verksamheten under detta anslag fastställs för åren 1988/89 och 1989/90 innebärande en reell resurstilldelning under peri- oden med 63,6 milj. kr. 1988/89 och 66 milj. kr. 1989/90.

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vad jag inledningsvis anfört i fråga om att forskningsråds— nämnden (FRN) fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få- korrekt kompensation för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbätt- rade förutsättningar för nämndens planering.

Jag har tidigare anmält mina förslag i fråga om FRst roll som ansvarig myndighet för att samordna resurserna för handikappforskning. Jag beräk- nar i överenstämmelse med vad jag där anfört 2,5 milj. kr.' för detta ändamål.

Jag beräknar därutöver en ökning av FRst medel för initiering, sam- ordning och stöd av forskning med 22l2000 kr.

Statsministern har tidigare behandlat den fortsatta verksamheten med framtidsstudier. Under budgetåret l987/88 bör FRN disponera 2092000 kr. för kostnader i samband med avvecklingen av projekt som stötts av delegationen för framtidsstudier.

Forskningens resultat och problemställningar måste nå ut inte bara till det övriga vetenskapssamhället utan också till dem, som direkt praktiskt kan dra nytta av de nya rönen, och till en bredare allmänhet. Detta inser också forskarna och det görs många goda insatser såväl av enskilda forska- re som av universitet och högskolor. Mycket angelägen är den forsknings- information som riktar sig till barn och ungdom. Det är de som skall ta över och bygga vidare på det samhälle vi skapar och det är de som utgör nästa generation forskare. Jag vill i sammanhanget också betona vikten av infor- mation särskilt inriktad mot arbetslivet.

FRst forskningsinformation har visat sig vara en framgångsrik väg att föra ut forskningens resultat och frågeställningar till nyttjare, allmänhet, barn och Ungdom. Jag föreslår en ökning av medlen till forskningsinforma- tion med 833000 kr.

För FRN beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 49199000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 1988 000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag förstärkningar om 420000 kr respektive 1005 000 kr. '

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen " ' 1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till forskningsrådmämnden för budgetåret I987./88 anvisa ett reservationsanslag av 49199000 kr

D 30. Humanistisk-samhälllsvetenskapliga forskningsrådet

1985/86 Utgift 84117894 Reservation 761926 1986/87 Anslag 90552000 1987/88 Förslag 102970000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet-som humanisv tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för

Bilaga 6 Utbildningsdep.

rådets förvaltning. Inom tanten för HSFR:s anslag bestridsbl.a. kostna- . .

dema för 15 extra ordinarie tjänster som professor och 39 forskartjänster. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvalt- ningskostnadcr får budgetåret 1986/87 disponeras högst 4040000 kr.

Anslagsposter 198618? . Beräknad ändring 1987/88 Före- draganden !. llumanistisk-samhälls- - vetenskaplig forskning 88903000 +11301000 2. Forskning om datatek- nikcns användning [649000 + 1117000 ' 90552000 +12418000'

Hilmanistisk-samhällsvetenskapligaforskningsrådet

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, som ansvarar för grundforskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga discipli- nerna, vill med den föreslagna ökningen av anslaget för perioden 1987/88— 1989/90 främst tillgodose'vissa av rådet högt prioriterade forskningsområ- den och få möjlighet att bekosta tjänster främst på forskarassistentnivå.

I rapporten ”Kulturvetenskapema i framtiden" har rådet på regeringens uppdrag redovisat förslag som syftar till att åstadkomma förbättringar inom det humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsområdet samt forskning avseende kulturyttringar och kulturfrågor. Rådet förutsätter att förslagen i denna rapport genomförs i särskild ordning och genom särskilt medelstillskott. .

I sin anslagsframställning pekar rådet därför endast på vissa omraden, där insatser är speciellt viktiga och där initiativ tagits i form av utredningar genom särskilda programkommittéer eller arbetsgrupper. Dit hör öststats- forskning och stadsförskning (urban studies). Andra viktiga forskningsfält

är kommunikationsteknologi, handikappforsknin'g, östasienstudier, forsk-' ning om kulturyttringar, medeltidsforskning. kvinnoforskning samt. forsk- ning rörande offentlig verksamhet; beträffande llera av dessa har HSFR ett huvudansvar för grundforskningen. Rådet har hitintills avsatt ca 10% av sin internbudget för publiceringsverksamhet, vilken omfattar monogratler o.dyl. samt stöd till ett hundratal vetenskapliga tidskrifter. Rådet finner tryckkostnaderna fortsatt att stiga fordrar detta emellertid en realistisk prisuppräkning. ' ' Symposieverksamheten har blivit en allt viktigare del av rådets arbete med att initiera forskning på nya områden" och i samband därmed få en

internationell anknytning. HSFR:5 insatser vad gäller utvärdering av " forskning har expanderat då rådet nu verkat tillräckligt länge för att mera omfattande utvärderingar skall anses vara möjliga. Rådet. har dessutom av regeringen ålagts att bedriva viss utvärdenngsverksamhet.

För budgetåret. 1987/88 föreslår HSFR inrättandet av två nya profes- surer, en i kognitionsforskning och en i retorik! '

HSFR begär dels ett reservationsanslag för budgetåret 1987/88 av 100000000 kr., vilket innebär en höjning jämfört med innevarandebudget- år med 9448000 kr., dels anslag för budgetåret 1988/89 av 110000000 kr, dels för budgetåret 1989/90125000 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vad jag inledningsvis anfört'i fråga om att forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneom- räkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få korrekt kompensa- - tion för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rådens planering.

Kulturvetenskaperna, dvs. humaniora, samhällsvetenskap, teologi-och juridik, har idag en stor uppgift att fylla. För att ytterligare stödja kulturve- tcnskaperna föreslår jag en förstärkning om 9 milj. kr. för den kommande treårsperioden att disponeras av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk— ningsrådet (HSFR). Medlen bör fördelas så att' 3770000 kr. utgår för budgetåret. 1987/88, 2'760000 kr. för budgetåret 1988/89 och 2460000 kr. för budgetåret 1989/90. '

Jag har tidigare lagt fram vissa förslag avseende forskning inom informa- tionsteknologi. Innevarande budgetår anvisas under detta anslag särskilda medel för forskning om datateknikens användning. Området för de särskil- da medlen bör vidgas till att omfatta förutsättningar och konsekvenser av informationsteknologins användning. Medlen för ändamålet bör fr.o.m. budgetåret 1987/88 ökas med 1 milj. kr.

HSF R har under budgetåren 1985/86 och 1986/87 disponerat sammanlagt 5 milj. kr. årligen av medel som "anvisas under bostadsdepartcmentets' huvudtitel. Detta har möjliggjort en rad angelägna projekt rörande? den humanistiskt— och samhällsekonomiskt inriktade byggnadsforskningen. HSFR bör även fortsättningsvis årligen disponera dels 4 milj.kr. under anslaget Byggnadsforskning. dels 1 milj.kr. under anslaget Lån till experi—

Bilaga 6 Utbildningsdep.

mentbyggande. Med dessa medel skall HSFR bl.a. finansiera medverkan i framställningen av en ny nationalatlas, Atlas över Sverige, med 1,2 milj. kr. Detta arbete drivs under ledning av lantmäteriverket och kan bedömas vara betydelsefullt bl.a. för delar av humaniora och samhällsvetenskap liksom för undervisningsväsendet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.

HSFR föreslår att två tjänster som professor inrättas vid rådet den 1 juli 1987. en i kognitionsforskning och en i retorik. Det rör sig om två starkt expansiva forskningsområden, som kan väntas få ett flertal sökande från olika discipliner. .

Kognitionsforskningen innefattar bl.a. psykologisk forskning rörande beslut och sannolikhet, logisk-matematiska studier rörande problemlös— ningstekniker och artificiell intelligens, allmänna frågor rörande datorise- ringcn av kunskap och mänsklig kompetens.

Den moderna retorikforskningen har en central plats i den humanistiskt inriktade kulturanalysen. Den kan behandla hela den offentliga kommuni— kationen i samhället och ger därför goda möjligheter till tvärvetenskapliga studier av kultur och samhällsliv. .

Jag finner rådets förslag väl motiverade och kommer senare att föreslå regeringen att inrätta ifrågavarande tjänster den 1 juli I987.

Kulturvetenskaperna behandlar ofta ämnen, som har en nära förbindelse med svenskt samhälle, svenskt Språk och den inhemska kulturkretsen. Det är därför naturligt att en del av de vetenskapliga verken skriVs på svenska och inte på något av världsspråken. Detta innebär å andra sidan att denna del av svensk kulturvetenskaplig forskning har svårt att nå en internatio- nell Iäsekrets. HSF R bör inom ramen för de ökade medel som jag förordat ha ett särskilt ansvar för översättningar av svenska kulturvetenskapliga verk.

Orienteringen mot svenskt språk, svensk rätt. svensk litteratur och svensk samhällsutvcckling är naturlig. Samtidigt ligger i detta förhållande en uppfordran. Bilden av oss själva blir tydligare i den mån den tecknas i ett internationellt perSpektiv och som led i utvecklingen av bästa möjliga teorier och begrepp. Bland intressanta exempel på initiativ i denna anda, som har tagits under senare år, noterar jag det av forskningsrådsnämnden och humanistisk-samhällsveteskapliga forskningsrådet understödda Swe- dish Collegium for Advanced Studies in the Social Sciences. Dess syfte är att tjäna som mötesplats för arbete med internationellt ledande idéer på det samhällsvetenskapliga området.

Till minne av Sveriges nyligen bortgångne statsminister bör en gäst- professur, benämnd Olof Palmes gästprofessur, inrättas vid HSFR den 1 juli 1987. Tjänsten bör inriktas mot områden av betydelse för fredssträvan- den i vid bemärkelse. Forskningsområdct bör kunna variera men i första hand inriktas mot internationell politik men också detjämförande studiet av sociala institutioner. För ändamålet bör 600000 kr. anvisas.

Jag har inledningsvis anmält mitt förslag att en gästprofessur bör inrättas för en framstående kvinnlig forskare. Tjänsten bör inrättas vid HSFR och innehas av en utländsk forskare under vistelse vid universitet i Sverige. För ändamålet anvisas 600000 kr. fr.o. m". budgetåret I987/88.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

' 122

För HSFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt l02 970000 kr. , vilket innebär en ökningiämlört med innevarande budgetår med 12418000 kr. För budgetåren [988/89 och 1989/90 föreslår jag, utöver vad jag tidigare föreslagit, allmänna förstärkningar med resp. 805000 kr. och 1928000 kr. De samlade förstärkningarna kommer därigenom att uppgå till 3565000 kr. budgetåret 1983/89 och 4388000 kr. budgetåret 1989/90.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ]. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till Humanistisk samhällsvetenskapligaforskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 102970000 kt.

D 31. Medicinska forskningsrådet

1985/86 Utgift 188326575 Reservation ' 1764575 1986/87 Anslag I95348000 1987/88 Förslag 219669000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar samt för MFR:s förvaltning. Inom ra- men för MFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 8 extra ordinarie tjänster som professor och 30 Iorskartjänster. Från anslaget besuids även kostnader för doktorandtjänster. För Iörvaltningskostnader får budgetåret l986/87 användas högst 3505000 kr.

Medicinska forskningsråde!

Svensk medicinsk forskning har en internationellt framskjuten ställning. Detta gäller icke minst den grundvetenskapligt inriktade forskningen. En nyligen av OECD företagen examination av svensk forsknings- och teknik- politik bestyrker detta. I enlighet med sin instruktion och i samklang med sin position i det svenska forskningspolitiska systemet inriktar MFR sin verksamhet till dominerande del på stöd och främjande av grundveten- skapligt inriktad medicinsk forskning. MFR anvisar merparten av sina medel till ett begränsat antal 'tyngdpunktsområden. Karakteristiskt för dessa områden är att de har stor medicinsk betydelse och att svensk forskning inom dessa har en särskilt stark internationell ställning.

Enligt sin instruktion har MFR även ett ansvar för forskning inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt. Härmed avses forsk- ning som kan få betydelse för hälso- och sjukvården i ett kortare tidsper- spektiv än den grund vetenskapligt inriktade medicinska forskningen. MFR har i stigande omfattning under senare år initierat, stimulerat och finansi-

Bilaga 6 "U tbildningsdep.

erat forskning inom områden med mer omedelbar samhällelig betydelse. Det mesta av denna forskning faller inom de prioriterade områden för vilka MFR tilldelats ett huvudansvar av regering och riksdag; nämligen epide- miologi, forskning om missbruksfrågor, medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning, miljömedicinsk forskning samt primärvårdsforskning.

MFR anser att det största problemet-för medicinsk forskning under de kommande åren gäller tillgång till adekvat vetenskaplig apparatur. Flera faktorer har bidragit till att detta problem uppstått. En viktig faktor är att utvecklingen mot alltmer sofistikerad och därmed dyrbarare apparatur går snabbt. MFR finner att det föreligger ett behov av ökade insatser inom prioriterade områden icke minst när'det gäller "utvärdering av medicinska teknologier.

MFR: s planerade verksamhet för budgetåret 1987/88 innebär en fortsatt satsning på grundvetenskapligt inriktad forskning med en förstärkning av resurser för i första hand Iinansiering av vetenskaplig apparatur samt utvidgad verksamhet inom de prioriterade forskningsområdena. Vidare föreslår MFR visst resurstillskott för svensk anslutning till ytterligare projekt inom Europeiska gemenskapernas (EG) medicinska program, bl. a. rörande immunbristsjukdOmen AIDS.

MFR föreslår för budgetåret 1987/88 ett anslag om 236893000 kr., dvs. en ökning med 41545000 kr. Inom den ramen föreslår MFR följande ändringar. '

avses: . _

Apparatur (+l5,0 milj. kr.) " Projektbidrag (+5,0 milj. kr.) Forskartjänster (+3,0 milj. kr.)

Prioriterade områden . . .

Forskning om äldres hälso- och sjukvård (+2,0 milj. kr.) Utvärdering av medicinska teknologier (+4.0 milj. kr.) Internationell verksamhet (+ l,0 milj. kr.)

3. lndragning — i samband med nuvarande innehavares avgång med ål- derspension — av professuren i klinisk koagulationsforskning. MFR föreslår för budgetåren 1988/89 och [%?/90 en reell ökning om 10 milj. kr. per budgetår.

Föredragandens överväganden

Jag etinrar om vad jag inledningsvis anfört 1 fråga om att lorskningsråden fr o m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneom- räkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få korrekt kompensa— tion för löneökningar. Dctta bör, ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rådens planering. '

Jag hänvisar också till vad jag inledningsvis har anfört om bioteknisk forskning. Jag beräknar under förevarande anslag 10250000 kr. för MFR: s deltagande i grundforskning inom prioriterade bioteknikområden.

För att stärka pågående forskning om AIDS och l—IIV-infektionersamt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

för att initiera nya projekt har MFR tagit initiativ som lett till att 3,3 milj.kr. beviljats som projektbidrag innevarande budgetår. Av beloppet anvisades 1.5 milj.kr. från socialdepartementets huvudtitel och resten frigjordes genom ornpnoriteringar inom MFR:s anslag. MFR anser att ytterligare forskningsinsatser behövs inom området. De förstärkningar jag i det följande kommer att föreslå bör kunna rymma den av rådet begärda kostnaden för anslutning till ett medicinskt program inom Europeiska gemenskaperna (EG) bl.a. om immunbristsjukdomen AIDS. Kemikommissionen har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:25) Kunskap för kemikaliekontroll föreslagit'ett ökat stöd till toxikologisk forskning med 7 milj.kr. sammanlagt under anslagen till de medicinska och naturve— ' tenskapliga forskningsråden (MFR, NFR). Av belöppet avser 1 milj. kr. inrättande av en professur i epidemiologi med särskild inriktning på ke— miska hälsorisker. Betänkandet har varit på remiss bl.a. till de berörda forskningsråden. MF R och NFR tillstyrker förslaget beträffande resursför- stärkning. Jag anser det viktigt att toxikologisk forskning ges ett ökat stöd och kommer i det följande under anslaget till naturvetenskapliga forsk- ningsrådet att för budgetåret 1987/88 beräkna 3 milj. kr. och för budgetåret 1988/89 ytterligare 2 milj.kr. som ett ökat stöd för toxikologisk forskning. Medlen bör fördelas av NFR i samråd med MFR. Jag föreslår vidare för budgetåret 1988/89 en förstärkning under förevarande anslag med 1 milj. kr. avseende kostnaderna för en professur i epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå att tjänsten inrättas vid MFR den 1 juli 1988. Jag har 1 denna fraga samratt med chefen för miljö- och energidepartementet.

MFR:s insatser inom områden med samhällelig betydelse bör fortsätta. Det gäller bl.a. områden som omvårdnad, hälsopolitik, epidemiologi och samhällsmedicin.

MFR har föreslagit att den extra ordinarie professuren i klinisk koagula— tionsforskning vid rådet dras in i samband med nuvarande innehavares pensionering. Jag biträder förslaget och avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i enlighet härmed.

Vid MFR finns 30 extra ordinarie tjänster som forskare inrättade. Rådet föreslår att ytterligare 5 sådan tjänster inrättas. Jag kommer i annat sam- manhang att föreslå regeringen att tjänsterna inrättas.

För MFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 219669000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 24321000 kr. För budgetåren 1988/89 och l989/90 föreslår jag, utöver vad jagtidigare föreslagit, förstärkningarom resp. 1737000 kr.och 4160000kr.

Hemställan

Med hänvisning till'vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ' 1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och l989/90 som jag angett, 2. att till Medicinska fm skningsråder för budgetåret 1987/88 anvi- sa ett reservationsanslag av 2l9669000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 32. Nat'urvetenskapliga forskningsrådet m.m."

1985/86 Utgift 256773078 Reservation 20605021 1986/87 Anslag 279708000 1987/88 Förslag 326308000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m.m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning (anslagsposten 1). Inom ramen härför bestrids bl.a. kostnaderna för 12 tjänster som professor, för Tage Erlanders gästprofes- sur och för 54 tjänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnadcr får budgetåret l986/87 användas högst 10868000 kr. .

Från detta anslag bestrids också kostnaderna för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet (DFR) (anslagsposten 2;jfr prop. 1972:48 s. 37. NU 37, rskr. 216).

l986/87 Beräknad ändring 1987/88 Före-. draganden [. Naturvetenskaplig forskning 257 l00000 +44989000 2. Rymdforskning 22608000 + 1611000 279708000 +46600000

Naturvetenskapligaforskningsrådet

Naturvetenskapliga forskningsrådets huvuduppgift är att fördela medel till forskningsprojekt främst vid universitet och högskolor.

Statsmaktcrnas tillämpning av den treårsplan för forskningsrädsansla- gen som föreslogs i 1984 års forskningsproposition har medfört reella nedskärningar av de av NFR disponerade medlen för naturvetenskaplig forskning. Nedskärningarna har i första hand drabbat de allmänna projekt- bidragen. Rådet understryker i denna anslagsframställning betydelsen av att en ny treårsplan för anslaget. verkligen medger planering i reella termer. "Samtidigt föreslås att anslaget redan inför 1987/88 återförs till l984/85 års nivå. som en bas för de övriga äskanden som rådet redovisar. Detta fordrar en uppräkning med 12,0 milj. kr.

Huvuddelen av rådets verksamhet utgörs av stöd till forskningsprojekt, Med hänvisning till de internationella utvärderingarna av NFR-stödd forskning som rådet låtit göra och mot bakgrund av den framgångsrika svenska naturvetenskapliga forskningens stora och ökande resursbchov föreslär rådet en uppräkning av medlen för projektbidrag med 17 milj. kr.

För fortsatt användning av superdatorn CRAY 1 i Linköping föreslår rådet en anslagsökning om 2.3 milj. kr. Rådet förordar vidare anskaffning av en ny superdator för svensk forskning.

Rådet föreslår också ökade medel för forskning med utnyttjande av kontinuerliga neutronsträlar vid Institut Laue—Langevin i Frankrike och

Bilaga 6 Utbildningsdep.

pulsade neutronstrålar vid Rutherford Appleton Laboratory i Storbritanni- en (1 milj. kr) samt medel för resekostnader m.m. i samband med utnytt— jande av CERN (2 milj. kr.). En förstärkning av dessa medel är särskilt viktig mot bakgrund av den förestående igångsättningen av LEP-aceelera- torn och de ökande behoven från CERN-användare från andra forsknings- områden än elementarpartikelfysiken.

Om svensk forskning skall kunna hålla jämna steg med forskningen i andra viktiga industriländer inom halvledarområdet måste stödet till det nationella programmet permanentas. Rådet föreslår en medelsanvisning om 12 milj.kr. per år. Härav kan 7 milj.kr. betraktas som en överföring från nuvarande särskilda anslag för nationell halvledarforskning.

Tack vare ett samarbete i konsorticform inom European Science Foun- dation kan Sverige och andra mindre europeiska länder delta i det interna- tionella oceanborrningsprogrammet, ODP, till relativt begränsade kostna— der. NPR har kunnat avsätta för ändamålet erforderliga 1,3 milj. kr. Rådet begär nu ytterligare ca 700000 kr. för att kunna utöka sitt engagemang i detta viktiga program.

För budgetåret 1987/88 föreslår rådet tre nya extra ordinarie professurer." Tjänsterna bör inrättas i ämnena teoretisk elementarpartikelfysik, person- lig för Bo Andersson, icke-linjära optiska egenskaper hos kondenserad materia, för ledigkungörandc med placering i Linköping, samt strukturell molekylärbiologi, personlig för Alwyn Jones.

Rådet föreslår vidare att de medel som rådet hittills anvisat som driftbi- drag till de nationellt tillgängliga forskningsanläggningarna, MAX- labora- toriet i Lund, 'l'hc Svedberglaboratoriet i Uppsala samt Onsala- observa- toriet utanför Göteborg beräknas under berörda fakultetsanslag.

NFR begär för budgetåret 1987/88 ett anslag av 308542000 kr. För de två senare åren i den kommande treårsperioden, dvs. 1988/89 och 1989/90, föreslår rådet årliga reella uppräkningar med 3% till 318 milj.kr. respektive 327 milj. kr.

NFR har i skrivelse den 23 september 1986 redovisat sitt förslag till placering av en superdator för svensk forskning. Rådet har i skrivelse den 8 december 1986 redovisat sin syn på European Southern Observatoryzs (ESO) planer på att utveckla ett 16—m ekvivalent teleskop (VLT). Landets samtliga professorer i astronomi och astrofysik har inkommit med en skrivelse med förslag till svenskt deltagande i detta projekt.

Statens delegation för rymdverksamhct

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger. Delegationen fördelar anslag till forskargrupper vid institut, universitet och högskolor.

Delegationens resurser har trots en viss uppräkning av anslagen urhol- kats, då inflation och löneökningar överstigit anslagsökningen. För att kunna fortsätta programmet på en effektiv nivå kräVs ökade resurser.

Ett nytt område. livsvetenskaperna, har aktualiserats inom det nationel- la programmet ( +500000 kr.).

Samarbetet med Sovjetunionen har gått in i ett nytt skede. Kiruna

Bilaga 6 Utbildningsdep.

geofysiska institut har erbjudits att placera ett experiment ombord på två sovjetiska rymdsonder till Mars. Samarbetet planeras även fortsätta med institutets deltagande i två sovjetiska satelliter som skall sändas upp i banor runt jorden är l990 för studier-av jordens magnetosfär. D_FR föreslår att resurserna för nationell rymdforskning ökas med 600000 kr. för budget- året 1987/88 för det utvidgade svensk-sovjetiska samarbetet. . .

Delegationen föreslår att resurserna för nationell rymdforskning ökas med 400000 kr. för budgetåret l987/88 för utökat antal astronomiska satellitobseivationer.

Skulle någon ändring ske av modellen för förvaltningspålägg vid högsko- . lorna utgår DFR från att den blir kostnadsneutral så att eventuella mer— kostnader för delegationen kompenseras. _

DFR hemställer att ett.-anslag för nationell rymdforskningsverksamhet för budgetåret 1987/88 förs upp med 25310000 kr.. dvs. en ökning med 2702000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknar delegationen ett oförändrat anslag. Förslaget innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 1202000 kr.

Rymdforskning inom livsvetenskaperna (+500000 kr.). Svensk-sovjetiskt rymdsamarbete (+600000 kr.). Astronomiska satellitobservationer (+400000 kr.).

.es—atv

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vadjag inledningsvis anfört om att forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få korrekt kompensation för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rå- dens planering. Jag avser att, med utgångspunkt 1 NFR: s förslag. senare föresla regeringen att inrätta följande tjänster som professor vid naturvetenskapliga forsk- ningsrådet: — en tjänst som professor 1 teoretisk elementarpartikelfysik, personlig för Bo Andersson med placering vid universitetet i Lund, — en tjänst som professor 1 icke- I-injära optiska egenskaper hos konden- serad materia, för ledigförklarande med placering vid universitetet i Linkö- ping, — en tjänst som professor i strukturell molekylärbiologi, personlig för Alwyn Jones med placering vid universitetet i Uppsala.

Kostnaderna för tjänsterna skall bestridas inom ramen för de medel som disponeras av rådet.

Regeringen har pa rådets förslag överfört. finansieringsansvaret för drygt 50 forskattjiinster från rådet till högskoleenheter. Jag har vid min beräk- ning av medlen till naturvetenskapliga forskningsrådet tagit hänsyn till denna överföring (—99l7000 kr). Överföringarna har berört forskare med tillsvidarelörordnande på olika forskartjänster. Dessa överföringar har upplevts synnerligen positivt av samtliga berörda. Rådet föreslår för bud- getåret I987./88 ytterligare några överföringar, till tekniska högskolan i Stockholm (Magnus Sandström), universitetet i Uppsala (Kenneth Söder-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

häll), universitetet i Linköping (Anders Lund) resp. universitetet i Lund (Ulf Berg). Jag biträder NFR:s förslag och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (—871000 kr).

Infor-ma!ionsreknoiogi

Informationsteknologi utgör ett av de prioriterade forskningsområdena. Grundläggande forskning relaterad till halvledare och mikroelektronik ut- - gör ett betydelsefullt delområde av detta. Riksdagen fattade våren [984 beslut om att starta ett treårigt nationellt mikroelektronikprogram.- Detta. program avslutas i och med utgången av innevarande budgetår. NFR disponerar innevarande år 7 milj.kr. under anslaget Nationell halvledar- forskning, för grundforskningsinsatser inom programmet. Medlen har ut- nyttjats för projekt och utrustning. ] likhet med rådet anserjag att konkur- renskraftig forskning etablerats inom ramen för programmet och att sådan forskning bör få fortsatt stöd. Ett sådant stöd kan enligt min mening utgå inom ramen för rådets reguljära verksamhet. Mot bakgrund härav förordar jag att medel för de ändamål som innevarande år beräknats under an- slaget fr.o.m. budgetåret' 1987/88 beräknas under förevarande anslag (+7 milj. kr.).

Bioteknik

Även bioteknik utgör ett av de prioriterade forskningsområdcna. Jag har beräknat 13,25 milj.kr. för NFR: s insatser inom detta område. Medlen skall användas för uppbyggnad av bioteknisk forskning vid främst matema- tisk- naturvetenskaplig och teknisk fakultet. I den takt som tillgången på kvalificerade forskare och'andra resurser gör det möjligt bör medlen på längre sikt utnyttjas för fasta resurser för forskning inom området.

Energirelaterad grundforskning

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare i dag att lägga fram förslag om ett treårigt encrgiforskningsprogram. Programmet bygger på energiforskningsutredningens (EFU) förslag (SOU 1986131). Hennes förslag kommer bl. a. att innebära en väsentlig förstärkning av den energi— relaterade grundforskningen. NFR kommer enligt förslaget att för programperioden 1987/88— [989/90 disponera 71 764000 kr. för grund— forskningsinsatser inom ramen för energiforskningsprogrammet. För bud- getåret l987/88 bör NFR disponera 23 588000 kr.

EFU har också föreslagit att NFR ges det- samlade ansvaret för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) inom området termo— nukleär fusion och plasmafysik. Detta ansvar åvilari dag energiforsknings— nämnden. För närvarande finansieras fusionssamarbetet med medel från tre huvudtitlar, utrikesdepartementets. utbildningsdepartementets och in- dustridepartementets. Nuvarande ordning är enligt min mening föga ratio- nell. Dels leder konstruktionen till svårigheter att överblicka programmet, dels har fusionsforskningen inget starkt samband med annan energiforsk-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

ning. Jag förordar därför att NFR ges det samlade ansvaret för Sveriges samarbete med EG inom området termonukleär fusion och plasmafysik fr.o.m. den I juli 1987. Chefen för miljö- och encrgidcpartementet kom— mer vid sin anmälan av energiforskningsprogrammet att återkomma till frågan. Hon föreslår därvid att sammanlagt 28,3 milj. kr. avräknas energi- forskningsprogramniet för detta ändamål. Under förevarande anslag bör för budgetåret 1987/88 anvisas 16,2 milj. kr. för de svenska insatserna inom programmet. Av dessa medel utgörs 10 milj. kr. av medel från energiforsk— ningsprogrammet. Jag återkommer i samband med min anmälan av ansla- get Europeisk forskningssamverkan med förslag om att även de avtals- bundna avgifterna till EG bör administreras av NFR.

NF R bör inom ramen för det anvisade beloppet disponera vissa medel för administration av programmet.. Rådet bör inför nästa forskningspoli- tiska proposition göra en utvärdering som underlag för beslut om program- mets fortsatta utveckling.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och energideparte— mentet och statsrådet Gradin.

Toxikologiskforskuiug

Kemikommissionen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU l985:25) ett ut- ökat stöd till toxikologisk grundforskning. Stödet föreslogs utgå till de medicinska och naturvetenskapliga f orskningsrådcn för ett särskilt gemen— samt program. Jag föreslår efter samråd med chefen för miljö- och energi- departementet att 3 milj.kr. beräknas under förevarande anslag för ökat. Stöd till toxikologisk grundforskning fr.o.m. budgetåret 1987/88. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör ytterligare 2 milj.kr. anvisasför detta ändamål. Medlen bör disponeras i samråd med medicinska forskningsrådet (MFR).

Internationell! grmzdforskningssamarbete

NFR medverkar i ett omfattande internationellt grundforskningssamar- bete. Jag har inledningsvis berört vissa av dessa engagemang. Jag framhöll därvid bl.a. vikten av att forskare förfogar över tillräckliga resemedel för att till fullo kunna utnyttja de resurser som står till buds. Jag nämnde också vikten av att förstärka kontakterna mellan svensk industri och de olika europeiska forskningsanläggningarna.

NFR har föreslagit att Sverige går in som medlem i tlen europeiska forskningsanläggning som är under uppbyggnad för forskning med synkro- tronljus. Anläggningen, som kommer att ligga i Grenoble, Frankrike, kom— mer att totalt kosta ca 1600 milj.kr. för uppbyggnad och drift under en uppbyggnadsperiod om 6 år. Konstruktionen innebär ett högteknologiskt projekt, med väsentliga inslag av industriell utveckling inom ett område där svenska företag har en stark ställning. För närvarande har Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Västtyskland beslutat delta i organisa— tionen. Kostnaderna kommer att delas mellan deltagande länder. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder fört förhandlingar om Vill- koren för medverkan. Dessa förhandlingar är ännu ej avslutade.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

För egen del ser jag positivt på ett svenskt deltagande. En rad svenska forskargrupper inom fysik, kemi och biologi har redan i dag projekt som är väl lämpade för genomförande vid den planerade anläggningen. Svenska forskare och även svenska företag besitter redan i dag kompetens för att bidra till konstruktionen och leverera utrustning. Jag ser också det gemen- samma agerandet som ett bra" exempel på nordisk samverkan. När för- handlingarna har avslutats kommer förslaget till avtal mellan berörda länder att underställas regeringen för godkännande.

] avvaktan på resultatet av ovanstående överläggningar har jag under förevarande anslag reserverat vissa medel för en eventuell svensk med-- lemsavgift. Jag har vid min beräkning av rådets anslag också tagit hänsyn till det nya engagemanget i oceanborrningsprogrammet, ODP. Jag har för tillkommande kostnader för svenskt internationellt forsk- ningssamarbete under år 1987/88 beräknat 5,5 milj. kr. under rådets anslag. Sverige har under år 1986 undertecknat ett s.k. Memorandum of under- standing rörande omvandlingen av den brittiska neutronspallationskällan 1818 till en gemensam europeisk facilitet. Jag finneri likhet med NFR det ' vara angeläget att svenska forskare får möjlighet att utnyttja anläggningen. Jag utgår från att NFR inom ramen för den allmänna förstärkningen av - rådets anslag som jag i det följande föreslär och de medel som jag ovan reserverat för utökat internationellt forskningssamarbete kan avsätta er- forderliga medel härför liksom för resor till kärnforskningsanläggningen CERN.

Very Large Telescope

NFR har i skrivelse till regeringen redovisat European Southern Observa- torys (ESO) planer på konstruktion av en ny'generation av teleskop. Ett nytt teleskop, benämnt Very Large Telescope (VLT), avses byggas under tiden 1989— 1996 till en kostnad av drygt en miljard svenska kronor. Sveri- ges bidrag till ESO skulle, under förutsättning att vi beslutar att delta. stiga" med 3—4 milj. kr./år de första två åren och med ytterligare lika mycket åren därefter. allt enligt NFR:s uppskattning. Därtill kommer kostnader i Sverige för viss instrumentutveckling och för utnyttjande av teleskopet.

Rådet anser att projektet är av stor vetenskaplig betydelse men överläm-- nar till regering och riksdag att avgöra om svenska forskare skall beredas tillfälle att vara med i uppbyggandet och utnyttjandet av denna typ av utomordentligt resurskrävande utrustning, som endast är tillgängligi ett internationellt samarbete.

Jag vill för egen del anföra följande. Jag har inledningsvis betonat bety- delsen av att svenska forskare deltar i internationellt forskningssamarbete. Det planerade internationella astronomisamarbetet är unikt i så måtto att det är av stort intresse för samtliga svenska forskningsinstitutioner inom astronomi och astrofysik. Jag finner förslaget utomordentligt intressant. Mot bakgrund av den avlastning av utrustningsanslagen som blir resultatet av de bidrag från affärsbankerna till högskolans utrustning som statsminis— tern tidigarc presenterat bör framförallt forskningsrådsnämnden undersö- ka möjigheterna att inom ramen för de medel som står till förfogande för

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 6

d_vrba'r vetenskaplig utrustning finansiera en del av de svenska kostna- derna för VLT. Jag räknar också med att övriga berörda högskoleorgan försöker bidra. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regering- en i ärendet..

Superda toran vän (ini/ig

NFR har i samarbete med fler intressenter bidragit till inköpet av en CRAY-l superdator med placering vid Saab—Scania AB i Linköping. Rådet har härutöver avsatt medel för att möjliggöra för forskare att utnyttja denna dator. Behovet av datorkapacitet har emellertid successivt ökat, vilket innebär att nu tillgänglig kapacitet inte är tillräcklig. På grundval av flera utredningar har rådet bedömt det som utomordentligt angeläget att en ny superdator för svensk forskning anskaffas-så snart som möjligt. Rådet- har i en separat utredning låtit analysera frågan om placering av en ny superdator. De studerade lokaliseringsaltcmativen var Stockholm, Uppsa- la, Linköping och Umeå. Utredningen har remissbehandlats. Rådet har i skrivelse till regeringen framhållit att samtliga placeringsalternativ är ac- ceptabla men att ett fortsatt samarbete med Saab-Scania i Linköping är att föredra.

Jag vill erinra om vad statsministern i det föregående anfört i denna fråga. .. . .

Jag finner det i likhet med rådet vara angeläget att svenska forskare har tillgång till superdatorkapaeitet. En rad forskningsuppgifter är av den arten att de inte kan lösas utan tillgång till denna resurs. 1 andra fall erfordras superdatorn för att svenska forskargrupper skall kunna bibehålla sin inter- nationellt framstående ställning. Både investering och driftkostnad för en sådan dator är emellertid av den storleksordningen att en upphandling enligt NFR:s förslag noga måste vägas mot andra åtgärder. Den tekniska utvecklingen inom området är vidare utomordentligt snabb. Till detta kommer också investeringar som görs utanför högskolan i utrustning som eventuellt kan komma att utnyttjas även för forskningsändamål. Enligt min mening har därför situationen förändrats i förhållande till det läge i vilket . NFR ingav sin framställning.. Frågan om en ny superdator bör dock kunna aktualiseras inom treårspcnoden. NFR, FRN och STU bör bevaka utveck- lingen noga. Genom det tillskott till utrustningsanskaffning som affärsban- kerna ställt i utsikt bör möjligheterna till finansiering också kunna förbätt— ras. I detta sammanhang bör också en mer detaljerad belysning av detta förslag göras. bl.a. i form av fördjupade diskussioner med SAAB.

Övrig!

Jag har som en allmän ökning av NFR:s anslag beräknat 18 324000 kr. för budgetåret 1987/88. Jag räknar därvid med att rådet inom den sålunda dispenibla ramen prioriterar insatser för yngre forskare. genom dels stöd för förnyelse av forskningsinriktning enligt rådets förslag. dels medel för att möjliggöra ett ökat. nyttjande av internationella forskningsanläggningar, t.ex. iform av resemedel. '

Utbildningsdep. -

"Jag har vid beräkningen av naturvetenskapliga forskningsrådets anslags- post tagit hänsyn till den överföring av medel för nationellt tillgängliga forskningsresurser till fakultetsanslag som jag tidigare föreslagit (—.lS42000 kr). .

Jag har som en ökning atv-anslagsposten till delegationen för rymdforsk- ning beräknat 161 | 000 kr.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90, föreslår jag utöver vad jag tidigare föreslagit förstärkningar om resp. 2488000 kr. och 5956000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställning—en under förevarande anslag och till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen 1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för budget- året 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 326 308 000kr.

D 33. Polarforskning (Nytt anslag) 1987/88 Förslag 11077000

Polarforskningssekremriatel

Polarforskningssckretariatet hemställer om ett anslag om sammanlagt 40 milj.kr. för bl.a. ett svenskt antarktisprogram. Programmet avser tiden 1987/88—1989/90. För polarforskningssekretariatets verksamhet begärs för budgetåren 1987/88, 1988/89 och l989/90, 1800000 kr, 2000000 kr. resp. 2100000 kr

Polarforskningssekretariatets framställning har remissbehandlats. Re—

missinstansernas synpunkter redovisas 1 bilaga 6: 1.

Föredragandens överväganden

Statsministern har tidigare denna dag redogjort för Sveriges planerade engagemang inorn polarforskningen. Polarområdcnas betydelse har upp- märksammats på ett helt nytt sätt under senare år. De spelar en global roll för vårt klimat och våra livsvillkor. Det svenska engagemanget för miljö- frågor och naturresurshushållning tillsammans med Vårt geografiska läge motiverar. som statsministern tidigare framfört, en förstärkt forskningsin- sats inom detta område. Polarforskningssekretan'atct kommer att spela en avgörande roll för planering och ledning av detta.arbete. Sekretariatet inrättades den 1 juli 1984 för samordning av det svenska arbetet med polarfrågorna. Erfarenheterna från uppbyggnadsskedet visar att organisa- tionsstrukturen har varit ändamålsenlig och sekretariatet bör även fortsätt- ningsvis vara det samordnande organet för svensk polarforskning. Det är naturligt att också det övergripande ansvaret för att planera och genomföra Antarktis-expeditioner ligger hos polarforskningssekretariatet. Efter sed-

Bilaga 6 Utbildningsdep.

vanlig vetenskaplig prövning bör forskning av intresse i detta sammanhang även kunna komma till stånd med medel från bl.a. naturvetenskapliga forskningsrådet.

Med hänsyn till att polarprogrammen även kräver kompetens inom t. ex. miljövänlig teknik och erfarenhet av industriell verksamhet i arktiskt kli— mat bör sekretariatet förstärkas med en tekniskt-industriellt rådgivande funktion. Jag återkommer till regeringen i denna fråga.

Med hänvisning till vad statsministern tidigare har anfört och till vad jag här har redovisat beräknar jag för polarforskningssekretariatcts verksam- het och för program i Arktis och Antarktis ett belopp av l l077 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen-föreslår riksdagen i. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett. 2. att till Polarforskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva- tionsanslag av ll077000 kr.

D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

1985/86 Utgift 7953021 Reservation 18087341 l986/87 Anslag 9125000 1987/88 Förslag 7966000

' Avser anslag under såväl åttonde som tolfte huvudtitlarna.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) började sin verksamhet den I juli 1979 (prop. 1978/79:122, UbU 37, rskr. 352). DFI är enligt sin instruktion ( 19791479) central myndighet för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhet. Medel för DFlzs verksamhet anvisas även över tolfte huvudtiteln (9200000 kr. för innevarande budgetår).

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informatimnförsörjning

DFI föreslår, mot bakgrund av informationsförsörjningens betydelse som en av förutsättningarna för expansion och ekonomisk utveckling, att DFI:s anslag ökas väsentligt under de närmaste åren.

DFI lägger fram sina förslag enligt tre alternativ:

a huvtrdalternativet, dvs med en minskning av anslaget med S% under en treårsperiod (varav 2970, — 193000 kr. hänför sig till budgetåret 1987/88),

!) en ökning med 5 % under en treårsperiod (varav 194000 kr. hänför sig till budgetåret l987/88,

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

c vissa förslag som går utöver ökningen i alt. b. (2750000 kr. för budgetåret 1987/88).

Inom den höjning av anslaget som DFI föreslår, prioriteras följande insatser:

—— att förnya LIBRIS-systemet, — att främja databasutnyttjandet i Sverige vilket innefattar stöd till sam- ordning av svenska databaser. utvärdering av databaser inom olika områden, information, standardisering och användaranpassning, — att stödja pågående och initiera ny forskning kring uppbyggnad och utnyttjande av informationssystem. DFI föreslår att medel som för innevarande budgetår beräknas som bidrag till verksamheten vid informations- och dokuntentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC) beräknas under anslaget Tek- niska fakulteterna, anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm.

DFI föreslår också att regering och riksdag anger fleråriga planeringsra— mar för DFI:s verksamhet. '

Föredragandens överväganden I frågor rörande delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför— sörjning (DFI) har jag samrått med chefen för industridepartementet. Jag har därvid bl.a. erfarit att under tolfte huvudtiteln 9600000 kr. kommer att beräknas för DFlzs verksamhet.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat verksamheten vid DFI samt med utgångspunkt däri kommit med förslag om utformningen av statens roll inom planering och samordning av den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i framtiden. Jag vill erinra om vad jagi det föregående anfört beträffande detta förslag.

Under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats medel för verksamheten vid informations- och dokumentationscentralen vid tek- niska högskolan i Stockholm (1418000 kr). I enlighet med DFI:s förslag har jag för nästa budgetår beräknat motsvarande medel under anslaget Tekniska fakulteterna, anslagsposten I. Tekniska högskolan i Stockholm.

Jag beräknar för nästa budgetår förevarande anslag till 7966000 kr. Inom ramen för detta belopp skall DFI med minst 900000 kr. medverka i finansieringen av ett forsknings- och utvecklingsprojekt avseende metoder för masskonservering av papper. Projektet avses genomföras i samverkan mellan bl.a. riksarkivet oeb universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg. Statsrådet Göransson återkommer senare i dag i denna fråga. DFI bör, med hänsyn till vad jag tidigare anfört, inte under budgetåret 1987/88 stödja nya projekt som innebär åtaganden efter den sista juni 1988. Jag återkommer till regeringen i denna fråga. '

Hemställan Jag hemStäller att regeringen föreslår riksdagen att till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 7966000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 35. EurOpeisk forskningssamverkan

1985/86 Utgift 163019315 l986/87 Anslag . 168234000 1987/88 Förslag 213234000

Från detta anslag bestrids kostnader _för sveriges deltagande i den euro- peiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop. 197411 bil. IO s. 343. UbU 13, rskr. 121) samt för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972z48 bil. 1, UbU 27, rskr. 217). Kostna- derna för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpningspro- gram bestrids från ett särskilt anslag under industridepartementets huvud- titel (prop. 1972:48 bil. 2, NU 37, rskr. 216). Statens delegation för rymd- verksamhet (DFR) är svenskt beredningsorgan bl.a. för- kontakter med ESA. '

Från anslaget bestrids vidare kestnader för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop. 1953: 127, SU- 77. rskr. 167 samt prop. l970:182, SU 224, rskr. 439). den eurOpeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961: 138, UU'3, rskr. 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 196811 bil. 10, SU 41, rskr. 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973:1 bil.'10, UbU 10, rskr. 108). Naturvetens'kapliga forskningsrådet (N FR) är svenskt kon— taktorgan med dessa organisationer.

1986/87 Beräknad'ändring 1987/88 ' Föredraganden

[. Bidrag till det europeiska

rymdorganets (ESA) - vetenskapliga program 40 51 I 000 of. 2. Bidrag till Esrangc

specialprojekt '. 7 080 000 of. 3. Bidrag till CERN. ESO. _

CEBM och EMBL 120 643 000 of. 4. Bidrag till fusionssamarbete '

med EG 0 +45 000000 Utgift 168 234 000 +45 000000

Statens delegation för rymdverksamhet

ESA:s vetenskapliga program, som utgör ett obligatoriskt program för samtliga i ESA deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellit- projekt samt samarbetsprojekt med andra organisationer t.ex. NASA. Den planerade verksamheten inom programmet skall, enligt beslut vid ESA:s rådsmöte på ministernivå ijanuari 1985, fr.o.m. detta år öka med .. S% årligen. Delegationen beräknar med utgångspunkt i detta beslut det. svenska bidraget till ESA:s vetenskapliga program budgetåret 1987/88 till 47 298 000 kr.

I anslutning till ESA-programmet Hermes planeras en nyutveckling av

Bilaga 6 Itbildningsdep.

numeriska metoder med hjälp av superdator. En sådan analys kan utföras i ett samarbete mellan universitetet i Uppsala. tekniska högskolan i Stock- holm, försvarets forskningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten. En utveckling av detta specialområde inom matematiken har intresse för Sverige även i många andra sammanhang. Delegationen föreslår att ansla- get budgetåret 1987/88 tillförs en ny anslagspost om 700000 kr. för detta ändamål.

Driften av sondraket— och ballongfältet Esrange garanteras genom avtal mellan Frankrike. Västtyskland, Schweiz och Sverige. Det finansiella - annexet till avtalet har förlängts att gälla t.o.m. år 1990. I enlighet med detta beräknar delegationen det svenska bidraget till verksamheten vid Esrange för budgetåret 1987/88 till 7232000 kr.

Natm'vere/tskapligaforskningsrådet (NFR)

NFR beräknar att kostnaden för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1987/88 kommer att uppgå till 113 260000 kr. samt för deltagandet i ESO till 9493000 kr. Kostnaden för deltagandet i CEBM samt i EMBL beräknar NFR kommer att uppgå till 1 160000 kr. resp. 5250000 kr. under budget- året. De angivna beräkningarna, som utgår från kända fakta ijuni 1986. innehåller även kestnader för svenskt deltagande i sammanträden i de olika organisationerna. NFR:s preliminära beräkningar för svenskt delta- gande i ovanstående organisationer uppgår sålunda till.129163000 kr. eller en ökning med 8520000 kr. jämfört med de medel som anvisats för ända- målet innevarande budgetår. Rådet föreslår vidare att 5 000000 kr. beräk- nas under detta anslag för svenskt deltagande i den europeiska synkro- tronljuskällan ESRF (European Syncrotron Radiation Facility). Den totala anslagsökningen blir därmed. 13520000 kr. NFR har i- skrivelse den. 8 december 1986 redovisat förslag till teknologiskt och industriellt utnyttjan- de av CERN. Svenska fysikersamfunders sektion för elementarpartikelfy- sik har i skrivelse framfört vissa synpunkter.

F öredragandens överväganden

Förevarande anslag tillkom i samband med 1984 års forskningspolitiska proposition bl.a. i avsikt att åstadkomma en bättre gränsdragning mellan naturvetenskapliga forskningsrådets övriga verksamhet och de avgifter till internationella organisationer som styrs av andra faktorer än rådets beslut. En helt avgörande faktor för Sveriges medlemsavgifter till olika internatio- . nella ibrskningsorganisationer är valutakurserna för berörda myntslag. Den största enskilda posten, bidraget till CERN, utbetalas i schweiziska francs. .

Jag har under anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. tagit upp en rad frågor som avser internationellt forskningssamarbete. Många av dessa frågor står för närvarande under diskussion. Hit hör exempelvis svensk medverkan i den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF, svensk medverkan i utvecklingen av ett nytt europeiskt teleskop, VLT, och vårt deltagande i det fortsatta utnyttjandet av neutronspallationskällan vid

Bilaga 6 | . Utbildningsdep.

Rutherford Appleton Laboratory i Storbritannien. Jag har för budgetåret. l987/88 reserverat medel under det nämnda anslaget för bl.a. eventuellt svenskt deltagande i ESRF. Om pågående förhandlingar leder till ett svenskt deltagande bör motsvarande medel fr.o.m. budgetåret 1988/89 i stället anvisas under förevarande anslag.

Fusionssamarbere med EG

Statsrådet Gradin har i innevarande års budgetproposition (prop. l986! 87:100, bil. 5, s. 145) föreslagit att under anslaget E 7. Forskningssamver- kan med europeiska gemenskaperna, 45 milj. kr. anvisas budgetåret 1987! 88 för de svenska avgifterna till fusionssamarbetet inom EURATOM. Beloppet avser dels den allmänna medlemsavgiften, dels det s.k. JET- projektet.

Jag har i samband med min anmälan av anslaget naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. föreslagit att NFR får det samlade ansvaret för det svenska fusionsforskningsprogrammet. I konsekvens med detta ställnings— tagande bör även medel för de angivna medlemsavgifterna anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Jag föreSlår således med ändring av nämnda förslag från statsrådet Gradin i budgetpropositionen, att under förevarande anslag anvisas 45 milj. kr. för forskningssamarbete med EG under budgetåret l987/88. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Gradin och chefen för miljö- och energidepartementet.

Teknologiskt och industriell! utnyttjande av CERN

Jag har inledningsvis berört betydelsen av att skapa och underlätta kon- takter mellan svensk industri och de stora internationella forskningsorgani- sationer där vi är medlemmar. Rent allmänt har Sverige endast i begränsad utsträckning tillgodogjort sig de fördelar som ligger i teknikhemtagning och industriorder. Mot denna bakgrund har NFR tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Sveriges Exportråd finansierat en verk— samhet med syfte att främja det teknologiska och industriella utnyttjandet av CERN. Verksamheten har bl.a. bestått i att en svensk tekniker varit stationerad på CERN med uppgift att vara kontaktperson med svensk industri. NFR har utvärderat verksamheten som avslutades i och med trtgångcn av år 1986. Rådet anser kontaktverksamhetcn värdefull och föreslår en fortsättning i samma form under i första hand en treårsperiod. Exportrådet tillstyrker också en fortsatt Verksamhet. STU föreslår att den av NFR inrättade CERN—kommittén ges ansvaret för den fortsatta kon- taktverksamheten.

Svenska elementarpartikelfysiker har i skrivelse till berörda departe- mentschefcr bl.a. föreslagit att regeringen snarast utser ett organ med uppgift att tillvarata Sveriges teknologiska och vetenskapliga möjligheter inom de internationella projekten.

Jag har i det föregående deklarerat min positiva syn på det svenska deltagandet i internationellt forskningssamarbete. Det är därvid självklart att vi också skall se till att vårt utbyte av dessa insatser blir så stort som

Bilaga 6 Utbildningsdep.

möjligt. Jag har tidigare berört vikten av att avsätta medel för forskares resor till de olika anläggningarna och jag har beräknat medel för en vis förstärkning härav. Jag har också erfarit att diskussioner pågår om andra stödåtgärder t.ex. ett svenskt instrumentlaboratorium för att underlätta tekniksamarbetct med bl. a. CERN. Jag avser att efter samråd med chefen för industridepartementet återkomma med förslag till åtgärder avseende . det teknologiska och industriella utnyttjandet av bl. a. CERN.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Europeisk fors/mingsmmverkan för budgetåret 1987/88 an- visa ett förslagsanslag av 213 234000 kr.

D 36. Forskningsinstitutct för - atomfysik: Förvaltningskostnader

1985/86 Utgift 15373993 l986/87 Anslag 15 607000 1987/88 Förslag 16093 000

För institutet gäller förordningen (1984:282) med instruktion för forsk- ningsinstitutet för atomfysik (ändrad senast 1986z998). Enligt instruktio- nen skall institutet på vetenskaplig grund bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kärn- och clementarpartikclfysiken med angränsande områden. Universi- tets- och högskoleämbetct (UI-IÄ)'är central myndighet för institutet.

l986/87 Beräknad ändring 19871'88 Föredraganden Personal Eorskarpersonal 19 of. (_)vrig personal 36 of. 55 of. Anslag 1. Förvaltningskostnader 10353000 +486000 2. Lokalkostnader (förslagsvis) 5254000 of. 15607000 +486000

Universirexs- och lzögskoleämbetct

UHÄ hemställer att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet för atom- fysik: Förvaltningskostnacler ett vart av budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90 anvisas 15501000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Föredragandens överväganden . - . ' Prop. l986/ 87: 80

Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört under anslaget till Matcmatisk- . naturvetenskapliga fakulteterna rörande ett gemensamt fysikeentrum i Bilagaö. Stockholm." . Utbildningsdep. CRYRING-projektcl vid institutet har planenligt ihuvudsak finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Jag har i föregående års budget- ' propOsition (prop. 1985/86:100 bil 10, sid 346) redovisat hur projektet bör finansieras för tiden efter budgetåret 1988/89 då stiftelsens hittills beviljade medel förbrukats. Parallellt med CRYRING-projektet pågår ett konstruk- tions- och utvecklingsarbete inom acceleratorfysik i Uppsala vid The Svedberglaboratoriet. Även om det geografiska avståndet mellan anlägg— ningarna innebär vissa begränsningar av samarbetsmöjligheterna tinn'erjag det doek vara angeläget att alla möjligheter till samverkan tillvaratas. i första hand när det gäller drift och underhåll av acceleratore'rna. Ett sätt att åstadkomma detta är en anslagsmässig samordning. I en sådan samordning kan också det tredje acceleratorlaboratoriet, MAX-laboratoriet i Lund, ingå. Jag utgår dock från att de lokalt ansvariga för berörda anläggningar är beredda att ta sitt ansvar för att åstadkomma ett gott resursutnyttjande, även inom ramen för nuvarande decentraliserade organisation. Jag kom- mer mot denna bakgrund att uppmärksamt följa de åtgärder som lokalt vidtas. : För pris- och löneomräkning harjag beräknat 486000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att. regeringenföreslår'riksdagen ' att till Forskningsinstimtet för atomfvsik: Förvaltningskosmader för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 16093 000 kr. '

D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m.

1985/86 Utgift 2845481 Reservation 21865 1986/87 Anslag 2586000 1987/88 Förslag 2676000

Urzivcrsirers- och högskoleämbelet (UHÄ)

UHÄ föreslår en förstärkning av materielanslaget med 376000 kr. för budgetåret 1987/88. UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. ett vart av budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1939/90 anvisas 2962000 kr. ' - ' 1'40

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning av anslaget harjag beräknat 90000 kr.

Institutet befinner sig för närvarande i en omställningsprocess som berör hela inriktningen av verksamheten. Verksamheten vid den nya tungjonac— celeratorn kommer i gång i större utsträckning budgetåret 1988/89. Jag förordar med anledning härav medel för förstärkning av förevarande an- slag (+400000 kr.) detta år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att godkänna 'de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåret 1988/89 som jag angett, . 2. att till I'orskrtingsinstilmet för atomfysik. Materiel m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2676000 kr.

D 38. Institutet för rymdfysik

1985/86 Utgift 16673407' 1986/87 Anslag 16919000' 1987/88 Förslag [9171-000 ' Anslaget Kiruna geofysiska institut.

Kiruna geofysiska institut (KGI) har enligt förordning den 9 juni 1977 med instruktion för KG! till uppgift att bedriva och främja "forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområ- det. KGI bedriver verksamhet vid observatoriet i Kiruna och jonosfärob- servatorierna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är, vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeå] '

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för KGI.

Av anslaget får budgetåret 1986/87 högst "10499000 kr. användas för lönekostnader.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88 Föredragandcn Personal [ _orskarpersonal 13.5 of. Övrig personal 40 of. 53,5 ' ol'. Anslag 16 919000 +2252000

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Universitels- och högskoleiimhcrel

UHÄ räknar med att den ökande satsningen på rymdforskning kommer att medföra en utökning och breddning av KGl:s uppgifter under den när- maste tioårsperioden. UHÄ framhåller vidare att andelen forskare vid KGI är kritiskt låg och att KGI redan med en måttlig utbyggnad skulle kunna erbjuda avsevärt ökade åtaganden inom rymdverksamheten.

UHÄ har överlämnat förslag om en förändrad organisation för institutet m.m. I korthet innebär förslaget att benämningen på institutet ändras till institutet för rymdfysik, att en tjänst som biträdande föreståndare (profes— sor) inrättas fr.o.m. budgetåret 1988/89 samt att regeringen ger statens arbetsgivarverk i uppdrag att genomföra s.k. AB-förhandling avseende institutets tjänster. UHÄ föreslår härutöver vissa förändringar i institutets instruktion. ' '

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Kiruna geofys'iska institut anvisas för budgetåret 1987/88 17119000 kr., för budgetåret 1988/89 17319000 kr. och för budgetåret 1989/90 17419000 kr.

Föredragandens överväganden

Institutet har under sammanlagt fyra år disponerat särskilda resurser för tillämpad forskning och utvecklingsarbete med anknytning till institutets forskning. Den utvärdering av denna verksamhet som genomförts har visat att den tillämpade forskningen varit framgångsrik och bör fortsätta. Medel bör därför enligt min mening fortsättningsvis anvisas för en vidareutveck- ling av verksamheten, i första hand för den aktuella treårsperioden. Jag beräknar för budgetåret 1987/88 850000 kr. härför. .

För förstärkning av grundforskningen vid institutet beräknar jag 650000 kr. .

Med anledning av förslagen i propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354) har riksdagen för budget- åren 1985/86—1988/89 anvisat sammanlagt 4 milj. kr. för utveckling av rymdteknologiskt intressant forskning. Genom mina förslag till förstärk- ningar bör det vara möjligt för institutet att fortsätta verksamhet som byggts upp med hjälp av de tillfälliga medlen.

Jag finner förslaget om ny benämning av institutet väl avvägt. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga och i fråga om UHÄ:s övriga förslag angående institutets organisation.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 752000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 19171000 kr.

Bilaga 6. Utbildningsdep.

D 39. Institutet för internationell ekonomi

1985/86 Utgift 3069000 1986/87 Anslag 3250000 1987/88 Förslag 4156000

Institutet för internationell ekonomi. som även är en institution vid universitetet i Stockholm, har enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Institutets verksamhet finansieras över universitetets i Stockholm bud- get (bl.a. en tjänst. som professor),'gcnom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och stiftelser rn. fl.

1986/87 Beräknad ändring

l987/88

Föredraganden Tjänster Eorskarpersonal 5,5 + 2 Ovrig personal 7

12,5 + 2

Anslag 3250000 +906000

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskolcämbetet (UHÄ). Ämbetet föreslår oförändrad medelsanvisning för treårsperioden 1987/88 — 1 989190.

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag D 39 Institutet för internationell ekonomi anvisas för budgetåret 1987/88 3250000 kr., för budgetåret 1988/89 3250000 kr. och för budgetåret 1989/90 3250000 kr.

Föredragandens överväganden

Institutet för internationell ekonomi är inom sitt område mycket fram- stående. Verksamheten vid institutet utgör en stimulans för svensk sam- hällsforskning överlag. Fast anställda är i dag endast en professor, en forskarassistent, en assistent och en byråsekreterare. Därtill kommer en omfattande externlinansierad verksamhet. Basorganisationen vid institu- tet är. enligt min mening, alltför begränsad med hänsyn till verksamhetens karaktär och omfattning. Jag föreslår därför att institutets fasta resurser förstärks genom att ytterligare två professurer i internationell ekonomi inrättas den 1 juli 1987. Jag beräknar 750000 kr. härför.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (3250000 + 906000 =) 4156000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat, 2. att till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 4 156000 kr.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1985/86 Utgift 14071496 Reservation 8509 l986/87 Anslag ' l4368000 1987/88 Förslag |4913000

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till Internationella meteo- rologiska institutet i Stockholm, Vetenskapsakademien samt Riksförening- en mot cancer. . .

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. l955:1 bil. 10 s. 697, SU 8, rskr. 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 december 1956, till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt veten-_ skapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens "fysik. Bidrag till institutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verk- samhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973159, UbU 20. rskr. 134).

Anslagspost l986/87 Beräknad ändring 1987/88 . Föredraganden [. Bidrag till Internationella . meteorologiska institutet i Stockholm 1100000 + 38000 2. Bidrag till Vetenskaps-akademien 10268000 +507000 3. Bidrag till Riksföreningen mot-cancer 3000000. of. 14368000 + 545000

Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet (' Stockholm Institutets kontaktnät med utländska forskningsinstitutioner aVser i hög grad grundläggande forskning med anknytning till aktuella globala miljöfrå-

gor. En förstärkning av resurserna bör i första hand användas till ökat ' gästforskarutbyte inom detta område. Styrelsen hemställer att medel för budgetåret 1987/88 anvisas till ett belopp av 1217000 kr. samt att en uppräkning av anslaget sker för budgetåren 1988/89 och l989/90 motsva- rande pris- och löneökningar till [278000 kr. resp. 1342000 kr.

Velenskapsakadwnicn-

Utvecklingen av det statliga bidraget har legat under kostnadsökningarna för varor och tjänster under en följd av år. En fortsatt reell minskning av det statliga bidraget framtvingar en reduktion av den internationella verk-, samheten. Vetensktipsakademien hemställer för budgetåret 1987/88 om ett anslag om 1174] 000 kr. vilket innebär en ökning med [473000 kr. Akademiens förSIag innebär följande. -- l. Kompensation för pris— och löneutveckling (+725000 kr.).

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mot cancer hemställer om statsbidrag för budgetåret 1986/87 med 3 milj. kr. Bidraget. avses användas till breddad information om cancerforskningens läge och resultat samt om eancersjukdomarnas uppkomst, förebyggande, symptom och behandling.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslagsposten ]. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm beräknat ] 138000 kr. . .

Som jag tidigare anfört kommer Vetenskapsakademien att ansvara för sekretariatet till det internationella miljöforskningssamarbetet Global Change. Programmet innebär ett världsomspännande tvärvetenskapligt samarbete innefattande miljökontroll av luft, vatten och land. Jag har vid min beräkning av bidraget tagit hänsyn till denna nya uppgift (+ 150000 kr). Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakadcmicn under budgetåret 1987/88 har jag under anslagsposten 2 beräknat 10775000 kr. Bidraget till akademien ökar därmed med 507000 kr. jämfört med innevarande budget- är.

Jag har för stöd till Riksföreningen mot Cancers informationsverksam- het beräknat ett oförändrat bidrag om 3 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen' under anslaget hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ' ' ' att till Vissa bidrag till forskningsverksanthe! budgetåret I9g7l88 anvisa ett reservationsanslag av 14913000 kr.

D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association

1985/86 Utgift 227316 l986/87 Anslag 700000 1987/88 Förslag 700000

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge, Storbritannien,— Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) startade. EISCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kiruna. En stor radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiru— na, Sodankylä och Tromsö ger viktig information om den övre atmosfären inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Från detta anslag utgår bidrag till EISCAT Scientific Association för av

Bilaga 6 Utbildningsdep.

stiftelsen erlagd tull och mervärdcskatt på till Sverige importerad veten— skaplig utrustning (prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73). "

Föredragandens överväganden

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har föreslagit att regeringen medger att anslaget får användas för återbetalning även av sådan mervär- dcskatt som avser organisationens driftkostnader i Sverige. Jag är inte beredd att biträda NFR:s förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.

I: Investeringar

I 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

1985/86 Utgift 292900493 Reservation . 21079469 l986/87 Anslag 355000000 ' 1987/88 Förslag 410000000

I årets budgetpropostion (prop l986/87:100 bil. 10 s. 533) har preliminärt beräknats oförändrade belopp jämfört med innevarande budgetår för kost-| nadsramarna För universitets- och högskoleämbetcts fördelning resp. För ' forskningsrådsnämndens fördelning.. Med anledning härav harjag fört upp ett oförändrat anslagsbelopp.

Föredraganden

Som statsministern tidigare redovisat har överenskommelse träffats mellan staten och vissa affärsbanker om att bankerna skall satsa 200 milj. kr. .per budgetår under de tre närmaste budgetåren — dvs. sammanlagt 600 milj. kr. under perioden — för utrustningsändamål. Detta innebär ett betydande resurstillskott för högskolescktorn. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag tidigare anfört i fråga om utrustningsinsatser efter treårsperioden 1987/88—1989/90. .

Mot bakgrund härav föreslår jag att kostnadsramarna För universitets- och högskoleämbetcts fördelning och För forskningsrådsnämndens fördel- ning förs upp i utrustningsplanen med höjningar motsvarande prisomräk- ning. För UHÄ:s fördelning bcräknarjag kostnadsramcn till 154 milj. kr., varav 39 milj. kr. är engångsanvisning enligt riksdagens tidigare beslut (UbU 1985/86:34. rskr. 342). I enlighet med mitt förslag i årets budgetproa

Bilaga 6 Utbildningsdep.

position bör kostnadsramen För UHÄ:s fördelning föras upp i utrustnings- planen även för budgetåren 1988/89 och I989/90. Vid min beräkning av UHÄ-ramen harjag utgått från att de förut—nämnda externa resurstillskot- ten kommer att skapa utrymme inom tillgängliga medel för den basutrust- ning som behövs med anledning av de nya professurer, som redovisas under fakultetsanslagcn. Därvid bör beaktas att den andel av UHÄ-ramen som tidigare använts för grundutbildningen inte får minska. För FRN:s fördelning beräknar jag ett belopp om 86 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Vidare föreslår jag att beställningsbemyndigande för utrustningsanskaff— ning för budgetåren 1988/89 och I989/90 beräknas till 43 milj. kr. för resp. budgetår.

Av kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition avsätts 25% för sådan tung vetenskaplig utrustning som sammanhänger med big science. FRN har föreslagit att denna särskilda öronmärkning upphör. FRN hari samarbete med berörda organ åstadkommit en långsiktig plane- ring av FRN-ramens användning. Jag finner det naturligt att man ien sådan planering gör den rimliga avvägningen mellan olika investeringar i dyrbar utrustning. Någon precisering behöver då inte göras för varje budgetår av" vilka andelar av ramen som skall avse olika slag av objekt. Jag utgår från att FRN vid medelsfördelningen tar vederbörlig hänsyn. till' de mycket stora investeringar, som i större utsträckning än övriga objekt, är beroende av medel ur ramen för sitt genomförande. Även fortsättningsvis bör anslag för big science och storskaliga satsningar över huvud taget utgöra en viktig och omfattande del av FRN-ramen. ' '

Jag vill erinra om vad jag anförde vid min anmälan av anslaget Naturve- tenskapliga forskningsrådet m.m., rörande finansieringen av European Southern Observatoryk planerade nya stora teleskop. _

Vid utgången av budgetåret 1985/86 utgjorde behållningen på de anslags- poster som byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet och högskolor disponerar 21 079 469 kr. För innevarande budgetår har 355 milj. kr. ställts till myndigheternas förfogande. För nästa budgetår beräknarjag anslagsbehovet till 410 milj. kr. Av dessa medel behöver 3 milj. kr. tillföras anslagsposten Till regeringens disposition."

I de inrednings- och utrustningsplaner, som redovisats i årets budgetpro- position (prop. 1986/87: 100 bil. 10 s. 534), har kostnadsramar förts upp om sammanlagt (452345000 + 1662280 000=) 2ll4625 000 kr. Tillsammans med höjningarna för de ovan nämnda fördelningsramarna innebär det kostnadsramar om sammanlagt 2124625 000 kr. Inom ramarna har vid utgången av budgetåret 1985/86 betalats ut sammanlagt (305473 000 + 508294000=) 813767000 kr. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och utrustning för sam- manlagt (2124625000 —- 8l3767000 — 21079469 -— 355000000 . — 410000000=) 524778531 kr. att betalas ut tidigast under budgetåret 1988/89. -

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen l. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som jag förordat i de föregående, _ 2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högksoleenheterna m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag om 410000000 kr.

Kulturverksamhet l . Inledning

Redan i regeringens proposition om forskning år l984 (prop. 1983/84:107 s.156-161) hade jag anledningatt ta upp frågor om sambanden mellan kulturverksamhet och forskningspolitik. För de allmänna utgångspunkter- na hänvisar jag till vad jag då anförde. Som en följd av riksdagens ställ- ningstagande till förslagen i 1984 års proposition har också några myndig- heter inom kulturområdet. vissa medel'anvisade för forsknings- och utveck- lingsinsatser.

Enligt de förslag som chefen för utbildningsdepartementet tidigare re- dovisat bör den kulturvetenskapliga forskningen stärkas genom anslagsök- ningar under perioden l987/88—l989/9O till främst fakulteter och forsk- ningsråd. . .

Inom ramen för en forskningspolitisk prioritering av kulturvetenska- perna ryms också förstärkningar till myndigheter och institutioner inom kulturområdet som har en viktig roll för denna forskningen. Jag tänker därvid på myndigheter och institutioner med uppgift att genom arkiv, bibliotek och museisamlingar fungera som basinstitutioner och tillhanda- hålla material för forskning. Jag tänker också på angelägenhetcn för kultur- området av att den forskning och den kunskapsuppbyggnad kommer till stånd som behövs för institutionernas arbete inom kulturområdets olika delar.

Kulturområdets behov av sådan forskning skall som regel kunna tillgo- doses genom en väl utvecklad samverkan med forskningsrådens, universi- tetens och högskolornas verksamhet. I vissa fall är det dock fråga om forskningsuppgifter av utpräglad sektorskaraktär som kulturinstitutio- nerna själva måste kunna ta ett huvudansvar för. Det är då angeläget att institutionerna kan uppträda som kvalificerade beställare av forskning.

Med dessa utgångspunkter har jag funnit att resurserna för forskning och" långsiktig kunskapsuppbyggnad inom kulturområdet bör förstärkas under perioden fram till och med budgetåret 1989/90. Jag har beräknat att de mest angelägna behoven bör kunna tillgodoses inom "en ram av ca 6 milj. kr. Därtill kommer vissa medel för ändamål som utbildningsministern tidigare anmält. Jag återkommer till detta under anslagsberäkningarna.

På regeringens uppdrag har ett flertal myndigheter inom kulturområdet inför beredningen av föreliggande förslag om forskningspolitiken lämnat

Bilaga 6 Utbildningsdep.

särskilda redovisningar av behoven av forskning och kunskapsuppbyggnad inom sina ansvarsområden.

Humanistisk samhällvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och. i till- lämpliga delar, statens råd för byggnadsforskning ( BFR) har yttrat sig över redovisningarna. Tillsammans med myndigheternas anslagsframställningar utgör detta material det viktigaste underlaget för mina överväganden. Jag avser att i det följande i direkt anslutning till mina förslag ge en relativt fyllig sammanfattning av de synpunkter och förslag som förts fram. Någon särskild sammanställning av materialet harjag därför inte ansett påkallad.

1 en gemensam skrivelse från riksarkivet, statens lantmäteriverk, kungl. biblioteket, universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund och Uppsala, riksan- tikvarieämbetet samt statens kulturråd har myndigheterna påtalat att äldre" papper i arkiv och bibliotek hotas av omfattande förstörelse. Det gäller främst det cellulosabascrade papper som använts efter t800-talets mitt och som nu successivt faller sönder som en följd av briSter i råvaran och i tillverkningsmetoder. Processen påskyndas av dåliga förvaringsförhållan-' den och flitig användning. Den har kallats ”den smygande katastrofen”. Enligt myndigheterna finns många resultat av intresse från internatio- nellt forsknings- och utvecklingsarbete om papperskonservcn'ng, bl.a. rörande metoder för neutralisering av surt papper. Resultaten är dock sådana att de inte utan risker för svåra misstag kan tillämpas. Myndigheterna presenterar därför ett förslag till forsknings- och utveck- lingsprojekt rörande metoder för i första hand masskonservering av pap- per. Projektct är kostnadsberåknat till totalt ca 9 milj. kr. och avsett att genomföras under en treårsperiod. Det. bör ses som ett led i ett långsiktigt bevarandeprogram. En utvecklad teknologi för papperskonservering bör enligt myndigheterna också kunna möta en internationell efterfrågan. Riksarkivet bör ha förvaltningsansvaret för arbetet som i övrigt skall ledas av en grupp med deltagare från de samverkande institutionerna.

l särskilda skrivelser har arkivutredningcn (U 1985:O7) och riksarkivet" redovisat sina bedömningar av behovet av forsknings- och utvecklingsar- betc inom arkivområdet.

Arkivutredningen har tagit sin utgångspunkt i den behandling HSFR. givit'arkivfrägorna i sin rapport Kulturvctenskapcrna i framtiden (januari - l986). Utredningen anser att samverkan mellan de offentliga arkiven och forskningen bör förstärkas.

Utredningen ger exempel på aktuella frågor inom arkivväsendet som den anser bör behandlas inom ramen för en särskild projektverksamhct, ledd av riksarkivet i samverkan med berörda fo'rskningsorgan. Det gäller bl.a. inriktningen av framtida gallring av olika arkivserier liksom formerna för arkivens tillhandahållande av material för forskningen. Utredningen har beräknat kostnaderna för projektsamverkan till I,5 milj. kr. årligen under en treårsperiod.

Riksarkivet ansluter sig till utredningens förslag men pekar dessutom på ytterligare uppgifter som behöver genomföras för att förbättra arkivens

Bilaga 6 Utbildningsdep.

service till forskningen. Sålunda behöver t.ex. översikter över arkivbe- stånden utarbetas och riksarkivets s.k. nationalrcgister över enskilda ar- kiv datoriseras. Vissa äldre arkivalier. bör publiceras och utvecklingsarbete om s.k. nya medier och arkivteori bedrivas m.m. Totalt anser riksarkivet att arkivens forskningsresurser behöver ökas med 1,5 milj. kr. årligen utöver arkivutredningens förslag.

HSFR har i ett särskilt yttrande tillstyrkt. riksarkivels och arkivutred— ningens förslag till anslagsökningar. -

Föredragandens överväganden

Jag delar n'ksarkivets m.fl. myndigheters uppfattning om de problem som hänger samman med nedbrytningen av de äldre papperen i våra arkiv och bibliotek. Denna förstörelse kan utgöra ett direkt hot mot vårt kulturarv och mot väsentliga delar av källmaterialet förlbl. a.-historisk.forskning. Jag anser att det förslag till program som myndigheterna presenterat bör kunna läggas till grund för insatser inom området.

Det bör också framhållas att en utvecklad teknologi inom papperskon- serveringen bör kunna bli av väsentlig betydelse för-verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, som nyligen inrättatsi enlighet med riksdagens beslut (prop. l984/85:115, AU 13, rskr. 354).

Jag återkommer under anslagsberäkningarna till de ekonomiska förut— sättningarna för papperskonserveringsprojektet.

Jag kan vidare ansluta mig till arkivutredningens bedömningar av beho— vet av en utvecklad samverkan mellan arkivväsendet och forskningen. Jag anser också att riksarkivet har pekat på flera angelägna åtgärder rörande arkivens forskarservice.

Jag är emellertid inte beredd att nu göra en prioritering mellan arkivens- olika forsknings— och utvecklingsbehov. För dessa ställningstaganden an- ser jag att arkivutredningens betänkande. bör avvaktas.

Regeringen har också givit en särskild utredare, professor Sture Öberg (U I986:02), i uppdrag att göra en särskild studie överförutsättningarna att tillämpa principen om s.k. intensivdataområden inom arkivbildningcn. Denna innebär ett ökat bevarande av handlingar och information inom vissa områden i syfte att tillgodose forskning som baseras på geografiskt avgränsade material. En förutsättning för en bredare tillämpning av inten— sivdatamodellen är bl.a. att den kan förenas med olika aspekter på integri- tetsskyddet. .

Även resultatet av denna utredning bör vägas in i bedömningarna av arkivens resursbehov. Resultatet av översynen beräknas föreligga under hösten 1987. Då väntas också arkivutredningcn ha_'avslutat.sitt arbete.

Då utredningsmaterialct avses att behandlas inom den treårsperiod som omfattas av regeringens planering för forskningspolitiken i övrigt, anser jag emellertid att det finns behov av en planeringsram även för arkivväsendets forskningsresurser. Jag återkommer till frågan om en sådan ram under anslagsberäkningarna.

I budgetpropositionen 1987 (prop. l986/87:100 bil. 10. s. 384-385) har redovisats ansökningar från bl.a. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv samt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Tjänstemannarörelsens arkiv och museum om stöd till forskning om folk- rörelserna och de fackliga organisationerna. Vikten av en vital forskning i anslutning till folkrörelsernas egna arkivbildningar har vitsordats också i de yttranden som jag i övrigt hänvisat till för mina bedömningar beträffan- de arkivväsendet. Arkiven kan också stimulera nutidsinriktade projekt. Med tanke på de enskilda arkivens behov av att kunna planera. sin verksamhet anser jag att utrymmet för forskningspolitiskt motiverade för- stärkningar till de nyss nämnda arkiven redan nu bör anges. Jag återkom- mer till detta under anslagsberäkningarna. . Sammanfattningsvis om arkivväsendet föreslårjag sålunda att — medel bör anslås till ett särskild forsknings- och utvecklingsprojekt om metoder för masskonservering av papper, — en plancringsram dessutom bör fastställas för ökade forsknings- och utvecklingsinsatser inom arkivväsendet. ' — folkrörelsernas forskning med anknytning till arkivväsendet bör stödjas.

I en särskild skrivelse har riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAA och SHMM) påtalat de omfattande skadeverkningar på kulturminnen och kulturföremäl som orsakas av luftföroreningar och för- surning. Det är enligt RAÄ och SHMM uppenbart att bl.a. försurningen . orsakar omfattande vittringsprocesscr i sten och andra material i byggna- - der. fornlämningar och på lösa kulturföremål. Det är en nedbrytning som innebär att t.ex. stenkonste'n på våra medeltidskyrkor under de senaste decennierna har utsatts för en mer omfattande förstörelse än den naturliga förslitningen under flera århundraden.

Dessa effekter av luftföroreningarna är sedan tidigare väl kända från bl. a. Syd- och mellancuropas storstäder men först nu har omfattningen av skadorna uppmärksammats också i vårt land.

Enligt RAÄ och SHMMbehöver sambanden mellan luftföroreningarna och skadorna på kulturminnen studeras ytterligare. Den svenska forsk- ningen på området behöver förstärkas och samordnas bättre. Erfarenhets- utbytet med andra länder behöver-vidgas.

RAÄ har också redovisat sin syn på behovet avverksamhetsinriktad '

forskning för kulturminnesvården. Enligt RAÄ finns fyra huvudmoment i kulturminnesvårdens arbete som särskilt knyter an till forskning, nämligen i. insamling och förvaltning av basdata för kulturminnesvården. 2. långsik- tig kunskapsuppbyggnad för kulturminnesvården, 3. forskning om metoder och teknik för kulturminnesvårdens olika verksamheter samt 4. forskning om kulturminnesvården som verksamhet, dess historia, värderingar, resul- tat och roll i samhället. . insamling av basdata m.m. sker huvudsakligen inom ramen för den löpande verksamheten. För de tre sistnämnda områdena har RAÄ. påbörjat ett särskilt sektorsforskningsprogram. RAÄ anser att det är naturligt att forskningsråden, i första hand HSFR och BFR. har huvudansvaret för att finansiera både inomvetenskaplig forskning och verksamhetsinriktad forskning i anslutning till programmet. Det går i allmänhet inte enligt RAÄ

Bilaga 6 . Utbildningsdep.

att dra någon skarp gräns mellan forskning med den ena eller andra inriktningen inom kulturminnesvårdens intresseområde. '

RAÄ:s egen. ansvarsroll bör vara att svara för vissa långsiktiga forsk- ningsföretag med särskild anknytning till kulturminnesvården. RAÄ bör också analysera forskningsläge och forskningsbehov samt utveckla enskil— da forskningsuppgifter och samverka med universitet och högskolor. RAÄ bör också ge forskningsinformation, service och stöd till bl.a. den regiona- la kulturminnesvården.

För dessa ändamål anser RAÄ att myndigheten behöver en anslagsök- ning om 1,8 milj. kr. utöver de medel om 200000 kr. som RAÄ nu dispone- rar för ändamålet. Enligt RAÄ förutsätter den föreslagna ansvarsfördel- ningen också att forskningsråden ges ett klart uttalat ansvar för verksam- hetsinriktad forskning inom kulturminnesvården.

HSFR anser att RAÄ:s synpunkter på ansvarslördelningen mellan myn- digheten och forskningsråden är väl avvägda. Även HSFR anser att det inte finns någon skarp gräns mellan grundforskning och sektoricll forsk- ning inom kulturminnesvårdens område. HSFR har också redan i andra sammanhang framhållit. betydelsen av forskning om bebyggelse och kultur- landskapsutveckiing. Därför finns det goda förutsättningar för att kultur- minnesvårdens forskningsbehov skall tillgodoses även utan att rådet ges ett sådant formellt ansvar för verksamhetsinriktad forskning som RAÄ föreslagit. HSFR anser därför inte att någon sådan formell utvidgning-av ' rådets ansvar bör göras.

Ett alternativ vore enligt HSFR att lägga vissa resurser för kultur- minnesvårdens forskningsbehov som ett prioriterat område inom HSFR, under förutsättning att särskilda medel ställs till förfogande för detta ända- mål.

, HSFR tillstyrker RAÄ:s förslag till anslagshöjning men redovisar som ett alternativ att 1,5 milj. kr. härav ställs till HSFR:s förfogande i enlighet med det förda resonemanget.

Även BFR instämmeri RAÄ:s syn på ansvarsfördelningen mellan myn- digheten och forskningsråden. En utökning av BFst ansvar för-kultur-

minnesvårdens forskning bör dock ses irelation till att rådet redan nu ' bedriver en omfattande verksamhet som helt ligger inom eller berör kultur- minnesvårdens ansvarsområde. Ett utökat. ansvar bör därför också svara mot att ytterligare medel ställs till rådets förfogande.

Vitterhetsakademien har i ett särskilt yttrande betonat HSFst ansvar för alla typer av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Föredragandens överväganden

Regeringen gav ijuni l986 RAÄ och SHMM i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram med åtgärder för att minska skadeverkning- arna av luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföre— mål. Uppdraget gavs mot bakgrund av att dessa skadeverkningar alltmer kommit att uppmärksammas som ett avsevärt hot mot kulturarvet. Det skall redovisas senare under våren I987.

Jag föreslår dock redan nu att ett utrymme skapas för insatser inom detta

Bilaga 6 Utbildningsdep.

område. Med utgångspunkt i vad jag anförde i direktiven för uppdraget och enligt vad jag under handlinhämtat om det pågående arbetet från myndig- heten räknar jag med insatseri form av grundläggande kunskapssamman- ställningar, program för grundforskning och stöd till metodutveckling inom konserveringsområdet m.m. Insatser av denna art kommer att ingå som en grundläggande del i ett handlingsprogram. De bör i hög grad inriktas på att skapa överblick över det omfattande internationella forsknings- och ut- vecklingsarbete som för närvarande äger rum.

RAÄ och SHMM bör sålunda tilldelas särskilda medel för de angivna ändamålen. Jag återkommer till detta under anslagsbcräkningarna. De direkta forskningsinsatser som kan behövas utöver vad jag har anfört om programarbetc och kunskapssammanställningar m.m. bör dock främst ' finansieras över forskningsrådens anslag och efter sedvanlig prövning från rådens sida.

Ifråga Om verksamhetsinriktad forskning i övrigt inom kulturminnesvår- den Finnerjag att RAÄ:s. HSFst och BFst redovisningar ger uttryck för att denna forskning framdeles väl bör kunna tillgodoses inom ramen för en ' utvecklad samverkan - mellan myndigheterna. Jag anser inte att någon ytterligare precisering av forskningsrådens ansvar för kulturminnesvår- dens forskningsbehov behöver göras såsom RAÄ föreslagit. Det ankom— mer på råden att allsidigt pröva angelägenheten av olika forskningsbehov. Den allmänt ökande medvetenheten om vikten av att slå vakt om värden i den yttre miljön och om en god kulturmiljö bör här vara en garant för att råden väl tillgodoser kulturminnesvårdens forskningsbehov.

Jag anser att RAÄ bör ges vissa resursförstärkningar för de olika upp-. gifter som angivits i myndighetens redovisning. Inom ramen för en sådan förstärkning bör också kunna tillgodoses delar av angränsande behov vid de historiska museerna inom myndigheten. Jag återkommer härtill under anslagsberäkningarna.

Sammafaltningsvis föreslår jag att — inom kulturminnesvården bör uppbyggnaden av kunskaper omlluftför-

oreningarnas och försurningens inverkan på kulturminnen och kultur- föremål prioriteras. RAÄ och Sl—IMM bör disponera särskilda medel för

detta ändamål, .

—- myndighetens långsiktiga kunskapsuppbyggnad bör i övrigt också för- stärkas.

Naturhistoriska riksmuseet har framhållit att museet är unikt i den svenska museivärlden genom sin utvecklade forskningsprofil med tonvikt på natur— vetenskaplig grundforskning. Verksamheten inom museets _forskningsav- delning består av grundforskning, vård av samlingarna och vetenskaplig service. Riksmuseet här ett huvudansvar för den fortlöpande dokumenta— tionen av den svenska naturmiljön. Naturvårdsundcrsökningar är beroen- de av taxonomisk expertis. Riksmuseet är landets centrum för sådant kunnande. .

Den ökade betydelsen av taxonomi för miljövårdens nationella och

Bilaga 6 Utbildningsdep..

-153

globala inventeringar motiverar enligt museet att antalet intendenttjänster vid museet utökas. Museet föreslår vidare att den nuvarande professuren i mineralogi och isotopgeologi ersätts med två professurer, en för vardera ämnesområdet.

Museet framhåller också att vården av forskningssamlingama är efter- satt samtidigt som dessa ständigt utnyttjas av forskare över hela världen. ' Det krävs omfattade insatser bl.a. för att skydda dem' mot. insektsangrepp och andra skador. Tidigare vakantsatta tjänster behöver återbesättas för att tillgodose dessa behov. '

Museet betonar slutligen de ökande behoven av att kunna ge vetenskap- lig service till myndigheter, forskare och allmänhet. En viktig del är här en omfattande verksamhet med lån ur samlingarna liksom en omfattande hantering av miljödata.' För det senare ändamålet krävs en ökning av museets ADB-resurser.

F öredragandens överväganden

Med hänsyn till naturhistoriska riksmuseets särskilda forskningsprofil bör museet enligt min mening få resursförstärkningar som motsvarar resursut- veeklingen för naturvetenskaplig forskning i övrigt.

Även jag anser att professuren i mineralogi och isotopgeologi bör ersät— tas med två professurer, en för vard-era ämnesområdet. Den nuvarande innehavaren beräknas enligt museet avgå med pension under budgetåret 1988/89. En ytterligare professur bör därefter inrättas vid museet budget- ' året l989/90. Jag återkommer härtill under anslagsbcräkningama. ' '-

Jag anser också att museets resurser för vården av forskningssamling- arna hör förstärkas, bl.a. genom att museet ges möjlighet att återbesätta ' vissa tjänster. Jag återkommer även till denna fråga under anslagsberäk- ningarna.

5 . Statens kulturråds ansvarsområde, samisk forskning m.m.

Statens kulturråd har i anslutning till rapporten Museiförslag (Rapport från kulturrådet l986:3) gjort en analys av forskningssituationen vid museerna och skisserat ett underlag till en tänkbar långsiktig utveckling i samspel mellan museer och högskoleinstitutioner.

För kulturområdet i övrigt anser rådet att det finns en god överensstäm- melse mellan HSFst initiativ och planer för fortsatt grundläggande forsk- ning beträffande kulturyttringar och kulturfrågor samt kulturrådets behov - av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Kulturrådet saknar emellertid resurser för att ta ett ansvar för att främja kulturforskningen utanför museiväsen- det. Rådet begär därför 500 000 kr. för fördelning inom kulturområdet med tonvikt på att främja forskningoch kunskapsuppbyggnad kring kulturse- ciologiska och kulturpcdagogiska frågeställningar samt på titvärderingsfrå- gor. '

Statens ungdomsråd har framfört vissa synpunkter om forskningsbeho— vet inOm rådets ansvarsområde. Kulturrådet har i sin" anslagsframställning

Bilaga 6 - Utbildningsdep.

bl. a. föreslagit att bidraget till Svenskt barnbildarkiv höjs lör att etablera verksamheten på en långsiktigt fungerande nivå.

De samiska organisationerna har' I olika sammanhang framfört behovet av forskning om den samiska kulturen.

HSFR anser att kulturrådet för ett. nyanserat resonemangom ansvars- fördelningen för forskningen inom kulturområdet; Enligt HSFR är "det dock angeläget att insatser från kulturrådet eller RAÄ i form av plauen'ngs- bidrag eller annat stöd till forskare för att komma i gång med angelägna projekt motsvaras av tidiga samråd och kontakter med HSFR. Sådana samråd behövs om HSFR skall kunna ta ett ansvar för projekten. HSFR är dock berett att ta ett betydande ansvar för den forskning som efterfrågas inom kulturområdet.

HSFR anser att en höjning av kulturrådets forsknings- och utvecklings— anslag till 800000 kr. är motiverad. Inom en sådan ram bör forsknings— och utvecklingsinsatser inom museisektorn prioriteras. HSFR anser det också rimligt att åtminstone några av de projekt-som ungdom'srädet redovisat kan genomföras. ' ' ' '

Föredragandens överväganden

Som jag tidigare anfört om kulturminnesvårdens behov av verksamhetsin- riktad forskning och kunskapsuppbyggnad bör dessa behov även inom det övriga kulturområdet kunna tillgodoses genom ett nära samarbete mellan i första hand kulturrådet och HSFR. Jag anser dock att kulturrådet bör ges vissa resursförstärkningar under perioden t.o.m. budgetåret 1989/90 för stöd till forsknings- och utvecklingsinsatser inom också andra delar av kulturområdet än museisektorn. Rådet bör sålunda ha möjligheter att stödja angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom barn- och ung- domsområdet där särskilt verksamheterna vid Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna och Svenska barnboksinstitutet i Stockholm hör uppmärksam- mas. Jag räknar därutöver med ett utrymme för stöd'till kulturpedagogisk och kultursociologisk forskning samt utvärderingar av kulturverksam- heter. '

I detta sammanhang vill jag erinra om de'förslag till förstärkningar av kulturstatistiken som jag i samråd med chefen för civildepartementet har anmält i årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil; 10 s. 334). En väl utvecklad statistik är givetvis eh viktig förutsättning för 'forsknings- och '

utvecklingsarbetet inom kulturområdet.

Jag har vidare funnit att det är angeläget att särskilt uppmärksamma" ' samernas önskemål om forskning kring den egna kulturen. liksom' förut- ' sättningarna för samer att'själva bedriva sådan forskning. Givetvis bör sådan forskning huvudsakligen bedrivas inom ramen för universitetens, högskolornas och forskn'ings'rådens ordinarie resurser. Som ett komple— ment till dessa möjligheter föreslår jag dock att särskilda medel ställs till ' samefondens kulturdelegation förfogande för att utnyttjas till i första hand studicfinansiering inom forskarutbildningen. Jag återkommer under an— slagsberäkningarna med anledning av vad jag här anfört. '

Jag vill slutligen hänvisa till vad chefen för utbildningsdepartementet

Bilaga 6

' Utbildningsdep. '

tidigare anfört om preciseringar av arbetsuppgifter för ansvarsbibliotek inom de vetenskapliga bibliotekens område. Utbildningsministem har fö- reslagit att en biblioteksbcrcdning skall inrättas med uppgift bl.a. att utse ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden. I detta sammanhang bör ock- så uppgifterna för kulturområdets bibliotek med särskild vetenskaplig in- riktning prövas. Det gäller bl.a. biblioteken vid statens musiksamlingar. statens konstmuseer, Drottningholms teatermuseum och Vitlerhctsakade- men.

I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. to 5. 427-428) har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret l987/88 anvisa ett reser- vationsanslag av 656000 kr. för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. I enlighet med de övervägandenjag redovisat under avsnit- tet Kulturverksamhet föreslår jag nu att ytterligare 2078000 kr. anvisas över anslaget för budgetåret l987/88. Dessa medel bör fördelas enligt följande sammanställning.

Ändamål . Belopp Statens kulturråd - 78000 Riksantikvarieämbetet ochlstatens historiska museer l000000 Riksarkivet ' 1 000000

2078000

Jag har vid anslagsberäk'ningama utgått från vad jag har anfört

. — om statens kulturråd och forskningsverksamheten inom rådets ansvars— område, — om riksantikvarieämbetet och statens historiska museer beträffande forskningsinsatser i första hand rörande. skadeverkningarna av luftför- oreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål, ' " — om riksarkivet och ett forskningsprojekt rörande metoder för masskon- servering av papper. Utöver de medel för ändamålet som jag föreslår anvisade över detta anslag villjag hänvisa till vad chefen för utbildnings- departementet tidigarc har föreslagit rörande medel till projektet under anslaget till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning. Bidraget till projektet föreslås därmed uppgå till sammanlagt 1,9 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Jag räknar med att ett belopp av motsvarande storlek skall kunna disponeras under en treårsperiod. En anpassning av projektets kostnader bör sålunda göras från den utgångs— punkten. . Jag räknar vidare med att följande belopp, utöver vad jag har föreslagit för budgetåret 1987/88, skall kunna tillföras anslaget för budgetåren 1988/89 och 1989/90.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Ändamål _ Beräknad ändring ' Prop. 1986/87; 80

1988/”89 1939190 _ . . . . Bilaga 6 1. i—orskmugs— och utvecklingsmsatser _ . _ inom arkivområdet +1850000 + 150000 Utbildningsdep- 2. Stöd till folkrörelsefnrskning .+ 200000 of. 3. Samefondens kulturdelegation + 150000 of. 4. Statens kulturråd of. + 272000 5. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer of. + 450000 6. Naturhistoriska riksmuseet of. + 700000

+2200 000 +1572000

Jag har vid anslagsberäkningarna för de olika ändamålen utgått från vad jag har anfört ' ' '

i. om behovet av en ram för forsknings- och utvecklingsinsatser inom arkivväsendet,

2. om stöd till folkrörelseforskning vid Stiftelse-n Arbetarrörelsens arkiv samt 'ljänstemannarörelsens arkiv och museum, _

3. om samefondens kulturdelegation beträffande medel för samisk forskning, ' '

4. om statens kulturråd och forsknings- och utvecklingsarbete inom rådets ansvarsområde ' ' '

5. om riksantikvarieämbetet och statens historiska museer beträffande verksamhetsinriktad forskning inom kulturminnesvården samt anknytande museifrågor,

6. om naturhistoriska riksmuseet beträffande inrättande av ytterligare en professur vid museet samt medel för forskningssamlingarnas vård.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att fatta principbeslut om att inrätta en tjänst som professor vid naturhistoriska riksmuseet i enlighet med vad jag förordat, '

2. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende bud— getåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. till Forsknings- och utvecklingsinsarser inom kulturområdet för budgetåret 1987/88, utöver vad regeringen tidigare föreslagit i prop. 1986/87:100 (bil. 10 s. 427—428), anvisa ytterligare 2078000 kr.

Massmedier m. m'. Inledning

Massmedieområdet kännetecknas av en snabb utveckling av tekniken för förmedling och lagring av ljud och bild. I vissa fall ersätter ny teknik äldre tekniska lösningar. I andra fall skapas genom de tekniska landvinningarna 157

nya produktions-, distributions— och användningsformer för ljud- och bild- program.

Många .försöker använda den nya tekniken för produkter och tjänster som kan utnyttjas kommersiellt. Vilka vägar utvecklingen kommer att ta beror därför i hög grad på vilka kommersiella satsningar som blir fram- gångsrika.

En följd av de förändringar som jag här har skisserat är att det har blivit svårare att skaffa sig en överblick över vad som sker på massmedieområ- det. Förutsättningarna för den svenska medicpolitikcn påverkas av vad som sker både i Sverige och utomlands inom en rad vitt skilda områden, t.ex. elektronik, datateknik, informationsteknologi, rymdteknologi, inter- nationell standardisering och upphovsrätt samt av kommersiella strategier hos företag med världsomspännande verksamhet.

Forskning inom massmedieområdet förekommer såväl vid universitet och högskolor som inom andra institutioner t. ex. avdelningen för publik- och programforskning hos Sveriges Radio. Till tjänst för massmedicforsk- ningen finns bl.a. arkivet för ljud och bild (ALB).

Ett område där de tekniska förändringarna har nödvändiggiort en om- prövning av tidigare ställningstaganden ar bevarandet av ljud- och bildupp- tagningar. Gällande regler trädde i kraft år 1979 och omfattar filmer och . videogram, fonogram samt Sveriges Radio- koncernens radio- och TV- sändningar Sedan dess har det skett viktiga förändringar tnorn mass- medieområdet. Satelliter och kabelnät har tagits i bruk för att sprida TV-program till hushållen. Nya former av ljudradio har också tillkommit.- Dessa omfattas inte av reglerna för bevarande

Mot bakgrund av bl. a. dessa förändringar har jag efter regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredare (U l986:l) för att göra en översyn av reglerna för bevarande av ljud- och bildupptagningar. Enligt direktiven (Dir. 1986: 14) bör utredaren avge sitt förslag före utgången av maj 1987.

Moderniserade regler för bevarande av ljud- och bildupptagningar bör _ leda till att vi får bättre möjligheter att i framtiden studera den omstruktu- rering inom massmedieområdet som äger rum just nu. Genom att det kommer att finnas material bevarat. från de nya medieformernas genom— brottstid kommer vi att kunna fastställa när förändringar inträffade och vad som faktiskt skedde. i det avseendet kommer vi att vara lyckligare lottade än de som skall beskriva t.ex. spellilme'ns första decennier. En stor del av materialet från denna tid är nämligen oåterkalleligen förlorat.

På ett område finns det skäl attnu vidta åtgärder för att förhindra en pågående förstörelse av material. Det gäller de äldre samlingar av ljudupp- tagningar som ALB år 1979 övertog från kungl. biblioteket. En stor del av samlingarna består av fonografrullar och laekskivor med tidiga inspelning- ar av radioprogram, operaföreställningar m.m. samt annan unik dokumen- tation. Materialet håller på att förstöras. En snabb överföring till moderna ljudmedier är det enda sättet att rädda denna historiska skatt till eftervärl- den. Jag föreslår därför i det följande att ALB får särskilda resurser för inventering av dessa samlingar och överföring av vissa inspelningar till moderna medier.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Det är emellertid inte tillräckligt att skapa förutsättningar för att kunna studera ett. skeende i efterhand. Utvecklingen inom massmedieområdet har central betydelse för möjligheten att utnyttja yttrandefriheten och informationsfriheten och den är också väsentlig för såväl kulturpolitik som informationspolitik. De nya tekniska systemen drar stora kostnader. Även om tekniken kan förväntas förändras tämligen snabbt blir dessa investe- ringar i hög grad avgörande för utvecklingen.

För forskningen är det viktigt att noga kunna följa den pågående utveck- lingen. Det är också angeläget att de som på olika sätt berörs av utveck- lingen inom massmedieområdet kan skaffa sig bästa möjliga underlag för sina bedömningar. Jag tänker här både på staten, landstingen och kommu— nerna som skall fatta beslut om politiska åtgärder, på företag som skall besluta om viktiga investeringar och på de slutliga användarna av den nya tekniken, dvs. allmänheten, som behöver kunna orientera sig i en ofta svårövcrskådlig ström av planer och nyheter.

Jag anser därför att det finns behov av att systematiskt samla in och ställa samman uppgifter om den aktuella utvecklingen inom ljud— och bildområdet. En sådan verksamhet bör kunna utgöra en basresurs för den forskning som pågår inommassmedieområdet och fungera som en källa för fortlöpande information för dem som har behov av att följa med i händelse- förloppet. .

Sveriges Radio AB kommer senast i samband med sin anslagsframställ- ning för budgetåret 1988/89 att redovisa'om den f orskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mera allmän forskning. Jag har för avsikt att därefter föreslå att en utredning" ges i uppdrag att förbere- da inrättandet av en särskild forskningsresurs med massmediepolitisk in- '

riktning. - . . . . Utredningsarbctet bör inriktas på att-i första hand fmna former för att

samordna och effektivisera utnyttjandet av de resurser som i dag finns hos . —

myndigheter och instittitioner inom området. Förutom Sveriges Radio- koncernens forskningsverksamhet syftarjag på ALB och på viss verksam- het inom Svenska Filminstitutet. Även kabelnämnden, närradionämnden och radionämnden kan fylla viktiga uppgifteri detta sammanhang. Utred-. ningen bör vidare ange inom vilka områden nytillkommande resurser i första hand behöver sättas in för att förstärka informations— och forsk— ningsverksamheten. .

Jag räknar med att utredningens arbete bör kunna bedrivas så att verk- samheten kan inledas i sina nya former i början av år 1990. Särskilda medel härför bör sålunda anvisas första gången för budgetåret 1989/90.

1 Sverige saknas en heltäckande förteckning över i landet producerade '- och utgivna fonogram. På regeringens uppdrag har ALB utrett förutsätt— ningarna för utgivning av en svensk nationaldiskografi. Jag föreslår i det följande att ALB får resurser för en sådan fortlöpande registrering med start vid årsskiftet 1989/90. För nämnda forskningsändamål inom medieområdet beräknar jag en successiv medelsförstärkning under de närmaste tre budgetåren. Förstärk- ningen hör uppgå till totalt 1 150000 kr. i 1987 års kostnadsläge. Härav-bör

Bilaga 6 Utbildningsdep.

ett belopp av 422000 kr. anvisas under budgetåret 1987/88. Jag återkom- Prop. 1986/87:80 mer i det följande till anslagsberäkningarna för nästa budgetår. Bilaga 6

Utb'ld ' l . Hemställan I ningst ep

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad Jag har förordat om en särskild forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning.

Räddningskonvertering av äldre samlingar inom arkivet för ljud och bild

Arkivet för ljud och bild (ALB) övertog år 1979 nationalfonotekct från kungl. biblioteket. I samlingarna ingår ett stort antal fonografeylindrar och laekskivor med upptagningar av tidiga radioprogram, inspelningar från Operan samt unika dokumentationer, exempelvis från Dag Hammar- skjölds presskonferenser. En stor del av det unika materialet äri mycket dåligt skick. En snabbt fortskridande förstörelseproccss, bl.a. genom mö- gel, hotar att utplåna inspelningarna. ALB har föreslagit ett flerårigt pro- jektarbete där materialet inventeras, ordnas upp samt förs över till andra ljudmedier. Därigenom kan en viktig del av vårt kulturarv bevaras för eftervärlden och göras tillgänglig för forskning. En stor del av inspelningar— na kan bara räddas genom en sådan överföring.

För egen del finner jag det angeläget att. det föreslagna räddningsarbetet kan påbörjas snarast möjligt. ALB. bör därför få särskilda resurser under de närmaste tre budgetåren för att kunna inventera sina äldre ljudsamlingar och överföra vissa av förstörelse hotade upptagningar till moderna arkiv— rnedier. För budgetåret 1987/88 räknar jag med ett belopp av 422000 kr., vilket motsvarar ungefär en tredjedel av det totala mcdelsbehovet. Jag. återkommer till medelsbcräkningen för budgetåret 1987/88 i det följande under avsnittet Anslagsberäkningar.

I årets budgetproposition (prop. l986/87:100 bil. 10) harjag under ansla- get G 3. Stöd till fonogram och musikalicr föreslagit att statens kulturråd bör kunna ge stöd för utgivning av ljuddokument av även annat slag än musikfonogram. Jag hänvisar därvid till ett uppenbart intresse att göra vissa äldre inspelningar tillgängliga genom överföring till nya fonogram, t. ex. tonsättares tolkningar av egna verk, skådespelarröster, historiska tal eller radioprogram. Mitt förslag förutsätter att rådet kommer att samråda med bl.a. ALB. Enligt min mening bör det av mig här föreslagna invente- ringsarbetet hos ALB kunna skapa förutsättningar för överväganden om en sådan fonogramutgivning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställcrjag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar rörande rädd- l60

ningskOnvertering av äldre material hos arkivet för ljud och bild avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett.

Utgivning av en svensk nationaldiskograli

Regeringen uppdrog år 1982 ät ALB att utvärdera Grammofonleverantö— rernas förenings lagerkatalog över skivor och kassetter (den s.k. GLF-ka- talogen) och på basis härav komma in till regeringen med förslag på olika ambitionsnivåer till hur en fonogramkatalog borde vara utformad. Vidare borde förutsättningarna för utgivning av en nationaldiskografi klargöras. 1 samverkan med statskontoret genomförde ALB en utredning som resulte— rade i rapporten (1983147) Förutsättningar för utgivning av en svensk nationaldiskografl. Statskontoret rekommenderade där ett fortsatt utred- ningsarbete om samordnad fonogramregistrering och uppbyggnad av en central fonogramdatabas. År 1984 beviljade regeringen ALB medel för en kompletterande utredning av förutsättningarna för utgivning av en natio- naldiskograft på en lägre ambitionsnivå. ALB har nu med skrivelse över- lämnat rapportcn Förutsättningar för utgivning av en svensk nationaldis— kografi i ALB:s regi.

I rapporten påpekas att det i Sverige finns flera register och kataloger över fonogram, bl. a. CLF-katalogen. Dessa är emellertid inte heltäckande och saknar väsentlig information. ALB anser att det behövs en svensk fonogramförteckning som kan informera om och dokumentera den svens- ka fonogramproduktionen. Enligt ALB bör en sådan förteckning även tjäna som beståndskatalog över ALB:s samlingar av pliktexemplar av fonogram. Med avdrag för kalkylerade försäljningsintäkter beräknas den årliga kostnaden uppgå till 480000 kr. Engångskostnaderna för system- och programmeringsarbete uppgår till 100000 kr. '

Regeringen uppdrog år 1985 åt statskontoret att komplettera ett av verket tidigare lämnat-förslag om ökad samordning av registrering och katalogisering av alla typer av medier. Som resultat av utredningsarbetet överlämnade statskontoret i april 1986 bl.a. rapporten (198628) Samord- nad registrering och katalogisering av fonogram, videogram och musikalier — förslag till åtgärder. I rapporten anger statskontoret en rad olika områ- den där en ökad samordning skulle vara lämplig. För att åstadkomma en erforderlig enhetlighet av bibliografiska normer föreslår statskontoret en samlad översyn.

För egen del vill jag anföra följande. Alltsedan ALB startade sin verk- samhet år 1979 har arkivcts resurser för katalogisering varit otillräckliga. Detta har medfört att ALB har fått anlita andra institutioners katalogma- terial, t.ex. mikrofiche från Sveriges Riksradios grammofonarkiv. Avsak- naden av en egen beståndskatalog har medfört allt större problem för forskare som måste kunna orientera sig i det insamlade materialet. Bortsett från den otillfredsställande tillgängligheten har bristen på en heltäckande registrering också medfört att det saknas tillförlitlig statistik över i Sverige producerade och utgivna fonogram.

Jag finner det därför angeläget att ALB får möjlighet att upprätta den av arkivet föreslagna fortlöpande nationaldiskografm, dvs. en fortlöpande

Bilaga 6 Utbild ningsdep.

registrering eeh katalogisering av samtliga i Sverige producerade och ut- givna fonogram. Jag finner det också ändamålsenligt att förteckningen får en sådan utformning att den kan tjäna som en beståndskatalog över ALB:s samlingar av pliktexemplar av fonogram.

En heltäckande nationaldiskograti har betydelse också för intressenter utanför ALB. Den ger en information om och tillåter en utvärdering'av de kulturpolitiska stödinsatser som staten gör på fonogramområdet. Även marknadsföringen inom och utom landet av den svenska fonogramproduk- tionen underlättas. Det är därför enligt min mening önskvärt att de kata- logiseringsregler som tillämpas så långt som möjligt stämmer överens med i övrigt vedertagen standard för registrering av fonogram, t.ex. vid de svenska biblioteken. Enligt ALB föreligger vissa svårigheter att helt an- passa den planerade fonogramförteckningen till de katalogiseringsregler som har utarbetats för. i första hand biblioteksändamål. Enligt vad ALB anför är det emellertid möjligt att ytterligare sammanjämka de olika intres— sena i fråga om katalogiseringsmodcll. Samtidigt'betonar ALB att en sådan . sammanjämkning kan vara tidskrävande och därför inte bör få försena utgivningsstarten. Jag delar denna uppfattning men förutsätter att ALB så snart som möjligt tar initiativ till överläggningar med de andra intressen- terna. . '

ALB genomför för närvarande en datorisering av olika delar av verk- samheten. Övergången'till datorstödda rutiner medför en tidvis ökad bc- lastning för arkivets personal. En datorstödd registrering av fonogram i syfte att skapa en nationaldiskografi bör vara väl förberedd. Det kan även behövas tid för de ytterligare överväganden angående katalogiseringssy- . stemct som jag nyss berörde. Av dessa skäl finnerjag det motiverat att den fortlöpande nationaldiskograftn startar först vid årsskiftet 1988/89. Särskil- da medel härför bör sålunda anvisas första gången för budgetåret 1988/89. Jag beräknar för verksamheten en helårskostnad av 400000 kr. i 1987 års kostnadsläge. Därtill kommer engångskostnaden för system— och program- meringsarbete. För budgetåret 1988/89 beräknar-jag sålunda totalt 300000 kr., varav 200000 kr. som dn'ftsmedel under ett halvår och 100000 kr. för engångsutgifter. ' ' '

Frågan om en större samordning av katalogiseringsverksamhelen avsc— -

ende fonogram, videogram och musikalier förutsätter enligt min mening ett brett samarbete mellan de olika parter som är verksamma på området. Härvid kan statskontorets förslag till åtgärder vara till god hjälp. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå några ytterligare åtgärder från-rege- ringens sida. ' '

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar rörande pro— duktion av en nationaldiskograii avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Anslagsberäkningar G 4. Arkivet _för ljud och bild: Förvaltningskostnader

Enligt vad jag har "anfört i det föregående bör arkivet för ljud _och bild få särskilda resurser under en treårsperiod för att rädda äldre ljudinspelningar genom överföring till moderna ljudmedier. För budgetåret 1987/88 bör ett' belopp av 422000 kr. anvisas. För att projektet skall kunna genomföras. enligt de planer som ALB har lagt fram vill jag nämna att detta belopp motsvarar ungefär en tredjedel av de medel som sammanlagt bör anvisas för ändamålet under treårsperioden. . . Med hänvisning till vad jag har "anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen . att till Arkivet för ljud och bild:Förvalmingskostnader för budget- året 1987/88, utöver vad regeringen har föreslagit i prop. 1986/87: 100 bil. IO, anvisaytterligare 422000 kr.

. Bilaga 6 . Utbildningsdep.

'] 63

Bilaga 6:l

Sammanfattning av remissyttranden över polarforskningssekretariatets anslagsframställning för budgetåren 1987/88—1989/90

Polarforskningssekretariatet. har avgivit anslagsframställning för budget— åren 1987/88—1989/90 innehållande bl.a. förslag till genomförande och planering av forskningsprogram i Arktis och Antarktis. Programmet har sänts ut på remiss till ett antal företrädare för forskning, teknisk utveckling och industriella intressen. Remissinstanserna instämmer allmänt. i det an— gelägna i en svensk forskningssatsning i polarområdena. Natur/vetenskapli- ga forskningsrådet (NFR), t.ex., framhåller att det föreligger ett betydan- de bchov av ytterligare forskning i dessa ännu så länge dåligt utforskade områden. Från flera håll läggs förslag om insatser utöver dem som polar- forskningssekretariatet fört fram.

Att Arktis och Antarktis ur olika synpunkter kompletterar varandra på ett värdefullt sätt är en uppfattning som de flesta delar och därmed stöder programmets dubbla inriktning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI ) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) skulle dock från sina utgångspunkter gärna se större satsningar i det arktiska området.

Förslagen till insatser inom grundforskning och teknisk utveckling kom- menteras på ett antal punkter. I huvudsak är remissinstanserna positiva, t.ex. försvarets forskningsanstalt (FOA), högskolan i Luleå och statens industriverk (SIND). Naturhistoriska riksmuseet pekar på det rikhaltiga material som samlats genom tidigare svenska expeditioner. Museet fram- håller att detär av största vikt att grundläggande biologisk forskning får ett tillräckligt stort utrymme i ett eventuellt Antarktis-program, i synnerhet mot bakgrund av att detta har en tyngdpunkt i miljöforskning och miljö- övervakning. SGU föreslår att man prövar att införliva ett sedimentolo- giskt shelt'program i antarktissatsningen, vilket skulle ge möjligheter till jämförelse med den arktiska Ymer-80 expeditionen där detta var en tung del. Högskolan i Luleå betonar den tekniska forskningen, särskilt teknisk FoU kopplad till byggande och utrustning av stationen på Antarktis.

FOA lägger ett särskilt förslag om att upprätta och driva en mätstation för seismologi och luftburen radioaktivitet på Antarktis, som ett led i ett internationellt globalt system för att kontrollera kärnvapenprov.

SIND betonar att teknik för arktiska förhållanden i havsmiljö är en relativt ny marknad där det inte finns etablerade aktörer, något som underlättar introduktionen av svensk teknik och svenska företag. SIND anser att utvecklingen på Svalbard borde följas närmare, främst då exploa- tering efter mineraler och energiråvaror.

Miljöintresset är grundläggande vid verksamhet i de känsliga polarområ- dena, härom är alla ense. Statens naturvårdsverk ( S N V) framhåller att den globala luftföroreningsspridningen och därtill kopplade risker för klimat- förändringar är av stort intresse och gör internationellt forskningssamar- bcte nödvändigt. Här utgör polartrakterna unika ”arkiv" och referensom- råden. Högskolan i Luleå, som noterar att programmet har en tyngdpunkt

Bilaga 6 Utbildningsdep.

på miljöforskning, föreslår att det även bör omfatta metoder att skydda miljön från påverkan.

Ett flertal remissinstanser förklarar sig vara intresserade av och beredda att aktivt medverka i det föreslagna programmet. FOA nämner fjärranalys med bilddatabehandling, scismologi och marin undersökningsteknik som exempel på egna kompetensområden som är förenliga med polarforskning. Naturhistoriska riksmuseet framhåller bl.a. sin kompetens att-i laboratori- et för isotopgeologi utföra olika slag av analyser av mineral och bergarter. SIND bekräftar sin avsikt att vidga insatserna inom arktisk teknik till andra områden än havsteknik och med längre tidsperspektiv, i fördjupat samarbete med polarl'orskningssekretariatet. Styrelsen för teknisk utveck- ling (STU) är beredd att i nära samverkan med SIND gå in i ett sådant forskningsprogram med utnyttjande av de breda industri- och tvärveten- skapliga forskningskontakter som byggts upp i STU:s tidigare verksamhet. Vetenskapsakadetnien (KVA) påpekar att akademiens forskarutbyte med östländerna har visat sig vara av utomordentligt värde för polarforskningen och inom miljöforskningen, särskilt för ett samarbete i Arktis med Sovjet- unionen.

Polarforskningssekretariatets fortsatta insatser inom området tillstyrks av alla som berör frågan. FRN framhåller att just sckretariatskaraktären bör understrykas. STU noterar att polarforskningssekretariatet efterlyser ett kompletterande polartekniskt forum. Det borde övervägas, menar STU, om inte polarforskningssekretariatets styrelse skulle kunna innehålla såväl en vetenskaplig som en industriellt-tekniskt rådgivande funktion.

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Innehållsförteekning

. . Sid. Inledning ........................................... ' ......... ] Anslagsberäkningar ................ ' ....................... '. . . 16 Fakultetsprogram ....... - ..................................... l 8 — Fakultetsprogram som plancringsinstrument ................... 18 — Fakultetsprogrammens utformning och innehåll ................ 19 Utvärdering av forskning ...... -. . . .- ............................ 22. Forskarutbildningcn ................ . .......................... 24 — Studielinansicringcn iforskarutbildningen ........ . ........ 27 -— Forskarutbildningens meritvärde ............................. '28 — Kvinnliga forskares villkor ..... ' ............... ' .............. 2 9 —— Etappavgångari forskarutbildningen ......................... 3 Rekrytering till lärartjänster inom högskolan ................... '. , 30 Befordringstitlar ............. . ............................. .. . . 32 Forskningsmiljön .......................... . ......... . .......... 33 Forskningsetik ................................. . .. ............ 35 Litteraturförsörjning ..... ' .................................. . . . . 37 —LIBRIS 38' — Ansvarsbibliotekcn ......................................... 39 — Samverkan mellan forskningsbiblioteken i stockholmsregionen .. 40 — Samordning inom biblioteksområdet .......................... 41 Samverkan högskola —-näringsliv .............................. - 43 Externfmansierad verksamhet-, ............................ _. . . .- . 45 Vissa prioriterade områden . ._ .................................. 46 — Bioteknik .................. . .......... . ..................... 46 — lnformationstcknologi .................... ' .............. '. . .. ' 47 — Kulturvetenskaplig forskning ................................ 50 — J ämställdhetsforskning ..................................... 51 — Handikappforskning ........................................ 52 Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar .................... 53 Forskningssamarbetei Umeå .................................. 54 Internationellt grundforskningssamarbcte ....................... 55 Hemställan .................................................. 57 Anslagsberäkningar ....................... . .................. 58 Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m. ........... 58 D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete ...... . .............. 58 D 16. Humanistiska fakulteterna .............................. 65 D 17. Teologiska fakulteterna ................................ 70 D 18. Juridiska fakulteterna .................................. 73 D ]9. Samhällsvetenskapliga fakulteterna ...................... 75 D 20. Medicinska fakulteterna ................................ 81 D 21. Odontologiska fakulteterna ............................. 89 D 22. Farmaceutiska fakulteten .............................. 92 D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna .............. 94 D 24. Tekniska fakulteterna .................................. 103 D 25. 'I'cmaorienterad forskning .............................. 110 D 26. Kungl. biblioteket ..................................... 113 D 27. Statens psykologisk—pedagogiska bibliotek ............... 114 D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål ............ 1l5

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Övriga forskningsfrågor ....................................... 118 Prop. 1986/87: 80

D 29. Forskningsrådsnämndcn ................................ 118 D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet ........ 120 D 31. Medicinska forskningsrådet . . . . . . . Ä ..................... 123 D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. ................. 126 I) 33. Polarforskning ......................................... 133 D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning ............................................... 134 D 35. Europeisk forskningssamverkan ......................... 136 I) 36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnadcr . . . 139 D 37. Forskningsinstitutct för atomfysik: Materiel m.m. .......... 140 D 38. Institutet för rymdfysik ................................. 141 D 39. Institutet för internationell ekonomi ...................... 143 D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet .................... 144 D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association ....... ' .......... 145 I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskolan m.m. ..... 146 Kulturverksamhet ............................................ 148 Massmedier m.m. ............................................ 157

Bilaga 6:1 Sammanfattning av remissyttrande över polarforsk-

ningssekretariatets anslagsframställning för budgetåren 1987/88—1989/90 ................................. 164

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Bilaga 7 Prop. 1986/87: 80

Jordbruksdepartementet - - ' ' Bilaga 7 - - Jordbruksdep. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet l'Iellström

Anmälan till proposition om forskning

Det statligt finansierade forsknings-Ioch utvecklingsarbetet på jordbrukets, skogsbrukets och veterinärmedicinens områden har traditionellt präglats av ett stort inslag av verksamhet med mycket nära anknytning till den praktiska tillämpningen inom näringarna. Denna inriktning har varit nöd— vändig och naturlig med hänsyn till det stora antalet småföretag inom jordbruket och skogsbruket som inte själva har haft möjlighet att bedriva ett meningsfullt utvecklingsarbete. Under det senaste decenniet har beho- vet av grundläggande, heltäckande forskning blivit allt mer påtagligt. .En ändrad inriktning av forskningen med denna grundsyn som utgångspunkt har kommit till uttryck i de senaste årens statliga insatser för forskningen för de areella näringarna. 'Vidare har miljöfrågorna mera regelmässigt getts en plats i forskningen. Samtidigt har näringslivets intresse för medverkan i finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete ökat. Som statsministern

' tidigare har framhållit är. det viktigt att en fortsatt, allmän satsning sker på grundläggande forskning vid sidan av tillämpad forskning.

I 1984 års forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84:107 bil.6) an- förde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet bl.a. att det behövsen mer heltäckande forskning för att vi skall få ett bättre underlag för plane- ringen av inriktningen av produktionen inom de areella näringarna. Detta synsätt. har också präglat inriktningen på dc-nya forskningspolitiska insat- ser som sedan dess gjorts med anknytning till dessa näringar. Sålunda antog riksdagen år 1985 regeringens förslag om livsmedelsforskning (prop. 1984/85: 121, JoU 27, rskr.224). I propositionen förordades bl.a. att forsk— ningen på Iivsmedelsområdet skall omfatta en helhetssyn på livsmedels- kedjan och utgå från konsumenternas krav på våra livsmedel.

Konsumenternas krav på säker tillgång till fullgoda och hälsosamma livsmedel har fastslagits genom 1985-års livmedelspolitiska beslut (prop. l984/85:166, JoU33. rskr.393). Där har också lagts fast ett miljö- och. resursmål. Målet innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kraven på god tniljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våranaturresurser. Jordbruket skall således i möjlig utsträckning använda miljövänliga odlingsmetoder som bidrar till god hushållning med mark, vatten och växtnäring. I rimlig utsträckning skall jordbruket bedrivas så att det bidrar till att bevara genetisk variation

Bilaga 7 .

och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet. Också livsmed- lens kvalitet ställs i förgrunden. 1985 års riksdagsbeslut visar färdriktning- en mot en Iivsmedelspolitik där livsmedlens kvalitet och hänsyn till djur och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare.

?. Jordbruks- och livsmedelsforskning

Statsministern har tidigare denna dag understrukit betydelsen av forsk- ningsverksamhet som ett instrument för att förbättra livsmedlens kvalitet.

Den nya synen på livsmedelsproduktionens utformning och utveckling med den enskilde konsumentens intressen och beh0v som utgångspunkt präglar åtgärderna på forskningsområdet. Som ett första steg antog riksda— gen våren 1986 regeringens förslag om ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen'(prop. 1985/86:74, JoU 13, rskr. 165). Programmet grundas på ett av skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) redovisat'förslag. Det bygger på grund- synen att produktionsformer som syftar till att förena effektiviteten med hänsynen till miljön förutsätter en biologisk—ekologisk helhetssyn. För att skapa grunden för en sådan helhetssyn krävs enligt programmet en omfat- tande kunskapsuppbyggnad på ett flertal områden. De områden där vi behöver fördjupa de grundläggande kunskaperna är i första hand kemi, fysik, mikrobiologi. genetik, biologi, immunologi, ekologi samt ett antal samhällsvetenskapliga områden. Forskningen skall också syfta till att med hjälp av kunskap från grundläggande discipliner pröva hur en rationell och ekonomisk växt- och djurproduktion skall bedrivas i ett biologiskt—ekolo-' giskt sammanhang.

Programmet har sålunda den utgångspunkten att konsumenternas krav på bättre livsmedelskvalitet skall sättas i förgrunden för produktionen i hela livsmedelskedjan. Det skall stärka jordbruksnäringarna och ge oss möjligheter att utnyttja våra förnyelsebara naturtillgångar på ett från eko- logiska utgångspunkter bättre sätt än hittills. 'De nya metoderna som kan väntas komma fram som ett resultat av forskning och teknisk utveckling skall vara mer miljövänliga än de nuvarande. De skall kunna ge förutsätt- ningar för en intensiv växtodling. De "skall också möjliggöra en djurskötsel med bevarande av en god miljö och utan att djuren utsätts för skada. Flera av de egenskaper hos livsmedlen som ger dem dess kvalitet är på ett avgörande sätt bundna till vår råvaruproduktion. Ny miljövänlig teknik kan väntas leda till livsmedelsråvaror med en högre kvalitet. Detta kan på sikt stärka den inhemska produktionens konkurrenskraft. För detta forsk— ningsprogram har för budgetåret 1986/87 anvisats 17 milj. kr. För nästa budgetår bör anvisas ett oförändrat belopp.

SJFR har nyligen på regeringens uppdrag utarbetat ett sammanhållet program för livsmedelsforskning. Det har remiSsbehandlats. En förteck- ning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.I. Programmet utgår från den helhetssyn som jag har angett i det föregående och anknyter till jordbruksforskningsprogrammet. Allmänt konstateras att livsmedelsforsk-

Jordbruksdep.

Bilaga 7

ningen är i mycket starkt behov av en grundläggande, långsiktig kompe- tcnsuppbyggnad. Vissa särskilt angelägna programområden som forsk— ningen behöver bearbeta skisseras. Bl.a. påpekas att många fundamentala frågor kring" människans behov av olika näringsämnen under olika beting- elser fortfarande är obesvarade. Ett skäl till detta är bristande kunskap om hur man skall definiera ett bra näringstillständ och vilka processer i krop- pen som de olika näringsämnena ingriper i. Programområdet kost och hälsa har därför bedömts som mycket viktigt.

lnom Iivsmedclsområdet finns många frågor att angripa med ekonomis— ka och andra samhållsvetenskapliga forskningsmetoder. Funktion och ef- fektivitet inom hela systemet eller dess delar är viktiga frågor inte minst för konsumenterna och samhället i övrigt. Ett programområde, maten och samhället, föreslås därför ingå i forskningsprogrammet. Flera historiska och beteendevetenskapliga frågor kring maten har endast tillfälligtvis varit. föremål för forskningsinsatser. Det gäller orsakssammanhang kring kon- sumtionens utveckling och vad ekonomiska, sociala och kulturella faktorer betyder därvid. Ytterligare forskning kring ett programområde, människan och maten, har därför också bedömts som nödvändig. Många grundläggan- de frågor kring vilka faktorer som slutligen bestämmer hur vi upplever smak och egenskaper hos livsmedel är ännu obesvarade. Människans sensoriska upplevelse påverkas både av kemiska, fysikaliska och psykolo- giska faktorer. Smak och upplevelse är således också ett programområde, som enligt SJ F R behöver bearbetas.

I all livsmedelshantcring spelar mikroorganismerna en viktig roll. Ökad och fördjupad kunskap om livsmedelsorganismerna och dessas roll kan ge ett underlag både för att undvika patogena organismer och deras gifter i livsmedel och för att i större utsträckning utnyttja de positiva egenskaper- na. Programområdet livsmedlens biologi utgör därför en viktig del i forsk- ningsprogrammet. Ett centralt programområde är också matens fysik och kemi. Grundläggande studier kring vilka ämnen olika livsmedelsprodukter innehåller är själva basen för en ökad förståelse av livsmedlen och dessas egenskaper. Slutligen framhålls behovet av forskning kring mat och säker- het. En fördjupad kunskap behövs bl.a. om under vilka omständigheter naturliga gifter, miljögifter och-vissa andra ämnen uppträder och om möj- ligheterna att eliminera dem genom genetiskt urval.

Flertalet remissinstanser delar SJFR:s syn på hur livsmedelsforskning- en bör utvecklas och att man måste utgå från en helhetssyn på livsmedels— kedjan.

Enligt min mening måste livsmedelsforskningen i vid mening förstärkas om kraven på god mat av hög kvalitet och säkerhet och till rimliga priser skall kunna tillgodoses i det moderna samhället. Det fordras en mer gedi- gen vetenskaplig grund för produktion, industriell förädling, hantering och konsumtion av livsmedel. Forskningen på Iivsmedclsområdet måste om- fatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra livsmedel. För konsumenten är det angeläget att inte bara få färska och bra råvaror. Det är också viktigt vad som händer vid förädling och distribution av livsmedlen. Frågan om livsmedlens kvalitet är av allra största betydelse. De statliga insatserna bör därför inriktas på sådan forsk-

Jordbruksdep.

ning som leder till en nödvändig, samlad kunskapsuppbyggnad för hela ,

Iivsmedclsområdet så att erforderliga insatser på mer tillämpade frågeställ— ningar skall kunna göras. Detta gäller biologiska, fysikaliska, medicinska, kemiska och biokemiska frågeställningar samt samhällsvetcnskaplig forsk- ning i vid bemärkelse. Enligt tnin mening är det forskningsprogram som SJFR har redovisat ett bra underlag för det fortsatta arbetet med att utforma livsmedelsforskningen i-överensstämmelse med den helhetssyn jag har förordat. SJFR:s programförslag pekar på flera eftersatta områden och konkreta forskningsuppgifter.

För att ytterligare konkretisera de önskvärda forsknings— och utveck-. lingsinsatscrna måste såsom SJFR framhållit och som påpekats av flera remissinstanser vetenskapligt och stringent formulerade detaljprogram tas fram lör de olika huvudområdena. '.

Genom det helhetsperspektiv som bör anläggas finns givetvis klara anknytningar mellan den nu förordade forskningsinriktningen och-det forskningsprogram om alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen som riksdagen tidigare har antagit och som SJFR har samordningsansvaret för. Det föreligger således inte någon skarp gräns mellan de olika programmen. De samlade forskningsresultaten kommer att ha stor betydelse för inriktningen av 1990-talets livsmedelsproduktion.

Eftersom forskningen på livsmedelsområdet bör omfatta hela livsme- delskedjan är det angeläget att den organiseras och utförs med hänsyn tagen till detta. Behovet av samordning är stort. Med hänsyn till SJFR:s forskningsrådsansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom såväl pri- märproduktionsforskningen som forskningen avseende leden efter råvaru- produktionen bör rådet ansvara för programmets genomförande. Det bör ankomma på SJFR att organisera behövligt samråd med företrädare för berörda statliga organ samt för konsumenter och producenter som kan ge SJFR vägledning i de övergripande prioriteringsfrågor som uppkommer under programmets genomförande.

SJFR stödjer redan i dag livsmedelsforskning. För detta ändamål har- särskilt avsatts () milj. kr. Även forskningsrådsnämnden (FRN) och styrel- sen för teknisk utveckling (STU) lämnar bidrag till livsmedelsforskning. Viss forskning inom ämnesområdet medicinsk näringsforskning finansi- eras av medicinska forskningsrådet (MFR). SJFR har föreslagit att statens årliga insats för livsmedelsforskningen ökas med 21 milj. kr. Flertalet remissinstanser ansluter sig till SJFR:s bedömningar av medelsbchovet. För egen del vill jag anföra att resursförstärkningar även inom prioriterade forskningsområden i huvudsak måste ske genom fortgående omprövning och omfördelning av medel. För att möjliggöra angelägen kunskapsupp- byggnad och stöd till livsmedelsforskningen bör dock ytterligare 9 milj. kr. anvisas till SJFR för nästa budgetår. Denna resursförstärkning bör i första hand användas till sådana ämnesområden som SJ FR primärt har ansvaret för. Jag räknar vidare med att bidrag till livsmedelsforskningcn under den kommande treårsperioden kommer att lämnas av FRN, MFR, humanis- tisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet och STU. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för utbildnings— och industridepartementen. Jag har erfarit att FRN nyligen har beslutat om ett forskningsprogram som

Bilaga7 J ordbruksdcp.

Bilaga 7

kan vara av intresse i sammanhanget benämnt Individ — Samhälle — Hälsa. Vidare har jag erfarit att chefen för industridepartementet senare kommer att föreslå att medel beräknas åt STU för ett nytt insatsornråde, driftutvecklingssystem för processindustrin, inriktat. bl.a. mot livsmedels- industrin.

Av betydelse är också att näringslivet i ökad utsträckning medverkari livsmedelsforskningen. SJFR har inlett en samverkan med näringslivet rörande några forskningsprojekt, bl.a. om kvalitetsbetalning för slaktkrop- par och havre som råvara för livsmedel. Denna samverkan bör enligt min mening fortsätta och utvecklas inom andra delar av livsmedelsforskningen.

Det ankommer på SJFR att på lämpligt sätt fortlöpande redovisa resulta- ten av forskningen. Forskningsresultaten måste liksom hittills genom bl.a. undervisning och rådgivning snarast föras ut i praktisk tillämpning.

Lantbruksforskning behandlar problem som har anknytning till jordbruk, trädgårdsbruk, skogsbruk, veterinärmedicin, landskapsplanering och vat— tenbruk. SLU har redovisat ett handlingsprogram för budgetåren 1987/88— ' 1991/92. Programmet anger mål och inriktning för SLU:s olika verksam- hetsgrenar. För att åstadkomma en ökad och uthållig skogsproduktion, ett effektivt jord-, trädgårds- och skogsbruk med mer hänsynstagande till' miljö, djurhälsa och kvalitet samt livsmedel och skogsprodukter av god kvalitet, fordras enligt handlingsprogrammet en forskning av hög kvalitet inom alla delar av SLU.

SLU anför att forskningens framtida inriktning syftar till att möjliggöra en helhetssyn genom att bl.a. innefatta ökade insatser på leden efter råvaruproduktionen såväl inom skogsbruket som livsmedelsse'ktorn. Sam- manfattningsvis anges den framtida inriktningen innebära konsolidering, fullföljande av tidigare planer och insatser på nya områden.

I första hand bör enligt handlingsprogrammet SLU koncentrera sina egna resurser på de. grundläggande uppgifter som hänger samman med utbildning och forskarutbildning samt den forskning som ärmödvändig för att det skall ske en kunskapsutveckling inom sådana områden där "SLU tillhandahåller utbildning. En konsolidering av dessa verksamheter be- döms bli universitetets viktigaste uppgift.

Fullföljande av tidigare planer innebär bl.a. en fortsatt fördjupning på grundläggande biologisk forskning. Detta innefattar bl.a en 'bioteknisk kompetensuppbyggnad. Även en förstärkning av livsmedelsforskning, forskning på trädgårdsområdet samt en ökad forskning i syfte att minska behovet av djurförsök och göra försöken skonsammare innebär ett fullföl- jande av tidigare planer.

Vad gäller nya områden som anses angelägna för SLU anges bl.a. uppbyggandet av ett genetiskt centrum. Härigenom kan en fortsatt kun- skapsuppbyggnad komma till stånd inom molekylär- och cellbiologi, mik-

Prop. 1986/87: 80

Jordbruksdep.

Bilaga 7

rohiologi, molekylärgenetik och inom växtfysiologi. Det gäller områden som kan väntas ha stor betydelse för den praktiska växtförädlingen på lång sikt. Vidare framhålls i handlingsprogrammet betydelsen av att bygga upp en bioteknisk kompetens inriktad mot bl.a. den skogliga sektorn.

SLU:s ansvar omfattar förutom forSkning och utbildning även utveck- lingsarbete. Inom detta område prioriteras i handlingsprogrammet främst matematiska modeller som ett hjälpmedel i den mer tillämpade forskning- en, värdering av nya metoder och teknik samt insatser för att i ökad utsträckning kunna utnyttja SLU:s kompetens i regionalekonomiska sam- manhang.

För egen del anser jag att handlingsprogrammet i allt väsentligt kan läggas till grund för de prioriteringar som bör göras i fråga om forskningen vid SLU. För att ge utrymme åt de prioriterade forskningsområdena bör SLU fortsätta den omprövning och Omfördclning av resurserna för forsk— ning och forskarutbildning som startades budgetåret 1985/86. Idet följande tar jag upp vissa frågor som jag bedömer vara av särskilt intresse.

Ytterligare insatser bör göras på grundläggande biologisk forskning vid SLU. Statsministern har tidigare understrukit behovet av ytterligare åtgär- der för att förstärka en bioteknisk kompetensuppbyggnad. 1 första hand bör en fortsatt kunskapsuppbyggnad med inriktning mot växtsidan ske inom molekylär- och cellbiologi, mikrobiologi, molekylärgenetik och växt- fysiologi. Vid det genetikcentrum i Ultuna som är gemensamt för SLU och universitetet i Uppsala bör genetisk forskning och växtförädlingsforskning sammanföras med nya biotekniska kompetenser. Som en mycket viktig del i detta genetikcentrum ingår den mikrobiologiska institutionen vid SLU. Mikrobiologin intar en central roll bland de grundläggande biologiska ämnena och är en av basvetenskaperna inom biotekniken. Mot bakgrund härav och då nuvarande lokaler för den mikrobiologiska institutionen är otillräckliga och starkt förslitna bör medel anvisas för nybyggnad för institutionen samt för inredning och utrustning av byggnaden. _

I uppbyggandet av ett genetiskt centrum bör också ingå ökade insatser för den cellbiologiska forskningen. Med hänvisning till det bioteknikpro- gram som statsministern tidigare har redovisat och med hänsyn till behovet av överföring av molekylärbiologiska kunskaper till det skogliga området bör kompetensen vid detta centrum förstärkas genom att en professur i skogsträdens cellbiologi inrättas vid SLU.

Riksdagen har är 1986 antagit regeringens förslag till forskningsprogram rörande skog och miljö (skr. 1985/86:76, JoU13, rskr. 165). Programmet tar sikte både på de globala problemen, framför allt. de pågående avskog- nings- och ökenutbredningsprocesserna i de fattiga länderna, och på be— tingelserna för ett produktivt, ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige. Det är ett brett, tvärvetenskapligt program som spänner över allt från . grundforskning inom traditionella discipliner till utbildning av forskare i Sverige och u-länder. ] sin helhet har forskningsprogrammet beräknats

J ordbruksdep.

Bilaga 7

kosta 200 milj. kr. under en femårsperiod. Den del av forskningsprogram- met som rör avskogning och ökenutbredning i u-ländcrna administreras av styrelsen för u-landsforskning (SAREC). Den andra, nationella delen av. programmet syftar till att möjliggöra ökad virkesproduktion i en balan- serad miljö. Särskild uppmärksamhet riktas mot frågor som berör virkes- - produktion, natur och miljö, fjärranalys, fytokemi. teknik och förädling samt samhället—företaget—skogen. Kostnaderna för det nationella pro- grammet. rörande skog och miljö har beräknats till 100 milj. kr. under en femårsperiod. För innevarande budgetår har anslagits ca 29 milj. kr., var- av ca 21 milj. kr. till SJFR. För nästa budgetår bör SJFR anvisas ett oförändrat belopp. .

SLU har i samarbete med företrädare för skogsnäringen i Sydsverige utrett behovet av utökad skogsforskning med inriktning mot södra Sverige. Ett förslag till program har utarbetats. Forskningen bör enligt förslaget i första hand vara tillämpad och beröra ämnesområdena skogsskötsel och markanvändning. Forskningen avses få stor bredd och även innefatta bl.a. ekologiska aspekter och naturvårdsaspekter med särskilt beaktande av småskogsbrukets speciella förutsättningar och möjligheter.

Enligt min mening är det angeläget att kompetensen inom den skogliga forskningen förstärks i huvudsak i överensstämmelse med det förslag till program som har utarbetats. Kostnaderna för projektet har beräknats till ca 7,5 milj. kr. per år under en sexårsperiod eller totalt ca 45 milj. kr. En viss del kan finansieras genom omfördelning inom anslaget till SLU. Nä- ring5livet har åtagit sig att medverka till finansieringen av en väsentlig del av projektet. Staten bör dessutom tillskjuta ytterligare medel. '

Skogsstyrelsen disponerar särskilda medel för bidrag till tillämpad skogsproduktionsforskning. Dessa medel utgör ett komplement till övrigt statligt stöd till skogsforskningen och finansieras med skogsvårdsavgifter.

Skogsföryngringsforskning och traditionell skogsproduktionsforskning lik- .

som luftföroreningsforskning är prioriterade områden som Skogsstyrelsen fördelar medel till. Skogsstyrelsen bör tillföras ytterligare medel för bidrag till sådan forskning.

Gmndforskningen och den tillämpade forskningen rörande de areella nä— ringarnas problem måste kompletteras med utvecklingsarbete i syfte att få fram system, metoder och maskiner som är direkt tillämpbara i praktisk verksamhet. Detta utvecklingsarbete sköts i viss utsträckning inom de enskilda företagen. För att nå en större allmängiltighet och för att tillgodo- se även de mindre företagens behov bedrivs även programbunden'verk- samhet som är finansierad av staten och branschorganisationer gemen- samt. Inom jordbruks- och trädgårdsnäringen gäller detviss växtförädling liksom verksamhet vid Jordbrukstekniska institutet. Som jag har nämnti det föregående arbetar SJFR med särskilda, gemensamma projekt på livs- medelsområdct. För skogsbrukets del bedrivs gemensamt finansierad verksamhet inom områdena skogsträdsförädling och skogsteknik. .Vad

J ordbruksdcp.

Bilaga 7

särskilt gäller stödet till växtförädlingsverksamheten skall enligt avtal mel- lan staten och Lantbrukarnas riksförbund före utgången av är 1988 för- handlingar tas upp mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse om eventuellt behov av fortsatt särskilt stöd till växtförädlingsverksamhet för tiden efter den 31 december 1989. '

Det är enligt min mening angeläget att näringslivet i större utsträckning än hittills medverkar finansiellt till forsknings- och utvecklingsarbete inom de av mig nu berörda områdena. En utökad samverkan mellan näringslivet och den statliga forskningsverksamheten bör också avse verksamhet som har mer karaktär av grundforskning. Av särskilt. intresse i sammanhanget är växtförädlingsföretagens medverkan i uppbyggandet av det genetiska centrum i Ultuna, som jag tidigare har berört.

En samverkan är också angelägen på fiskeforskningens område. Till- sammans med fiskeristyrelsen utarbetar SJFR för närvarande ett samlat, övergripande program rörande forskning och utvecklingsverksamhet för fisket. Därvid skall bl.a. undersökas behovet av och möjligheterna att organisera kollektivt finansierad forskning och utveckling där-tiskenä- ringen i vid mening ingår som medfinansiär.

Hänsyncn till natur— och miljövårdens intressen har under en följd av är präglat olika åtgärder och insatser för-de areella näringarna. De båda forskningsprogrammen som rör alternativa produktionsformer i jordbruket samt skog och miljö och som jag har redovisat i det föregående är exempel pålhur hänsynen till miljön i vid bemärkelse skall vara ett naturligt inslag i all verksamhet. Även i branschforskningsavtalen på jordbrukets och skogsbrukets områden har hänsynen till miljön sedan länge en naturlig plats. Ytterligare ett exempel tar jag upp i det följande. '

Regeringens målsättning för användningen av bekämpningsmedel i jord- bruket är. som den har angetts i regeringsförklaringar i oktober 1985 och mars 1986, att användningen skall halveras på fem år. Detta är ett led i regeringens strävan att l990-talets jordbruk skall kunna bedrivas med produktionsmetoder som är i balans med det ekologiska systemet. Mot denna bakgrund har lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk och kemi- kalieinspektionen på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till hand- lingsprogram för att uppnå målet i fråga om begränsningen av användning- en av bekämpningsmedel i jordbruket. Förslaget har remissbehandlats. 1 förslaget till handlingsprogram förordas en övergång till användning av medel som innebär mindre risker från hälso- och miljösynpunkt, en minsk- ning av användningen av bekämpningsmedel och särskilda åtgärder till skydd för hälsa och miljö. Därutöver föreslås insatser för forskning, ut- veckling och resistensförädling som på sikt skall kunna medföra ytterligare minskning av bekämpningsmedelsanvändningen.

Det är enligt min mening angeläget att arbetet med att minska riskerna med bekämpaingsmedelsanvändningen ijordbruket nu snabbt kan drivas vidare. Naturvårdsverket och lantbruksstyrelsen har mot bakgrund härav

Jordbruksdep.

Bilaga 7

fått i uppdrag att närmare utreda utformningen av ett system för typprov- ning och typgodkännande av utrustning för spridning av bekämpningsme- del. Vidare har naturvårdsverket fått i uppdrag att med utgångspunkt bl. a. i vad som sägs i rapporten se över föreskrifter och allmänna råd om spridning av bekämpningsmedel. Slutligen har lantbruksstyrelsen och ke- mikalicinspektionen fått i uppdrag att utreda hur utökade krav på utbild— ning och tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel bör utformas. Berörda myndigheter har dessutom fått i uppdrag att fortlöpande redovisa hur arbetet med genomförande av handlingsprogrammct fortskri- der.

För att ytterligare påskynda övergången till användning av bekämp- ningsmedel som medför mindre risker från hälso- och miljösynpunkt bör vid den prövning av ett bekämpningsmedel som föregår ett godkännande

göras en värdering av riskerna och nyttan med detsamma. En striktare . värdering med ett ökat inslag av bchovsprövning kan "väntas leda till en : minskning av antalet. preparat och till utveckling av mindre riskfyllda preparat. Resurser härför bör ställas till kemikalieinspektioncns förfogan- de.

För att få den behovsanpassade bekämpningen att fungera och motverka onödig bekämpning är en väl utvecklad prognos- och varningsverksamhet av stor betydelse. Det är också viktigt att genom rådgivning öka kunska- perna hos jordbruks- och trädgårdsodlare och hjälpa dem till riktiga be- dömningar av bekämpningsbehoven. Mot bakgrund härav föreslår jag att ytterligare medel anvisas för utveckling och bedrivande av prognos— och varningsverksamheten vid lantbruksstyrelsen. Utvecklingsarbetet bör ske i samarbete med SLU. Inom ramen för dessa resurser bör även behovet av en förstärkt växtskyddsrådgivning inom området kring Mälaren och Hjäl- maren kunna tillgodoses. . .

Det är också angeläget att nya rön på det bekämpningstekniska omrädet når ut snabbare till rådgivare och jordbrukare. För att detta skall bli möjligt bör en ny tjänst för en statskonsulent inrättas vid SLU.

För att stimulera såväl maskinhandeln som jordbrukare att genomföra konditionstester av lantbrukssprutor bör en frivillig verksamhet främjas genom bidrag till maskinhandeln för anskaffning av mobila testutrustning- ar. Bidrag bör också kunna lämnas för de tester som utförs. Administratio— nen av bidragen bör handhas av lantbruksstyrelsen.

Den offentliga kontrollen av bekämpningsmedelsrester i livsmedel utfor- mas och leds av livsmedelsverket. Denna verksamhet bör utvidgas i fråga om dricksvatten och spannmålsproduktcr som för närvarande i detta hän- seende inte är föremål för offentlig regelbunden kontroll. Vidare bör verket utveckla och pröva metoder för att analysera de bekämpningsmedel som för närvarande inte ingår i analysverksamhcten och som från risksynpunkt är mest angelägna att analysera. Livsmedelsverket bör ges ytterligare resurser härför.

Förstärkt forskning och utvccklingsvcrksamhet är nödvändig för att på sikt ytterligare kunna minska användningen av bekämpningsmedel. Bl.a. behövs utökade resurser för forsknings- och försöksverksamhct i syfte att minska användningen av ogräsmedel. SLU bör tillföras resurser motsva—

Jordbruksdep.

rande kostnaderna för en forskartjänst inom området ogräsforskning. Vi- dare bör lantbruksstyrelsen ges resurser för försöks— och utvecklingspro- jekt inorn ogräsområdet. Forskning och utvecklingsarbete rörande ny tek- nik vid användningen av såväl bekämpningsmedel. som icke kemiska meto- der bör också intensifieras. Detta kan ske bl.a. inom det ramprogram för verksamheten vid Jordbrukstekniska institutet, som jag tidigare har re- dovisat. Jag vill i sammanhanget erinra om att flera forskningsprojekt som stöds av SJFR, bl.a. inom ramen för det nya jordbruksforskningsprogram- met, är ägnade att minska användningen och behovet av kemiska bekämp— ningsmedel.

Sammantaget utgör dessa insatser som uppgår till 8,5 milj. kr. en viktig del iarbetet att uppnå målet om begränsning av användningen av bekämp— ningsmedel. Jag äterkommer i det följande till vissa anslagsfrågor. Jag har för avsikt att i en särskild proposition ta upp frågan om anslag till lant- bruksstyrelscn och lantbruksnämnderna. Härvid kommer jag att ta upp frågan om ytterligare medel för rådgivning i alternativ odling. Chefen för miljö- och energidepartementet kommer att ta upp frågan om ytterligare medel till kemikalieinspektionen.

I prop. 1985/86:74 redovisades för riksdagen användningen av de medel som hade flutit in som miljöavgifter på bekämpningsmedel och handels— gödsel under budgetåret l984/85. För nästa budgetår står avgiftsmedlen som hänför sig till budgetåret 1985/86 till förfogande. De uppgår till sam- manlagt ”2,9 milj. kr. De förslag som jag efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet redovisar innebär att avgiftsmcdlens an- vändning fördelar sig enligt följande.

l986/87 1987/88

(milj. kr.) (milj. kr.) Jordbruks- och livsmedelsforskning l7,0 23,l Skogsforskning 21.1 21,l Allmän naturresursforskning 8.0 8,0 Miljövårdsforskning 2,0 2,0 För forskningsprogrammen nödvändig utrustning m.m. 7.5 - Halvering av bekämpningsmedelsanvändningen — 8,5 Vattenundersökningar, livsmedelsverket 0,2 0.1 Rådgivning tilljordbruket 5,0 5,6 Särskilda naturvårds- och miljöskyddsprojckt 14,0 15,5 Försurningsprogrammet 28,0 28,0 Etanolprojekt 15,0 — Riksgkatteverkcts administrationskosmader 0.9 0.9

I18,7 1l2,9

- Bilaga 7 Jordbruksdep.

1.2 Konsumentverket finner det angeläget att en samordning av livsmedels- forskningen kommer till stånd. Speciellt. viktigt är att man vid fördelningen av forskningsinsatserna utgår från en helhetssyn på livsmedelssystemet. 1.3 Uppsala universitet anser att rapporten ger en god beskrivning av livsmedelsforskningens framväxt, organisation och aktuella problem med otillräckliga basresurser, splittrat ansvar och bristande integrering. En helhetssyn på forskning i livsmedelskedjans samtliga led är viktig. I rapporten beskrivs svensk livsmedelsforskning av idag. Men det fak- tum att SIDA och SAREC också satsat och satsar på nutritionsforskningen har förbisetts. Detta har speciell aktualitet för den u-landsforskning som bedrivs vid flera institutioner i Uppsala, främst avdelningen för internatio— nell barnhälsovård vid barnkliniken förutom institutionen för näringslära. Det förefaller därför angeläget att SJ E R i sin sammanhållande funktion för livsmedelsområdet även har kontakt med SAREC.

1.4 Lantbruksstyrelsen anser att en väl samordnad och effektiv livsmedels- forskning inriktad på leden efter primärproduktionen har betydelse även för denna produktion. De ijordbrukspolitiken dominerande effektivitets-

J ordbruksdep.

kraven har haft till följd att råvaruutbudet kan-ha blivit mindre differentie- rat. Styrelsen fömtser att miljö- och kvalitetskrav kommer att få större genomslag i hela livsmedelskedjan. Konsumenterna väntas efterfråga allt starkare varierat utbud av inte bara färdiga livsmedel utan också av livsme- delsråvaror av olika kvalitet och pris.

— — — Lantbruksstyrelsen anser att en viktig förutsättning för att kvalitets- och prismålen skall kunna uppfyllas är en väl samordnad och effektiv forskning inriktad på såväl primärproduktionen som leden däref- ter. Livsmedelspolitikens olika styrmedel måste därför utvecklas och an— passas till den nya situationen och de nya målen, så att resultaten från en forskning för bättre mat leder till önskade förändringar. Prissättningen samt pn's- och marknadsregleringen måste också anpassas till de högre ställda kraven på mat— och råvarukvalitet.

1.5 Fiskeristyrelsen: — — — Fisk utgör energimässigt en liten andel av vårt födointag. Med hänsyn till dess värde från synpunkten en lämplig kostsam- mansättning borde dock problem ianslutning till fisk fått stön'e betydelse. Den grupp som SJ FR kallat har dock inte haft en sådan sammansättning att fiskproblematiken skulle kunnat belysas på ett allsidigt sätt.

— — — Ett ökat samarbete mellan SJ FR och fiskeristyrelsen genom det gemensamma fiskeriforskningsprogram som är under utarbetande bör — — — kunna leda till resultat på livsmedelsforskningens område ifråga om tisk och tiskprodukter. — — —-

Med de påpekanden som gjorts — — — tillstyrker fiskeristyrelsen det förslag till program för forskning för bättre livsmedel, som redovisas i rapporten.

1.8 Statens industriverk: Enligt SJFR måste forskningen inom livsmedels- sektorn utgå från en helhetssyn som riktar uppmärksamhet mot hela livs- medelskedjan från råvara till konsdment. Livsmedelsforskningcns uppgift är att ta fram kunskap om alla dessa led. Dessa grundläggande aspekter på forskningen ställer sig SIND bakom.

1.9. Styrelsen för teknisk utveckling hälsar med tillfredsställelse det faktum

att det nu — - — finns ett programförslag till sammanhållen livsmedels- forskning. 1.10 Forskningsrådsnämnden — — — instämmer i rapportens huvuddrag.

Det är nämndens uppfattning att om de i rapporten skisserade intentio- nema kan genomföras skulle det innebära ett stort uppsving för svensk livsmedelsforskning.

Det är — — — viktigt att forskningen utgår från konsumenternas önske- mål och behov, och tillvaratar den kunskap och de erfarenheter dessa besitter.

Bilaga 7 . Jordbruksdep.

Sammanfattningsvis vill forskningsrådsnämnden framföra att nämnden med glädje noterat SJFR:s önskningar till stora satsningar inom områden som FRN initierat och därmed bedömt som viktiga. Nämnden anser vidare att det i första hand är konsument— och distributionsleden som behöver förstärkta forskningsresurser. Slutligen behövs en stark beteende— och samhällsvetenskaplig kompetens för att initiera och styra den fortsatta uppbyggnaden av den forskningsinriktning inom Iivsmedclsområdet som betonar distributions- och konsumentleden (inklusive området kost och hälsa). ' '

1.14 Sveriges lantbruksuniversitet: SI FR har i den framlagda rapporten på ett mycket klargörande sätt sammanfattat behovet av en ökad svensk livsmedelsforskning. SJFR har — — —- påtalat hur Splittrade resurserna är idag och förordar en samordning under SJFR:s övergripande ansvar. Vi delar SJFR:s syn på hur livsmedelsforskningen bör utvecklas och utgår därvid liksom SJFR från att man måste utgå från en helhetssyn på livsme- delskedjan.

1.15 Statens pris- och kartellnämnd: — —— — SJFR har förtjänstfullt redovi- sat bl.a. de forskningsområden och discipliner som är nödvändiga för den framtida livsmedelsforskningen. Denna forskning spänner över många samhällssektorer och omfattar frågeställningar av olika karaktär, varför det kan bli svårt att överblicka, samordna och prioritera forskningsprojek- ten inom detta område. —'— —

1.18 Lantbrukarnas riksförbund: Enligt förbundets mening har SJFR:s särskilda programgrupp som arbetat med utredningen gjort'ett förtjänst- fullt arbete. — —— —

LRF instämmer i programgruppens uppfattning att motivet för en ut- ökad livsmedelsforskning framförallt är ökade krav från konsumentema och samhället i stort på livsmedlen. Som påpekas kan dessa ökade och delvis svårförenliga krav endast tillgodoses genom FoU-insatser, självklart i kombination med åtgärder inom livsmedelshanteringen som sådan. — -— — det är angeläget att ökade resurser kan tillföras livsmedelsforsk- ningen. Enligt förbundets mening är det dessutom ett samhällsansvar att så sker för den mer grundläggande kompetensuppbyggnad sem krävs. Även när det gäller mer tillämpade FoU-insatser är ett statligt engagemang i samverkan med livsmedelsscktorn välmotiverat med hänsyn till bl. a. dess struktur. — — — '

LRF understryker — — — att en helhetssyn i livsmedelsforskningen.

måste eftersträvas. Förbundet är samtidigt medvetet 'om att det kommer att ta tid och kräva en kraftfull samverkan mellan flera olika organ som är verksamma på livsmedelsområdet.

1.19 Kooperativa förbundet: Utredningen har betonat betydelsen av ökade kunskaper hos konsumenterna; i linje därmed borde också kostutbildning— ens innehåll och omfattning i grundskolan och gymnasiet ha tagits upp till behandling. — — —

Bilaga 7- Jordbruksdep.

1.20 ICA-förbundet: Ett mycket angeläget mål för forskning anser vi vara hur man i livsmedelsproduktioncn kan förena viss storskalighet med öns- kad kvalitet. Klarar inte branschen detta, kan det både gå ut över sorti— ment, kvalitet och pris. Det finns enligt vår mening ingen entydighet i det ofta framförda argumentet att småskalighet skulle säkerställa bättre kvali— tet_och lägre priser. Däremot måste forskningen och produktutvccklingen i högre grad riktas in mot att storskalighet i högre grad ska kunna förenas med olika konsumentgruppers behov av specifika egenskaper och kvali— tetsnivåer hos produkterna.

—- —— — För ICA är det av yttersta vikt att. de "livsmedel som saluförs uppfattas som kvalitativt högtstående, smakliga, säkra och prisvärda. ICA ser därför positivt på att forskningen stärkes och samordnas på livsmedels- området.

1.21 Sveriges industriförbund: — — — Det är angeläget att forskningen på Iivsmedclsområdet utgår från en helhetssyn på livsmedelskedjan och or- ganiseras med hänsyn härtill.

1.22 Sveriges grossistförbund: — — — Enligt vår mening är det nödvändigt att konsumenternas många olika och i fria köpbeslut uttryckta önskemål och preferenser ligger till grund för strävandena att förbättra livsmedlens kvalitet. Det tror vi bara kan ske i en fri marknad.

— —— — företagen som är verksamma på livsmedelsmarknaden behöver utveckla sitt kunnande. Detta gör företagen också genom egna avdelningar för forskning och produktutveckling. Trots detta fmns det självklart behov av en kvalitativt högtstående forskning om livsmedel i statlig regi. -

Vi delar uppfattningen att-forskning kan vara ett betydelsefullt och nödvändigt medel för att åstadkomma bättre livsmedel. Vi är därför posi- tiva till att staten satsar resurser på sådan forskning och anser att det är motiverat att livsmedelsforskningen och särskilt forskning i syfte att för- bättra matcns kvalitet ges högre prioritet. — — —

Det är självklart helt nödvändigt att ett forskningsprogran — — -— grundas på en inträngande analys av forskningsbehoven och möjligheterna att åstadkomma resultat. — — —

Dessvärre kan vi inte finna att SJFR:s förslag grundas på en sådan analys.

— - — Som underlag för ett omfattande och-kostsamt program för livsmedelsforskning med ambitionen att identifiera forskningsområden "utifrån ett konsumentperspektiv” är det enligt vår mening alltför tunt.

Sammanfattningsvis måste vi således föreslå att ett betydligt mer ge- nomarbetat underlag tas fram innan ställning tas till de satsningar som utan tvekan bör göras på livsmedelsforskningen i vårt land.

1.23 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi ber att få instämma i de synpunkter som framförts av Sveriges grossistförbund.

1.26 SIK-Svenska livsmedelsinstitutet: Det är med tillfredsställelse vi kon"-

Bilaga 7 Jordbruksdep.

staterar att SJ FR på ett utmärkt sätt följt upp den Hjelmska utredningen med sin kartläggning av forskningsbehovet inom livsmedelskedjan och bedömning av minimibehovet av medelstillskott för en helhetssatsning inom svensk livsmedelsforskning. Rapporten är dessutom både välskriven och lättläst.

1.27 Stiftelsen Svensk näringsforskning: — — — utredningen har enligt Stiftelsens mening utfört ett mycket ambitiöst och förtjänstfullt arbete.

1.29 Landsorganisationen i Sverige stöder tanken på att forskningen på Iivsmedclsområdet skall omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumenternas krav på våra livsmedel.

2.1 Socialstyrelsen stöder uppfattningen att det är livsmedelsforskningens uppgift att ta fram kunskaper inom livsmedelskedjans samtliga led. — — — Socialstyrelsen stöder - — — påståendet att om kraven på god mat av hög kvalitet (inte minst ur näringssynpunkt) och säkerhet och till rimliga priser skall kunna tilfredsställas behövs ytterligare kunskaper. Socialstyrelsen anser samtliga de huvudområden som forskningspro— grammet tar upp vara viktiga för forsknings— och utvecklingsarbetet. Med hänsyn till kostens betydelse för hälsan finns det emellertid enligt socialstyrelsens uppfattning skäl att ge forskningsinsatser inom området "Kost och hälsa" särskilt hög prioritet. Bl.a. behövs bättre kunskaper om de faktiska kostvanorna i befolkningen och förefintliga skillnader mellan olika grupper och individer. För detta krävs fakta om vad som konsumeras på individnivå och inte bara genomsnittssiffror. Detta innebär kunskaper om det kvalitativa innehållet i maten och i vilken mängd, hur maten konsumeras, men också kunskaper om tillagning och måltidssammansätt— ning, liksom måltidernas fördelning över dagen och veckan. Behovet av sådan kunskap understryks av det förhållandet att Sverige under de senas- te 15—20 åren har blivit ett mångkulturellt samhälle. Olika invandrargrup- per har fört in nya matkulturer i Sverige. Kostvanor som är relaterade till sociala, kulturella och religiösa faktorer. För att kunna dra slutsatser om den verkliga konsumtionen och dess näringsinnehåll krävs svar på många och mycket detaljerade frågor." System behöver utforskas för att förenkla kostvaneundersökningar. Kunskaperna om olika kostkompositioners betydelse för tillgängligheten av näringsämnena är idag allför bristfälliga och behöver utvecklas. Utöver de medicinska och biologiska aspekterna på livsmedelsforsk- ningen vill socialstyrelsen i minst lika hög grad framhälla de samhälls- och betecndcvctenskapliga. För att förändra kostvanorna behövs mer kunskap om faktorer som bestämmer våra kost- och levnadsvanor, t.ex. familje- ekonomi, livsmedelspriser, tillgänglighet, reklam, vanor och traditioner m.m. Bra mat i bra miljö måste vara en självklarhet för daghem, skolor, vårdinrättningar och andra storhushåll. I dag är det tyvärr inte så. Med mer

Bilaga 7 J ordbruksdcp.

än 4,4 miljoner måltider per dag spelar storhushållen en viktig roll för folkhälsan. Forskning som bidrar till förbättringar inom storhushållen mås- te också scs som en angelägen folkhälsouppgift. Med hänsyn till vad som ovan sagts om storhushållen vore det önskvärt att metoder tas fram för effektiv och enkel kontroll av bl.a. fettkvalitet och fettinnehäll i den mat som seweras inom storhushållen. '

2.2 Konsumentverket: — — — Enligt verkets mening preciseras i förslaget inte tillräckligt klart vilka delproblem man anser bör prioriteras.

—— — — Enligt verkets mening bör kvalitetsfrågorna studeras även i livsmedelskedjans senare led inklusive konsumenternas attityder till och synpunkter på livsmedelskvalitet. - '

Verket anser vidare att konsumentens möjlighet till inflytande i livsme- delssystemet bör bli föremål för forskning. Det allt större avståndet mellan produktion och konsumtion av livsmedel understryker betydelsen av att stärka hushållens möjligheter att påverka såväl utvecklingen av enskilda produkter som livsmedelssystemet i stort. Utveckling av ny teknik liksom vidareutveckling av befintlig-teknik kan härvid ha stor betydelse. Ett exempel på detta är de sedan länge kända problemen med att klara en' obruten kylkedja av livsmedelstransportcr till glesbygdsbutiker. I stället för att söka lösningen i åtgärder som ökar livsmedlens hållbarhet driver konsumentverket i samverkan med länsstyrelserna'i skogslänen ett ut- vecklingsprojekt där småskalig tillämpning av redan befmtlig kylteknik - används vid livsmedelstransportcr med bussar'för persontrafik. Resultaten ' av projektet har hittills varit mycket positiva. F.n. finns kylaggregat instal- lerade i ett lS-tal bussar." För pröjekt'et har hittills avsatts ca 300000 kr. av konsumentverket och länsstyrelserna. De minst lika stora utvecklings- och installationskostnaderna för kylaggregat har finansierats av företag inom . kyl- och transportområdet som kunnat intresserats för projektet. ' Verket finner det ocksä'angeläget att den grundläggande forskningen kompletteras med brukan'nn'ktad forskning. Som ett exempel kan nämnas produktionens och distributionens bristande anpassning till det ökade aln-" talet enpersonshushåll. Möjligheten att utveckla produkter som i fråga om sammansättning. förpackningsstorlek, tillagning och förvaring är särskilt lämpade för exempelvis äldre ensamstående behöver studeras". Att ta fram praktiskt användbara metoder för att kontrollera om ett livsmedel har bestrålats är ett annat exempel på forskning som är" angelägen från konsu— mentsynpunkt. '

2.3 Uppsala universitet stöder tanken i programförslaget att åstadkomma en förstärkning av såväl den grundläggande som den mera tillämpade livsmedelsforskningen, liksom även en kraftig upprustning av forskningen, bl.a. därför att en stor bas av oberoende kunskapssökande är nödvändig och förutsätter en förstärkning av den universitets- ocn institutionsbundna- forskningen. Vikten av samverkan mellan forskargrupper, mellan forsk— nings- och konsumtionslcd etc. för att åstadkomma en helhetssyn måste betonas.

Bilaga 7 J ordbruksdep.

— — — [Universitetet] anser attden föreslagna uppdelningen i sju pro- jcktområden är ändamålsenlig och att områdena är relevanta. Emellertid bör behovet av forskning kring slutledet i livsmedelskedjan, dvs. livsme- delsval, inköp, förvaring, mältidsplanering och beredning i stor- och små- hushåll belysas klarare. I problembeskrivningarna inkluderas sällan dessa

slutled utan betoningen ligger oftast vid industriell förädling och distribu- tion.

2.3 Lunds universitet ställer sig positivt till huvuddelen av förslagen i utredningen och anser det vara angeläget att förslagen förverkligas. [Uni- versitetet] vill dock med kraft peka på en svaghet i utredningen, nämligen den bristande kopplingen mellan teknisk grundforskning och övrig livsme- delsforskning. Denna fråga är av avgörande vikt för livsmedelsforskningen iLund. — — —

Intresset för en — -— — helhetssyn rimmar dock illa med andra delar av utredningen. Man saknar synpunkter på hur teknisk forskning skall inte- greras i denna helhetssyn. Även om en annan instans än SJFR (nämligen STU) förutsätts finansiera denna forskning, måste utredningens direktiv uppfattas så att det samordnande hclhetsansvaret ligger hos SJ FR.

2.3 Göteborgs universitet finner SJFR: s förslag om forskning för bättre mat vara välgrundad och framsynt i sin strävan att söka knyta samman livsme- delsforskningens olika delar till ett sammanhållet program från produktion, förädling och distribution till konsumtion och omsättning i människokrop— pcn. — — — Förslaget pekar på flera eftersatta frågeställningar och konkre— ta forskningsuppgifter. N äringsforskning kan om den får tillräckligt stöd på ett väsentligt sätt bidraga till kunskap om hur människans hälsa skall främjas såväl under normala. förhållanden (allmän nutrition) som i sjuk- domsförebyggande och terapeutiskt syfte (klinisk nutrition). Av samma skäl blir den av största betydelse för att hälsoaspekter beaktas vid produkt— utvecklingen i jordbruksledet, förädlingsprocesserna i industriledet och hanteringen i distributionsledet. '

2.3 Karolinska institutet hälsar med entusiasm en — — — satsning på den humana näringsläran, ett ur anslagssynpunkt synnerligen. eftersatt forsk- ningsområde.

2.4 Lantbruksstyrelsen: Det är enligt lantbruksstyrelsens uppfattning ange- läget att forskningsresultat på livsmedelsområdet snabbt kommer till prak- tisk tillämpning. Tidigare erfarenheter visar klart _att betydande utbild- nings-, informations- och rådgivningsinsatser behövs för att forskningsre— sultat snabbt skall få praktiskt genomslag. Den av SJ FR föreslagna inrikt— ningen av forskning för bättre mat får inget större värde om den nya kunskapen stannar hos forskarna och, vad gäller primärproduktionen, hos ett fåtal lantbrukare. Det behövs därför också betydande insatser inom lantbruksverket för att resultaten från denna forskning skall leda till önska- de effekter. — — —

Bilaga 7 J ordbruksdep.

Från lantbruksstyrelsens utgångspunkter finns det — — — stora behov av forskning i de frågor SJFR-rapporten redovisar. Forskningsinsatserna är angelägna både för svenskt jordbruk och från folkhälsosynpunkt.

2.5 Fiskeristyrelscn: — + — det är angeläget att — — — liskanknutet forsknings- och utvecklingsarbetc kommer att ingå i erforderlig omfatt- ning. med hänsyn till fisk som ett nyttigt livsmedel.

2.6 Statens livsmedelsverk ser med tillfredsställelse på att det nu föreligger ett förslag till sammanhållet program rörande livsmedelsforskning. Den huvudsakliga inriktningen och omfattningen av detta program kan livsme- delsverket ställa sig bakom. Också livsmedelsverket anser således att det finns mycket starka skäl för en kraftig ökning av insatserna på livsmedels- forskningens område. Verket vill understryka betydelsen av att man när programmet genomförs samordnar olika delar med tillämpning av en hel- hetssyn där konsumenten sätts i centrum. Om så sker, kommer forskning- en att verksamt kunna bidra till att livsmedel av god kvalitet kan produ— ceras till rimliga priser. _ ' — — — Innan det fattas beslut om vilka enskilda forskningsprojekt som skall stödjas, bör såsom också framhålles i rapporten vetenskapligt och stringent formulerade detaljprogram tas fram för de olika huvudområdena. Därvid bör den tidigare nämnda helhetssynen tillämpas. Den sakkunskap som finns inom livsmedelsverket bör vidare utnyttjas i detta arbete. Programområdet ”Mat och säkerhet" har enligt livsmedelsverket. be- handlats på ett otillfredsställande sätt. Säväl'konsumenter som produ- center av livsmedel efterlyser bättre kunskaper som grund för rekommen- dationer rörande livsmedelssäkerhet resp. utveckling av produktionsme- toder. Dessa behov kan bäst tillgodoses genom ett ökat stöd till forskning inom livsmedelstoxikologi. — — — Enligt livsmedelsverkets mening bör satsningen på programområdet ”Mat och säkerhet" ökas från föreslagna 1,5 miljonerkronor per år till minst det dubbla. Detta bör kunna ske genom en omfördelning inom den föreslagna ramen.

2.7 Statens jordbruksnämnd — — — vill betona angelägenhetcn av att forskningsprogrammet senare ger underlag för preciseringar av krav som kan styra kvalitetsarbetet.

Ett av de grundläggande medlen för att påverka kvaliteten är ekonomis- ka stimulansåtgärder. I många avseenden är prisinstrumentet det effekti- vaste styrmedlet framför allt när det gäller att stimulera kvalitet utöver minimikraven. Prisstyrningen kräver dessutom förhållandevis lite admini- stration och kontroll. Enligt [iordbruksnämndens] uppfattning bör därför studier om prisbildningcns effekter på kvaliteten prioriteras inom ramen för de resurser som beräknas för avsnittet om maten och samhället inom forskningsprogrammet.

Bilaga 7 J ordbruksdep.

2.8 Statens in(lustrivcrk — — — finner det framlagda förslaget på det hela ' taget välmotiverat. Däremot läggs i förslaget enligt SlNDzs mening allför liten tonvikt på behoven av utvecklingsarbcte inom industrileden till för- män för insatser inom råvaruleden. Det är otillfredsställande och dessutom borde det skapas ett ökat utrymme för FoU-insatser för produktanpass- ning för olika marknader så att livsmedelsindustrins exportpotential kan tas till vara.

2.9 Styrelsen för teknisk utveckling — — - anser att man i programförsla- gets avsnitt 10 och 10.1 väl formulerat motiven för en framtida livsmedels- forskning och ansluter sig till dem. '

- '- — STU inser väl behovet av en utökad näringsforskning men vid beaktande av hela programmet kan, med hänsyn till STU:s roll, eventuellt andra områden ligga närmare till hands för gemensamma satsningar, t.ex. Livsmedlens fysik och kemi. ' ' '

Inom STU är det endast en ytterst begränsad del av budgeten som är reserverad för f0rskningsrådsverksamhet. — — —

- — — Stöd till forskning som kan gagna svensk livsmedels- och appa- ratindustri kan kanaliseras via flera av STU:s program såsom livsmedels- teknik, informationsteknik, energiteknik, bioteknik m.fl. '

2.11 Medicinska forskningsrådet —- - - önskar — - — instämma i nödvän- digheten av en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom livsmedelsforskning- en. MFR konstaterar vidare med tillfredsställelse att SJFR bland olika

programområden inom livsmedelsforskningen ger högsta prioritet åt "kost och hälsa”, dvs. medicinsk näringsfysiologisk forskning.

2.12 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet '— — - saknar i rapporten förslag till forskning kring livsmedelsproduktionens etiska aspekter. — — —

2.13 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Vad avser de naturvetenskapliga delarna är de föreslagna projekten över lag forskningsbara. NFR förordar en stark anknytning till grundforskningen, i synnerheti de delområden som behandlar "Kost och hälsa". Vidare vill rådet understryka att-två områden som inte behandlats särskilt i rapporten bör förtjäna fördjupade studier. Dessa två områden är uppkomsten av matallergier och förekomsten av mykotoxiner i mat. Det är av vikt att dessa områden uppmärksammas.

— — - livsmedelsforskningens hälsodel, som borde utgöra en av de '

tyngsta delarna av rapporten, är ytterst knapphändigt beskriven. . Sammanfattningsvis kan de föreslagna forskningssatsningarna beskrivas som stöd åt starkt målinriktad forskning snarare än grundforskning, sats- ningar som i huvudsak är angelägna för livsmedelsindustrin. De närings- och häl50problem som inte synes kunna undvikas genom en kostomlägg- ning utgör områden som redan delvis är prioriterade och erhåller avsevärt

Bilaga 7 Jordbruksdep.

stöd från olika forskningsråd. Ett utökat stöd till frågeställningar som berör toxikologiskt/biokemiska verkningsmekanismer av en skadlig kost är emellertid särskilt angelägen.

2.14 Sveriges lantbruksuniversitet: De forskningsområden som SJFR prio- riterar har tagits fram i en programgrupp där forskare från SLU deltagit. Vi finner områdena väl valda för att fylla de kunskapsluckor som konstate- rats.

2.15 Statens pris- och kartellnämnd — — — har inte möjlighet att på basis av redovisningen i rapporten bedöma hur angelägna de olika förslagen om ökande forskningsinsatser på olika problemområden är. Vad gäller den livsmedelsforskning som rapporten rubricerar vara av samhällsvetenskap- lig natur, dvs. frågor om t.ex. prisbildning, konkurrens, ägarstruktur och ägarkoncentration. vill SPK framhålla den utredningsverksamhet som nämnden som pris- och konkurrensvårdande myndighet bedriver. — — — — — — SPK vill framhålla vikten av att den för konsumenterna angeläg- ' na livsmedelsforskning som SJFR föreslår i sitt forskningsprogram kom- mer till stånd.

2.17 Riksrevisionsverket: — — — .Enligt RRV bör —- — — sektorsforskning— ens uppgift vara att finna klara alternativ till dagens struktur som kan tas som utgångspunkt för framtidens livsmedelssystem. RRV anser emellertid att det i programförslaget finns en risk för att dagens struktur förstärks då programgruppcn gör livsmedelsforskning till ett sidoordnat begrepp i för- hållande till jordbruksforskning och medicinsk forskning i ställetför att göra det till ett överordnat begrepp som inbegriper dessa forskningsområ- den. ' '

2.18 Lantbrukarnas riksförbund delar i stort programgruppens uppfattning och tillstyrker gruppens prioritering att resursbehovet är störst inom områ- dena Kost och hälsa, Livsmedlens biologi samt Matens fysik och kemi. Förbundet anser således liksom SJ FR att det behövs en fördjupad förståel- - se för sambandet mellan kost och hälsa ochen ökad kunskap om vår mat och våra måltidsvanor. Ett förbisett område är härvid tillämpad matlag- ningstcknik för privathushållen. Det är också viktigt med ökade kunskaper om hur råvarans egenskaper på bästa sätt kan utnyttjas i livsmedelskedjan så att produkter som svarar mot konsumenternas skilda önskemål kan presenteras.

2.19 Kooperativa förbundet finner utgångspunkten (konsumentperspekti- vet) mycket tilltalande och vi vill understryka betydelsen av att utröna konsumenternas behov och önskemål.

Att uppmärksamma hela livsmedelskedjan från råvara till konsument sem utredningen gör är riktigt och viktigt. KF anser dock att alltför liten

Bilaga 7 J ordbruksdep.

tonvikt lagts på behovet av utvecklingsarbete inom industrileden. Det är fortfarande råvaran som är tyngdpunkten i de föreslagna forskningsinsat- serna medan industrins roll är nedtonad.

Detaljhandelns roll och betydelse för livsmedelskvalitctcn har heller icke uppmärksammats i så hög grad som KF finner önskvärt. Matens hantering och skötsel i butiksledet är oftast av stor betydelse för den kvalitet som konsumenten möter vid sin kontakt med livsmedlen i butiker- na.

2.20 ICA-förbundet: — — — Vad man saknar i rapporten är forskning omkring konsumenternas kunskapsnivå, utbildningsmotivation och ut- bildningmöjligheter inom området MAT. Kunskap som krävs för att man ska kunna tillgodogöra sig forskningens framsteg i produktions- och indus— triled.

-— — - 1 ett'gediget. forskningsarbete måste resurser ställas i utsikt för informationsarbete. Information som är enkel nog att bli debattämnen och skapa intresse. ' .

Det finns redan bl.a. inom ICA kanaler för att få ut sådan information, exempelvis genom ICA-kuriren. Vi är positiva till diskussioner om hur forskningsresultat skall kunna föras ut till konsument.

Dagligvaruhandelns frekventa kontakter med konsumenterna i val/köp- situationer kan användas för information och propaganda för sundare kost.

2.2.1 Sveriges industriförbund: Det är också angeläget att framför allt de statliga FoU—intressena i livsmedelskedjans senare lcd väsentligt ökas. - — —- I förslaget från SJFR synes tyngdpunkten i hög grad ha lagts på samhällsekonomisk forskning och näringsforskning, medan mindre vikt läggs vid livsmedelstcknik och forskning rörande proeessteknisk industri. Vi finner detta för vår del synnerligen beklagligt och vill starkt förorda en omprioritering. särskilt vad gäller området livsmedelstcknik. - — —*

2.22 Sveriges grossistförbund: I kapitel 4 ges en översiktlig beskrivning av vissa tendenser i livsmedelsproduktionens och -konsumtionens utveck- ling. Dessa förhållanden är väl kända sedan tidigare. Någon analys av utvecklingstendenserna redovisas inte. Också här har slutsatserna karak- tär av påståenden och åsikter, som knappast kan grundas på den redovi- sade beskrivningen. — — —

[ kapitel 9 tar rådet upp ett antal problemområden, som forskningen skall behandla. Också här är framställningen knapphändig och ytlig och har närmast karaktär av exemplifiering. Säkerligen behöver många av de problem som rådet nämner bli föremål för forskningsinsatser. Vi utgår emellertid från att riksdag och regering behöver ett betydligt mer genomar— betat underlag för beslut om vilka områden man kan satsa resurser på.

Vi kan inte bedöma och ta ställning till de förslag till framtida forskning, som rådet för fram — — —, eftersom förslagen inte grundar sig på någon

Bilaga 7 Jordbruksdep.

analys. Det finns t.ex. ingen uppgift om vilka avvägningar som ligger bakom de belopp som föreslås satsade'på de olika forskningsområdena.

2.24 Trädgårdsnäringens riksförbund: Utredningen framhåller att man i arbetet med att identifiera forskningsområden valt att utgå från ett konsu- mentpcrspektiv. Förbundet finner detta idag vara en viktig utgångspunkt för att långsiktigt bygga fast ett förtroende hos konsumenterna för modern livsmedelsproduktion både avseende primärproduktion och förädlingsled. Förbundets och trädgårdsnäringens erfarenheter har emellertid visat på svårigheterna att urskilja vad som är objektiva och sakligt underbyggda konsumentönskemål. [ mycket döljsdetta i "uppfattningar” och "åsikter” med bristande underbyggnad. Problemet är då snarare ett informations- problem. Mot denna bakgrund är det viktigt att vetenskapliga forsknings- resultat vilka läggs till grund för den nutida såväl som den framtida livsme- delsproduktioncn där så är möjligt presenteras och åskådliggöres för en allmänhet på ett sakligt och lättillgängligt sätt. Det bör därför vara en ansvarsuppgift för SJFR att kräva och tillse att stödda forskningsprojekt fullföljs i detta avseende. — — —— Förbundet vill ifrågasätta om inte medel som fri resurs för information härutöver bör ställas till rådets disposition, särskilt som relationen forskningen — konsumenten nu förstärks. Förbundet vill på alla sätt uttala sitt stöd för en utökad och fördjupad livsmedelsforskning mot den bakgrund som utredningen redovisar. - - —

2.25 Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker SJ Fst förslag om ett sam— manhållet program rörande livsmedelsforskning. — —- — SFR vill framhålla fiskens betydelse för att få en balanserad kost, och hemställer att SJ FR:s uppdrag förses med ett krav att även fisk skall ingå bland de livsmedel som studeras. '

2.26 SIK-Svenska livsmedelsinstitutet: Vi ser egentligen en enda påtaglig brist i rapportens förslag, dock en viktig sådan. Det saknar helt insatser på kunskapsuppbyggande proeessteknisk forskning, som därmed hamnar i ett ingenmansland mellan SJFR, STUF och STU.

Om — — — SJFR getts ansvaret för den konsumentinriktade livsmedels- forskningen och S'I'U ansvaret för den industriinriktade FoU-verksamhe- ten, är det av största vikt att överlappande områden inte får "falla mellan stolarna".

Processteknisk FoU är just ett sådant överlappande område, där tyvärr förslag till insatser helt saknas i SJFR:s programförslag. Grundläggande proeessteknisk forskning som syftar till att ta fram underlaget för utveck- ling av förbättrade eller helt nya skonsamma metoder och processer har avgörande betydelse för att den forskning SJ FR föreslår verkligen leder fram till nyttigheter för konsumenterna.

— — — SJFR:s program bör omfatta kunskapsutveckling på proeesstek- nikområdct (och kanske även på distributions- och konsumentteknik), om den önskade helhetssynen från råvara till konsument skall kunna realiseras och SJ PR: 5.- forskningsinsatser på sikt ge påtagliga praktiska resultat iform

Bilaga 7 Jordbruksdep.

av bättre mat. En principiellt riktig arbetsfördelning mellan SJFR och STU är önSkvärd. men viktigare är att en samlad insats inom hela livsmedels- forskningen, enligt forskningspropositionens intentioner, verkligen kan komma till stånd. ' '

2.27 Stiftelsen Svensk näringsforskning: Utredningens slutsatser och för- slag till framtida satsningar överensstämmer i allt väsentligt med Stiftel- sens uppfattning. Stiftelsen konstaterar med särskild tillfredsställelse att utredningen föreslår en betydande satsning på området "Kost och hälsa". Stiftelsen vill emellertid framhålla att eftersom de livsmedelstckniska proeessernas utformning har ett stort inflytande på produkternas närings— värde är det angeläget att också den livsmedelstckniska forskningens be- hov tillgodoses.

2.28 Biodynamiska föreningen: — — —' forskning som belyser odlingsåtgär— dernas inverkan på näringskvaliteten hos produkterna måste ges hög prio- ritet. — Ingenstans i rapporten finns sådan forskning överhuvudtaget an- tydd. ' '

I ett framtidsinriktat program för forskning för bättre mat är det en allvarlig brist att där helt saknas förslag till forskning om odlingsåtgärder- ' nas inverkan på kvaliteten.

Det är också en allvarlig brist att programgruppen inte beaktat den forskning och den praktiska verksamhet som redan finns när det gäller sambandet mellan produktionsåtgärder och näringskvalitet. och inte heller tagit kontakt med någon av de institutioner som inom det biodynamiska arbetet sysslar med dessa frågor. ' "

2.29. Landsorganisationen i Sverige stöder i princip SJ FR: s förslag gällande forskningsprogrammets huvudområden. '

2.30 Ceritralorganisationen SACO/SR — -— — kan — —' — inte — — — gå in närmare på de föreslagna forskningsområdena utan kan bara rent allmänt tillstyrka inriktningen. Kunskap måste tas fram inom hela livsmedelsked- jan. Detta är väsentligt när man idag talar- om matkvalitet. SACO/SR noterar att inget av programområdena speciellt diskuterar innebörden av ”kvalitet", men förutsätter att kvalitetsfrågorna går som en ”röd tråd” genom de föreslagna programområdena. Kvalitet och kontroll måste präg- la all forskning som rör livsmedel. Forskning i kvalitets— och kontrollfrågor är därför ett angeläget krav.

Frågan om information till och utbildning av konsumenter berörs endast i förbigående men bör icke-desto mindre vara ett utomordentligt viktigt led i forskningsprogrammet och ägnas ökad uppmärksamhet.

2.31 Sveriges livsmedelsindustriförbund: - — — Rapporten beskriver och uttrycker behov av forskning för att man skall få en mer gedigen veten- -

skaplig grund för produktion, industriell förädling, hantering och konsum- tion av livsmedel. Mot bakgrund av detta är det då förvånande och olyck- ligt att området Livsmedelsteknik icke beaktas i SJFR:s förslag. 1 uppdra-

Bilaga 7 J ordbruksdep.

get anges visserligen att "STU även i fortsättningen skall ha ansvar för teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet med anknytning till livsme- delsindustrin.” Men det hade dock varit lämpligt att i samband med att ett totalförslag presenteras också se över denna förutsatta uppdelning.

Medel för grundforskning inom Livsmedelstcknikens områden kommer — — — inte att finnas tillgängliga varken i SJFR: 5 eller STU:s program, vilket framför allt kommer att drabba avdelningen för livsmedelstcknik vid Lunds tekniska högskola. Detta vore olyckligt för såväl svensk livsmedels- industri som de exportföretag som tillverkar utrustning för livsmedelsin- dustrin. ' förfogande ställs nödvändiga medel och att Livsmedelsteknik inbegrips i det föreslagna gemensamma forskningsprogrammet.

2.32 Alfa-Laval Food Engineering AB:] många avseenden är förslaget väl utarbetat. I ett avseende anser vi emellertid att förslaget är bristfälligt, och det gäller området Livsmedelsteknik.

— — — I uppdraget anges visserligen att "Styrelsen för teknisk utveck- ling skall även i fortsättningen ha ansvar för teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet med-anknytning till livsmedelsindustrin” men det hade varit lägligt att i samband med att man lägger ett tötalförslag som detta också se över den förutsatta uppdelningen. Utredningen synes inte heller ha dragit några slutsatser om behovet av liv'smedelstelinisk forsk- ning från de internationellajämförelser man gjort —' — —. '

Även om SJFR avser att söka undvika vissa praktiska olägenheter'för anslagssökande forskare genom inrättande av ett beredningsutskott för '

u

. att i samband med behandlingen av inkomna ansökningar genom direktkontakter med FRN. STU och MFR söka verka för en samordning som hindrar att ansökningar hamnar mellan olika organ löser detta inte ' de reella problemen om inte berörda anslagsgivare har medel att fördela till förfogande. ' '

Så som SJFR:s förslag och STU:s planer nu är utformade kommer medel för grundläggande FoU inom större delar av området Livsmedels- teknik inte att finnas tillgänglig från någondera instansen. En sådan ut- veckling vore ytterst olycklig såväl- för svenska livsmedelskonsumenter, som för den industri som betjänar dern. Det vore också olyckligt för den svenska industri som framgångsrikt tillverkar och exporterar utrustning för livsmedelsindustrin.

Vi yrkar därför att området Livsmedelsteknik på lämpligt sätt inbegrips 1 det framtida livsmedelsforskningsprogram'met'.

3.1 Socialstyrelsen anser # — - att det är mycket angeläget att livsmedels- forskning ges större resurser.

Bilaga 7

Jordbruksdep.

Bilaga 7

—- — — om begränsningar i forskningens omfattning blir nödvändig bör de konsumentinriktade insatserna prioriteras framför den mer produk- tions- och förädlingsinriktade forskningen.

3.2 Konsumentverket: — — — Mot bakgrund av den betydelse livsmedels-. området har för de enskilda hushållens ekonomi och därmed också för samhällsekonomin, för folkhälsan och för miljön anser Konsumentverket att en ökad resursinsats till forskning på området kan försvaras. Om det statsfinansiella läget omöjliggör en ökad tilldelning av föreslagen storlek anser Konsumentverket att möjligheten till omfördelning inom SJFR på nytt bör ses över. Vidare bör en omfördelning inom samtliga berörda forskningsråd noggrant prövas för att säkerställa tillräckliga resurser för en samlad forskning på mätområdet. — — — Verket önskar framhålla att även företag inom distribution och handel bör ta ett större finansiellt ansvar varför SJFR även bör söka få ett samarbete till stånd med dessa led i livsmedelskedjan.

3.3 Uppsala universitet tillstyrker yrkandet om ökade basresurser för livs- medelsforskning och vill samtidigt understryka att en betydande forsk- ningspotential för livsmedels- och nutritionsforskning redan idag finns i Uppsala, men att den inte till fullo utnyttjas pga. bristande resurser. — — —

Den existerande forskningskompetcns som f.n. linns att bygga vidare på anser rektorsämbetet inte vara tillräcklig för att fullgöra de mål som skis- . seras i rapporten. Det krävs en specifik kompetensuppbyggnad bl. a. via en ökad satsning på forskarutbildning inom den typ av projekt som program- ' gruppen föreslår och en initiering av forskningssamarbete, som program- gruppen föreslär, anses nödvändig.

3.3 Lunds universitet: Utredningen ger inget förslag till medelsresurser för den tekniska grundforskningen inom Iivsmedclsområdet. Det förutsätts att ansvaret för den tekniska grundforskningcn på livsmedelsområdet skall ligga hos STU. Detta bör också innebära att S'l'U på detta område ges befogenhet och budgetmässiga resurser att verka som ett forskningsråd. STU hari sina förslag till program och äskanden för budgetåret 1987/88— 1989/90 emellertid ej livsmedelsteknik som eget programområde. Man kan därför starkt tvivla på att STU kan motsvara de förväntningar på stöd till livsmedelstcknisk grundforskning som ställs med tanke på den breda och interdisciplinära grundforskning utredningen önskar.

3.5 Fiskeristyrelsen: — — — Det är en angelägen uppgift för-det allmänna att garantera hälsosamma och giftfria livsmedel. Området bör därför tillföras de 21 miljoner kronor per år som SJFR föreslär.

3.10 Forskningsrådsnämnden: — — — Om prutningar måste ske anser nämnden att de inte bör drabba forskningen inom distributions— och konsu-

J ordbruksdep.

mentledet — — —— eftersom denna är mer eftersatt än andra områden och ytterst betydelsefull. Det är i första hand inom dessa två led av kedjan som betydande förstärkningar behövs. ()m medel ej kan tillskjutas är en alter- nativ lösning till prutningar att man omdisponerar ytterligare medel genom att ex. överföra medel från forskning kring primärproduktionen till forsk- ning rörande de senare leden i livsmedelskedjan.

Vad gäller satsningar på området kost och hälsa bör enligt nämndens mening förutsättas att MFR ökar sina insatser inom området i enlighet med det huvudansvar för näringsfysiologisk forskning man har. Detta innebär att SJFR:s satsningar inom området Kost och hälsa inte skulle behöva ligga inom det basala näringsfysiologiska forskningsområdct. Även inom det tillämpade näringsfysiologiska området har MFR ett huvudansvar men det framgår av SJFR:s rapport att man bedömer området som viktigt och är beredd till stora insatser. — -— —

3.11 Medicinska forskningsrådet: Det hade — — —- _varit fördelaktigt om SJFR givit en något mer detaljerad kostnadsmotivering i samband med de konkreta anslagssummor som föreslås tillföras de olika programområdena.

3.14 Sveriges lantbruksuniversitet: — — — Vi vill särskilt betona vikten av att de universitet och högskolor som fortsättningsvis skall vara involve- rade i livsmedelsforskningen tilldelas .fasta basresurser för forskningen. Det kan ske genom överföring av vissa av de resurser som givits iform av projektanslag.

—— — — Vi stöder SJFR:s krav på resursförstärkningar för livsmedels- forskning. Inom ramen för de anslag som SLU förfogar över har en viss omfördelning av resurser till livsmedelsforskning redan skett. — — —

3.15 Statens pris— och kartellnämnd: Det är också viktigt att denna forsk- ning kan finansieras. _ En möjlighet är att här aktuell forskning får konkurrera med övrig forskning om de medel som flyter in i form av miljöavgifter. Vidare bör undersökas om inte prioriterade forskningsprojekt inom primär-produk- tionen kan finansieras via de medel som anvisas till olika undersökningar inom ramen förjordhruksprisrcgleringen. — — —

3.16 Statskontoret — —— — anser det angeläget att särskilda resurser avsetts för denna typ av forskning. Statskontoret kandäremot inte på grundval av

rapporten ta ställning till omfattningen av det föreslagna medelsbehovet.. ' Enligt statskontorets bedömning bör man i första hand pröva förutsättning— arna att täcka medelsbehovet genom omfördelning av medel från traditio- nell jordbruksforskning i primärledet till den framtida livsmedelsforskning- en. _ .

—— — — Enligt statskontorets uppfattning bör ett samarbete med industrin om samtinansiering av forskningsprojekt inom livsmedelsområdet efter- strävas i ökad omfattning. De positiva erfarenheter som redovisas i försla-

Bilaga 7 J ordbruksdep.

get bör utgöra en grund för ett vidare samarbete.

3.17 Riksrevisionsverket konstaterar till att börja med att programgruppens förslag baseras på förutsättningen att huvudsakligen nya resurser kan avsättas för livsmedelsforskning, trots att utgångspunkten för uppdraget var att föreslå ett forskningsprogram som i huvudsak kan finansieras inom ramen för tillgängliga forskningsresurser. RRV är kritisk mot att förslaget inte närmare redovisar skälen till'att ytterligare omprioriteringar inte anses möjliga. Enligt RRV kan programgruppens syn på möjligheterna till ompriorite- ringar förklaras av den alltför'snäva avgränsning'av begreppet tillgängliga forskningsresurser som gjorts. Enligt RRV bör basen för möjliga ompriori- teringar till förmån för livsmedelsforskning, givet principen om en helhets- syn på livsmedelskedjan, inte enbart omfatta de medel som används för livsmedelsforskning idag utan vidgas till såväl forskning som utförs vid Sveriges lantbruksuniversitet avseende primärproduktion sont forskning inom det medicinska området. RRV tar därvid inte ställning till om detär möjligt eller önskvärt att undandra vare sig jordbruksforskning eller den medicinska forskningen resurser men verket anser att programgruppen borde ha prövat den frågan.

3.18 Lantbrukarnas riksförbund hälsar — — -— SJ PR: 5 initiativ till samver- kan med näringslivet inom särskilda program för mer tillämpad forskning med tillfredsställelse. Denna modell bör kunna vidareutvecklas. Samtidigt '

vill förbundet understryka nödvändigheten av att redan befintliga FoU resurser. t. ex. den forskningsverksamhet som bedrivs vid Köttforsknings- institutet, utnyttjas för att undvika att en dubblerad verksamhet byggs upp. LRF utgår ifrån att SJFR får ett resurstillskott på 21 milj. kr./år för livsmedelsforskning enligt det förslag som framlagts. -

3.19 Kooperativa förbundet: '— -—' — Även" konstaterandet att livsmedels- forskningen utomlands i flera länder är av betydligt större omfattning per capita och att därför svensk livsmedelsindustris konkurrenskraft på sikt blir hotad anser KF är starka argument för att stödja utredningens förslag om att medel årligen avsätts på forskningsprogrammets huvudömråden enligt [SJFR:s förslag]. — — — '

3.21 Sveriges industriförbund: Den grundläggande, långsiktiga kunskaps- uppbyggnad och den grundforskning som otvivelaktigt behövs bör hand- has och finansieras av staten. Industrins FoU-insatser — som redan nu är relativt betydande —— bör disponeras för forskning inom det egna företaget; för åtaganden gentemot branschforskningsinstitut och för viss (eventuellt utökad) uppdragsforskning vid universitet och högskolor. Förbundet vill slutligen framhålla, att vi självfallet delar den i rapporten uttryckta åsikten att en väsentlig förstärkning av de statliga basresurserna för livsmedelsforskning är mycket angelägen. Vi har dock svån att se hur en sådan förstärkning skall kunna komma till stånd annat än i begränsad utsträckning med tillämpande av regeringens direktiv att finansiering i

Bilaga 7 Jordbruksdep.

huvudsak skall ske inom ramen för tillgängliga forskningsresurser.

3.22 Sveriges grossistförbund: ! stället för att pröva möjligheterna till om— prioriteringar — som självklart alltid finns inom en så omfattande verksam- het som skogs- och jordbruksforskningen — har rådet valt att föreslå ytterligare medel. Detta finner vi otillfredsställande.

3.24 Trädgårdsnäringens riksförbund: — — — Utredningen diskuterar den föreslagna resursförstärkningen till- livsmedelsforskningen under ett antal huvudrubriker. Diskussionen upplyser inte om vilka prioriterade forsk— ningsprojekt som är tänkta eller tänkbara och det är därför svårt att göra skälighetsbedömningar av de respektive medelsbehoven. Förbundet har inget att erinra mot formuleringen av huvudforskningsområdena — rubri- kerna. Dock ifrågasättes starkt de knappa anspråken under rubriken "mat och säkerhet". Förbundet upplever att det är inom detta område som prioriteringar måste göras. — — —

3.30 Centralorganisationen SACO/SR: När det gäller högskolans forskar- tjänster vill SACO/SR betona att resurser avsätts till rekryterings- och meriteringstjänster för disputerade forskare. Forskningssatsningar kan bli meningslösa om inte tillgången på goda forskare säkras.

4.1 Socialstyrelsen: — — — För en positiv utveckling är det enligt socialsty- relsens uppfattning mycket angeläget att de olika forskningsråden (FRN, MFR, STU) samarbetar och att SJFR tar tillvara den kompetens och de erfarenheter som där finns.

4.2 Konsumentverket: SJFR föreslår att rådet får ansvaret för det föreslag- na forskningsprogrammets genomförande. Konsumentverket har inget att - invända mot detta men vill understryka betydelsen av att ett sammanhållet forskningsprogram kan säkerställas. I likhet med SJ FR anser konsument- verket att ett rådgivande organ med' representanter för andra forsknings- råd, jordbruksnän'ng, industri, distribution och handel, konsumenter och berörda myndigheter bör inrättas bl.a. för att tillförsäkra en sådan samord- ning av forskningen. Verket finner det lämpligt att, såsom SJ FR föreslår, forskningsprogrammet utvärderas efter 5 är.

4.3 Uppsala universitet: — — — det förefaller praktiskt att SJFR får ansva- ret för den sammanhållande funktionen, men att som led i detta även kontakt bör tagas med SAREC, Stiftelsen svensk näringsforskning och Stiftelsen svensk livsmedelstcknik.

4.3 Lunds universitet: — — — Det antyds att ett beredningsutskott inom S] F R skulle verka för en samordning mellan råden. Vi vill starkt tillstyrka vikten av att ett sådant samordningsorgan verkligen kommer till stånd och

Bilaga 7 J ordbruksdcp.

får erforderlig kompetens och inflytande.

4.3 Göteborgs universitet ser — —- — mycket positivt på förslaget att SJFR, MFR, FRN, STU och HSFR skall göra en gemensam satsning på närings- forskning genom en gemensam kommitté som skulle ta ställning till inkom- na ansökningar för vidare beredning.

4.3 Karolinska institutet önskar — — — framhålla det väsentliga i att Medicinska forskningsrådet blir det statliga organ som i händelse av. en satsning på "kost och hälsa” får det omedelbara ansvaret för anslagsför- delningen bland landets näringsforskare. Det torde vara uppenbart att Medicinska forskningsrådet är mest kvalificerat att prioritera bland an— slagsansökningar från forskare vid medicinsk fakultet.

4.4 Lantbruksstyrelsen anser att det är en bra lösning om SJFR får till uppgift att svara för samordningen av forskningsinsatser som berör hela livsmedelskedjan. Styrelsen tillstyrker förslaget att SJ FR inrättar en rådgi- vande samrådsgrupp för livsmedelsforskningen. Lantbruksstyrelscn är be- redd att medverka i en sådan grupp vad gäller frågor som berör styrelsens ansvarsområden.

4.5 F iskeristyrelsen: SJ FR avser att tillsätta ett rådgivande organ för väg- ledning i de övergripande prioriteringsfrågor som uppstår under program- mets genomförande. Fiskeristyrelsen förutsätter att fiskets intressen blir representerade i detta organ.

4.6 Statens livsmedelsverk: — — — Den ökade satsningen på livsmedels— forskningen som nu kommer att ske enligt SJFR:s program bör inte få leda till en minskning av de insatser som övriga råd hittills gjort inom området. Det ligger därför vikt uppå att SJFR och övriga berörda råd utvecklar samarbetsformer på sätt som föreslagits i rapporten. I det sammanhanget anser livsmedelsverket att inrättandet av ett rådgivande organ är ända- målscnligt.

4.7 Statens jordbruksnämnd: — —- —— Med hänsyn till [iordbruksnämndens] ansvari fråga om kvalitetsbetalningen och fördelningen av prisreglerings- mcdel för forsknings- och utvecklingsändamål utgår [iordbruksnämndenj från att nämnden blir representerad i det rådgivande organet.- Det är allmänt sett angeläget med en samordning av insatserna på kvalitetsområ- det. — — —

4.9 Styrelsen för teknisk utveckling — — * anser dctriktigt att det övergri— pande ansvaret till samordning av forskning inom hela livsmedelskedjan ligger på SJFR och att man knyter ett rådgivande organ till sig — — —. I mer konkreta gränsdragningsfrågor mellan STU och SJFR torde dock direktkontakt mellan den handläggande personalen vara nödvändig.

4.10Forskningsrådsnämndcn — — — hälsar — —- — med glädje de inviter till

Bilaga 7 Jordbruksdep.

.46

samarbete kring detta program som SJFR ger, samtidigt som vi i detta samarbete ocksa mäste bevaka att de av nämnden igångsatta forsknings- projekten kan få fortsatta enligt planerna.

4.11 Medicinska forskningsrådet — — — vill för sin del påminna om att huvudansvaret för stöd till den grundläggande medicinska näringsforsk- ningen — — — skall ligga hos MFR. Det ter sig därför logiskt att eventuella nya anslagsmedel för forskning inom programområdet "kost och hälsa” —- — — i första hand administreras av MFR. — — —- MFR finner det angeläget att det bildas en för de olika råden gemensam samordningskom- mitté som bl.a. kan bidra till att katalysera mera tvärvetenskapliga kön- takter inom livsmedelsforskningen och därmed till genomförandet av ett mera sammanhållet forskningsprograrn inom detta område. Självfallet kommer MFR att vilja medverka i en sådan kommitté. ' SJ FR — —— — [föreslår] att institutioner som får ta del av de extra medlen för livsmedelsforskning efter en viss prövotid bör få sig medel tilldelade på en permanent basis -— — —. MFR delar inte detta synsätt. MFR anser att programforskningsmedel av det aktuella slaget alltid bör vara tidsbegrän- sade (med möjlighet till förlängning) samt föremål för regelbunden veten- skaplig granskning enligt den kutym som normalt tillämpas inom forsk- ningsråden. På så sätt främjas enligt MFR:s mening bäst god forskning och optimal användning av anslagsmedel. '

4.12 Humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet anser att området forskning om mat måste tillföras ökade resurser för humanistisk-samhälls- vetenskaplig grundforskning. HSFR har beslutat att tillsammans med SJFR, FRN, MFR och STU medverka i den föreslagna gemensamma satsningen på närings— och livsmedelsforskning under förutsättning att statsmakterna, enligt SJ FR: s förslag, ställer särskilda medel till förfogande för ändamålet. Vidare kommer rådet att låta sig företrädas i en samråds- grupp med olika'intressenter, om SJFR beslutar att inrätta en sådan. HSFR förutsätter att forskningen kommer att hålla hög kvalitet och vara konkurrenskraftig gentemot annan humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

4.14 Sveriges lantbruksuniversitet: Med hänsyn till den splittrade bild som . livsmedelsforskningen uppvisar bör SJFR ges ett fortsatt övergripande ansvar för utvecklingen av forskningsområdet. Vi menar att rådet har goda förutsättningar att ta fram de särskilda forskningsprogram pä delområden som behövs och att göra de prioriteringar som alltid krävs.

4.16 Statskontoret — — — delar utredningens förslag att tillsätta en gemen- sam kommitté för berörda forskningsorgan. '

Utredningen överväger vidare att inrätta ett rådgivande organ, en sam- rådsgrupp för livsmedelsforskning — —- —-. Statskontoret är av den uppfatt— ningen att ett konstruktivt arbete endast kan komma till stånd om målsätt— ning och syfte mcd gruppens arbete preciseras mera i detalj. Gruppens arbete bör tidsbegränsas och utvärderas.

Bilaga 7

Jordbruksdep.

4.18 Lantbrukarnas riksförbund — - — tillstyrker denna av SJ FR föreslag- na samordning speciellt som det finns en del obesvarade frågor, t.ex. vem som skall ha huvudansvaret för viss livsmedelstcknisk forskning. Många gånger har ansökningar hamnat mellan olika forskningsråd och därmed har finansiering av angelägen forskning försvårats. LRF tillstyrker också inrät— tandet av en samrådsgrupp för livsmedelsforskning i vilken företrädare för andra forskningsråd samt representanter för industri, jordbruksnäring. handel, konsumenter etc. ingår.

4.20 ICA-förbundet: Den gemensamma satsningen på näringsforskning mellan SJ FR, MRF, FRN, STU och HSFR är bra. På så sätt kan forsk- ningsresurserna samordnas och utnyttjas effektivare.

Om förslaget att inrätta ett rådgivande organ — en samrådsgrupp —— -

kommer till genomförande är vi givetvis intresserade av att aktivt medver- ka i en sådan. Vi noterar med tillfredsställelse att livsmedelskedjans alla led blir representerade. - — — '

4.21 Sveriges industriförbund: Det övergripande organisatoriska ansvaret för forskningsprogrammets genomförande kan lämpligen ligga hos SJFR," med uppgift att samordna och finansiera hela livsmedelsforskningen. Vi förutsätter då att industrin blir företrädd såväl i själva forskningsrådet som i det föreslagna rådgivande organet.

4.25 Sveriges fiskares riksförbund har inget att invända mot att SJFR får ansvaret för programmet.

4.26 SIK-Svenska livsmedelsiustitutet: — — — En — — — samordning finns

oss veterligt inte idag och kan knappast uppnås enbart genom tillkomsten -' av gemensamma beredningsutskott för bedömning av ansökningar, av det slag som SJ FR föreslår.

4.27 Stiftelsen Svensk näringsforskning: Det är Stiftelsens förhoppningatt det för SJFR, MFR, STU och Forskningsrådsnämnden gemensamma be- redningsorganet skall fungera så att inga ansökningar i fortsättningen ris- kerar att [alla mellan olika anslagsbeviljande instanser.

4.29 Landserganisationen i Sverige stöder SJFR:s förslag att inrätta ett rådgivande organ med företrädareför berörda statliga organ samt för konsumenter och producenter som kan ge SJFR vägledning i de övergri- pande prioriteringsfrågor som uppstår under programmets genomförande.

4.32 Sveriges livsmedelsindustriförbund: I rapporten föreslås vidare, att ett beredningsutskott skall tillsättas som i samband med behandlingen av inkomna ansökningar genom direktkontakter med FRN, STU och MFR "skall söka verka för en samordning som hindrar att ansökningar hamnar mellan olika organ Det finns anledning att ifrågasätta om detta utskott kommer att kunna hantera forskningsprojekt som innefattar flera forsk— ningsråds ansvarsområde.

Bilaga 7 . Jordbruksdep.

Innehållsförteckning

1 Inledning .................................................. l 2 Jordbruks- och livsmedelsforskning .......................... 2 Bilaga 7 3 Inriktningen av forskningen vid Sveriges lantbruksuniversitet . . . . 5 Jordbruksdep. 4 Skogsforskning ............................................ 6 5 Tekniskt utvecklingsarbete m.m. ............................ 7 6 Användning av bekämpningsmedel ijordbruket ................ 8 7 Användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel och han— delsgödscl ................................................. 10 8 Hemställan ................................................ 11 9 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 ................. . ....... ll

Bilaga 7:1 Sammanställning av remissyttranden över skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJ FR) rapport Forskning för bättre mat ....................................... 28

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

Bilaga 8

8. Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om ett program för livsmedels-' forskning och för begränsning av bckämpningsmedelsanvändningen ijordbruket. '

Hänvisningar till S8

9. Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

] prop. 1986/87:100 (bil. Il) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. för budgetåret 1987/88 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

D 8. Främjande av skogsvård m.m. 10900000 kr. G 1. Sveriges lantbruksuniversitet 406328000 kr. G 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet 174296000 kr. '

G 3. Byggnadsarbetcn vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. 23 800000 kr.

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversi- tet m.m. 28400000 kr. G 5 . Skogs- och jordbrukets forskningsråd 102298000 kr. G 6. Stöd till kollektiv forskning 21000000 kr. G 7. Bidrag till växtförädling 23 000000 kr. G 8'. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 620000 kr.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Nionde huvudtiteln D. Skogsbruk

D 8. Främjande av skogsvård m.m.

1985/86 Utgift 9879735 Reservation ' l497820 1986/87 Anslag 10900000 l987/88 Förslag 119000th

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för sär- skilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl.a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 14,9 milj. kr. med hänsyn till bl.a. ökat behov av tillämpad skogsforskning.

Bilaga 7 Jordbruksdep. Prop. 1986/87: 80

Föredragandens överväganden

Mot bakgnmd av vad jag tidigare anfört bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med ] milj. kr. till ll,9 milj. kr. _ Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 1 1900000 kr.

F . Livsmedelskontroll m.m. F 1. Statens livsmedelsverk

l prop. l986/87:100 (bil. 1] s. 53) har regeringen under denna rubrik föreslagit att 62667000 kr. anvisas'till statens livsmedelsverk för budget- året 1987/88. '

Med hänvisning till vad jag har förordat i det föregående om utvidgad- kontroll av bekämpningsmedclsrester i livsmedel som ett led i minskad användning av kemiska bekämpningsmedel föreslår jag att ytterligare 500000 kr. tillförs anslaget. Tilläggsanslaget finansieras med miljöavgif- terna på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1987/88 utöver i prop. 1986/87: 100 bil. 11 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 500000 kr. '

G. Utbildning och forskning G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1985/86 Utgift 378 705 390 Reservation ' 3 048 649 l986/87 Anslag 406 328 000 l987/88 Förslag 437 500 000

l-'Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 5l institutioner, elva försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt ett antaljordbruksegendomar och fältstationer.

Sveriges lantbruksuniversitet

l. Huvudförslaget (—4312000 kr.) medför allvarliga konsekvenser för både grundutbildning, forskning och försöksverksamhet. Bl.a. kan kvali- teten i den utbildning som ges inte bevaras. Vidare måste större bespa- ringskrav ställas på mer tillämpade forskningsområden. vilket allvarligt försvårar samhällets möjligheter att följa utvecklingen inom bl.a. miljöom— rådet. Det är viktigt bl.a. med en långSiktig kompetensuppbyggnad av forsk- ning rörande energiproduktion. SLU:s energiforskningSprogram bygger helt på projektanslag. Medel på energiforskningsanslag bör överföras till

Bilaga 7 J ordbruksdep.

SLU. Inom ramen för de medel som överförs bör två professurer inrättas. En tjänst bör benämnas skogsbrukets energisystem med professor Per Olov Nilsson som förste innehavare. Den andra tjänsten bör benämnas intensivodling av skogsträd. särskilt för energiändamål. (+4188000 kr.)

2. Det är mycket väsentligt att öka insatserna inom den växtbiokemiska forskningen. ' Speciellt värdefullt är det att ett växtgenetiskl centrum inne- håller en avdelning för växtbiokemi. En tjänst som professor | växtbiokemi bör därför inrättas (+300000 kr. ). '

3. Enligt kompletterande direktiv för myndigheternas anslagsframställ- ningar avseende grundläggande högskoleutbildning, forskning och forskar- utbildning skall verksamhetcn också redovisas med en ökning med S% av resurserna under budgetåren 1987/88—1989/90. Styrelsen föreslår att be- frntlig grundutbildning bör utvecklas. En snabb uppbyggnad av bl.a. kur- ser inom bioteknik är nödvändig. För att säkerställa en tillfredsställande rekrytering till forskarutbildning bör en fortsatt utbyggnad av antalet dok- torandtjänster ske. Ökade resurser bör också användas till grundläggande biologisk forskning, bioteknik, miljöforskning inkl. radioekologisk forsk- ning, cell- och molekylärbiologisk forskning samt forskning om livsmedel och trädgårdsprodukter för bättre livsmedel. Vidare bör en förstärkning ske av vattenbruksforskningen, försöksdjursforskningen för skonsammare och färre djurförsök samt den u-landsinn'ktade forskningen. Slutligen bör ökade resurser ges till utveckling och ökad användning av matematiska modeller för en helhetssyn i skog, natur och odling, till konsekvensstudier om ny teknik samt till regionalekonomisk kontaktverksamhct. (+8500000 kr. ) ' . 4. Riksskogstaxeringens "medelsbehov för datainsamling och rutinmässig resultatredovisning bör säkerställas genom anvisning av ytterligare medel (+875000 kr. ). '

5. Ett principbeslut bör fattas om att SLU:s bibliotek skall 'vara ansvars- bibliotek för jordbruk,'skogsbruk, trädgårdsbruk' och veterinärmedicin. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) har beräknat behovet av förstärkning till ca 1,1 milj. kr. under perioden 1987/88—1989/90.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuni- versitet (SLU) beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning "av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 och 1% för första, andra resp. tredje budgetåret. Liksom tidigare bör forsk- ningen inte omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Med hänsyn till grundutbildningens väsentliga betydelse för möjligheterna att rekrytera forskare bör emellertid effekterna av huvudförslaget på denna del av verksamheten mildras. lenlighet med vad jag anfört i det föregående har jag under detta anslag beräknat medel för en tjänst för professor i skogsträdens cellbiologi jämte basresurser (+ | 200000 kr.). I syfte att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel har jag också räknat medel för en stalskonsulentstiänst och för en forskartjänst (+ 600000 kr.).

Bilaga 7

Jordbruksdep.

Dessa medel finansieras med miljöavgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Vidare har jag räknat medel för statens medverkan i linan- sieringen av det skogliga I'orskningsprogrammet för södra Sverige (+ 1 700000 kr.).

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare denna dag att redovisa ett nytt treårigt. encrgiforskningsprogram och integrerade forsk- ningsinsatser på energiområdet. För att långsiktigt trygga kunskapsupp- byggnaden på området kommer det att föreslås att vissa delar av program- met överförs till berörda myndigheters och högskolors basanslag. Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1987/88 tagit upp sammanlagt 4188000 kr. för dessa ändamål. Av dessa medel avser 188000 kr. en forskartjänst, som för närvarande bekostas med naturvetenskapliga f orsk- ningsrådets medel till energirelaterad grundforskning. Resterande medel bör bl. a. finansiera två ordinarie tjänster för professor som bör inrättas vid SLU, nämligen en tjänst för professor i skogsbrukets energisystem med Per Olov Nilsson som förste innehavare och en tjänst för professor i intensivodling av skogsträd, särskilt för energiändamål.

! överensstämmelse med vad statsministern anfört tidigare denna dag om behovet av att förstärka forskarutbildningen m.m. har jag räknat medel för en ökning av antalet doktorandtjänster. Jag har även räknat medel för inrättande av en personlig forskartjänst jämte basresurser för Niekolaas Oelof van Gylswyk inom ämnesområde som SLU bestämmer. (+ 1000000 kr.) .

Med hänsyn till den betydelse den s.k. riksskogstaxeringcn har som underlag för bl.a. olika avgöranden inom skogspolitiken föreslår jag ett extra tillskott av medel för ändamålet (+ 900000 kr.). Med anledning av vad SLU redovisat om kostnadsutvecklingen för riksskogstaxeringen vill jag anföra följande. Riksskogstaxeringcn är i grunden en registrering av skogarnas tillstånd och utveckling. En verksamhet av detta slag måste i likhet med vad som gäller för andra verksamheter som staten finansierar rationaliseras fortlöpande. Taxeringens utformning och innehåll måste successivt omprövas och alla möjligheter till utnyttjande av ny teknik och annan utveckling måste tas till vara. Vidare är det nödvändigt att de extra uppgifter som läggs på riksskogstaxcringen finansieras fullt ut med medel som beställaren ställer till förfogande. Det gäller t.ex. inventeringar och registreringar inom ramen för försurningsprogrammet och datainsamling för forskningsprojekt. Det är också nödvändigt att beställare av data både utanför SLU och inom SLU betalar för dessa. De.extra medel som jag nu föreslår skall enligt min bedömning räcka för att säkra fortsättningen av. pågående taxeringspcriod. Därtill kommer att riksskogstaxcringen såsom en del av forskningen inom SLU inte drabbas av huvudförslaget. Slutligen är det nödvändigt att inför nästa taxeringsperiod göra en grundlig prövning av utformningen och innehållet i riksskogstaxeringen så att den kan ge- nomföras inom ramen för normalt anvisade medel.

Jag är inte beredd att förorda att SLU:s bibliotek blir s. k. ansvarsbiblio- rek för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och veterinärmedicin.

Regeringen har med stöd av bemyndigande föreskrivit ändrat ämnesin- nehåll på tjänster som professor enligt följande (ifr prop. 1966:1 bil. 10 5.361, SU42, rskr. 125).

Bilaga 7 Jordbruksdep.

Tidigare ämnesinnehåll Ändrat ämnesinnehåll

obstetrik och gynekologi obstetrik och gynekologi, särskilt klinisk reproduktionsendokrinologi Ianthrukskemi | oorganisk och fysikalisk kemi

skogskemi ' jordmånslåra

patologi patologi. särskilt allmän patologi

SLU liari enlighet med vad dåvarande chefen förjordbruksdepartemen- tet anförde i budgetprOpositionen 1986 redovisat effekterna m.m. av ge- nomförd omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Bland de områden som fått. ökade resurser är mikrobiologi, växtfysiologi, molekylärgenetik, bioteknik, försurningsforskning, faunavård och livsme- delsmikrobiologi. Omfördelningen uppgår till ca 2% av de samlade forsk- ningsresurserna eller ca 5 milj. kr. En omfördelning inom en ram av ca 2% av de samlade forskningsresurserna bör ske även under budgetåret 1987/88. I enlighet med vad jag anfört i det föregående bör SLU:s nya handlingsprogram kunna ligga till grund för en sådan omfördelning. Omför- delningen bör särskilt avse en fördjupning och förstärkning av den långsik- tiga kunskapsuppbyggnaden inom biologiska produktionsprocesser och bioteknik. SLU bör i nästa anslagsframställning redovisa effekten m.m. av genomförda omfördelningar. '

Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning inom jordbruks- och skogsbrukssektorn bör gälla för nästa budgetår. Antalet utbildnings—' platser har tidigare godkänts av riksdagen.

Utbildningslinje/poäng Antal utbildningsplatser

Lanlbmksvetenskapligafakulteten Agronomlinjen, 220 poäng 130 Hortonomlinjen, 220 poäng 25 Landskapsarkitektlinjen, 220 poäng 30 Lantmästarlinjen, 40 poäng 140 Trädgårdsteknikerlinjen, 40 poäng 44 Skogsvelenskapliga fakultelen Jägmästarlinjen, 200 poäng 60 Skogsmästarlinjen, 60 poäng 45 Skogsteknikerlinjen, 80 poäng 120 Veteriniirmedici/iska fakulteten Veterinärlinjen, 220 poäng 65 Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng 20 Summa 679

Sammanlagt bör anslaget till SLU räknas upp med 31172000 kr. till 437 500000 kr. '

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster för professor i enlig- het med vad jag har förordat. 2. till Sveriges lanibruksuniversite! för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 437 500000 kr.

Bilaga 7 Jordbruksdep.

G 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

1985/86 Utgift 189460759 l986/87 Anslag 174296000 1987/88 Förslag 204784000

Från anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitet och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark.

l986/87 ' Beräknad ändring 1987/88 Föredrag-anden Lokalhyror ' ' 171475000' +30465000' Ersättning till domänverkets fond 2821000 '— 23000 174296000 +30488000

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lokalk0.rtnader m.m. vid Sveriges Iantbruksuniversile! för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 204784000 kr.

G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. -

1985/86 Utgift 37066114 Reservation —— l986/87 Anslag 23800000 1987/88 Förslag 42400000

Från anslaget anvisas medel till byggnadsarbeten för Sveriges lantbruks- . universitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

1 det följande redovisas endast beslutade, nya eller ändrade kostnadsra— mar som skall föras upp i investeringsplanen.

Byggnadsstyrelsen

Ultima. Institutionen för mikrobiologi. Byggnadsstyrelsen har begärt pro- jekteringsuppdrag för nybyggnad för mikrobiologiska institutionen. Verket föreslår att en preliminär kostnadsram av 53,5 milj. kr. för projektet förs upp i investeringsplanen.

Diverse objekt. I gällande investeringsplan finns under denna rubrik uppförd en kostnadsram av 14,6 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 58 390000 kr. för tidigare budgetår, dvs. totalt 72990000 kr. i prisläget den 1 januari 1985. För budgetåret 1986/87 är uppförd en kostnadsram av 14,6 milj. kr. iprisläget den ljanuari 1985, vilket motsvarar 15,2 milj. kr. i prisläget den ljanuari 1986. Av ramen får högst 11 milj. kr. tas i anspråk

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 7 J ordbrtrksdep.

av byggnadsstyrelsen för utförande av sådana smärre byggnadsåtgärder som inte medför nämnvärd utökning av lokalinnehavet och för vilka kost- naderna i varje särskilt fall inte överstiger? milj. kr. i prisläget den ijanua- ri 1986. Kostnadsramen i övrigt får tas i anspråk endast efter beslut av regeringen.

Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen för budgetåret 1985/86 slås ihop med ramen för tidigare budgetår. En ny ram av 738l5000 kr. i prisläget den I januari 1986 bör föras upp för tidigare budgetår.

Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att ramen för budgetåret 1987/88 förs upp med 12.9 milj. kr. '

Projektering. Styrelsen föreslår att för budgetåret l987/88 förs upp en medelsförbrukning av 2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag'att det i gällande investeringsplan under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Genetiskt centrum förs upp en ny kostnadsram av 53.5 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1986. ,

I investeringsplanen har jag under kostnadsramcn Diverse objekt (bud— getåret 1987/88) räknat medel för sådana-ny- och 'ombyggnadsobjekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4 milj. kr.

Övriga objekt i investeringsplanen för nästa budgetår har tidigare redovi- sats för riksdagen. _

Regeringen har under hösten 1986 vidtagit vissa åtgärder som rör utnytt- jande av tillgängliga byggresurser. Åtgärderna syftar bl.a. till att stimulera ett ökat bostadsbyggande. Härigenom begränsas den övriga byggnads- verksamhcten som bl.a. omfattar hela det statliga området. Detta gäller framför allt i storstadsområdena. lgångsättning av nya projekt måste följ— aktligen prövas mycket restriktivt under den närmaste tiden. För att ändå upprätthålla handlingsberedskap under nästa budgetår föreslår jag att rege- n'ngen inhämtar riksdagens bemyndigande för att. senare kunna pröva följande högt prioriterade byggprojekt.

Jag förordar sålunda att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Bilaga 7 J ordbruksdep.

Bilaga 7 Jordbruksdep. [investeringsplan (l (100-tal kr.) Byggnadsobjekt Kostnadsram Mcdelsförbrukning Bygg- Färdig— —.——————- - start stäl- Faktisk Beräknad för lande t.o.m. ' 1985- ' l986- . l986- ' ' 01-01 01—01 06-30 1986/87 1987/88 lir/mån ' fir/mån Slutredovisat l986—06---30 35210 33000 Färdigställda, ej slutredovisade .

obj ekt 65 800 66200 62 064 3 170 1 000 Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna .

Radiologisk onkologi . 4400 109 2000 2000 86—07 87-04 Genetiskt centrum 53500 0 0 19000 87-12 89—06 Alnarp

Mellangård.

H usdjursförsöksstation 46100 47300 37 925 6000 2 300 84-08 86-04 Diverse objekt 58 390 73815 ' (t.o.m. budgetåret 1985/86)

Diverse objekt 14600 l5200 . 36499 12000 . l2000 (budgetåret l986/87)

Diverse objekt 12900 (budgetåret 1987/88) Äterföring till anslaget G 4 4700 Projekteringskostnader . 2073 ' 2000

220 100 273315 171670 27870 38300

Anslagsbehovet beräknar jag avrundat till 42,4 milj. kr. enligt följande .

sammanställning.

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Beh ållning l986-07—01 () 1986/87 27900 Anslag för l986/87 23800 1987/88 38300 Anslag för 1987/88 (förslag) 42400

66200 66200 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 42 400000 kr.

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1985/86 Utgift 33 911 066 _ ' Reservation 6 132 007 1986/87 Anslag 28 400 000 - 1987/88 Förslag 25300 000

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsk- nings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksam- hetsområde.

Inredning

I det följande redovisas endast redan beslutade, nya eller ändrade kost- nadsramar som skall föras upp i inredningsplanen.

Byggnadsstyrelsen Sveriges lantbruksuniversitet

Ultuna

Genetiskt centrum. Molekylär genetik m.m. Byggnadsstyrelsen har tidi- gare redovisat riktlinjer för genetiskt centrum och hcmställt'om godkän- nande av dessa samt om uppdrag att projektera nybyggnad för institutio- nen för mikrobiologi etapp 1. Inredningskostnaden härför uppskattas till 4,5 milj. kr. i prisläget den ljamiari 1986. i gällande inredningsplan' finns uppförd en delram på 0,9 milj. kr. för genetiskt centrum, molekylär gene- tik. Byggnadsstyrelsen föreslår att nämnda delram räknas upp till prisläget den 1 januari 1986 samt att en ny delram Genetiskt centrum, molekylär genetik m.m. av 5435000 kr. förs upp i inredningsplanen;

Diverse objekt. 1 gällande inredningsplan är uppförd en delram av 7,0 milj. kr. Av beloppet får byggnadsstyrelsen ta i anspråk 5,5 milj. kr. för oförutsedda mindre inredningsobjekt samt för sådana objekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder. Kostnadsramen i övrigt får tas i anspråk endast efter beslut av regeringen. Kostnadsramen är avsedd för inredning av lokaler i samband med funktionella förändringar vid ombygg- nader och omdispositioner. Fr.o.m. budgetåret 1.982/83 får ramen även användas för planmässig ersättningsanskaffning vid Sveriges lantbruksuni- versitet. ' '

Genom beslut. den 17 maj 1984 bemyndigade regeringen byggnadsstyrel- sen att ta i anspråk högst 0,4 milj. kr. för inredning och utrustning för Nordiska genbanken. Den del av kostnadsramen som styrelsen inte beslu-

Bilaga 7 Jord bruksdep.

tar om, 1,5 milj. kr., uppgår därefter till 1,1 milj. kr. Den del av ramen som byggnadsstyrelsen disponerar har per den 30juni 1986 disponerats helt. Styrelsen föreslår att kostnadsramen för budgetåret 1987/88 förs upp med oförändrat 7 milj. kr.

För byggande.-styrelsens fördelning. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 uppförs denna årsvis. Ramen är avsedd för nyinrcdningsbehov och komplettering— ar i samband med beslutade till- och ombyggnader. omdispositioner och underhåll. Vidare är ramen avsedd för ersättningsanskaffningar. För bud— getåret l986/87 har en kostnadsram av 2250000 kr. förts upp i inrednings- planen.

Styrelsen föreslår att medel anvisas för budgetåret 1987/88 avseende inredningskompletteringar med 1,8 milj. kr. och ersättningsanskaffningar med 0,5 milj. kr. Sammanlagt för budgetåret 1987/88 föreslår byggnadssty- relsen att en kostnadsram av 2,3 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Utrustning

1 det följande redovisas endast redan beslutade, nya eller ändrade kost- nadsramar som skall föras upp i utrustningsplanen.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) Sveriges lantbruksuniversitet -

Ultuna. Mikrobiologi. Till följd av föreslagen nybyggnad för mikrobiolo— giska institutionen behövs utrustning, m.m. För att täcka utrustningsbeho- vet föreslår UUH att en definitiv ram av 7750000 kr. förs upp i utrust- ningsplanen.

För lantbruksuniversitetets fördelning budgetåret 1987/88. För budget- året 1986/87 är uppförd en kostnadsram Ersättningsanskaffningar m.m. av 13,9milj. kr. Kostnadsramen har visat sig vara otillräcklig för att tillgodose behovet av ersättningsanskaffningar av utrustning. Det ackumulerade be- hovet av crsättningsanskaffning, m.m. av utrustning vid Sveriges lant- bruksuniversitet motiverar riktade insatser. Kostnadsramar för lantbruks- universitetets fördelning bör föras upp för nästa och de därpå två följande budgetåren. Härigenom uppnås bättre planering'sförutsättningar. För nästa budgetår bör föras upp 30 milj. kr. samt för budgetåren 1988/89 och 1989/90 20 resp. 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Som statsministern tidigare redovisat har de svenska affärsbankcrnas sty,- rclser beslutat föreslå att 200 milj. kr. per år under en treårsperiod skall avsättas till förnyelse av utrustning vid högskolan. Detta bör kunna ge förutsättningar för reella tillskott för att höja utrustningsstandarden även vid lantbruksuniversitetet.

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående föreslårjag att det under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Genetiskt centrum,

Bilaga 7 Jordbruksdep.

förs upp en ram av 5435000 kr. .i gällande inredningsplan. Jag har inom kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning budget- året 1987/88 beräknat. medel för oförutsedda mindre inredningsobjekt Bilaga 7 m.m. samt medel till regeringens disposition för inredningav investerings- Jordbruksdep. objekt för vilka investeringskostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4 milj. kr. Det ankommer på regeringen att besluta om det belopp som skall stå till byggnadsstyrelsens disposition. Vidare har jag under ifrågava- rande ram beräknat medel för planmässig ersättningsanskaffning av inred- ning vid Sveriges Iantbruksuniversitet och statens veterinärmedicinska anstalt.

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen har redovisat förordar jag att följande inredningsplan läggs till grund för m'edelsberäk- ningen för nästa budgetår.

Inredningsplan (1000-tal kr.)

Inredningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning defi- delram art' t.o.m. Beräknad för nitiv 1986- ___-_.— ram . 06-30 1986/87 1987/88

Slutredovisade projekt 1986—06-30 11000 10967 Färdigställda, cj slutredovisade

objekt ' _ 5825 5800

Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna Central service 1 100 1 775 Centrala förvaltningen "1650 221 1004 Genetiskt centrum '5435 2b 785 Radiologisk onkologi a315 Za

Växtskyddscentrum

Alnarp 8500 I 5241

Växtskyddscentrum

Diverse objekt 7000 I 4142 (tidigare budgetår)

För byggnadsstyrclsens fördelning budgetåret 1987/88 2300 3 budgetåret l986/87 2250 budgetåret 1985/86 2100 1 384 Tillfällig överföring till anslaget G 3 4700 47 475 37 8102 11 6002 3 600

Art av kostnadsram för resp. objekt.

1. (_tv statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram. 2a. andra] kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv). %. Audrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Ny kostnadsram. Prisläge 86-01-01. Inkl. statens naturvärdsverks och statens strålskyddsinstituts medelsförbruk- ning.

Anslagsbehovet för inredning beräknar jag avrundat till 2,2.milj. kr. Prop.l986/87:80 enligt följande sammanställning.

Bilaga7 Anslagsberäkning avseende inredning (1000-tal kr.) Jordbruksdep. Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Medelsreservution 2200 1986/87 l I 600 Anslag för l986/87 6100 l987/88 3600 Återföring från anslaget G 3 4700 Anslag för 1987/88 (förslag) 2200 ' 15200" 15200 De kostnader som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas. Jag föreslår att under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Gene- tiskt centrum en ram av sammanlagt 10750000 kr. förs upp i gällande utrustningsplan. Kostnadsramen ersätter tidigare uppförd delram be-l nämnd molekylär genetik och avser även utrustning till mikrobiologiska institutionen. ' Utrustningsplan (1000-tal kr.) Utntstningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning deti- delram art' t.o.m. Beräknad för nitiv l986- . ram 06-30 1986/8 1987/88 Projekt färdigställda ' före l986—06—30 men ännu ej slutredovisade 27100 24410 Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna Genetiskt centrum I'10750 Zb Radiologisk onkologi 'I 900 l Garpenberg Plantförsöksstation 1900 1 1340 Alnarp Växtförädliug, Svalöv 3750 1 1986 I-Iusdjursförsöksstation 2000 1 1406 Röhäcksdalen Ombyggnad av djurstallar '1300 ! Maskin— och lagerutrymmen t'700 ] 254

Bilaga 7

Jordbruksdep Utrustningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning dcli- delram artl t.o.m. Beräknad för nitiv 1986- ram 06-30 1986/87 1987/88 För Iantbruksnniversitemts ' fördelning Budgetåret 1987/88 14500 3 Ersättningsanskaffningar m. m. Budgetåret l986/87 13900 [ Budgetåret1985/86 12750 | 6603 . Statens veterinär- medicinska anstalt Vaccinenhet 5800 1 4361 Vissa utredningskostnader 360 1 13 96710 533492 280002 19000 100349 ' Art av kostnadsram för resp. objekt. 1. Av statsmaktema tidigare godtagen kostnadsram. 2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv) Zb. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram). 3. Ny köstnadsram. " Prisläge 86— 01— 01. b Annu ej disponerade medel mom kostnadsramen får användas för anskaffning av utrustning till djurstallari Röbäcksdalen. 2 Inkl. statens naturvårdsverks medelsförbrukning. Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknarjag avrundat till 23,1 milj. kr. enligt följande sammanställning. Anslagsberäkning avseende utrustning (1000-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Medelsreservation1986—06—30 ' 400 1986/87 28000 Anslag för l986/87 23500 1987/88 19000 . Anslag för 1987/88 (förslag) 23100 47000 47000 Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden får för varje i inrednings- resp. utrustningsplanen upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst det belopp som angetts som kostnadsram för objektet medavdrag för de medel som har förbrukats vid tidpunkten för beställningen. Efter justering för överföring av medel till miljö- och energidepartementet avseende sta- tens naturvårdsverk innebär dctta för nästa budgetår att medgivande får lämnas att beställa inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lant- bruksuniversitet m.m. dels för byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt be- lopp av (47475000—43998000=) avrundat 3.5 milj. kr., dels för utrust— 23

ningsnämnden till ett sammanlagt belopp av (96710000—79353000=) av- rundat 17,4 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,- 2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks- universitet m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsan— slag av 25 300000 kr.

G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1985/86 Utgift 64132955 Reservation 7026570 l986/87 Anslag 102298000 1987/88 Förslag 112880000

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJ FR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forsk- ning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

]. SJFR har redovisat ett förslag till ett sammanhållet forskningspro- -gram rörande livsmedelsforskning. Rådet föreslår att' ytterligare 21 milj. kr. anvisas för nästa budgetår för detta ändamål.

2. SJFR föreslår att rådet tillförs nya årliga resurser för satsningar på bioteknik. Rådet föreslår att 20 milj. kr. anvisas för detta ändamål nästa budgetår.

Föredragandcns överväganden

I enlighet med vad jag har anfört i det föregående angående livsmedels- forskning föreslår jag att anslaget räknas upp med 9 milj. kr. för nästa budgetår. 4,1 milj. kr. av dessa finansieras med miljöavgifter på bekämp- ningsmedel och handelsgödsel. I övrigt bör anslaget räknas upp med 1582000 kr. Sammanlagt föreslår jag således en uppräkning med 10582000 kr.

SJFR har i likhet med andra grundforskningsråd till uppgift att utifrån vetenskapliga kriterier anvisa medel till forskningsprojekt av betydelse för den vetenskapliga utvecklingen. Den forskning rådet linansierar utförs vanligen inom högskolans forskningsorganisation. När ett forskningsområ- de, där SJFR finansierar projekt eller forskartjänster, bedöms ha sådant vetenskapligt värde och sådan varaktighet att det bör ingå i den fasta forskningsorganisationen, förs efter förslag från SJFR och högskolemynw dighet medel för ändamålet över från rådet till berörd högskola. SJFR

Bilaga 7 Jordbruksdep.

liksom andra forskningsråd spelar således en viktig roll för den vetenskap- liga utvecklingen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 112880000 kr.

G 6. Stöd till kollektiv forskning

1985/86 Utgift 20400000 Reservation — 1986/87 Anslag 21000000 1987/88 Förslag 24400000

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. in. Det ankommer på skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJ FR) att ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till sådan forskning och utvecklingsverksamhet.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

]. Statens nuvarande stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning regle- ras i ett mellan staten och Stiftelsen jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsvcrksamh'et på detjordbrukstekniska området. Avtalet löper ut den 30juni 1987.- Med anledning härav har efter överläggningar med stiftelsen nytt avtal träffats för tiden den 1 juli 1987 — den 30 juni 1990. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansieringen av verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med sammanlagt 9 milj. kr., varav 2,9 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 6 milj. kr. iform av direkt bidrag. Ansva- ret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbruksteknis- ka institutet.

2. Statens nuvarande stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemen- sam finansiering av forsknings- och utvecklin'gsverksamhet på det skogs- tekniska området. Avtalstiden löper ut den 30juni 1987. Med anledning härav har efter överläggningar med stiftelsen nytt avtal träffats för tiden den ljuli 1987 —— den 30juni 1990. Enligt avtalet åtar sig SJFR att medverka iftnansieringen av verksamheten genom att under avtaISperioden tillskjuta sammanlagt 40 milj. kr., varav 12,7 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 40 milj. kr., varav minst 38 milj. kr. som direkt, kontant bidrag.

3. Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsför- ädling och skogsgödsling m.m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdstörädling och skogsgöds- ling m.m. Avtalet löper ut den 30juni 1987. Med anledning härav har efter överläggningar med stiftelsen nytt avtal träffats för tiden den 1 juli 1987 —

Bilaga 7 J ordbruksdep.

Is)

den 30 juni 1990, Enligt avtalet åtar sig SJ FR att medverka i finansieringen av verksamheten genom att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 21,5 milj. kr., varav 6.8 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 21.5 milj. kr., varav minst 20,5 milj. kr. som direkt, kontant bidrag.

Kollektiva program (1 OOO-tal kr.)

1986/87 1987/88 Jordbruksteknik 2500 2900 Skogsteknik 12000 12700 Skogsträdsförädling, skogsgödsling, m.m. 6500 6800 Summa program 21000 22400

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 24,4 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 24400000 kr.

G 7. Bidrag till växtförädling

1985/86 Utgift 26726300 Reservation 590950 1986!87 Anslag 23000000 1987/88 Förslag 23000000

Statens stöd till växtförädlingen regleras i ett avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den 1 januari 1980 — den 31 december 1989. Ett delavtal har tidigare träffats för tiden den 1 juli 1985 — den 30juni 1987. Nyligen har avtal träffatsom storleken av statens och föreningsrörelsens bidrag för tiden den 1 juli 1987 — den 31 december 1989. Avtalet innebär att statens bidrag till växtförädlingen under avtalsperioden uppgår till 57,5 milj. kr., varav 23 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Föreningsrörelsens bidrag under avtalsperioden uppgår till 27,5 milj. kr., varav 11 milj. kr. under budgetåret 1987/88.

Jag biträder förslaget till avtal om gemensam finansiering av växtföräd- lingen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förplik- telser som följer av det avtal om bidrag till växtförädling som jag har nämnt i det föregående, .

2. till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 23000000 kr.

Bilaga 7 Jordbruksdep .

"Bilaga 7

G 8. Bidrag till Skogs— och lantbruksakademien

l985/86 Utgift 602000 l986/87 Anslag 620000 1987/88 Förslag 640000

Skogs- och Iantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget bestrids kostnader för aka- dcmiens ordinarie tjänstemän, ersättning ät skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och ut- ländska forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien

Under det gångna året har en fortsatt utökning av verksamheten skett i linje med det handlingsprogram som framlagts i akademiens aktivitetsplan. antagen i april 1984. Vidare har akademien under hösten 1986 överlämnat en rapport med en redovisning av akademiens syn på lantbruksforskning- en. För budgetåret 1987/88 hemställs om ett anslag om 670000 kr. avseen- de bidrag till lönekostnader.

Föredragandens överväganden -

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen. att till Bidrag till Skogs- och—lantbruksakademien för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 640000 kr.

J ordbruksdep. '

Bilaga 7

Bilaga 7: I

Sammanställning av remissyttranden över skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJFR) rapport Forskning för - bättre mat

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av socialstyrelsen, kon— sumentverket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lantbruksstyrel- sen, fiskeristyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, sta- tens industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU), forsk- ningsrådsnämnden (FRN), medicinska forskningsrådet (MFR), humanis- tisk-samhållsvetenskapiiga forskningsrådet (HSFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statens pris- och kartellnämnd (SPK), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), Lant- brukarnas riksförbund (LRF), Kooperativa förbundet (KF), ICA-förbun- det, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Handelns samar- betsorgan i jordbruksl'rågor, Trädgårdsnäringens riksföbund (T RF), Sveri- ges tiskares riksförbund (SFR), SIK-Svenska livsmedelsinstitutet, Stiftel- sen Svensk näringsforskning, Biodynamiska föreningen, Lansorganisa- tionen i Sverige (LO) och Centralorganisationen SACO/SR. Skrivelser har inkommit från Alfa-Laval Food Engineering AB och Sveriges livsmedels- industriförbund (SLIM). UHÄ har bifogat yttranden av Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet samt av Karolinska institutet.

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Anna-Greta Leijon såvitt avse-r punkterna lf7; statsrådet Georg Andersson såvitt avser punkterna 8—9.

Anmälan till proposition om forskning

Arbetsmarknadsdcpartemcntets ansvarsområde omfattar frågor om ar- betsmarknad, arbetsliv, jämställdhet. samt invandring.

Föredragandenas överväganden

2.1. Arbetsmarknadspolitikens roll

Arbetslösheten i Västvärlden har under 1980—talet varit mer omfattande än någon gång tidigare under efterkrigstiden. I början av år 1987 går, efter i praktiken 15 års oavbruten ökning. över 32 miljoner människor inom OECD-området utan arbete. Arbetslösheten åtföljs av lågt kapacitetsut- nyttjande. kapitalförstörclse, utslagning, sociala spänningar och mänskliga tragedier.

Under det senaste decenniet har ekonomerna mot denna bakgrund fört en intensiv debatt om arbetslöshetens orsaker och möjliga botemedel. Debatten har pendlat mellan olika plan från grundforskning till renodlad empiri. Någon enighet mellan olika ”skolor” har inte uppnåtts — uppfatt— ningarna fortsätter att gå isär. .

Åttiotalcts arbetsmarknads- och arbetslöshetsproblem kan inte fångas i enkla och entydiga begrepp. Dagens arbetslöshet-i Sverige liksom i de flesta länder har flera orsaker och kräver därför flera olika typer av åtgärder samtidigt. Utvecklingen av arbetslösheten i de tongivande län— derna i OECD-området det senaste halvdecenniet illustrerar farorna med en alltför ensidigt inriktad politik.

Jag anser att styrkan i den svenska modellen för en aktiv arbetsmark- nadspolitik ligger dels i den nära kopplingen till den ekonomiska politiken och dels i bredden av insatser eller i insikten om behovet av arbetsmark- nads- och inte enbart arbetskraftspolitik.

"Arbete åt alla" är sannolikt den mest ambitiösa målsättning en regering kan ha. Denna målsättning står fast. Arbetsmarknadspolitiken är en viktig

Bilaga 8 Arbetsmarknad s—

.dep.

beståndsdel i den ekonomiska politik som bedrivs för att uppnå detta. Arhetsmarknadspolitiken utnyttjas för att uppnå mål av bl.a. stabilise- rings-, allokerings- och fördelningspolitisk karaktär. En aktiv arbetsmark— nadspolitik kan ses som en förutsättning för en utveckling av välfärden för alla i en ekonomi vars internationella beroende ständigt medför krav på omställning och förnyelse hos människor och företag. Gehornarbetsmark- nadspolitiska åtgärder dämpas konflikter mellan olika mål såväl inom den ekonomiska politiken som mellan ekonomisk politik och utbildningspoli— tik, socialpolitik m.m. '

Under de årtionden som den svenska arbetsmarknadspolitiken har ut- vecklats har det skett betydande förändringar på arbetsmarknaden och i politikens inriktning. I vår omvärld ifrågasätts rimligheten av målet full sysselsättning. Arbetslösheten har tenderat att stiga även i vårt land. Detta bottnar framför allt i förlängda arbetslöshetsperioder, vilket betyder ett skärpt fördelnings— och välfärdspolitiskt problem. Det har samtidigt skett förändringar av arbetsmarknadens funktionsförmåga. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten har minskat trendmässigt, vilket har en häm- mande inverkan på resursallokeringen i ekonomin.

De bakomliggande orsakerna till denna utveckling är av största betydel- se för den konkreta utformningen av arbetsmarknadspolitiken. Detta stäl- ler krav på forskningsinsatser över ett brett fält av arbetsmarknaden. Betydelsen av forskning om förhållanden och tendenser på arbetsmarkna- den, om arbetskraftsutbudets och arbetskraftscfterfrågans bestämnings- faktorer, om anpassningsprocesserna på arbetsmarknaden och om struktu- rer, beteenden och effekter vilka kan förknippas med arbetslöshet måste kraftigt betonas. ' ' '

2.2 Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EF A) . . .

Forskning inom arbetsmarknadspolitikens område bedrivs främst på initia- tiv av delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) som är knuten till arbetsmarknadsdepartementctu EFA har inte givits något hel- täckande ansvar för sektorsforskningen på arbetsmarknadsområdct. Dele— gationens uppgift är att ta initiativ till och biträda vid forskning kring arbetsmarknadspolitikens verkningar. Avgränsningen av EFAzs forsk- ningsområde bestäms utifrån detta. Det finns vad gäller andra aspekter-på forskningen kring arbetsmarknaden speciella sektorsforskningsorgan så- som dclegationen för invandringsfors'kning (DEIFO), delegationen förjäm- ställdltetsforskning (JÄMFO);-expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) och delegationen för social forskning (DSF). Arbetsmil- jöfonden och arbetarskyddsstyrelsen stöder resp. bedriver arbetslivs- och arbetsmiljöforskning. Vidare bedrivs forskning inom området vid forsk- ningsinstitut såsom arbetslivscentrum och institutet för social forskning (SOFI) vid universiteteti'Slockholm.

I RFA ingår företrädare för arbetsmarknadsdepartementet, myndighe- ter, arbetsmarknadens parter och forskarsamhället. Utgångspunkten för delegationcns arbete med att ta initiativ till och biträda vid forskning kring

Bilaga 8 Arbetsmarknads— dcp.

arbetsmarknadspolitikens effekter är ett av regering och riksdag godkänt forskningsprogram (prop. 1983/84: 107, bilaga 7). Den forskning. som stöds av EFA bedrivs företrädesvis inomhögskolans. ram och finansieras helt eller delvis från anslagsposten Forskning och utveckling under det-utred- ningsanslag som arbetsmarknadsdepartementet disponerar.

I 1986 års budgetproposition (1985/86:100 bil. 12) anmälde jag till riksda- gen att jag ställde mig bakom det förslag till forskningsprogram EFA presenterade hösten 1985. Mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmark- naden och tidigare forskningsresultat anges i forskningsprogrammet fyra prioriterade forskningsområden. Jag anger här endast kortfattat inriktning- en av dessa. De fyra sarnlingsrubrikerna är: 1. Forskning kring arbetsmarknadens funktionssätt 2. Forskning kring arbetsmarknadspolitikens roll och utformning 3. Utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder 4. Forskning kring genomförandet av arbetsmarknadspolitiken.

Inom Området ”arbetsmarknadens funktionssätt" gör jag bedömningen att arbetsmarknadens anpassningsförmåga kommer att bli en fortsatt cen- tral problemställning framöver och att det således finns ett stort behov av fortsatt forskning kring rörligheten och anpassningen på arbetsmarknaden. _ Denna forskning bör avse såväl privat som offentlig sektor. Till de angeläg- na frågorna hör bl.a. tendenserna till internalisering och sektorisering av den svenska arbetsmarknaden. .

"Vad gäller området ”forskning kring arbetsmarknadspolitikens roll och utformning" anser jag att det finns ett stort behov av mer övergripande analyser av arbetsmarknadspolitikens funktion i förhållande till övrig eko- nomisk politik. EFA menar här bl.a. att arbetsmarknadspolitikens omfatt- ning reser frågan hur stor den arbetsmarknadspolitiska volymen kan vara utan att det uppstår allvarliga återverkningar på den ordinarie arbetsmark- naden och utan att arbetsmarknadspolitikcn förlorar i effektivitet. Jag anser också att dessa aspekter måste prövas seriöst. Engagemanget för och tilltron till arbetsmarknadspolitiken fårinte tasltill intäkt för att vissa problemställningar negligeras. Den ekonomiska politiken utgör ett sam- manhängande system där insatser inom ett område har-återverkningar inom andra områden och där valet mellan handlingsalternativen är ytterst komplicerat. Detta ställer krav på fortlöpande forskningsinsatser av såväl empirisk som teoretisk art.

Inom båda de ovannämnda forskningsområdena är det givetvis angelä- get att få fram forskningsprojekt som bidrar till att besvara frågan hur arbetsmarknadspolitiken skall utformas för att på bästa sätt stödja den övergripande ekonomisk-politiska strategin att återföra ekonomin till lång- siktig balans och full sysselsättning. . ,

På forskningsområdet ”utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åtgär- der” är också metodutveckling ett prioriterat område. Av speciellt intresse är metodfrägor kring kontrollerad försöksverksamhet, uppbyggande och utnyttjande av longitudinella databaser och skattningar av undanträng—,

Bilaga 8

Arbetsmarknads-

dep.

UJ

ningseffekter och andra indirekta effekter av arbetsmarknadspolitiska åt- gärder. Några åtgärder sonr enligt min mening bör utvärderas de närmaste åren är exempelvis ekonomiska stimulanser eller andra metoder för att påverka anpassning och rörlighet. olika åtgärder för att förbättra arbets- marknadsförhållandena för handikappade och olika former av rekryte- ringsstöd för utsatta grupper.

I forskningsprogrammet har också understrukits behovet av analyser av de arbetsmarknadspolitiska besluts- och genomförandcproccsserna, dvs. implementeringsforskning. De förändringar av styrformerna inom arbets— marknadspolitikén som nu sker ställer enligt min uppfattning också stora krav på uppföljning och utvärdering men också på mera grundläggande studier av implementeringsproccsserna. Det gäller t.ex. i en så komplex organisation som arbetsmarknadsverket. Den förskjutning mot målstyr- ning som sker inom verket mäste utvärderas i relation till de olika målen för arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadens behov.

Kommunernas ökade medverkan i arbetsmarknadspolitiken kommer att innebära förändringar i beslutsprocessen och ställa krav på förändringar av styrmedlen, något som också förutsätter forskningsinsatser av tvärveten- skaplig natur. '

Anspråken på en nära samverkan mellan arbetsmarknadspolitik och övrig ekonomisk politik kommer att bestå. Lönebildningehs betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt behöver också studeras. Behovet av ett forskningsbaserat underlag för bedömningar av bl.a. arbetsmarknadspoli- tikens verkningari relation till alternativa åtgärder inom andra politikom- råden kommer därmed att kvarstå.

2.4 Överväganden .

EFA:s betydelse för inriktningen och omfattningen av den arbetsmark— nadspolitiska forskningen har varit och är mycket stor. Genom EF A har en serie forskningsprojekt av hög kvalitet initierats eller kanaliserats. Genom internationellt forskar— och forskningsutbyte håller sig EFA underrättad om forskningsfronten inom sitt område. EFA är också ett forum där forskare och avnämare av arbetsmarknadspolitisk forskning dryftar upp- slag till samt genomförande och resultat av forskning utifrån respektive intressents synvinkel. Enligt min mening har detta lett till väsentligt ökad förståelse mellan forskare och avnämare och det är den främsta orsaken till att resultaten av de olika studierna många gånger direkt eller indirekt har kunnat utnyttjas och appliceras på den konkreta utformningen av arbets- -

marknadspolitiken.

Jag vill i detta sammanhang också nämna den verksamhet som under årens lopp byggts upp vid SOFI. Den arbetsmarknadspolitiska forskning som bedrivs vid institutet har successivt breddats. Antalet doktorander som i sitt avhandlingsarbete är knutna till institutet har ökat väsentligt under senare år. , '

Som jag anförde i den förra propositionen om forSkning (prop. 1983/84:107, bil. 7) och som statsministern tidigare påpekat är det viktigt att många forskare från olika synvinklar fördjupar sig och granskar arbets-

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

marknadspolitikens förtjänster och begränsningar. En grund för detta har lagts vid SOFI. Jag ser mycket positivt på detta. Jag ser också mycket positivt på det initiativ som har tagits inom EFA och som innebär att handledningskompetenta forskare kan söka treårigt programstöd för ar- betsmarknadspolitisk forskning. Programstödet är kopplat till ett övergri- pande ansvar för forskaren att föra ett område av EFAzs arbetsmarknads-

- politiska forskningsprogram framåt. Rcsursramen ger möjlighet att via egna och andras insatser (handledningsansvar för doktorander) genomföra detta.

Mot bakgrund av vad jag nyss anfört bör de fasta resurserna för arbets— marknadspolitisk forskning förstärkas. Chefen för utbildningsdepartemen- tet har — efter samråd med mig — tidigare i dag föreslagit att det inrättas två nya professureri nationalekonomi med inriktning på arbetsmarknads- politik och i synnerhet utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Den ena professuren förläggs till universitetet i Umeå som komplement och förstärkning av den arbetsmarknads— och regionalpolitiska forskning som där bedrivs. Medel för denna professur kommer att avsättas för budgetåret 1988/89.

För den andra professuren avsätts medel för budgetåret 1989/90. Place- ringen av denna professur bör avgöras senare.

En förstärkning av resursbasen för den arbetsmarknadspolitiska forsk— ningen med ytterligare två professurer innebär ett betydande steg framåt. Denna satsning innebär en förstärkning av resurserna för arbetsmarknads— politisk forskning motsvarande två milj. kr. Trots detta är de samlade förskningsresurserna mycket små i förhållande till de totala utgifterna för arbetsmarknadspolitiken. 'Jag avser därför att i samband med de årliga anslagsprövningarna inom ramen för resurserna på det arbetsmarknadspo- litiska området I framtiden öka forskningsins'atserna.

Genom den ökade handledarkapacitet som de nya professurerna medför bör den reella flaskhalsen för den arbetsmarknadspolitiska forskningen, nämligen bristen på forskare, på sikt kunna undanröjas. Det är också min förhoppning att detta skall få spridningseffekter till andra universitet och forskningsinstitutioner. '

Avslutningsvis vill jag också beröra det viktiga arbete i form av uppfölj— nings- och utredningsverksamhet som skall bedrivas vid myndigheterna. Det åligger varje myndighet att följa upp och analysera resultaten av den egna verksamheten. Detta är viktigt dels i relation till de mål och riktlinjer statsmakterna fastställt för verksamheten, dels också för att kunna analy- sera effektiviteten och resursutnyttjandet internt. Underlaget för statsmak- ternas bedömningar om resursbehov och resursfördelning kan därmed förstärkas.

Ett primärt syfte med intern utrednings- och utvärderingsvcrksamhct är enligt min uppfattning att snabbt skapa underlag för myndighetens egna prioriteringar och korrigeringar av sin verksamhet. 'De möjligheter som finns att inom ramen för befintliga resurser göra experiment och pröva nya metoder bör därför tillvaratas. Det är också viktigt att varje seriöst försök utvärderas på ett sådant sätt att det kan ligga till underlag för övervägan- den även av andra än myndigheten själv. Den kontinuerliga statistik- och

Bilaga 8 Arbetsmarknad s— dep.

uppgiftsinsamlingen och en löpande uppföljningsverksamhet utgör dessut- om viktiga grundvalar för den mer övergripande och djupgående arbets- marknadspolitiska forskningen. satsningen på resultatuppföljning och ut—. värdering bör därför stå i någon rimlig relation till verksamhetens omfatt- ning. . Enligt min mening bör inom ramen för tillgängliga resurser stor vikt läggas vid denna typ av arbete. En sådan inriktning stämmer också väl överens med den syn man inom arbetsmarknadsverket har på den-centrala resp. regionala nivåns roll som styr- och serviccorgan för fältorganisationcn.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om den arbetsmarknadSpolitiska' forskningen.

Forskning och utveckling kring arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor har byggts ut mycket kraftigt under främst l970-talet..Nya organ har tillkom--

mit för att finansiera eller bedriva forsknings— och utvecklingsarbete. Ar- betsmiljöfonden, tidigare arbetarskyddsfonden, intar en helt dominerande ställning som forskningsstödjande organ inom detta område. Dessutom stöds arbetslivs- och arbetsmiljöforskning av en rad andra medelsbcvil-_ jande organ, t.ex. styrelsen för teknisk utVeekling (STU), forskningsråds- nämnden och övriga forskningsråd inom utbildningsdepartementets verk- samhetsområde.

Forskning som är särskilt inriktad mot arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor bedrivs såväl vid fristående forskningsinstitut som vid landets universitet . och högskolor, t.ex. karolinska institutet, tekniska högskolan i Stock- holm, högskolan i Luleå m.fl.-Vid sidan av. arbetarskyddsstyrelsens forsk- ningsavdclning. som är landets största samlade institution för.arbetsve- tenskaplig forskning, bedrivs dessutom sådan forskning vid t.ex. lands- tingens yrkcsmedicinska kliniker, branschforskningsorgan av typ institutet för verkstadsteknisk forskning, Bygghälsan, Statshälsan m.fl. När det gäller arbetslivsforskning intar arbetslivscentrum en dominerande plats.

Den organisation som har byggts upp för arbetsmiljö- och arbetslivs- forskning har nu varit etablerad under drygt tio år. År. 1972 tillkom arbetar- skyddsfonden, med ställning inom sektorn motsvarande ett forsknings- råds. Samma år införlivades det arbetsmedicinska institutet med arbetar- skyddsstyrelsen. År 1977 bildades arbetslivscentrum för forskning kring medbestämmande och arbetslivsfrågor i övrigt. '

Jag kommer senare i dag att redogöra för mitt förslag att låta forsknings- avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen få ställning. som ett fristående institut för arbetsmiljöforskuing. Under våren 1987 kommer jag att över-

Bilaga 8 . Arbetsmarknads- dep.

väga de förslag beträffande arbetslivscentrum som riksrevisionsverket (RRV) har redovisat i en rapport till regeringen. Först därefter är tiden mogen att ta ställning till om det kan finnas skäl att vidta ytterligare åtgärder beträffande organisationen för forskning inom arbetslivs— och arbetsmiljöområdet.

Löntagarorganisationerna har under senare år inlett ett samarbete med universitet och högskolor som är mycket lovande. Inte minst har detta kommit till uttryck regionalt genom LO- och TCO-distriktens arbete i t. ex. Skåne, Göteborg och Värmland. För att fördjupa och utveckla samarbetet regionalt behövs ytterligare forskningsmedel. Utöver vad jag tidigare har beräknat i 1987 års budgetproposition under anslaget Utredningar m.m. hör ytterligare 1 milj. kr. avsättas för ändamålet. Sammanlagt innebär detta ett resurstillskott av 2 milj. kr. per år under treårsperioden. '

Jag vill i detta sammanhang även peka på att regeringen i december 1985 = uppdrog åt arbetsmiljöfonden att fördela ytterligare 5 milj. kr. till arbetsta- garorganisationerna för forskningsinitierande verksamhet. Organisationer- na skall redovisa medlens användning när dessa—har förbrukats, dock senast den 29 februari-1988. Beslut avseende tiden därefter kommer att beredas i sedvanlig ordning. '

Arbetsmiljöfonden har till uppgift att stödja sådan forskning och utveckling samt utbildning och information som rör arbetsmiljö, medbestämmande i arbetslivet samt arbetslivsfrågor i övrigt.

Arbetsmiljöfondens verksamhet finansieras genom en 'särskild arbetar- skyddsavgift som för närvarande utgår med 0,35 % av den totala lönesum- man. Av avgiften går 37% till arbetsmiljöfonden. Fondens intäkter för budgetåret 1987/88 beräknas uppgå till ca 570 milj. kr.

Ca 60% av de medel som årligen avsätts till fonden är avsedda för särskilda ändamål enligt beslut av riksdag och regering eller enligt särskil- da överenskommelser. Det gäller t.ex. bidrag till information och utbild- ning om MBL och utbildningen av styrelserepresentanter (ca 190 milj. kr.), bidrag till regionala skyddsombud (ca 55 milj. kr.), bidrag'till forsknings- verksamheten vid arbetarskyddsstyrelsen och till utbildningen av personal inom företagshälsovården (ca 50 milj. kr.) samt bidrag till verksamheten vid arbetslivscentrum (ca 30'milj. kr.). Endast en fjärdedel av de'medel som årligen avsätts till fonden står till förfogande för beslut i arbetsmiljö- fondens styrelse om forsknings— och utvecklingsinsatser.

Arbetsmiljöfondens stöd till forskning och utveckling spänner över hela arbetsmiljö— och arbetSIivsområdet. De två ekonomiskt tyngsta delområ— dena är kemiska hälsorisker samt psykiska och sociala aspekter i arbetsli- vet, arbetsorganisation och medbestämmande". Huvuddelen av bidragen till forskning och utveckling fördelas 'projektvis. Fonden stöder kontinuer— ligt mellan 650—700 projekt genom anslag. .

Såväl statsmakterna som arbetsmarknadens parter har varit överens om att fonden bör lägga stor'vikt vid sådana forsknings- och utvecklingsinf satser som kan leda till praktiska resultat i arbetslivet. Denna målsättning

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

finns också uttryckt i arbetsmiljöfondens instruktion (1971:803, ändrad senast l986z837). Det har beräknats att omkring en tredjedel av fondens medel för forskning och utveckling finansierar olika former av åtgärdsin- riktade projekt såsom utvecklingsarbete. eliminationsteknik. praktiska för- sök, uppbyggande av referensanläggningar, framtagning av prototyput— rustning m.m.

Vid sidan av praktiska, åtgärdsinriktade insatser stöder fonden även kunskapsutvecklande forskning av mera långsiktig karaktär. Jag ser posi- tivt päldenna utveckling, vilken också ligger i linje med de övergripande riktlinjer för sektorsforskningen som statsministern tidigare har redovisat. Som exempel på detta slag av insatser kan nämnas fondens toxikologiska forskningsprogram. Fondens styrelse har avsatt. 40 milj. kr. som en plane- ringsram för tiden 1985— l990 för detta program.

Även inom andra områden har arbetsmiljöfonden samlat projektvisa insatser till mera sammanhållna forskningsprogram. Program som redan pågår avser företagshälsovård och lokalt miljöarbete, toxikologisk forsk- ning, ledning, arbetsorganisation och medbestämmande samt ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Under budgetåret 1985/86 har fonden satt igång förberedelser för ytterligare några programsatsningar. Dessa gäller dels frågor om människa—datorinteraktion, där ett gemensamt forskningsprogram ”Människor — datateknik — arbetsliv" inletts tillsam- mans med styrelsen för teknisk utveckling, dels ett särskilt utvecklingspro- gram för småföretag samt ett program för forskning om kontorsautoma- tion.

Av de projekt som arbetsmiljöfonden stöder utförs idag omkring hälften inom universitet och högskolor. Det har uppskattats att fondens stöd till forskning vid universitet och högskolor motsvarar kostnaderna för minst ett trettiotal tjänster. Därutöver tillkommer vissa bidrag till utrustning vid högskolorna. Arbetsmiljöfondens instruktion utesluter inte möjligheten av ett mera långsiktigt stöd till forskning och utveckling vid universitet och högskolor. Enligt vad jag erfarit har fondens styrelse helt nyligen beslutat att avsätta 10 milj. kr. per år under en sexårsperiod för finansiering av tidsbegränsade forskartjänster vid universitet och högskolor. Beslutet har tillkommit mot bakgrund av ett uttalat behov att bättre kunna trygga rekrytering av forskare och kompetensutveckling inom ett. antal områden av arbetsmiljöl'orskningen som synes särskilt angelägna. Beslutet. ligger väl i linje med vad statsministern tidigare denna dag anfört om nödvändigheten ; av att sektorsorganen tar. ett större ansvar för den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden vid universitet och högskolor.

Utöver stödet till universitet och högskolor finansierar fonden projekt vid ett flertal myndigheter, forskningsinstitut och enskilda företag. Bland dessa kan nämnas institutet för verkstadsteknisk forskning, träteknikcent- rum, institutet för vatten och luftvårdsforskning, statens provningsanstalt, statens institut för psykosocial miljömedicin, yrkesmedicinska kliniker m.fl. .

Arbetsmiljöforskningcn syftar till att ge underlag för arbetsmiljöförbätt- ringar i vid mening genom att identifiera samband mellan faktorer i arbets- miljön och olycksfall och ohälsa. En utgångspunkt för val av forskningsin- satser är skadornas omfattning och svårighetsgrad i arbetslivet.

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

Männen svarar för en betydande andel av de konstaterade arbetsskador— na. Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden har skett främst under de senaste decennierna. Kvinnornas sysselsättning har bl.a. expanderat i verksamheter där det kan finnas arbetsmiljörisker' som inte är tillräckligt kända. Man kan därför befara att kvinnornas arbetsmiljöproblem under— skattas. Jag anser därför att det är viktigt att även beakta dessa aspekter vid prioritering av insatser inom arbetsmiljöforskningen.

Arbetarskyddsstyrclsens forskningsavdclning har sitt ursprung i det ar- betsmcdicinska institutet som inrättades år 1966 för att förstärka och samordna resurserna på yrkesmedicinens,yrkeshygienens och arbetsfy— siologins område. Arbetsmedicinska institutet införlivades med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter år 1.972 med arbetarskyddsstyrelsen, där det bildade en arbetsmedicinsk avdelning, den nuvarande forskningsavdelå ningen. Samtidigt diskuterades att förlägga en filial till Umeå som en utbyggnad av avdelningens verksamhet. Beslut att bilda en sådan filial fattades sedermera. Verksamheten i Umeå har därefter successivt byggts ut. Forskningsverksamheten i Solna och i Umeå har inriktats så 'att de kompletterar varandra.

Forskningsavdelningen är landets största samlade institution för arbets— vetenskaplig forskning. Flera av avdelningens forskare verkar inom områ—' den som inte alls eller endast i ringa utsträckning finns företrädda inom universitet och högskolor. Detta innebär bl.a. att avdelningen måste ta ett särskilt ansvar för den långsiktiga kunskaps— och kompetensuppbyggnaden inom arbetsmiljöns olika delområden. Detta sker genom att avdelningen bedriver dels forskning och forskarutbildning, dels utbildning av företags— hälsovärdcns personal.

Vid forskningsavdelningen, som sysselsätter 340 personer i Stockholm och Umeå, finns för närvarande ett trettiotal professorer och laboratorer, vilka också ingår i resp. fakultetskollegium i högskolan. Inom det arbetsve— tenskapliga området finns vid avdelningen kompetens inom ämnesområde— na medicin, fysiologi, kemi, teknik, psykologi samt toxikologi. Den tvärve— tenskapliga uppbyggnaden av avdelningens kompetens är en förutsättning för att avdelningen skall kunna bedriva god forskning på arbetsmiljöområ- det.

Avdelningen har ett omfattande samarbete med universitet och högsko— lor dels genom den forskarutbildning som bedrivs vid avdelningen, dels genom att många av avdelningens ca 280 forskningsprojekt genomförs i samarbete med olika högskoleinstitutioncr. Karolinska institutet, universi- tetet i Stockholm och de tekniska högskolorna är de forskningsorgan som avdelningen främst samarbetar med. Forskningsavdelningens filial i Umeå har på motsvarande sätt ett omfattande samarbete med universitet i Umeå.

För närvarande handleds ca 50 doktorander, registrerade vid universitet och högskolor, helt eller delvis från forskningsavdelningcn. Av dessa är ca hälften anställda vid avdelningen. Jag har med tillfredsställelse noterat att avdelningen avser att bibehålla sin höga ambitionsnivå för denna verksam-

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

het. Detta skapar förutsättningar för såväl en hög kvalitet på forskningen som en god rekryteringsbas-för nya forskare inom arbetsmiljöområdct. Till arbetarskyddsstyrelsens resurser för forskning och utbildning villjag också räkna landets största bibliotek inom det arbetsvetenskapliga och arbetsmedicinska området. Jag vill .i detta sammanhang erinra om att riksdagen åren 1983 och 1984 anvisade medel för att. inleda uppbyggnaden av ett s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning i arbetsmiljöfrågor.

Under år 1984 utvärderades den samlade forskningen vid avdelningen under de senaste tio åren. Jag vill sammanfattningsvis framhålla att forsk- ningsverksamhcten till övervägande del fick mycket goda omdömen av de sakkunniga som utsetts för att granska och bedömma olika forskningspro- jekt. Vid utvärderingen granskades såväl forskningens kvalitet som pro- duktivitet samt dess relevans från vetenskaplig och samhällelig synpunkt. De sakkunnigas värdering har publicerats i en rapport med titeln Värdering av arbetsmiljöforskning: Framstående utomstående forskare ”sätter be- tyg” på arbetsmiljöforskningen vid arbetarskyddsstyrelsen (arbetar- skyddsstyrelsen, publikationsservice 1985).

Forskningsavdelningens arbete bedrivs-i löpande kontakt med arbetsli- vet. Speciellt utgör dcn utbildning som arbetarskyddsstyrelsen årligen anordnar för personal inom företagshälsovården en viktig kontaktyta mel- lan forskarc vid forskningsavdelningen och personal som har kunskap om och erfarenheter av risker och problem i arbetslivet. .

Kostnaderna för forsknings- och utbildningsverksamheten beräknas in- nevarande budgetår uppgå till ca 114 milj. kr. Dessa medel skall även täcka kostnaderna för den del-av arbetarskyddsstyrelsens informationsverksam- het och administrativa verksamhet som är att hänföra till forskningsavdcl- ningen. Forskningsverksamheten finansieras huvudsakligen via statsbud- geten. Arbetsmiljöfonden bidrar årligen med ett. belopp som motsvarar 7,8% av fondens årliga intäkter av arbetarskyddsavgiften. Därutöver till- kommer forskningsanslag, bl.a. från arbetsmiljöfonden, till projekt som bedrivs av enskilda forskare vid avdelningen.

De resurser som forskningsavdelningen disponerar för forsknings- och utvecklingsarbete kan av naturliga skäl inte täcka alla forskningsbchov inom arbetsmiljöområdct. Styrelsen har, på grundval av aktuella och för- väntade risksituationcr, prioriterat följande forskningsområden underfem- årspcriodcn 1983/84—1987/88: Belastningssjukdomar, lungskador på grund av luftföroreningar, metoder för testning av cancerframkallande ämnen och ämnen som kan skada foster och arvsanlag, climinationsteknik samt . arbetsorganisation i samband med ny teknik.. _ Arbetarskyddsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 redovisat vilka insatser. som skulle prioriteras till följd av en femprocentig ökning av resurserna till programmet Forskning och utbild- ning för treårsperiodcn ]987/88—1989/90. Enligt styrelsens bedömning skulle en sådan resursökning i första hand-användas, för ökad forskning om olycksfallsriskeri arbetslivet, produktionsteknisk forskning med inriktning mot ergonomi, teknisk-fysikalisk forskning med inriktning på elektromag- . nctiska riskfaktorer samt ökade utbildningsinsatser för företagshälsovår- dens personal och forskarstuderandc i arbetsvetenskap.

Bilaga 8 Arbetsmarknads— dep.

[0

Jag vill erinra om attjag i 1987 års budgetproposition under anslaget C ]. Prop. 1986/87:80 Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning har beräknat 3,5 milj. kr. för att - möjliggöra ökade insatser inom programmet Forskning och utbildning BilagaS under treårsperioden 1987/88—1989/90. Styrelsens prioriteringar när det - Arbetsmarknads- gäller forsknings- och utbildningsinsatser samt de överväganden i övrigt dep.. ' som har redovisats till grund för dessa anserjag vara väl motiverade. Jag vill emellertid i detta sammanhang särskilt framhålla den viktjag lägger vid forskning med inriktning på elektromagnetiska riskfaktorer, dvs. hur expo- nering för olika typer av elektromagnetiska fält, t.ex. vid bildskärmar, - kraftledningar m.m. påverkar olika yrkesgrupper; Med hänsyn till att styrelsens bibliotek är ansvarsbibliotek på arbetsmiljöområdct anser jag det vidare angeläget att behovet av tillgång till kvalificerad litteratur kan tillgodoses. [ den ovan angivna ramen har jag därför beräknat 100000 kr. för budgetåret 1987/88 och 50000 kr. för vardera budgetåren 1988/89 och l989/90 för inköp av kvalificerad vetenskaplig litteratur på arbetsmiljöom— rådet. '

Bildande av ett institut för arbetsmiljöforskning

År 1982 inrättades vid arbetarskyddsstyrelsen en forskningsdelegation i syfte att starkare markera uppdelningen mellan styrelsens myndighetsut- övning och dess forskningsverksamhet. Budgetårct 1985/86 infördes en ny anslagskonstruktion för arbetarskyddsverkct som innebär att verket tillde- las anslag i programtermer. Syftet med att dela upp verksamheten i_ de två programmen Tillsyn resp. Forskning och utbildning var bl.a. att åstad- . komma en klarare åtskillnad mellan verkets myndighetsutövande funktion och dess övriga uppgifter. Mot bakgrund av de skilda betingelser under vilka forsknings- och tillsynsverksamheten bedrivs anser jag tiden nu vara mogen att ytterligare markera forskningens fria ställning gentemot arbetar- skyddsstyrelsen som förvaltningsmyndighet.

Forskningsverksamheten är till sin natur helt skild från arbetarskydds- styrelsens myndighetsfunktion. Detta innebär att det finns klara gränser mellan forskarnas och tillsynsmyndighetens kompetens och ansvars'områ- . - den. Forskarna skall bedriva sitt arbete under eget ansvar. Det är deras uppgift att ta fram och analysera data enligt vedertagna vetenskapliga principer och metoder för att besvara specifika frågeställningar. De skall . därefter bedöma sina data. delvis med kunskap om vad som tidigare har- beskrivits i den vetenskapliga litteraturen, och dra sina slutsatser med hänsyn därtill samt publicera resultaten för diskussion. Här upphör fors- karnas kompetens och ansvarsområde. Det ingår inte i forskarnas uppgift, . till skillnad från tillsynsmyndighctens, att t.ex. fastställa gränsvärden för olika ämnen. Jag anser att det är utomordentligt betydelsefullt att denna ansvars- och rollfördelning mellan forskningsverksamheten och myndig- hetsfunktionen framstår som klar för omgivningen, t. ex. arbetsmarkna— dens parter, massmedia och andra forskare. Missförstånd har emellertid uppkommit på grund av svårigheten att göra en klar- åtskillnad mellan forskningens resp. myndighetens kompetens— och ansvarsområde.

Frågan om rollfördelningen hänger intimt samman med frågan om forsk- . . . 11 ningens integritet. Med integritet avser jag här den enskilde forskarens

möjligheter att genomföra sin forskning från strikt vetenskapliga utgångs- punkter och publicera resultaten. Forskarna skall inte heller behöva riske- ra att bli orättvist anklagade för partiskhet eller bristande objektivitet. Forskarnas integritet är givetvis ytterst, liksom hos alla andra människor, ett moraliskt förhållningssätt till det egna arbetet. lntegriteten kan emeller- tid utsättas för betydande påfrestningar, om rollfördelningen mellan myn- dighetens verksamhet och forskningsverksamheten 'inte är klar. Det är t. ex. väsentligt att forskarna kan utföra undersökningar på arbetsplatserna utan att uppfattas som företrädare för tillsynsmyndigheten. ] annat fall riskerar man att försämra forskarnas möjligheter att studera vissa arbets— miljöer. '

Jag anser mot denna bakgrund att forskningsavdelningen bör ges en sådan ställning inom arbetarskyddsverkets ram att den kan fungera och uppfattas som ett fristående forskningsinstitut. '

Utöver att detta förtydligar rollfördelningen. vilket torde gagna båda verksamheterna, är det önskvärt också från resurssynpunkt. En klar upp- delning av resurserna för forskning och utbildning å ena sidan och tillsyn å andra sidan gör det möjligt för riksdag och regering att bättre följa utveck- lingen inom resp. område. En sådan uppdelning ökar dessutom möjlighe- terna för ett mera decentraliserat beslutsfattande inom såväl tillsyns- som forskningsverksamhet.

Mot bakgrund av de överläggningar som förts mellan arbetsmarknadsde— partementct och företrädare för arbetsmarknadens parter föreslår jag nu därför att forskningsavdelningen fr.o.m. den 1 juli 1987 får ställning som ett institut för arbetsmiljöforskning, förslagsvis benämnt Arbetsmiljöns forskningsinstitut. l institutet bör, utöver forskningsavdelningen, även ingå biblioteks- och dokumentationssektionen samt administrationen av företagshälsovårdsutbildningen och annan extern utbildning. Dessa verk- samheter ingår nu i den administrativa avdelningen vid arbetarskyddssty- relsen. Till institutet bör även föras de administrativa resurser som krävs för att institutets ledning skall kunna ta över det sammantagna ansvaret gentemot statsmakterna för forsknings- och utbildningsfrågor. Här villjag dessutom särskilt understryka behovet av resurser för information så att institutet kan fullgöra sitt informationsansvar gentemot företagshälsovär- den. arbetsmarknadens parter m.fl. intressenter på arbetsmiljöområdct. Institutet bör enligt min mening, liksom yrkesinspektionen, ingå som en del i arbetarskyddsverket. Det bör ankomma på regeringen att fastställa den närmare organisationen för institutet. För institutets chef bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p.

Min'avsikt är att, om riksdagen bifaller mina förslag, föreslå regeringen att institutet med verkan från och med den 1 juli 1987 får en egen styrelse i vilken arbetarskyddsstyrelsen bör vara representerad. I institutets styrelse bör givetvis också arbetsmarknadens parter ingå. På så sätt torde parter- . nas möjligheter till insyn i och inflytande över forskningens inriktning komma att förstärkas i förhållande till nuläget. Den nuvarande styrelsen för arbetarskyddsstyrelsen har nämligen kommit att ägna forskningsfrå- gorna alltför lite tid i relation till tillsyns- och föreSkriftsfrågorna. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till sammansättning av institutets styrelse.

Bilaga 8 Arbetsmarknads-

dep.

Jag vill i detta sammanhang starkt betona den vikt jag fäster vid ett fortsatt nära samarbete och intbrmationsutbyte mellan institutet och övri- ga delar av arbetarskyddsverket, dvs. arbetarskyddsstyrelsen och yrkesin- spektionen. Självfallet bör man även i den nya organisationen ta till vara de uppenbara fördelar som institutets lokalisering i direkt anslutning till tube-'- tarskyddsstyrelsen ger. Det samarbete som har utvecklats mellan forsk- ning och tillsyn, särskilt efter samlokaliseringen år 1979 till Solna, har visat sig mycket fruktbart för båda verksamheterna och för kompetensuppbygg- naden bland medarbetarna. Samarbetsformerna, som har en utpräglat in- formell karaktär, är dock mera beroende av samlokaliseringen än av den organisatoriska samordningen. Förutsättningarna för samarbetet torde ge- nom organisationsförändringen till och med bli bättre eftersom forskarnas oberoende genom ett sådant samarbete inte på samma sätt som tidigare kan riskera att sättas i fråga. '

Som jag anmälde i 1987 års budgetproposition ses f.n. instruktionerna för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen över. I det arbetet skall behovet av bestämmelser rörande institutet samt regler för samverkan mellan institutet och arbetarskyddsstyrelsen övervägas. Bland viktigare samverkansregler vill jag emellertid redan nu framhålla åliggande för arbe- tarskyddsstyrelsen att medverka i institutets utbildning av företagshälso- - vårdens personal samt åliggande för institutet att medverka i arbetar- skyddsstyrelsens internutbildning av bl.a. yrkesinspektörer. Vidare böri institutets uppgifter ingå att beakta arbetarskyddsstyrelsens behov av un- derlag för föreskriftsarbetct samt att inom ramen för tillgänglig kompetens bistå arbetarskyddsstyrelsen med rådgivning.

Arbetarskyddsstyrelsen bör ha tilluppgift att informera institutet om planerat tillsyns— och föreskriftsarbete på kort och lång sikt. På samma sätt bör institutet informera arbetarskyddsstyrelsen i frågor av betydelse för tillsynsverksamhetcn.

Med hänsyn till samlokaliseringen och behovet av att effektivt utnyttja de administrativa resurserna och de fasta anläggningarna anser jag det ändamålsenligt att arbetarskyddsstyrelsen och institutet även i fortsätt- ningen delar viktiga stödfunktioner som t.ex. kontorsdrift, löpande ekono- mi— och personaladministration samt produktion av informationsmaterial. lnstitutsbildningen föranleder en översyn av arbetarskyddsstyrelsens or- ganisation samt av i vilken form den administrativa samverkan skall-ske. Min avsikt är att styrelsen ges i uppdrag att göra en sådan översyn och att redovisa till regeringen förslag om dels den framtida organisationen, dels de administrativa samverkansformerna. Styrelsen bör i det arbetet sam- råda med RRV och statskontoret. Regeringen avser vidare att uppdra åt arbetarskyddsstyrelsen att lämna förslag till institutets organisation.

Enligt min mening bör institutsbildningen, inrättande av chefsbefattning samt organisationsförändringar med anledning härav kunna genomföras inom ramen för de resurser som har beräknats för arbetarskyddsverket i 1987 års budgetproposition.

Fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör institutet tilldelas ett eget anslag. Det nya anslaget bör beräknas med utgångspunkt i den programindelning som för närvarande gäller för arbetarskyddsverket samt i de ändringar av organisationen som följer av institutsbildningen. Jag avser vidare föreslå

Bilaga 8 Arbetsmarknads-

dep.

regeringen att uppdra åt arbetarskyddsstyrelsen att för budgetåret 1988/89 lämna in två anslagsframställningar, dvs. en för t'orskningsinstitutet och en för övriga delar av arbetarskyddsverket.

För budgetåret 1987/88 finansieras institutets verksamhet över anslaget Cl. Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning. Jag avser att föreslå regeringen att för budgetåret 1987/88 lämna särskilda bestämmelser för hur detta anslag skall få disponeras efter institutsbildningen.

Statsministern har tidigare denna dag framhållit att forskning och ut- veckling huvudsakligen bör bedrivas vid universitet och högskolor och att . institutsbildningar så långt möjligt bör undvikas. Bakgrunden till detta uttalande är strävan att inte onödigt splittra de begränsade resurser som står till förfogande för forskning och utveckling. Jag vill därför understryka att den av mig föreslagna institutsbildningen inte utgör någon motsättning till denna princip eftersom det här uteslutande är frågan om en organisa- tionsförändring inom ramen för befintliga resurser.

Jag vill avslutningsvis framhålla den vikt jag lägger vid att det föreslagna institutet, liksom tidigare arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, fortsättningsvis får det övergripande ansvaret för att planera och genomfö- ra vidareutbildningen av olika personalkategoricr inom företagshälsovår— den. Utbildningen får härigenom den nödvändiga nära anknytningen till forskning och utvecklingsarbete inom arbetsmiljöområdct, och den nära anknytning som behövs till arbetslivet och dess behov. Att det föreslagna institutet bör ha huvudansvaret för utbildningen motiveras också av att detta möjliggör ett rationellt utnyttjande av de inom landet begränsade resurserna för sådan utbildning. '

För närvarande sker utbildning av företagshälsovårdspersonal till störs— ta delen genom vidareutbildning av redan yrkesverksamma. Denna utbild- ning genomförs huvudsakligcn av forskningsavdelningen eller på dess upp- drag av universitet och högskolor.

Frågan om företagshälsovårdsutbildningen behandlades av 1976 års företagshälsovårdsutredning. ! propositionen om- företagshälsovärd och arbetsanpassning (l984/85:89) delade jag utredningens uppfattning att det finns skäl att på längre sikt förlägga viss vidareutbildning av företagshälso- vårdens personal till högskolan. Jag framhöll också att frågan om huvud- man för utbildningen måste övervägas ytterligare. Enligt min mening borde tillgången på kompetenta lärarkrafter och andra utbildningsresurser samt verksamhetens karaktär avgöra .valet av huvudman för. vidareutbildning och fortbildning. Ett uppdrag till univ'ersitets— och högskoleämbetet (UHÄ) borde därför aktualiseras. En viktig utgångspunkt skulle därvid vara hur vidareutbildningen för sjuksköterskor, sjukgymnaster och skyddsingenjö- rer skulle kunna samordnas. UHÄ skulle enligt prepositionen även över- väga praktiska arrangemang för att arbetarskyddsstyrelsens kurser för företagshälsovårdens personal skullekunna tillgodoräknas inom ramen för högskoleutbildning. .

Regeringen uppdrog i september 1985 åt UHÄ att i samråd med arbetar- skyddsstyrelsen och efter samråd med socialstyrelsen. högskolan i Jönkö- ping och Landstingsförbundet lägga fram förslag till utbildning inom områ- det företagshälsovård. Utgångspunkter för uppdraget var regeringens pro-

Bilaga 8 Arbetsmarknads-

dep .

position om företagshälsovård och arbetsanpassning samt'riksdagens be-- slut i anledning av denna proposition. UHÄ'och arbetarskyddsstyrelsen har i oktober 1986 var för sig inkommit med en redovisning av uppdraget.

Frågan om att låta arbetarskyddsstyrclsens kurser för företagshälsovår- dens personal bli tillgodoräknade som högskoleutbildning'har inte prövats av UHÄ. Denna fråga liksom UHÄ:s och arbetarskyddsstyrelsens förslag i anledning av det ovan nämnda uppdraget bereds för närvarande i rege- ringskansliet.

4.4. Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum inrättades år l977 i samband med medbestämmandere- formen som ett fristående institut under statens och arbetsmarknadsparter- nas gemensamma ledning. Verksamheten finansieras huvudsakligen ge- nom medel från arbetsmiljöfonden. För närvarande är ca -100 personer anställda vid centrum, varav ett fyrtiotal är forskare. . Arbetslivscentrum skall enligt sin instruktion (1976:943, ändrad senast 1986: 841) bedriva och främja forsknings- och utvecklingsarbete om förhål- landen som rör individer och grupper i arbetslivet, relationerna mellan arbetsmarknadens parter, frågor om inflytande i arbetslivet samt arbetsor- ganisationen och dess funktionssätt. Forsknin'gsverksamheten vid centrum är för närvarande koncentrerad till tre programområden: Strukturföränd- ringar och huvudmannafrågor, styrning och delaktighet i offentlig verk- samhet samt arbetsorganisation, ledning och produktionsteknisk utveck- ling. . Regeringen uppdrog i april 1986 åt-RRV att granska verksamheten vid arbetslivseentmm. Enligt uppdraget skulle granskningen-inriktas på att belysa verksamhetens inriktning, omfattning och organisation i förhållande till de mål och riktlinjer som statsmakterna har angivit. RRV har i oktober ' l986 redovisat uppdraget för regeringen i rapporten Arbetslivscentrum (Dnr. 1986z393). RapportenremiSs'behandlas för närvarande.

RRV har i sin granskningsrapport framfört en rad förslag avseende arbetslivseentrums inriktning, omfattning och organisation i syfte att effek- tivisera verksamheten och förstärka den vetenSkapliga ledningen av cent- rum. Jag har för avsikt att närmare utveckla min syn på dessa förslag samt ta ställning till behovet av 'en eventuell'organisationsutredning i samband med att remissinstanserna's synpunkter föreligger. '

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om arbetslivs= och arbetsmiljöforskningen', ' dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att en fristående myndighet. för arbetsmiljöforskning inrättas den I juli 1987 och att forskningsavdelningen vid arbetar-- skyddsstyrelsen samtidigt upphör,

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

2. bemyndiga regeringen att vid den nya myndigheten inrätta en ordinarie tjänst som chef med beteckningen p,

3. till Utredningar m.m. för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln, utöver vad som beräknats i prop. l986/87: l00, bil. 12, anvisa ett reservationsanslag av l000000 kr. .

Jämställdhetsforskning och kvinnoforskning är två begrepp med delvis olika innebörd. Jämställdhetsforskning avser forskning kring kvinnors och mäns skilda förutsättningar och villkor i kultur och samhälle medan kvin- noforskning snarare avser forskning om kvinnor ur ett kvinnOperspektiv. Liksom i föregående forskningspelitiska proposition kommer i det följande begreppet jämställdhetsforskning att användas som ett samlingsbegrepp för de båda inriktningarna.

6.1. Allmänt

Jämställdhetsforskningen har ingen lång tradition i Sverige. Under de senaste 15 åren har emellertid området tilldragit sig alltmer intresse. Flera olika faktorer samverkar till detta. Delegationen (A 198320l) för jämställd— hetsforskning (JÄMFO) som inrättades för att initiera, samordna och följa jämställdhetsforskningen har spelat en viktig roll. Vid universiteten har de s.k. forumorganisationerna utfört ett angeläget arbete och fungerat som en kontaktpunkt för många kvinnliga forskare och forskarstuderande. De tjänster för jämställdhetsforskning som enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84: I07 UbU:28, rskr. 401) numera finns inrättade vid humanistisk- . samhällsvetenskapliga forskningsrådet bör även nämnas i detta samman- hang. Riksdagen har också i samband med de två senaste forskningspoli- tiska besluten (prop. 1981/821106, UbUz37, rskr. 397, prop. 83/84:107, UbU:28, rskr. 401) framhållit jämställdhetstbrskningen som ett prioriterat område.

Trots detta kan man i dag konstatera att någon bred jämställdhetsforsk- ning inte vuxit fram inom alla de områden där detta vore önskvärt. Det finns flera orsaker till detta. Ett problem är att jämställdhetsforskning bedrivits nästan uteslutande av kvinnliga forskare. Ett annat problem är att 'så få kvinnor, relativt sett över huvudtaget ägnar sig åt forskning.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag redovisat vissa förslag som syftar till att öka andelen kvinnliga forskare. För egen del avser jag att via J ÅMFO särskilt noga följa utvecklingen av andelen kvinn- liga forskare, de kvinnliga forskarnas villkor och vilket utrymmejämställd— hetsforskningen ges inom olika discipliner och vid olika universitetsorter. Jag vill samtidigt. framhålla att jämställdhetsforskning måste bli en angelä- genhet även för de manliga forskarna. ' För att uppnå ett stimulerande forskningsklimat anserjag också att samar-

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

bete mellan jämställdhetsforskare inom övriga nordiska länder bör upp- muntras. lnonr ramen för arbetet i Nordiska ministerrådets jämställdhets- kommitté ges därför dessa frågor särskild uppmärksamhet.

[ regeringens politik för jämställdhet utgör åtgärder för att förbättra kvin- nornas villkor på arbetsmarknaden en central del. Målet är att kvinnor och män skall välja utbildning och arbete efter sina intressen och förutsättning- ar i stället för enligt traditionella könsrollsmönster.

I samband med att regeringen presenterade ett åtgärdsprogram för att förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden (prop. 1984/85: 130) gavs JÄMFO i uppdrag att utarbeta ett forskningsprogram. Uppdraget skrrlle genomföras i samråd med berörda myndigheter och forskningsorgan samt ha sin utgångspunkt i en av arbetslivscentrum utarbetad förstudie an- gående forskningsbehov inom området. JÄMFO överlämnade i september 1985 rapporten "Kvinnors villkor i arbetslivet —— inventering av forsk- ningsbehov” till den dåvarande jämställdhetsministern.

Rapporten har tillställts ett femtiotal organisationer och myndigheter med anknytning till forskningsområdet.

Mot bakgrund av vad jag tidigare redovisat om svårigheterna för jäm- ställdhetsforskrrirrgen att få ordentligt fäste bl.a. inom universitetsvärldcn anserjag det angeläget att J ÄMFO fortlöpande bevakar forskningsområdet "Kvinnornas villkor i arbetslivet” och fortsätter det påbörjade arbetet med att stimulera till forskningsinsatser inom området. Den snabba tek— niska utvccklingen och de följder denna får bl.a. inom arbetslivet bör .

härvid uppmärksammas ur såväl ett medicinskt som ett socialt perspektiv. Inom arbetsmiljöforskningen måste uppmärksamhet ägnas åt det faktum att kvinnor och män ofta återfinns inom olika branscher och yrken samt att man inom de kvinnodominerade sektorerna av arbetsmarknaden möter speciella arbetsmiljöproblem.

Jag vill också nämna det forskningsarbete på temat "Kvinnor i arbetsli— vet" som pågår vid arbetslivscentrum. Sedan år 1979 bedrivs jämställd- hetsforskning vid centrum. Genom en prioritering av jämställdhetsforsk— ningen har centrum i dag såväl personella resurser för sådan forskning som en viss forskningstradition på området. Jag anser det därför särskilt bety— delsefullt att de goda erfarenheterna från arbetslivscentrum tas tillvara.

Förbättrade villkor för kvinnorna i arbetsliv och samhälle förutsätter att männen i större utsträckning delar ansvaret för hem och barn. Den särskil- da arbetsgruppen (A l983:B) om mannens roll i jämställdhetsarbctct läm- nade i augusti 1985 sin slutrapport, idéprogrammct ”Mannen i föränd- ring”. Synpunkter på de förslag som förs fram i arbetsgruppens idépro- gram har lämnats av ett 40-tal myndigheter, organisationer och studieför— bund. Forskning har lyfts fram som ett centralt inslag i det fortsatta arbetet kring dessa frågor. Jag har därför uppdragit åt J ÄM FO att göra en invente- ring av pågående och redan utförd forskning liksom av forskningsbehoven inom området. JÄMFO kommer att avrapportera uppdraget under år 1987.

I detta sammanhang kan också nämnas att JÄMFO tidigare initierat ett

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

forskningsprojekt, ”Parrelationer i barnfamiljer", som kommer att slut- föras under år 1987. Detta projekt hari sin tur stimulerat tillkomsten av ett nordiskt parrelationsprojckt som bedrivs med finansiellt stöd från Nordis- ka Ministerrådets jämställdhetskommitté. JÄMFO har också anordnat ett forskningsseminarium ”Parrelationer i Norden”.

Fortsatt forskning kring representation. makt och inflytande är väsent— lig. Jag har erfarit att maktutredningcn (Ju I985:02) särskilt kommer att beaktajämställdhetsfrågor i sitt pågående forsknings— och utredningsarbe- te. '

Jämställdhetsforskningen har i hög utsträckning bedrivits inom det enligt min mening angelägna humanistisk—samhällsvctenskapliga området. Även fortsättningsvis kommer sannolikt merparten av jämställdhetsforskningcn

att utföras inom denna sektor. Jag vill emellertid särskilt understryka - vikten av att vi i Sverige får till stånd en kvalitativt högtstående medicinsk kvinnoforskning där kvinnors specifika behov och intresse när det gäller hälsa och sjukdom uppmärksammas. Jag har inhämtat att nära hälften av doktorandtjänsterna vid medicinska forskningsrådet nu innehas av kvinnor

medan andelen kvinnor på forskartjänster vid de medicinska fakulteterna" är väsentligt lägre. En prioritering från de forskningsbcviljande organen av ' medicinsk kvinnoforskning är enligt min mening nödvändig för att få till stand den önskvärda utvecklingen' inom omradet.

Jämställdhetsforskningcn har somjag tidigare påpekat ingen lång tradition i Sverige. Inom många discipliner. saknas ännu en etablerad jämställdhets- forskning och inom dessa områden är också ofta andelen kvinnliga forska— re mycket låg.

En väsentlig ökning av jämställdhetsforskningen vid universitetet och högskolor måste eftersträvas. Jag anser det därför särskilt angeläget att J ÄMFO i ökad utsträckning arbetar med forskningsinitierande verksamhet gentemot aktiva forskare och gentemot de for-skninngeviljande organen. Det är vidare väsentligt att det fruns-särskilda medel avdelade för området. Utöver de begränsade forskningsresurser arbetsmarknadsdepartementet förfogar över måste därför högskolorna, forskningsråd och sektorsorgan gc högre prioritet åt forskningsområdet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälleatt ta del av vad jag. har anfört om jämställdhetsforskningen.

Efter andra världskriget har ca en miljon människor invandrat till Sverige. Invandringens sammansättning har skiftat kraftigt under denna tid. Fram till mitten av 1970-talet dominerade arbetskraftsinvandringen. Under den

Bilaga 8 Arbetsmarknads—

dep.

senaste tioårsperioden har en ökande andel bestått av llyktingar-och perso- ner som av politiskt—humanitära skäl fått tillstånd att bosätta sig här. Förändringen kan t.ex. illustreras med att under år l986 fler iranska än finländska medborgare har invandrat till vårt land.

Invandringen till Sverige har inneburit stora och genomgripande föränd- ringar inom en rad olika samhällsområden. Insikten om dessa förändringar ärinte alltid uppenbar för beslutsfattare eller för allmänheten. '

Forskningen om invandrare och invandringen till Sverige kom igång först under 1960-talet. Bland de första frågeställningarna var invandringens sysselsättningseffekter samt invandrarnas levnadsförhållanden. Under 'de senaste årtiondena har invandrarforskningen ökat i omfattning men intar enligt min mening alltjämt en förhållandevis blygsam plats i förhållande till invandrar— och Hyktingfrågornas vikt i den politiska debatten. Det fortsatta _ arbetet att reformera invandrarpolitiken behöver ett fortlöpande stöd från forskningen. ' ' Invandrartrågorna är till sin natur sektorsövergripande och tvärveten— skapliga. En forskningsmiljö där denna inriktning förmår att hävda sig måste vara öppen och flexibel. Samtidigt är en av förutsättningarna för att ett forskningsområde Skall- skall attrahera duktiga forskare att-någon grad av institutionell förankring kan etableras inom högskolans ram. Statsminis- tern har tidigare i dag särskilt påtalat detta. Invandrarforskarna har först under senare år lyckats skapa olika fora för-gemensamma diskussioner,

t.ex. när det gäller att utveckla forskningsmetoder. Sådana fora för invan- . '

drarforskning finns i dag vid 'flera universitet och högskolor. Vid universi- tetet i Uppsala, t.ex., finns inom humanistisk fakultet ett. centrum för multi-etnisk forskning. Jag finner denna utveckling inom invandrarforsk- ningen mycket värdefull och vill erinra att chefen för utbildningsdeparte- mentet tidigarc idag har lämnat förslag om en fastare organisation "för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm och om inrättande av en professur" | invandringsforskning. '

I den invandrarpolitiska proposition (prop. 1985/86: 98) som regeringen _ förelade riksdagen år 1986 redogjordes för de forskningsområden som ur invandrarpolitisk synpunkt är särskilt angelägna. Dessa prioriteringar äger alltjämt samma giltighet. Forskning om etniska relationer och etnisk diskri- minering kan ge betydande kunskapstillskott för det viktiga arbetet att motverka konflikter på etnisk grund. Området innefattar också frågor om - - de olika etniska gruppernas ställning, och "om deras förutsättningar att bibehålla och utveckla sina. språk och kulturarv och att'intcgreras i det svenska samhället. Förekomsten av etnisk diskriminering har under senare ' tid fått ökad uppmärksamhet. Vårt kunskapsunderlag' 1 denna fråga är alljåmt otillräckligt. '

Nära kopplad till detta är frågan om majoritetsbefolkningens attityder till invandrare och till invandringen. Vissa studier har gjorts av hur inställning- en från svenskarnas sida har utvecklats över åren. Fortsatta sådana studier och analyser är viktiga. Andra frågor-inom detta område är massmediernas- roll i opinionsbildningen samt frågor om på vilket sätt bristande språkkun— skaper hos invandrare innebär risker för- försämrad social status och för diskriminering, särskilt sådan som tar sig institutionella'former. Invandra-

Bilaga 8 Arbetsmarknads- dep.

res möte med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten är bl.a. mot denna bakgrund viktigt att studera. Frågan om etnisk boendcsegregation är vi- dare ett. exempel på ett ämne där forskningens omfattning inte står i rimlig proportion till den uppmärksamhet frågan har ägnats under senare år.

lnvandrarnas situation i arbetslivet är ett forskningsområde som förtjä— nar största uppmärksamhet. Detta gäller inte minst de invandrade kvinnor- nas arbctslivsförhällanden, särskilt med hänsyn till de skillnader som finns mellan olika etniska grupper. Det är genom likvärdiga förutsättningar i arbetslivet som invandrare ges möjlighet att integreras i vårt samhälle. Arbetsmiljöfonden har låtit utarbeta en inventering av kunskapsbehoven inom området. Fondens rapport utgör en god grund för det fortsatta arbetet. Ur invandrarpolitisk synvinkel är det närmast kunskaper som kan utveckla de utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatserna som är angelägna. Det är sålunda angeläget att studera invandrares möjligheter att via utbildningsinsatser för vuxna kvalificera sig för arbetsmarknadens krav. Studier och analyser av de hinder som möter invandrare på den svenska arbetsmarknaden bör komma till stånd. Dessa hinder är mångskif- tande. Det är också angeläget att studera hur invandrarnas speciella kun- skaper bättre ska kunna nyttiggöras i arbetslivet. Forskning inom flera discipliner kan kasta ljus över dessa frågeställningar, bl.a. inom sociologi, socialantropologi, språkvetenskap och juridik.

I den invandrarpolitiska propositionen framhölls att studier av den svenska flyktingmottagningen är angelägna. Jag vill vidga denna frågeställ- ning till att omfatta fiyktingpolitiken i hela dess vidd. Flyktingproblemet är en av vår tids stora och mest diskuterade internationella frågor. Stora insatser görs internationellt och nationellt för att klara problemets mest akuta yttringar. Bedömningar och analyser av insatserna sker, relativt sett, i mycket begränsad omfattning. Detta gäller de svenska insatserna i fråga om mottagning av flyktingar, men även mer övergripande internationella studier av flyktingproblemet bör komma till stånd.

Dessa tre forskningsområden fanns redovisade i 1986 års invandrarpoli- tiska proposition. Jag vill härutöver framhålla frågan om invandrarbarnens situation och framtida möjligheter. Invandrarbarnens möjligheter att till- godogöra sig undervisningen i våra skolor förutsätter en pedagogisk ut- veckling. Forskningsinsatser kring språkfrågoma, såväl föräldrarnas mo- dersmål som det nödvändiga gemensamma umgängesspråket svenska, blir avgörande för hur dessa barns framtid kommer att gestalta sig. Forskning om andragenerationsfrågorna bör ges hög prioritet. lnvandrarbarnens för- äldrarelationcr och deras dubbla förankring i sin hemlandskultur och i svensk ungdomskultur är viktiga aspekter i detta sammanhang.

Behovet av överblick över invandrarforskningen gör sig alltmer gällan- de. Knutet till regeringskansliet linns-sedan är 1983 en delegation för invandrarforskning (DEIFO), vars uppgifter är att initiera. samordna, främja och informera om invandrarforskningen i Sverige. DEIFO har utarbetat ett forskningsprogram som väl illustrerar invandrarforskningens bredd och komplexitet och i vilket delegationen pekar på angelägna forsk- ningsbchov. Detta program utgjorde en del av underlaget för de övervä- ganden om invandrarlorskningen som regeringen redogjorde för i den

Bilaga 8 Arbetsmarknads-

dep.

invandrarpolitiska prepositionen förra året. Delegationen har sedan före— Prop. 1986/87:80 gående budgetår ökat sina insatser i fråga om forskningsinfomiation. Med hänsyn till den utveckling som ägt. rum inom forskningsområdet sedan Bilaga 8 . DElFO:s tillkomst finnerjag det angeläget att fortlöpande pröva formerna Arbetsmarknads— för hur regeringskansliets behov av forskningsresultat och forskarkon- dep. takter skall kunna tillgodoses inför framtiden. Invandrarforskningen är till sin natur internationellt inriktad. Behoven - av internationella kontakter är stora. Ett större nordiskt migrationsforskar- seminarium i november 1986 underströk behoven av samarbete kring dessa frågor. Min företrädare har givit DEIFO i uppdrag att, inom ramen för det finsk-svenska migrationssamarbetet, tillsammans med delegationen för migrationsärenden vid det finska arbetskraftsministeriet, arbeta vidare med forskningsfrågor som rör den finsk-svenska migrationen. Även samar— betet med övriga länder har utvecklats.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om invandrarforskningen.

Innehållsförteckning

1 Inledning ..................................... 1 ?. Arbetsmarknadspolitisk forskning ..' ......................................... 1 2.1 Arbetsmarknadspolitikens roll ....... ' ................................... l .. 2 Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EPA) 2 2.3 Prioriteringar ................................................................ 3 2.4 överväganden .......... ................................................... 4 3 Hemställan ...................................... | ................................... 6 4 Arbetslivs— och arbetsmiljöforskning ....................................... 6 4.1 Allmant ................................... 6 4. 2 Arbetsmiljöfondcn ................... .................................. 7 4. 3 Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning ............. ....... 9 4. 4 Arbetslivscentrum ..... ....................................... ......... 15 5 Hemställan ......................................................................... 15 6 Jämställdhetsforskning ......................................................... 16 6.1 Allmänt ........................................................................ 16 6.2 Forskningens inn'klning ................................................... 17 6.3 Resursbehov ................................................................. 18 7 Hemställan ......................................................................... 18 8 Invandrarforskning .............................................................. 18 9 Hemställan ................................. 21

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 8 Arbetsmarknads-

dep.

Bilaga 9 Prop. 1986/87: 80

Bostadsdepartementet' ' ' Bilaga 9 ' Bostadsdep. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om fOrskning ] Inledning

Inom bostadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning och ut- , vecklingsarbete som omfattar stora delar av samhällsbyggandet. Arbetet har sin tyngdpunkt i frågor-om markanvändning och.-byggande. Dessa frågor är till sin karaktär sektorsövergripande och forskningen finns före—. trädd inom flera vetenskapliga discipliner.

Forskningsorganisationen omfattar ett finansierandc organ — statens råd för byggnadsforskning (BFR) ——'0ch ett forskningsinstitut — statens institut för byggnadsforskning (813).

Statsministern har tidigare i dag beskrivit hur sektorsforskningen vuxit fram utifrån ett starkt upplevt behov hos politiker,.intresseorganisationcr och forskare. ' '

Denna beskrivning gäller i hög grad även för den statligt finansierade byggforskningen som bildades som ett led i efterkrigstidens bostads- och byggpolitiska satsningar'och inriktning på samhällsbyggandet i övrigt.

Bostadspolitiken hade då under många år dominerats av ansträngningar— na att bygga bort bostadsbristen. Ett dåligt utgångsläge med en låg bo— stadsstandard efter andra världskriget skapade tillsammans med en snabb . befolkningsutvcckling. urbanisering 'och arbetskraftsinvandring ständigt allt större behov av fler moderna och allt rymligare bostäder. -

En god bostad till en rimlig kostnad är grundläggande'för ett-gott liv. I den sociala välfärdspolitikcn blev därför bostadsförsörjningen ett priori- terat område. I takt med den tekniska utvecklingen och allt större ekono- miska resurser blev det också möjligt att under 1960-talet med en nationell kraftsamling som saknar motstycke i andra länder bygga bort—den allmänna- bostadsbristen. Med det' s.kl miljonprogrammet skapades i allt väsentligt . balans på den svenska bostadsmarknaden. ' ' '

Att denna uppgift kunde genomföras kan i-stor utsträckning tillskrivas det kunnande och den kompetens som byggts upp med hjälp av omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser (FoU) under många år. Nya produk- tionsmetoder, nya material och nya tekniska och utformningsmässiga lös-

Bilaga 9

ningar gjorde det möjligt att i vårt land på kort tid skapa en boendestandard som hör till världens högsta.

Miljonprogrammet och produktionen av bostäder och bostadsområden under tiden före detta krävde kraftinsatser inte bara från byggherrar och byggföretag. De insatser som gjordes av kommunerna vilka har ansvaret för bostadsförsörjningen och för den kommunala samhällsplaneringen hade avgörande betydelse för resultatet. Kommunerna belastades samti— digt med stora utgifter för infrastruktur av olika slag såsom gator och vägar samt vatten och avloppssystem samt för byggnader för kommunal service m.m. Kommunerna har sedan dess förändrats i viktiga avseenden. Av 2500 små kommuner är 1945 utvecklades i två steg en ny kommunstruktur med i dag 284 stora och i flertalet fall rcsursstarka kommuner med helt andra möjligheter att fullfölja arbetet. med att utveckla samhällsplancring— en.

Den snabba urbaniseringen som präglat årtiondena "efter andra världskri- get kom också att sammanfalla med industrisamhällets kulmen. Under slutet av 1960—talet stod det klart för allt fler att trycket på naturmiljön blev allt större främst i områden som var attraktiva både för tung, miljöstörande industri och för det rörliga friluftslivet. Utan ett aktivt samhällsansvar skulle utvecklingen leda till förhållanden .som skulle skapa oreparabla skador för framtiden. Dessa förhållanden ledde till en utvidgad tillstånds— prövning för miljöstörande industrier inom ramen för en fysisk riksplane— ring, i vilken kommunerna och statsmakterna successivt och i samverkan utvecklade en ny planeringsmetodik.

Utvecklingen ledde också till att arbete startade med att ersätta 1947 års byggnadslag med ett modernt lagverk anpassat till dagens situation". Detta arbete har nyligen avslutats i och med att riksdagen lagfäst riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen genom beslut om naturresurslagen (prop. 1985/86:25, BoU 3. rskr 34) och samtidigt beslutat om plan- och bygglagen (prop. 1985/BGH, BoU l, rskr 27).

På llera sätt har utvecklingen lett fram till en situation som framstår som ny och i väsentliga avseenden annorlunda än den statsmakterna-haft att hantera under lång tid. Detta innebär att sektorsforskningen ställs inför väsentliga och delvis nya uppgifter.

Inom samhällsplaneringen har konsekvenserna av kommunindelningsre- - -

formen tagits i och med tillkomsten av den nya plan— och bygglagen. Tyngdpunkten i samhällsplancringen förskjuts i riktning mot kommunerna och involverar medborgarna i större utsträckning än tidigare. En ökning av brukarinflytandet har även utvecklats inom hyresrättens område.

Inom bostadsbyggandet har intresset alltmer förskjutits från storskalig nyexploatering till förtätningsbebyggclse. Allt större andel av byggnads- verksamheten sker i befintlig bebyggelse i form av ombyggnad, reparation och underhåll. Även infrastrukturen är på'mång'd håll i behov av tekniskt komplicerat och kostsamt underhåll och förnyelse. Ambitionerna kan hö- jas vad gäller energihushållning i bebyggelsen. Större insikt har nåtts om förvaltningsskedets betydelse. En större medvetenhet har också uppnåtts.

om bebyggelsemiljön som en betydande del av vårt kulturarv. Varsamhct har blivit ett begrepp i ombyggnadssammanhang.

Bostadsdep.

Bilaga 9

Att bostadsbristen allmänt sett inte är lika omfattande som tidigare har Också givit kommuner och byggherrar andrum och tillfälle att vidga per- spektivet på ett gott boende. Inom ramen för bostadsförbättringsprogram— met har statsmakterna bidragit till att skapa möjligheter och lörståelse för behovet att förbättra den redan byggda miljön. Riksdagen har slagit fast att en god bostad skall vara en rättighet för alla. Äldres och handikappades krav på bocndemiljön uppmärksammas mer än tidigare. Kravet på god tillgänglighet i bostäder och bostadsområden skärps för att skapa förutsätt- ningar för en förnyelse av äldrevård- och äldreomsorg.

Dagens debatt om bostäder och bostadsområden förs i en tid då många känner stor Osäkerhet om vad. den fortsatta utvecklingen kommer att innebära.

Avvecklingen av kärnkraften kommer att ställa nya krav, både-på sam— hällsplaneringen i stort och på vår förmåga att hushålla med knappa re- surser. En ökad användning av markområden till andra ändamål än tradi- tionell jordbruksproduktion kommer att få återverkningar-på naturen och på kulturlandskapet. Användningen av nya energikällor som energiskog. torv och vindkraft kan komma att påverka miljö och livsbetingelser i olika delar av landet. En annan konsekvens av avvecklingsbeslutet blir ett starkt ökat behov av satsningar på energihushållning och ny energiteknik.

Den fortsatta övergången från industriproduktion'i traditionell mening till mer av serviceverksamhet såväl i offentlig som privat regi skapar också

nya och i dag svåröverblickbara konsekvenser för samhällsplanering och . utveckling av bostads- och arbetsplatsmiljöer. I dag finns tendenser till att den regionala balansen försämras. I expansiva områden ställs stora krav på bl. a. bostadsförsörjningen samtidigt som svårigheter uppstår när det gäller att upprätthålla en god samhällsservice i områden som upplever en tillba- kagång. För att motverka en sådan negativ utveckling är regionalpolitikcn i dag ett prioriterat område i regeringens politik.

De demografiska förändringarna innebär att medelåldern på sikt kom- mer att stiga. Antalet mycket gamla kommer att öka kraftigt, 'medan antalet barn och ungdomar minskar. Detta innebär att en rad verksamheter

successivt måste omvandlas för att möta de nya behoven, vilket ställer '

krav såväl på samhällsplaneringen som på byggandet och förvaltningen. Invandringens omfattning och karaktär samt dess. regionala och lokala fördelning är också en faktor som måste uppmärksammas.

Samhällsekonomin har nu stabiliserats. Även om prognoserna pekar mot en lägre tillväxt än under de senaste decennierna, kommer det ändå att finnas ett ökat konsumtionsutrymme. Det sätt på vilket detta konsumtions- utrymme används är av. stor betydelse för samhällsplaneringen, t.ex. genom ökad standard i boendet eller genom arbetstidsförkortning.

En generell minskning av arbetstiden är en viktig välfärdsfaktor. För samhällsplaneringcn och byggandet har det även betydelse i vilken form vi väljer att ta ut arbetstidsförkortningen. Förkortad arbetsdag ger bland annat möjlighet för aktiviteter i bostadsområdet. Tas den ut i längre sam- manhängande tidsperioder kan bl.a. trycket på fritidsbocndetkomma att öka. Arbetstidsförkortning i kombination med ökade möjligheter även för hyresgäster att själva utföra åtgärder i den egna lägenheten, kan också

Bostadsdep.

Bilaga 9

tänkas innebära att man i ökande utsträckning byggerom och underhåller sina bostäder genom eget arbete.

Under en följd av år har produktivitctsutvecklingen inom byggandet- varit otillf1edsställande, vilket lett till en kostnadsutveekling som varit ogynnsam ijämförelse med konsumentprisutvecklingen. Detta har säkert till en del att göra med att branschen i dag ställs inför nya och allt svårare uppgifter. Förtämingsbebyggclse på trånga arbetsplatser kräver, liksom ombyggnadsprojckt, nya arbetssätt och nya lösningar.

Konkurrensen från importen ökar och kommer helt" säkert att öka ytter- ligare i takt med frihandelssträvandena inom EG vilket kommer att få konsekvenser också på den svenska marknaden". Möjligheterna för svens- ka företag att hävda sig på exportmarknaden är beroende av en hög teknisk standard på produkter och en god produktivitetsutveckling.

Miljöfrågorna betonas i statsministerns anförande. Luftföroreningarna, bl.a. försurning, har också stor betydelse för beståndigheten hos bygg- - nadsmaterialen. Detta har också betydelse när-det gäller att bevara den del av vårt kulturarv som består av äldre byggnader. Nya byggnadsmaterial' och processer inom byggsektorn kan i vissa fall inverka skadligt på vår livsmiljö. Genom insiktsfull och förtänksam samhällsplanering och genom användning av genomtänkta bygg- och installationstekniker kan miljöpro- blem förhindras eller dämpas och deras effekter begränsas. Det bör också betonas att en bred satsning på energihushållning i bebyggelsen medverkar. till en förbättrad yttre miljö genom reducering av luftföroreningar.

I denna situation är forskning och utveckling av stor betydelse för samhällsplaneringen och bostadsförsörjningen. Byggbranschens speciella struktur med ett mindre antal stora företag och ett stort antal små företag kan vara ett hinder för branschen då det gäller att få till stånd mer kraftfulla satsningar på forsknings— och utvecklingsverksamhet. Detta är också ett motiv för att det behövs statliga insatser då det gäller att utveckla byggsek— torn.

Det handlar då om forsknings- och utvecklingsinsatser som spänner över breda intresseområden." Här krävs sociologisk och annan samhällsvcten- skaplig forskning. Lokalklimat och energistatus' hos byggnader behöver- studeras. Nya metoder för projektstyrning av ombyggnadsprojekt behöver utvecklas liksom utveckling av nya tekniska lösningar och material. Meto- der att involvera brukarna i samhällsplanerings-, bygg- och förvaltnings— processerna måste utvecklas och utvärderas.

Det som utmärker dc-sta'tliga byggforskningsorganen är att de har 'an- svarsområden och verksamhet som spänner över- samtliga dessa intres- seområden. De har därigenom unika möjligheter att få till stånd den sam- verkan mellan företrädare för olika vetenskapliga discipliner och olika på fältet praktiskt verksamma experter som är nödvändig. De har samtidigt en god överblick över såväl den tekniska som den sociala utvecklingen från både vetenskapliga och mer praktiska utgångspunkter.

En fortsatt satsning på sektorsforskningen inom samhällsplanering'. bo— stadsförsörjning och byggande är därför lika nödvändig | dag som då den statliga byggforskningsorganisationen bildades.

Det är samtidigt uppenbart att avgränsningen av byggforskningsorga- -

Bostadsdep.

Bilaga 9.

nens verksamhetsområde inte får göras alltför snäv, om de-skall kunna fullgöra sin traditionella uppgift att förse statsmakterna, kommunerna och. andra praktiskt verksamma på området med det kunskapsunderlag som är nödvändigt för en välavvägd och framgångsrik politik. Gränserna mellan olika samhällssektorer får inte bli alltför strikt definierade. om nödvändig överblick och erforderligt samarbete mellan olika parter som är engagera- de i samhällsbyggandet skall komma till stånd.

Byggforskningsrådet har mot bakgrund av den diskussion som av och till förs om rådets verksamhetsområdc föreslagit att detta ska definieras som ”FoU-verksamhet kring förändringen och utformningen av den byggda miljön med hjälp av samhällsplanering. byggande och förvaltning". För egen del anser jag att en sådan avgränsning väl täcker de arbetsuppgifter.- - som i dag är angelägna för de forskningsfinansierande och forskningsutfö- rande organen inom bostadsdepartementets ansvarsområde.

Jag kommer nu att ta upp. några frågor som gäller byggforskningens verksamhetsformer.

] sitt inledningsanförande tidigare i dag har statsministern betonat sek- torsforskningsorganens ansvar för och intresse av en vital grundforskning och en långsiktigt inriktad kunskapsuppbyggnad vid högskolorna; Han har därvid även behandlat frågan om samspelet mellan näringslivet och hög- skolan. ' '

Forskningspolitiken under .den kommande treårsperioden skall bl.a. syfta till en bättre balans mellan den sektorsfinansierade och den råds- och fakultetstinansierade forskningsverksamheten. Detta skall åstadkommas främst genom en ökad satsning på den obundna högskoleforskningen. Därtill kommer satsningen på ett antal forskningspolitiskt prioriterade områden, som inte har sin tyngdpunkt i byggforskningcn, men där det i" många fall finns direkta kopplingar till FoU—verksamheten inom byggforsk-- ningens verksamhetsområde. Med hänsyn till detstatsfinansiella läget har detta sammantaget inneburit att den statligt— finansierade byggforskningen

under den kommande treårsperioden kommer att få vidkännas-en viss .

neddragning. . . i

Byggforskningen befinner sig i spänningsfältet mellan två angelägna' inriktningar av verksamheten, den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid främst universitet och högskolor och statens institut för byggnadsforskning (SIB) samt den mer utvecklingsinriktade verksamheten i samverkan med

sektorns intressenter. . Det behöver inte finnas någon motsättning mellan dessa två inriktningar.

[ det korta perspektivet nödgas jag emellertid konstatera attdet föreligger - problem för BFR när resurserna skall fördelas. En'ökad satsning-på hög- skoleforskning innebär att rådets utrymme för samfinansiering minskar. Detta kan i sin tur innebära att den totala byggforskningsvolymen minskar. På sikt är det önskvärt och troligt att även intressenternai ökande ut- sträckning stöder den mer långsiktiga kunskapsuppbyggnaden-

Det är enligt min mening angeläget atten betydande del av byggforsk- ningen sker inom högskolan. Detta leder till en vitalisering-av högskolorna

som på detta sätt får en närmare kontakt med ett samhällsområde av. central betydelse i välfärdssamhället. Det leder också till att en betydande

Bostadsdep.

Bilaga 9

del av byggforskningenkommer att underkastas de Vetenskapliga kvali- tetskriterier som tillämpas på högskolan samt vid sådana högskoleliknande institutioner som Statens institut för byggnadsforskning (SIB). Att det vid högskolorna skapas goda forskningsmiljöer med uthållighet och kompe- tens inom områden av stor betydelse för byggforskningen är även väsent- ligt.

Samtidigt är det av stor betydelse att BFR också har resurser att engage- ra sig i forskningsprojekt där andra intressenter Svarar för en betydande del av kostnaderna. Detta är viktigt av flera skäl. Ett är att man därigenom på ett naturligt sätt kan pröva relevansen av den bedrivna forskningen. Genom att andra intressenter går in och bidrar till finansieringen skapas garantier för att forskningsresultaten är efterfrågade och kan väntas få praktisk betydelse.

Ett annat skäl till varför BFR måste lägga ner stora ansträngningar på att få till stånd en ökad samftnansiering av angelägna forsknings- och utveck- lingsprojekt är att byggforskningsvolymen totalt sett måste ökas kraftigt. Detta framgår bl.a. av en utredning som nyligen har utförts vid Statens industriverk (SIND 19863) och som bl.a. omfattar en genomgång av FoU-volymen inom byggmaterial- och byggnadsindustrin. Analysen visar att de sammantagna FoU-insatserna har minSkat under senare är samt att de är avsevärt mindre än för tillverkningsindustrin i övrigt.

Jag är medveten om att FoU-verksamheten hos byggherrar. konsulter, företagare m. fl. inte finns med i statistiken och att avgränsningsfrågorna alltid kan diskuteras. Somjag tidigare nämnt serjag en möjlig förklaring till den låga FoU-intensiteten i branschstrukturen. Men siffrorna visar trots detta att byggbranschens insatser är otillräckliga såväl med hänsyn till den ökande internationella konkurrensen som med tanke på angelägenheten av en prodttktivitetsutveckling inom byggbranschen som svarar mot utveck— lingen inom övriga industribranscher. Kostnadsutvecklingen inom t.ex. bostadsbyggandet visar på behovet av väsentligt större insatser i FoU- verksamhet inom byggbranschen.

Jag måste därför konstatera att den positiva bild statsministern inled— ningsvis tecknade av den svenska industrins satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet inte är helt relevant för byggsektorn. Min slutsats av detta är att företagens insatser i fråga om forsknings- och utvecklings- verksamhet måste öka avsevärt.

Under den tid som en särskild byggforskningsavgift utgick bidrog bran- sclten i väsentligt större utsträckning än i dag till finansieringen av angelä- gen byggforskning. Sedan byggforskningsavgiften slopades år l982 kan denna medverkan endast komma till stånd genom att branschen på olika sätt själv tar ett större ansvar för det nödvändiga utvecklingsarbetet. Även BFR har som jag tidigare nämnt ett ansvar för att ta de initiativ-som är nödvändiga och ändamålsenliga i detta avseende.

Statsministern uttalade inledningsvis att ett av de mest verkningsfulla

, stöd som svensk företagsamhet kan få är en resursförstärkning vid högsko- lorna. Den omfördelning av resurserna mellan sektorsforskningen och högskolan som jag tidigare talat om skall alltså ses som en förstärkning även för byggsektorns FoU-verksamhet i ett längre perspektiv. Min för-

Bostadsdep.

Bilaga 9

hoppning är därför att BFR — trots att den totala volymen för forsknings— och utvecklingsarbete minskar under treårsperioden — skall lyckas uppnå en samfmansiering i samma utsträckning-som anges i verksamhetsplancn. Jag återkommer till dessa frågor i samband med attjag tar upp frågan om resurser för forsknings- och utvecklingsvcrksamheten samt experiment— . byggande (812. Byggnadsforskning. B13. Lån till experimentbyggande samt B 14. Statens institut för byggnadsforskning).

Byggforskningsrådct ansvarar också för medel avseende nya energisy- stem i bebyggelsen inom ramen för det samlade energiforskningsprogram- met. Chefen för miljö- Och energidepartcmentet kommer senare i dag att redovisa ett nytt treårigt energiforskningsprogram. Jag vill emellertid fram- hålla att det inom byggforskningcn redan satsas betydande resurser på FoU-insatser där cnergifrågorna utgör en integrerad del av den allmänna byggforskningen.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om den framtida forsknings- och utvecklingsverksamhe- ten kring förändringen och utformningen av den byggda miljön.

Anslagsfrågor

Elfte huvudtiteln B 12. Byggnadsforskning

1985/86 Utgift l48l03018 Reservation 24745968 1986/87 Anslag 162000000 1987/88 Förslag ISIOOOOOO

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom samhällsplanerings- samt byggnads- och anläggningsområdet. Med— len fördelas av statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Enligt det forskningspolitiska beslutet våren 1982 (prop. 1981/821106, UbU 37, rskr 397) skall FoU-verksamheten inom byggsektorn inordnas i den samlade forskningsplaneringen samt ingå i det forskningsprogram som riksdagen vart tredje år skall besluta Om.

Riksdagen beslutade våren 1983 om vissa riktlinjer för byggnadsforsk- ningens organisation och arbetsformer (prop. 1982/83: 151, CU 30, rskr 351). Beslutet innebär att BFR skall ha ansvaret för den långsiktiga forsk- ningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom bebyggelseområdet. Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet förskjuts successivt mot mer långsiktig kunskapsuppbyggnad. Branschens m.fl. intressenters insatser för FoU inom byggsektorn har bedömts vara för liten. Riksdagsbeslutet

Bostadsdep.

Bilaga 9

innebär därför att BFR åläggs att bl.a. genom samverkan med byggsek- torns intressenter öka deras engagemang i FoU-verksamheten.

Rådets verksamhet finansieras under innevarande budgetår över. föl— jande anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementets huvudtitel: B 12. Byggnadsforskning B 13. Län till experimentbyggande.

Under industridepartementets huvudtitel: E 12. Energiforskning. .

I följande sammanställning redovisas med fördelning på program och anslag det totala beslutsutrymmet under budgetåret l986/87 (milj. kr.).

Program . Beslutsramar anslagsvis i milj. kr. - 1986/87 ' 312. B 13. Totalt 15 12. elfte tolfte huvud- huvud- titeln titeln

1. Kommunal och statlig resurshushållning 21 , 1 2. Bebyggelsens - . utformning 20,9 10,0 135,6 3. Byggnads- och anläggningsteknik m.m. ' 83.6 4. Energianvändning för bebyggelse 20,4 24,0 24,0 5. Information 4.0 4.0 6. Dokumentation 8,1 8,1 ]5,4 7. Kansli 16.3 16,3 Summa [54,0 30.4 184,4 29,4'

Till Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) 4.0 1.0 5,0

Totalt 158,0 31,4 189,4 29,4' -

' Rådet disponerar dessutom av det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget E 12. Energiforskning — dels högst 500000 kr. för att slutföra projekt inom de områden som den I juli 1984 fördes över från rådets till statens energiverks ansvarsområde ' ' — dels högst 200000 kr. för att täcka vissa övergångskostnader vid rådets kansli.

Statens råd för byggnadsforskning

Innevarande budgetår utgör det*tredje och sista året av verksamhetsperio- den 1984/85—1986/87. Rådet har därför till sin anslagsframst-ällning för budgetåret 1987/88 fogat en verksamhetsplan för kommande treårsperiod.

Rådets F o U-vcrksamhe! "

BFR redovisar ett antal FoU-resultat för den innevarande treårsperioden. En omfattande utvärdering av försök med kommundelsnämnder i tre kom-

Bostadsdep.

muner har genomförts med stöd från BFR och Civildepartementet. Materi- alet hari populariserad form via Civildepartementet förmedlats till kommu- nerna. I samverkan med-statens planverk har BFR i åtta kommuner stött en l'örsöksverksamhet med översiktlig planering enligt den nya plan- .och bygglagen samt naturresurslagen. Erfarenheter från försöken kommer att användas i utbildningsvcrksamheten i anslutning tillde nya lagarna. FoU-verksamheten med hissar har lett till nya metoder och billigare konstruktioner som kan användas vid installation av hiss i äldre hus. Samtidigt har tidsåtgången för att installera hissen kunnat begränsas kraf- tigt. Även hisstillverkarna har startat ett utvecklingsarbete med samma syften. Ett internationellt intresse för de svenska insatserna på detta områ—

de börjar märkas. . . .

1 1984 års forskningspolitiska proposition förordades en satsning på,-FOU om trä i byggandet och särskilda medel avsattes för detta. Rådet har inom ramen för den verksamheten bl.a. utarbetat'en kunskapsöversikt som pekar på allvarliga grundläggande kunskapsbrister inom områden" som träets kemi, fysik och biologi. ' '

Problem som sammanhänger med fukt och mögel liksom med flytspac— kelprodukter har studerats med BFR-medel. Detta har lett till kunskap såväl om hur man skall hindra problem att uppstå som vilka åtgärder som bör vidtas där problemen redan finns. '

Rådet har även medverkat till en utveckling av värmepumpstekniken som medfört att värmepumpar framgångsrikt lyckats konkurrera med ko'n- ventionella uppvärmningsmetoder. _'

Under år 1985 publicerade rådet fyra rapporter som utgjorde en kun- skapsöversikt rörande ett antal aspekter på boende- och förvaltningsfrå- gorna. I dessa rapporter beskrivs såväl dagens kunskapsläge som kun- skapsbehovct inom området. ' .

Utifrån en beskrivning av ett antal tendenser i samhällsutvecklingen anger rådet ett antal prioriterade områden för verksamheten under treårs- perioden. I verksamhetsplanenför den närmaste treårsperioden föreslås inga förändringar i rådets nuvarande programindelning.-

För de olika huvudprogrammcn föreslår BFR följande huvudinriktning. Program 1. Statlig och kommunal samhällsplanering omfattar de Statliga och kommunala verksamheter söm ger förutsättningar för samhällsbyggan— det i form av regelsystem, finansiering, planer och program för byggande samt förvaltning och förnyelse av den byggda "miljön. Huvudvikten läggs,- liksom tidigare, på FoU om-hur stat och kommun med planer och andra styrmedel påverkar samhälls- och bebyggelseutvecklingen. Därvid-priori- teras insatser som kan medverka till bättre kostnadsstyrning och effektiva— re samordning av fysisk och ekonomisk planering i en situation med minskade resurser. Programarbcte pågår t.ex. inom nya områden såsom översiktlig planering, socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen,

Bilaga 9 Bostadsdep.f.

infrastruktur. naturresurshushållning och grönområden. En bredare inrikt- ' . ning på sambandet mellan bebyggelse och infrastruktur eftersträvas. En stor satsning pågår i fråga om byggsektorns roll .i samhällsplaneringen. Inom program 2. Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning behandlas frågor om människors krav på den byggda miljön, byggnaders

ombyggbarhet, "funktion och förvaltning samt standardfrågor i bebyggel— Prop. 1986/87:80 . sen. FoU-arbetet syftar till att finna metoder och lösningar som tillgodoser ' höga krav på användbarhet, tillgänglighet och god soeial miljö med rimlig Bilaga 9 resursåtgång. För bostadsfrågoma anges en förskjutning mot processinrik- Bostadsdep. tad FoU om ombyggnader och förvaltning.

Program 3. Byggnads- och anläggningsteknik, produktion och energi— Izushällning omfattar FoU om material och konstruktioner, byggsystem och energihushållning, mark— och anläggningsteknik samt byggprocessfrå- gor. Rådet uppmärksammar i sin anslagsframställning särskilt FoU om byggprocessen. bl.a. modeller för samverkan mellan olika aktörer och aktiviteter. Utvecklingsarbctet beträffande byggskador fortsätter med må- let att finna billigare metoder för reparation av skadorna. Inriktningen av FoU om energihushållning mot en bättre samordning med övriga åtgärder för att förbättra bostäder och fastigheter fortsätter. Luftkvalitet och hälso- skydd i byggnader är viktiga insatsområden. Ett viktigt tema är samspelet mellan byggnaden och dess installationer med sikte på att uppnå ett bra inomhusklimat med god energihushållning och låga drifts- och underhålls- kostnader. .

Verksamheten inom program 4. Energianvändning för bebyggelse .—.- nya energisystem, följer det treårsprogram för energiforskningen som statsmakterna har beslutat om (prop. l983/84: 107 bil. 9, NU 45, rskr 407"). Insatserna inom programmet syftar till att förbättra kostnadseffektivitcten för nya energisystem. Verksamheten syftar bl.a. till att öka kunskapen om hur man i enskilda byggnader och gruppcentraler kan utnyttja lågvärdiga naturliga energikällor samt öka effektiviteten i användningen av högvär- diga energikällor såsom el och olja. Tyngdpunkten inom programmet kom- mer att ligga på värmepumpssystem o'ch naturvärmeteknik. Miljöfrågorna uppmärksammas i ännu högre grad än tidigare. De solvärmeteknikcr där Sverige internationellt sett är framstående utvecklas vidare. om än i lång— sammare takt.

Rådet har den 20 februari 1986 redovisat ett planeringsunderlag till Energiforskningsutredningen (EF U). Det förslag till verksamhetsplan som rådet presenterar överensstämmer i allt väsentligt med detta planeringsun- derlag men har utvidgats till att omfatta FoU och experimentbyggande som enligt direktiven till utredningen ligger utanför EFU:s ansvarsområde.

EFU har föreslagit att rådets energiforskning helt integreras i den all- männa byggnadsforskningen från den I juli 1987. EFU förutsätter att motsvarande medel enligt EFU:s förslag överförs från anslaget Energi- forskning till anslaget B l2. Byggnadsforskning under bostadsdepartemen- tets huvudtitel. '

BFR avser att under den närmaste tiden lägga särskild vikt vid dokumen- tation och information i anslutning till FoU-projekten. Målet är att infor- mationen skall bli en alltmer integrerad del av FoU-processen. Formerna för dokumentation och val av informationssätt måste anpassas till bl.a. den tekniska utvecklingen.

Rådets internationella verksamhet skall under den kommande planpe— rioden på ett naturligt sätt integreras i rådets löpande verksamhet. Att inhämta utländsk kunskap skall vara lika naturligt i ett FoU-projekt som 10 att undersöka vilka resultat andra institutioner i Sverige har tagit fram.

Bilaga 9

Forskningens kvali/er - .

I anslagsframställningen för budgetåret l986/87 redovisades resultatet av den vetenskapliga hämndens utvärderingar av ett antal FoU-områden. Denna verksamhet fortsätter under kommande treårsperiod. Den del av nämndens verksamhet som nu låter sig överblickas och som delvis infaller i början av planperioden gäller en genomgång och utvärdering av ett antal områden.

Vid sidan av vetenskapliga nämndens verksamhet bedriver BFR egen utvärderingsverksamhet av FoU-projekt som rådet finansierat. Syftet med detta arbete är att förbättra planerings- och beslutsunderlaget för framtida verksamhet. Utvärderingen har också till uppgift att ge besked om rele- vans och effektivitet i beslutade projekt.

BFR avser att under den kommande treårsperioden fortlöpande genom- föra utvärderingar av BFR-finansierade projekt från relevans- och effekti- vitetssynpunkt.

BF R:s stöd til! långsiktig kunskapsuppbygglnad BFst strävan har redan tidigare varit att medverka till att skapa goda och kompetenta forskningsmiljöer, som svarar mot krav på långsiktighet och flexibilitet. Detta har skett bl.a. genom att BFR ger treåriga ramanslag till institutioner eller grupper av institutioner. BFR:s strävanden i denna rikt- ning har mot bakgrund av statsmakternas riktlinjer intensifierats under innevarande trårsperiod. Särskilt under budgetåret 1985/86 har de medel som går från BFR direkt till olika högskoleinstitutioner Ökat snabbt. Detta har bl.a. skett genom att rådet i större utsträckning än tidigare finansierat av projekt obundna forskartjänster inom högskolan. Denna utveckling beräknas fortsätta under innevarande budgetår.

Den andel av BFR-medlen som går till universitet och högskolor omfat- tar nu drygt 80 milj. kr. per år, vilket utgör omkring 45% av de bidragsme— del som BFR fördelar.

Därutöver används ca 20% av de bidragsmcdcl som rådet fördelar till stöd till vissa forskningsinstitut. Enligt BFR:s mening kan stödet direkt till högskolan inte öka mer än från nuvarande ca 45% till omkring 50%. ett mål som BFR anger redan i den förra treårsplanen. En ytterligare ökning skulle innebära en alltför kraftig begränsning av bl.a. stödet till utveck- lingsvcrksamheten.

Under innevarande treårsperiod har 4 milj. kr. av BFR:s forskningsme- del fördelats enligt beslut av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet (HSFR).

BFR anser att ett förtroendefullt och konstruktivt samrådsförfarande har utvecklats med HSFR. Av administrativa skäl bör dock enligt rådet beslutanderätten återföras till BFR.

[Myndigheternas F 0 U-m ('de!

Enligt riksdagsbeslut våren 1983 (prop. 1982/83:151, CU 30. rskr 351) skall bostadsdepartementets myndigheter få fatta beslut om FoU-medel inom anslaget BIZ. Byggnadsforskning.

Bostadsde'p.

Bilaga 9

Bostadsstyrelsen har som enda myndighet fått möjlighet att disponera sådana forskningsmedel. Rådet anser att tiden för en utvärdering av samar- betet mellan BFR och bostadsstyrelsen rörande användningen av dessa medel varit för kort, och önskar att behandlingen av frågan om myndighe- ternas FoU-medel skall anstå till arbetet med regleringsbrev våren I987. Det är emellertid BFR:s uppfattning att samarbetet med styrelsen borde ske på samma sätt som nu sker med övriga ämbetsverk. Därigenom skulle det administrativa merarbetet minimeras och kvaliteten i FoU-projekten förmodligen bli bättre till följd av att BFR:s kompetens som FoU-initie— rande och upphandlande organ utnyttjas bättre. Även med denansvarsför- delning som nu tillämpas bör reglerna ändras så att bostadsstyrelsen inte har rätt att fatta beslut mot BFst avstyrkande. '

BFR:s budgetförslag

BFR har enligt regeringens uppdrag redovisat ett antal budgetalternativ. Dels har BFR — liksom andra myndigheter — redovisat ett huvudalterna- tiv. Rådet har dessutom enligt särskilda anvismngar för budgetarbetet den 13juni 1985 redovisat ett alternativ där den samlade forskningsvolymen är

oförändrad men där statens stöd till byggnadsforskningen minskas med - l0% under treårsperioden. Ytterligare ett alternativ som skulle redovisas enligt uppdraget var konsekvenserna för BFR av att rådet får avstå från medel motsvarande den"-andel som annars skulle drabba SIB. BFR har därutöver enligt regeringsuppdrag den 30 april 1986 redovisat konsekven- serna även av en ökning av anslagen med S%.

BFR anger att genom olika slag av samfmansiering tillförs FoU-verk- samheten medel utöver statsanslaget som gör att den angivna beslutsra- men för l986/87 om 158 milj. kr. utökas "till omkring 200 milj. kr. Detta utgör enligt BFR den samlade" FoU-volymen. Om denna nivå skall bibehål- las oförändrad, bör den för treårsperioden räknas upp med hänsyn till inflationen. " '

Rådet pekar i sin anslagsframställning"också på den konflikt som finns inbyggd i målsättningen att BFR samtidigt bör öka stödet till högskolan för att medverka till en långsiktig kunska'psuppbyggnad och i större utsträck- ning än tidigare medverka i'samfmansierade utvecklingsprojekt med öVriga intressenter.

Den konkurrens mellan tillgängliga medel som dessa — i praktiken svårförenliga — målsättningar leder till skärps dessutom i samma utsträck- ning som BFst anslag till forskningsprojekt totalt sett begränsas.

Slutsatsen är enligt rådet att statsanslaget bör bibehållas på högsta möjliga nivå. Även om strävan att mobilisera ytterligare "medel från bygg- sektorn blir framgångsrik, kan de för BFR uppsatta målen inte nås fullt ut om statsanslaget minskar i reala termer.

Verksamhetens omfattning för budgetåret [987/88 enligt ökningsalterna- tivet framgår av rådets förslag till beslutsramar (milj. kr.). (BFR hade angett nivån i reala termer. Siffrorna i följande tabell är nominella.)

Bostadsdep.

Därutöver har BFR begärt resurser inom ramen för det samlade energi- forskningsprogrammet.

Program Beslutsramar milj. kr. 1987/88 BFst förslag B 12. B B. Totalt (bidrag) (län) elfte huvud- titeln I. Statlig och kommunal samhällsplanering. . användning och förvaltning 22.0 2. Bebyggelsens utformning 21.9 ][!J ]I42 ") 3. Byggnads- och anläggningsteknik 87,3 4. Energianvändning för bebyggelse — nya energikällor 20.7 20.7 5. Information . 4.l 4.1 6. Dokumentation 8.2 8.2 7. Kansli 16.5 l6.5 Summa ' 160,0' 31,32 191,8

' lnkl. 4 milj. kr. till HSFR. 2 Inkl. | milj. kr. till HSFR.

Inom ökningsalternativet hemställer rådet att beslut om bidrag till den allmänna byggforskningen för budgetåret 1987/88 skall få meddelas inom en ram av l60 milj. kr. Rådet hemställer vidare att för budgetåren l988/89—. 1989/90 få göra åtaganden inom en ram av l00 resp. 55 milj. kr.

Rådet beräknar att det behöver anvisas ett anslag om 167 milj. kr. för ökningsalternativet för budgetåret 1987/88.

Bostadsstyrelsen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 hemställer bostadsstyrel- sen att 2 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1987/88—1989/90 skall ställas till styrelsens förfogande för finansiering av FoU-verksamhet inom dess verksamhetsområde. ' -'

Lantmäteriverket

I sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 hemställer lantmäteriver- ' ' ket att 3 milj. kr. skall ställas till verkets förfogande för finansiering av ' FoU-verksamhet inom dess verksamhetsområde.

Föredragandens överväganden I det föregående harjag redovisat mina allmänna synpunkter på byggforsk- ningen. Jag anslöt mig då till den av BFR. angivna definitionen av FoU-om- rådet. ' '

Bilaga 9 Bostadsdep.

.13

1 1984 årsforskningsproposition redogjordejag för några utvecklingsten- denseri samhället som enligt min uppfattning borde påverka inriktningen i stort av byggforskningsverksamheten. De faktorer som jag då lyfte fram var: byggsektorn -— en viktig bransch i förändring. bostadspolitiken - från ny- till ombyggnad samt samhällsplanering — från statlig styrning till lokalt inflytande. Jag gav vid det tillfället också exempel på angelägna FoU-om- råden i anslutning till detta. .

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att BFR i sina verksamhets- planer under innevarande programperiod speglat denna inriktning, vilket jag också uttalat i budgetpropositionerna de mellanliggande åren.

Samhällsutveckling och samhällsförändring är. liksom kunskapsutveek- ling, relativt långsamma processer. 1 det perspektivet är tre år en kort tidsrymd. De utvecklingstendenserjag angav för tre år sedan gäller därför i allt väsentligt även för den kommande treårsperioden. Jag har redan tidi— gare pekat på några utvecklingstendenser som enligt min mening därutöver kan komma att påverka inriktningen av rådets verksamhet.

Min bedömning är att de prioriteringar som BFR gör i sin verksamhets- plan för treårsperioden väl överensstämmer med min uppfattning i frågan. Jag vill i detta sammanhang dock i korthet kommentera rådets förslag. '

En satsning på sts- och bastadsförnyelsefrågor är en naturlig följd av att tyngdpunkten i bostadsförsörjningen alltmer förskjuts mot bostadsför- bättring. Rådet lyfter här fram två enligt min uppfattning väl motiverade områden. Jag tänker då på förnyelsen av miljonprogrammets bostadsområ- den. där stora förändringar utförts och pågår och där samverkan måste ske mellan åtgärderi miljön och bostadssociala insatser. I den bostadspolitiska' propositionen (prop. 1986/87: 48) förordas också särskilda insatser på detta område. Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med förslagen i proposi- tionen (BoU 7, rskr 93). Rådet har även utarbetat ett program för forskning och försöksverksamhet rörande erfarenheterna av lagen om exploaterings- samverkan (prop. 1985/862, BoU 2, rskr 28). Även detta är enligt min mening ett angeläget område för FoU-verksamhet. Jag återkommer till denna fråga "då jag redovisar mina synpunkter på experimentbyggnads- verksamheten (anslag Bl3.).

Stadsförnyelsen och stadsutvecklingen gör det nödvändigt att i större omfattning än tidigare uppmärksamma sambanden mellan bebyggelsen och försörjningssystemen, såsom trafik- och transportanläggningar, anlägg- ningar för vatten och avlopp, telekommunikationer etc. Kostnader för förnyelse och underhåll av dessa system har blivit ett alltmer kännbart problem för huvudmännen. .i allmänhet kommunerna. Jag delar därför rådets uppfattning att kanskapsutveekling som rör infrastrukhu-en är ange— lägen för att få fram ändamålsenliga metoder för kommunal och regional planering, underhålls- och förnyelseplanering, effektivare kostnadsstyr- ning, samordning med bebyggelscplancringen m.m. Även andra frågor om markanvändning och miljö liksom energifrågorna är väsentliga att beakta i detta sammanhang. '

Förändringar i planerings— och byggprocessen behöver analyseras med avseende på hur roll- och ansvarsfördelningen i planering. projektering och genomförande påverkar kvaliteten i och kostnaderna för den byggda mil-

Bilaga 9 Bostadsdep.

Bilaga 9

jön. En utveckling av formerna för samspelmellan kommuner, byggherrar och entreprenörer är här ett väsentligt led i verksamheten.

Jag vill också betona vikten av att arkitektoniska och gestaltningsmäs- siga aspekter uppmärksammas i ökande utsträckning. Det finns ett ökande intresse för dessa frågor i samhället i dag, måhända som en reaktion på bl.a. miljonprogrammets ofta upplevelsesmässigt torftiga områden. Jag utgår från att rådet inom detta fält kan få en intresserad disknssionspart och medfinansiär bl.a. genom den nybildade stiftelsen ARKUS, som in- stiftats av landets fem centrala arkitektorganisationer. Att som rådet före- slår satsa på området kvalitet, form och gestaltning i planerings- och byggprocessen är således enligt min mening angeläget. .

Erfarenheter från pågående ombyggnadsverksamhet och omfattningen av extraordinära åtgärder som följd av byggskador visar tydligt på ett behov av ökade kunskaper om byggnaders, byggnadsdelars och materials beständighet. Jag stödjer således rådets förslag att se byggnaders bestän- dighet oclt livslängd som ett prioriterat område.

I förra årets budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 13) framhöll jag att frågan om hälsoskydd i byggnader är viktig samt att forskningen utgör en mycket betydelsefull del i arbetet med dessa frågor. Jag finner det därl'ör angeläget att rådet fortsätter den pågående verksamheten inom området klimat och miljö [ bebyggelsen.

Rådet har föreslagit eleffektiva byggnader som ett prioriterat område och har begärt att särskilda medel ställs till förfogande för såväl allmän byggforskning som nya energisystem inom energiforskningsprogrammet. Jag delar rådets uppfattning att detta är ett viktigt område men konstaterar att möjlighet saknas att.nu avsätta medel i den omfattning som rådet föreslår. Frågan om medel inom energiforskningsprogrammet behandlas som jag tidigare nämnt senare av chefen för miljö- .och encrgidepartcmen- tet.

Samhället och enskilda orsakas varje-år kostnader för skred och ras i jordslänter samt för förstärkning av svaga slänter. Jag har erfarit att SGI och BFR tillsammans avser att medverka vid tillkomsten av en s.k. skred- kommission som skall bevaka skredforskningsbehovet och. verka för att resurser för FoU-verksamheten skapas och används på bästa-sätt. Enligt min uppfattning är detta en angelägen arbetsuppgift för BFR och SGI. Det bör enligt min mening finnas goda förutsättningar för samfmansiering med Olika intressenter av forskningsprojekt inom detta problemområde. ' .

Jag har redan mer översiktligt redovisat min syn på byggforskningens samverkan såväl med högskoleinstitutionerna som med dess intressenter.

BFR anger att ca 45% av de bidragsmedcl rådet fördelar går direkt till =

universitet och högskolor. Ytterligare uppemot 20% av medlen går till forskningsinstitut som stålbyggnadsinstitutet och cement- och betonginsti- tutet samt stiftelser för sådant som brandforskning, bergteknisk forskning m.m. Sammantaget motsvarar detta ca 200 heltidstjänster vid högskolan och forskningsinstituten. BFR gör bedömningen att det är realistiskt att öka. medlen till universitet och högskolor så att hälften av de bidrag som BFR lämnar för FoU-verksamhet kommer att gå till dessa institutioner. Jag delar BFR:s uppfattning att detta är en rimlig ambitionsnivå.

Bostadsdep.

Jag har erfarit'att diskussioner pågår mellan BFR och Chalmers Tek- niska Högskola (CTH) angående inrättande av en professur i byggnads- vård. Jag har inledningsvis beskrivit hur vårt. byggande har förskjutits från nyproduktion till ombyggnad. Det är uppenbart att behovet av kunskaper vid ombyggnad i många avseenden skiljer sig-från vad som gäller i nybyg— gandct. Det är därför enligt min mening viktigt att förutsättningar skapas för en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom byggnadsvårdsområdet, och att resultatet av forskningsverksamhcten förs in i utbildningen.

Jag ser därför positivt på BFR:s ambition att medverka till att bygga upp en god forskningsmiljö inom byggnadsvårdsområdet i avvaktan på att denna verksamhet kan finansieras inom ramen för högskolan. Jag anser även att näringslivet gynnas av en sådan utveckling'och att branschen således har intresse av att ge finansiellt bidrag till att denna professur kan inrättas så snart som möjligt. Jag ser detta som ett gott exempel på ett område där sektorsorgan och branschen tillsammans kan medverka till att skapa angelägna forskarmiljöer.

Rådets inriktning på att genom samfmansiering öka FoU-insatserna hos intressenterna leder uppskattningsvis till att externa medel på ca 40 milj. kr. tillförs FoU-volymen utöver de medel som staten bidrar med via anslaget B 12. Den totala bidragsvolym som BFR på detta sätt fördelar och påverkar uppgår därmed till ca 200 milj. kr. Verksamheten har troligen- bidragit till att branschen i ökad utsträckning söker bilda "förhandlings- parter" med BFR i form av stiftelser, fonder etc. Så har t.ex. BFR och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) sedan flera år ett nära och effektivt samarbete. Arkitekterna har, som jag tidigare nämnt, bildat-' stiftelsen ARKUS. SABO-företagen har vid sin kongress våren 1986 fattat beslut om en utvecklingsfond.-Rådet-har också träffat. en överenskom- ' melse om forskningssamarbete med Svenska kommunförbundet. Även när det gäller samarbete med andra intressenter redovisar rådet framsteg.

Jag ser denna utveckling som mycket positiv. Förutom det faktum att de : statliga medlen på detta sätt bidrar till en större "FoU-verksamhet totalt sett, är det min fasta förvissning att rådets samarbetspartncrs verksamt kommer att bidra till att öka respektive intressenters öppenhet och intresse . för FoU-frågor. De kan även fungera Som "brukaranpassade" informa- ' tionskanaler mellan FoU-verksamheten och intressenterna. Företagens förnyelsefonder kan användas även för FoU-verksamhet. Jag har erfarit att BFR försökt intressera företag inom bygg- och bostads—

sektorn för samverkan kring förnyelsefondernas utnyttjande för ökad- FoU-verksamhet. Jag tvingas dock konstatera att önskvärda resultat ej. uppnåtts. Det är emellertidmin förhoppning att företagen och de fackliga organisationerna gemensamt skall ta ökat ansvar för FoU-verksamheten inom sektorn. -

Enligt riksdagsbeslut våren 1983 (prop. 1982/83: ISI, CU 30, rskr 351)- skall bostadsdepartementets myndigheter få fatta beslut om-"FoU-medel inom anslaget BtZ. Byggnadsforskning. Bostadsstyrelsen har-sedan bud-

getåret 1985/86 som enda myndighet haft bemyndigande att fatta beslut om- ' FoU-verksamhet inom en ram'av I.5 milj. kr. per år. BFR har-haft -' regeringens uppdrag att utvärdera erfarenheterna av denna samverkan.

med bostadsstyrelsen.

Bilaga 9 Bostadsdep.

I ansla'gsframställningen-för budgetåret 1987/88 anför rådet att alltför kort tid har gått för att-erfarenheterna skall kunna värderas på ett rättvi- sande sätt. Rådet är dock tveksamt till denna samverkan bl. a. med hänsyn till att forskningsresursernapå "detta sätt.5plittras. - ' .

Som jag tidigare har nämnt kommer statens stöd till byggforskningen att minska under den kommande tre-årsperioden. Detta ställer-ytterligare krav på samordning av byggforskningens "resurser. Jag delar rådets upp— . fattning att den ordning som nu prövats av bostadsstyrelsen medför risk för ett totalt sett mindre effektivt utnyttjande av forskningsmedlen. Jag är därför inte beredd att föreslå att myndigheternai fortsättningen ges möjlig- het att disponera en del av byggforskningsrarnen för att finansiera forsk- nings- och utveeklingsarbete inom sina respektive verksamhetsområden.

Bostadsstyrelsen har redan påbörjat denna verksamhet. Jag föreslår därför att styrelsen får disponera medel för att finansiera forsknings- och utvecklingsarbete även under budgetåret 1987/88.

Den ljuli 1988 skall planverket och bostadsstyrelsen fogas samman till en myndighet. En organisationskommitté skall tillkallas inom kort.-. Jag förutsätter att även formerna för den nya myndighetens forsknings- och utvecklingsarbete skall studeras i detsammanhanget.

Även lantmäteriverket har i sin anslagsframställning hemställt om medel ur byggforskningsanslaget för att stödja forsknings- och utvecklingsarbete ' på sitt verksamhetsområde.-Med hänsyn-till min nyss redovisade uppfatt— ning om behovet av samordning av resurserna på området är jag inte beredd att tillstyrka lantmäteriverkets förslag.

Under innevarande planeringsperiod' har humanistisk-samhällsveten- skapliga forskningsrådet (HSFR) årligen bemyndigats att fatta beslut om bidrag till forskning intill ett belopp av 4 milj. kr. av byggforskningsansla- get. HSFR skall vid fördelningen av medel samråda med BFR. Delbåda forskningsråden har uttalat sig positivt om denna samverkan, men har haft " olika uppfattningar om var beslutanderätten bör ligga.

Enligt min uppfattning finns det inget som tyder på att det finns allvarli- gare olägenheter med den ordning som hittills tillämpats. Jag anser. därför att samarbetet mellan myndigheterna skall fortsätta enligt samma ordning som hittills . .

Som' jag inledningsvis berörde. har samlade forskningspolitiska priorite- ringar i dagens statstmansiella situation inneburit att de statliga medel som BFR får disponera under nästa treårsperiod mäste minska. Jag förordar således en minskning som innebär att rådets beslutsutrymme vid plane- ringsperiodens slut i reala termer skall ligga-10 milj. kr. lägre än under innevarande budgetår. .

För att ge rådet möjlighet att anpassa sin verksamhet till denna lägre nivå förordar jag ingen neddragning under budgetåret 1987/88. Den reala nivån minskas med 5 milj. kr. under vartdera av de två följande budget- åren.

Jag förutsätter att rådet i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 ger förslag om hur denna neddragning skall belasta de olika anslagen samt konsevenscr av detta för inriktningen av vel ksamhetern

Jag förordar en ram av 164 mili. kr. för beslut om stöd till den allmänna

Bilaga 9 Bostad sdep.

byggforskningen, exklusive expenmentbyggnadsverksamheten under bud- getåret 1987/88. Beloppet inkluderar även den del av kanslikostnaden som finansieras över elfte huvudtiteln

Jag anser därutöver att — i likhet med innevarande budgetår — 1,5 milj. kr. skall fördelas enligt beslut av bostadsstyrelsen. Av ramen skall dessut— om 4 milj. kr. disponeras enligt beslut av humanistisk-samhällsvetenskap- liga forskningsrådet (HSFR). Bostadsstyrelsen och HSFR skall vid fördel— ningen av dessa medel samråda med BFR.

För åtaganden som avser de två följande budgetåren förordarjag en ram av 90 resp. 50 milj. kr. I dessa belopp inkluderas inte kanslikostnaderna hos BFR.

Anslagsbehovet för budgetåret 1987/88 beräknar jag till sammanlagt 151 .milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att-

1. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, får meddelas inom en ram av I64000000 kr. undct budgetåret 1987/88,

Zmedge att beslut om stöd till byggnadsforskning. exkl. stöd till cxperimentbyggande, under budgetåren l988/89 och l989l90 preli— minärt får meddelas inom en ram av 90000000 kr. resp. 50000000 kr.,

3. till Byggnads-forskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reser- vationsanslag av 151000000 kr. '

B 13. Lån till experimentbyggande

l985/86 Utgift 25208000 Reservation ' 36086098 l986/87 Anslag 37000000 1987/88 Förslag 36000000

Från anslaget betalas utgifter för lån till fördyrade byggnadskostnader i samband med forskningsinriktal experimentbyggande-inom bostadsför- sörjningen och inom energiområdet.

Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för alla typer av hus och anläggningar. Lånen är avsedda att göra det möjligt att genomföra byggnadstekniska experiment- och utvecklingsprojckt som syftar till lösningar som har god möjlighet att få en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden. '

Lån till cxperimentbyggande inom energiområdet används f.n. för att systematiskt pröva ny byggnads- och installationsteknik, ny energihus- hållningsteknik samt nya energisystem i full skala. Jämfört med tidigare sker en viss förskjutning från projekt med energihushållningsinn'ktning mot projekt avseende bostadsförbättring och kvalitetssäkring. Experi— mentbyggande kommer således att användas för att utveckla och demon- strera metoder för att genomföra energi- och bostadsförbättringsprojekt -

Bilaga 9 -

Bostadsdcp.

med såväl ny som känd och beprövad teknik. Experimentbyggnadsprojek-. ten avses dessutom kunna utnyttjas som demonstrationsanläggningar då ny teknik skall introduceras för mer allmän tillämpning.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m.m. i samband med experi- mentbyggandet betalas från bidragsanslaget.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) beslutar om lånen. På fram- ställning av statens energiverk får rådet bevilja län till sådant experiment- byggande som ingår som ett led i det FoU-arbete som den I juli l984 fördes över från rådets till energivcrkets ansvarsområde. Ävenhumanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) disponerar en del av anslaget för sådant experimentbyggande som ingår som ett led i det humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade FoU-arbetet på byggforskningens om- råde. .

Lånen kan vara ränte- och amorteringsfria under en utvärderingstid på upp till tio år. Lånen skall omprövas individuellt efter genomförd utvärde- ring. Därvid skall också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas.

Statens råd för byggnadsforskning

Lån till experimentbyggande kommer f. n. till användning i forsknings- och utvecklingsarbetet inom tre av rådets forskningsprogram, nämligen pro- gram 2 Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning, program 3 Byggnads- och anläggningsteknik. produktion och energihushållning samt program 4 Energianvändning för bebyggelse — nya energisystem.

I sin anslagsframställning har rådet beräknat att det för beslut om lån till experimentbyggande under budgetåret 1987/88 behövs ett beslutsutrymme om totalt 33,2 milj. kr. realt, varav ll.6 milj. kr. inom programmen ], 2 och 3 samt 2l ,6 milj. kr. inom program 4 utöver vad som då ännu inte har tagits i anspråk av tidigare års ramar. Rådet hemställer att få göra åtaganden för budgetåren 1988/89 och 1989/90 intill ett belopp av 22 milj. kr. resp. 12 milj. kr. .

Experiment- och demonstrationsprqiekten inom program 2 inriktas på att finna lösningar som med rimlig resursåtgång tillgodoser höga krav på användbarhet, tillgänglighet och god social miljö i bebyggelsen.

Energihushållningcn som del av bostadsförbättringen kräver enligt rådet en fortsatt kraftfull FoU och experimcntbyggnadsverksamhet inom pro- gram 3. Därvid pekar rådet bl. a. på vikten av experimentbyggande med utveckling och demonstration av nya helhetslösningar

Exempel på pågående och planerade experimentbyggnadsprojekt inom program 2 och 3 är bl.a. följande. Hälsosäkra hus, experiment och demon- strationsprojekt för hissar, bostadsförbättring och energihushållning, för- änderliga bostäder, äldreboende. ombyggnad av direktelvärmda hus för att uppnå s.k. ELAK-standard samt alternativ planering och projektering för förbättring av vatten- och avloppsledningar. Vidare har experimentbygg- nadSprojekt initierats när det gäller nya byggsystem i syfte att uppnå effektiva produktionssätt med god kvalitet. Projekt inom området tung anläggningsteknik samt demonstration av nya reparationsmetoder plane- ras.

Bilaga 9

Bostadsdep.

Bilaga 9

Verksamheten inom progran14 kommer att inriktas främst på avancera- .

de. värmepumpar och på naturvärmeteknik. Exempel på experimentbygg- nadsprojekt inom detta område är naturgasdrivna värmepumpar. Natur- värmeprojekten avses bl.a. omfatta" utnyttjandet av värmen i sjöars bot- tensetliment. Värmelagringstekniker avses prövas för olika typer av vår— mekällor och system för värmeproduktionen. Utvecklingen av nya solvär- mecentraler med årslager förgruppcentraler kommer att fortsätta."

BFR anser att rådets informationsinsatser i ökad omfattning bör inriktas mot att dokumentera och sprida resultat från utvärderingar av experiment- byggnadsanläggningar. Det är väsentligt'att delresultat på ett effektivt sätt när berörda målgrupper. Speciellt-för solvärme- och värmepumptillämp- ningar bör praktiskt inriktade hjälpmedel såsom handböcker o'ch läromedel ' utarbetas. Som en konsekvens av ett ökat samarbete mellan energiforsk- ningsorganen bör samrådsförfarandct ytterligare utveéklas vad gäller in— . formationsverksamheten.

Föredragandens överväganden

Experimentbyggande är ett värdefullt sätt att pröva och omsätta resultaten av forsknings- och utvecklingsarbete-i praktisk tillämpning.- De utgångs- punkterjag 1 det föregående har angett för byggforskningen gäller 1 tillämp- ' liga delar även experimentbyggandet. Jag vill här nämna att.energiforskningsnämnden (Efn) nyligen har gjort en utvärdering av statligt stöd till experiment och demonstration av ny - energiteknik i fullskaleanläggningar. Energiforskningsnämnden konstate— rar bl.a. att de statliga aktiviteterna i Hertalet-fall har påskyndat utveck— lingen och introduktioncnav ny energiteknik och i vissa fall påskyndat avvecklingen av olämpliga tekniker. Kunskapsuppbyggnad. dokumenta- tion. kunskapsspridning och erfarenhetsåterföring:varierar kraftigt mellan de studerade projekten. Bäst har de projekt fungerat där de statliga inve- steringsstödcn har varit väl samordnade med FoU-stöden som t.ex. i BFR:s experimentbyggnadsverksamhet.

Jag kan alltså konstateraatttarbetet med deforskningsinriktade experi— mentbyggnadsprojekten i stort sett är på rätt väg. '

Jag delar BFR:s Uppfattning att det är angeläget att resultaten" från utvärderingarna av cxperimentbyggnadsprojekten sprids. Jag vill även be- tona vikten av att det omfattande kunnandet om drift och skötsel av i projekten ingående installationer förs vidare till de ordinarie förvaltama av byggnaderna ' .

Riksdagen har nyligen antagit en- lag om exploateringssamverkan (prop. l985/86:Z, BoU 1986/872, rskr 28).- Förutsättning-tinns därmed att starta - den försöksverksamhet rörande tillämpningen av lagen.-som. riksdagen beslutade om på grundval av 11986 års budgetproposition. BFR" har i samar- bete med lantmäteriverket förberett sådan forsknings— och försöksvcrk- samhet. '

BFR har somjag nämnt tidigare i sin treårsplan tagit upp kvalitetsfrågor i den byggda miljön. Därvid harjag pekat på gestaltningsfrågornas betydelse i sammanhanget och pekat på att rådet kan finna en diskussionspartner i

Bostadsdep.

Bilaga 9

stiftelsen ARKUS. I den händelse gällande stödbcstämmelser inte-medger angelägna insatser på området förutsättcrjag att rådet belyser detta.

För beslut om lån till experimentbyggande under budgetåret 1987/88 förordarjag en ram om sammanlagt 33 milj. kr. Jag har därvid beräknat att. ca 11 milj. kr. skall avse experiment inom bostadsförsöljningen inkl.- energihushållningen, dvs. programmen l. 2 och 3. Av ramen bör 1 milj. kr. disponeras efter beslut av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet. För BFR:s program -4 disponeras således en beslutsram om ca 22 milj kr. ' ' '

Vad gäller åtaganden för budgetåren 1988/89 och 1989/90 förordat jag preliminärt beräknade ramar om 22 milj. kr. resp. l2 milj. kr.

Jag beräknar att anslaget behöver föras upp med ett beIOpp av .36 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett belopp av 33000000 kr. under budgetåret l987/88 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1988/89,

2. medge att beslut om lån till experimentbyggande under budget- åren l988/89 och 1989/90 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 22000000 kr. resp. 12000000 kr.,

3. till Lån lill experimentbyggande för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 36000000 kr.

B 14. Statens institut för byggnadsforskning

1985/86 Utgift 0 l986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag [000

Under förevarande anslag skall redovisas samtliga'in- och utbetalningar för verksamheten vid statens institut för byggnads'forskning (SIB). Ansla- - get tas upp med ett formellt bel0pp och skall normalt itite få belastas. För ' att täcka svängningar i likviditeten under verksamhetsåret disponerar. insti- tutet en rörlig kredit. SIB är ett sektorsforskningsinstitut inom samhällsbyggnadsområdct. In- stitutet svarar för långsiktig kunskaps- och kompetens-uppbyggnad inom' ett antal olika områden.

Institutets nuvarande forskningsorganisation infördes den 'I juli 1982. Forskningsenheten omfattar åtta'forskningsavdelningar och en avdelning lör mät- och datateknisk service. Institutet har också ett kansli och en intormationsavdelning.

Till varje avdelning är knuten en rådgivande sakkunniggrupp, vars leda— möter antingen är praktiskt verksamma inom Sektorn eller forskare" från ' universitet och högskolor. 'l sakkunniggrupperna prövas löpande avdel-

Bostadsdep.

- Bilaga 9

ningarnas verksamhet och planer framför allt med avseende på relevansen för olika intressenter. .

Verksamheten vid SIB finansieras fr.o.m. budgetaret l984/85 med bas- anslag under bostadsdepartementets huvudtitel samt med projektanslag och uppdragsmedel. Basanslagct skall användas för. stöd till sådan forsk- ning som bidrar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov samt för forskning inom områden som statsmakterna har angett som viktiv ga, men där särskilda uppdragsgivare saknas. Övrig verksamhet inom institutet finansieras via uppdragsmedel eller projektanslag.

Verksamhetens omfattning och utveckling framgår av följande samman- ställning.

Ekonomisk plan (1000-tal kr.) Beräknad ändring l987/88

(1000-tal kr.) l986/87 SIB Föredragande

Kostnader l. Förvaltning 8458 + 243 + 309 2. Information 2578 "+ 299 + 94 3. Forskning ' 31364 + 979' +| 147 Summa 42400 +] 521 ' +1550 Intäkter ]. Bidrag överstats- - .

budgeten 35550 + 1200' —'.- I 300 2. Forskning och ut- '

veckling på uppdrag 6850 '+ 321 + 250 Summa 42400 +1sz1' +'1550

' Inklusive löner för fyra professorer

Statens institut för byggnadsforskning

Forskningsverksamheten vid institutet inriktas mot områdena — boende. bostadsförsörjning och bostadspolitik — planering och styrning av markanvändning, byggande och förvaltning — byggnaders och byggnadsmaterials tekniska egenskaper — klimat— och installationsl'rågor samt energihushållning

Forskningsomrädena har valts på ett sådant sätt att de ligger centralt inom bostads- och byggnadssektom, att de förväntas ha en över tiden bestående aktualitet och angelägenhet och att de kan bli föremål för en sammanhållen bearbetning inom institutet. .

SIB har i anslutning till sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 bifogat en verksamhetsplan för perioden 1987/88—1989/90.

SIB anger att den tydligaste förändringen 1 institutets forskning under senare år har varit en successiv tyngdpunktsfö1skjutning från lrägeställ- ningar med anknytning till nybyggnad och produktion mot ombyggnad och förvaltning. Denna f01skjutn1ng har hittills-skett mom ramen för de olika avdelningsprogrammen. Under planeringsperioden avser institutet. därut- . över att utveckla ett särskilt forskningsprogram kringfastighetsförvalt-

Bostadsdep.

ningens ekonomi och organisation och pröva möjligheten att samla denna forskning till en av institutets avdelningar.

Institutet har i dag inte något formellt uthildningsansvar. Genom att anordna kurser, seminarier och symposier i en rad olika ämnen bidrar institutet ändå till fortbildningen inom sektorn. Vidare svarar många av institutets forskare fortlöpande för undervisning och handledning vid olika universitets- och högskoleinstitutioner.

Institutet pekar på att dess tillgång till medel minskat avsevärt sedan utflyttningen till Gävle. En fortsatt nedskärning av resurserna på sikt påverkar bl.a. kvaliteten såväl i FoU-verksamheten som inom uppdrags- verksamheten, rekryteringsmöjligbetcrna etc. Institutet hemställer därför att det, på samma sätt som högskolel'orskningen, undantas från nedskär- ningar av basanslaget. . .

En tillämpning av huvudalternativet kan enligt SIB inte längre mötas med en uttunning av verksamheten över alla områdena. Detta betyder att institutet mäste överge några av sina etablerade forskningsområden. Detta innebär samtidigt nedläggning eller omstrukturering av vissa avdelningar. laboratorier eller andra forskande enheter. F.nligt institutets uppfattning måste en sådan omstrukturering av verksamheten både av forsknings- och personalskäl genomföras på ett så planmässigt sätt som möjligt.

Eftersom en tillämpning av huvudförslaget förutsätter en revidering av verksamhetsplanen och en förändring av institutets organisation, har insti- tutet utformat huvudalternativet på ett sådant sätt att besparingarna tas ut under senare delen av treårsperioden. Institutets planeringsalternativ I förutsätter därför oförändrade resurser budgetåret 1987/88 samt en fördel- ning av resursminskningen med 2,4% för budgetåret l988/89-och 2,6% för budgetåret 1989/90. .

l särskilda budgetanvisningar 13 juni 1986 har regeringen föreskrivit att byggforskningsrådet och institutet utöver huvudalternativen skall redovisa budgetalternativ som utgår från att statens stöd till byggnadsforskning minskas med 10 procent under treårsperioden. Som planeringsförutsätt— ning skall gälla att branschen ökar sin del av ansvaret för kunskapsupp- byggnaden med motsvarande belopp. Ett särskilt alternativ skall vidare redovisas, som innebär att hela minskningen av det statliga bidraget läggs på BFR.

Institutet anser emellertid att ansvaret för byggnadsforskningens resurs- försörjning ligger i första hand på BFR som forskningstinansierande myn- dighet, inte pä institutet som forskningsutförandc organ. Institutet kan endast tillstyrka en branschtinansiering i sådana former som inte leder-till oklarhet beträffande institutets roll som statligt forskningsorgan med själv- ständigt ansvar för en långsiktig och av partsintressen oberoende kun- skapsuppbyggnad. En ytterligare ökning av uppdragsfmansieringen mot— svarande så mycket som en tioprocentig nedskärning av basanslaget skulle vara mycket svår att förena med institutets ansvar för den långsiktiga kun- skapsuppbyggnadcn inorn sektorn.

Institutet menar att det linns anledning för statsmakterna att säkerställa och ytterligare markera institutets ansvar för disciplinutvecklingen inom dess forskningsområde. Detta bör ske genom att sammanlagt-åtta profes-

Bilaga 9 Bostadsdep.

surcr med särskild inriktning på bestads— och byggnadssektorn inrättas inom den kommande planperioden.

Beträffande inrättande och omprövning av professurerna;tillsättnings- förfarande, meritvärdering, m.m bör högskoleförordningens anda och in- nehåll tillämpas så långt möjligt.

Institutet föreslår att fyra professurer inrättas redan under budgetåret 1987/88 och hemställer om l.,2 milj. kr. för ändamålet.

I särskilda budgetanvisningar 1984 ålades SIB att redovisa konsekven- serna av verksamheten vid en ökning av basanslaget om 5 procent. Institu- tet anser att sådana medel främst borde användas till att inrätta professurer enligt ovan.

Mot bakgrund av ovanstående hemställer institutet att förverksamheten under budgetåret 1987/88 statens bidrag i form av basanslag uppgår till 36750000 kr. SIB har därvid utgått från att huvudförslaget med krav på två - procents besparing inte skall tillämpas på institutet. Uppdragsintäkterna beräknar institutet till 7171000 kr.- .

Föredragandens överväganden

Den beskrivning av byggforskningens .verksamhetsområde och av ten- denser för samhällsutveeklingen som bör påverka'valet av uppgifter som jag inledningsvis anfört gäller i-tillämpligadelar även för SIB. Det ligger. emellertid i sakens natur att det är mindre meningsfullt att för den långsik- tiga kunskapsuppbyggnaden som är institutets huvudansvar gå in med mer detaljerade synpunkter på't-verksamheten. Jag nöjer mig således med att notera att planerna för verksamheten-vid de olika avdelningarna överens- stämmer med de riktlinjer som jag nyss angivit för byggforskningsverk- samheten. Även BFR konstaterar att SIst verksamhetsplan ligger i linje med BFR:s planering. - . . ." ' Institutets forskning bedrivs i allt väsentligt med samma metoder och arbetssätt som högskoleforskningen. 'Den kontinuerliga inriktningen på byggnads- och bostadssektorn ställer dock särskilda krav på forskningen vid institutet. Samarbete mellan forskare med olika utbildningsbakgrund blir av särskild betydelse, liksom fortlöpande kontakter med-praktiker från" olika delar av sektorn. Institutet måste hela tiden nära följa inte bara forskningsutvecklingen utan också utvecklingen i övrigt inom sektorn.

En ständig dialog mellan utbildning och'forskning är ett verksamt medel' att föra ut forskningsresultat tillisåväl dem som är praktiskt verksamma inom området som andraforskare. Jag noterar därför med tillfredsställelse institutets strävan att genom att anordna kurser, seminarier etc. bidra till fortbildningen inom sektorn. Viktigt är också att forskarna bereds möjlig- - het att delta i undervisning vid universitets- och högskoleinstitutioner. Det är också av det skälet mycket positivt att påbyggnadslinjcn i fastighetsför- valtning lokaliserats till Gävle; Jag har erfarit att institutet kommer att svara för delar av undervisningen. Institutet har också erbjudit högskolans lärare möjlighet att inom ramen för sina tjänster bedriva viss forskning vid-

institutet. . Goda kontakter med andra forskningsmiljöer-är ett livsvillkor för institu-

Bilaga 9 ' Bostadsdep.

tet.- Jag—ser därför positivt på att institutet på olika'sätt strävar efter samverkan med olika högskoleinstitutioner i Sverige och utomlands. Institutet ltar föreslagit att ett antal professurer inrättas med särskild inriktning på bostads- och byggnadssektorn. För närvarande finns endast enstaka tjänster med sådan inriktning utanför den tekniska högskolan. Inrättandet av professurer skulle avsevärt bidra till en stabilisering och utveckling av byggforskningen i landet. Särskilt gäller detta inom samhälls- vetcnskaperna för vilka det i dag, till skillnad från vad som är fallet inom . t.ex. arbetsmarknads- och socialsektorerna', inte finns några professurer med inriktning på bostads och byggnadssektorn 'Institutet'med dess breda och långsiktigt inriktade samhällsvetenskapliga forskning skulle vara den naturliga hemvisten för sådana tjänster. Även för institutets specialområ- den inom teknik och naturvetenskap saknas pi'ofessureri landet.

SIB hemställer för budgetåret 1987/88 om en ökning av det statliga bidraget på l.2 milj. kr. för att finansiera lönekostnaderna för fyra profes- surer samt att institutet ges i uppdrag att genomföra nödvändiga förbere- delser för att under budgetåret 1988/89 kunna inrätta ytterligare fyra professurer.

Jag ser det som angeläget att stryka under SIB: s ansvar för disciplin'ut-' '

vecklingen inom sina forskningsområden. Jag ser därför positivt på institu— tets förslag om att underlätta rekryteringen av kvalificerade forskare och bidra till att säkerställa den vetenåkapl'iga kvaliteten 1 institutets forskning " genom att inrätta professurer. Om professurerna knyts till en formell forskarhandledning, skulle institutet därmed kunna öka sina insatser inom forskarutbildningen och förbättra rekryteringen av forskare till sektorn. Doktorander vid olika högskoleinstitutioner skulle i större utsträckning än hittills kunna ges en anknytning till institutet. Den sammantagnalefl'ekten skulle således även kunna bli ett mer organiserat samarbete mellan hög- skolan och institutet. Institutet föreslår att högskoleförordningens anda och innehåll skall gälla i tillämpliga delar, vilket ävenjag tillstyrker.

Jag har inte för avsikt att under den kommande treårsperioden kräva ökad uppdragsfinansiering från SIB för att bibehålla dagens forskningsvo— lym. Ett inrättande av professurer. kan emellertid inte i dagens statsfinan- siella situation finansieras över statsbudgeten. Det är dock angeläget att institutet noga överväger om förslaget genom omprioriteringar kan rym- mas inom den befintliga budgeten. Institutet bör i det sammanhanget också pröva möjligheten att helt eller delvis finansiera dessa med externa medel.

Enligt min mening skulle inrättandet av professurer stryka under SIB:s betydelse som sektorns eget "bostads— och bygguniversitet". Ytterligare en markering i denna riktning är. att SIB fortsättningsvis budgetmässigt kommer att behandlas på likartat sätt som forskningsinstitutionerna vid högskolorna. Jag återkommer till denna fråga i samband med att jag be- handlar bidraget till SIB. (anslag B IS.)

I frågan om inrättande av professurer har jag samrått med chefen för uthildningsdepartementet.

Jag hemställer att regeringen föreslar riksdagen

att till Statens institut föi' byggnatlsjwskningför budgetåret - 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Bilaga 9 Bostadsdep.

B 15. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning 1985/86 Utgift 34550000 l986/87 Anslag 35550000 _ 1987/88 Förslag 36850000

SIB har i sina anslagsfraniställningar krävt att institutet. liksom FoU- verksamheten vid högskolorna, skulle undantas från huvudalternativets 2%-iga nedskärning. Jag har dock två år i rad konstaterat att det i förelig- gande statsfinansiella situation inte finns möjlighet att behandla anslaget till SIB på annat sätt än anslagen för andra myndigheter.

Den forskningspolitiska bedömning som görs i detta sammanhang och de prioriteringar som statsministern inledningsvis angivit innebär att SIB framledes budgetmässigt behandlas på ett likartat'sätt som forskningsinsti- tutionerna vid högskolorna. Jag beräknar därför medel till S_IB utan huvud- alternativets 2%-iga nedskärning, utom såvitt avser institutets administra— tion.

Mot denna bakgrund beräknar jag statens bidrag för budgetåret 1987/88 till institutet till 36850000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . .

att till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för bud- getåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 36850000 kr. _

B 16. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning

l986/87 Anslag 1 000000 1987/88 Förslag 1000 000

Under detta anslag redovisas medel för utrustning till statens institut för byggnadsforskning. .

Detta anslag avser särskilda Iånemedel som stälis'till institutets förfogan— de för anskaffning av utrustning. De medel som tas i anspråk skall vara ränte- och amorteringsfria under en treårsperiod. Därefter skall lånet amorteras och förräntas.

Statens institut för byggnadsforskning

Institutet har inte i sin anslagsframställning äskat medel under detta än- slag. ' '

Föredragandens överväganden

Innevarande budgetår är första året som utrustningsanslaget står till SIB:s förfogande. Det är mot den bakgrunden förklarligt att SIB i sin anslags- framställning haft svårt att precisera sina krav på medel.

Då jag underhand inhämtat av SIB att behovet av förnyelse av SIB:s - utrustning är stort föreslår jag att anslaget även för budgetåret 1987/88 förs tipp med samma belopp som föregående år.

Bilaga 9 - Bostadsdep.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens in_i'titut för byggnadsforskning: Utrustning för bud- getåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av IOOOOOO kr.

Bilaga 9 Bostadsdep.

Bilaga 9

Innehållsförteckning

]. Inledning ................................................. I

2. Föredragandens överväganden .................... '. . . . Å ..... 3. Hemställan ............................................... 4. Anslagsfrågor ............................................. BIZ. Byggnadsforskning .................................... BB. Lån till cxperimentbyggunde ........................... 1314. Statens institut för byggnadsforskning ................... BIS. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning .......... BIG. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ........

Bostadsdep.

Bilaga 10 Prop. 1986/87: 80

"industridepartementet _ , Bilaga 10 ' ' Industrldcp. Utdrag ur protokoll vid rcgeringssammanträde den 5 februari 'I987

Föredragande: Statsrådet Peterson

Anmälan till pmposition om forskning

Statsministern har i sitt anförande pekat på den naturvetenskapliga och tekniska forskningens betydelse för industriell verksamhet. FörStåelsen för sambanden mellan forskning och industriell utveckling har successivt ökat. Det samband som lättast låter sig urskiljas beskrivs ibland som en kedja eller processlinje. Grundforskning, tillämpad forskning, utveckling, prototyp/pilotanläggning och produkt/fullskalcproduktion ses som pro-

eessteg i en rak linje av typen "från ax till limpa”. Resultatet av arbetet i ett steg förs över som en dominerande insatsvarai nästa. Studier har visat att denna raka processlinje sällan är för handen. Mycket stora länder kan vid vissa nationella kraftsamlingar driva en utveckling enligt denna modell. 1 normala fall är avvikelserna stora. In i varje processteg går kunskaper

och erfarenheter från många håll. Ofta bromsas utvecklingen upp på grund av svårlösta problem, som kräver nya insatser i tidigare processteg. Dess- utom styrs skeenden i de olika proeesstegen från skilda håll. Insikten om att sambandet mellan forskning och industriell utveckling är sammansatt och inte rätlinjigt Iedertill att det framstår som angeläget att stimulera varje processteg för sig. Samtidigt är det viktigt att hes aktörerna i varje steg öka kontakterna med och förståelsen för vad som sker i tidigare och senare steg. Detta synsätt präglar de industripolitiskt motiverade satsning"- arna på teknisk forskning.

Från industripolitisk synpunkt är det tre slag av resultat som förväntas från den svenska tekniska forskningen: — tekniska kunskaper som leder till teknologier som är direkt användbara i. produkter, processer och system i svensk industri, — specialiserad teknisk kompetens, som kan utnyttjas för att""importera tekniska kunskaper och bearbeta dessa, ' — allmän teknisk kompetens. söm överförs till svensk industri och övriga delar av samhället; antingen'direkt genom att de personer som innehar kompetens flyttar ut från forskningssystemet eller indirekl'genom'a'tt kompetens förs över genom utbildning. : ' '

Bilaga lo

Forskare och forskargrupper vid högskolor och universitet har visat en stor förmåga att infria förväntningar på resultat av nyss beskrivet slag Ökade kontakter mellan högskolan och industrin åstadkommer ytterligare förbättringar. Jag han med tillfredsställelse noterat denna utveckling och finner det väsentligt att den fortgår. Den utgör nämligen en förutsättning för att grundsatsen om "högskolan som samhällets forskningsresurs” skall kunna tillämpas även på den tekniska forskningens område. Många bedö- mare. bl.a. de som genomförde den av statsministern i huvudanförandet berörda OECD—utvärderingen, har pekat på det svenska högskolesyste— mets funktionssätt, som en tillgång för landet. Modellen att sammanföra ansvaret för högre utbildning med förvaltningen av huvuddelen av samhäl- lets forskningsresurscr har väckt internationell uppmärksamhet. För hög- kolornas del medför modellen både fördelar och förpliktelser. Till de "irra hör resurskoncentrationen, till de senare aliggandet att erbjuda kost- adseffektivitet.

Mina förslag beträffande forskning på det tekniska området karakteriseras

av: .

— en ny kraftfull satsning på informationsteknologi i ett samordnat natio- nellt program, — ett kraftfullt förstärkt treårsprogram för styrelsen för teknisk utveckling

, med bl.a. betydande forsknings- och utvecklingssatsningar på biotek- nik, biomedicinsk teknik, miljövårdsteknik, materialteknik och verk— stadsteknik samt en helt ny satsning inom området mikronik. — resurser för att tillvarata de möjligheter som europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete erbjuder inom ramen för dels det särskilda avtal Sverige slutit med de europeiska gemenskaperna (EG), dels det s.k. EUREKA-samarbetet. Innan jag övergår till att närmare redogöra för mina förslag vill jag . placera in dessa i ett vidare, internationellt perspektiv.

Den mekaniska teknologin utgör själva fundamentet för våra dagars industri. Den utgör ett dominerande inslag i industrins produkter och tillverkningsutrustningar. Materialens teknologi skapade från början dess förutsättningar och elektromekanikcn har sedan seklets mitt utgjort ett viktigt komplement. Under de senaste årtiondena har informationstekno- login vuxit fram. Inte bara så att den med sina datorer harmött den stigande efterfrågan på lagring, bearbetning och överföring av information. Elektronikens snabba utveckling mot stor snabbhet och kapacitet, små dimensioner och låga kostnader har gjort det möjligt att i en lång rad av. produkter och processer utnyttja informationsteknologiska systemdelar. Dessa har till uppgift att reglera och styra funktioner och förlopp samt ersätter i många fall komplicerade och kostsamma elektromekaniska ar- rangemang. På så vis kan prestanda höjas i allt från konsumtionsvaror till

Industridep.

processutrustningar', från motorsågar till medicinsk apparatur. Mikroelek- tronikcns komponenter, de" s.k. chipsen, och därav byggda informations- teknologiska delsystem och system utgör i sig en snabbt växande marknad. Än viktigare är dock- alla de användningar som de kan få. Flertalet industri- länder har uppfattat den nya dimension som informationsteknologin håller på att tillföra den industriella tekniken De gör därför extraordinära forsk- nings- och utvecklingssatsningar på omradet. Sä hart. ex. våra tre grann- länder Danmark. Norge och Finland staltat särskilda utvecklingsprogram inom informationsteknologin.

I Sverige beslutade riksdagen på förslag av regeringen redan hösten l983 om ett nationellt mikroelektronikprogram, NMP. Avsikten var att säker-- ställa kompetensen och förmågan att konstruera och tillverka mikroelek- tronikkomponcnter. Redan nu, tre år innan programmet avslutas, kan det bedömas vara en framgång.

Som statsministern har redovisat tas nu-ytterligare ett avgörande steg i satsningen på informationsteknologin. Därför kommer jag att föreslå en: kraftfull och samordnad satsning på det nationella informationsteknologi-- programmet. I detta andra steg läggs tyngdpunkten på teknisk- industriell informationsteknologi och avser såväl maskin- som programvara.

Svensk industri har en betydande bredd sett i föthållande till vårt lands storlek. Denna bredd befrämjar industrins förmåga att utnyttja tekniska framsteg och förnya sig. Kommersiella krafter verkar ofta för koncentra- tion mot vissa teknikområden. Kraftsamling och specialisering erbjuder företagen möjlighet att nå storleksfördelar på sina marknader. Det är enligt

,min mening väsentligt att vi inom Sverige bibehåller bredd i den tekniska kompetensen. Den generella förstärkning" som nu, enligt vad som tidigare har redovisats, görs för bl.a. de tekniska högskolorna är därvid viktig. Ambitionen att upprätthålla bredd ställer utbildnings- och forskningssyste- men inför avvägningsproblem. Med begränsade resurser måste stora tek-- nikområdcn täckas, utan att insatserna blir underkritiska till sin storlek. Det förslag till treårsprogram för styrelsen för teknisk utveckling som jag föreslår innebär omsorgsfullt balanserade satsningar. Treårsprogrammet innehåller bl.a. fortsatta betydande och ökade forsknings— och utveck- lingsinsatser på områden av strategisk vikt föl fiamtida svensk industri samt startande av fmskning inom mikroniken — ett område karaktäriserat av tvärvetenskaplighet och miniatyrisering.

] det globala perspektivet har teknikens betydelse för industriella fram- gångar kommit att uppmärksammas alltmer. Vinnare på den internationel-

la marknaden för industriprodukter är de länder som effektivt förmår att ' utnyttja modern teknik. Detta har ökat medvetenheten om den kommer- siella potentialen i de immateriella tekniska kunskaperna. dvs. i teknolo- ' gin. Statsministern har tidigare redovisat hur de industriella stormakterna .

gör omfattande satsningar på forsknings- och utvecklingsprogram' och söker skydda de så frambringade resultaten. En mängd exempel på detta slag av forsknings- och utvecklingssatsningar finns i Japan, USA och Europa. Sveriges och andra små och medelstora industrinationers möjlig- het att anta sådana teknologiska och kommersiella utmaningar-ligger i

samverkan. Det är därför angeläget att avsätta resurser för att utnyttja de=

'Bilaga 10

lndustridep.

'.')

Bilaga 10

möjligheter som erbjuds till europeisk samverkan inom teknisk forskning och utveckling enligt det särskilda avtal som Sverige har slutit med EG resp. inom EUREKA—samarbetet.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är en central förvaltningsmyndighet för statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Till uppgiften hör att främja innovationer och teknisk kvalitet i industrin, att höja den teknisk-vetenskapliga nivån i landet och att med utnyttjande av teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer.

I dessa tre uppgifter är STU beroende av ett nära samspel med industrin, forskarsamhället och företrädare för olika samhällssektorcr. STU har ett rikt förgrenar kontaktnät uppbyggt av ett stort antal grupper med planeran- de och rådgivande funktioner. I allt är ca 1000 företrädare för bl.a. företag. forskningsinstitutioner. arbetstagarorganistioner samt statliga och kommunala myndigheter engagerade. På detta sätt har STU kommit att bli ett viktigt centrum för de för ett vitalt forskningssystem oundgängliga diskussionerna om värderingar och avvägningar, om teknikens'möjligheter och samhällets behov. Jag finner detta vara en viktig uppgift för STU och ett värdefullt komplement till landets tekniska infrastruktur.

Jag vill i detta sammanhang också peka på spännvidden i STU:s upp- gifter. Dessa sträckcr sig från en forskningrftdsfunktion för det tekniska Området. över en central industripolitisk "roll. till ett ställföreträdande ansvar för teknisk FoU inom vissa sektorer med-otillräckliga egna ekono- miska resurser. När det gäller det ställföreträdande ansvaret åläggs STU. att sörja för FoU-insatser, som syftar till effektivitets- eller produktivitets- vinster i verksamheter och sektorer under andra organs-ansvar. Detta gör STU:s uppgifter vidare än det traditionella forskningsrådets eller det typis— ka sektororganets.

5. [ Bakgrund

Riksdagen beslöt år l983 om ett femårigt nationellt mikroelektronikpro- gram (prop. l983/84:8, NU ll. rskr. l30) som-omfattade utbildning, grund- läggande och målinriktad forskning samt industriell utveckling i fråga om mikroelektrOnik. Programmet syftade till att stärka Sveriges förmåga att

konstruera och tillverka mikroelektronikkomponenter. I propositionen an- ' gavs bl.a. hur mikroelektronikprogrammet kunde ses som ett block inom ett samlat. brett upplagt informationsteknologiprogram. De andra blocken skulle därvid omfatta dels systemteknologi '(maskin- och programvara). dels informationsteknologins användning ("forskning om effekterna av da- - torisering m.m. i ett kulturvetenskapligt perspektiv). Näringsutskottet

Industridep.

uttalade i sitt betänkande att. medan ställning kunde och borde tas vid detta tillfälle till frågan om ett mikroelektronikprogram. det vore angeläget att arbetet med ett informationsteknologiskt program fullföljdes. Ett sam— lat program borde redovisas för riksdagen. Riksdagen beslöt om ett utta- lande till regeringen i enlighet härmed:

Med anledning av det nämnda riksdagsuttalandet gav regeringen ijuni l984 vissa myndigheter med verksamhet inom informationsteknologiområ- det i uppdrag att utarbeta ett underlag till ett svenskt informationsteknolo- giprogram. Styrelsen för teknisk utveckling (STU). universitets- och hög- skoleämbetet (UHÄ) och arbetarskyddsfonden (numera arbetsmiljöfon- den) fick i Uppdrag att samordna arbetet. Dessa myndigheter utarbetade ett . programunderlag som även angav en grundstruktur för ett svenskt infor- mationsteknologiprogram. Underlaget remissbehandlades. Med utgångs-- punkt häri utarbetades och överlämnades till riksdagen en'regeringens skrivelse (skr. l984/85:2I8) med redovisning av vissa=planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet. I bilaga I till skrivelsen återgavs myndighetsunderlaget i sammanfattningen Svensk informationsteknologi: En presentation.

[ anslutning till sin anslagsframställning för budgetåret l987/88 har STU bl.a. redovisat förslag till forskning och utveckling på informationstekno- logiområdet för budgetåren l987/88— l989/90. Förslaget omfattar även al- ternativ för en offensiv satsning under treårsperioden. Anslagsframställ- ningen har remissbehandlats.

Förslaget från styrelsen för teknisk utveckling

STU:s förslag till insatser inom ett informationsteknologiskt program avser att förstärka den teknisk—vetenskapliga basen på för informationstek— nologin strategiskt viktiga grundtekniker och omfattar grundläggande och' målinriktad forskning inom komponent- och systemteknik. I komponent- området återfinns förslag inom mikroelektronik. konstruktionsmetodik för elektronik, kraftelektronik och sensortcknik. I systemteknikområdet ingår förslag inom datavetenskap, kommunikations- och signalteknik, bild- och talbehandling samt regler- och mätteknik.

Av de förslag som STU har lämnat är det lägre alternativet närmast en fortsättning av STU:s verksamhet genom stöd till ramprogram och enskil— da projekt. Förslaget är dock av större omfattning än nuvarande verksam- het. Det högre alternativet utgör en offensiv satsning, till-stor del i form av ramprogram inom de nämnda teknikområdena. Målinriktad forskning före- slås bl.a. inom det av S'l'U och arbetsmiljöfonden gemensamt planerade programmet för människa-datorfrågor. Genom stöd till produktutveckling och teknikspridning föreslär STU verksamhet för att utveckla ny industri- ell verksamhet och sprida erfarenheter om informationsteknologi i etable— rade verksamhetsområden och till olika regioner. Därutöver redovisar STU förslag till forskning och utveckling med ökat innehåll av informa- tionsteknologi inom ett antal viktiga industriella användningsområden inom verkstads- och processindustri.

Omfattningen av STU:s förslag för budgetåren 1987/88— l989/90 är i det

Bilaga 10 Industridep.

'_It

lägre alternativet 520 milj. kr. och i det högre alternativet 918 milj. kr. Prop. 1986/87:80 Skillnaden (398 milj. kr.) består i ökade insatser på komponenttcknik (133 milj. kr.), på långsiktiga forskningsprogram inom systemteknikomrädet Bilaga 10 (120 milj. kr.), på kollektiva forskningsprogram (39 milj. kr.) samt på Industridep. teknikspridning, särskilda tillämpningar av informationsteknologi och in- novationsstöd (I06 milj. kr.).

Remissinstanserna

STU:s anslagsframställning. elleri några fall det härtill fogade förslaget till forskning m.m. inom informalionsteknologiomrädet, har remissbehand- lats. Yttranden som berör informationsteknologiområdet har avgivits av 13 instanser. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som under-bilaga 70.2..

Genomgående har ett starkt stöd uttalats för statliga insatser på områ- det. Åtgärderna betecknas på flera håll som nödvändiga för att bevara vår industriella konkurrenskraft och våra möjligheter att hävda en oberoende utveckling i ett internationellt sammanhang. Några remissinstanser, bl.a. överbefälhavaren och Ingenjörsvemnskapsakademien, har lämnat relativt utförliga synpunkter på programmets uppläggning och förordat en omfat- tande satsning, gemensamt av staten och industrin, även på industriell utvecklingsverksamhet för att också på kort sikt höja den tekniska kompe- tensen på industriellt sett strategiska områden. Landsorganisarionen i Sverige m.fl. har betonat vikten av att de teknisk-industriella insatserna kompletteras med forskning i fråga om informationsteknologins konse- kvenser i arbets- och samhällslivet. '

Jag avser att ge en samlad redovisning av förslaget till åtgärdsprogram på informationsteknologiomrädet senare denna dag (prop. l986/87:74 om nä- ringspolitiken inför I990—talet). Som statsministern nämnt syftar program— met till att vidmakthålla och stärka kompetensen inom landet och därige- nom minska beroendet av utlandet. Syftet är vidare att stimulera till att utnyttja de möjligheter som den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av informationsteknologin öppnar för industrin och samhällslivet i övrigt. Det avser även att möjliggöra en förbättrad kvalitet. hos de informations- teknologiska system som kommer till användning i näringsliv och offentlig förvaltning och att dessa system bättre svarar upp mot användarnas önske- mål och krav. Det informalionsteknologiska åtgärdsprogrammet omfattar insatser på tre huvudområden: _ — det nationella mikroelektronikprogrammet, som påbörjades år 1984." fullföljs och avslutas under treårSperioden 1987/88—1989/90. . — ett tekniskt-industriellt informationsteknologiprogram. på framför allt systemtekniknivån påbörjas. Det omfattar insatser i fråga om — grundläggande forskning och forskarutbildning, — målinriktad forskning, ' — industriell utveckling.

Bilaga 10 -

— insatser görs för att främja en god användning av informationsteknolo—

giska system i enlighet med de riktlinjer som statsmakterna beslutat om enligt propositionen (l984/85:220) om datapolitik (FiU 1985/S&S, rskr. 88). ' ' Förslag som rör grundläggande forskning har tidigare redovisats av chefen för utbildningsdepartcmcntet (bil. 6).- Chefen för Civildepartementet kommer senare att ge en redovisning av frågor om forskning kring'informa- tionsteknologins användning. Jag avser att utveckla vadjag förordari fråga om industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet och i fråga om mikroelektronikprogrammet i propositionen om näringspolitik.

Jag övergår nu till den roll. inriktning och omfattning som den målinriktade forskningen bör ha inom det tekniskt-industriella informationsteknologi- programmet.

Den målinriktadc forskningen inom informationsteknologiprogrammct bör driva den kontinuerliga kunskapsutvecklingen vid högskolor och forskningsinstitut framåt så att det vetenskapliga kunnandet utvecklas i enlighet med behoven inom den-teknisk-industriella utvecklingsverksam- heten på området. Till insatserna bör bl.a. höra datavetenskap (vari ingår principer och metodik för konstruktion av datorsystem och programvara), kommunikation och signalbehandling, bild- och talbehandling samt mät- -och reglerteknik. På komponentområdet har en ökad ambition i de statliga insatserna åstadkommits genom det nationella mikroelcktronikprogram- met som avslutas under treårsperiodcn." Viss fortsättning av den utökade forskningsverksamheten bör kunna ske inom det förordade informations- teknologiprogrammet, bl.a. inom optronikområdet eller sådan kompo- nentteknologi sorn har betydelse för tillämpningar på systemnivän. Jag vill även peka på de för svensk industri intressanta beröringspunkterna med kraftelektroniken.

Insatser inom STU:s och arbetsmiljöfondens gemensamt planerade pro- gram för människa-dator—frågor bör ingå tillsammans med de mera tek— niska forskningsområdena'. Detta kan enligt min mening ses som ett viktigt bidrag till den del av informationsteknologiprogrammet som avser infor- mationsteknologins användning.

Till den målinriktade forskningen räknar jag statens del av ansvaret för de kollektiva forskningsprogrammen på informationstcknologiområdct.

Jag kommer att beröra statliga insatser för att främja utnyttjandet av den nya informationsteknologin inom företag, i synnerhet de små och medel- stora industriföretagen, i propositionen om näringspolitik senare i dag.

Rcfcrensnivån för mcdclsberäkningen till informationsteknologipro-

grammet bör vara den nivå som STU har föreslagit för sitt grundförslag i ' '

anslagsframställningen för budgetåret 1987/88. Över denna nivå bör ökade insatser göras främst på sådana delområden som jag nyss har nämnt inom en ram för budgetåret 1987/88 av 11,5 milj. kr. För budgetåret 1988/89 bör 30 milj. kr. tilldelas och för 1989/90 43 milj.kr. Totalt omfattar således

Industridep.

treårsbudgeten för denna del av informationsteknologiprogrammet 84,5 milj. kr. Medlen bör anvisas under anslaget Styrelsen för teknisk utveck- ling: Teknisk forskning och utveckling. STU bör svara för den vidare planeringen och initieringen av forskningsinsatserna.

I fråga om fördelningen av verksamheten mellan olika orter vill jag anföra följande. Den önskvärda regionala spridningen av informationstek- nologins stimulanseffekter fåri första hand åstadkommas i det industriella ledet, och jag avser att återkomma i denna fråga i-propositionen om näringspolitik senare i dag. Ifråga om forskning på området talar enligt min mening starka skäl för att kraftsamling bör ske till profilerade högskoleor- ter och specialiserade forskningsinstitut. Vad gäller norra Sverige bör vid initieringen av forskningsprojekt med hänsyn till redan pågående verksam- het särskild uppmärksamhet ägnas främst åt högskolan i Luleå. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Som tidigare redovisats av statsministern och utrikeshandclsministern, har inom EG under senare år kraftfullalinitiativ tagits för att förstärka samar— betet på forskningsområdet. Ett övergripande ramprogram för EG:s forsk- nings- och utvecklingsverksamhet för åren 1984— 1987 godkändes av EG:s råd 1983. Programmet syftar till att hävda EG:s, konkurrenskraft utåt, särskilt. på det industriella området. En rad nya beslut på forskningsområ- det togs under år 1984; bl.a. godkändes en budget på sammanlagt ca 8 miljarder kronor avseende fusion, strålskydd och radioaktivt avfall, bio— teknologi, program för stimulans av forskarutbytet, ny teknik för tillverk— ningsindustrin samt icke- nukleär energi.

De största ansträngningarna för att höja den tekniska nivån i europeisk industri har gjorts inom elektronikområdet.

Redan i februari l984 hade rådet fattat beslut om en större forsknings- satsning genom att anta ett program för informationsteknologi, ESPRIT, (EurOpean Strategic Programme for Research and development in Infor- mation Teehnology). Detta är det största och mest prioriterade av EG-pro- grammen med en budget i första fasen på ca 10 miljarder kronor för programperioden 1984 1988, varav EG och industrinsvarar för hälften var. Programmet har som mål att:

-— ge europeisk informationsteknologi- industri den tekniska grunden för att vara internationellt konkurrenskraftig under 1990- talet, -— stimulera industriellt samarbete inom informationsteknologisektorn, — bidra till utvecklingen av internationell standardisering. ESPRI'I— —programmet har samlat de ledande företagen och forskningsin- slituteni EG- länderna 1 genomförandet av ca 100 projekt ESPRIT innebär

Bilaga 10 Industridep.

därigenom, enligt de flesta bedömare, ett stort steg framåt i utvecklingen . . av forsknings- och utvecklingssamarbetet i Europa. -

ESPRI'l'-programmet omfattarldels basteknologier (Imikroelektronik,

Bilaga 10

programvaruteknologi och avancerad informationsbehandling), dels tek- nologi för att använda dessa. Projekt som genomförs inom programmet- skall avse teknologi som är konkurrensneutral. Projekten finansieras till hälften av EG och till hälften av de medverkande företagen och institutio- nerna. I varje projekt finns minst två förelag från olika länder.

RACE (Research and development of Advanced Communication tech- nologies in Europe) är ett annat stort program inom EG, som syftar till att teknologiskt lägga grunden till ett för EG-länderna gemensamt bredbandigt kommunikationsnät. Centralt för programmet är att utveckla-gemensam standardisering. Samtidigt avses programmet bidra till förbättrade konkur- rensvillkor för den europeiska teletekniska industrin genom en även tek- niskt sett gemensam marknad.

Ett tredje EG-program av strategisk betydelse är BRITE (Basic Re- search in Industrial Technologies for Europe). Programmets syfte äratt modernisera tillverkningsindustrin' genom grundläggande teknisk forsk- ning på områden som laserteknik, nya material, nya provningsmetoder, CAD/CAM och matematiska modeller, membranteknik, katalys- och parti- kelteknik m.m.

EG:s forsknings- och utvecklingsaktiviteter omfattar även en rad andra program. För närvarande bereds förslag om ett nytt ramprogram som täcker EG:s alla insatser avseende forskning och utveckling under peri- oden 1987—1991. Ramprogrammet är inriktat mot åtta storamål: Livskvae litét, informationssamhället, infrastruktur för den gemensamma markna- den(telckommunikation transport), ny teknologi för att moderniseraindu- strin, energi, bioteknik. havsteknik och forskarrörlighet.

Det nya ramprogrammet har en föreslagen EG- budget på totalt ca 50 miljarder kronor, varav ESPRIT svarar för ca 15 miljarder kronor, RACE för ca 5,5 miljarder och BRITE för 3,5 miljarder. Industrin förväntas bidra - . med motsvarande belopp för dessa program. Andra områden är energi- forskning. bioteknik, materialforskning, miljö- och klimatforskning och medicinsk forskning. .

Som ett allmänt villkor för att delta i de högteknologiska EG-program- men har hittills gällt att ett'företag är etablerat inom EG och att forskning-- en bedrivs där. Det har således inte varit möjligt för ett företag i ett land utanför EG-kretsen att medverka i programmen, om det inte skett genom dotterföretag som är verksamt'i ett EG—Iand. På en del områden — såsom material, bioteknologi, miljö/klimat samt stimulansprogram för forskarrör— lighet — finns dock vissa möjligheterför företag i länder utanför EG att delta. Även på strålskyddsområdet år-EG öppet för samarbete med tredje - land. I samband med att de icke-öppna programmen ESPRIT och BRITE revideras, väntas EG:s kommission föreslå rådet att denna inskränkning i behörighetsreglerna tas bort. Länder som slutit bilaterala avtal med EG om forskningssamarbete skall erbjudas att delta. För RACE har ett sådant förslag redan lagts.

Redan 1 dag deltar Sverige 1 forskningssamarbete med EG bl. a. genom den europeiska samarbetsorganisationen inom vetenskaplig och teknisk forskning, COST (Cooperation in the field of Science and Technology) - som ursprungligen initierades av EG. Även inom ramen för kol- och

Industridep.

stålgemenskapen, CECA, och det nya arbetsmiljöavtalet med EG bedrivs forskning. Som statsrådet Gradin tidigare i dag har redovisat, (bil. 2) är Sverige också anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram genom samar- betsavtal med Euratom. Dessutom har Sverige ingått bilaterala avtal med ' EG på områdena avfallsåtervinning, träforskning samt hälso— och sjuk- vård. Det är dock regeringens vilja att forskningssamarbetet med EG breddas ytterligare. Som ett led i en sådan" utveckling slöts år 1986 ett ramavtal mellan Sverige och EG om fördjupat forsknings- och utvecklings— samarbete. Ramavtalet nämner inga områden, men är en ömsesidig vil— jcyttring att sträva till samarbete där det är till nytta för båda parter.

Jag har tidigare nämnt att Sverige slutit bilaterala avtal med EG på områdena avfallsåtcrvinning, träforskning. hälso- och sjukvård m.m-. Sve- rige deltar i dessa program i deras helhet, vilket medför att Sverige bidrar till EG:s budget för det aktuella forskningsprogrammet enligt en bestämd fördelningsnyckcl. I gengäld medverkar svenska institutioner i resp. pro- gram på likställd fot med institutioner inom EG vad gäller tillgång till forskningsresultat, möjlighet att få forskningskontrakt från EG m.m. och därmed få forskningsprojekten delvis finansierade av EG.

Förhandlingar har inletts om samarbete på området avancerade material (EURAM) enligt samma former som på de ovan nämnda områdena.

Möjligheten att delta i hela EG-program gäller hittills endast områden av ren forskningskaraktär med begränsat industriintressc. -

De industriinriktade programmen — ESPRIT,- RACE och BRITE — har hittills varit så gott som.helt stängda "för företag utanför EG. Även om en uppmjukning av behörighetsreglerna är på väg, så kommer Sverige sanno— likt inte att få möjlighet att delta i dessa program i deras helhet. Svenska - företag och institutioner kommer troligen att kunna delta endast på pro'- jektnivå, varför de med all sannolikhet inte kan erhålla projektmedel från EG. '

Det svenska deltagandet måste således säkerställas inom ramarna för våra svenska resurser och utformas som en integrerad del av ordinarie verksamheter.

Jag kommer att redogöra för mina beräkningar härvidlag i samband med anslaget F I. STU: Teknisk forskning och utveckling, program 1. Ny kunskap. . -

Jag vill i sammanhanget också nämna att chefen för utbildningsdeparte- mentet vid sin anmälan av anslaget till europeisk forskningssamverkan (bil. 6) tagit upp frågan om åtgärder avseende det-teknologiska och indu- striella utnyttjandet av olika grundforskningsanläggningar, bl. a. CERN.

En ny dimension i det europeiska forskningssamarbetet har tillkommit genom EUREKA-samarbetet där företag och institutioner i 19 västeurope- -' iska länder och EG-kommissioncn deltar. Målsättningen är att driva på den tekniska och ekonomiska förnyelsen i Europa" för att på så sätt höja produktiviteten och konkurrensförmågan inom den europeiska industrin.

Bilaga IO Industridep.

IO

Som jag i det följande (avsnitt 8) kommer att redovisa. har jag under Prop. 1986/87:80 anslaget F I beräknat medel för att STU ska kunna Gnansicra'försttldier av ' projekt inorn EUREKA-samarbetet. . Bilaga 10

Senare idag ämnar jag, i anslutning till propositionen om näringspoliti- Industridep. ken inför l990-talet, (prop. 1986/87:74, avsnitt 10.3.2) föreslå att industri- ' fonden aktivt skall arbeta med projekt inom EUREKA—samarbetet. Vidare kommerjag att i avsnitt 10.3.4 mera detaljerat beskriva EUREKA:s roll i det europeiska forskningssamarbetet.

F. Teknisk forskning och utveckling

I prop. 1986/87: 100 (bil. 14 s. 80) har regeringen föreslagit riksdagen att, i. avvaktan på särskild proposition, för budgetåret 1987/88 beräkna till Sty- relsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling ett reser- vationsanslag av 655 445 000 kr.. till Styrelsen för teknisk utveckling: För- valtningskostnadcr ett förslagsanslag av 70455000 kr. samt till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning ett reservationsanslag av 1000 kr. Jag avser nu att ta upp dessa frågor.

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för statens initiativ och stöd till samt planläggning och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, om sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.

STU:s finansiella stöd kan utgå i form av bidrag, län eller utfästelse om stöd, s.k. projektförsäkring. Stöd kan också ges i form av utvecklingsupp- drag och som stipendier eller pris till uppfinnare.

Utöver finansiellt stöd kan STU bistå med rådgivning och service. STU leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en generaldirektör. Inom STU finns fem projektenheter, en planeringsenhet, en internationell enhet, en serviceenhet och en administrativ enhet. '

Den 1 juli l986 var 261 personer anställda vid STU. Av dessa var 163 handläggare.

STU:s programverksamhet finansieras under innevarande budgetår från ' reservationsanslagct F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forsk- ning och utveckling.

Från anslaget F !. finansieras under innevarande är dessutom informa- tionsförsörjningsverksamhct samt statens bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT). Jag kommer senare i dag vid min anmälan till propositionen om näringspolitiken inför l990-talet . (prop. 1986/87:74) att föreslå att verksamheten vid STATT fr.o.m. bud- ll

getåret 1987/88 finansieras från ett eget reservationsanslag (F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attacheverksamhet).

Kostnader för STU:s förvaltnings- och medelsfördelande verksamhet finansieras från förslagsanslaget F 2. Styrelsen för teknisk- utveckling: Eörvaltningskostnader. '

STU:s stöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet lämnas inom ramen för energiforskningprogrammet under innevarande budgetår från reservationsanslaget E 12. Energiforskning. Chefen för mil- jö- och encrgidepartcmentet kommer senare att redovisa ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiom- rådet. För att långsiktigt trygga kUnskapsuppbyggnaden på området kom- mer det att föreslås att vissa delar av programmet överförs till berörda myndigheters basanslag. För STU föreslås att 80 milj. kr. tillförs för energiforskningsinsatser under treårsperioden 1987/88—1989/90. Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1987/88 beräknat 26 milj. kr. för delprogrammet Energiteknik för transporter. Härav tillförs anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling 24 milj. kr. och anslaget F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskost- naden ? milj. kr. Chefen för miljö- och 'energidepartementet kommer senare (bil. lZ) att ge en fullständig presentation av programmet, inklusive de integrerade delarna.

Över anslaget F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning anVisas innevarande budgetår medel för anskaffning av dyrare utrustning för tek- nisk forskning och industn'ellt utvecklingsarbete. Nyttjare av utrustning som har anskaffats med medel från anslaget belastas med kostnader för avskrivningar och förräntning. Medel som motsvarar dessa kostnader om- förs till en särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Till den del som amorte- ringar och förräntning inte täcks av influtna inkomster för detta ändamål skall kostnaderna betalas med medel från anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. Jag föreslår inte några ytterligare medel Under anslaget FS. för budgetåret l987/88.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om att reservationsanslaget Sty- relsen för teknisk utveckling: Utrustning skall upphöra fr.o.m. bud— getåret 1987/88.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

1985/86 Utgift 642892705 Reservation 299733087 l986/87 Anslag 655445000 1987/88 Förslag 726800000

Under denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och utveckling.

Följande sammanställning'ger en ekonomisk översikt av verksamheten under detta anslag (milj. kr.). '

Bilaga 10

Industridep.

1 9851'86 1986/87 1987/88 Utfall' Budget Beräknar STU2 Föredra- och DFI gande—5 Kostnader Program 1.

Ny kunskap 266.0 3163 Program 2. '

Ny teknik 254.0 2880 Program 3.

Nya produkter 144,5 1519 (Totalt STU) (585,7) (6645) (989,21 (756.2) Rymdverksamhet 16.4 — — — Informationsfötsötj- '

ningsverksamhet . 8.8 9.2 11.2 ' 9.6 Attachéverksamhet ..l .5 24.7 — — Ofördelade medel — — 5.0 Verksamhetsvolym/

Summa kostnader 632,3 698,4 1000,4 770,8 Avgår finansiering utöver anslag Återbetalade

projektmedel 25 ,9 26,0 27,0 27,0 Ej utnyttjade

projektmedel 21.1 17,0 17,0 17,0 Summa F 1 585,13 655,4 956,4 726,3

1 Ej fördelat på S'IU: 5 nya programstruktur. ' 2 STU: s offensiva alternativ. Ej fördelat på STU. 5 nya- programstruktur. 3 Fr. o. m. budgetåret 1986/871nkluderati'1nslagctF 19. Nationellrymdverksamhet. " Fr.o.m. budgetåret 1987/88 reservationsanslaget F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveri- ges teknisk- vetenskapliga attachéverksamhet.

Inkl. integrerade insatser pa engergiforskningsornrådet.

Som framgår av sammanställningenhar jag för verksamheten under detta anslag beräknat ett totalt medelsbehov av -726.8 milj. kr. för budget- året. 1987/88. Av detta be10pp avser 41 ,7 milj. kr. reformmedel som finansi- erats genom medel från den reformram för forskning som statsministern har redovisat och 24 milj. kr. för integrerade insatser på energiforsknings- området. Härtill kommer medel som frigjorts genom omprioriteringar inom industridepartementet. För budgetåren 1988/89—1989/90 kommer att till- styrkas ytterligare 59. 3 milj kr. från reformra'men för forskning.

Vid STU tillämpas programbudgetering med följande programinldelning för innevarande budgetår: .

I. Industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete - 2. Kunskapsutveekling ' ' 3. Internationell kontaktverksamhet

följande delprogram: la. Insatsområdcn lb. Teknikområden

Bilaga 10 Industridep.

1c. Industriservice ld. Arbetstagarprojekt STU bidrar till att stärka forskning och utveckling (FoU-systemet) och deSs funktion. så att det bliren viktig konkurrensfaktor för svensk industri. Insatserna koncentreras på att initiera och stödja FoU-verksamhet som syftar till att: — Bygga upp ny kunskap och förstärka den vetenskapliga basen inom områden av strategisk betydelse för svensk industris långsiktiga utveck- ling. — Utveckla och föra in ny teknik inom etablerade vcrksamhetsområden, sprida erfarenheter av tekniken samt bidra till tcknikspridningen. främst till små och medelstora företag i olika regioner. — Utveckla ny industriell verksamhet. som bygger på tcknikbaserade nya produkter med hög tillväxtpotential. STU:s nuvarande programindelning har i huvudsak tillämpats sedan budgetåret 1978/79. Verksamheten vid STU har sedan dess utvecklats och preciserats. Jag föreslår därför att programstrukturen förenklas och änd- ras, så att den på ett överskådligare sätt kopplas till inriktningen av STU:s stöd. STU:s verksamhet bör således indelas i följande program:

—— Program 1: Ny kunskap ' — Program 2: Ny teknik

— Program 3: Nya produkter Jag har gjort en preliminär fördelning av anslaget för budgetåret 1987/88 på de olika programmen. Det ankommer på regeringen att besluta om den slutliga fördelningen sedan STU har redovisat sin detaljerade planering av verksamheten för kommande budgetår.

Styrelsen för teknisk utveckling

STU har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 samt i STU-Per- spektiv 1986 lämnat förslag till plan förverksamheten för budgetåren 1987/88—1989/90. .

Som underlag för anslagsberäkningarna för budgetåren 1987/88—1989/90 har STU anmodats lämna förslag som bl.a. innebär en ökning av forsk- ningsresurserna med 5 %. STU har dessutom redovisat ett basalternativ med oförändrad ambitionsnivå, ett förslag med minskad ambitionsnivå samt ett offensivt alternativ med en kraftigt ökad ambitionsnivå.

STU:s basalternativ innebär i sina huvuddelar ett fullföljande av de insatser som har påbörjats under början av 1980-talet. En omfördelning inom en oförändrad resursram föreslås till förmån för de av STU särskilt '

prioriterade områdena informationsteknologi, verkstadsteknik, bioteknik. biomedicinsk teknik och materialteknik.

STU:s "Plus 5%"-alternativ innebär en förstärkning av basalternativct med 99 milj. kr. under treårsperioden; varav 27 milj. kr. för 1987/88.'I förhållande till basalternativct föreslås förstärka insatser på keram- och polymerområdena samt biomedicinsk teknik. Vidare föreslås insatser på mikronikområdet.

Bilaga 10 Industridep.

Bilaga 10

Inom ramen ”Minus 5 %" förordar STU bl.a. ett minskat stöd till basin- dustriernas processtekniska utveckling. .

I botten på Sl U. s förslag till ett offensivt FoU- p-rogram ligger STU. s basaltcrnativ. Därutöver föreslåsett årligt medelstillskott på ca 400 milj. kr. för att genomföra STU:s förslag-till offensiva FoU—program inom områdena informationsteknologi, verkstadsteknik,materialteknik, biotek-- nik, mikronik, biomedicinsk teknik, miljövårdsteknik och regional innova-- - tionspolitik. Vidare föreslås STU:s tekniska forskningsrådsfunktion få kraftfullt förstärkta resurser.

Remissyttranden

STU:s anslagsframställning för budgetåret 1987/88 och plan för verksam- heten för budgetåren l987/88— 1989/90 har remissbehandlats. En samman- fattning av remissvaren, utom i vad avser informationsteknologi, återfinns i underbilaga It). i. Fn sammanfattningi vad avser informationsteknologi återfinns 1 underbilaga 10. 2

Föredragandens överväganden

Jag vill inledningsvis ge STU ett erkännande för det omfattande och väl avvägda planeringsundcrlag som tagits fram. Industrin är i ökad utsträckning beroende av kunskap och teknik för sin förnyelse och konkurrensförmäga. Ny teknik blir snabbt av betydelse även ' inom områden där den inte tidigare använts. Samtidigt har-det nödvändiga FoU-arbetet blivit allt dyrare och mer systeminriktat än tidigare. Kraven på grundläggande kompetens inom allt fler teknikområden ökar. _

Svensk industris framtida konkurrenskraft ligger inom produkt- och produktionsområden med kvalificerat ingenjörskt'mnande, som kräver ett

ständigt tillskott av FoU-resultat. En förutsättning för att lyckas är att '-

FoU- -systemet förmår bygga under och påskynda utvecklingen i- denna riktning. TekniSk forskning och utveckling tillmäts också internationellt en allt

större betydelse som ett medel för att utveckla saväl näringsliv som offent— tig verksamhet. Teknikpolitiken framstår allt tydligare som ett utslagsgi- vande instrument för att främja överordnade politiska mål såsom ekono- misk tillväxt, en god miljö, full sysselsättning, balans i handeln med om- '

världen och regional utveckling.

Svensk industri har, som statsministern redan nämnt, sedan mitten av 1970-talet kraftigt ökat satsningarna på FoU. industrins insatser-avser i huvudsak utvecklingsarbete, dvs. att med utgångspunkt i en befintlig tck- nisk-vetenskaplig kunskapsbas ta fram nya eller förbättrade produkter, processer, metoder och system. Den internationellakonkurrensen förut- sätter emellertid att utvecklingsarbetet bygger på ny teknik. Ny teknik är i hög grad vetenSkapsbaserad. Saknas den vetenskapliga basen, eller är den otillräcklig jämfört med omvärldens nivå, saknas också en väsentlig förlit- sättning för en fortsatt industriell tillväxt och internationell konkurrens- kraft.

lndustride p. '

Under senare år har stora satsningar inom för Sverige strategiska tcknik- områden påbörjats i samarbete mellan flera länder och med betydande statlig medfinansiering. Sverige bör aktivt delta i sådana internationella program för att möjliggöra för såväl forskarna som företagen att följa och dra nytta av den internationella teknikutvecklingen. Jag föreslår därför i det följande en kraftfull ökning av STU:s resurser för att möjliggöra ett svenskt deltagande i europeiska samarbetsprojekt inom FoU-omrädet.

På flera avgörande delområden för industrins utveckling och konkur-' rensförmåga är den svenska teknisk-vetenskapliga basen så svag att den inte utgör en tillräcklig grund för industriell utveckling. En ökning av FoU-insatserna är därför nödvändig på vissa områden av strategisk bety- delse.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare (bil. 6) anfört att en förstärkning av högskolans basresurser vid bl.a. de tekniska fakulteterna har mycket hög prioritet. Riktade förstärkningar till särskilt prioriterade områden har också föreslagits liksom en förstärkning av resurserna vid de olika forskningsråden. Detta medför att verkningsgraden på de insatser som STU gör inom strategiska teknikområden ökar.

Inriktningen av mina förslag har har stora likheter med STU:s alternativ "Plus S%”. Därutöver har jag, inom ramen för detta anslag, beräknat insatser för målinriktad forskning inom det nationella informationsteknolo- ' giprogrammet, insatser för att finansiera europeiska forskningssamarbets— projekt, en ökning av STU:s insatser inom området miljövårdsteknik, medel för att sätta i gång insatsområdet Gruvteknik 2000 samt en integre- - ring i STU:s ordinarie verksamhet av delprogrammet Energiteknik för transporter inom energiforskningsprogrammet.

STU har i dag möjlighet att lämna stöd i form av utfästelser om stöd, s.k. projektförsäkring. STU skall härvid reservera ett belopp som motsva- rar utfästelsebcloppet inom sitt för stöd disponibla anslag. För projektför- säkringsåtagande skall utgå försäkringsavgifl, royalty eller annan löpande avgift. För att STU inom tilldelade anslagsramar bl. a. skall kunna öka den totala volymen av projektstöd, anserjag att STU vid utfästelse om stöd bör reservera ett belopp som motsvarar 50% av utfästelsebeloppet. Detta torde enligt min bedömning väl täcka de kostnader som kan föranledas av att STU tvingas infria vissa gjorda projektförsäkringsåtaganden.

Som jag tidigare har nämnt har STU i sin anslagsframställning för bud- getåret 1987/88 lämnat förslag till ett treårigt program; Jag förordar att regeringen mot bakgrund av STU:s redovisade treårsplan förelägger riks- dagen förslag om ett treårigt program för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under budgetåren -1987/88— l989/90.

För den verksamhet som finansieras över anslaget F 1. Styrelsen för '

teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling beräknar jag för denna period ett medelsbehov av totalt 23218 milj. kr., varav 726.8 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Jag förordar således att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av att 'I 599 milj. kr. disponeras för STU:s verk- samhet avseende teknisk forskning och utveckling under budgetåren 1988/89—1989/90. . - ' '

För budgetåret l986/87 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av

Bilaga 10 Industridep.

riksdagen bemyndigats att godkänna avtal-och beslut som rör stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m.m. vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1987/88 bör STU ha möjlighet att för-delar av sin verksamhet göra ekonomiska åtaganden under en femårig plancringsperiod. Med hänsyn till att jag har förordat en- treårig ram för verksamheten under detta anslag erfordras inte något bemyndigande för de närmaste tre åren. Ett sådant bör däremot inhämtas för de därpå följande två åren. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1987/88 få fatta beslut om ' stöd till nämnda ändamål som, inberäknat löpande avtal och beslut, inne- ' bär åtaganden om högst 255 milj. kr. under budgetåret'l990/9l och högst 220 milj. kr. budgetåret 1991/92.

Programverksamheten vid STU

Som jag tidigare har nämnt föreslårjag en ny programstruktur för STU. Jag går nu närmare in på verksamheten inom de olika programmen.

Program 1. Ny kunskap

Programmet utgörs i huvudsak av de tidigare programmen 2. Kunskapsut- veckling och 3. Internationell kontaktverksamhet. .

Syftet med programmet är att bygga. upp ny kompetens och förstärka den tekniskt- vetenskapliga basen 1 det svenska FoU- s-ystemet genom att: — initiera forskning inom nya forskningsområden, —- bygga ut forskningen inom strategiska områden,- — initiera tvärvetenskaplig teknisk forskning, — stödja inomvetenskapligt framstående forskning samt — stödja internationellt forskningssamarbetc. .

STU:s insatser inom detta program görs dels i form av ramprogram för kunskapsutveckling, dels 1 form av obundet projektstöd, dels via STU. s tekniska forskningsrådsfunktion.- ' ' '

] samverkan med högskolescktorn initierat, planerar och samordnar STU s.k. )alnptoglllm för' kunskapsutveckling. Det innebär att större koncentrerade och målinriktade forskningsinsatser genomförs-under en- tidsperiod på minst fem år. I planeringsarbetet deltar också representanter från de större industriföretagcn. Programmen har stor betydelse'när det gäller att bygga upp kunskap och föra ut den till industrin. De 'stärker därigenom Sveriges förmåga att utveckla egen teknik- och tillgodogöra sig utländsk. .

För närvarande genomförs 22 ramprogram vid STU för en sammanlagd årsbudget av 120, 3 milj. kr.

Under budgetåret 1987/88 har jag helt eller delvis inom anslaget F ]. beräknat medel för att påbörja följande nya ramprogram: — Ccllulosabaseradc flerkomponentsystem . -- Metallbaserade liberkompositer — Elledande polymerer och dessas elektriska egenskaper —. Biomaterial

Bilaga lO Industridep.

— Prospekteringsinriktad malmgeologi — Biomedicinsk mätteknik — Protein engineering.

Dessutom kommer ett antal nya ramprogram att påbörjas inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet.

STU bör även i fortsättningen sträva efter att hålla hälften av resurserna under detta program fria utanför ramprogrammen för kunskapsutveckling. Härigenom bör en tillräcklig grad av flexibilitet kunna upprätthållas. Stö- det för ett ramprogram skall vara tidsbegränsat. När ett ramprogram skall avvecklas måste detta ske successivt och förberedas i god tid.

För att särskilt värna om teknisk grundforskning utifrån rent vetenskap- liga värderingar och kvalitetsaspektcr har en teknisk forskningsrådsfunk- tion (S'I'UF) inrättats inom STU. Forskningsrådet som både är valt och sammansatt av forskare, tar beslut om stöd till kvalitativt högtstående forskning vars relevans kan avgöras först på mycket lång sikt. Innevarande treårsperiod har 20 milj. kr. per år beräknats för denna verksamhet.

På grund av ansökningarnas stora antal och mycket höga kvalitet beräk- nar jag att ramen för STUF inom detta program under den kommande treårSperioden bör höjas till minst 25 milj. kr. per år.

Beträffande svenskt deltagande i europeiskt forskningsmmarbete vill jag anföra följande.

Betydande resurser satsas nu inom EG på forskning och utveckling inom ett antal högintressanta teknikområden. Resultaten av denna FoU-verk— samhet kommer att påverka industrins utveckling inte bara inom EG:s gränser utan i hela Europa. Här vill jag speciellt peka på de standardise- ringsåtgärder som informationsteknologi— och telekommunikationspro- grammen leder till, vilka i hög grad påverkar den svenska industrin.

Det är av största vikt att svensk forskning och industri ges möjlighet att deltai EG:s forsknings- och utvecklingSprogram; dels för att dra nytta av de resultat som kommer fram, dels för att kunna vara med och påverka utvecklingen, inte minst vad gäller framtida standardisering. När nu EG öppnar dörren till sina industristrategiska FoU-program bör svenska före- tag och institutioner utnyttja möjligheterna att medverka i dem. Jag före- slår därför en kraftfull ökning av STU:s resurser inom detta program för projekt som utförs inom ramen för EG:s FoU- -program.

Även samarbetet' inom de rent forsknin'gsinriktade EG- -programmen bör breddas från svensk sida. Här kan den europeiska samarbetsorganisa— ' tionen inom vetenskaplig och teknisk forskning" (COST) erbjuda en kanal till sådant samarbete. EG ger särskilda möjligheter för länder som deltari COST—samarbetet att delta' ] EG:s program. Sverige deltari COST- -samar- betet sedan l97l. ' -

Under program |. Ny kunskap planeras och stöds även STU:s [merna- tionella kontaktverksamhet samt viss 'projektsamverkan. Vidare inryms medel för STU:s biträde till departement och myndigheter-vid förhandling— ar med främmande länder och internationella organisationer.

För sistnämnda verksamhet har jag beräknat medel för budgetåret" 1987188 på en oförändrad nivå. Jag har erfarit att STU inom ramen för detta program, tillsammans med

Bilaga 10

Industridep.

"13

statens industriverk, avser att medverka i kompetensuppbyggnad i ämnet kvalitetsstyrning. En närmare redogörelse för detta återfinns i propositio- nen om näringspolitiken inför l990-talet (avsnitt 6).

Program 2. Ny teknik

Programmet utgörs av det tidigare delprogrammet la. Insatsområden, de delar av delprogrammet lb. Teknikområden som utgör stöd till dels kollek— tiv forskning, dels sädana FoU-projekt som avser nya produktionssystem och processer samt de delar av delprogrammet 1 c. Industriscrvice som avser särskilda insatser för teknikspridning.

STU:s insatser inom detta program sker i form av:

— Insatsomräden

— Kollektiva FoU—program — FoU-projekt: nya produktionssystem och processer — Särskilda teknikspridningsinsatscr — utöver dem som görs inom ramen för insatsområden och kollektiva FoU—program

Insarsamråden upprättas för att i programform åstadkomma en nationell kraftsamling av FoU-resurser inom särskilt prioriterade områden för att utveckla och föra in ny teknik i avancerade tillämpningar.

Flertalet insatsområden utgår från ett definierat problem eller avgränsat problemområde. Det finns exempel på insatsområden med industriell in— riktning och insatsområden med syfte att lösa ett specifikt samhälleligt problem.

Insatserna är tidsbegränsade och engagerar företag, forskningsinstitutio- ner och andra intressenter mot ett gemensamt mål. Hittills har 12 insats- områden genomförts och 9 pågår under innevarande budgetår för en sam- manlagd årsbudget om 64 milj. kr.

Jag räknar med att pågående insatsområden fortsätter planenligt och förordar att verksamhet inom några nya insatsområden sätts i gång under den kommande treårsperioden. För budgetåret 1987/88 har jag. utöver medel för att fullfölja redan pågående verksamhet, beräknat medel för att påbörja insatsområdena Driftutvecklingssystem för processindustrin, Me- dicinska bild- och kunskapssystem. Högpresterande konstruktionske- ramer samt Kommunikationssystem för handikappade. Dessa fyra insats- områden ingår i de av mig särskilt prioriterade teknikområdena. Vidare har' jag beräknat medel för insatsområdet Gruvteknik 2000, som STU har föreslagit inom ramen för "regional innovationspolitik". Jag kommer se- nare i dag att lämna en närmare redogörelse'för detta insatsområde vid min anmälan till propositionen'om näringspolitiken inför i900Ltalet (avsnitt ' 13.2.4).

Bilaga 10 Industridep.

Bilaga 10

Följandesammanställning ger en kort redovisning av pågående och Prop.1986/87:80

planerade insatsomrädcn ("milj. kr.):

lnsatsområden Påbörja- Kostnad Förslag Total Beräknas des/pla- (Budget) 1987/88 kostnad vara av— neras pä- l986/87 slutat börjas

Polymera konstruktioas-

material 81/82 3.9 — 35.0 86/87 Djupprospcktcring . 82/83 3.9 . 2.3 19.0 87/88 Oliebekämpning ISO/81 (1,2 2.) 30.0 87/88 Tekniska frber- ' '

kompositer . 85/86 6,1 8,4 30,0 ' 89/90 [.im- och fognings-

metoder 85/86 3,4 3.6 14.0 89/90 Industrimineralcr 84/85 4.5 5.7 22.0 90191 CAD/CAM-system

i verkstadsföretag 83/84 16.0 16.0 1210 91/92 Flexibla tillverk- . .

ningssystem 83/84 10.0 11.0 94.0 ' 91/92 Flexibel automatiserad

montering 84/85 10.0 13.0 ' 91,0 91/92 Driftutvecklingssystem

för processindustrin 87/88 — 1 1.0 - 77.0 91/92 Medicinska bild- . . -

och kunskapssystem 87/88 — 4,0 22.0 91192 Högpresterande ' ' '

konstruktions- . . - '. _

keramer 87/88 — 8,0 45,0 91/92 Kommunikationssystem _ . . _

för handikappade 87/88 "— 3.5 24.0 92/93 Gruvteknik 2000 '86/87 - (5.0)' ' 8,0 - 55.0 91/92 Summa insatsområden " ' ' 64,0 ' 96,8 679,0

' Finansiering genom återföring från StiftelsenForskningsgruvan.

Kollektiv forskning innebär samverkan inom en bransch eller annan . grupp av företag kring ett gemensamt forskningsprogram. Syftet. med denna verksamhet är att stödja industrins gemensamma ansträngningar och på bredden bygga upp en kompetens- och teknikbas föratt lösa gemensamma problem. Industrin har ett uttalat ansvar för val av mål och utformning av programmen. För närvarande finns 29 kollektiva program. Inom dern samarbetar ungefär-1200 företag i forskningsföreningar.

Ungefär hälften av de kollektivaeprogrammen genomförs vid kollektiva institut och hälften av programstyrelser, vilka lägger ut forskningen på befintliga institut, universitet och högskolor samt i vissa fall även på företag.

För närvarande genomförs kollektiva forskningsprogram för en sam- manlagd ärsbudget för STU av 125,1 milj. kr. Industrins satsning är totalt 149,6 milj. kr. innevarande budgetår.

STU har ålagts att sträva efter att minska statens Hnansieringsandel för kollektiv forskning till 40%. Jag har med tillfredsställelse kunnat konstate- ra att de avtal som träffats därefter visar att industrin nu tar på sig ett större ansvar och successivt anpassar finansieringen till de nya riktlinjerna. Det är angeläget att STU även i fortsättningen strävar efter att minska statens

Industridep.

Bilaga 10

finansieringsandel ned till 40%.

STU:s stöd till FoU-projekt 'med inriktning mot nya produktionssystem och processer syftar till att utveckla nya eller oprövade processer och produktionssystem och ge dem ett första fäste inom landet.

En viktig uppgift för STU är att påskynda spridningen (IV"/l)! teknik till små och medelstora företag i olika regioner. In0m ramen för bl.a. insats- omräden och kollektiva FoU- -program görs sådana insatser. STU gör i samarbete med utvecklingsfondcrna sarskilda msatser. Dessutom finansie- rar STU helt eller delvis följande aktiviteter: — kontaktsekrctariaten vid universitet och högskolor — småföretagsservice vid kollektiva institut — teknikservice vid tekniska gymnasier -— teknikspridning via projektet ”Ny teknik i rätt tid"

Jag vill i detta sammanhang nämna att- S'l'U har redovisat förslag till en "regional innovationspolitik" som föreslås omfatta såväl företagsinriktade insatser som insatser som ändrar rambctingelscrna för företagen. Jag åter- kommer till dessa frågor senare'i dag vid min anmälan till propositionen om näringspolitik inför I990-talet (avsnitt 11). '

Vidare har jag inom ramen för program 2. Ny teknik beräknat medel för att finansiera förstudier inom ramen för EUREKA-samarbetet. En'körtfat- tad redovisning av EUREKA—samarbetet återfinns i avsnitt 7. '

Program 3. Nya produkter

Programmet utgörs av de tidigare delprogrammen lc. Industriservice och lb. Teknikområden som avser stöd till produktmveckling och produktför— nyeise, delprogrammet 1d.Arbetstagarprojekt samt programmet 4. Tek- nikupphandling.

Programmet syftar till att bredda den industriella basen genom att-ut- veckla nya industriella verksamheter som bygger på teknikbaserade pro-' duktutvecklingsidéer med hög tillväxtpotential. Stödet under detta program ges till 'pr'oduktutVeckling och produktför— nyelse och mottagare av stödet är främst - — enskilda personer eller organisationer med begränsade egna ekonomis- ka resurser, — nya teknikbaserade företag, ' — etablerade små och medelstora företag. ' Under detta program har jag även beräknat medel för olika teknikupp-

handlingsstödjandc aktiviteter; arbetstagarinitierade projekt. småföretags--

service, innovationsbcfrämjande åtgärder m. m.—

Jag föreslår att STU:s stöd till produktutveckling även i fortsättningen hålls på en mycket hög nivå. De möjligheter att bredda den industriella basen som öppnats genom det ökade' utbudet av kvalificerade teknikbase- rade produktidéer bör så långt möjligt tas till vara. ' '

STU:s roll inom !eknikupphandling är att underlätta för främst offentliga användare att anskaffa produkter eller system som'inte finns på markna- den och att få fram nya prodiikter eller- system som bättre svarar 'mot' användarnas behov och krav. STU medverkar också 'vid teknikup'phand- ling utanför den offentliga'sektom, t.ex. mellan företag eller för att lösa problem för t. ex. en viss yrkes'grupp,'äldre eller rörelsehandikappade.

Industridep.

Genom teknikupphandling samordnas och stärks användare för att som beställare kUnna driva fram en efterfrågad utveckling. Ett lika viktigt syfte med att utnyttja instrumentet teknikupphandling är att främja industrins produktförnyelse och konkurrenskraft.

S'l U hat även ett ansvar att allmänt främja teknikupphandling genom utbildning och information i samarbete med bl.a. kommunala upphand- lande organ.

lnom landstingssektorn stöds tcknikupphandlingsptojekten av den av STU och Landstingsförbundct bildade Landstingens Fond för Teknikupp— handling och Produktutveckling (LFTP). För närvarande pågår ca 20 STU-stödda projekt med primärkommuncr som beställare och ca 30 pro-

jekt där fonden har engagerat sig. Erfarenheterna av verksamheten är goda . och det finns behov av fortsatta teknikupphandlingsinsatser från STU.

En arbetsgrupp inom industridepartementet disponerar fr.o.m. budget- året 1983/84 (prop. I983/84: 135) 26 milj. kr.-för att främja tcknikupphand— ling och underleverantörsutveckling. Av beloppet skulle 2 milj. kr. använ- das för kompetensuppbyggnad hos det statligt ägdaTEMU lntcractor AB.

Industridepartementets åtgärder har tagit sikte på att initiera konkreta teknikupphandlingsprojckt inom följande områden:

—— teknikupphandlingsprojckt mellan industriföretag, .

— teknikupphandlingsprojekt mellan offentligasektorn och industriföre-

tag, — teknikupphandlingsprojekt mellan industriföretag och dess underleve- rantörer. . . - De ekonomiska resurser som disponerats hari huvudsak använts för att delfmansicra förstudicr kring tekttikupphandlingsprojekt. Bidrag har läm- nats till ca 25 projekt som alla vid lyckat utfall har stor industriell potential. Bidragets storlek har varierat mellan 30—50% av beräknad förstudiekost- nad och maximalt 750000 kr. per projekt. Vid positivt utfall har projekten

vid behov förts över till Industrifonden eller STU. . Erfarenheterna av att lämna bidrag till .förstudicr visar att det kan vara en effektiv metod att initiera tcknikupphandlingsprojekt. Med begränsade

statliga insatser påbörjas studier av stora och långsiktiga projekt som annars har en tendens att prioriteras bort. De resurser som industridepar— tementet disponerar för att stimulera teknikupphandling och underleveran- törsutveckling är ännu ej hclt utnyttjade, utan verksamheten beräknas kunna fortsätta under en del av budgetåret 1987/88. Därefter bör denna typ av verksamhet tas Över av STU. som genom bidrag till förstudier bör stimulera en ökad användning av teknikupphandlingsmetoden.

Jag har beräknat medel för fortsatta särskilda teknikupphandlingsin- satser inom STU på en i stort sett oförändrad ambitionsnivå.

Aibetstagarinitierade projekt ('ATIP) syftar till att få' 1 gång ett tekniskt industriellt utvecklingsarbete som är grundat på idéer eller initiativ lrån

anställda som inte arbetar med forskning och utveckling. ' ' . Verksamheten utvärderades av STU år 1984. Bl.a. framkom då att mer

än hälften av de projekt som då hade avslutats hade givit ett tekniskt och . marknadsmässigt lyckat resultat och tillverkning och försäljning hade på— börjats. För närvarande pågår ett 30-tal projekt. STU:s erfarenheter av. verksamheten är goda och verksamheten bör. utvärderas under 1987, då

Bilaga 10 Industridep.

ytterligaic en treårspei iod har förflutit.

Jag har beräknat medel för denna verksamhet på en oförändrad ambi— tionsnivå under budgetåret 1987/88.

När det gäller stödet till enskilda uppfinnare anför STU följande. Enskilda uppfinnare har ett stort behov av finansiellt stöd och rådgiv- ning. Stödet till dem har på senare är vidgats och blivit mer variationsrikt. I en internationell jämförelse är stödet väl uppbyggt. Syftet med STU:s stöd. är i många fall att ge uppfinnaren möjlighet att ta fram underlag för att konkretisera sin idé. .

STU:s insatser för att stödja enskilda personers uppfinningar bidrar till att underlätta och tidsmässigt minska vägen fram till nyttiggörande.

Vid sidan av stödet till utvecklingsprojekt. har STU vissa särskilda stödformer för att främja uppfinningsverksamhet, bl.a. uppfinnarstipen- dier, idéutvecklingsstipendier och ett särskilt näringsbidrag för innova- törer. . '

STU har dessutom avsatt vissa medel för punktvisa insatser för att främja uppfinnandet i samhället. Handböcker har utarbetats om kommersi— - ell bedömning av tekniska titvccklingsprojekt, skattehandledning för inno- vatörer samt köp och försäljning av idéer och uppfinningar. Information, handböcker etc. distribueras via upplinnareförcningartia och ett komplett studiecirkelmaterial "Från idé till kommersiell succé” har utarbetats i samverkan mellan statens industriverk och STU.

För egen del vill jag anföra följande. Uppfinnare svarar för en viktig del av det idéflöde som bidrar till för- nyelsen av industrin. Under den senaste treårsperioden har ett 100-tal lokala idé- och uppfinnareföreningar bildats i kommunerna runt om i landet. Dessa föreningar utgör en" god resurs när det gäller att utveckla det lokala och regionala näringslivet. Det finns alltså skäl att staten i detta skede bidrar till deras fortbestånd och utveckling.

En majoritet av de nämnda föreningarna har associerat sig till Svenska Uppfinnareföreningen för att erhålla en kommunikationskanal och ett språkrör på riksnivå. För att ekonomiskt genomföra och vidmakthålla denna process har Uppfinnareföreningcn"erhållit särskilda medel från STU. Medel har också utgått för att upprätta ettnätverk av lokala och regionala rådgivare i frågor som-är relaterade till utveckling och exploate- ring av uppfinningar.

STU har dessutom avsatt vissa'medel för punktvisa- insatser för att främja uppfinnandet i samhället..

Jag anser att det nu bör göras en mera samlad insats på området i form av en treårig försöksverksamhet vid Svenska Uppfinnareföreningen.'För- söksverksamheten bör omfatta. - Uppbyggnad och vidmakthållande av ett nät av lokala och regionala rådgivare. ' — lnformationsscrvicc för lokala idé- och uppfinnareföreningar. — Projekt som främjar samarbetet mellan tippf nnare/innovatorcr- och and- ra som arbetar för att uppfinningar skall kunna tillgodogörasi samhället. För detta ändamål beräknarjag 3 milj. kr. under program 3. Nya produk- _ ter'för budgetåret 1987/88. Det ankommer på regeringen att besluta om'den närmare inriktningen och omfattningen av verksamheten.

Bilaga 10 Industridep.

.Bilaga 10

Under de senaste åren har STU:s samlade stöd till uppfinnareföreningar uppgått till drygt 1,5 milj. kr. årligen. Den föreslagna satsningen innebär alltså en avsevärd förstärkning. Budgetåret l986/87 uppgick stödet till 3,5 milj. kr. beroende på särskilda satsningar med anledning av uppfmnaråret l986.

Företrädare för uppfinnarintrcssen har vidare framfört förslag om att skapa ett forum där samtliga. organisationer i landet som är engagerade- inom området kan vara företrädda. Syftet med detta forum skulle vara att ytterligare lyfta fram uppfinnandet som ett viktigt inslag i den industriella utvecklingsprocessen. Jag avser att låta utreda denna fråga närmare.

Prioriterade teknikområden

I propositionen om forskning (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU'45, rskr 407) behandlades förslagen till STU:s nuvarande treårsprogram. De teknikom- råden som då prioriterades var verkstadsteknik, informationsteknologi, bioteknik, materialteknik, massa- och pappersteknik, träteknik, kemitek- nik, teknik för hälso- och sjukvård; havsteknik, tekoteknik-samt flygtek- nik. . _ .

STU har i sitt förslag till program för verksamheten under kommande treårsperiod i första hand prioriterat sådana teknikområden "som innebär en långsiktig teknisk förnyelse med mycket stor framtida industriell poten- tial. '

STU har således föreslagit utökade resurser inom områdena informa- tionsteknologi. materialteknik. bioteknik. biomedicinsk teknik, miljö- vårdsteknik och verkstadsteknik. Vidare har STU föreslagit ett nytt forsk— ningsprogram inom området mikronik.- Remissinstanserna instämmer-i huvudsak i STU:s val av områden. ' . ,

Jag delar STU:s bedömning när det gäller vilka områden som skall ges högsta prioritet. .

STU har under de senaste åren fördelat om sina resurser mot de av STU särskilt prioriterade strategiska Områdena. En-viss ytterligare omfördel- ning av STU:s resurser mot dessa områden är nödvändig även under den kommande treårsperioden för att skapa-utrymme för att kunna genomföra- tillräckligt stora satsningar på de områden som är av avgörande betydelse - för bl.a. svensk industris framtida utveckling och konkurrensförmåga. STU bör därför omfördela sina resurser i huvudsak enligt sittbasförslag. Jag avser nu att i korthet kommentera insatserna inom de särskilt-priori- terade områdena samt insatsernainom de övriga teknikområden som prioriterades innevarande treårsperiod. Jag vill-i-detta sammanhang också .

hänvisa till vad statsministern har anfört angående prioriterade forskning- områden. . .

Den tekniska och industriella utvecklingen går mycket snabbt inom r'nformationsreknalagin (IT). För de statliga stödinsatserna har STU. en central roll när det gäller att initiera målinriktad forskning inom tillhörande områden, bl.a. datavetenskap, kommunikationsteknik och signalbehand- ling, tal- och bildbehandling samt reglerteknik,-Jag har inom detta anslag för budgetåret 1987/88 beräknat 11,5 milj. kr. — utöver STU: s basförslag

Industridep.

— för ökade satsningar inom denna forskning som utgör delprogrammet I'l'3. Målinriktad forskning, i ett nationellt informationsteknologiprogram. Den närmare inriktningen och omfattningen av den målinriktade forskning- en bl.a. för budgetåren 1988/89 och 1989./90 inom det teknisk-industriella informationsteknologiprogrammet har redovisats under avsnitt 5.

Svensk industri måste även i framtiden bygga sin styrka på att effektivt använda ny teknik. Verkstads-tekniken är mitt uppe i en period av genom- gripande förändringar. Radikalt nya högautomatiscrade och flexibla pro- duktionssystem (FMS) kan helt förändra konkurrensförhållandena inom branschen. STU:s insatser bör främst inriktas mot att påskynda att integre- rade informations- och produktionssystcm i ver'kstadsföretagen införs och att erfarenheter av denna nya teknik sprids även till andra'företag än de ' stora och resursstarka. Vidare bör STU främja'utVecklingen av en kvalifi- cerad teknisk-vetenskaplig bas inom nyckelområden-. för utvecklingen av framtida produktionssystem. STU:s stöd inom det verkstadstekniska om- rådet är omfattande och jag har beräknat medel för en' fortsatt kraftfull insats inom detta område enligt STU:s basförslag. ..

STU:s materialtekniska insatser spänner över flera teknikområden med huvudinriktning på konstruktionsmaterial för främst verkstads- och bygg- - nadsindsutrin. Satsningarna genomförs till .stor del i form av program i samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Industrins medverkan i finansieringen är betydande, även ivissa'forskningsinriktade program. STU:s FoU-insatser har i ökad usträckning inriktats på material ' för mer kvalificerade tillämpningar. Denna inriktning bör fortsätta även under den kommande treårsperioden. Utöver de.FoU-insatser' som STU har föreslagit i sitt basalternativ, har jag beräknat medel för en förstärkning av den alltför smala FoU-baSen inom nya materialområden, främst poly- mera matcrial och keramer.

Statsministern har tidigare berört behovet av insatser inom biotekniken. Internationellt utvecklas forskningen inom grundläggande vetenskaper och teknologier mycket snabbt. Samtidigt befinner sig den moderna biotekni- ken industriellt [ ett tidigt utvecklingsskede. . .

Industrins FoU-insatser mom bioteknikområdet har ökat mycket snabbt under 1980-talet. För att ge en tillräcklig bas för en fortsatt ökning av industrins FoU-insatser krävs en fortsatt utbyggnad av den statliga biotck-. niska forskningen. Förstärkningarna .bör inriktas på svenska styrkeområ- . den och på utvecklingsintensiva områden-av strategisk-betydelse för en framtida industriell utveckling. STU bör således även ifortsättningen satsa på genteknik (cell- och molekylärbiologi) och .bioteknisk separationstcknik samt öka sina insatser inom områdena animal cellodling och protein engi- neering (studier av sambandet mellan proteiners struktur och funktion). Jag har beräknat medel för en successiv ökning av insatserna inom biotek- nikområdet i enlighet med vad STU har föreslagit i sitt basförslag. Tyngd- punkten kommer liksom för innevarande treårsperiod att ligga på utveck-. ling av ny kunskap. Sverige har goda förutsättningar att bygga upp en betydande industri inom det biomedicinska området (tidigare T'teknik för hälso- och sjuk- vård"). Landets omfattande och högtstående medicinska forskning utgör-

Bilaga 10 Industridep.

härvid en betydande resurs. Ofta kombineras elektronik, nya material och bioteknik i en och samma medicinska utrustning. Den teknisk-medicinska industrin är därför synnerligen högteknologisk till sin karaktär. Utöver de medel som STU har föreslagit i sitt basalternativ, har jag beräknat medel för en förstärkning av insatserna inom detta strategiska område. Insatserna bör inriktas mot de områden som-STU har föreslagit i sitt basförslag samt de i STU:s "Plus 5%"—altcrnativ prioriterade delområdena som innebär förstärkta satsningar på industriella utvecklingsprogram och —projekt samt på kunskapsuppbyggnad inom området biomedicinsk mätteknik. STU hari sin anslagsframställning begärt medel för ett nytt insatsområde, Kommuni- kationssystem för handikappade: Mot bakgrund av. vad statsministern tidigare har anfört är det viktigt att STU:s insatser inom handikappomrädet förstärks. Jag beräknar 3,5 milj. kr. under budgetåret 1987/88 för att påbörja insatsområdet. Detta innebär att STU:s insatser inom handikapp- områdel kraftigt ökas. '

Kopplingen mellan olika områden där det .redan bedrivs högklassig .

forskning bedöms bli allt viktigare både för forskningens utveckling och för möjligheterna att tillämpa forskningsresultaten. Ett sådant tvärvetenskap- ligt område som förväntas få särskilt stor betydelse för framtiden har givits beteckningen mikronik. Det. är ett tvärområde mellan elektronik, mekanik

och biologi, kemi och fysik. Mikronik kan definieras som teknik för att - framställa komponenter vars funktioner bygger på en kombination av ytterst små geometriskt bestämda strukturer med varierande biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper. Området-bedöms på sikt kunna bli av nästan lika stor betydelse för industrin som mikroelektronikområdet. Grundläggande framsteg kan bli mycket viktiga för tillämpningar såsom separation, immobilisering av biokatalysatorcr, avancerade artificiella ka- talysatorer och sensorer.

Två tvärvetenskapliga områden har nyckelkaraktär för mikroniken, nämligen dels forskning om ytfenomen och" ytprocesser (dvs. skeenden i de yttersta atomskikten i gränsytor), dels forskning om hur. man kan bygga specificerade strukturer frän atomär eller molekylär nivå som grund för -

skräddarsydda komponenter.

Det är viktigt att i utgångsläget ha ett brett program och inte låsa sig för en viss uppläggning av mikroniksatsningcn. Ansatsen bör vara att ttnder de närmaste åren bygga upp ett tvärvetenskapligt samarbete utan att äventyra internationellt välrenommerade forskargruppers profil. Flera av de forsk- ningsprogram som ingår i STU:s förslag har redan i dag stora kontaktytor till mikroniken. Ett mikronikprogram skall planeras i samklang med dessa. Jag har beräknat 12 milj.. kr. för- särskilda satsningar på mikronikområdet under treårsperioden. .

Hänsyn till miljön är i dag en nödvändighet för utvecklingen inom många industri- och samhällssektorer. Det är vidare en förutsättning för att skapa goda långsiktiga villkor för viktiga näringsgrenar såsom exempelvis skogs-- industrin. Det innebär att miljötekrzisk FoU måste varaen integrerad del av FoU- verksamhetcn inom olika- sektorer-såsom transport, energi, jord- och " skogsbruk samt industri. Miljövänlighet och resurssnälhet utgör allt vikti- gare utgångspunkter vid utvecklingen av ny industriell produktionsteknik.

Bilaga 10 industridep.

STU bar det samlade ansvaret för det statliga stödet till forSkning och utveckling beträffande teknik på miljöområdet. STU:s ansvar omfattar de delar av miljöskyddsområdet som är av teknisk natur och är inriktad mot utveckling av processer, produkter, utrustningar och reningstekniker fram t.o.m. steget före prototyp- och demonstrationsanläggningar. Chefen för miljö- och energidepartementet föreslår i årets budgetproposition (prop. l986/87: IOO bil. 16) att verksamhetsområdet för den s.k. bränslemiljöfon- den utvidgas till att gälla även generellt teknikintroduktionsstöd för miljö- vänlig teknik. Därigenom skapas möjlighet att stödja miljötekniska utveck- lingsprojekt även i de steg som ligger efter dem där STU:s insatser slutar.

Miljövårdstekniska och miljörelaterade insatser ingår som en integrerad del i många teknikområden som STU stöder. Särskilt STU:s insatser inom energiforskningsprogrammet har ett starkt miljövårdsinslag.

Som statsministern tidigare har redovisat är ökade forskningsinsatser inom miljösektorn nödvändiga ur ett säväl globalt som nationellt perspek— tiv. Miljövårdsområdet bör därför prioriteras också inom STU:s verksam— het.. Detta bör ske genom att miljöintressena beaktas och genom att miljö- tekniska insatseri ökad grad integreras i STU:s stöd inom samtliga berörda teknikområden. Vidare bör ökade resurser anvisas för särskilda miljötek- niska projekt. Jag har därvid beräknat. att STU ökar sina insatser från ca 6 till 10 milj. kr. per år under den kommande treårsperioden för sådana projekt. Miljötekniska projekt med anknytning till massa- och'pappersin- dustrin och till avfallsomrädet är i detta sammanhang av särskilt hög prioritet. .

Förutom nyss nämnda insatser inom området miljövårdsteknik och STU:s insatser på miljöområdet inom energiforskningsprogrammet.kan teknikupphandlingsprojcktet 'l'OBOS 85 nämnas. Syftet med projektet är att utveckla teknik för oljebekämpning till sjöss. .

Det är vidare, enligt min mening, angeläget med ett nära samarbete mellan STU och bl.a. statens naturvårdsverk i frågor rörande miljövårds-. tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Frågan om samordning mellan STU och naturvårdsverket tas upp av den särskilda utredning om översyn av miljövårdsorganisationen (dir. I986:25) som nyligen tillsatts. Utredaren beräknas lägga fram sitt förslag den I september 1987.

Jag vill nu beröra områdena träteknik, massa- och pappersteknik, kemi- teknik, tekoteknik. flygteknik, havsteknik och livsmedelstcknik.

STU inledde under budgetåret 1979/80 en kraftfull satsning inom områ- det träteknik. Sverige har gamla traditioner inom träområdet och träpro- dukter har länge haft en stor betydelse för sysselsättning och handelsba- lans. Träindustrin bedöms ha stor betydelse även i framtiden. Jag har beräknat att STU:s insatserinom träteknikområdet fortsätter på en oför- ändrat hög nivå.

Massa- och pappersindustrins betydelse för svensk ekonomi är betydan- de. För att utveckla massa- och papperstekniken har jag beräknat att STU:s insatser inom området fortsätter på en i stort sett oförändrat hög nivå. Det nya insatsområde som jag har föreslagit inom informationstekno- logiområdet, Driftutveeklingssystcm för processindustrin, skall genomfö- ras med inriktning mot bl.a. pappersindustrin. Det grundläggande övergri-

Bilaga 10 Industridep.

2-7

pande målet med insatsområdet är att utveckla processtyrsystem. som tar till vara och utvecklar både driftledningens och processoperatörernas yr- kesskicklighet.

Kemiindustrin är en annan-bransch som omfattas av de insatser som föreslås inom insatsomrädet Driftutvecklingssystem för processindustrin. Insatserna är här inriktade mot driftstyrning samt försöks- och reaktions- optimen'ng i kemiska processanläggningar. I övrigt har jag beräknat en fortsättning av STU:s insatser inom området kemiteknik på en i huvudsak oförändrad nivå. . . . .

FoU—insatser inom tekoindustrin är även i fortsättningen av stor betydel— se för att på lång sikt öka konkurrenskraften inom tekobranschen. I propo- sitionen om forskning (prop. -l983:'84:107 bil. 9) anförde jag att. det, enligt min mening, är ett överlevnadsvillkor för denna industri i Sverige att tekotekniken utvecklas. .Jag menar att detta även gäller inför denna treårs- period. Jag vill därför erinra om STU:s ansvar för FoU-insatser inom detta område. .

[ propositionen föreslog jag vidareatt ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning skulle genomföras för att säkerställa den långsiktiga kunskapsutvecklingen inom svensk flygindustri. Denna-satsning bör fort- sätta även under den kommande. treårsperioden. Därutöver kommer deav mig förordade satsningarna inom det materialtekniska området (keramer och polymerer) att vara av stort intresse för flygindustrin.

Havsrekniken utgör i dag ett brett fält som innehåller egen teknik i smala nischer, men också tillämpningar från snart sagt alla de teknologiska områden som utvecklats utanför havsresursverksamheten.'STU har i sitt förslag inte särskilt prioriterat det havstekniska området för att i stället kunna tillgodose de mest angelägna FoU-behoven inom de tidigare nämnda strategiskt viktiga områdena för svensk industri. "STU bedömer att satsningar på flera av dessa nyckelområden kommer" att få stor betydelse även för tillämpningsutvecklingen inom det havstekniska området.. Jag kommer senare i dag vid min anmälan av propositionen om näringspoliti-- ken inför 1900-talet (avsnitt 13.5) att mer ingående redogöra för mina förslag beträffande stöd till havsteknisk forskning och utveckling.

Statsministern har tidigare behandlat behovet av forskning på livsme— delsområdet. STU stöder redan i dag Iivsmedclsteknisk forskning, dels via ett kollektivt forskningprogram, dels via ramprogram för kunskapsutveck- ling. För nästa treårsperiod har STU, som tidigare nämnts, dessutom föreslagit ett nytt insatsområde, Driftutvecklingssystem för" processindu- strin. Livsmedelsindustn'n är att av de tre-områden som insatsområdet är särskilt inriktat mot. .

Regeringen har givit STU i uppdrag att studera de' tekniska förutsätt— ningarna för småskalig livsmedelsproduktion. STU redovisade sitt upp- drag den I5 december 1986. Ärendet bereds för närvarande inom rege- ringskansliet.

lnformationsförsörjningsverksamhet .

Under anslagsposten informationsförsötjningsverksamhet har medel be; räknat för den del av verksamheten vid delegationen för vetenskaplig och

Bilaga 10 Industridep.

teknisk informationsförsörjning (DFI) som-galler teknisk forskning, ut- vecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation. Medel för DFI:s verksamhet anvisas över såväl industri- som utbildningsdepartementcns huvudtitlar. Innevarande budgetår uppgår anslaget under denna anslagspost till 9200000 kr. DFI föreslår att detta belopp höjs till ll 170000 kr. för budget- året 1987/88. :

Utbildningsministern har tidigare (bil. 6) redogjort för sina förslag beträf- fande DFlzs framtida verksamhet och den verksamhet som rör utbildnings— departementets ansvarsområde.

För cgen del vill jag anföra följande beträffande den del av DFI:s verksamhet som faller inom industridepartementets ansvarsområde.

Verksamheten vid DFI har utretts av- statskontoret under år 1986. Efter hörande av berörda intressenter har ett förslag till verksamhetens framtida utformning presenterats. I likhet med chefen för utbildningsdepartementet anser jag att ansvaret för informationsförsörjningsverksamheten nu bör tas över av såväl berörda statliga sektorsorgan som privata intressenter. Som en följd av detta och av de förslag som chefen för utbildningsdepartemen- tet har lagt fram, kommer DFI att upphöra. Förändringarna bör träda i kraft den ] juli I988, vilket innebär följande för den verksamhet som faller inom industridepartementets ansvarsområde.

Den verksamhet som DFI hittills stött vid bl.a. tekniska litteratursäll- skapet och tekniska nomenklaturcentralen kommer att erhålla fortsatt stöd. Formerna för det fortsatta stödet till dem och till forsknings- och utvecklingsarbetet inom informationsförsörjningsområdet bör bli föremål för en kompletterande utredning. Chefen för utbildningsdepartementet återkommer i annat sammanhang till regeringen i denna fråga. -

För budgetåret 1987/88 harjag beräknat medel till DFI på en oförändrad nivå.

Hemställan

Jag föreslår att regeringen föreslår riksdagen att

]. medge att under budgetåren 1988/89 och 1989/90 1599000000 kr. utöver de medel som ej disponerats under budgetåret 1987/88 får- användas för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forsk—' ning och utveckling, ' ' -

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1987/88. i enlighet med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser 1 samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 255000000 kr. under budgetåret 1990191 och högst 220000000 kr. under budgetåret l99l/92,

3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ur- veckling för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 726 800000 kr..

Bilaga 10 Industridep.

' Prop. 1986/87: 80

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

1985/86 Utgift 7l786651 l986/87 Anslag 70455000 1987/88 Förslag 75971000

Från anslaget bekostas styrelsens för teknisk utveckling (STU) förvalt- ning och medelsförvaltande verksamhet. Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under detta anslag (1000—tal kr.):

1985/86 1986/87 l987/88 beräknar ' Utfall Budget '

Föredraganden

Kostnader . Förvaltningskostnadcr 72 877 71755 75 467

(därav lönekostnader) (45859) (45123) (48024) - Lokalkostnader . 6946 6985 8 [97 Summa kostnader 79823 78740 83664 ' Avgår finansiering från annat anslag Medel som överförs från energiforsk- ningen . 8036 . 8285 7693 Summa anslag 7l787 f 70455 75971

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för STU:s förvaltningskost- nader beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2%. Med tanke på att jag har föreslagit en kraftig utökning av STU:s verksamhet harjag dock funnit det motiverat att beräkna löne- medel motsvarande anställning av ytterligare ca 5 tjänstemän. Detta till- skott har kunnat komma till stånd genom omprioriteringar. Vidare har jag beaktat. att en viss del av energiforskningsprogrammet föreslås bli integre- rat i STU:s ordinarie verksamhet.

STU har föreslagit en förändring av detta anSIags konstruktion för att bl.a. möjliggöra en mer långsiktig planering. Jag är dock inte beredd att föreslå någon sådan ändring innan försöksvcrksamheten med ny anslagsv form för förvaltningsanslag vid ett antal statliga myndigheter genomförts.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för teknisk utveckling: Fört'altningskastrmder för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 75971000 kr.

Bilaga 10 Industridep.

' Underbilaga 10.1

Sammanställning av remissyttranden över styrelsens för teknisk utveckling anslagsframställning för 1987/88 och tteårsplan för 1987/88— 89/90 utom i vad avser ' inf01 mationsteknologi

Vid remissbehandling av STU:s anslagsframställning för budgetåren 1987/88dl989/90 har 30 myndigheter, organisationer och fackföreningar yttrat sig. Yttrande har avgetts av försvarets l'orskningsanstalt (FOA), llygtekniska försöksanstaltcn (FFA), 'tcleverket, transportforskningsbe- redningen (TF B), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av universiteten i Uppsala, Lund. Göteborg, Umeå,_Stockholm och Linkö- ping, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola (CTH). högskolan i Luleå, statens naturvårdsverk (SNV), arbetarskyddsstyrelsen (ASS), statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens industriverk (SIND), Sveriges geologiska undersökning (SGU), delegationen för sam- ordning av havsres'ursverksamheten (DSH), energiforskningsnämnden (EFN), forskningsrådsnämnden (FRN), medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industri- fonden), Stiftelsen Sven'ges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhet (STATT). Ingcnjörsvetenskapsakademien (IVA), I..andstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, Tjänstemännens centralorganisation- (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF), Flera av dessa samt försvarsstaben, försvarets materielverk (FMV), delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) och statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har lämnat synpunkter ' på STU:s förslag vad avser informationsteknologi. En sammanställning över remissvaren på detta område lämnas i underbilaga 10.2.

Statens energiverk har lämnat synpunkter på STU:s insatser inom ener- giforskningsområdet. Denna fråga behandlas senare av chefen för miljö— och energidepartementet (bil. 12)

Genomgående är svaren mycket positiva till de-förslag som redovisas av STU. IVA menar att STU:s anslagsframställning och treårsplan'tillsam- mans med STU-perspektiv utgör ett gott underlag för statsmakternas be- slut rörande stöd till teknisk forskning och utveckling genom STU. IVA finner STU:s allmänna bakgrundsanalys av industrin i Sverige och föränd- - ringar inom denna som rör forskning och utveckling riktig.

Industriförbundet anser att STU på ett förtjänstfullt sätt åskådliggör- kompetensläget i sin anslagsframställning och till denna hörande under- lagsmaterial. Vidare anser Industriförbundet att STU-Perspektiv 1986 är

Bilaga 10 Industridep.

en synnerligen instrttktiv genOmgång av FoU-läget i förhållande till om— världen och att initiativet att tillsammans med SCB uppdatera FoU-stati— stiken för industrisektorn har lett till ökad förståelse för FoU—sambanden i landet.

LO anser att STU:s förslag till ett offensivt FoU-program är genomgåen- de väl motiverat och att det bör genomföras så långt det är möjligt med. tanke på de finansiella restriktionerna. ICO tillstyrker till alla delar STU. s anslagsframställning för budgetåret 1987/88 och förslag till 3- -årsplan för perioden I987/88— 1989/90. TCO delar vidare STU:s syn på den tekniska utvecklingens betydelse för det svenska ' näringslivet i framtiden. TCO instämmer därför också i STU :s bedömning att anslagen för teknisk forskning och utvecklingsarbete bör ligga på en" väsentligt högre nivå än för närvarande.

CF ställer sig bakom det huvudsakliga innehållet i STU:s anslagsfram- ställning för 1987/88 och plan för perioden 1987/88— l989/90. CF finner dem väl genomtänkta till sin struktur och inriktning. .

STATT understryker att STU:s analys och beskrivning av viktiga nyc- kelområden inom den svenska"teknikutvecklingen är mycket värdefull att få och att de bedömningar som görs i STU:s anslagsframställning saint S'I'-U Perspektiv 1986 är utomordentligt värdefulla som underlag för STAT'I: s prioritering

I anslagsframställningcn har fyra olika ambitionsnivåer redovisats. STU:s huvudalternativ utgörs av ett offensivt statligt FoU-program som för ge- nomförande kräver ett årligt medelstillskott på ca 400 milj;'-kr. utöver nuvarande anslagsnivå. STU har vidare'rcdovisat ett basalternativ med oförändrad ambitionsnivå samt förslag till prioriteringar inorri en med S% ökad resp. minskad resursram jämfört med basalternativet. ' -

Inte någon av remissin'stanserna förordar basalternativet 'cller minsk- ningsalternativet. Industriförbtmdet förordar 'en successiv ökning av re- surstillskottet väsentligt över det s.k. ”Plus 5%"-'alternativet. Bl.-a. IVA,

Bilaga 10

Industridep.

LO, TCO och releverket tillstyrker STU:s "offensiva programförslag. CF ' och Landstingsförbunder förordar "Plus 5% -—altemativet.

De remissinstanser som yttrat sig över STU:s roll vad gäller samverkan inom FoU-systemet är odelat positiva. UHÄ ser positivt'även-på' de informella kontakter som utvecklats med STU-. bl.—a. fi anslutning till utred- ' ' ningar inom olika industripolitisktviktiga områden. Genom sådana kon- takter får UHÄ en viktig del av informationsunderlaget inför ställningsta- ganden som rör högskolans utveckling på'lång sikt-. UH Ä finner det därför angeläget. att dessa kontakter ytterligare utvecklas och noterar med till- fredsställelse att 51 U har samma uppfattning.

EFN framhåller att STU:s centrala roll som organ för teknisk och industriell utveckling gör STU till en väsentlig samarbetspartner för en

lång rad olika sektorsorgan. Den utbyggnad av. samarbetet som skett, bl. a. inom energiforskningsområde't. värdesätts.

CF konstaterar att STU:s strävan att i konkreta program samarbeta med andra organ 'kommer till uttryck i ett flertal fall. Detta anser CF var en fördelaktig utveckling som bör fortsätta. ' BFR ansluter sig till bedömningen att förutsättningarna för samverkan inom teknisk FoU har ökat väsentligt på senare år. Samtidigt'som indu- '- strins FoU-engagemang för ny teknik ökar, visar högskolan ökat intresse för samverkan. BFR har i dag ett etablerat och givande samarbete'med STU inom flera teknikområden t.ex. Hiss-FoU och Trä-FOU. På miljö— vårdsområdet anser rådet att samarbetet har fungerat mindre tillfredsstäl- Iande. Det är viktigt att samarbetet utvecklas ytterligare inom områden av gemensamt intresse, bl.a. på områdena materialteknik. miljövårdsteknik' och energiteknik, får ökad effektivitet 1 planering och genomförande av '

FoU- verksamheten.

Även SGU anför att STU:s modell för genomförande av FoU—projekt i samverkan med högskolor, myndigheter och industrin ger en mängd posi- tiva effekter som är stimulerande för alla inblandade parter och bidrar till

Bilaga 10 Industridep.

att kunskaper inom olika områden kan utnyttjas på ett bra sätt. Denna typ ' ' av verksamhet är effektiv och kan bidra till att forskningen och den tekniska utvecklingen förs framåt i Sverige. '

Slutligen framhåller TC 0 att det skulle "vara värdefullt för såväl fackför- eningsrörelsen som för de instanser som ansvarar för tillämpningen av samhällets närings- och teknikpolitik om det nätverk om ca 1000 personer som står till S'I'Uzs förfogande vid planering och utvärdering av projekt kunde publiceras en gång per år. I TCO:s arbete ingår att mobilisera såväl den fackliga organisationen som andra intressenter för gemensamt arbete i att förnya svenskt näringsliv. I detta arbete är' personkontakter av infor- mell art av mycket stor betydelse. ' '

Bl. a. IVA, TCO, NFR, CTH och Lunds universitet rekommenderar en generell förstärkning av statens stöd till forskning och utveckling vid högskolor och universitet samtidigt med en resursförsitärkning vid STU. UHÄ understryker vikten av att STU och andra sektorsorgan i samband med större satsningar på tillämpad forskning avsätter medel' även för fritt . sökande av ny kunskap inom berört basområde.

Enligt [ VA s uppfattning bör bidraget till kunskapsuppbyggnad och stö- det till forskning ges en mer framträdande plats 1 STU: s verksamhet.

Även CTH menar att -— inom_ramen för ett visst totalt anslag till STU — kunskapsutvccklingsprogrammct borde ges ökat utrymme. STU:s kun-

skapsutvecklingsprograin fyller en viktig funktion för den. långsiktiga tek- . niska forskningen.

IVA vill starkt understryka önskvärdheten av att ha en hög flexibilitet i ' STU:s verksamhet med avseende på inriktning och fördelning mellan ' '

'33

programmen liksom mellan olika delprogram. Enligt NA:s förmenande innebär STU:s plan en risk för låsning av resurser till program och delpro- gram. IVA vill i sammanhanget kraftigt understryka att en koncentration till prioriterade områden inte får leda till att medelsramar begränsas för lovande projekt och forskargrupper med verksamhet som inte omedelbart kan hänföras till områden som prioriterats. Avgörande för allt stöd till forskning och utveckling skall primärt vara kvaliteten hos projekt och forskare, endast i andra hand områdestillhörighet. .

De teknikområden som har prioriterats av STU har starkt stöd av remissinstanserna. Några av remissvaren önskar dock lyfta fram ytterliga- re ett par områden.

Den kraftfulla satsning som STU föreslår inom biateknikområdet får stöd av bl.a. FOA. SIND, LO, FRN, MFR, NFR, SJFR, IndtlstrJörbrtn- det, universitetet [ Ltmt'l och CTH.

MFR för fram tanken att det vore intressant att inleda diskussioner med framgångsrika svenska företag med intressen i bioteknik/biomedicin- branschen om möjlighet att genomföra ett samfrnansierat (stat/industri) nationellt bioteknikprogram. .

I STU:s förslag inom materialnmrådet instämmer bl.a. TCO, FOA. CTH, BFR, NFR och Landstingsförbundet. . '

FOA konstaterar med tillfredsställelse att STU fortsätter sin medvetna satsning på ny materialteknik inom de områden som ur civil och militär synpunkt måste betraktas som utomordentligt viktiga för Sveriges förmåga att tillgodogöra sig resultaten av de mycket stora FoU-ansträngningar som görs inom de ledande industriländerna i vår omvärld. Särskilt intressant i detta avseende är, enligt FOAzs uppfattning, den plan för svensk-FoU inom området liberarmerade metaller som presenteras.

NFR delar STU:s uppfattning, att den svenska forskningen rörande polymera material och keramer behöver förstärkas. NFR pekar vidare på att forskningen inom landet är svag även vad gäller nya material. Enligt rådets mening behövs i Sverige ett brett anlagt matcrial—tekniskt—vcten- skapligt program. [ett sådant skulle grundläggande och tillämpad material- fysik och materialkemi stödjas.

BFR anser slutligen att insatser inom keram- och polymcrområdena är viktiga även för den byggnadstekniska tillämpningen, inte minst när det gäller beständighet och långtidsegcnskaper.

LO, MFR och Landstingsförbmzdei framhåller att STU:s prioritering av det biomedicinska området är särskilt angelägen.

LO delar STU:s bedömning att redan en förhållandevis måttlig insats inom området skulle kunna ge omfattande effekter för den indUStriclla utvecklingen och ser området som ett exempel på hur den offentliga sektorn understödjer en industriell utveckling.

Landstingsförbrmdet anser det värdefullt att STU också fortsättningsvis — i enlighet med sin anslagsframställan -— ger hög prioritet åt forskningsin- satser inom det medicinska verksamhetsområdet. Den snabba utveckling- en gör det angeläget att här ge de kunskapsmässiga spjutspetsarna hos såväl industrin som bland hälso- och sjukvårdens personal ett starkt stöd.

Flera remissinstanser framhåller betydelsen av tvärvetenskaplig forsk- ning och anser STU:s förslag att stödja området mikronik som intressant.

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 10 Industridep.

Bilaga 10

Införandet av ett samlat forsknings— och utvecklingsområde mikronik” anser CF vara framsynt och det är önskvärt att ett mikronikprogram kommer till stånd. -

FOA instämmer i'STUzs bedömning att mikroniken är ett mycket intres— sant tvärvetenskapligt. område, som har både stor industriell och veten- skaplig potential. På sikt kan olika delområden tänkas utskiljas och förtjä- na egna insatser, t.ex. fotoniken. Inom mikroniken har försvaret klara intressen. Det bör också finnas möjligheter till samarbete mellan FOA och STU i syfte att stödja en effektiv utveckling inom området; = -

NFR stöder de tankar STU framför beträffande mikroniken! Inom flera delområden har Sverige grundforskningsmässigt en stark position. främst genom det stöd NFR givit under en lång följd av år. NFR framhåller att detta är ett exempel på hur en långsiktigt uppbyggd grundforskning blir av intresse för mer tekniska tillämpningar

Vidare anser Indusmfoz bundet att mikronikområdet förefaller vara en intressant möjlighet att vidareutveckla en internationellt god grundkompe- tens som redan ethterar | Sverige.

LO ser med tillfredsställelse på att STU föreslår ökade insatser inom området miljöteknik. Genom FoU kan nya och förbättrade produktionsme- toder erhållas som kan minska riskerna för vår miljö. LO har-inte något att invända mot den allmänna inriktning som anges för STU-satsningar inom det miljötekniska området och anser att ökade insatser måste inriktas på de miljöproblem som industrin medför.

LO anser vidare att de stora problemen beträffande den yttre och inre miljön i betydligt större utsträckning måste kunna förutses och förebyggas än vad som sker i dag. En åtgärd bör här vara att satsa .på-mer tvärveten- skapliga F () U—projekt. En annan åtgärd bör vara utnyttjande av experimen- tella metoder och konsekvensanalyser för att eventuella risker ska kunna förutses och förebyggas på ett tidigt stadium i samband med-tekniska FoU-projekt, som kan antas ha konsekvenser för människa och miljö.

SNV finner det mycket angeläget att de satsningar som STU föreslår inom området miljövårdsteknik kommer till stånd. Förslagen är nödvän- diga förutsättningar för att komma framåt i många miljövårdsfrågor. Miljö- vårdsteknisk FoU bör —- som också framgår av forskningsprogrammet — bedrivas i direkt anknytning till och samordnat med den tekniska forsk- ningen i övrigt. SNV framhåller vidare att framtagande av nya tekniska lösningar för att minska föroreningsbelastningen är en väsentlig del i det samlade miljöskyddsarbetet. Andra viktiga delar i miljöskyddsarbetet är forskning för att identifiera orsaker till effekter i miljön och uppbyggande av försöksanläggningar för att underlätta introduktionen av ny teknik inom miljöfarlig verksamhet. Kopplingen mellan dessa delar ökar alltmer. Ver- ket anser därför att STU:s föreslagna satsningar bör"utföras även om begärd medelsförstärkning inte tillgodoses.

BFR anser att miljötekniska frågor borde prioriteras redan i ramen "Plus S%" och inte först i det "offensiva FoU-programmet”. STU har av statsmakterna getts det samlade ansvaret för 'dessa frågor och för samord- ning av teknisk FoU inom miljövårdsområdet. BFR vill peka på det glapp som kan uppstå när det gäller dessa insatser." Statens naturvårdsverk

Industridep.

stödjer i dag endast cffektforskning och avser inte att stödja FoU om teknik eller metoder för att komma till rätta med miljövårdsproblem eller produktutVeel—tling. Det finns heller inget annat organ som stödjer miljö— vårds-FoU. BFR:s ansvar gäller naturresursplanering och FoU om miljö-- ' aspekter på ny energiteknik t.ex. naturvär'me oehvärmepumpar. Med ' hänsyn till områdets vikt. framhåller BFR att detta måste beaktas i den'

fortsatta behandlingen. .

SJFR menar att STU:s framställning'angående miljövårdsteknik tar upp flera centrala problem som gäller miljöfrågorna. SJFR vill särskilt instäm- ma i de bedömningar som görs att det i många avseenden behövs en grundläggande kompetens-och.kunskapsuppbyggnad för att åstadkomma en sådan utveckling att uppkomsten av. miljöproblem minimeras. Inrikt— ningen på förebyggande insatser bör. alltså prioriteras.- .

Då det gäller regional innovationspolitik ställer sig (.F bakom STU:s förslag och framför att det finns behov av åtgärder för att regionalt främja nyföretagande på teknisk grund. Detta gäller särskilt som kommunernas åtgärder på detta område inte alltid är verkningsfulla. Emellertid villCF i detta sammanhang också säga att forskning inte kan fungera som regional- politiskt medel med de ekonomiska. och personella begränsningar som- råder i Sverige. Forskning måste koncentreras till de enheter-— klart över . lägsta nödvändiga storleksnivå för en fungerande forskningsmiljö — som

nu finns vid de stora universitetenoeh högskolorna. CF anser att forskning . vid de regionala högskolorna inte bör förekomma utöver sådan uppdrags- finansierad uttedningsverksamhet som redan nu förekommer.

FOA menar att det är önskvärt att utveckla medel och metoder för att bättre föra ut ny teknik och främja innovationsförmågan | orter som saknar högskola med forskningsresurser. Detta är doek ett arbete som-kommer att " ta en viss tid, men bör uppmärksammas och inledas så snart detta är möjligt. Ett sätt att göra detta vore-att avsätta en mindre summa pengar för experimentell verksamheti något av våra skogslän. . Landstingsförbundet vill starkt understryka vikten av att STU avsätter" resurser som i mer allmän bemärkelse främjar regionala innovationssträ- vandcn via tcknikecntra och andra former av utvecklingsarbete i samver— kan mellan högskolor, näringsliv Och t.ex. landsting och kommuner.— STU:s föreslagna insatsområde GrIJvteknik 2000 finns inom det-offen- siva FoU-programmet för regional innovationspolitik och insatsområdet har som mål att sänka brytningskostnaderi de svenska gruvorna. Om målet kan uppfyllas skulle bl.a. den svenska gruvindustrins konkurrens- kraft avsevärt förbättras. Projektet är i hög grad linansierat via industrin.. SGU anser det viktigt att kostnaderna för brytning i gruvor kan hållas så . låga som möjligt för att det skallvara möjligt-att behålla en.svensk gruvin- dustri. Det är därför nödvändigt att påbörja den föreslagna forskningen så snart som möjligt och av denna anledning anser SGU att STU bör få- nödvändiga medel för att kunna genomföra insatsområdet Gruvteknik 2000. . .

Några remissinstanser har invänt mot att havsteknisk FoU inom STU föreslås få minskad omfattning. DSH anser sålunda att statliga satsningar på vissa delområden av havstekniken kan vara väl så angelägna för förny- .

Bilaga 10

Industridep.

else av svensk industri som en del av dem som STU nu ger hög prioritet. Satsningarna på kunskapsutveckling inom havstekniken bör därför ta som utgångspunkt en identifiering av de specifika delområden som på sikt kan komma att vara motorer i förnyelseprocessen inom svensk industri. Med dessa utgångspunkter ser DSH det som olyckligt att S'l'U behandlar havs- tekniken som ett sammanhållet område och nu avför det i sin helhet från de prioriterade teknikområdena.

Även FMV och FOA framhåller rörande havsteknisk forskning att det är mycket olyckligt att STU i basalternativet valt att låta detta område utgå. FOA menar att konsekvenserna för grundläggande och målinriktad forsk- ning vid universitet och högskolor resp. industrin kommer att bli kännbar. Ett åamlat grepp över utbildning, grundforskning och målinriktad forsk- ning måste tas för att förhindra att befmtlig utbildningskapacitet vid uni- versitet och högskolor förstörs.

SIND har i sin anslagsframställning föreslagit ett treårigt program för. havsteknisk utveckling. Om statsmakterna beslutar att genomföra detta program, föreslår STU att ca l5% av medlen avsätts för kunskapsutveck- ling. STU är därvid beredd att i nära samarbete med SIND administrera ett sådant forskningsprogram och därvid utnyttja de industri- och forskarkon- takter som tidigare har byggts upp. SIND anser att STU även framgent bör erhålla medel för att driva ett havsteknikprogram av minst samma storleks- ordning som tidigare och med inriktning på att stödja grundforskning och ' uppfinnare. Detta bör ske i nära samråd med SIND och en övergripande" programstrategi, omfattande bägge programmen, bör utformas. Om stats- makterna accepterar STU:s förslag och beslutar att 15% av SIND:s budget för havsteknik skall användas för grundforskning och uppfinnarstöd (kun- skapsutveckling), föreslår SIND att den.totala'programadministrationen organiseras från SIND och att STU därvid får en rådgivande roll. '

Vad gäller den flygtekniska forskningen hävdar FOA att Sverige har en -

utomordentligt fm tradition. Den flygtekniska kompetensen'vid industrin ' samt vid universitet och högskolor har varit en-förtttsättning för en fram- gångsrik utveckling av .civila flygplan. Av både 'civilt industriella och försvarsskäl är denna utveckling synnerligen positiv då kompetens behålls inom landet inom ett centralt industriellt område. FOA anser vidare att det inte är försvarbart att låta flygteknisk FoU-satsning relativt nedprioriteras. FFA instämmer i de flesta av de allmänna bedömningar som' STU gör i

sitt treårsprogram men finner det synnerligen anmärkningsvärt att flygin- - dustrins roll och FoU-behov ej alls diskuteras vare sig-i STU:s anslags- framställning eller i flerårsplanen. F FA konstaterar att STU uppenbarligen har haft svårigheter att inom tilldelade ramar och med de stödformer som används avsätta en volym för civil flygteknisk forskning, söm är tillräcklig och som rimmar med de rekommendationer som givits; FFA hemställer vidare om att åtgärder vidtas för att finansiering avcivil tlygteknisk forsk- ning säkerställs till såväl volym som långsiktighet. '

STU:s verksamhet inom den tekniska"forskningsrådsfunktionen (STUF) får" goda vitsord av samtliga remissinstanser som yttrat sig härom.

4 Riksdagen l986/87. I .mml. Nr80. Billiga I0

Prop. l986/87:80

Bilaga 10

Industridep. - ' .

37"

NFR:s erfarenhet av S'l'UFzs hittillsvarande verksamhet är positiva. STUF har på ett lyckligt sätt kompletterat rådets satsningar genom att fördela resurser till goda projekt inom flera viktiga områden. Rådet stöder STU:s förslag att utöka' STUF:s resurser ytterligare. Eftersom ST UF:s verksamhet ligger mycket nära rådets'egen ser NFR gärna att täta kon- takter, om än informella, upprätthålls mellan NFR och STU.

Lunds universitet, CTH, Högskolan iLuleå och IVA anför att STUF har en viktig roll att fylla och föreslår en kraftig förstärkning av STUF:s resurser även inom en för STU oförändrad anslagsram. Industrifonden betonar att det i ett litet land som Sverige torde vara av helt avgörande betydelse att utnyttja de övergenomsnittliga begåvningar som finns och föreslår att STU:s möjligheter till stöd inom icke prioriterade områden därför inte skall beskäras av alltför strängt prioriteringstänkande.

Flera remissinstanser föreslår att STU:s roll inom den offentliga teknik- upphandlingen stärks.

Industriförbundet anser att teknikupphandling fortfarande uttnyttjas i alltför begränsad utsträckning. FOA understryker vikten av samarbete mellan myndigheter och forskningsorgan inom olika sektorer främst ge-. nom att samfmansierade projekt och teknikupphandlingsprojekt som går över sektorgränserna genomförs.

Även TC 0 anser att STU :s roll inom den offentliga teknikupphandlingen bör stärkas. Problem och behov inom offentligt reglerade eller finansierade områden såsom miljövård. energi, arbetsmiljö eller sjukvård är en viktig startpunkt för utveckling av nya produkter och ny teknik. Detta samspel som behöver organiseras och finansieras bl.a. genom STU:s medverkan konstituerar en väsentlig konkurrensfördel för svenskt näringsliv på världsmarknaden.

Vidare uttrycker LO och Landstingsförbundcr betydelsen av att i olika sammanhang utnyttja teknikupphandlingsteknikcn.

TCO anser att även om de svenska storföretagen sätter av stora och växande resurser för FoU är också de otillräckliga i internationell jämförel- se. Samarbete mellan företag nationellt, nordiskt och europeiskt är därför många gånger en förutsättning för att forskningen i vårt land ska kunna ligga i fronten på många teknikområden samtidigt..

TCO anser vidare att det krävs insatser från samhället för att göra ett- sådant samarbete möjligt. STU:s resurser kan fungera som smörjmedel nationellt för att stimulera Storföretag att samarbeta i gemensamma forsk— ningsprojekt. Också det internationella tekniksamarbetet förutsätter ökade . resurser och en beredskap från regeringens sida att gå in med riskkapital i .större projekt tillsammans med de svenska—företagen t.ex. i Eureka-"sam- . manhang. Dessutomhävdar TCO att ,det krävs särskilda insatser för att underlätta för små och medelstora företag att samarbeta internationellt.

Bilaga 10 Industridep.

STU:s insatser för information och överblick är därför angelägna. Någon form av "elearing-central" eventuellt i samarbete med de övriga nordiska länderna behövs enligt TCO.

Televerket ser tillämpningsprogrammet inom IT—området som en god möjlighet att utnyttja både universitetens 'och industrins resurser på ett samordnat sätt. Möjlighet finns också att knyta programmet till deltagande i internationella program typ ESPRIT, EUREKA och RACE, som även behöver stöd av statliga pengar. .

Industriförbmzder framhåller att det är väsentligt att svenska företag kan delta på konkurrensneutrala villkori informationsteknologiprojekten inom EG-forskningen både när det gäller tillträde och ekonomi.

Bilaga 10 Industridep.

Under-bilaga 10.2

Sammanställning av remissyttranden öVer styrelsens för teknisk utveckling ' _ anslagsframställning för 1987/88. och treårsplan för 1987/88—89/90 i vad avser informationsteknologi

Yttranden över styrelsens för teknisk utveckling (STU) anslagsframställ-_ ' ning i vad avser förslag till åtgärder inom styrelsens ansvarsområde röran- de informationsteknologi har efter remiss avgivits av överbefälhavaren (ÖB; i samråd med försvarets materielverk och försvarets forskningsan- stalt), televerket. universitetet i Linköping, Chalmers tekniska högskola, högskolan i Luleå, delegationen för vetenskaplig och teknisk informations- försörjning (DFI), Sveriges geologiska undersökning, naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Ingenjörsvetenskapsakadcmien (IVA), Sveriges indu'striförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsor- ganisationen i Sverige (LO) samt Sveriges civilingenjörsförbund. Yttran— dena från Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola och högsko- lan i Luleå har överlämnats av universitets- och högskoleämbetet.

STU:s anslagsframställning och den till denna fogade bilagan Informa- tionsteknologi — Förslag till FoU-program för budgetåren 87/88—89/90 beskriver ett förslag till åtgärder från statens sida inom ramen för en offensiv satsning för att stödja forskning på informationsteknologi (IT-Jom- rådet samt vissa åtgärder för teknikspridning och stöd till innovationer hos företag på området.

De av STU framförda förslagen liksom tanken på ett samlat nationellt IT—program bemöts genomgående positivt av remissinstanserna. Beträf- fande bakgrunden till och detaljutformningen av STU—förslaget har ett antal instanser framfört synpunkter och ytterligare förslag.

Beträffande de föreslagna satsningarnas betydelse överhuvud taget no- terar DFI med tillfredsställelse att informationsteknologin getts den fram- trädande plats den rimligen bör ha med hänsyn till den pågående interna- tionella utvecklingen. Sveriges induslriförbund anser det vara utomordent- ligt viktigt att en kraftfull insats efter lång tidsutdräkt kommer till stånd för informationsteknologi, såväl en nysatsning inom systemteknik som en fortsättning av hårdvarusatsningen inom NMP—sfären (det nationella mik- roelektronikprogrammet). Till följd av den långsamma beslutsprocessen om det s.k. informationsteknologiska programmet från 1984 finns det oroande tecken på eftersläpning i förhållande till våra konkurrentländer som vi, enligt industriförbundet, måste försöka hämta in. Sveriges civilin— genjörsförbmzd menar att det kan anas att statsmakternas påtagliga bävan inför ett nationellt informationsteknologiprogram har sin grund i de påtag- liga- svårigheter som råder att brett Ompröva befintlig verksamhet och

Bilaga l_0 Industridep.

omfördela resurser. och vill .med eftertrka framhålla att'ett nationellt informationsteknologiprogram måste komma till stånd väsentligen efter de riktlinjer STU m.fl. föreslagit och att programmet 'ej kan finansieras ge- nom omfördelning av medel. Detta program är enligt förbundet av vitalt nationellt intresse. '

Beträffande motiven för att från statens sida vidta särskilda åtgärder för att stärka lT-området pekar några remissinstanser på utvecklingen i andra länder och hänvisar till vårt säkerhets- och handelspolitiska intresse och vår industris framtida konkurrenskraft. ÖB pekar på att Sverige i ljuset av de kraftfulla internationella insatserna på lT-området även _i fortsättningen blir beroende av utlandet för landets teknikförsörjning inom detta område. Eftersom informationsteknologin spelar en allt viktigare roll för industriell konkurrenskraft och därmed för samhällsutveckling och försvar, har" den fått inte bara ekonomisk utan även säkerhetspolitisk betydelse med konse- kvenser inte minst för Sverige som alliansfritt land. Detta förhållande gör det enligt ÖB angeläget att finna delområden där Sveriges beroende av utlandet inte får öka och där följaktligen insatser bör komma till stånd inom ramen för ett nationellt IT-program. '

Televerket hänvisar till att det i dag inom informationsteknologi— o'ch tclekommunikationsområdena- sker så omfattande internationella Ikraft- samlingar att det är betydelsefullt för Sverige att delta. dels för att inte stå utanför den kunskap som byggs upp, dels för att få möjlighet att påverka framtida tekniker och kommunikationssystem.

Det nationella oberoendet framhålls även av LO som anför att informa- tionsteknologin har en central betydelse för både den industriella utveck- lingen och samhällsutvecklingen i stort. För att Sverige ska kunna utveckla en informationsteknologi som är anpassad till våra krav på arbetsmiljö och arbetsorganisation krävs en inhemsk FoU-verksamhet av: tillräcklig om- fattning för att vi inte helt ska tvingas följa de dominerande ländernas utveckling. Enligt LO bör därför resurser nu prioriteras för att genomföra det nationella informationsteknologiprogram som så länge planerats.

LO pekar också på risken för ökad sårbarhet om utlandsberoendet på lT-området tillåts öka. Sett ur sårbarhetssynpunkt måste "också Sverige bli mindre beroende av utlandet än vad vi är i dag inom det informationstek- nologiska området.

I övrigt anför LO bl. a ihdustn'politiska motiv för stödåtgörder på IT-om- rådet: - - -'

Det är enligt LO:s uppfattning tveksamt om näringslivet utan starkt stöd - från samhällets sida kommer att klara den fortsatta mycket hårda och sannolikt i accelererande takt tilltagande konkurrensen, som utvecklingen inom data- och elektronikområdet innebär. Sverige har en mycket'god potential för i synnerhet de mer kunskapsintensiva delarna av detta teknik- område. Detta borde utnyttjas väl för att stärka våra exportmöjligheter och för att med teknikens hjälp skapa goda arbetsförhållanden.

Dataindustri och datakompetens i landet är betydelsefull såväl som enskild industrigren som för näringslivet-i sin helhet, för dess utveckling och förnyelse. Även för att göra de offentliga verksamheterna mer ratio-' ' nella och serviceinriktade' behövs satsningar på informationsteknologi.

Bilaga l0 Industridep.

LO:s bedömning i fråga om STU:s förslag är, eftersom den allt hårdare konkutrensen på exportmarknaden talar för att Sverige i framtiden måste [inna Och utveckla de teknikområden som vi har särskilda förutsättningar för. att STU:s budgetförslag är ett steg i rätt riktning genom dess satsning på en mer avancerad teknikutveckling och på tillvaratagande av vårt internationellt sett höga kunnande inom bl.a. det arbetsvetenskapliga om- rådet.

Några remissinstanser pekar på ett behov av ett bredare underlag. där motiven för och inriktningen av de statliga åtgärderna sätts in i ett vidare sammanhang. ÖB anför, att den snabba utvecklingen inom IT-området gör det nödvändigt att göra en förnyad genomlysning av den svenska indu- strins situation i slutet av 80-talet. ]:ltt aktuellt underlag synes vara avgö- rande för ett industripolitiskt ställningstagande men är också av central betydelse ur förSVarets synpunkt då det ger en bild av landets omvärlds- beroendc inom IT-området. Enligt ÖB innehåller STU:s anslagsframställ- ning inte den typen av underlag att inriktning och omfattning av föreslagna åtgärder kan bedömas i ett långsiktigt. svenskt industristrategiskt eller säkerhetspolitiskt perspektiv. För att kunna ta ställning i detta perspektiv krävs bl.a. en information om den svenska industrins förutsättningar att- verka inom IT-området. Här krävs en aktuell kartläggning av den svenska IT-branschen och av de branscher som i övrigt är starkt beroende av informationstcknologiprodukter för sin egen produktion. Beträffande för— svarssektorns särskilda behov saknas vidare, enligt ÖB, hänvisningar så gott som helt i behandlingen av de olika insatsområdena i STU:s anslags- framställning. Med tanke på att de föreslagna insatserna avses ingå'som en del i ett nationellt IT-program hade enligt ÖB en bättre avstämning av STU:s förslag mot FoU-åtgärder m.m. inom försvarssektorn varit värde- full.

Ytterligare en annan typ av utredningar behöver enligt ÖB komplettera den bild som STU:s anslagsframställning ger för att möjliggöra ett ställ— ningstagande om inriktning och omfattning av föreslagna åtgärder. Det gäller att skapa en överblick av den planerade anskaffningen inom den tekniskt inriktade delen av den offentliga sektorn (ämbetsverken och af- färsverken under främst departementen kommunikation, industri och för.- svar) och de FoU-planer som är förknippade med dessa verks planerade anskaffning. .- . -

Linköpings universitet framhåller, att utformningen av forskningspro- gram för informationsteknologi i väsentligt större omfattning skulle behöva styras av en analys av de långsiktiga behoven inom ITF-användande teknik- områden. En sådan analys saknas i förslaget,"!lögskolan i Luleå anför att om resurser via STU kunde knytas till högskolans-verksamhet bl.a. på informatiönsteknologiområdet, detta även skullevara ett viktigt led i en regional innovationspolitik.

IVA anser att underlaget inte i tillräcklig utsträckning understryker-

Bilaga 10 Industridep.

behovet av långsiktighet i arbetet och omfattningen av den stora satsning - som erfordras.

ÖB anser att STU:s förslag i huvudsak kan betraktas som en nödvändig insats men att möjligheterna att bedöma om åtgärderna är tillräckligaur långsiktigt industri- och säkerhetspolitiskt perspektiv inte föreligger. Den ekonomiska satsningen på de flesta områden förefaller endast tangera minimiåtgärder varför eventuellt ytterligare satsningar måste ses som till- lägg utöver den föreslagna ramen. ÖB anser även, att programmet ger en viktig utgångspunkt. för ett vidare programarbete på nationell nivå. Många av de föreslagna satsningarna och åtgärderna stämmer överens med de från försvarssektorn framförda önskemålen. Televerket stöder det förslag till en, offensiv satsning som STU föreslår. Det är väsentligt att det stöd som ges till den tillämpade forskningen och kollektivforskningen är av tillräcklig omfattning för att tillåta att forskningen uppnår tillräckligt djup och bredd. .

Verket anför även att förslaget ger en god grund för fortsatt forskning och kompetensuppbyggnad men vill påpeka att ett program för tillämp- ningar inom IT—området med mål att ta fram nästa generations IT-system i dag inte finns klart. Televerket och andra intressenteri svenskt näringsliv deltar i diskussioner kring tillämpningarna i ett sådant program, och verket anser att det finns behov av en satsning i storleksordningen 200 milj. kr. per år i ca 5 år. . .

Linköpings universitet finner STU:s förslag väl avvägt, särskilt beträf- fande komponentteknik och systemteknik. Det kommer enligt universite— tet att, om det genomförs, innebära en förstärkning och en konsolidering av svensk kompetens inom informationsteknikområdet till nytta för sam- hälle och industri. '

NFR finner STU:s förslag angelägna men vill samtidigt hävda att en balans måste finnas mellan den av rådet stödda rena grundforskningen, som en allmän bas för utvecklingen och forskarutbildningen inom området, och STU:s mer tekniskt inriktade insatser. De forskare som ägnar sig åt grundforskning måste erbjudas likvärdiga resurser som de som ägnar sig åt tillämpningar för att grundforskningen inte personellt och apparatmässigt skall utarmas. Ett genomförande av STU:s planer inom informationstek- nologin utan motsvarande insatser. inom NFR:s verksamhetsområde kan på sikt allvarligt försämra den grundläggande forskningen inom halvledan .

området. . . . . .. . .

! VA påpekar att akademien tidigare har poängterat önskvärdheten i att en spridning av baskunskapen i fråga om att skräddarsy mikroelektronik sker och nu kan konstatera att detta fortfarande gäller, Det är nu önskvärt att åstadkomma en motsvarande spridning i fråga om programvaruteknik. IVA anser det möjligt att både höja kvaliteten hos och'sänka utvecklings- kostnaderna för svensk programvara 'om de senaste årens fr'amsteg verkli- _ gen tas till vara av industri och högskolor.

Bilaga 10 Industridep. . .

Grundsynen hos de remissinstanser som är mera direkt berörda av statliga åtgärder på IT-området är att åtgärderna bör ansluta sig till redan befintliga aktörer och deras aktiviteter, behov och resurser.

ÖB framhåller, att det för att ett meningsfullt samarbete skall kunna - komma till stånd vad gäller industriell utveckling krävs att överbefälha— varen och de programansvariga myndigheterna inom försvarsseklorn får tillfälle att i god tid diskutera och förhandla med berörda intressenter om gemensamma satsningarfDe programansvariga myndigheterna har ansvar för materielanskaffningcn och den till denna hörande FoU—planeringen. Utan att dessa är inbegripna i ett långsiktigt strategiskt industriellt samar- bete saknas grunden för en finansiering av gemensamma industriella ut- vecklingsprojekt. Försvarets satsningar på dessa gemensamma industriella utvecklingsprojekt maste kunna ses kopplade till sannolika senare anskaff- ningsbehov.

Televerket vill, mot bakgrund av tankarna på att staten och näringslivet skall dela på kostnaderna för ett industriellt tillämpningsprogram, gärna påpeka att denna önskan om industrins deltagande ej får leda till käbbel om en slags futtig "millimeterrättvisa". Det viktiga är att industrin blir engage— rad i arbetet så att forskarna blir medvetna om industrins problem och satsningar och industrin snabbt får möjlighet att "tillgodogöra sig forsk- ningsresultaten. Dessutom blir det större möjlighet till koordination av de olika forskningsinsatserna genom industrins medverkan Man Iskall ej'hcl- ler bortse från den kvalitetshöjning som krav från en utomstaende part brukar leda till. ' '

IVA framhåller i fråga om industrins föreslagna deltagande, att den statliga insatsen skall ske i harmoni med industrins satsningar på indu- strins egen utveckling och med tanke på industrins egen framtida överlev- ' nad. De gynnsamma långsiktiga konsekvenserna'på sysselsättningen kan knappast överskattas. Karaktäristiskt för ett nationellt informationstekno- logiprogram bör enligt IVA vidare vara att det utgör en satsning på en hög nivå, en systemnivå, där modern hårdvaruteknologi kan förenas med "avan- cerad programvara, cxpertsystem etc. Det finns redan en bra kompetens på lägre nivåer vid högskolor, institutet för irrikrovågsteknik och företag som HAFO och RlF A vilken utgör en bra grund för den fortsatta utveck— lingen på systemnivå.

Beträffande deltagandet av andra statliga instanser anför DFI, att delar ' av programmet är av direkt intresse för DFl. Visserligen är DF l s möjlig-

heter till ekonomiska insatser jämförelsevis ytterst små men en samverkan

förefaller naturlig och önskvärd. NFR konstaterar för sin del, att en del av de nya resurser STU begär är

avsedda för stöd till grundläggande" forskning. lnom några områden t.orde ' ' NFR ha minst lika god kompetens att fördela medlen som STU. När medlen inom det nationella mikr'oelektronikp'rogram'met fördelades hade NFR ansvaret för den grundläggande halvledarforskningen' medan "STU ansvarade för den mer tillämpade: Enligt rådets mening har denna ansvars— fördelning fungerat bra. Liknande arrangemang borde kunna diskuteras inom flera av de diskuterade områdena. '

Bilaga 10

Industridep.

Sambandet med'det europeiska forsknir'rgssamarbetet på ITlområdet framhålls även. Televerket ser tillämpnirrgsprogrammet inom IT-området som en god möjlighet att utnyttja både universitetens och industrins re- surser på ett samordnat sätt. Möjlighet finns också att knyta programmet till deltagande i internationella program typ ESPRIT, EUREKA och RACE, som även behöver stöd av statliga pengar. IVA framhåller, att. man för varje projekt bör beakta möjligheten att etablera projektet i fråga inom EUREKA eller ESPRIT eller andra internationella program på europeisk

eller nordisk basis. STU förutsättcs här ta en aktiv roll.

Utbildningssystemets roll för den industriella utvecklingen och för forsk- ningen berörs av några remissinstanser. Televerket betonar, att det är väsentligt att staten svarar upp mot de krav som ställs på den högre undervisningen. Universitetet och högskolor måste'få de resurser som krävs för en kvalitativt och kvantitativt högtståendeutbildning, en förut- sättning för en god forskarrekrytering och för ett snabbt tillgodogörande av . . forskningsrön i industrin. Utan välutbildade mottagare i industrin kommer de satsningar som i dag görs inom forskningen inte att kunna utnyttjas optimalt. Högskolans roll påpekas bl. a. av högskolan i Luleå som anför att man inom grundutbildningen i första hand måste satsa på att öka förmågan att passa in systemen där de används, dvs. kraven på ökad datoranvänd- ning inom exempelvis maskinteknikutbiIdningen är viktigare-att tillgodose än en ökad specialistutbildning inom dataområdet. Ökade satsningar'måste i detta sammanhang också ske på fort- och vidareutbildning liksom på forskarutbildning.

Chalmers tekniska högskola läster uppmärksamheten på. de omfattande - belopp som går till de kollektiva forskningsprogrammen. Detta gäller sär- skilt mom området informationsteknologi. -

DFI framför att det råder en påtaglig brist på utbildad. arbetskraft ifråga om framför allt systemkunskap och avancerad programmeringsteknik inom området informationsteknologi. Även ur DFlzs synpunkter är det därför väsentligt att STU satsar kraftigt på kunskapsuppbyggnad beträf- fande informationsteknologi. Detta gäller såväl verksamhetsinriktning inom oförändrad ambitionsnivå som i förslaget tillförstärkta insatser.

IVA pekar på den nyligen genomförda vidgningen av'högskolornas da- tautbildningskapacitet. Från och med innevarande år finns en väsentlig ny resurs att tillgå i form av en kraftig ökning av nyutexaminerade civilingen- jörer från datatekniklinjerna vid de tekniska högskolorna; Detta faktum kan förhoppningsvis inte-bara möjliggöra en ny expansion med nya kraft- samlingsriktningar inom ramen för ett nationellt IT-program; utan .moti- verar också en noggrann översyn och bedömning av vilka insatser som erfordras | ett längre perspektiv för att denna resurs skall kunna utnyttjas på bästa sätt. '

Bilaga 10

I ndustridep. '

-45

Statliga åtgärder på informationsteknologiområdet har förutsatts avse ut- över mikroelektroniken dess systemtekniska tillämpningar samt informa- tionsteknologins användning. Några remissinstanser har berört relationen och avvägningen mellan dessa delar av verksamheten. ÖB anför, att an- skaffningsverksamheten inom de tekniska ämbetsverken och försvarsmak- ten är så framtidsinriktad att framställda krav kan initiera FoU-insatser inom II"-omrädet. För att på motsvarande sätt ta till vara kunnande inom det administrativa området och där utnyttja de informationsteknologiska landvinningarna kan det vara motiverat att till att börja med analysera detta område. Informationsteknologin bör här kunna medverka till en mindre kostnadskrävande arbetsorganisation. STU har enligt överbefälha- varens uppfattning inte tillräckligt belyst detta område.

Linköpings universitet poängterar att tillämpningarna av informations- teknologi inte ligger steget efter uppkomsten av de tekniska möjligheterna genom forskning. Universitetet menar, att det aktuella förslaget präglas av synsättet att informationsteknologin är en leverantör av komponenter, programvaror, metoder, osv., som annan teknologi använder. Vad gäller komponenter etc. är det antagligen ett rimligt perspektiv. För programvara etc. är det däremot vilseledande. Det är inte så att tillämpade teknologier enbart behöver invänta leverans av lämpliga programmeringsomgivningar, expensystcmskal, databassystem osv. [ stället hävdas att modern informa- tionsteknologi kräver utveckling av en informationsteknologisk, teoretisk, ofta formallogisk teori för de karakteristiska fenomenen och strukturerna inom resp. tillämpningsområde, och att denna teori sedan utgör en del av grunden för de IT-system (t.ex. specialiserade datorarkitekturer, speciali- serade expertsystemskal osv.) som utvecklas.

TCO anser att det vid prioritering av projekt t.ex. inom det informa— tionsteknologiska området är viktigt att också ha tjänstesektorns behov och problem som utgångspunkt. Fler projekt än hittills bör ha användarna och deras yrkeskunskaper som utgångspunkt. Det är särskilt viktigt att utveckla programvaran utifrån ett användarperspektiv. Det är- genom sam— spelet människa och maskin som teknik och kunnande förbättras. Yrkes- kunskaperna kommer fortsatt att vara svensk industris främsta tillgång.

LO utvecklar liknande synpunkter. LO hänvisar till STU:s betonande av olika samverkansformer av tvärvetenskaplig eller'tvärteknisk'karaktär som väsentliga källor till förnyelse. LO instämmer i denna uppfattning och pekar speciellt på STU:s förslag till "driftutvecklingssystem för processin- dustrin" som ett gott samverkansexempel; Denna typ av generella styrsy- stem kan få väsentlig betydelse för konkurrenskraften'hos- viktiga delar av svensk processindustri samtidigt som de utgör en utmaning för svensk systemtekniskindustri: - ' ' ' '

Om angelägenhetcn av insatser i ett användar—perspektiv anför LO vi- dare, att effektiviteten i den-nya tekniken i hög grad ligger i hur väl man lyckas samordna datateknikcn med arbetsorganisation och människans förutsättningar. Den enskilde arbetstagarens situation påverkas i hög grad

Bilaga 10 Industridep.

av ett ökat utnyttjande av informationsteknologi. Det är angeläget att de system som tas i bruk.verkligen fungerar som ett stöd för den enskilde i hans arbete och möjliggör för honom att utveckla och fullt utnyttja sina yrkeskunskaper. .

1 ett användarperspektiv på informationsteknologin intar arbetsmiljöfrå- gorna en framträdande plats. LO utvecklar denna fråga utförligt och anför bl.a. att informationsteknologin ofta medför minskade fysiska arbetsmiljö- problem, men samtidigt tycks ge upphov till nya, bl.a. stress och psykisk belastning, men även nya säkerhetsrisker. LO anser det därför vara av stort värde att STU och arbetsmiljöfonden gått samman i ett- särskilt program om människa — datorinteraktion. STU:s satsningar på detta pro- gram utgör emellertid en tämligen begränsad del av den totala budgetra- men för informationsteknologisk FoU. LO utgår därför ifrån att även i övriga satsningar på informationsteknologin, exempelvis inom området verkstadsteknik, arbetsmiljö och arbetsorganisatoriska aspekter måste fin- nas med. Det ankommer i hög grad på STU att realisera de ambitiösa planer som ingick i det tidigare framlagda förslaget till informationstekno— logiskt program.

Enligt LO finns även arbetsmiljö— och arbetsorganisationsaspekteri hög grad med beträffande program- och systemkonstruktion. Sverige är här alltför beroende av utlandet och ur facklig synpunkt måste nu den inhems- ka produktionen stärkas genom bl. a. samhällsstöd till FoU och teknikupp- handling.

IVA har utförligt kommenterat STU-förslagets innehåll och framför syn— punkter och förslag i fråga om formerna för programmets genomförande. Vad gäller de resurs- och metodskapande projekt som STU nämneri sitt förslag som ett område :för samverkan mellan statliga organ och indu- striintressenter utgår IVA från att möjlighet till aktiv medverkan i styrning- en kan förväntas vara en förutsättning-för industrins deltagande i program- met. Akademien föreslår därför bl.a. att en styrelse för projektverksamhe- ten etableras med lika antal ledamöter från staten och näringslivet och att styrningen av motsvarande verksamhet inom nuvarande mikroelektronik- programmet underställas denna styrelse. Utöver detta förslag bör enligt lVA:s mening särskilda medel disponeras av styrgruppen som den vid behov kan sätta in för att förstärka grund- och tillämpad forskning i syfte att säkra genomförandet av angelägna projekt.

I fråga om enskilda teknikområden, som bör bli föremål för forskning har ett flertal remissinstanser lämnat synpunkter. Enligt ÖB:s mening är insatserna inom området "Datateknik” för vagt beskrivna för att ställning skall kunna tas till förslaget inom detta viktiga område. ÖB anför vidare att insatser rörande datasäkerhet i stor utsträckning saknas i anslagsframställ- ningen. Detta är olyckligt. Det är ÖB:s mening att gemensamma samhälle- liga FoU-åtgärder bör föreslås för att tillgodose de ökande behoven av säkerhet och sekretess vid användning av ADB.

Bilaga 10 Industridep..

Universitetet i Linköping lämnar relativt utförliga synpunkter på avväg- ningen mellan forskningsomräden i STU-förslaget. .

Ifråga om STU:s förslag i dess helhet anför universitetet: Inom området komponentteknik har en god kompetensuppbyggnad skett genom det na- tionella mikroelektronikprogrammet under de treår som gått. En fortsatt satsning enligt förslaget är en förutsättning för att uppnådda resultat skall tas tillvara och konsolideras. .Ett samlat grepp på området systemteknik enligt förslaget är utmärkt. Behandlingen av delområdet kommunikations- system synes dock vara tunt i förhållande till områdets betydelse i svensk industri. En fortsatt kunskapsspridning rörande kretskonstruktion är myc- ket viktig. ' .

DFI finner det önskvärt att ramprogrammet för bildbehandling liksom ramprogrammet talbehandlingrealiseras. Väsentliga framsteg inom dessa områden skulle enligt delegationen betyda mycket inom informationsför- sörjningcns område. .

Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör programmet kunna få en tvärvetenskaplig prägel med forskare från tidigare inte prospekte— ringsanknutna områden involverade. Det föreslagna programmet ligger tidsmäSsigt väl till för att kunna bygga vidare på de resultat som.kommer fram inom nu pågående projekt Geovision i vilketSGU aktivt deltar med utvecklingsarbete. Bildbehandling för mineralprospektering ingår i ST Uzs offensiva satsning och ligger sålunda utanför oförändrad ambitionsnivå. SGU ser det som mycket angeläget att STU får nödvändiga medel för att kunna genomföra-programmet bildbehandling för mineralprospektering, som ingår i programmet för informationsteknologi men även har regional-. politisk anknytning.

Allmänt sett anser IV,—t att STU:s programförslag för informationstekno- logi med dess offensiva satsning utgör en användbar grund för utformning- en av forskningsdelarna i ett nationellt IT-program. I sitt yttrande "vill akademien betona att ett större stöd åt områdena Naturligt språk och AI-system skulle vara påkallat och lämnar den allmänna synpunkten att tillämpningsområdena ofta i hög grad kan påverka grundtekniken och därmed kräver ett utvecklat samarbete mellan konstruktörer av tillämp- ningar och användare. IVA vill också —- som tidigare återgivits — under- stryka att det finns ett behov av analys av de långsiktiga behoven inom IT-användande teknikområden utöver vad som ges i underlaget.

Bilaga 10 Industridep.

.48

Innehållsförteckning

] Forskning-tcknologi-industri ................................. Högskolan som resurs för teknisk forskning ................... Förslagens profil ........................................... Uppgifter för styrelsen för teknisk utveckling .................. Forskning inom ramen för ett tekniskt-industriellt informationstek- nologisktprogram ........................ . 5.1 Bakgrund .............................................. 5.2 Huvuddragen i programförslaget ......................... 5.3 Målinriktad forskning inom informationsteknologiområdet I'orskningssamarbete med Europeiska Gemenskaperna ......... EUREKA ................................................. Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 ......................... F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ut- veckling ................................................... F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader .

LII-IÖUJN

Dexia!

Underbilaga Sammanställning av remissyttranden över styrelsens för 10.1 teknisk utveckling anslagsframställning för 1987/88 och treårsplan för 1987/88—89/90 utom i vad avser informa- tionsteknologi ................................... Underbilaga Sammanställning av remissyttranden över styrelsens för 10.2 teknisk utveckling anslagsframställning för 1987/88 och treårsplan för 1987/88—89/90 i vad avser informations- teknologi ........................................

12 30

31

Bilaga 10

Industridep.

Bilaga 1! Prop. 1986/87:80

Civildepartementet - _ Bilaga ll . Civildep. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari I987

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om forskning 1 Inledning

Civildepartementet svarar inom rcgeringskansliet för gemensamma frågor sotn rör den offentliga sektorn. Ilarbetet. med att utveckla och förnya den offentliga verksamheten är samverkan med forskningen av stor betydelse.

Med stöd av riksdagens forskningspolitiska beslut våren l984 (prop. l983l841107 bil. IO, UbU 28, rskr. 401) inrättades i december samma år en delegation (C l984zA) för forskning om den offentliga sektorn. Delegatio- nens verksamhet pågår under en försöksperiod fram till den 30 juni 1987. Jag kommer i det följande att redovisa erfarenheter av verksamheten och ta tipp frågan om hur den i fortsättningen bör bedrivas.

Vidare kommer jag i samråd med chefen för utbildningsdepartementet att behandla frågan om en förstärkning av forskningsorganisationen inom det kommunalekonomiska området samt ett förslag om att inrätta två professureri statistisk metodutveckling. '

I samråd med cheferna för försvars-, kommunikations-, utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartementen kommer jag slutligen att be- handla vissa frågor om informationsteknologisk forskning.

Bakgrund

Den offentliga verksamheten utgör en väsentlig del av det moderna väl-. färdssamhället. I stor utsträckning tillgodoses medborgarnas behov av service, trygghet och omvårdnad av samhällsorgan. En diskussion förs i dag om den offentliga sektorns uppgifter och samhällsförvaltningens sätt att fungera. Den ekonomiska situationen kräver omprövningar av verk- samhetens omfattning och inriktning. Brister i organisation, service och förmåga att tillgodose medborgarnas behov behöver uppmärksammas. Ett förnyelsearbete pågår därför för att skapa gynnsamma förutsättningar för den offentliga verksamhetens utveckling. .

I det pågående förändringsarbetet'har forskningen en given plats. En korrekt verklighetsbeskrivning är en väsentlig grund för de beslut som

skall fattas. Det behövs också bättre kunskaper om beslutens konsekven- ser. Till detta kan forskningen ge viktiga bidrag. Den samhällsinriktade forskningen ger också näring ät samhällsdebatten och medverkar till en kritisk granskning av verkligheten. Forskning om den offentliga verksam- heten, dess styrning. ekonomi och förändring har av regering och riksdag pekats ut som ett prioriterat område.

Det var mot den nu skisserade bakgrunden som regeringen i l984 års forskningspolitiska proposition tog upp frågan om att inrätta en delegation för forskning om den offentliga sektorn. Det är somjag då framhöll viktigt att ett ökat informationsutbyte mellan forskare och beslutsfattare i stat och kommun kan komma till stånd.

Forskningsdelegationens verksamhet skulle i första hand inriktas på övergripande fragor om folkstyrelsen samt kommunernas, landstingskom- munernas och den statliga sektorns roll | samhällsutveckiingcn. Betydel- sen av att stimulera tvärvetenskaplig forskning betonades särskilt.

Några forskningsområden som borde ges ökat ut| ymme angavs i propo- sitionen och i samband med riksdagsbehandlingen. Det gällde frågor om den kommunala ekonomin och Iandstingskommunal verksamhet samt om lednings- och styrningsmetoder för att effektivera den offentliga sektorn.

Beträffande delegationens närmare uppgifter angavs att den på olika sätt skulle dokumentera och informera om aktuell forskning, skapa kontakter mellan forskare och avnäma|e samt stimulera till nya forskningsinsatser om aktuella problem.

Delegationen för forskning om den offentliga sektorn inrättades av rege- ringen den 6 december l984. Enligt regeringens beslut ankommer 0|dfö- randeskapet | delegationen på mig. I övrigt ingåt som ledamöter förutom aktiva forskare inom olika områden en företrädare för den politiska oppo- sitionen samt företrädare för Svenska kommunförbundet och Landstings- förbundet. ' ' ' _

För verksamheten har för vart och ett av budgetåren l984/85, l985/86 och 1986/87 1 milj. kr. ställts till förfogande från civildepartementets anslag för utredningar m.m.

Forskningsdelegmia/|ens verksam/tel .

En viktig uppgift för forskningsdelegalionen är att dokumentera och infor- mera om aktuell forskning. Detta har skett på olika sätt. I delegationens tidskrift "] Blickpunkten” har forskningsfrågor av allmänt intresse tagits upp. Exempel på ämnen som behandlats'i tidskriften är kommunal ekono- mi och kommunal självstyrelse. En'smäskriftsserie har också startats för publicering av mer omfattande artiklar.

En annan väsentlig uppgift för delegationen är att förmedla information om pågående och nyligen avslutade forskningsprqiekt om den offentliga sektorn. ] två rapporter har delegationen presenterat en inventering och sammanställning över aktuell'forskning. Utgångspunkten har varit att kart— lägga forskningsinsatser om de ämnesområden som tas upp i regeringens skrivelse (l984/85:202) om den offentliga sektorns förnyelse (FiU 35. rskr. 407). Det innebär att särskild uppmärksamhet har ägnats åt frågor om

Bilaga l ] Civildep.

ro

Bilaga 1 l

service, decentralisering. styrnings- och ledningsmetoder, personalutveck- ling, regelförenklingar samt produktivitet och effektivitet.

Forskningsdelegationens arbete är också inriktal'på att skapa kontakter mellan forskare och avnämare. ( samverkan med stat-kommunberedning- en (C 1983:02) har en nordisk konferens arrangerats om förändring och förnyelse i kommuner och landstingskommuncr. l konferensen deltog re— presentanter för kommuner, landstingskommuner, statliga myndigheter, forskningsorgan, anslagsheviljande myndigheter, fackliga organisationer och andra intressesammanslutningar. Särskilda förvaltningsseminarier har också anordnats i samverkan med statens institut för personalutveckling (SIPU). Representanter för delegationen har vidare medverkat vid olika konferenser och seminarier som arrangerats av bl.a. kommunförbunden, Statsvetenskapliga förbundet och andra organisationer.

I sin verksamhet har delegationen vidare initierat studier om ett antal aktuella problem. Ett sådant projekt gäller frågan om kommunal självsty- relse och likvärdig samhällsservice. '] rapporten "Vård på lika villkor och regionala variationer" (maj l986) sammanfattas de studier som gjorts om variationer mellan Iandstingskommuncrna inom hälso- och sjukvårdssek- torn. En motsvarande studie görs om servicevariationer mellan kommu- nerna. I fråga om landstingskommunerna pågår-ett arbete med att redovisa landstingskommunal forskning om demokrati, förvaltning och självstyrel- se. Delegationen stöder ocksä'projekt om ekonomisk åtstramning och kommunal förnyelse samt om statlig styrning av kommunal verksamhet.

Den fortsatta verksamheten

Jag har i föregående avsnitt redovisat vissa erfarenheter av forskningsdcle- gationens verksamhet. Enligt min mening visar dessa att ett organ för samverkan mellan forskare och avnämare inom den offentliga sektorn- fyller en viktig funktion.

Jag avser därför att föreslå regeringen att delegationen behålls under den kommande treårsperioden. De riktlinjer som lades fast för verksamheten i samband med 1984 års forskningspolitiska beslut bör i huvudsak gälla också i fortsättningen. Jag vill särskilt framhålla betydelsen av insatser för att göra forskningsresultat tillgängliga för bl.a. förtroendevalda'och an- ställda i stat och kommun. På en punkt förordar jag dock en delvis ändrad inriktning av delegationcns verksamhet. Det gäller möjligheten till direkt forskningsstöd. '

Delegationens kartläggning av den forskning som bedrivs när det gäller övergripande frågor om offentlig förvaltning har gett bilden av en ganska splittrad förvaltningsforskning. Viktiga delar av den offentliga verksamhe- ten är fortfarande försummade av forskningen. Jag anser att delegationen bör ges möjlighet att stödja angelägna forskningsprojekt för att bidra till en förbättring av situationen. .

Vid de kontakter som delegationen har haft med forskare och represen- tanter för den offentliga förvaltningen har några områden förts fram som särskilt borde uppmärksammas i forskningssammanhang. Det gäller pro- blem som bl.a. berör de förändringar 'den offentliga sektorn nu genomgår.

Civildep.

Bilaga 1 ]

Exempel på angelägna forskningsområden är effektivitet och produktivi- tet. lednings- och styrningsmetodcr, decentralisering och.regelfö.renkling, kommunal självstyrelse. demokrati och ekonomi samt förhållandet mellan olika delar av den offentliga förvaltningen. Forskningsinsatser inom bl.a. dessa områden kan bli ett viktigt stöd för det utvecklings— och förnyelsear- bete som i dag pågår såväl inom statliga myndigheter som hos. kommuner och landstingskommuner.

Statsministern har 1 det föregående understrukit betydelsen av att det inom universiteten byggs upp stabila miljöer för forskning beträffande olika samhällssektorer. Denna målsättning gäller självfallet även för forsk- ning om den offentliga sektorn. Det är naturligt att delegationen arbetar i denna riktning.

För att delegationen skall kunna stödja eftersatta forskningsområden och bidra till att nå målet om stabila forskningsmiljöer bör den tillföras ytterligare medel under den kommande trcårspcrioden. Enligt min mening bör dock inte staten ensam bära kostnaderna för denna förstärkning. Kommuner och landstingskommuner har ett naturligt intresse av den forskning som bedrivs inom delegationens verksamhetsområde. Jag har därför i dag preliminärt kommit överens med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om en samverkan när det gäller finansieringen. Innebörden av denna överenskommelse är att de båda kommunförbunden tillsammans anslår lika mycket som staten under den kommande treårspe- rioden. Detta betyder att 10 milj. kr. kommer att finnas tillgängliga under perioden. ] en plan i överenskommelsen fördelas bidragen på de aktuella budgetåren enligt följande.

Budgetår Staten Kommun-. Landstings- förbundet förbundet 1987/88 l.6 milj. kr. -- 800000 kr. — 800000 kr. 1988/89 l.7 milj. kr. 800000 kr. 800000 kr. 1989/90 l.7 milj. kr. 900000 kr. 900000 kr._

Det för statens del beräknade beloppet 1.6 milj. kr. för budgetåret 1987! 88 ingår i civildepartementets anslag AZ Utredningar m.m. i budgetpro- positionen 1987 (prop l986/87: 100 bil. 155. 22).

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna över- enskommelsen.

Den ändrade ställning som delegationen får genom möjligheten att ge direkt forskningsstöd och samarbetet med kommunförbundcn gör att dele- gationens sammansättning och arbetsformer bör övervägas. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.- - '

Den kommunala sektorn tar idagi anspråk en betydande del tiv-samhällets

resurser. Det är också den del av den offentliga verksamheten som haft . den starkaste tillväxten .under de senaste decennierna. Den betydelse

Civildep.

kommunerna och Iandstingskommunerna har i dagens samhälle avspeglas emellertid inte i forskningen. Detta gäller bl.a. forskning om kommunal- ekonomiska frågor.

Enligt min mening är en ökad satsning på kommunalekonomisk forsk- ning angelägen. En ekonomisk forskning som kan bidra till utvecklingen av den kommunala verksamheten är både efterfrågad och behövlig. En ökad satsning på forskning inom detta område är också av stor vikt för utbild- ningen av ekonomer för tjänst i kommunal verksamhet.

Jag vill nämna några frägeomräden som enligt min mening är särskilt angelägna att ta upp i den kommunalekonomiska forskningen. Ett sådant område gäller mer övergripande analyser av den kommunala sektorns roll i samhällsekonomin. Vidare är det önskvärt med fördjupade studier av de finansiella relationerna mellan stat och kommun liksom av den kommunala verksamhetens finansiering. Av intresse är därvid bl.a. att belysa effekter- na av statens ekonomiska styrinstniment gentemot den kommunala sek- torn. Det är också väsentligt att ägna ökad uppmärksamhet ät frågor kring produktivitet och effektivitet i kommuner och landstingskommuner.

Det är mot denna bakgrund som frågan om att inrätta en professur i kommunal ekonomi skall ses. Chefen för utbildningsdepartementet har i det föregående. efter samråd med mig. föreslagit inrättande av en sådan tjänst. Jag vill för min del understryka det angelägna i att en sådan långsik— tig förstärkning av forskningsorganisationen inom detta område kommer till stånd.

Statististiska centralbyrån (SCB) hari en skrivelse till regeringen föreslagit att två tjänster som professor inrättas vid SCB.

Enligt SCB är förslaget ett led i SCB:s strävanden att bygga upp utveck- lingsavdelningen och att stärka samarbetet med universiteten när det gäller forskning och utbildning inom området kvalificerad statistikproduktion. Tjänsterna skall vidare markera detta samarbete samt underlätta för SCB' att rekrytera personer med höga vetenskapliga kvalifikationer. SCB före- slår att professorerna Bengt Rosén. som nu är arvodesanställd vid SCB. och Karl-Erik Särndal utses som professorer vid SCB. För att markera samarbetet med högskolan bör innehavarna av de föreslagna tjänsterna åläggas viss tjänstgöringsskyldighet vid universitetet i Stockholm.

Jag delar SCB:s uppfattning att det är angeläget att.-SCB har en hög . . kompetens i metodutveckling. m.m. för statistikproduktionen. Jag föror- ' - dar således att två personliga tjänster som professori statistisk metodut— veckling inrättas vid SCB fr.0.m. den I juli 1987 för Bengt Rosén-och Karl-Erik Särndal. Tjänsterna skall finansieras inom ramen-för tilldelade" '

resurser.

Bilaga Il Civildep.

U|

Bilaga ll

3.1 Bakgrund .

Statsministern har i sitt anförande angett huvuddragen i ett nationellt program för informationsteknologin och dess användning. Det är av stor vikt att det i programmet bedrivs forskning som gäller informationstekno- logins användning.

Särskilda medel för forskning om informationsteknologiiis användning har avsatts i informationsteknologiprogranimet. Insatser görs också eller planeras i samband med forskning och utveckling för andra sakområden, t.ex. arbetsmiljö, energiteknik." masskommunikation, miljöteknik. offent— lig verksamhet. processteknik, transporter och verkstadsteknik. ] dessa

fall är det primära syftet ofta att främja den funktion som använder infor- ' mationsteknologi men detta kan många gånger ske på ett sätt som också främjar informationsteknölogins utveckling i sig.

Sådana samband finns t.ex. mellan informationsteknologi och ett par'av de forskningsområden som regeringen prioriterar inom den kulturveteni skapliga forskningen. nämligen med den. kulturella identiteten i en förän- derlig värld samt arbetslivets förnyelse.

Mot bakgrund av att användningen av informationsteknologi' är tvär- och mångsektoriell är det svart 'att i ett sammanhang ange ett samlat behov av statliga atgärder för forskning, utveckling och utbildning | samband med användning. Det är därför naturligt att förverkligandet av intentionerna på detta område sker genom att åtgärder successivt'vidtas och i mer än ett sammanhang. En utgångspunkt är dock de av regering och riksdag antagna riktlinjerna i den s.k. datapropositionen (prop. 1984/85: 220, FiU 1985/86: 5, rskr. 88).

Jag har inom regeringen ett särskilt samordningsansvar för långsiktiga och övergripande datafrågor. Jag vill därför ta upp frågor om att främja en användning av informationsteknologi | samhället som är i linje med den datapolitik statsmakterna beslutat sig för.

Det' är min avsikt att på basis av bl.a. erfarenheter från det första året av det program som nu föreslås återkomma till regeringen med en sä1skild och samlad redovisning av dessa erfarenheter samt av olika åtgäider för att främja en god användning av informationsteknologi.

I det följande kommerjag att ange vilka forskningsinsatser inom informa- tionsteknologins användning somjag anser särskilt angelägna.

Inom området datateknik, yrkeskunskaper och arbetskvalilikationer.lbe— dömerjag att tvärvetenskaplig forskning är angelägen kring bl.a.

— hur de anställdas yrkeskunskaper och arbetskvalifikationer utvecklas på längre sikt i samband med användning av datorer i skilda verksamheter hos företag och myndigheter

— hur datasystemen bör vara utformade för att stödja och vidareut-

Civildep.

Bilaga 1]

veckla de anställdas yrkeskunskaper på områden som är betydelsefulla för framtiden.

Programvaran i datasystemen har en stor roll i detta sammanhang och programvaror på marknaden. En sadan egenskap är att det bör vara lätt för användarna att inledningsvis lära sig programvaran. En annan egenskap är att användning av programvaran skall ge användarna ökade möjligheter att . successivt lära sig mera i arbetet. Programvaran bör vidare vara avsedd för användare med olika förkunskaper och med olika sätt att lära sig i arbetet. Det är särskilt angeläget att det finns sådan programvara för breda grupper av anställda.

Forskningen bör således bl.a. inriktas på att kunna specificera hur en sådan programvara skall vara utformad och hur det bör vara möjligt att stimulera utveckling och användning av den..

En sådan programvara torde vara av stor betydelse för att få till stånd en framgångsrik och kunskapshöjande.dataanvändning hos breda grupper i arbetslivet oeh således effektive'ra verksamheterna. Vidare bör det vara värdefullt om svensk informationsteknologiindustri kan få möjlighet att utveckla och marknadsföra en sådan programvara.

Datatekniskt stöd vid funktionsnedsättningar beroende på åldrande. bc- stående skador eller långvariga sjukdomar är ytterligare ett område där forskningsinsatserna bör utvidgas.- Datatekniken bör kunna bidra till att de äldre och handikappades liv får ett rikare innehåll bl.a. genom att göra det lättare för dem att bo kvar i sina egna hem och ge de handikappade ökade möjligheter till förvärvsarbete

Datatekniken kan användas som undervisningsltjälpmedel bl. a. på ar- betsplatserna. Dessa möjligheter till datorstött lärande hos de anställda som tekniken erbjuder har hittills inte ägnats någon större uppmärksamhet i Sverige. Det är viktigt att området kartläggs för att möjliggöra en bedöm- ning av behovet av datorstött lärande och för att prioritera. olika forsk- nings- och utvceklingsfrågor inom området.

Jag vill i detta sammanhang vidare erinra om den angelägna forskning vad gäller informationsteknologins användning, som arbetsmiljöfonden och styrelsen för teknisk utveckling under våren 1986 beslutat att gemen- samt tinansiera i ett särskilt sexårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram kring interaktionen människor - datateknik i arbetslivet: MDA-program- met. Det syftar till att genom systematisk tvärvetenskaplig kunskapsupp- byggnad främja en till människans behov och förutsättningarlanpassad datateknisk utveckling inom arbetslivet. Detta skall ske genom stimulans och stöd till samverkan mellan tekniskt forsknings— och utvecklingarbetc och arbetsmiljöforskning. Forskningsprogrammet skall vara inriktat mot olika tillämpningar av informationsteknologin.

Det är angeläget att för forskning och utveckling i informationsteknologi- programmet utnyttja möjligheter till insatser som är samordnade mellan

Civildep.

- Bilaga 11

stat. kommun och landsting." Dessa insatser kan gälla bl. a. produktutveck— ling. standardisering av systembyggnadsprinciper, genomförande av större projekt samt utförande av referensprojekt och demonstrationsanläggnin- gar.

Strategin att använda den statliga och'öVIiga offentliga sektorns resurser och behov som en drivkraft för industriell utveckling är också en huvud- linje i förslaget till industriell utvecklingsverksamhet inom det nationella informationsteknologiprogrammet som chefen för industridepartementet mer utförligt. kommer att redovisa senare idag. Rätt utnyttjade kan'dessa resurser bli kompetenshöjande för både hela informationsteknologiområ- det och -branschen. Idet följande redovisas förslag till åtgärder med denna inriktning. De gäller formulering av vcrksamhetskrav på längre sikt samt teknikupphandling i den offentliga sektorn. De forsknings— och utveck- lingsinsatser som kan bli aktuella bör ingå i informationsteknologiprogram- met.

Jag bedömer att det i den offentliga sektorn bör vara möjligt att använda informationsteknologi för mer långtgående effektivitetsförbättringar i framtiden. Informationsteknologin används då sammantaget-för en rad ändamål, nämligen ' — att öka verksamhetens produktion och effektiviteten i resursutnyttjan- det, —- att förbättra kvaliteten i de tjänster som tillhandahålls medborgarna, — att ta tillvara möjligheterna att förbättra beslutsfattandet samt — att kunna öka personalens arbetstillfredsställelse.-

För att få ökad klarhet i de framtida kraven som skall ge en bättre förvaltning behöver de statliga myndigheterna inkl. affärsverken i samarä bete med kommuner och landstingskommuner identifiera ett antal forsk- nings- och utvecklingsområden av strategisk betydelse vad gäller informa- tionsteknologins användning. När detta har skett bör statliga myndigheter i samarbete med kommuner och landstingskommun'er arbeta för att få fram ett underlag till krav på framtida avancerade informationsteknologiska system.

Under de närmaste åren planeras-relativt omfattande moderniseringar av den statliga databehandlingen. Därtill kommer installationer av digitala kommunikationsväxlar och övergång till digital kommunikationsteknik-hos ett stort antal myndigheter. I budgetpropositionen (prop. l986/87: 100 bil. 15) anges det av statskontoret beräknade behovet av anskaffning av dato- rer och programvara till ca 570 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Invester- ingstakten bedöms vara hög under hela l990-talet.

Det är viktigt att utveckling, införande, drift och förvaltning av ADB-_ _

system i statsförvaltningen bedrivs med hög effektivitet och-kvalitet. _För detta behövs väl fungerande metoder och tekniker. "

Den metodutveckling och anpassningsom bedrivs inom den offentliga sektorn bedömer jag behöva kompletteras medforskning för att bygga upp

Civildep.

Bilaga 11

mera grundläggande kunskaper kring komplicerade utvecklings-, införan- de—, drifts- och l'örvaltningsfrågor med inriktning på I990—talcts användning av ADB.

Viss forskning bedrivs redan idag hos institutioner som t.ex. Svenska institutet för systemutveckling samt på universitet och högskolor.

Exempel på områden som närmare bör studeras i syfte att precisera behov av ytterligare forskningsinsatser är datakvalitet. datasäkerhet samt offentlighet och sekretess.

Vidare anser jag att s_vstem- och programutvecklingsarbete bör göras mindre beroende av experter och kunna spridas långt ut i organisationer. Särskilt viktigt är det att finna enkla och ändamålsenliga metoder för beskrivning och analys av verksamheter i tidiga faser av utvecklings— processen. Datorstöd bör kunna användas i dessa faser. Utformningen av detta stöd bör närmare studeras för precisering av eventuella forskningsin- satser.

Man kan idag iaktta ett ökande intresse för datorstöd i beslutsfattandet genom s.k. kunskaps- eller expertsystcm. Användningen av sådana sy- stem är i Sverige ännu huvudsakligen på försöksstadiet. Viss forskning kring detta pågår bl.a. vid Linköpings högskola. Ytterligare forskningsin- satser kan behövas för att klarlägga konsekvenserna för framtida besluts- fattande med avseende bl.a. på kvalitet i beslut, möjliga användningsom- råden samt decentralisering/delegering.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. bemyndiga regeringen att godkänna den preliminära överens- kommelsen den 5 februari 1987 mellan staten, Svenska kommunför— bundet och Landstingsförbundet om finansiering av forskningsverk- samhet,

2. bemyndiga regeringen att vid statistiska centralbyrån inrätta två personliga ordinarie tjänster som professor i statistisk metodut- veckling.

Vidare hemställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om forskning om den offentliga sektorn och statliga forskningsinsatser för att främja informationsteknologins använd- ning.

Civildep.

Innehållsförteckning _ - - Prop. 1986/87: 80

1 Inledning ........... ' ......................... ' ...... '. ..... .. I 2 Forskning om den offentliga sektorn .......................... 1 2.1 Delegationen för forskning om den offentliga sektorn ....... ] 2.2 Inrättande av en professuri kommunal ekonomi ............ ' 4 2.3 Inrättande av två professurer i statistisk metodutveckling . . . . 5 3 Statliga forskningsinsatser för att främja informationsteknologins

Bilaga 1 l Civildep.

användning ................................................ 6 3.1 Bakgrund .............................................. 6 3.2 En del aktuella forskningsområden ....................... 6

3.3 Målinriktad forskning och teknikupphandling i ett användarper- spektiv i den offentliga sektorn ................... ' ...... '. . 7 3.4 Målinriktad metodforskning för att effektivera databehandling och kommunikation i den offentliga sektorn ................ 4 Hemställan ................................................ 9

00

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1937

Bilaga 12

Miljö- och energidepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlrädc den 5 februari 1987

Föredragande: Statsrådet Dahl

Anmälan till proposition om forskning 1 Inledning

Miljö- och energidepartcmentct svarar för l'orskningsverksamheten inom såväl miljö- som energiområdet. ldet'följande behandlarjag dc forsknings- frågor som rör dessa områden. Jag tar därvid inte särskilt upp forskningen inom strålskyddsområdet. Den målinriktade forskning inom detta område för vilken strålskyddsinstitutet svarar har behandlats i årets budgetpropo— sition. Inom detta område är bl.a. forskningsinsatser när detgäller radon- frågor och bildskärmsarbcte av betydelse. '

För att vi skall komma till rätta med dagens och morgondagens miljöpro- blem krävs en kraftfull miljöpolitik. Omsorgen om miljön måste ges en- central plats inom alla samhällsområden. Det fortsatta miljövårdsarbetet måste bedrivas på bred front med insatser av många olika slag. Vi behöver ökade kunskaper om tillståndet i miljön, om olika miljöproblem och om metoder att komma till rätta med problemen". Lagstiftningen och andra styrmedel liksom användningen avtillgängliga resurser behöver fortlö— pande effektiviseras. Särskilda åtgärdsprogram måste sättas in för att lösa akuta miljöproblem såsom försurningen. havsförorcningarna, avfallshan- teringen. utsläppen av miljögifter, freonutsläppcn och bekämpningsme— '

delsanvändningen.

Vi behöver dessutom i högre grad än hittills komplettera de löpande direkta miljövärdsinsatserna med ett systematiskt arbete på att förebygga miljöproblem genom en god hushållning med naturresurserna och genom att miljöhänsyn på ett genomgripande sätt integreras i utvecklingsplaner för olika samhällsområden. Därvid är det viktigt att de olika samhällssek- torerna kan studeras mera förutsättningslöst med avseende på resp. sek- tors totala resursanvändning och tänkbara miljöpåverkan. Konsekvenser- na för resursanvändning, hälsa och miljö bör således kartläggas och redo- visas redan innan ny teknik tas i anspråk, stora projekt genomförs eller

Bilaga 12 Miljö- och energidep.-

mera betydande förändringar beslutas av verksamhetsinriktning eller po- licy inom en samhällsscktor. För samhällssektorer med stor miljöpåverkan kan också behöva övervägas system med fortlöpande redogörelser för sektorns resursanvändning och inverkan på miljön. I ett arbete av det slag jag nu berört mäste företrädarna för de olika samhällssektorerna själva aktivt engageras. Varje sektor måste själv ta ett praktiskt och ekonomiskt ansvar för att lösa de miljöproblem som den gett upphov till och förhindra att nya problem uppkommer. '

Ett framgångsrikt miljövärdsarbete måste bygga på goda kunskaper om de problem som skall behandlas. Miljöpolitiken hör till de områden där beslut ofta måste fattas trots att underlaget är ofullständigt. Det äri många situationer inte möjligt att undandra sig ställningstaganden med hänvisning till att orsakssambanden är komplicerade och svåröverskådliga samt att kostnaderna för och effekterna av en åtgärd inte är fullständigt klarlagda. Vi måste naturligtvis ändock alltid försöka se till att beslutsunderlaget blir så fullständigt som möjligt. .

De stora ekonomiska konsekvenser som ställningstagandcn på miljöpoli- tikens område i allt högre grad får, är ytterligare ett skäl till att det behövs ett så säkert beslutsunderlag som möjligt. Kostnaderna för olika miljöät- gärder såsom reningsåtgärdereller förändrade produkter eller produk- tionsprocesser är numera ofta betydande. Samhällets kostnader på sikt till följd av att fortsatt miljöförstöring accepteras är dock sannolikt ännu större även om dessa kostnader i allmänhet är svårare att fastställa.

Insatser för forskning och utveckling, övervakning, inventering och kartläggning samt utredningar, undersökningar och sammanställningar som syftar till att öka våra kunskaper om tillståndet i miljön, om olika miljöproblem och om metoder att lösa problemen kommer av de skäl jag nämnt alltid att vara en mycket viktig del av miljöpolitiken. Forskningen är här av grundläggande betydelse för att skapa och vidga den kompetens och kunskap som är nödvändig i det löpande miljövårdsarbetet.

Betydande resurser satsasredan i dag på både forskning och andra former av kunskapsinhämtandepå miljövårdsområdet. Det är emellertid enligt min uppfattning nödvändigt att insatserna inom detta område för- stärks. Det är därvid fråga om insatser av många olika slag. från grundläg— gande forskning på bl.a. de medicinska, naturvetenskapliga och samhälls- vetenskapliga områdena samt mera målinriktad forskning avseende kon- kreta miljöproblem till undersöknings-, kartläggnings— och övervaknings- verksamhet samt tekniskt utvecklingsarbete.

Den verksamhet som jag nu berört engagerar ett stort antal olika myn- digheter och andra organ. Med den bredd som verksamheten har är någon fullständig samordning varken möjlig eller lämplig. Det är emellertid ange- läget att en allmän överblick upprätthålls över forskningsverksamhet av betydelse för miljövärden och att underlag för mera övergripande priorite- ringar utarbetas. Naturvårdsverket och den forskningsnämnd som finns inom verket har här en viktig samordningsfunktion. Det är angeläget. att naturvårdsverket i samarbete med såväl olika forskningsorgan som sek- torsmyndighetcr bevakar forskningsfrägorna för skilda delar av miljöområ- det och tar de initiativ till samordning och planering som katt behövas.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Jag vill framhalla att de samordningsfrågor som här kan bli aktuella är av olika slag beroende på utgångspunkten Från miliöpolitisk synpunkt är det av intresse att kunna se samlat på all den kunskapsinhiimtandc verksamhet som syftar till att ge bättre underlag för beslut i olika miljöfrågor. [ ett sådant sammanhang kommer också att ingå verksamhet som inte brukar betraktas som forskning i egentlig mening. Från forskningspolitisk syn- punkt är bl.a. samspelet mellan sektorsforskning och mera grundläggande forskning samt mellan högskolor och sektorsansvariga organ av intresse. För miljövärden har därvid diskussionen om sektorsforskning fiera aspekter. I förhållande till grundforskningen brukar den mera målinriktade miljövårdsforskningen betraktas som sektorsforskning. Samtidigt kan man knappast betrakta miljövärden som en samhällssektori egentlig mening. Från miljösynpunkt är det i stället ett krav att miljöhänsyn tasri den egentliga sektorsforskningen avseende bl.a. energiförsörjning, transpor- ter, areella näringar, industriell utveckling och samhällsutbyggnad i all— mänhet. . .

Statsministern har i sitt inledande anförande betonat att hänsyn till miljön skall bli ett naturligt inslag i all FoU—verksamhet. Miljövårdsforsk— ningen liksom forskning om produktionsprocesser och metoder som inne- bär en miljövänlig och långsiktigt god hushållning med naturresurserna har högsta prioritet.

Dessa utgångspunkter för FoU-verksamheten återspeglas i de förslag till forskningssatsningar inom olika sektorer som nu läggs fram. 1 många fall innebär detta att miljöfrågorna ges en ökad vikt i redan pågående forsk- ning. .

Jag vill i detta sammanhang erinra om forskningsinsatserna inom de areella näringarna. ] det tvärvetenskapliga skogsforskningsprogram som presenterades för riksdagen våren 1986 (skr. 1985/86.176) anges en ökad och fördjupad kunskapsuppbyggnad grundad på en helhetssyn i fråga om natur och miljö som en nödvändig förutsättning för utvecklingen av effekti- vare resursutnyttjande inom skogsbruket. Samma synsätt återkommer i propositionen om jordbruksforskning, m.m. (1985/86:74) där det betonas att inriktningen av jordbruksforskningen bör vara sådan att-den med hjälp av kunskap från grundläggande discipliner kan pröva hur produktionen skall bedrivas i ett biologiskt-ekologiskt. sammanhang. En ökad satsning på ekologisk forskning i syfte att klarlägga grundläggande biologiska samband ' bör säkerställa en på sikt bättre kunskapsbas.

Till de program för skogs- ochjordbruksforskning somjag här omnämnt anvisades för budgetåret l986/87 sammanlagt drygt 46 milj. kr. Såsom chefen för jordbruksdepartementet tidigare redovisat föreslås för budget— året 1987/88 motsvarande belopp utgå för ändamålet.

Också på andra områden såsom t. ex. trafiksystem och arbetsmiljö, ingår olika miljöaspekter som en viktig faktor i forskning och utveckling. Jag vill här nämna de för slag som chefen för kommunikationsdepartemen- tet tidigare denna dag tagit upp i fråga om trafikens effekter på miljön. På grundval av ett övergripande forskningsprogram för miljöområdet som statens naturvårdsverk i samarbete med bl.a. trafikforskningsberedningen (TFB) har tagit fram, skall ett konkretforskningsprogram utarbetas som

Bilaga 12 Miljö- och ,encrgidep.

'.'-l

skall ligga till grund för TFst'framtida inriktning av forskningsinsatser på området. En ökad andel av transportforskningens resurser bör inriktas mot detta område och 'l'l-"B:s långtidsprogram så snart som möjligt komplet- teras och konkretiseras med riktlinjer för miljöforskning.

Vad gäller forskning på arbetsmiljöområdct finansieras genom arbets- miljöfonden forskningsverksamhet som anknyter till miljöforskning. Che- fen för arbetsmarknadsdepartementet har tidigare denna dag redovisat att fondens styrelse för toxikologisk forskning har avsatt 40 milj. kr. som en planeringsram för tiden 1985— 1990.

Av vad jag nu har anfört framgår att viktiga insatser inom miljövårds- forskningen görs inom många sektorer och att denna forskning skall ges ökad prioritet. Hur stor del av den samlade sektorsforskningen som mera direkt kan definieras som miljövårdsforskning kan, till följd av den ofta långtgående. forsknings'integrationen, inte närmare anges.

Jag återkommer i det följande till frågorna om både samspelet mellan den målinriktade miljövårdsforskningcn och den mera grundläggande forskningen och om olika scktorsorgans ansvar för miljövårdsforskning. Jag redovisar också vissa förslag till ökade satsningar inom miljövårds- forskningens område. Först tar jag dock upp vissa andra för det praktiska miljövårdsarbetet viktiga verksamheter som i allmänhet bedrivs eller leds av naturvårdsverket och som tillsammans med den egentliga forskningen syftar till att ge de kunskaper och det beslutsunderlag vi behöver.

lnom miljövårdsområdet förekommer en omfattande utrednings-. under- söknings- och sammanställningsverksamhet som inte direkt kan betecknas som forskning men som ofta bygger på forskningsresultat eller kan ge upphov till ny forskning. Vidare bedrivs kartläggnings- och inventerings- verksamhet avsecende t.ex. olika miljöförhållanden eller förekomsten av från miljösynpunkt intressanta naturresurser såsom grus. torv, våtmarker, urskogsområden m.m. eller hotade djur eller växter.

En annan viktig del av inhämtandet av kunskaper "om miljöförhållanden är en fortlöpande övervakningsverksamhet. Denna måste avse såväl ut- släppen till miljön som tillståndet i'miljön och de förändringar av detta tillstånd som sker. Därjämte behövs såväl specialundersökningar av olika slag som en bevakning av de mera långsiktiga och storskaliga miljöföränd- ringarna. Den senare verksamheten sker främst genom det program för övervakning av miljökvalitet som naturvårdsverket svarar för. Mellan övervakningsverksamheten"och forskningen finns ett samband som gäller både utvecklingen av mätmetoder och studier för att förklara de resultat som övervakningen ger.

För såväl forskningen som olika slag av undersöknings- och övervak— ningsverksamhet samt tillsyn behövs tillgång till laboratorieresurser. På miljövårdsområdet linns i dag sådana resurser dels inom naturvårdsverket dels vid en rad andra organ. Det är angeläget att laboratorieverksamhetcn har en sådan organisation och inriktning att den kan drivas effektivt och med hög kvalitet och att resurser kan kanaliseras till de områden inom miljövärden där behovet av insatser är störst. Inom ramen för den särskil- da översyn av miljövårdsorganisationen som nu pågår (Dir. 198625) skall bl.a. studeras hur verksamhet av nu berört slag bäst kan organiseras. lnom

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

miljö- och energidepartementet bereds vidare frågan om hur behovet av analyskapacitet när det gäller vissa typer av kvalificerade analyser av miljögifter, främst dioxiner, bäst kan tillgodoses. Jag avser att återkomma till regeringen i den senare frågan så snart beredningen är avslutad. Utvecklingen av nyteknik är på flera sätt en fråga av stor betydelse från miljösynpunkt. Jag har tidigare berört nödvändigheten av att miljökonse- kvenserna klarläggs innan nya produkter eller produktionsprocesser som . kan påverka miljön tas i anspråk inom olika samhällssektorer. Jag vill samtidigt understyrka den avgörande betydelse utvecklingen av ny teknik. har för att vi skall kunna lösa många miljöproblem. Det behövs således insatser för att utveckla såväl ny och bättre reningsteknik som mera miljövänliga produkter och produktionsprocesser. Frågan om ökat statligt stöd till miljötekniskt utvecklingsarbete har tagits upp av. chefen för indu- stridepartementet i anslutning till behandlingen av Styrelsens för teknisk utveckling (STU) verksamhet. Vid sidan härav har också aktualiserats frågan om ett statligt stöd till s.k. pilotanläggningar eller demonstrations- anläggningar inom det miljötekniska området. Ett sådant stöd ligger utan- för de ramar som gäller för STU:s verksamhet. Det är emellertid angeläget att i vissa fall introduktionen av nya process- och reningsmetoder kan underlättas genom särskilt ekonomiskt stöd. Jag har därför i årets budget- proposition föreslagit att möjlighet öppnas att använda bränslemiljöfonden för stöd i de fall jag här berört.

Jag har nyss berört behovet av samarbete mellan olika organ som sysslar med forskningsfrågor som rör miljövärden. Naturvårdsverket har härvid ett särskilt ansvar för att ta initiativ till att samverkan kommer till stånd då så krävs. Ett exempel på en gemensam forskningsplanering är den rapport Forska för bättre miljö som inför årets forskningsproposition redovisats av naturvårdsverket. statens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling. skogs- och jordbrukets forskningsråd, statens råd för byggnadsforskning samt transportforskningsberedningen. I rapporten redovisas behovet av forskning, dels för problembeskrivning och riskvärdering när det gäller olika aktuella miljöproblem. dels för att förebygga Och lösa miljöproblem relaterade till olika samltällssektorer. Vidare behandlas behovet av forsk- ning om olika hjälpmedel i miljövårdsarbetet såsom övervakningsverksam- het samt ekonomiska och administrativa styrmedel. Rapporten tar också upp frågor om ansvarsfördelning. samverkansformer och resursbehov.

De miljöproblem som särskilt behandlas i rapporten är — klimatpåverkan och påverkan påozonlagret — försurning och tjän'effekter av luftföroreningar — förorening av hav, kustvatten och insjöar — luftföroreningar och buller i tätortsmiljön — förorening av mark och grundvatten - miljö— och hälsofarliga ämnen . — hotet mot arter. ekologiska system och genetiska resurser. För vart och ett av dessa områden redovisas översiktligt, dels bakgrund

Bilaga 12 Miljö- och encrgidep.

och nuvarande kunskapsläge, dels en bedömning av kunskapsluekor och forskningsbehov. De samhällssektorer som behandlas i rapporten är — energiförsörjning — transporter — industriproduktion — avfallshantering — kommunal vattenförsörjnings- och avloppsreningsteknik -— skogsbruk ' — jordbruk — vattenbruk. För var och en av dessa sektorer redovisas" nuvarande utvecklingsten- denscr samt en bedömning av problem och FoU-behov. Vad gäller ansvarsfördelningen framhålls att naturvårdsverket bör ha huvudansvaret, dels för den s.k. effektforskningen om de olika aktuella" miljöproblem som redovisas i rapporten, dels för utvecklingen av sådana särskilda hjälpmedel som behövs för en effektivare miljövård och bättre naturresurshushällning. När det gäller den s.k. åtgärdsförskningen, dvs. forskning och utveckling för att förebygga och lösa miljöproblem inom olika samhällssektorer. bör enligt rapporten huvudansvaret ligga på resp. ' sektorsorgan. Dessa anges också ha ansvar för sådana effektstudier som behövs för att klarlägga konsekvenserna av ny teknik eller förändrade produktionsformer inom de olika samhällssektorerna. I rapporten fram- hålls att behov av kraftigt ökade insatser föreligger särskilt när det gäller sådant stöd till miljöteknisk FoU-verksamhet som STU har att svara för. Jag vill för egen del framhålla attjag ser det som mycket värdefullt att en gemensam forskningsplanering av det slag som jag nu redogjort för kom- . mer till stånd. I enlighet med vadjag tidigare redovisat är det ett grundläg-

gande utgångspunkt för miljöpolitiken att miljöhänsyn Skall integreras i" den planering och de åtgärder som sker inom varje samhällssektor. Jag kan därför med tillfredsställelse konstatera'att de principer för avgränsning och ansvarsfördelning som redovisas i rapporten innebär att resp. sektorsorgan skall ta ansvar för de miljöforskningsfrägor som berör scktom. Jag vill framhålla att det är utomordentligt angeläget, dels att den gemensamma forskningsplaneringen fortsätter och utvecklas, dels att programmet nu fullföljs i den forskningsstödjande verksamheten hos olika organ under" den kommande treårsperioden.

För akuta miljöproblem måste speciella handlingSprogram upprättas. Sär— skilda forskningsinsatser kan därvid behöva ingå som en del av program- met. I det handlingsprogram mot luftföroreningar Och försurning som regeringen presenterade för riksdagen våren 1985 ingick sålunda en sär— skild satsning, utöver den försurningsforskning som redan pågick, på forskning om bl.a. skogsskador och grundvattenförsurning. Havsföroreningarna är ett annat område där ett samlat åtgärdsprogram är nödvändigt. Föroreningssituationen i våra kustvatten och havsområden har försämrats på ett mycket'oroande sätt under de senaste åren. Den

Bilaga [2 Miljö- och energidep.

tidvis allvarliga syrebristen i havsområdet mellan Sverige och Danmark som bl.a. orsakat massdöd av vissa bottenlevande djur såsom havskräftor anses vara en följd av övergödning av Kattegatt och angränsande vatten- områden. Ävenden massutveckling av vissa giftiga alger som förekommit längs västkusten och som bl.a. medfört saluförbud för musslor kan ha ett samband med övergödningen. Ett annat allvarligt havsmiljöproblem är utsläppen i haven och anrikningen i olika organismer av skilda miljögifter, bl.a. klororganiska ämnen och tungmetaller. Skador på bl.a. säl och havsörn samt förhöjda halter i fisk av vissa miljögifter är tydliga tecken på detta problem. I syfte att” bättre kartlägga de allvarliga problem som upp- stått och framför allt för att skyndsamt få fram ett samlat åtgärdsprogram ' mot havsföroreningar beslutade regeringen i augusti 1986 att tillkalla en aktionsgrupp mot havsföroreningar. Gruppen skall arbeta skyndsamt och målet är att ett förslag till en aktionsplan mot havsföroreningar skall vara klart under våren 1987.

Vår kunskap om havsföroreningen är ofullständig i många avseenden. Det står dock klart att situationen är så allvarlig att vi inte kan vänta med' att vidta åtgärder i avvaktan på ytterligare forskning. Vi måste i stället, på samma sätt som när det gäller försurningsproblemen, samtidigt satsa på åtgärder och på fortsatt forskning. Jag har därvid bedömt det som angelä-'

get att redan nu presentera ett program för vissa ökade forskningsinsatser när det gäller havsföroreningar som kan påbörjas i avvaktan på att aktions- plancn i övrigt blir färdig.

En viktig forskningsuppgift är att ta fram s.k. prognosmodeller för att bättre klarlägga utvecklingen av föroreningssituationen i Östersjön under olika förutsättningar. Sådana modeller är av avgörande betydelse för in- riktningen av det långsiktiga skyddet av Östersjön. Utsläpp och sprid- ningsvägar för olika ämnen behöver också klarläggas bättre. Det står numera klart att långväga lufttransporter och atmosfäriska nedfall av för- oreningar spelar en betydande roll för tillståndet i haven. "Metoder för mätningar av atmosfäriskt nedfall är under utveckling men arbetet med att få fram sådan metodik behöver ytterligare resurser. Även de mekanismer' som påverkar det atmosfäriska nedfallet av föroreningar till haven behöver studeras i detta sammanhang. ' '

Kvävcts omsättning och betydelse för bl.a. primärproduktionen i havet är av stor betydelse för förståelsen av särskilt övergödningsproblemen. Nya forskningsrön från kustvattenområden i Sverige och på andra håll i världen har visat att de olika tillväxtbefrämjande ämnenas betydelse är mer komplex än man tidigare antagit. Ett annatforskningsområde av stor vikt gäller utvecklingen'av giftiga alger; s.k. dinoflagcllater. Anledningar- na till massutveckling av dessa alger är inte kända men kepplas ofta ihop med övergödningen. EfterSOm företeelsen är av stor betydelse för bl.a. förutsättningarna för musselodling m.m. på svenska västkusten behövs en ökad kunskap om utvecklingen av giftiga alger och om dessa algers ekolo- giska effekter och effekter på människors hälsa. Forskningen bör samman- länkas med annan algtoxikologisk forskning.

Beredskapen att införa åtgärder för kvävereduktion vid kommunala avloppsreningsverk bör höjas. För att möta krav som kan komma att

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

ställas på kvävereduktion vid kommunala avloppsreningsverk behövs en snabb kompctensuppbyggnad av teknologin inom detta område. Vidare behövs ökade insatser för forsknings- och utvecklingsvcrksamhet för att ta fram metoder för att minska utsläppen av klorerade organiska substanser från blekning av pappersmassa. Utsläppen av sådana substanser utgör ett av de stora hoten mot svensk havsmiljö.

Havsföroreningsfrågorna är i ökad utsträckning föremål för internatio- nellt samarbete. Detta gäller även forskningen. F. n. pågår bl.a. diskussio- ner om marint tbrskningssamarbete inom det s.k. EUREKA-projektet. Det är angeläget att medel ställs till förfogande för svenskt deltagande i det internationella samarbetet på detta område.

För de utvidgade insatser för forskning om havsföroreningar som nu är aktuella beräknarjag ett ökat medelsbehov av 10 milj. kr. fr.o.m. budget— året 1987/88. Beloppet bör ställas till naturvårdsverkets forskningsnämnds förfogande. Naturvårdsverket bör således., på samma sätt som när det gäller försurningsforskningen, ha ett samordnande ansvar när det gäller den målinriktade forskningen om havsföroreningar. Vid fördelningen av nu aktuella medel liksom vid planeringen av havsmiljöforskningen i-övrigt bör ett samarbete ske mellan-naturvårdsverket och övriga berörda forsknings— organ. Jag vill i sammanhanget också nämna att chefen för utbildningsde— partementet vid sin anmälan av anslaget till de matematisk—naturveten— skapliga fakulteterna behandlat vissa frågor om samordning av marin na- turvetenskaplig forskning.

Ett annat område inom miljövärden som kräver särskild uppmärksamhet är den kraftigt ökade användningen av kemikalier. Bara i Sverige hanteras ca 100000 kemiska produkter, dvs. produkter som innehåller ett eller flera kemiska ämnen. Kunskapen om ekotoxiska och humantoxiska effekter är i dag mycket bristfällig. Det kan ta lång tid innan skador uppträder efter exposition för ämnet ifråga. Ett ökat stöd till toxikologisk grundforskning är i detta sammanhang särskilt angeläget. Ökade kunskaper om grundläg- gande skademekanismer ger bättre möjligheter att utveckla nya testme- toder samt att vidareutveckla sådana som redan är i bruk. Hithörande frågor behandlades av kemikommissionen i dess slutbetänkande (SOU 1985:25) Kunskap för kemikaliekontroll. I betänkandet redovisar kemi— kommissionen sina överväganden om hur bättre kunskaper om kemiska hälso- och miljörisker skall kunna utvecklas och spridas. ' Kemikommissionen konstaterar att för en effektiv kemikaliekontroll behövs goda kunskaper om kemiska ämnen och produkter. Det är därför angeläget att förbättra utbildningen om kemiska hälso— och miljöriskcr. Kemikommissionen konstaterar också att ett bra stöd till den toxikolo- giska grundforskningen är väsentligt för att den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet skall kunna framskrida. Enligt kommissionen är det angeläget att öka stödet till toxikologisk grundforskning. De naturveten- skapliga och medicinska forskningsråden,föreslås därför få 6 milj. kr. per

Prop. 1986/87: 80

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

år för ett särskilt gemensamt program för toxikologisk grundforskning. . -

Kemikommissionen framhåller vidare behovet av epidemiologiska under- sökningar, dvs. systematiska kartläggningar av hälsotillståndet hos männi- skor som utsatts för olika miljöfaktorer. För att säkra tillgången på välut- bildade epidemiologer föreslås medicinska forskningsrådet få medel för att inrätta en professur i epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker. Kemikommissionen löreslär också att naturvårdsverket får medel för en forskartjänst i patologi, med inriktning på miljöövervakning.

Jag delar den uppfattning som framförs av kemikommissionen och som också stöds av remissbehandlingen av kommissionens förslag att den toxikologiska grundforskningen bör få ett ökat stöd. Detta stöd bör, såsom kommissionen föreslår, omfatta forskning om kemiska ämnens skadliga effekter såväl på biologiska system i miljön, s.k. ekotoxikologi, som på människan, s.k. humantoxikologi. Jag delar också kommissionens upp- lättning när det gäller behovet av förstärkning på det epidemiologiska området. Sammanlagt bör en anslagsökning på 6 milj. kr. per år beräknas för angivna ändamål. Ökningen bör ske i två steg. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 bör sälunda 3 milj. kr. anvisas för ökad toxikologisk forskning. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör för samma ändamål anvisas ytterligare 2 milj. kr. och för en professur i epidemiologi med inriktning på kemiska hälsorisker ] milj. kr. Den särskilda ramen för ökad toxikologisk forskning bör, som redan framgått av vad chefen för utbildningsdepartementet an- fört, anvisas över anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. och diSponeras av detta råd i samråd med medicinska forskningsrådet. Som kemikommissionen framhåller bör därvid också möjligheterna till samarbete med andra anslagsgivare till toxikologisk forskning undersökas. Jag vill Också understryka vad kommissionen anfört om att de nu anvisade medlen är avsedda att vara ett tillskott utöver vad som nu anvisas för toxikologisk grundforskning. De särskilda medlen för epidemiologisk forskning bör ställas till medicinska forskningsrådets förfogande. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

När det gäller den särskilda forskartjänst i veterinärpatologi som kemi- kommissionen också föreslagit bör det ankomma på naturvårdsverkets forskningsnämnd att. närmare besluta i frågan. Anslaget till miljövårds- forskning hör för detta ändamål räknas upp med 500000. kr. fr.o.m. budgetåret 1988/89.

Naturvårdsverkets forskningsnämnd disponerar för budgetåret l986/87 ett anslag på ca 58 milj. kr. för stöd till målinriktad forskningsverksamhet inom miljövårdsområdet. Från anslaget till miljövårdsforskning utgår här- utöver 9,6 milj. kr. till stöd till den kollektiva forskning inom miljövårds— området som utförs vid Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL).

Den helt dominerande delen av den forskning som stöds. av forsknings- nämnden tttförs vid universitet och högskolor. Nämnden har därvid i ökad omfattning som ett bidrag till den långsiktiga kompetensuppbyggnadcn inrättat Särskilda forskat—tjänster.

För det löpande miljövårdsarbetet är det av grundläggande betydelse att

Bilaga 12 M iljö- och energidep.

möjlighet finns att snabbt anvisa medel till målinriktad forskning om ak- tuella miljöproblem. Genom l'orskningsnämndens närhet till den centrala miljövårdsadministrationen underlättas såväl prioriteringen av insatser till de mest angelägna områdena som förmedlingen av forskningsresultaten till beslutsfattare och andra avnämare. Samtidigt bör kraven på forskningens kvalitet kunna säkerställas genom den vetenskapliga granskning som sker av projekten och genom att forskningen till övervägande del utförs vid universitet och högskolor.

För den framtida miljövärdsforskningen och därmed också för det fram- tida miljövärdsarbetet över huvud taget är det emellertid också av avgö- rande betydelse att den långsiktiga kompetensutvecklingen och kunskaps- - uppbyggnaden inom sådana områden som är av betydelse för miljövärden kan förstärkas. Jag vill i detta sammanhang nämna att chefen för utbild— ningsdepartementet tidigare denna'dag föreslagit inrättandet av ett cent- rum för miljövetenskaplig forskning i Umeå. Vid sidan av de'medel som kan anvisas direkt till universitet och högskolor och genom bl.a. forsk- ningsråden behöver också-naturvårdsverkets forskningsnämnd medverka till denna kompetensuppbyggnad. Så har också skett hittills och av den forskningsplanering som nämnden redovisat framgår att nämnden avser att i ytterligare ökad omfattning inrätta forskartjänster. Jag vill framhålla betydelsen av att forskningsnämnden i en dialog "med universitet och högskolor söker utveckla former för anslagsgivning som kan förena kraven på långsiktighet i finansieringen av den kompetens och de resurser som byggs upp vid olika institutioner med den flexibilitet när det gäller verk- samhetens inriktning som behövs för att nya problem skall kunna tas upp.

i den rapport Forska för bättre miljö som jag tidigare redovisat och i sin anslagsframställning har naturvårdsverket redovisar sin planering när det gäller inriktningen av forskningsverksamheten för de närmaste åren. Pla- neringen innebär i stor utsträckning att tyngdpunkten i verksamheten också i fortsättningen kommer att ligga på områden som luftföroreningar och försurning, hastörorenin'gar och miljögifter. För egen del vill jag härutöver framhålla betydelsen av ökade insatser inom bl.a. det samhälls- vetenskapliga området samt av Sveriges deltagande i internationellt forsk- ningssamarbete. När det gäller försurningsfrågorna har jag vid min beräk— ning i årets budgetproposition av anslaget Åtgärder mot försurningen räk- nat med en fortsatt delfinansiering av försurningsforskningen från nämnda anslag.

2,6 Minskad användning av bekämpningsmedel i jordbruket

Under senare är har frågan om hälso- och miljöriskerna vid användning av kemikalier ijordbruket tagits upp i flera olika sammanhang. ] regerings— förklaringarna i oktober 1985 och mars 1986 anges att användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. bör halveras på fem år. i propositionen 1984/85: 1 18 om kemikaliekontroll sägs att kravet på att minska hälso- och miljöriskerna med bekämpningsmedel gör det angeläget att förhindra så- dan användning av medlen som kan avvaras utan betydande ekonomisk olägenhet. I propositionen anförs vidare att det med hänsyn till den roll

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

utrustningen spelar då det gäller att minska riskerna vid spridning av bekämpningsmedel finns skäl att kräva att sprututrustningen eller delar av den skall vara godkänd.

På regeringens uppdrag har lantbruksstyrelsen. statens naturvårdsverk och kemikalieinspektionen utarbetat en rapport med ett förslag till hand— lingsprogram för att uppnå det fastställda målet i fråga om begränsning av användningen av bekämpningsmedel ijordbruket. I rapporten som har remissbeltandlats redovisas en rad åtgärder av olika karaktär. Enligt rap- porten leder förslagen till att den använda mängden aktiv substans av bekämpningsmedel inom jordbruket. kommer att halveras inom de när- maste t'em åren. På längre sikt kommer forskning kring ny teknik och icke kemiska metoder att ge ytterligare minskningar.

De förslag som läggs fram i rapporten innebär dels minskning av använd- ningen av bekämpningsmedel,_dels övergång till användning av medel som innebär mindre risker från hälso- och miljösynpunkt, dels också särskilda åtgärder till skydd för hälsa och miljö.

Rapporten innehåller förslag om ökade satsningar på forskning, försök och utveckling inom områdena integrerat Växtskydd, behovsanpassad ogräsmedelsanvändning och ny bekämpningstcknik. Rcsursförstärkningar föreslås vidare till rådgivning, provning av bekämpningsmedel och kontroll av livsmedel. Förbättringar föreslås av statistiken om användningen av bekämpningsmedel. En obligatorisk typprovning och ett typgodkännande föreslås för utrustning för spridning av bekämpningsmedel. Bidrag föreslås utgå till testning av lantbrukssprutor. Kunskapskraven för att använda medlen föreslås öka.

Det är angeläget att arbetet med att minska riskerna med bekämpnings- medelsanvändningen i jordbruket nu snabbt kan drivas vidare. Natur- vårdsverket och lantbruksstyrelsen har mot bakgrund härav fått i uppdrag att närmare utreda utformningen av ett system för typprovning och typ- godkännande av utrustning för spridning" av bekämpningsmedel. Vidare har naturvårdsverket fått i updrag att med utgångspunkt bl.a. i vad som sägs i rapporten se över föreskrifter och allmänna råd om spridning av bekämpningsmedel. Slutligen har lantbruksstyrelsen och kemikalieinspek— tionen fått i uppdrag att utreda hur utökade krav på utbildning och tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel bör utformas. Berörda myndigheter har dessutom fått i uppdrag att fortlöpande redovisa hur arbetet med genomförande av handlingsprogrammet fortskrider.

För att arbetet med att genomföra handlingsprogrammet för att minska hälso- och miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel ijord- bruket skall kunna dn'vas vidare på ett effektivt sätt behöver särskilda resurser också anvisas. Chefen för jordbruksdepartementet har tidigare redovisat förslag till resursförstärkningar för detta ändamål vid lantbruks- styrelsen, livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet. Härutöver behöver kemikalieinspektionen anvisas särskilda medel för sina insatser för genomförande av handlingsprogrammet. Till dessa åtgärder hör en striktare risk-nytto-värdcring av bekämpningsmedel med ett ökat inslag av behovsprövning. En sådan prövning kan förväntas leda till en minskning av använda mängder av enskilda medel och därmed även totalt sett. Vidare

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

behövs särskilda resurser för ökad forskning och metodutveckling inom bl.a. området kemiska medels persistens och utlakning under svenska förhållanden. Slutligen behövs en förbättrad statistik över användningen av bekämpningsmedel. För främst nu angivna ändamål bör sammanlagt 2 milj. kr. anvisas till kemikalieinspektionen för nästa budgetår. Tillsam— mans med de resursförstärkningar som chefen förjordbruksdepartementet tidigare redovisat kommer därmed de särskilda insatserna för nästa bud- getår för genomförandet av handlingsprogrammet för minskning av be- kämpningsmedelsanvändningen ijordbruket att uppgå till 8,5 milj. kr. Detta belopp bör avräknas mot de särskilda miljöavgifterna på handelsgöd- sel och bekämpningsmedel.

Våren 1984 fattade riksdagen (prop. l983/84: 107 bil. 9, NU 45, rskr. 407) beslut om ett program för energiforskningen omfattande tiden l984/85— l986/87 och härför anslogs l l9l,5 milj. kr.

En del förändringar gjordes härvid i programstrukturen. En nyhet var att programmet Encrgirelaterad grundforskning utvidgades och tick namnet Övrig långsiktig forskning och grundforskning. Till detta fördes även pro- grammet Allmänna energisystemstudier. En annan nyhet var att STU IS del av programmet Energianvändning för bebyggelse fördes till STU:s pro— gram Energianvändning i industriella processer m.m. och där fick ingå i det nybildade delprogrammet Gemensamma energitekniker.

En större betoning gjordes på långsiktig och grundläggande forskning. Detta tog sig också uttryck i förslag till inrättandet av 30 tidsbegränsade forskartjänster på mellannivåvid högskolorna. Regeringen har senare tagit beslut om hur dessa tidsbegränsade tjänster skall fördelas.

Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1983/84:107 fann närings-I utskottet det angeläget med en fristående utvärdering av det statliga stödet till forskning och utveckling på energiområdet. I ett längre perspektiv kan det enligt utskottet vara lämpligt att energiforskningen samordnas med övrig forskning. Därför borde regeringen under den kommande treåriga programperioden låta utreda energiforskningens framtida inriktning, om- fattning och inplaccring i det totala statliga forskningsprogrammet. I sam- band därmed kan det vara motiverat att energiforskningsnämndens organi- sation och ställning åter prövas.. Detta blev också riksdagens beslut.(NU l983/84z45, rskr. 407).

Som en följd av riksdagens beslut tillkallade regeringen den 2l februari 1985 en särskild utredare (direktören för tekniska verken i Eskilstuna, Lars Andersson) för att utreda energiforskningens inriktning. omfattning och inplacering i det totala statliga forskningsprogrammet under treårsperioden 1987/88— 1989/90.

Utredningen som tog sig namnet energiforskningsutredningen (EFU) överlämnade i april l986 betänkandet Förslag till program för forskning och utveckling inom energiområdet (EFU 87; SOU l986131). Betänkandet

Prop. l986/87:80

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

har remissbehandlats. En sammanställning över remissinstansernas syn- punkter med anledning av EFU:s förslag kommer att publiceras av miljö— och energidepartcmentet.

EFU förordar inga omfattande organisationslörändringar avseende det statliga energiforskningsstödet. Behovet av ytterligare förbättrat samråd och samarbete mellan myndigheterna betonas.

EFU:s programförslag som utgörs av två alternativa medelsnivåer fram- går av nedanstående sammanställning.

Energiforskningsprogram Huvud- Lägre 1987/90 (milj. kr.) alter- nivå nativ Energiteknisk forskning STU l90 160 och utveckling _ Energiteknik för transporter STU 100 85 Enei'gitillförsel Statens 405 335 energiverk Allmänna energisystemstudier Efn 25 20 F.nergirelaterad grundforskning NFR. STU 105 | 95 Basanslag Efn ' Efn 20 20 Regeringsdisposition . _ 59 46 904 761

Integrerade insatser 1987/90 Encrgirelatcrad TFB IS 10

transponsystemforskning -

Energianvändning i STU 80 40

processindustrin Energianvändning för BFR 75 60 bebyggelse

Fusionsenergi NFR . 28 28 Basanslag till Studsvik Studsvik 35 20

Basatislag bioenergi SLU 12 12 Solmätningar SMHI 3 3

248 173

Totalsumma 1152 934

Gällande riktlinjer för energipolitiken beslutades av riksdagen i juni 1985 (prop. 1984/85:120. NU 30, rskr. 362). Riktlinjerna innebär att samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på . varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. En effektiv energianvändning och en intensifucrad energi- hushällning skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och om- sorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärn- kraften skall utnyttjas under en övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift.

Energiforskningen är i stor utsträckning inriktad på att underlätta en omställning av energisystemet. Det gäller bl.a. att genom forskning ut- veckla ny teknik på energiområdet samt att stärka svensk industris kon- kurrenskraft inför kommande omställningar på energiområdet. Forskning-

Bilaga 12 M il jö- och encrgidep.

en rörande energihushållning och utveckling av energisnålare teknik inom bl.a. industri och-bebyggelse bör därför drivas vidare med stor intensitet. Andra mycket viktiga frågor är att på längre sikt minska oljeberoendet och begränsa utsläppen av skadliga föroreningar till följd av förbränning och utsläppen som härrör från transportsektorn. Jag kommer i det följande att utveckla min syn på vilken roll staten bör ha när det gäller forskning, utveckling och demonstration på energiområdet. Vidare kommer jag att ange riktlinjer för hur samarbetet mellan staten och avnämarna av den t.eknik som utvecklas bör utformas.

För att framgångsrikt kunna bedriva en långsiktigt inriktad och uthållig energiforskning är det väsentligt att vidmakthålla och förstärka resursba- sen vid universitet och högskolor. Enligt min uppfattning gynnas mer långsiktigt inriktad forskning inom energiområdet bäst genom ett balan- serat samspcl mellan sektorsforskningen och forskning genom fakultets— anslag. I detta syfte måste resurser för energiforskning bl.a. utnyttjas för tillkomsten av forskartjänster som långsiktigt skall trygga energiforskning- ens kunskapsuppbyggnad. Ett annat medel för att uppnå samma mål är att avsätta resurser inom energiforskningen för basanslag inom olika forsk— ningsinstitutioner.

Jag anser vidare att det är angeläget att den samhällsvetenskapliga forskningen inom energiområdet kan ges ökade resurser.

Forskningen rörande olika energislags miljökonsekvenser bör även fort— _ sättningsvis ges en framträdande roll inom ramen för energiforskningspro- grammet. Det gäller bl.a. att utveckla ny teknik som minimerar utsläpp av olika föroreningar. Jag förutsätter också att en mer systematisk uppfölj- ning av miljöfrågorna kommer att ske inom ramen förprogrammet i nära samverkan med statens naturvårdsverk (SNV).

Jag övergår nu till att mot bakgrund av EFU:s betänkande redovisa mina allmänna överväganden rörande utformningen av den fortsatta energi- forskningen.

I förhållande till tidigare energiforskningsprogram markerar EFU star- kare att grundforskning och mer långsiktig FoU bör prioriteras under nästa treårsperiod. Med sådan forskning kan enligt. EFU den grundläggande kunskapsbas byggas upp som kan leda till att helt nya tekniska lösningar senare utvecklas inom energiförsötjningen eller att känd teknik kan föräd- ' las eller. utnyttjas på ett optimalt sätt. Mot denna bakgrund föreslår EFU ett kraftigt utökat stöd till grundforskning.

Flertalet remissinstanser, däribland statens vartelzjhllsverk, statens energiverk och LO, delar EFU:s uppfattning att tyngdpunkten i de framti- da FoU-insatserna bör förskjutas mot mer grundläggande forskning. Svenska Kraftverksföreningens utvecklingsstiflelse ( VAS'I'), Svenska Cel- Iulosa- och Pappersbruks/"öreningen (SCPF ) m.fl. remissinstanser pekar- därutöver på behovet av detnonstrationsanläätningar-i full skala för intro- duktion av ny teknik. Svenska" kommunförbundet anser att kraftföretagen bör ta en mer aktiv del i finansieringen av den forskning som avser kärnkraftsavvecklingcn tills det finansiella ansvaret. på längre sikt har utretts.

Jag anser att den framtida statliga forskningen på energiområdet bör

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

förskjutas mot grundforskning och mer långsiktigt tillämpad forskning. För att framgångsrikt kunna bedriva en långsiktigt inriktad FoU på energiom- rådet krävs dock i vissa fall klara samband med och övergångar till mer utpräglat utvecklingsarbete. Jag vill härvid särskilt erinra om det särskilda teknikutvecklingsprogram som riksdagen fattade beslut om våren 1985 (pr.op 1985/86:102, NU 17 rskr. 172). .

Jag vill i detta sammanhang också erinra om det forskningsinriktade experimentbyggande som BFR har ansvaret för. Verksamheten innebär att resultat av forsknings- och utvecklingsarbete omsätts i praktisk tillämp— ning.

EFU presenterade ett förslag till hur k1aftföretagen skulle kunna ta en mer aktiv del i arbetet med att få till stand marknadsanknutna FoU- insatser inom främst elområdet (Kraftindustrins förnyelsefonder, Ds ] 1985z8). Mot bakgrund av att det rörde sig om ett mer principiellt förslag och att det rönte kritik från bl.a. kraftföretagen föreslog EFU att förslaget om förnyelsefonder ytterligare skulle utredas.

Mot denna bakgrund är det nu. enligt min uppfattning, lämpligt att eftersträva en samordning av insatserna mellan staten och kraftföretagen för forskning. utveckling, demonstration och kommersialisering av ny och bättre teknik på energiområdet. Det gäller exempelvis teknik för elproduk- tion som kan möta framtida restriktiva miljökrav samt teknik för effektiva- re och energisnålare energianvändning i exempelvis industrin och bostads- sektorn. Jag har härvid noterat att Kraftverksföreningen tillsammans med sina medlemsföretag och statens vattenfallsverk har bildat ett särskilt utvecklingsbolag. Syftet med bolaget är att få till stånd ett utvecklingsarbe- te dels för metodcr för att effektivisera energi- och elanvändningen i industrin och för konsumenter, dels för utveckling av ny och miljövänlig teknik för elproduktion som skall ersätta kärnkraften. Arbetet skall inrik-. tas mot sådan teknik som bedöms vara möjlig att demonstrera i full skala under 1990- talet. .

Statens vattenfallsverk har inkommit till regeringen med en skrivelse 1 denna fråga. Denna skrivelse bereds f.n. inom regeringskansliet. Enligt min uppfattning är det väsentligt att samhället ges ett avgörande inflytande i utvecklingsbolaget. För att ytterligare klarlägga förutsättningarna för ett fördjupat samarbete på detta område avser jag att kalla till överläggningar med berörda parter senare i vår.

Jag övergår nu till att redovisa mina överväganden och förslag angående den fortsatta enetngifmskningens uppbyggnad.

Jag har kunnat konstatera att remissinstanserna överlag är positiva till utredningens förslag till inriktning och omfattning av den framtida energi- forskningen.

Inom sadana områden där energifrågorna kan ses som en begränsad del av ett större frågekomplex bör enligt hl" U energiforskningen integreras i ett större forskningssammanhang. För energitillförsel, energiteknik för, transporter samt generell, energirelaterad FoU bör emellertid enligt EFU även fortsättningsvis ett särskilt energiforskningsprogram finnas.

Det stora flertalet remissinstanser däribland statens vattenfallsverk och statens energiverk delar EFU:s allmänna bedömningar rörande strukturen

Bilaga 12 Miljö- och

energidep.

på den framtida energiforskningen. Från bl.a. enm-gijbrskningsnämrzdcn (Efn) framförs dock farhågor om att överblicken över den samlade energi- forskningen skulle gå förlorad om man i enlighet med utredningens förslag skulle integrera vissa delar av nuvarande energiforskningsprogram i myn- digheternas ordinarie verksamhet. Det gäller bl. a. energianvändningsfrå- gorna som till skillnad från energitillförselfrägorna inte föreslås få ett särskilt program. ' .

För egen del anser jag att integrering av FoU genom överföring till berörda myndigheters basanslag kan vara ett medel för att. långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnadcn på encrgiforskningsområdet.

Samtidigt är det självfallet angeläget att det. för att nå de syften som energiforskningen har. blir möjligt att påverka de insatser som fortsätt- ningsvis kommer att ske integrerat i en viss myndighets verksamhet. Det gäller bl.a. att från energipolitiska utgångspunkter följa verksamheten och dess resultat samt att vid behov påverka dess inriktning. Endast genom ett sådant successivt samspel blir det möjligt att till fullo utnyttja de fördelar som en integrering kan medföra.

Beträffande de insatser som avses bli integrerade har jag samrått med' berörda departementschefer och ansvariga statsråd. Det gäller cheferna 5 for kommunikations-, utbildnings—, jordbruks- och industridepartementen samt statsrådet Gradin. Medel för den verksamhet som föreslås bli integre- rad har tidigare redovisats under resp. departements huvudtitel.

EFU konstaterar att många länder gör en annan prioritering av sin energiforskning än Sverige. Framför allt satsar många länder på FoU rörande kärnkraft och fossila bränslen. Sverige bör enligt EFU koncentre- ra insatserna på de för oss mest väsentliga områdena, främst. förnybara energikällor, miljöåtgärder och cnergibesparingar. På andra än dessa om— råden kan Sverige dra nytta av erfarenheter utomlands. Mot denna bak- grund bör enligt EFU de internationella kontakterna som redan nu är omfattande fortsätta. ' '

EFU har från delvis olika utgångspunkter kommenterats av två remiss— instanser. VAST anser att det krävs kompetens förvärvad genom egen teknisk verksamhet för att kunna dra nytta av internationell utveckling. Sveriges industriförbmul anser att en bättre information Om Sveriges delta- gande i internationellt utvecklingsarbete inom energiområdet kan ge indti- strin exportmöjligheter. Ett fördjupat och mer systematiskt informations- utbyte måste därför uppnås på detta område.

För egen del anser jag att ett aktivt deltagande i internationellt energi- forskningssamarbete är ett viktigt komplement till den-energiforskning som bedrivs i Sverige. '

Enligt min uppfattning bör ansvariga myndigheter Iöpande'beakta om ökad kunskap kan erhållas genom utvecklat internationellt samarbete. Detta bör kunna ske såväl multilateralt i exempelvis IEA som i bilaterala kontakter.'Det är enligt min uppfattning ett ansvar för berörda programer- gan m. m. att bevaka den internationella utvecklingen.

Bilaga 12 Miljö— och energidep.

Mina samlade förslag avseende energilorskningen för perioden 1987/88— 1989/90 harjag beräknat till totalt 1050 milj. kr.

Förslaget för budgetåren 1987/88—1989/90 samt för budgetåret 1987/88 framgår av nedanstående sammanställning. Jag vill understryka att de medelsbehov som anges för huvudprogram Energiforskning får ses som preliminära beräkningar och att justeringar och omfördelningar kan kom- ma att aktualiseras mot bakgrund av erfarenheter och underlag som suc- cessivt kommer fram under programperioden.

I-Iuvudprogram Energiforskning , 1987/88 l987/f88— .

1989/90 1 . Industrins energianvändning 77.000 000 230 000 000 2. Energianvändning för bebyggelse 23 000 000 . 69 000 000 3. F.ncrgitillförscl ' 130 000000 390 000 000 4. Energirelaterad grundforskning 32 588 000 98 764 000 . 5. Allmänna energisystemstudier ? 000 000 21 000000 Efn Basanslag och reserv till regeringens disp. 24 000000 73 700 000 Summa för huvudprogrammet . 293 588 000 882 464 000 Integrerade insatser

A. Energiteknik för transporter (srui ' 26 000 000 se 000 000 B. Energirelatcrad transport- ' systemforskning (TFB) . - 4000 000 11000 000 C. Fusionsenergi (NFR) 10 000 000 28 300 000 D. Studsvik 11000 000 32 000000 ' E. Bioenergi (SLU) 4000 000 . 12 000000 ' F. Solmätningar (SMI-11) 1 000 000 3 000 000 Summa for integrerade insatser 56 000 000 166 300 000 Summa totalt 349 588 000[ 1048 764 0001 ' Därtill kommer två tjänster som förts till högskolan (se avsnitt 3.2.7). Sammanlagt föreslås att 350000 000 kr. anslås för energiforskning under budgetåret 1987/88 och 1050000000 kr. under budgetåret 1987/88—1989/90. '

När det gäller resurser för energiforskningen under kommande treårspe- riod innebär förslaget en viss neddragning totalt sett. Jämfört med de resurser som riksdagen beslutat om för innevarande budgetår innebär dock mina förslag beträffande 1987/88 en förstärkning med närmare 50 milj. kr.

De områden som speciellt prioriterats under kommandetreårsperiod är grundforskning och långsiktigt tillämpad FoU. Det gäller i första hand" programmen Energirelaterad grundforskning och Allmänna energisystem- studier. Mina förslag avseende programmen industrins energianvändning och Energitillförsel innebär en viss minskning av resurserna. Genom att insatserna ges en mer markerad inriktning mot-områden som är av väsent- lig betydelse för uppnåcndet av de energi- och miljöpolitiska målen anser jag emellertid att en höjning av ambitionsnivåerna härvidlag är möjlig att uppnå. När det gäller FoU inom transportsektorn innebär mitt förslag i huvudsak nominellt oförändrade resurser.

I det följande redovisar jag de utgångspunkter och riktlinjer som bör gälla för olika program m.m. i de fall jag bl.a. mot bakgrund av remissut- fallet frångår EFU:s förslag. I avsnittet Energirelaterad FoU inom trans-

Hänvisningar till S3-2-3

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

portsektorn (avsnitt 3.2.8) redovisar jag mina överväganden rörande alter- nativa drivmedel. Energiteknik för transporter och Energirelaterad trans- portsystemforskning.

3.2.4 Industrins energianvändning

Inom detta program föreslås två delprogram nämligen Energianvändningi processindustrin och Gemensamma energitekniker. l jämförelse med EFU :s förslag innebär mina förslag att det sker en mer markerad inriktning på FoU av energipolitisk betydelse knutet till industrin.

STU:s insatser bör i första hand avse industrins energianvändning. Samråd bör vid behov ske med statens energiverk. Delprogrammet Ge— mensamma energitekniker föreslås komplettera de insatser som sker inom processindustriprogrammct. Det är enligt min uppfattning väsentligt att någon skarp gräns inte finns mellan delprogrammen. insatserna inom dessa delprogram bör till stor del kunna samplaneras.

Energianvändning :" processindustrin

Mitt förslag: Det övergripande syftet med delprogrammet är att med riktade FoU-insatser stärka främst den tyngre industrins långsiktiga konkurrenskraft bl.a. genom att minska behovet av tillförd energi. effektivisera energianvändningen i industrins processer och främja energiproduktion integrerad i processen. Insatserna bör i första hand inriktas mot sådana branscher som kan bedömas ha betydande besparingspotcntial. Energianvändning inom processindustrin bör behållas inom energiforskningsprogrammets ram.

EFU:s förslag: EFU:s förslag innebär till skillnad från mitt att insatserna på detta område integreras" i STU:s verksamhet. EFU föreslår vidare att insatserna begränsas till processindustrins användning av energi.

Remissinstanserna: STU framhåller att man har föreslagit omfattande FoU— insatser för att effektivisera elintensiva processer inom massa- och pap- persindustrin samt järn- och-stälbranscherna. Dessa insatser bör samord- nas med utvecklingen av ny teknik för elproduktion i anslutning till bran— schcrnas processer. STU har vidare påbörjat planeringen av ett s.k. insat- sområde med inriktning på elanvändning och elproduktion inom processin— dustrin. För att genomföra insatsområdet erfordras en ökad ram utöver vad EFU föreslagit. STU anser att skogsindustrins energiprodukter förtjä- nar en mer framskjuten plats inom energiforskningsprogrammet. Även. SIND. Sveriges industrif(')'rbnnd. SCPF . Jernkontoret. Efn'och LO pekar på behovet av insatser inom detta område. Sveriges industr-Uörbund fram— håller att de ekonomiska insatserna inom detta område har varit mycket värdefulla för ett flertal industribranscher såsom massa— och pappersindus— trin samt järn- och stålindustrin. Dc långsiktiga programmen för resp. branscher har lett till att många goda resultat har kunnat tas fram och utnyttjas i företagens aktiviteter med effektiv användning av energin och därmed effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna. Jernkontoret och SCPF redovisar liknande uppfattning och framhåller att statligt FoU-

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Stöd även i fortsättningen är en förutsättning-för att få till stånd angelägna investeringar i energibesparande syfte.

Skälen för mina förslag: ] likhet med vad STU har anfört är det väsentligt att se mer samlat på den tyngre industrins energiförsörjning. Programmet bör därför Vidgasjämfört med EFU:s förslag till att avse såväl användning av energi som energiproduktion integrerad i processen. Orsaken är att det i framtiden förutses att energisituationen kan komma att förändras med höjda elpriser som följd. Av detta skäl är det väsentligt att redan nu höja beredskapen inom berörd industri för att genom riktade FoU-insatser underlätta den kommande omställningen av energisystemet. Den tyngre industrins energipolitiska betydelse motiverar därför enligt min uppfatt- ning att detta insatsområde t.v. bibehålls inom ramen för energiforsknings- programmet.

Det är angeläget att genom olika processtekniska åtgärder minska och effektivisera energianvändningen inom industrin, framför allt vad gäller användningen av el. STU har i sitt underlag till EFU redovisat sådana insatser beträffande bl.a. järn- och stålindustrin och massaindustrin. Som STU framhåller är det vidare väsentligt att uppmärksamma möjligheterna

att, som en del av industriprocessen, generera energi antingen för eget - bruk eller till avsalu. .

Det kan i vissa fall förutses att den utökning av processindustriprogram- met som jag förordar kan komma att beröra verksamheter som stöds av statens energiverk. En utgångspunkt bör härvid vara att sådan teknik som primärt är avsedd till att generera el och värme bör kunna få stöd av energiverket. Jag förutsätter att STU och statens energiverk samråder i sådana fall. STU:s stödgivning kan i många fall leda till att utsläppen minskas. Som ett led i stödgivningen kan det därför i vissa fall vara motiverat med samarbete med statens naturvårdsverk.

Processindustrin kännetecknas av ett relativt begränsat antal stora före- tag med väl fungerande kollektiv forskning. Det bör därför ankomma pä STU att överväga möjligheterna att i samverkan med berörda branschor— gan, utarbeta mer långsiktiga insatsprogram inom för energipolitiken vikti- ga sektorer.

Gemensamma energitekniker

Mitt förslag: Syftet med delprogrammet Gemensamma energitek- niker är att, som ett komplement till delprogrammet Energianvänd— ning i processindustrin, i första hand stödja den fortsatta uppbygg- naden av teknisk-vetenskaplig kompetens och FoU-kapacitet inom sådana energiteknikfält som är av generell betydelse för industrin.

EFU:s förslag: Ett särskilt program för Energiteknisk forskning och ut- veckling med STU som ansvarig bör tillskapas. Syftet är att stödja sådan energiteknik FoU m.m. som är av generell betydelse för energisystemets utveckling.

Bilaga 12 Miljö— och energidep.

Remissinstanserna: Ijämförelsc med EFU:s förslag föreslår STU att dess ansvar utvidgas till att omfatta all energiteknisk FOL? bl.a. när det gäller förbränningsteknisk forskning. Även Sveriges lantbrukstmiversitet (SLU) anser att STU bör få ett mer heltäckande ansvar för FoU inom energiområ- det medan LO i allmänna ordalag stödjer förslaget. Statens energiverk och statens vattetu'hllsverk motsätter sig lil-"Us förslag. Enligt energivcrkets uppfattning innebär tillskapandet av ett nytt program för energiteknisk forskning och utveckling med STU" som ansvarig myndighet avgjorda nackdelar under nuvarande förhållanden på energiområdet. Det skulle medföra en splittring av kompetens och resurser och försvåra samspelet mellan grundläggande och tillämpad forskning å den ena sidan och proto- typ- och demonstrationsverksamhet å den andra.

Flera remissinstanser. däribland VAS'I', Stiftelsen för vätitnetekm'sk forskning, Svenska gasföreningm och Värmeverksföt'eningen ( VVF) anför inga erinringar i sak mot att ansvaret överförs till STU. men ser praktiska och administrativa problem med'en överföring. Värmefarsk varnar för alltför drastiska förändringar i programorganens ansvarsområden. Även SNV är tveksamt till EFU:s förslag på bl.a. det förbränningstekniska området. ' ' '

Svenska gasföreningen föreslår att ett av programorganen, lämpligen statens energiverk, bör få ett huvud- och samordningsansvar för den gastckniska forskningen. Därigenom kan de gränsdragningsproblem som följer med EFU:s förslag undvikas.

Skälen för mina förslag: Jag anser att energipolitiskt motiv talar föratt ett särskilt program för en'ergiteknisk FoU i enlighet med EFU:s förslag inte bör tillskapas. Jag delar därför statens energiverks m.fl. remissinstansers uppfattning att ansvarsfördelningen mellan STU och energiver'kct bör bi- behållas oförändrad så länge energipolitiska skäl talar härför. Tyngdpunk- ten i STUzs program bör liksom hittills vara tekniskt utvecklingsarbete med tillverkningsindustrin som den huvudsakliga målgruppen. Denna in- riktning bör även ttnder denna treårsperiod ligga fast.

STU bör således i första hand prioritera sådan FoU inom industrin av mer generell karaktär som kan bedömas bli av betydelse för att uppnå de energipolitiska målen. Det gäller bl.a. effektivare elanvändning, bättre förbränningsteknik, energisnålare processteknik, generering av energi i anslutning till den industriella processen m.m. Som jag nyss har anfört är det angeläget att en samordning sker med de insatser som sker inom delprogrammet Energianvändning i processindustrin.

Svenska gasföreningens synpunkter på den fortsatta inriktningen av den gastekniska forskningen återkommer jag strax till avsnitt 3.2.6. Jag anser generellt sett att STU i enlighet med de principer rörande ansvarsfördel- ningen som jag redovisat i det föregående bör ges ansvar för en sådan gasteknisk forskning som har samband med industriella processer m.m.

Sammanfattning

För programmet Industrins energianvändning har jag vid min medelsbe- räkning tagit hänsyn till att tyngdpunkten har förskjutits mot processindu-

Bilaga 12 Miljö— och energidep. -

strins energianvändning och därmed sammanhängande energiproduktion. För trcårspcrioden 1987/88—1989/90 beräknar jag ett medelsbehov av 230 milj. kr. För budgetåret I987/88 beräknarjag 77 milj, kr. '

3.2.5 Energianvändning för bebyggelse — Nya energisystem

Mitt förslag: Målet med insatserna inom detta område bör vara att minska energibehovet i bebyggelsen genom utveckling av ny effek- tiv teknik för tillförsel och användning av energi i byggnadsnära tillämpningar. Vidare bör FoU som berör effektiv elanvändning och nya metoder för övergång från el till andra energibärare för upp- värmning prioriteras. På grund av att energianvändningen i bebyg- gelsen är av central betydelse för omställningen av vårt energisys- tem bör detta insatsomräde stanna kvar som ett program inom energiforskningsprogrammet. .

EFU:s förslag: Stödet till energianvändning för bebyggelse bör ingå i BFR:s huvudanslag varvid en fullständig samordning kan uppnås-mellan BFR:s skilda energiforskningsområden samtidigt som energiprojektcn kommer att vägas mot annan angelägen byggnadsforskning på ett sätt som bör ge optimalt utnyttjande av de totalt tillgängliga resurserna. EFL' framhåller att BFR inom samtliga delområden bör prioritera FoU som har ett sam- band med effektiv elanvändning, konvertering från el till annan energibär- are etc. EFU förutsätter att medel för elcffektiva byggnader, energirela- terad byggnadsteknisk forskning och installationsteknik för nya energibär- are, exempelvis naturgas, tillförs BFR utanför- energiforskningsramen. F.FU förutsätter att BFR samordnar insatserna inom området energihus- hållning med de mer tillförselinriktade aktiviteterna.

Remissinstanserna: BFR tillstyrker i stort EFU:s förslag men anser att insatser fordras även inom områdena Elel'fektiva byggnader, Integrerade energisystem och Kommunal energiplanering, vilka EF U refererat men inte behandlat. Rådet pekar på vikten av att FoU och teknikutveckling inom tillförselområdet vägs mot och samordnas med FoU och experiment- byggande inom användarområdet. Lif/z ifrågasätter den föreslagna integre- ringen i övrig byggnadsforskning. Som ett minimikrav bör insatserna inom BFR:s ansvarsområde rörande effektiv elanvändning och konvertering från elvärme särredovisas och forskningen på området särskilt följas av BFR. HSB godtar utredningens förslag men framhåller samtidigt att gräns- dragningarna mellan BFR. energiverket och STU bör bli sådana att forsk- ningsprojektens praktiska genomförande inte försvåras av att vissa upp- gifter kan falla inom flera myndigheters områden. SABO anser att det är viktigt att övrig byggnadsteknisk forskning samordnas med energiforsk- ningen. Forskningcn måste enligt SABO målinriktas så att man kopplar ihop forskning om energisparteknik och annan ny teknik med forskning om bostadskomfort och boendeklimat. Samtidigt måste frågor som är förknip- pade med bostadsförvaltning såsom drift och underhåll beaktas. Dessa

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

delar är i dag i forskningssammanhang outvecklade. Enligt statens vatten— j'allsverk är den föreslagna forskningen och utvecklingen kring eleffektiva byggnader och effektiv elanvändning samt konvertering från el till annan energibärare ett naturligt arbetSfält för kraftföretagcn. Vattenfall har inom ramen för "Uppdrag 2000" nära kontakt med BFR. BFR:s egen forsk- ningssatsning kan lämpligen koncentreras på sådant som gäller byggnader- na och deras utformning samt drift och hur energianvändningen påverkas av dessa faktorer.

Skälen för mina förslag: Inför den omställning av energisysternct som vi har framför oss krävs dels begränsning och i vissa fall ersättning av clanvändningen i industrier och bebyggelse, dels utveckling av ny elpro- duktionsteknik. Mot denna bakgrund anser jag till skillnad från EPU att detta område bör kvarstanna inom energiforskningsprogrammet. Jag har härvid tagit hänsyn till att våra möjligheter till elbesparingar inom bebyg- gelsesektorn i hög utsträckning påverkar hur mycket ersättande elproduk- tionskapacitet som måste tillföras systemet för att de energipolitiska mälen skall uppnås. '

När det gäller den närmare inriktningen av insatserna inom programmet bör BFR:s forskning även fortsättningsvis koncentreras till byggnadsnära tillämpningar, dvs. till system för gruppcentraler och enskilda byggnader.

Vad beträffar energisystem för grupper av småhus. flerbostadshus eller andra byggnader föreligger forskningsbehov inom flera områden, t. ex. vad beträffar utveckling av ny kulvertteknik, utveckling av miljövänlig små- skalig förbränningsteknik och utveckling av nya metoder för drift och underhåll. Detta liggeri vissa fall nära den verksamhet som statens energi- verk har ansvaret för genom i första hand delprogrammet Värmetillförsel. En strikt ansvarsfördclning mellan statens energiverk och BFR inom detta område är inte möjligt att tillämpa om ett effektivt. forskningsarbete skall kunna bedrivas. Istället bör forskningsprojektens tekniska inriktning och myndigheternas speciella kompetens vara avgörande vid beslut om an- svarsfördelning mellan myndigheterna.

I likhet med BFR anserjag att insatsområdet Eleffektiva byggnader är särskilt viktigt inför kärnkraftens avveckling. Möjligheterna att minska användningen av el för uppvärmning av bebyggelsen är därvid av särskild betydelse.

I sin anslagstramställan föreslär BFR utöver huvudalternativct, att sär- skilda medel avsätts för insatser inom detta område. För egen del anscrjag att BFR inom ramen för insatserna inom programområdet Energianvänd- ning för bebyggelse bör utarbeta ett förslag till hur utökade insatser inom området effektiv elanvändning skall kunna genomföras under nästa treårs- period. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet och chefen för bo- stadsdepartementet. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

När det gäller forskning rörande kommunal energiplanering kommerjag i det följande. ( avsnitt 3.2.6 ) föreslå att ytterligare överväganden skall ske.

I linje med vad jag inledningsvis anförde bör insatserna inom energi-

forskningen styras mot grundforskning och mer långsiktigt inriktad forsk-

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

ning och utveckling. Jag är samtidigt medveten om att experimentbyg- gande är att betrakta som en integrerad del av FoU-verksamheten. Som chefen för bostadsdepartementet framhållit tidigare bör BFR — med hän- syn till att. resurserna är begränsade — i ökad utsträckning söka finna medfinansiärer. Jag noterar härvid statens vattenfalls remissyttrande där det konstateras att forskningen och utvecklingen kring eleffektiva byggna- der och effektiv elanvändning samt konvertering från el till annan energi- bärare är ett naturligt arbetsfält för kraftförctagen. 'Kraftföretagen bör således kuuna svara för en mer aktiv del av ansvaret för utvecklingsin- satser inom detta område. .

Sammanfattningsvis beräknar jag att insatserna för programmet Nya energisystem -- energianvändning i bebyggelse bör uppgå till 69 milj. kr. för treårsperioden 1987/88—1989/90 varav för budgetåret I987/88 23 milj. kr.

3.2.6 Energilillförsel

Mitt förslag: Målet med programmet är att utveckla sådan ny teknik ' för energitillförsel som kan främja omställningen av encrgisystcmet och skapa tekniska förutsättningar för att minska miljöpåverkan från energianläggningar. insatserna bör avse både bränslen och energi- omvandlingsteknik samt på strategiska områden omfatta säväl FoU som de senare leden i utvecklingskedjan.

EFU:s förslag överensstämmer huvudsakligen med mitt.

Remissinstanserna: Statens energiverk delar eller anför inga erinringar mot EFU:s förslag avseende utformningen av programmet Energitillförscl. VVF påpekar att statens FoU—insatser inom olika encrgiområden bör stå i proportion till den betydelse en förväntad utveckling av tekniken kan få. Med tanke på den trots allt relativt begränsade energiproduktionen som i Sverige kan erhållas från vindenergi'bör ett högre belopp än det av utred- ningen föreslagna satsas på bl.a. trädbränslen, bränsleförädling och för- bränningstcknik. Även SCPF och Jernkontoret anser att insatserna inom detta program bör kompletteras avseende mer "traditionella" energikällor som kol. Flera remissinstanser framhåller däremot att insatserna på bio- bränsleområdet bör förstärkas ijämförelsc med EFU:s förslag. Det gäller bl.a. SNV, SLU, lm;flv'uksslyrelsen, SGU, domäuverker, LRF och SVE- BIO.

Skälen för mina förslag: insatserna inom detta program är av central betydelse för våra möjligheter att erhålla ny tillförsel av energi med hänsyn till de mycket stränga miljökrav som gäller och som kommer att gälla i framtiden. Samarbetet med näraliggande program eller insatsomräden bör förstärkas och koncentreras på de från energipolitiska utgångspunkter mest väsentliga områdena. ] enlighet med riksdagens beslut om energipoli-

Bilaga 12 Miljö— och energidep.

tiken bör huvudinriktningen vara att utveckla varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Insatserna bör i första hand inriktas på mer grundläggande forskning och utveckling avseende bl. a. förbränningsteknik, ny elproduktionsteknik och biobräns- len.

Jag delar i:"i—'U:s uppfattning att ett mer grundläggande stöd för bioener- giforskning bör ges genom att ett särskilt basanslag för bioenergi anvisas för SLU, utöver de medel som även fortsättningsvis bör kunna gå till SLU från bl.a. programmet Energitillförscl. Jag återkommer strax med mina överväganden rörande. basanslaget för SLU i avsnitt 3.2. ll. Vidare före— slårjag särskilda insatser när det gäller gasteknisk FOL".

Jag övergår nu till att något kommentera EFU:s förslag rörande insatser- na inom olika delprogram. '

'I'orvbränsle

EFU anser att statens energiverk bör inrikta huvuddelen av sitt stöd på dels grundläggande torvkunskap och miljöfrågor vid torvbrytning, dels utveckling av teknik för en mer väderoberoende torvutvinning. En forske ningssamvcrkan med torvbranschen bör bedrivas, företrädesvis som kol- lektiv branschforskning, för att tillgodose vissa kvarvarande. behov av- branschgemcnsam utveckling av torvteknik.

Statens energiverk anför inga erinringar mot EFU:s förslag. SLU med flera remissinstanser anser att ökade insatser bör ske för att klarlägga möjligheterna till brytning av torv på små myrar. Även miljökonsekven- serna av torvbrytning bör uppmärksammas, exempelvis efterbehandling av utbrutna myrar. Enligt LRF bör resurserna satsas på t. ex. utveckling av nuvarande ytbrytningsmetoder för energitorv istället för ensidig satsning på forskning kring "åretruntmetoder" vars framtida utfall det råder tvek— samhet om. Stiftelsen Svensk Torvforskning framhåller att de erfarenheter rörande torvbrytning som kan erhållas i bl.a. Sovjetunionen bör tas till— vara i vårt land.

För egen del har jag inget att erinra mot de allmänna riktlinjer för fortsatt FoU på detta område som EFU har redovisat. Statens energiverk fär härvid överväga den närmare inriktningen av fortsatta insatser. Jag vill dock inte utesluta att viss kompletterande FOU även fortsättningsvis kan behöva satsas på traditionell torvutvinningsteknik

Den torvmarksinventering som statens energiverk nyligen har färdig- ställt bör kunna ge ledning för att bedöma inriktningen av fortsatt FoU. Jag förutsätter vidare att det inom ramen för detta delprogram liksom hittills ägnas stor uppmärksamhet åt torvbrytningens miljökonsekvenscr.

Trädbränslen

Ett långsiktigt forskningsbehov finns enligt EFU beträffande de biologiska effekterna av det ökade biomasseuttagct ur marken. Bränsleberedning, dvs. torkning, lagring m.m., är ett område som är otillfredsställande belyst och där fortsatt FoU erfordras. FoU bör enligt EPU inriktas på utvinning

Bilaga 12 Miljö- och

energidep.

av trädbränslen från småskogsbruket i södra Sverige, Slutligen finns ett visst behov av insatser för systemstudier. branschforskning m.m. .

Enligt SLU bör sambandet mellan skogsindustrins normala råvaror — massaved och timmer — och trädbränslen belysas mer än vad som görs idag. Skogsstyrelsen framhåller att kunskaperna för närvarande är dåliga för att definit.in säga hur stor mängd biomassa som kan tas ut ur skogs- mark. Beträffande satsningarna på forskning om trädbränslen är det enligt SCPF viktigt att den biologiska forskningen och forskning kring bränslets beredning prioriteras.

För egen de! anser jag i likhet med SLU det väsentligt att sambandet mellan uttag av råvaran för industriellt ändamål och uttag av trädbränslen bör belysas. Härigenom skapas det förutsättningar att trygga industrins rå- varuförsörjning genom en god skogsvård. samtidigt som energisektorns behov av trädbränslen kan tillgodoses. [ likhet med vad skogsstyrelsen anför är det vidare väsentligt att miljöfrågorna ges uppmärksamhet så att inte uttaget av råvara ur skogen blir så stort att skogsmarken långsiktigt utarmas. Det linns i enlighet med vad SCPF pekat på kopplingar mellan detta delprogram och de insatser som sker inom STU rörande skogsindu- strins processer. Det kan därför finnas skäl att i vissa fall främja gemen- samma FoU-insatser som berörlsåväl avverkning, insamling som bered-. ning och slutlig användning inom skogsindustrin. Insatser inom detta om— råde berör den FoU som bedrivs inom ramen för programmet Industrins energianvändning.

Vid min medelsberäkning harjag tagit hänsyn till att skogsindustrin bör kunna öka insatserna inom detta område.

Energiadling

Även fortsättningsvis bör enligt EFU huvuddelen av resurserna avseende energiskog satsas på biologiska frågor rörande växtmaterial, odling och växtförädling. Utveckling av skördc— och beredningsteknik bör också stöd- jas. Forskningen rörande encrgiskogsodling på skogs- och torvmark bör fortsätta i begränsad omfattning, framför alltav det skälet att sådana marker finns tillgängliga 'i betydligt större omfattning än jordbruksmark. Miljöfrågor och vissa systemstudier, utvärderingar m.m. bedöms också vara väsentliga för den fortsatta utvecklingen. När det gäller energigrödor är den närmare inriktningen av insatserna beroende av resultatet av den särskilda utvärdering som cnergiverket f. n. genomför.

Statens energiverk anför inga erinringar mot förslaget i denna del. SN V anser att forskningen beträlTande energiskog även bör avse skogs- och torvmark samt omfatta energiskogsodling på utbrutna torvmarker. SLU som ansluter-sig till EFU:s förslag till allmän inriktning finner det angeläget att statliga satsningar görs avseende odlings-, skörde- och berednings- teknik, framförallt för att tillgodose de behov som finns vid en småskalig produktion och användning av biomassa. SLU delar inte den negativa bedömning som statens energivcrk gör beträffande möjligheterna att odla ' energigrödor påjordbruksmark. SLU anser att det är för tidigt att nu göra

Prop. 1986/87: 80 Bilaga 12 Miljö- och energidep.

denna bedömning eftersom det än så länge finns ett alltför ofullständigt. underlag inom detta område.

Jag har inget att erinra mot EFU:s förslag om fortsatt FoU på detta område. Det innebär bl.a. att forskningen rörande energiskogsodling på skogs- och torvmark bör vidmakthållas på en begränsad nivå. Utveckling av skörde- och beredningsteknik anserjag i ökad utsträckning bör vara ett ansvar för de som kan komma att utnyttja av denna teknik exempelvis jordbruket.

Bränsle/förädling

Tyngdpunkten i FoU-satsningen avseende förgasning bör enligt EI-"U läg- gas pä kunskapsutveckling av generell natur. Därtill bör genOmföras visst utvecklingsarbete avseende förgasningsteknik för i dag ej kommersiella applikationer, främst elproduktion, samt FoU avseende små förgasnings- anläggningar. FoU som rör alternativa drivmedel, bör i första hand inriktas på produktion av etanol ur inhemska, cellulosahaltiga råvaror. De delar som berör alternativa drivmedel behandlarjag senare. Kunskap om kol är av betydelse för att den kolanvändning som. på längre sikt, torde bli nödvändigi Sverige skall kunna ske. med ett minimum av miljöbelastning.

Studsvik konstaterar beträffande förgasningsforskning att det behövs en väsentligt förstärkt insats inorn teknisk forskning och demonstration. För att kunna fonsätta utvecklingsarbetet på förgasningsområdet innefattande bl.a. den s.k. MlNO-PILOT-anläggningen är resursbehovet 10 milj. kr. till dess att tekniken kan kommersialiseras. Om en demonstrationsinsats skall genomföras krävs enligt Studsvik insatser av storleksordningen 100—200 milj. kr.

För egen del anserjag i likhet med EFU att fortsatta energiforskningsin- satser i första hand bör inriktas mot kunskapsutveckling av generell natur och utveckling av sådan förgasningsteknik som i dag befinner sig på utvecklingSstadiet. Fortsatt utveckling av förgasningstekniken som inne- bär uppförandet av en större anläggning kräver så stora investeringar och är av en sådan karaktär att den inte enbart bör finansieras via den statliga energiforskningen. Enligt vad jag har anfört tidigare bör det i första hand vara ett ansvar för berörd industri att vidareutveckla teknik som nått detta utvecklingsstadium.

Ny elproduktionsteknik

Om kärnkraftsavvecklingen skall klaras på det sätt som riksdagen beslutat, erfordras enligt EFU betydande resurser till Ny clproduktionsteknik även under kommande programperiod. Verksamheten i detta delprogram bör enligt EFU bedrivas i nära samverkan mellan staten, kraftföretagen och utrustningstillverkarna. En mindre förändringjämfört med nuvarande pro- gramperiod föreslås av EFU, nämligen att delprogrammet Vindenergi in- ordnas i detta delprogram. När det gäller vindcncrgi föreslås insatser av mer grundläggande karaktär avseende exempelvis meteorologi, aerodyna- mik och beräkningsmodellcr. lnom värmekraftteknikområdet föreslås

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

satsningar bl. a. beträffande smä kraftvärmeverk. Ny elproduktionstcknik. exempelvis solceller. bör enligt EFU följas genom teknikbevakning. Elsys- temfrägorna bör vidare uppmärksammas.

Statens energiverk anför inga erinringar mot utredningens förslag. Beho- vet av programmet Ny elproduktionsteknik påverkas enligt statens vatten- fallsvcrk inte nämnvärt av ett utökat'samarbetc inom kraftindustrin då detta främst kommer att omfatta de. senare leden i utvecklingskedjan. De resultat som kommer fram genom den grundläggande forskningen utgör en utgångspunkt för de mer tillämpade insatserna. En nära samverkan mellan alla intressenter i de mer tillämpade delarna är dock nödvändig. Enligt Studsvik bör bränsleceller ingå som ett prioriterat område i detta delpro- gram.

För egen de! anser jag att EFU:s förslag är väl ägnat att utgöra underlag för fortsatta statliga insatser på detta område. Jag noterar de synpunkter som statens vattenfallsverk har framfört. Frågan om ansvaret för finansi- ering av de olika leden i utvecklingskedjan från forskning till kommersiali- sering av ny teknik harjag tidigare berört. En samverkan mellan energiver- ket, kraftföretag, kommuner m.fl., ser jag som ett ändamålsenligt sätt att genomföra mer tillämpade delar av området Ny elproduktionsteknik. Bl. a. anserjag det vara väsentligt att i en sådan samverkan söka möjligheter till en markant utökad kraftvär'mepotential.

I likhet med vad Studsvik anför bör förgasningsforskning även uppmärk- sammas inom detta delprogram. Jag finner i likhet med Studsvik att på- gående FoU rörande bränsleceller har givit lovande resultat. Det bör ankomma på energiverket att bedöma behov och inriktning av forsatt FOU vad avser bränsleceller. '

När det gäller beräkningen av insatser inom detta delprogram har jag beaktat att visst utvecklingsarbete bör ske inom ramen för det tidigare bildade särskilda vindkraftsbolaget. '

F örbrä nnt'ngs teknik

Statens energiverks huvuduppgift inom delprogrammet Förbränningstek- nik bör enligt. EF U vara att genom riktad FoU skapa bättre förutsättningar för en miljövänligare och effektivare förbränningsteknik för energiproduk- tionsanläggningar. En viktig uppgift för statens energiverk bör också vara att utveckla l'örbränningsteknik för sådana inhemska bränslen som i dag endast till ringa grad utnyttjas på grund av bl.a. förbränningstekniska problem. Samverkan bör ske med SNV, STU och NFR. Rökgasrening och emissionskaraktärisering bör vidare ges stöd. Speciell vikt bör läggas vid utsläpp från avfallsförbränning. Insatserna inom detta område bör ske i nära samverkan med berörda branscher på samma sätt som sker i dag. Det gäller i första hand utveckling och förbättringar av befintlig teknik. Gastck- nik bör ges en särskild ställning inom delprogrammet. Den gastekniska FoU som kan motiveras inom Förbränningstcknik bör innefatta såväl rena förbränningsfrågor som allmän kömpctensuppbyggnad, distributionstek- nik m.m.

Statens energiverk anför inga erinringar mot förslagen i denna del. STU,

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Efit, LO, Svenska Gasföretzingcnoch V'VF berör utredningens förslag rörande gasteknisk forskning. Enligt STU kan gasteknik införas som en naturlig del av STU:s ansvarsområde och STU är beredd att ta på sig ansvaret för området. Förslagsvis bör området stödjas med minst 5 milj. kr. per år. STU hari samband med EFU:s arbete tagit fram ett program för området gastcknik. Enligt VVE-s bedömning finns en inte oväsentlig elpro- duktionspotential baserad på naturgas. varför en forcerad satsning inom områdena gastcknik och beredskapslagring av gas bör övervägas. Liksom utredningen förordar Svenska Gasföre'ningen att gastckniken under en uppbyggnadstid får en egen rubrik i det statliga energiforskningsprogram- met och hos de olika programorganen. Föreningen har ingenting att invän- da mot att det gastekniska forskningsprogrammet hamnar hos två ansvari- ga programorgan, nämligen STU och statens energiverk, under förutsätt- ning att inga gränsdragningsproblem uppstår. Ett av programorganen, lämpligen statens energiverk, bör dock få ett huvud- och samordningsan- svar för den gastekniska forskningen. Gasföreningen uppskattar behovet av insatser inom detta område till cat-20 milj. kr. under trcårspcrioden. .

För egen del vill jag anföra följande när det gäller inriktningen och avgränsningen av insatserna inom detta delprogram. Jag har nyss redogjort för de allmänna utgångspunkter och riktlinjer som bör gälla för ansvars- fördelningen mellan STU och statens energiverk när det gäller delprogram- met Gemensamma encrgitekniker. När det gäller delprogrammet Förbrän— ningstcknik vill jag erinra om att jag vid min anmälan av föregående energiforskningsprogram (prop. l983/84:107 Bil. 9 s. .69) bl.a. anförde att den överlappning som finns mellan STU och energiverket kan ha vissa fördelar särskilt när det är oklart vilken linje utvecklingen kommer att följa. Det bör emellertid enligt vad jag anförde ankomma på myndigheterna att samråda och hålla varandra underrättade om. sin verksamhet så att det inte uppkommer onödigt dubbelarbete. Jag anser att dessa utgångspunkter bör gälla för den förbränningstekniska forskningen även under nästa tre- årsperiod.

Jag anser att EFU:s betänkande och bl.a. STU:s och Gasföreningens yttrande ger ett allsidigt underlag för ställningstagande till fortsatt omfatt- ning och inriktning av gasteknisk FoU. Naturgas är ett energislag som finns i rikliga mängder i vår omvärld och som för närvarande håller på att introduceras på den svenska energimarknaden. Vidare har naturgas bety- dande miljöfördelarjämfört med andra fossila bränslen. Av dessa skäl är det väsentligt att FoU rörande utnyttjande av naturgas ges hög prioritet under nästa treårsperiod. . . '

Jag anser att statens energiverk bör ha ett ansvar för att koordinera insatserna rörande gasteknisk FoU inom ramen för energiforskningen. Verket bör därför tillsammans med STU. BFR, Gasföreningen, berörda företag m.fl. utarbeta ett program för fortsatt FoU på det gastekniska området. En prioriterad fråga i detta sammanhang är möjligheterna att ytterligare reducera kväveoxidutsläppen vid naturgaseldning. exempelvis genom förbränningstekniska åtgärder eller utvecklad reningsteknik. I des— sa frågor bör samråd ske med SNV. Jag avser senare föreslå regeringen att ge statens energiverk ett uppdrag med denna inriktning.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Värme: il (förse! '—.-

Motiven för fortsatt stöd'till FoU rörande värmetillförsel är enligt EFU dels behovet av att fullfölja oljcersättningen, dels behovet av att minska elanviindningen resp. höja kraftvärmepotentialen inför kärnkraftavveck- lingen. Insatserna'bör enligt EFU huvudsakligen fördelas på högskoleför- lagd FoU och branschforskning. Väsentliga frågor är uppbyggnad av bättre kunskapsbas för fjärrvärmeteknik, systemstudier m.m; Fortsatt stöd för- utsätts ske till storskalig värmclagring och mer avancerade värmepumpar. Vidare bör enligt EPU forskning om erfarenheter och effekter av kommu- nal energiplanering ske liksom om metoder och analysmodeller. Generellt. bör gälla för Värmetillförselprogrammet att statens energiverk söker upp- nå en god samverkan med fjärrvärmebranschen, byggnadssektorn och BF R. '

Statens energiverk anför inga erinringar mot EFU:s förslag i denna del. ' Inom ramen för den kommunala energiplaneringen bör enligt VVF övervä- gas hur naturgasen på ett naturligt sätt-kan anpassas till kommunernas planer. Enligt Efn begränsar för närvarande den minskade efterfrågan på värmepumpar industrins utvecklingsinsatser. Enligt Efn finns motiv för fortsatt statligt utvecklings— och demonstrationsstöd för avancerade vär- mepumpar liksom på området bränsledriVna värmepumpar. Värmepumpar av detta slag kan bli ekonomiska vid högre elpriser och få strategisk betydelse i samband med kärnkraftavvecklingen. SGI-, SGU och VVF anser att resurserna avseende värmelagring bör-ökas jämfört med EFU:s förslag. FOA pekar på att kommunal energiplanering är viktig med hänsyn till genomförandefrågor. Det finns idag brister i kommunernas förmåga att kunna hantera långsiktiga frågor i anknytning till implementeringen av energipolitiken och då ett ökat ansvar lagts på kommunerna beträffande genomförandet borde denna programdel förstärkas för att i ökad utsträck— ning kunna stödja och bistå med rådgivning till kommunerna. De närmare formerna för detta bör utredas. '

Jag anser att EFU:s förslag tillsammans med de synpunkter som fram— förts från olika remissinstanser ger ett gott underlag för fortsatta insatser inom detta delprogram. Jag förutsätter att statens energiverk vid beslut om inriktning av fortsatta FoU-insatser beaktar de synpunkter som framkom- mit från bl.a. Efn, SGU och VVF. [ likhet med Efn anserjag att det finns behov av fortsatt FoU när det gäller mer avancerade värmepumpar.

Statens energiverk har nyligen på regeringens uppdrag utrett förutsätt- ningarna för att sänka drifttemperaturen i landets fjärrvärme- och block- " centralsystem. Jag anser det vara angeläget att denna fråga ges fortsatt uppmärksamhet, bl.a. inom ramen. för energiforskningsprogrammet.

På ett område gör jag dock en annan bedömning än EFU när det gäller omfattningen av detta delprogram. I likhet med FOA anser jag att FOU inom området kommunal energiplanering bör bli föremål för särskilda överväganden. Jag anser att ytterligare överväganden bör ske beträffande behov av insatser inom området kommunal energiplanering. Jag återkom- mer strax till denna fråga.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Teknikbcvakning

EFU anser att det är motiverat med en bevakning och utvärdering av energitekniker som på längre sikt kan bli intressanta för Sverige. För närvarande ansvarar Efn för delprogrammetTeknikbevakning (1 .ET). Ut- redningen anser dock att teknikbevakning inte bör hanteras eller anslags— mässigt prioriteras åtskilt från de områden där energiteknisk FoU stöds i mer näraliggande syften. lili'U föreslår därför att delprogrammet LET förs från Efn och integreras i programmet. Energitillförsel. EPU förutsätter att även övriga programorgan bedriver teknikbevakning inom sina respektive områden. ' ' Statens energiverk m.fl. remissinstanser stöder utredningens förslag att integrera LET i programmet Energitillförsel. Enligt FOA bör Efn ges insyn i verksamheten och möjlighet till överblick, exempelvis genom att ett teknikbevakningsråd bildas med företrädare för ]:lfn, statens energiverk och övriga myndigheter som förutsätts bedriva teknikbevakning. bfn. bo- stadsstyrelsen och Folkkampwtjen mot kärnkraft motsätter sig EFU:s förslag att Teknikbevakning integreras i statens energiverks program. En- ligt Efn minskar överblicken över verksamheten och möjligheterna till systemorienterade satsningar om teknikbevakningen splittras på flera del- program och organ. l.O anser att den del av den tcknikbevakning som Efn för närvarande bedriver bör kunna integreras i AES.

Jag anser att det — mot bakgrund av de allmänna principer för ansvars- fördelningen som fortsättningsvis bör gälla inom energiforskningen — är mest ändamålsenligt att ansvaret för teknikbevakningsfunktionen överförs från Efn till i första hand statens energiverk. Jag anser i likhet med EFU att även övriga berörda myndigheter åtminstone översiktligt bör bedriva mer långsiktig teknikavspaning inom sina ansvarsområden.

För överväganden om energisystemets framtida utformning är det av stor betydelse att en målmedveten och strategisk teknikavspaning kan ske inom ramen för programmet Energitillförsel. För att statsmakterna och berörda myndigheter skall få en mer samlad bild av dessa frågor bör energiverket m.fl. separat redovisa de insatser som sker inom teknikbc- vakningsområdet.

Avvägtting mel/an tillförsel och användning

EFU anser att en viss forskning om erfarenheter och effekter av kommunal energiplanering, liksom om metoder och analysmodeller är angelägen. Enligt EFU bör denna ske i samverkan med programmet Allmänna energi- systemstudier vid Efn och med BFR:s stöd till forskning rörande fysisk planering och bebyggelse. '

För egen del anserjag liksom EFU att det kan finnas behov av att i ökad utsträckning uppmärksamma den kommunala energiplaneringen inom ra- men för energiforskningsprogrammet. Den kommunla energiplaneringen berör dock andra program än energitillförselprogramment. Jag är därför inte för närvarande beredd att ta ställning till hur detta organisatoriskt skall lösas och hur ett sådant arbete bör inriktas.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Statens energiverk bör därför enligt min. uppfattning närmare överväga behov och inriktning av FoU avseende den kommunala energiplaneringen. Detta bör ske i samråd med berörda myndigheter m.m. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

sammanfattning

Mina förslag angående Encrgitillförscl överensstämmer i huvudsak med förslagen i EFU. [ likhet med EFU:s förslag anser jag att delprogrammet Vindenergi bör föras in i delprogrammet Ny elproduktionsteknik. An- svarsfördelningen mellan encrgiverket och STU rörande exempelvis för- bränningsteknisk forskning anserjag bör vara oförändrad. ] min medels- beräkning för programmet Energitillförsel beräknas en insatsnivä motsva- rande 390 milj. kr. för treårsperioden 1987/90. För budgetåret l987/88 beräknarjag [30 milj. kr. '

3.2.7 Grundforskning och annan långsiktig forskning

Mitt förslag: Målet för insatserna inom programmen Energirelaterad grundforskning oeh Allmänna energisystemstudier bör vara att kom— plettera övrig mer sektorsinriktad FoU inom energiområdet med grundforskning och annan mer långsiktigt inriktad forskning. Ge— nom att stödja sådan FoU bör det bli möjligt att skapa goda och ! utvecklande forskarmiljöer vid våra universitet och högskolor. Vi— ' dare bör möjligheter öppnas för att inom energiforskningsprogram— mets ram tillsätta forskartjänster inom universitet och högskolor. Den samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga forskningen som berör energiområdet bör stärkas och bedrivas mer målinriktat. Mer tvärsektoriellt bedriven forskning bör också främjas och miljö— frågorna bör uppmärksammas.

EFU:s förslag: Överensstämmer huvudsakligen med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet. remissinstanser delar eller anför inga erinriug- ar mot förslagen.

Skälen för mina förslag: I linje med EFU:s förslag föreslårjag en betydande förstärkning av den energirelaterade grundforskningen och annan mer långsiktigt tillämpad forskning. Det innebär nära nog en fördubbling av resurserna för detta område jämfört med innevarande treårsperiod. Här- igenom skapas goda och stabila forskarmiljöer.

För att stärka långsiktigheten i de satsningar som ges kommer jag i det följande att föreslå att NFR i ökad utsträckning bör kunna tillsätta tjänster inom ramen för energiforskningsprogrammet. Vidare förordar jag att de tidsbegränsade forskartjänster som jag beräknade för innevarande pro- gram skall förlängas. När det gäller AES-programmet föreslärjag förstärk- .

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

ningar och en ökad betoning av mer samhällsvetenskapligt inriktad forsk- ning.

Jag övergår nu till att var för sig behandla EFU:s förslag till program för Energi relaterad grundforskning och Allmänna energisystemstudier.

Encrgirelaterad grundfbrskning

EFU föreslär att Energirelaterad grundforskning ges en starkare ställning _som särskilt program. Därigenom kan enligt EFU en bättre helhetssyn skapas när det gäller långsiktig, uthållig och ej målstyrd forskning inom energiområdet. Ansvaret föreslås delas mellan NFR och STU. Studsvik föreslås inte längre få något ansvar inom detta program utan" istället ges ett eget anslag. EFU anser att en förstärkning av resurserna till grundforsk- ning och långsiktig forskning är angelägen.

NFR konstaterar att EFU:s förslag innebär en väsentlig förstärkning av NFR:s resurser som skulle möjliggöra utökade insatser inom områdena förnybara energikällor och miljöeffekter. STU som tillstyrker EFU:s för- slag avser att pröva möjligheterna att i ökad grad engagera STU :s tekniska forSkningsrådsfunktion vid fördelning av stödet. Statens energiverk anser det angeläget att energiforskningen i högre grad än tidigare får möjligheter att utnyttja NFR:s kontaktnät och tillägna sig NFR:s arbetsmetoder. Detta bör på sikt kunna medföra att energiforskningens vetenskapliga kvalitet förbättras. Enligt Efn främjas en från både forsknings— och sektorssyn- '- punkt önskvärd långsiktig kunskapsuppbyggnad bäst genom en växelver- kan mellan högskolan och de berörda sektorsmyndigheterna. Flera former för samverkan, t.ex. obligatoriska samråd och vidareutveckling av samar- betet inom ramen för NFR:s-energiutskolt. bör'kunna användas. SACO/ SR anser inte att EFU:s förslag till förstärkning av dels allmän naturveten- skaplig grundforskning, dels energirelaterad grundforskning är tillräckliga. Enligt SACO/SR:s mening bör finansieringen av olika t'orskningsprogram, t. ex. på energiområdet, diskuteras i ett samlat forskningspolitiskt perspek- - tiv.

För egen de] anser jag i likhet med EFU att någon mer detaljerad fördelning av medlen inte behöver göras på olika delposter. Inte heller anserjag det behövligt att föreskriva hur samarbetet bör bedrivas mellan olika organ. I linje med Efnzs och statens energiverks synpunkter bör ett vidgat. samarbete mellan NFR och berörda sektorsmyndigheter vara efter- strävansvärt. Jag anser att det genom mina förslag på detta område skapas en god balans mellan grundforskning och mer tillämpad FoU inom ener- giområdet. Jag återkommer strax med mina förslag rörande forskartjänster och till medel för verksamheten. '

Allmänna energisystemsmdier

Målet för området Allmänna energisystemstudier (AES) bör enligt EFU vara att genom vetenskapliga systemstudier på energiområdet samt genom specifika studier avseende särskilt. utvalda frågor bidra med underlag för den långsiktiga energipolitiken. ' ' '

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

tfn tillstyrker huvudförslagets medelstilldelning. SNV understryker vik- ten av att AES ges tillräckliga resurser samt att miljöaspekterna ges en central roll i utformningen av programmet. Verket menar vidare att de kulturella och sociala aspekterna är viktiga. HSFR anser att den rent vetenskapliga delen av AES bör föras över till HSFR medan den debattsti— mulerande delen förs över till FRN. LO föreslår att. den del av teknikbe- vakningen som är systeminriklad inte i nuvarande läge bör överföras till andra mvndigheter utan i stället integreras i energiforskningsnämndens program för allmänna ener gisystemstudier.

Jag anser att den till AES hörande långsiktiga kunskapsuppbyg gnaden har betydelse lör att skapa ett vidgat underlag för statsmakternas energipo- litiska beslut. '

Innan jag går över till att lämna synpunkter på innehållet i programmet vill jag något beröra ansvaret för AES—programmet. De delvis förändrade arbetsuppgifter som Efn föreslås få under den närmaste treårsperioden och som jag senare kommer att återkomma till medför emellertid att det är lämpligt att nämnden behåller ansvaret för AES-programmet och att det

urformas så att programmet indirekt kan utgöra ett stöd till de funktioneri - övrigt som nämnden föreslås få.

EFU:s förslag utgör en god grund för fortsatta insater inom programmet. Inom ramen för programmet bör Efn bl.a. kunna bevaka miljöfrågorna. Jag anser vidare i linje med EFU:s förslag att Efn bör begränsa antalet fasta forskargrupper men utan minskning av antalet fasta forskartjänster.

Sammanfattningsvis föreslår jag att Zl milj. kr. avsätts för AES under nästa treårsperiod och 7 milj. kr. för budgetåret l987/88. I likhet med vad jag nyss har anfört om Energirelaterad grundforskning innebär detta en betydande förstärkning av resurserna jämfört med nuvarande treärspro- gram.

Tillsätrande av forskarrjänsler m.m.

För att bredda och fördjupa insatserna inomgrundforskningsområdet före- slår EF U' att möjligheterna till fleråriga tjänsteätaganden, inrättande av forskartjänster m.m. förstärks inom ramen för energiforskningen. Detta innebär enligt EFU att NFR för den energirelaterade grundforskningen skall få tillgång till samma medel för kompetensuppbyggnad som rådet förfogar över eller kommer att förfoga över inom ramen för rådets ordina— rie program. EFU anser vidare att STU bör ges delvis likartade möjligheter vad avser tjänster inom sin del av Energirelaterad grundforskning.

NFR instämmer i EFU:s förslag och anser det angeläget. att rådet kan agera på samma villkor inom den energirelaterade grundforskningen som inom rådets huvudsakliga verksamhetsområde. Rådet anser vidare att det _ bör skapas förutsättningar för att överföra NFR—finansierade tjänster till högskolans basanslag när så är motiverat från vetenskapliga utgångspunk- ter. Genom dessa åtgärder kan enligt NFR skapas bästa möjliga växelver- kan med högskolan som inom andra områden. I anslagsframställan för budgetåret l987/88 har NFR begärt överförande av två tjänster. som hittills

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

'.)J

bekostats med medel ur anslagsposten F.nergirelaterad grundforskning till högskolans basanslag.

För agent/el anser jag att det är väsentligt att en långsiktig kunskaps— uppbyggnad sker inom universitet och högskola som kan utgöra en bas-på längre sikt för forskningen på energiområdet. Därför delarjag EFU:s och NFR:s uppfattning att det är väsentligt att rådet fortsättningsvis inrättar särskilda tjänster när så bedöms motiverat.

När det gäller omfattningen av tjänstetillsättningarna utgör det underlag som NFR har redovisat till utredningen en lämplig utgångspunkt (ca 25% tjänster och ca 75% projektbidrag;administration m. m.).

Överföring av medel från energiforskningsprogrammet till högskolans basanslag som NFR föreslår är positivt även från energipolitiska utgångs- punkter. Detta kan vara ett sätt att långsiktigt stärka högskolans basre- surser som även kan komma till nyttaför energiforskningen. Energipoli- tiska skäl talar emellertid för att de insatser som sker inom programmet Energirelaterad grundforskning tills vidare i princip bör hållas samman. Däremot bör de två tjänster som hittills finansierats genom programmet Energirelatcrad grundforskning överföras till NFR resp. SLU. Myndighe- terna har hemställt om detta i sina anslagsframställningar. Cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartemcnten har tidigare i dag beräknat medel för dessa tjänster som skall överföras till Uppsala universitet och SLU. Sammanlagt innebär det att 1236000 kr. avräknas från NFR:s del av energiforskningsprogrammet.

När det gäller mellantjänster i övrigt vill jag erinra om att jag vid min anmälan av energiforskningsprogrammet för budgetåret 1983/84—1985/86 (prop. DSB/84:10? bil. 9 s. 36—37) föreslog inrättandet av 30 tidsbegrän— sade forskartjänster påmellannivå. Enligt vad jag har erfarit har detta . inneburit en värdefull kunskapsuppbyggnad vid berörda institutioner el. dyl. varför det även under kommande program bör kunna tillsättas nya tjänster eller vidmakthållas redan tillsatta. Det bör ankomma på statens energiverk att i samråd med i första hand STU lämna förslag till hur dessa tjänster kan fördelas mellan olika teknikområden och högskolor. Vid min beräkning av anslag för berörda program inom energiverket och STU har jag beaktat detta särskilda medelsbehov.

Sammanfattningsvis beräknar jag insatserna för energirelaterad grund— ' forskning under nästa treårsperiod till totalt 98764000 kr. fördelat på 71764000 kr. för NFR och 27000000 kr. för STU. För budgetåret l987/88 beräknarjag insatserna inom NFR till 23588000 kr. och till STU 9000000 kr. eller sammanlagt 32588 000 kr. -

3.2.8 Energirelaterad FoU inom transportområdet

Mitt förslag: Syftet bör vara att långsiktigt minska oljeberoendet inom transportsektorn genom utveckling av effektivare motorer och drivsystem samt utveckling'av konkurrenskraftiga drivmedel i första ' hand baserade på inhemska förnyelsebara råvaror. Den teknik som utvecklas bör samtidigt medverka till att på längre sikt nedbringa de skadliga utsläppen från transportsektorn. Insatserna på detta områ- de föreslås ske inom ramen för programmet Energitillförsel delpro- grammet Bränsleförädling samt integrerat i STU och TFB.

Bilaga 12 Miljö— och energidep.

EFU:s förslag överensstämmer huvudsakligen med mina. EFU föreslår dock att STU:s insatser bör ske i form av ett särskilt program inom energiforskningsprogrammet.

Rcmissinstansema: SNV anser att arbetet med att minska utsläppen från

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

transportsektorn har gått för långsamt. Enligt verket kan de långtgående - ' insatser inom transportsektorn för att uppnå gällande mål om 30% reduk- tion av kväveoxidutsläppen mellan åren 1980—1995, som Sverige har för- bundit sig att genomföra. endast uppnås genom åtgärder i transportsyste- met såsom hastighetsbegränsningar, förbättrad kontroll av att-gällande avgasreningskrav samt genom IioU för att utveckla miljövänligare for- donsteknik. Naturvårdsverket föreslår att möjligheterna till utveckling och demonstration av miljövänliga transportsystem i full skala utreds vidare och. med sikte på en betydligt högre ambitionsnivå än hittills. Detta kan ske genom tillskapandet. av en "transportscktorns förnyelsefond”. Motor-alko- lmlkommillén (MAK ) betonar i sitt remissyttrande behovet av ett långsik— tigt perspektiv på FoU eftersom det tar uppemot lO år efter en introduktion innan en mer påtaglig andel av drivmedelsmarknaden'kan bestå av ett alternativt drivmedel. Enligt Efn krävs det en övergripande strategi för transporterna i samhället, omfattande säväl rälsbundna som landsvägs— bundna transporter, och en därurhärledd flexibel och trovärdig drivme- delsstrategi. STU delar EFU:s uppfattning att fortsatt stöd bör ges i form av ett samlat transporttekniskt program. Danspar-trådat (TPR) och över- styrelsen för civil beredskap ( ÖCB) betonar bcredskapsfrågornas centrala roll i samband med minskningen av oljeberoendet inom transportsektorn. Väg— och trafikinstitmet (VTI) betonar behovet av övergripande integrera- de studier för att klarlägga hur olika komponenter inom transportsystemet samverkar på kort och lång sikt. TFB är beredd att bistå vid utvärderingar av större demonstrationsprojekt.

Skälen för mina förslag: Energianvändningen inom transportsektorn har varit stabil under den senaste tioårsperioden. Så gott som hela sektorns energianvändning består av oljeprodukter (bensin och dieselolja). Samti- digt har oljeförbrukningen inom andra sektorer minskat.

På flera håll bedrivs i dag verksamhet som syftar till att åstadkomma en effektivare energianvändning inom transportsektorn. 'I'Pst arbete med energihushållningsfrågor för transportsektorn syftar bl.a. till att öka effek— tiviteten i transportsystemet, reducera” energiförbrukningcn och minska ' oljeberoendet. Forskningsinstanser inom energiområdet rörande åtgärder i ' transportsystemet stöds av transportforskningsberedningen (TFB). Verk- samheten omfattar bl.a. studier rörande energi—bebyggelse—transporter. Stöd för insatser rörande energianvändning för transporter och samfärdsel inom området energianvändning i fordon lämnas av STU. Det gäller bl.a. utveckling av nya eller förbättrade motioner och drivsystem. De insatser som sker inom T FB och STU och som har beröring med transportsektorn har till stor del finansierats via energiforskningsprogrammet.

Riksdagen beslutade år 1983 om en plan för alternativa drivmedel (prop. 1982/832100, NU 14, rskr. 280). Enligt planen är målet för de statliga

tll

. insatserna under de närmaste åren att ge närmare underlag för ett beslut i slutet av l980-talet om introduktion av ett rent alkoholbränsle som drivme- del i större skala. En lägesrapport rörande planen överlämnades av energi- verket till regeringen i augusti 1.986 (Motor-alkoholer i Sverige, l986c7).

Regeringen tillsatte i mars 1985 motoralkoholkommittén (MAK; I l985:02'l med uppgift att klarlägga de samhälleliga förutsättningarna för en introduktion av inhemskt producerade motoralkoholer. Kommittén har i december 1986 framlagt betänkandet Alkoholer som motorbränsle (SOU 198651). ] betänkandet som för närvarande är föremål för remissbehand- ling föreslås bl.a. en försöksverksamhet med drift av i första hand tyngre fordon med motoralkoholer. Regeringen beviljade i oktober 1986 Stiftelsen Svensk Etanolutveckling bidrag med högst IO milj. kr. för att närmare klarlägga förutsättningarna för att uppföra en fullskalcanläggning för eta— nolproduktion baserad på bl.a. jordbruksprodukter. Arbetet skall redovi— sas till regeringen under våren/sommaren 1987.

På regeringens uppdrag har STU utarbetat och till regeringen redovisat rapporten Utveckling av miljövänliga alternativa drivsystem (STU augusti 1986). I rapporten som utarbetats samtidigt med energiforskningsutred- . ningens arbete har STU "strävat efter att så långt möjligt beakta och integrera miljöaspekterna i energiforskningsprogrammct.

Riksdagen har beslutat om ett införande av obligatoriskt krav på kataly- tisk avgasrening fr.o.m. 1989 års bilmodeller. Möjligheter finns att på frivillig väg införa katalytisk avgasrening redan fr.o.m. 1987 års bilmo- deller. Statens naturvårdsverk kommer inom kort att överlämna förslag till framtida avgasreningskrav för tyngre fordon till regeringen.

Riksdagen beslutade i slutet av år 1986 om en särskild bilavgaslag (prop. 1985/86:56, JoU 7, rskr. 106). Lagen syftar till att förebygga att bilar och andra motordrivna fordon orsakar skada på människors hälsa eller på miljön genom utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen. Genom lagen blir det möjligt att successivt skärpa kraven på avgasrening. SNV kommer enligt lagen att ges ett centralt myndighetsansvar.

Härutöver har ett flertal utredningar och skrivelser inkommit till miljö- och energidepartementet (tidigare industridepartementet) gällande energi— besparingar och miljöförbättringar inom transportsektorn. Det gäller ex- empelvis utvecklandct av alternativa motorer, förbättringar-i befintliga kolvmotorer, introduktion av eldrivna bilar etc.

Jag kan för egen del konstatera att hittillsvarande insatser inom trans- portsektorn inte varit särskilt framgångsrika när det gäller att minska oljeberoendet och utsläppen av skadliga ämnen. lnom transportsektorn består oljeberoendet samtidigt som avgaser från motorfordon blir en allt- mer dominerande del av de totala föroreningarna. Miljöproblemen varierar dock mycket mellan olika regioner och orter.

Inom transportsektorn har ett flertal olika utredningar genomförts, riks- dagsbeslut fattats m.m. som från olika utgångspunkter påverkar energian— vändning och miljöpåverkan. Det gäller bl.a. statsmakternas beslut om drivmedelsbeskattning och föreskrifter rörande avgasutsläpp. Jag anser vidare att STU:s rapport om utveckling av miljövänliga alternativa driv- system utgör en viktig grund för en mer samlad syn på FoU inom trans-

Bilaga 12 M iljö- och energidep.

.portsektorn. För att vi på ett mer effektivt sätt skall kunna lösa de problem " som transportsektorn är förknippad med och som jag redovisat tidigare krävs att vi ytterligare koordinerar dessa insatser.

Jag anser därför att en mer samlad syn på transportsektorns energi- och miljökonsekvenser bör utvecklas. Jag noterar att denna uppfattning i prin- cip delas av flertalet remissinstanser, bl.a. Efn. TPR och MAK. Jag anser också i likhet med SNV att miljöfrågan bör ges en ökad tyngd vid dessa överväganden liksom i likhet med MAK att arbetet bör vara långsiktigt inriktat. Därför bör målet för FoU-satsningarna på detta område vara att medverka till att skapa ett mer energieffektivt och miljövänligt transport- system samtidigt som åtgärder vidtas för att på lite längre sikt utveckla ett konkurrenskraftigt alternativt drivmedel baserat på inhemska råvaror. Härigenom kan vi minska vårt oljeberoende och bli mindre sårbara för avbrott i oljetillförseln. Bästa tillgängliga teknik bör utnyttjas för att rena avgaserna från fordonen. '

Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag be- handlat. transportsektorns FoU och därvid redogjort för utgångspunkterna för det traftkpolitiska utvecklingsarbete som pågår med avsikt att i en proposition under år 1988 lägga fram ett förslag till trafikpolitiska riktlinjer inför 1990-talct. Trafikens miljöpåverkan är därvid en av de grundläggande frågeställningarna. I samråd med cheferna för'kommunikations- och in- dustridepartementet avser jag senare återkomma med förslag om fortsatt inriktning av den energirelaterade forskningen inom transportsektorn.

Energiteknik för transporter

Med hänsyn till transportsektorns stora oljeberoende föreslår EF U intensi- fierade insatser för att utveckla nya motorer och drivsystem. EFU föreslår att insatserna inriktas på delprogrammen Tekniska systemstudier m.m., Dn'vmedelslinjen och Drivsystemlinjen: Arbetet föreslås även fortsätt- ningsvis bedrivas som ett program inom energiforskningem '

STU delar EFU:s förslag i denna del. MAK anser att regeringen bör avvakta STU:s kommande utvärdering av projekt M100 och MAKzs slut- betänkande innan man tar ställning till medelsram och inriktning av pro- grammet Energiteknik för transporter. (MIOO är en försöksvcrksamhet med renmetanoldrift av ett 20-tal personbilar som finansieras via energi- forskningsprogrammet). Enligt Studsvik är inte programmet logiskt upp— byggt och olika insatsområdcn är dåligt samordnade. Vidare anser Studs- vik att M100-programmet bör fullföljas. FOA anser det vara av vikt att EF Uzs förslag om en teknisk analys av alternativa beredskapslösningar avseende gengas och tunga dieselfordon genomförs. ÖCB bör enligt FOA medverka i detta arbete. Även ÖCB och MAX pekar på behovet av att utveckla alternativ till gengasen. MAK anser att. förutsättningarnaför en inhemsk produktion av tändlörbättrare i fredstid och i krislägen bör klar- läggas.

För egen de] delar jag EFU:s bedömningar beträffande formerna för den fortsatta verksamheten inom transportsektorn förutom på en punkt. Enligt

Bilaga I2 Miljö- och energidep.

min uppfattning bör STU:s insatsomräde Energiteknik för transporter integreras i myndighetens ordinarie verksamhet.

Genom att integrera behandlingen av motorfrågoma m.m. blir det möj— ligt att erhålla en mer samlad syn på dessa frågor inom STU innefattande både industri- och energipolitiska aspekter. Jag anser vidare att bl.a. bilindustrin bör ta en mer aktiv del i det fortsatta utvecklingsarbetet på detta område.

Jag förutsätter vidare att- STU fullföljer det samarbete som inleddes med SNV i samband med att STU på regeringens uppdrag utarbetade rapporten miljövänliga drivsystem.

När det gäller remissinstan'sernas synpunkter anser jag att det bör an— komma på berörda myndigheter att överväga fortsatta insatser inom ramen för det s.k. M100-programmet. Vad avser arbetet med att klarlägga förut- sättningarna för att hitta ett bättre alternativ än gengas för krissituationer vill jag erinra om att statens energiverk sedan den 1 juli 1986 har det centrala myndighetsansvaret för energiberedskapsfrågorna innefattande bl.a. gengasprogrammet. ”

Alternativa drivmedel

Som ett insatsområde i delprogrammet Bränsleförädling, Som jag tidigare- redovisat (avsnitt 3.2.6), föreslår EF U att FoU för att utveckla ett konkur- renskraftigt etanoldrivmedel ges en hög prioritet. EFU föreslår vidare FoU på en lägre nivå rörande metanol och direktförvätskning.

MAK tillstyrker att de fortsatta forskningsinsatscrna i första hand inrik— tas på FoU avseende produktion av etanol ur inhemska, cellulosahaltiga råvaror. TFR ifrågasätter uppdelningen på etanol och metanol eftersom det är viktigt att se motoralkoholer som ett gemensamt forskningsområde. LRF föreslår en ökning av insatserna pä etanolområdet till 25 milj. kr. och - även i övrigt en energipolitik som tar sikte på största möjliga utnyttjande av detta inhemska och miljövänliga bränsle.

Jag delar EFU:s och MAK:s uppfattning att insatserna beträffande alternativa drivmedel inom delprogrammet Bränsleförädling bör inriktas mot etanol producerad ur cellulosa. Med anledning av LRFzs yttrande konstaterarjag att en mer samlad bild av vilka insatser som erfordras kan erhållas först sedan det arbete Stiftelsen Svensk Etanolutveckling har genomförts och redovisats till regeringen samt regeringen tagit ställning till MAK:s förslag.

Energirclaterad transportsystemforskning

Enligt EFU skulle en integrering i TFB av de insatser som f.n. sker inom energiforskningsprogrammet underlätta att en helhetssyn anläggs och att risken för felprioriteringar minskar. EFU anser att den FoU som rör ' cnergiförsörjningen av tätorternas transporter, forskning som kan påverka såväl energiåtgång som emissioner bör prioriteras. Studier rörande materi- alhantering och tillämpning av modern informationsteknologi är enligt EFU också betydelsefulla.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

TFB har uppmärksammat problemområdet och satsat stora resurser på olika delfrågor inom området-. Projekten har bl.a. berört olika metoder att effektivisera trafiken. TFB avser inom kort att utarbeta ett program för åtgärder inom miljöområdet innefattande övergripande systemfrågor och enskilda komponenter såsom t.ex. fordon varvid bl.a. eldrift kommer att tas upp. TPR har inget att invända mot förslaget om integrering men framhåller att det är viktigt att även fortsättningsvis vara uppmärksam på energiaspekterna så att de inte kommer på mellanhand vid en sådan inte— grering. Vidare måste miljöfrågorna ges en stor tyngd, särskilt beträffande tätorternas transportsystem. ' ' ' '

Jag anser i likhet med EFU att det finns övervägande skäl att integrera detta insatsområde i beredningens allmänna program för transportforsk— . ning. I likhet med EFU anser jag att FoU rörande energianvändning och miljö bör prioriteras. '

Sammanfattning Jag föreslår att de energiforskningsinsatser på transportområdet som görs inom STU och TFB integreras i resp. myndighets övriga verksamhet. En särskild strategi för fortsatta FoU-insatser. när det gäller att ersätta olja inom transportsektorn och att begränsa sektorns miljöbelastning bör utar-

betas snarast. Jag beräknar preliminärt följande resurser för STU:s och . TFst integrerade insatser. Av de medel jag beräknat till S'l'U kommer 2 milj. kr. årligen att användas för bestridande av förvaltningskostnader inom STU. Sammanlagt beräknarjag förvaltningskostnaderna uppgå till 6 milj. kr. under trcårspcrioden. Jag återkommer avslutningsvis till frågan om anslag för olika myndigheter. '

Integrerade insatser l987/88 1987/90 Energiteknik för transporter (STU) 26 80 ' Energirelaterad transportsystemforskning (TFB)_ "4 l 1 Summa . 30 91

Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag beräknat medel för TFB. Likaså har statsrådet och chefen för industridepartementet beräknat medel för STU.

3.2.9 Studsvik

EFU förordar att Studsvik inte längre skall erhålla direktanslag inorn energiforskningsprogrammet. Ett basanslag till Studsvik för Grundläggan- de energiteknisk forskning bör finnas för att vidmakthålla och om möjligt förstärka bolagets kompetens inom områden av stor betydelse för Sveriges energiförsörjning. EFU anser att insatser avseende Ny kärnteknik inte. ligger i linje med ändamålet för energiforskningsprogrammet, men efter- som det finns ett stort kvarvarande forskningsbehov .på detta område förordar EFU att medel ställs till Studsviks förfogande över ett anslag

Bilaga 12 . Miljö- och energidep.

39.

utanför energiforskningsprogrammet och att en referensgrupp med företrä- dare för industridepartementet, UD. SKI och FOA knyts till verksamheten för att styra den närmare inriktningen.

Enligt Studsvik innebär den av EFU föreslagna anslagsnivån att verk- samheten fortsättningsvis bedrivs pä minimal nivå. Referensgruppen bör vidare enligt Studsvik kompletteras med företrädare från industrin, t.ex. Asea-Atom och kraftföretagcn. SKI ansluter sig till EFU:s förslag att medel anslås direkt till Studsvik Energiteknik AB för fortsatt tcknikbe- vakning på området Ny kärnteknik och att en referensgrupp tillsätts. Om stödet knyts till Studsvik får detta enligt Efn den principiella nackdelen att till myndighetsformen hörande myndigheter till in syn från allmänheten och styrning från statsmakterna saknas. Referensgruppen bör i stället admini- strativt knytas till förslagsvis SKI. Även FOA anser att programorganet bör vara en statlig myndighet. Statens vattenfallsverk anser att SSI bör ingå i referensgruppen.

Enligt min uppfattning bör den kunskap som finns uppbyggd vid Studs- vik kunna spela en väsentlig roll i energipolitiken i vid bemärkelse. Det gäller i första hand den kompetens som har kopplingar till demonstration av olika energiprojekt. Vidare är den grundläggande kompetens som byggts upp inom Studsvik på kärnenergiområdet av stor betydelse för det svenska kärnkraftsprogrammet.

Jag anser i likhet med EFU att Ny kärnteknik inte fortsättningsvis bör ingå inom energiforskningsprogrammet. Eftersom kärnkraften skall av- vecklas i enlighet med riksdagens beslut behövs generellt. sett inga insatser inom området ny kärnteknik annat än för sådana insatser som är motivera- de från säkerhetssynpunkt.

När det gäller Efnzs och FOA:s synpunkter på vilket organ som formellt bör ha programansvar anser jag att det är av underordnad betydelse om medlen överförs direkt till Studsvik eller inte. Det viktiga är att det kan skapas insyn i hur medlen används och det anser jag i princip att EFU:s förslag möjliggör. För att undvika alla tvivel om att medlen inte används på ett sätt som främjar det ändamål som de är avsedda för kan det vara lämpligt att utse en från Studsvik oberoende ordförande i gruppen. När det gäller statens vattenfallsverk och Studsviks synpunkter på referensgrup- pens sammansättning avser jag senare att återkomma till regeringen med mina förslag rörande en sådan referensgrupp.

Mot denna bakgrund harjag beräknat att 32 milj. kr. avsätts för basverk— samhet inom Studsvik för budgetåren 1987/88— l989/90. Medlen bör över— föras till anslaget C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB. För budgetåret 1978/88 beräknar jag 11 milj. kr.

3.2.10 Fusionsenergi

Genom riksdagens beslut (prop. 1984/85: 100 bil. 5, UU l984/85z8, rskr. 168) är den svenska I'usionsenergiforskningcn ansluten' till Euratoms fu- sionsforskningsprogram. Organisation och finansering av det svenska fu- sionsprogrammet är för närvarande komplicerad. UD svarar för Sveriges avgifter till Euratom och deltar i de'övergripande kentakterna i fusions-

Bilaga lZ Miljö- och energidep.

samarbetet som sker inom den Europeiska gemenskapen (EG). Dessa medel uppgår för budgetåret l986/87 till 42 milj. kr. och anvisas över anslag inorn UD's verksamhetsområde. Efn hanterar medelstlödet till och från FG, samordnar deltagandet. i EG:s program samt svarar för finansiering av det svenska programmet. Kostnaderna för detta uppgår till ca 20 milj. kr. per år, varav ca 1/3 vardera bestrids av medel från encrgiforskningspro- grammet. anslagsposten Naturvetenskaplig forskning under Naturveten- skapligaforskningsrådet m. m. samt genom återbetalningar från Eur-atom.

EFU förordar att hela ansvaret och att finansiering av den svenska fusionsforskningsverksamheten läggs på NFR. Skälet är bl.a. att NFR redan nu har ansvar för grundläggande fysikforskning inkluderande plas— mafysik. Det finns inte heller enligt EFU något starkt samband mellan fusionSforSkning och annan energiforskning som kan motivera ett annat ställningstagande. Som en följd av detta föreslår EFU att samtliga stats- budgetmedel för fusionsforskningen i fortsättningen redovisas på utbild- ningsdepartementets huvudtitel. Enligt EFU bör därför 28 milj. kr. för fusionsforskning avräknas ramen för energiforskningen och överföras till utbildningsdepartementets huvudtitel.

Efn. NFR och Studsvik motsätter sig inte att fusionsforskningen över- förs till NFR och att medel till den svenska verksamheten i fortsättningen fördelas via utbildningsdepartementets huvudtitel. NFR hemställer vidare om ett mindre belopp utöver 28 milj. kr. för administration av det svenska deltagandet i det internationella fusionsforskningssamarbetet.

För egen del vill jag framhålla följande vad gäller Sveriges deltagande i fusionsforskningen. Jag har i dessa överväganden och de anslagsfrågor som jag redovisat i det följande samrått med chefen för utbildningsdeparte- mentet och statsrådet Gradin. I likhet med EFU anscrjag att fusionsforsk- ningen har en sådan karaktär av grundforskning att ansvaret i sin helhet bör överföras till NFR. Anslagen bör därför i enlighet med utredningens förslag i fortsättningen beräknas under uthildningsdepartementets huvudti— tel. Ansvaret för deltagandet i fusionsforskningssamarbete och för den

svenska verksamheten bör därför överföras till utbildningsdepartementet ' och NFR fr.o.m. den ljuli 1987. .

I likhet med EFU anser jag att 28 milj. kr. bör avräknas-energiforsk- ningsramen för budgetåren 1987/88—1989/90 och överföras till åttonde huvudtitelns anslag D 32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. Che— fen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag beräknat medel för- NFR:s del av fusionsforskningen. Vid medelsberäkningen har jag även beaktat att vissa resurser bör tillföras NFR för ökade kostnader för admini- strationen av fusionsforskningsverksamheten. Jag har mot denna bak— grund bcräknat att ytterligare 0,3 milj. kr. eller sammanlagt 28,3 milj. kr. bör överföras till åttonde huvudtitelns anslag D 32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för treårsperioden.

Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna.. dag beräknat medel för Sveriges fortsatta deltagande i-det Europeiska fusionsforskningssamarbetet.

Bilaga 'l2 Miljö— och energidep.

3.2.11 Basanslag bioenergi

Med tanke på bioenergins långsiktiga betydelse och behov av uthållig, stabil forskning som kan förutses för vissa bioenergiområden föreslår EFU att SLU erhåller vissa medel för bioenergiforskning över sitt huvudanslag under nionde liuvddtiteln (jordbruksdepartementet). Syftet med stödet är enligt EFU att bygga upp permanenta forskargrupper inom några nyckel- områden och garantcra oberoende och kontinuitet i den forskning som bedrivs. Totalt bör enligt EFU ca 16 heltidstjänster på varierande nivå inrättats. Bäsanslagen utgör enligt EFU ett komplement till sektorsresur— serna och SLU bör samråda med statens energiverk om "medlens fördel- ning.

SLU finner det mycket angeläget att den permanenta och långsiktiga - forskning som bedrivs inom detta område finansieras med fasta medel. SLU understryker vidare behovet av fasta basresurser för att kunna bedri- va utbildning inom området. Även om den föreslagna överföringen genom- förs kommer emellertid huvuddelen av bioenergiforskningen att fortfaran- de vara externtinansierad. SLU föreslår därför att det överförda beloppet under den första treårsperioden fördubblas till 24 milj. kr. och utgår från att ytterligare resurser kommer att tillföras basanslaget under kommande år. Enligt Efn bör den särskilda medelstilldelningen ses som en markering av att visst ansvar även för skogSenergiforskningen i övrigt-bör kunna tas av skogsforskningens ordinarie finansiärer. Vid regeringens medelsberäk- ning bör dock beaktas att de ogynnsamma marknadsförutsättningar, som de låga oljepriserna medfört för skogsbränslen,' allvarligt kan nedsätta företagens förmåga att ta över finansieringsansvaret.

Jag anser i likhet med EFU att det är lämpligt att anvisa ett särskilt basanslag till SLU. Som jag nyss konstaterade Vid min behandling av programmet Energitillförsel tillhör biobränslesektorn en av de sektorer som bör prioriteras under den kommande treårsperioden. Vid min beräk- ning av basanslag bioenergi har jag särskilt bedömt behovet av resurser som bör avsättas för mer grundläggande FoU på detta område mot bak- grund av de av EFU förordade principerna och mina inledningsvis angivna utgångspunkter för inriktningen av det framtida statliga energiforsknings- stödet. Detta innebär att stödet från energiforskningen i fortsättningen bör avse mer grundläggande FoU på bioenergiområdet.

I linje med detta bör'utvecklingskostnader på sådana områden som närmar sig kommersiell introduktion i ökad utsträckning finansieras av företag eller gemensamt finansierade forskningsorgan. Så t. ex. anser jag att lantbruket bör ta ett ökat ansvar för fortsatt utveckling av energiskogs- odling innefattande utrustning för plantering och skörd m. m. Jag har med tillfredsställelse kunnat konstatera ett ökat intresse från lantbrukskoopera- tionen att finansiellt medverka i forsknings— och utvecklingsarbete rörande biobränsle. Självfallet får principen om gemensam finansiering prövas från- fall till fall när frågan om stöd aktualiseras.

Jag anser att EFU:s förslag är väl avvägt och föreslår därför att 12 milj. kr. för budgetåren I987/88— 1989/90 för mer grundläggande FoU inom biobränslcområdet vid SLU överförs till jordbruksdepartementets huvud- titel. Chefen för jordhruksdepartementet har tidigare denna dag beräknat medel för SLU.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Avslutningsvis vill jag konstatera att det är mycket väsentligt att den . kompetens av mer grundläggande art som finns inom SLL": kan bibehållas även i framtiden. Det gäller inte minst fortsatt l—"oU rörande odling av energiskog och energigrödor. _l ag kommer noggrant att följa utvecklingen på detta område. Jag har i denna fråga samrått med chefen förjordbruksde- partementet.

3.2. 12 Solmätningar

EFU har föreslagit att 3 milj. kr. för treårsperioden bör anvisas till SMHI för solmätningar. SMHI tillstyrker utredningens förslag. Jag ansluter mig till EFU:s förslag.

3. 2.13 Organisatoriska frågor Styrning av den samlade cite/'gijbi'sknirzgéit

Enligt EFU har staten så länge energifrågorna utgör ett politiskt priori- terat område anledning att skapa sig en överblick över det totala stödet. till energirelaterad FoU och att kunna styra resurser till de delar av energiom- rådet där behovet av FoU är störst. Detta bör av praktiska skäl ske genom treårsbeslut i vilka den huvudsakliga inriktningen och medelsfördelningen läggs fast.

När det gäller uppföljningen av de. insatser som föreslås bli integrerade måste utgångspunkten enligt EFU vara en så fullständig information som möjligt om den energiforskning som bedrivs såväl inom kvarvarande ener- giforskningsanslag som i andra former. En löpande redovisning av all encrgirelaterad forskning är av stort värde för att följa utvecklingen inom energiforskningen. .

Vid sidan av förbättrad information anser EFU utvärderingar vara myc- ket viktiga. Varje myndighet bör inom sig genomföra vetenskapliga och teknisk-ekonomiska utvärderingar som ett led i sin interna planering och sin fortgående kvalitetskontroll. EFU vill därtill hävda att externa utvärde- ringar också är nödvändiga. EF U anser Efnzs utvärderandc och utredande verksamhet vara ett betydelsefullt inslag i samhällets insyn i och styrning av energiforskningen.

Statens energiverk tillstyrker EF Uzs förslag om att en samlad översyn av energiforskningens omfattning, inriktning och organisation genomförs . med lämpliga tidsintervall. Verket tillstyrker vidare att myndigheterna åläggs att fortlöpande och i ökad utsträckning utvärdera verksamheten inom det egna ansvarsområdet. FOA föreslår att redovisningar av energi- relaterade forsknings- och utveeklingsinsatser skall göras inför Efn ochatt denna myndighet tilldelas ett särskilt ansvar att följa upp och bevaka dessa frågor. De utvärderingar som myndigheterna skall åläggas att göra inom . sina områden bör inte vara alltför strikt tekniskt-ekonomiskt avgränsade, utan bör även kunna belysa andra aspekter. Efn bör här, vid behov, kunna ge stöd. Dessa utvärderingar är bl.a. av vikt för att programorganen skall ' utveckla sin egen kompetens.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Enligt 10 är det svårt att få en överblick över kunskapsläget. Det är också svårt att återfinna lätt tillgänglig information i en viss energifråga. Överbliekbarhet. anpassning till olika målgrupper samt möjlighet att åter- finna speciell information är en viktig uppgift för att öka energiforskning- ens effektivitet och genomslag i planeringen. LO menar att frågan om informationssamordning, spridning och nyttigg örande av forskningsresul- taten bör ägnas större uppmärksamhet. Även .S'IU och Efit uppmärksam- mar att informationen om uppnådda resultat mom ene1giforskningsomra- det bör förbättras. 1ndustriförbtmdct instämmer i utredningens slutsatser beträffande. betydelsen av utvärderingar av energiforskningen. Den bris- tande kännedomen om tillgängligt utvärderingsmaterial bör ge de ansvari- ga anledning att begrunda såväl utvärderingarnas kvalité som sättet att föra ut information från forskningsprogrammen.

För egen de! anser jag att EFU:s förslag och remissinstansernas syn— punkter ger ett bra underlag för kommande ställningstaganden rörande information, uppföljning och utvärdering inom den totala energiforskning- en. .

Energijbrskningsnämnden

EF U:s förslag beträffande Efn innebär i korthet följande: —— Efn bör kvarstå som fristående myndighet så länge som det finns ett energipolitiskt behov av en samlad överblick och en övergripande styr- ning av statens stöd till energirelaterad FoU. . —— Efn bör inte ansvara för stöd till teknisk eller naturvetenskaplig forsk- ning, utöver vad som ingår i AES—programmet. -— Efn bör som huvuduppgift dels ha utvärderingar utredningar, samord- ning. statistik och infmmation, dels vara programansvarig för AES- programmet. — Efn bör 1 mer organiserad form samverka med såväl regeringskansliet som övriga myndigheter med energiforskningsuppgifter. —- Efnzs styrelse bör som ordförande ha generaldirektören i statens energi- verk. Vidare bör ingå företrädare för allmänintressen. forskning och energiindustri. — Ett utvärde1ingståd bör knytas till Ein för bättre kontakt med bl. &. berörda myndigheter. Efn tillstyrker utredningens förslag om renodling av Efnzs roll som oberoende och kritisk granskare och som ett organ för övergripande och långsiktiga frågor. Den oberoende ställningen bör enligt Efn avspeglas i valet av styrelseledamöter och i styrelsens arbete. Förslagen om vissa ökade uppgifter inom utredningsverksamheten samt inrättandet av ett utvärderingsråd tillstyrks också. Statens energiverk anför inga erinringar mot förslaget i denna del. Enligt STU:s uppfattning är det angeläget att Efn ges en i förhållande till övriga myndigheter sidoordnad ställning med inriktning på övergripande frågor. FOA understryker vikten av att Efnzs ställning stärks och att myndigheten även ft'irtsältningsvis ges en oberoen- de ställning då dess roll till stor del består av ett kritiskt prövande av andra

Bilaga 12 Miljö— och

energidep.

verksamheter. ÖCB anser att El'n bör behandla bere'dskapsfrågorna inom ramen för utvärderingsrådets arbete.

RRV ansluter sig i stort till EFU:s övergripande syn på organisations- och styrningsfrägorna och den renodling av El'nzs roll och uppgifter som EFU föreslår. Frågan om Efn:s ställning som ett oberoende och fristående utvärderingsorgan i förhållande. till det nya miljö- och energidepartementet torde dock enligt RRV kunna övervägas ytterligare. LO anser att en myndighet, t.ex. statens naturvårdsverk, bör ges ett klart utsagt ansvar för forskning kring miljöpåverkan vid energiomvandling och att oklarheter om ansvarslördelningen undviks. Irzdusirtförbtmdet instämmer i utredarens slutsatser beträffande betydelsen av utvärderingar av energiforskningen. Den bristande kännedomen om tillgängligt utvärderingsmaterial bör ge de ansvariga anledning att begrunda säväl utvärderingarnas kvalitet som sät- tet att föra ut information från forSkningsprogrammen.

För egen del anserjag att Efn i första hand bör ha en stödjande funktion inom'energiforskningen och inte ges ett ansvar för övergripande styrning av statens stöd till energirelaterad FoU. Jag delar därför inte EFU:s uppfattning på denna punkt. '

Till Efnzs huvudsakliga framtida arbetsuppgifter hör ansvaret för AES- programmet, som jag tidigare behandlat, samt att genomföra vissa övergri- pande utvärderingar och utredningar, statistik och information. Det kan gälla utredningar av vissa frågeställningar eller utvärderingar av vissa funktioner eller delar av energiforskningsprogrammet eller övriga insatser inom energiforskningen. Sådana insatser kan antingen ske på uppdrag av regeringen, initieras av nämnden själv eller genomföras i samarbete med programorganen.

För att stärka Efnzs samordnande funktioner bör i enlighet med EFU:s förslag bör ett särskilt utvärderingsråd bildas.

Det ankommer på regeringen att besluta om ordföranden och ledamöter i Efn liksom att meddela erforderliga föreskrifter rörande råden.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

3.2.14 Sammanställning av integrerade insater inom energiforskningen för budgetåret 1987/88—1989/90

Integrerade insatser (milj. kr.) 1987/88 1987/90

Kanin1unikaziansdepurlementel l__4. 'fransportforskningsberedningen Andamål: Encrgirclaterad transportsystem 4 ” K4. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ' Artdamäl: Solmätningar 1 '..h) Urbildningsdepartemcnret 1__)32. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Andamål: Fusion 10 28.3 Jordbrnksdepartementei (__i I. Sveriges lantbruksuniversitet Andamål: Basanslag bioenergi 4 ]; Indusrridepartementet Ft. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

Ändamål: Energiteknik för transporter 24 74 FZ. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltnings-

kostnader

Andamål: Förvaltningskostnader inom STU 2 6

Miljö— och energideparlememct _C_12. Bidrag till Studsvik energiteknik AB m.m. Andamål: Basanslag till Studsvik 11 32 56 1663

De programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna behov av att kunna göra fleråriga åtaganden. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet, ikläda staten viss ekono- misk förpliktelse.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle 1. att ta del av vad jag anfört om den framtida forskningen inom miljövårdsomrädet, dels föreslår riksdagen 2. att. godkänna de riktlinjer för energiforskningen som jag har förordat.

1 prop. 1986/87:100 bil. 16 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvak- tan på särskild proposition i ämnet, under anslaget B4. Miljövärdsforsk-

Bilaga 12 Miljö- och

. energidep.

ning beräkna ett reservationsanslag av 68150000 kr." och under anslaget C6. Energiforskning beräkna ctt reservationsanslag av 305 000 000 kr.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor. Jag tar i anslutning härtill också upp frågan om anvisande av särskilda medel till kemikalieinspek- tionen för det arbete med handlingsprogrammet för minskning av bekämp- ningsmedelsanvändningen ijordbruket somjag berört i det föregående. Jag tar vidare upp frågan om ett särskilt anslag för inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter inom miljö- och energidepattcmcntets an- svarsområde. Slutligen tar jag tipp frågan om ytterligare medel för basverk- samheten vid Studsvik Energiteknik AB.

Fjortonde huvudtiteln B . Miljö B4. Miljövårdsforskning

lx.) lx) FJ

1985/86 Utgift 65770925 Reservation 3145 l986/87 Anslag 68150000 1987/88 Förslag 84500000

Från anslaget bestrids kostnader för tillämpad forskning inom miljö- vårdsområdet. En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets närmare användning.. Från anslaget bestrids vidare kostnaderna för det statliga stödet till kollektiv forskning inom miljövårdsomrädet.

Statens naturvårdsverk

Inför budgetåret 1987/88 kommer vissa projekt rörande bl.a. biologiska effekter av skogsindustriclla utsläpp och testsystem för kemiska sub- stanser att avslutas. Det utrymme som skapas härigettom och genom omprioritering kommer att användas för full utbyggnad av projekt rörande miljömedicinskt varningssystem, för fortsatt forskning om biologiska cf- fekter av skogsindustriella utsläpp, för start av ett nytt projektomräde avseende karaktänsering av utsläpp till luft och för inrättande av ytterliga- re två extra forskartjänster. .

Inom en med S% höjd reell ram kan ytterligare angelägna satsningar realiseras. Bland dessa bör främst nämnas bl.a. inrättandet av ytterligare extra forskartjänster. Forskningsnämnden har hittills förmått inrätta extra forskartjänster med en takt av två tjänster per år. Takten har begränsats av möjligheterna att skaffa ekonomiskt utrymme inom befintliga ramar. För närvarande finns förslag om tiotalet välmotiverade ämnesområden. Tjäns- terna medger uppbyggnad av fast kompetens vid högskolan som kommer både miljövärden och högskolan till del. Ämnesbeskrivningarna formule- ras i samråd med högskolan. De är normalt vitt formulerade och medger därför i regel en god anpassning till högskolans tidigare. fasta resurser

Bilaga 12 Miljö— och energidep.

samtidigt som det finns en flexibilitet i tjänsterna att möta förändringar i problemen inom miljövårdsområdct. För inrättande av fyra extra forskar- tjänster söks 2 milj. kr.

Rent generellt är goda internationella kontakter av avgörande betydelse för kvaliteten på vår egen forskning. Forskningsnämnden har därför som tidigare påpekats alltid hävdat och på olika sätt sökt underlätta svenska - forskares internationella kontakter. Allt. fler av de problem som bearbetas inom miljövårdsområdet kräver lösningar i samarbete mellan olika länder. Det är nödvändigt att forskningssamarbete organiseras mellan länderna inom dessa områden.

Inom en förstärkt forskningsram kan även vissa andra satsningar rym— mas t.ex. långtidsaspekter på miljöstörningar, samhällsvetenskaplig forsk- ning och forskning om sälstammen i Östersjön.

Föredragandens överväganden

För att en fortsatt aktiv satsning på miljövårdsforskningen skall bli möjlig bör anslaget räknas upp i huvudsak i enlighet med vad naturvårdsverket föreslagit, dvs. med en reell ökning av anslaget med ca S%. Därutöver har jag i enlighet med vadjag tidigare redovisat beräknat 10 milj. kr. för ökade insatser när det gäller forskning om havsl'öroreningar.

Vidare harjag räknat medel för fortsatt stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Företrädare för staten har den 5 december 1986 under förbehåll för regeringens godkännande träffat avtal med företrädare för Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom miljövärdsområdet för budgetåret 1987/88. Enligt avtalet skall staten tillskjuta 10,1 milj. kr. och föreningen 11,8 milj. kr.. vilket innebär en ökning med omkring S% från vardera partens sida jämfört med nu löpande ettårsavtal. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Anslaget till miljövårdsforskning bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 84,5 milj. kr. vilket innebär en ökning med drygt 16 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktel- ser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsomrädet som jag har nämnt i det föregående;

2. till Miljoval a' rfors/tnmg för budgetaret 1987/88 anvisa ett reser- vationsanslag av 84 500000 kr.

B6. Särskilda projekt. på miljövårdens område

I prop. 1986/87: 100 bil. 16 har regeringen under denna rubrik föreslagit att 15,5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1987/88. Med hänvisning till vad jag

Bilaga 12 .Miljö- och

energidep.

tidigare anfört om behovet av särskilda resurser till kemikalieinspektioncn för genomförandet av handlingsprogrammet för att'minska bekämpnings- medelsanvändningen jordbruket bör ytterligare 2 milj. kr. tillföras ansla- get. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda projekt på ntt'ljövårclens område för budgetåret 1987/88 utöver i prop. 1986/87: 100 bil. 16 föreslaget reservationsan- slag anvisa ytterligare 2 000 000 kr.

B 17. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa- myndigheter '

Nytt anslag (förslag) 9700 000

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter inom miljö- och energidepartcmentets verksamhets- område. Byggnadsstyrelsen har inredningsansvar för myndigheterna och utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) har utrustnings- ansvar. För innevarande år disponerar byggnadsstyrelsen och UUH vissa medel för vissa myndigheter under jordbruksdepanementets huvudtitel, anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniver- sitet m.m. För inredning och utrustning till statens naturvårdsverk finns tidigare uppförda särskilda kostnadsramar, som har godkänts av riksdagen (prop. 1985/86:74 och 100, bil. 11, JoU 13, rskr 165).

Statens naturvårdsverk Inredning Byggnadsstyrelsen

Ersättningsanskaffningar m.m. För inredningskompletteringar m.m. före- slås att en kostnadsram Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret'l987/88 förs upp med 0,6 milj. kr.

Utrustning Ulrustm'ngynämnden för universitet och högskolor ( U UH )

UUH föreslår att en kostnadsram Ersättningsanskaffningar m.m. budget- året 1987/88 av 10,7 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

F öredragandens överväganden

Jag vill inledningsvis hänvisatill att vissa kostnadsramar förts över från inrcdnings- resp. utrustningsplanen under anslaget G4 Inredning och-ut- rustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. under jord- bruksdepartementets huvudtitel, såvitt avser statens naturvårdsverk.

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

Jag förordar att under rubriken Statens naturvårdsverk Ersättningsan- skaffningar m.m. budgetåret 1987/88 förs upp en kostnadsram av 0,6 milj. kr. Inom ramen har medel beräknats för komplettering och ersättningsan- skaffning av inredning av lokaler med anknytning till forsknings- och försöksverksamhct vid naturvårdsverket. För budgetåret 1987/88 förs vi- dare'upp en kostnadsram på 8 milj. kr. för utrustning av nämnda lokaler.

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelscn och UUH har redovisat förordarjag att följande inrednings- och utrustningsplan läggs till grund för mcdelsbcräkningen för nästa budgetår.

Inrednings- och utrustningsplan (1000—tal kr)

Kostnadsram Medelsförbrukning defini- art' t.o.m. Beräknad för tiv ram 1986-

06-30 1986/87 1987/88

Inredningsobjekt Statens naturvårdsverk Ersättningsanskaffningar m.m.

Budgetåret 1987/88 600 3 Budgetäret l986/87 1400 1 Budgctåret 1985/86 1300 I Budgetäret l984/85 5000 1 3574”. Miljökontroll-

laboratorium 1 500 1

3574” 4900” ' 1325 9800 9799"

Utrustningsabjekt Projekt färdigställda före 1986-06—30 men ännu ej slutredovisade 1 1930

Statens naturvårdsverk Miljökontrolllaboratorium 3000b 1

Ersätt"ingsanskaffningur

m . m. Budgetåret 1987188 8000 3 Budgetåret 1986/87 7 655 l Budgetåret 1985/86 6500 ] 1940a l 941]ll 8 000" 8 400 37 085 18340' 46 885 28 139n

' Art av kostnadsram för resp. objekt 1 Av statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram 3 Ny kostnadsram ” Medelsbehovet t.o.m. 1986/87 har beräknats under jordbruksdcpartementets hu- vudtitel ” Prisläget 1986-01-01

Anslagsbchovet för nästa budgetår beräknar jag för inredning avrundat till 1,3 milj. kr. och för utrustning till 8,4 milj. kr., sammanlagt 9,7 milj. kr. Byggnadsstyrelsen och UUH får för varje i inrednings— och'utrustnings- planen upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst det belopp som

Bilaga 12 Miljö- och energidep.

angetts som kostnadsram för objektet med avdrag för de medel som har- förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår innebär detta att myndigheterna får lämnas medgivande att beställa inredning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk för ett sammanlagt belopp av (46885—28139) avrundat 18,7 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1988/89. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de kost- nadsramar som jag har förordat i det föregående, 2. till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 9700000 kr.

C Energi C6. Energiforskning

1985/86 Utgift 65 653 607 Reservation 384 794 109 1986/87 Anslag 305 000 000 1987/88 Förslag 293 588 000

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd för forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för Huvudprogram Energiforsk- ning.

Jag har i det föregående (avsnitt 3) redovisat mina överväganden och förslag beträffande riktlinjer och resurser för energiforskningen under bud- getåren 1987/88—1989/90 mot bakgrund av energiforskningsutredningens förslag. Inom Huvudprogram Energiforskning beräknar jag för budgetåret ' 1987/88 293 588 000 kr. fördelat på program i huvudsak enligt sammanställ- ningen. För budgetåren 1987/88—1989/90 beräknar jag att sammanlagt 882 464 000 kr. för Huvudprogram Energiforskning.

Program inom . 1987/88— Huvudprogram Energiforskning 1987/88 - 1989/90

1 . Industrins energianvändning 77 000 000 230 000 000 2. Energianvändning för bebyggelse ' 23 000000 69 000 000 3. Energitillförsel 130 000 000 390 000 000 4. Energirelaterad grundforskning _ 32 588 000 98 764 000 5. Allmänna encrgisystemstudier ' 7 000 000 21 000 000 E ergiforskningsnämnden, basanlag och reserv till regeringens disposition 24 000 000 73 000 000 Summa för Huvudprogrammct Energiforskning 293 588 000 882 464 000

De programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna inom huvudprogrammet behov av att kunna göra fleråriga åta- ganden. Alltsedan cncrgiforskningsprogrammet startades har regeringen haft bemyndigande att i samband med stöd till energiforskningen göra

Bilaga 12 Miljö— och energidep.

åtaganden även för flera år efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden bör få lämnas även under budgetåret 1987/88 för att möjliggöra kontinuitet och långsik— tighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt för insatser inom bl. a. grundl'orskningen.

Jag beräknar behovet därav till 150 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret 1988/89 100 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret. 1989/- 90, 50 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret l990/91 och 10 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret 1991/92. Jag förordar att regeringen inhämtar dessa bemyndiganden av riksdagen. Lämnas bemyndigande an- kommer det på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som erford- ras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåren 1987/88—1989/90 får användas 882464000 kr. utöver de medel som ej disponerats under budgetåret l986/87 för Huvudprogram Energiforskning,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1987/88 ikläda sta- ten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, i beräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 150000000 kr. för budgetåret 1988/89, 100000000 kr. för budgetåret 1989/90, 50000000 kr. för budgetåret 1990/91 samt 10000000 kr. för budgetåret 1991/92,

3. till Energiforskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva- tionsanslag av 293 588000 kr.

C 1.2. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

I prop. 1986/87:100 bil. 16 har regeringen under denna rubrik föreslagit att 41,6 milj. kr. anvisas för budgetåret 1987/88. Med hänvisning till vad jag tidigare anfört (avsnitt 3.2.9) om behovet av särskilda resurser för grund- läggande energirelaterad forskning vid Studsvik bör ytterligare 11 milj. kr. tillföras anslaget budgetåret 1987/88.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att '

1. till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik ÄB för ' budgetåret. 1987/88 utöver i prop. 1986/87:100 bil. 16 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 11000 000 kr.

Bilaga 12 Miljö— och energidep.

Hänvisningar till US30

Innehållsförteckning

1 inledning .................................................. 2 Miljövårdsforskning ........................................ 2.1 Allmänt ............................................... 2.2 Miljövårdsforskning inom olika samhällssektorer ........... 2.3 Forskning om havsförorcningar .......................... 2.4 Toxikologisk forskning .................................. 2.5 Naturvårdsverkets forskningsstöd ........................ 2.6 Minskad användning av bekämpningsmedel inom jordbruket . 3 Energiforskning ............................................ 3.1 Inledning .............................................. 3.2 Föredragandens överväganden ........................... 3.2.1 Utgångspunkter för fortsatt forskning inom energiområ— det .................................................... 3.2.2 Internationellt energiforskningssamarbcte ............. 3.2.3 Mina förslag i huvuddrag ............................ 3.2.4 lndustn'ns energianvändning ......................... 3.2.5 Energianvändning för bebyggelse -— Nya energisystem . . 3.2.6 Energitillförsel ..................................... 3.2.7 Grundforskning och annan långsiktig forskning ........ 3.2.8 Energirelaterad FoU inom transportområdet ........... 3.2.9 Studsvik .......................................... 3.2.10 Fusionsenergi ..................................... 3.2.1 1 Basanlag bioenergi ................................ 3.2.12 Solmätningar ..................................... 3.2. 13 Organisatoriska frågor ............................. 3.2.14 Sammanställning av integrerade insatser inom energi- forskningen för budgetåret 1987/88—1989/90 .......... 4 Hemställan ................................................ 5 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 ......................... B4. Miljövårdsforskning ............... B 6. Särskilda projekt inom miljövårdens område ............... B 17. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter ........................................... C 6. Energiforskning ........................................ C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB .....

NOOOOX'le—u—c—

10 12 12

13

13 16 17 18 21 23 31 34 39 40 42 43 43

46

Bilaga 12 Miljö- och energidep.