om forskning

Regeringens proposition = SIE

1986/87:80 [år

om forskning p

rop.

1986/87:80

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 februari 1987 för de åtgärder och ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framhålls att forskningen spelar en strategisk roll för att få den stabila tillväxttakt i ekonomin som är nödvändig för att ytterligare utveckla välfärdsstaten under 1990-talet. Vidare betonas att forskningsinsatser är viktiga för att vårt kulturella arv skall hållas levande, vitaliseras och göras tillgängligt för medborgarna.

I propositionen läggs förslag om ett treårsprogram för forskning omfattande perioden 1987/88—1989/90.

De förslag till resursförstärkningar som lämnas innebär en ökning utöver sedvanlig pris- och lönekompensation med ca 500 milj kr. Denna nivåhöjning sker successivt under treårsperioden, varvid ca 300 milj. kr. utfaller redan budgetåret 1987/88.

Huvuddelen av förstärkningarna är riktade till högskolan, dels i form av en generell förstärkning, dels genom särskilda insatser inom vissa prioriterade områden.

De generella åtgärderna innefattar framförallt cn satsning på den unga generationen forskare, med inrättande av ett betydande antal doktorandtjänster samt en höjning av nivån på utbildningsbidragen, Genom inrättande av över 200 forskarassistenttjänter ökar vidare möjligheten för de forskarstuderande att beredas plats inom högskolan efter doktorsexamen.

De särskilt prioriterade områdena i förslaget är de s.k. kulturvetenskaperna, informationsteknologi, bioteknik samt miljövårdsinriktad forskning. För dessa satsningar föreslås åtgärder inom flera departementsområden. |

Ett huvudtema i propositionen är värnet om den långsiktiga kompetens-

I Riksdagen 1986!87. I saml. Nr 80

uppbyggnader inom olika områden. Stöd för en sådan utveckling ges dels i form av resursinsatser, dels i form av anmaningar till scktorsforsknings- ' organ att i ökad utsträckning göra långsiktiga åtaganden som t.ex. att finansiera tjänster inom universiict och högskolor.

Propositionen inleds genom ett anförande av statsministern som redovisar de huvudfrågor som är aktuella samt de prioriteringar som varit vägledande för de föreslagna resursinsatserna. I huvudanförandet ges en översikt över de förslag som läggs fram. I bilagor från 12 departement lämnas sedan en redovisning av forskningsverksamheten inom respektive område.

Inom justitiedepartementets område lämnas en redovisning av berörda myndigheters forsknings- och utredningsverksamhet samt ges synpunkter på den rättsvetenskapliga forskningens betydelse.

Inom urtrikesdepartementets ansvarsområde behandlas den framtida inriktningen av säkerhets-, nedrustnings- och allmänt utrikespolitiskt motiverad forskningsverksamhet. Vidare redovisas det svenska u-landsforskningsstödets inriktning samt det europeiska forskningssamarbetet.

Regeringen kommer senare att i en särskild proposition redovisa förslag om totalförsvarets framtida utveckling. I föreliggande förslag inskränker sig försvarsministern till att behandla vissa för försvarsforskningen grundläggande principer samt några områden där försvarsforskningen i betydande grad anknyter till samhällets övriga forskning.

Inom socialdepartementets ansvarsområde behandlås bl.a. forskning om det ekonomiska trypghetssystemet, socialtjänsten, äldreomsorg, hälsooch sjukvårdsforskning samt handikapp.

Trafikens effekter på miljön bör enligt propositionen vara en huvudpunkt inom den framtida transportforskningen. Här ingår även en ökad satsning på järnvägsorienterad forskning, som ett led i satsningen på miljövänliga transportalternativ. Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås ökade resurser till transportforskningsberedningen och statens väg- och trafikinstitut.

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets område föreslås öka med 360 milj. kr. Huvuddelen härav avser generella förstärkningar som 700 nya doktorandtjänster, 1076-ig höjning av beloppen för utbildningsbidrag, ytterligare 121 milj. kr. för basresursförstärkning med bl.a. minst 226 nya forskarassistenttjänster samt inrättande av 67 nya professurer. Grundforskningsråden NFR, MFR och HSFR pves vidare en grundförstärkning om ca 43 milj kr. Utöver de generella förstärkningarna får högskolan och forskningsråden kraftiga tillskott genom de riktade insatser som görs på de prioriterade områdena. Fit nytt område är forskning om Arktis och Antarktis. Inom ramen för satsningen på kulturvetenskaplig forskning avsätts även medel för arkivvcrksamhet m. m.

I fråga om jordbruksdepartementets ansvarsområde har riksdagen våren 1986 antagit ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen. Ytterligare insatser föreslås nu ifråga om livsmedelsforskning. Vidare föreslås att 66 milj kr anvisas för nybyggnad för ett genetiskt centrum utanför Uppsala. Även andra insatser görs inom bioteknikområdet.

Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde behandlas

frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik. arbetsliv och arbetsmiljö, invandring samt jämställdhet. Arbetarskyddsverkets forskningsavdelning föreslås bli ett fristående institut. "Arbetsmiljöforskningen föreslås få ett tillskow av medel. Vidare. föreslås två professurer inrättas inom arbetsmarknadsomrädet. |

Inom byggnadsforskningen föreslås en mindre neddragning av byggforskningsrådets resurser till förmån för prioriterade forskningsområden.

Forsknings- och utvecklingsinsatsernas betydelse för den industriella tillväxten och förnyclsen betonas. Inom industridepartementets unsvarsområde anslås ytterligare ca 100 milj kr. Bl.a. kommer ett nytt treårigt program att föreslås för styrelsen för teknisk utveckling (STU). Insatser görs på de prioriterade områdena där medel bl.a. har beräknats för ett informationsteknologiprogram. Mer utförlig redovisning av detta program lämnas i den näringspolitiska propositionen. Inom ramen för STU:s anslag kommer även medel beräknas för det nya forskningsområdet mikronik. Vidare kommer det europeiska forskningssamarbetet att ges ökade resurser. |

När det gäller forskning om den offentliga sektorn föreslås ökade medel till den till civildepartemenret knutna delegationen om forskning om offentlig förvaltning. Ytterligare medel kommer att tillskjutas av kommun- och landstingsförbunden. Av betydelse är vidare att en professur i kommunal ekonomi föreslås inrättas.

De ökade ambitionerna vad gäller forskning om miljövård får genomslag för det nybildade miljö- och energidepartementet. Särskilda resursinsatser görs för havsforskning, forskartjänster till statens naturvårdsverk, toxikologisk forskning m.m. Miljöforskningsinsatser ingår även som en integrerad del av resursförstärkningar inom andra departementsområden. För energiforskningen föreslås ett nyt treårsprogram.

Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 5 februari 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Foldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsministern Carlsson och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson

Proposition om forskning

Statsministerns anförande

Statsministern anför efter samråd med övriga berörda föredragande.

1¶Huvudfrågor för forskningen

1.1¶Inledning

Regeringens politik präglas av ansträngningarna att upprätthålla den fulla sysselsättningen, skapa större rättvisa mellan individer, grupper och regioner, främja betingelserna för en god livsmiljö och medverka till en fördjupad demokrati.

Sverige är en av de mest utvecklade demokratierna i världen. Sett utifrån, framstår vårt samhälle som socialt och tekniskt framgångsrikt, med stabila och goda relationer mellan parterna på arbetsmarknaden. För att vidmakthålla de framsteg som uppnåtts och ytterligare utveckla välfärdsstaten under 1990-talet och in i nästa sekel, måste tillväxttakten i ekonomin långsiktigt stabiliseras och helst öka. Samtidigt skall vårt kulturella arv hållas levande, vitaliseras och göras tillgängligt för medborgarna, oberoende av etniskt och kulturellt ursprung. Forskningen spelar en strategisk roll för att detta skall vara möjligt.

Förslag framläggs i det följande om ctt treårsprogram för forskning omfattande budgetåren 1987/88— 1989/90.

Den statsfinansiella situationen och hänsynen till den samhällsekonomiska balansen har gjort att regeringen tvingats till avsevärd stramhet i budgetarbetet. Endast genom betydande omprioriteringar har ett utrymme skapats för att förstärka anslagen till forskningen för den tidsperiod som förslaget omfattar. Därigenom kommer forskningens del av statsbudgetens omslutning att fortsätta att öka.

Inledningsvis redovisar jag här en samlad bedömning av vad som är huvudfrågor inom forskningspolitiken. Forskningen behandlas i mitt anförande samlat och översiktligt, men redovisas också i detalj inom varje

in på grunderna för vår bedömning för att avslutningsvis sammanfatta förslagen till förstärkningar inom treårsperioden 1987/88—-89/90.

1.2¶Huvudfrågor i 1984 års forskningsproposition

De förslag som här läggs fram avlöser det treårsprogram för forskningen som riksdagen fattade beslut om våren 1984.

I regeringens förslag till 1984 års riksmöte angavs ett antal huvudfrågor. För samtliga av dessa gäller alt de inte enbart kan lösas genom anslagsförbättringar eller nya organisatoriska och administrativa mönster. En politik för forskning utformas långsiktigt och är snarast att se som en process där regeringens bedömning är frukten av en omfattande dialog med i första hand forskarna själva, men också med forskningens intressenter, exempelvis anslagsgivare, näringsliv, fackliga organisationer och enskilda. Det framstår som utomordentligt värdefullt att denna diskussion engagerar många i vårt samhälle och att en betydande samstämmighet råder om problemens karaktär.

Huvudfrågorna i 1984 års proposition var förhållandet mellan den sektoriellt inriktade forskningen å ena sidan och grundforskningen å den andra samt förhållandet mellan statligt finansierad forskning och näringslivets forsknings- och utvecklingsinsatser (FoU-insatser). Avvägningen mellan grundforskning, sektoriellt inriktad forskning och näringstivets FoU-verksamhet har under den föregående perioden kommit att påverkas i den riktning som förutsattes i riksdagens beslut. Samtidigt kvarstår som ett påtagligt faktum nödvändigheten av att analysera och ytterligare bereda väg för en harmonisk avvägning mellan olika delar av det svenska forskningssystemet. Jag kommer i det följande att rikta uppmärksamheten på bland annat dessa balansfrågor i forskningen.

Andra huvudfrågor i 1984 års proposition av central betydelse för högskolan, var kvalitet i forskningen, rekryteringen av unga forskare samt forskarnas arbetsvillkor. Även dessa frågor måste fortlöpande analyseras och, när så är nödvändigt och möjligt, göras till föremål för åtgärder från

statsmakternas sida. |

Genom riksdagens beslut med anledning av 1984 års proposition har vissa förbättringar skett för att främja forskningens kvalitet, samt rekrytering och arbetsvillkor för högskolans forskare. Det är nu angeläget att gå vidare på den inslagna vägen med resursförstärkningar av sådant slag, att framför allt den unga generationen av forskare skall känna att den inte bara har samhällets förväntan på sig utan även ett påtagligt stöd.

Ytterligare en huvudfråga i 1984 års förslag var behovet av ett ökat internationellt utbyte. Inte heller denna fråga har minskat i aktualitet. Förhållandet är snarare det motsatta. Förutom en kontinuerligt växande grad av internationalisering har idag tillkommit en starkare anknytning till det europeiska forskningssamarbetet genom EUREKA och det ramavtal med de Europeiska gemenskaperna (EG), som träffades i februari 1986. Det förslag som nu föreläggs riksdagen betonar därför mer än tidigare de internationella aspekterna på svensk forskning.

ringar inom forskningen. Riksdagen har vid två tillfällen i samband med 1982 respektive 1984 års forskningspropositioner fattat beslut om att prioritera vissa forskningsområden. Jag kommer i det följande att närmare redovisa min syn på prioriteringsmöjligheterna över huvud taget samt utförligt ange vissa prioriterade åtgärder. Kontinuitet i insatserna har bedömts som angelägen. :

De huvudfrågor som behandlades i den förra forskningspropositionen är således av karaktären att de i detta förslag, och — sävitt jag kan bedöma — även i kommande förslag till riksdagen, måste sättas i centrum. Jag kommer nu att övergå till att kort redovisa inriktningen av det förslag, som nu läggs fram, grundat på bedömningen av vad som framstår som mest angeläget inför den treårsperiod som förslaget omfattar.

1.3 1987 års förslag

1.3.1 Huvudinriktning De samlade statliga anslagen till FoU uppgår innevarande budgetår (1986/87) till 11,3 miljarder kr. Denna samlade investering varken kan eller bör utsättas för drastiska förändringar under en kort tidsperiod.

De förslag till reella förstärkningar som här föreslås bli förelagda riksdagen innebär en permanent nivåhöjning av forskningsanslagen med 500 milj. kr. utöver sedvanlig pris- och lönekompensation. Ökningen sker successivt under treårsperioden. Under budgetåret 1987/88 sker reforminsatser med 315 milj. kr., budgetåret 1988/89 med ytterligare 95 milj. kr. samt budgetåret 1989/90 med ytterligare 90 milj. kr. Jag vill samtidigt erinra om att de svenska affärsbankerna förklarat sig villiga att stödja forskningsverksamhet under perioden, främst genom medel för utrustning omfattande 200 milj. kr. per år. Härigenom får forskningen en ökning av anslagen som är den kraftigaste som gjorts på lång tid. Till detta skall läggas de insatser som föreslås senare denna dag av chefen för industridepartementet och som gäller ytterligare ökade anslag till teknisk FoU. Dessa resursökningar bör enligt min bedömning göra det möjligt för svensk forskning | att även i fortsättningen hävda sig väl internationellt.

Jag har bedömt det angeläget. att rikta förstärkningarna huvudsakligen mot högskolan med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare samt insatser inom vissa prioriterade forskningsområden.

1.3.2 Generell förstärkning av högskolan Den höjda ambitionsnivå för forskningen som är angelägen att åstadkomma bör i första hand avse basförstärkningar vid högskolan. Även om anslagen till högskolans forskning under senare år undantagits från besparingskrav är det nu nödvändigt att kraftigt förstärka insatserna för bland annat högskolans basresurser och forskarutbildning.

Av de sammanlagda resursökningar som jag tidigare har redovisat:avses därför 232 milj. kr. anstås direkt till högskolan fördelat under budgetåret

1987/88 med 141 milj. kr. 1988/89 med 43 milj. kr. samt 1989/90 med 48 milj. kr. Detta bör enligt min mening göra det möjligt för högskolan att uthålligt och verksamt bidra till vårt lands fortsatta framgång som forskningsnation.

De förslag som senare kommer att redovisas av chefen för utbildnings-

departementet, innefattar framför allt en satsning på den unga generationen forskare. Ett betydande antal doktorandtjänster inrättas. Vidare föreslås en höjning av nivån på utbildningsbidragen. Jag vill också understryka betydelsen av att sektorsorganen kan bidra till en förbättrad situation för de forskarstuderande genom att sektorsmedel används för finansiering av doktorandtjänster. Den föreslagna resursförstärkningen skall ses som det första steget i cn fortgående förbättring av de forskarstuderandes situation.

Betydelsefullt för forskarstuderande och yngre forskare är även förslaget att öka medlen till forskarassistenttjänster så att minst 226 nya tjänster kan inrättas, Därigenom vidgas möjligheterna för de forskarstuderande att beredas plats inom högskolan efter doktorsexamen. Förstärkningen av högskolans basresurser skall också ses som en möjlighet för högskolan själv att förbättra de forskarstuderandes situation, genom höjd handledningskapacitet och ökade biblioteks- och personalresurser.

Grundforskningens ställning som cn av de viktigaste länkarna till det internationella forskarsamhället är allmänt crkänd. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), medicinska forskningsrådet (MFR) och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) kommer därför att få en betydande höjning av sina anslag. Av stor vikt är även att dessa och övriga forskningsråd från och med budgetåret 1988/89 skall få kompensation för löne- och prisstegringar i enlighet med vad som gäller högskolan i övrigt. Jag vill slutligen framhålla att tillkomsten av 67 nya professurer under treårsperioden också innebär en förstärkning av högskolans grundläggande kapacitet.

Min bedömning är att dessa förstärkningar.skall komma att vitalisera högskolan och göra den bättre. rustad att möta de anspråk och de förväntningar som i allt högre grad riktas mot den.

1.3.3 Särskilda insatser inom prioriterade områden I centrum för förstärkningar av riktad karaktär står kultur- och naturvetenskaper. Den tekniska forskningen får ökade resurser i förslaget samt: genom de resursförstärkningar som chefen för industridepartementet sena-

re kommer att föreslå. i

Under beteckningen kulturvetenskaper sammanför jag här humanistisk, samhällsvetenskaplig, teologisk och juridisk fakultet, på det sätt som humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslagit. Jag finner det utomordentligt angeläget att i ett samhälle där ökad kunskap eftersträvas och nyttiggörs, vi kan tillägna oss det slag av vetande och insikter som kulturvetenskaperna och den konstnärliga verksamheten ger. Jag vill också markera den vikt religionsforskningen bör tillmätas. I en tid då religionen spelar en betydande världspolitisk roll och där intresset för livsåskådningsfrågor är påfallande har en religionsvetenskaplig forskning en angelägen uppgift att fylla.

dessa fakultetsområden samt för utveckling inom kulturområdet, massmoedia och konstnärlig verksamhet. Inom anslagen för basresurser, nya forskarassistenttjänster och doktorandtjänster samt nya tjänster som professor prioriteras kulturvetenskaperna och de konstnärliga områdena, Anslagen inom kulturområdet räknas upp med betydande belopp under treårsperioden.

Försurade sjöar, förorenade hav och en härjande skogsdöd är en del av den allvarliga bakgrunden till att miljörelaterad forskning måste intensifieras. Behovet av ny kunskap om olika miljöfaktorer är stort och motiverar cn förstärkning av forskning för en bättre miljö. Genom ny kunskap från forskning och genom bättre teknik, bedömer jag att vi har möjligheter att åstadkomma nödvändiga förbättringar i den totala miljön. Det är också av största vikt att hänsynen till miljön blir ett naturligt inslag i all FoUverksamhet.

Under de senaste femton åren har aktningsvärda insatser gjorts för att. minska antalet olycksfall och sjukdomar som beror på arbetet. Trots dessa är antalet oroväckande stort. Det är ovärdigt ett kultursamhälle att så många kommer till skada i sitt arbete, Nya miljöproblem dyker ofta först upp på arbetsplatserna och bör därför också angripas där.

Förslag om att höja anslagen kommer därför att läggas fram vad gäller forskning kring såväl den yttre miljön som arbetsmiljön. Chefen för miljöoch energidepartementet kommer vidare att lägga fram förslag om ett nytt treåsprogram för energiforskningen.

Nya basteknologier håller på att etableras såväl inom industrin som inom servicesektorn, med påverkan på medborgarnas arbete och fritid. Det gäller framför allt informationsteknologin och biotekniken, där. betydande investeringar görs i industriländerna. Det finns enligt min mening två starka skäl för att ytterligare höja ambitionsnivån inom dessa teknikområden också i Sverige under treårsperioden.

Det ena skälet är att konkurrensförmågan hos de svenska företagen inte får svikta på grund av svag tillgång till svensk kompetens eller därför att man från företagens sida anser sig tvingade att söka sig utomlands för att finna sådan kompetens. Ett samarbete med internationell forskning är däremot självfallet av yttersta vikt, men det fordrar att sådan kompetens finns i Sverige så att vi har något att erbjuda i samarbetet.

Det andra skälet är att förutsättningar borde finnas för en svensk linje inom dessa teknikområden, baserad på hög utbildningsnivå, på öppenhet i relationerna och en stark och teknikmedveten fackföreningsrörelse. 1 ett svenskt informationsteknologiprogram ingår ökade insatser inom grundläggande forskning. En ökad satsning på biotekniken fordrar idag framför allt en förstärkning av den cell- och molckylärbiologiska grundforskningen. .

Vår värld krymper. Samspelet med den internationella utvecklingen förstärks bland annat genom just informationsteknologins snabba framsteg, genom kommunikationernas utveckling och genom det globala behovel av gemensam säkerhet. Av dessa anledningar innebär de förslag som här kommer alt redovisas en ökad satsning på internationellt forskningssamarbete.

Sverige ingär i det europeiska samarbetet iöm EUREKA och har träffat avtal med EG om vidgat forskningssamarbete. För sådana delar av samarbetet, där ctt betydande inslag av grundläggande kompetenshöjning ingår, föreslås att särskilda medel ställs tll förfogande. ;

Svcrige bör fullfölja sin strävan att aktivt gå in i det forskningssamarbete som byggs upp i polarområdena. I de förslag som nu kommer att redovisas ingår därför medel för planering och genomförande av en svensk forskningsexpedition till Antarktis under den kommande treårsperioden.

Sverige deltar även i det europeiska rymdsamarbetet. Den första svenska satelliten, forskningssatelliten Viking, har varil en stor framgång för svensk rymdindustri och rymdforskning. Mot bakgrund av vad som sker genom tillkomsten av icke-militära satelliter har en diskussion inletts om utvecklandet av en verifikationssatellit, som skulle göra det möjligt att från rymden bland annat övervaka rustningsbegränsningar. Jag vill erinra om att chefen för utrikesdepartementet i 1987 års budgeipropositionen föreslagit ett engångsanslag om -2 milj. kr. för fortsatt utredningsarbete om en sådan verifikationssatellit.

Det är angeläget att mer ingående kunna analysera innebörden av alternätiva framtidsscenarier, att ha god beredskap inför förändringar i atlityder, teknik och sociala relationer. Det nuvarande sekretariatet för framtidsstudier inom forskningsrådsnämnden föreslås bli avvecklat. Förslag kommer senare att föreläggas riksdagen om att en stiftelse för framtidsstudicr inrättas. Detta innebär en höjd ambitionsnivå för framtidsstudierna.

Det är angeläget att de insatser som nu föreslås aktivt följs upp och utvärderas. Detta gäller bl.a. tillämpningen av de forskningspolitiska principer som här redovisas, t.ex. vad gäller sektorsmyndigheters ansvar. Vidare är det viktigt att uppmärksamma utvecklingen av det inre arbetet i universiteten, t.ex. beträffande genomströmningstakt för forskarstuderande. De åtgärder som föreslås för riktade insatser inom prioriterade områden bör följas. För att underlätta uppföljningen bör forskningsstatistiken förbättras.

Detta uppföljningsarbete, som är ett led i förberedelserna för nästa forskningsproposition, är ett sedvanligt åliggande för berörda myndigheter. Härutöver kan det dock bli tal om särskilda utvärderingar m.m. För detta ändamål har i årets budgetproposition beräknats medel under justitiedepartementets kommittéanslag.

2¶Svensk forskning i ett internationellt perspektiv

2.1¶Vårt internationella beroende

Ständigt ökad kunskap om världen vi lever i och om människan själv har varit grunden för genomgripande förändringar av mänskliga livsbetingelser. Förändringarna har skett i allt snabbare takt under-seklerna. Men.den ökade kunskapen har också lett till att världen i sin helhet blivit alltmer sårbar i krig, all människans situation ter sig motsägelsefull och att många känner sig utsatta och hotade, trots en ökad välfärd i industriländerna.

ny kunskap, men en vidare syn på kunskapens betydelse växer också fram. Naturvetenskapen får en delvis ny roll att spela, en roll som är vidare än att bara vara en grund för teknisk utveckling. Kunskapen om hur beroende det mänskliga samhället och människors leynadsbetingelser är av jordens grundläggande naturresurser blir allt viktigare.

Men vi är som människor inte endast biologiska varelser. Betydelsen av kulturella värden, av kunskap om dagens samhälle och hur det har utvecklats historiskt, av olikheterna i kultur och historia mellan jordens folk och kanske inte minst de existentiella livsfrågorna har kommit i ny belysning genom forskningens rön.

Det svenska samhället är en del av världen och kunskapen känner inga nationella gränser. Den internationella-samverkan mellan forskare i olika delar av världen har varit avgörande för forskningens utveckling fram till idag och kommer att vara det även i framtiden. Svensk forskning måste vara en del i den internationella forskningsprocessen. Forskningspolitiken måste därför syfta till att förstärka de internationella banden.

Men också när vi vill tillgodogöra oss forskningens resultat krävs internationell samverkan. Den industriella verksamheten karakteriseras av stark specialisering inom enskilda företag för att nå framgång på världsmarknaden. Därför måste Sverige även fortsättningsvis upprätthålla goda kontakter med ledande nationer inom teknisk utveckling. Vi måste vaksamt tillägna oss de möjligheter som växer fram på områden där den svenska kompetensen i sig är stark. Detta är också ett motiv för en klart internationell profil av den svenska forskningspolitiken. .

Världens naturresurser och den globala miljön utnyttjas i allt snabbare takt. Spänningen mellan exploatering och bevarande tenderar att öka. Det är uppenbart att en vidgad kunskap om vår jord är av grundläggande betydelse för hur framtiden kan. komma att gestalta sig för kommande generationer. Naturresurserna är ojämnt fördelade över jorden. Vattenoch luftföroreningar respekterar inga nationella gränser och världshaven måste ses som en gemensam mänsklig resurs.

Frågor om naturresurser och miljö har alltför länge setts ur ett snävt nationellt perspektiv. Hoten mot världens skogar liksom de bestående och illavarslande förändringarna i atmosfären och haven har lett till en växande insikt om problemens globala karaktär. Skillnaden i attityd till problemen idag jämfört med den som präglade TNs miljökonferens i Stockholm 1972 är slående. Naturresurs- och miljöproblemens globala karaktär är ett tredje viktigt skäl för internationell samverkan inom forskningen. Sverige har ett ansvar för att ställa' sin forsknings resultat till förfogande. Riksdagen anvisade därför år 1986 100 milj. kr. under fem år till SAREC för ett forskningsprogram avscende avskognings- och ökenutbredningsproblematiken i ett internationellt perspektiv.

Mycket av styrkan i ett litet lands forskning ligger alltså i dess internationella samhörighet. Det bästa av vad svensk forskning åstadkommit har genom decennierna prövats och utvecklats i en ständig växelverkan och konkurrens med institutioner i andra länder.

Vårt lands blygsamma storlek och det internationellt sett marginella

språkområdet anges ofta som en nackdel. Enligt min mening förhåller det sig inte nödvändigtvis så, litenheten har även fördelar.

Ett litet land blir starkt exportberoende. Det tvingas ständigt att bevisa sin produktions och sitt samhällssystems kvalitet på världsmarknaden och i internationella sammanhang. Medvetenheten om att den internationella nivån är utslagsgivande är djupt rotad hos företagsledningar och fackliga organisationer.

Detta gäller även forskningen. Just omständigheten att den svenska forskningsmiljön är så begränsad, räknat i antal forskare, har lett till en internationell medvetenhet, som är utomordentligt stark. Det uppfattas som cen självklarhet att en erkänd forskare måste ha väl etablerade kontakter med ledande forskare i andra länder.

2.2¶Ökade FoU-satsningar i andra länder

2.2.1 Bakgrund Forskningsstatistiken från framför allt OECD talar ett tydligt språk. FoU-utgifternas andel av bruttonationalprodukten ökar åter från mitten av

1970-talet. Ökningstakten har varit särskilt hög i Japan, två gånger så hög

som i USA och i Västeuropa. Över 90 26 av de totala FoU-utgifterna inom OECD-området är koncentrerade till de stora industriländerna. Forskningens ökade betydelse framgår även av att FoU-investeringarna har en växande andel av totalinvesteringarna. Detta avspeglar ett allt högre kunskapsinnehåll i produktionen.

2.2.2 Förenta staterna Sedan länge har svenska forskares intresse riktats mot Förenta staterna. Här finns ledande institutioner, universitet och expansiva och kreativa regioner. Landets FoU-potential är gigantisk.

Trots denna potential anser många inom USA ati initiativet inom vissa viktiga teknikområden kommit att övertas av Sapan. Därför sker nu en betydande satsning på forskning. Det sker också mot bakgrund av att man i USA analyserat siluationen vid universiteten och funnit otillräckliga an- . slag, problem med utrustning och lokaler samt en allt äldre forskarkår. Inte heller tillströmningen av nya studerande anses tillfredsställande.

I en utredning som gjorts på uppdrag av USA:s president har cn ökad samverkan rekommenderats mellan stat. universitet och industri. Insikten om problemen har också resulterat i att man i den senaste budgeten givit de ..: federala anslagen till forskningen en mycket hög prioritet. Det enorma amerikanska budgetunderskottet, som föranlett att de statliga anslagen generellt minskats. har inte lett till att de totala anslagen till forskning minskat, men ökningen sker med inriktning på militär forskning. Övriga forskningsanslag förblir oförändrade. Totalt avsätts i den federala budgeten 120 miljarder dollar under 1987 för forskningsändamål.

Den starka profileringen på militärt motiverad forskning och teknisk utveckling har också tagit sig uttryck i försök till begränsningar av ameri- 0

kansk teknikexport. Jag finner det oroande om amerikansk högteknologi blir svåråtkomlig för Europa vilket också kunde vara till nackdel för svensk forskning.

2.2.3 Japan Den andra teknologiska stormaktien i värlåen är Japan. Tendensen i den japanska forsknings- och teknologipolitiken är mycket tydlig: Japan kommer i hög grad att öka den egna insatsen för grundforskning och innovativ och långsiktig forskning. .

Skälen för detta ställningstagande är flera. Jag vill erinra om att den tidigare japanska framgången för forskning. teknisk utveckling och marknadsetablering till stor del byggt på förmågan att erövra och utnyttja forskningsresultat och ny teknik från andra länder.

Detta ställer sig idag mycket svårare. De forskningsresultat och den teknologi som finns att köpa är inte längre så attraktiva, Japanerna har kommit i nivå med framför allt USA. Dot har blivit svårare att få tillgång till den nya teknologin i USA på grund av att den i så hög grad är försvarsrelaterad. Det tar tid att förhandla om know-how och licenser.

Detta är nägra av skälen för att Japan nu satsar kraftfullt på en förstärkning av den egna grundläggande kompetensen. En rad statliga program har formulerats, MITI (Ministry of International Trade and Industry) driver ett antal projekt inom områden som nya material, bioteknik och elektronik. För att öka grundforskningen inom företagssektorn har MITI och MPT (Ministry of Post and Telecommunications) skapat ett nytt forskningsorgan kallat Japan Key Technology Center, som med riskkapital skall främja ansträngningarna att bedriva grundforskning inom företagssektorn där idag 70 26 av landets FoU-verksamhet sker. Effekterna av dessa japanska ansträngningar kommer att bli synliga om fem till tio år.

2.2.4 Andra tendenser i forskningspolitiken i omvärlden I vår närmaste omgivning har regeringarna i Danmark, Norge och Finland lagt fram förslag till handlingsplaner som innebär ökade satsningar inom forskning och forskarutbildning.

Frågor om tekniköverföring och förbättrad samverkan mellan högskola och industri står i centrum för intresset över hela den industrialiserade världen. I USA är detta ett huvudmotiv för de federala satsningarna och har också inspirerat delstaterna till ett ökat engagemang. I Storbritannien prövar man olika vägar att förmedla universitetsforskare till företagen och upprättar olika former av forskarbyar. I Nederländerna har förslag lagts fram om inrättande av ett särskilt institut, liknande styrelsen för teknisk utveckling i Sverige, med uppgift att stödja och koordinera FoU-insatser i samverkan mellan stat och näringsliv.

Det återkommande kvalitetskravet tar sig skilda uttryck. I Frankrike, där forskningsbudgeten fått vidkännas kraftiga svängningar i form av tillskott och därefter neddragning, framhålls behovet av strukturella reformer och ökad forskarrörlighet. I Storbritannien, där T'oU-andelen av budgeten 12

minskat under 1980-talet, ställer regeringen nu i utsikt anslagsökningar för universitet som lägger ned institutioner som visar dåliga resultat.

Bland de allmänt prioriterade forskningsområdena är informationsteknologin det som övertag sätts främst. Det återkommer i sovjetisk plancring, i Japan och i Kina samt i de västliga industriländerna. Biotekniken är högt prioriterad i ett antal länder som exempelvis Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland och Kina.

Det senaste japanska FoU-programmet betonar nödvändigheten att förbättra livskvaliteten och inriktas mer tydligt mot det humanvetenskapliga området. Detta har annars under ett antal år snarast fått minskade resurser i ett antal länder och i exempelvis Storbritannien sker en fortsatt nedskärning av humaniora och samhällsvetenskaper.

Det finns enligt min mening anledning att fortsatt uppmärksamma vad som sker på den internationella scenen. Det är därför med tillfredsställelse jag noterar hur bevakningen av forsknings- och teknikfronterna har intensifierats i vårt land.

2.3¶Internationellt samarbete inom grundforskningen

De internationella kontakternas betydelse för grundforskningens utveckling kan inte nog betonas. Omfattningen av det internationella samarbetet inom grundforskningen är ständigt växande. Viktigt är att resurser finns för att de enskilda forskarna skall kunna bygga upp samverkan med kollegor i andra länder.

Några exempel på verksamhet som engagerar svenska forskare kan vara av intresse i detta sammanhang.

Sedan länge deltar Sverige i det europeiska centret för kärn- och partikelfysik,p CERN. Där pågår för närvarande uppbyggnaden av ett nytt projekt, genom vilket man hoppas kunna få svar på frågorna om en superförenad naturkraft. Radioastronomerna försöker genom samverkan mellan olika radioteleskop avslöja vad som döljs i galaxernas inre och dirckt kunna bestämma hur kontinenterna rör sig i förhållande till varandra genom exakta avståndsmätningar. Europeiska geofysiker har i ett stort gemensamt projekt med svensk medverkan studerat berggrundens karaktär ner till avsevärda djup. Ett annat projekt är att med hjälp av djupborrningar undersöka djuphavens sediment för att därmed få en inblick i jordens utvecklingshistoria. Det europeiska centret för molekylärbiologisk forskning i Heidelberg ligger vid frontlinjen inom sitt forskningsområde.

"Genom European Science Foundation (ESF) har överenskommelser träffats om gemensamt utnyttjande av unik apparatur vid vissa ledande forskningslaboratorier. Särskilt intresse har knutits till uppbyggnaden av synkrotronljusanläggningar.

Också på de kulturvetenskapliga forskningsområdena vidgas det internationella samarbetet. Genom EST:s försorg finns ett flertal gemensamma projekti, bland annat inom psykologi och historia,

I samband med den forskningsministerkonferens som anordnades av Europarådet i september 1984 lades fram förslag till nätverk för forskarsamarbete. ESF uppmanades att inom två år utarbeta en rapport om de

åtgärder som ESF ansåg borde vidtas i enlighet med konferensens rekommendationer. Enligt ESF har beslutet att förstärka nätverken lett till en intensiv verksamhet i Europa. Enligt min mening är det viktigt att ESF ges möjlighet att även fortsättningsvis stödja detta slag av informellt forskningssamäarbete.

Sammantaget satsar Sverige stora resurser i form av medlemsavgifter till de internationella forskningsorganisationer där vi är medlemmar. I hög grad bygger detta samarbete på att forskarna själva har tagit initiativen. De medel som nu föreslås bli tillförda fakulteterna som ytterligare förstärkning i form av basresurser bör enligt min mening också nytljas för att underlätta yngre forskares medverkan i detta samarbete. |

2.4 Samverkan i Norden

Ett utökat nordiskt samarbete kan möjliggöra att vi gemensamt kan ligga väl framme internationellt inom fler tekniska specialiteter. Kontakter och samarbete mellan forskningsinstitutioner och näringsliv i Norden ger möjligheter att snabbare omsätta forskningsresultat till tekniskt och kommersiellt gångbara produkter — liksom till ett utökat samarbete mellan industrier i de nordiska länderna.

De nordiska ländernas kulturella gemenskap, likheterna i samhällsorganisation och värderingar gör också ett samarbete inom kulturvetenskaperna särskilt fruktbart.

Den nordiska samhällsmodellen kombinerar en hög teknologisk nivå med organisatoriska lösningar som främjar demokrati, jämlikhet och god miljö. Att utveckla Norden i enlighet med dessa värderingar kommer inte i konflikt med vår föresats att bevara eller öka konkurrenskraft och materiell levnadsstandard. .

Norden kan aldrig komma att svara för mer än en liten del av de vetenskapliga och tekniska framstegen i vår omvärld, och därför måste våra gränser vara öppna också när det gäller forskningen. Utökade kontakter mellan forskare och högteknologiföretag i de nordiska länderna kan öka våra möjligheter au delta i internationella forskningsprojekt och att få största möjliga utbyte av ett sådant samarbete.

Mot bakgrund av vad jag här redovisat är det naturligt att samarbete inom forskning och högre utbildning har hög prioritet i det nordiska ministerrådels verksamhet. Särskilt framhålls behovet att öka rörligheten inom forskarutbildningen liksom bland högskolans forskare och lärare i övrigt. Detta är angeläget inte minst för att få det mest effektiva utnyttjandet av de nordiska ländernas begränsade resurser, samtidigt som det ger ökade möjligheter att hävda forskningens kvalitet.

Én annan form av samgående som kan ge en kraftig förstärkning av den nordiska forskningens utvecklingsmöjligheter är gemensam medverkan i internationcetla anläggningar eller i utrustningsintensiva forskningsprojekt genom nordiska konsortier. Detta har prövats bland annat vid de nordiska ländernas medverkan i det kostnadskrävande havsborrningsprogrammet . ODP (Ocean Drilling Programme).

Biotekniken är under utveckling i alla de nordiska länderna. En kartlägg-

ning av samarbetsområden för biotekniken i Norden har utarbetats. På grundval av denna har de nordiska statsministrarna i november 1986 beslutat atl ett samarbetsprogram för bioteknikområdet skall utarbetas under loppet av innevarande år.

2.5¶Initiativ till teknisk-vetenskaplig utveckling på europeisk

nivå Den kraftfulla utvecklingen av forsknings- och teknikpolitiken i de båda stormakterna Förenta Staterna och Japan har också lett till ett antal europeiska initiativ. Oron för att de europeiska länderna skulle förlora sin position industriellt, kulturellt och tekniskt har lett till ett ökat samarbete mellan de europeiska staterna.

EG har haft forskning på sitt program sedan år 1974. Denna verksamhet fick form av ett integrerat ramprogram år 1983. Ramprogrammet har en mycket bred ansats.

Jag har i olika sammanhang framhållit att Europa-marknaden är av växande intresse för svensk industri. Det är allmänt av stor betydelse för nivån på svensk forskning att Sverige kan delta i ett samarbete som innefattar forskningsinstitutioner och företag inom EG-området. Om svenska forskare inte får tillgång till det informationsutbyte och den inspiration som ett samarbete med EG-ländernas vetenskapliga centra kan ge, går vi mot en situation som riskerar göra den svenska forskningen provinsiell. Jag vill också betona att Sverige har del i ansvaret för att medverka i förstärkningen av den europeiska forskningskompetensen. Detta är bakgrunden till det ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Sverige och FG som jag undertecknade i januari 1986 och som sedan har fått riksdagens godkännande (prop. 1985/86:89, UU 17, rskr 240).

Det är vidare med tillfredsställelse jag konstaterar att Sverige deltar i vissa program som tidigare öppnats för deltagande från s. k.tredjeländer. Ett av dessa är fusionsforskningen, ett program som har utvecklats i tio år. Sverige deltar också i forskningsprogram kring råmaterial, miljövård och hälso- och sjukvård.

Under den fortsatta utvecklingen av EG:s forskningsprogram har ett antal nya högteknologiområden täckts in som exempelvis informationsteknologi, telekommunikationer, materialforskning och bioteknologi. I dessa program har EG kommit att inta en mer restriktiv attityd till deltagande från länder utanför den gemensamma marknaden.

Förslag kommer senare att läggas fram om en ökad ram för styrelsen för teknisk utveckling att ge stöd till europeiskt forskningssamarbete. Tillsammans med insatser även från de företag som kommer att bli aktuella i samarbetsprojekt anser jag att på svensk sida tillräckliga resurser linns för deltagande i delar av de stora högteknologiska programmen.

I samarbetet COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Rescarch), som omfattar alla de västeuropeiska medlemmarna av OECD, medverkar svenska myndigheter och institutioner aktivt i ett stort antal projekt inom tillämpad forskning.

Från fransk sida togs våren 1985 ett första initiativ till en ny form av

kretsen och som främst skulle avse industriellt intressanta teknikområden. Sverige var ett av de första länderna utanför EG som vid besök av en fransk delegation i juni 1985 inbjöds att delta i det nya samarbetet, lanserat under beteckningen EUREKA. Olika samarbetsprojekt växte fram inom EUREKA-ramen i direkta kontakter mellan företag och institutioner i de berörda tänderna. Under det andra halvåret 1986 har Sverige varit ordförandeland för EUREKA.

EUREKA skall i första hand ägna sig åt marknadsnära projekt. Det rör sig alltså företrädesvis om tillämpad forskning och utvecklingssamarbete. Fit avgörande kriterium för angelägenheten i ett projekt är att industrin är beredd att gå in med egna medel. Enligt min bedömning får man då den bästa mätaren på industrins intresse. IndustrieH finansicring bör därför vara huvudprincipen för de marknadsinriktade EUREK A-projekten.

I vissa fall bör dock statliga medel eller finansiella garantier kunna ställas ull förfogande. Enligt min mening bör styrelsen för teknisk utveck- Jing (STU) kunna medverka till en finansierng av förstudier i projektens initialskede och den statliga Industrifonden till finansiering av projektens genomförandefas. Chefen för industridepartementet återkommer till formerna för detta senare idag i den näringspolitiska propositionen. Vidare bör självfallet statliga medel utgå i den mån samarbete med institutioner inom högskolan eller statliga myndigheter aktualiseras. Jag vill också framhålla att regeringarna inom EUREKA-kretsen har påtagit sig ett ansvar att på olika sätt underlätta kontakterna mellan intresserade företag och institutioner och vidta åtgärder för att stimulera utvecklingen av den europeiska marknaden i anslutning till EUREKA-projekten.

Det är mitt intryck att den från början svala och avvaktande attityd som de svenska företagen intog till EUREKA alltmer har vänts till en positiv sådan, Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar detta. Det är glädjande att svenska företag och institutioner nu deltar i ett tjugotal projekt. Några av dessa projekt kan visa sig ha central betydelse för utvecklingen av det europeiska samarbetet inom miljöområdet. Andra avser potentiellt intressant industriell utveckling och tillämpning inom informationsteknologi och bioteknik.

Inom ramen för det tekniskt-vetenskapliga samarbetet i Europa vill jag slutligen framhålla det europeiska rymdorganet ESA (European Space Agency). Sveriges medverkan i ESA redovisades i propositionen om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet (prop. 1985/86: 27, NU 21, rskr 305). En långtidsplan för ESA:s verksamhet fram till 1990-talets slut har fastställts. Målet för denna är att uppnå curopeiskt industriellt och tekniskt oberoende i rymden.

2.6¶Forskning av säkerhetspolitiskt intresse

Neutralitetspolitiken ställer särskilda krav på en självständig värdering av för vårt tand viktiga förhållanden och utvecklingstendenser i omvärlden.

1 takt med att kapprustningen och fredssträvandena på senare år fått allt större politiskt beydelse blir den utrikespolitiska forskningen i allmänhet

och den säkerhetspolitiska i synnerhet allt viktigare. En växande opinion Prop. [986/87:80 kräver resultat av de internationella nedrustningsförhandlingarna. Kvalificerad forskning är en förutsättning för en fortsatt aktiv och slagkraftig svensk politik på dessa områden. Den uppmärksamhet som idag allmänt ägnas freds- och nedrustningsfrågorna förstärker dessa forskningsbehov.

Den utrikespolitiska forskningen bör ha en bred inriktning. Sålunda finns ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekonomiska frågor, miljö- och naturresursproblem samt frågor som gäller ekonomiska resurser och ekonomisk utveckling.

Norden och norra Europa har på ett annat sätt än tidigare hamnat i skärningspunkten för stormakternas strategiska intressen. Behovet av ' grundlig analys av stormakternas beteende i vårt närområde och av motiven för deras handlande är uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte

enbart ur behovet av planering för kris- och konfliktsituationer. Den är

också viktig i fredstid. Att slå vakt om öststatsforskningen är angeläget i.

detta sammanhang. |

Omvärldens ökade satsningar på militära resurser, konfliktanledningarna i olika delar av världen och den ökade strategiska betydelse vårt

närområde kommit att tillmätas skärper kråven på den svenska neutrali-

tetspolitiken. De konsekvenser detta bör leda till behandlas senare i år i en proposition om totalförsvarets utveckling. I denna kommer att redovisas behovet av forskning och utveckling för försvarssektorn. Jag kan dock redan nu förutskicka att försvarsforskningens principiella betydelse kvarstår även under kommande försvarsbeslutsperiod liksom att bland annat

den informationsteknologiska, biotekniska och materialtekniska forsk-

ningen med försvarsanknytning får en ökande betydelse i detta sammanhang.

Sveriges långvariga engagemang i freds- och nedrustningsfrågor har på senare år fått än större omfattning genom bland annat vår roll i Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa, mitt deltagande i det s.k. femkontinentinitiativet och genom de alltmer krävande förhandlingarna i Geneve kring en konvention med förbud mot kemiska vapen. Sverige har även understött och deltagit i en rad studier inom FN:s ram av olika nedrustningsfrågor.

Ett område som kommer att ställa ökade krav på forskningsinsatser och kunskapsuppbyggnad är utvecklingen på rymdområdet. Sverige behöver ökad kompetens för att kunna delta aktivt i nedrustningskonferensens arbete för att förhindra en kapprustning i yttre rymden. En närliggande fråga gäller möjligheterna att använda satellitövervakning för att. bland annat kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser på nedrustningsområdet. Ett projekt av detta slag måste sannolikt knytas till internationella förhandlingar för att kunna förverkligas. Utveckling, uppskjutning och drift av en verifikationssatellit bedöms vara så resurskrävande att projektet endast skulle'kunna genomföras genom samverkan mellan flera länder. Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på:utrikesdepartementets uppdrag och i samråd med statens rymddelegation och försvarsstaben, gjort en förstudie om förutsättningarna för cen verifikationssatellit. Utredningen bör nu fördjupas. Som jag nämnt har ett engångsanslag för en 17 sådan utredning föreslagits i budgetpropositionen. 2 Riksdagen 1986/87. I samt. Nr 80

Det finns även en annan dimension på den svenska forskningens internationella aktiviteter. Den gäller Sveriges kontakter med forskning i u-länderna samt sådan forskning i Sverige som har relevans för u-länder.

Forskningen är allvarligt eftersatt i de flesta u-länder. U-ländernas regeringar är ofta hänvisade till att hjälpligt hantera akuta situationer och tillgriper då kortsiktiga lösningar. Sedan 1976 har särskilda medel inom biståndsanslaget avsatts för forskningsstöd i u-länder. Medlen förvaltas av styrelsen för u-landsforskning (SAREC). Huvuddelen av dessa forskningsmedel är avsedd för program och projekti som syftar till att bygga upp forskningskapacitet i enskilda u-länder. Därutöver avsättes en del, f.n. inte fullt en tiondef, av SAREC:s medel till stöd för u-landsforskning i Sverige.

Den forskning som bedrivs i Sverige om utvecklingsproblem i u-världen bör enligt min uppfattning stärkas. Inte bara solidariteten med u-ländernas folk utan även ett uppenbart svenskt intresse inom många forskningssek-

torer talar för utökade kontakter med och kunskap om u-länderna. Det är

därför naturligt att svenska universitet och forskningsinstitutioner ger ökad uppmärksamhet åt u-landsfrågor. I denna anda är SAREC f.n. i färd med att omstrukturera stödet till svensk u-landsforskning mot ett mer långsiktigt stöd till ett antal utvalda forskningsmiljöcr med u-landsinriktning som en utbyggnad av det begränsade stöd till enskilda forskare och projekt som hittills förekommit. Jag anser att denna utveckling bör fortsätta. Det kan därför vara befogat att ett mindre antal högre forskartjänster med ur-landsinriktning finansieras via SAREC:s anslag i tillägg till det ordinarie stödet till forskningsmiljöer.

2.8¶OECD:s utvärdering av svensk forsknings- och teknikpolitik

Regeringen begärde hösten 1985 att få en utvärdering gjord av den svenska forsknings- och teknikpolitiken genom OECD. OECD genomför löpande sådana länderanalyser, vilket är av värde, inte bara för det aktuella landet, utan även för den internationella forskninpspolitiska diskussionen. Översynen ägde rum inom ramen för det samarbete som sker inom OECD:s kommitté för vetenskap och teknik, CSTP. Utbildnings- och industridepartementen har i Sverige ett gemensamt ansvar för arbetet i denna kommitté... Kommittén tjänar främst som ett organ för utbyte av information och erfarenheter avseende forsknings- och teknikpolitiken i medlemsländerna. [ vissa fall förekommer arbete som syftar till harmonisering av politiken inom särskilda områden.

De fyra utvärderarna avlämnade sin ecxaminationsrapport i maj 1986 och examinationen skedde den 12 juni 1986. Jag vill framhålla att utvärderingen och examinationen har varit till stor nytta i det arbete som föregått de förslag som nu läggs fram för den kommande treårsperioden.

Det allmänna intryck som rapporten förmedlar är positivt. Den svenska samhällsmodellen framstår som en ovanligt väl fungerande modeH, inom

vilken forskningen och den förda forskningspolitiken har varit framgångsrik. ”Sverige har mer att lära ut än att lära” är ett av de centrala omdömena.

Samtidigt noterar jag att slutsatserna i rapporten delvis kontrasterar mot uppfattningar som inte alltför sällan kommer till uttryck i den svenska debatten. Vetenskapsakademien (KVA) redovisade en analys. av situationen vid landets högskolor vid ungefär samma tidpunkt som begäran om en utvärdering framställdes till OECD. KVA:s rapport är i många avseenden mycket kritisk mot det svenska högskolesystemet. Detta kan förefalla besynnerligt, eftersom källorna, framför allt synpunkter från svenska forskare, ju är desamma .

Den slutsats man kan dra av att rapporterna till synes är oförenliga i sina bedömningar är enligt min mening följande. OECD:s överblick och vana vid utvärderingar av olika länders forskningspolitik gör att Sverige i ett internationellt perspektiv framstår som framgångsrikt. OFCD-rapporten markerar också tydligt den samstämmighet som finns hos dem som är verksamma inom forskning och forskningspolitik om vilka problemen är. Jag tror att inte minst det senare är av mycket stort värde. Kring forskningspolitiken råder betydande enighet.

Rapporten från KVA bedömer situationen mer utifrån vad som vore angeläget att rätta till, oaktat att svagheterna i vårt system är mindre än i jämförbara länder. Men samtidigt bekräftas den samstämmighet jag nyss nämnt.

Jag vill här kort redovisa några av de rekommendationer som OFCDexaminatorerna lagt tonvikt vid. Examinatorerna noterar att antalet färdigutbildade forskare är alltför lågt. Man rekommenderar därför förbättringar av studiefinansieringen, exempelvis genom att höja nivån på utbildningsbidragen.

En utveckling mot mer flexibla lönesystem inom högskolan är en annan av examinatorernas rekommendationer. Jag vill här påpeka att en sådan flexibilitet faktiskt redan är på väg, men att detta samtidigt måste avvägas gentemot andra värden i det svenska universitets- och högskolesystemet, bland annat betydelsen av likaberättigande för all slags forskning.

Examinatorerna har också med viss tyngd tagit upp den stora andelen externfinansierad forskning och vikten av att de scktoriella forskningsfinansiärerna investerar i grundforskning. Jag kommer längre fram att närmarc gå in på betydelsen av att så sker. Det är, skriver examinatorerna vidare, inte en fråga om någon antidemokratisk inställning att stödja de bästa forskarna. Om en sådan uppfattning finns, skriver man, bör den noga analyseras. Mitt bestämda intryck är att även här råder en samstämmighet i debatten nämligen att det är klokt och riktigt att stödja den bästa forskningen och de bästa forskarna. Men det bör ske jämsides med åtgärder för att engagera forskare till nya forskningsområden och för att bygga upp inom sådana områden en varaktig kompetens. Det är mitt intryck att vårt system för forskningsstöd fungerar väl. |

I rapporten varnas för en etablering av forskningsinstitut utanför univer-

sitet och högskolor. Denna rekommendation har starkt stöd i vårt land. Vidare har utvärderarna noterat vikten av att högskolan kan spela en roll

för fortbildning och vidareutbildning och rekommenderar förnyade diskus- Prop. 1986/87:280 sioner mellan parterna på arbetsmarknaden om användningen av förnyclsefonderna.

Den svenska profilen

3.1¶En tillbakablick

3.1.1 Forskningsråden Forskningspolitik är för Sveriges del en sentida företeelse. Dess historia kan 1 praktiken räknas trån 1940-talet och framåt. Det moderna samhällets allt större beroende av forsknings- och utvecklingsinsatser avspeglar sig i en mer omfattande volym på forskningen, ett mer sofistikerat sätt att finansiera och bedriva forskning och i ett nytt samhällsvetenskapligt område, forskning om forskning och forskningspolitik.

Insikten om de stora uppgifter som väntade i efterkrigstidens Sverige, men också erfarenheterna av det andra världskriget, ledde till större anspråk från näringslivets sida på ny teknik och hög produktkvalitet. Svensk fackföreningsrörelse insåg också klart att rationaliseringar och effektivitet i produktionen var nödvändiga om landet skulle omvandlas till ett välfärdsland.

Statsmakterna uppfattade också förhållandet på samma sätt och ställde resurser till förfogande. Det välfärdssamhälle som skulle byggas — i en kommande period av fred — fordrade inte bara teknisk och naturvetenskaplig grundforskning; även samhällsforskningen. skulle nu, komma att spela en allt större roll. 1940-talet utmärks därför av betydande resurstillskott till universiteten och upprättandet av ett antal nya organ för stöd till svensk forskning. Under detta decennium inrättades forskningsråden, som snart skulle visa sig spela en mycket viktig roll för svensk forskning. Ett tekniskt forskningsråd etablerades år 1942. Två år senare tillkom efier initiativ från ctt antal forskare ett medicinskt forskningsråd och ett forskningsråd för jordbruket. Däremot var det från politikerhåll, som initiativet till det första renodlade grundforskningsrådet kom, nämligen det naturvetenskapliga forskningsrådet inrättat år 1945. Det kan idag vara intressant att notera, att man från forskarnas sida hyste en viss oro för att forskningsråden i alltför hög grad .skulle komma att styra grundforskningen. Forsk- . ningsråden framstår nu som i högsta grad respekterade organ, vars betydelse för just grundforskningen svårligen kan överskattas.

Oron för statlig styrning gjorde, också, att det dröjde fram till år 1947

innan ett samhällsvetenskapligt forskningsråd inrättades. Vitterhetsakade-

mien fick i praktiken tjänstgöra som forskningsråd för den humanistiska forskningen. Under kort tidsrymd tillkom således hela den forskningsrådsorganisation som. oaktat ett antal förändringar, kommit att bli något av en hörnsten i svensk forskningspolitik.

År 1945 tillskapades försvarets forskningsanstall (FOA) s som ett för totalförsvaret gemensamt forskningsorgan. Motiven var bland annat det ökade behovet av forskningsstöd för försvarets utveckling, behovet av ett 20

sekretess. .

Under samma period bildades även ett antal institut, nämligen instituten för kollektiv forskning, Instituten finansierades då som nu via en gemensam insats från staten och näringslivet. De var ett uttryck för näringslivets ökade intresse för och behov av forskningsstöd i sin verksamhet. Även den kollektiva forskningen har visat sig livskraftig och nya institut har under decenniernas lopp kommit att startas. löretagsgrupperna bakom den kollektiva forskningen övertar nu successivt en högre andel av finansieringen.

Det råder, enligt min mening, ingen tvekan om att denna period för forskningens del präglades av stark optimism. Kanske kom denna opti- ' mism att visa sig mest tydligt i förhoppningarna om att atomkraften skulle kunna bidra till en ren, trygg och billig energiförsörjning. Det var långt senare, som farhågorna för dess negativa effekter skulle komma: förgrun- ' den, även detta som ett resultat av forskningsrön. -

Samtidigt som den nya organisationen för stöd till forskning skapades, fick också universiteten betydande resursförstärkningar. I mitten på 1950-talet sammankallades ett antal stora forskningskonferenser, varav en har blivit klassisk, den så kallade Rigolettokonferensen där representanter för näringsliv, fackföreningsrörelse, politik och forskning samlades. Konferensen markerade inledningen till en andra fas av expansion och året efter, 1955, tillsattes en universitetsutredning. Universitetsutredningens förslag innebar en viss reformering av forskningsrådsorganisationen, sam- : tidigt som en utbyggnad av fasta forskningsresurser ansågs angelägen.

Forskningssystemet kan idag sägas bestå av tre samverkande parter. Den första parten är universitet och högskolor, där den grundläggande forskningen och all forskarutbildning bedrivs och där en betydande del av nya forskningsinitiativ tas. Den andra parten är industrin, där framför allt utvecklingsarbete med vetenskapliga metoder genomförs och där behovet av universitetens mångvetenskapliga kapacitet ständigt ökat. Den tredje parten är sektorsorganen. Den sektoriellt finansierade forskningen, i huvudsak utförd vid universiteten, växte fram under framför allt 1960-talet och i början av 1970-talet.:

3.1.2 Sektoriell eller områdesorienterad forskning Den sektoriella eller områdesorienterade forskningens huvudprincip är, att varje samhällssektor för sig bör stödja forskning som ett led i en rationell politik. Sektoriellt finansierad forskning återfinns därför som en del av varje departements verksamhetsområde. Så är exempelvis statsmakternas ansvar för en god arbetsmiljö intimt förknippat med möjligheten att genom forskningsresultat visa på arbetsmiljörisker och föreslå lösningar; att få mer kunskap om material, ventilation eller bostadsområdenas utformning för en god boendemiljö, att för en klok politik på livsmedelsförsörjningens område finna lösningar som tillgodoser värt behov av näringsriktig kost till rimligt pris. Villkomsten av bland annat styrelsen för teknisk utveckling och olika sektorsorgan har successivt inneburit en förstärkning av sektorseller områdesorienterad forskning. |

tiken har två parallella linjer. Det är dels stöd till grundforskningen vid universiteten, där huvudlinjen är stöd till de mest lovande forskarna oberoende av ämne eller inriktning, deis stöd till uppbyggnaden av vetenskaplig kompetens inom ett visst område. Industrins forskning bedrivs på sina epna villkor — marknadens — men är beroende av såväl grundforskning som sektoriell forskning.

När man i dagens debatt tidvis uttalar sin betanksamhet inför den områdesorienterade forskningen, och kraftigt vill begränsa densamma, har man enligt min mening missförstått samspelet mellan forskningen och samhällets behov av säker kunskap och analytisk skärpa. Jag vill därför något kommentera de senaste årens utveckling inom svensk forskningspolitik.

Den sektoriella — eller områdesorienterade — forskningens genombrott är i sig ett betydande framsteg. Den har drivits fram utifrån starkt upplevda behov hos politiker, intresseorganisationer och forskare. Inte alltid har dessa behov kunnat tillfredsställas i den takt som intressenterna önskat. Kanske har också ibland alltför stora förhoppningar kommit att knytas till att stora resursinsatser skulle säkra önskad utveckling, samtidigt som grundläggande kompetens saknats. Såväl samhälle som forskare har ett ansvar härvidlag; samhällets intressenter genom att alltför otåligt och med i förstone ringa insikt i forskningens natur kräva resultat; forskarsamhället genom att inte riktigt kunna hälla stånd mot den rikliga tillgången på såväl förväntningar som anslag för forskning. Det är mitt bestämda intryck att båda parter nu kommit igenom denna period och lärt av erfarenheterna av de senaste decenniernas satsningar. :

Genombrottet för den sektoriella forskningsprincipen har skett jämsides med en omfattande demokratisering av högre utbildning och forskning. Jag är medveten om att demokratisering kan tydas på många olika sätt, men det är min övertygelse att den starka uppslutning kring behovet av ökad salsning på forskning och högre utbildning som vi idag upplever, har sin grund i, att det svenska högskolesystemet har öppnats för alla medborgare i olika avseenden. Hit hör medverkan i beslutsorgan inom högskolan för så kallade allmänintressen; hit hör den geografiskt spridda lokaliseringen av högskoleutbildning; hi hör även de reformer av studiefinansiering och utbildning som introducerats under 1970-talet. Kritik över reformernas effekter har kunnat konstateras. Jag vill likväl påstå att det om huvudlinjerna idag råder en betydande cnighet i det svenska samhället.

3.1.3 Behovet av samordning Jag vill avslutningsvis i denna tillbakablick redovisa några iakttagelser som har betydelse för framtidens forskningspolitiska överväganden. Tid efter annan har önskemål framförts om en ökad grad av samordning av den svenska forskningspolitiken. Dessa önskemål har manifesterats såväl I motioner till riksdagen som i programskrifter trån fackliga och andra organisationer. Kraven är berättigade men bör nyanseras.

En samordning av forskningen i den meningen att all forskning bedöms i ett sammanhang och isolerat för sig, har prövats i andra länder bland annat

genom särskilda ministerier för forskning. En sådan samordning kan lätt leda till att forskningen förlorar sitt sammanhang med andra strävanden i samhället. Enligt min mening förstås forskningen bäst genom att ses utifrån behovet av kvalificerad kunskap i sitt samhällsperspektiv. Den organisation som valts inom regeringskansliet innebär att den nödvändiga samordningen inte står i motsats till utan skall samverka med sektorsintressena.

Enligt min mening finns det skäl för en samordning av det slaget, att balansen mellan olika delar i forskningssystemet ständigt är föremål för analys och eventuella åtgärder. Det gäller balansen mellan grundforskning och sektorsforskning i sin helhet men också avvägningen- mellan olika sektorer. Jag kommer i det följande att redovisa en sådan analys och de åtgärder som kommer att föreslås. Det slaget av överblick och samordning är nödvändig.

Jag vill även betona ett annat slag av samordning, där statsmakterna endast i viss utsträckning, men dock med betydande inflytande, kan medverka. Den sektoriella eller områdesorienterade forskningen har många gånger lett till insatser av tvärvetenskaplig eller mångvetenskaplig karaktär. Delta behov av samverkan mellan olika discipliner har på intet sätt minskat. Det fascinerande forskningsområdet mikronik, som styrelsen för teknisk utveckling fört fram på initiativ av forskare, är det senaste i raden av mångvetenskapliga projekt som eggar fantasin. Samtidigt ökar vikten av ett tvärsektoriellt synsätt. Den sektorsfinansierade forskningen får inte hämmas av revirtänkande. Den gemensamma utredning om forskning för en bättre miljö, som genomförts av ett antal sektorsorgan, är ett glädjande uttryck för en medvetenhet hos sektorsmyndigheterna om behovet av att inte låsas av de sektoriella ramarna och anslagen, utan att betona vikten av en områdesorientcrad forskning, där grundforskningen har en självklar roll som kvalitetsgivare och frontförskjutare.

Jag vill avslutningsvis kommentera forskningsberedningens roll för regeringens arbete. Forskningsberedningen har under de senaste åren befäst sin ställning som ett betydelsefullt instrument i dialogen mellan forskarsamhället och regeringen. Beredningens roll är rådgivande. Efter en omorganisation 1983 svarar ett arbetsutskott under min ledning för den löpande verksamheten. I arbetsutskottet ingår förutom de vetenskapliga ledamöterna även utbildningsministern och industriministern.

Forskningsberedningens arbetsutskott är ett värdefullt forum för kontakt med den aktuella utvecklingen inom svensk forskning. Diskussionerna ger möjlighet att på ett tidigt stadium bli varse brister och svårigheter i planering och organisation och förutsättningslöst pröva lämpligheten av olika lösningar. Forskarutbildning, forskarkarriär och relationerna mellan högskolan, sektorsorganen och industrin tillhör de områden som har diskuterats.

Arbetsutskottet har även till upppift att förbereda större möten i forskningsberedningens regi med företrädare för olika intressen inom forskning och samhälle.

I vissa fall har arbetsutskottet utvidgat sina egna diskussioner genom särskilda hearings i aktuella frågor. Så har skett exempelvis när det gäller 23 frågan om forskningsinsatser i Arktis och Antarktis.

Vid andra större möten har diskussionerna under de senaste åren gällt bl.a. ekologi och geovetenskaper, informationsteknologin och dess samhällskonsekvenser, statskunskap, humaniora, nationalekonomi, energiforskning och bioteknologi. Beredningen har vidare behandlat den militärteknologiska utvecklingen. Vid ett annat tillfälle har religionen som samhällsfaktor i olika delar av världen belysts. Svensk FoU i ett inlernationellt perspektiv och frågan om rollfördelningen i det sammanhanget mellan stat och näringsliv har diskuterats, Slutligen har beredningen i ett gemensamt möte med AIDS-delegationen fått en redovisning av det aktuella forskningsläget och behandlingssituationen vad gäller AIDS.

Genom det flexibla arbetssättet har det varit möjligt att nå nya grupper av framför allt forskare men även företrädare för näringsliv och sektorsorgan. . .

Jag har iakttagit i samband med intervjuer och samtal med forskare och politiker från andra länder att just forskningsberedningen och dess sätt att fungera väckt stort intresse.

Jag vill efter denna korta resumé av svensk for skningspolitik redovisa mina bedömningar av vilka förändringar som behöver ske i det svenska forskningssystemet. linligt min mening utmärks svensk forskningspolitik av en påtaglig kontinuitet och få motsättningar. Detta är av stort värde för forskningen och för vårt land. Den modell för stödet till forskningen som successivt funnit sin form är, enligt min mening, i allt väsentligt en harmonisk och effektiv modell. Men under senare år kan vissa obalanser iakttas som under den kommande treårsperioden bör bli föremål för åtgärder och ytterligare studier, Jag kommer i det följande att redovisa eu antal konkreta åtgärder, men vill samtidigt betona att vår strävan bör vara att inleda en process i önskad riktning. Utvecklingen kommer att följas uppmärksamt.

. 3.2 Forskningens organisation och omfattning

Den grundläggande enheten inom all forskning är institutionen. Att värna om institutionen som en livaktig och internationellt delaktig miljö tillhör det väsentligaste i all forskningsplanerande verksamhet.

Institutionerna (och instituten utanför högskolan) samverkar idag med ett stort antal intressenter; företag, sektorsmyndigheter, organisationer och enskilda. Detta sker genom en mycket varierad uppsättning kontrakt,. anslag och avknoppningsföretag. :

Jag kan också konstatera att det vid universitet och högskolor under de senaste åren har tillkommit t.ex. forskningsbyar och olika slag av teknikcentra. Universitetsstäderna präglas. av ett rikt kulturliv, av en expanderande arbetsmarknad, av rika möjligheter till utbildning och vidareutbildning, men även av bostadsbrist. Gamla och traditionsrika universitetsstäder som Lund och Uppsala drar till sig högteknologisk industri. Men även nyetablerade områden för högteknologisk verksamhet expanderar snabbt. Jag vill fästa uppmärksamheten på att detta inte är problemfritt, vilket jag senare återkommer till.

Institutioner och universitet ingår i ett internationellt nätverk. Men det finns också ett nätverk inom landet. I mindre skala återfinns universitets- 24

miljöerna också vid de mindre högskolorna. Också här uppstår som ringar runt högskolan nyetableringar av olika slag. Även de mindre högskolorna är därför en del av de mångkulturella kontaktnäten och utgör väsentliga länkar i ett system, som gör att kunskapen vidgas. Jag har erfarit att många av de mindre högskolorna idag funnit former för sin verksamhet, som gör att de i sin region uppfattas som regionens motsvarighet till universiteten.

Jag har helt kort velat ge en redovisning av vad universitet och högskolor faktiskt betyder för medborgarna och för samhällsekonomin idag. Sverige intar en framskjuten position i den internationella forskningsstatistiken. FoU-insatserna svarar idag för 2,790 av bruttonationalprodukten, vilket är en mycket hög siffra. Det är en högre andel än exempelvis i Frankrike och Storbritannien samt i ungefärlig nivå med Förbundsrepubliken Tyskland. Det är den högsta andelen inom kategorin medelstora ekonomier inom OECD.

Enligt SCB:s preliminära beräkningar avsattes år 1985 ca 25 miljarder kr. för forskning och utveckling.

Industrin svarar för merparten av utgifterna för forskning och utveckling. Verksamheten avser huvudsakligen 'utvecklingsinriktade insatser, koncentrerade till vissa branscher och högteknologiska företag. Företag med mer än 1000 anställda svarar för ca 75220 av all företagsfinansierad forskning. De tio företag som hade de högsta FoU-utgifterna bedriver en FoU-verksamhet som är närmare hälften av den totala FoU-verksamheten inom företagssektorn, medan ett stort antal småföretag har liten utveck-

lingskapacitet. NS |

Det finns skäl att förmoda att de senaste årens uppgång av FoU-utgifterna till övervägande del omfattar utvecklingsinsatser. Den statliga finansieringen av forskningen har i stor sett hållit jämna steg med bruttonationalproduktens ökning under senaste decennium.

Likväl vill jag hävda att statsmakterna i ett mycket trängt statsfinansiellt läge har kunnat prioritera forskningen. Som andel av statsbudgeten har forskningsanslagen ökat under de senaste åren. Forskningen är eu av de få områden som fått ökade anslag. Jag vill betona att så bör ske även under den kommande treårsperioden. Omprioriteringar har gjort det möjligt att öka insatserna i statsbudgeten för forskningen.

3.3¶Inriktningen av forskningen

Följande tabell visar hur FoU-anslagen över statsbudgeten är fördelade på ändamål budgetåret 1986/87. | |

"Tabell 1. FoU-anslagens fördelning på ändamål 1986/87

Av totala FoU-anslag på 11350 milj. kr. anslogs 4894 milj. kr. (43,1 90) för allmän vetenskaplig utveckling. Huvuddelen härav avsåg fakultets- och rådsmedel.

Av intresse är också att ge en bild av forskningsanslagens fördelning på olika fakultetsområden.

Tabell 2. Fördelning av forskningsanslag på vetenskapsområden

Medicinsk forskning har traditionellt den starkaste ställningen i Sverige.

De statliga anslagen till teknisk forskning är mindre än hälften så stora som till medicinsk, medan anslagen till naturvetenskap och matematik är något högre än den tekniska. Kulturvetenskaperna (humaniora och samhällsve-

tenskap) har tillsammans i anslag ungefär motsvarande nivå som den

tekniska forskningen. Lantbruksvetenskaplig forskning, slutligen, är i om-

fattning hälften av den tekniska.

Jag är medveten om att dessa mått är grova, men de ger likväl en relativt

klar bild av forskningens inriktning. Anslagens storlek måste ses mot bakgrunden av att forskningen inom olika fakulteter och ämnen kräver mer

eller mindre av bland annat utrustning och teknisk personal. Anslagen till medicinsk forskning inrymmer t.ex. bidrag till kommunala undervis-

ningssjukhus. Svensk forskning hävdar sig väl i ett internationellt perspektiv. Framför

allt gäller det naturvetenskaplig och medicinsk forskning, där internatio- 26

nella utvärderingar av olika ämnesområden gett glädjande besked. Även teknisk forskning och tcknisk kompetens överhuvudtaget har visat sig ligga på en hög internationell nivå.

Den nära samverkan mellan läkemedelsindustrin och en stark forskning inom medicin och farmakalogi uppmärksammades av OECD:s examinatorer. När nu biotekniken utvecklas hastigt och fordrar hög kompetens inom medicinska specialiteter, har Sverige en fördel i sin starka medicinska tradition. Områden som omvårdnad, hälsopolitik, epidemiologi och samhällsmedicin har dock en relativt sett svagare ställning. Det är angeläget att medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteter fortsätter att uppmärksamma detta förhållande och medverkar till att kompetens byggs upp SUCCEsSsSiVt. :

Sjukvårdshuvudmännen har sett det som angeläget att på olika sätt stödja FoU-verksamheten. Många landsting driver utvecklingsenheter, framför allt inriktade på primärvård och samhällsmedicin. För omvårdnadsarbetet och dess metodutveckling finns också ctt starkt engagemang och en beredskap för ytterligare insatser. Jag ser det som nödvändigt att forskning och utveckling på detta sätt kan räkna med fortsatt stöd från huvudmännen.

Grundforskningen bedrivs till 902 vid högskolan, Kanske framhålls alltför sällan vilket stort värde detta har. Forskningen bedrivs i regel vid samma institutioner som också ger grundläggande högskoleutbildning; därmed får nya generationer tillgång till vad som sker i olika ämnen, inte bara i Sverige utan även internationellt. Forskningen finns samlad i universitetsoch högskoleorganisationen och de olika ämnena befinner sig lokalmässigt i närheten av varandra, vilket möjliggör mångvetenskapliga kontakter och tvärvetenskapligt samarbete.

Endast i undantagsfall har särskilda forskningsinstitut byggts upp vid sidan av högskolcorganisationen. Det är framför allt försvarets forskningsanstalt, vilket har ett naturligt motiv, samt ytterligare exempelvis statens institut för byggnadsforskning, arbetslivseentrum och Studsvik energiteknik AB. När OECD:s examinatorer varnar för att upprätta nya forskningsinstitut, vill jag gärna instämma. Det råder också inom landet glädjande enighet om högskolans centrala roll.

Jag vill samtidigt påminna om en annan av OECD-examinatorernas rekommendationer, nämligen ati det i fortsättningen krävs fler tvärvetenskapliga organisationsbildningar vid universitet och högskolor i en del fall institut inom universitetens ram. Uppsala Biomedicinska centrum framhölls av examinatörerna som föredömligt.

De institut som bildats utan att ingå i högskolcorganisationen har, vill jag erinra om, bildats just därför att forskning över ämnesgränserna inte kommit till stånd. Många av de mest intressanta och fantasieggande nya forskningsområdena är idag tvärvetenskapliga till sin karaktär som exempelvis biotekniken. Föägan att inom högskolan skapa tvärvetenskapliga mil-

Näringslivets kraftigt ökade intresse för högskolan och stora ekonomiska resurser innebär at det finns en risk för obalans mellan externa medel å cna sidan och de basresurser som högskolan direkt tillförs via statsbudge- 27 ten.

lans position som den dominerande bäraren av ny kunskap genom forskning. Jag återkommer senare till frågan om balansen i det svenska forskningssystemet och kommer därvid också att uppmana de scktoriella forskningsstödjande råden och myndigheterna att | sitt stöd till forskningen främja högskolans långsiktiga överlevnad och förnyelse.

Jag vill avslutningsvis konstatera au forskningsstatistiken är bristfällig. Statistiken måste tolkas med stor försiktighet. Det här också visat sig svårt att överhuvudtaget få fram uppgifter, inte minst från högskolorna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att föreslå vissa förbättringar vad gäller statistiken över forskning inom högskolan.

3.4¶Grundforskningens betydelse

Alt stärka förtroendet för forskarna som yrkesgrupp — liksom förtroendet för andra yrkesgrupper — är ett viktigt element i regeringens politik. '

Inom alla yrkesområden krävs entusiasm och arbetsglädje inför de möjligheter som ligger i framtiden. Vidgade möjligheter till nya initiativ bör därför skapas inom universitet och högskolor. Här finns ett ansvar för riksdag och regering att undvika att utforma nya regelsystem som är hämmande, liksom att avskaffa sådana regelsystem som känns påtvingade.

Jag vill samtidigt framhålla att normer och föreskrifter inte är ett självän-. damål. Syftet är att trygga rättssäkerhet och kvalitet. Jag vill också påminna om att en del av den byråkrati, som under senare år blivit föremål för uppmärksamhet, kan förenklas av högskolorna själva, Men jag vill inte oreserverat instämma i de påståenden som gjorts, att antalet administratörer och byråkrater på ett orimligt sätt växt vid högskolan. Vad statistiken inte observerat är det ökade behovet av dels olika servicefunktioner (bibliotek m. m.), dels teknisk personal för forskningens bedrivande. Fn effektiv service är också till nytta för forskning och utbildning.

I strävan efter bättre fungerande enheter måste alltid kravet på demokrati och medinflytande från alla berörda parter ligga fast. Det är i en genuin samverkan mellan jämställda individer som de arbetslag skapas där arbets- . glädje och skaparförmåpga finns i rikligt mått.

Den forskning som innebär ett oberoende sökande efter svar på grundläggande frågor kräver originalitet och skaparkraft. Min bestämda uppfattning är att det i vårt land även i fortsättningen måste bedrivas en omfattande och livskraftig grundforskning. Vi måste ständigt höja den 'vetenskapliga kompetensen och skolningen för att ha en bas för egna vetenskap- . liga genombrott och för att kunna följa vad som sker vid den vetenskapliga frontlinjen internationellt. Vi behöver också erbjuda en vetenskaplig skolning för ett antal befattningshavare på nyckelområden i samhället.

Grundforskningen har vuxit fram ur de filosofiska fakulteternas tradition och berör alla företeelser i samhället, Denna forskning måste stå fri från såväl politisk styrning som krav från marknaden, men måste självfallet respektera samhällets normsystem.:

En forskning som endast styrs av den vetenskapliga fantasiförmågan och bedöms utifrån vetenskapliga kvaliteter har beröringspunkter med konst- 28

närlig verksamhet. Den spelar också en betydelsefull roll för en mer målinriktad forskning, som syftar till att lösa specifika problem. En framstående grundforskning är inträdesbiljetten till det internationella forskarsamhället och en förutsättning för att snabbt bli delaktig av den kunskap som växer fram runt om i världen. Basen för denna forskning finns vid universiteten. Inte minst den mångsidiga specialiseringen är av stort värde för en fruktbärande dialog över ämnes- och fakultetsgränserna.

Men grundforskningen kan även betraktas ur ett utbildningsperspektiv. Även om resultaten inte alltid finner vägen in i de internationella vetenskapliga tidskrifterna är denna forskning av betydelse för att allmänt höja den vetenskapliga standarden. Att säkerställa och skapa förutsättningar för att det upprättas livaktiga och stabila forskningsmiljöer, med faktiska möjligheter att befinna sig vid frontlinjen, är något av en huvuduppgift för forskningspolitiken. Men det är, vill jag samtidigt erinra om, en uppgift som fordrar ett samspel mellan statsmakterna och forskarsamhället; ett samspel som bygger på ett ömsesidigt förtroende.

4. Balansfrågor

4.1¶Statens och företagens ansvar

Regeringens ekonomiska politik har varit framgångsrik. Budgetunderskottet har pressats tillbaka, bytesbalansen har förbättrats, inflationstakten dämpats avsevärt och sysselsättningen kunnat ökas.

Genom devalveringen hösten 1982 bereddes de svenska företagen möjlighet att återta marknadsandelar och höja sina vinster. Den vinstökning -. som skett har också varit anmärkningsvärd. Samtidigt har en mycket återhållsam budgetpolitik haft till effekt att utrymmet för nya statliga åtaganden lämnat ett utomordentligt litet utrymme. De förslag till förstärkningar av forskningsanslagen som nu läggs fram har, som jag tidigare påpekat, till fullo finansierats genom omprioriteringar. .

Framgången för regeringens ekonomiska politik kan enligt min mening bland annal avläsas i de mycket markanta ökningarna i företagens FoU-investeringar. Under perioden 1981-1985 har FoU-investeringarna fördubblats i löpande priser. Det är en generellt sett anmärkningsvärd och internationellt enastående ökning. Jag anser att det är utomordentligt glädjande att svenska företag på detta sätt tagit tillvara möjligheterna att stärka sin framtidspotential. oo

Men det innebär samtidigt att en allt större del av den samlade svenska FoU-verksamheten är företagsfinansierad och företagsstyrd. Därmed finns en risk för att långsiktigheten i forskningen och den grundläggande forskningen trängs tillbaka.

Rollfördelningen mellan stat och näringsliv vad. gäller forskningen har sedan många år varit klar. Det är statens ansvar att svara för anslag till den grundläggande forskningen och forskarutbildningen, medan det är företagens ansvar att bedriva egen FoU-verksamhet som ligger nära marknaden. Om denna roltfördelning råder enighet. 29

Någon given balans uttryckt i andelar av de samlade forskningsinsatserna kan knappast anges. Det statsmakterna och företagsamheten har att ta hänsyn tll är hur befintliga resurser bäst skall utnyttjas så att såväl den grundläggande forskningen och forskarutbildningen som företagens målinriktade FoU-verksamhet bäst kan främjas.

Vid överläggningar med företrädare för näringslivet har jag noterat att man från näringslivets sida enstämmigt betonat vikten av att grundforskningen och forskarutbildningen får ökade resurser. Det är min övertygelse att denna uppfattning grundar sig på en allt djupare insikt om högskolans roll som cen viktig näringspolitisk nationell resurs, som måste värnas och utvecklas för alt svensk industri skall kunna förbli tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftig på världsmarknaden.

Kraven på högskolan och på företagens tekniska nivå höjs kontinuerligt. Forskningen inom företagsscktorn är starkt inriktad på utvecklingsarbete. Det betyder att de svenska företagen i hög grad är beroende av tillgång till högskolans kompetens. Jag vill framhålla betydelsen av att högskolan har en specialistkompetens inom många ämnesområden och att det även för företagens problemlösningar blir allt viktigare att kunna kombinera olika vetenskapsgrenar.

I ett antal intressanta skrifter har styrelsen för teknisk utveckling identifierat några områden med utpräglat tvärvetenskaplig karaktär: mikronik, expertbaserade system, samt humaniora och samhällsvetenskap som resurs för teknisk utveckling. Det är mitt bestämda intryck att förmågan att skapa tvärvetenskapliga kombinationer vid universitelen kommer att ha stor betydelse för vår industriella framtid. Jag vill samtidigt-betona att den strävan som funnits under senare år och som uttryckts som ”back:' to basics” på intet sält står i motsats till behovet av tvärvetenskap. Betydelsen av djupa och grundläggande ämnesstudier som en nödvändig förutsättning för tvärvetenskapliga ämnesöverskridanden kan inte nog betonas.

Svensk industri är i högsta grad konkurrensutsatt, såväl på hemmamarknaden som i sin internationella verksamhet. Detta gäller även vitala delar av högskolan, framför allt inom teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk fakultet. Denna konkurrens är stimulerande och nödvändig, men innebär också risker för högskolan. De framstående forskarna, de unga och lovande forskarstuderandena samt de studerande inom vissa ämnesområden har attraktiva yrkes- och förtjänstmöjligheter utanför högskolan, I en situation där bristen på kompetens blir påtaglig i förhållande till behovet av högspecialiserad kunskap, kan högskolan riskera att alltför snabbt förlora sina bästa krafter till näringslivet eller till utlandet. Denna situation föreligger inte bara i Sverige utan är en internationell företeelse.

Jag är medveten om att man på sina håll hyser en stark oro för framtiden och för möjligheterna att bedriva högskoleverksamheten. Den forskarflykt från högskolan som tidvis tas upp till diskussion, och som i de enskilda fallen kan vara mycket allvarliga för en institution eller för en forskargrupp, har dock också det göda med sig att kompetensen kan nyttiggöras i näringsliv eller administration. Jag vill också erinra om att det är av stort värde att svenska forskare har internationella kontakter och kan beredas tillfälle at arbeta utomlands vid högklassiga forskningsinstitutioner. 30

forskare som ullfälligt eller permanent valt att komma hit för att bedriva sina forskning. |

Jag vill dock rikta uppmärksamheten på att det ligger i den svenska företagsamhetens intresse att högskolan inte alltför snabbt berövas sin främsta resurs, de kunskapsbärande forskarna och lärarna.

Risk föreligger att företagen enskilt eller koltektivt får ett sådant inflytande vid vissa institutioner att forskningen inte längre kan bedrivas öppet eller att forskningen leds in i allför snäva fåror. Detta:kan leda till kortsiktighet och utarmning av kunskapsinnehållet i forskningen. Marknadsstyrningen av forskningen får således inte villåtas att dominera verksamheten vid t.ex. de tekniska högskolornas institutioner.

Såväl vid högskolan som inom näringslivet finns också en stark medvetenhet om högskolans grundläggande uppgift. Den fria forskningens tradition inom högskolan är enligt min mening stark. Jag vill också erinra om att högskolan är en angelägenhet för hela samhället och att bland annat högskolestyrelserna bör ha ansvar och auktoritet att ingripa om förhållandena så kräver. I ett längre perspektiv kan forskningens integritet vara avgörande för svensk industri i en allt hårdare internationell konkurrens.

Behovet av samverkan mellan högskola och näringsliv har under senare år betonats starkt. Jag finner ingen anledning att hävda någon annan uppfattning, men vill samtidigt betona vikten av att den rollfördelning . varom enighet råder också i praktiken kan upprätthållas.

I regeringens förslag till treårsprogram för forskningen våren 1984 redovisade jag att regeringen hade för avsikt att överlägga med näringslivet om insatser till förmån för den grundläggande forskningen, bland annat för att förnya utrustningen vid högskolan.

Det är med stor tillfredsställelse jag nu konstaterar att affärsbankerna erbjudit sig att avsätta 200 milj/år under treårsperioden för att bidra till den nödvändiga förnyelsen av utrustningen vid högskolan. Tillsammans med den resursförstärkning som blivit möjlig genom omprioriteringar i stalsbudgeten bör enligt min mening högskolan kunna fylla sin uppgift att vara hela samhällets resurs för forskning, forskarutbildning och grundutbildning och att hävda sin integritet och sitt självbestämmande i verksamheten. De förslag som chefen för utbildningsdepartementet senare kommer att redovisa bör verksamt kunna bidra till att forskning och forskarutbildning vid högskolan kommer att bli en attraktiv livsuppgift för tillräckligt många forskare och lärare.

4.2¶Balans mellan basresurser och extern finansiering

Historiskt sett har forskningen spelat en viktig roll för utvecklingen av vårt samhälle. Därom är de flesta ense. Traditionellt har grundforskningen, med uppföljning av tillämpningsinriktad forskning vid högskola och företag svarat för utvecklingen.

Grundrforskningen finansieras huvudsakligen genom basanslag till fakulteterna och anslag via forskningsråden. Sektorsforskningen, som huvudsakligen är tillämpningsinriktad och områdesorienterad, finansieras via 31

det följande att använda begreppen grundforskning och sektorsforskning, väl medveten om att invändningar kan göras. Ur den enskilda institutionens synpunkt kan man också tala om att forskningen bedrivs på eget programansvar respektive uppdrag.

Successivt har samhällets behov av — och ansvar för — kunskaps- och kompetenshöjningen ökat. Forskningen har betraktats som cen strategisk faktor för välfärdssamhällets fortsatta utveckling. Ett uttryck för detta är inrättandet av forskningsstödjande råd och fonder samt i några undantagsfall även särskilda forskningsinstitut för vissa uppgifter. 1dag utgör resultaten från den sektoriellt finansierade forskningen en stor och omistlig del av samhällets ökande kunskapsmassa.

Även i den sektoriella forskningsverksamheten måste de vetenskapliga kvalitetskraven ställas högt, lika högt som i forskning stödd utifrån andra motiv och med annan finansiering. Kontakten med grundforskningen måste upprätthållas genom institutionella arrangemang och/eller genom att forskare kan ägna sig åt olika slag av forskning i olika skeden av sin forskarkarriär. .

Ökade krav på forskning växer nu fram. Jag tänker exempelvis på nya möjligheter inom medicin och bioteknik och inte minst när det gäller naturresursernas utnyttjande och miljöns förbättring, Detta innebär också större anspråk på finansiering och samordning. Sektorsorgan och olika intressegrupper spelar här en betydelsefull roll som initiativtagare. Denna ansvarighet bör vara lika tydlig som det ansvar forskarsamhället har för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten.

Sektoriell forskning har tid efter annan utsalts för kritik för bristande vetenskaplighet. Kriuken har inte alltid varit obefogad. Kritiserade projekt har ofta utförts vid universiteten och de tekniska högskolorna där det är ett krav att det vetenskapliga normsystemet efterlevs. Sektorsmyndigheter å andra sidan har ofta uppgifter som är bredare än att vara enbart forskringsfinansierande och därför är det inte alltid forskning i strikt mening som har ansetts behövligt i kunskapsuppbyggnaden. |

Det är viktigt att även kunna se medelstilldelningen för sektoriell forskning som en Jångsiktig investering. Det är samhällets framtida behov, så längt de nu kan bedömas, av kunskap och färdigheter som skall tillgodoses. Idag krävs nya stora satsningar inom informationsteknologin och biotekniken. Sådana satsningar måste ske i cen komplicerad struktur, där internationellt erkända ämnen, tvärvetenskapliga projekt, sektoriella organ och tvärsektoriella projekt måste samverka, ofta med många universitet och institutioner som medverkande. I sådana komplicerade strukturer är inte enbart storleken på investeringen avgörande utan även kvaliteten och systematiken.

Som ett exempel på områden där en samverkan mellan olika forskningsfinansiärer är angelägen vill jag framhålla handikappforskningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare idag att föreslå en resursökning till FRN för detta ändamål. Nuvarande finansiärer av handikappforskningen bör sammantaget solidariskt kunna bidra med minst motsvarande insatser. : |

Som. ett ytterligare exempel på ett område där det är angeläget med nya Prop. 1986/87: 80 former för samverkan mellan stat och andra intressenter vill jag nämna forskning om offentlig förvaltning. Ett förändringsarbete pågår nu för att utveckla och förbättra den offentliga förvaltningen. Samhällsorganens service, effektivitet och regelsystem ses över, Nya former prövas för att öka de enskilda människornas inflytande och aktiva medverkan. Som stöd för detta arbete behövs ökad kunskap om utvecklingen i såväl stat som landsting och kommuner. Chefen för civildepartementet kommer senare att redovisa att staten och kommunförbunden i samverkan tillskjuter medel för forskning om offentlig förvaltning. Delegationen för forskning om den offentliga sektorn ges därmed möjlighet att stödja förvaltningsforskning inom cftersatta områden. .

En utgångspunkt för den framtida forskningspolitiken bör vara att de grundläggande verksamheterna måste betonas. |

Som ett led i denna strävan kommer chefen för utbildningsdepartementet senare att föreslå en förstärkning av basresurser och medel för doktorandtjänster, höjda utbildningsbidrag, fler forskarassistenttjänster och ökade resurser för de vetenskapliga biblioteken. Det innebär att högskolan kommer att få en helt avgörande del av förstärkningen av [orskningens resurser. | . .

Det andra sätt på vilket högskolan kan stärkas är genom att scktorsorganen tar ett större ansvar för baskostnaderna. I den forskningsproposition som riksdagen fattade beslut om våren 1984 betonades vikten av att de sektorsfinansicrande organen påtog sig ett större ansvar för långsiktighet i anslagsgivningen. Mitt intryck är att en sådan utveckling kan skönjas. Sektorsorganen har i större utsträckning kommit att förlänga sina projekt i tiden, arbetar mer med ramprogram och inrättar forskartjänster och doktorandtjänster. . |

Det är angeläget att denna process fortskrider och att sektorsorganen också finner former för ett strukturellt inriktat stöd som komplement till ett städ av mer tillfällig karaktär.

Det har från företrädare för högskolan framförts önskemål om att den sektoriellt finansierade forskningen borde avsätta en avsevärt större del av forskningsanslagen som stöd till högskolans basresurser. Jag anser att sektorsorganen och högskolans institutioner i en förtroendefull dialog kan åstadkomma ett bättre resultat än genom en påtvingad omfördelning av forskningsmedel.

Sektorsorganen bör rekommenderas att övergå till en finansiering av tjänster i samband med att man etablerar sina forskningsprogram. De tjänster som bör inrättas kan vara fasta tjänster. |

Sektorsmyndigheterna bör också sträva efter att finansiera forskningen genom att inrätta tidsbegränsade tjänster som forskarassistent och doktorand. På så sätt kan de sektorielta medlen verkningsfullt medverka till en ökad rekrytering och en bättre studiefinansiering för den yngre generationen forskare. :

Jag vill också framhålla vikten av att sektorsmyndigheterna i högre utsträckning påtar sig ansvaret för att inrätta ramprogram med flerårig. . löptid. För att ytterligare stödja en förstärkning av universitetens basre- 33

3 Riksdagen 1986/87. | saml. Nr 80

forskningsresurs i samband med projektanslag som huvudsakligen går till den initicrande institutionen.

Den sektorsfinansierade forskningen behöver också integreras i utbildningen vid högskolorna. Innehavare av sektorsfinansierade tjänster bör därför medverka i undervisningen.

För försvarsforskningen gäller något annorlunda förhållanden. Forskning på universitetsnivå finns inte inom vissa för försvaret väsentliga områden. Av denna anledning har försvarsforskningen givits en fastare organisatorisk struktur samtidigt som forskningens inriktning och kvalitet regelbundet prövas i samband med de återkommande försvarsbesluten.

Det är min fasta övertygelse att den sektorsfinansierade forskningen själv kommer att ha allt att vinna på de åtgärder som jag föreslår. Sektorsfinansierad forskning är, som jag tidigare påpekat, omistlig för kompetenshöjningen inom forskningen. Den förtjänar att ytterligare stärkas och det sker bäst genom att den inte bara utförs inom högskolan utan också bättre: integreras i densamma. |

Det långsiktiga mål som bör eftersträvas är att scktoriellt finansierad forskning antingen gör egna investeringar av permanent natur vid högskolan eller strävar efter full kostnadstäckning i samband med tidsbegränsade projekt.

4,3 Samspelet mellan universiteten och de mindre

högskolorna

Den explosion av utbildnings- och forskningsverksamhet som skedde under 1950- och 60-talen har efterträtts av en lugnare expansionstakt föranledd av en förändrad samhällsekonomisk situation.

1977 års högskolereform innebär bland annat att statlig högskoleutbildning nu finns etablerad i nästan varje län. Denna geografiska spridning av högskolan är av stort värde.

Universitetsorterna upplever idag starkt alt de är attraktiva och expansiva. Arbetsmarknadsläget är för samtliga universitetsorter tillfredsställande. Det är uppenbart att forskning och högre utbildning kraftfullt bidrar till att skapa miljöer som drar till sig människor och företag. Det är inte bara sysselsättningstillfällena som ökar, universitetsorterna uppfattas som varierade och kulturellt livaktiga. Detta skapar regionala spänningar. I det uppföljningsarbete jag tidigare nämnt bör ingå att analysera konsekvenserna av forskningens lokalisering.

I 1987 års budgetproposition redovisade cheferna för utbildnings- och industridepartementen olika kompetensutvecklande åtgärder för att nå en ökad regional rättvisa. De mindre högskolorna har därvid en viktig roll. Genom att dessa är en del av samma enhetliga högskolesystem som universiteten kan de fungera som en länk till högskolans hela forskningsverksamhet och därmed som en praktiskt betydelsfull kanal för teknik- och kunskapsspridning.

För forskningspolitiken under den treårsperiod som nu är aktuell gäller den allt överskuggande uppgiften att skapa så starka forskningsmiljöcr att de kan konkurrera med de bästa internationella centra. Det är en förutsätt-

ning för att forskningen skall kunna bidra till den tillväxt och kulturetla nivå som är önskvärd. De förslag som här läggs fram syftar därför till att i första hand stabilisera och stärka den grund för svensk forskning som universitet och tekniska högskolor utgör.

Jag vill dock anknyta till vad jag tidigare sagt om de mindre högskolornas uppgifter som länkar i ctt system för utveckling av hela landet. För att de skall kunna fylla den uppgiften bedömer jag det vara angeläget att öka också deras resurser för forskningsanknuten verksamhet.

Även om fasta forskningsresurser sålunda inte finns vid de mindre högskolorna bedrivs där en omfattande och livaktig forskningsverksamhet. Särskilda medel anvisas exempelvis för att lärarna vid högskolorna skall kunna få direkt kontakt med den forskning som utförs vid universiteten och särskilda arrangemang för adjungering av såväl svenska som utländska forskare har organiserats, En organisation för kontakter såväl med intressenter utanför högskolan som med forskningen vid universiteten har byggts upp vid flera mindre enheter. Enligt min mening bör forskningsverksamheten vid de mindre högskolorna vidareutvecklas i de former som idag är etablerade och ytterligare ansträngningar göras för att stärka banden mellan universiteten och de mindre högskolorna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att föreslå en ökning med 7 milj. kr. för forskningsanknuten verksamhet vid de mindre högskolorna.

5¶Prioriterade forskningsområden

5.1¶Om prioriteringar

Riksdagen har vid två tillfällen, med anledning av prop: 1981/82:106 och 1983/84:107, tagit ställning till prioriterade områden för forskning. Det finns anledning att bygga vidare på dessa prioriteringar och jag kommer i det följande att redovisa på vilka områden jag anser att förstärkningar behövs. |

Det har enligt min mening varit av värde att riksdagen angett vad som var de mest angelägna forskningsområdena. Att enighet rått om dessa prioriteringar har också varit en styrka för forskarsamhället. Men jag skulle likväl vilja göra några konstateranden om karaktären och resultatet av prioriteringar.

Det är ett vanskligt arbete för regering och riksdag att ange prioriterade forskningsområden, likväl är det nödvändigt och rimligt. Att åstadkomma verkningsfulla prioriteringar, som är uttryck för samhällets önskan om ny och vidgad kunskap och som därmed också har sin påverkan på forskningen är en viktig uppgift. Samtidigt kan en alltför kraftfull och detaljerad prioriteringsordning verka som cen allvarlig hämsko på forskarsamhället. Detta är en betydelsefull avvägning.

Självfallet måste riksdagen kunna uttala sin mening om hur medel för forskning bör riktas. Forskarsamhället har också uppfattat de tidigare angivna prioriteringarna som rimliga i detaljeringsnivå och ambitionsgrad. 35

Dessa har också i viss utsträckning kommit till uttryck vid medelstilldelningen från olika anslapsgivare. Även här bör dock viss försiktighet råda. I hög grad beror prioriteringarnas genomslagskraft på vilka förutsättningar som faktiskt råder, om kompetenta forskare finns, om dessa forskare uppfattar den angivna riktningen som intressant samt om området överhuvudtaget anses viktigt ur vetenskaplig synpunkt. Enligt min mening har riksdagen i tidigare beslut funnit en rimlig ambitionsnivå i sin prioriteringsordning.

Verkningsgraden i prioriteringarna måste också ses i ljuset av att riksdagen inte i någon avgörande grad kan celler bör föreslå hastiga förändringar i den sedan decennier framväxta fördelningen mellan olika fakultetsområden eller av samhället definierade forskningsområden. Det är huvudsakligen marginella men likväl väsentliga förskjutningar som kan åstadkommas genom riksdagens beslut om vad som är mest angeläget från samhällets synpunkt. Riksdagens beslut innebär dels att vissa forskningsområden särskilt bör beaktas, dels att medelsförstärkningar riktas direkt till vissa forskningsområden. På sikt kan dock dessa marginella förändringar komma att leda till mer påtagliga strukturella förskjutningar i forskningens inriktning. .

Stödet til forskning bör utformas så att det gynnar uppkomsten av starka och livskraftiga [orskningsmiljöer. Därför är ett stöd till den grundläggande strukturen en nödvändighet, liksom att medel avsätts för strategiska tcknikområden, Det är forskarsamhällets ansvar att i sin egen planeringsprocess översätta den angivna viljeinriktningen i vetenskapliga kvalitetsnormer och insatser.

Detta bör ske inom varje sektorsområde. Myndigheterna bör avväga sina insatser och bedöma hur omfattande stödet till forskning inom sektorn bör vara i förhållande till verksamheten inom sektorn. Även här är det av stor betydelse att forskarna själva ges ett förtroende att utforma de vetenskapliga kvalitetsnormerna.

Jag kommer nu att beröra några av de insatser som i det följande kommer att föreslås inom ett litet antal viktiga programområden. Det är min uppfattning att en viss koncentration till dessa programområden idag är nödvändig. De skiljer sig inte på något avgörande säl från vad statsmakter och företag i övriga delar av världen idag sätter i focus. En framgång för svensk forskning bygger inte på att vi funnit originella och nya områden för forskning, den bygger på vår förmåga att utnyttja den svenska modellens kapacitet.

5.2¶Kulturell identitet i en föränderlig värld

I en värld med allt snabbare förändringar och allt djupare beroende länderna emellan spelar kulturvetenskaperna en betydelsefull roll. Medborgarna omges av en ström av dagsaktiuell och många gånger dramatisk information via bild, text och ljud. Därmed blir det också än viktigare att bevara och hålla levande det historiska perspektivet. Ett samhälle utan minne blir i grunden otryggt. Det riskerar att bli ett torftigt samhälle som grovli överskattar dagshändelsernas vikt och proportioner. Ett. samhälle 36

utan egen identitet kan bli ett okritiskt offer för tillfälliga strömningar som är uttryck mer för kommersiella än för mänskliga hänsyn.

Jag har i olika sammanhang framhållit vårt starka beroende av omvärlden, Dotta är i grunden vitaliserande. Nackdelen att tillhöra ett litet språkområde kan också sägas vara till fördel, genom att vi tvingas att aktivt tillägna oss andra språk och förstå andra kulturer. Humanistisk forskning knyter an till allmänmänskliga förhållanden och kan därmed skapa en

öppenhet också för andras perspektiv. - |

Välfärdssamhällets utveckling och produktionshöjningen som möjliggörs med allt mindre arbetskraft ställer svåra och intressanta frågor. Inte minst gäller det den pågående datoriseringen. :

En rad utredningar från bland annat universitets- och högskoleämbetet, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, statens kulturråd och riksantikvarieämbetet har ur olika synvinklar belyst läget för de kulturvetenskapliga och konstnärliga ämnena. Mycket har sagts och skrivits de senaste åren om framför allt humanioras kris, en kris som stundtals har ansetts omfatta hela det kulturvetenskapliga området. Diskussionen om humaniora är ett internationellt fenomen. Oron för nedskärningar och urholkning kommer igen i rapporter från bland annat Storbritannien, Förbuadsrepubliken Tyskland och USA. .

Jag har tidigare i generella termer berört behovet av insatser för alt stimulera rekryteringen till forskarkarriären och en förstärkning av”högskolans anslag. Jag hänvisar här till de förslag som kommer att läggas av chefen för utbildningsdepartementet. Förslaget innebär betydande förstärkning av resurserna vid de kulturvetenskapliga institutionerna.

Det tryckta ordet är kulturvetenskapernas främsta instrument. En förstärkning av institutionernas rörliga resurser ger en ökad möjlighet till

litteraturförvärv och tidskriftsprenumerationer. Ökade verksamhetsmedel

kommer även att kunna vidga de internationella kontakterna. Förstärkning av basresurserna ger institutionerna större rörelsefrihet.

De konstnärliga utbildningarna bidrar till att utveckla den mänskliga. skapande förmågan. Också konstnärer söker kunskap och utforskar verkligheten om än med metoder som skiljer sig från den vetenskapliga forskningens. Det nyskapande tänkandet, intuitionen, analysen, den metodiska prövningen av olika alternativ karakteriserar både det vetenskapliga och det konstnärliga arbetet. Nya teorier, tekniker, material måste utprövas, liksom nya vägar att t.ex. uttolka musikaliska och dramatiska verk.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att lägga fram förslag om förstärkningar inom området konstnärligt utvecklingsarbete. Jag vill vidare erinra om att muséer och arkiv har flerdubbla uppgifter, varav inte minst att utgöra en resurs för både forskning och studier är väsentligt. Arkiven föreslås få förstärkningar. Statsrådet Göransson kommer senare idag att lämna förslag i dessa frågor.

5.3¶Arbetsliv, jämställdhet, invandring

Tillgången till arbete är kanske det mest avgörande välfärdsvillkoret.. Arbetet ger inte bara lön och ekonomisk trygghet genom. avtalsförsäkringar 37

4 Riksdagen 1986/87. 1 samt. Nr 80

och lagstadgade sociala förmåner. Arbetets utformning och innehåll samt arbetsplatsens sociala struktur är också ofta avgörande för livsvillkoren och för den enskilde arbetstagarens möjlighet att utnyttja sin fritid på ett meningsfullt sätt.

Under främst 1970-talet har nya lagar och avtal tillkommit på arbetsli- . vets område som parterna på arbetsmarknaden successivt har vuxit in i. Nya attityder och värderingar har inträtt i arbetslivet på ett sätt som med säkerhet gör svensk arbetsmarknad internationellt unik. Men jag vill återigen crinra om att det är tillgången till arbete och möjligheten att välja arbete som utgör en grundläggande förutsättning för att ett mer humanistiskt synsätt kan göra sig gällande på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken spelar en betydelsefull roll i strävandena att uppnå arbete åt alla. Den utgör ett komplement till och ett stöd för den ekonomiska politiken i övrigL. Genom ett nära samspel mellan selektiv arbetsmarknadspolitik och övriga ekonomisk-politiska åtgärder vidgas handlingsutrymmet för den samlade ekonomiska politiken och dämpas de målkonflikter som ständigt uppkommer.

Forskning om arbetsmarknaden bedrivs framför allt vid de nationalekonomiska institutionerna. Eftersom svensk arbetsmarknadspolitik är en källa till stolthet är det också ett internationellt forskningsintresse att forskningen om arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadspolitikens effekter får en stabil:plats vid de samhällsvetenskapliga institutionerna.

Enligt min mening är en utveckling också på gång. i denna riktning. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare idag att föreslå en ytterligare förstärkning av den arbetsmarknadspolitiska forskningen genom inrättande av två professurer i nationalekonomi med inriktning på arbetsmarknadspolitik och i synnerhet utvärdering av arbelsmarknadspolitiska åtgärder.

Parterna på arbetsmarknaden har drivit på när det gäller att organisera och skapa resurser för forskning om samband mellan arbetslivets villkor och ohälsa. Landsorganisationens miljöundersökningar i slutet av 1960-talet bidrog verksamt till att öka medvetenheten om hälsorisker i olika branscher. Dessa undersökningar visade bland annat att en mycket stor del av LO-förbundens medlemmar arbetade under förhållanden som innebar risk för olycksfall, risk för långsiktiga skador genom exposition för damm och kemikalier, risk för att bli invalidiserade genom ensidiga och felaktiga arbetsställningar.

Samtidigt som flera av dessa arbetsmiljörisker fortfarande är aktuella har, inte minst genom den snabba tekniska utvecklingen, många nya och inte förutsedda eller tidigare inte uppmärksammade problem kunnat konstateras, Det gäller t.ex. ergonomiska problem, stress och ögontrötthet vid

bildskärmsarbete.

En ökad tonvikt kommer att läggas vid arbetsmiljöns förbättring genom en kraftfull satsning på forskning om hur skador i arbetslivet uppkommer och hur de kan förebyggas. Enligt min mening är det arbete som utförs inom de yrkesmedicinska klinikerna, inom arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning och till följd av arbetsmiljöfondens finansiering av foörsk-

arbetsmiljöfonden nyligen beslutat att avsätta 60 milj. kr. under en sexårsperiod för forskartjänster vid högskolorna. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer också senare idag att redovisa förstärkningar av den arbetsvetenskapliga forskningen. Hon kommer vidare att föreslå att arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning fär en fristående ställning med verkan från den 1 juli 1987.

Lagstiftningen om medbestämmande i arbetslivet och de avtal som senare har träffats mellan parterna är en god grund för att fortsätta det ofta. mödosamma arbetet med att reformera arbetslivet och skapa större demokrati i arbetsorganisationen. Forskningen om medbestämmandets villkor har kommit att vidga diskussionen om sambandet mellan medbestämmande å ena sidan och ny teknik, arbetsmiljö och arbetsorganisation å den andra sidan.

Arbetslivsforskningen har genom tillkomsten av arbetslivscentrum fätt en stabil bas. Däremot har jag erfarit att arbetslivsforskningen inte i samma utsträckning vunnit inträde vid universiteten, även om ett begynnande intresse finns. Inom detta område spelar de fackliga organisationernas cgen aktivitet en viktig roll. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare att ange vissa övergripande riktlinjer för forskningen på arbetslivsområdet. |

Kvinnornas förvärvsfrekvens har ökat oavbrutet under de senaste decennierna. Om ökningen fortsätter i samma takt som hittills kommer kvinnornas andel av arbetskraften redan i början av 1990-talet att vara lika stor som männens. Arbetsmarknaden är dock fortfarande könsuppdelad. Jämställdhetsforskning med inriktning på arbetslivet är ett förhållandevis nytt forskningsområde. En intensifierad forskningsinsats inom detta område är en väsentlig del av de samlade åtgärderna för att uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden.

Jämställdhetsforskningen fick i den forskningsproposition som riksdagen antog 1984 vissa tillskott i form av tjänster vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samt genom de medel som via anslag till de samhällsvetenskapliga fakulteterna går till forum respektive centrum för . kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Jämställdhetsforskning angavs vidare som ett prioriterat område och i propositionen påpekades särskilt all såväl högskolorna :som de berörda forskningsorganen skulle beakta detta i sin bidragsgivning. Det är emellertid enligt min mening nödvändigt att ytterligare stärka jämställdhetsforskningen genom en fortsatt priorilering av området hos de forskningsmedelsbeviljande organen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå ökade resurser för detta ändamål.

Forskning om invandringen till Sverige och om dess konsekvenser för samhället har ökat under senare år. Forskning som belyser invandrarnas bidrag till vårt kulturliv och de etniska relationernas utveckling har relativt nyligen börjat intressera forskarsamhället. Sådan forskning är, och kommer att förbli, av största betydelse som underlag för en fortsatt reformering av invandrarpolitiken. Invandrarforskningen bör därför ges en fastare bas inom högskolan. 39

Den 1 juli 1983 påbörjades verksamheten vid centrum för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm. Finansieringen av verksamheten skedde under de första fyra åren genom bidrag från social- och arbetsmark- ' nadsdepartementen. Verksamheten vid centret har konsoliderats i enlighet med de förväntningar som fanns vid inrättandet. En mer långsiktig lösning av finansieringen bör nu åstadkommas. Utbildningsministern kommer senare idag att föreslå att centrum för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm skall finansieras via anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna fr.o.m. den 1 juli 1987 och att en professur i invandrings: forskning inrättas vid universitetet i Stockholm.

5.4¶En bättre miljö och en varsammare resurshushållning

Ett klokt utnyttjande av naturresurserna, där miljön skyddas, kräver ny kunskap och kvalificerade forskningsinsatser. Forskning om våra naturresurser och om påverkan av den yttre miljön har många beröringspunkter. Grundläggande forskning inom geo- och biovetenskaper krävs.

Svenskt näringsliv är uppbyggt kring våra naturresurser. Exploateringen av malmtillgångarna, utnyttjandet av vattenkraften och förädlingen av skogsråvaran är grundläggande näringsgrenar. Dessa mer än sekelgamla näringar har också en lång tradition inom forskningen.

En bredare insikt om att mänsklig verksamhet och kanske inte minst utnyttjandet av naturtillgångar allvarligt kunde skada vår miljö växte inte fram förrän i slutet av 1950-talet. Sedan början av 1960-talet har grundforskningsresultat visat allvaret i situationen. Den pågående försurningen: upptäcktes av en svensk forskare i slutet av 1960-talet och ungefärligen vid samma tid avslöjades hur utsläpp av kvicksilver och PCB kunde förgifta faunan och även människan. Nu vet vi t.ex. att jordbrukets gödningsmedel allvarligt påverkar sjöar, grundvatten och havsområden.

Jag vill erinra om att insikten att människan påverkar ozonskiktet iatmosfären på 20-40 km höjd också var resultatet av en svensk grundforskningsinsats. Vi vet nu-att förändringar i koldioxidhalten, mängden ozon och en rad andra gaser, som förekommer i små mängder i atmosfären, i ett längre perspektiv kan leda till kimatförändringar. "> Med dessa exempel har jag velat visa att Sverige har en förpliktande tradition inom miljöforskningsområdet. Vi bör därför enligt min mening känna ett stort ansvar för att driva miljöforskningsfrågorna inte bara inom. landet utan även internationellt.

Vi måste slå vakt om omistliga värden såsom ren luft, friskt vatten och giftfri miljö. Mångfalden i växt- och djurliv måste upprätthållas. Miljövårdsforskning liksom forskning om produktionsprocesser och produktionsmetoder som innebär en miljövänlig och långsiktig god hushållning med våra naturresurser har högsta prioritet. |

Den nya kunskapen om att svavelutsläppen genom kol- och oljeförbränning ger upphov till försurning av nederbörden och av mark och vatten har varit av stor betydelse. En lång rad av de viktigaste upptäckterna av miljöskador och orsakerna till dem har kommit från grundforskningen. Nu fordras att forskningen kan förse oss med mer ingående grundläggande 40

kunskap om hur de ekologiska sambanden: påverkas och förändras på Prop. 1986/87:80 . grund av mänsklig verksamhet.

Forskning rörande naturresurser och miljö är till sin karaktär sektorsövergripande och ingår i en rad skilda verksamheter i samhället. Detta innebär också att frågor rörande forskning om miljö och naturresurser ligger inom ramen för flera olika myndigheters ansvarsområden.

Statens naturvårdsverk, statens cenergiverk, styrelsen för teknisk utveckling, skogs- och jordbrukets forskningsråd, statens råd för byggnadsforskning och transportforskningsberedningen har på ctt förtjänstfullt sätt utarbetat ett gemensamt förslag om framtida forskning inom miljöområdet. Förslaget bör i huvudsak kunna vara grunden för insatser framöver.

Det internationella forskarsamhället har tagit initiativ till att bygga upp ett globalt forskningsprogram ”Global Change”, ”Fn värld i förändring”, för att samordna strävandena i olika delar av världen för att vi bättre skall förstå de globala samspelen: Jag anser det angeläget att Sverige stöder denna utveckling. Mot bakgrund av tidigare svenska insatser på miljöområdet och för att markera Sveriges vilja att även i fortsättningen spela en ledande roll kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå att medel avsätts för att vi skall kunna åta oss att i Sverige hysa det internationella samordningssekretariat, som forskarna i september 1986 beslutat inrätta. |

Miljövården omfattar dels förebyggande åtgärder, dels insatser för att minska existerande negativa effekter på miljön. Forskning och utveckling : har inneburit att allt effektivare teknik och metoder har: tagits i bruk. Därmed har miljöskyddsnormer och krav kunnat skärpas. Samspelet mellan forskningen och införandet av ny teknik är betydelsefullt.

Mot bakgrund av denna utveckling är min uppfattning att den grundläggande miljöforskningen behöver en resursförstärkning. Vidare finner jag det angeläget att forskningen kring naturresurser och miljö får en fastare ställning vid universiteten. Initiativ i den riktningen har också tagits av bland andra naturvårdsverket. Chefen för utbildningsdepartementet och chefen för miljö- och energidepartementet kommer att föreslå att fler fasta forskartjänster inrättas. Inte minst de samhällsvetenskapliga aspekterna inom miljöområdet bör uppmärksammas. :

Kunskaperna om giftverkningar på människa och natur är idag bristfälliga, Nya miljöhot under de senaste åren aktualiserar också behovet av förbättrade analysmetoder. Det ar angeläget att fysikalisk och kemisk miljömedicin byggs ut. Till allt detta kommer behovet av medicinska bedömningar av hälso- och miljöfarliga ämnen, av störande verksamhet. i yttre miljö och av epidemiologiska undersökningar. '

Kemikommissionen har i sitt betänkande (SOU 1985:25) Kunskap för kemikaliekontroll redovisat behov av ökad toxikologisk forskning. Cheferna för utbildnings- samt miljö- och energidepartementen kommer senare idag att lägga fram förslag med anledning härav.

I det fortsatta arbetet för en bättre miljö inriktar sig regeringen på att för vissa områden utarbeta konkreta handlingsplaner. År 1985 redovisade regeringen för riksdagen ett samlat handlingsprogram mot luftföroreningar och försurning. Regeringen har för avsikt att till nästa riksmöte förnya : 41

handlingsprogrammet. Forskningsresultaten som kommit fram under perioden kommer härmed att spela en stor roll. För att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden har bland annat medel beräknats för ett svenskt deltagande i EUROTRAC-projektet, som är ett projekt inom EUREKA.

Hoten mot skogen, en av mänsklighetens rikaste och viktigaste resurser, ökar dramatiskt. Riksdagen har tidigare beslutat om ett femårigt forskningsprogram för skog och miljö. Detta program har nu etablerats av skogs- och jordbrukets forskningsråd och SAREC.

Regeringen beslutade i augusti 1986 att tillsätta cn aktionsgrupp mot havsföroreningar. I gruppens arbete betonas forskningens betydelse för att klarlägga problemen och effekterna samt för alt kunna prioritera insatserna. En plan mot havsföroreningar kommer att läggas fram under våren 1987. En samordning med arbetet inom EUREKA bör eftersträvas inom ramen för forskningsprojektet EUROMAR.

Trafiken är den dominerande föroreningskällan i våra tälorter, framför allt vad gäller luften. Men den medverkar även i hög grad till försurningen. Mer än hälften av de samlade utsläppen av kväveoxider och kolväten härstammar från trafiken. Dessa miljöproblem har hittills endast i liten utsträckning påverkat insatserna inom transportområdet, vilka i första hand inriktats mot systemutveckling inom kollektivtrafiken, energifrågor och materialadministration, frågor som är viktiga för såväl samhällets som näringslivets utveckling. Miljöaspekterna måste nu i mycket högre grad få ett genomslag inom transportforskningen. Särskilda medel för detta har beräknats av chefen för kommunikationsdepartementet.

Till frågor om miljö i vid mening hör även forskning om livsmedlens kvalitet. Genom 1985 års livsmedelspolitiska beslut har det inletts en förändring där livsmedlens kvalitet och hänsyn till djur och miljö står i förgrunden. Den nya synen på livsmedelsproduktionens utformning och utveckling med konsumentens intresse och behov som utgångspunkt präglar de åtgärder på forskningsområdet som därefter har vidtagits. Som ett första steg antog riksdagen, som jag redan har nämnt, förslag om ctt omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen.

För att ytterligare förstärka forskningen på detta område har SJER på regeringens uppdrag utarbetat ett sammanhållet program för livsmedelsforskning. I programmet betonas vikten av att forskningen omfattar hela livsmedelskedjan. Detta innebär krav på bidrag från myndigheter inom olika sektorer.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att föreslå att SJER anvisas ytterligare medel för att stärka livsmedelsforskningen. Ilärtill kommer de insatser som kommer att göras av forskningsrådsnämnden, medicinska forskningsrådet, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och styrelsen för teknisk utveckling. Jag ser detta som en viktig ambitionshöjning, vad gäller strävan att förbättra livsmedlens kvalitet.

Jag vill slutligen påpeka att ToU-verksamhet även utanför det som identifieras som det primära miljöområdet kan erbjuda lösningar ur miljöoch resurssynpunkt. Utvecklingen av energisnåla och matcerialsnåla processer är exempel på detta. Styrelsen för teknisk utveckling kommer att 42

arbete med miljötekniken skapar en effektiv form för samråd med andra intressenter inom miljöområdet. I detta sammanhang vill jag också peka på vikten för en förbättrad miljö som den FoU-verksamhet har som stöds av statens räd för byggnadsforskning (BFR).

En förstärkning av miljöforskningen är nödvändig. Insatser för att förbättra miljön har varit en viktig drivkraft och förutsättning för energiforskningen. Successivt hårdare krav har ställts på ny energiteknik som utvecklats inom ramen för cnergiforskningsprogrammet. Härigenom har energi-: sektorn på ett mycket framgångsrikt sätt kunnat medverka till att minska utsläppen av exempelvis försurande ämnen,

För att genomföra en ersättning av kärnkraften med varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan krävs en långsiktigare inriktning av energiforskningen än för närvarande. I linje med vad jag tidigare anfört krävs en förstärkning av högskolans basresurser och ytterligare insatser på grundforskning och annan mer långsiktigt inriktad forskning. En sådan utveckling som påbörjades redan i och med förra energiforskningsprogrammet bör nu drivas vidare. :

En större andel av den framtida energiforskningen bör inriktas på grundforskning och långsiktig forskning vid universitet och högskolor. Härigenom kan energisektorns kunskapsförsörjning långsiktigt tryggas. Detta bör vara av betydelse även för kraftföretagen och industrin.

Även andra skäl talar för att-energiforskningen på längre sikt i ökad utsträckning bör integreras med annan forskning vid universitet och hög- skolor. Genom att integrerat i högskolan bygga upp en grundläggande kompetens på energiområdet kan stimulerande forskarmiljöer skapas.

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare att redovisa förslag med denna innebörd. :

5.5¶Informationsteknologi

Förslag läggs inför budgetåret 1987/88 om ett nationellt program för informationsteknologin och dess användning. Således kommer senare idag chefen för industridepartementet i sitt förslag till näringspoliliska åtgärder att redovisa vad som bedöms angeläget för att stödja teknisk utveckling av informationsteknologin. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå en förstärkning av den grundläggande kompetensen inom högskolan. Chefen för civildepartementet kommer senare att behandla frågor om: informationsteknologins användning.

Det råder stor enighet om att informationsteknologin redan är och kommer att bli en tillväxtbransch med avgörande betydelse för utvecklingen inom andra näringsgrenar i hela den industrialiserade världen. Det militära utnyttjandet av informationsteknologins landvinningar har en starkt pådrivande effekt på utvecklingen. Det finns också en oro i Europa över att den amerikanska dominansen håller på att bli alltför stor, liksom att de japanska satsningarna och kompetensen är i kraftigt ökande.

Sverige har inte bara stora potentiella resurser för att följa med i den internationeHa utvecklingen utan även möjligheter att skapa sig cn egen 43

profil. Den svenska befolkningen är välutbildad, svenska företag har av tradition lätt att ta till sig och tillämpa ny teknik; relationer och attityder på arbetsmarknaden underlättar omställningar. Alltfler kommer att i en eller annan mening ha arbetsuppgifter som kan relateras till hantering av informationsflöden. Informationsteknologin berör därför på ett grundläggande sätt alla industribranscher, privata tjänster och offentlig förvaltning.

Informationsteknologins effekter på sysselsättningen är svårbedömbara. Hittills tyder dock ingenting på att informationsteknologin kommer att minska det totala antalet arbetsuppgifter, Däremot kommer de strukturella elfekterna att bli avsevärda. Men i den mån svensk industri, förvaltning och service inte kan delta i den internationeHa utvecklingen, kommer effekterna på arbetsmarknaden att bli än mer dramatiska och med största sannolikhet starkt negativa.

Riskerna i det så kallade informationssamhället är enligt min mening snarare av annan karaktär. Dessa risker kan framför allt beskrivas som kulturella och sociala. Vi vet ännu mycket litet om vad de allt snabbare och mer omfattande kommunikationerna kommer att innebära för kulturlivet. Krympningen av avstånden och den huvudsakligen kommersiellt betingade ökningen av kulturutbudet kommer att påverka språk och levnads- : vanor hos befolkningen. Av det skälet finns det också anledning för kultur-. vetenskaperna att inträngande och kraftfullt'analysera vad som sker i det svenska samhället. Det finns en uppenbar risk för att nya mönster för segregering uppstår mellan de grupper och individer som kan och respektive de som har svårigheter med att hantera det ökade och alltmer abstrakta : informationsflödet. En ökad sårbarhet kan därutöver bli följden.

Slutligen innebär förändringen i arbetsuppgifter och arbetsorganisation i företag och privat/offentlig serviceverksamhet att nya och inte tidigare kända arbetsmiljörisker kan uppträda. Det kan gälla risker till följd av bildskärmsarbete, ensamarbete, eller till följd av monotona och mer repetitiva arbetsuppgifter. Tecken finns idag på att dessa risker är mer omfattande än vad vi hittills har anat.

Ett nationellt mikroelektronikprogram har pågått sedan budgetåret 1984/85. Det har framför'allt haft till syfte att förstärka svensk kompetens : inom hårdvaruområdet, d.v.s. komponenter, halvledare etc. Idag är, som jag nyss redovisat, tiden mogen för att etablera en bredare ansats genom upprättandet av ett svenskt program. för hela informationsteknologiområdet. : |

I annat sammanhang presenteras de delar i programmet som är av tillämpat slag celler som rör utbildning och information. Ur forskningssynpunkt har jag bedömt den strategiska insatsen vara att ange ett längsiktigt

åtagande från statsmakternas sida för att stärka basen för informationstek-

nologins utveckling. Endast genom att stärka basen, d.v.s. den huvudsakligen grundläggande forskningen vid högskolan kan på sikt de mål uppnås som ett svenskt informationsteknologiskt program syftar till, nämligen att vidmakthålla och stärka kompetensen och därigenom öka förutsättningarna för nationellt oberoende. .

Inlformationsteknologin är en nyckelteknologi. Den informationsteknologiska industrin i Sverige är internationellt liten men väsentlig för landet. 44

För svensk verkstadsindustri är informationsteknologin avgörande för rationalisering, automation och produktivitetstillväxt. Den har dessutom betydelse som del av produkterna. Även inom andra industrigrenar och inom tjänstesektorn kommer informationsteknologiska redskap att få allt större betydelse.

Det förslag som chefen för utbildningsdepartementet senarc kommer att redovisa bör enligt min mening avsevärt stärka den datavetenskapliga forskningen och informationsteknologin över huvud taget.

Enligt förslaget tillkommer nya professurer för den systeminriktade delen av det nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare föreslås att 4 milj. kr. sätts av för att stödja framväxten av kompetens inom området informationsteknologins användning. Universitets- och högskoleämbetet tillsammans med -humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslås få i uppdrag att till budgetåret 1989/90 komma med förslag om hur dessa medel skall användas. Denna resursförstärkning bör i huvudsak gälla grundläggande forskning inom bland annat humanistisk: forskning.

Chefen för försvarsdepartementet kommer senare att föreslå att 50 milj. kr. avsätts för vart och ett av budgetåren 1987/88—1989/90 som försvarets del i informationsteknologiprogrammet, Huvuddelen av dessa medel avses utnyttjas för industriell utveckling.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer också senare att föreslå en resursförstärkning vid Linköpings universitet för uppbyggnaden av ett särskilt forskningsprogram för industriell informationsteknologi. En fördjupad samverkan mellan Linköpings universitet och försvarets forskningsanstalt bör också vara möjlig. |

Naturvetenskapliga forskningsrådet kommer att föreslås få en resursförstärkning för att fullfölja satsningen inom det nationella programmet för mikroelektronik.

Chefen för industridepartementet kommer i sitt förslag till näringspolitiska åtgärder att redovisa förslag om kraftigt ökade insatser för utvecklingen av industriell kompetens inom informationsteknologiprogrammet. '

5.6 Bioteknik Under de senaste decennierna har biotekniken kommit att bli alltmer uppmärksammad. Betydande satsningar har gjorts i de flesta -industriländer. I Sverige omfattar de statliga insatserna framför allt anslag till de naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden, skogs- och jordbrukets forskningsråd samt styrelsen för teknisk utveckling. Därtill. kommer den FoU-verksamhet som bedrivs framför allt inom läkemedelsföretagen och växtförädlingsföretagen.

Med bioteknik menas det tekniska utnyttjandet av mikroorganismer och cell- och vävnadskulturer. Biotekniken bedöms ha en teknisk bredd och potential som kan revolutionera morgondagens industri och samhälle. Biotekniken kan användas vid framställning av livsmedel, läkemedel, kemikalier och energibärare samt utveckling av nya växtslag. :

En nationell kommitté för bioteknik som arbetat inom styrelsen för 45

S Riksdagen 1986187. I saml. Nr 80

viktiga områden där ett relativt snabbt. nyttiggörande av nya rön inom biotekniken kan åstadkommas genom bland annat nya läkemedel, nya växtförädlingsmetoder, nya trädsorter, utveckling och tillverkning av enzymer och finkemikalier samt förbättrade renings- och återvinningspro- Cesser.

Den utredning som STU låtit göra visar att ökningen av svensk bioteknisk forskning i absoluta termer varit större för industrin än för universitet och högskolor. Detta har lett till en brist på kvalificerade forskare, vilket har medfört att svenska företag till viss del bedriver sin bioteknikforskning utomlands eller på annat sätt hämtar sin kunskap utifrån.

Biotekniken är till sin natur tillämpad. Den moderna bioteknikens framväxt har emellertid varit beroende av ett antal genombrott i den naturvetenskapliga och medicinska grundforskningen, i första hand inom områden som molekylärbiologi och cellbiologi. Det är från dessa områden som den industriella biotekniken utomlands hämtar en stor del av sin kvalificerade forskarpersonal. Med all sannolikhet kommer bioteknikens framtida utveckling till mycket stor del att vara beroende av fortsatta framsteg inom den biologiska grundforskningen på molekylär- och cellnivå. En stark och bred forskning i Sverige är enligt min bedömning en förutsättning för att svensk industri skall kunna få tillgång till utbildad personal och nyskapande idéer för sin framtida biotekniska forskning och utveckling.

Den internationella biotekniska aktiviteten är hög inom industrin både inom läkemedelsindustrin och under senare år inom flera av de stora kemiföretagen.

Stora statliga satsningar görs också för att utveckla biotekniken, framför allt i USA och Japan, men även i Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland.

Från såväl forskare som industrirepresentanter har framförts den uppfattningen att vad som nu framför allt krävs i Sverige är en betydande insats inom grundläggande forskning inom cell- och molekylärbiologi. Stark oro har också uttryckts för att forskningen skulle komma att spridas på för mänga orter. I USA är den biotekniska forskningen koncentrerad till två centra, ett på östkusten och ett på västkusten, Jag bedömer det som mycket viktigt att en väsentlig ökning av grundforskningsinsatserna sker vid de orter där det idag finns internationellt framstående kompetens. Det hindrar inte att grundläggande molekylärbiologisk kompetens bör finnas företrädd vid samtliga universitet, eftersom denna med säkerhet kommer att få stor allmänbiologisk betydelse.

Man har även framhållit i diskussionerna att det finns svårigheter inom universitetssystemet att skapa de nya kombinationer av ämnesspecialiteter och tvärvetenskapliga centra som är nödvändiga för att vinna framgång internationellt. Under senare är har det blivit alltmer uppenbart att en internationellt slagkraftig grundforskning kräver nära samverkan mellan ett antal forskargrupper som arbetar inom ramen för samma forskningstema. Detta gäller framför allt områden i snabb utveckling som kräver bred kompetens och dyrbar apparatur. Cell- och molekvlärbiologisk temaforskning som växtmolekylärbiologi. strukturforskning, neurobiologi etc. 46

är typiska sådana områden. Jag anser därför att forskningsråden i första Prop. 1986/87: 80 hand bör stödja sådana centrumbitdningar, på initiativ av forskargrupper av hög kvalitet, så alt storleken av dessa centra kommer över vad man brukar kalla en kritisk massa och grupperna får optimala resurser.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att redovisa insatser för cn höjning av den grundläggande kompetensen genom ökande anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet samt fakulleterna. Han kommer också att föreslå nya professurer i Lund (växtbiokemi) samt en till Umeå universitet riktad insats för att permanent höja anslagen för biotekniken i Umeå. Vidare kommer chefen för jordbruksdepartementet att redovisa en investering i ett växtgenetiskt centrum vid Sveriges lantbruksuniversitet samt en professur i cellbiologi för det skogliga området vid samma universitet. Chefen för industridepartementet kommer att redovisa förslag om en ökning av anslagen till styrelsen för teknisk utveckling för mer tillämpade insatser inom bioteknikområdet. Sammantaget bedömer jag att denna resursförstärkning om sammanlagt 40 milj. kr. redan från budgetåret 1987/88 bör göra det möjligt att åstadkomma den höjning av framför allt grundläggande kompetens som behövs för framtiden.

5.7¶Polarforskning

Polarområdenas betydelse har vuxit dramatiskt under senare år, parallellt med att deras tillgänglighet och människans kunskap om dem har ökat. Arktis och Antarktis ligger i skärningspunkten för globala miljöintressen och industriella exploateringsönskemål. Vi vet nu att samspelet mellan hav, atmosfär och is är avgörande för jordens klimat och värmebalans. Polarmiljön, som ännu till stora delar är opåverkad av mänsklig verksamhet, är särskilt känslig för störningar, samtidigt som den utgör ett referenssystem för övervakningen av människans globala miljöpåverkan. Men denna miljö rymmer också jordens rikaste, ännu endast delvis exploaterade tillgångar av gas, olja och mineralresurser. Av många skäl är polarområdena i centrum för både ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen.

Vårt lands geografiska läge i den subarktiska regionen ger en naturlig anknytning till polarverksamhet och en erfarenhetsbas för forskning, teknikutveckling och industriell aktivitet. Svenska forskare arbetar sedan länge i Arktis. Den senaste stora satsningen var Ymer-expeditionen sommaren 1980. I Antarktis har insatserna varit mer sporadiska, men Otto Nordenskjölds expedition i början av seklet och den norsk-brittisksvenska expeditionen till Dronning Mauds Land på 1950-talet-gav internationellt betydelsfulla bidrag till Antarktis” utforskande. Jag vill också understryka den breda erfarenhet svensk industri har av teknik i arktisk miljö. En vidareutveckling sker bland annat genom industrisamarbetet vid Luleå högskola, världens nordligast belägna tekniska högskola.

Det växande svenska intresset för FoU-verksamhet i polarområdena ledde till att år 1984 ett sekretariat för polarforskning inrättades för att förstärka möjligheterna till kunskapsbevakning inom området. Detta sked-: de på förslag av Vetenskapsakademiens polarforskningskommitlé, som 47

också fortsättningsvis varit rådgivande till sekretariatet i vetenskapliga frågor. Samma år anslöt Sverige sig till 1959 års Antarktisfördrag och konventionen om bevarandet av de levande marina tillgångarna I Antarktis (den s.k. krillkonventionen).

Polarforskningssekretariatet har nu lagt fram förslag om en vidareutveckling av de svenska forskningsinsatserna i både norr och söder under kommande treårsperiod.

1 Arktis kan verksamheten bygga på en lång tradition vid svenska forskningsinstitutioner inom naturvetenskaper och medicin, samhällsvetenskaper och humaniora, Det internationella forskningssamarbetet i Arktis är dock bristfälligt utvecklat och politiskt mer komplicerat än i söder. För Sverige är det nordiska samarbetet en naturlig utgångspunkt. Det gäller inte minst Svalbard och Grönland, där svensk forskning har gammal tradition. Polarforskningssekretariatet anger ett par områden där insatser av strategiskt intresse för närvarande planeras. Det gäller bland annat studier av luftföroreningar över Arktis i norskt-svenskt samarbete, ett nordiskt samarbetsprojekt om klimatförändringar återspeglade i glaciäroch inlandsis och arktisk havsforskning som bedrivs inom ramen för flera internationella program med olika inriktning.

Men forskning i Arktis ger inte fullständiga svar. Insatser i Antarktis kompletterar förståelsen av de processer som styr klimatet och miljöutvecklingen både i den nordliga delen av världen och globalt. Samtidigt kan mycket av de praktiska och vetenskapliga erfarenheterna från svenska insater i norr nyttiggöras också i Antarktis. Svensk forskning kan bidra med kunskap om de processer som styr den biologiska produktionen i de utsatta polarmiljöerna, liksom om förutsättningarna för mänsklig aktivitet i dessa miljöer. Den svenska forskningen om jordens magnetfält, särskilt strukturen i polära områden, som är av grundläggande betydelse för navigation och radiokommunikation, ligger inte minst genom det framgångsrika Viking-satellitprojektet vid-den internationella forskningsfronten.

Regeringen bör därför ansluta sig till polarforskningssekretariaters förslag om uppbyggnaden av ett FoU-program i Antarktis. I detta skulle forskning med inriktning mot miljön och miljöövervakning utgöra tyngdpunkter. Det svenska forskningsprogrammet är tänkt att omfatta såväl biosom geovetenskaperna, framför allt kvartärgeologi, glaciologi, meteorologi särskilt atmosfärens kemi, klimatologi, samt de marina vetenskaperna. En närvaro i Antarktis kommer att vara av intresse också för svensk industri genom de möjligheter som ges: till utprovning och test av fordon, byggnader och utrustning under extrema förhållanden och uppvisning av svensk teknik och svenskt kunnande för en växande marknad.

En förberedande expedition är planerad att gå ut under sydsommaren 1987/88 (dvs. under den europeiska vintern). Denna skall påföljande år ' följas av en större expedition med uppgift att upprätta en svensk station på Antarktis. Vid denna kan t.ex. drivas grundläggande forskning inom geooch bio-vetenskaperna och program för miljöövervakning men också jonosfärforskningsexperiment, mätning av luftburen radioaktivitet och genom särskild apparatur registrering av kärnsprängningar.

Både när det gäller de rent vetenskapliga uppgifterna och de praktiska 48

Här utgör kretsen av nordiska länder en naturlig kärna. Valet av geografiska undersökningsområden kommer delvis att betingas av möjligheterna till samordning med andra länders operationer för att göra de svenska insatserna så kostnadseffektiva som möjligt.

Genom Antarktisfördraget garanteras Antarktis vara öppet för internationell forskning enligt vissa regler för bland annat skydd av miljön. Fördraget kan bli föremål för omprövning år 1991. Då kommer de fullvärdiga medlemmarna, de s.k. konsultativa staterna, att ha det avgörande inflytandet. Vid genomförandet av det föreslagna Antarktis-programmet kommer den svenska regeringen att begära konsultativ status i Antarktis-fördraget.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att lägga förslag om polarforskningssekretariatets verksamhet och om medel för de föreslagna polarforskningsprogrammen. För att säkerställa den vetenskapliga kvalitetsnivån i de grundforskningsprojekt som kommer att ingå bör det grundläggande ansvaret för anslag till dessa ligga hos berörda forskningsråd.

6¶Särskilda frågor

6.1¶Utrustning

Det har under senare år framstått som helt klart att utrustningssituationen vid de svenska universiteten och högskolorna är ansträngd. Det finns et växande behov av avancerad experimentell utrustning inom framför allt naturvetenskaper och teknisk och medicinsk forskning. Men även inom det kulturvetenskapliga området ökar behovet av bland annat datorer.

Jag har erfarit att det stora problemet framför allt är att vi nu står inför en situation där den kraftiga expansionen i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet märks i form av sliten utrustning och utrustning som börjar bli omodern. Det totala återanskaffningsvärdet av instrument och tung utrustning vid landets universitet och högskolor beräknas till.3 miljarder kr. Behoven är således stora. Den tekniska utvecklingen i sig bidrar också till att ytterligare anstränga de medelsbeviljande organens resurser.

I internationell jämförelse är svensk forskning allmänt sett inte dåligt utrustad. Men för att den skall hålla jämna steg med ledande länder .i världen och inom ett antal områden ligga vid.en internationellt hög nivå anser jag att medlen för utrustning behöver ökas.

En viss förbättring har dock skett under senare år genom tillkomsten av anslaget för tung utrustning vid forskningsrådsnämnden. Förutom detta anslag hos forskningsrådsnämnden finns tillgänglig den ram som universitets- och högskoleärmbetet förfogar över. Vissa kostnader bestrids också genom grundforskningsråden och fakultetsanslagen medan driftskostnaderna huvudsakligen täcks genom anslag från scktorsorgan samt forskningsråden. Utöver de statliga anslagen har privata fonder haft stor betydelse för att höja utrustningsstandarden vid universiteten, framför allt då Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. 49

Det är mitt intryck att den förbättring som trots allt kunnat skönjas under senare år framför allt. har gällt sådana utrustningsbehov som är mer avancerade och kostnadskrävande, medan mindre spektakulär och mindre dyrbar utrustning kommit att hamna i strykklass.

De svenska affärsbankernas styrelser har beslutat föreslå att 200 milj. kr./år under en treårsperiod skall avsättas till förnyelse av utrustning vid högskolan. Tillsammans med de medel som idag finns tillgängliga vid forskningsrådsnämnden, universitets- och högskoleämbetet och Wallenbergsstiftelsen bör utrustningsstaändarden väsentligt kunna höjas under den period som regeringens förslag omfattar. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att återkomma om behovet av omprioriteringar för att möjliggöra långsiktigt ökade resurser för utrustning.

Datorerna har under efterkrigstiden utvecklats till ett oundgängligt hjälpmedel i forskningen. På ett nästan otroligt sätt har såväl deras beräkningshastighet som förmågan att hantera stora datamängder oavbrutet vuxit. In fortsatt utveckling i oförändrat tempo kan väntas under de närmaste tio åren. Datorernas användningsområden har hela tiden breddats. Kanske viktigare än utvecklingen av allt större och snabbare datorer hav varit tillgängligheten av datorer av de mest skiftande slag, från relativt enkla persondatorer upp till vad som i dag kallas minisuperdatorer. De allra kraftigaste datorerna, som superdatorn CRAY-1 — vilken sedan tre år är i gemensam tjänst för SAAB:s flygplanskonstruktörer och ett antal forskargrupper med stöd från naturvetenskapliga forskningsrådet — används däremot av ett mer begränsat antal forskare. Tör dessa spelar de dock en avgörande roll. :

Den för svensk forskning viktigaste utvecklingen på datorområdet under de senaste tre åren torde emellertid ha varit den snabba ökningen av antalet stora och medelstora datorer. Genom ökat stöd för utbyggnaden av datorresurserna, som skett med hjälp av statliga och privata fondmedel, står sig svensk forskning idag relativt väl vid en internationell jämförelse. Förutom en fortsatt successiv förnyelse krävs för närvarande en etablering av ett riksomfattande kommunikationsnät av tillräcklig kapacitet. Forskningsrådsnämnden, universitets- och högskoleämbetet och televerket har ansvar för att cn sådan utveckling säkerställs. Det finns också ett behov av att befintliga datorresurser vid de enskilda högskolorna samordnas bättre för att nuvarande kapacitet skall utnyttjas på bästa sätt. Utvecklingen på datorområdet karakteriseras allt mer av att ett antal kraftfulla datorer kan kopplas samman i ett väl utbyggt kommunikationsnät och att en superdators geografiska lokalisering spelar allt mindre roll för den enskilde forskaren. Metodutvecklingen på området kommer inte i första hand att ske i särskilda forskargrupper i den omedelbara närheten av en superdalor. I stället knyts användare inom olika forskningsområden samman: via sina terminaler.

Jag konstaterar alt svenska forskare i framtiden måste kunna få tillgång till superdatorer med den ökande kapacitet som den framtida utvecklingen kommer att möjliggöra. Frågan är dock i vilken utsträckning och i vilken takt. Erfarenheterna av den samverkan mellan SAAB och naturvetenskapliga forskningsrådet som utvecklats i utnyttjandet av CRAY-1-datorn, som 50

SAAB anskaffat för JAS-projektet har varit av värde för bägge parter: Forskarnas möjligheter att utnyttja datorn på optimalt sätt har emellertid hämmats av sekretessbestämmelser och brist på kommunikationer av tillräcklig kapacitet. Jag har crfarit att dessa svårigheter kommer att minska i en nära framtid. Under den närmaste tiden kommer en avsevärd ökning av

CRAY-1-datorns kapacitet.

Det står vidare klart att en förstärkning av kapaciteten på dator-området är på gång genom dels tillkomsten av s. k.minisuperdatorer vid flera högskolor, dels den datorsatsning som nyligen beslutats om i Skelleficå. Jag anser att det är viktigt att dessa existerande resurser tas till vara för svensk forskning i den utsträckning som är praktiskt möjlig.

Mot bakgrund av den utveckling jag här redovisat bör medel för en superdator inte nu avsättas. Jag vill emellertid understryka att jag delar naturvetenskapliga forskningsrådets uppfattning att i ett längre perspektiv en eller flera ytterligare superdatorer är nödvändiga för en vidare utveckling av svensk forskning. Naturvetenskapliga forskningsrådet bör i samverkan med forskningsrådsnämnden bevaka denna fråga och i god tid inför nästa forskningsproposition, d.v.s.senast i anslagsframställningen som avlämnas år 1989, återkomma med förslag i frågan.

6.2¶Etiska frågor inom forskningen

Forskning väcker en rad etiska frågor. Den grundläggande och mest principlella gäller forskarens ansvar för resultaten och resultatens användning. Om detta har skrivits åtskilligt tänkvärl under decennierna.

Enligt mångas uppfattning är det forskarens ansvar att väcka frågor, pröva hållbarheten i teser av olika slag och redovisa resultaten av den vetenskapliga prövningen. Ansvaret för att använda eller avstå från att använda forskningens resultat vilar emellertid inte hos forskaren utan hos dem som är verksamma i politik, förvaltning och produktion. Att lägga ansvaret på forskarna skulle komma att hämma all forskningsverksamhet.

Forskare har anledning att ta ställning till etiska avgöranden i samband med metodval och val av forskningsprojekt. Etiska frågor kommer in i många sammanhang, i samband med urval och prioritering av forskningsprojekt eller i samband med enskilda moment i forskningsprocessen.

Inom forskarsamhället pågår en kontinuerlig diskussion om etiska bedömningar. Inte minst gäller det inom medicinsk forskning. Medicinska forskningsprojekt granskas sedan länge av etiska kommittéer som tillkommit på forskarnas eget initiativ.

Även inom det kulturvetenskapliga området finns en livaktig diskussion om etiska frågor. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har sedan år 1975 en etisk kommitté. Rådet har också utformat etiska regler inom sitt eget verksamhetsområde.

Motsvarande etiska normer finns utarbetade av European Science Foundation, ESF. De svenska normerna ansluter till de internationella.

Våren 1986 blossade debatten om den samhällsvetenskapliga forskningens etiska problem upp på nytt. Anledningen till denna debatt var uppgifter 51

i massmedia om projektet Mctropolit, ett samhällsvetenskapligt grundforskningsprojekt där omfattande datamängder samlats in och bearbetats. Diskussionen kom framför allt att gälla hanteringen av registerdata och användningen av dataregister som samkördes. Regeringen tog initiativ dels till en överläggning med representanter för datainspektionen och forskningen, dels till en utredning hos forskningsrådsnämnden. Uppdraget till forskningsrådsnämnden var att utreda hur forskningsetiska frågor hanteras i det svenska forskningssystemet när det gäller forskning där individer är forskningsobjekt. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att närmare behandla denna fråga.

Enligt min mening har den debatt som uppstått i samband med Metropolitprojektet på många sätt varit av värde, eftersom den visat på problem av etisk:natur som finns inom den kulturvetenskapliga forskningen. Samtidigt vill jag understryka att forskarnas intresse i det aktuella fallet och i liknande projekt alltid gäller samband, aldrig enskilda individer. Det vore högst olyckligt om diskussionen skulle leda till att longitudinell forskning försvårades, Det föreligger exempelvis ett mycket starkt behov av sådan forskning:som kan klargöra sambanden mellan miljöfaktorer och hälsa eller "mellan betydelsen av arv eller miljöpåverkan i samhället. Det finns i Sverige unika möjligheter att via forskning finna sådana samband, där data från decennier tillbaka, som ofta registrerats av andra skäl, kan utnyttjas.

Jag vill också slutligen understryka att den fokusering vid just datainsamling och databehandling med modern datateknik som debatten har fått ger en delvis felaktig bild av problemet. De etiska frågor som aktualiseras är komplicerade även om registren hanteras manuellt. Databehandlingen i dessa fall skall ses som ett nödvändigt hjälpmedel som gör att forskningen kan genomföras utan orimliga kostnader och tidsåtgång.

6.3¶Forskning och samhälle

Redan inledningsvis framhöll jag forskningens strategiska roll för vårt n: samhälles vidareutveckling och för vitaliseringen av vårt kulturella arv.

Forskarvärlden ansågs länge vara en sluten värld, skild från samhällsoch kulturdebatten. Med vetenskapens ökande betydelse för samhällsutvecklingen har också gränserna mellan forskarvärlden och den offentliga diskussionen öppnats. På grundval av kunskap och ömsesidig respekt kan ett fruktbart möte utvecklas, till gagn för både forskning och samhälle.

För en demokrati är kunskapens tillgänglighet ett livsvillkor. För den cnskilde betyder tillgången på kunskap att han eller hon bättre kan värdera vad experter eller politiker hävdar. Den gör det möjligt att ta ställning till och sortera den information som i allt större mängd träffar medborgaren i ett högteknologiskt samhälle.

Det framtida samhället kommer i allt. högre grad att vila på kunskapens grund.:Skola och fortsatt utbildning skall ha en vetenskaplig bas. Ekonomisk tillväxt kan möjliggöras genom att vi nyttiggör forskningsresultat i produktionen. En bättre yttre miljö och arbetsmiljö kan skapas genom tillgången till forskningsrön om sambanden mellan användningen av olika ämnen och hälsans utveckling.

samspel jag har redovisat mellan högskola, sektorsorgan och näringsliv är just förmedlingen av grundforskningens rön en central faktor. Men det finns också andra samband som jag här avslutningsvis vill något uppehålla mig vid.

Jag har tidigare pekat på vilka betydande förändringar forskningen förutser i utvecklingen av förvärvsarbetet och därmed livsinnehållet för människorna i västvärldens industrisamhällen. Automatiscringen innebär att utnyttjandet av den mänskliga resursen i produktionen minskar kvantitativt men samtidigt kan utvecklas kvalitativt. Vi står inför cn fortsatt ge-

mellan förvärvsarbete och fritid för personligt bruk. Det är av grundläggande betydelse för alla som omfattas av denna utveckling att finna instrument att analysera den och förstå dess konsekvenser.

Mot denna bakgrund är det angeläget att inte minst löntagarorganisationerna får möjlighet att nå kontakt med sådan forskning — i detta fall kanske främst kulturvetenskaplig — som kan anvisa vägar att konstruktivt analysera och påverka arbetssituationen. Men det är också av vikt för den fackliga verksamheten att t.ex. kunna göra en korrekt bedömning av det egna företagets FoU-investeringar. Då är tillgång till skeendet vid den tekniska forskningsfronten väsentlig. Chefen för arbetsmarknadsdepartementel kommer senare att föreslå att ytterligare medel tillförs löntagarorganisationerna för fortsatt samarbete regionalt med universitet och högskolor.

Insikten om vilken betydelse ökad kunskap har för vårt lands utveckling har lett till att insatserna för en förbättrad och fördjupad forskningsinformation har ökat kraftigt. Högskolan har därvid ålagts ett särskilt ansvar att föra ut information om sin forskning. Vid alla högskoleenheter bedrivs också ett aktivt sådant arbete, riktat mot såväl olika intressegrupper, som mot allmänheten, exempelvis i form av föreläsningsverksarmhet och ”öppet hus”-arrangemang. Högskolans verksamhet i denna riktning möter ett växande gensvar. Genom den dialog som utvecklas tillförs också högskolans arbete värdefull stimulans. I detta sammanhang bör även framhållas bibliotekens betydelse som samlad kunskapsresurs. Genom de allmänna förstärkningar till högskolan som chefen för utbildningsdepartementet senare kommer alt föreslå ges även möjligheter till ökade forskningsinforma-

tionsinsatser. |

Forskningsrådsnämnden har sedan sin tillkomst haft till uppgift att verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Nämnden har sedermera fått ett särskilt samordningsansvar för utveckling och spridning av informationsmetoder, samordning av större informationsprojekt och utvärdering och initiering av nya informationsinsatser. Forskningsrådsnämndens verksamhet; som bedrivs i nära kontakt med såväl forskare som informatörer och mottagare av forskningsinformation, har rönt vidsträckt uppskattning. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att närmare redovisa forskningsrädsnämndens insatser på detta område och föreslå en ökning av anslagen.

Det är enligt min mening angeläget att den demokratiska debatten vitali-

seras när det gäller att hantera förändringar på lång sikt och bedöma framtida hot och möjligheter. Det innebär också att vi måste skapa organisatoriska förutsättningar att på ett kvalificerat sätt hantera övergripande långsiktiga problem och sådana som av olika skäl hamnar mellan viktiga kunskaps- och intresseområden.

Förslag kommer därför inom kort att läggas fram om ny organisation och inriktning samt ökad satsning på den statliga framtidsstudieverksamheten. De scktors- och disciplinövergripande insatser som föreslås där och som även ingår i forskningsrädsnämndens ansvarsområde betraktar jag som ett viktigt komplement till de omfattande satsningar på basresurser och grundvetenskap som görs i denna proposition.

7¶Förslagen i korthet

Avslutningsvis vill jag lämna en översikt av de förslag till reforminsatser som nu är aktuella och som jag i sina huvuddrag omnämnt tidigare. Mer utförliga beskrivningar kommer senare att lämnas av resp. ansvarigt statsråd. Därvid kommer närmare uppgifter att lämnas om reformmedlen under treårsperioden. Även om förslaget nu omfattar en treårsbudget bör myndigheterna vid sin planering lämna visst utrymme för eventuella åtgärder som:regering och riksdag med anledning av nu ej förutsebara faktorer kan komma att besluta om.

Jag redovisar först en sammanfattande tabell som jag sedan kommenterar. För överblickens skull följer jag den disposition jag använde vid min inledande redovisning av huvudfrågor i forskningen. De belopp jag nämner i det följande avser reformkostnad, dvs. medel utöver sedvanlig pris- och lönekompensation. Som jag tidigare nämnt har medlen för reformerna finansierats genom kollektiva omprioriteringar. Härtill kommer särskilda omprioriteringar som gjorts inom jordbruks-, industri- samt miljö- och energidepartementen. Reforminsatserna bör göras successivt under treårsperioden, vilket framgår av tabellen. Det jag i min kommentar redovisar gäller den nivå som kommer att uppnås budgetåret 1989/90. Tabell 3. Reformbelopp

Budgetår

milj. kr. i ökning

87/88 88/89 89/90 a. Generella högskoleförstärkningar

b. Insatsområden

c) Övrigt

— internationellt samarbete m.m. 51 18 4 Totalt 315 95 Y0

+ Av beloppet avser ca 22 Mkr per år en kostnad av engångskaraktär (nybyggnation).

För generell förstärkning av högskolans forskningsresurscer föreslås en rad åtgärder. Sålunda föreslås ca 700 nya doktorandtjänster samt en 10 Z>-ig höjning av beloppen för utbildningsbidrag. För detta beräknas en total kostnad om 57 milj. kr. Förstärkningen av högskolans basresurser uppgår till ca 121 milj. kr., varvid minst 226 nya forskarassistenttjänster ingår. Till de generella förstärkningarna för högskolan hör även satsningen på grundforskningsråden: naturvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrädet och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Till dessa ges en grundförstärkning om 43 milj. kr. Vidare föreslås inrättande av 67 nya professurer under treårsperioden, vilket medför en kostnad om ca 15 milj. kr.

Sammantaget kommer sålunda att föreslås ca 236 milj. kr. att användas för gencrella förstärkningar av högskolans forskningsresurser.

7.2¶Särskilda insatser inom prioriterade områden

Utöver de generella förbättringar som görs för universitet och högskolor kommer att föreslås särskilda insatser inom vissa prioriterade områden. Även dessa medel kommer till den allra största delen högskolan och forskningsråden till godo.

Relativt betydande resursförstärkningar föreslås för de s. k. kulturvetenskaperna. Detta sker såväl genom de generella åtgärderna som genom specialinsalser. Således kommer det konstnärliga och kulturvetenskapliga området att tillföras 40 nya professurer och flera nya forskarassistenttjänster. Till detta kommer en markerad insats på berörda fakultetsanslar, medel för konstnärligt utvecklingsarbete samt betydande anslagshöjningar för arkivverksamheten. De riktade insatserna beräknas uppgå till ca 20 milj. kr. |

De ökade ambitionerna inom forskning för en bättre miljö får anslagsmässigt genomslag för det nya miljö- och energidepartementet. Här beräknas bland annat ökade anslag till naturvårdsverkets forskningsnämnd samt etableringen av ett särskilt forskningsprogram om förorenade hav. Miljöfrågornas tvärsektoriella karaktär gör dock att det är nödvändigt med förstärkningar även inom andra områden. Ökade insatser föreslås t. ex.i fråga om forskning om trafikens effekter på miljön samt miljövårdstekniskt utvecklingsarbete. Ökade anslag föreslås även för mer grundläggande forskning. Bland annat kommer ctt av kemikommissionen föreslaget toxikologiskt program att genomföras. Till insatser för den yttre miljön hör även mrättandet av ett miljövetenskapligt centrum i Umeå. De ökade polarforskningsinsatserna bär i hög grad en miljöprägel. Förutom ökade insatser för forskning om yttre miljö föreslås även åtgärder för att stärka arbetsmiljöforskningen.

För dessa ökade miljöforskningsinsatser föreslås 37 milj. kr.i reformmedel,

En viktig del av forskningsprogrammet är att bidra till kompetenshöjning inom vissa basteknologier. En kraftfull insats föreslås för forskning inom

naturvetenskapliga forskningsråden bygga upp den grundläggande forsk-

ningen inom det för biotekniken basala området cell- och molekylärbiolvri. Även direkta fakultetsvisa förstärkningar kommer att göras, varvid bland annat universitetet i Umeå kommer att få betydande tillskott. I bioteknik-

insatserna ingår vidare ökade anslag till Sveriges Lantbruksuniversitet. För att stärka det genetiska centrum som finns i Ultuna och som är

gemensamt för Lanibruksuniversitetet och Uppsala universitet anvisas 66

milj. kr. för nya lokaler för den mikrobiologiska institutionen. Utöver den-

na investeringssatsning föreslås ca 40 milj. kr.i permanent ökade anslag för

forskning inom det biotekniska området. |

De ökade insatserna vad gäller forskning om informationsteknologi sker

inom ramen för ett brett sammanhållet program, som i sin helhet kommer att redovisas av industriministern senare i dag. De forskningsinsatser som

föreslås gäller säväl grundläggande som målinriktad forskning. Huvuddelen avser forskning inom s. k. systemteknik, men insatser görs också för att fortsätta satsningen på halvledarforskning. Av särskild betydelse är forskning om informationsteknologins användning, där ökade insatser nu

föreslås.

För grundläggande forskning inom informationsteknologin har beräknats ca 29 milj. kr.i ökade anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet

och berörda fakulteter. Här ingår också stöd till ett till Linköpings universitet: knutet centrum för industriell användning av informationsteknologi. För målinriktad forskning anslås till styrelsen för teknisk utveckling ytter-

ligare 43 milj. kr.

Till sist vill jag peka på att möjligheterna till internationellt samarbete bör öka betydligt genom den resursförstärkning som föreslås. Detta kan bland annat ske genom de generella förstärkningarna av högskolan, främst basresursökningen, men även genom särskilda insatser. Inom ramen för anslagsökningen till styrelsen för teknisk utveckling har beräknats medel för det curopeiska forskningssamarbetet. Styrelsen för teknisk utveckling och Industrifonden bör vidare kunna påtagligt stödja samarbetssträvan-

dena inom ramen för EUREKA. Ytterligare insatser för teknisk och industriell FoU kommer att föreslås av chefen för industridepartementet senare denna dag. Som jag tidigare nämnt bör en aktiv uppföljning göras inför nästa forskningsproposition. Medel för utvärderingar m. m.har i 1987 års budgetpro-

position beräknats under justitiedepartementets kommittéanslag.

Statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underproto-

kollen för resp. departement.

Statsministern anför. Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att regeringen i en proposition |

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu anfört om

forsknings- och utvecklingsverksamhet,

dels förelägger riksdagen vad jag och övriga föredragande har

anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har

hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposilion förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om. |

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redavisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagor enligt följande.

Justitiedepartementet Bilaga 1 Utrikesdepartementet Bilaga 2 Försvarsdepartementet Bilaga 3 Socialdepartementcet Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet Bilaga 5 Utbildningsdepartementet Bilaga 6 Jordbruksdepartementet : . Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 8 Bostadsdepartementel Bilaga 9 Industridepartementet Bilaga 10 Civildepartementet Bilaga 11 Miljö- och energidepartementet Bilaga 12

I Huvudfrågor för forskningen = sossossesrressoserseer sees ere e ns 4

1.1 Inledning oossooosesessessesererere rer ses ssk ersten s ss ss 4

Bilaga 1

Justititiedepartementet | Bilaga I

uu . | Justitliedep.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till proposition om forskning

1¶Inledning :

Inom justitiedepartementets område bedrivs forskning vid brottsförebyggande rådet, kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen och statens kriminaltekniska laboratorium. Brottsförebyggande rådet har ett anslag av 3729000 kr. för utvecklingsverksamhet. Övriga myndigheter har inte särskilda anslag för forskning och utveckling men använder medel från sina förvaltningskostnadsanslag. |

Också hos andra myndigheter än dem som nämnts nu bedrivs viss forskningsanknuten verksamhet i så måtto att myndigheterna på eget initiativ eller på regeringens uppdrag bl.a. följer upp verkningarna av olika lagstiftningsåtgärder. Denna verksamhet har under senare år intensificrats som ett led i regeringens planmässiga utvärderingar av olika reformer (jfr

1986/87: 100 bil. 4 s. 4). | -

Såävitl gäller universitetens verksamhetsområde är av naturliga skäl forskningen vid de juridiska fakulteterna av särskilt stor betydelse för verksamheten inom justitiedepartementets ansvarsområde.

2¶Forskning vid myndigheter

2.1¶Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Brottstörebyggande rådet är den största institutionen för kriminologisk forskning i Norden och sysselsätter för närvarande ett tjugotal forskare, BRÅ har enligt sin instruktion till uppgift att initiera, stödja och följa forsknings- och utvecklingsarbete rörande kriminalitetens orsaker och hur kriminaliteten skall förebyggas. Rådet skall också utvärdera sitt arbete och informera om resultaten av detta.

Dessutom har BRÅ till uppgift att verka för samordning av forskningsoch utvecklingsarbete på det kriminalpolitiska området. Rådet byter också regelbundet erfarenheter med de brottsförebyggande råden i Danmark och Norge samt justitieministeriet i Finland, liksom med de övriga kriminologiska forskningsinstitutionerna i de nordiska länderna, däribland det FN-anknutna institutet i Helsingfors för förebyggande och kontroll av.

1 Riksdagen 1986!87. I saml. Nr 80. Bilaga I

miskt.

För att vinna ökad insikt om rättsapparatens uppbyggnad och funktion Bilaga 1 bedriver BRÅ utvärderingsprojekt där effekterna av ny lagstiftning stude- Justitiedep. ras. BRÅ har även under senare tid initierat en rad vetenskapliga projekt inom det kriminologiska fältet. Enligt uppdrag av regeringen bedrivs för närvarande inom BRÅ ett särskilt forskningsprojekt som gäller studier av ekonomisk brottslighet.

En viktig målsättning för BRÅ för framtiden är att utöka forskningsinsatserna inom hitintills eftersatta forskningsområden. Eu exempel på ett sådant område är forskning om kvinnors brottslighet och om kvinnor som offer för brottslighet. Ett annat exempel är så kallade offerundersökningar där information från offren används till att bedöma och kartlägga brottslighetens struktur och omfattning. Denna typ av kunskap utgör ett viktigt komplement till den ordinarie brottsstatistiken.

2.2¶Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för kriminalvården. Styrelsen är chefsmyndighet för bland annat regionkanslierna, kriminalvårdsanstalterna och de allmänna häktena. Vid kriminalvårdsstyrelsen finns en forskningsgrupp som har till uppgift | — ati samla in och dokumentera svenska och utländska forskningsrön och

förmedla dessa till kriminalvårdsorganisationen, — att kartlägga den verksamhet som bedrivs inom kriminalvårdsverket, — att följa upp och utvärdera pågående verksamheter och försök på krimi-

nalvårdens område samt | | — att initiera, medverka i och dokumentera utvecklingsarbetet inom orga-

nisationen.

Under senare tid har en stor del av kriminalvårdsstyrelsens verksamhet ägnats åt narkotikaproblem inom kriminalvården.

Inom cen snar framtid kommer dock studierna att inriktas på bland annat modeller för konfliktlösning vid anstalterna och på återfallsstudier av villkorligt frigivna.

Ett centralt forskningsområde, inom vilket forskningsprojekt för närvarande initieras, är studier om misskötsamhet vid regelbunden permission.

Det långsiktiga arbetet inriktas i huvudsak på utveckling av insatser lör att minska och förebygga drogmissbruk i såväl anstalt som frivård. Ett viktigt delområde är explorativa studier av problematiken kring sjukdomen aids. |

2.3¶Rikspolisstyreisen

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och bedriver bland annat central utbildning på polishögskolan.

Från och med budgetåret 1985/86 byggs polisforskningen upp successivt. Den grundläggande inriktningen av denna forskning beskrivs i prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning

och rekrytering. Forskningen avses åtminstone inledningsvis få tvärvetenskaplig karaktär med starka samhällsvetenskapliga och förvaltningsrättsliga inslag. Särskilt skall resursfördelningen inom polisväsendet studeras. Bilaga I

Justitiedep.

2.4¶Statens kriminaltekniska laboratorium

Statens kriminaltekniska laboratorium har som främsta uppgift att utföra laboratoricundersökningar som föranleds av misstanke om brott. Laboratoriet skall bedriva kriminalteknisk forskning samt samla, bearbeta och offentliggöra resultat inom verksamhetsområdet. Undersökningar som begärs av polismyndighet, åklagare eller domstol skall ha företräde,

För den långsiktiga kompetensuppbyggnaden anses grundforskningen vara central. Laboratoriets möjligheter till utveckling inom grundforskningen har numera förbättrats genom ett utökat samarbete med universite- 1en, framförallt universitetet i Linköping och det Forensiska Centret vid universitetet. För närvarande arbetar också två doktorander med projekt som anknyter till laboratoriets verksamhet.

3 Föredragandens överväganden

3.1¶Myndigheternas forskning

De myndigheter som arbetar inom justitiedepartementets ansvarsområde har som jag nyss redovisat viktiga forskningsuppgifter. Jag vill understryka vikten av att även myndigheterna utgår. från de forskningspolitiska prin- Ciper som statsministern tidigare redovisat. Detta gäller bl.a. finansieringen av tidsbegränsade tjänster inom högskolan.

3.2¶Den rättsvetenskapliga forskningen

Lagstiftningen är oftast inriktad på att lösa uppkomna problem. För lagstiftaren är det av stort värde om den juridiska forskningen kan fånga upp frågorna på ett tidigt stadium innan problemen har blivit akuta.

För att belysa några behov av forskningsinsatser som här gör sig gällande kan jag nämna följande. Den snabba utvecklingen på sådana områden som bioteknik och medicin samt på data- och informationsteknologins och andra teknologiska områden ställer samhället inför nya och mycket svåra rättsliga frågor inom olika grenar av juridiken. Det kan här röra sig om . rättsligt-etiska frågor på det medicinska området (som t.ex. abortlagstiftning i förhållande till fosterdiagnostik). Det kan gälla offentlighets- och sekretessfrågor m.m. i fråga om data och andra media. Vidare bör nämnas att den nya informationsteknologin har betydelse för valet av rättsliga lösningar t.ex. på kredit- och värdepappersmarknaderna. fn juridisk forskning med inriktning på här skisserade frågeställningar fordrar kontakt med andra discipliner och med lagstiftaren och därmed utvecklade samverkansformer. :

Ett helt annat forskningsområde som här bör nämnas gäller den offent-

liga rätten. Det finns ett stort behov av forskning inom de delar av den offentliga rätten som vetter mot sådana samhällsvetenskapliga discipliner som nationalekonomi, statskunskap och rättssociologi. Ett centrali pro- Bilaga I blem gäller här den rättsliga regleringens former och funktioner, eller med Justitiedep. andra ord styrmedelsanvändningen 1 vid mening inom den offentliga sektorn (alltifrån traditionella rättsliga styrmedel som straff och vite till moderna ekonomiska incitament).

Även ramlagstiftningstekniken och dess konsekvenser är ett viktigt område. Ett annat gäller den offentliga sektorns organisationsformer och rättsliga problem förknippade med valet av organisationsform, liksom i övrigt rättsliga problem i gränszonen mellan privata associationer. och offentlig verksamhet.

Forskningsinsatser på dessa områden Kan få stor betydelse för att ge perspektiv och beslutsunderlag. i situationer där valet står mellan olika utvecklingslinjer på den offentliga rättens område.

Något som lagstiftaren hittills inte sällan har försummat är att fortlöpande utvärdera lagstiftning som har varit i kraft någon tid. Justitiedepartementet har nyligen påbörjat en aktivitet för att mera systematiskt göra utvärderingar av detta slag (se prop. 1986/87:100 bil 4 s. 4). Som inledningsvis antyddes är det ofta myndigheter inom departementets ansvars- . område som utför sådana uppföljningar. Inte sällan skulle både departementet och myndigheterna kunna få god hjälp av forskarna i detta arbete. Ett exempel utgör den forskning som har bedrivits och alltjämt bedrivs om lagstiftningen om gemensam vårdnad (se prop. 1981/82:168 s. 26—28). Ett annat exempel är det ambitiösa forskningsprojekt som på regeringens uppdrag för närvarande bedrivs inom BRÅ med huvudsyfte att utvärdera de åtgärder som har vidtagits mot ekonomisk brouslighet. Av värde skulle också kunna vara att genom rättssociologiska undersökningar få belyst hur en viss Jag har påverkat allmänhetens attityder.

I vissa fall skulle lagstiftaren också kunna direkt anlita juridiska forskare för att få aktuella problem undersökta på ett grundligare sätt än det för tillfället kanske finns möjlighet till i det vanliga lagstiftningsarbetet. Det kan röra även mindre frågor, vilka kan lämpa sig för examensarbeten av juris studerande. |

Självfallet skulle en ökad samverkan mellan lagstiftaren och den juridiska forskningen inte utesluta att framträdande rättsvetenskapare, på samma sätt som för närvarande, deltar i lagstiftningsarbetet såsom ordförande, ledamöter eller experter inom kommittéväsendet eller företräder Sverige i olika internationella lagstiftningssammanhang.

Jag har velat redovisa dessa synpunkter för riksdagen med hänsyn till att hithörande frågor på mitt initiativ tagits upp till diskussion vid en överläggning mellan företrädare för departementet och för den rättsvetenskapliga : forskningen. Men vad jag nu har sagt skall självfallet inte uppfattas som direktiv för den juridiska forskningen. För lagstiftaren liksom för de rättstillämpande myndigheterna är en fri och obunden forskning vid de juridis-' ka fakulteterna väsentlig. Resultaten publiceras som regel på ctt för alla tillgängligt sätt. Lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna kan då, liksom andra intresserade, ta del av resultaten. En samverkan mellan

forskningen, lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna bör alltså — Prop. 1986/87:80 enligt min mening kunna åstadkommas utan att den fria och obundna forskningen berörs. Bilaga I

Jag vill avslutningsvis framhålla att forskningen vid de juridiska fakulte- — Justitiedep.

terna vid universiteten kommer att väsentligt förstärkas genom de förslag som chefen för utbildningsdepartementet kommer att lägga fram senare i dag.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om forskning inom justitiedepartementets verksamhetsområde.

' Bilaga 2: Prop. 1986/87:80 .

Bilaga 2 Utrikesdepartementet Utrikesdep.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Andersson såvitt avser punkterna 1—2

statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser punkt 3. / statsrådet Gradin såvitt avser punkt 4 .

Anmälan till proposition om forskning

1 Inledning

Neutralitetspolitiken ställer, som statsministern. tidigare idag anfört, särskilda krav på en självständig värdering av för vårt land viktiga förbållan- . den och utvecklingstendenser i omvärlden. Det är mot den bakgrunden. väsentligt att det utrikespolitiska beslutsunderlaget är av hög kvalitet. För att säkerställa detta behöver Åtgärder vidtas för att på sikt förstärka forsk-" ningen på detta område. set

Utrikesdepartementets upppifter — utrikes- c och säkerhetspolitik, handelspolitik, internationellt samarbete, särskilt utvecklingssamarbete — innefattar ett direkt ansvar för vissa forskningsområden av betydelse för departementets verksamhet. Sr : nu — Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRD får sedan

starten 1966 som oberoende stiftelse ett årligt anslag över departementets budget.

— I samband med det svenska deltagandet i nedrustningskonferensen (CD)

i Gendve och i andra internationella sammanhang där Sverige deltar i överläggningar om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder, rustningsbegränsning och nedrustning anslås vissa medel till försvarets forskningsanstalt (FÖA) för utredningar och tekniskt underlag som stöd för de svenska förhandlingsansträngningarna.'

— Sedan budgetåret 1982/83 utgår över departementets budget även ett

anslag för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet. : — Sedan år 1976 är Sverige anslutet till de Europeiska gemenskaper-.

nas (EG:s) fusionsforskningsprogram genom samarbetsavtal med EURATOM. Avgifterna till detta grundforskningsinriktade sämarbete har sedan budgetåret :1984/85 redovisats över utrikesdepartementets anslag Forskningssamarbete med EG... -..

— Via anslaget för internationellt utvecklingssamarbete finansieras forsk-

ningssamarbete med och mellan u-länder. Verkställande organ är styrelsen för u-landsforskning (SAREC). Dessutom erhåller sedan budgetåret 1980/81 nordiska afrikainstitutet medel från anslaget för internationellt utvecklingssamarbete. "Utrikesdepartementet disponerar också vissa medel för forskningsverk-

1 Riksdagen 1986187. I samt. Nr 80. Bilaga 2

samhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, för brådskande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet respektive

för insatser till stöd för det allmänna FN-arbetct. Bilaga 2

Utrikesdep.

2 Säkerhets-, nedrustnings- och allmänt utrikespolitiskt motiverad forskningsverksamhet finansierad över utrikesdepartementets huvudtitel

2.1¶Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRD

SIPRI har vunnit uppmärksamhet som en oavhängig, internationell forskningsinstitution inriktad på rustnings- och nedrustningsfrågor.

Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av. betingelserna för fredliga: lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.”

SIPRI:s forskningsrapporter, särskilt dess årsbok, har blivit viktiga referensverk i det internationella nedrustningsarbetet, i synnerhet för stater som ej har tillgång till militäralliansernas egna kunskapsbanker. Institutet utgör också en unik mötesplats för forskare från öst och väst, nord och syd. Denna internationella kompetens kommer också svensk forskning till godo. :

För budgetåret 1986/87 har SIPRI tilldelats ct statligt bidrag på 15 milj. kr. I årets budgetproposition har föreslagits att 15,8 milj. kr. anvisas som bidrag till SIPRI för budgetåret 1987/88.

2.2¶Försvarets forskningsanstalt (FOA) - |

forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning

En viktig förutsättning för att Sverige skall kunna: behålla en ledande ställning i det internationella nedrustningsarbotet är att vår under lång tid uppbyggda kunskapsbas på olika tekniska områden kan vidmakthållas och helst breddas. a

Verksamheten inom ett av FÖA:s forskningsprogram syftar till att stödja utrikesdepartementets arbete på nedrustningsområdet.

Sveriges långvariga engagemang i detta arbete har på senare år fått än större omfattning genom bl.a. vår roll i Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder, statsministerns medverkan i det s.k. femkontinentinitiativet och de krävande förhandlingarna i Geneve kring en konvention om förbud mot kemiska vapen. Sverige har också aktivt deltagit i en rad studier inom FN:s ram kring olika nedrustningsfrågor. De svenska insatserna, som på varje enskilt område ofta innebär mångåriga förhandlings- och utredningsåtaganden, har aldrig tidigare haft en sådan bredd.

Särskilt på två områden, där under åren betydande forskningsinsatser

gjorts, kommer ytterligare krav att ställas framöver: förbud mot kärnva-' Prop. 1986/87:80 ' penprov samt mot kemiska vapen. I provstoppsfrågan-har Sverige köncentrerat sig på alt utveckla möjligheterna att med'seismologiska metoder : Bilaga 2 kontrollera. efterlevnaden av ett avtal om stopp även för underjordiska Utrikesdep. prov. Vad beträffar kemiska vapen förefaller nu efter många års förbere- ' delser och förhandlingar med aktivt svenskt deltagande — och under år 1987 ånyo svenskt ordförandeskap: i förhandlingskommittén i nedrustningskonferensen i Genéve — ett fullständigt avtal om förbud n mot kemiska vapen vara inom räckhåll. . :

I årets budgetproposition har föreslagits att 2153 milj. kr. anvisas till FOA för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1987/88. Häri ingår bl.a. 9,4 milj. kr. som 'engångsbidrag för modernisering av Hagfors-stationen och uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA. :

2.3¶Utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet

Utrikespolitiska institutet drivs av Utrikespolitiska Samfundet som är en ideell förening med uppgift att ” främja intresset för internationella frågor, vidga kunskapen därom samt stödja forskning rörande internationell politik, främmande länders förhållanden och internationella organisationer”.

Institutet skall bedriva forskning inom området internationella relationer med tyngdpunkt på för Sveriges utrikes-, säkerhets-.och nedrustningspolitik särskilt betydelsefulla regioner och problem. Verksamheten syftar till att utveckla en kvalificerad kompetens inom ett fåtal sakområden, En del av resurserna avsätts till att göra forskningsresultaten tillgängliga för enbredare allmänhet samt till att främja forskningssamarbete med utlandet inom särskilt prioriterade områden. . |

I och med att Europainstitutet den 1 juli 1986 överförts till utrikespolitis- | ka institutet görs en ökad satsning på Europafrågor. .

I samband med att ett antal forskningsprojekt avslutas förutses forskningsverksamheten gå in i ett nytt skede. Två större forskningsprogram, avsedda att inom sig omfatta flera projekt, skall organiseras: "strategiska studier” och "ekonomisk säkerhet” : :

I årets budgetproposition har föreslagits att dr ygt 2 milj. kr. anvisas till utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet för budgetåret 1987/88.

2.4¶Min syn på forskningens framtida inriktning

För att säkerställa att det utrikespolitiska beslutsunderlaget uppfyller de höga krav på självständig värdering av företeelser och utvecklingstendenser i omvärlden som vår neutralitetspolitik ställer, är fortlsatt forskning och kompetensuppbyggnad på detta område av stor vikt.

Sverige har i hög grad intresse av studier kring frågor av särskild bety- delse för vår utrikespolitik: kring neutralitetspolitiken, villkoren för internationell säkerhet och nedrustning, frågor som rör säkerheten i vårt närområde, de militära styrkeförhållandena och villkoren för stabilitet i:Europa, stormaktsförbindelserna, den tekniska utvecklingens betydelse, han-

11 Riksdagen 1986187. I sanil. Nr 80. Bilaga 2

delspolitik och ekonomiskt beroende. Samma direkta intresse finns även för forskning kring vissa folkrättsliga aspekter på problem inom utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitiken och beträffande mänskliga rättighe- Bilaga 2

ler. | . . Utrikesdep.

Under senare år har Nordeuropa och Nordatlanten varit föremål för ett växande intresse från militäralliansernas sida. Som statsministern anfört, är behovet av grundlig analys av de ledande: militärmakternas beteende i vårt närområde och av mativen för deras handlande uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte enbart ur behovet av planering för kris- och

konfliktsituationer. Den är också viktig för att öka vår kunskap om utveck-

lingen i närområdet även i fredstid.

Olika vägar bör prövas att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och forskningen främst med anknytning till ämnesområdet statsvetenskap. Det är viktigt att säkerhetspolitisk forskning, freds- och konfliktforskning och inte minst öststatsforskning kan bidra till att bredare kunskaper på dessa områden skapas inom landet.

Som alliansfri stat har Sverige särskilda skäl att hålla sig med en egen bas av kunskaper om öststaterna. Jag vill därvid hänvisa tll vad chefen för utbildningsdepartementet senare idag kommer att anföra angående öststatsforskning.

På det säkerhetspolitiska området finns f.n. god svensk kompetens främst i vapenteknologiska och militärstrategiska frågor. Under senare tid har denna kompetens breddats genom såväl forskningsinsatser som crfarenheter vunna i direkt anstutning till förhandlingarna i Stockholmskonferensen. Att vidmakthålla och vidga denna kompetens är bl.a. av stor betydelse inför de fortsatta överläggningarna inom ramen för ESK-processen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Resurserna för forskning i frågor som rör neutralitetspolitikens villkor och möjligheter, regionala konflikter och deras lösning, medling, samt kring begrepp som gemensam säkerhet och s.k. fredsbefrämjande utvecklingsbistånd har hittills varit små. so

Vapenutvecklingen och dess påverkan på förhandlingar om rustningsbegränsning och nedrustning är exempel på hur nära förbunden utrikespolitiken idag är med den tekniska utvecklingen och understryker värdet av vår -. beredskap för insatser på nya områden. Aktuella exempel är förtroendeoch säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning på det konventionella området i Europa och ansträngningar att hindra en kapprustning i rymden och till havs. Det är angeläget att Sveriges insatser kan stödjas på forskning som är oberoende av de ledande militärmakterna. |

Forskning av betydelse för utrikespolitiken bör ha en bred inriktning. I vissa fall kan forskningen bedrivas tvärvetenskapligt. Det finns ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis. ekonomiska frågor, miljö- och naturresursproblem samt frågor som gäller ckonomiska resurser och ekonomisk utveckling. De alltmer uppmärksammade internationella miljöproblemen är ctt område där tvärvetenskaplig forskning inriktad på mellanstatliga förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. '

Polarforskningen utgör ett annat exempel där också utrikespolitiska skäl motiverar ökade insatser. Sverige anslöt sig år 1984 till Antarktis-fördraget

och siktar på att så snart som möjligt bli s.k. konsultativ part i fördraget, dvs. bli medlem av den inre beslutande kretsen. Regeringen har tagit initiativ till en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena i Bilaga 2 både Arktis och Antarktis. Utrikesdep.

Sverige strävar sedan lång tid efter att få till stånd ett kärnvapenprov- + stopp. De i det s.k. femkontinentinitiativet samverkande sex staterna erbjuder sig att gemensamt med Förenta staterna och Sovjetunionen övervaka ett tidsbegränsat provstopp, ett s.k. moöratorium, genom seismologisk kontroll på dessa båda kärnvapenstaters territorier. Förslaget kan ses som ett komplement till det expertarbete som pågått i flera år inom nedrustningskonferensen i Genéve för att utveckla ett globalt seismologiskt övervakningssystem för ett provstoppsavtal med hjälp av mätstationer i en

rad länder och på alla kontinenter. |

För att underbygga Sveriges internationella agerande på detta område har en experimentell seismisk mätstation upprätthållits i Hagfors sedan slutet av 1960-talet. Hagfors-stationen är av särskild betydelse eftersom den tillåter Sverige att utveckla en självständig seismologisk teknik. Under senare år har utvecklingen inom elektronikområdet gjort att stationen behöver förbättras för att upprätthålla sin ställning som en av världens mest kvalificerade mätstationer på detta område.

Hagfors-stationen är av största betydelse inför det fortsatta arbetet både inom femkontinentinitiativets ram och i nedrustningskonferensen i Geneve. Möjligheter har på sistone öppnat sig att inom konferensens ram ta nya steg mot ett globalt system för att registrera, samla och analysera seismiska data. Sverige har erbjudit sig att inrätta en av fyra internationella datacentraler med uppgift att behandla de stora mängder av data som scismiska mätstationer över hela världen avses rapportera in. De övriga upprättas av Australien, Förenta staterna och Sovjetunionen.

Förhoppningen är att internationell enighet skall kunna uppnås om ett provstoppsavtal. Det är viktigt att det seismiska övervakningssystem som nu utvecklas skall kunna fungera så snart avtalet träder i kraft.

En fråga som kommer att ställa ökade krav på forskningsinsatser och kunskapsuppbyggnad är den militära utvecklingen på rymdområdet. Sverige behöver sådan kompetens för att kunna delta aktivt i nedrustningskon- ' ferensens arbete för att förhindra en kapprustning i yttre rymden. Sverige har också ctt intresse av att närmare utreda möjligheterna att använda satellitövervakning för att kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser på nedrustningsområdet och för andra förtroende- och säkerhetsskapande syften. Ett sådant projekt måste sannolikt knytas till internationella förhandlingar för att kunna förverkligas. Utveckling, uppskjutning och drift av en verifikationssatellit bedöms dessutom vara ctt så resurskrävande projekt att det endast skulle kunna genomföras genom samverkan mellan flera länder. | -

FOA har, på utrikesdepartementets uppdrag och i samråd med statens rymdadelegation och försvarsstaben, gjort en förstudie av förutsättningarna för en eventuell verifikationssatellit. Som statsministern tidigare idag anfört, har i årets budgetproposition 2 milj. kr. avsatts för en fortsatt utredning i syfte att mer grundligt belysa projektets tekniska och ekonomiska förutsättningar.

jag här berört. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag föreslå all en särskild gästprofessur i Olof Palmes namn inrättas vid -. Bilaga .2 humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Avsikten är Utrikesdep. att den skall inriktas på forskning inom områden av betydelse för fredssträvande i vid mening. . :

2.5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har änfört om den framtida inriktningen av säkerhets-, nedrustnings- och allmänt utrikespolitiskt motiverad | forskningsverksarrihet.

3¶U-landsforskning'

3.1¶SAREC:s stöd till u-landsforskning

Forskningen är svagt utbyggd i i flertalet u- länder. Närliggande, -akuta :behov tvingar ofta fram kortsiktiga lösningar. De fåtaliga forskarna brottas med problem av praktisk natur. till följd av bristande resurser. Forskarflykten är stor från många fattiga u-länder.

En ökande del av Sveriges u-landsbistånd har under s senarc år avsatts för stöd till och kontakter med forskning i u-länder. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) har kommit att få en central roll när det gäller fördelning av dessa medel, liksom beträffande bidrag till forskning i Sverige om u-ländernas situation. Det forskningsstöd och institutionssamarbete :som administreras av SAREC syftar till att främja forskning som kan underlätta för tredje världens länder att utvecklas mot:självbestämmande, ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Stödet är ett viktigt komplement till det bistånd inom andra utvecklingsområden som administreras av styrelsen för internationell utveckling (SIDA) eller ges genom internationella organisationer.

SAREC:s budgetmedel har ökat under åren i-takt med att de långsiktiga aspekterna betonats alltmer i det svenska biståndet. För budgetåret 1986/87 utgör SAREC:s medel ca 2,5 20 av biståndsanslaget. Genom SAREC:s samarbetsprogram med olika u-länder, regionala organisationer, internationella forskningsinstitutioner, svenska forskningsmiljöer samt stöd till enskilda forskare täckes följande sektorer: jordbruk och. landsbygdsutveckling, hälsa och nutrition, utvecklingsteori och samhällsvetenskap, kvinnors situation, teknik och industri samt humaniora, utbildning och kommunikation. Genom ett särskilt anslag för skog och miljö — totalt 100 milj. kr. för femårsperioden 1986/87—1990/91 — stöds även forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet för att lösa de också ur global ekologisk synvinkel angelägna uppgifterna att begränsa avskogning och ökenutbredning.

För budgetåret 1987/88 föreslår regeringen i budgetpropositionen att det

Bilaga 2 anslag som förvaltas av SAREC skall uppgå till 265 milj. kr. Därutöver

Utrikesdep. . föreslås också mindre belopp för anslag till nordiska afrikainstitutet. Även

SIDA stöder — både inom "sina landprogram och genom anslaget för försöksverksamhet och metodutveckling — forskning eller forskningsrelaterad verksamhet i anslutning till projekt och program i utvecklingssamarbetet,

3.3¶Mina överväganden

En central uppgift för SAREC är att bidra till att bygga upp och stärka forskningskapaciteten i enskilda u-länder. Detta sker bl.a. genom samar- : bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och i respektive u-land. Med en förbättrad inhemsk kapacitet på forskningsområdet i u-länderna kan forskarflykt motverkas, och ländernas förmåga att formulera problemlösningar för sina egna utvecklingsansträngningar öka. En del av SAREC:s forskningsbistånd kanaliseras också genom internationella forskningsinstitutioner — ibland med medverkan av svenska forskare.

Universitet och forskningsinstitutioner inom olika sakområden har ansvaret för en fortsatt internationalisering av sin forskning. En del av SAREC:s medel — f.n. knappt 1096 — avser stöd till u-landsforskning i Sverige. SAREC har nu inlett en omstrukturering av stödet till sådan forskning mot mer långsiktiga satsningar på ett antal utvalda forskningsmiljöer med u-landsinriktning. I valet av miljö beaktar SAREC härvid inte minst i vilken mån respektive institutioner själva har visat sig beredda att prioritera u-landsaspekterna inom sitt forskningsområde och avsätta resur-

ser för ändamålet. . . | | oo

Forskning om u-länderna är viktig för den internationella förståelsen i

Sverige. Fördjupad kunskap och debatt behövs för att vårt bistånd skall

utvecklas och för att underbygga biståndsviljan. Genom SAREC:s bidrag till svensk u-landsforskning underlättas kontakterna. och ökar det ömsesi- : diga utbytet mellan Sveriges och u-ländernas forskare. Vidare byggs en allt bredare kunskapsbas upp i vårt land, vilken kan nyttiggöras i biståndsverksamheten och i dialogen med mottagarländerna. :

Denna dialog rör problem inom olika discipliner: Inte minst viktiga har de allmänckonomiska frågorna blivit i takt med den dramatiska ökningen av många u-länders skuldbörda och de svåra interna strukturanpassningsproblemen, Det föreligger behov av och efterfrågan på svensk förvaltningspersonal för hantering av dessa frågor till befattningar i den centrala administrationen i flera av de länder med vilka Sverige bedriver ett långsik-. tigt utvecklingssamarbete. För att öka insikten om u-landsproblemen och ' höja effektiviteten av biståndsinsatser inom dessa områden är det angeläget alu en forsknings- och erfarenhetsrelaterad :grund byggs upp inom svenska universitet och forskningsinstitutioner. :

Ett annat område där ökad kunskap och svensk forskarkompetens behövs gäller miljöaspekter avseende bistånd och utveckling. Strävandena

att främja ekonomisk tillväxt måste innefatta hänsyn till miljö och till ekologiska samband. Dessa frågor har hög prioritet i svenskt bistånd, men ytterligare Kvalificerad personal med ekologisk inriktning behövs. Bilaga 2

I årets budgetproposition (prop. 1986/87: 100, bil. 5, s. 96) har jag före- Utrikesdep. slagit att medel inom SAREC:s anslag utöver det ordinarie stödet till forskningsmiljöer — högst 5 milj. kr. av det totalt föreslagna beloppet 265 milj. kr. för budgetåret 1987/88 — avsätts som ett stöd till inrättande av tidsbegränsade forskartjänster med inriktning på u-tandsforskning i Sverige. Dessa bör inrättas inom främst samhällsvetenskapliga ämnen som ekonomi och statskunskap samt nalurvetenskapliga ämnen inom området ekologi/miljöfrågor. SAREC bör i samråd med berörda forskningsråd och universitet närmare utforma tjänsternas innehåll. Därvid bör beaktas de frågor som är av särskild relevans för u-länderna och hur tjänsterna bäst kan komplettera SAREC:s ordinarie stöd till svenska u-landsforskningsmiljöer. I tjänsteansvaret bör ingå handledning och utbildning.

Tjänsterna finansieras via biståndsanslaget under en tid av sex år. En utvärdering bör göras före utgången av sexårsperioden.:'

3.4 Hemställan Jag hemställer, att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om det svenska u- -landsforsknings-

stödets inriktning.

4¶Europeiskt forskningssamarbete

4.1¶Utvecklingen inom de Europeiska gemenskaperna (EG) och det europeiska forskningssamarbetet

För Sverige är det av avgörande eckonomisk betydelse att vi på lika villkor kan delta i uppbyggandet av en. europeisk hemmamarknad.

Omkring 5092 av Sveriges handel sker med EG. EFTA-länderna är EG:s största exportmarknad utanför EG-länderna. Sverige kommer på tredje plats efter USA och Schweiz, men före t.ex. Sovjetunionen och Japan. Som leverantörsland till EG kommer Sverige på femte plats. Även på andra sätt är våra band med EG starka.

Mot denna bakgrund är det självfallet att Sverige har ett mycket starkt intresse av nära samarbete med EG på alla områden utom dem som berör utrikes- och säkerhetspolitik.

Under de senaste åren har samarbetet mellan Sverige och EG utvecklats starkt. Parterna har funnit det vara i deras intresse att gemensamt angripa problem t.ex. beträffande gränsformaliteter, handelsdokumentation, ursprungsregler och tekniska handelshinder. Samarbetet har även vidgats till andra områden utanför frihandelsavtalets ram.

Som statsministern tidigare har framhållit är samarbetet på forskningsområdet av särskild vikt för sysselsättning och välfärd. oc

En fortsatt utbyggnad av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom EG med nya och utvidgade program planeras i ramprogrammet för periaden 1987—1991. Förslaget, som lagts fram av EG-kommissionen, innebär Bilaga 2 en fördubbling av forskningens andel av EG-budgeten. Förhoppningen är Utrikesdep. atl detta avtal skall bidra till att viktiga forskningsprogram inom EG öppnas också för svenska företag och instilutioner. Chefen för industridepartementet kommer att ge en närmare redovisning av verksamheten inom de olika forskningsområdena. |

För att möta utmaningen från den internationella konkurrensen, framför allt från USA och Japan, har nya kraftfulla initiativ tagits inom EG och enskilda länder inom Europa för att på nytt stärka Europas position. Samarbetet mellan EG och EFTA-länderna har förstärkts. Sålunda fastslogs vid ministermötet mellan EG och EFTA-länderna i Luxemburg i april 1984 ländernas gemensamma intresse av att bygga upp ett dynamiskt ekonomiskt område i Europa. För att uppnå detta mål är man överens om ' att forsknings- och utvecklingsresurserna måste samordnas. Som en följd härav har Sverige år 1986 ingått ett ramavtal om tekniskt och vetenskapligt samarbete med EG.

Sverige har bl.a. inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen inom vetenskap och forskning COST (European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research) ett omfattaride samarbete med EG och dess medlemsländer samt ett antal utanförstående europeiska länder. Sedan början av 1970-talet har Sverige deltagit i ett femtiotal

projekt. |

En ny dimension i det europeiska forskningssamarbetet har tillkommit genom EUREKA-samarbetet där 19 europeiska länder samt EG-kommissionen deltar på lika villkor. Målsättningen är att driva på den tekniska och ekonomiska förnyelsen i Europa för att på så sätt höja produktiviteten och konkurrensförmågan inom den europeiska industrin.

Sverige var under andra halvåret 1986 ordförandeland för EUREKA. En viktig fråga som drivits under den svenska ordförandeperioden rör marknadsöppnande åtgärder. I ett stort antal projekt har önskemål framförts om sådana insatser, bl.a. standardiserings- och harmoniseringsåtgärder. På detta område har arbete inletts, arbetsgrupper tillsatts för att identifiera möjliga åtgärder och ett aktionsprogram lagts upp.

I det högteknologiska samarbetet i EUREKA har hittills svenska företag engagcrats i ett tjugotal projekt och diskussioner pågår om medverkan i ett antal nya projekt. Från svenskt industrihåll har noterats ett tilltagande intresse för EUREKA och de möjligheter som härigenom öppnas. Chefen för industridepartementet återkommer senare denna dag till frågor rörande inriktningen och finansieringen av EUREKA.

Sedan år 1976 har Sverige ett samarbetsavtal med Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM) inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik. Genom detta avtal deltar Sverige i forskningen vid försöksanläggningen JET (Joint European Torus) i Culham, Storbritannien.

Även Schweiz deltar i detta samarbete.

Sveriges samarbete med EG på forsknings- och utvecklingsområdet har

Bilaga 2

utvecklats i positiv riktning under det år som gått. Det nya samarbetsavta- Utrikesdep.

let om tekniskt och vetenskapligt samarbete som trädde i kraft i juni 1986 ger ökade möjligheter till samverkan på för oss intressanta områden i inom såväl grundforskningen som den mer industriellt betonade forskningen. Tillsammans med det drygt ett år gamla EUREKA- initiativet innebär den senaste tidens dynamiska utveckling på forsknings- och utvecklingsområdet att ytterligare steg tagits mot vidgade kontakter mellan länderna i Västcuropa.

Våra relationer med EG är väl etablerade. Fusionforskningsprogrammet | inom EURATOM är en viktig del av EG:s totala ramprogram på forsknings- och utvecklingsområdet. Programmet är öppet för deltagande från | länder utanför EG:s medlemskrets. Sveriges nu tioåriga deltagande i detta program har ingående prövats. Slutsatsen var att det är av vikt för Sverige att delta i detta forskningssamarbete även i fortsättningen.

Innevarande år bidrar Sverige till EURATOM-programmet enligt den antagna fördelningsnyckeln med 42 milj. kr. Det är inte möjligt att exakt ange hur stora betalningarna till fusionsforskningsprogrammet kommer att bli under de närmaste åren. En av energiforskningsnämnden (Efn) gjord

uppskattning är 41—49 milj. kr. om året. Regeringen har i årets budgetpro-

position föreslagit att anslaget för nästa budgetår förs upp med 45 milj. kr., varav 44 milj. kr. anvisas för den allmänna, avtalsbundna delen av forskningssamarbetet samt 1 milj. kr. för den direkta utgiften till JET (1986/87: 100, bil. 5). |

Energiforskningsutredningen (EFU) har i sitt betänkande (SOU 1986:31). med förslag till program för forskning och utveckling inom energiområdet ' föreslagit att ansvarel för Sveriges forskningssamarbete med EG inom området termonukleär fusion och plasmafysik bör överföras till naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare derna dag att i samråd med mig föreslå att de svenska avgifterna till den Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM) för fusionsforskningssamarbetet från och med budgetåret 1987/88 tas upp un- | der utbildningsdepartementets huvudtitel anslaget, D'35. Europeisk forsk-. ningssamverkan.

4,3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle :

att ta del av vad jag har anfört om det framtida forskningssamarbetet

med de Europeiska gemenskaperna (EG). samt samverkan inom.

EUREKA.

i Inledning sossosesserereerrrsrrererererer senere rers ser r rskr skr SR ss Rs esse r an rn ant 2 Säkerhets-, nedrustnings- och allmänt utrikespolitiskt motiverad Bilaga 2

forskningsverksamhet finansierad över utrikesdepartementets hu- Utrikesdep.

VUCtItel oossessasserterorerereerrserernerenrnnar nosen rrnrrr rn rrer Kn ers sees ers skr sr tr ere

Bilaga 3 — Prop. 1986/87:80

Försvarsdepartementet Bilaga 3

. Försvarsdep.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987.

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till proposition om forskning

I Inledning

Statsministern har tidigare idag uttalat regeringens syn på behovet av en mångsidig försvarsforskning som en viktig del av vårt totalförsvar och som ett stöd för den svenska neutralitetspolitiken. 1984 års försvarskommitté har behandlat industri- och forskningsfrågor i ett samlat försvarspolitiskt perspektiv. Regeringen kommer att i cn särskild proposition om totalförsvarcts framtida utveckling redovisa sina förslag i dessa frågor. Jag inskränker mig därför här till att behandla vissa för försvarforskningen grundläggande principer samt några områden där försvarsforskningen i betydande grad anknyter till samhällets övriga forskning.

Den svenska neutralitetspolitiken stöds av ett allsidigt sammansatt totalförsvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser att successivt utveckla och förändra försvaret så att det kan anpassas till ändrade förhållanden i omvärlden. En kompetent försvarsforskning är ett viktigt instrument för detta.

Försvarsforskningen skall bidra till möjligheterna at tidigt upptäcka och värdera förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Den skall identifiera behov av och lämna underlag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Sveriges alliansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa avseenden. Därvid är det särskilt angeläget att skapa en svensk försvarsprofil och att uppmärksamma sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt totalförsvar.

För att kunna ha en god förmåga i dessa hänseenden har Sverige valt att driva ett för totalförsvaret gemensamt program för försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalt (FOA), som är programansvarig och den huvudsakliga producenten av gemensam försvarsforskning, täcker ett stort antal forskningsområden för totalförsvaret. FOA samverkar också med universitet, högskolor och industri och har goda internationella kontakter. Huvuddelen av den gemensamma försvarsforskningen genomförs vid FOA. Vid sidan av FOA bedrivs gemensam forskning även vid fortifikationsförvaltningen, flygtekniska försöksanstalten, högskolor samt industrin. Den dominerande delen av den matericlinriktade forsknings- och utvecklingsverksamheten utförs emellertid vid försvarsindustrin.

| Riksdagen [986186. I saml. Nr 80. Biluga 3

— följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom

områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret, « Bilaga 3 — stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att ta fram och värdera Försvarsdep.

idéer samt medverka vid tekniska systemutredningar. — underbygga statsmakternas återkommande prövning av inriktning och

mål för svenskt hänsynstagande till icke konventionella stridsmedel. — analysera olika hot samt medverka i utformningen av säkerhetspolitiskt

miljöunderlag och prognoser, —- utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och plane-

ring, — stödja de civila totalförsvarsmyndigheterna, — klarlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och

krig, —- lämna underlag beträffande olika vapensystems effekter på människan

samt —- bedöma männniskans prestationer i relation till de krav som ställs under

kriser och i krig samt i speciella situationer i fred.

Under 80-talet har kraven på det samlade svenska totalförsvaret ökat. Samtidigt prövas ständigt vår förmåga att med egna forsknings- och industriresurser utveckla vår försvarskapacitet mot bakgrund av den snabba militärtekniska utvecklingen. Den svenska industrins beroende av omvärlden har successivt blivit alltmer tydligt. Försvarsforskningen och försvarets FoU-uppdrag till industrin syftar bl.a. till att skapa en fortsatt god teknologiförsörjning för försvarets utveckling genom: — säkerställande av svensk systemkompetens inom för försvaret viktiga

områden. Svensk industri har en god systemkompetens, som i många fall är viktig att bevara inom landet. Härigenom underlättas tekniköverföring till Sverige i eventuella samarbetsprojekt med utländsk industri.

— bibehållande av hög teknikkompetens inom ett antal prioriterade områ-

den som är viktiga för försvaret. Genom hög tckniknivå på valda områden blir svensk industri en intressant partner i olika typer av sämarbete och kan tillföra gemensamt utvecklade system en unik kunskap. En samordnad offentlig teknikupphandling är också ett viktigt instrument för att stärka denna kompetens.

— ökad satsning på försvarets del av nationella samverkansprogram inom

t.ex. informationsteknologin, materialtekniken och havstekniken. Genom nationella program ökar Sveriges förmåga att både självständigt

och i samverkan med andra länder bibehålla en fortsatt kompetens inom

viktiga områden. De nationella programmen har även stor betydelse för ett vidgat samarbete mellan olika typer av forskningsinstitutioner och svensk industri, | |

2¶Min syn på försvarsforskningens inriktning i stort

Bilaga 3 Försvarsforskningens långsiktiga inriktning övervägs inför riksdagens Försvarsdep. femåriga försvarsbeslut. Mitt förslag till inriktning kommer att redovisas i särskild proposition under våren 1987. Inför försvarsbeslutet har FOA, som programansvarig myndighet, för regeringen redovisat sin syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling efter: budgetåret 1986/87 i vad som kallas ”försvarsforskningens framtidssyn”. FOA har också på regeringens uppdrag inom ramen för perspektivplaneringen redovisat studier om samhällets sårbarhet i kris och krig.

Jag förordar även fortsättningsvis att huvuddelen av forskningen för totalförsvaret hålls samman i en gemensam forskningsorganisation. Genom att forskningsgrupper med skilda ämnesinriktningar samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en väsentlig tvärvetenskaplig samverkan. Den nödvändiga sekretessen blir mindre besvärande. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan byggas upp för tillämpningar inom skilda totalförsvarsgrenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och avnämare' kan organiseras. Dessa kontakter är viktiga för ömsesidig förståelse och för anpassningen av forskningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är det uppenbart att en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner inom och utom landet är nödvändig. Forskning och utveckling har cmellertid inom vissa områden även i en vidare mening ett sammanhang med totalförsvarsfrågorna. Till detta avser jag återkomma i samband med propositionen om inriktning av totalförsvaret.

Den anslagsfinansierade försvarsforskningsverksamheten inom FOA omfattar f.n. ca 350milj. kronor om året. Den försvarsinriktade forskningen har sin tyngdpunkt i områdena systemanalytiska studier, teknisk forskning kring konventionella vapen och informationssystem, skydd mot icke konventionella vapen samt humanvetenskaplig forskning. Ökad vikt kommer att läggas vid områden där den tekniskt-vetenskapliga utvecklingen går särskilt snabbt t.ex. informationsteknologi och bioteknik. Ett annat viktigt område är forskningen angående samhällets sårbarhet i kris och krig.

Utöver den totalförsvarsinriktade forskningen genomför FOA — som nyss framgått av utrikesministerns föredragning— viss forskning avseende europeisk säkerhet, rustningsbegränsning och nedrustning.

Förutom den anslagsfinansierade verksamheten genomför FOA även intäktsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet m.m. Sådana uppdrag tas från sektorer utanför totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den försvarsinriktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten omfattar för budgetåret 1986/87 ca 65 milj. kronor.

Jag bedömer att verksamheten vid FOA även i fortsättningen i huvudsak kommer att bibehålla den inriktning som här redovisats.

Flygtekniska försöksanstaltens (FFA) forskning inom aerodynamik och hållfasthet inriktas främst mot militära och civila flygplan, robotar, rymdfarkoster och vindkraftverk.

hetens inriktning. Den flygtekniska forskningen som fram till 1980/81 i huvudsak finansierades av försvarsmedet har i avscvärd grad bidragit Bilaga 3 till den höga flygtekniska nivån inom landet. Förutsättningarna för Försvarsdep. svensk flygindustri att övergå till en alltmer ökad civil produktion har därigenom underlättats. Utvecklingen av civila flygplan stöds sedan 1981/82 av ett forskningsprogram vid FFA och högskolorna med finansiellt stöd av styrelsen för teknisk utveckling. I detta sammanhang har anmälts behovet av förnyelse av vindtunnelresurserna inom lågfartsområdet. Denna fråga kommer att ytterligare studeras.

Den pågående omstruktureringen av FFA:s verksamhet är enligt min mening lämplig och bör fortsätta. Jag bedömer även att andelen långsiktigt inriktad forskning inom aerodynamiken, termodynamiken, framdrivningstekniken och akustiken kan komma att bli föremål för viss ökning liksom alt FFA:s internationella engagemang kan komma alt förstärkas.

3¶Försvarsforskning med anknytning till några andra forskningsområden i samhället

3.1¶Tekniksamverkan inom den offentliga sektorn

Försvarssektorn skiljer sig från andra samhällssektorer bl.a. genom att sektorns verksamhet formas utgående från en särskilt långsiktig planering och genom femåriga försvarsbeslut.

I ett industri- och forskningspolitiskt perspektiv är det av stor vikt att långsiktigt kunna överblicka vilka teknikområden som särskilt berörs av försvarsupphandlingen med därtill hörande insatser inom forskning och utveckling (FoU). Varje år går via försvarets materielverk projektinriktade FoU-beställningar till svensk industri för mellan 2000 och 3000 milj. kronor. En övervägande del av dessa beställningar avser FoU med specifik försvarstillämpning. I en del fall är det dock så att samma teknik även förekommer i olika civila tillämpningar. Ett sätt att mer offensivt utnyttja och inrikta landets tekniska kompetens är därför en långsiktig planering grundad på cen överblick över materielanskaffningen inom större delar av den offentliga sektorn. Regeringen har i olika sammanhang framhållit det positiva värdet av sådan tekniksamverkan.

För försvarssektorn är en analys av framtida upphandling en viktig fråga. Det finns anledning anta att upphandlingen i flera fall skulle bli billigare genom ett utvidgat samarbete med andra samhällssektorer, där man använder eller skulle kunna använda samma basteknologier. En i vissa delar samplanerad upphandling eller utveckling eller studie- och forskningsverksamhet med sikte på att finna gemensamma tekniska lösningar borde ge möjligheter till mer kostnadseffektiv teknisk utveckling och upphandling inom flera samverkansområden samt en totalt snabbare teknikutveckling för industrin.

Jag anser mot denna bakgrund att det är angeläget att ta vara på: möjligheterna till en vidgad forskningssamverkan med andra samhällssektorer.

informationstecknologiprogram

Bilaga 3

Informationsteknologin utgör en viktig förutsättning för säväl den vi- Försvarsdep.. dare utvecklingen av en allt större del av industrisektorn som för effektivitetsökningar och kvalitetsförbättringar inom tjänstesektorn, inklusive den offentliga förvaltningen.

För försvarets del är tillgången till kvalificerad informationsteknologi nödvändig för att ge tillräckliga prestanda hos olika materielsystem m.m. :

Stalsministern har tidigare denna dag utvecklat regeringens syn på behoven av ett nationellt informationsteknologiprogram. En vidareut-

veckling av dessa behov inom det tekniskt-industriella området kommer

att senare denna dag ske i förslagen från chefen för industridepartementet. Det nationella informationsteknologiprogrammet avses även ta hänsyn till försvarets behov. Härigenom kan försvaret på ett planerat sätt lämna bidrag till och utnyttja informationsteknologiutvecklingen i samhället i övrigt. De teknikområden som från försvarets synpunkt särskilt bör uppmärksammas inom ramen för ett nationellt informationsteknologiprogram är följande: e Informationssystem, speciellt kunskapsbaserade, inkluderande männi-

ska/dator-kommunikation e Datorsystemteknik e Kommunikationsteknik e Sensorteknik inklusive signalbehandling e Programvaruteknik e Datasäkerhet/sårbarhet e Säkra kommunikationssystem e Datorstödd konstruktion och produktion

Härtill kommer det i samband med det nationella mikroclektronikprogrammet behandlade elektronikområdet.

Informationsteknologiområdet har stor betydelse för totalförsvarets utveckling. Mot bakgrund härav har jag plancrat att genom omprioriteringar avsätta 50 milj. kronor för vart och ett av budgetåren 1987/88—- 1989/90 som försvarets del i ett brett nationellt informationsteknologiprogram (IT-program). Huvuddelen av dessa medel avses utnyttjas för industriell utveckling inom de teknikområden som redovisas ovan. Försvarets materielverk, forskningsanstalten och försvarsindustrin har inventerat projektförslag som kan ingå i underlaget för ett brett nationellt program. En nära samordning av IT-verksamheten med motsvarande satsningar inom bl.a. styrelsen för teknisk utveckling, televerket och industrin kommer att ske, Försvarsmyndigheterna kommer därvid att aktivt medverka i programuppbyggnaden och genomförandet av programmet. Den närmare anslagsfördelningen avser jag att ta upp I proposition om inriktning av totalförsvaret våren 1987.

Av de medel som tillförs det nationella IT-programmet bör särskilt två områden för målinriktad forskning stödjas vid sidan av den industrica

verkan. AI-projekiet syftar bl.a. till att ge grunder för ett effektivt besluts- stöd för piloter genom bearbetning av realtidsinformation som insamlats Bilaga 3 genom olika typer av sensorer. Insatserna på området mikroelektronik och . Försvarsdep. strålpåverkan syftar bl.a. till att utveckla miljötåligare mikrokretsar genom nya konstruktionsmetoder, tillverkningsprocesser och konstruktionsmaterial (kvalitetssäkring). De båda projektområdena bygger på viktiga insatser, som redan gjorts inom försvaret. Denna målinriktade forskning bör ge tillfälle till fördjupad samverkan mellan universitetet i Linköping och FÖA:s institutioner på samma ort.

3.3¶Forskningssamverkan i Umeå inom det

miljövetenskapliga området

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå en resursförstärkning inom det miljövetenskapliga området i Umeå. Denna avses ske i form av tillskapandet av en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning och syftar till att främja forskningen i Umeå-regionen genom att stödja och utveckla forskningssamverkan mellan universitet i Umeå och de myndigheter/institutioner i regionen som -bedriver forskningsverksamhet inom det aktuella området.

Försvarets forskningsanstalt, som i Umeå har verksamhet inom berörda forskningsområden, har i remissvar på en rapport Om samverkan i forskning, angivit att det finns goda förutsättningar för en forskningssamverkan inom ramen för en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning.

Jag delar utbildningsministerns uppfattning att strävandena att främja forskningssamverkan i Umeå är värda allt stöd. Jag ser en centrumbildning för miljövetenskaplig forskning som ett positivt komplement till den hittillsvarande samverkan mellan FOA och universitetet i Umeå.

3.4¶Särskilda åtgärder inom det havstekniska området

Mycket av den havsteknik, dvs. teknik anpassad till marin miljö, som idag tillämpas civilt härrör från tidigare militär forskning och teknikutveckling. Påtagliga beröringspunkter mellan militära och civila utvecklingsbehov finns vad gäller t.ex. undervattensfarkoster, undervattensverktyg, dykeri och inte minst metoder för spaning, sökning och identifiering under vattnet. e

Sammanlagt har under budgetåret 1985/86 utnyttjats ca 325 milj. kronor och 50 personår för verksamhet inom försvarssektorn för forskning, utveckling och anskaffning av materiel inom havsteknikområdet, :

I ett samarbetsavtal mellan FOA och STU om forskningssamarbete har en satsning skett för att marknadsföra FÖA:s havstekniska kompetens samt för att skaffa kännedom om potentiella kunders behov av FoU och deras önskemål om samarbete för en aktuell teknikutveckling. Utvecklad teknik har därvid överförts till industrin i Sverige och Norge.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag nyligen redovisat den havstekniska verksamheten inom försvarssektorn. Av överbefälhavarens

redovisning framgår bl. a. att han känner en viss oro om möjligheterna att

upprätthålla forskarutbildningen och den svenska industrikompetensen

inom havsteknikområdet. Enligt överbefälhavarens mening bör därför Bilaga 3 bl.a. fördjupad samverkan ske mellan försvarsmakten, andra delar av den Försvarsdep. offentliga sektorn, universiteten, högskolorna och industrin I syfte att inom vissa leknikområden säkerställa tillräcklig havsteknisk kompetens i landet.

Jag är inte bereddd att nu ta ställning till överbefälhavarens förslag men

konstaterar alt även 1984 års försvarskommitté har pekat på ökade forskningsbehov av likartat slag. Enligt min mening är det viktigt att den havstickniska kompetensen kan utvecklas inom landet. Formerna för en

fördjupad samverkan mellan försvarsmakten och övriga samhällssektorer i

syfte att säkerställa denna kompetens bör dock övervägas ytterligare.

3.5¶Utredningsuppdrag rörande det materialtekniska

området

Chefen för industridepartementet kommer att senare denna dag peka på betydelsen av fortsatta forskningsinsatser inom materialtekniken. Materialtekniken har stor betydelse även för försvarsmaktens utveckling och viktiga kunskaper inom detta område finns inom försvarssektorn. Det kan även få betydelse för försörjningsberedskapen på materielområdet. Jag avser därför att uppdra åt överbefälhavaren att i samråd med överstyrelsen för civil beredskap utreda försvarets långsiktiga behov av nya

material, import av legeringsmaterial av central betydelse för försvarets

system och komponenter, åtgärder mot korrosion för olika typer av mate-

rial samt en redovisning av befintlig kompetens inom industri och forskning inom områden som är av betydelse i detta sammanhang. Utredningen

skall också redovisa sådan anskaffning, forskning och utveckling som är av

intresse för samverkan med civila intressenter. Åtgärder för samverkan med universitet, högskolor och industrier samt erfarenheter av olika sam-

verkansformer bör därvid belysas. FOA:s och FFA:s kunskaper bör i detta

sammanhang vara av stor betydelse.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att

ta del av min syn i stort på försvarsforskningens inriktning samt

vad jag anfört om utvecklingen av vissa försvarsforskningsområden

med anknytning till andra forskningsområden i samhället.

Bilaga 4 Prop. 1986/87:80 .

Socialdepartementet - Bilaga4

| . . : Socialdep.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Till soctaldepartementet hör frågor om välfärd, familjepolitik, socialtjänst |

samt hbälso- och sjukvård. |

För att stödja forsknings- och utvecklingsarbete har departementet ett anslag som budgetåret 1986/87 uppgår till 35,6 milj. kr. Inom departementet finns delegationen för social forskning (DSF). Den har bl.a. till upppift att initiera och stimulera samt ge förslag till medelstilldelning till forsknings- och utvecklingsarbete inom departementets politikområden.

Delegationen består av företrädare för samhälls- och beteendevetenskaplig samt samhällsmedicinsk forskning, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och de två kommunförbunden. or

I den senaste forskningspolitiska propositionen (1983/84: 107) framhölls betydelsen av att man inom den socialpolitiskt relevanta forskningen prioriterar vissa områden. Det bedömdes bl.a. angeläget att öka kunskaperna om socialförsäkringarnas verkningar och fördelningspolitiska betydelse och att utveckla socialpolitisk teori särskilt avseende marknads- resp. politiskt orienterade lösningar på medborgarnas försörjningsproblem.

Vidare framhölls betydelsen av att utveckla en teoretisk bas för arbetet inom socialtjänsten och att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom socialt arbete. =

Mot bakgrund av att.hälso- och sjukvårdslagen samt hälsoskyddslagen ger de förebyggande insatserna större tyngd än tidigare föreslogs särskilda satsningar för att öka kunskapen om den fysiska, psykiska och sociala miljöns inverkan på hälsa och välbefinnande. Särskilt nämndes behovet av att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad gäller ohälsa och tidig död. I anslutning härtill föreslogs bl.a. stöd till forskning för att utveckla metoder för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen.

Den övervägande delen av den hälso- och socialpolitiskt relevanta forskningen finansieras via fakultetsanslag och forskningsanslag som inte ligger under socialdepartementet. För att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom universiteten har emellertid under den senaste treårsperioden, inom ramen för socialdepartementets anslag för forsknings- och utvecklingsarbete, avsatts medel för stipendier för sju forskare, fjorton forskarassistenter och femton doktorander. De sexåriga forskningspro- 1

I Riksdagen 19861!87, I samt. Nr 80. Bilaga 4

rell socialpolitik, socialt arbete, socialsektorns medverkan i samhällsplaneringen, barn- och familjepolitik, handikappforskning samt hälso- och Bilaga 4 sjukvårdsforskning i ett samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv Socialdep. bl.a. epidemiologisk forskning.

Härutöver har medet tillförts institutionerna för socialt arbete för förstärkning av handledarkompetensen.

Forskning om det ekonomiska trygghetssystemet

DSF antog år 1984 ct handlingsprogram för forskning inom socialförsäkringsområdet. Detta har under treårsperioden fullföljts.

Programmen för de sju forskare som erhållit stipendier för långsiktigt arbete innehåller sociologiska och ekonomiska analyser av det ekonomiska trygghetssystemet och den fördelningspolitiska roll detta spelat och spelar i den aktuella utvecklingen. Även arbetsmarknadspolitikens betydelse i ett fördelningspolitiskt perspektiv uppmärksammas liksom förvaltningens roll vid tillämpningen av lagstiftningen på socialförsäkringsområdet. I den forskning som får stöd från anslaget pågår f.n. på flera håll socialpolitiska och välfärdsteoretiska analyser av socialförsäkringen samt studier av socialförsäkringens samspel med arbetsmarknaden.

Riksförsäkringsverket har i en framställning till DSF framhållit betydelscn av fortsatta studier av socialförsäkringen och samhällsekonomin, bl.a. med avseende på ”hur socialförsäkringen samspelar med andra faktorer i

bestämningen av fördelningen av inkomsten inom samhället” samt ”hur

socialförsäkringen i samband med andra faktorer påverkar individers arbetsmarknadsbeslut”. Verket anser också att forskningen om föräldraförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, de långa sjukfallen samt förtidspensioneringen behöver förstärkas. |

Forskning om socialtjänsten

Forskning inriktad på uppföljning och analys av hur socialtjänstlagens mål förverkligats har givits högsta prioritet. Detsamma gäller utveckling och analys av sociala metoder med speciell hänsyn till det sociala arbetets kvalitet och resultat.

Härutöver har forskning kring institutionsvårdens utformning och samverkan med socialtjänsten i övrigt prioriterats, liksom former för brukarinflytande, klientmedverkan och samverkan med frivilliga organisationer.

Under den senaste treårsperioden har tolv stipendier inrättats för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnet socialt arbete vid universiteten.

Det krävs ytterligare åtgärder för att stärka forskningen om socialt arbete med särskild tonvikt lagd på det sociala arbetets innehåll och innebörd inom individ- och familjeomsorg. Särskilt efterfrågas forskning om sociala metoder. Den behövs för utveckling av dels teori, dels nya arbetsformer och arbetssätt. Vidare ställs krav på metoder för värdering och analys av olika sociala insatser med hänsyn till kvalitet och resultat särskilt ur klientens perspektiv.

gäller såväl socialbyråarbete och institutionsvård som olika blandformer mellan dessa liksom en lämplig avvägning mellan formell och informell Bilaga 4. omsorg, mellan samhällets ansvar och individens. Hit hör också behov av Socialdep. ny kunskap om människars reaktioner på miljöhot av olika slag och hennes möjligheter och vilja att förändra sina levnadsvanor. Detta har aktualitet för säväl förebyggande som behandlande verksamhet.

När det gäller arbetet med barn och ungdomar som lever i riskmiljöer eller själva har sociala problem är det också angeläget med metodutveckling. Frågor om samverkan mellan olika kommunala och landstingskommunala organ som bedriver behandlingsarbete med barn och ungdomar behöver uppmärksammas. Detsamma gäller också hur generella insatser av typ barnomsorg och skola skall utformas så alt de aktivt stöder dessa barn och deras föräldrar. ee

Barn- och familjepolitisk forskning

Inom detta område har fem forskarstipendier inrättats vid universiteten. Tre av dessa avser forskning om barnomsorgen, ett gäller välfärdsaspekter på fritidsverksamhet för barn och ungdom och ett avser forskning, om omhändertagandet av barn. | |

Projektmedel har använts till fortsatt stöd för forskning om kvinnomisshandel samt för forskning om det pedagogiska innehållet i i barnomsorgen och om vårdnadsfrågor. . .

Flera projekt pågår, som tar upp grundläggande frågor om dagens mansoch kvinnoroller och om rollen som förälder. : |

När det gäller invandrarbarn pågår ett flertal' projekt rörande barnens språkutveckling och tvåspråkighet. Omhändertagande för samhällsvård och placering av invandrarbarn i familjehem har ägnats särskild uppmärksamhet. Andra projekt belyser barnens och Parnfamiljernas situation och kontakter med det svenska samhället: . : :

I en särskild PM (1986-09-25) om forskning och utveckling. från hälsooch sjukvårdsberedningen inom socialdepartementet framhålls bl.a. att det på barn- och ungdomsområdet krävs bättre kunskaper om barns, ungdomars och familjers levnadsförhållanden som grund för samhällets insatser. Särskilt framhålls behovet av kunskap om barns villkor, utveck- ling och samspel med :närmiljön samt om samhällsproblem ur barnens synvinkel. Detsamma gäller om orsakerna till att fritiden för barn och ungdom utformas så olika inom skilda geografiska områden och. med hänsyn till socialgrupp. Kunskaperna om hur ungdomsarbetslösheten slår mot unga individer och om vad som händer med ett samhälle med många arbetslösa behöver också avsevärt. förbättras.

Forskning om beroendeframkallande medel

Behovet av forskning är stort inom hela drogområdet. Särskilt eftersatt är forskningen inom alkoholområdet i synnerhet med hänsyn till alkoholskadornas höga samhällskostnader och konsekvenser i allmänhet. Alkohol-

HH Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 80. Bilaga 4

forskningen har hittills i stor utsträckning varit inriktad på missbrukare och i synnerhet på missbrukare i vård och behandling. Eftersom missbruket endast utgör en mindre del av det komplexa alkoholområdet bör därför Bilaga 4 enligt DSF alkoholforskningen i framtiden i större utsträckning än hittills Socialdep. inriktas på grundläggande frågor om varför vi dricker, varför drickandet förändras över tid i befolkningen i sin helhet eller i olika grupper (t.ex. bland kvinnor, ungdomar och pensionärer) och om vilken roll drogpolitik, informationssatsningar och samhällsförändringar har i sammanhanget.

Då det gäller behandlingsforskning är det viktigt att behandlingen ses i relation till livssituationen i stort och till missbrukets förlopp över en längre tidsperiod. En viktig aspekt är missbrukarnas sociala omgivning, bl.a. hur människor påverkar och påverkas som lever i missbrukarens omedelbara närhet. Det är viktigt att ta till vara kunskaper inom bl.a. den psykologiska vetenskapen om exempelvis interaktionsmönster mellan mor och barn under spädbarnsåldern eller mellan den missbrukande familjemedlemmen och familjen i övrigt. En viktig angränsande fråga är varför många barn som växer upp under mycket besvärliga förhållanden trots allt ' tycks få ett ”normalt” liv. -

Forskning inom äldreomsorgen

Den forskning inom äldreomsorgen som finansierats från socialdepartementet har koncentrerats till fyra stora studier, där medicinska forskningsrådet, riksbankens jubileumsfond och forskningsrådsnämnden varit medfinansiärer, nämligen — De äldre i samhället — förr, nu och i framtiden — Populationsstudien ”70-åringar i Göteborg” — Målinriktad tvärvetenskaplig forskning rörande ålderspensionärers situ-

ation och hälsa samt

— Ätproblem hos åldersdementa.

Härutöver har stöd givits till forskning om bl.a. relationen mellan informella och formella omsorgssystem i förhållande till äldre människors behov av stöd och hjälp till meningsfyllt liv.

Inom handikapp- och äldreomsorgen samt sjukvården pågår en omstruk- : turering mot öppna vård- och boendeformer. Riktlinjer och mål för den fortsatta utvecklingen behandlas i äldreberedningens betänkande, som planeras bli avlämnat våren 1987 och där också aktuella forskningsbehov' kommer att preciseras. :

Ftt viktigt tvärvetenskapligt FoU-område bör bli.att analysera och värdera såväl förutsättningar för som de faktiska effekterna av förändringsarbetet. |

Bland de områden som i ett välfärds- och vårdpolitiskt perspektiv har strategisk betydelse bör utveckling av alternativa boendemiljöer och boendeformer, de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av omslruktureringsarbetet samt attityd- och utbildningsfrågor särskilt uppmärk-' sammas.

Speciell uppmärksamhet tilldrar sig de grupper som har de största vårdbehoven. Dessa grupper återfinns i första hand bland resurssvaga ensam-

stående äldre utan ett fungerande socialt nätverk, senildementa med behov av service dygnet om, gravt fysiskt och psykiskt handikappade människor : samt kommunikationshandikappade. Bilaga 4

De anhörigas samspel med den hjälpbehövande samt anhörigas roll i Socialdep. förhållande till den offentliga vården behöver också uppmärksammas.

De ekonomiska analyserna bör inriktas mot omstruktureringsarbetet och belysa — privatekonomiska konsekvenser — finansiella konsekvenser för landsting, primärkommun resp. staten samt

ev. suboptimering av insatser pga. skilda huvudmannaskap — samhällsekonomiska effekter.

Handikappforskning

Inom handikappforskningsområdet har socialdepartementet under innevarande budgetår utöver projektmedel delat ut fyra stipendier för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom universiteten, varav tre på s.k. postdoctorsnivå. Utgångspunkten för utlysning av dessa stipendier var ett av DSF antaget handlingsprogram för handikappforskning inom fyra priori-

terade områden, nämligen om |

— handikappframkallande faktorer — effekter av socialpolitiska och ekonomiska åtgärder för handikappade,

arbetslivets och fritidens utformning m.m. — begreppsutveckling och språklig kommunikation hos handikappade — effekter av behandling och rehabilitering.

Handikappforskningen kännetecknas f.n. av bristande samordning och kontinuitet. Förslag till åtgärder för att avhjälpa dessa problem har nyligen utarbetats av arbetsgrupper inom bl.a. DSF och FRN. Förslag har framlagts att handikappforskningen bör förstärkas såväl kvalitativt som kvantitativt bl.a. genom ökad medelstilldelning till FRN för viss finansiering av forskningsprojekt och forskartjänster. Förslaget förutsätter att nuvarande finansiärer också ökar sitt stöd till denna forskning. Nämnden föreslås också få ett samordnande ansvar för handikappforskningen.

Hälso- och sjukvårdsforskning

I prop. 1983/84:107 framhölls i anslutning till de redovisade områdesprioriteringarna att den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden måste främjas bl.a. inom ämnena epidemiologisk forskning samt hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Som ett led i detta åtagande har inom socialdepartementets anslagsram sju forskarstipendier inrättats. Även medicinska forskningsrådet har avsatt resurser för forskning inom dessa prioriterade områden.

Socialstyrelsen har i en framställning till socialdepartlementet den 27 augusti 1986 (PM 147/86) påtalat behovet av ett kraftfullare stöd från. vetenskapssamhället under den kommande treårsperioden så att de hälsooch socialpolitiskt motiverade forskningsprioriteringarna får genomslag.

Ett likartat uttalande har gjorts från en arbetsgrupp till hälso- och sjukvårdsberedningen inom socialdepartementet. = .

Socialstyrelsen och arbetsgruppen anser att den frampångsrika biologis- Bilaga 4 ka medicinska forskningen behöver kompletteras av forskning med en Socialdep. folkhälsovetenskaplig och samhällsmedicinsk inriktning.

Hälso- och sjukvårdens verksamhet omfattar mycket mer än läkarnas bot och behandling av sjukdomar. Det förebyggande arbetet kräver kunskaper också om sjukdomars utbredning i befolkningen, om de psykosociala mekanismerna bakom de stora folksjukdomarna och om de samhälleligt påverkbara orsakerna till klasskillnaderna i ohälsan. Vården, omvårdnaden och rehabiliteringen kräver kunskaper också om sjukdomars. sociala och psykologiska konsekvenser, kunskaper som svarar mot de problem som exempelvis sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ställs inför samt kunskaper som är tillämpbara i hemsjukvård och primärvård. Planering, styrning och ledning av hälso- och sjukvårdsorganisationen

kräver kunskaper om hur vårdresurserna utnyttjas samt om bakomliggan-

de orsaker, om otillfredsställda vårdbehov, värdens effekter samt om | instrument för att mäta bebiov och effektivitet.

Samtliga dessa kunskapsområden representerar eftersatta och outvecklade forskningsfält som måste stärkas om de folkhälsopolitiska ambitionerna skall kunna fullföljas.

En viktig delförklaring till rådande förhållanden är bl.a. alt Sverige saknar en folkhälsovetenskaplig forskningstradition. 'Folkhälsovetenskap

(public health) har inte i Sverige identifierats som ett égét forskningsområde. De som arbetar med forskning med folkhälsovetenskaplig inriktning

har kommit i kläm mellan den biologiskt inriktade medicinska forskningen och den samhälls- och beteendevetenskapliga forskningen. Arbetsgrup- | pens slutsats är att de forskningsdiscipliner som arbetar med folkhälsovetenskaplig inriktning behöver stärkas finansiellt och organisatoriskt.

Arbetsgruppen föreslår därför bl.a. att under den kommande treårsperioden förutsättningar för olika förstärkningsåtgärder utreds.

Överväganden och förslag

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsministern anfört om generella mål för regeringens politik. Forskning inom mitt ansvarsområde bidrar till förverkligandet av dessa mål bl.a. genom att ge underlag för beslut som skapar större rättvisa mellan individer och grupper i vårt samhälle. Jag kommer i det följande att peka på områden som är av särskilt stort intresse. :

Låt mig dock innan jag gör detta, understryka vikten av att de forsk- .. ningspolitiska principer som statsministern redovisat tillämpas även inom den sociala sektorsforskningen. Detta gäller bl.a. finansiering av doktorandtjänster och forskarassistenttjänster inom högskolan. Det gäller även andra åtgärder för att långsiktigt stärka högskolan, bl.a. genom att avsätta medel för basförstärkningar vid institutionerna. Som framgått har delegationen för social forskning (DSF) inom socialdepartementet redan

inslagna vägen.

En annan viktig principiell fråga gäller forskningsetiken. Jag instämmer i » Bilaga 4 statsministerns bedömningar och förslag till fortsatt hantering. av dessa Socialdep.. frågor. Den forskning som stöds från socialdepartementets anslag aktualiserar ofta etiska problem. Därför har DSF också sedan några år en särskild . kommitté för etikgranskning, vilken arbetar med utgångspunkt i de rekommendationer som utformats av:det humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. :

Omfattande förstärkningar föreslås som framgått av vad statsministern tidigare anfört till universitet och högskolor. En del av den forskning som finansieras med dessa medel avser politikområden som hänförs till socialdepartementet. För den forskning som initieras och finansieras av DSF föreslår jag ett oförändrat anslag under den närmaste treårsperioden. Det får ankomma på DSF att, med hänsyn till bedömning av samhällsrelevans och inomvetenskaplig kvalitet hos inkomna ansökningar om projektmedel, göra erforderliga prioriteringar utifrån de rikuinjer som jag kommer att redovisa i det följande.

Det ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är till större delen samordnat i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP. De ersättningar som efter skatteavdrag utges från socialförsäkringen m.m. motsvarar ca 2526 av den totala privata konsumtionen i landet och har således en stor betydelse ur fördelningspolitisk synvinkel. De innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till förmån för de ekonomiskt sämre ställda grupperna i samhället. : :

Den ekonomiska omfattningen av trygghetssystemet, liksom dess betydelse för medborgarna gör det enligt min mening angeläget att ur forskningssynpunkt belysa såväl de samhällsekonomiska och finansiella effekterna av transfereringssystemen som deras betydelse för individerna ur privatekonomisk synvinkel. Det är också angeläget att särskilt belysa de fördelningspolitiska effekterna av de transfereringar som sker inom +trygghetssystemets ram.

Då det gäller den barn- och familjepolitiska forskningen bör ett viktigt bidrag till utveckling av sådan forskning i ett samlat perspektiv bli det nya tema — Tema barn — som kommer att introduceras vid temaforskningen vid universitetet i Linköping. Chefen för utbildningsdepartementet kommer scnare att närmare redovisa detta.

Härutöver finner jag det angeläget att DSF under den närmaste treårsperioden initierar forskning kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Jag vill därutöver peka på vikten av forskning kring hur barnomsorgen bäst bör utformas för barn i behov av särskilt stöd — såväl barn med handikapp som med olika typer av psykosociala problem. Viktiga områden är t.ex. olika former för integration, samverkan med den övriga socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt metodutveckling.

Ett delområde av vikt gäller barns språkutveckling under helå försko- :

Då det gäller forskning inom socialtjänsten samt forskning om beroende- Bilaga 4 framkallande medel och inom äldreomsorgen kan jag instämma i de all- Socialdep. männa bedömningar som redovisats i det föregående.

För handikappforskningen kommer chefen för utbildningsdepartementet i det följande att närmare behandla de uppgifter som FRN, i överensstämmelse med i det föregående redovisat förslag, kommer att få i detta sammanhang. 1 enlighet med vad statsministern i det föregående har anfört skall DSF solidariskt med andra berörda forskningsfinansiärer i motsvarande utsträckning stödja längsiktig kunskapsuppbyggnad inom handikappområdet. Detta stöd skall samordnas och fördelas av FRN.

Då det slutligen gäller hälso- och sjukvårdsforskning ligger de områdesprioriteringar som angivits i de senaste två forskningspolitiska propositionerna fast. Med hänsyn till hälso- och sjukvårdens stora andel av BNP samt de växande anspråk hälso- och sjukvården kan förväntas ställa bör härutöver samhällsekonomisk och hälsockonomisk forskning ges ökad prioritet.

Med hänsyn till att utvecklingen varit svag under den senaste treårsperioden är det angeläget att, som statsministern påpekar, medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteter uppmärksammar detta förhållande och medverkar till atl kompetens byggs upp succesivt. I det föregående har redovisats krav på en folkhälsovetenskapligt och samhällsmedicinskt inriktad forskning som komplement till den framgångsrika biomedicinska forskningen. Förslaget från arbetsgruppen inom hälso- och sjukvårdsberedningen upptar bl.a. också förslag om stöd till framgångsrika forskargrupper inom prioriterade områden med syftet att få till stånd goda forskarmiljöer som stöd för teori- och metodutveckling. Jag finner de synpunkter ' som framförts I arbetsgruppens förslag mycket intressanta och värda att ytterligare belysas. Jag anser därför efter samråd med cheferna för socialoch utbildningsdepartementen att problemen bör: göras till föremål för ytterligare utredning under treårsperioden i samverkan med berörda in-. : tressenter. En sådan utredning kommer också att analysera DSF:s roll i sammanhanget.

Anslagsfrågor

I budgetpropositionen 1986/87:har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret .1987/88 beräkna ett reservationsanstag av 35661000 kronor.

1985/86 Utgift 33383211. Reservation 6919 198687 Anslag 35661000 ' 1987/88 Förslag 36909 000

Jag beräknar nu anslagsbehovet för nästa budgetår till 36 909 000 kronor. Tör vardera budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknar jag 36909 000

kronor.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

Bilaga 4 föreslår riksdagen

Socialdep.

att godkänna de allmänna riktlinjer för forskningen inom socialde-

partementets verksamhetsområde som jag har angett i det föregåen-

de samt

att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 36909000

kronor.

Kommunikationsdepartementet | Bilaga 5 .

Kommunika- Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987 tionsdep.

Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras forskning och utvecklingsarbete (FoU) med inriktning på transporter, meteorologi och hydrologi, geoteknik samt telekommunikationer.

Transportforskning omfattar forskning om transporter av personer och gods, transportmedel, transportleder, transportanläggningar och. trafikanter. Även forskning om den trafikprocess transporterna ger upphov till och om transportekonomi och materialadministration ingår. Forskningen omfattar också trafikens effekter på samhället, regionalpolitiskt och miljömässigt, liksom forskning om metoder för trafik- och transportplanering. Transportforskningsområdet är således mycket omfattande.

Många olika organ är delaktiga i den svenska transportforskningen. Transportforskningsberedningen (TFB) är den statliga myndighet som är sektorsansvarig för FoU inom transportsektorn. TFB:s roll är därvid att initiera, planera, samordna, stödja och informera om sådan FoU. Även andra forskningsstödjande myndigheter initierar i dag statlig forskning på detta område, bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens råd för byggnadsforskning (BFR). Förvaltningsmyndigheter med ansvar för viss del av transportsektorn, t.ex. vägverket, trafiksäkerhetsverket, transportrådet, statens järnvägar, sjöfartsverket och luftfartsverket, utför antingen egen FoU celler lägger ut forskningsuppdrag till olika forskningsbedrivande organ. Även andra myndigheter som t.ex. statens naturvårdsverk och statens energiverk initierar eller bedriver inom sina ansvarsfält forskning med nära anknytning till transportsektorn. Universitet och högskolor, bl.a. i Göteborg, Lund, Växjö, Linköping, Stockholm och Luleå är viktiga transportforskningsbedrivande organ. Exempel på sådana organ utanför högskolan är statens väg- och trafikinstitut (VTI, flygtekniska försöksånstalten (FFA) och SSPA Maritime Consulting. De statliga forskningsorganen finansierar sin verksamhet med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhet.:

Den statliga forskning som utförs på sjö- och. luftfartsområdena och på för transportsektorn gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de forskningsstödjande myndigheterna. Vägtrafikforskningen stöds till stor del av vägverket och VTI. Järnvägsforskningen har hittills nästan uteslutande finansierats av SJ. :

I Riksdagen 1986/87. 1 saml, Nr 80. Bilaga 5

Trots dessa insatser utgör den statligt finansierade transportforskningen Prop, 1986/87:80 endast en liten del av de totala I'oU-resurserna på området. Inom framför allt bil- och flygindustrin men också inom de större transportföretagen Bilaga 5 avsätts årligen mycket stora resurser till FoU om transporter. Sammanta- Kommunikaget torde det röra sig om miljardbelopp. Näringslivet har också möjlighet tionsdep. att genom samarbetsorgan som t.ex. transportforskningskommissionen (TFK) och västsvenska transportsekretariatet (VTS) initiera och stödja sådan FoU på området som man bedömer som värdefulil.

Utöver transportforskningen bedrivs som nämnts inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde forskning och utveckling inom områdena meteorologi, hydrologi och oceanografi genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), och inom området geoteknik genom statens geotekniska institut (SGI). Vidare bedriver televerket, som är sektorsansvarig för FoU inom sitt verksamhetsfält, forskning och utveckling inom tele- och informationsteknologiområdena. :

Informationsteknologin (IT) är redan och kommer än mer att bli en stor tillväxtbransch i den industrialiserade världen. Som statsministern redovisal föreslås nu ett nationellt program för informationsteknologin och dess användning. Olika delar av detta program presenteras i förslag till riksdagen. En samlad redovisning av stödet till forskning och utveckling på informationsteknologiområdet kommer att göras i den näringspolitiska propositionen, varvid en del av redovisningen kommer att avse televerkets insatser. IT-programmet kommer att få stor betydelse även för utvecklingen på transportområdet.

Min syn på de framtida FoU-insatserna inom transportsektorn

Några huvudpunkter: o Trafikens effekter på miljön skall bli föremål för ökade FoU-insatser o En ökad satsning på järnvägsorienterad FoU skall genomföras som ett

led i satsningen på miljövänliga transportalternativ GC Transportforskningsberedningen och statens väg- och trafikinstitut skall

få resursförstärkningar

1¶Transportforskningens roll

Ett väl fungerande trafik- och transportsystem är en viktig förutsättning för ett modernt samhälle. Transportsystemets utformning och funktion påverkar i hög grad våra möjligheter till arbete, utbildning, sociala kontakter och en meningsfull fritid. Vidare ställer den moderna materialadministrationen allt större krav på transportapparaten i form av bättre tidhållning, ökad frekvens, hög pålitlighet cte.

Transportsektorns funktion är sålunda av stor betydelse för att viktiga samhälleliga mål skall kunna uppnås. Den är viktig för utvecklingen av

svenskt näringsliv och för att öka industrins konkurrenskraft gentemot utlandet. |

Trafiken leder emellertid även till allvarliga negativa effekter såsom Bilaga 5 störningar på miljön, bl.a, i form av markanspråk, luftföroreningar, buller Kommunikaoch olyckor. För att kunna styra transportsektorns utveckling så att de tionsdep. samhälleliga målen uppnås och så att de negativa effekterna begränsas krävs goda kunskaper om trafik- och transportsystemets funktion, hur olika faktorer påverkar den och vilka effekter som erhålles av olika åtgärder. :

Forsknings- och utvecklingsarbete inom transportområdet är av stor betydelse för att bl.a. underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut. Transportforskningen har också en viktig uppgift när det gäller att klarlägga de förhållanden som påverkar transportsektorns utveckling och de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder. Transportforskningen ger vidare underlag för att förbättra effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person- som godstransporter och bidrar därmed till minskade kostnader och förbättrad lönsamhet för skilda verksamheter. Stor betydelse har forskningen också för möjligheterna att förbättra trafikmiljön, trafiksäkerheten och den regionala balansen, liksom energihushållningen inom transporisystemet. En annan viktig uppgift är att genom långsiktig kunskapsuppbyggnad utveckla metoder för trafikplanering och prognoser.

Transportforskningen kan således ses som en naturlig och integrerad del i trafikpolitiken och därmed som ett viktigt medel att nå olika samhälleliga mål. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i årets budgetproposition redovisat att det är regeringens avsikt att i en proposition under år 1988 lägga fram förslag till trafkpolitiska riktlinjer inför 1990-talet. Som underlag för trafikpolitiken på 1990-talet behövs en effektiv transportforskning. De faktorer som påverkar transportsystemets utveckling kommer därmed också att få sin betydelse för transportforskningens inriktning under de följande åren. |

Trafikpolitiken måste förena en rad olika mål för transportsystemets

utveckling som delvis står i konflikt med varandra. Strävandena att uppnå bästa möjliga transportekonomi måste således kunna förenas med de mål som finns för bl. a. trafiksäkerhet, regional balans och miljömässigt acceptabla trafiklösningar. Det innebär också att de trafikpolitiska målen och avvägningen mellan olika intressen och hänsyn förändras allteftersom värderingar ändras och nya erfarenheter vinns.

En sådan omprövning och förnyelse av trafikpolitiken bör enligt min mening i första hand ta sin utgångspunkt i de trafikpolitiska problem som kän väntas få betydelse på längre sikt och vars lösning kräver framförhållning och handlingsberedskap.

Kraven på en bättre miljö måste ges ökad tyngd i trafikpolitiken och därigenom också ökad prioritet i FoU-arbetet. Det gäller bl.a. val av transportsystem, åtgärder inom samhällsplaneringen samt drivmedel och drivsystem. Som tidigare framgått av stalsministerns anförande hör miljöfrågorna till de av regeringen prioriterade FoU-områdena. Inom transportsektorn är det främst vägtrafikens effekter på hälsa och miljö som bör klarläggas. Forskningen har exempelvis visat att kvävcoxidutsläppen ger

upphov till försurning. Ungefär två tredjedelar av kväveoxidutsläppen som sker I Sverige beräknas härröra från samfärdsel.

Vid utformningen av den fortsatta trafikpolitiken blir det därför en viktig Bilaga 5 uppgift att fortsätta arbetet med att analysera trafikens påverkan på miljön Kommunikaoch att överväga olika åtgärder för att minska trafikens skadeverkningar i tionsdep. deta avseende. En förutsättning för detta är att tillräckligt underlag i form av forskningsresultat kommer fram. Jag återkommer till detta.

Transportsystemets möjligheter att bidra till en förbättrad regional balans utgör en annan av huvudfrågorna i vidarcutvecklingen av trafikpolitiken. | | |

En kraftig förstärkning av de regionalpolitiska insatserna har skett under de senaste åren. Trots denna förstärkning finns det ändå tendenser till att de regionala obalanserna ökar. Ftt led i regeringens ansträngningar alt motverka denna utveckling är att i ökad grad väga in regionalpolitiska hänsyn inom olika politikområden.

Betydelsen av väl fungerande kommunikationer för att underlätta och stödja olika regioners utveckling är i det här sammanhanget oomtvistad. Omfattande regionalpolitiska insatser görs redan idag inom ramen för trafikpolitiken, bl.a. i form av investeringar i infrastrukturen och genom olika åtgärder för att upprätthålla en tillfredsställande trafikförsörjning i områden med begränsat trafikunderlag.

Som jag anförde i budgetpropositionen är det emellertid min bedömning att det finns goda möjligheter att göra de regionalpolitiska insatserna inom transportsektorn effektivare och mer verkningsfulla än hittills. Detta ställer emellertid stora krav på forskningsinsatser: : |

Ytterligare ett krav som måste ställas på transpörtsystemet är att det kan utvecklas i former som motsvarar högt ställda ambitioner i fråga om trafiksäkerhet. De senaste årens utveckling med ökande antal! förolyckade i framför allt vägtrafiken är oroande. Även om Sverige har nått en internationellt sett hög trafiksäkerhet är det angeläget att ytterligare åtgärder vidtas för att bryta den nuvarande negativa trenden. Även på detta område krävs därför en omfattande forskningsverksamhet.

Trafikpolitiken mäste vidare ta sikte på att näringsliv och trafikanter skall kunna erbjudas så effektiva transporter som möjligt. De flesta bedömningar pekar på att transporterna kommer att få en allt mer strategisk betydelse för hela samhällsutvecklingen. Både när det gäller person- och godstransporterna finns en växande insikt om och betoning av transporternas möjligheter att på olika sätt bidra till en effektiv resursanvändning i samhället i stort.

Den vidgade syn på transportfrågorna som håller på att bryta igenom inom näringslivet medför att kraven på godstransporterna ändras i en rad avseenden. Rationaliseringssträvandena inom industri och handel kommer under de närmaste åren i hög grad att inriktas på att åstadkomma en effektivare materialadminisiration. I denna rationaliseringsprocess kommer transporterna att spela en central roll.

På motsvarande sätt kan den forisatta ökade användningen av modern informationsteknik väntas medföra ändrade krav på persontransportsystemen. Kontakt- och resintensiva verksamheter kommer att svara för en

allt större del av sysselsättningen samtidigt som förändringar i fråga om förvärvsfrekvens och arbetstider skapar nya resmönster och resbehov.

Den fortsatta utvecklingen inom såväl person- som godstransportomri- Bilaga 5 det kommer således att ställa krav på olika insatser från samhällets sida för Kommunikaatt förbättra och utveckla transportsystemet. tionsdep.

Förbättrad kunskap om samhällsutvecklingens inverkan på transporterna och förbättrad kunskap om olika transport- och resbehov är en nödvändig förutsättning för bedömning av transportutbudets framtida utformning liksom konsekvenser av trafikpolitiska och andra åtgärder i transportsystemet. | | NS | | |

Mänga av de investeringsbeslut som fattas idag inom transportsektorn skall svara mot en efterfrågan som finns på 10—20 års sikt — ofta ännu längre in i framtiden. Många gånger är investeringarna också av sådan art att de inte kan utformas med någon större grad av Aexibilitet.

Även själva trafikapparaten är trögrörlig till sin karaktär. Bristande lönsamhet och överkapacitet är problem som går igen på många områden inom transportsektorn. Delvis beror problemen på de speciella konkurrensförutsättningar som finns på transportmarknaden, men också på svårigheter att få många inblandade parter att anpassa sig till en omvärld i snabb förändring. i ee : |

Samtidigt innebär den tröghet som stora delar av transportsektorn har uppvisat i anpassningen till nya behov och förutsättningar att det efterhand har byggts upp en ansenlig rationaliseringspotential, som till stora delar bör kunna realiseras genom ett effektivare resursutnyttjande. De värden som finns nedlagda i transportsystemet överträffas dessutom många gånger i stortek av alla de tillgångar som är beroende av effektiva transporter för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. Det är nödvändigt att dessa förhållanden beaktas i större omfattning också inom ramen för transportforskningen. |

En bedömning av vad som är effektiva transporter kan mot den här bakgrunden inte begränsas till att: avse själva transportutförandet som sådant. Insikten om detta har i viss mån inneburil en förändrad inställning till transportproblemen. Förändringen kan kanske uttryckas som att intresset för den inre effektiviteten i transportsystemet skjuts i bakgrunden till förmån för kraven på yttre effektivitet, dvs. bästa möjliga resursanvändning i hela det system där transporterna ingår som en integrerad del.

Ett uttryck för de integrationstendenser som påverkar transportsystemet är den internationalisering som gör sig allt starkare gällande på transportmarknaden. Min bedömning är att FoU-insatserna på detta område måste intensifieras under de närmaste åren: Detta anser jag vara en grundförutsättning för att vi skall kunna vidta sådana åtgärder att den svenska transportmarknaden kan utgöra en effektiv del i cn större europeisk och internationell transportmarknad.

Ett huvudinslag i en 'vidareutveckling av den nuvårande trafikpolitiken bör sammanfattningsvis vara en förskjutning i det trafikpolitiska perspektivet som innebär att trafikpolitiken ger mindre utrymme åt problem som har att göra med förvaltningen av den befintliga strukturen inom transportsektorn och mera ägnas åt problem som rör transportsystemets uppgifter i

inom transportforskningen.

I budgetpropostitionen angav jag sammanfattningsvis följande konkreta Bilaga 5 frågeställningar vara grundläggande för det pågående trafikpolitiska ut- Kommunikavecklingsarbetet. Dessa frågeställningar bör i enlighet med vad jag tidigare tionsdep. anfört också påverka FoU-verksamheten på transportområdet: — På vilket sätt kan miljö- och säkerhetsaspekterna liksom andra övergri-

pande samhällsmål, t.ex. regional balans, bäst tillgodoses inom ramen för trafikpolitiken?

— Hur skall vi få utrymme för framtidssatsningar på 1990—talet både vad

gäller infrastrukturen och trafikens omfattning och inriktning? — Vilken rollfördelning staten/övriga vill vi ha vad gäller ansvaret för

infrastrukturen och trafiken? — Hur skall vi ästadkomma mer likartade konkurrensförutsättningar mel-

lan olika trafikgrenar inom ramen för de övergripande trafikpolitiska målen? . .

— Vilken syn skall vi ha på behovet av konkurrens/styrning/samordning

inom transportsektorn? . - Vilka åtgärder bör vidtas med hänsyn till EG—- beslutet om en gemensam

transportpolitik år 1992 och de förändringar av transportmarknaden som detta för med sig? FoU-verksamheten inom transportområdet måste emellertid som fram-

gått av vad jag tidigare anfört omfatta ett betydligt vidare område och dessutom ha ett betydande inslag av kunskapsuppbyggande moment för att kunna ge underlag och handlingsberedskap inför konkreta frågeställningar.

2¶Transportforskningens inriktning

Transportforskningen måste ses som en integrerad del av planeringssystemet inom transportsektorn och mäste därför utformas i samspel med och avvägas mot andra insatser i detta system. Forskningen på transportområdet fyller emellertid som framgått av min tidigare redogörelse en viktig uppgift också när det gäller att skapa handlingsberedskap inför problem som inte kan förutses i dag och att bygga upp en kunskapsbas inför framtiden. Detta gäller speciellt den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen.

Transportforskningens uppgift bör således vara att ta fram underlag för åtgärder som erfordras för att uppfylla de mål som ställs upp för verksamheten inom transportsektorn och dess olika delar i enlighet med vad jag tidigare redovisat. Forskningen bör självklart även ha en uppgift när det gäller au identifiera problem inom scktorn och att utvärdera olika åtgärder och deras effekter.

Mäålinriktning och en orientering mot avnämarna bör vara utgångspunkten för en tillämpad sektorsforskning av den typ som transportforskningen utgör. Samtidigt vill jag markera det samband som måste finnas mellan tillämpad FoU och den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen. Den senarc kan helt naturligt inte vara lika målinriktad och hårt kopplad till planeringsprocessen som den mera tillämpade forskningen, men spelar

enligt min mening en central roll för att vidmakthålla och utveckla kunskaps- och kompetensbasen inom transportforskningen. Därmed utgör den ett viktigt medel för att garantera hög vetenskaplig kvalitet också i resulta- Bilaga 5 ten från den tillämpade forskningen. Kommunika-

Att finna en lämplig fördelning mellan stöd till å ena sidan tillämpad FoU tionsdep. och å andra sidan långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning hör med den här bakgrunden till de mest centrala avvägningsfrågorna inom transportforskningen. I fråga om former för långsiktigt stöd är det, som statsministern tidigare anfört, viktigt att det sker genom uppbyggnad av stabila forskningsmiljöer. Eu exempel på detta är finansiering av tidsbegränsade tjänster inom högskolan.

Jag vill i det här sammanhanget framhålla betydelsen av TFB:s samordningsansvar, som myndigheten ålagts i enlighet med 1984 års forskningsproposition. TFB lade under våren 1986 fram ett långsiktsprogram som tar upp frågan om transportforskningens funktion, inriktning på problemområden och resursfördelning under de kommande åren.

Det är givetvis angeläget att de statliga forskningsstödjande organens resurser koncentreras till sådan FoU-verksamhet som har stor samhällsnytta. Utöver TFB finns som tidigare framgått flera andra statliga forskningsråd och myndigheter samt forskningsinstitut som stödjer och utför transportforskning. Av TFB:s program framgår emellertid att de största resurserna satsas av det privata näringslivet samt statliga och kommunala verk och myndigheter.

Mot bakgrund av de förhållandevis begränsade resurser som disponeras för transportforskning är det enligt min bedömning nödvändigt att de statliga insatserna koncentreras till områden och problem som inte löses utan sådan statlig medverkan. Att så är fallet kan bero på att tillämpningen av resultaten ligger långt fram i tiden, att risktagandet för projektet bedöms vara för stort, att andra utvecklingsresurser saknas eller att frågan inte har ett tillräckligt stort kommersiellt intresse. Detta gäller i hög grad långsiktig kunskapsuppbyggande forskning men även den tillämpade forskningen samt utvecklings- och demonstrationsprojekt inom vissa områden. Inom "TFB:s ansvarsområde kan exempelvis nämnas kollektivtrafiken, transportproblem hos mindre företag, cnergi- och miljöfrågor, trafikfrågor om äldre och handikappade samt trafiksäkerhetsforskningen. Mot den här bakgrunden är det enligt min mening angeläget att TFB gör insatser inom hela kedjan från långsiktig kunskapsuppbyggande forskning till demonstrationsprojekt.

Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen och forskarutbildningen har ett nära samband. Därför är det enligt min mening också naturligt att denna typ av forskning till helt dominerande del utförs vid högskolan. Högskolan bör emellertid även ges ökade förutsättningar att medverka i den tillämpade forskningen. 1 utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt bör t.ex. högskolan kunna medverka när det gäller metodikfrågor och utvärdering.

Transportforskningen spänner över ett stort område och kunskaper måste tillföras från många olika vetenskapliga discipliner för att transportfrågorna skall få en allsidig belysning. Bland de vitt skilda ämnesområden

nas matematik, statistik, ckonomi, geografi, juridik. och medicin, liksom olika inriktningar inom beteendevetenskap och tcknik. Bilaga 5

För många institutioner inom högskolan är transporiforskningen emel- Kommunikalertid cn underordnad de! av verksamheten. Det finns inom dessa institu-” tionsdep.: tioner inte alltid förutsättningar att upprätthålla en kontinuerlig FoU på transportområdet. Detta leder till problem med att behålla de grundläggande kunskaperna och den kompetens i i(ransportfrågor som är nödvändig. Även i de fall transportforskningen är den enda eller dominerande forskningsgrencen uppstår i många fall problem med att upprätthålla en tillräcklig kontinuitet eftersom verksamheten ändå har en förhållandevis blygsam omfattning.

Flera faktorer ligger enligt min mening. bakom dessa förhållanden. En bidragande orsak har varit att förutsättningar för en tillräckligt långsiktig planering hittills saknats. Ett annat problem är svårigheterna att rekrytera kompetenta forskare, bl.a. på grund av konkurrens från mera attraktiva tjänster inom framför allt näringslivet. .

Som statsministern tidigare i dag redovisat föreslås nu kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Det gäller såväl inrättandet av ett betydande antal tjänster i forskarkarriären som åtgärder för att förbättra förhållandena för forskarstuderande och därmed effektivisera forskarutbildningen.

Genom dessa ökade insatser till långsiktig kunskapsuppbyggande forsk- ning bör det enligt min mening bli möjligt att stärka transportforskningen som vetenskapligt fält och långsiktigt höja den vetenskapliga kvaliteten på forskningen. Det blir också möjligt att förbättra forskarkompetensen och . forskningsmiljöerna. Därigenom finns förutsättningar för att de-grundläggande kunskaperna om samband, metoder m.m. inom transportområdet kan förbättras.

TFB har som sektoransvarigt samordningsorgan en nyckelroll i i det här . sammanhanget. Enligt min mening bör TFB således medverka till den : långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och till en förbättrad forskarkompetens genom planering, samordning och prioritering av insatserna. Framför allt gäller det att planera och prioritera verksamheten på cu sådant sätt att forskarnas behov av stabilitet och kontinuitet i forskningen kan tillgodoses. Den inriktning mot treårsanslag till långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningsprojekt och till finansiering av särskilda tjänster för forskare vid högskolan som TFB redan tillämpar och kommer att verka för i ökad utsträckning enligt sitt långtidsprogram är enligt min mening ett vikugt inslag i sammanhanget.

Jag anser att värdet av en inhemsk transportforskning av hög kvalitet är så stort att uppbyggnaden av forskningsresurserna vid högskolan förtjänar en satsning från alla berörda parter. Den i TFB:s program föreslagna inriktningen mot en ökad satsning på stöd till forskning vid högskolan är därför enligt min mening både riktig och nödvändig.

Forskning och i ännu högre grad utvecklingsarbete inom transportområdet bedrivs, som framgått av min redogörelse. det föregående, i mycket stor omfattning inom näringslivet. Även vissa statliga myndigheter har

Jag bedömer att sådan forskning som bedrivs inom näringslivet normalt kan klara sig utan stöd från de statliga forskningsstödjande organen. Bilaga 5

Utvecklings- och demonstrationsprojekt bör dessutom enligt "min me- Kommunikaning med fördel kunna samflinansieras med avnämarintressen. Sådana tronsdep. projekt kan genomföras genom samarbete med transport- eller tillverkande : företag, statliga forskningsinstitut, branschforskningsorgan eller konsulter. Som nämnts tidigare kan högskolan spela en viss roll även här.

Statliga forskningsstödjande organ har däremot enligt min uppfattning anledning att stödja tillämpad forskning och utvecklingsarbete som utförs vid statliga forskningsinstitut, när dessa är de lämpligaste att utföra forskningen. Detta är naturligt eftersom instituten inte har egna medel för den typen av verksamhet.

Huvuddelen av FoU-resurserna bör mot bakgrund av vad jag tidigare anfört gå till högskolan i syfte dels att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen, dets att stärka högskolans roll när det gäller tillämpad forskning. Jag anser dock att en betydande del av TFB:s resurser även fortsättningsvis bör gå till ”övriga forskningsorgan”. Detta innebär att jag anser att den fördelning av resurserna mellan långsiktig kunskapsuppbyggande forskning och övrig forskning som föreslås i TFB:s program och verksamhetsplan är väl avvägd och bör kunna 'ligga till grund för inriktningen av verksamheten under den kommande treårsperioden.

3¶Ökade resurser till TFB och VTI

Jag har tidigare behandlat olika faktorer som kommer alt ha stor betydelse för transportsystemets utvecklihg på 1990—talet. Jag har därvid också understrukit betydelsen av att 'som:grund för olika åtgärder ha en effektiv transportforskning. Kraven på TFB som ansvarigt sektorsorgan för transportforskningen kommer mot denna bakgrund att öka under de närmaste åren. FoU-insatserna måste därför ytterligare effektiviseras och koncentreras till de områden som väntas få störst betydelse för transportsektorns framtida utveckling. |

Ftt område som i enlighet med vad jag tidigare anfört måste ges en högre prioritet under de närmaste åren gäller trafikens effekter på miljön och hur de skadeverkningar som följer därav skall kunna begränsas. Jag vill gärna utveckla motiven för detta ytterligare: |

Naturvårdsverket har i samarbete med bl.a. TFB utarbetat ett övergripande forskningsprogram för miljöområdet, Forska för bättre miljö. Med utgångspunkt i detta pågår för närvarande utarbetande av ett konkret forskningsprogram, som skall ligga till grund för TFB:s framtida inriktning av forskningsinsatser mot detta område. Enligt TFB finns flera skäl för en intensifierad FoU-verksamhet. |

Utsläppen av luftföroreningar såsom kväveoxider, svavel, sot och stoft från industrin har minskat de senaste åren, vilket lett till en förskjutning i föroreningsbilden. I dag är samfärdseln den dominerande inhemska föroreningskällan särskilt i större tätorter. Även när det gäller försurning och tjärreffekter av luftföroreningar är trafikeh av stor betydelse. I Västeuropa :

2 Riksdagen 198687. 1 smnl. Nr 80. Biluga 5

och kolväten. Många människor störs också av buller från bilar, flygplan och tåg, särskilt de som bor nära vägar, flygplatser och järnvägslinjer. Bilaga 5

Av TFB:s redovisning framgår således att trafiken kan ge upphov till Kommunikaskadeverkningar på miljön av betydande omfattning. Jag vill därför under- tionsdep. stryka betydelsen av ökad forskning på detta område, Detta är också en direkt följd av vad jag tidigare anfört beträffande behovet av ökade miljöhänsyn inom ramen för 1990—talets trafikpolitik. Jag finner det således nödvändigt att en ökande andel av transportforskningens resurser och intresse inriktas mot detta område under de kommande åren. Det är också av stor vikt att ett forskningsprogram färdigställs och att TFB:s långtidsprogram så snart som möjligt kompletteras och konkretiseras med riktlinjer för miljöforskning. Jag vill därvid betona vikten av ett fortsatt samarbete med bl.a. naturvårdsverket i dessa frågor.

Inom forskningsprogrammet Energiteknik för transporter pågår i samarbete mellan STU och TFB forskning och utveckling med miljöanknytning, t.ex. i fråga om sänkning av emissioner genom motortekniska åtgärder och konvertering till andra drivmedel och energibärare. I det sammanhanget kan nämnas att energiforskningsutredningen (EFU) föreslagit att TFB:s cnergiforskningsaktiviteter bör integreras i beredningens allmänna program för transportforskning. Jag återkommer till detta under avsnittet Anslagsfrågor lör budgetåret 1987/88.

Den forskning som TFB i dag stödjer, och som beredningen enligt sitt långtidsprogram avser att prioritera, är inriktad mot områden som även fortsättningsvis har stor aktualitet. Forskning kring effektiva transporter, t.ex. materialadministration och kombitrafik, kollektivtrafik och trafiksäkerhet är ämnen som jämte miljöfrågorna och frågan om hur transportsystemet kan bidra till förbättrad regional balans även fortsättningsvis bör prioriteras. T.ex. ställer den fortgående omstruktureringen av näringslivet även i fortsättningen stora krav på FoU om godstransporter.

Jag vill i det här sammanhanget särskilt ta upp frågan om FoU kring kollektivtrafikens fortsatta utveckling.

TFB disponerar sedan sin tillkomst år 1984 medel som dåvarande kollektivtrafikberedningen (KTB) år 1982 tillfördes genom engångsanslaget ”Åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik”. Anslaget tillkom som en del av en näringspolitisk satsning mot bakgrund av behovet av utveckling av kollektivtrafiken och har använts för att bidra till investeringar och utvecklingsarbete avseende främst ny teknik inom kollektivtrafikområdet. Bland de projekt som via medel från detta anslag kunnat genomföras kan nämnas försök med modern energibesparande och miljöinriktad motorteknik för bussar och med förbättrad trafikinformation genom utnyttjande av ny teknik.

Fngångsanslaget omfattade totalt 40 milj. kr. och har tillsammans med de årliga anslagen gjort att TFB under sina första verksamhetsår kunnat arbeta med en total medelsram på över 40 milj. kr. per år.

Vid ingången av budgetåret 1987/88 beräknas 9,5 milj. kr. återstå av anslaget. Med hjälp av utnyttjande av dessa återstående medel kan således den avsedda satsningen på koltektivtrafikforskning och utveckling fortsät- 10

ta ytterligare ett budgetår. Enligt TFB:s bedömning kommer medlen från engångsanslaget att vara förbrukade vid utgången av budgetåret 1987/88. Mot bakgrund av detta har TFB i sin anslagsframställning för 1987/88 Bilaga 5 begärt ett nytt engångsanslag på 30 milj. kr. Anslaget avses förbrukas i en Kommunikatakt av 10 milj. kr. per år under tre år. Om inte nya medel tillskjuts har tionsdep. TFEB redovisat att en långtgående ambitionssänkning blir nödvändig. Bl.a. skulle utvecklings- och demonstrationsprojekten drabbas.

Jag anser det viktigt att forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet även fortsättningsvis kan bedrivas på en hög nivå. Detta är inte minst nödvändigt med tanke på de kollektiva transportmedlens fördelar från miljösynpunkt. Forsknings- och utvecklingsverksamhet är dessutom nödvändigt på en lång rad andra områden, 1. ex. modell- och metodutveckling för trafikplanering, fordonsfrågor kring komfort, energiåtgärder, kostnadseffektivitet och trafiksystem, trafikinformation med ny teknik samt åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken till de äldres och handikappades krav.

I ett läge där miljöaspekterna och då inte minst föroreningarna från biltrafiken bör få allt större tyngd inom transportforskningen är det enligt rmin mening vidare naturligt att forskning kring järnvägens roll i transportsystemet ges ökad prioritet. Genom det järnvägspolitiska beslutet år 1985 fastslogs att det järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet borde få en större andel av de totala FoU-resurserna inom transportsektorn. Detta bör enligt min mening fortfarande gälla som utgångspunkt för prioriteringen inom transportforskningen. SJ hade, fram till år 1985, i det närmaste finansierat all den järnvägsforskning som förekommit.

TFB och STU har tillsammans med SJ genomfört en behovsinventering av FoU-behoven inom järnvägsområdet. Denna inventering visade att behovet är mycket omfattande.

De övergripande frågeställningar som berörs gäller förutom järnvägens roll i transportsystemet bl.a. järnvägens samhällsekonomiska kostnader. Olika organisationstypers inverkan på effektivitet tas upp till behandling liksom metoder för samhällsekonomiska bedömningar. Olika marknadsaspekter kring t.ex. konkurrens är ett annat viktigt område liksom frågor kring själva produktionen av järnvägstrafik, t.ex. samordning och trafikplanering m.m. Möjligheterna att utveckla kombitrafiken kan ses som ett exempel på detta. Andra angelägna FoU-områden som tas upp är fordonsteknik t.ex. framdrivningssystem, samt banteknik. Passagerarkomfort, slitage, datorstyrning liksom informationssystem och säkerhet tas också upp i programmet. Detsamma gäller frågan om utbildning på järnvägsområdet.

Sedan behovsinventeringen avslutats har TFB i samarbete med STU, SJ och VTI till regeringen redovisat de närmare prioriteringar av FoU-verksamheten inom järnvägsverksamheten som man avsett göra samt preciserat ansvarsfördelningen mellan de olika inblandade organen. TFB har i uppgift att samordna insatserna även när det gäller FoU på järnvägsområdet.

För att den på området önskvärda FoU-verksamheten skall komma till stånd krävs självklart en samverkan mellan flera parter. SJ har ett stort 11

vägsföretaget. Industrin och STU har huvudansvaret för den industriinriktade FoU-verksamheten. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom Bilaga 5 området är i första hand en angelägenhet för de forskningsstödjande och de Kommunikaforskningsutförande organen, dvs. STU. TFB, VTFoch högskolan. Det är tionsdep. därvid de FoU-stödjande organens uppgift att främst satsa på projekt som tar upp de långsiktigt samhällsintressanta problemen.

SJ har ett av statsmakterna uppställt företagsekonomiskt mål. För att detta mål skall kunna nås måste SJ se till att järnvägen ytterligare utvecklas och görs konkurrenskraftig. Detta gäller inom såväl tekniska som ekonomiska/administrativa områden. SJ har alltså i första hand ett ansvar för att inittera sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som företaget anser vara företagsekonomiskt intressant.

FoU-verksamhet ger emellertid ofta — inte bara på järnvägsområdet — effekt först på längre sikt. Jag vill understryka att detta för SJ:s del inte får innebära att kraven på kortsiktig företagsekonomisk lönsamhet inverkar hämmande på FoU-insatserna. På detta område är det i stället naturligt att kraven på lönsamhet ses i ett' något längre perspektiv än vad som normalt kännetecknar SJ:s verksamhet,

Ett av STU:s delområden är transporucknik, vilket omfattar teknisk FoU i samband med tillverkning och drift av transportmedel för externa ' transporter av gods och personer. Det består av fyra underområden varav ett avser spårfordon. Inom detta område är STU:s verksamhet fokuserad på långsiktig kunskapsutveckling med vissa inslag av teknikutveckling. Min bedömning är att STU:s verksamhet är av stor betydelse för att kunna ge det järnvägsorienterade IoU-arbetet den ökade betydelse som förutsattes i 1985 års järnvägspolitiska beslut. Det är därför angeläget att STU överväger möjligheterna att ge ökad prioritet åt detta FoU-område.

För att forskningen kring järnvägen skall få den ökade roll som. förutsattes i 1985 års järnvägspolitiska beslut är det vidare enligt min mening angeläget att järnvägsfrågorna fortsättningsvis kan utgöra ett eget FoUområde inom ramen för TFB:s verksamhet. Sådana frågor som enligt min mening i första hand bör behandlas berör dels järnvägens förutsättningar och funktion som en del i det totala transportsystemet, dels järnvägens roll i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av stor betydelse är härvid samspelet mellan järnvägen och övriga transportmedel när det gäller person- och godstransporter samt trafiksäkerhet.

Min bedömning är att den av mig förordade inriktningen av FoU-insatserna med en ökad vikt vid miljöfrågorna och järnvägsforskningen kräver att ökade resurser tillförs TFB. Ökade resurser skulle också ge möjlighet till en fortsatt prioritering av forskning som underlag för kollektivtrafikens fortsatta utveckling. En nivåhöjning av anslaget till TFB bör lämpligen tidsmässigt komma när det tidigare engångsanslaget för kollektivtrafik vid TFB är förbrukat. Jag anser därför att höjningen bör införas fr.o.m. budgetåret 1988/89. Sammantaget bör anslapsnivån detta budgetår höjas med 2,5 milj. kr. efter sedvanlig uppräkning av 1987/88 års anslag. Jag återkommer till anslagsfrågorna för budgetåret 1987/88. :

Som statsministern tidigare idag anfört föreslår regeringen nu en sats-

betydelse för miljön speciellt i storstäderna och att det tidigare engångsanslaget till TFB för forskning och utveckling kring dessa frågor nu är Bilaga 5 förbrukat, anser jag att det är viktigt att kollektivtrafikforskningen i erfor- Kommunikaderlig utsträckning får en plats i högskolans basorganisation. Chefen för tionsdep.

redovisa, att senare föreslå regeringen att ge universitets- och högskoleämbetet i uppdrag att ta fram ett program för uppbyggnad av kompetens för forskarutbildning och forskning rörande kollektivtrafik i storstäder inom högskolan. För att uppnå avsedd effekt är det enligt min mening sannolikt nödvändigt att insatserna på området koncentreras till vissa orter och högskolor. Min bedömning är att de insatser som jag här redovisat, dets beträffande TFB, dels högskolan, sammantaget kommer att leda till i princip oförändrad nivå på FoU-verksamheten inom transportsektorn.

Genom 1985 års järnvägspolitiska beslut slogs fast att VTT skulle utveckla kompetens för att kunna bedriva FoU-verksamhet även på järnvägsområdet. Sammanlagt 1 milj. kr. per år anslogs för denna forskning. I samband med behandlingen av den järnvägspolitiska propositionen underströk riksdagen att det var av stor vikt att det järnvägsorienterade FoU-arbetet fick en vidgad omfattning. Riksdagen förutsatte också att all den erfarenhet och kompetens som finns hos såväl VTI som SJ effektivt skulle tas tillvara i ett nära samarbete dem emellan.

Under åren 1985— 1986 har SJ och VTI gemensamt utarbetat ett detaljerat forskningsprogram för järnvägs-FoU vid VTI. TFB:s grundläggande program har därvid fungerat som utgångspunkt. Programmet innehåller ett stort antal prioriterade projekt fördelade på forskningsområden.

Det är enligt min mening naturligt att järnvägsforskningen vid VTI styrs | av VTI:s nuvarande kompetensprofil. Med VTI1:s och SJ:s forskningsprogram som grund, är det naturligt att söka sådana projekt, som dels är av vikt för SJ, dels är av den arten att VTI:s kompetens kan utnyttjas. Härigenom kan målet att uppnå samordningsfördelar mellan VTI:s forskning inom vägområdet och en ökad järnvägsforskning tillgodoses. Huvudinriktningen bör således ligga på teknisk FoU även beträffande järnvägsforskningen.

Fn förutsättning för detta är att resurstilldelningen kan hållas på en nivå som ger järnvägsforskningen vid institutet nödvändig stabilitet och långsiktighet. En nivåhöjning av de medel som VTI disponerar för egen FoU inom järnvägsområdet bör därför enligt min mening ske med 0,5 milj. kr. per år fr.o.m. budgetåret 1987/88. De sammanlagda medel som anslås över statsbudgeten kommer därmed att uppgå till 1,6 milj. kr. per år i 1987 års penningvärde. Det torde härutöver ligga i SJ:s intresse att bidra med resurser för att åstadkomma en sådan inriktning och omfattning på den tillämpade forskningen vid institutet att den tekniska utvecklingen av järnvägssystemet kan påskyndas. Enligt vad jag erfarit räknar SJ med att inom ramen för sitt utvecklingsarbete satsa ungefär motsvarande belopp under budpetåret 1987/88 på olika säkerhetsmässigt och företagsckonomiskt angelägna projekt vid VTI. Jag räknar med att SJ även fortsättningsvis skall kunna bidra till VTI:s järnvägsforskning. Min bedömning är att 13

och experimentverksamhet snabbt skall komma igång med utgångspunkt från det forskningprogram som VTI och SJ gemensamt utarbetat. Jag Bilaga 5 återkommer till detta under avsnittet Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88. Kommunika-

tionsdep.

4 Hemställan

Under åberopande av det änförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört beträffande den fortsatta inriktningen

av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transportsektorn,

2. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar som jag har

angett i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

I prop. 1986/87:100 (bil. 8 sid 153) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1987/88 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

I 1. Statens väg- och trafikinstitut 1000 kr. 12. — Bidrag till statens väg- och trafikinstitut 35 011000 kr. 13. — Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning 500 000 kr. 14. - Transportforskningsberedningen 26 853 000 kr.

Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor liksom frågan om solmåtning vid SMHI. | |

Sjätte huvudtiteln

I. Transportforskning

11. Statens väg- och trafikinstitut

12. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1985/86 Utgift 34441 000 Reservation 482000 1986/87 Anslag 35011000

1987/88 Förslag 36713000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet, dels systematisk informations- och doku-

mentationsverksamhet rörande sådan verksamhet, att sprida information 14

om de resultat :som nåtts i arbetet och samverka med universitet 'och högskolor för att främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet. Bilaga 5

VII leds av en styrelse. I denna ingår institutschefen och fem andra Kommunikaledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisa- tionsdep.

tionerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 200 personer.

Institutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning,

en trafikant- och fordonsavdelning, en trafikavdelning samt en driftavdelning. Verksamheten är för närvarande indelad i fyra olika program, nämligen trafiksystem, väg, trafikant och fordon samt myndighetsupppgifter.

VTI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser att täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt

egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedlen används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att institutets attraktionskraft som uppdrags-

myndighet minst bibehålls samt för att utföra forskning inom områden som

av statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller

inte är beredda att satsa egna resurser. Till grund för VTI:s verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s.k. ramprogram.

VTI:s anslagsframställning Institutet föreslår i sin anslagsframställning att anslaget I 2. (Bidrag till VTD räknas upp med 5 2 (1,3 milj. kr.) vad avser medlen för egen FoU

och bibehålls oförändrat vad avser myndighetsuppgifter. Institutet redovisar även ett besparingsalternativ innebärande ett treårigt huvudalternativ med 1 26 real nedskärning kommande budgetår. VTI

avvisar dock detta alternativ. Skälen för detta är följande.

— Institutet har under en tidigare period fått vidkännas reala nedskärningar av bidragsanslaget genom att huvudförslaget har tillämpats. Upprepad tillämpning av huvudförslaget kommer enligt VTI på sikt ofelbart få

konsekvenser för ekonomin och den vetenskapliga standarden.

— Institutets attraktivitet på uppdragsmarknaden är till stor del beroende

av den vetenskapliga kompetens som kan byggas upp. Behovet av en

stark egen FoU accentueras också av att det enligt alla erfarenheter

krävs en väl etablerad och erkänd forskning för att uppdragsgivare över

huvud skall anlita institutet.

— 80 Z av institutets uppdragsgivare består av statliga myndigheter, vilket

medför att besparingarna inom den offentliga sektorn tenderar att slå

dubbelt mot VTI. Förutsältningarna för en snabb ökning av uppdrags-

verksamheten bedöms också vara begränsade av denna anledning.

— VTI har i egna analyser visat att möjligheterna att bibehålla nuvarande

uppdragsvolym är betydligt bättre vid oförändrade eller ökade anslag än vid en tillämpning av huvudförsläget. Bidragsanslagets storlek har såle-

des även direkt inverkan på VTI:s resultat. Ett minskat anslag kan därför på sikt komma att ge upphov till ett negativt rörelseresultat som

mäste täckas i efterhand. 15

Skälen för den av institutet förordade anslagsökningen för egen FoU är det av regeringen år 1985 (prop. 1984/85:114) givna uppdraget till VTI att även bedriva FoU på järnvägsområdet. Institutet har för detta ändamål . Bilaga 5 disponerat 1000000 kr. för budgetåret 1985/86 och 1050000 kr. för inneva- Kommunikarande budgetår. För att regeringens intentioner om en kunskapsuppbygg- tionsdep. nad genom järnvägsforskning skall kunna genomföras krävs enligt VTI en förstärkning och breddning av VTI:s kompetens. En ökning av anslaget till egen FoU skulle enligt VTI ge sådana möjligheter.

Institutet föreslår i sin anslagsframställning även en höjning av institutets rörliga kredit från 3 till 5 milj. kr.

Föredragandens överväganden I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna ändringen. |

1986/87 > Beräknad ändring

"os 1987/88

Föredraganden '

VTI har under de tre senaste budgetåren undantazgits från tillämpning av

huvudalternativet beträffande bidragsdelen. För budgetåret 1987/88 be-

dömer jag ec emellertid situationen för vTI vara sådan att huvudalternativet

efter en pris- och löneomräkning av anslaget med sammanlagt 1,2 milj. kr. Jag förutsätter härvid att vägverkets uppdragsforskning hos VTI som utgör | cirka hälften av den totala uppdragsforskningen vid institutet bibehålls på fortsatt hög nivå |

Som framgått av tidigare avsnitt föreslår ;j jag atl miljöfrågorna ges en ökad tyngd inom transportforskningen. Som en följd härav har även forskning inom järnvägssektorn getts en hög prioritet. Genom 1985 års järnvägspolitiska beslut fick VTI riksdagens uppdrag att bygga upp en kompetens för detta ändamål. Jag anser i likhet med vad som anfördes i den järnvägspolitiska propositionen att VTI inom ämnesområdet vägtrafik har cn vär-

ning inom järnvägsområdet. | VTI har tillsammans med SJ under år 1986 lagt fram ett program för hur Bilaga 5 järnvägsforskningen vid institutet skulle bedrivas och inriktas, Jag anser, Kommunikamot bakgrund av vad jag tidigare anfört om järnvägsforskningens ökade tionsdep. betydelse, att det är av stor vikt alt den i programmet beskrivna forskningen kommer till stårid utan dröjsmål. För att möjliggöra tillräckligt omfattande studier, teknisk försöksverksamhet m.m. krävs emellertid som jag tidigare redovisat en utökning av resurserna i förhållande till de 1050000 kr. som disponeras för innevarande budgetår. Jag föreslår därför en nivåhöjning på 500000 kr. på anslaget I 2 utöver uppräkning till 1987/88 års nivå. Som jag tidigare anfört räknar SJ med att därutöver satsa ungefär motsvarande belopp för järnvägsforskning vid VTT under budgetåret 1987/ 88. Vid den nivå som man därvid uppnår anser jag att järnvägsforskningen vid institutet kan ges nödvändig stabilitet och långsiktighet och med en inriktning som möjliggör att tekniskt utvecklingsarbete kan påbörjas. Liksom vad gäller TFEB bör forskning kring järnvägsfrågorna enligt min mening fortsättningsvis utgöra ett särskilt delprogram. Beträffande institutets förslag att den rörliga krediten skulle höjas från 3 till 5 milj. kr. vill jag anföra följande. Det nuvarande kreditbeloppet fast- : ställdes vid halvårsskiftet 1979. Sedan dess har verksamhetens omslutning vid institutet ökat med närmare 40 milj. kr., vilket ungefär motsvarar cn fördubbling i förhållande till budgetåret 1978/79. Mot bakgrund av detta bör enligt min mening den av VTI föreslagna höjningen bifallas. .

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr., 2. till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret ' 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 36713000 kr., 3. bemyndiga regeringen att godkänna att den rörliga krediten för statens väp- och trafikinstitut höjs till 5000 000 kr.

I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

1985/86 Utgift 449000 Reservation 272.000 1986/87 Anslag 500000 |

1987/88 Förslag 500000

Över utrusiningsanslaget finansieras utrustningsobjekt vars värde överstiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.

VTI:s anslagsframställning

För budgetåret 1987/88 begär institutet ett oförändrat utrustningsanslag

Bilaga 5 om 500000 kr. Anslaget bedöms som tillräckligt med hänsyn till att en del

Kommunikaav det totala investeringsbehovet avses finansicras med uppdragsmedel.

tionsdep.

Föredraganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret

1987/88 anvisa cu reservationsanslag på 500000 kr.

I 4. Transportforskningsberedningen

1985/86 Utgift 32 491 000 Reservation - 7843 000 1986/87 Anslag 26853 000 1987/88 Förslag 31692 000

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att initiera, plancra, samordna och stödja forskning, utveckling och demonstrationsprojekt inom trafik- och transportområdet, i den mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan myndighet.

Beredningen bestär av 21 ledamöter som företräder myndigheter, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Vidare finns ett kansli som består av 14 personer.

Beredningen har utarbetat ett långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa av de forskningsområden som prioriterats i programmet, nämligen övergripande FoU, persontransporter, godstranspor-' ter och materialadministration samt trafiksäkerhet.

TFB:s anslagsframställning Eftersom '”TFB inte har separata anslag för förvaltning och FoU-bidrag redovisar TFB hela verksamheten i enlighet med regeringens anvisningar för förvaltningsanslag. Det innebär att anslagsframställningen omfattar tre budgetår.

TFB anför i sin anslagsframställning att behovet av statligt stöd till transportforskning är väsentligt större än vad som för närvarande utgår. Såväl inom person- som godstransportsektorn krävs idag stora forskningsinsatser för att samhälle och näringsliv ska kunna utveckla transportväsendet i riktning mot de mål som finns på området, såväl miljömässiga, energimässiga, samhällsekonomiska som trafiksäkerhetsmässiga.

Den av TFB bedrivna verksamheten med forskning och utveckling spelar här en viktig roll, och ökade insatser krävs inom samtliga i TFB:s långsiktiga program prioriterade områden. Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen inom transportområdet vid högskolan behöver också ökat stöd från TFB. Ca 1/3 av TFB:s medel avses gå till sådana forskningsprojekt och till finansiering av eu 10-tal tjänster för forskare. 18

huvudförslag med en 2 46 nedskärning i reala termer av resurserna såväl beträffande förvaltnings- som FoU-medlen, dels ett alternativ med en Bilaga 5 nivåhöjning på FoU-medlen till 35 milj. kr. och ett totalt anslag på Kommunika- 39,96 milj. kr. I detta senare anslag har då även integrerats de medel för tionsdep. energiforskning som hittills tillförts TFB via industridepartementet (anslag E 12) men som i cnergiforskningsutredningen (EFU 87, SOU 1986:31) föreslås integrerade med TFB:s övriga medel.

TFB har, enligt anslagsframställningen, för avsikt att för förvaltningskostnaderna tillämpa regeringens huvudalternativ med en real nedskärning av resurserna med 2 90 i enlighet med den plan som fastlades inför budgetåret 1986/87. Däremot avstyrker beredningen att huvudalternativet tillämpas även på FoU-medlen. En sådan nedskärning skulle enligt beredningen medföra bl. a. att medlen till persontransportforskning mer än halveras jämfört med i

dag, varvid särskilt utvecklings- och demonstrationsprojekten drab-

bas, att den ytterst angelägna ökningen av resurserna till forskning inom områ-

det godstransporter — materialadministration inte kan åstadkommas, att trafiksäkerheten inte kan få de ökade resurser som bl. a. motiveras av

att trafikolyckorna ökar och att den järnvägsinriktade forskningen även i fortsättningen får blygsamma

resurser.

TFB har utöver de ovan nämnda anslagen sedan starten haft tillgång till medel från ett engångsanslag avseende ”åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik” (1 19, 1982). TFB begär i sin anslagsframställning att även under budgetåret 1987/88 få disponera återstående medel från detta engångsanslag. Enligt anslagsöversikten beräknas den ingående reservationen till 9 500 000 kr.

Dessa medel beräknas vara helt förbrukade vid utgången av budgetåret 1987/88. Om inte TFB kompenseras för detta kommer enligt TFB:s mening den av beredningen finansierade transportforskningen att i realiteten få vidkännas en avsevärd nedskärning under perioden. Utöver den tidigare beskrivna begärda nivåhöjningen för FoU-verksamheten begär TFB, för att utveckling och demonstrationsprojekt ska kunna bedrivas i samma omfattning som nu, att ett nytt engångsanslag om 30 milj. kr. beviljas som

kan förbrukas i en takt av ca 10 milj. kr./år. ee

Som ovan nämnts omfattar TFB:s anslagsframställning tre år. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 begär TFB anslag (inklusive nuv. energiforskningsmedel) på 39,9 resp. 39,8 milj. kr. Beredningen hemställer också att den bemyndigas göra åtaganden under anslaget I 4 för budgetåret 1988/89 om 21,0 milj. kr. och 1989/90 om 14,0 milj. kr.

Föredragandens överväganden I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna förändringen. 2

1987/88

Föredraganden Bilaga 5 Personal | 14 0 Kommunika-

tionsdep. Kostnader (tkr.) Förvaltningskostnader 4801 | + 65

(därav lönekostnader) (3336) (= 24) Lokalkostnader 258 >= 5 Bidrag till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt 25 594 4 939 Uppdragsforskning 1. 0 Totalt vc oe 30654 +1039 Inkomster (tkr.) Anslag 14 20853 -4839 Anslag I 12 3800 -3 800 Ersättning för uppdrag m.m. : bör 0 Totalt 30 654 +1039

Beträffande TFB:s förvaltningsköstnader godtar jag beredningens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Jag delar också TFB:s bedömning om att en tillämpning av huvudförslaget även på anslaget för FoU på etl allvarligt s sätt skulle försvåra utveck-

ning, utveckling och demonstrationspr ojekt uppräknas med 3,5 26.

Beträffande förslaget om integrering av medlen för energiforskning i TFB:s ordinarie anslag I 4 vill jag anföra följande. Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare 1 dag att redovisa ett nylt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiområdet. För att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnaden på området kommer det atl föreslås att vissa delar av programmet överförs till berörda myndigheters basanslag. För TFB föreslås att 11 milj. kr. tillförs för cnergiforskningsinsatser under treårsperioden. Jag har vid min medelberäkning för budgetåret 1987/88 tagit upp 4,0 milj. kr. för energirelaterad transportsystemforskning.

Jag delar vidare TFB:s uppfattning att medlen från det engångsanslag för ' LIE

åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken” som beredningen fått disponera för sin FoU utgjort ett viktigt bidrag till TFB:s verksamhet. Jag har inget att erinra mot att de återstående medlen från detta engångsanslag får disponeras av TFB under budgetåret 1987/88. |

Det av beredningen föreslagna nya engångsanslaget för FoU är jag däremot, vilket framgått av min tidigare redogörelse inte beredd föreslå bifall till. I stället föreslår jag en höjning av ordinarie anslag fr.o.m. budgetåret 1988/89, då medlen från 1982 års engångsanslag beräknas vara helt förbrukade. Höjningen bör i enlighet med vad jag tidigare anfört uppgå till 2,5 milj. kr. efter uppräkning av 1987/88 års anslag till 1988/89 års prisnivå. Jag vill också erinra om vad jag i det föregående sagt om resurs-

synnerhet kollektivtrafikforskningen tillgodo. Beträffande beredningens hemställan angående medelsdispositioner för budgetåren ' 1988/89 och Bilaga 5 1989/90 har jag inget att erinra mot dessa. Jag bedömer att den av mig Kommunikaföreslagna nivåhöjningen ryms inom ramen för dessa medelsdispositioner. tionsdep.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1987/88 an-

visa ett reservationsanslag på 31 692000 kr.

2. medge att regeringen bemyndigar transportforskningsbered-'

ningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1988/89 och 1989/90 inom en ram av 21000000 kr. resp. 14000000 kr.

K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

SMHI bedriver viss solmätning inom ramen för sin verksamhet. De mätstationer som SMHI driver har byggts upp huvudsakligen med medel som ' anvisats för energiforskningsändamål.

Chefen för miljö- och cnergidepartementet kommer senare i dag att redovisa ett nytt treårigt ecnergiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiområdet. För att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnaden på området kommer det att föreslås alt vissa delar av programmet överförs till berörda myndigheters basanslag. För SMHI föreslås att tre milj. kr. tillförs för solmätning under treårsperioden. Överföringen medför att anslaget K 2. bör räknas upp med detta belopp genom en engångsanvisning.

Hemställan Jag hemställer att regeringen — utöver vad som hemställts i budgetpropositionen — föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institur för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.

Inledning .ossosesrererrererrrrerrrrrr rer saras Kr ret rr rs Ark rss

1. Transportforskningens roll oosssoossssesesssrers eran ere es Kommunika- 2, Transportforskningens inriktning —.soscsssssererrerrressr at

tionsdep. 3. — Ökade resurser till TFB och VTI sisssisssosessseressera ra

4, Hemställaf ooooooosreseerrerreererr rer reser rr rar sr rr resa

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 = .ossoosessosersrsressrr sera 14

I. 'TranspoOrtförskning o.ssosesrersessarerrerr sr rr ers ere re es 14 I1. Statens väg- och trafikinstitut osssssssososersersarsss reses es 14

VTI:s anslagsframställning = oososoosssosossesserssrrrrrsr ers 15

Föredragandens ÖvervägandeN ssssosssssesesessrrersrse na 16

Hemställäft oosososossosssersrererrssr ses ss rs ss reset r see oss 17 13. Statens väg- och trafikinstitut:

Utrustning oooooosorrsersersrrrsr rss rr rasta nere es er rasa 17

VTI:s anslagsframställning = ooscssoseesserrrsrsrerrerrerr rr at 18

Föredragande soososssssssesereerser sera ere rett esse rss ena 18 14. Transportforskningsberedningen ossssissssserersrrrsr arsa 18

TFB:s anslagsframställning oossssosoocsosersrrsrersess rest 18

Föredragandens Öövervägandel s..sssossserostrrererrs rss 19

Hemställan ooossooosssesererererrerer rer rer rr rer rer re res 21 K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 21

Hemställan ooossssssssesererererrere sees sr er rr erste era ss

: Bilaga 6 Prop. 1986/87:80

Utbildningsdepartementet Bilaga 6

Utbildningsdep.

Utdrag protokoll vid regeringssammanträde 1987-02-05

Föredragande: statsråden Bodström och Göransson

Anmälan till proposition om forskning

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström anför.

Inledning

Statsministern har inledningsvis redogjort för vad regeringen anser om den svenska forskningens omfattning, inriktning och organisation. Sammanfattningsvis bör forskningspolitikens olika delar ta sikte på att vidmakthålla och långsiktigt stärka det vetenskapliga arbetet ämne för ämne inom högskolan.

Vad som därmed förespråkas är att forskningen inom högskolan i växande utsträckning bör bedrivas på eget programansvar. Synpunkten avser såväl teknik och medicin som naturvetenskap och humaniora. Inte heller . är det någon huvudsak varifrån resurserna kommer. Även sådan forskning, som finansieras externt i förhållande till utbildnings- och jordbruksdepartementens huvudtitlar, bör i minskande utsträckning utgöras av uppdrag från företags, organisationers, kommuners och myndigheters sida. Oavsett finansiering och vetenskaplig inriktning, bör arbetet inom högskolan mera ta sikte på ett långsiktigt och permanent ansvarstagande och mindre utgöras av kortsiktiga och tillfälligt finansierade insatser.

Ansvaret för att svensk forskning och högre utbildning även på längre sikt skall kunna förbli högtstående tillkommer samtliga finansiärer — alltså inte bara fakulteter och forskningsråd. Den gängse åtskillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning lämpar sig enligt min mening mindre väl för att understryka betydelsen härav. I det syftet begagnar jag mig här av en delvis annan terminologi. Den av mig utnyttjade distinktionen mellan arbete på eget programansvar och uppdragsforskning tar sikte på vad som främjar högskolan som kritisk och kreativ arbetsmiljö. Vad jag framför allt vill understryka är att forskning och högre utbildning är en yrkesmässigt och internationellt reglerad verksamhet. Det arbete, som svenska forskare och lärare bedriver, måste kunna mäta sig med vad de kolleger åstadkommer, som sätter standarden i laboratorier, på sjukhus och inom universitetsinstitutioner världen över. Så bör vara fallet oavsett ämnesval och oavsett finansiering. Vare sig det rör sig om grundforskning eller tillämpad forskning är det viktigt, att verksamheten organiseras runt

1 Riksdagen 1986187. I samt. Nr 80. Bilaga 6

ten också på uppdragsforskningen.

För högskolans vidkommande har regeringens samlade viljeinriktning en . Bilaga 6 dubbel innebörd. Den ena är att den forskning inom ramen för högskolan, Utbildningsdep. som finansieras av näringslivet, av kommunerna eller från andra än utbildnings- och jordbruksdepartementens huvudtitlar, i växande utsträckning bör ges karaktären av arbete på eget programansvar. En sådan omorientering bör ske på bekostnad av kortsiktigt arbete på dirckt uppdrag av företag, kommuner och myndigheter. Den andra är att Icjonparten, 360 milj. kr., av de vtterligare medel, som tillförs forskningen under treårsperioden, föreslås förstärka fakultetsanslagen och de forskningsråd, som sorterar under utbildningsdepartementet. Vad som därmed uttrycks är att forskarutbildningen, forskarrekryteringen och arbetsvillkoren för arbetet på eget programansvar bedöms vara de delar av svensk forskning, som särskilt bör främjas.

Grunden för statsministerns sammanfattande bedömning är de krav, som Sveriges ställning i världen bedöms komma att ställa i framtiden. Satsningen på att samtidigt och i växande utsträckning kunna kombinera de egenskaper, som utmärker en konkurrensutsatt ckonomi och ett avancerat välfärdssamhälle, leder till ett:tilltagande vetenskapsberoende. Ju svårare problem vårt samhälle kommer att ställas inför, desto mer kommer att fordras i fråga om forskning på egel programansvar, högtstående forskarutbildning och rekrytering av kvalificerade lärare för såväl högskolan själv som för annan utbildning och spridning av vetenskapligt grundad kunskap inom samhället i dess helhet. .

I det följande kommer jag att redovisa preciserade förslag till ökning av berörda anslag inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för : perioden 1987/88—- 1989/90. Genom att resursförstärkningarna nu redovisas för hela treårsperioden förbättras myndigheternas möjligheter att planera verksamheten avsevärt. Likaså kommer arbetet med anslagsframställningar för de närmaste budgetåren att kunna kraftigt förenklas.

Myndigheterna bör dock vid sin planering lämna visst utrymme för eventuclla åtgärder, som regering och riksdag med anledning av nu ej förutsebara faktorer kan komma att besluta om.

De medelsförstärkningar som till följd av denna proposition kommer att stå till myndigheternas förfogande skall täcka samtliga kostnader för berörd verksamhet, dvs. även sådana kostnader som normalt inte bestrids från de anslag varunder medlen anvisas, Skulle kostnader av detta slag, t.ex. lokalkostnader och vissa kostnader i samband med kliniska tjänster, uppstå skall berörda myndigheter täcka även dessa genom omfördelningar eller på annat sätt. Jag vill i detta sammanhang erinra om att enligt förordningen om externt finansierad verksamhet inom högskolan de statliga sektorsorganen skall erlägga lokalkostnader, när den av dem finansierade verksamheten inte ryms inom befintliga lokaler. :

Min presentation av förslagen görs mot bakgrund av vissa uppgifter om nuläget samt ett angivande av vissa principiella utgångspunkter för utvecklingen av fakulteter och forskningsråd på längre sikt. Därefter redogörs för vissa särskilda frågor (fakultetsprogram, forskarutbildningen, rekrytering

turförsörjning, samverkan mellan högskola och näringsliv, vissa prioritera- |

de områden m.m.). Slutligen redovisar jag mina förslag till anslagsberäk- — Bilaga 6

ningar. Utbildningsdep.

Innevarande budgetår anvisas sammanlagt 2,9 miljarder kr. — ungefär”

en tredjedel av den totala statliga FoU-satsningen — till forskning och

forskarutbildning under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Innevarande budgetår fördelar sig medlen till forskning och forskarut-

bildning inom högskolan mellan fakultetsområdena enligt följande.

Fakultetsanslag budgetåret 1986/87 milj kr 300 T 450 I 400 T 350 1 300 I 250 T 200 T 150 T 100 T

fakultet

hurm teol jur sarmh med odant farm mat tekn tema

De sammanlagda medlen till fakulteter och forskningsråd inom utbild- = Prop. 1986/87:80 ningsdepartementets verksamhetsområde fördelar sig innevarande budgetår enligt följande. Bilaga 6 Utbildningsdep. Fakultets- och forskningsrådsanslag budgetåret 1986/87. Fördelning på områden milj kr 1200 7

1000 +

800 4

Rådsmedel

600 + JA

I fakultetsmedel 400 4

200 7

[0] 3 humaniora «medicin matematik och teologi odontelsgi naturvetenskap Juridik farmaci | teknolog samhallsvetenskap

Innevarande budgetår fördelar sig fakultetsanslagen mellan högskoleenheter och fakultetsområden på följande sätt.

Fakultetsanslagen budgetåret 1986/87. Fördelning på högskoleenheter och fakultetsområden milj Fr Öv T i

300 +

Cl hum/sam med/odont EB mat/nat | La H 150 BH tema i 100 50 0 hagskaleentet Us KTH Kl UU ULi UL UG CTH UUm = HL US =universitetet i Stockholm, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, K1=karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi= universitetet i Linköping, UL. = universitetet i Lund, UG= universitetet i Göteborg, CTH = Chalmers tekniska högskola, UUm= universitetet i Umeå, HL = högskolan i Luleå.

Sveriges andel av världens samlade forskning är liten. Den brukar uppskattas till ungefär en procent av de totala insatserna. Kvalitativt är de svenska insatserna mer framträdande än vad den kvantitativa andelen Bilaga 6 anger. Inte minst gäller detta för arbete på eget programansvar. De utvär- Utbildningsdep. deringar som gjorts inom olika ämnesområden har så gott som genomgående givit en mycket positiv bild.

Vårt lands litenhet måste generellt kompenseras genom en högre kvalitet i allt vad vi företar oss liksom av en högre utbildningsnivå för befolkningen i dess helhet. Samtidigt är våra ambitioner i kulturellt och socialt avseende påfallande höga. Frågor rörande högskolans personal, materiella utrustning och institutionella inramning ter sig mot den bakgrunden särskilt angelägna. Det är en viktig uppgift för regering och riksdag att säkerställa, att vi också under kommande decennier har tillgång till bästa möjliga forskning och utbildning på rimlig bredd inom de områden, som under överskådlig tid kommer att dominera utvecklingen internationellt.

Huvuddelen av det svenska arbetet på eget programansvar bedrivs i dag vid institutioner inom högskolan parallellt med grundläggande högskoleutbildning. Samma personer arbetar i stor utsträckning inom båda verksamhetsområdena. Den nya lärartjänstorganisationen för högskolan ger ökade möjligheter härtill. Enighet råder om att den nära kontakten har stora fördelar både för forskningen och för utbildningen. Det är av stor betydelse för all högskoleutbildning, att den ges av lärare som har nära kontakt med forskning och att dessa kan förmedla kunskaper på grundval av hur de olika ämnena utvecklas internationellt. Förstärkningar inom forskning och forskarutbildning kommer därför att bidra till en kvalitetshöjning också av den grundläggande utbildningen. Högskolcutbildningen är och förblir den viktigaste kanalen för att föra ut forskningsresultat i praktisk tillämpning — för att inte tala om den nyrekrytering, den :stimulans och det ständiga ifrågasättande som de studerande bidrar med.

Resurser måste avsättas i sådan omfattning att undervisning och forskning kan utvecklas på allt större bredd. Samtidigt kommer enligt min bedömning allt högre krav att ställas, Detta riktar uppmärksamheten gentemot den miljö i vilken personalen arbetar och de studerande görs delaktiga i den internationella vetenskapliga utvecklingen. Jag är övertygad om att i den mån förhållandena för lärare och studerande förbättras går utvecklingen i en mer positiv bana också i andra avseenden.

Statsministern har tidigare redovisat den utvärdering av den svenska forsknings- och teknikpolitiken som gjorts i OECD:s regi. Utvärderarnas bedömning av den svenska forskningspolitiken var övervägande positiv. Vissa förbättringar inom högskolan föreslogs dock, framför allt vad gäller forskarutbildningen. Utvärderingen har utgjort ett värdefullt underlag för mina förslag i denna proposition.

Mina förslag till resursförstärkningar under den kommande treårsperioden avser framför allt forskarutbildningen, forskarrekryteringen, forskningsmiljön inom högskolan samt forskningsråden. Insatser görs också inom vissa prioriterade forskningsområden.

Inledningsvis vill jag helt kort presentera huvuddragen i i förslagen.

Inom forskarutbildningen finns i dag en rad problem. Examinationen är

x låg och studietiderna är långa. Genomsnittsåldern för de examinerade är höp. Kraftfulla åtgärder krävs för att öka effektiviteten. De normer som tidigare angivits av regering och riksdag i fråga om bl. a. behörighet, urval, Bilaga 6 studietid och examination bör ligga fast. Den principiella inriktning, som Utbildningsdep. angavs genom 1969 års forskarutbildningsreform, förutsätter att de lokala högskoleorganen tar det direkta ansvaret för utbildningens konkreta utformning och genomförande. Framför allt gäller detta institutionerna. Studerande får i fortsättningen antas till forskarutbildningen endast om de kan bedriva denna under godtagbara villkor vad beträffar handledning, arbetsmiljö och studiefinansiering. Den nuvarande situationen i vissa ämnen, med ett stort antal lågaktiva studerande och låg examinationsfrekvens, måste förändras. Institutioner och fakultetshämnder bör ta ansvar för att forskarutbildningens dimensionering anpassas till resurserna och att en effektivare ordning etableras.

Mina förslag avseende förstärkningar inom forskarutbildningen innebär framför allt förbättringar av studiefinansieringen. Utbildningsbidragen för doktorander höjs med 10 procent. Det innebär en uppräkning av utbildningsbidragens belopp med 8080 kr. per år från nuvarande 80796 kr. till 88876 kr. Medel anvisas för att möjliggöra en successiv övergång från utbildningsbidrag till doktorandtjänster. :Under den kommande treårsperioden kommer härigenom minst ca 700 nya doktorandtjänster att kunna inrättas inom ramen för :fakultetsanslagen. Som statsministern tidigare redovisat har affärsbankernas styrelser beslutat föreslå att medel för i första hand utrustning ställs till förfogande för den kommande treårsperioden. Detta bör bli av betydelse även för doktorandernas arbetsvillkor.

I det följande kommer jag vidare att föreslå att medel anvisas för nya tjänster som forskarassistent. De nytillkommande tjänsterna medför bl.a. att resurserna för forskarhandledning ökar och bidrar. härigenom till att förbättra förutsättningarna för en effektiv forskarutbildning. De nya tjänsterna bidrar givetvis också till att ge bättre arbetsmöjligheter för de doktorander, som efter avlagd examen vill fortsätta sin verksamhet inom högskolan. Härigenom ges en väsentlig stimulans till många forskarstuderande att fullfölja sin utbildning inom rimlig tid.

Jag kommer också att föreslå cn viss förstärkning av de allmänna basresurserna för arbetet inom instilutionerna. Även denna förstärkning bör i huvudsak användas för åtgärder som kan förbättra arbetssituationen för doktorander och yngre lärare. Åtgärder som kan vara aktuella i detta sammanhang är finansiering av utrustning, resor, deltagande i konferenser, inbjudan av gästföreläsare etc.

Mina förslag syftar vidare till att förbättra rekryteringen av lärare och: forskare vilket främjar utvecklingen av högskolan, näringslivet och förvaltningen på längre sikt.

Utbyggnaden av universiteten under senare delen av 1960-talet och första hälften av 1970-talet medförde en kraftig nyrekrytering av främst yngre lärare och forskare. Åldersprofilen blev härigenom sned med många unga och rolativt få äldre befattningshavare. Sedan dess har utbyggnaden minskat, vilket på sikt kan ge upphov till problem i form av ”kollcktivt åldrande”. Åldersprofilen avviker i nuläget starkt från den ideala: att

och 2000-talet bör cn nyrekrytering under senare delen av 1980-talet i

första hand ske via forskarassistenttjänster. Den typ av sådan tjänst som Bilaga 6 infördes den 1 juli 1986 ger goda möjligheter till vetenskaplig meritering Utbildningsdep. : under fyra år, såväl med sikte på fortsatt arbete inom högskolan som med . oo

tanke på skilda former av kvalificerat arbete inom näringsliv och förvaltning. Nya sådana meriteringstjänster tillkommer inom alla fakultetsområden. Särskilt stora blir förstärkningarna inom humaniora, samhällsveten-

skap, naturvetenskap och teknik. Mina förslag innebär vidare att 67 nya tjänster som professor inrättas under treårsperioden. De nya tjänsterna inrättas i följande ämnen.

FakultevÄmne Högskoleenhet! Budgetår

Det konstnärliga området Grafik UVUm 1987/88 Komposition UL 1987/88 Målning UUm 1987/88 Skulptur UG 1987/88 Skulptur VUm 1987/88 Textilkonst UG 1987/88 Musikpedagogik MHS 1988/89 Scenisk gestaltning THS 1988/89 Regi DI 1989/90 Scenisk gestaltning UG 1989/90 Scenisk gestaltning UL .1989/90 Metallhantverk KF 1989/90 Textil konst och formgivning KF 1989/90

Humanistisk fakultet Bok- och bibliotekshistoria UL 1987/88 Datorlingvistik UU 1987/88 Iranistik vuU 1987/88 Kinesiska UL 1987/88 Laborativ arkeologi US 1987/88 Tyska UUm 1987/88 Idé- och lärdomshistoria UL 1989/90 Litteraturvetenskap UG 1989/90

Teologisk fakultet Judaistik UL 1987/88 Religionspsykologi UL 1987/88' Religionssociologi UU 1987/88

Juridisk fakultet Företagsrätt ' UU 1988/89

Samhällsvetenskaplig fakultet Ekonomisk historia, särskilt

modern ekonomisk och social historia UL 1987/88

Företagsekonomi UUm " 1987188 Invandringsforskning a US 1987/88 Kommunal ekonomi UU 1987/88 Journalistik US 1988789 Nationalekonomi, särskilt

utvärderande arbetsmarknadsforskning UVUm 1988/89

Socialantropologi, särskilt . utvecklingsforskning US 1988/89 Öststatsforskning UL 1988/89 Nationalekonomi, särskilt

utvärderande arbetsmarknadsforskning 1989/90-

Psykologi, särskilt utveck-

lingspsykologi UUm 1989/90

Medicinsk fakultet

Klinisk farmakologi UUm 1987/88 Bilaga 6

Medicinsk betcendevelenskap UU 1987/88 Utbildningsdep.

Medicinsk teknik KI 1987/88 Transplantationsbiologi UG 1987/88 Geriatrisk psykiatri UL 1988/89 Klinisk farmakologi, särskilt

biverkningsforskning = co o- UU 1989/90 Medicinsk rehabilitering, :

särskilt fysikalisk medicin ULi 1989/90

Maiematisk-naturvetenskaplig fakultet : os Matematik US 1987/88

Teknisk fakultet Flektroniksystemkonstruktion KTH 1987/88 Konsumentteknik CTH 1987/88 Kärnkrafisäkerhet KTH 1987/88

Styrsystem för industriella

utrustningar KTH 1988/89 Datalogi HLu 1989/90

Temuorienierad forskning Hälso- och sjukvården i samhället ULi 1987/88 Tema Barn — 2 tjänster ULi 1988/89

Humanistisk-samhällsvetenskapliga

Medicinska forskningsrådet Epidemiologi med särskild

inriktning på kemiska hälsorisker 1988/89

Naturvetenskapliga forskningsrådet Icke-linjära optiska egenskaper hos

Institutet för internationell ekonomi Internationell ekonomi — 2 tjänster 1987/88

! US-universitetet i Stockholm, KTH=tekniska högskolan i Stockholm, Kl=karolinska institutet, DI=dramatiska institutet, KF=konstfackskolan, MHS=musik-

högskolan i Stockholm, THS=teaterhögskolan i Stockholm, UU=universitetet i

Uppsala, ULi=universitetet i Linköping, UL-=universitetet i Lund, UG=universitetet i Göteborg, CTII=Chalmers tekniska högskola, UUm=universitetet i Umeå,

HEu=högskolan i Luleå.

? Beslut skall senare fattas rörande placering vid högskoleenhet.

Statsrådet Göransson kommer senare att föreslå att en professur i isotopgeologi inrättas vid naturhistoriska riksmuseet budgetåret 1989/90. Vid statistiska centralbyrån inrättas budgetåret 1987/88 två tjänster som

professor i statistisk metodutveckling. Tjänsteinnehavarna skall ha viss

tjänstgöring vid universitetet i Stockholm.

Tre gästprofessurer kommer att inrättas den I juli 1987. En av tjänsterna benämnd Olof Palmes gästprofessur skall inriktas mot internationell politik men också det jämförande studiet av sociala institutioner. En tjänst avser Bilaga 6 konstnärligt utvecklingsarbete. Slutligen inrättas en tjänst för en fram- Utbildningsdep. stående utländsk kvinnlig forskare.

För de nya professurer som föreslås inför budgetåret 1987/88 har jag beräknat medel i enlighet med de förslag som lämnats av UHÄ. De av UHÄ förordade beloppen täcker förutom innehavarens egen lön även vissa kostnader i anslutning till den nya tjänsten, t.ex. biträdespersonal och materiel. För de tjänster som föreslås inrättade budgetåren 1988/89 och 1989/90 tar jag endast upp lönekostnaderna. Vilka resurser som bör förknippas med en nyinrättad professur är beroende av en rad olika faktorer. Av betydelse är bl.a. om tjänsten är den första i sitt ämne eller om det inom högskoleenheten redan finns en ciler flera professurer i ämnet. Vem som blir innehavare av tjänsten och vilken närmare forskningsinriktning han eller hon har spelar också in. Det är därför naturligt att lokala organ beslutar om vilka resurser som bör avsättas i anslutning till en ny. tjänst som professor. Genom att beslut om nya professurer budgetåren 1988/89 och 1989/90 fattas redan nu, får berörda organ god tid att förbereda dessa beslut. Jag kommer i det följande att föreslå vissa förstärkningar av basresurserna under samtliga fakultetsanslag. Kostnader i samband med de nya professurerna bör bestridas inom ramen för dessa eller genom omprioriteringar inom den befintliga organisationen. Viss utrustning i anslutning till nya professurer bör som hittills bekostas från anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheter m.m.

Jag föreslår vidare en rad åtgärder i syfte att förbättra arbetsmiljön i högskolan.

Stora delar av högskolan arbetar i dag under knappa villkor, när det gäller tillgång till utrustning, böcker och materiel. Möjligheter till resor och olika former av internationella kontakter, som oftast är nödvändiga för det slags arbete det här gälter, är i praktiken begränsade. De medel somm kunnat avsättas för anskaffning av utrustning har medfört långa avskrivningstider för instrument och anläggningar av skilda slag.

Som statsministern tidigare har angivit, har affärsbankerna förklarat sig villiga att stödja forskningsverksamheten, främst genom medel för utrustning under treårsperioden, med 200 milj. kr. per år. Jag ser detta som ett mycket viktigt tillskott till högskolan. Fortsatta insatser för utrustningsändamål kan komma att kräva omprioriteringar inom ramen för de resurser som står till högskoleenheternas förfogande. Min företrädare och jag har i budgetpropositionerna 1985 (prop. 1984/85:100, bil. f0 s. 603) resp. 1986 (prop. 1985/86:100, bil. 10 s. 560) behandlat frågan om utrustningsresurser till högskolesektorn. Vi har bl.a. angivit vissa riktlinjer för myndigheternas omprioriteringsarbete. Det har bl.a. gällt medel för s.k. ersättningsanskaffning. Det arbete som myndigheterna har bedrivit i denna fråga måste enligt min mening fortsätta så att ett konkret underlag kan redovisas i frågan om hur erforderliga utrustningsresurser kan skapas efter treårsperioden inom ramen för högskolans totala resurser. Jag återkommer till regeringen i denna fråga. |

Mina förslag i det följande om förstärkningar av högskolans basresurser uppgår till sammanlagt 121 milj. kr. Jag har därvid också beaktat de högskolebibliotekens behov. Det sammanlagda resurstillskottet bör enligt Bilaga 6 min mening kunna bidra till att avsevärt förbättra arbetsmiljön inom hög- Utbildningsdep. skolan. Härigenom bör också ökningar kunna göras av de resurser som står till förfogande för forskning av högskolelektorer m. ft. inom ramen för den särskilda s.k. rörliga resursen. : :

Jag vill i sammanhanget framhålla det angelägna i att högskoleenheterna eftersträvar att hålla en rimlig andel av sina resurser rörliga. I dag är en mycket stor del av anslagen intecknade genom kostnaderna för fast anställd personal. Det är givetvis en av anledningarna till att man lokalt ofta har svårt att avdela ens blygsamma belopp för att ge forskarna rimliga arbetsvillkor. : :

Forskningsråden får, vid bifall till mina förslag, förstär kningar under den närmaste treårsperioden. /

Råden är av strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen. Deras beslut har i praktiken ett avgörande inflytande även när det gäller den övriga verksamhetens inriktning och internationella orientering. De ytterst noggranna bedömningar som föregår rådens anslagsbeslut är viktiga för att upprätthålla den höga kvaliteten inom svensk forskning och högre utbildning. Deras betydelse inskränker sip inte bara till de projektanslag som beviljas enskilda forskare. Sättet-att fatta beslut i råden sätter normer även för användningen av fakultets- och sektorsanslagen. .

Råden vittnar samstämmigt om att de med nuvarande resurser tvingas avslå många ansökningar, som gäller angelägen och internationellt konkurrenskraftig forskning. En resursförstärkning till forskning på eget programansvar bör därför, i rimlig utsträckning, kanaliseras via forskningsråden. Mina förslag i det följande innebär dels förstärkningar för vissa särskilda forskningsområden, dels en ökning av de medel som fördelas av rådsorganisationen.

Statsministern har inledningsvis redovisat de forskningsområden, vars betydelse regeringen särskilt önskar framhäva under den kommande treårsperioden. Jag kommer i det följande aut beräkna medel för insatser från forskningsrådens sida inom de prioriterade områdena informationsteknologi, bioteknik och kulturvetenskaper. Vidare kommer jag att föreslå en ökning av forskningsrådens och forskningsrådsnämndens medel med sammanlagt 43,8 milj. kr. för budgetåret 1987/88. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 tillkommer förstärkningar av rådsorganisationens anslag med sammanlagt 18,8 milj. kr. utöver kompensation för löne- och prisökningar.

Från forskningsrådens sida har det länge varit ett önskemål att merkostnader för ökade löner och priser kompenseras enligt samma principer, som gäller för anslagen till högskolan. Jag förordar att detta system skall gälla för anslagen till forskningsråden och forskningsrådsnämnden fr.o.m. budgetåret 1988/89. Det innebär att rådsorganisationens anslag löne- och prisomräknas i budgetarbetet på samma villkor som högskolcanslagen. För avtalsenliga löneökningar, som inte var kända i sådan tid att de kunnat beaktas i budgetarbetet, utgår — på samma sätt som för högskoleanslagen — kompensation från det s.k. täckningsanslaget. En övergång till detta 10 system bör högst väsentligt förbättra rådens planeringsförutsättningar.

De projekt, som finansieras via forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, är normalt av längre varaktighet än ett budgetår. Både för den enskilde forskaren och för Bilaga 6 den högskoleenhet där projektet bedrivs är det angeläget att få besked för Utbildningsdep. en längre period om och i vilken omfattning ett projekt kan räkna med stöd. Forskningsråden och forskningsrådsnämnden bör därför bemyndigas all fatta anslagsbeslut för högst tre år. En ökad lånpsiktighet i rådens anslagsbeslut ger i sin tur förutsättningar för mer långsiktig planering inom de berörda högskoleenheterna. .

Statsministern har tidigare berört behovet av cl brett upplagt forskningsprogram om livsmedel. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att Jämna en mer utförlig beskrivning av ett sådant program och föreslå att skogs- och jordbrukets forskningsråd anvisas kraftigt förstärkta medel för livsmedelsforskning.

Rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område stöder viss forskning inom Itvsmedelsområdet. Det förhållandet att livsmedelsforskning prioriteras genom stora insatser under jordbruksdepartementets huvudtitel bör icke föranleda forskningsrådsnämnden och forskningsråden att avslå vetenskapligt välgrundade projektförslag inom detta område.

Förslagen i det följande kommer, som framgått av vad jag redovisat, att innebära väsentliga förstärkningar av fakulteternas och forskningsrådens resurser. Den så finansierade verksamheten får alltså expandera i ett läge, när så gott som all annan offentlig verksamhet behandlas restriktivt. Det ligger ett stort förtroende och ansvar i detta.

På många verksamheter ställs genom nedskärningar hårda krav på omprövning och omprioritering.. Inom hela den statliga verksamheten eftersträvas en rationalisering av det. i egentlig mening administrativa arbetet. Kritik har ofta riktats mot högskolan för. ett vmnigt sammanträdande och en omfattande papperscxercis.

Denna kritik är förvisso inte invändningsfri. Mycket av det som i dessa sammanhang rubriceras som byråkrati är en följd av de regler om medbestämmande, anställningstrygghet och andra sociala rättigheter, som :' har utsträckts till samtliga kategorier av anställda under de senaste tjugo åren. Enighet har rått om syftet med dessa reformer. Konsekvenserna för arbetets uppläggning måste då bäras av högskolan liksom av andra delar av den statliga verksamheten.

Likafullt bör det gå att ytterligare förenkla, specialisera och förtydliga förvaltningsarbetet inom högskolan och andra forskningsorgan. Jag har i årets budgetproposition föreslagit att besparingar skall göras inom administrationen för den grundläggande högskoleutbildningen. Motsvarande krav på rationalisering av den administrativa verksamheten måste ställas inom forskning och forskarutbildning. Jag har beaktat detta vid min beräkning av berörda anslag. : :

För vitaliteten i all verksamhet är det angeläget att pröva värdet av det etablerade och väga det' mot nya angelägna insatser. Nyorientering av verksamheten kan och bör inte åstadkommas enbart genom resursförstärkningar. En aktiv omprövning av verksamhetens inriktning och uppläggning är nödvändig för att de samlade resurserna skall kunna utnyttjas på bästa ID sätt.

Högskolan ålades i samband med 1984 års forskningsproposition att under treårsperioden 1984/85—1986/87 göra omfördelningar motsvarande sex procent av fakultetsanslagen, Vilka omfördelningar som gjorts skall Bilaga 6 redovisas i den verksamhetsberättelse för högskolan som lämnas efter Utbildningsdep. treårsperiodens slut.

Det är angeläget att gå vidare på denna väg. Ett optimalt resursutnyttjande inom forskning och forskarutbildning kräver en ständig beredskap till omprövning och omprioritering. Något kvantifierat mål för omfördelningarna är i ett längre perspektiv knappast rimligt att uppställa. De preciserade insatser som avkrävts högskolan under de senaste åren har endast varit marginella. Den kontinuerliga utvecklingen av högskolans verksamhet medför i sig betydligt större omprioriteringar. Även fortsättningsvis kommer en sådan ständig förändring av verksamhetsinriktningen att vara karaktäristisk för högskolans arbete. Självklart finns en tröghet inbyggd i forskningsorganisationen liksom i andra organisationer. Det är svårt att åstadkomma snabba förändringar. En större eller mindre del av resurserna är på kort och medellång sikt låsta till viss inriktning av verksamheten. Det är angeläget att det interna omprioriteringsarbetet kan leda till en ökning av högskolans rörliga resurser i vid bemärkelse. Nämnder och styrelser inom högskolan måste skaffa sig överblick över förändringsmöjligheterna inom sina respektive områden och ha beredskap att fatta de ofta svåra beslut, som krävs för att verksamheten skall kunna nyinriktas.

En grundprincip i den svenska forskningspolitiken är att så långt möjligt : inte splittra landets forskningsresurser genom uppbyggnad av särskilda institut. All slags forskning skall i stället kunna utföras inom högskolan. Detta har många fördelar. Samtidigt ställs härigenom mycket stora krav på högskolan. Den externfinansicrade verksamheten, och då framför allt den som finansieras av de statliga sektorsorganen, har vuxit kraftigt under de senaste femton åren. Enligt den senaste verksamhetsberättelsen för högskolan — avseende budgetåret 1984/85 — uppgick den externfinansierade delen av forskningsverksamheten inom teknik, naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap i genomsnitt till mellan 50 och 55 procent av hela omslutningen. I de angivna procenttalen ingår medel från forskningsråd, sektorsorgan och andra finansiärer. Såväl inom som utom högskolan har denna utveckling givit upphov till diskussioner om balansen mellan skilda verksamheter. Beställarens önskemål om att få vissa avgränsade forskningsprojekt utförda har ansetts leda till att tillgängliga resurser i alltför hög grad tagits i anspråk för dessa ändamål. Utrymme har därför kommit att saknas för mer grundläggande och långsiktigt arbete på eget programansvar. Också med tanke på samverkan med näringsliv och förvaltning på längre sikt är det angeläget, att sådan verksamhet är den dominerande inom högskolan.

En fråga, som i sammanhanget har varit livligt diskuterad, är vilka regler som bör gälla i fråga om kostnadsansvaret för den cexternfinansierade verksamheten. De statliga sektorsorganen betalar utöver de direkta kostnaderna för projekten endast ett mindre påslag för att täcka högskolans stora indirekta kostnader (för bibliotek, utrustning, sociala avgifter, administration etc.). Den ofullständiga kostnadstäckningen från sektorsorga- 12

nens sida har lett till att högskolans kostnader för olika slag av gemensamma ändamål tar i anspråk en allt större andel av högskolans egna anslag. De delar av högskolans egna anslag, som kan användas för mer direkta Bilaga 6 forskningsändamål, påverkas givetvis av detta. Detta får också konse- Utbildningsdep. kvenser för vilka som i praktiken får möjlighet att avgöra forskningsarbetets närmare inriktning. Universitetet i Linköping har i sin verksamhelsberättelse framhällit att arbetet på cget programansvar får en alltför undanskymd position inom många institutioner, när nästan all expansion är beroende av externa finansiärers välvilja.

Den externfinansierade verksamheten inom högskolan har nu fått en sådan omfattning att dess andel av den totala verksamheten knappast bör öka ytterligare. Enligt min mening bör dock inte något direkt tak för den exlernfinansierade verksamheten anges. De stora olikheterna inom både den externfinansierade och den egna verksamheten inom högskolan gör det svårt att precisera ett sådant. Det måste bedömas lokalt var gränsen för den externfinansierade verksamheten skall gå. I fortsättningen bör dock högskolan vara mer selektiv än hittills, när det gäller att åta sig olika former av uppdrag för näringsliv och förvaltning. En noggrann prövning bör göras i varje enskilt fall och då framför allt i fråga om långsiktigheten i de utomstående finansiärernas satsningar.

Med tanke på framtiden är det viktigt att de externa finansiärerna tar ett växande ansvar för den långsiktiga uppbyggnaden av kunskap ämne för ämne. Ur högskolans synpunkt är det nödvändigt att detta görs i sådana former att inte negativa konsekvenser uppstår för arbetet på eget program- : ansvar genom att högskolan så småningom tvingas att överta ansvaret för personal inom uppdragsforskning utan att motsvarande ckonomiska resurser tillförs högskolan. .

Bland de förslag som jag lägger fram i det följande finns exempel på ett sådant permanent ansvarstagande för praktiskt motiverad verksamhet. Det sker genom att det till högskolan överförs medel för tjänster som professor i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning, kommunal ekonomi samt invandringsforskning.

Rimlig hänsyn måste emellertid också tas till sektorsorganens och näringslivets intresse av rörlighet i den av dem initierade och stödda forskningen. Allt stöd till långsiktig kunskapsuppbyggnad behöver inte vara permanent. Lämpliga former för tidsbegränsade insatser är finansiering av doktorandtjänster, forskarassistenttjänster eller sådana högskolelektorstjänster, särskilt avsedda för långsiktig kunskapsuppbyggnad, som tillkom genom den nyligen genomförda lärartjänstreformen.

UHÄ bör noga följa utvecklingen av den externfinansierade verksamheten inom högskolan med avseende på inriktning, omfattning och former. Verksamhetsberättelserna bör innehålla redovisningar av detta. Skulle utvecklingen bli oförmånlig för högskolan skall UHÄ komma med förslag till de åtgärder som kan erfordras.

Grundläggande högskoleutbildning bedrivs idag på tjugofem orter. Fasta resurser för forskning och forskarutbildning finns vid elva högskoleenheter, belägna i de sju orterna Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Umeå och Luleå. Enligt riksdagens tidigare beslut skall de fasta 13 forskningsresurserna inte splittras ytterligare utan Koncentreras till dessa

Luleå får också dessa resurser bedömas ha en rimlig spridning över landet.

I runt tal 550: högskolelektorer arbetar vid de mindre högskoleenheter Bilaga 6 som inte har fasta resurser för forskning. Det är angeläget att den kompe- Utbildningsdep. tens och det intresse för forskning som finns hos många av dessa personer tas till vara. Det kan ske inom skilda former av projektorganiserad verksamhet, finansierad med medel från forskningsråd och andra statliga myn-' : digheter. För utbildningen vid de mindre högskoleenheterna är det mycket positivt att lärarna har aktuella erfarenheter av egen forskning. Härigenom skapas också möjligheter till uppdragsforskning i olika delar av landet, : vilket ofta kan vara av stor betydelse för utvecklingen av det lokala näringslivet. | . | SS

Forsknings- och högskolepolitiken bör på olika sätt förbättra möjligheterna för forskningsverksamhet också vid de högskoleenheter som saknar fasta forskningsresurser. Mina förslag för den kommande treårsperioden innebär, att medel anvisas för två typer av stöd till forskning vid mindre högskoleenheter: dels för direkt finansiering av tidsbegränsade forskningsinsatser av vetenskapligt kvalificerade lärare, som arbetar på eget programansvar, dels för åtgärder som syftar till att öka dessa lärares möjligheter att åta sig uppdrag från företag, kommuner och myndigheter i det närliggande samhället. I den senare uppgiften ligger också att förmedla sådana uppdrag till lärare, som är verksamma vid andra högskolor med eller utan fasta forskningsresurser.

Lärare vid de mindre högskolecenheterna har liksom andra lärare inom högskolan möjligheten att få tid för egen forskning finansierad med medel från den s.k. rörliga resursen. Vissa medel för högskolelektorers m.fl, forskning har hittills anvisats via regionstyrelserna. 1 enlighet med förslag från UHÄ, kommer jag i det följande att beräkna medel för detta ändamål under fakultetsanslagen. Berörda fakultetsnämnder har vid fördelning av medel för forskning ansvar inte bara för den egna högskoleenheten utan också för högskolelärarna vid mindre högskolor i regionen. Jag utgår från att nämnderna beaktar detta ansvar. UHÄ har, som stöd för lärarna vid de mindre högskoleenheterna, föreslagit att fakultetsnämnderna vid fördelningen av de rörliga resurserna inte skall få avsätta mindre än genomsnittet av de tre senaste årens tilldelning till var och en av de mindre högskoleenheterna. I princip bör, enligt min mening, alla ansökningar om forskningsresurser vägas mot varandra på lika villkor. Det kan dock vara lämpligt att under en övergångsperiod tillämpa en regel av det slag. UHÅ förordat. Efter en tid bör fakultetsnämnderna ha blivit så förtrogna med högskolelärarna vid de mindre enheterna och deras behov, att någon särskild öronmärkning av medel inte blir nödvändig.

Med anledning av regeringens förslag i 1984 års forskningsproposition anvisade riksdagen särskilda medel för kontaktsekretariatsfunktioner vid de mindre högskoleenheterna. Medlen avsåg både kontakter med: olika imtressenter utanför högskolan och systematiserade kontakter med högskoleenheterna med fast forskningsorganisation. Mina förslag i det följande innebär att stödet till forskningsverksamheten vid de mindre högsko- Ileenheterna ökar kraftigt. De ökade resurserna skall användas bl.a. för 14

drag från det närliggande samhället till lärarna vid den egna högskolan eller, om det lämpar sig bättre, till lärare vid någon annan högskola. I det Bilaga 6

sammanhanget vill jag understryka vikten av att de på senare är intensifi- Utbildningsdep.

erade kontakterna med lokala arbetsplatser och fackliga organisationer följs upp. Medlen skall också användas som stöd-i lärarnas arbete med att utarbeta slagkraftiga ansökningar till fakultetsnämnder, forskningsråd och sektorsorgan genom att exempelvis anordna seminarier, konferenser och

speciell handledning i anslutning till projekt.

Sammanfattning av budgetförslaget för forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till mina

förslag för budgetåret 1987/88 aut fördelas på följande sätt.

Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter (motsv.)

Ändamål Milj. kr.

Humanistiska fakulteterna 226

Teologiska fakulteterna . 19 Juridiska fakulteterna | 2

Samhällsvetenskapliga fakulteterna : 264 Medicinska fakulteterna . 541 Odontologiska fakulteterna 60 Farmaceutiska fakulteten 20 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 529 Tekniska fakulteterna 520 Temaorienterad forskning : "23 Gemensamt | 48 Summa . - 2270

Medel för övrig forskning under utbildningsdepartementets huvudtitet

Ändamäl Milj. kr.

Forskningsrådsnämnden 49 Humanistisk-samhällsvetenskapliga

Övrigt forskningsstöd

Medel för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslagen fördelade på högskoleenheter.

Bilaga 6

Vissa anslagsfrågor

För anslagen till forskning och forskarutbildning har UHÄ begärt en prisomräkning med 3,5 procent utom för litteratur där ämbetet begärt 10,4 procent. Den generella prisomräkningen grundar sig på UHÄ:s förslag. För bokinköp har jag dock beräknat en prisomräkning om 9,5 procent. I löneomräkning har jag beräknat 85 335000 kr. för följande avtal m. m.

Avtal 1984-06-07 om fördelning av medel för speciclla selektiva åtgärder inom ATF-området.

Avtal 1985-04-24 om tilldelning av medel till högskolorna i Luleå, Skövde, Halmstad och Östersund.

Avtal 1985-05-03 om överföring från löneplan L till löneplan F av tjänster vid statlig högskoleenhet, överföring från löneplan L till SK av lärare vid medicinsk fakultet samt höjning av uppdragstillägg till prefekt, dekanus och studierektor.

Avtal 1985-05-03 om ändring av avtalet 1983-04-20 om anställnings- och arbetsvillkor för doktorander m.fl. | :

Chefslöneavtal 1985-05-03. Avtal 1985-10-25 om myndighetsområden och högsta kostnad enligt

L-ATF för budgetåret 1985/86.

Avtal 1985-11-25 om lönegradsplacering och högsta kostnad för åtgärd enligt L-ATF för perioden 1985-07-01— 1986-06-30 för vissa tjänster m. m.

Avtal 1985-11-07 om löner och vissa andra avlöningsförmåner fr.o.m. den 1 december 1985 och avtal 1985-11-11 om löner m.m. för vissa statliga läkare m. fl. fr.o.m. den I december 1985.

Arvode till vissa föreläsare m.fl. och vissa övriga arvoden.

Avtal 1985-12-02 om löner fr.o.m. 1986-01-01 och avtal 1985-11-10 om löner m.m. för vissa statliga läkare m.fl. fr.o.m. 1986-01-01, löneplansanknutna arvoden samt avlöningsförstärkningar m.m.

Professorslöneavtalet 1985-12-20 samt selektiva åtgärder för professorer per den I januari 1986.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, att medge överföringar 16

mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har under-

ställts riksdagen. Detta har bl.a. varit nödvändigt för att erforderliga

resurser för handikappåtgärder skall kunna disponeras på det sätt riksda- Bilaga 6 gen beslutade om i enlighet med förslag i prop. 1980/81:100 bil. 12 (UbU Utbildningsdep. 20, rskr. 246). För att samma ordning skall kunna gälla även i fortsättningen behövs ett bemyndigande av denna art. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att lämna ett motsvarande bemyndigande för budgetåret

1987/88.

För prisomräkning av fakultetsanslagen har beräknats 18,5 milj. kr.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag följande resursförstärkningar för treårsperioden.

Resursförstärkningar budgetåren 1987188-1989190 fördelade på ändamål.

! Inkl. professurer inom området. :

Beloppen avser permanent nivåförstärkning. För t. ex. informationstek-

nologi ökar anslagen med 29 milj. kr., varav 16 milj. kr. utfaller redan:

budgetåret 1987/88. För bioteknik sker hela ökningen, 35 milj. kr., redan budgetåret 1987/88.

2 Riksdagen 1986!87.1 saml. Nr 80. Bilaga 6

Resursförstärkningar budgetåren 1987/88—-1989/90, fördelade på ändamål Bilaga 6

Utbildningsdep.

milj. kr. 140 3

120 +

100 I

80 7

60 7

40 T

201 0-

Basresurser — Prioriterade Studiefinansiering Forskningsråd = Professurer Övrigt

områden

Som underlag för anslagsberäkningarna för budgetåren 1987/88-1989/90 har berörda myndigheter anmodats lämna förslag som bl.a. innebär en ökning av forskningsresurserna med fem procent. Myndigheternas förslag inom detta ökningsalternativ redovisas vid min anmälan av berörda anslag. Därutöver har myndigheterna fört fram vissa förslag om ytterligare ökningar.

De förslag som myndigheterna har fört fram i sina anslagsframställningar och i kompletterande anslagsframställningar och som inte behandlas i det följande har jag med hänsyn till det statsfinansiella läget eller av andra skäl inte tagit upp.

Jag övergår nu till att redovisa vissa särskilda frågor.

Fakultetsprogram

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett frågan om fakultetsprogram och har nu redovisat uppdraget. Redovisningen är uppdelad i två avsnitt, dels ett principiellt, dels ett där utredningsresultaten sammanfattas fakultetsvis. I bilagor har UHÄ redovisat program för alla fakulteter utom den farmaceutiska.

Fakultetsprogram som planeringsinstrument UHÄ föreslår en ordning enligt vilken UHÄ som underlag för en forskningsproposition vart tredje år redovisar nationella program kompletterade med anslagsäskanden för hela perioden. Inom ramen för riksdagens anslagsbeslut och de uttalanden som knyts till dessa disponerar högskoleenheterna resurserna efter egen bedömning. Hur resurserna använts skall redovisas i verksamhetsberättelserna. Ämbetet anser förslaget innebära en

måttfull förskjutning i riktning mot mera av målstyrning. Med målstyrning följer krav på uppföljning och redovisning i efterhand. UHÄ:s verksamhetsberättelser måste utvecklas för att utgöra en fullständig redovisning av Bilaga 6 hur resurserna utnyttjas. Utbildningsdep.

Det finns, anser UHÄ, motiv för fakultetsprogram på två nivåer: nationellt och lokalt på fakultetsnivå. En avvägning mellan de lokala programmen inom ett fakultetsområde skulle på sikt kunna ge ett nationellt fakultetsprogram.

UHÄ föreslår en försöksverksamhet inom två fakultetsområden där regering och riksdag skulle fatta beslut om resurser för forskning och forskarutbildning på grundval av fakultetsprogram. Förslaget innebär att de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna lokalt får ta över ansvaret för inrättande av nya professurer och omprövningar av befintliga tjänster, Dessa båda fakulteter har de mest utvecklade programmen. Tillämpad fullt ut skulle ordningen innebära att anslagsframställning nästa gång skulle lämnas först år 1989.

För övriga fakulteter vill UHÄ, om erfarenheterna blir goda och de berörda finner en ny ordning önskvärd, återkomma med förslag inför den forskningspolitiska proposition som regeringen förväntas lägga fram för riksdagen år 1990.

Fakultetsprogrammens utformning och innehåll Forskningen i högskolan är en mångskiftande verksamhet. Detta avspeglas i fakultetsprogrammens växlande uppläggning och omfattning. De olika ämnena eller disciplinerna har utgjort den grundläggande strukturen för arbetet med fakultetsprogram. Ett typiskt sådant förslag till program består av en samling ämnesvisa redogörelser. För varje ämne ges en beskrivning av dess arbetsområde, därefter följer ofta en beskrivning av områdets anknytning till angränsande ämnen. En bild av det internationella läget ingår i flera program. I ett avsnitt ”plan för utvecklingen" redovisas i flera program resursläget och framförs önskemål om ytterligare förstärkningar.

Programmen har utarbetats på lokal nivå, inom UHÄ eller av företrädare för forskarna. Vissa program har remitterats och omarbetats. Programmen har således tillkommit på olika sätt och därigenom har de också fått olika förankringar. UHÄ framhåller att inget av de redovisade programmen i bokstavlig mening utgör program för en fakultet.

För egen del vill jag anföra följande.

UHÄ har i skriften Forskning i högskolan (UHÄ-rapport 1986: 14) på ett

intresseväckande sätt redovisat sin grundsyn på högskolan och det obundna kunskapssökandet. Redovisningen utgör en bakgrund till vad UHA föreslår i avsnittet Fakultetsprogram som planeringsinstrument. Jag delar UHÄ:s principiella syn i nämnda avsnitt. Likväl kommer jag till en annan praktisk slutsats i vad avser den roll, som regering och riksdag bör spela och den användning som regering och riksdag kan ha av särskilt utformade fakultetsprogram. |

Forskning och forskarutbildning inom ramen för våra fakulteter tar i dag i anspråk stora resurser. Forskningen har också en allmänt erkänd betydel- 19

samhällssektorer. Mot denna bakgrund är det nödvändigt, att politiskt ansvariga organ beslutar om verksamhetens huvudsakliga inriktning. Inom Bilaga 6 utbildningsdepartementets område sker detta genom att de anslag som Utbildningsdep. anvisas till högskolan ges i termer av de olika fakultetsområdena. Det är således på riksdagen det ankommer att göra den övergripande resursavvägningen mellan forskning inom teknik. medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora etc. På motsvarande sätt ansvarar riksdagen för en övergripande avvägning av forskningsresurserna till olika områden genom den medelsanvisning, som görs till forskningsråden för respektive humaniora-samhällsvetenskap, medicin och naturvetenskap. Riksdagen anger också vad som skall ingå i en mer permanent basorganisation för forskning genom att ta ställning till inrättande av ordinarie professurer. .

Riksdag och regering svarar också för de allmänt organisatoriska förutsättningarna för verksamheten. Dessa preciseras för högskolans det i högskolelagen och högskoleförordningen. För forskningsråden och forskningsrådsnämnden gäller särskilda instruktioner. Viktigt är alt ett system byggs upp och vidmakthålls, där olika former av intern kvalitetskontroll ingår och som ger kvalitetskriterierna stor vikt i det interna beslutsfattandet. Ett sådant system har vi i dag genom bl.a. de regler som gäller för tjänstetillsättningar inom högskolan, bedömning av avhandlingar och rådens granskning av forskningsprojekt. Vetenskapssamhällets interna kontrollmekanismer är en garanti för att kvalitetskraven i forskningen i största möjliga utsträckning ligger på en internationell nivå.

Den rollfördelning vi i dag har mellan statsmakten — regering och riksdag — centrala och lokala myndigheter och forskarna själva har vuxit fram under lång tid. Den utgår från regeringens och riksdagens politiska ansvar, svenska myndigheters hävdvunna självständighet samt inte minst de krav som principen om forskningens frihet ställer, Denna rollfördelning ger enligt min mening ett väl balanserat inflytande över olika slag av forskningsfrågor för de från skilda synpunkter berörda.

Fakultetsnämnderna behöver ett kvalificerat beslutsunderlag som innehåller information både om pågående verksamhet, utbyggnadsmöjligheter och utbyggnadsbehov inom skilda delar av sina respektive verksamhetsområden. Likaså kan olika uppgifter behövas om aktiviteten inom olika . områden och om verksamhetens resultat. Uppgifter av detta senare slag kan t.ex. gälla publicerade skrifter, tidskriftsartiklar, liksom medarbetar-, nas deltagande i internationella symposier och konferenser. Ett mått på kvaliteten hos forskningsverksamheten.inom en institution ges också genom uppgift om erhållna rådsmedel. Jämfört med andra verksamheter av motsvarande eller också mer blygsam omfattning — t.ex. inom det privata näringslivet — har hittills ambitionsnivån varit låg när det gällt att inom högskolan ta fram sådan kvalificerat planetrings- och beslutsunderlag. UHÄ omvittnar att själva framtagandet av det nu redovisade fakultetsprogrammaterialet på många håll upplevts mycket positivt. Förhoppningsvis har härigenom grunden lagts för en positiv syn på arbete med denna typ av frågor. I vilken form arbetet nu skall gå vidare för att tillgodose de lokala organens behov måste avgöras av dessa själva. Det är knappast lämpligt 20

detta. |

Jag har nyss beskrivit vilka uppgifter som ankommer och bör ankomma Bilaga 6 på regering och riksdag vid utformningen av den statliga forskningspoliti- Utbildningsdep. ken. Jag är mot den bakgrunden inte beredd att tillstyrka den av CHA ' föreslagna försöksverksamheten vid matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet med lokal beslutanderätt ifråga om inrättande av nya professurer och prövning av ämnesinnehållet för befintliga tjänster. Den betydelse dessa beslut har för utformningen av högskolans basorganisation för forskning gör att dessa även fortsättningsvis bör fattas av regering och riksdag. es

Självfallet är det angeläget att det som underlag också för de beslut som skall fattas på denna nivå finns information både om pågående verksam-

mest angelägna av dem som är engagerade i verksamheten. De nu framlagda programmen ger en mycket god bild av den mångskiftande verksamhet som bedrivs inom högskolan. Materialet har varit ett värdefullt underlag inför utarbetande av förevarande proposition. Informationen till regering och riksdag behövs dock knappast regelmässigt i en sådan omfattning och med en sådan detaljeringsgrad som i fakultetsprogram med den av UHÄ föreslagna utformningen. Jag vill i stället peka på vissa andra typer av information som bör utvecklas för att bl.a. ge bättre beslutsunderlag. Det gäller verksamhetsrapportering, forskningsstatistik och forskningsinformation. :

I årets budgetproposition har jag pekat på behovet av förbättrad verksamhetsrapportering från högskolan. De verksamhetsberättelser för högskolan som hittills lagts fram har — utöver olika slag av ekonomiska uppgifter — huvudsakligen innehållit uppgifter om utbildningen inom högskolan. I det fortsatta arbetet med att utveckla högskolans verksamhetsrapportering bör ökad uppmärksamhet ägnas åt att ta fram information om forskning och forskarutbildning.

En annan form av beslutsunderlag för bl.a. regering och riksdag är statistiskt material av skilda slag. Statistiska centralbyrån (SCB) arbetar sedan ett antal år med att förbättra statistiken över högskolans forskning. Ett huvudsyfte har varit att få uppgifter om forskningsresurserna ämne för : ämne. På grund av svårigheter att få fram grundmaterial via högskolans ekonomi-administrativa rutiner har dessa ansträngningar ännu inte lett till avsett resultat.

Jag vill med anledning härav framhålla att uppgifter om hur resurserna för forskning inom högskolan fördelas mellan olika ämnen måste anses utgöra ett fundamentalt faktaunderlag för forskningspolitiken. SCB bör därför fortsätta arbetet med dessa frågor tillsammans med UHÄ och riksrevisionsverket. Arbetet bör bedrivas i sådan takt att en första ämnesstatistik för högskolan kan redovisas inför nästa forskningsproposition. Det innebär att materialet bör föreligga senast hösten 1989. En förutsättning för arbetet bör som hittills vara att högskolans ekonomi-administrativa system i första hand skall kunna användas för uppgiftsinsamlandet. Skulle det visa sig att det inte går att på så sätt få fram uppgifter till dén angivna tidpunk- 21

direkt förfrågan till institutionerna. De kostnader i form av arbetsinsatser

på institutionsnivå som med nödvändighet blir följden av ett sådant arbets- Bilaga 6

sätt skall bäras av högskolcenheterna. Jag återkommer till regeringen i Utbildningsdep. fråga om uppdrag till berörda: myndigheter att arbeta vidare med denna fråga. Som stöd för det fortsatta arbetet kommer jag också att föreslå regeringen av i förordning reglera högskoleenheternas skyldigheter att lämna statistiska uppgifter om forskningen inom högskolan.

En källa till information om forskningen är givetvis också redovisning av uppnädda forskningsresultat. Värdet och behovet av forskningsinformation i olika former har betonats av statsministern, Dessa synpunkter förtjänar att framhävas ännu en gång. Forskningsinformation har många och vida syften. Den behövs inom forskarsamhället, mellan forskare och tänkbara nyttjare, mellan forskare och en intresserad allmänhet. En funktion kan också vara alt i viss mån utgöra en resultatredovisning för forskningsverksamheten.

1 högskolans uppgifter ingår att sprida information om forskningens resultat. Genom de särskilda medel som ställts till forskningsrådsnämndens förfogande för forskningsinformation har möjligheterna att aktivt informera om uppnådda forskningsresultat förbättrats. Forskningsrådsnämndens framgångsrika arbete inom detta område har också visat på en rad stimulerande och intressanta forskningsresultat. Den information som erhålls på detta sätt blir givetvis också ett underlag för diskussion och beslut om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning: Jag kommer i det följande att föreslå en förstärkning av medlen för forskningsinformation.

Utvärdering av forskning

Den främsta garanten för att kvalitetskraven i forskningen sätts högt är självfallet, att vetenskapssamhällets egna interna kontrollmekanismer ges tillfälle att fälla utslaget på det sätt som de enligt teorin skall göra. En principiellt riktigt fungerande akademisk forskning är i sig själv en ständigt fortgående utvärdering av egna och andras frågeställningar och resultat. Mer formaliserad utvärdering äger rum genom bedömningar i samband med tjänstetillsättningar och ansökningar om anslag, betygsättning av avhandlingar etc. Praktiskt sett har dessa formella utvärderingar karaktären av undantag som bekräftar huvudregeln: den bästa utvärderingen består i att forskarna inom ett område praktiskt, kontinuerligt och genom egna publikationer bedömer i vad mån de vill acceptera varandras teorier och begrepp.

Bredare anlagda, administrativt initierade utvärderingar kan göras när viss forskning har pågått under en längre tid. Principen bör då vara, att de tar sikte på att utröna i vad mån forskarsamhällets egen normala utvärdering faktiskt fungerar, De kan avse forskare och forskargrupper, forskningsprojekt eller forskningsprogram. Utvärderingen kan också avse en hel disciplin. I Sverige förknippas begreppet utvärdering av forskning lätt

med naturvetenskapliga forskningsrådets utvärderingar, som också har blivit internationellt uppmärksammade.

Sådana administrativt initierade utvärderingar har blivit allt vanligare Bilaga 6 under senare är. Samtliga forskningsråd under utbildningsdepartementet Utbildningsdep. ' använder sig i större eller mindre utsträckning av detta stöd för sin verksamhet.

UHÅÄ har som ett underlag till denna proposition utarbetat en rapport om sådan kompletterande, administrativt initierad utvärdering av forskning (UHÄ-rapport 1986:21). I rapporten redogör UHÄ för sitt arbete med utvärderingsfrågor. Rapporten omfattar en diskussion om forskningens kvalitet och utvärderingar av forskning. I denna diskussion redogörs bl.a. för en studie av utvärderingssystemen i vissa västländer, som företagils

inom OECD:s vetenskaps- och teknikkommitté, CSTP. UHÄ har också

engagerat sig i frågor som rör metodutveckling i forskningsutvärderingar. Detta har skett genom att UHÄ arrangerat ett flertal konferenser om metodfrågor samt genom stöd till utvärderingsprojekt inom högskolan. UHÄ bifogar en utvärdering avseende TEMA-forskningen i Linköping. I rapporten dras slutligen vissa slutsatser och lämnas vissa rekommendationer ifråga om utvärdering och UHÄ:s roll därvidlag.

Forskning kan vara svår eller omöjlig för lekmän att bedöma. Ansvariga myndigheter, regering och riksdag har därför ofta svårt att direkt utifrån erhållna forskningsresultat bedöma om den fortlöpande, interna prövningen fungerar så som den idealt sett bör fungera. Administrativt initierade utvärderingar kan, enligt min mening, vara ett instrument i detta sammanhang. Sådana bör främst göras av råden som har kompetens att tolka och dra slutsatser av dessa. För regering och riksdag är det viktigt att veta att bedömningssystemet i dess helhet fungerar.

Forskningsrådens uppgift är att främja forskning av internationellt sett hög kvalitet. Detta sker bl.a. genom stöd till forskningsprojekt, genom sakkunniggranskning i samband med tillsättning av tjänster vid råden samt genom särskilt anordnade utvärderingar. Rådens sammansättning och arbetssätt är en god garanti för att internationellt förankrade vetenskapliga bedömningar styr tilldelningen av forskningsanslag. Forskningsråden bör ha ett fortsatt ansvar för brett anlagda, översiktliga utvärderingar.

UHÄ har en vidare roll i högskolesystemet. UHÄ:s uppgift är att arbeta för välfungerande utvärderingsprocesser på såväl lokal som central nivå. UHÄ skall vidare genom administrativa åtgärder stödja och främja verksamheten inom högskolan och föreslå åtgärder som främjar en god forsknings- och utbildningsmiljö. Administrativt initierade utvärderingar är ett sätt att åstadkomma detta och att bidra till en internationellt sett hög kvalitet i fråga om forskning och forskarutbildning. Resultaten av forskningsrådens utvärderingar kan tjäna som ett underlag också för UIAÄ i den långsiktiga planeringen av högskolans verksamhet.

I huvudsak är det forskarsamhället ute i världen, som sätter normer för vad som är god kvalitet. Svenska forskningsråds och högskolemyndigheters uppgift är att övervaka, att kvalitet i internationell mening faktiskt blir utslagsgivande vid bedömningen av tjänsteförslag, avhandlingar och. projektförslag. 23

Én av de mest centrala uppgifterna för högskolan är forskarutbildningen.

Bilaga 6 Genom forskarutbildningen tillgodoses såväl högskolans eget långsiktiga

Utbildningsdep,

behov av kvalificerade lärare och handledare som behoven av utbildade forskare i samhället i övrigt. En stor del av den vetenskapliga produktionen utgörs av doktorsavhandlingarna. Forskarstuderande utgör för varje normalt fungerande institution ett omistligt, kontinuerligt vitaliserande

inslag i miljön. | |

Som en bakgrund för mina överväganden vill jag här visa på följande siffror, som belyser utvecklingen inom forskarutbildningen.

Antal nybörjare i forskarutbildning

”Antat

nybörjare 3 0007

2 5004 , [er Båda könan .

Öne

m . --

15007 farten seeE”

1 0004

500 BOnnSEtrSRre NAN END enes S ADARYKGNS NEO NA geneNESRNE

0¶T T ” T T 1 ot

73/74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84

Källa: SCB. Läsår

Antalet nybörjare har efter en mindre nedgång-under 1970-talet kontinu- — Prop. 1986/87:80 erligt stigit under de senaste åren. Andelen kvinnor har ökat, men ökning- :

en är inte jämnt fördelad mellan fakulteterna, vilket framgår av nedan- = Bilaga 6 stående tabell. Utbildningsdep.

Nybörjare per fakultet vissa år

Samhällsvetenskaplig

Källa: SCB.

Studieaktiviteten bland doktoranderna är mycket varierande. Av stati-

stiken framgår att ca en tredjedel av de antagna är icke-aktiva (definierat

som lägre aktivitetsgrad än 1096 av heltid).

De forskarstuderande inom de fem stora fakulteterna fördelade (procent) efter aktivitet: procentuell andel av full arbetstid som ägnas åt studierna, höstterminen Aktivitet Humanistisk Samhälls- Matematisk Medicinsk = Teknisk Sumi procent vetenskaplig naturveten- ma

skaplig : Aktiva studerande

Icke aktiva

0-9 antal 1520 1903 817 829 1328 6397 Totalt 3760 : 4676 2845 3324 3721 18326

Statistiken över avlagda examina inom forskarutbildningen visar et ökande antal avlagda examina. Genomströmningstakten i utbildningen är dock påfallande låg.

Utbildningsdep.

Källa: SCB.

Det finns stora variationer mellan fakulteterna i fråga om antagningen till forskarutbildning.

Flertalet av dem som antas till forskarutbildning inom naturvetenskapliga ämnen kommer direkt från den grundläggande högskoleutbildningen. Inom den experimentella naturvetenskapliga forskningen ingår ofta av-

aktuella kunskaper inom ämnet. Direktövergången medför att nybörjarnas ålder är låg inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet.

En helt annan situation föreligger i allmänhet inom humaniora och samhällsvetenskap. Här är doktoranderna ofta äldre och börjar forskarstudierna efter en kortare eller längre tids bortovaro från högskolan. Avhandlingsarbetet har i dessa fakulteter i större utsträckning karaktär av fristående bidrag till kunskapsutvecklingen.

För närvarande påbörjar ca 2000 personer årligen forskarutbildning. Antalet avlagda examina uppgår till ca 1000 per år. I många ämnen antas doktorander utan att tillräckliga resurser finns i fråga om bl.a. handledning och studiefinansiering. Av det material som UHÄ har lämnat framgår att sökande sällan avvisas med hänvisning till bristande resurser. De problem som blivit följden av detta har utförligt behandlats av flera utredningar.

Det lokala planerings- och utvecklingsarbetet måste, enligt min mening, mer än tidigare ta sikte på att forskarutbildningen skall kunna genomföras inom den föreskrivna normalstudietiden på fyra år. För att detta skall bli möjligt måste institutionerna ta ett direkt ansvar för de doktorander de antar. Studerande får inté antas till forskarutbildning med mindre än att institutionen kan erbjuda godtagbara villkor i fråga om handledning och arbetsmiljö. Försörjningen måste vara tillfredsställande ordnad. Som exempel på antagning av forskarstuderande som sker under sådant ansvar villjag nämna temainstitutionen vid universitetet i Linköping.

Den nuvarande situationen i vissa ämnen, där ett stort antal doktorander studerar med låg genomströmningstakt, måste på sikt förändras. Institutioner och fakultetsnämnder måste ta ett större ansvar för att de studerande lämnar forskarutbildningen efter rimlig tid. Även fortsättningsvis måste doktorandstudier kunna bedrivas parallellt med yrkesarbete. Kraven på doktoranderna får då givetvis sättas i relation härtill.

Sedan år 1982 föreskrivs i högskoleförordningen att antagning till fors-

att genomföra forskarstudierna. En sådan prövning är givetvis ett viktigt led i strävandena att förebygga studiemisslyckanden. Bilaga 6

Efter antagningen måste skyldigheter och ansvar för genomförandet av Utbildningsdep. forskarutbildningen preciseras, både för doktoranderna och för institutionen. En lämplig form för detta synes mig vara att upprätta individuella studieplaner. När en doktorand förefaller att inte klara av sitt avhandlingsarbete mom normal tid, bör institutionen ge honom eller henne det extra stöd som kan erfordras.

Studielinansieringen i forskarutbildningen Studiefinansieringen är av stor betydelse för effektiviteten i forskarutbildningen.

De former för studiestöd i forskarutbildningen som nu finns är utbildningsbidrag, eventuellt i kombination med assistenttjänst, och doktorandtjänst. Antalet hela utbildningsbidrag uppgår nu till 3200 och doktorandtjänsterna till ca 500. Assistenttjänsterna kan uppskattas till ca 1500. För studiefinansicringen i forskarutbildningen anvisas under fakultetsanslagen ca 285 milj. kr. innevarande budgetår.

Uppskattningsvis 1600 forskningsassistenter bedriver egen forskarutbildning på hel- eller deltid inom forskningsprojekt, vilka i allmänhet bekostas med andra medel än de som kommer ur fakultetsanslagen. I detta sammanhang vill jag framhålla att regeringen nyligen genom ändring i högskoleförordningen föreskrivit att forskningsassistenter som är doktorander, så långt möjligt skall förordnas på doktorandtjänster.

Enligt beslut av regering och riksdag våren 1985 skall doktorandtjänsterna, som dessförinnan endast inrättades inom ramen för en försöksverksamhet, i fortsättningen vara ett reguljärt inslag i studiefinansieringen. Jag anser att utbildningsbidragen successivt bör omvandlas till doktorandtjänster. Jag har nyss framhållit att begränsningar i antagningen till forskarutbildningen måste göras.

Eftersom doktorandtjänsterna är förknippade med betydande merkostnader jämfört med utbildningsbidragen, behöver resurserna för studiefinansiering inom forskarutbildningen byggas ut. Jag förordar att för den kommande treårsperioden anvisas ytterligare 70 milj. kr. för detta ändamål. Beloppet avser dels höjning av utbildningsbidragen, dels omvandling av ca 700 utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Ökningen fördelar sig mellan fakulteter och budgetår enligt följande tabell.

Fakultet Antalet utbildningsbidrag, som kan omvandlas till

doktorandtjänster

Budgetår . Bilaga 6

1987/88 1988/89 1989790 Summa

Utbildningsdep.

Odontologisk Farmaceutisk 3 I | 5

70 55 55 180 Matematisk-nalurvet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsministern anfört i fråga om betydelsen av att sektorsorganen bidrar till studiefinansieringen inom forskarutbildningen.

Inom ramen för en doktorandtjänst får utöver forskarutbildning även ingå tjänstgöring som avser undervisning, forskning och administrativt arbete. Omfattningen av tjänstgöringen är maximerad till högst två femte-. delar av full arbetstid. Eftersom det är angeläget att tjänstgöringen inte inkräktar på forskarutbildningen, måste institutionerna känna ett ansvar för att doktoranderna inte åläggs en så tung arbetsbörda att deras egen utbildning blir lidande. Jag avser att uppdra åt UHÄ att följa utvecklingen på detta område och samla in uppgifter om arten och omfatuningen av de . arbetsuppgifter, som kommit att åläggas de forskarstuderande inom ramen för en doktorandtjänst. | | | |

Utbildningsbidrag för doktorander utgår för närvarande med 6733 kr./ månad. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att besluta om en tioprocentig höjning av beloppet till 7406 kr./månad. Jag har vid min beräkning av anslagen till fakulteterna m.m. beaktat detta... Huruvida de sociala förmåner som är förknippade med utbildningsbidrag kan utvecklas är en fråga som får övervägas närmare inom regeringskansliet.

Forskarutbildningens meritvärde UFÄ har redovisat yrkesverksamheten för de 17100 forskarutbildade personerna i Sverige. Ungefär 7096 är verksamma inom den offentliga sektorn, vanligen som lärare eller läkare. Nästan en tredjedel av dem har tjänster som högskolelärare och drygt 1072 lärartjänster inom skolan eller

tjänster som skolledare.

Inom Svenska arbetsgivareföreningens (SAF) medlemsföretag fanns år 1985 nära 1400 tjänstemän med forskarutbildning. Antaäiet tjänstemän med naturvetenskaplig eller teknisk forskarutbildning ökade här med ca 53096 under perioden 1974—1985. Detta bör ställas i relation till ökningstakten inom den statliga scktorn, där antalet forskarutbildade ökade med 3876 under i stort sett samma period.

Forskarutbildningens meritvärde har stor betydelse för rekryteringen av 28

unga forskare. Examinerade doktorer har. — med vissa undantag — inte svårt att få goda anställningar efter sina examina. Undantagen utgörs i regel av doktorer från de humanistiska, juridiska och teologiska fakulte- Bilaga 6 terna. De som examinerats från dessa fakulteter kan ha svårt att få en Utbildningsdep. . anställning som motsvarar deras kompetens. För industrins del har Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i sin rapport hösten 1985 påpekat att ca 2026 av de examinerade civilingenjörerna egentligen borde genomgå forskarutbildning med hänsyn till det beräknade framtida behovet av personer : med sådan utbildning.

Jag vill emellertid avvisa tanken på att införa doktorsexamen som formellt behörighetskrav för andra befattningar än för dem som nu har det. Efterfrågan från olika delar av arbetsmarknaden uppstår när forskarutbildningen är av god kvalitet och har ett gott anseende. UHÄ och berörda högskoleenheter bör ge tänkbara arbetsgivare ökad information om vad forskarutbildningen innebär och om de forskarutbildades kompetens.

Jag erinrar om att en genomgången forskarutbildning numera tillgodoräknas som fyra års tjänstetid vid tillsättning av statliga eller statligt reglerade tjänster. Vidare har en sådan utbildning en särskild betydelse i fråga om tillsättningskriteriet skicklighet.

Kvinnliga forskares villkor Delegationen för jämställdhetsforskning (Jämfo) har som underlag för denna proposition lämnat synpunkter på bl.a. de kvinnliga forskarnas villkor.

Jämfo påpekar att kvinnor efter högskolereformen år 1977 utgör mer än hälften av de studerande i den grundläggande högskoleutbildningen och omkring 3026 av de studerande i forskarutbildningen. Andelen doktorsexamina som avläggs av kvinnor har under de senaste åren legat kring 2090 av det totala antalet. De kvinnliga forskarstuderandena är i genomsnitt tre år äldre än de manliga.

Andelen kvinnor med, lärartjänst varierar mellan fakulteterna. Högsta andelen kvinnor finns inom humanistisk fakultet, där 1496 av professurerna, 2276 av docenttjänsterna och 3676 av forskarassistenttjänsterna innehas av kvinnor. Motsvarande siffror är för teknisk fakultet 2, 3, resp. : 596. .

Uppgifterna visar att det fortfarande är långt till jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning.

Enligt min mening är jämställdhet mellan kvinnor och män i högskolan inte bara ett mål i sig. Dess uppnående har även en stor, mönsterbildande betydelse för utvecklingen av jämställdheten inom samhället i dess helhet. Flera faktorer lägger hinder i vägen för jämställdheten inom forskning och forskarutbildning.

Av strategisk betydelse för jämställdhetsarbetet inom högskolan är att vikariat, tjänster och utbildningsbidrag utlyses korrekt. Ansökningar bör behandtas i sådana former, att kvinnliga och manliga sökande kan göra sig gällande på lika villkor. En i och för sig vällovlig strävan till smidighet och informellt förfarande får inte tillåtas leda till underlåtenhet att utlysa vikarial och att med tillbörlig omsorg bedöma föreliggande meriter. UHÄ har 29

inom lärartjänstorganisationen.

Allmänt sett är jag optimistisk. Andelen kvinnor ökar sakta men säkert Bilaga 6 både bland de studerande och bland lärarna i högskolan, och de grundläg- Utbildningsdep. gande attityderna synes mig ha avsevärt förbättrats.

Etappavgångar ur forskarutbildningen 1 prop. 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning m.m. föreslogs bl.a. atl ett system med etappavgångar ur forskarutbildningen skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle utformas så att de passade både forskarutbildningen och arbetsmarknaden. De måste således dels utgöra natwrliga, avslutade moment inom forskarutbildningen, dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov. Riksdagen godkände de i propositionen förordade riktlinjerna (UbU 44, rskr. 391).

UHÄ har meddelat bestämmelser om etappavgångar (licentiatexamen) inom alla fakulteter. Antalet licentiatexamina ökar nu inom alla områden. Vid antagningen till forskarutbildningen är i allmänhet utgångspunkten både för institutionen och för den forskarstuderande att målet är en doktorsexamen. Jag anser att de ursprungliga kriterierna, arbetsmarknadsbehov och ett naturligt avslutat moment av forskarutbildningen, fortfarande skall vara grunden för etappavgång.

Rekrytering till lärartjänster inom högskolan

Under i stort sett hela efterkrigstiden har antalet lärare och forskare vid de svenska universiteten ökat. Mellan åren 1945 och 19355 ökade t. ex. antalet professurer vid universitet och högskolor med 6496. Under samma tid inrättades också ett stort antal nya docenttjänster.

Utbyggnaden av universiteten framför allt under 60-talet medförde en kraftig nyrekrytering av främst yngre lärare och forskare, Åldersfördelningen blev genom detta ojämn med många unga och få äldre lärare och forskare. Sedan dess har utbyggnaden minskat, vilket kan ge upphov till en rad problem. Lärarkåren vid högskolorna kommer att ”åldras kollektivt”, och nyrekryteringen till institutionerna minska kraftigt. Om inga nya lärartjänster tillkommer under de närmaste åren, kommer åldersfördelningen fram till år 2005 att förskjutas kraftigt mot åldersklassen 56—65 år. Vidare riskerar man att få en relativt kraftig underrepresentation i lärarkåren av personer födda på 1950-talet. Utvecklingen kan inverka ofördelaktigt på undervisning och forskning. Längre fram kan brist på kompetenta sökande till lärartjänsterna bli ett problem. En sådan utveckling är otillfredsställande.

Mot denna bakgrund gav regeringen våren 1985 UHÄ i uppdrag att analysera och utarbeta förslag rörande rekryteringen till lärartjänster inom högskolan.

I sin redovisning av uppdraget anger UHÄ åldersfördelningen åren 1970 och 1985 för de lärare med doktorsexamen, som kan sägas vara fast anställda vid universitet och högskolor. Fördelningen var år 1970 starkt 30

förskjuten mot de yngre årsklasserna där åldersgrupperna 31-45 år var de Prop. 1986/87: 80 största. År 1985 var nära 6096 mellan 36 och 50 år. Denna ålderskategori kommer att pensioneras under åren 2000-2014. Nästan en fjärdedel var Bilaga 6 41-45 år. Andelen som är 35 år eller yngre har minskat från ca 25246 år 1970 Utbildningsdep. till knappt 826 år 1985. Samma utveckling gäller också separat för de olika befattningarna. Materialet visar också att medelåldern har ökat från 43,9 år 1970 till 46,9 år 1985. Den sneda åldersfördelningen är påtaglig vid båda mättillfällena. Mest alarmerande är, enligt UHÄ:s mening, att de yngsta åldersgrupperna har minskat så kraftigt under senare år. Universitets- och högskolelärarna har ökat i antal under hela perioden mellan åren 1970 och 1985. Trots detta kan det enligt UHÄ konstateras att ett visst mått av ”kollektivt åldrande” skett under perioden.

Nyrekrytering till forskar- och lärarkåren är enligt min mening viktig för förnyelsen av såväl forskning som forskarutbildning och grundutbildning. Det krävs en kontinuerlig nyrekrytering av personer, som blir varaktigt verksamma inom forskning och högre utbildning. Rekrytering sker vid pensionsavgångar eller när nya tjänster inrättas. UHÄ har undersökt utrymmet för nyrekrytering de tre femårsperioderna 1970-1974, 1975— 1979 och 1980—-1984 samt det förväntade antalet pensioneringar för de tre femårsperioderna som återstår fram till sekelskiftet. De senare perioderna ger inte alls samma nyrekryteringsutrymme som tidigare år Ästadkommits genom pensioneringar och nya tjänster tillsammans.

För att få et rimligt nyrekryteringsutrymme krävs därför ett tillskott av ytterligare tjänster. Detta kan inte ske genom omfördelningar, utan högskolorna måste enligt min mening tillföras resursförstärkningar.

Enligt UHÄ:s uppfattning bör antalet forskarassistenttjänster ökas under de närmaste tre till fyra åren. Ett tillskott på 200 å 300 tjänster kan motiveras enbart med behovet av meriteringstjänster för de fasta lärartjänster som blir lediga under 1990-talet. VUHÄ har begärt en ökning av medel till basresurser med sammanlagt ca 58 milj, kr. Syftet är att en betydande del av tillskotten skall användas till att inrätta nya tjänster bl.a. som forskarassistent.

Enligt statistiska centralbyrån avlades läsåret 1983/84 930 doktorsexamina. Antalet forskarassistenttjänster vid högskoleenheterna inkl. Sveriges lantbruksuniversitet var 1984/85 drygt 600. Nyrekrytering av forskare och lärare till högskolan bör i första hand ske genom forskarassistenttjänsterna. Den forskarassistenttjänst som infördes den 1 juli 1986 ger goda möjligheter till vetenskaplig meritering under fyra år. Erfarenheter från fortsatt forskningsarbete efter doktorsexamen är givetvis av värde i många sammanhang. Som underlag för beslut om fast anställning inom högskolan är sådana erfarenheter helt nödvändiga både för den anställde och för arbetsgivaren. Jag anser att ytlerligare minst 226 tjänster som forskarassistent bör inrättas under den kommande treårsperioden. Jag kommer i det följande under fakultetsanslagen att beräkna medel för ändamålet.

Tjänsterna fördelar sig mellan högskoleenheterna enligt följande sam- Prop. 1986/87:80

manställning.

Högskoleenhet Budgetår .

Utbildningsdep.

1987/88 1988/89 1989/90 "Toralt för

perioden

Universitetet i Stockholm 17 8 8 33 Tekniska högskolan I

Högskoleenheterna har-tidigare erhållit medel för inrättande av extra ' tjänster som docent och forskarassistent. Det har inte alltid zätt att utläsa, att de ökade resurserna använts på avsett sätt. UHÄA bör följa upp och redovisa resultatet av de resursförstärkningar som nu görs.

En förutsättning för att rekryteringssiluationen skall förbättras är förekomsten av en aktiv personalpolitik. Bland annat måste personalplaneringen inom universitet och högskolor göras mer långsiktig. Mina förslag i det följande som avser hela treårsperioden 1987/88—1989/90 bör möjliggöra en mer långsiktig planering. |

Jag anser det angeläget att UHÅ fortsätter arbetet med frågor rörande lärarkårens åldersstruktur och rekryteringssituationen inom högskolan samt föreslår de eventuella åtgärder som kan behövas. Målet bör vara att åstadkomma en jämnare nyrekrytering och cn ökad rörlighet bland lärarpersonalen. UHÄ har avvisat tanken på en central medelsreserv att användas för att inrätta tjänster för personer, som man särskilt gärna vill behålla inom högskolan. Enligt UHÄ har forskningsråden som en av sina uppgifter alt svara för att sådana behov kan tillgodoses. Denna fråga kan enligt min mening dock bara delvis lösas genom insatser från forskningsrådens sida. UHÄ bör även fortsättningsvis bevaka behovet av särskilda åtgärder och komma med de förslag till åtgärder som eventuellt kan erfordras.

Befordringstitlar

Utbildningsutskottet ansåg i sitt betänkande (1984/85:9) att högskoleadjunkter och högskolelektorer borde ges möjlighet till någon form av belordran och stimulans. Utskottet fann att frågan om ett befordringssystem borde övervägas ytterligare av regeringen. Regeringen uppdrog mot bakgrund härav åt UHÄ att i samråd med Sveriges lantbruksuniversitet och statens arbetsgivarverk utreda frågan om utformningen av ett befordringssystem för högskolelektorer och högskoleadjunkter. 32

UHÄ:s förslag innebär i korthet att innehavare av tjänst som högskoleadjunkt respektive högskolelektor skall kunna få den personliga titeln högskolelektor respektive professor utan att detta molsvaras av någon Bilaga 6 förändring av vare sig lön eller arbetsuppgifter. Grunderna för erhållandet Utbildningsdep. av befordringstitel skulle vara visad särskild vetenskaplig eller pedagogisk skicklighet eller annan väsentlig insats inom verksamhetsområdet.: UHÄ redovisar för egen del tveksamhet inför ett system med befordringstitlar. UHÄ har i denna fråga inhämtat yttranden från högskoleenheterna. Åsikterna har visat sig vara mycket blandade. De som tillstyrker förslaget gör . det bl.a. med motivet att det skulle ge ökad status åt de högskolelärare som huvudsakligen är pedagogiskt verksamma. Mot förslaget anförs bl.a. att en premiering via en titel som inte åtföljs av några förändringar i arbetssituationen är ett dåligt incitament för de berörda grupperna. Systemet kan på sikt leda till en nedvärdering inte bara av professorstiteln utan också av högskolelektorstiteln. Risk finns för ett omfattande administrativt merarbete eller en godtycklig behandling av dessa frågor.

Jag finner det synnerligen angeläget att de skickliga och erfarna lärare, på vilka högskolans verksamhet ytterst vilar, stimuleras och uppmuntras. Jag anser emellertid inte att tilldelning av titlar utan förbindelse med ändringar i tjänsteställning, arbetsinnehåll i tjänsten eller lön ger önskad effekl. Nackdelarna är betydligt större än fördelarna, vilket flera av dem som yttrat sig till UHÄ har framhållit. Den nya tjänsteorganisationen inom högskolan syftar bl.a. till-att. skapa enhetliga lärarkategorier, vilka inom sina ramar erbjuder goda möjligheter att skapa stimulans och omväxling för de enskilda lärarna. Det system med lönefält som nu gäller för högskolans lärare kan och bör utnyttjas bland annat för att belöna goda pedagoger. Det hör till de lokala högskolemyndigheternas ansvar att finna vägar och medel att stimulera skickliga lärare och visa dem erkänsla och uppskattning. | ;

Forskningsmiljön

Forskningsmiljön, både i den konkreta betydelsen forskarnas arbetsmiljö och i bemärkelsen av andlig och intellektuell miljö, som ger gynnsamma betingelser för god forskning uppmärksammades redan i föregående forskningsproposition. Regeringen gav sedermera UHÄ i uppdrag att på grundval av den forskning som finns i ämnet göra en analys av arbetsmiljön för forskarna inom högskolan och diskutera förslag till förbättringar. UHÄ har för ändamålet låtit utarbeta en kunskapsöversikt (R. Premfors, Forskningsmiljön i högskolan, GHSR-rapport nr 36, 1986) över r den forskning som behandlar hithörande frågor. .

Kunskapsöversikten visar framför allt att det inte går att dra generella slutsatser eller söka finna entydiga lösningar när det gäller hela det mångfacetterade forskarsamhället: Forskningen i dessa frågor leder inte fram till precisa anvisningar för utformandet av konkreta handlingsprogram. Däremot tar den fram och belyser viktiga aspekter och ger goda hållpunkter i i en diskussion om lämpliga åtgärder.

När det gäller frågan om forskningens yttre organisation anser många av 33

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr &0. Bilaga 6

de forskare, vars resultat finns sammanfattade i UDÄ:s kunskapsöversikt, sig kunna belägga ett motsatsförhållande mellan den idealt planerande byråkralin å ena sidan och forskningen med sitt grundläggande moment av Bilaga 6 oförutsebarhet å den andra. För forskning krävs en långvarig kunskaps- Utbildningsdep. uppbyggnad, fungerande medelst informell kommunikation, handlingsfrihet och ett personligt engagemang, som knappast följer ett nio-till-femschema. Den dominerande forskningsinriktningen pekar på denna punkt följaktligen fram mot ett behov av autonomi, lös organisationsstruktur och decentralisering. Samtidigt ger den inte något svar på frågan om vad som är den rätta graden av autonomi eller vad som är den lämpliga modellen för tjänsteorganisation och formell beslutsordning.

Frågan om den mest gynnsamma storleken på cen forskargrupp eller forskningsinstitution har varit föremål för en livlig diskussion, ofta i termer av ”kritisk massa”. Storleken hos en forskningsmiljö är en väsentlig faktor. Den måste dock ses i sammanhang med andra faktorer som t.ex. ledarskap och sammanhållning. Framför allt är dock betingelserna olika inom skilda forskningsområden och discipliner. Det går därför inte att utforma någon generell regel för den ideala storleken hos en forskningsmiljö.

Fn god forskningsmiljö brukar betecknas som på en gång kreativ och kritisk. Kreativitet är ett begrepp med många definitioner, men i allmänhet brukar dessa inbegripa nyskapande och originalitet. I den bemärkelsen behöver inte all god forskning vara kreativ. Ätskillig god forskning har som främsta syfte att kritisera, säkerställa och generalisera. Vetenskapssamhället har också en kunskapsvårdande uppgift. Kreativitet behövs som ett led i forskningsprocessen tillsammans med andra viktiga beståndsdelar som noggrannhet, kontroll, ihärdighet och hantverksskicklighet.

Det har diskuterats mycket vad som skapar en kreativ och kritisk forskningsmiljö. Studier har gjorts av stora miljökomplex, som utmärkts av sjudande kreativitet, t.ex. sekelskiftets Wien, och av små forskargrupper som vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn. Listor på främjande och hämmande faktorer har också tagits fram. I en balanserat kreativ och kritisk forskningsmiljö brukar man enligt dessa finna någon eller några ledande och inspirerande personligheter, en bred och djup kunskap inom miljön som helhet, perspektivrikedom och utrymme för udda idéer, goda möjligheter till kommunikation, handlingsfrihet utan närgången övervakning, viss grundläggande trygghet, förekomsten av oväntade belöningar samt vad som betecknats som strukturell instabilitet. Flera av dessa faktorer är uppenbart av ett sådant slag att de inte bara kan beställas fram. Jag utgår dock från att man lokalt inom högskoleenheterna på bästa sätt verkar för att åstadkomma kreativa och kritiska forskningsmiljöer.

Resurser och incitament är också beståndsdelar i en arbetsmiljö. Inte heller här går det enligt UHÄ:s kunskapsöversikt att generalisera. En del forskning kräver stora resurser i form av t.ex. avancerad apparatur, annan är i hög grad personalberocnde, medan den klassiska humanisten kanske mest av allt behöver en arbetsplats, ett bra bibliotek och tid att arbeta.

Studier, som gjorts, visar att det måste finnas en viss materiell grundnivå, som gör forskningen möjlig, men när den väl är nådd finns det inga 34

tydliga generella 'samband mellan goda resultat och resurser. Generösa resurser behöver inte nödvändigtvis resultera i effektiv och epokgörande forskning och lysande resultat kan nås under relativt påvra omständighe- Bilaga 6 ter. Att bilden på detta sätt visar sig innehålla flera komponenter är föga Utbildningsdep. överraskande och betyder givetvis inte att det räcker om resurserna hålls på en miniminivå. Tvärtom bör vi efter förmäga tillgodose olika slag av forskning, även om vi med hänsyn till budgetläget måste prioritera. lör att grundläggande behov för forskningen skall kunna tillgodoses, krävs att högskolan förfogar över obundna medel. Genom dessa ökas handlingsfriheten, möjliggörs samarbete mellan discipliner och orter och främjas den för forskningen så viktiga informella och internationella kommunikationen. -

I kunskapsöversikten diskuteras forskarnas benägenhet att låta sådana faktorer som intressanta uppgifter, stor frihet i arbetet, god samhällelig status och uppskattning inom det internationella forskarsamhället uppväga materiella förmåner. När det gäller lönen kommer universiteten svårligen att kunna konkurrera med alla sektorer inom näringslivet. Eftersom den goda forskningsmiljön är ett av högskolans främsta konkurrensmedel är det därför av central betydelse att den bibehålls och utvecklas. :'

Professorerna har nu förts över till chefslöncavtalet med möjlighet till mer individualiserade lönevillkor. Samtidigt har högskolelärare inplacerats 1 ett lönefältssystem, som också ger goda möjligheter till avancemang.

Mina förslag i denna proposition bör på många sätt kunna bidra till en förbättrad arbetsmiljö inom högskolan. Inte minst gäller det förslagen om förstärkta basresurser. Härigenom kan bl.a. biträdespersonal av skilda slag anställas för att avlasta forskarna vissa uppgifter. Tillgången till böcker, utrustning och skilda slag av förbrukningsmaterial kan förbättras. Möjligheterna att bekosta resor och deltagande i vetenskapliga konferenser ökar. Självfallet har också förslagen om nya tjänster och om ökningar av forskningsrådens anslag, med bättre tillgång till projektmedel som följd, betydelse för forskarnas arbetssituation. Likaså bör de förbättringar för doktoranderna som förordas påverka arbetsklimatet inom högskolan positivt.

Jag utgår från all UHÄ även fortsättningsvis följer forskningen och debatten inom detta område och mot bl.a. den bakgrunden vidtar de åtgärder och kommer med de förslag som eventuellt kan erfordras för att forskningsmiljön inom högskolan ska bli så bra som möjligt.

Forskningsetik

Det linns en rad etiska aspekter på forskning. Etiska frågor och bedömningar kommer in i många olika sammanhang. Det kan gälla såväl övergripande principer och prioriteringar som urval av projekt och tillämpning av forskningsresultat. Det kan också gälla uppläggningen av ett forskningsprojekt eller utformningen av enskilda moment i forskningsprocessen.

Inte minst inom forskarsamhället har det länge pågått en debatt om forskningsetiska frågor. Medicinska forskningsprojekt granskas sedan 35

länge av forskningsetiska kommittéer som tillkommit på forskarnas egna initiativ.

Inom det kulturvetenskapliga området finns sedan år 1980 en av huma- Bilaga 6 nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet inrättad etikkommitté, Rå- Utbildningsdep. det har också formulerat etikregler för forskning inom sitt verksamhelsområde. I rådets regi har utarbetats en skrift, Kunskapens pris, av Göran Hermerén, som diskuterar dels generella forskningsetiska problem, dels utvecklar de av rådet antagna forskningsetiska principerna och sätter in dem i ett större sammanbang.

Forskningsrådsnämnden har bl.a. anordnat ett seminarium om forskningsetik, som dokumenterats i ett specialnummer av tidskriften Vår lösen (nr. 5—6/1986). Mot bakgrund av debatten om det s.k. Metropolitprojektet fick nämnden i juni 1986 regeringens uppdrag att utreda hur forskningsetiska frågor hameras i det svenska forskningssystemet när det gäller forskning där mänskliga individer är forskningsobjekt.

Forskningsrådsnämnden överlämnade hösten 1986 rapporten Etik i forskningsprocessen. Rapporten innehåller en redogörelse för föreskrifter och regler som för närvarande finns samt för institutioner och organisationer som på olika sätt behandlar forskningsetiska frågor. Enligt nämnden skall för insamling av personuppgifter för forskningsändamål normalt krä-. vas s.k. informerat samtycke, dvs. sådan information skall lämnas att berörda personer kan ta ställning till om de vill medverka i ett forskningsprojekt.

Nämnden betonar att forskning inte bör jämställas med myndighetsutövning. Vissa regler som gäller för annan statlig verksamhet bör därför inte gälla forskning. Detta berör bl.a. tillämpningen av offentlighetsprincipen.

Enligt forskningsrådsnämnden fungerar .det bedömningssystem som byggts upp inom det medicinska området väl. Nämnden föreslår vissa marginella förändringar i fråga om de medicinska kommittéernas sammansättning och granskningsområde. Nämnden föreslår ett motsvarande system för etikgranskning av forskningsprojekt inöm det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. :

Över rapporten har yttranden inhämtats från UHÄ, forskningsråden, universitet, riksarkivet, datainspektionen samt från data- och offentlighetskommituén.

Flertalet remissinstanser anser att preciseringar eller fortsatta överväganden behövs i fråga om de förutsättningar för den « etiska bedömningen som nämnden diskuterar.

Förändringar i lagstiftningen kan enligt samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga inte göras på grundval av denna rapport. Remissinstanserna tillstyrker i regel den organisation för etikgranskning som förordas. UHÄ förordar dock en för alla forskningsområden gemensam granskningsorganisation. Vissa remissinstanser befarar att den föreslagna organisationen blir onödigt byråkratisk och dyrbar.

För egen del vill jag anföra följande. Forskningsrådsnämndens förslag berör en rad synnerligen viktiga och komplicerade frågor. En av de frågor som aktualiseras i rapporten är den om forskningen skall undantas från de. generella regler som gäller för den statliga verksamheten och hur undan-

tagsreglerna i så fall skall utformas. Nämnden har med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande för utredningsuppdraget inte kunnat utarbeta detaljerade förslag i detta avseende. Flertalet remissinstanser Bilaga 6 anser också att rapporten här inte utgör tillräckligt underlag för beslut. Jag Utbildningsdep. delar denna uppfattning. Enligt min mening är det heller inte lämpligt att ta ställning till den organisatoriska utformningen av forskningsetisk prövning innan de rättsliga och andra förutsättningar är närmare klarlagda. Det kommer dessutom att krävas ett bredare spektrum av åtgärder för all hänsynstagande till etiska principer skall bli ett naturligt inslag i forskningsmiljön och forskningsprocessen. Frågan bör bli föremål för fortsatta överväganden, Rapporten och de yttranden som avgivits över denna utgör ett värdefullt underlag för detta arbete. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att tillkalla en särskild utredningsman.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att riksarkivet på regeringens uppdrag utarbetat en rapport, Arkivansvar i samband med externt finansierad forskning. Rapporten innehåller bl.a. förslag och rekommendationer i fråga om gallring, förvaring och återsökning beträffande forskningsprojektens handlingar och material. Rapporten remissbehandlas under våren 1987.

Litteraturförsörjning m.m.

Inom det svenska biblioteksväsendel finns ett antal olika typer av bibliotck. Indelning och benämningar skiftar och leder därmed till en oklarhet i olika sammanhang. Jag anser det inte ändamålsenligt att i fortsättningen använda beteckningen vetenskapligt bibliotek, som i dag främst används för ett begränsat antal högskolebibliotek. 1 det följande kommer jag att använda dessa beteckningar: | | — högskoiebibliotek, som avser biblioteken vid såväl statliga som icke-

statliga högskoleenheter, oberoende av enhetens storlek och om forskning bedrivs vid den eller inte,

— forskningsbibliotek, som avser samtliga bibliotek som ger service till

forskning och utveckling eller utbildning, och omfattar alltså bl.a. högskolebiblioteken, en rad forskningsbibliotek m.m. utanför högskolan, t.ex. vid vissa muscer och myndigheter, vid företag etc.,

— folkbibliotek, som avser de kommunala biblioteken.

Ansvaret för litteraturförsörjningen inom högskolan vilar på biblioteken vid de enskilda högskoleenheterna. Högskolebiblioteken svarar dock inte bara för den lokala informationsförsörjningen. De är också delar i eu nationellt nätverk som stöder forskning, utveckling, utbildning och näringsliv.

Delegationen för vetenskåplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) och UHÄ har haft regeringens 'uppdrag att stödja och följa utvecklingsarbetet mot en effektivare och rätionellare biblioteksorganisation vid hög-' skoleenheterna. |

DFI och UHÄA understryker i redovisningen av detta uppdrag att en ökad satsning på forskning och grundutbildning kräver en förstärkning av biblioteken. En jämförelse med vissa andra länder, visar att de svenska 37

och högskolor ökar sitt samarbete med näringslivet ökar behovet av bibliotckens tjänster hos forskare och utvecklingsansvariga i industrin. Detta Bilaga 6 ställer många krav på biblioteken. Nära nog samtliga bibliotek arbetar med Utbildningsdep. datoriseringsfrågor. Samordningen mellan de lokala bibliotckssystemen och kopplingen mellan dem och det nationella LIBRIS-systemet är ett klart riksintresse. Flera utredningar pågår angående dessa frågor. Behovet av vidareutbildning och fortbildning av bibliotekens personal betonas av

DFI och UHÄ.

Ilögskolebiblioteken är synnerligen viktiga för en väl fungerande verksamhet inom högskolan. Biblioteksresurserna inom högskolan måste, enligt min mening, förstärkas. Jag kommer i det följande att föreslå att för nästa budgetår ytterligare sammanlagt 3666000 kr. anvisas för detta ändamål. Medelsförstärkningarna fördelar sig mellan högskolcenheterna enligt följande.

För de därpå följande budgetåren bör de lokala högskoleorganen vid sin fördelning av de basresursförstärkningar som jag förordar kunna göra ytterligare förstärkningar av biblioteken.

I högskoleförordningen anges endast att vetenskapliga bibliotek skall finnas vid vissa högskoleenheter. Som jag anfört i det föregående finns i dag inte anledning att göra denna skarpa skillnad mellan vetenskapliga och andra bibliotek. Högskolebibliotekens uppgifter, som är både lokala och nationella, behöver dock preciseras. Jag avser-att återkomma till regeringen i denna fråga. | |

LIBRES Regeringen gav i juni 1984 DFI i uppdrag att utveckla en handläggningsoch beslutsordning för utveckling, förvaltning och drift av det datorbasce-

rade bibliotekssystemet LIBRIS.

Kungl. biblioteket (KB). och DFI har, som drift- respektive utvecklingsansvarig för systemet, beslutat att under budgetåret 1986/87 utföra en förstudie av LIBRIS framtida utformning. En eventuell ny utformning av 38

systemet kan medföra radikalt förändrade förutsättningar för dess utveck- Prop. 1986/87: 80 ling, förvaltning och drift. DFT har därför bedömt att förslag om förändringar i handläggnings- och beslutsordningen bör avvaktas tills förstudien Bilaga 6 slutförts. | Utbildningsdep.

IF avvaktan på att detta arbete blir färdigt har DFI överlämnat en preliminär rapport som anger närmare motiveringar för ställningstagandet och vissa förutsätlningar för det fortsatta arbetet.

LIBRIS-systemet är i dag delvis föråldrat. Tillkomsten av lokala system och den tekniska utvecklingen i övrigt ändrar väsentligt förutsättningarna för systemet. Förslag om LIBRIS framtida utformning (LIBRIS IV), kommer att underställas regering och riksdag i anslagsframställningarna för budgetåret 1988/89. Med hänsyn härtill bedömer jag det olämpligt att i nuvarande läge föreslå några förändringar.

Regeringen har bemyndigat 'KB att via avgifter täcka ökade kostnader för driften av LIBRIS under innevarande budgetår. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att detta bemyndigande förlängs att gälla så länge det nuvarande LIBRIS-systemet fungerar.

Ansvarsbibliotek Ansvarsbibliotek, dvs. bibliotek med ett nationellt ansvar för informationsförsörjningen inom ett angivet område, finns i dag vid karolinska institutet för området medicin, arbetarskyddsstyrelsen för området arbetsmiljö samt statens naturvårdsverk för den yttre miljön.

DFI har i skrivelse till regeringen föreslagit att — Handelshögskolans i Stockholm bibliotek blir ansvarsbibliotek för eko-

nomi, — biblioteken vid tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska

högskola, högskolan i Luleå, universiteten i Linköping och TL.und samt

Studsvik energiteknik AB i ett nätverk skall fungera som ansvarsbiblio-

tek för området teknik med grundvetenskaper, — Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek blir ansvarsbibliotek för lant-

bruk, skogsbruk och veterinärmedicin.

Den närmast explosiva utvecklingen inom bok- och tidskriftsutgivningen gör det omöjligt att kräva, att alla forskningsbibliotek med samma ambitionsnivå bevakar hela sitt område. Någon form av arbetsfördelning är nödvändig. System med ansvarsbibliotek finns redan i flera länder. Innan ett system med ansvarsbibliotek byggs ut ytterligare i vårt land, bör dock uppgifterna för ansvarsbiblioteken konkretiseras mer än vad som hittills gjorts. Endast med tydliga preciseringar av vad som ligger i ansvarsbiblioteksfunktionen kan ett tillämpande av denna princip leda tili avlastningar för de bibliotek, som inte ikläder sig något sådant åtagande.

För det tekniska området föreslår DFI, att flera bibliotek i ctt nätverk svarar för ansvarsbiblioteksfunktionen. Detta system förefaller enligt min mening tveksamt. Det informationsvärde, som ligger i begreppet ansvarsbibliotek, synes mig gå förlorat, om alla bibliotek i större eller mindre utsträckning är ansvarsbibliotck.

I dag utses ansvarsbibliotek av regering och riksdag. Uppgiften bör dock 39

enligt min mening åvila ett organ med expertkunskap inom biblioteksområdet. I dag har DEE i uppgift att föreslå nya ansvarsbibliotek. I det följande kommer jag att föreslå att DFI läggs ner den 30 juni 1988, och att från den 1 Bilaga 6 juli 1988 ett nytt biblioteksorgan inrättas. Detta nya organ bör bl.a. svara Utbildningsdep. för genomförande av ett system med ansvarsbibliotek. De bibliotek som : får uppgifter som ansvarsbibliotek bör få särskild kompensation för detta med medel, som det särskilda biblioteksorganet kommer att disponera. Medel för detta ändamål bör anvisas. fr.o.m. budgetåret 1988/89. Medlen bör uppgå till 1,6 milj. kr. Fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör beloppet ökas till 3,2 milj. kr.

Samverkan mellan forskningsbiblioteken i stockholmsregionen DFI har på regeringens uppdrag utrett ansvarsfördelningen och möjligheterna till ett utvidgat samarbete mellan de vetenskapliga biblioteken i stockholmsregionen (Samordning eller samutnyttjande. DE1I-publ. 1986:3). . . :

Många av förslagen berör samverkansåtgärder, som kan komma till stånd genom överenskommelse mellan berörda myndigheter. Jag förutsätter att de i regionen ingående biblioteken och myndigheterna verkar i enlighet med utredningens rekommendationer.

Vissa andra av DFI:s förslag är av den arten, att det bör ankomma på regeringen att ta ställning till dem.

För forskningsbiblioteken i stockholmsregionen finns sedan länge en . samarbetsnämnd. KB har fungerat som huvudman för denna. KB bör nu också få det formella ansvaret för samarbetsnämnden. KB fungerar också som huvudman för statens biblioteksdepå i Bålsta. Även detta ansvar bör formellt regleras. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att besluta om en ändring av denna innebörd i instruktionen för KB. Behovet av kansliresurser m.m. för nämndens verksamhet bör tillgodoses inom ramen för anslaget till kungl. biblioteket. Vissa av nämnden bedrivna

aktiviteter bör också kunna samfinansieras av de deltagande biblioteken.

Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor.

I den utredning, som läg till grund för beslutet om statens psykologiskpedagogiska biblioteks (SPPB) nuvarande organisation, pekades på de positiva effekter, som skulle kunna uppnås om biblioteket samordnas med

universitetsbiblioteket i Stockholm. Något beslut om sådan samordning

fattades dock inte vid detta tillfälle (prop. 1979/80: 104). De lokalmässiga lösningar som de båda biblioteken erhållit sedan dess bör ytterligare ha förstärkt de samordningseffekter som utredningen påtalade. Några klara skillnader i arten av service mellan de två biblioteken föreligger inte. De

senaste årens utveckling för SPPB visar också att andelen service inom Stockholm ökar jämfört med service till övriga delar av landet. Jag finner

det därför lämpligt att SPPB nu knyts till. universitetsbiblioteket i Stockholm. . . .

För att ge berörda myndigheter tid att förbereda samgåendet bör den av mig förordade förändringen träda i kraft den 1 juli 1988. Jag avser senare återkomma till regeringen i denna fråga. 40

Samordning inom biblioteksområdet Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) började sin verksamhet den 1 juli 1979. DFI har enligt sin instruktion Bilaga 6 (1979:479) till uppgift att handha frågor om övergripande planering och Utbildningsdep. samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhet. Medel för DFT:s verksamhet anvisas över anslag under såväl utbildnings- som industridepartementets huvudtitel. : Innevarande budgetår uppgår anslagen sammanlagt till 18325 000 kr.

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utvärdera verksamheten vid DFI och med utgångspunkt häri komma med förslag om utformningen av statens roll inom planering och samordning av den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i framtiden. I enlighet med direktiven har statskontoret före avrapporteringen av uppdraget remissbehandlat en preliminär version av rapporten.

Statskontoret har vid sin granskning funnit att förutsättningarna och behoven inom verksamhetsområdet har förändrats avsevärt sedan tillkomsten av DF1. Verket konstaterar att DFI har haft en väsentlig betydelse för att gjuta samman olika verksamheter vid bibliotek, informationsoch dokumentationscentraler. Den informationsteknologiska utvecklingen ställer emellertid numera andra krav på statens insatser inom olika sam- -hällssektorer. Enligt statskonlorets mening förutsätter en fortsatt utveckling, att alla sektorer tar det direkta ansvaret för informationsförsörjningen inom sina respektive sektorer och initierar erforderligt utvecklingsarbete.

I korthet föreslår statskontoret att — ansvaret för forskningsfinansiering inom informationsförsörjningsområ-

det överförs till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och styrelsen för teknisk utveckling (STU),

— ansvaret för näringslivets informationsförsörjning överförs till statens

industriverk och STU, : — en särskild nämnd inrättas med ansvar för planering och samordning

inom biblioteksområdet m.m.

En ansvarsfördelning enligt statskontorets förslag innebär att DFI kan upphöra som myndighet. :

Statskontoret har inhämtat yttranden över sitt förslag från en rad myndigheter och organisationer. Av remissinstanserna uttalar sig ungefär hälften till förmån för statskontorets förslag. Av övriga instanser anser flera att ., DFI:s verksamhetsområde är för stort och diffust och måste snävas in. Det : område där även dessa organ framför allt ser ett fortsatt samordningsbehov är biblioteksområdet.

För egen del vill jag anföra följande. I ett modernt samhälle är den tekniska och vetenskapliga informations-

försörjningen av utomordentlig betydelse. DFI har gjort ett värdefullt pionjärarbete på området. Enligt min mening har utvecklingen på informationsförsörjningsområdet gjort det lämpligt att i betydande omfattning övergå till en decentraliserad organisation, där varje berörd scktor tar ett eget ansvar för dessa frågor. Detta gäller även näringslivet. Ansvaret för näringslivets informationsförsörjning bör följaktligen inte ligga på statliga myndigheter utan på företag och organ inom näringslivet. Chefen för 41

frågor. Inom högskoleområdet arbetar UHÄ redan med informationsförsörjningsfrågor bl.a. som följd av det uppdrag angående datastrategi för Bilaga 6 högskolan som givits av regeringen. Utbilidningsdep.

Även fortsättningsvis behövs dock ett samordningsorgan för frågor som berör forskningsbiblioteken. Jag förordar att ett sådant organ inrällas.

Uppgiften för detta blir framför allt planering och samordning av verksam-

heten vid de bibliotek som svarar för service till utbildning, forskning och utveckling. Det bör också svara för samordning och samverkan i frågor som är gemensamma för dessa bibliotek och folkbiblioteken. Givetvis bör det i sin verksamhet utgå från och bygga på resultaten av det arbete som DFI1 utfört inom biblioteksområdet. I detta ingår bl.a. att svara för den fortsatta utvecklingen av ansvarsbibliotek i enlighet med vad jag anfört i det föregående.

Eftersom dessa frågor har ett nära samband med UHÄ:s verksamhetsområde är det enligt min mening naturligt att det nya organet på lämpligt

sätt knyts till UHÄ.

Den närmare organisatoriska utformningen av biblioteksorganet och formen för anknytning till UHÄ bör utredas vidare. Utgångspunkten härvid bör vara att i det bör ingå företrädare för de olika bibliotek, som verksamheten avser, och för avnämarna. Organisation och arbetsformer bör utformas så att det kan verka gentemot hela området. Biblioteksorganets behov av kansliresurser bör i huvudsak tillgodoses inom UHÄ:s nuvarande personalorganisation. Sakområdets karaktär och de förutsättningar för organets arbete som betingas av den olika ställning m.m. som de berörda biblioteken har, kräver en hög kompetens i kansliarbetet.

DFI har ägnat stor uppmärksamhet åt utbildningsfrågorna inom biblioteksområdet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att UHÄ har ett allmänt ansvar för personalutveckling inom högskolan. Detta innefattar även personalen vid högskolebiblioteken. Möjlighet bör också ges för personalen vid forskningsbibliotek utanför högskolan att delta i utbildning

som anordnas i UHÄ:s regi.

En stor del av de resurser som DFI disponerar har ägnats åt insatser för forskning och utvecklingsarbete inom informationsförsörjning. Även fortsättningsvis behövs det insatser av detta slag. Enligt min mening bör forskningsbiblioteken i viss utsträckning själva få ansvara för vilka FoUinsatser som skall komma till stånd. Vissa centralt planerade insatser kan dock erfordras även i fortsättningen. Dessa frågor bör prövas i det fortsatta arbetet med att genomföra de av mig förordade förändringarna. I samband därmed bör också prövas vilka av DFI finansierade insatser som eventuellt bör föras över till högskolan.

DFI har en viktig uppgift som internationellt kontaktorgan i vissa sammanhang. I det fortsatta arbetet bör också övervägas hur denna uppgift skall tillgodoses i framtiden.

Vissa forskningsresurser inom biblioteksområdet kommer att skapas genom att en professur i bok- och bibliotekshistoria inrättas vid universitetet i Lund. Jag kommer vid min anmälan av anslaget Humanistiska fakulleterna att behandla denna fråga. 42

Det innebär att DFI läggs ned vid denna tidpunkt. Jag har pekat på vissa frågor som kräver kompletterande beslutsunderlag. Dessa samt frågor som Bilaga 6 gäller övergången till en ny organisation och avvecklingen av DFI måste Utbildningsdep. utredas ytterligare. Jag avser i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.

Samverkan mellan högskola och näringsliv

Forskningsrådsnämnden har haft regeringens uppdrag att kartlägga och analysera formerna för samverkan mellan högskola och näringsliv. I uppdraget ingick att identifiera och analysera för- och nackdelar med olika samarbetsformer — såväl för högskolan som för näringslivet.

Nämnden har redovisat uppdraget i rapporten ”Flögskolan och Näringslivet, roHer, möjligheter, målkonflikter”. Kontakterna mellan högskola och näringsliv har intensifierats under senare är. Dels har omfattningen av samarbetet ökat, dels har en rad olika former för samverkan mellan högskola och näringsliv vuxit fram.

Den rena uppdragsforskningen, som högskolan utför direkt för näringslivet, är av mycket liten omfattning. En viss del av den forskning, som finansieras Över andra departements huvudtitlar, är också av intresse för näringslivet. Det gäller t. ex. forskning finansierad av styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning, transportforskningsberedningen och delar av encergiforskningen.

Förutom uppdragsforskning finns många andra former för samverkan i form av bl.a adjungecrade professorer, kontaktforskare, forskarbyar, stiftelser, uppdragsutbildning och kontaktsekretariat. Forskningsrådsnämnden har inte presenterat uppgifter om omfattningen av de olika formerna.

Nuvarande samarbete har en tyngdpunkt i utbildningen och ett växande inslag i samverkan utgörs av vidareutbildning och fortbildning av personal som redan varit ute på arbetsmarknaden och som behöver vidga sin kompetens.

Den industriella produktionen har blivit alltmer vetenskapsbaserad. Forskningsresultat kan exploateras i allt snabbare takt. Näringslivets behov av välutbildad arbetskraft fortsätter att öka. Det ökade samarbetet mellan högskola och näringsliv är enligt min mening positivt. De fördelar som detta samarbete innebär för högskolans del har framhållits i många sammanhang. Ett intensivare samarbete med näringslivet kan innebära att forskningsresultat kommer till snabbare användning i företagens förnyclse av produktionen, vilket är viktigt för at Sverige skall kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft gentemot andra länder. .

Samtidigt är det nödvändigt att formerna och villkoren väljs på ett sådant sätt att negativa effekter på högskolans centrala och långsiktiga uppgifter undviks. Det är svårt att inom en och samma högskola bedriva forskarutbildning och forskning av skilda slag, jämsides med grundutbildning, fortbildning och vidareutbildning. I andra länder där det är mer vanligt med från högskolan fristående forskningsinstitut kan det vara lät- 43

tare att renodla de uppgifter som högskolan skall ha. Riskerna för överbelastning inom högskolan blir då mindre.

Principen om högskolan som vår centrala forskningsresurs bör inte. -: Bilaga 6 rubbas. Det är viktigt att de lokala högskoleorganen tar ansvar för att Utbildningsdep. samverkan med näringslivet inte får en sådan omfattning, att den inkräktar på möjligheterna au fullgöra högskolans centrala uppgifter inom grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning på eget programansvar. Högskotan får inte utvecklas till konsultföretag för näringslivet, där forskningens inriktning styrs på ett sätt som inte är förenligt med samhällets övergripande intressen. Jag utgår från att man inom högskolan uppmärksamt följer utvecklingen av kontakterna med näringslivet och vidtar åtgärder när så är påkallat.

Jag skall nu beröra de konkreta förslag som forskningsrådsnämnden har lagt fram. Det gäller bisysslor, sekretess, stiftelser och aktiebolag.

Med anledning av regeringens proposition med förslag till lag om ändring i högskolelagen 1977:218 (prop. 1985/86:11, UbU 7, rskr. 35) ändrades högskolelagen, så att lärare inom högskolan i ökad utsträckning fick utöva : sådana bisysslor inom forskning och utvecklingsarbete som innebär att de utnyttjar sina speciella ämneskunskaper. Syflet med lagändringen var att möjliggöra ett ökat samarbete med näringslivet i sådana fall där andra former för samarbete, t.ex. uppdragsferskning, inte är ändamålsenliga.

Lagändringen medförde att högskolclärarna fick ett stort ansvar för att avgöra om eventuella bisysslor kan skada förtroendet för högskoleenheten. Lärarna kan dock begära besked från högskolemyndigheterna om deras syn på bisysslorna. Gällande bestämmelser innebär att högskoleenheterna endast då särskilda skäl föreligger, t.ex. misstanke att en lärare missköter sitt ordinarie arbete på grund av för omfattande bisysslor, får begära redovisning av bisysslorna. Högskoleledningen kan därvid försättas i svåra situationer. Förskningsrådsnämnden har därför föreslagit att lärarna skall informera högskoleledningen om vilka ämnesbundna bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet de innehar. Högskoleledningarna behöver i många fall bättre uppgifter om och överblick över de kontakter som högskolelärarna har med näringslivet. En redovisning av dessa kontakter skulle minska: problemen för högskoleledningarna och riskerna för misstänkliggörande av enskilda lärare, institutioner eller företag skulle bli mindre. Jag delar nämndens uppfattning och förordar att högskolclärarna fortsättningsvis skall'informera resp. högskoleledning om ämnesanknutna bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet. Uppgifterna blir därmed offentliga. Jag återkommer till regeringen. i denna fråga. | | | -

Forskningen inom högskolan skall i princip vara fri, öppen och därmed tillgänglig för samhället i stort. Samtidigt är det nödvändigt att i vissa fall kunna utföra forskning inom högskolans ram, där resultaten inte blir omedelbart kända . Om detta inte vore möjligt skulle högskolan ofta inte kunna åta sig uppdragsforskning från näringslivet.

Den offentliga prövningen eller möjligheten till öppen vetenskaplig bedömning av examensarbeten är viktig för högskolans trovärdighet och anseende. Jag vill således kraftigt understryka, att högskoleenheterna inte 44

cxamensarbeten av skilda slag. |

En särskild form av samarbete mellan högskola och näringsliv är stif- Bilaga 6 telser i vilka olika intressenter, t.ex. högskoleenheter, företag, utveck- Utbildningsdep. lingsfonder eller kommunala organ, ingår. Forskningsrådsnämnden föreslår i sin rapport all tillstånd från regeringen inte fortsättningsvis skall behöva inhämtas vid bildandet av stiftelser. Nämnden pekar också i detta sammanhang på de risker som föreligger när högskolan engagerar sig som delägare i aktiebolag med kommersiell anknytning till högskolans arbete och dess forskare. Nämnden anser vidare att högskolan inte bör ha dominerande ägarintressen i s.k. avknoppade företag.

Jag har tidigare pekat på mångfalden i de samarbetsformer mellan högskola och näringsliv som för närvarande existerar. Regelsystemet medger en rad olika organisatoriska lösningar inom högskolans ram. Endast i undantagsfall bör en lösning väljas som innebär skapandet av cn särskild juridisk person, t.ex. stiftelse.

Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att en särskild utredningsman får i uppdrag att bedöma behovet av stiftelse som organisationsform och föreslå vilka villkor som bör vara uppfyllda för att särskilt tillstånd från regeringen inte skall behöva inhämtas vid bildande av en stiftelse. Jag vill här erinra om vad min företrädare anförde i prop. 1984/ 85:195 om uppdragsutbildning (s. 14 ff).

För de fall då bildande av en stiftelse från högskolans synpunkt ändå framstår som den mest ändamålsenliga lösningen bör det i alllänhet kunna delegeras till högskolan att besluta om stiftelsebildningen. En förutsättning. för en sådan delegering är emellertid att vissa preciserade villkor i fråga om bl.a. stiftelsens syfte och insyn i verksamheten från högskolans sida är uppfyllda. Om andra förutsättningar avses få gälla för stiftelsen bör det ankomma på regeringen att besluta om stiftelsebildningen.

Externt finansierad verksamhet

Den externt finansierade verksamheten inom högskolan är nu av betydan- . de omfattning. Inom vissa fakulteter och högskoleenheter svarar den för mer än hälften av verksamheten. En verksamhet av denna omfattning är självfallet inget marginellt inslag inom högskolan. En stor del av högskolans basresurser och gemensamma inrättningar används inom den externt finansierade verksamheten. Utan tillgång till högskolans utrustning, bibliotek, verkstäder och andra serviceinrättningar och utan den kompetens och det expertstöd som ligger i arbetsledningen m.m. och den vetenskapliga miljön inom högskolan skulle den externt finansierade verksamheten inte kunna fungera.

Förordningen (UHÄ-FS 1982:113, ändrad, 1983:41 och 1985:22) om externt finansierad verksamhet vid högskolecnheterna inom utbildningsde-

partementets verksamhetsområde reglerar den externt finansierade verk-

samheten inom högskolan. Bestämmelserna innebär att full kostnadsersättning skall utgå för verksamhet som bekostas med externa medel. Endast i fråga om verksamhet som har synnerlig betydelse för forskning 45

från denna regel.

Övergångsvis har föreskrivits att för sådan verksamhet som bekostas Bilaga 6 med medel från forskningsråd inom utbildnings- och jordbruksdeparte- Utbildningsdep. mentens områden skall ctt förvaltningspålägg av 376 tillämpas. Forskningsrådsfinansierad verksamhet skall inte belastas med lokalkostnader. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 behöver inte verksamhet som finansieras av andra statliga myndigheter belastas med lokalkostnader annat än då det för verksamheten erfordras ett särskilt lokaltillskott. UHÄ har meddelat tillämpningsföreskrifter till förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ-FS 1985:14). I dessa föreskrifter anges att högskoleenheterna av statliga myndigheter utöver direkta kostnader skall ta ut ett påslag på 596 för vissa förvaltningskostnader och för bibliotekskostnader.

Regeln att det skall ske påslag på de direkta kostnaderna för externt fnansierad verksamhet har ibland mött motstånd såväl från företrädare för sektorsorganen som från enskilda forskare. Båda parter har sett påslaget som en urholkning av resurserna för forskning. Denna inställning beror på att det externa forskningsuppdragets indirekta beroende av den totala högskoleorganisationen inte är omedelbart synligt. Likafullt föreligger det ett sådant berocnde och de kostnader detta innebär måste på något sätt betalas. Om de inte betalas av uppdragsgivarna får de i praktiken subventioneras av fakultetsanslagen och därmed minskar utrymmet för den obundna och grundläggande forskning, som enligt regeringens och riksdagens intentioner skall komma till stånd genom dessa anslag. !

Som framgår av statsministerns inledande redogörelse för regeringens samlade bedömning bör nuvarande regler för externt finansierad verksamhet gälla under ytterligare en treårsperiod. På längre sikt bör det gemensamma ansvaret för att forskning och forskarutbildning inom högskolan vidmakthålls på en internationell nivå komma till uttryck genom en konsekvent tillämpning av principen om full kostnadstäckning. Den grundsatsen bör gälla, vare sig finansiärens satsning är långsiktig och permanent eller om vederbörande satsar för en begränsad tid. I det senare fallet bör uppdragsgivaren betala ett påslag, som fullt ut svarar mot högskolans andel utgifter för gemensamma ändamål.

Vissa prioriterade områden

Statsministern har tidigare i dag redovisat sina bedömningar av ett antal prioriterade områden.

Biotcknik Bioteknikområdet är av stort intresse för svenskt samhälle och industri. Ökade insatser inom bioteknisk grundforskning är en förutsättning för den biotekniska utvecklingen i stort.

Bioteknik kan karakteriseras som ett industriellt eller samhälleligt utnyttjande i teknisk skala av levande cellers eller cellkomponenters olika egenskaper för att uppnå produktion av olika nyttoprodukter. För att 46

som biokemi, molekylärbiologi, cellbiologi och immunologi samt kemitckniska vetenskaper som apparat- och processteknik, separationsteknik, Bilaga 6 analytisk teknik osv. Inom begreppet bioteknik ligger alltså både cn biolo- Utbildningsdep. gisk och en teknisk funktion. Ett dynamiskt samspel mellan den biologiska komponenten, ett enzym, en bakterie, en djurcell etc. och avancerad teknik är en förutsättning för en framgångsrik bioteknisk utveckling.

Från nationell synpunkt måste därför både bioområdet och teknikområdet inom biotekniken utvecklas. En viktig aspekt är då behovet av integrering av kunnande inom olika bio- och teknikområden för att uppnå önskvärda resultat. Bioteknikens genombrott i Sverige är beroende av en effektiv forskningssamverkan som går utöver såväl fakulteter som högskoleenheter.

Sverige måste satsa på högteknologiområdet för att utveckla en konkurrenskraftig industri. Biotekniken är ett sådant område. Den är såväl forsknings- som teknikintensiv. Den fordrar tillgång till välutbildade forskare och tekniker. .

Svensk industri gör nu avsevärda utvecklingssatsningar inom det biotekniska området. Stora förhoppningar knyts också till de möjligheter som genom biotekniken kan öppnas när det gäller att utveckla metoder för att påvisa och bota sjukdomar, att förbättra miljön och minska energiförbrukningen.

Det är visserligen svårt att förutse i vilken omfattning och i vilken takt den biotekniska utvecklingen kan svara mot dessa förväntningar. Det förefaller emellertid troligt att utvecklingen, åtminstone på lång sikt, kan bli av avgörande betydelse inom bl.a. ovan nämnda områden.

Den hittillsvarande utvecklingen av resurserna för bioteknisk grundforskning har varit av relativt blygsam omfattning. Efter förslag i 1984 års forskningsproposition anvisades 4 milj. kr. som förstärkning av basresurserna inom bioteknikområdet inom de medicinska, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. Dessutom har i särskild ordning och med regionalpolitiska motiveringar anvisats tillfälliga medel om sammanlagt 20 milj. kr. till universitetet i Umeå för fyraårsperioden 1985/86- 1988/89. Den grundläggande högskoleutbildningen inom bioteknikområdet har byggts ut.

Mot bakgrund av vad jag har anfört föreslår jag en förstärkning av resurserna för den biotekniska forskningen inom såväl de medicinska, matematisk-naturvetenskapliga som de tekniska områdena. Jag föreslår således en ökning om 35 milj. kr. redan fr.o.m. budgetåret 1987/88 för . särskilda insatser inom den biotekniska forskningen. Jag vill också framhålla att de av mig förordade förstärkningarna av högskolans basresurser, bl.a. ytterligare tjänster som forskarassistent,. biblioteksresurser, utrustning och studiefinansiering, bidrar till en uppbyggnad av forskningen även inom detta område.

Informationsteknologi Statsministern har tidigare övergripande redovisat regeringens samlade förslag till insatser inom informationsteknologiområdet. 47

Stora resurser anslås av industrin och vissa statliga myndigheter för främst tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom informationsteknologiområdet. Detta kräver att kunskapsbasen, dvs. grundförskningen, för Bilaga 6 dessa insatser breddas. - . Utbildningsdep.

Utvecklingen av informationsteknologin har i de flesta västländer gått mycket snabbt under senare år. Den svenska industrin använder i ökad utsträckning informationsteknologi vid utvecklingen av produkter och processer. Dessutom växer den industri som konstruerar, tillverkar och marknadsför produkter och system inom informationsteknologiområdet.

Industrin efterfrågar därför i stor utsträckning välutbildade tekniker och naturvetare inom detta område. Industrin behöver också den kunskap som forskningen kan bidra med för att kunna utveckla produkter och processer i ett internationellt konkurrenskraftigt tidsperspektiv.

Den ökade användningen av datateknik, mikroelektronik, m.m., inte bara inom industrin utan även inom samhället i övrigt, får konsekvenser för individer och samhälle: som kan vara svåra att förutse. Därför behövs det också forskning inom andra områden än de tekniska och naturvetenskapliga. Det gäller sådan forskning som syftar till att öka kunskaperna om samspelet mellan människan och tekniken. Vissa forskningsinsatser inom informationsteknologiområdet har avsett möjligheterna att eliminera negativa effekter av teknikutvecklingen. En mer framåtsyftande forskning behövs för alt kunna påverka teknikutvecklingen i stort.

Informationsteknologins utbredning inom industrin och det övriga samhället har inte föregåtts av forskningsinsatser i den utsträckning som hade varit önskvärd. Relativt stora statliga belopp har i och för sig satsats på målinriktad och tillämpad forskning genom anslag från bl.a. styrelsen för teknisk utveckling. Satsningar på grundforskning, vilken är en förutsättning för tillämpad forskning av hög kvalitet, har däremot inte ökat i motsvarande mån.

Bristen på grundläggande forskning av tillräcklig omfattning inom informationsteknologiområdet skall: också ses mot bakgrund av att antalet utbildningsplatser inom civilingenjörsutbildningen med inriktning mot informationsteknologiområdet har ökat med 6092 under 1980-talet. Detta har lett till en obalans mellan forskning och utbildning. Vidare är andelen externfinansierad forskning vid vissa högskoleinstitutioner inom informationsteknologiområdet ofta mycket hög. Även denna obalans'bör rättas till genom förstärkningar av högskoleenheternas egna medel för forskning inom de aktuella områdena. :

Mitt förslag till åtgärder omfattar fyra delar: stöd till forskningen inom högskolan bl.a. genom förstärkta basresurser och professurer, medel för forskningsprojekt, stöd till inrättande av ett centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping samt särskilda projektmedel för forskning om informationsteknologins samhällskonsekvenser. Jag beräknar sammanlagt 36,1 milj. kr. för dessa ändamål för budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90.

En förstärkning av högskolans basresurser inom informationsteknologiområdet bör göras med 11,5. milj. kr. under treårsperioden. Jag kommer i det följande att föreslå att 8 tjänster som professor inrättas inom informa- 48

tionsteknologiområdet, nämligen i elektroniksystemkonstruktion, pro- Prop. 1986/87: 80 gramvaruteknik, styrsystem för industriella utrustningar, verkstadsteknisk automatisering, datalogi (två tjänster), bildbehandling samt datorlingvistik. Bilaga 6 Jag vill också erinra om de möjligheter som finns att lokalt inrätta extra Utbildningsdep. tjänster som professor.

Naturvetenskapliga forskningsrådet bör för insatser inom informationsteknologiområdet få sitt anslag ökat med 7 milj. kr. under budgetåret 1987/88. Denna ökning bör göra det möjligt för rådet bl.a. att fortsätta de insatser som har gjorts, via de medel rådet hittills har disponcerat under anslaget Nationell halvledarforskning. De hittillsvarande insatserna har framför allt avsett inköp av utrustning. Rådet bör nu i större omfattning än tidigare kunna ge anslag till forskningsprojekt.

Jag föreslår vidare att medel anvisas för inrättande av ctt centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping. Det finns ett brett industriellt behov att fortlöpande kunna tillgodogöra sig nya

upp informationsteknologisk forskning som vägleds av tillämpningarnas långsiktiga behov. En satsning på industriell informationsteknologi innebär även en viss profilering mellan högskoleorterna. Mitt förslag är att universitetet i Linköping tillförs 3,5 milj. kr. den 1 juli 1988 och 3,5 milj. kr. den I juli 1989. | |

I dag finns drygt 95296 av forskningsresurserna inom informationsteknologiområdet i södra delen av Sverige. Med hänsyn till informationsteknologins strategiska betydelse innebär denna fördelning betydande problem, bl.a. för utvecklingen av forskningen och utbildningen inom breda områden vid högskoleenheterna i Norrland. Utveckling av kompetensen inom det informationsteknologiska området bör därför ske vid både universitetet i Umeå och högskolan i Luleå, vilka har goda förutsättningar att komplettera varandra. Jag föreslår därför att universitetet i Umeå anvisas I milj. kr. för detta ändamål fr.o.m. budgetåret 1987/88. :

Jag föreslår vidare att högskolan i Luleå anvisas 1,6 milj. kr. för forskning inom informationsteknologiområdet fr.o.m. budgetåret 1987/88. Jag hänvisar också till vad chefen för industridepartementet senare kommer att föreslå vid sin anmälan av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling i fråga om medel till FOU-projekt inom informationsteknologi vid högskolan i Luleå. .

Som jag tidigare har framhållit är forskning som berör informationsteknologins samhällskonsekvenser av stor vikt. Jag kommer i det följande att föreslå att I milj. kr. tillförs humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-' ningsrådet för forskning rörande förutsättningar och konsekvenser av informationsteknologins användning. |

Ytterligare insatser krävs, enligt min mening, för att förstärka den mer grundläggande forskningen om förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning. Fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör ytterligare 4 milj. kr. anvisas för sådan forskning. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet och UHÄ att utarbeta förslag rörande användningen av dessa medel. 49

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 80. Bilaga 6

Nedanstående tabell visar medlens fördelning på högskoleenheter och Prop. 1986/87: 80 forskningsråd, m.m. under treårsperioden.

Högskoleenhet Belopp tkr. : Summa Utbildningsdep.

1987/88 1988/89 1989/90 Tekniska högskolan

Humanistisk-samhälls-

vetenskapliga

Jag vill dessutom framhålla att de förslag som jag kommer att lägga fram rörande allmänna förstärkningar av basresurser, forskarassistenttjänster, studiefinansiering, bibliotek och utrustning även kommer informationsteknologiområdet tillgodo. Kombinationen av den särskilda satsningen på forskning inom informationsteknologi och dessa allmänna förstärkningar bör utgöra ett verkningsfullt bidrag till utbyggnaden av informationsteknologin inom högskolan. |

Kulturvetenskaplig forskning Naturvetenskaplig forskning kan motiveras på i princip två olika sätt — som led i en fortsatt teknisk, medicinsk och lantbruksvetenskaplig forskning å ena sidan eller som något i sig självt betydelsefullt å den andra. På samma sätt förhåller det sig med fördjupade studier i humanistiska, juridiska, samhällsvetenskapliga och religionsvetenskapliga ämnen.

Kulturvetenskaplig forskning har också stor praktisk betydelse. F en värld där avstånden krymper och de internationella kontakterna ökar,

ställs det allt större krav på att vi kan förstå och kommunicera med andra

folk och kulturer. Kommunikation kräver språk, och utan kunskaper om andra föreställningsvärldar och referensramar uppkommer lätt missförstånd, som kan leda till konflikter och brutna kontakter. För att hantera de svårigheter vi ställs inför i vår moderna tillvaro, behöver vi inte bara få del av gammal kunskap utan också av nya förslag till värdering och tolkning. Människan har den unika egenskapen att kunna lagra förvärvade kunskaper och insikter, tankar och känslor och förmedla dem genom tid och rum. Det skrivna ordet upphäver tiden, men är avstånden stora måste texten tydas och tolkas. För detta behöver vi forskning, liksom vi behöver den för att urskilja sammanhang såväl historiskt som i nutiden.

Detta sätt att resonera är förvisso inte felaktigt. Men det förbigår ändå, 50

högskolan (UHÄ-rapport 1986:14, s. 20), det som utgör fundamentet för forskningens plats i samhället: den ständigt fortgående ”kritiska ompröv- Bilaga 6 ningen av våra föreställningar och sökandet efter ny kunskap om världen Utbildningsdep. omkring oss. Detta utgör en så grundläggande del av värdesystemet i vårt samhälle att vi har svårt att föreställa oss ett kulturmönster det förutan. Det finns saker som inte kan eller behöver motiveras i termer av pengar eller immateniell välfärd. Det är inte nyttan eller njutningen utan nyfikenheten som får oss att utforska universums yttersta gränser, materiens minsta strukturer, livets hemliga koder eller det mänskliga skapandet i alla dess uttrycksformer”. |

Mot bakgrund av en sådan allmän bedömning gav regeringen i december 1984 humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i uppdrag att i samråd med universitets- och högskoleämbetet granska situationen inom det kulturvetenskapliga forskningsområdet och komma med förslag till förbättringar. Rådet har avlämnat en rapport som innehålter en rad förslag till framför allt resursförstärkningar. UHÄ har i sin anslagsframställning lagt stor vikt vid resursförstärkningar för bl.a. professorstjänster inom humanistisk fakultet och inom det konstnärliga området.

Jag kommer i det följande att föreslå en rad förstärkningar inom det kulturvetenskapliga området. För den kommande treårsperioden föreslår ' jag här inrättandet av 42 nya professurer inom kulturvetenskaperna, varav 13 inom det konstnärliga området. Därtill Kommer tre gästprofessurer. Jag föreslår vidare ökade medel för att inrätta tjänster som forskarassistent och för att förstärka basresurserna, högskolebiblioteken samt studiefinansieringen i forskarutbildningen inom de berörda fakulteterna. Anslaget till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslås för budgetåret 1987/88 öka med sammanlagt 12,4 milj. kr. För de två därpå följande budgetåren förordar jag att rådets anslag ökar med 3,6 resp. 4,4 milj. kr. utöver kompensation för pris- och löneökningar. Statsrådet Göransson kommer senare att föreslå förstärkningar för bl.a. arkivväsendet och för forskning inom kultursektorn i övrigt. :

Jämställdhetsforskning m.m. Formellt råder jämställdhet mellan kvinnor och män i vårt samhälle. Reellt skiljer sig kvinnors och mäns Icvnadsvillkor i väsentliga avseenden. Skillnaderna är till icke ringa dei historiskt betingade.

Forskning med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv pågår vid eu stort antal institutioner, företrädesvis inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Resurserna för handledning är allmänt sett knappa och de psykologiska hindren avsevärda. Kvinnornas svaga representation på högre undervisnings: och forskartjänster bidrar till att denna forskning har en med hänsyn till ämnets betydelse alltför ringa omfattning.

Enligt min mening rör det sig om ej mindre än tre olika behov. Principiellt bör de betraktas åtskilda, men de kan inte i praktiken tillgodoses oberoende av varandra. För det första är det av grundläggande vetenskapligt intresse att teckna en tydligare bild av skillnaderna mellan manligt och 51

kvinnligt i fråga om språk, kultur, politik liksom i fråga om sjukdomars utbredning och orsaker. Detta senare har bl.a. uppmärksammats av medi-

cinska forskningsrådet. För det andra finns det behov av att från en rent Bilaga 6

sekloriell, arbetsmarknadspolitisk synpunkt genom forskning söka utvär- Utbildningsdep. dera olika tänkbara strategier för att på sikt åstadkomma en jämnare fördelning mellan kvinnor och män på skilda yrkesområden. För det tredje och slutligen finns det — som jag inledningsvis anförde — anledning att sc med stort allvar på det förhållandet att kvinnor är så starkt underrepresenterade just inom forskning och högre utbildning.

Mot bakgrund härav är det enligt min mening av största vikt, att det vid universiteten skapas och vidmakthålls miljöer, som är positiva till jämställdhetsforskning, forskning rörande kvinnligt och manligt inom olika ämnen samt till en starkare ställning för kvinnor inom forskningen som yrke. Fora för kvinnoforskning och kvinnliga forskare spelar här en viktig roll och bör enligt min mening få ökade resurser. För närvarande utgår 1330000 kr. till denna verksamhet, som finns vid universiteten och vid högskolan i Luleå. Jag kommer i det följande att föreslå att ytterligare 500000 kr. beräknas för detta ändamål. I samband därmed har jag även beaktat behovet av ökat stöd till Kvinnovetenskaplig tidskrift.

Behovet av kvinnliga förebilder är stort när det gäller forskning, eftersom kvinnor är i klar minoritet inom detta område. Det är också av stort värde att öka det internationella samarbetet bland kvinnliga forskare. Därför bör enligt min mening medel anvisas för inrättande av en gästprofessur för en utländsk kvinnlig forskare. Jag återkommer i denna fråga under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Handikappforskning Forskningsrådsnämnden har kartlagt statens stöd till forskning på handikappområdet och visat att statliga insatser genom olika myndigheter och organ budgetåret 1985/86 uppgick till sammanlagt 9,4 milj. kr. De myndigheter och organ som är aktuella i detta sammanhang är bl.a. forskningsrådsnämnden, humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet, delegationen för social forskning, styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning och transportforskningsberedningen. Dessutom satsar staten drygt 5 milj. kr. till utvecklingsarbete samt landsting och kommuner sammanlagt 4 milj. kr. till samma ändamål. Forskningsrådsnämndens förslag innebär att nämnden får ansvaret för planering, samordning och kanalisering av resurserna för handikappforskning. | |

Efter samråd med statsrådet Bengt Lindqvist föreslår jag att forskningsrådsnämnden i enlighet med förslaget fortsättningsvis får ett samordningsansvar för handikappforskning. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att besluta om en ändring i forskningsrådsnämndens instruktion med denna innebörd.

För stöd till forskning inom handikappområdet bör forskningsrådsnämnden fr.o.m. budgetåret 1987/88 anvisas 2,5 milj. kr. I statsministerns inledande anförande förordas att sektorsorganen i fortsättningen skall ta 52

ansvar för FoU inom handikappområdet bör — i enlighet med vad som angivits i statsministerns anförande — tillsammans anslå minst lika mycket Bilaga 6 som jag här har förordat, dvs. 2,5 milj. kr. årligen för detta ändamål. Dessa Utbildningsdep. medel bör fördelas via forskningsrådsnämnden. Sammantaget kommer då nämnden att ansvara för fördelningen av 5 milj. kr. årligen för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom handikappforskningen. Även forskningsråd och andra organ med engagemang inom området bör i enlighet med huvudlinjerna i nämndens förslag samordna sin anslagsgivning med forskningsrådsnämnden.

Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar

Naturvetenskapliga forskningsrådet har uppmärksammat frågan om de nationellt tillgängliga forskningsanläggningarna inom dei naturvetenskapliga området och problemet med en finansicring av deras driftkostnader även på längre sikt. På grundval av en utredning som bilagts rådets anslagsframställning har rådet föreslagit följande: — till nationellt tillgängliga forskningsanläggningar bör räknas sådana som

innebär en koncentration av nationella forskningsresurser till en bestämd högskoleenhet,

— anläggningen bör ha-den nationella tillgängligheten uttryckt i instruktion

eller dylikt och ha driftkostnader av viss storlek, förslagsvis lägst 1 milj.

kr., | — ansvaret för drift och underhåll bör åvila huvudmannen, — drift och underhåll säkras genom att särskilda medel ställs till huvud-

mannens förfogande över statsbudgeten, — den vetenskapliga standarden bör bli föremål för internationella utvär-

deringar. De särskilda medlen bör anvisas under fakultetsanslag. Naturvetenskapliga forskningsrådet föreslår att i en första omgång The

Svedberglaboratorict i Uppsala, synkrotronljusanläggningen MAX i Lund och Onsala-observatoriet i Göteborg ges ställning som nationella forsk-ningsanläggningar. I ett senare skede finns fler forskningsresurser som bör få denna status.

Jag finner det naturligt att nationella centra byggs upp kring dyrbar utrustning eler när det av andra skäl är ändamålsenligt att samla resurserna till en högskoleenhet. Samverkan innebär effektiv resursarivändning och möjlighet att skaffa utrustning som inte kan finansieras lokalt. Jag tillstyrker därför att nationellt tillgängliga forskningsanläggningar inrättas i enlighet med rådets förslag. Förslaget innebär att man på et bättre sätt markerar den nationella användningen. På kort sikt blir inte förändringen så stor eftersom forskare från hela landet redan i dag utnyttjar dessa anläggningar. På längre sikt bör emellertid förslaget bidra till ett ökat ” nationellt nyttjande och innebära en långsiktig garanti för driften. Successivi bör fler forskningsresurser kunna få denna ställning. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i sitt förslag nämnt några anläggningar som är aktuella i ett andra steg. Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar är

givetvis också tänkbara även inom andra områden än naturvetenskaplig och teknisk forskning. Jag utgår från att berörda högskoleorgan aktualiserar frågan om nya nationella anläggningar när det är motiverat. Bilaga 6

Följande utgångspunkter bör enligt min mening i huvudsak gälla för Utbildningsdep. tillkomsten av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar: — organisation och ledningsorgan som tillgodoser nationellt inflytande

erfordras, . : — former för anvisande av medel till utrustning och drift som garanterar

verksamheten måste etableras, — en anläggning bör normalt knytas till den högskoleenhet där den är

belägen eller eljest har naturlig anknytning till.

Regeringen bör ulsc ordförande i styrelse för nationell forskningsan- . läggning. Vidare bör alltid företrädare för nationella forskningsorgan och för nyttjare ingå i styrelsen.

Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att fatta beslut om en ändring i högskoleförordningen i enlighet med vad jag här anfört.

För anläggningen bör anvisas ett specificerat belopp under närmast berört fakultetsanslag. Detta belopp bör ses som ett garanterat driftbidrag för att tillgodose den nationella tillgängligheten. Styrelsen -för den nationclla forskningsanläggningen bör varje år lämna förslag till den ekonomiska ram som bör avdelas för anläggningen.

Jag kommer i det följande i samband med min anmälan av anslagen till de malcmatisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna att föreslå tre nationella forskningsanläggningar nämligen The Svedberg-laboratorict, MAX-laboratoriet och Onsala-observatoriet. I samband härmed kommer vissa medel att överföras från anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. till fakultetsanslag. :

Forskningssamarbele i Umeå

Regeringen uppdrog den 17 april. 1986 åt professor Lars-Gunnar Larsson atl utreda samverkan inom områdena bioteknik samt hälso- och miljöskydd mellan olika forskningsorgan i Umceä. 1 första hand berörs universitetet i Umeå och huvudavdelning 4 av försvarets forskningsanstalt (FOA 4), Utredningsmannen har den 30 oktober 1986 redovisat sitt uppdrag.

Förslaget innebär i korthet följande. Två centrumbildningar byggs upp, centrum för molekylärbiologisk forskning (MBC)- och centrum för miljövetenskaplig forskning (CMF). Universitetet i Umeå och försvarets forskningsanstalt föreslås bli parter i dessa. Sveriges lantbruksuniversitet och arbetarskyddstyrelsen bör erbjudas möjlighet att ansluta sig till centrumbildningarna. Centrumbildningarna bör ledas av styrelser med aktiva forskare men inte ha någon kansliorganisation eftersom verksamheten skall bedrivas inom ramen för de samverkande myndigheterna. För att stimulera samverkan bör styrelserna enligt utredningen disponera särskilda medel, MBC 9 milj. kr./år och CMF 22 milj. kr för en inledande fyraårsperiod. . Universitetet i Umeå utövar tillsyn över centrumbildningarna.

Förslaget har remissbehandlats. Remissinstanserna har i allmänhet bedömt tillkomsten av centrumbildningar enligt utredningens förslag som en 54

skapliga forskningsområden av det slag utredningen behandlar. Flera har dock framhållit att både vad gäller verksamhetsinnehåll och samarbetsfor- Bilaga 6 mer finns motsvarande forskning på andra universitetsorter, som också Utbildningsdep. behöver utökat stöd. I frågan om vilken centrumbildning som bör ges högst prioritet är meningarna delade. FOA och Sveriges lantbruksuniversitet prioriterar miljövetenskaplig forskning, medan universitetet i Uppsala bedömer molckylärbiologiskt centrum som mest angeläget. UHÄ och universitetet i Linköping anser atl ett beslut om medel bör föregås av en noggrannare vägning av behoven vid samtliga berörda högskoleorter. Arbetarskyddsstyrelsen avstyrker en integration av styrelsens forskningsfilial i Umeå i det föreslagna centrat för miljövetenskaplig forskning.

För egen del vill jag anföra följande. Som framgår av utredningen finns i Umeå betydande resurser inom de områden som har behandlats av utredningen. Jag finner de strävanden till närmare samarbete som utredningen är ett uttryck för värda allt stöd. Mot denna bakgrund kommer jag att föreslå vissa resursförstärkningar.

Utöver universitetet är FOA 4 och lantbruksuniversitetet intressenter i ett eventuellt centrum för miljövetenskaplig forskning. Samtliga är positiva till bildandet av ett sådant centrum. Redan i dag finns en rad samarbetsprojekt som utgör en god grund för ett framtida centrum. Mot denna bakgrund tillstyrker jag att ett centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå bildas enligt utredningens förslag. Jag delar den uppfattning som framförts av flera remissinstanser att uppbyggnaden bör ske successivt, bl.a.': med hänsyn till tillgången på kvalificerade forskare. Jag har för budgetåret 1987/88 beräknat 4 milj. kr. under anslaget till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Universitetet bör i samråd med övriga berörda myndigheter återkomma med förslag hur detta centrum bör vara organiserat och ledas och under vilka förutsättningar medlen skall kunna disponeras. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen, :

Statsmakten har redan, bl.a. genom de särskilda medlen till universitetet i Umeå för bioteknisk forskning (prop. 1984/85:115, s. 53) lagt en grund för en utbyggd verksamhet inom det molekylär-biologiska området. Jag kommer senare att under anslaget till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå en förstärkning till universitetet för en utvidgad basorganisation för den biotekniska forskningen. Dessa medel kommer till skill-: nad från de särskilda medlen för bioteknisk forskning att utgöra en permanent förstärkning av resurserna. Medlen bör, om de lokala högskolcorganen så finner lämpligt, också kunna användas för ett eventucllt centrum för molekylärbiologisk forskning.

Internationellt grundforskningssamarbete

Omfattningen av det internationella samarbetet ökar. Skälen härför är många: behovet av utomordentligt stora utrustningsresurser, medvetenheten om gemensamma intressen, tex. miljöfrågor, nödvändigheten av informationsutbyte och arbetsfördelning. 55

ägde rum i september 1984 utarbetades förslag till uppbyggnad och förstärkning av europeiska nätverk för forskningssamarbete. European Sci- Bilaga 6 . ence Foundation (ESF) uppmanades att inom två är utarbeta en rapport Utbildningsdep. om de åtgärder som ESF ämnade vidta i enlighet med konferensens rcekommendationer. Ekonomiska bidrag till ESF för detta arbete har lämnats av Europarådets medlemsländer och av vissa av de i ESF ingående medlemmarna, nämligen forskningsråd och vetenskapliga akademier. ESF har nu till Europarådets ministerkommitté överlämnat en rapport.

ESF framhåller att beslutet att förstärka nätverken för forskningssamarbete har lett till en intensiv verksamhet i Europa. Intresset och deltagandet från många forskare har varit stort. Vid forskningsministerkonferensen utpekades 25 områden för samarbete, vilka kunde grupperas inom sex rubriker, nämligen forskning om jorden, havet och rymden: hälsa och biologi; material och energi: mänsklig utveckling; jordbruk och livsmedel samt avancerad teknologi. Inom samtliga områden har samarbetet intensi- Rerats och vissa nya projekt har tillkommit.

Slutsatserna i ESF:s rapport är att det finns goda förutsättningar att ytterligare förstärka grundforskningssamarbetet inom dessa områden. Detta förutsätter emellertid att ESF tilldetas ytterligare medel.

Enligt min mening är det viktigt ati ESF ges möjlighet att även fortsättningsvis stödja forskningssamarbete av detta slag inom Europa. Det stämmer väl överens med regeringens övergripande strävanden till ett ökat europeiskt samarbete. Jag återkommer till denna fråga vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

Inom naturvetenskaplig forskning finns en rad exempel på framgångsrikt internationellt samarbete, där Sverige aktivt deltar. Som exempel härpå kan nämnas den europeiska organisationen för grundforskning inom högenergifysik, CERN, där Sverige aktivt medverkat sedan 1950-talet, European Southern Observatory (ESO), den curopeiska molekylärbiologiska konferensen (CEBM), det molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), stiftelsen för studium av inkoherent spridd radiostrålning (EISCAT) samt fusionssamarbetet inom de europeiska gemenskaperna (EG). Utöver dessa har Sverige under föregående år vunnit medlemskap i det internationella oceanborrningsprogrammet (ODP), där Sverige tillsammans med övriga nordiska länder utgör ena hälften av ett europeiskt konsortium. Sverige har också engagerat sig i arbetet med att omvandla den brittiska neutronspallationskällan (ISTS), vid Rutherford Appleton Laboratory, till en gemensam europeisk forskningsanläggning.

Sverige satsar stora resurser i medlemsavgifter till internationella. forskningsorganisationer. För att åstadkomma största möjliga utbyte av dessa insatser bör möjligheterna för svenska forskare att utnyttja dessa anläggningar förbättras. Viktigt är att yngre forskare ges tillfälle att medverka i forskningen vid dessa anläggningar. Härför erfordras bl.a. resemedel. Jag har beaktat detta vid mina medelsberäkningar i det följande.

Vår medverkan i internationella forskningsorganisationer innebär också ett viktigt teknologiskt och industriellt utbyte med andra länder. Organisationernas inköp från medlemsländerna innebär möjligheter till leveranser 56

för svenska företag. Den sammanlagda årliga omslutningen för ovan uppräknade organisationer är ca 5 miljarder kr., vilket innebär att de inte bara är högteknologiska verksamheter vid teknikfronten utan också kvantitativt Bilaga 6 representerar en betydelsefull marknad. Minst lika viktig är också den Utbildningsdep. kunskapsöverföring till svensk industri som kontakter och medverkan i olika former av utvecklingsprojekt ger. Et högteknologiskt samarbete av detta slag kan ge berörda företag exportfördelar även i andra sammanhang, Ewtt led i att utnyttja våra insatser i dessa organisationer på bästa sätt är därför också att avsätta resurser för att skapa och underlätta kontakter mellan svensk industri och dessa organisationer. Jag kommer scnare att under anslaget Europeisk forskningssamverkan redovisa de insatser som genomförts vad gäller Sveriges industrikontakter med CERN. Det är nu lämpligt att mot bakgrund av dessa erfarenheter skapa mer permanenta former för detta teknologiska och industriella utbyte. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Global change är ett världsomspännande forskningsprogram som samordnar vetenskapliga studier av de globala samspelen mellan luft, hav och kontinenter, särskilt vad avser biologiska och kemiska processer och hur människan i dag påverkar dessa. Det internationella sekretariatet kommer att förläggas till Sverige (universiletet i Linköping och Vetenskapsakademien). Jag kommer att under anslagen Temaorienterad forskning och Vissa bidrag till forskningsverksamhet föreslå vissa medelsförstärkningar för detta ändamål.

Tillsammans med övriga nordiska länder söker Sverige medlemskap i den europeiska synkrotronljusforskningsanläggningen (ESRF) i Grenoble. De nordiska länderna avser att med stöd av ett avtal mellan forskningsråden i de olika länderna bilda ett konsortium för ändamålet. En gemensam nordisk representation kommer att få ett större inflytande än vad vart och ett av länderna kan påräkna. Det är samtidigt ett bra exempel på nordisk samverkan. Jag kommer att under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. föreslå en uppräkning av anslaget för detta ändamål.

Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att bemyndiga forskningsråden och

forskningsrådsnämnden att besluta om tilldelning av anslag för högst

treår,

2. att godkänna vad jag föreslagit om statens psykologisk-pedago-

giska bibliotek och om delegationen för vetenskaplig och teknisk

informationsförsörjning,

3. alt bemyndiga regeringen att besluta om överföringar mellan

fakultetsanslag i enlighet med vad jag förordat.

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m.

- Bilaga & I budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning inom Utbildningsdep. högskolan m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisar jag förslag till anslag för budgetåret 1987/88 samt till resursförstärkningar för budgetåren 1988/89 och 1989/90.

D 15. Forskningsanknytning av grundläggande

bögskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

1985/86 Utgift 17 809448 Reservation 4307 156 1986/87 Anslag 17 121000 1987/88 Förslag 21396000

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utvecklingsarbete. Medlen för forskningsanknytning. disponeras av regionstyrelserna för högskolan. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och högskoleämbetet. :

Anslagsfördelning

Anslagspost 1986/87 "> Beräknad ändring

1987/88

Föredraganden I. Forskningsanknytning av

grundläggande högskole-

a) Vissa professurer vid

universitetet i Göteborg

(textilkonst samt skulptur) : + 800000 b) Professur vid universitetet |

i Lund (komposition) + 300000 c) Konstnärligt utvecklings-

arbete : | +2101 000 Utgift 17121000 +4275000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet -

(UHÄ). En väsentlig del av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete utgör den del av tjänstgöringsskyldigheten för de konstnärliga professu-

rerna, som avser konstnärligt utvecklingsarbete. Under detta anslag redo-

visas därför också vissa av de förslag som UHÄ fört fram under anslaget

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken. 58

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.) Bilaga 6

1987/88 1988/89 1989/90

Utbildningsdep.

Forskningsunknytning av grundläggande högskoleuthildning

Utbildning för kultur och informationsyrken Professur i textil konst, UG + 400 Professur i målning, VUm? Professur i skulptur, UUm? Professur i grafik, UUm? Professur i regi, dramatiska institutet + 200 Professur i komposition, UL + 300 Professur i scenisk gestaltning, teaterhögskolan + 300 Omvandling av två huvudlärartjänster till professurer,

Professur i musikdramatisk scengestaltning, operahögskolan + 400 Professur i materialkunskap, | konsthögskolan + 10 Musikpedagogiskt centrum, musikhögskolan i Stockholm + 450 + 150

Summa +1200 +1550 + 980

Konstnärligt utvecklingsarbete

! Ul.— universitetet i Lund, UG= nniversiteter i Göteborg och UUm= "Universitetet i Umeå 2 Kostnaderna bestrids från anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken.

UHÄ har låtit utarbeta översikter över vissa frågor kring verksamheten konstnärligt utvecklingsarbete inom högskolan. Arbetet har resulterat i bl.a. UTHÄ-rapport 1985:23, Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. — Erfa-

59 renheter och frågeställningar.

konstnärliga utvecklingsarbetet, vars innebörd och avgränsningar också diskuteras. Bilaga 6

UHÅÄ anser att övervägande skäl talar för att den nuvarande benämning- Utbildningsdep. en bibehålls. Det konstnärliga utvecklingsarbetets särart är och bör vara, att det bygger på konstnärlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärliga uttrycksmedlen utan bindning till vetenskapliga metoder och formkrav. :

:UHÄ framhåller behovet av resursförstärkningar för följande ändamål: — Projektmedel — "Rörlig resurs” för andra lärare än professor — Dokumentation — Lokaler och utrustning

— Övriga basresurser

UlIÄ har fått i uppdrag av regeringen att utforma förslag till en ordning för fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsarbete, motsvarande: den som nu gäller ifråga om fördelning av medel för forskning inom ramen för den rörliga resursen. UHÄ anser att storleken av den rörliga resursen och dess användning primärt är en lokal angelägenhet. Med hänsyn till de begränsade medel som är tillgängliga för högskoleenheterna under denna anslagspost anser UHÄ att det inte är meningsfullt med t.ex. en regional fördelning av den rörliga resursen. I stället bör respektive högskoleenhet beakta behovet av en rörlig resurs inom ramen för de medet för konstnärligt utvecklingsarbete som står till förfogande för enheten.

UHÅÄ föreslår en förstärkning av anslagsposten för konstnärligt utvecklingsarbete under den kommande treårsperioden med 1500000 kr. budgetåret 1987/88, 500000 kr. budgetåret 1988/89 och 400000 kr. budgetåret 1989/90. UHÄ lämnar förslag på hur medlen bör fördelas.

UHÄ hemställer att

1. en tjänst som professor i textilkonst inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1987,

2. en tjänst som professor i målning inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1987,

3. en tjänst som professor i skulptur inrättas vid universitetet i Umeå den I juli 1987,

4. en tjänst som professor i grafik inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1987,

5. en tjänst som professor i regi inrättas vid dramatiska institutet den 1 juli 1987,

6. en tjänst som professor i komposition inrättas vid universitetet i Lund den I juli 1987,

7. en tjänst som professor i scenisk gestaltning inrättas vid tcalerhögskolan i Stockholm den 1 juli 1987,

8. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i koreografi vid danshögskolan den 1 juli 1988,

9. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i scenisk gestaltning vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1988 med samtidig indragning av en halv adjunktstjänst i samma ämne, 60

10. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i skulptur vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1988,

11. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i scenisk Bilaga 6 gestaltning vid universitetet i Lund den I juli 1989 med samtidig indragning Utbildningsdep. av halv adjunktstjänst,

12. beslut fattas om inrättande av en tjänst om professor i musikdramatisk scengestaltning vid operahögskolan i Stockholm den 1 juli 1989,

13. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i malerialkunskap vid konsthögskolan den 1 juli 1989 med Björn Hallström som förste innehavare,

14. beslut fattas om inrättande av en tjänst som professor i musikpedagorgik vid musikhögskolan i Stockholm den 1 juli 1988,

15. att under ett reservationsanslag D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskolcutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete anvisas

för budgetåret 1987/88 + 20621000 kr. för budgetåret 1988/89 + 21121000 kr. för budgetåret 1989/90 + 21521000 kr. 16. samt att de riktlinjer för utveckling och ekonomiska ramar som

UHÄ i sammanhanget i övrigt redovisat godkännes

Föredragandens överväganden Forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbildning var ett av högskolereformens övergipande mål. Begreppet forskningsanknytning står för en rad varierande insatser, bl.a. beroende av vilken utbildning det gäller. Från anslaget finansieras t.ex. utveckling av nya forskningsområden, FoU-projekt, kurser i bl.a. forskningsmetodik, seminarier, föreläsningar samt studieresor. Medlen har också betydelse som stödresurs för demindre högskolorna.

I likhet med UHÄ anser jag det angeläget med en förstärkning av resurserna för forskningsanknytning av utbildningar som saknar fasta forskningsresurser (--700000 kr.)

Enligt min mening fyller konstnärligt utvecklingsarbete inom sitt område en funktion som närmast motsvarar forskningen inom högskolan i övrigt. Det är en verksamhet vars syfte är att utvidga och fördjupa kunskaperna samt finna former att framföra vunna insikter och erfarenheter. Utveckling inom en konstart eller eut konstnärskap kan bara ske utifrån en konstnärlig grund och bör defmieras utifrån sina egna kriterier. För den samlade kunskapsutvecklingen inom det konstnärliga området måste givetvis också forskning i gängse mening kunna utnyttjas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att konstnärligt utvecklingsarbete också kan förekomma i anslutning till andra högskoleutbildningar än de konstnärliga. Som min företrädare anförde i propositionen om lärarutbildning på grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr 366) bör sådana resurser även kunna användas för forskningsanknytning och konstnärligt utvecklingsarbete i anslutning till praktisk-estetisk lärarutbildning. 61

För konstnärligt utvecklingsarbete har berörda högskoleenheter två slag av resurser, dels professorstjänster med denna typ av arbete som en av sina uppgifter, dels de särskilda medel som beräknas under förevarande Bilaga 6

anslag. Utbildningsdep.

Textilkonst Vid institutionen konstindustriskolan inom universitetet i Göteborg pågår en omfattande utbildnings- och utvecklingsverksamhet inom områdena design och konsthantverk. Institutionen har ännu ingen professur. Konsthantverk med inriktning mot textilkonst är 'särskilt etablerat och framgångsrikt. Förslaget om en tjänst som professor inom detta område intar en framskjuten plats i anslagsframställningen från universitetet i Göteborg. Det är, som UHÄ framhåller, mycket viktigt att verksamheten stöds och stimuleras. Jag förordar att en tjänst som professor i textilkonst inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987 (+400000 kr.).

Skulptur I anslutning till linjen för fri konst i Göteborg finns endast en professorstjänst. Jag finner det angeläget att resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete inom området förstärks genom att ytterligare en tjänst som professor inrättas. Jag förordar att en professur i skulptur inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987 (+400000 kr.).

Linjen för fri konst i Umeå Riksdagen har beslutat att linjen för fri konst skall finnas inrättad vid universitetet i Umeå fr.o.m. den 1 juli 1987. Enligt min mening är det av största betydelse att verksamheten redan från början kan bedrivas med goda resurser. Jag förordar därför att en tjänst som professor i vart och ett av ämnena målning, skulptur och grafik bör inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Umeå. Kostnaderna för tjänsterna bör bestridas inom ramen för de medel som jag i årets budgetproposition beräknat under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Universitetet i Umeå har anhållit att professorn och rektorn vid konsthögskolan Georg Suttner utses som förste innehavare av tjänsten som professor i målning. Georg Suttner har deltagit i planeringen av linjen för fri konst vid universitetet. Det är angeläget att han kan fullfölja detta arbete. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att förordna Gcorg Suttner som förste innehavare av tjänsten.

Komposition Vid institutionen musikhögskolan i Malmö bedrivs, liksom vid motsvarande institutioner i Stockholm och Göteborg, en omfattande utbildningsverksamhet.

UHÄ betonar vikten av atl utbildningen och den konstnärliga utveck- 62

uppfattning och föreslår att en tjänst som professor i komposition inrättas vid universitetet i Lund den I juli 1987 (--300000 kr.).

Bilaga6

Utbildningsdep.

Musikpedagogik Sedan OMUS-reformen genomfördes 1978 har ett brett musikpedagogiskt utvecklingsarbete initierats vid musikhögskolan i Stockholm. Detta innebär bl.a. att goda förutsättningar skapas för musikpedagogisk forskning och forskarutbildning. Jag förordar att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 450000 kr. resp. 150000 kr. anvisas för den musikpedagogiska forskningen. Jag förordar vidare att en tjänst som professor i musikpedagogik inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den 1 juli 1988. Kostnaderna för tjänsten skall bestridas inom ramen för de angivna beloppen.

Scenisk gestaltning Det sceniska området saknar för närvarande högre tjänster. Scenframställning är central inom skådespelarkonsten. Inrättandet av professuror i ämnet scenisk gestaltning är väsentligt för det konstnärliga utvecklingsar- " betet vid teaterhögskolorna. Jag förordar att tjänster som professor i scenisk gestaltning inrättas vid teaterhögskolan i Stockholm den 1 juli 1988 (+300000 kr.) och vid universiteten i Lund och Göteborg den 1 juli 1989 (+300000 och +300000 kr.).

Regi Vid dramatiska institutet (DI) bedrivs en i landet unik utbildning av flera yrkeskategorier för såväl teater som film och TV. Ämnet regi intar en nyckelposition i institutets verksamhet. UHA ger en professor i regi vid DI hög prioritet. Jag finner det angeläget med en sådan förstärkning av den konstnärliga verksamheten inom området och förordar att en tjänst som professor i regi vid dramatiska institutet inrättas den 1 juli 1989 (+300000 kr.). : |

Gästprofessur inom de konstnärliga områdena Internationella impulser är av stor betydelse för utvecklingen inom de olika konstnärliga områdena. För att öka förutsättningarna för kontakt mot olika internationella strömningar föreslår jag att en gästprofessur inrättas inom området konstnärligt utvecklingsarbete. Professuren skall kunna in- . nehas under högst ett år. UHÄ bör fördela medel till en sådan professur vid någon av de enheter där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Jag har i mina förslag till förstärkning av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete beräknat medel för gästprofessuren. 63

Jag förordar att en tjänst Som professor i metallhantverk och en tjänst som professor i textil konst och formgivning inrättas den I juli 1989 vid konst- Bilaga 6

Utbildningsdep. fackskolan. Merkostnaderna för dessa professurer beräknas till 120000 kr. för budgetåret 1989/90. Inrättandet av dessa tjänster sker i enlighet med riksdagens beslut på grundval av prop. 1984/85:57.

Övriga frågor |

Som en allmän förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete föreslär jag att ytterligare 2000000 kr. beräknas för nästa budgetår.

För budgetåret 1989/90 förordar jag att medlen ökas med 1500000 kr. UHÄ bör vid sin fördelning av medlen beakta behovet av basresurser i anslutning till de professurer som föreslås inrättade.

Vid bifall till mina förslag kommer resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete att fortsättningsvis vara av betydligt större omfattning än vad som hitintills varit fallet. De medel som inte avser professorstjänster fördelas för närvarande av UHÄ. Ett motiv för detta har varit medlens hittills relativt blygsamma omfattning. En central fördelning är i ett sådant läge den enda möjligheten att kunna göra större insatser inom något eller några områden. Med de ökningar som jag nu föreslår kommer medlen under den kommande treårsperioden att få en sådan omfattning att de bör kunna disponeras direkt av berörda högskoleenheter. Jag kommer i annal sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att lämna förslag till fördelning av medlen mellan högskoleenheter.

Professorerna inom högskolan ingår normalt i fakulteter. Inom varje fakultet finns fakultetsnämnd (motsv.), som bl.a. behandlar vissa frågor om planering av verksamheten och fördelning av resurser.

Inom det konstnärliga området kommer det vid bifall till mina förslag att finnas sammanlagt 39 professurer år 1990. Det bör nu övervägas om dessa bör ingå i befintliga fakulteter eller om en särskild organisation med motsvarande funktioner skall inrättas för området konstnärligt utvecklingsarbete. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att uppdra åt

UHÄ att utreda denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag förevarande anslag till (17 121000 + 4275000 =) 21396000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag förordat,

2. alt godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 21396000 kr.

1985/86 Utgift 180103 329 Reservation 5353817 Bilaga 6

1986/87 Anslag — —193417000 Utbild inesd 1987/88 Förslag — 225555000 namnesdep.

Detta anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetäåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Förändring av anslags- | teknisk natur

Rörlig resurs + 3664

Rörlig resurs fördelad av regionstyrelserna + 1137 Anslagsomläggning, bibliotek, UI. + 208 Summa + 5009 Budgetiförslag

5 Riksdagen 1986187. I samt. Nr 80. Bilaga 6

UHÄ hemställer att

1. en tjänst som professor I kinesiska inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987, Bilaga 6

2. en tjänst som professor i tyska inrättas vid universitetet i Umeå den I Utbildningsdep. juli 1987,

3. de ovan förordade resurserna tilldelas universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 för fortsatt utbyggnad av centrum för multietnisk forskning,

4, centrum för biblioteksforskning inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1988,

5. en tjänst som professor i laborativ arkeologi inrättas vid universitetet 1 Stockholm den 1 juli 1988,

6. centrum för dansvetenskap inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1988,

7. en tjänst som professor i litteraturvetenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1989,

8. en tjänst som professor i idé- och vetenskapshistoria inrättas vid universitetet i Lund den I juli 1989,

9. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som i övrigt redovisats fastställs, :

10. under reservationsanslaget D 16. Humanistiska fakulteterna anvisas

203906000 kr. för budgetåret 1987/88, 209416000 kr. för 1988/89 och 213936000 kr. för 1989/90. |

Västernorrlands läns landstingskommun, Härnösands kommun, högskolan i Sundsvall/Härnösands kommun och länsstyrelsen i Västernorrlands län har lagt fram förslag om ett svenskt lokalhistoriskt institut i Härnösand.

Föredragandens överväganden Ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen ändrat den ledigblivande professuren i grekiska vid universitetet i Göteborg till professur i grekiska språket och litteraturen.

Kinesiska Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att en professur i kinesiska inrättas vid universitetet i Lund. Jag anser att detta är väl motiverat. I ost- och sydostasien bor nära hälften av jordens innevånare. Våra förbindelser med denna del av världen är under stark utveckling. Det finns ett växande behov av kunskaper om denna region, dess språk, kultur och historia, ekonomiska och politiska förhållanden. Vid universitetet i Lund pågår ett studium av ostasien inom flera discipliner. Grundutbildning i kinesiska har bedrivits under en följd av år. Jag förordar att en professur i kinesiska inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987 (+800000 kr.). 66

Enligt UTA bör en professur i tyska inrättas vid universitetet i Umeå. Med

Bilaga 6 | hänsyn både till tyska språkets ställning som skolspråk och till Sveriges

Utbildningsdep. kulturella, industriella och ekonomiska kontakter med de tyskspråkiga länderna är fasta forskningsresurser i tyska väsentliga. En professur i tyska utgör också en naturlig utbyggnad av den humanistiska fakulteten vid universitetet i Umeå. Jag förordar att en professur i tyska inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Iranistik De iranska språken brukas i dag av ungefär 65 miljoner människor i en rad länder. De utgör också vägen till en djupare kunskap om en kultur och andlig miljö av utomordentlig betydelse både i historisk och i modern tid. Det finns en levande forskningstradition i iranistik i Sverige, som bör ges en fast organisation. Jag förordar att en tjänst som professor i iranistik inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Datorlingvistik Datorlingvistiken har sin tillämpning inom bl.a. fritextbaserad faktasökning, dokumentsökning, indexering och abstrahering, maskinöversättning, kommunikation människa- maskin samt allmän ordbehandling.

Datorlingvistiken befinner sig i ett mycket expansivt skede. Flera universitet har startat forskning inom området. Universitetet i Uppsala har utifrån tidigare gjorda satsningar goda förutsättningar att erbjuda en gynnsam forskningsmiljö i detta ämne, bl.a. i form av lokaler och utrustning. Jag förordar att en professur 1 datorlingvistik inrättas vid universitetet i Uppsala den I juli 1987 (+800000 kr.).

Laborativ arkeologi Det arkeologiska forskningsfältet präglas av stor spännvidd och mångfald och har bl.a. på grund av fornminneslagens tillämpning ett Trikhaltigt svenskt marterialtillflöde. Jag finner det angeläget att den livaktiga forskning med differentierad metodik, ökad teorimedvetenhet och skilda specialiseringar som utvecklats tas tillvara. Mcd stöd av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har docenten Birgit Arrhenius byggt upp specialiteten laborativ arkeologi vid universitetet i Stockholm. Detta ämne bör inlemmas i högskoleorganisationen. Jag förordar att en professur i laborativ arkeologi inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1987 (+800000). Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att förordna Birgit Arrhenius som förste innehavare av tjänsten. 67

Dansvetenskap Prop, 1986/87:80 Av rapporten ”Dansvetenskap” (UHÄ-rapport 1982:22) framgår att dans-

Bilaga 6 forskningen är ett i Sverige försummat område. Dansen är. den konstart

Utbildningsdep. ' som har den svagaste förankringen i teoretisk forskning. Mot denna bakgrund och med hänsyn dels till dansens betydelse som konstart dels dess allmänkulurella funktion finner jag, i likhet med UHÄ, det angeläget att dansvetenskapen bereds tillfälle att utvecklas vid universitetet i Stockholm. Där finns goda möjligheter att utveckla forskningen i nära samarbete med danspedagog- och koreografutbildningen vid danshögskolan. Uppbyggnaden av ett ämne behöver inte alltid inledas med en ordinarie professur eller genom andra särskilda beslut av regering och riksdag. Jag utgår från att universitetet inom ramen för sina ökade resurser stödjer dansvetenskapen.

Litteraturvetenskap Vid universitetet i Göteborg finns en professur i litteraturvetenskap. Forskningsområdets omfattning gör en andra professur i ämnet i Göteborg mycket angelägen. Jag förordar att en tjänst som professor i litteraturvetenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1989.

Idé- och lärdomshistoria UHÄ har föreslagit att en profesur i idé- och vetenskapshistoria inrättas vid universitetet i Lund, Jag finner förslaget väl motiverat. Universitetet i Lund har hittills saknat en professur inom detta centrala ämnesområde. Enligt min mening bör dock tjänsten benämnas idé- och lärdomshistoria, vilket är i överensstämmelse med benämningen av motsvarande tjänster

vid universiteten i Uppsala och Göteborg. Jag förordar att en tjänst som

professor i idé- och lärdomshistoria inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1989.

Bok- och bibliotekshistoria m.m. Direktör Einar Hansen, Malmö, och Einar Hansens Allhemsstiftelse har utfäst sig att till universitetet i Lund donera 9 milj. kr. avsedda att täcka kostnaderna för en professur i bok- och bibliotekshistoria. Av donationsurkunden framgår att professuren bör utgöra kärnan i ett bok- och bibliotekshistoriskt centrum i Lund. UHÄ anser att donationen ger förutsättningar för en värdefull förstärkning av biblioteksforskningen i landet och tillstyrker inrättandet av professuren som väl passar inien planerad uppbyggnad av biblioteksforskningen i landet. Jag delar UHÄ:s uppfattning och föreslår att en professur med benämningen ”Einar Hansens professur i bokoch bibliotekshistoria”” inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Lund. Regeringen har tidigare denna dag bemyndigat universitetet att mottaga donationen under förutsättning av riksdagens godkännande av förslaget

68 om inrättande av tjänsten.

forskning. Som jag tidigare redovisat kommer förslag att utarbetas rörande den fortsalta organisationen för de FoU-insatser som hittills finansieras via Bilaga 6 delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFD. Utbildningsdep. Jag är inte beredd att ta ställning till ett eventuellt centrum för biblioteksforskning innan detta förslag föreligger.

Övriga frågor I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel motsvarande dem som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den: anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat + 8238000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskarassistent (3531000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (868000 kr.). |

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

45669000

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89—1989190 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 2 milj. kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskarutbildningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr. .

1988/89 | 1989/90

Allmän Studie- Allmän Stwdie- Bilaga 6

förstärk- [inan- förstärk- finan- HAR; ning siering ning siering Utbildningsdep.

Universitetet i

3709000 2030000 4130060 2030000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (193417000 + 32 138000=) 225555000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i

enlighet med vad jag har förordat,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa

ett reservationsanslag av 225555 000 kr. |

D 17. Teologiska fakulteterna

1985/86 Utgift 12419344 Reservation 695677 1986/87 Anslag 13879000

1987/88 Förslag 18912000

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

1986/87 - Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande. 70

1987/88 1988/89 1989/90

Förändringar av anslapgs- Bilaga 6 teknisk natur

Utbildningsdep.

Rörlig resurs 1354 Anslagsomläggning biblioteket, Ul. + 35 Sumnia +389

Budgetförslag

Y UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemställer att |

1. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs, NS

2. under reservationsanslaget D 17 "Teologiska fakulteterna anvisas för budgetåret 1987/88 14878000 kr., för budgetåret 1988/89 15298000 kr. och för budgetåret 1989/90 15318000 kr.

Föredragandens överväganden Jag vill erinra om vad jag inledningsvis anfört i fråga om behovet av ökad satsning på kulturvetenskaplig forskning. Ett viktigt led i denna satsning är en utbyggnad av resurserna för-teologisk forskning. Betydelsen av sådant kunnande som baseras på religionsvetenskaplig forskning växer i vår tid.

Religionspsykologi och religionssociologi Religionspsykologin är relativt ny som självständigt ämne vid teologisk fakultet men utomlands finns en snabbt växande forskning inom detta fält. Det finns dock ett behov av religionspsykologiskt "kunnande inom olika vårdyrken och i kyrkornas själavård. I det tvärvetenskapliga arbetet inom fakulteterna är den psykologiska aspekten betydelsefull. Jag finner den av fakulteterna högt prioriterade professuren i religionspsykologi väl motiverad och förordar inrättandet av en sådan vid universitetet i Lund den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Även religionssociologin är internationellt betydligt mer etablerad än i Sverige. Det behövs dock forskning om religiösa aktiviteter och beteenden mot bakgrund av de förändringar som äger rum såväl inom kyrkan som inom samhället i övrigt, inte minst därigenom, att Sverige är på väg att utvecklas mot ökad religiös pluralism. De teologiska fakulteterna prioriterar högt en professur i religionssociologi och jag förordar inrättandet av en sådan tjänst vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 (--800000 kr.).

De befintliga professurerna i dels religionspsykologi vid universitetet i Uppsala dels religionssociologi vid universitetet i Lund är förenade med 71

av de nu förordade professurerna bör dessa åligganden upphöra.

Bilaga 6: : Judaistik Utbildningsdep.

Med hänsyn till den judiska traditionens utomordentliga betydelse behövs forskning om judisk religion och kultur. Jag förordar att cn professur i

Judaistik inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987 (+800000 kr.).

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 1112000 kr. som förstärkning av

basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar-

assistent (400000 kr.) samt medel för förstärkta resurser för bibliotek.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa

medel motsvarande dem som innevarande budgetår anvisas under den

under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m. fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska

förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ. | För studiefinansiering inom forskarutbildnaing bör nästa budgetår dispo- |

neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr. Universitetet i Uppsala > +. 1744000 Universitetet i Lund 1620000

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989190 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning

av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 200000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare

förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansicringen i forskarulbildningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande

tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 1989/90

Allmän Studie- Allmän Studieförstärk- finan- förstärk- > finan-

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (13 879000 + 5033 000=) 18912 000 kr. , 72

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

Bilaga 6

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i

Utbildningsdep.

enlighet med vad jag har förordat,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett

reservationsanslag av 18912000 kr.

D 18. Juridiska fakulteterna' :

1985/86 Utgift 15474 459 "Reservation 1612139 1986/87 Anslag 17939 000 1987/88 Förslag 21154000

Detta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Höpskoleenhet | 1986/87 Beräknad ändring .

1987/88

Föredraganden

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90

Förändringar av anslagsteknisk natur Rörlig resurs -+323 Anslagsomläggning biblioteket, UT. + 186 Summa | +509

Budgetförslag

! US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

1. under ett reservationsanslag D 18. Juridiska fakulteterna anvisas för budgetåret 1987/88 18688000 kr., för budgetåret 1988/89 18938000 kr. och Bilaga 6

för budgetåret 1989/90 19158000 kr. Utbildningsdep.

Föredragandens överväganden Företagsrätt UHÄ har föreslagit att en professur i företagsrätt med ckonomisk inriktning inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. En professur i nationalekonomi, vilken tidigare delvis bekostats från förevarande anslag har den 1 juli 1986 förts över till den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala. Härigenom har medel frigjorts som delvis kan täcka de direkta lönekostnaderna för en tjänst som professor i företagsrätt. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att en tjänst som professor i företagsrätt inrättas vid universitetet i Uppsala den I juli 1988. Kostnaderna för professuren bör bestridas inom ramen för de resurser som föreslås anvisade till den juridiska fakulteten i Uppsala under den kommande treårsperioden.

Övriga frågor För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 957000 kr. som förstärkning av basresurerna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som [orskarassistent (589000 kr.) samt medel för förstärkta resurer till biblioteken (30000 kr.).

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som

föreslagits av UHÄ.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurscrna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 400000 74

kr. resp. 200000 kr. för yuerligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskarutbild-

ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande. Utbildningsdep.

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 1989/90

Allmän Studic- Allmän Studic-

förstärk- finan- förstärk- finan-

ning siering ning siering

Universitetet i

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

(17939000 + 3215000=) 21154000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I. alt bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i

enlighet med vad jag har förordat, |

2. alt godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett

reservationsanslag av 21154000 kr.

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1985/86 Utgift 211679871 Reservation 6825015

1986/87 Anslag 224718000

1987/88 Förslag 264119000

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Iinköping, Lund, Göteborg och

Umeå samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget

beräknas vidare medel för jämställdhetsforskning samt medel för verksam-

heten vid demografiska databasen i Haparanda.

Högskoleenhet 1986/87 Beräknad ändring Bilaga 6

1987, : |

/88 Utbildningsdep.

Föredraganden :

Universitetet i Stockholm 49455000 + 7689000 Högskolan för lärarut-

Demografiska databasen I Haparanda 2927000 + 302000

Ej fördelade medel Jämställdhetsforskning 1330000 + 542000

Utgift 224718000 +39401000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90

Förändring av anslägs- | | teknisk natur Rörlig resurs + 9676 Rörlig resurs fördelad av regionstyrelserna + 2438 Anslagsomläggning, bibliotek, UL - 63 Summa +12051 ;

Budgetförslag Professur i perception och psykofysik, US + 0 Professur i psykologi. UU Ir [0 Professur i ekonomisk historia, ssk modern ekonomisk och social historia,

I US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UI. = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs, 76

sik inrättas den 1 juli 1987 inom ramen för befintliga resurser,

3. vid universitetet i Uppsala en professur i psykologi inrättas den I juli Bilaga 6

1987 inom ramen för befintliga resurser, Utbildningsdep.

4, vid universitetet i Lund en professur i ekonomisk historia, särskilt

modern ekonomisk och social historia, inrättas den 1 juli 1987 inom ramen

för befintliga resurser,

5. vid universitetet i Umeå en professur i företagsekonomi inrättas den I

juli 1987, 6. under ett reservationsanslag D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisas 239659000 kr., för budgetåret 1988/89

241989000 kr. och för budgetåret 1989/90 244319 000 kr.

Föredragandens överväganden .

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (fr. prop. 1966:1, bil. 10 s. 361,

SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll! Högskoleenhet! Ändrat

ämnesinnehåll Statskunskap US statsvetenskap (Lars Hiertas professur) Statskunskap UL statsvetenskap Komparativ fysiologisk UG psykologi, särpsykologi : : "skilt biologisk

: psykologi ! US= universitetet i Stockholm, UL= universitetet i Lund, UG = Universitetet i Göteborg.

Ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia UHÄ föreslår inrättandet av en professur i ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia, vid universitetet i Lund. Denna tjänst som är högt prioriterad av universitetet, kan bekostas inom ramen för tillgängliga resurser. Tyngdpunkten i ämnesbeskrivningen bör läggas vid efterkrigstidens snabba: omvälvningar av näringslivet. Jag biträder

förslaget och förordar att en professur i ekonomisk historia, särskilt modern ekonomisk och social historia, inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987.

Företagsekonomi UHAÄ föreslår att en professur i företagsekonomi inrättas vid universitetet i

Umeå. Detta skulle medföra en väl motiverad förstärkning av den företags-

ekonomiska forskningen och stärka den forskning om småföretagande och

regional ekonomi, som sedan länge bedrivits vid universitetet. Jag biträder TI

förslaget och förordar inrättandet av en professur i företagsekonomi vid "Prop. 1986/87:80 universitetet i Umeå den I juli 1987 (+600000 kr.) .

Bilaga 6 Utbildningsdep.

Journalistik Journalistiken har cn viktig funktion i det moderna samhället. Trots detta är bristerna stora när det gäller kunskaper om t.ex. jvournalistikens villkor och det journalistiska uttrycksformerna. Jag förordar alt en tjänst som professor i journalistik inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1988. |

Socialantropologi, särskilt utvecklingsforskning En väsentlig del av den socialantropologiska forskningen i Sverige är sedan mer än ett decennium inriktad på tredje världens utvecklingsproblematik. Den kunskap som härigenom vunnits har stor betydelse inom en rad områden. Universitetet i Stockholm har föreslagit att denna forskning, som inom universilet har en av sina mest produktiva forskningsmiljöcr, förstärks genom inrättandet av en professur i ämnet. UHÄ tillstyrker detta. Jag finner förslaget väl motiverat. Jag förordar att en tjänst som professor i socialantropologi, särskilt utvecklingsforskning, inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1988 .

Öststatsforskning

Den öststatsforskning som sedan år 1970 finns etablerad vid universitetet i Uppsala har bedrivits bl. a. genom en extra professur. Sedan år 1985 är institutionen för öststatsstudier värdinstitution för ekonomlinjen med internationell inriktning och ryska. Öststatsforskningen har stor betydelse för breda samhällsintressen. Jag finner det angeläget att forskningsområdet stärks och förordar att en ordinarie professur i öststatsforskning inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988.

Psykologi, särskilt utvecklingspsykologi Universitetet i Umeå föreslår inrättandet av en professur i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi. Den psykologiska forskningen vid universitetet har utvecklingspsykologi som en huvudinriktning. UHÄ delar universiletets bedömning att den utvecklingspsykologiska forskningen bör inordnas i universitetels basorganisation. Jag anser att förslaget är väl underbyggt och förordar att en tjänst som professor i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi, inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1989 .

Jämställdhetsforskning UHÄ har under de senaste sju åren fördelat medel för jämställdhetsforskning. Medlen har framför allt använts till att stödja de fora för kvinnliga forskare som nu finns vid universiteten och högskolan i Luleå. Delegatio- 78

ncn för jämställdhetsforskning (Jämfo) framhåller i en skrivelse att forum- Prop. 1986/87:20 verksamheten spelar en viktig roll för jämställdhetsforskningen och förespråkar ökade resurser till denna verksamhet. Jag vill här hänvisa till vad Bilaga 6 jag inledningsvis har anfört och beräknar ytterligare 500000 kr. för jäm-. Utbildningsdep. ställdhetsforskning under förevarande anslag. Jag har därvid beaktat behovet av ökat stöd till Kvinnovetenskuplig tidskrift.

Invaändringsforskning Vid universitetet i Stockholm finns sedan budgetåret 1983/84 ett centrum för invandringsforskning. Verksamheten finansieras för närvarande med medel som ställts till förfogande genom särskilda regeringsbeslut. Vid centret bedrivs forskning som ur en rad skilda perspektiv måste bedömas såsom mycket angelägen. Jag föreslår därför att invandringsforskningen vid universitetet i Stockholm fr.o.m. budgetåret 1987/88 anvisas 1 milj.kr. under förevarande anslag. Jag föreslår också att en professur i invandringsforskning inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1987. Kostnaden för tjänsten skall bestridas inom ramen för det angivna beloppet. Professuren bör inriktas mot studiet av internationell migration, invandrings- och flyktingpolitik och etniska relationer. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet G. Andersson. |

Kommunal ekonomi Kommunerna och landstingskommunerna ansvarar för en stor och växande del av samhällets ekonomi. Behovet av mer forskning om kommunal ekonomi har betonats i flera sammanhang, bl.a. från kommunalt håll. Jag delar denna uppfattning. Högskolan bör därför förstärkas med resurser för forskning rörande kommunal ekonomi. Jag förordar att en tjänst som professor i kommunal ekonomi inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987 (4+500000 kr.). Jag har härvid samrått med chefen för civildepartementet, som senare i dag kommer att närmare behandla denna fråga.

Nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning Som framgått av statsministerns inledande redogörelse för regeringens uppfattning är det väsentligt att forskning om arbetsmarknadens funktions-

sätt och arbetsmarknadspolitikens effekter får permanenta resurser. Jag

förordar, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att två professurer i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning, inrättas. En av tjänsterna placeras vid universitetet i Umeå och inrättas den 1 juli 1988. Den andra tjänsten inrättas den 1 juli 1989. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om placering av denna tjänst. Detta förslag utgör en väsentlig förstärkning av den nationalekonomiska forskningen med inriktning mot arbetsmarknadsproblem. Medel för tjänsterna kommer att beräknas under förevarande anstag. 79

Sedan budgetåret 1981/82 har medel anvisats för program för omvårdnads- '

forskning vid universitetet i'Uppsala. Universitetet har föreslagit att ett Bilaga 6 centrum för: omvårdnadsvetenskap inrättas samt anhållit om vissa medels- Utbildningsdep.

förstärkningar. De landstingskommuner som ingår i Uppsala högskolere-

gion stöder ekonomiskt och på annat sätt den omvårdnadsforskning som

bedrivs vid universitetet. Jag anser att omvårdnadsvetenskapen vid uni-

versitetet bör ges ett ökat stöd och föreslår att 250000 kr. anvisas under förevarande anslag. Jag återkommer i frågan under anslaget till de medicinska fakulteterna.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 7366000 kr. som förstärkning av

basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskar-

assistent (3531000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken

(290000 kr.).

Jag har under anslaget beräknat kostnader för e en "tjänst, personlig f för B. Hagelin, vid universitetet i Uppsala. |

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m. fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekets kostnader vid universitetet i Lund som

föreslagits av UHÄ.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenheter Belopp kr. Universitetet i Stockholm a .- 10770000

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989190 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 600000 kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansicringen i forskarutbildningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell. 80

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 : 1989/90

Allmän Studie- Allmän Studie- Bilaga 6

förstärk- finan- förstärk- finan-

Utbildningsdep.

ning siering ning siering

Universitetet i oo

Stockholm 471000 631000 592.000 631000 Högskolan för lärarutbildning i | Stockholm 18000 25000 Universitetet i

1817 000 23573000 2317 000 2573000

Inom den av mig förordade medelsförstärkningen för budgetåret 1988/89 ligger bl.a. viss ökning av biblioteksresurserna vid universitetet i Stockholm med anledning av att statens psykologisk-pedagogiska bibliotek den I juli 1988 avses uppgå i universitetsbiblioteket.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (224718000 + 39401 000=) 264 119000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i

enlighet med vad jag har förordat,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkning avseende bud-

getåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1986/

87 anvisa etl reservationsanslag av 264 119000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna 1985/86 Utgift 458297175 Reservation 8317987 1986/87 Anslag 499037 000 1987/88 Förslag 540534000

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 80. Bilaga 6

Högskoleenhet ' 1986/87 Beräknad ändring Bilaga 6

: 1987/88 md sad os

Utbildningsdep.

Föredraganden

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ)J). . oo

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.) ,

1987/88 1988/89 | '1989/90

Förändringar av anslagsteknisk natur Rörlig resurs +1304 Överföring av medel för personlig tjänst, UG + 142 Anslagsomläggning, UL - 127 Summa - +1 319

Konsekvenser av tidigare beslut

Särskilda medel till försöksdjur + 300 + 250 + 300

Summa +2590 +1712 + 600

Budgelförslag Professur i medicinsk teknik, KI [0] Professur i medicinsk beteendevetenskap, UU 0 Professur i klinisk farmakologi, GUm 0 Basresurser inkl forskarrekryteringstjänster +3800 +4000 +4000 Professur i transplanta- . oe tionsbiologi, UG + 700 Professur i geriatrisk mö psykiatri, UL + 700 Professur i klinisk farmakologi, särskilt biverk-

I KI = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats ovan fastställs, Bilaga 6

2. vid 'universitetet i Linköping en tjänst som försöksdjurskonsulent Utbildningsdep. inrättas den 1 juli 1987, |

> vid karolinska institutet en 1 permanent professur i medicinsk teknik ee

professuren blir vakant, med samtidig indragning av den senare tjänsten,

4. vid universitetet i Uppsala en ordinarie professur i medicinsk beteen-' devetenskap med Bengt Meyerson som förste innehavare inrättas den 1 juli 1987 genom omvandling av Meyersons nuvarande extra professur,

5. vid universitetet i Umeå en professur i klinisk farmakologi inrättas' den 1 juli 1987 med samtidig indragning av en lärartjänst i klinisk farmakologi, :

6. vid universitetet i Göteborg cen professur i transplantationsbiologi inrättas den 1 juli 1987, |

7. vid universitetet i Lund en professur i geriatrisk psykiatri inrättas den I juli 1988, | |

8. vid universitetet i Uppsala en professur i klinisk farmakologi, särskilt biverkningsforskning, inrättas den 1 juli 1989, :

9. under reservationsanslaget D 20. Medicinska fakulteterna anvisas för budgetåret 1987/88 508466 000 kr. för budgetåret 1988/89 515833 000 kr. och för budgetåret 1989/90 522 088 000 kr. | |

UHÄ har i skrivelse den 6 september 1985 hemställt att den ledigbli-

vande professuren i radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik, vid universitetet i Linköping återbesätts som professur i medicinsk rådiofysik och förenas med tjänst som sjukhusfysiker m. m.:

UHÅÄ har i skrivelse den 20 maj 1986 hemställt att den vakanta professuren i experimentell alkohol- och narkotikaforskning vid karolinska institutet ändras till professur i molekylär beroendeforskning.

Föredragandens överväganden Mina förslag i det följande om ändrat ämnesinnehåll för och inrättande av tjänster som professor i kliniska ämnen gäller under förutsättning av att för staten godtagbara avtal kan träffas med berörd sjukvårdshuvudman. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för socialdepartementet. Jag vill i detta sammanhang erinra om våd statsministern anfört i fråga om sjukvårdshuvudmännens engagemang inom forskning och utveckling.

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m.m. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att den ledigblivande professuren i radiofysik, särskilt medicinsk röntgenteknik, vid universitetet i Linköping omvandlas till en professur i medicinsk radiofysik och förenas med tjänst som sjukhusfysiker. Tjänstens innehavare skall vara skyldig att ta emot förordnande som chef för avdelningen | för sjukhusfysik (motsv.). 83

Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att professuren i samband med återbesättande ändras till professur i medicinsk radiofysik med föreslagen anknytning m.m. inom sjukvården. Bilaga 6

Professuren i experimentell alkohol- och narkotikaforskning vid karo- Utbildningsdep. linska institutet är vakant. UHÄ föreslår att den omvandlas till en professur i molekylär beroendeforskning.:

UHÄ:s förslag samt vissa till regeringen inkomna skrivelser har remitterats till socialstyrelsen, medicinska forskningsrådet (MFR) samt till UHÄ. Socialstyrelsen finner att professuren bör återbesättas med oförändrad inriktning. UHÄ vidhåller sitt ursprungliga förslag till ändrad benämning. MFR anför att den molekylärbiologiska forskningen befinner sig på en mycket stark frammarsch men att det för närvarande inte finns skäl att genom ombenämning ytterligare styra alkohol- och beroendeforskning i denna riktning. MFR konstaterar dock att den nuvarande beteckningen alkohol- och narkotikaforskning på ett inadekvat sätt avspeglar hela miss-. brukssituationen och att en beteckning experimentell bervoendeforskning på ctt bättre sätt inramar verksamhetsområdet. Även jag anser att professuren bör bibehållas inom nuvarande verksamhetsområde men med den mer adekvata benämningen experimentell beroendeforskning. Jag föreslår att professuren återbesätts i enlighet härmed. -

UHÅ föreslår att cn ordinarie professur i medicinsk teknik med placering vid Huddinge sjukhus inrättas då innehavaren av en personlig professur i ämnet vid karolinska institutet, avgår med pension. Den nuvarande professuren är placerad vid Karolinska sjukhuset. Samråd har ägt rum mellan institutet och hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landstingskommun. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie professur i medicinsk teknik med den föreslagna sjukhusplaceringen inrät- . tas den 1 januari 1988 eller vid den senare tidpunkt då innehavaren av den personliga professuren avgår.

UHÄ föreslår vidare att en extra tjänst som professor i medicinsk beteendevetenskap vid universitetet i Uppsala omvandlas till en ordinarie tjänst som professor i ämnet. Innehavaren av den extra tjänsten, Bengt Meyerson, föreslås bli förste innehavare av den föreslagna professuren. Jag biträder förslaget och förordar att en tjänst som professor i medicinsk betcendevetenskap med Bengt Mceyerson som förste innehavare inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1987.

UHÅÄ föreslår slutligen att en professur i klinisk farmakologi inrättas vid universitetet i Umeå. I samband med att professuren inrättas skall en tjänst. som lärare i samma ämne dras in. Professuren avses bli förenad med överläkartjänst i klinisk farmakologi vid regionsjukhuset i Umeå. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie tjänst som professor med den föreslagna sjukvårdsanknytningen inrättas den 1 juli 1987.

Regeringen har medgivit att professuren i allmän bakteriologi-vid univer- sitetet i Göteborg, gemensam för medicinsk och odontologisk utbildning och forskning, får ledigförklaras som professur i medicinsk mikrobiologi. Regeringen har vidare medgivit att professuren i epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi, vid karolinska institutet får ledigförklaras som professur i epidemiologi med biostatistik. Jag förordar att tjänsterna ändras i 84 enlighet härmed.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s. 361,

SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för

tjänster som professor enligt följande.

Utbildningsdep.

Tidigare ämnesinnehåtl Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll Hygien UU miljömedicinsk utveck-

lingsbiologi Anatomi KI biologisk struktur-

forskning Medicinsk kemi UL

medicinsk och

fysiologisk kemi ! KI-= karolinska institutet, LU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet.i Lund

Transplantationsbiologi

UHÄ föreslår att en professur i transplantationsbiologi inrättas den 1 juli

1987 vid universitetet i Göteborg. Professuren avses bli placerad vid Sahlgrenska sjukhuset. Enligt UTIÄ:s bedömning utgör ämnesområdet ctt viktigt forskningsfält för att förbättra och utveckla transplantationsverksamheten. Jag delar denna uppfattning och förordar att ifrågavarande tjänst inrättas vid universitetet den I juli 1987 (+700000 kr.).

Geriatrisk psyktatri Det ändrade sjukvårdspanoramat i samhället kräver en ökad insats av forskning med inriktning på ålderssjukdomar. Mot bakgrund av ökade

problem med demenssjukdomar föreslår UHÄ att en professur i geriatrisk psykiatri inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1988. Professuren avses bli förenad med en tjänst som överläkare inom Lunds sjukvårdsdi-

strikt. UHÄ avser att i denna fråga återkomma till regeringen efter överläggningar med huvudmannen. Även jag anser det angeläget att denna typ

av forskning ges ökade resurser. Jag föreslår att principbeslut fattas om

inrättande av en professur i geriatrisk psykiatri vid universitetet i Lund den

I juli 1988. :

Klinisk farmakologi, särskilt biverkningsforskning UHÄ föreslår att en professur i klinisk farmakologi, särskilt biverknings-

forskning, inrättas den 1 juli 1989 vid universitetet i Uppsala. UHÄ avser

att, efter överläggning med sjukvårdshuvudmannen, återkomma med förslag beträffande den sjukvårdsorganisatoriska lösningen. Jag anser det

viktigt att forskningen inom läkemedelsbiverkningsområdet utvecklas och

förordar att principbeslut nu fattas om inrättande av ifrågavarande tjänst

vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1989.

Medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medicin Universitetet i Linköping har prioriterat en professur i medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medicin, högt. Professuren, som avses :bli förenad med överläkartjänst vid regionsjukhuset i Linköping, skulle utgöra 85

ett viktigt tillskott till forskningen vid hälsouniversitetet. Den omfattar ett mycket angeläget ämne. Jag förordar att principbeslut nu fattas om inrättande av en professur i medicinsk rehabilitering, särskilt fysikalisk medi- Bilaga 6 cin, vid universitetet i Linköping den I juli 1989. UTA bör efter överlägg- Utbildningsdep. ningar med sjukvårdshuvudmannen, återkomma till regeringen med preciscrat förslag till klinisk anknytning av professuren,

Forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott Riksdagen har uttalat (UbU 1985/86:24, rskr. 299) ati professurerna i kroppsövningarnas fysiologi, (med ändrad benämning fysiologi, särskilt arbetsfysiologi) tillämpad fysiologi och fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi, vid karolinska institutet (KI) fortsättningsvis bör vara knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott.

Med anledning härav beslutade regeringen den 18 juni 1986 att innehavarna av dessa tjänster skulle vara skyldiga att meddela undervisning inom grundutbildningen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). UHÄ har i uppdrag att meddela erforderliga föreskrifter beträffande tjänstgöringens fördelning mellan K1 och HLS för tjänsterna vid institutionen

för fysiologi III vid KI. | oo

I skrivelser från bl.a. prefekten vid institutionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning har föreslagits kompletterande bestämmelser beträffande precisering av organisationen kring dessa tjänster bl.a. beträffande tjänstetillsättning, prövning av ämnesinnehåll, institutionstillhörighet och' lokaler. Prefekten vid institutionen för fysiologi III vid KI har i skrivelse informerat om beslut om ändrad lokalisering av en del av institutionen.

Enligt förarbetena till högskolereformen (SOU 1973:2, s 499) borde den forskning som var knuten till lärarhögskolan i Stockholm respektive gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm inordnas i ansvarsområdet för den nya fakultetsorganisationen, dvs. för de här aktuella tjänsterna den medicinska fakulteten vid KI. Vad avser forskarutbildning inom det biomedicinska området har flera studerande med grundutbildning från institu-tionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning vid HES antagits till forskarutbildning vid Kl inom området fysiologi-neurofysiologi.

Behovet är stort av forskning om olika idrottsmedicinska frågor. Resurserna för detta slag av forskning består i första hand av de aktucha tjänsterna vid KI. En professur i idrottsmedicin, bekostad med donationsmedel, finns dessutom vid institutet. Jag avser att återkornma till regeringen med förslag att ge UHÄ i uppdrag att utreda bl.a. hur organisationen av

verksamheten bör utformas för att resurserna skall kunna hållas samman

och på bästa sätt kunna tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens = ' behov.

Försöksdjursfrågor Tjänster som försöksdjurskonsulent finns nu vid alla högskolcenheter med medicinsk fakultet utom vid universitetet i Linköping. Konsulenternas verksamhet omfattar även försöksdjursverksamhet utanför de medicinska 86

fakulteternas område. UHÄ anser det nödvändigt att en tjänst inrättas för ändamålet även vid universiletet i Linköping. Jag biträder förslaget . (+200000 kr.). Bilaga 6

Sverige skrev våren 1986 under ”Europcan Convention for the Protec- Utbildningsdep. tion of Vertebrate Animals used for Experimental and Other Scientific Purposes”. I och med undertecknandet måste Sverige vidta en rad åtgärder inom försöksdjursområdet. UHÄ föreslår att medel för att anordna

utbildning för forskare och för dem som sköter försöksdjur anvisas under

treårsperioden. Jag har beräknat medel för utbildning i enlighet med

UHÄ:s förslag.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat I1674000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskarassistent (4400000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (945000 kr.) Vid fördelning av förstärkningen har jag tapit hänsyn till att biblioteket vid karolinska institutet har ställning som ansvarsbibliotek för det medicinska området. | :

Jag kommer i det följande under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna att föreslå att 8,5 milj. kr. anvisas till bioteknisk forskning vid universitetet i Umeå. Detta forskningsområde har stor betydelse även vid medicinsk fakultet varför medlen även bör komma denna fakultet till del. Jag förutsätter att universitetet vid behov återkommer med förslag till ändrad fördelning av medlen mellan berörda fakultetsanslag.

Jag hänvisar till vad jag anfört om omvårdnadsforskning under anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna. I enlighet därmed föreslår jag att 250000 kr. anvisas till ändamålet under förevarande anslag.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1984/85:100, bil 10, UbU 27 och 33, rskr. 291 och 377) inrättades ett regionalt hälsouniversitet i Linköping den 1 juli 1986. Enligt beslutet skall det inrättas ytterligare tjänster för utbildning och forskning under den kommande treårsperioden. Jag beräknar medel för fortsatt uppbyggnad av hälsouniversitetet (2245 000 kr. 1987/88). För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag resursförstärkningar i enlighet med universitetets i Linköping förslag dvs. 1565000 kr. resp. 321000 kr.

Medel anvisas innevarande budgetår under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Göteborg för en personlig tjänst för Nguyen Dihn-Nguyen. Eftersom Dihn-Nguyen är verksam vid den medicinska fakulteten bör medel i fortsättningen. anvisas under förevarande anslag.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan- . siering av högskolelektorers m. fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som före-

slagits av UHÄ. 87

poneras minst de belopp som anges i följande tabell.

Bilaga 6

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 19881/89-1989/90 1 överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för.

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning

av resurserna för [forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår

1200000 kr. vardera budgetäret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskarutbildningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskolecenhet Belopp kr.

1988/89 19895/90 Allmän Studie- Allmän Studieförstärk- finan- förstärk- finanning siering . ning siering

Karolinska

institutet 1 177000 438000 1520000 - 438000.

4216009 1353000 5276000 1353000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (499037000 + 41497 000 =) 540534000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3, att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

4. att till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa

88 ett reservationsanslag av 340534000 kr.

D 21. Odontologiska fakulteterna "Prop. 1986/87:80

1985/86 Utgift 52457357 Reservation 957493

Bilaga 6

1986/87 Anslag 55 154000 Utbildningsdep.

1987/88 Förslag 5967 1000

Detta anslag avser odontologisk forskning och forskarvutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Höpgskoleenhet 1986/87 Beräknad ändring 198788 Föredraganden

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ)J.

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Förändringar av anslagsteknisk natur Rörlig resurs + 78 Överföring av vissa medel . för tjänster — 78 Summa | 0 Konsekvenser av tidigare beslut Tandläkarlinjen, minskad planeringsram, UG —260 —260 Tandläkarlinjen, minskad planeringsram, UUm . = 88 —-132 Summa —348 -392 Budgetförslag

! KI ='karolinska institutet, UL = vniversitetet i Lund, UG =' universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÅÄ hemställer att

1. under anslaget D 21. Odontologiska fakulteterna anvisas för budget- 89

året 1987/88 55556000 kr., för budgetåren 1988/89 55919000 kr. och för

budgetåren 1989/90 56 664000 kr.

UHÄ har den 15 april 1986 hemställt att professurerna i oral patologi Bilaga 6 förenas med uppdrag som övertandläkare. Utbildningsdep.

UHÄ har den 20 maj 1986 bl.a. hemställt att professuren i odontologisk teknologi vid karolinska institutet förenas med uppdrag som övertandläkare. |

Föredragandens överväganden Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m. Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966:1, bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit att professuren i klinisk bettfysiologi vid universitetet i Umeå skall återbesättas som professur i klinisk oral fysiologi. . .

Regeringen har föreskrivit att följande professurer skall ledigförklaras med ändrat ämnesinnehåll. Jag förordar alt tjänsterna ändras i enlighet härmed.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleerihet! Ändrat ämnesinnehåll Cariologi : KI : odontologisk toxikologi Endodonti UG endodonti med oral

diagnostik Pedodonti UG oral biokemi Protetik KI geriatrisk odontologi I KF = karolinska institutet, UG= universitetet i Göteborg

Förening av professurer med övertandläkartjänster I samband med nyssnämnda beslut om ändrad benämning av professurer vid karolinska institutet har föreskrivits att ytterligare två professurer skall vara förenade med uppdrag som övertandläkare. Vid min medelsberäkning under förevarande anslag har jag tagit hänsyn härtill (— 144000 kr.). Jag har i 1987 års budgetproposition under anslaget Vissa tandvårdskostnader beräknat motsvarande ökning. De kostnader som har direkt samband med den kliniska verksamheten beräknas under det senare anslaget.

UHÅÄ har föreslagit att professurerna i oral patologi vid karolinska institutet, universiteten i Lund och Göteborg samt professuren i odontologisk teknologi vid karolinska institutet förenas med uppdrag som övertandläkare. Som skäl för förslaget anförs bl.a. att det vid de institutioner där professurerna är placerade bedrivs klinisk verksamhet som kan jämställas med den som bedrivs vid institutioner där professurerna är förenade med övertandläkartjänster. UHÄ framhåller att en enhetlig tjänstekonstruktion bör eftersträvas vid institutioner med likartade funktioner i förhållande till utbildning, forskning och den tandvård som bedrivs i anslutning till utbildningen. Jag biträder förslaget och har i 1987 års budgetproposition föreslagit en medelsökning under anslagen Vissa tandvårdskostnader och Utbildning för vårdyrken. Jag föreslår under förevarande anslag motsvarande 20

minskning (—267000 kr.). Medel som har direkt samband med den kliniska verksamheten beräknas inte under fakultetsanslaget.

Bilaga 6

Uitbildningsdep.

Övriga frågor

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 1606000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskarassistent (600000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (50000 kr.).

Riksdagen har fattat beslut (prop. 1984/85:40 och 100, bil. 10, UbU- 21, rskr. 239) om minskad planeringsram för tandläkarlinjen bl.a. vid universiteten i Göteborg och Umeå. Den minskade tandläkarutbildningen medför vissa besparingar under detta anslag budgetåren 1987/88 och 1988/89. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (1987/88 — 260000 -kr. resp. — 88000 kr. och 1988/89 — 260000 kr. resp, — 132000 kr.). |

Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1985/86:68, UbU 7, rskr. 111) om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå. Under förevarande anslag har jag i konsekvens. med beslutet beräknat vissa: kostnader för tjänster som assistenttandläkare (+133000 kr.) vid universitetet.

Universitetet i Göteborg har föreslagit att en omfördelning görs av resurserna mellan anslagen för odontologisk utbildning och forskning inför den beslutade kommunaliseringen av den tandvård som bedrivs vid universitetet (prop. 1978/79:41, UbU 23, rskr. 205). UHÄ har föreslagit en minskning av förevarande anslag med 78000 kr. Jag biträder förslaget och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill.

I enlighet med UHÄ: s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

7107 000

Vissa resursförstärkningar för budgetår en 1988189-1989190 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för . budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning 91

kr. vardera budgetåret för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare

förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskarutbild- Bilaga 6 ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande Utbildningsdep.

tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 1989/90

Allmän Studic- Allmän Studie-

förstärk- finan- förstärk- finan-

ning siering ning siering Karolinska

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (55154000 + 4517000 =) 59671 000 kr. :

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen | |

1. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehållet för tjäns-

ter som professor i enlighet med vad jag föreslagit,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 59671000 kr. =

D 22. Farmaceutiska fakulteten

1985/86 Utgift 16127295 Reservation 725370

1986/87 Anslag 18328000

1987/88 Förslag 20488 000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1986/87 Beräknad ändring

. 1987/88 Föredraganden Universitetet i Uppsala 18328000 +2 160000

(UHÄ)J. Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Utbildningsdep.

Ändamål Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Förändringar av anslagsteknisk natur Rörlig resurs +118' Summa | +118

| | Budgetförslag

UHÄ hemställer att

1. tjänsten som professor i organisk kemi vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till professur i läkemedelskemi,

2. under ett reservationsanslag D 22. Farmaceutiska fakulteten anvisas

för budgetåret 1987/88 18666000 kr., för budgetåret 1988/89 18881000 kr. och för budgetåret 1989/90 19096000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag att den ledigblivande professuren i organisk kemi omvandlas till en professur i läkemedelskemi vid universitetet i Uppsala.

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 535000 kr. som förstärkning av

basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare en tjänst som forskar-

assistent (200000 kr.) samt medel för förstärkta biblioteksresurser.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finan-

siering av högskolelektorers m. fl. forskning.

För studielinansicring inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst 4505 000 kr.

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989190 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning

av resurserna för forskning och forskarutbildning med 291000 kr. resp.

130000 kr. I beloppet avseende budgetåret 1988/89 ingår 200000 kr. för ytterligare en tjänst som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa för-

stärkningar av studiefinansieringen i forskarutbildningen (93000 kr. resp.

93000 kr.). 93

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget' till (18328000 + 2160000=) 20488 000 kr.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

1. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehållet för en

tjänst som professor i enlighet med vad jag förordat, |

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1987/88 anvisa

ett reservationsanslag av 20488000 kr,

D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1985/86 Utgift 412609950 . Reservation 5021053 . 1986/87 Anslag 450642 000 1987/88 Förslag 529416000.

Detta anslag avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning Högskoleenhet | 1986/87 Beräknad ändring

1987/88 '

Föredraganden

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)J.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.)

. . — 1987/88 1988/89 "-1989/90

Utbildningsdep.

Förändringar av anslagsteknisk natur Medel för en tjänst som forskare vid inst. för fysiologisk botanik, UU . + 201 Medel för en tjänst som forskningsassistent vid :

kemiska inst. UU oo 224

Medel för en tjänst som | forskare vid Kemicentrum, organisk kemi 3, UL + 207 . Anslagsomläggning, bibliotek, UL = 142 Medel för en personlig tjänst under anslaget D 20. UG oo—- 142 Rörlig tesurs + 6039 Rörlig resurs fördelad av regionstyrelserna + 647

Summa + 7034

Budzgetförslag a Basresurser + 3500 +4000 +3500 Nationellt acceleratorcentrum, UU + 1000

! UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe- 1en som redovisats fastställs, .

2. en tjänst som professor i växtbiokemi inrättas den 1 juli 1987 vid universitetet i Lund. Tjänsten finansieras genom att en professur i i organisk kemi dras in vid innehavarens pensionering,

3. under ett reservationsanslag D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisas 463 220000 kr. för budgetåret 1988/89 467 670 000 kr. och budgetåret 1989/90 471600 000 kr...

Styrelsen för fysikcentrum i Stockholm har inkommit med en skrivelse rörande samordning av forskning och utbildning i fysik i stockholmsområdet.

Universitetet i Uppsala och naturvetenskapliga forskningsrådet har gemensamt inkommit med en skrivelse rörande organisationen för det nationella acceleratorlaboratoriet i Uppsala med förslag till en särskild anslagspost för laboratoriet.

Universitetet i Lund har anhållit att en tjänst inom utbildningsdepartementet överförs till universitetet.

Föredragandens överväganden Efter förslag från naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförde

Bilaga 6 regeringen genom beslut våren 1986 kostnadsansvarct för drygt 50 tjänster

Utbildningsdep.

från rådet till de högskoleenheter där berörda forskare hade sin verksamhet. Samtidigt minskades rådets disponibla anslag med ett belopp som svarade mot kostnaden för tjänsterna. Riksdagen har i tilläggsbudgot I till statsbudget för 1986/87 anvisat högskoleenheterna medel för dessa tjänster. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och NFR har gemensamt föreslagit ytterligare några överföringar av motsvarande slag för budgetåret 1987/88, nämligen en tjänst vid institutionen för fysiologisk botanik (Kenneth Söderhäll) samt en tjänst vid kemiska institutionen (John Thomas), bägge vid universitetet i Uppsala och en tjänst vid kemicentrum vid universitetet i Lund (Ulf Berg). Tjänsten vid kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala finansieras för närvarande med medel ur anslaget för energiforskning under industridepartementets huvudtitel. Jag biträder förslagen till överföringar och har för budgetåret 1987/88 totalt beräknat medel för dessa överföringar enligt följande. Jag har beträffande överföringen till kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala samrått med chefen för miljö- och cnergideparlementet.

Ändrat ämnesinnehåll för tjänst som professor. Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop 1966:1, bil 10, s 361, SU 42, rskr 125) har regeringen föreskrivit att den efter T. R. Gerholm ledigblivande professuren i fysik vid universitetet i Stockholm skall återbesättas som professur I kärnfysik.

Växtbiokemi UHÄ har föreslagit att en professur i växtbiokemi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1987. Professuren föreslås inrättad inom befintliga resurser genom all en professur i organisk kemi indras vid innehavarens pensionering. F.n viss kostnad för utrustning tillkommer dock. Professuren kommer, enligt vad UHÄ anför, att vara central vid uppbyggnaden av det biocentrum som planeras i Lund. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att en ordinarie tjänst som professor i växtbiokemi inrättas vid universite- 96

en professur i organisk kemi vid innechavarens pensionering. Jag förutsät- (er att de merkostnader som uppstår genom att tjänsterna kan komma att Bilaga 6 dubbleras under viss tid bestrids inom ramen för de anslag som står till Utbildningsdep. universitetets disposition. Jag hänvisar också till vad jag anfört rörande särskilda insatser inom bioteknikområdet.

Jag har tidigare i samband med min redogörelse för UHÄ:s förslag till fakultetsprogram redovisat att jag inte är beredd biträda förslaget till försöksverksamhet med lokal beslutanderätt ifråga om inrättande av nya professurer och prövning av ämnesinnehållet för befintliga tjänster. I konsekvens med sitt förslag har UHÄ inte fört fram förslag om några nya professurer inom berörda fakulteter, nämligen matematisk-naturvetenskaplig och teknisk. Utanför budgetförslaget har UHÄ emellertid redovisat behov av resurser för ett antal professurer.

Matematik Ytterligare en professur i matematik vid universitetet i Stockholm har av universitetet prioriterats mycket högt. Antalet forskartjänster är litet i förhållande till den omfattande forskningsvolymen och det stora antalet. forskarstuderande. Jag förordar därför att en professur i matematik inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1987. Jag har för ändamålet beräknat medel (1200000 kr.) under förevarande anslag.

Molekylärbiologi Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg är den enda i landet som saknar professur i molekylärbiologi. Molekylärbiologisk metodik är väsentlig inom biotekniken. Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört rörande ett ökat stöd till grundforskning inom bioteknikområdet. Jag förordar att en professur i molekylärbiologi inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987. Jag har för ändamålet beräknat medeti (1200000 kr.) under förevarande anslag.

Fysik, särskilt synkrotronljusforskning MAX-laboratoriet vid universitetet i Lund utgör en av de forskningsanläggningar som föreslås få status av nationellt tillgänglig forskningsanläggning enligt mina förslag i det föregående. En tjänst i synkrotronljusfysik är väsentlig för laboratoriets fortsatta utveckling. Jag förordar att en tjänst som professor i fysik, särskilt synkrotronljusforskning inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1988.

Datalogi Universitetet i Umeå saknar som enda universitet i landet fast forskningsorganisation i datalogi. Universitetet har redan påbörjat uppbyggnaden av en forskningsprofil som utnyttjar universitetets kompetens inom såväl 97

7 Riksdagen 1986/87.1 saml. Nr 80. Bilaga 6

utsträckning komplettera dessa strävanden. Jag förordar att en tjänst som professor i datalogi inrättas vid universitetet i Umeå den I juli 1989. Bilaga 6

Utbildningsdep.

Informationsteknologi Jag har inledningsvis redovisat behovet av en utveckling av kompetensen inom det informationsteknologiska området vid bl.a. universitetet i Umeå. Jag beräknar I milj. kr. för ändamålet fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Nationellt tillgängliga forskningsanläggningar Jag har tidigare redogjort för de kriterier som bör gälla för inrättande av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar. Regeringen har under föregående år fastställt instruktioner för synkrotronljuslaboratoriet i Lund (MAX-laboratoriet) och det nationella acceleratorlaboratoriet i Uppsala (The Svedberglaboratoriet). Båda dessa uppfyller de krav som bör ställas i detta sammanhang. |

NER har i sin anslagsframställning föreslagit vissa överföringar av medel till fakultetsanslag som bidrag till driftmedel för ovanstående anläggningar. Jag biträder förslaget och har' vid beräkningen av förevarande anslag räknat upp det med motsvarande belopp (1232000 kr.).

Universitetet i Uppsala och NFR har föreslagit att en särskild anslagspost avseende det nationella acceleratorlaboratoriet i Uppsala förs upp under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. UHÄ har föreslagit en förstärkning av driftorganisationen för acceleratoranläggningen med I milj. kr för budgetåret 1987/88. För egen del vill jag anföra följande: Riksdagen beslöt med anledning av min företrädares förslag i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100, bil 10 s. 525) att anskaffa en lagringsring från CERN. Denna utgör en väsentlig komponent i det nationella acceleratorlaboratoriet. Alla kostnader utöver de som avsåg förvärv av ringen och anslutning till acceleratorn skulle finansieras genom omprioriteringar. Detta har av olika skäl inte kunnat genomföras. En orsak är att den s.k. tandemacceleratorn inte kunnat avvecklas som planerats beroende på att nya intressanta forskningsinriktningar tillkommit. Jag beräknar mot denna bakgrund ett bidrag till driften av The Svedberglaboratoriet om 5 milj. kr. Universitetet i Uppsala bör även fortsättningsvis arbeta för att få bidrag till driften från nyttjare utanför universitetet. Jag återkommer vid min anmälan av anslaget forskningsinstitutet för atomfysik: förvaltningskostnader till frågan om samverkan mellan landets acceleratorlaboratorier.

Sammanfattningsvis har jag således under anslaget till de matematisknaturvenskapliga fakulteterna beräknat följande belopp för driften av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar:

MAX-laboratoriet, Lund 3 500000 kr. The Svedberglaboratoriet, Uppsala 12000000 kr. De angivna beloppen innebär att utöver överföringarna från NFR vissa

medel under berörda universitets anslagsposter avdelas för anläggningarna. Jag erinrar också om mitt tidigare påpekande att det åligger de högsko- 2

leenheter till vilka anläggningarna är knutna att vid behov tillföra de ytterligare medel som erfordras för anläggningarnas drift.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Botaniska trädgårdar Botaniska trädgårdar av större omfattning finns vid universiteten i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund. Universiteten har det huvudsakliga ansvaret för trädgårdarna på alla orter utom i Göteborg där kommunen är huvudman för trädgården. Ett nytt avtal om bidrag till Göteborgs botaniska trädgård godkändes av regeringen den 27 november 1986.

Trädgårdarna utnyttjas förutom för utbildning och forskning till rekrea-

tion och som kulturhistoriska muséer. UHÄ:s biologiutredning (UHÄ-rap-

port 1986:9) framhåller att trädgårdarna har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är knuten till universitetens forskning och undervisning. Mot denna bakgrund bör enligt utredningen endast en mindre del av deras driftkostnader belasta universiteten. UHÅÄ uttalar sitt stöd för principen att förskjuta finansieringen mot de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna. | :

Frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet utreddes för mer än tio år sedan av UHÄ. Som resultat av denna utredning erhöll statens: förhandlingsnämnd (SFN) i uppdrag att ta upp förhandlingar med vissa: berörda kommuner om bidrag till finansiering av de trädgårdar, där universiteten är huvudmän. SFN har endast delvis redovisat detta uppdrag. Mot bakgrund av bl.a. det nyligen tecknade avtalet avseende Göteborg finner jag att det nu kan vara lämpligt att ånyo aktualisera frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Jag avser således att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om uppdrag till berörda myndigheter att se över frågan.

Baslaboratorier för marin naturvetenskaplig forskning Statskontoret har på grundval av ett regeringsuppdrag redovisat ett förslag till organisation för marin naturvetenskaplig forskning. Förslaget innebär en koncentration av resurserna för marin forskning till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå samt att s.k. baslaboratorier inrättas vid dessa universitet. Askö-, Tjärnö- och Norrbylaboratorierna bör utses till baslaboratorier och framtida investeringar bör koncentreras dit. Verksamheten vid Kristinebergs marinbiologiska station med Vetenskapsakademien som nuvarande huvudman bör överföras till universitetet i Göteborg. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten bör inom nuvarande medelsramar delfinansiera uppdragsverksamheten vid baslaboratorierna under en uppbyggnadsperiod. :

Rapporten har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser tillstyrker grundtanken med resurskoncentration till vissa laboratorier samtidigt som man framför vissa invändningar mot utredningens förslag i'övrigt. Således har samtliga instanser som berört frågan avstyrkt att Tjärnö görs till baslaboratorium på västkusten. Man önskar i stället att Kristinebergs Marinbiologiska station får denna roll. Flera remissinstanser har riktat 929

kritik mot att utredningen i allt för liten utsträckning tagit hänsyn till vetenskapliga och funktionella aspekter. Avvägningen mellan grundforskning och miljökontroll erfordrar ytterligare diskussion. Några remissin- Bilaga 6 stanser, däribland "Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser alt Utbildningsdep. även ctt laboratorium på sydkusten bör inrättas.

Jag finner i likhet med flertalet remissinstanser tanken på en resurskoncentration rimlig och i god överensstämmelse med regeringens övergripande strävan till en effektiv resursanvändning.

Ansvaret för den marina forskningen, inklusive laboratoriernas hela verksamhet inom de olika geografiskt avgränsade havsområdena bör knytas till universiteten, inte till deras fältstationer. I enlighet med utredningens förslag bör universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå utgöra centra för marin naturvetenskaplig forskning avseende östersjökusten mellan Ålands hav och Bornholm, kuststräckan Bornholm— Skagerrak respektive Bottenhavet. Det bör ankomma på berört universitet att inom sitt bevakningsområde organisera verksamheten på ett rationellt sätt. I detta ingär alt där så är lämpligt samla verksamheten till ett baslaboratorium och att verka för en ansvarsfördelning avseende all marin naturvetenskaplig forskning inom området. Universitetet i Göteborg och Vetenskapsakademien bör gemensamt diskutera hur samarbetet dem cmellan kan utvecklas i syfte att utnyttja Kristinebergs marinbiologiska station som baslaboratorium i former som tillförsäkrar universitetet ett rimligt inflytande över verksamheten. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag till uppdrag åt UHÄ att i samråd med berörda universitet lämna förslag till praktiskt genomförande av ett system med baslaboratorier. Jag hari denna fråga samrått med chefen för miljö- och encrgidepartementet som också scnare denna dag kommer att föreslå att särskilda resurser anvisas för utökad forskning om havsföroreningar.

Forskningssamverkan i Umeå Jag har inledningsvis redovisat mitt ställningstagande till ett förslag till ökad samverkan avseende molekylärbiologisk och miljövetenskaplig forskning i Umeå. Särskilda medel bör anvisas för ett för universitetet i Umeå, försvarets forskningsanstalts huvudavdelning 4 och lantbruksuniversitetet gemensamt centrum för miljövetenskaplig forskning. Jag har under förevarande anslag beräknat 4 milj. kr. för ändamålet.

Bioteknisk forskning i Umeå Universitetet i Umeå erhöll på grundval av riksdagens beslut med anledning av propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. [984/85: 115, AU 13, rskr. 354) 20 milj. kr för en intensifiering av verksamheten inom det biotekniska området. Medlen utgjorde en engångsanvisning för en fyraårsperiod. Universitetet har med stöd bl.a. av dessa medel lyckats vidareutveckla en framgångsrik forskning inom framför allt celloch molekylärbiologin. Jag har som en permanent förstärkning av universitetets medel för forskning inom bioteknik beräknat 8 500000 kr. för budget- 100

fakultetens basresurser i övrigt bör enligt min mening den verksamheten som byggts upp med hjälp av de i särskild ordning anvisade tillfälliga Bilaga 6 medlen kunna permanentas. Medlen bör även komma forskningen vid Utbildningsdep. medicinsk fakultet till del.

Fysikcentrum i Stockholm Universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och ' forskningsinstitutet för atomfysik bildade våren 1986 ett för de tre myndigheterna gemensamt organ för samordning av forskning och utbildning i fysik i stockholmsområdet. Centret leds av en styrelse och under styrelsen arbetar ett antal arbetsgrupper med olika delfrågor. Bl.a. pågår ett utredningsarbete i syfte att samordna verksamheten lokalmässigt. Fysikcentrum skall verka för resurssamordning och främja möjligheterna till täta vetenskapliga kontakter mellan de berörda institutionerna.

Tillströmningen till grundläggande utbildning i fysik har ökat. Jag har erfarit att universitetet och KTH diskuterar gemensam reservantagning och möjlighet till övergång mellan utbildningsvägarna vid högskolorna. Detta bör på sikt leda till bättre rekryteringsunderlag även för forskarutbildning och forskning.

Tillkomsten av fysikcentrum bör enligt min mening innebära ett effektivare utnyttjande av resurserna för forskning och utbildning i regionen, t.ex. genom samutnyttjande av lokaler och utrustning bl.a. avseende verkstäder och bibliotek. Möjligheten till samverkan på motsvarande sätt som inom fysikcentrum bör enligt min mening prövas också på andra håll inom högskolan.

Övriga frågor

För förstärkning av verksamheten inom det s.k. miljövårdsprogrammet

vid universitetet i Lund har jag beräknat 500000 kr. = |

Inom ramen för de medel som står till förfogande för universitetet i Lund skall bestridas kostnaderna för en tjänst för Thomas B. Johansson.

För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 13248000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskarassistent (5 885000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (725 000 kr.).

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansicring av högskolelektorers m. fl. forskning.

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändring avseende bibliotekskostnaderna vid universitetet i Lund som föreslagits av UHÄ.

Vid min beräkning av anslaget har jag även beaktat den utgiftsminskning som uppstår vid universitetet i Stockholm som följd av att enheten för radiologisk onkologi överförts till Sveriges lantbruksuniversitet (-1075000kr). 101

Jag har i enlighet med UHÄ:s förslag under anslaget till medicinska. Prop. 1986/87:80

fakulteterna beräknat medel för en personlig tjänst vid universitetet i Göteborg vilken innevarande budgetår bekostas från förevarande anslag.

. För studiefinansiering inom forskarutbildning bör för nästa budgetår Utbildningsdep. disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Vissa resursförstärkningar för budgetåren I 988/89-1 989190 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för

budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och: forskarutbildning, I beloppen ingår 3 milj. kr. vardera året för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare

förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskarutbild-

ningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 0 1989/90

Allmän Studie- Allmän Studie-

förstärk- finan- förstärk- finan-

ning siering ning siering Universitetet i

5311000 = 3439000 6569000 = 3439000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (450642000 + 78774000=) 529416000 kr. budgetåret 1987/88.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i

enlighet med vad jag har förordat, | |

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avscende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3. att till Matematisk-naturverenskapliga fakulteterna för budget-

året 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 529416000 kr.

1985/86 Utgift 398082 608 Reservation 23979789

Bilaga 6

1986/87 Anslag 438339000

. Utbildningsdep.

1987/88 Förslag 519509000

Detta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund,

Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå.

Anslagsfördelning

Hözgskoleenhet 1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Föredraganden

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ). |

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.! Kostnad budgetåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Förändringar av anslagsteknisk natur Överföring av tjänster från NER till KTH resp. ULi + 434 Anslagsomläggning

Konsekvenser av tidigare beslut Utökad antagningskapacitet vid KTH, CTH och UL + 856 + 6R2 Summa + 856 + 642

Budgetförslag

Förstärkning av basresur- a

serna + 4925 + 4481 + 3930 Utökad antagningskapacitet på maskintekniklinjen, CI'H + 107 + 107 Professurer vid CTH och UL 0 0 0

! KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola, NFR = naturvetenskapliga forskningsrådet.

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs, Bilaga 6

2, vid universitetet i Lund en professur i digital- och datorteknik inrättas — Utbildningsdep. den 1 juli 1987 genom indragning av en tjänst,

3. under ett reservationsanslag D 24. Tekniska fakulteterna för budgetåren 1987/88-1989/90 anvisas 453759000 kr., 460064000 kr. respektive

465079000 kr.

Högskolan i Luleå har anhållit att de medel, som vid tre tillfällen anvisats högskolan under den senaste femårsperioden med regionalpolitiska motiveringar, permanentas.

Föredragandens överväganden

Efter förslag från naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförde regeringen genom beslut våren 1986 kostnadsansvaret för drygt 50 tjänster från rådet till de högskoleenheter där berörda forskare hade sin verksamhet. Samtidigt minskades rådets disponibla anslag med ett belopp som svarade mot kostnaden för tjänsterna. Riksdagen har i tilläggsbudget I till statsbudget för 1986/87 anvisat högskoleenheterna medel för dessa tjänster, av vilka vissa hänför sig till teknisk fakultet. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (+27531 000 kr.).

UHÄ och NFR har för budgetåret 1987/88 föreslagit att medel för en

tjänst inom området metallers solvatation (Magnus Sandström) överförs från NFR:s anslag till förevarande anslag. UHÄ och NFR har vidare föreslagit att medel för en tjänst som extra professor inom ämnesområdet strålningskemi (Anders Lund) överförs från NFR:s anslag till förevarande anslag. Jag biträder dessa två förslag och har beräknat medel härför under förevarande anslag.

Överföringarna fördelar sig på högskoleenheter och budgetär enligt följande.

Högskolecenhet Belopp kr.

Tidigare be- Överföringar

slutade överföringar fr.o.m.

fr.o.m. 1986/87 [987/88 ”

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (se prop. 1966:100, bil. 10, s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor enligt följande.

Tidigare ämnesinnehåll Högskoleenhet! Ändrat ämnesinnehåll

Reaktorfysik KTH tillämpad neu-

tronfysik Bilaga 6 Tillämpad fysik KTH den kondense-

rade materiens Utbildningsdep.

fysik . Elektrisk anläggningsteknik KTH konstruktions-

teknik för

elektriska an- '

läggningar Matematisk fysik CTH fasta tillstån-

dets teori Konstruktionslära HLu datorstödd

maskinkonstruk-

tion Kommunal anläggningsteknik HLu vatuteknik Byggnadsteknik UL | byggnadsfysik Gasdynamik KTH | strömnings-

- fysik Termisk energiteknologi KTH kraft- och

värmeteknologi Informationsbehandling, särskilt numerisk analys KTH . numerisk analys Byggnadsmateriallära UL byggnads-

material Teknisk elektrokemi | och korrosionslära KTH tillämpad

| elektrokemi Trafiksäkerhetsforskning CTH förebyggande av

personskador

! KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola, HLu -- högskolan i Luleå

Informationsteknologi

I enlighet med vad jag tidigare har anfört om förstärkta insatser inom informationsteknologiområdet beräknar jag under detta anslag ytterligare

22,4 milj. kr. Medlen är avsedda för basresurser, professurer och ctt

centrum för industriell informationsteknologi. Jag förordar att en tjänst som professor i elektroniksystemkonstruktion och en tjänst som professor i programvaruteknik' inrättas vid tekniska

högskolan i Stockholm (KTH) den 1 juli 1987 (sammanlagt +2,4 milj. kr.). Dessa tjänster ingår i den satsning i samband med uppbyggnaden av ett elektronikcentrunri Kista som för närvarande görs av högskolan, industrin och Stockholms kommun. Jag förordar vidare att en tjänst som professor i

styrsystem för industriella utrustningar inrättas vid tekniska högskolan i

Stockholm den 1 juli 1988 och knyts till nämnda centrum.

Verkstadsteknisk automatisering är ett av Chalmers tekniska högskola

(CTH) och UHÄ högt prioriterat forskningsområde. Jag förordar att en

tjänst som professor i verkstadsteknisk automatisering inrättas vid högskolan den I juli 1987 (+1,2 milj. kr.). Högskolan i Luleå har fört fram förslag om resurser för en professur i . datalogi som ett led i en utbyggnad av forskningsorganisationen inom datateknik och elektronik. Jag förordar att en professur i datalogi inrättas vid högskolan i Luleå den 1 juli 1989. Kostnaderna för tjänsten bör bestridas inom ramen för de medelsförstärkningar som fr.o.m. budgetåret 105

hang hänvisa till vad chefen för industrideparlementet senare denna dag kommer alt anföra angående stöd från styrelsen för teknisk utveckling Bilaga 6 (STU) till forskning inom informationsteknologiområdet vid högskolan i Utbildningsdep. Lulcå.

Universitetet i Linköping har fört fram förslag om en professur i bildbehandling. Detta forskningsområde avser generell metodik för bearbetning av strukturell information och utgör ett av universitetets särskilda profiler inom dataforskningen. Med tanke på områdets betydelse förordar jag att en professur i bildbehandling inrättas vid universitetet i Linköping den 1

juli 1988. | -

UHÄ har föreslagit att en professur i digital- och datorteknik inrättas vid universitetet i Lund genom indragning av en ännu inte angiven tjänst. Jag delar UHÄ:s uppfattning att en professur inom detta område är angelägen. Jag är dock inte beredd att ta ställning till förslaget innan precisering gjorts av vilken tjänst som skall dras in.

Som ett led i en samlad informationsteknologisatsning föreslår jag att 7 milj. kr. beräknas för ett centrum för industriell informationsteknologi vid Universitetet i Linköping. Av beioppet bör hälften anvisas budgetåret 1988/89 och ytterligare lika mycket budgetåret 1989/90. Centrum skall ha till uppgift att bedriva forskning och utbildning kring frågeställningar från andra verksamhetsområden än själva införmationsteknologin och att verka för att informationsteknologi kommer till användning inom annan teknisk forskning. Verksamheten vid detta centrum bör bli av stort intresse för stora delar av näringslivet. Jag utgår därför från att verksamheten i viss utsträckning kan finansieras med externa medel.

Som en allmän förstärkning av basresurserna inom informationsteknologiområdet beräknar jag under detta anslag sammanlagt 10,5 milj. kr. under treårsperioden.

Bioteknik Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört om forskning inom bioteknikområdet. Under förevarande anslag beräknar jag 3 milj. kr. för forskning inom bioteknik. Medlen är avsedda som förstärkning av basresurserna vid centrum för bioteknik i Göteborg. |

Konsumentteknik Konsumenttcknisk forskning har sedan ett femtontal år tillbaka bedrivits vid CTH, Verksamheten har finansierats med medel från främst STU. STU:s finansieringsåtaganden för den fasta verksamheten upphör den 30 juni 1987. I en utredning om konsumentteknisk forskning (Ds Fi 1986:26) har bl.a. föreslagits att en ordinarie professur i konsumentteknik inrättas vid CTH och att basresurserna för institutionen för konsumentteknik finansieras i form av ett avtal mellan olika intressenter, bla. STU, konsumentverket, arbetarskyddsstyrelsen och försvarets forskningsanstalt.

Jag anser det angeläget att konsumentteknisk forskning kan bedrivas vid 106

CTH även fortsättningsvis. Jag förordar att en ordinarie professur i konsumentteknik inrättas vid Chalmers tekniska högskola den 1 juli 1987. (500000 kr.). Jag har erfarit att ytterligare resurser för den konsument- Bilaga 6 tekniska forskningen vid CTH kommer att ställas till förfogande genom Utbildningsdep. medel från vissa sektorsorgan. .:

Bebyggelsekvalitet Tekniska högskolan i Stockholm har anhållit att en professur i bebyggelsekvalitet, personlig för Lennart Holm, inrättas vid högskolan den I juli 1988, Lennart Holm har under lång tid gjort mycket framstående insatser inom byggnadsforskningen och bidragit till tankeutbytet inom byggande, teknik, samhällsförvaltning och kulturliv.

Jag biträder därför KTH:s förslag och förordar att en professur i bebyg- : gelsekvalitet, personlig för Lennart Holm, inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 juli 1988. Tjänsten skall bekostas med medel från bostadsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med che- : fen för bostadsdepartementet.

Kvalitetsstyrning och kvalitetsteknik Intresset för kvalitetsfrågor inom industrin har under senare år ökat, såväl internationellt som i Sverige. Mot bakgrund:härav har UHÄ tillsatt en utredningsman som senast den 1 mars 1987 skall redovisa befintlig Kompetens inom och framtida behov av utbildning och forskning inom området kvalitetsstyrning och kvalitetsteknik. Chefen för industridepartementet kommer senare att anmäla att under den kommande treårsperioden medel för verksamhet vid CTH och universiletet i Göteborg beräknas utgå från statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling.

Övriga frågor För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 12527000 kr som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänster som forskarassistent (4 120000 kr.) samt medel för förstärkta resurser till biblioteken (725000 kr.) | |

UHÄ har i sitt förslag till fördelning av resurserna för teknisk forskning mellan högskoleenheterna anfört att universitetet i Linköping bör tillföras 1 milj.kr. mer än vad som skulle blivit fallet vid en strikt proportionell uppräkning av anslagen till de tekniska fakulteterna. Skälen härtill är att universiletet i Linköping har mindre resurser för forskning i relation till antalet utbildningsplatser inom civilingenjörsutbildningen samt till medelantalet per år examinerade doktorer och licentiater än vad som är fallet vid .de övriga tekniska fakulteterna i landet. Jag har därför vid min medelsfördelning tagit hänsyn till UHÄ:s förslag om extra förstärkningar av basre- S sutserna vid universitetet i Linköping.

Till högskolan i Luleå har i flera sammanhang anvisats särskilda medel för forskning med regionalpolitiska motiveringar. Med anledning av rege- "107

1982/83: 120, bil. 2, UbU 31, rskr. 379) anvisades sammanlagt 9 milj. kr. för budgetåren 1983/84— 1985/86, och med anledning av förslagen i propositio- Bilaga 6 nen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. Utbildningsdep. 354) sammanlagt 8 milj.kr. för datateknisk forskning under budgetåren 1985/86- 1988/89. Vid bifall till mina förslag kommer verksamheten vid högskolan i Luleå att få inte oväsentliga förstärkningar under den kommande treårsperioden. Jag räknar med att de verksamheter som byggts upp med hjälp av de tillfälligt anvisade medlen därmed kan permanentas.

Som ett led i högskolans arbete med att informera om forskning och forskningsresultat ger högskolan i Luleå forskningsinformation till framför allt barn och ungdom genom det s. k. Teknikens hus. Den medelsförstärkning som mina förslag innebär bör göra det möjligt för högskolan i Luleå att också fortsättningsvis stödja denna verksamhet.

Som framgår av statsministerns inledande anförande är miljön ett av de prioriterade forskningsområdena. Chefen för kommunikationsdepartementet tog tidigare i dag i sitt anförande upp frågan om trafikens betydelse för miljön, inte minst i storstadsregionerna. Forskningen inom detta område har sedan år 1982 stötts av trafikforskningsberedningen genom ett engångsanslag för detta ändamål.

Mot bakgrund härav bör det nu klargöras, hur forskarutbildningen och ett långsiktigt arbete på cget programansvar inom området kollektivtrafikforskning på bästa sätt bör organiseras inom högskolan. Jag avser senare föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att komma med förslag i denna fråga. : |

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning. |

Innevarande budgetår har medel för verksamheten vid informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm beräknats under anslaget Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFT). I enlighet med förslag från DFI beräknar jag fr.o.m. budgetåret 1987/88 medel för verksamheten under förevarande anslag (+1468000 kr.).

Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat den anslagstekniska förändringen avseende bibliotekskostnader vid universitetet i Lund som föreslagits av U[IÄ.

Jag har tidigare redovisat mitt förslag till inrättande av nationellt tillgängliga forskningsanläggningar. Onsala rymdobservatorium bör. enligt mitt förslag utgöra en sådan anläggning. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i samband härmed föreslagit en överföring av vissa medel från rådets anslag till förevarande anslag. Jag biträder rådets förslag och har vid min beräkning av anslaget räknat upp det med motsvarande belopp (+310000 kr.). Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till vilket belopp som bör avdelas till observatoriet under anslaget.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finns för närvarande en tjänst som professor i kärnkraftsäkerhet. Tjänsten, som är personlig för Arne Hed- 108

gran, finansieras av statens kärnkraftsinspektion. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm har i skrivelse anhållit att tjänsten skall få finnas kvar efter det att den nuvarande innehavaren har gått i pension den Bilaga 6 1 juli 1987. Statens kärnkraftsinspektion kommer även fortsältningsvis atl Utbildningsdep. stå för finansieringen av tjänsten. Jag förordar att en ordinarie tjänst som professor i kärnkraftsäkerhet inrättas den I juli 1987. Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och energidepartementet.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Studiefinansiering vid universitetet i Uppsala bekostas med medel från anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Av den allmänna medelsförstärkningen under förevarande anslag bör dock minst 153000 kr. användas för detta ändamål.

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 medel anvisas som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. I beloppen ingår 2,8 milj.kr. resp. 3,2 milj.kr. för ytterligare tjänster som forskarassistent. Vidare förordar jag vissa förstärkningar av studiefinansieringen i forskarutbildningen. Medlen bör fördelas mellan högskoleenheterna enligt följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr.

1988/89 1989/90 Allmän Studie- Allmän Studieförstärk- finan- förstärk- finanning siering ning siering

Tekniska högskolan

Chalmers tekniska

högskola 1326000 905000 1743000 905000 Högskolan i Luleå 468000 318000 619000 318000

5085000 3239000 6707 000 3239 000

(438339000 + 81 170000 =) 519509000 kr. Bilaga 6 Utbildningsdep.

Tlemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i

enlighet med vad jag har förordat,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avscende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 3, att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett

reservationsanslag av 519509000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1985/86 Utgift 17711 176 Reservation 1360858 '

1986/87 Anslag 18293 000

1987/88 Förslag 22548000

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1986/87' Beräknad ändring 1987/88

Före-

draganden Universttetet i Linköping 18293 000 +4255000.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål . "Kostnad budgctåren (tkr.)

1987/88 1988/89 1989/90 Budgetförslag Basresurser +1400 +500 +3500 Professur inom temat Hälso- och sjukvården

UHÄ utgår från att de basresurser som begärs i budgetförslaget, tillsammans med andra resurser som kan frigöras vid universitetet, kan användas för en inledande uppbyggnad av ett nytt tema Barn, som skall. behandla Bilaga 6 barns villkor i samhället. Utbildningsdep.

UHÅÄ föreslår att temat ” Kommunikation — överföring av information” ombenämns ”Kommunikation”

UHÄ hemställer att

1. en extra ordinarie tjänst som professor med inriktning på statistik och metodologiska frågor inrättas inom temat Hälso- och sjukvården i samhället, | :

2. tema Barn inrättas,

3. under ett reservationsanslag D 25. Temaorienterad forskning för budgetåret 1987/88 anvisas 20303 000 kr.; för budgetåret 1988/89 20813000 kr. och för budgetåret 1989/90 21333000 kr.

Föredragandens överväganden Som jag framhöll i 1986 års budgetproposition finns det ett behov av samlad forskning om barn och om barns villkor. Det finns på flera håll i landet god forskning om detta inom skilda discipliner men det finns ingen institution som har till uppgilt att samla forskningen om barn, Härigenom försvåras möjligheterna att till fullo utnyttja resultaten från den forskning som bedrivs och se dem i ett mer samlat perspektiv. När det gäller denna typ av forskning, där kulturella skillnader är av betydelse, kan man inte heller utan vidare flytta över forskningsresultat från andra länder. Genoni alt clt tema har större permanens än ett projekt kan man inom ett tema mer långsiktigt och effektivt ta till vara och förvalta egen och andras forskning. Den forskarutbildning som bedrivs vid tema bidrar också till att utveckla en interdisciplinär metodik och till att sprida kunskaper, metoder och resultat. Ett tema Barn kan också stimulera forskningen om barn på andra håll i landet, bl.a. genom ätt volymen och forskarutbildningen byggs upp. Det ger också möjligheter till forskningsanknytning för lärar-, förskolläraroch fritidspedagogutbildningarna i Linköping. :

Jag finner inrättandet av ett tema Barn inom den temaorienterade forskningen vid universitetet i Linköping väl motiverat och underbyggt. Ett sådant tema bör inrättas den I juli 1987. Uppbyggnaden av temat bör: finansieras inom ramen för universitetels egna resurser samt de medelsförstärkningar som beräknas under förevarande anslag. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att inrätta två extra ordinarie tjänster som professor inom temat den 1 juli 1988.

UHÅÄ har initierat en utvärdering av uppbyggnad och verksamhet av två -' teman i Linköping, nämligen tema Kommunikation och tema Vatten i natur och samhälle. Utvärderarna är positiva till verksamheten inom de två teman som studerats. Utvärderarna berör bl.a. frågan om temaforskningens anknytning till den grundläggande högskoleutbildningen. När temaforskningen kom till var det en grundläggande tanke att dennå skulle kunna vara av värde för universitetets humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga utbildningar, innefattande lärarutbildningarna. Kontakt mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning är en Ii

främsta sätten alt sprida information om forskning och forskningsresultat för att på sikt få ut dessa i praktisk tillämpning. För forskarna själva kan Bilaga 6 kontakten med grundutbildningen ge stimulerande impulser för den fort- Utbildningsdep. satta verksamheten.

Jag biträder UHÄ:s förslag om inrättandet av en professur med inriktning på statistiska och metodiska frågor inom temat Hälso- och sjukvården i samhället den 1 juli 1987 och avser att återkomma till regeringen med förslag om inrättande av tjänsten.

I enlighet med UHÄ:s förslag bör temat ” Kommunikation — överföring av information” ges benämningen ”Kommunikation”.

Jag har i enlighet med vad jag inledningsvis anförde rörande det internationella forskningssamarbetet Global change beräknat 500000 kr. under förevarande anslag.

Övriga frågor För budgetåret 1987/88 har jag beräknat 1954000 kr. som förstärkning av basresurserna. I beloppet ingår medel för ytterligare tjänste” som forskarassistent (400000 kr.) samt medel för förstärkta biblioteksresurser.

För studiefinansicring inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst 3451000 kr.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag. vissa medel som innevarande budgetår anvisas under den under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål uppförda anslagsposten till finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning.

Vissa resursförstärkningar för budgetåren 1988/89-1989/90 I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört förordar jag att för budgetåren 1988/89 och 1989/90 anvisas 86000 kr resp. 114000 kr. som en allmän förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Vidare förordar jag en förstärkning av studielinansieringen i forskarutbildningen med 136000 kr. för vardera budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (18293 000 + 4255000 =) 22548000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna vad jag förordat om inrättande av ett tema Barn,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. att till Temaorienterad forskning för budgetåret 1987/88 anvisa

ett reservationsanslag av 22 548000 kr.

1985/86 Utgift = 41922962 Reservation 511327

Bilaga 6

1986/87 Anslag — 48764000 - Utbildningsdep.

1987/88 Förslag 51633000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB fick sin nuvarande instruktion (1979:480) efter en omorganisation år 1979 genom regeringens proposition 1978/79:122 om vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet (UbU 37, rskr. 352). |

Kungl. biblioteket

1. KB redovisar konsekvenserna av att huvudförslaget genomförs och anhåller att få undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

2. KB föreslår att ett belopp (340000 kr.) motsvarande det som innevarande budgetår beräknats som tillfällig förstärkning för litteraturförvärv fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. |

3. Driftkostnaderna m.m. för ADB-systemet LIBRIS kräver ytterligare 300000 kr. till följd av kostnader för utökad lagringsvolym.

4. För mervärdeskatt som kommer att erläggas för ADB-tjänster beräknar KB ett belopp om 462000 kr.

S. En ökning av KB:s resurser med 596 under perioden 1987/88-1989/90 skulle innebära en anslagsnivåökning med sammanlagt 2480000 kr. KB. fördelar beloppet för de tre budgetåren med 874000 kr, 859000 kr resp. 747000 kr. Reformutrymmet för budgetåret 1987/88 (874000 kr) föreslår KB disponeras på följande sätt. — Konvertering av KB:s kortkataloger som förberedelse för införande av ett lokalt ADB-system som nu planeras resp. införts vid samtliga forskningsbibliotek (563000 kr) — KB bedömer det som väsentligt att Sveriges nationalbibliografi för åren : 1700-1829 görs allmänt tillgänglig (161 000 kr). — Underhåll av register i LIBRIS (150000 kr.)

KB förutsätter att regeringen tar ställning till finansiering av LIBRISdriften fr.o.m. den 1 juli 1987, med anledning av delegationens för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFT) utredning angående handläggnings- och beslutsordning i LIBRIS.

Föredragandens överväganden Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för KB (+ 1907 000 kr.).

Innevarande budgetår har under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål anvisats 340000 kr. som en tillfällig förstärkning av bokinköp för KB. Jag beräknar under förevarande anslag motsvarande belopp som förstärkning av bokinköpen vid biblioteket (+372000 kr.). Jag beräknar därutöver 128000 kr. som förstärkning av verksamheten vid KB. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 kommer mervärdeskatten att uttas även på ADB- tjänster. Som kompensation för KB:s merkostnader med anledning

113 härav beräknar jag 462 000 kr. |

8 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 80. Bilaga 6

Jag erinrar om vad jag tidigare under avsnittet Litteraturförsörjning m.m. anfört dels beträffande avgifterna vid LIBRIS. dels beträffande KB:s roll i den samarbetsnämnd som finns mellan biblioteken i stock- Bilaga 6 holmsregionen. Jag avser i annat sammanhang återkomma till regeringen i Utbildningsdep. dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen,

att till Kungl. biblioteket för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 51633 000 kr.

D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

(985786 Utgift 3386708 Reservation 471171 1986/87 Anslag 3747 000 1987/88 Förslag 3914000

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligt sin instruktion (1980:393, ändrad 1984: 1125) ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek SPPB redovisar de svårigheter biblioteket får vid ett genomförande av huvudförslaget.

En resursförstärkning om 5 96 under en treårsperiod innebär för biblioteket en anslagsförstärkning om 187000 kr.

SPPB föreslår att biblioteket får ställning som s.k ansvarsbibliotck för ämnesområdena psykologi och pedagogik.

Föredragandens överväganden Jag vill erinra om vad jag tidigare har anfört i fråga om integration mellan statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) och universitetsbiblioteket i Stockholm.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för SPPB (+167000 kr.).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret

1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 3914000 kr. 114

1985/86 Utgift 49979350 Reservation 6894 126

Bilaga 6 1986/87 Anslag 52155 060

Utbildningsdep.

1987/88 Förslag 26927 000

Anslagsfördelning

Anslagspost 1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Föredraganden

1. Finansiering av högskole-

lektorers m. fl | forskning 33870000 —-33870000

[44 . Förstärkning av biblio-

teksresurser inom hög-

skolan 1340000 - 245000 3. Verksamhet med kontakt-

forskare 5899000 + 173000 4. Högskolans kontakt-

7. Till regeringens

disposition 2642000 + 2112000 Utgift 52155000 —-25228000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avseende anslagsposterna 1, 3 och 4 samt polarforskningssekretariatet för anslagsposten 6.

Anslagsposten I Finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning. Den nya arbets- och tjänstcorganisationen för lärare i högskolan trädde i kraft den 1 juli 1986, Vetenskapligt kompetenta lärare skall i det nya systemel kunna beredas tid för forskning inom ramen för en s.k. rörlig resurs. Sådan forskning kan antingen vara frontlinjeforskning eller kompetensuppehållande forskning. Medlen för kompetensuppcechållande forskning har innevarande budgetår anvisats under detta anslag, UHÄ föreslår att medel för detta ändamål fortsättningsvis anvisas under fakultetsanslagen,

Anslagsposten 3 Verksamhet med kontaktforskare. Verksamheten med kontaktforskare har fr.o.m. budgetåret 1982/83 permanentats. Med den resursvolym verksamheten f.n. har, har det blivit möjligt att bredda verksamheten till att omfatta nästan samtliga Jän och flera högskoleenheter. Inkomna ansökningar om medel för kontaktforskar- 115

räcker till. UHÄ föreslår därför att ytterligare 500000 kr. tillförs verksamheten med kontaktforskare fr.o.m. budgetåret 1987/88, Bilaga 6

Utbildningsdep.

Anslagsposten 4 Högskolans kontaktorganisation m.m. Kontaktsekretariaten spelar en central roll i högskolans arbete med att utvidga forskningssamverkan med det omgivande samhället. Erfarenheterna hittills har visat att det är nödvändigt att upprätthålla en vital utveckling av kontakisekretariatens arbets- och verksamhetsformer.

UHÄ föreslår att ytterligare 6475000 kr. anvisas för förstärkningar av högskolans kontaktorganisation samt för vissa forskningsändamål vid de mindre högskoleenheterna.

Föredragandens överväganden För pris- och löneomräkning under olika anslagsposter beräknar jag sammanlagt 671000 kr.

Under anslagsposten 2 beräknar jag medel för kostnader i samband med statens övertagande av biblioteket vid Leufsta bruk.

Medel motsvarande vad som för innevarande budgetår beräknats som en tillfällig resursförstärkning för kungl. biblioteket under anslagsposten 2 har jag för kommande budgetår beräknat under anslaget Kungl. biblioteket (— 340000 kr.).

Jag har inledningsvis behandlat de särskilda medel! som sedan budgetåret 1984/85 anvisas för kontaktverksamhet vid de små och medelstora högskoleenheterna. Verksamheten har till syfte att skapa kontakter dels med det omgivande näringslivet, dels med högskoleenheter med fasta forskningsresurser. . | Med användande av dessa medel har vid några av de mindre högskoleenheterna byggts upp kontaktsekretariat. I Lund/Malmö högskoleregion har en särskild kontaktorganisation etablerats som innefattar såväl universitetet som samtliga mindre enheter i regionen. Denna organisation finansieras till hälften av berörda länsmyndigheter. | |

Kontaktsekretariaten spelar en viktig roll i högskolans arbete med att utvidga forskningssamverkan med det omgivande samhället. Dessa samverkansformer har tagit sig olika uttryck i skilda regioner och län. I Västernorrlands län har exempelvis en försöksverksamhet med en delvis ny form av kontaktlverksamhet mellan högskola och näringsliv stödd av bl.a. forskningsrådsnämnden, styrelsen för teknisk utveckling och universitets- och högskoleämbetet nyligen avslutats och utvärderats. Mycket positiva resultat har rapporterats från verksamheten.

Stödet till forskningsverksamheten vid de mindre högskoleenheterna bör enligt min mening kraftigt förstärkas. Jag beräknar ytterligare 6900000 kr. för ändamålet för budgetåret 1987/88. För vart och ett av budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknar jag ytterligare 1000000 kr. 116

samheten utan också för att täcka andra kostnader, t.ex. för planering av projekt, utarbetande av ansökningar till forskningsråd, sektorsorgan etc. Bilaga 6 samt för seminarier i' anslutning till projekt. Syftet bör därvid vara att Utbildningsdep. stimulera lärarna vid de mindre enheterna att efter avlagd doktorsexamen utnyttja sina möjligheter att ansöka om forskningsstöd och projektansiag i konkurrens med varandra och med lärarna vid de större enheterna. Intressanta initiativ i denna riktning har redan tagits vid flera högskoleenheter, bl.a, vid högskolorna i Halmstad, Karlstad och Sundsvall/Härnösand.

Medlen bör tills vidare anvisas till UHÄ:s disposition och av UHÄ fördelas till de små och medelstora högskolorna. Utgångspunkten bör därvid vara att den kontaktorganisation som fr. o. m: budgetåret 1984/85 byggts upp vid några högskoleenheter nu permanentas och att motsvarande organisation skall byggas upp vid de övriga enheterna. I övrigt bör :' medlen fördelas med utgångspunkt i vunna erfarenheter av den organisation som har funnits sedan budgetåret 1984/85 och en bedömning av förutsättningarna för en slagkraftig verksamhet vid resp. enhet. '

Under anslagsposten Till regeringens disposition beräknar jag bl.a. medel (+500000 kr.) för att höja bidraget till nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission). Ökningen syftar till att uppnå paritet mellan det svenska och det amerikanska bidraget.

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört angående stöd till forskningssamarbete inom European Science Foundation (ESF). I avvaktan på en preciserad begäran från ESF har jag beräknat vissa medel för sådant forskningssamarbete under anslagsposten Till regeringens disposition.

Med hänvisning till vad statsministern tidigare anfört kommer jag att föreslå att ett nytt anslag benämnt Polarforskning förs upp på statsbudgeten. Medel för de kostnader som nu utgår från förevarande anslag bör fortsättningsvis beräknas under det nya anslaget (—577000 kr.).

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen |

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

2. alt till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för bud-

getåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag äv 26927 000 kr.

D 29. Forskningsrådsnämnden Bilaga 6

1985/86 Utgift 45076977 Reservation 1379254 Utbildningsdep. 1986/87 Anslag 4721 1000 1987/88 Förslag 49 199000

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977:35) ändrad senast 1986:949) ta initiativ till och finansiellt stödja forskning, främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. I nämndens ansvarsområde ingår även framtidsstudier och konsekvensanalys samt longitudinella studier.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys, TIASA (fr prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73).

För förvaltningskostnader får budgetåret 1986/87 användas högst 5475 000 kr. | |

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansiering av dyrbar utrustning för forskningsändamäål under anslaget 1.3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

Anslagspost 1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Före-

draganden I. Initiering, samordning

Anslagsframställning har avgivits av FRN.

Forskningsrådsnämnden

FRN:s arbete med initiering, samordning och stöd till forskning koncentreras till tre brett definierade huvudområden: naturresursernas utnyttjande och vård, individ — hälsa — samhälle samt tekniksamhällets förutsättningar, utveckling och konsekvenser. Särskilt inom det tredje av dessa strategiska områden förutsätter nämnden behov av starkt ökade resurser för det fortsatta arbetet. En successiv förnyelse sker också inom övriga områden. Särskilt angeläget finner nämnden arbetet inom den nyligen reorganiscrade kommittén för långsiktsmotiverad forskning vara. Från budgetåret 1985/86 övertog nämnden ansvaret för viss longitudinell forskning. Nämnden stödjer såväl den forskningsinformation som riktas mot 118

professionella nyttjare som den som riktas mot allmänheten, inklusive en systematisk satsning på målgruppen barn och ungdom. Nämnden anser att kraftigt ökade resurser bör ställas till nämndens förfogande för denna Bilaga 6 verksamhet. Utbildningsdep.

FRN hemställer att

1. medel för verksamhetens genomförande budgetåret 1987/88 anvisas med sammanlagt 61750000 kr. under ett reservationsanslag D 29. Forskningsrådsnämnden,

2. plancringsramar för verksamheten under detta anslag fastställs för åren 1988/89 och 1989/90 innebärande cen reell resurstilldelning under perioden med 63,6 milj. kr. 1988/89 och 66 milj. kr. 1989/90.

Föredragandens överväganden Jag erinrar om vad jag inledningsvis anfört i fråga om att forskningsrådsnämnden (FRN) fr. o. m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få: korrekt kompensation för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för nämndens planering.

Jag har tidigare anmält mina förslag i fråga om FRN:s roll som ansvarig myndighet för att samordna resurserna för handikappforskning. Jag beräknar i överenstämmelse med vad jag där anfört 2,5 milj. kr. för detta ändamål. .

Jag beräknar därutöver en ökning av FRN:s medel för initiering, samordning och stöd av forskning med 2212 000 kr.

Statsministern har tidigare behandlat den fortsatta verksamheten med framtidsstudier. Under budgetåret 1987/88 bör FRN disponera 2092000 kr. för kostnader i samband med avvecklingen av projekt som stötts av delegationen för framtidsstudier.

Forskningens resultat och problemställningar måste nå ut inte bara till det övriga vetenskapssamhället utan också till dem, som direkt praktiskt kan dra nytta av de nya rönen, och till en bredare allmänhet. Detta inser också forskarna och det görs många goda insatser såväl av enskilda forskare som av universitet och högskolor. Mycket angelägen är den forskningsinformation som riktar sig till barn och ungdom. Det är de som skall ta över och bygga vidare på det samhälle vi skapar och det är de som utgör nästa generation forskare. Jag vill i sammanhanget också betona vikten av information särskilt inriktad mot arbetslivet.

FRN:s forskningsinformation har visat sig vara en framgångsrik väg att föra ut forskningens resultat och frågeställningar till nyttjare, allmänhet, barn och ungdom. Jag föreslår en ökning av medlen till forskningsinformation med 833 000 kr. |

För FRN beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 49 199000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 1988 000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag förstärkningar om 420000 kr respektive 1005 000 kr. |

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag art regeringen föreslår riksdagen Bilaga 6

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende Utbildningsdep.

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

2. att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1987/88 anvisa

ell reservationsanslag av 49 199000 kr.

D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1985/86 Utgift 84117894 Reservation 761926 1986/87 Anslag 920552000 1987/88 Förslag 102970000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet .som humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för HSFR:s anslag bestrids' bl.a. kostna- . . derna för 15 extra ordinarie tjänster som professor och 39 forskartjänster. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1986/87 disponeras högst 4040000 kr.

Anslagsposter 1986/87 . Beräknad ändring 1987/88

Före-

draganden 1. Humanistisk-samhälls- :

vetenskaplig forskning 88903 000 +11301000 2. Forskning om datatck-

nikens användning 1649000 + 1117000

"90552000 +12418000

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, som ansvarar för grundforskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna, vill med den föreslagna ökningen av anslaget för perioden 1987/88—- 1989/90 främst tillgodose vissa av rådet högt prioriterade forskningsområden och få möjlighet att bekosta tjänster främst på forskarassistentnivå.

I rapporten ”Kulturvetenskaperna i framtiden”" har rådet på regeringens uppdrag redovisat förslag som syftar till att åstadkomma förbättringar inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet samt forskning avseende kulturyttringar och kulturfrågor. Rådet förutsätter att förslagen i denna rapport genomförs i särskild ordning och genom särskilt medelstillskott.

I sin anslagsframställning pekar rådet därför endast på vissa områden, där insatser är speciellt viktiga och där initiativ tagits i form av utredningar genom särskilda programkommittéer eller arbetsgrupper. Dit hör öststalsforskning och stadsforskning (urban studies). Andra viktiga forskningsfält 120

är kommunikationsteknologi, handikappforskning, östasienstudier, forsk-' ning om kulturyttringar, medeltidsforskning, kvinnoforskning samt forskning rörande offentlig verksamhet; beträffande flera av dessa har HSFR ett Bilaga 6 huvudansvar för grundforskningen. Rådet har hitintills avsatt ca 1096 av Utbildningsdep. sin internbudget för publiceringsverksamhet, vilken omfattar monografier o. dyl. samt stöd till ett hundratal | vetenskapliga tidskrifter. Rådet finner

tryckkostnaderna fortsatt att stiga fordrar detta emellertid en , realistisk prisuppräkning. |

Symposieverksamheten har blivit en allt viktigare del av rådets arbete med att initiera forskning på nya områden och i samband därmed få en internationell anknytning. HSFR:s insatser vad gäller utvärdering av forskning har expanderat då rådet nu verkat tillräckligt länge för att mera omfattande utvärderingar skall anses vara möjliga. Rådet har dessutom av regeringen ålagts att bedriva viss utvärderingsverksamhet.

För budgetåret 1987/88 föreslår HSFR inrättandet av två nya professurer, en i kognitionsforskning och en i retorik: =

HSFR begär dels ett reservationsanslag för budgetåret 1987/88 av 100000000 kr., vilket innebär en höjning jämfört med innevarande budgetår med 9448000 kr., dels anslag för budgetåret 1988/89 av 110000000 kr., dels för budgetåret 1989/90 125000 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag erinrar om vad jag inledningsvis anfört i fråga om att forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för alt få korrekt kompensa- : tion för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rådens planering.

Kulturvetenskaperna, dvs. humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik, har idag en stor uppgift att fylla. För att ytterligare stödja kulturvetenskaperna föreslår jag en förstärkning om 9 milj. kr. för den kommande treårsperioden att disponeras av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Medlen bör fördelas så att 3770000 kr. utgår för budgetåret 1987/88, 2760000'kr. för budgetåret 1988/89 och 2460000 kr. för budgetåret 1989/90.

Jag har tidigare lagt fråm vissa förslag avseende forskning inom informationsteknologi. Innevarande budgetår anvisas under detta anslag särskilda medel för forskning om datateknikens användning. Området för de särskilda medlen bör vidgas till att omfatta förutsättningar och konsekvenser av informationsteknologins användning. Medlen för ändamålet bör fr.o.m. budgetåret 1987/88 ökas med 1 milj. kr.

HSFER har under budgetåren 1985/86 och 1986/87 disponerat sammanlagt 5 milj. kr. årligen av medel som anvisas under bostadsdepartementets ' huvudtitel. Detta har möjliggjort en rad angelägna projekt rörande: den humanistiskt- och samhällsekonomiskt inriktade byggnadsforskningen. HSFR bör även fortsättningsvis årligen disponera dels 4 milj. kr. under anslaget Byggnadsforskning, dels 1 milj. kr. under anslaget Lån till experi- 121

mentbyggande, Med dessa medel skall HSFR bl.a. finansiera medverkan i framställningen av en ny nationalatlas, Atlas över Sverige, med 1,2 milj. kr. Detta arbete drivs under ledning av lantmäteriverket och kan bedömas Bilaga 6 vara betydelsefullt bl.a. för delar av humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsdep. liksom för undervisningsväsendet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet. :

HSFR föreslår att två tjänster som professor inrättas vid rådet den 1 juli 1987, en i kognitionsforskning och en i retorik. Det rör sig om två starkt expansiva forskningsområden, som kan väntas få ct flertal sökande från olika discipliner. |

Kognitionsforskningen innefattar bl.a. psykologisk forskning rörande beslut och sannolikhet, logisk-matematiska studier rörande problemlösningstekniker och artificiell intelligens, allmänna frågor rörande datoriseringen av kunskap och mänsklig kompetens.

Den moderna retorikforskningen har en central plats i den humanistiskt inriktade kulturanalysen. Den kan behandla hela den offentliga kommunikationen i samhället och ger därför goda möjligheter till tvärvetenskapliga studier av kultur och samhällsliv. .

Jag finner rådets förslag väl motiverade och kommer senare att föreslå regeringen att inrätta ifrågavarande tjänster den 1 juli 1987.

Kulturvetenskaperna behandlar ofta ämnen, som har en nära förbindelse med svenskt samhälle, svenskt språk och den inhemska kulturkretsen. Det är därför naturligt att en del av de vetenskapliga verken skrivs på svenska och inte på något av världsspråken. Detta innebär å andra sidan att denna del av svensk kulturvetenskaplig forskning har svårt att nå en internationell läsekrets. HSFR bör inom ramen för de ökade medel som jag förordat ha ett särskilt ansvar för översättningar av svenska kulturvetenskapliga verk.

Orienteringen mot svenskt språk, svensk rätt, svensk litteratur och svensk samhällsutveckling är naturlig. Samtidigt ligger i detta förhållande en uppfordran. Bilden av oss själva blir tydligare i den mån den tecknas i ett internationellt perspektiv och som led i utvecklingen av bästa möjliga teorier och begrepp. Bland intressanta exempel på initiativ i denna anda, som har tagits under senare år, noterar jag det av forskningsrådsnämnden och humanistisk-samhällsveteskapliga forskningsrådet understödda Swedish Collegium for Advanced Studies in the Social Sciences. Dess syfte är att tjäna som mötesplats för arbete med internationellt ledande idéer på det samhällsvetenskapliga området.

Till minne av Sveriges nyligen bortgångne statsminister bör en gästprofessur, benämnd Olof Palmes gästprofessur, inrättas vid HSFR den 1 juli 1987. Tjänsten bör inriktas mot områden av betydelse för fredssträvanden i vid bemärkelse. Forskningsområdet bör kunna variera men i första hand inriktas mot internationell politik men också det jämförande studiet av sociala institutioner. För ändamålet bör 600000 kr. anvisas.

Jag har inledningsvis anmält mitt förslag att en gästprofessur bör inrättas för en framstående kvinnlig forskare. Tjänsten bör inrättas vid HSFR och innehas av en utländsk forskare under vistelse vid universitet i Sverige. För ändamålet anvisas 600000 kr. fr.o.m. budgetåret 1987/88.

För HSFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 102970000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår

med 12418000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag, utöver Bilaga 6

vad jag tidigare föreslagit, allmänna förstärkningar med resp. 805000 kr. Utbildningsdep.

och 1928000 kr. De samlade förstärkningarna kommer därigenom att uppgå till 3565000 kr. budgetåret 1988/89 och 4388000 kr. budgetåret 1989/90.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

I. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, 2. att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 102970000 kr.

D 31. Medicinska forskningsrådet

1985/86 Utgift 188326575 Reservation | 1764575

1986/87 Anslag 195348 000 1987/88 Förslag 219669000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar samt för MFR:s förvaltning. Inom ramen för MFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 8 extra ordinarie tjänster som professor och 30 forskartjänster. Från anslaget bestrids även

kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret

1986/87 användas högst 3505 000 kr.

Medicinska forskningsrådet

Svensk medicinsk forskning har en internationellt framskjuten ställning. Detta gäller icke minst den grundvetenskaphligt inriktade forskningen. En

nyligen av OECD företagen examination av svensk forsknings- och teknik-

politik bestyrker detta. I enlighet med sin instruktion och i samklang med sin position i det svenska forskningspolitiska systemet inriktar MER sin

verksamhet till dominerande del på stöd och främjande av grundvetenskapligt inriktad medicinsk forskning. MER anvisar merparten av sina

medel till ett begränsat antal tyngdpunktsområden. Karakteristiskt för dessa områden är att de har stor medicinsk betydelse och att svensk

forskning inom dessa har en särskilt stark internationell ställning. Enligt sin instruktion har MFR även ett ansvar för forskning inom områden som är angelägria ur samhällets synpunkt. Härmed avses forskning som kan få betydelse för hälso- och sjukvården i ett kortare tidsperspektiv än den grundvetenskapligt inriktade medicinska forskningen. MER

har i stigande omfattning under senare år initierat, stimulerat och finansi-

erat forskning inom områden med mer omedelbar samhällelig betydelse. Det mesta av denna forskning faller inom dé prioriterade områden för vilka MFR tilldelats ett huvudansvar av regering och riksdag, nämligen epide- Bilaga 6 miologi, forskning om missbruksfrågor, medicinskt inriktad hälso- och Utbildningsdep. sjuk vårdsforskning, miljömedicinsk forskning samt primärvårdsforskning.

MER anser att det största problemet för medicinsk forskning under de kommande åren gäller tillgång till adekvat vetenskaplig apparatur. Flera faktorer har bidragit till att detta problem uppstått. En viktig faktor är att

utvecklingen mot alltmer sofistikerad och därmed dyrbarare apparatur går

snabbt. MFR finner att det föreligger ett behov av ökade insatser inom prioriterade områden icke minst när det gäller utvärdering av medicinska teknologier.

MFR:s planerade verksamhet för budgetåret 1987/88 innebär en fortsatt satsning på grundvetenskapligt inriktad forskning med en förstärkning av resurser för i första hand finansiering av vetenskaplig apparatur samt utvidgad verksamhet inom de prioriterade forskningsområdena. Vidare föreslår MFR visst resurstillskott för svensk anslutning till ytterligare projekt inom Europeiska gemenskapernas (EG) medicinska program, bl.a. rörande immunbristsjukdomen AIDS.

MFR föreslår för budgetåret 1987/88 ctt anslag om 236893 000 kr., dvs. en ökning med 41545000 kr. Inom den ramen föreslår MER följande

ändringar. |

1. Pris- och löneomräkning (+11,5 milj. kr.)

2. Ökat stöd till MER:s verksamhet (+30,0 milj. kr.) varvid följande

avses: - Apparatur (+15,0 milj. kr.) Projektbidrag (+5,0 milj. kr.) Forskartjänster (+3,0 milj. kr.) Prioriterade områden -

Forskning om äldres hälso- och sjukvård (+2,0 milj. kr.)

Utvärdering av medicinska teknologier (+4,0 milj. kr.) Internationell verksamhet (+ 1,0 milj. kr.)

3. Indragning — i samband med nuvarande innehavares avgång med ål-

derspension — av professuren i klinisk koagulationsforskning.

MFR [föreslår för budgetåren 1988/89 och 1989/90 en reell ökning om

10 milj.kr. per budgetår.

Föredragandens överväganden Jag erinrar orm vad jag inledningsvis anfört i fråga om att forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång till s.k. täckningsanslag för att få korrekt kompensation för löneökningar. Delta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rådens planering. |

Jag hänvisar också till vad jag inledningsvis har anfört om bioteknisk forskning. Jag beräknar under förevarande anslag 10250000 kr. för MFR:s deltagande i grundforskning inom prioriterade bioteknikområden.

För att stärka pågående forskning om A1DS och HIV-infektioner samt 124

för att initiera nya projekt har MFR tapit initiativ som Iett till att 3,3 milj. kr. beviljats som projektbidrag innevarande budgetår. Av beloppet anvisades 1,5 milj.kr. från socialdepartementets huvudtitel och resten Bilaga 6 frigjordes genom omprioriteringar inom MFR:s anslag. MFR anser att Utbildningsdep. ytterligare forskningsinsatser behövs inom området. De förstärkningar jag i det följande kommer att föreslå bör kunna rymma den av rådet begärda kostnaden för anslutning till ett medicinskt program inom Europeiska gemenskaperna (EG) bl.a. om immunbristsjukdomen AIDS.

Kemikommissionen har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:25) Kunskap för kemikaliekontroll föreslagit ett ökat stöd till toxikologisk forskning med 7 milj. kr. sammanlagt under anslagen till de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden (MFR, NFR). Av beloppet avser 1 milj. kr. inrättande av en professur i epidemiologi med särskild inriktning på ke-

miska hälsorisker. Betänkandet har varit på remiss bl:a. till de berörda

forskningsråden. MER och NFR tillstyrker förslaget beträf' fande resursförstärkning. Jag anser det viktigt att toxikologisk forskning ges ett ökat stöd och kommer i det följande under anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet att för budgetåret 1987/88 beräkna 3 milj. kr. och för budgetåret 1988/89 ytterligare 2 milj.kr. som ett ökat stöd för toxikologisk forskning. Medlen bör fördelas av NFR i samråd med MFR. Jag föreslår vidare för budgetåret 1988/89 en förstärkning under förevarande anslag med 1 milj. kr. avseende kostnaderna för en professur i epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå att tjänsten inrättas vid MFR den 1 juli 1988. Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och energidepartementet.

MFR:s insatser inom områden med samhällelig betydelse bör fortsätta. Det gäller bl.a. områden som omvårdnad, hälsopolitik, epidemiologi och samhällsmedicin. :

MFR har föreslagit att den extra ordinarie professuren i klinisk koagulationsforskning vid rådet dras in i samband med nuvarande innehavares pensionering. Jag biträder förslaget och avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i enlighet härmed.

Vid MER finns 30 extra ordinarie tjänster som forskare inrättade. Rådet föreslår att ytterligare 5 sådan tjänster inrättas. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att tjänsterna inrättas.

För MFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 219669000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 24321000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag, utöver vad jagtidigare föreslagit, förstärkningarom resp. 1737000 kr. och 4 160000kr.

Ilemställan

Med hänvisning till'vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett, .

2. att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvi-

sa ett reservaiionsanslag av 219669000 kr.

1985/86 Utgift 256773078 Reservation 20605021

Bilaga 6 1986/87 Anslag 279 708000

Utbildningsdep.

1987/88 Förslag 326308000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m, m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning (anslagsposten 1). Inom ramen härför bestrids bl.a. kostnaderna för 12 tjänster som professor, för Tage Erlanders gästprofessur och för 54 tjänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1986/87 användas högst 10868000 kr. a

Från detta anslag bestrids också kostnaderna för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet (DFR) (anslagsposten 2; jfr prop. 1972:48 s. 37. NU 37, rskr. 216).

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Före-.

draganden I. Naturvetenskaplig

forskning 257 100000 +44989000 2. Rymdforskning 22608000 + 1611000

279708000 +46600000

Naturvetenskapliga forskningsrådet Naturvetenskapliga forskningsrådets huvudupppift är att fördela medel till forskningsprojekt främst vid universitet och högskolor.

Statsmakternas tillämpning av den treårsplan för forskningsrådsanslagen som föreslogs i 1984 års forskningsproposition har medfört reella nedskärningar av de av NFR disponerade medlen för naturvetenskaplig forskning. Nedskärningarna har i första hand drabbat de allmänna projektbidragen. Rådet understryker i denna anslagsframställning betydelsen av att en ny treårsplan för anslaget verkligen medger plancring i reella termer. 'Samtidigt föreslås att anslaget redan inför 1987/88 återförs till 1984/85 års nivå, som en bas för de övriga äskanden som rådet redovisar, Detta fordrar en uppräkning med 12,0 milj. kr. :

Huvuddelen av rådets verksamhet utgörs av stöd till forskningsprojekt.

Med hänvisning till de internationella utvärderingarna av NFR-stödd

forskning som rådet låtit göra och mot bakgrund av den framgångsrika

svenska naturvetenskapliga forskningens stora och ökande resursbehov föreslår rådet en uppräkning av medlen för projektbidrag med 17 milj, kr.

För fortsatt användning av superdatorn CRAY 1 i Linköping föreslår rådet en anslagsökning om 2.3 milj. kr. Rådet förordar vidare anskaffning av en ny superdator för svensk forskning. :

Rådet föreslår också ökade medel för forskning med utnyttjande av kontinuerliga neutronstrålar vid Institut Laue-Langevin i Frankrike och 126

pulsade neutronstrålar vid Rutherford Appleton Laboratory i Storbritannien (1 milj. kr) samt medel för resekostnader m,m. i samband med utnyLtjande av CERN (2 milj. kr.). En förstärkning av dessa medel är särskilt Bilaga 6 viktig mot bakgrund av den förestående igångsättningen av LEP-accelera- Utbildningsdep. torn och de ökande behoven från CERN-användare från andra forskningsområden än elementarpartikoelfysiken.

Om svensk forskning skall kunna hålla jämna steg med forskningen i andra viktiga industriländer inom halvledarområdet måste stödet till det nationella programmet permanentas. Rådet föreslår en medelsanvisning om 12 milj. kr. per år. Härav kan 7 milj. kr. betraktas som en överföring från nuvarande särskilda anslag för nationell halvledarforskning.

Tack vare ett samarbete i konsortieform inom European Science Foundation kan Sverige och andra mindre europeiska länder delta i det internationella oceanborrningsprogrammet, ODP, till relativt begränsade kostnader. NFR har kunnat avsätta för ändamålet erforderliga 1,3 milj. kr. Rådet begär nu ytterligare ca 700000 kr. för att kunna utöka sitt engagemang i detta viktiga program.

För budgetåret 1987/88 föreslår rådet tre nya extra ordinarie professurer. Tjänsterna bör inrättas i ämnena teoretisk elementarpartikelfysik, personlig för Bo Andersson, icke-linjära optiska egenskaper hos kondenserad materia, för ledigkungörande med placering i Linköping, samt strukturell molekylärbiologi, personlig för Alwyn Jones.

Rådet föreslår vidare att de medel som rådet hittills anvisat som driftbidrag till de nationellt tillgängliga forskningsanläggningarna, MAX- laboratoriet i Lund, 'The Svedberglaboratoriet i Uppsala samt Onsala- observatoriet utanför Göteborg beräknas under berörda fakultetsanslag.

NER begär för budgetåret 1987/88 ett anslag av 308 542000 kr. För de två senare åren i den kommande treårsperioden, dvs. 1988/89 och

1989/90, föreslår rådet årliga reella uppräkningar med 396 till 318 milj. kr. respektive 327 milj. kr.

NFR har i skrivelse den 23 september 1986 redovisat sitt förslag till placering av en superdator för svensk forskning. Rådet har i skrivelse den 8 december 1986 redovisat sin syn på European Southern Observatory:s (ESO) planer på att utveckla ett 16-m ekvivalent teleskop (VLT). Landets samtliga professorer i astronomi och astrofysik har inkommit med en skrivelse med förslag till svenskt deltagande i detta projekt.

Statens delegation för rymdverksamhet Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger. Delegationen fördelar anslag till forskargrupper vid institut, universitet och högskolor.

Delegationens resurser har trots en viss uppräkning av anslagen urholkats, då inflation och löneökningar överstigit anslagsökningen. För att kunna fortsätta programmet på en effektiv nivå krävs ökade resurser.

Fit nvtt område, livsvetenskaperna, har aktualiserats inom det nationella programmet (--500000 kr.).

Samarbetet med Sovjetunionen har gått in i ett nytt skede. Kiruna 127

sovjetiska rymdsonder till Mars. Samarbetet planeras även fortsätta med institutets deltagande i två sovjetiska satelliter som skall sändas upp i Bilaga 6 banor runt jorden år 1990 för studier av jordens magnetosfär. DFR föreslår Utbildningsdep. att resurserna för nationell rymdforskning ökas med 600000 kr. för budgetåret 1987/88 för det utvidgade svensk-sovjetiska samarbetet. |

Delegationen föreslår att resurserna för nationell rymdforskning ökas med 400000 kr. för budgetåret 1987/88 för utökat antal astronomiska satellitobservationer.

Skulle någon ändring ske av modellen för förvaltningspålägg vid högsko- . lorna utgår DFR från att den blir kostnadsneutral så att eventuella merkostnader för delegationen kompenseras. .

DFR hemställer att ett anslag för nationell rymdforskningsverksamhet för budgetåret 1987/88 förs upp med 25310000 kr.. dvs. en ökning med 2702000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknar delegationen eu oförändrat anslag. Förslaget innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 1202000 kr.

Rymdforskning inom livsvetenskaperna (+500000 kr.).

wi Svensk-sovjetiskt rymdsamarbete (+600000 kr.).

a Astronomiska satellitobservationer (2-400000 kr.).

Föredragandens överväganden Jag erinrar om vad jag inledningsvis anfört om att forskningsråden fr.o.m. budgetåret 1988/89 på samma sätt som högskolan skall få löneomräkning och tillgång tll s.k. täckningsanstag för att få korrekt kompensation för löneökningar. Detta bör ge väsentligt förbättrade förutsättningar för rådens planering. Jag avser att, med utgångspunkt i NFR:s förslag, senare föreslå regeringen att inrätta följande tjänster som professor vid naturvetenskapliga forskningsrådet: — en tjänst som professor i teoretisk elementarpartikelfysik, personlig för Bo Andersson med placering vid universitetet i Lund, — en tjänst som professor i icke-linjära optiska egenskaper hos kondenserad materia, för ledigförklarande med placering vid universitetet i Linköping, — en tjänst som professor i strukturell molekylärbiologi, personlig för Alwyn Jones med placering vid universitetet i Uppsala.

Kostnaderna för tjänsterna skall bestridas inom ramen för de medel som disponeras av rådet. .

Regeringen har på rådets förslag överfört finansieringsansvaret för drygt 50 forskartjänster från rådet till högskoleenheter. Jag har vid min beräkning av medlen till naturvetenskapliga forskningsrådet tagit hänsyn till denna överföring (—9917000 kr). Överföringarna har berört forskare med tillsvidareförordnande på olika forskartjänster. Dessa överföringar har upplevts synnerligen positivt av samtliga berörda. Rådet förestär för budgetåret 1987/88 ytterligare några överföringar, till tekniska högskolan i Stockholm (Magnus Sandström), universitetet i Uppsala (Kenneth Söder- 128

(Ulf Berg). Jag biträder NFR:s förslag och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (—871 000 kr). Bilaga 6

Utbildningsdep.

Informationsteknologi Informationsteknologi utgör ett av de prioriterade forskningsområdena. Grundläggande forskning relaterad till halvledare och mikroclektronik ut- : gör ett betydelsefullt delområde av detta. Riksdagen fattade våren 1984 beslut om att starta ett treårigt nationellt mikroelektronikprogram. Detta. program avslutas i och med utgången av innevarande budgetår. NER disponerar innevarande år 7 milj. kr. under anslaget Nationell halvledarforskning, för grundforskningsinsatser inom programmet. Medlen har utnyttjats för projekt och utrustning. I likhet med rådet anser jag att konkurrenskraftig forskning etablerats inom ramen för programmet och att sådan forskning bör få fortsatt stöd. Ett sådant stöd kan enligt min mening utgå inom ramen för rådets reguljära verksamhet. Mot bakgrund härav förordar jag att medel för de ändamål som innevarande år beräknats under anslaget fr.o.m. budgetåret 1987/88 beräknas under förevarande anslag (+7 milj. kr.).

Bioteknik Även bioteknik utgör ett av de prioriterade forskningsområdena. Jag har beräknat 13,25 milj. kr. för NFR:s insatser inom detta område. Medlen skall användas för uppbyggnad av bioteknisk forskning vid främst matematisk- naturvetenskaplig och teknisk fakultet. I den takt som tillgången på kvalificerade forskare och andra resurser gör det möjligt bör medlen på längre sikt utnyttjas för fasta resurser för forskning inom området,

Energirelaterad grundforskning Chefen för miljö- och energidepartementet Kommer senare i dag att lägga fram förslag om ett treårigt cnergiforskningsprogram. Programmet bygger på energiforskningsutredningens (EFU) förslag (SOU 1986:31). Hennes förslag kommer bl. a. att innebära en väsentlig förstärkning av den energirelaterade grundforskningen. NFR kommer enligt förslaget att för programperioden 1987/88—-1989/90 disponera 71764000 kr. för grundforskningsinsatser inom ramen för energiforskningsprogrammet. Irör budgetåret 1987/88 bör NFR disponera 23 588 000 kr.

EFU har också föreslagit att NFR ges det samlade ansvaret för Sveriges samarbete med de curopeiska gemenskaperna (EG) inom området termonukleär fusion och plasmafysik. Detta ansvar åvilar i dag energiforskningsnämnden. För närvarande finansieras fusionssamarbetet med medel från tre huvudtitlar, utrikesdepartementets, utbildningsdepartementets och industridepartementets. Nuvarande ordning är enligt min mening föga rationell. Dels leder konstruktionen till svårigheter att överblicka programmet, dels har fusionsforskningen inget starkt samband med annan energiforsk- 129

9 Riksdagen 1986187.1 saml. Nr 80. Bilaga 6

samarbete med EG inom området termonukleär fusion och plasmafysik fr.o.m. den I juli 1987. Chefen för miljö- och energidepartementet kom- Bilaga 6 mer vid sin anmälan av energiforskningsprogrammet att återkomma till Utbildningsdep. frågan. Hon föreslår därvid att sammanlagt 28,3 milj. kr. avräknas energiforskningsprogrammet för detta ändamål. Under förevarande anslag bör för budgetåret 1987/88 anvisas 16,2 milj. kr. för de svenska insatserna inom programmet. Av dessa medel utgörs 10 milj. kr. av medel från energiforskningsprogrammet, Jag återkommer i samband med min anmälan av anslaget Europeisk forskningssamverkan med förslag om att även de avtalsbundna avgifterna till EG bör administreras av NFR.

NER bör inom ramen för det anvisade beloppet disponera vissa medel för administration av programmet. Rådet bör inför nästa forskningspolitiska proposition göra en utvärdering som underlag för beslut om programmets fortsatta utveckling.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och energidepartementet och statsrådet Gradin.

Toxikologisk forskning Kemikommissionen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1985:25) ett utökat stöd till toxikologisk grundforskning. Stödet föreslogs utgå till de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden för ett särskilt gemensamt program. Jag föreslår efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet att 3 milj. kr. beräknas under förevarande anslag för ökat stöd till toxikologisk grundforskning fr:o.m. budgetåret 1987/88. Fr.o.m. budgctåret 1988/89 bör ytterligare 2 milj.kr. anvisas för detta ändamål. Medlen bör disponeras i samråd med medicinska forskningsrådet (MFR).

Internationellt grundforskningssamarbete NER medverkar i ett omfattande internationellt grundforskningssamarbete. Jag har inledningsvis berört vissa av dessa engagemang. Jag framhöll därvid bl.a. vikten av att forskare förfogar över tillräckliga resemedel för att till fullo kunna utnyttja de resurser som står till buds. Jag nämnde också vikten av att förstärka kontakterna mellan svensk industri och de olika europeiska forskningsanläggningarna.

NFR har föreslagit att Sverige går in som medlem i den europeiska forskningsanläggning som är under uppbyggnad för forskning med synkrotroönljus. Anläggningen, som kommer att ligga i Grenoble, Frankrike, kommer att totalt kosta ca 1600 milj.kr. för uppbyggnad och drift under en uppbyggnadsperiod om 6 år. Konstruktionen innebär ett högteknologiskt projekt, med väsentliga inslag av industrieH utveckling inom ett område där svenska företag har en stark ställning. För närvarande har Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Västtyskland beslutat delta i organisationen. Kostnaderna kommer att delas mellan deltagande länder. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder fört förhandlingar om villkoren för medverkan. Dessa förhandlingar är ännu ej avslutade.

För cgen del ser jag positivt på ett svenskt deltagande. En rad svenska Prop. 1986/87:80..

forskargrupper inom fysik, kemi och biologi har redan i dag projekt som är

väl lämpade för genomförande vid den planerade anläggningen. Svenska Bilaga 6

forskare och även svenska företag besitter redan i dag kompetens för att Utbildningsdep. bidra till konstruktionen och leverera utrustning. Jag ser också det gemen-

samma agerandet som ett brå exempel på nordisk samverkan. När för-

handlingarna har avslutats kommer förslaget till avtal mellan berörda

länder att underställas regeringen för godkännande.

1 avvaktan på resultatet av ovanstående överläggningar har jag under

förevarande anslag reserverat vissa medel för en eventuell svensk med-:

lemsavgift. Jag har vid min beräkning av rådets anslag också tagit hänsyn

till det nya engagemanget i oceanborrningsprogrammet, ODP.

Jag har för tillkommande kostnader för svenskt internationellt forskningssamarbete under år 1987/88 beräknat 5,5 milj. kr. under rådets anslag.

Sverige har under år 1986 undertecknat ett s.k. Memorandum of understanding rörande omvandlingen av den brittiska neutronspallationskällan ISIS till en gemensam europeisk facilitet. Jag finner i likhet med NFR det : vara angeläget att svenska forskare får möjlighet att utnyttja anläggningen.

Jag utgår från att NFR inom ramen för den allmänna förstärkningen av : rådets anslag som jag i det följande föreslår och de medel som jag ovan

reserverat för utökat internationellt forskningssamarbete kan avsätta er-

forderliga medel härför liksom för resor till kärnforskningsanläggningen CERN. :

Very Large Telescope

NER har i skrivelse till regeringen redovisat European Southern Observa-

torys (ESO) planer på konstruktion av en ny generation av teleskop. Ett

nytt teleskop, benämnt Very Large Telescope (VLT), avses byggas under tiden 1989-1996 till en kostnad av drygt en miljard svenska kronor. Sveriges bidrag till ESO skulle, under förutsättning att vi beslutar att delta, stiga"

med 3—4 milj. kr./år de första två åren och med ytterligare lika mycket

åren därefter, allt enligt NFR:s uppskattning. Därtill kommer kostnader i Sverige för viss instrumentutveckling och för utnyttjande av teleskopet.

Rådet anser att projektet är av stor vetenskaplig betydelse men överläm- : nar till regering och riksdag att avgöra om svenska forskare skall beredas tillfälle att vara med i uppbyggandet och utnyttjandet av denna typ av utomordentligt resurskrävande utrustning, som endast är tillgänglig. i ett

internationellt samarbete. Jag vill för egen del anföra följande. Jag har inledningsvis betonat betydelsen av att svenska forskare deltar i internationellt forskningssamarbete. Det planerade internationella astronomisamarbetet är unikt i så måtto att

det är av stort intresse för samtliga svenska forskningsinstitutioner inom

astronomi och astrofysik. Jag finner förslaget utomordentligt intressant.

Mot bakgrund av den avlastning av utrustningsanslagen som blir resultatet

av de bidrag från affärsbankerna till högskolans utrustning som statsminis-

tern tidigare presenterat bör framförallt forskningsrådsnämnden undersö-

ka möjigheterna att inom ramen för de medel som står till förfogande för 131

dyrbar vetenskaplig utrustning finansiera en del av de svenska kostna- . Prop. 1986/87:80 derna för VLT. Jag räknar också med att övriga berörda högskolcorgan försöker bidra. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regering; Bilaga 6 en i ärendet. Utbildningsdep. -

Superdatoranvändning NFR har i samarbete med fler intressenter bidragit till inköpet av en CRAY-1 superdator med placering vid Saab-Scania AB i Linköping. Rådet har härutöver avsatt medel för att möjliggöra för forskare att utnyttja denna dator. Behovet av datorkapacitet har emellertid successivt ökat, vilket innebär att nu tillgänglig kapacitet inte är tillräcklig. På grundval av flera utredningar har rådet bedömt det som utomordentligt angeläget att en ny superdator för svensk forskning anskaffas så snart som möjligt. Rådet. har i en separat utredning låtit analysera frågan om placering av en ny superdator. De studerade lokaliseringsalternativen var Stockholm, Uppsala, Linköping och Umeå. Utredningen har remissbehandlats. Rådet har i skrivelse till regeringen framhållit att samtliga placeringsalternativ är acceptabla men att ett fortsatt samarbete med Saab-Scania i Linköping är att föredra. :

Jag vill erinra om vad statsministern i det föregående anfört i denna fråga. - . .

Jag finner det i likhet med rådet vara angeläget att svenska forskare har tillgång till superdatorkapacitet. En rad forskningsuppgifter är av den arten att de inte kan lösas utan tillgång till denna resurs. I andra fall erfordras superdatorn för att svenska forskargrupper skall kunna bibehålla sin internationellt framstående ställning, Både investering och driftkostnad för en sådan dator är emellertid av den storleksordningen att en upphandling enligt NFR:s förslag noga måste vägas mot andra åtgärder. Den tekniska utvecklingen inom området är vidare utomordentligt snabb. Till detta kommer också investeringar som görs utanför högskolan i utrustning som eventuellt kan komma att utnyttjas även för forskningsändamål. Enligt min mening har därför situationen förändrats i förhållande till det läge i vilket . NFR ingav sin framställning. Frågan om en ny superdator bör dock kunna aktualiseras inom treärsperioden. NFR, FRN och STU bör bevaka utvecklingen noga. Genom det tillskott till utrustningsanskaffning som affärsbankerna ställt i utsikt bör möjligheterna till finansiering också kunna förbättras. I detta sammanhang bör också en mer detaljerad belysning av detta förslag göras, bl.a. i form av fördjupade diskussioner med SAAB,

Övrigt | Jag har som en allmän ökning av NFR:s anslag beräknat 18324000 kr. för budgetåret 1987/88. Jag räknar därvid med att rådet inom den sålunda disponibla ramen prioriterar insatser för yngre forskare, genom dels stöd för förnyelse av forskningsinriktning enligt rådets förslag. dels medel för alt möjliggöra ett ökat nyttjande av internationella forskningsanläggningar, lex. i form av resemedel. |

Jag har vid beräkningen av naturvetenskapliga forskningsrådets anslagspost tagit hänsyn till den överföring av medel för nationellt tillgängliga forskningsresurser till fakultetsanslag som jag tidigare föreslagit Bilaga 6

(—-1542000 kn). Utbildningsdep.

Jag har som en ökning av -anslagsposten till delegationen för rymdforskning beräknat 1611000 kr.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90, föreslår jag utöver vad jag tidigare föreslagit förstärkningar om resp. 2488000 kr. och 5956000 kr.

Hemställan Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag och till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

I. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

2. att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för budget-

året 1987/88 anvisa ctt reservationsanslag av 326308 000kr.

D 33. Polarforskning (Nytt anslag)

1987/88 Förslag 11077 000

Polarforskningssekretariatet Polarforskningssekretariatet hemställer om ett anslag om sammanlagt 40 milj. kr. för bl.a. ett svenskt antarktisprogram. Programmet avser tiden 1987/88—- 1989/90. För polarforskningssekretariatets verksamhet begärs för budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90, 1800000 kr, 2000000 kr. resp. 2100000 kr.

Polarforskningssekretariatets framställning har remissbehandlats. Re-. missinstansernas synpunkter redovisas i bilaga 6:1.

Föredragandens överväganden Statsministern har tidigare denna dag redogjort för Sveriges planerade engagemang inom polarforskningen. Polarområdenas betydelse har uppmärksammats på ett helt nytt sätt under senare år. De spelar en global roll för vårt klimat och våra livsvillkor. Det svenska engagemanget för miljöfrågor och naturresurshushållning tillsammans med vårt geografiska läge motiverar, som statsministern tidigare framfört, en förstärkt forskningsinsats inom detta område. Polarforskningssekretariatet kommer att spela en avgörande roll för planering och ledning av detta.arbete. Sekretariatet inrättades den 1 juli 1984 för samordning av det svenska arbetet med polarfrågorna. Erfarenheterna från uppbyggnadsskedet visar att organisationsstrukturen har varit ändamålsenlig och sekretariatet bör även fortsättningsvis vara det samordnande organet för svensk polarforskning. Det är naturligt att också det övergripande ansvaret för att planera och genomföra Antarktis-expeditioner ligger hos polarforskningssckretariatet. Efter sed- 133

vanlig vetenskaplig prövning bör forskning av intresse i detta sammanhang även kunna komma till stånd med medel från bl.a. naturvetenskapliga forskningsrådet. Bilaga 6

Med hänsyn till att polarprogrammen även kräver kompetens inom t.ex. Utbildningsdep. miljövänlig teknik och erfarenhet av industriell verksamhet i arktiskt klimal bör sekretariatet förstärkas med en tekniskt-industriellt rådgivande funktion. Jag återkommer tll regeringen i denna fråga.

Med hänvisning till vad statsministern tidigare har anfört och till vad jag här har redovisat beräknar jag för polarforskningssekretarialets verksamhet och för program i Arktis och Antarktis ett belopp av 11077000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

2. att till Polarforskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva-

tionsanslag av I t077000 kr.

D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

1985/86 Utpift 7953021 Reservation 1808 734! 1986/87 Anslag 9125 000 1987/88 Förslag 7966 000 ! Avser anslag under såväl åttonde som tolfte huvudtitlarna.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) började sin verksamhet den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:122, UbU 37, rskr. 352). DFI är enligt sin instruktion (1979:479) central myndighet för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhet. Medel för DFI:s verksamhet anvisas även över tolfte huvudtiteln (9200000 kr. för innevarande budgetår).

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning DFI föreslår, mot bakgrund av informationsförsörjningens betydelse som en av förutsättningarna för expansion och ekonomisk utveckling, att DFI:s anslag ökas väsentligt under de närmaste åren.

DFI lägger fram sina förslag enligt tre alternativ: a huvudalternativet, dvs med en minskning av anslaget med 596 under

en treårsperiod (varav 296, — 193000 kr. hänför sig till budgetåret 1987/88),

b cen ökning med 526 under cen treårsperiod (varav 194000 kr. hänför sig till budgetåret 1987/88, 134

c vissa förslag som går utöver ökningen i alt. b. (2750000 kr. för budgetåret 1987/88).

Inom den höjning av anslaget som DFI föreslår, prioriteras följande Bilaga 6

insatser: Utbildningsdep.

— att förnya LIBRIS-systemet, — att främja databasutnyttjandet i Sverige vilket innefattar stöd till sam-

ordning av svenska databaser, utvärdering av databaser inom olika

områden, information, standardisering och användaranpassning, — att stödja pågående och initiera ny forskning kring uppbyggnad och

utnyttjande av informationssystem.

DFI föreslår att medel som för innevarande budgetår beräknas som bidrag till verksamheten vid informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC) beräknas under anslaget Tckniska fakulteterna, anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm.

DFI föreslår också att regering och riksdag anger fleråriga planeringsra-

mar för DFI:s verksamhet. |

Föredragandens överväganden I frågor rörande delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFT) har jag samrått med chefen för industridepartementet. Jag

har därvid bl.a. erfarit att under tolfte huvudtiteln 9600000 kr. kommer att

beräknas för DFI:s verksamhet.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat verksamheten vid DFI samt med utgångspunkt däri kommit med förslag om utformningen av statens roll inom planering och samordning av den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i framtiden. Jag vill erinra om vad jag i det föregående anfört beträffande detta förslag.

Under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats medel för verksamheten vid informations- och dokumentationscentralen vid tckniska högskolan i Stockholm (1418000 kr). I enlighet med DFI:s förslag har jag för nästa budgetår beräknat motsvarande medel under anslaget Tekniska fakulteterna, anslagsposten I. Tekniska högskolan i Stockholm.

Jag beräknar för nästa budgetår förevarande anslag till 7966000 kr. Inom ramen för detta belopp skall DFI med minst 900000 kr. medverka i finansieringen av ett forsknings- och utvecklingsprojekt avseende metoder för masskonservering av papper. Projektet avses genomföras i samverkan mellan bl.a. riksarkivet och universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg, Statsrådet Göransson återkommer senare i dag i denna fråga. DFI bör, med hänsyn till vad jag tidigare anfört, inte under budgetåret 1987/88 stödja nya projekt som innebär åtaganden efter der sista juni 1988. Jag återkommer till regeringen i denna fråga.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför-

sörjning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av

7966000 kr.

1985/86 Utgift 163019315

Bilaga 6 1986/87 Anslag 168234 000

Jtbildningsdep. 1987/88 Förslag 213234000

Från detta anslag bestrids kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program Gfr prop. 1974:1 bil. 10 s. 343, UbU 13, rskr. 121) samt för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972:48 bil. 1, UbU 27, rskr. 217). Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids från cwu särskilt anslag under industridepartementets huvudtitel (prop. 1972:48 bil. 2, NU 37, rskr. 216). Statens delogation för rymdverksamhet (DFR) är svenskt beredningsorgan bl.a. för kontakter med

ESA. |

Från anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop. 1953:127, SU 77, rskr. 167 samt prop. 1970:182, SU 224, rskr, 439), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (fr prop. 1961:138, UU 3, rskr. 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (fr prop. 1968:1 bil. 10, SU 41, rskr. 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekyvlärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973:1 bil. 10, UbU 10, rskr. 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kontaktorgan med dessa organisationer.

1986/87 Beräknad'ändring 1987/88

Föredraganden

1. Bidrag till det europeiska

rymdorganets (ESA) : vetenskapliga program 40 511000 of.

2. Bidrag till Esrange

specialprojekt . 7080 000 of. 3. Bidrag till CERN, ESO, |

CEBM och EMBL 120643 000 of. 4. Bidrag till fusionssamarbete |

med EG 0 +45 000.000 Utgift 168 234 000 +43 000-000

Statens delegation för rymdverksamhet ESA:s vetenskapliga program, som utgör ett obligatoriskt program för samtliga i ESA deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellitprojekt samt samarbetsprojekt med andra organisationer t.ex. NASA,

Den planerade verksamheten inom programmet skall, enligt bestut vid ESA:s rådsmöte på ministernivå i januari 1985, fr.o,m, detta år öka med . 522 årligen. Delegationen beräknar med utgångspunkt i detta beslut det. svenska bidraget till ESA:s vetenskapliga program budgetåret 1987/88 till 47298000 kr.

I anslutning till ESA-programmet Hermes planeras en nyutveckling av

numeriska metoder med hjälp av superdator. En sådan analys kan utföras i ett sammarbete mellan universitetet i Uppsala, tekniska högskolan i Stockholm, försvarets forskningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten. lin Bilaga 6 utveckling av detta specialområde inom matematiken har intresse för Utbildningsdep. Sverige även i många andra sammanhang. Delegationen föreslår att anslaget budgetåret 1987/88 tillförs en ny anslagspost om 700000 kr. för detta ändamål.

Driften av sondraket- och ballongfältet Esrange garanteras genom avtal mellan Frankrike, Västtyskland, Schweiz och Sverige. Det finansiella annexet till avtalet har förlängts att gälla t.o.m. år 1990. I enlighet med detta beräknar delegationen det svenska bidraget till verksamheten vid Esrange för budgetåret 1987/88 till 7232000 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) NER beräknar att kostnaden för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1987/88 kommer att uppgå till 113 260000 kr. samt för deltagandet i ESO till 9493000 kr. Kostnaden för deltagandet i CEBM samt i EMBL beräknar NFR kommer att uppgå till 1160000 kr. resp. 5250000 kr. under budgetåret. De angivna beräkningarna, som utgår från kända fakta i juni 1986, innehåller även kostnader för svenskt deltagande i sammanträden i de olika organisationerna. NFR:s preliminära beräkningar för svenskt deltagande i ovanstående organisationer uppgår sålunda till [29 163000 kr. eller en ökning med 8520000 kr. jämfört med de medel som anvisats för ändamålet innevarande budgetår. Rådet föreslår vidare att 5000000 kr. beräknas under detta anslag för svenskt deltagande i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF (European Syncrotron Radiation Facility). Den totala anslagsökningen blir därmed. 13520000 kr. NFR har i skrivelse den, 8 december 1986 redovisat förslag till teknologiskt och industriellt utnyttjande av CERN. Svenska fysikersamfundets sektion för clementarpartikelfysik har i skrivelse framfört vissa synpunkter.

Föredragandens överväganden Förevarande anslag tillkom i samband med 1984 års forskningspolitiska proposition bl.a. i avsikt att åstadkomma en bättre gränsdragning mellan naturvetenskapliga forskningsrådets övriga verksamhet och de avgifter till internationella organisationer som styrs av andra faktorer än rådets beslut. En helt avgörande faktor för Sveriges medlemsavgifter till olika internatio- . nella forskningsorganisationer är valutakurserna för berörda myntslag. Den största enskilda posten, bidraget till CERN, utbetalas i schweiziska francs. | .

Jag har under anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. tagit upp en rad frågor som avser internationellt forskningssamarbete. Många av dessa frågor står för närvarande under diskussion. Hit hör exempelvis svensk medverkan i den curopeiska synkrotronljuskällan, ESRF, svensk medverkan i utvecklingen av ett nytt europeiskt teleskop, VLT, och vårt deltagande i det fortsatta utnyttjandet av neutronspallationskällan vid 137

1987/88 reserverat medel under det nämnda anslaget för bl.a. eventuellt svenskt deltagande i ESRF. Om pågående förhandlingar leder till ett Bilaga 6 svenskt deltagande bör motsvarande medel fr.o.m. budgetåret 1988/89 i Utbildningsdep. stället anvisas under förevarande anslag.

Fusionssamarberie med EG Statsrådet Gradin har i innevarande års budgetproposition (prop. 1986/ 87:100, bil. 5, s. 145) föreslagit att under anslaget E 7. Forskningssamverkan med curopeiska gemenskaperna, 45 milj. kr. anvisas budgetåret 1987/ 88 för de svenska avgifterna till fusionssamarbetet inom EURATOM. Beloppet avser dels den allmänna medlemsavgiften, dels det s.k. JETprojektet.

Jag har i samband med min anmälan av anslaget naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. föreslagit att NFR får det samlade ansvaret för det svenska fusionsforskningsprogrammet, I konsekvens med detta ställningstagande bör även medel för de angivna medlemsavgifterna anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Jag föreslår således med ändring av nämnda förslag från statsrådet Gradin i budgetpropositionen, att under förevarande anslag anvisas 45 milj. kr. för forskningssamarbete med EG under budgetåret 1987/88. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Gradin och chefen för miljö- och energidepartementet.

Teknologiskt och industriellt utnyttjande av CERN Jag har inledningsvis berört betydelsen av att skapa och underlätta kontakter mellan svensk industri och de stora internationella forskningsorganisationer där vi är medlemmar. Rent allmänt har Sverige endast i begränsad utsträckning tillgodogjort sig de fördelar som ligger i teknikhemtagning och industriorder. Mot denna bakgrund har NFR tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Sveriges Exportråd finansierat en verksamhet med syfte att främja det teknologiska och industriella utnyttjandet av CERN. Verksamheten har bl.a. bestått i att cen svensk tekniker varit stationerad på CERN med uppgift att vara kontaktperson med svensk industri. NFR har utvärderat verksamheten som avslutades i och med utgången av år 1986. Rådet anser kontaktverksamheten värdefull och föreslår en fortsättning i samma form under i första hand en treårsperiod. Exportrådet tillstyrker också en fortsatt verksamhet. STU föreslår att den av NFR inrättade CERN-kommittén ges ansvaret för den fortsatta kontaktverksamheten.

Svenska elementarpartikelfysiker har i skrivelse till berörda departementschefer bl.a. föreslagit att regeringen snarast utser ett organ med uppgift att tillvarata Sveriges teknologiska och vetenskapliga möjligheter inom de internationella projekten.

Jag har i det föregående deklarerat min positiva syn på det svenska deltagandet i internationelit forskningssamarbete. Det är därvid självklart att vi också skall se till att vårt utbyte av dessa insatser blir så stort som 138

möjligt. Jag har tidigare berört vikten av att avsätta medel för forskares resor till de olika anläggningarna och jag har beräknat medel för en viss förstärkning härav. Jag har också erfarit att diskussioner pågår om andra = Bilaga 6

stödåtgärder t.ex. ett svenskt instrumentlaboratorium för att underlätta — Utbildningsdep.

tekniksamarbetet med bl.a. CERN. Jag avser att efter samråd med chefen för industridepartementet återkomma med förslag till åtgärder avseende . det teknologiska och industriella utnyttjandet av bl.a. CERN.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1987/88 an-

visa ett förslagsanslag av 213234000 kr.

D 36. Forskningsinstitutet för :

atomfysik: Förvaltningskostnader

För institutet gäller förordningen (1984:282) med instruktion för forsk-

ningsinstitutet för atomfysik (ändrad senast 1986;998). Enligt instruktio-

nen skall institutet på vetenskaplig grund bedriva forskning och utbildning

inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den acceleratorbaserade atom-,

kärn- och elementarpartikelfysiken med angränsande områden. Universitets- och högskoleämbetet (UIIÄ) är central myndighet för institutet.

1986/87 Beräknad ändring

198788

Föredraganden Personal Forskarpersonal 19 of.

Övrig personal 36 of.

55 of. Anslag

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ hemställer att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader ett vart av budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90 anvisas 15501 000 kr. 139

Jag hänvisar till vad jag tidigare anfört under anslaget till Matcmatisk-

Bilaga 6 .

naturvetenskapliga fakulteterna rörande ett gemensamt fysikcentrum i

Utbildningsdep.

Stockholm:

CRYRING-projektoet vid institutet har planenligt i huvudsak finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Jag har i föregående års budget- | proposition (prop. 1985/86:100 bil 10, sid 346) redovisat hur projektet bör finansieras för tiden efter budgetåret 1988/89 då stiftelsens hittills beviljade medel förbrukats. Parallellt med CRYRING-projektet pågår ett konstruktions- och utvecklingsarbete inom acceleratorfysik i Uppsala vid The Svedberglaboratoriet. Även om det geografiska avståndet mellan anläggningarna innebär vissa begränsningar av samarbetsmöjligheterna finner jag det dock vara angeläget att alla möjligheter till samverkan tillvaratas, i första hand när det gäller drift och underhåll av acceleratorerna. Ett sätt att åstadkomma detta är en anslagsmässig samordning. I en sådan samordning kan också det tredje accelcratorlaboratoriet, MAX-laboratoriet i Lund, ingå. Jag utgår dock från att de lokalt ansvariga för berörda anläggningar är beredda att ta sitt ansvar för att åstadkomma ett gott resursutnyttjande, även inom ramen för nuvarande decentraliserade organisation. Jag kommer mot denna bakgrund att uppmärksamt följa de åtgärder som lokalt

vidtas. |

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 486000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 16093000 kr.

D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

1985/86 Utgift 2845481 Reservation 21865 1986/87 Anslag 2586000 1987/88 Förslag 2676000

Universitets- och högskoleämbetert (UHA)

UHÄ föreslår en förstärkning av materielanslaget med 376000 kr. för budgetåret 1987/88.

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. ett vart av budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90 anvisas 2962000 kr. | 140

För pris- och löneområkning av anslaget har jag beräknat 90000 kr.

Bilaga 6

Institutet befinner sig för närvarande i en omställningsprocess som berör

Utbildningsdep.

hela inriktningen av verksamheten. Verksamheten vid den nya tungjonacceleratorn kommer i gång i större utsträckning budgetåret 1988/89. Jag förordar med anledning härav medel för förstärkning av förevarande an-

slag (+400000 kr.) detta år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende

budgetåret 1988/89 som jag angetl,

2. att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för

budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2676000 kr.

D 38. Institutet för rymdfysik

1985/86 Utgift 16673407!

1986/87 Anslag 16919000!

1987/88 Förslag 19171000 ! Anslaget Kiruna geof' ysiska institut.

Kiruna gceofysiska institut (KGI) har enligt förordning den 9 juni 1977 med instruktion för KGI till uppgift att bedriva och främja forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet. KGI bedriver verksamhet vid observatoriet i Kiruna och jonosfärobservatorierna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskårutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är, vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeå. |

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för

KGI.

Av anslaget får budgetåret 1986/87 högst 10499000 kr. användas för

lönekostnader.

1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Föredraganden Personal

UFA räknar med att den ökande satsningen på rymdforskning kommer alt

Bilaga 6.

medföra en utökning och breddning av KGI:s uppgifter under den när-

Utbildningsdep.

maste tioårsperioden. UHÄA framhåller vidare att andelen forskare vid KGI är kritiskt låg och att KGI redan med en måttlig utbyggnad skulle kunna erbjuda avsevärt ökade åtaganden inom rymdverksamheten.

UHAÄ har överlämnat förslag om cn förändrad organisation för institutet m.m. I korthet innebär förslaget att benämningen på institutet ändras till institutet för rymdfysik, att en tjänst som biträdande föreståndare (professor) inrättas fr.o.m. budgetåret 1988/89 samt att regeringen ger stalens arbetsgivarverk i uppdrag att genomföra s.k. AB-förhandling avseende instilutets tjänster. UHÄ föreslår härutöver vissa förändringar i institutets

instruktion. | |

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Kiruna geofysiska institut anvisas för budgetåret 1987/88 17119000 kr., för budgetåret 1988/89 17319000 kr. och för budgetåret 1989/90 17419000 kr.

Föredragandens överväganden

Institutet har under sammanlagt fyra år disponcerat särskilda resurser för tillämpad forskning och utvecklingsarbete med anknytning till institutets forskning. Den utvärdering av denna verksamhet som genomförts har visat att den tillämpade forskningen varit framgångsrik och bör fortsätta. Medel bör därför enligt min mening fortsättningsvis anvisas för en vidareutveckling av verksamheten, i första hand för den aktuella treårsperioden. Jag

beräknar för budgetåret 1987/88 850000 kr. härför. |

För förstärkning av grundforskningen vid institutet beräknar jag 650000 kr. .

Med anledning av förslagen i propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354) har riksdagen för budgetåren 1985/86--1988/89 anvisat sammanlagt 4 milj. kr. för utveckling av rymdteknologiskt intressant forskning. Genom mina förslag till förstärkningar bör det vara möjligt för institutet att fortsätta verksamhet som byggts upp med hjälp av de tillfälliga medlen.

Jag finner förslaget om ny benämning av institutet väl avvägt. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga och i fråga om UHÄ:s Övriga förslag angående institutets organisation.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 752000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att Lill Institutet för rymdfysik för budgetåret 1987/88 anvisa ett

reservationsanslag av 19171 000 kr.

D 39. Institutet för internationell ekonomi 1985/86 Utgift 3069 000

Bilaga 6 1986/87 Anslag 3250000

Utbildningsdep. 1987/88 Förslag 4156000

Institutet för internationell ekonomi, som även är en institution vid universitetet i Stockholm, har enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Institutets verksamhet finansieras över untversitetets i Stockholm budget (bl.a. en tjänst som professor), genom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och stiftelser m. fl.

1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Töredraganden Tjänster Forskarpersonal 5,5 + 2

7 Övrig personal

12,53 + 2 Anslag 3250000 +906000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ämbetet föreslår oförändrad medelsanvisning för treårsperioden 1987/88—-1989/90.

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag D 39 Institutet för internationell ekonomi anvisas för budgetåret 1987/88 3250000 kr., för budgetåret 1988/89 3250000 kr. och för budgetåret 1989/90 3250000 kr.

Föredragandens överväganden Institutet för internationell ekonomi är inom sitt område mycket framstående. Verksamheten vid institutet utgör en stimulans för svensk samhällsforskning överlag. Fast anställda är i dag endast en professor, en forskarassistent, en assistent och en byråsekreterare. Därtill kommer en omfattande externfinansierad verksamhet. Basorganisationen vid institutet är, enligt min mening, alltför begränsad med hänsyn till verksamhetens karaktär och omfattning. Jag föreslår därför att institutets fasta resurser förstärks genom att ytterligare två professurer i internationell ekonomi inrättas den i juli 1987. Jag beräknar 750000 kr. härför.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (3250000 + 906000 =) 4 156000 kr. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i

enlighet med vad jag har förordat,

2, at till Instiutet för internationell ekonomi för budgetåret

1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 4 156000 kr. 143

1985/86 Utgift 14071496 Reservation 8509

Bilaga 6

1986/87 Anslag : 14368 000

Utbildningsdep.

1987/88 Förslag 14913 000

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm, Vetenskapsakademien samt Riksföreningen mot cancer. . .

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1955:1 bil. 10 s. 697, SU 8, rskr. 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 december 1956, till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt veten-. skapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk metcorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens fysik. Bidrag till institutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verksamhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973:59, UbU 20, rskr. 134).

Anslagspost 1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Föredraganden I. Bidrag till Internationella — .

Styrelsen för Internationella meteorologiska instiuuet i Stockholm Institutets kontaktnät med utländska forskningsinstitutioner avser i hög grad grundläggande forskning med anknytning till aktuella globala miljöfrågor. En förstärkning av resurserna bör i första hand användas till ökat : gästforskarutbyte inom detta område. Styrelsen hemställer att medel för budgetåret 1987/88 anvisas till ett belopp av 1217000 kr. samt att en uppräkning av anslaget sker för budgetåren 1988/89 och 1989/90 motsvarande pris- och löneökningar till I 278000 kr. resp. 1342000 kr.

Vetenskapsakademien: Utvecklingen av det statliga bidraget har legat under kostnadsökningarna för varor och tjänster under en följd av år. En fortsatt reell minskning av det statliga bidraget framtvingar en reduktion av den internationella verksamheten. Vetenskapsakademien hemställer för budgetåret 1987/88 om ett anslag om 11741000 kr. vilket innebär en ökning med 1473000 kr.

Akademiens förslag innebär följande. -- .

I. Kompensation för pris- och löneutveckling (4725 000 kr.). 144

ningar till Vetenskapsakademiens vetenskapliga stationer.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Riksföreningen mot cancer Riksföreningen mot cancer hemställer om statsbidrag för budgetåret 1986/87 med 3 milj. kr. Bidraget avses användas till breddad information om cancerforskningens läge och resultat samt om cancersjukdomarnas uppkomst, förebyggande, symptom och behandling. |

Föredragandens överväganden Jag har under anslagsposten 1. Bidrag till Internationella meticorologiska institutet i Stockholm beräknat 1138000 kr. | |

Som jag tidigare anfört kommer Vetenskapsakademien att ansvara för sekretariatet till det internationella miljöforskningssamarbetet Global Change. Programmet innebär ett världsomspännande tvärvetenskapligt samarbete innefattande miljökontroll av luft, vatten och land. Jag har vid min beräkning av bidraget tagit hänsyn till denna nya uppgift (+150000 kr). Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakademicen under budgetåret 1987/88 har jag under anslagsposten 2 beräknat 10775000 kr. Bidraget till akademien ökar därmed med 507000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag har för stöd till Riksföreningen mot Cancers informationsverksamhet beräknat ett oförändrat bidrag om 3 milj. kr.

Hemställan Med hänvisning till sammmanställningen under anslaget hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till forskningsverksamhet budgetåret 1987/88

anvisa ett reservationsanslag av 14913 000 kr.

D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge, Storbritannien, :

Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet

European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) startade. EISCAT är

etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kiruna. En stor

radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiruna, Sodankylä och Tromsö ger viktig information om den övre atmosfären

inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids

av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Från detta anslag utgår bidrag till FISCAT Scientific Association för av 145

10 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 80. Bilaga 6

stiftelsen erlagd tull och mervärdeskatt på till Sverige importerad vetenskaplig utrustning (prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73). -

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Föredragandens överväganden Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har föreslagit att regeringen medger att anslaget får användas för återbetalning även av sådan mervärdeskatt som avser organisationens driftkostnader i Sverige. Jag är inte beredd att biträda NFR:s förslag.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret

1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.

I: Investeringar

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid -

högskoleenheterna m. m.

1985/86 Utgift 292900493 Reservation 21079469

1986/87 Anslag 355 000.000 |

1987/88 Förslag 410000000

I årets budgetpropostion (prop 1986/87:100 bil. 10 s. 533) har preliminärt beräknats oförändrade belopp jämfört med innevarande budgetår för kostnadsramarna För universitets- och högskoleämbetcts fördelning resp. För forskningsrådsnämndens fördelning. Med anledning härav har jag fört upp ett oförändrat anslagsbelopp.

Föredraganden Som statsministern tidigare redovisat har överenskommelse träffats mellan staten och vissa affärsbanker om att bankerna skall satsa 200 milj. kr. per budgetår under de tre närmaste budgetåren — dvs. sammanlagt 600 milj. kr. under perioden — för utrustningsändamål. Detta innebär ett betydande resurstillskott för högskolesektorn. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag tidigare anfört i fråga om utrustningsinsatser efter treårsperioden 1987/88—-1989/90.

Mot bakgrund härav föreslår j jag att kostnadsramarna För universitetsoch högskoleämbetets fördelning och För forskningsrådsnämndens fördelning förs upp i utrustningsplanen med höjningar motsvarande prisomräkning. För UHÄ:s fördelning beräknar jag kostnadsramen till 154 milj. kr., varav 39 milj. kr. är engångsanvisning enligt riksdagens tidigare beslut (UbU 1985/86:34. rskr. 342). I enlighet med mitt förslag i årets budgetpro- 146

position bör kostnadsramen För UHÄ:s fördelning föras upp i utrustningsplanen även för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Vid min beräkning av UHÄ-ramen har jag utgätt från att de förut.nämnda externa resurstillskot- Bilaga 6 ten komrmer all skapa utrymme inom tillgängliga medel för den basutrust- Utbildningsdep. ning som behövs med anledning av de nya professurer, som redovisas under fakultetsanslagen. Därvid bör beaktas att den andel av UHÄ-ramen som tidigare använts för grundutbildningen inte får minska. För FRN:s fördelning beräknar jag ett belopp om 86 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Vidare föreslår jag att beställningsbemyndigande för utrustningsanskaffning för budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknas till 43 milj. kr. för resp. budgetår.

Av kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition avsätts

590 för sådan tung vetenskaplig utrustning som sammanhänger med big science. FRN har föreslagit att denna särskilda öronmärkning upphör. FRN har i samarbete med berörda organ åstadkommit en långsiktig planering av FRN-ramens användning. Jag finner det naturligt att man i en sådan planering gör den rimliga avvägningen mellan olika investeringar i dyrbar utrustning. Någon precisering behöver då inte göras för varje budgetår av' vilka andelar av ramen som skall avse olika slag av objekt. Jag utgår från att FRN vid medelsfördelningen tar vederbörlig hänsyn till' de mycket stora investeringar, som i större utsträckning än övriga objekt, är beroende av medel ur ramen för sitt genomförande. Även fortsättningsvis bör anslag för big science och storskaliga satsningar över huvud taget utgöra en viktig och omfattande del av FRN-ramen.

Jag vill erinra om vad jag anförde vid min anmälan av anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m., rörande finansieringen av European Southern Observatory's planerade nya stora teleskop.

Vid utgången av budgetåret 1985/86 utgjorde behållningen på de anslagsposter som byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet och högskolor disponerar 21079469 kr. För innevarande budgetår har 355 milj. kr. ställts till myndigheternas förfogande. För nästa budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 410 milj. kr. Av dessa medel behöver 3 milj. kr. tillföras anslagsposten Till regeringens disposition:

I de inrednings- och utrustningsplaner, som redovisats i årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 534), har kostnadsramar förts upp om sammanlagt (452 345000 + 1662280 000=) 2114625 000 kr. Tillsammans med höjningarna för de ovan nämnda fördelningsramarna innebär det kostnadsramar om sammanlagt 2124625 000 kr. Inom ramarna har vid utgången av budgetåret 1985/86 betalats ut sammanlagt (305473000 + S08294000=) 813767000 kr. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och utrustning för sammanlagt (2124625000 — 813767000 — 21079469 — 355000000 . 410000000=) 524778531 kr. att betalas ut tidigast under budgetåret 1988/89.

Hemställan Prop. [986/87:80

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

Bilaga 6

I. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning

Utbildningsdep.

och utrustning av lokaler vid högskolecenheterna m.m. inom de

kostnadsramar som jag förordat i de föregående, |

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högksoleenheterna

m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag om

410000000 kr.

Kulturverksamhet

1. Inledning

Redan i regeringens proposition om forskning år 1984 (prop. 1983/84: 107 s.156-161) hade jag anledning att ta upp frågor om sambanden mellan kulturverksamhet och forskningspolitik. För de allmänna utgångspunkterna hänvisar jag till vad jag då anförde. Som en följd av riksdagens ställningstagande till förslagen i 1984 års proposition har också några myndigheter inom kulturområdet vissa medel anvisade för forsknings- och utvecklingsinsatser.

Enligt de förslag som chefen för utbildningsdepartementet tidigare redovisat bör den kulturvetenskapliga forskningen stärkas genom anslagsökningar under perioden 1987/88— 1989/90 till främst fakulteter och forskningsråd. a

Inom ramen för en forskningspolitisk prioritering av kulturvetenskaperna ryms också förstärkningar till myndigheter och institutioner inom kulturområdet som har en viktig roll för denna forskningen. Jag tänker därvid på myndigheter och institutioner med uppgift att genom arkiv, bibliotek och museisamlingar fungera som basinstitutioner och tillhandahälla material för forskning. Jag tänker också på angelägenheten för kulturområdet av atl den forskning och den kunskapsuppbyggnad kommer till stånd som behövs för institutionernas arbete inom kulturområdets olika delar.

Kulturområdets behov av sådan forskning skall som regel kunna tillgodoses genom en väl utvecklad samverkan med forskningsrådens, universitetens och högskolornas verksamhet. I vissa fall är det dock fråga om forskningsuppgifter av utpräglad sektorskaraktär som kulturinstitutionerna själva måste kunna ta ett huvudansvar för. Det är då angeläget att institutionerna kan uppträda som kvalificerade beställare av forskning.

Med dessa utgångspunkter har jag funnit att resurserna för forskning och' långsiktig kunskapsuppbyggnad inom kulturområdet bör förstärkas under perioden fram till och med budgetåret 1989/90. Jag har beräknat att de mest angelägna behoven bör kunna tillgodoses inom en ram av ca 6 milj. kr. Därtill kommer vissa medel för ändamål som utbildningsministern tidigare anmält. Jag återkommer till detta under anslagsberäkningarna.

På regeringens uppdrag har ett flertal myndigheter inom kulturområdet inför beredningen av föreliggande förslag om forskningspolitiken lämnat 148

särskilda redovisningar av behoven av forskning och kunskapsuppbyggnad inom sina ansvarsområden.

Humanistisk samhällvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och, i till- Bilaga 6 lämpliga delar, statens råd för byggnadsforskning (BFR) har yttrat sig över Utbildningsdep. redovisningarna. Tillsammans med myndigheternas anslagsframställningar utgör detta material det viktigaste underlaget för mina överväganden. Jag avser att i det följande i direkt anslutning till mina förslag ge en relativt fyllig sammanfattning av de synpunkter och förslag som förts fram, Någon särskild sammanställning av materialet har jag därför inte ansett påkallad.

2. Arkivväsendet

1 en gemensam skrivelse från riksarkivet, statens lantmäteriverk, kungl. biblioteket, universitletsbiblioteken i Göteborg, Lund och Uppsala, riksantikvarieämbetet samt statens kulturråd har myndigheterna påtalat att äldre papper i arkiv och bibliotek hotas av omfattande förstörelse. Det gäller främst det cellulosabaserade papper som använts efter 1800-talets mitt och som nu successivt faller sönder som en följd av brister i råvaran och i tillverkningsmetoder. Processen påskyndas av dåliga förvaringsförhållanden och flitig användning. Den har kallats ”den smygande katastrofen”.

Enligt myndigheterna finns många resultat av intresse från internationellt forsknings- och utvecklingsarbete om papperskonservering, bl.a. rörande metoder för neutralisering av surt papper. Resultaten är dock sådana alt de inte utan risker för svåra misstag kan tillämpas.

Myndigheterna presenterar därför ett förslag till forsknings- och utvecklingsprojekt rörande metoder för i första hand masskonservering av papper. Projektet är kostnadsberäknat till totalt ca 9 milj. kr. och avsett att genomföras under en treårsperiod. Det bör ses som ctt led i ett långsiktigt bevarandeprogram. En utvecklad teknologi för papperskonservering bör enligt myndigheterna också kunna möta en internationell efterfrågan.

Riksarkivet bör ha förvaltningsansvaret för arbetet som i övrigt skall ledas av en grupp med deltagare från de samverkande institutionerna.

I särskilda skrivelser har arkivutredningen (U 1985:07) och riksarkivet' redovisat sina bedömningar av behovet av forsknings- och utvecklingsarbete inom arkivområdet.

Arkivutredningen har tagit sin utgångspunkt i den behandling HSFR gtvit'arkivfrågorna i sin rapport Kulturvetenskaperna i framtiden (januari : 1986). Utredningen anser att samverkan mellan de offentliga arkiven och forskningen bör förstärkas.

Utredningen ger exempel på aktuella frågor inom arkivväsendet som den anser bör behandlas inom ramen för en särskild projektverksamhet, ledd av riksarkivet i samverkan med berörda forskningsorgan. Det gäller bl.a. inriktningen av framtida gallring av olika arkivserier liksom formerna för arkivens tillhandahållande av material för forskningen. Utredningen har beräknat kostnaderna för projektsamverkan till 1,5 milj. kr. årligen under en treårsperiod.

Riksarkivet ansluter sig till utredningens förslag men pekar dessutom på ytterligare uppgifter som behöver genomföras för att förbättra arkivens 149

stånden utarbetas och riksarkivets s.k. nationalregister över enskilda arkiv datoriseras. Vissa äldre arkivalier bör publiceras och utvecklingsarbete Bilaga 6 om s.k. nya medier och arkivteori bedrivas m.m. Totalt anser riksarkivet Utbildningsdep. att arkivens forskningsresurser behöver ökas med 1,5 milj. kr. årligen utöver arkivutredningens förslag.

HSFR har i ett särskilt yttrande tillstyrkt riksarkivets och arkivutredningens förslag till anslagsökningar. :

Föredragandens överväganden Jag delar riksarkivets m, fl. myndigheters uppfattning om de problem som hänger samman med nedbrytningen av de äldre papperen i våra arkiv och bibliotek. Denna förstörelse kan utgöra ett direkt hot mot vårt kulturarv och mot väsentliga delar av källmaterialet för bl. a.. historisk. forskning. Jag anser att det förslag till program som myndigheterna presenterat bör kunna lägpas till grund för insatser inom området.

Det bör också framhållas att en utvecklad teknologi inom papperskonserveringen bör kunna bli av väsentlig betydelse för verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, som nyligen inrättats'i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354),

Jag återkommer under anslagsberäkningarna till de ekonomiska förutsättningarna för papperskonserveringsprojektet. .

Jag kan vidare ansluta mig till arkivutredningens bedömningar av behovet av en utvecklad samverkan mellan arkivväsendet och forskningen. Jag anser också att riksarkivet har pekat på flera angelägna åtgärder rörande arkivens forskarservice.

Jag är emellertid inte beredd att nu göra en prioritering mellan arkivens : olika forsknings- och utvecklingsbehov. För dessa ställningstaganden anser jag att arkivutredningens betänkande bör avvaktas.

Regeringen har också givit en särskild utredare, professor Sture Öberg (U 1986:02), i uppdrag att göra en särskild studie över förutsättningarna att tillämpa principen om s.k. intensivdataområden inom arkivbildningen. Denna innebär ett ökat bevarande av handlingar och information inom vissa områden i syfte att tillgodose forskning som baseras på geografiskt avgränsade material. En förutsättning för cn bredare tillämpning av intensivdatamodellen är bl.a. att den kan förenas med olika aspekter på integritetsskyddet. : .

Även resultatet av denna utredning bör vägas in i bedömningarna av arkivens resursbehov. Resultatet av översynen beräknas föreligga under hösten 1987. Då väntas också arkivutredningen ha'avslutat sitt arbete.

Då utredningsmaterialet avses att behandlas inom den treårsperiod som omfattas av regeringens planering för forskningspolitiken i övrigt, anser jag emceHertd att det finns behov av cen planeringsram även för arkivväsendets forskningsresurser. Jag återkommer till frågan om en sådan ram under anslagsberäkningarna.

I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 384-385) har redovisats ansökningar från bl.a. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv samt

Tjänstemannarörelsens arkiv och muscum om stöd till forskning om folkrörelserna och de fackliga organisationerna. Vikten av en vital forskning i anslutning till folkrörelsernas egna arkivbildningar har vitsordats också i Bilaga 6 de yttranden som jag i övrigt hänvisat till för mina bedömningar beträffan- .Utbildningsdep. de arkivväsendet. Arkiven kan också stimulera nutidsinriktade projekt.

Med tanke på de enskilda arkivens behov av att kunna planera. sin verksamhet anser jag alt utrymmet för forskningspolitiskt motiverade förstärkningar till de nyss nämnda arkiven redan nu bör anges. Jag ålerkommer till detta under anslagsberäkningarna. vo

Sammanfattningsvis om arkivväsendet föreslår jag sålunda att medel bör anslås till ett särskild forsknings- och utvecklingsprojekt om metoder för masskonservering av papper, en plancringsram dessutom bör fastställas för ökade forsknings- och utvecklingsinsatser inom arkivväsendet, folkrörelsernas forskning med anknytning till arkivväsendet bör stödjas.

3. Kulturminnesvård

I en särskild skrivelse har riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAA och SHMM) påtalat de omfattande skadeverkningar på kulturminnen och kulturföremål som orsakas av luftföroreningar och försurning. Det är enligt RAÄ och SHMM uppenbart att bl.a. försurningen . orsakar omfattande vittringsprocesser i sten och andra material i byggna- der, fornlämningar och på lösa kulturföremål. Det är en nedbrytning som innebär att t.cx. stenkonsten på våra medeltidskyrkor under de senaste decennierna har utsatts för en mer omfattande förstörelse än den naturliga förslitningen under flera århundraden.

Dessa effekter av luftföroreningarna är sedan tidigare väl kända från bl.a. Syd- och mellancuropas storstäder men först nu har omfattningen av skadorna uppmärksammats också i vårt land.

Enligt RAÄ och SHMM. behöver sambanden mellan luftföroreningarna och skadorna på kulturminnen studeras ytterligare. Den svenska forskningen på området behöver förstärkas och samordnas bättre. Erfarenhetsutbytet med andra länder behöver vidgas.

RAÄ har också redovisat sin syn på behovet av verksamhetsinriktad : forskning för kulturminnesvården. Enligt RAÄ finns fyra huvudmoment i kulturminnesvårdens arbete som särskilt knyter an till forskning, nämligen 1. insamling och förvaltning av basdata för kulturminnesvården, 2. långsiktig kunskapsuppbyggnad för kulturminnesvården, 3. forskning om metoder och teknik för kulturminnesvårdens olika verksamheter samt 4. forskning om kulturminnesvärden som verksamhet, dess historia, värderingar, resultat och roll i samhället. .

Insamling av basdata m.m. sker huvudsakligen inom ramen för den löpande verksamheten. För de tre sistnämnda områdena har RAÄ påbörjat ett särskilt sektorsforskningsprogram. RAÄ anser att det är naturligt att forskningsråden, i första hand HSFR och BFR, har huvudansvaret för att finansiera både inomvetenskaplig forskning och verksamhetsinriktad forskning i anslutning till programmet. Det går i allmänhet inte enligt RAA 151

inriktningen inom kulturminnesvårdens intresseområde. |

RAÄ:s egen ansvarsroll bör vara att svara för vissa långsiktiga forsk- Bilaga 6 ningsföretag med särskild anknytning till kulturminnesvården. RAÅ bör Utbildningsdep. också analysera forskningsläge och forskningsbehov samt utveckla enskilda forskningsuppgifter och samverka med universitet och högskolor. RAÄ bör också ge forskningsinformation, service och stöd till bl.a. den regionala kulturminnesvärden. .

För dessa ändamål anser RAÄ att myndigheten behöver en anslagsökning om 1,8 milj. kr. utöver de medel om 200000 kr. som RAÄ nu disponerar för ändamålet. Enligt RAA förutsätter den föreslagna ansvarsfördelningen också att forskningsråden ges ett klart uttalat ansvar för verksamhetsinriktad forskning inom kulturminnesvården.

HSFR anser att RAÄ:s synpunkter på ansvarsfördelningen mellan myndigheten och forskningsråden är väl avvägda. Även HSFR anser att det inte finns någon skarp gräns mellan grundforskning och sektoricl! forskning inom kulturminnesvårdens område. HSFR har också redan i andra sammanhang framhållit betydelsen av forskning om bebyggelse och kulturlandskapsutveckling. Därför finns det goda förutsättningar för att kulturminnesvårdens forskningsbehov skall tillgodoses även utan att rådet pes ett sådant formellt ansvar för verksamhetsinriktad forskning som RAÄ föreslagit. HSFR anser därför inte att någon sådan formell utvidgning-av ' rådets ansvar bör göras.

Ett alternativ vore enligt HSEFR att lägga vissa resurser för kulturminnesvårdens forskningsbehov som ett prioriterat område inom HSFR, under förutsättning att särskilda medel ställs till förfogande för detta ändamål.

HSER tillstyrker RAÄ:s förslag till anslagshöjning men redovisar som ett alternativ att 1,5 milj. kr. härav ställs till HSFR:s förfogande i enlighet med det förda resonemanget.

Även BFR instämmer i RAÄ:s syn på ansvarsfördelningen mellan myndigheten och forskningsråden. En utökning av BFR:s ansvar för :kulturminnesvårdens forskning bör dock ses i relation till att rådet redan nu ' bedriver en omfattande verksamhet som helt ligger inom celler berör kulturminnesvårdens ansvarsområde. Ett utökat ansvar bör därför också svara mot att ytterligare medel ställs till rådews förfogande. :

Vitterhetsakadentien har I ett särskilt yttrande betonat HSFR:s ansvar för alla typer av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Föredragandens överväganden Regeringen gav i juni 1986 RAÄ och SHMM i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram med åtgärder för att minska skadeverkningarna av luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål. Uppdraget gavs mot bakgrund av att dessa skadeverkningar alltmer kommit att uppmärksammas som ett avsevärt hot mot kulturarvet. Det skall redovisas senare under våren 1987.

Jag föreslår dock redan nu att ett utrymme skapas för insatser inom detta

område. Med utgångspunkt i vad jag anförde i direktiven för uppdraget och Prop. 1986/87:80 . enligt vad jag under hand inhämtat om det pågående arbetet från myndigheten räknar jag med insatser i form av grundläggande kunskapssamman- Bilaga 6 ställningar, program för grundforskning och stöd till metodutveckling inom Utbildningsdep.. konserveringsområdet m.m. Insatser av denna art kommer att ingå som en grundläggande del i ett handlingsprogram. De bör i hög grad inriktas på att skapa överblick över det omfattande internationella forsknings- och utvecklingsarbete som för närvarande äger rum.

RAÄ och SHMM bör sålunda tilldelas särskilda medel för de angivna ändamålen. Jag återkommer till detta under anslagsberäkningarna. De direkta forskningsinsatser som kan behövas utöver vad jag har anfört om programarböete och kunskapssammanställningar m.m. bör dock främst ' finansieras över forskningsrådens anslag och efter sedvanlig prövning från rådens sida,

I fråga om verksamhetsinriktad forskning i övrigt inom kulturminnesvården finner jag att RAÄ:s, HSFR:s och BFR:s redovisningar ger uttryck för att denna forskning framdeles väl bör kunna tillgodoses inom ramen för en ' utvecklad samverkan mellan myndigheterna. Jag anser inte att någon ytterligare precisering av forskningsrådens ansvar för kulturminnesvårdens forskningsbehov behöver göras såsom RAÄ föreslagit. Det ankommer på råden att allsidigt pröva angelägenheten av olika forskningsbehov. Den allmänt ökande medvetenheten om vikten av att slå vakt om värden i den yttre miljön och om en god kulturmiljö bör här vara en garant för att råden väl tillgodoser kulturminnesvårdens forskningsbehov.

Jag anser att RAÄ bör ges vissa resursförstärkningar för de olika uppgifter som angivits i myndighetens redovisning. Inom ramen för en sådan förstärkning bör också kunna tillgodoses delar av angränsande behov vid de historiska museerna inom myndigheten. Jag återkommer härtill under anslagsberäkningarna.

Sammafaltningsvis föreslår jag att

— inom kulturminnesvården bör uppbyggnaden av kunskaper om luftför-

oreningarnas och försurningens inverkan på kulturminnen och kulturföremål prioriteras. RAÅ och SHMM bör disponera särskilda medel för detta ändamål,

— myndighetens långsiktiga kunskapsuppbyggnad bör i övrigt också för-

stärkas.

4. Naturhistorisk forskning

Naturhistoriska riksmuseet har framhållit att museet är unikt i den svenska museivärlden genom sin utvecklade forskningsprofil med tonvikt på naturvetenskaplig grundforskning. Verksamheten inom musects forskningsavdelning består av grundforskning, vård av samlingarna och vetenskaplig service. Riksmuseet bär ett huvudansvar för den fortlöpande dokumentationen av den svenska naturmiljön. Naturvårdsundersökningar är beroende av taxonomisk expertis. Riksmuseet är landets centrum för sådant kunnande. .

Den ökade betydelsen av taxonomi för miljövårdens nationella och 153

11 Riksdagen 198687. 1 saml. Nr 80. Bilaga 6

globala inventeringar motiverar enligt museet att antalet intendenttjänster Prop. [986/87:80 vid museet utökas. Muscet föreslår vidare att den nuvarande professuren i mineralogi och isotopgeologi ersätts med två professurer, en för vardera Bilaga 6 : ämnesområdet. . Utbildningsdep.

Museet framhåller också att vården av forskningssamlingarna är eftersatt samtidigt som dessa ständigt utnyttjas av forskare över hela världen. Det krävs omfattade insatser bl.a. för att skydda dem mot insektsangrepp och andra skador. Tidigare vakantsatta tjänster behöver återbesättas för att tillgodose dessa behov. |

Museet betonar slutligen de ökande behoven av att kunna ge vetenskaplig service till myndigheter, forskare och allmänhet. En viktig del är här en omfattande verksamhet med lån ur samlingarna liksom en omfattande hantering av miljödata.' För det senare ändamålet krävs cn ökning av museets ADB-resurser.

Föredragandens överväganden Med hänsyn till naturhistoriska riksmuseets särskilda forskningsprofil bör museet enligt min mening få resursförstärkningar som motsvarar resursutvecklingen för naturvetenskaplig forskning i övrigt.

Även jag anser att professuren i mineralogi och isotopgeologi bör ersättas med två professurer, en för vard2ra ämnesområdet. Den nuvarande innehavaren beräknas enligt muscet avgå med pension under budgetåret 1988/89. En ytterligare professur bör därefter inrättas vid museet budget- : året 1989/90. Iag återkommer härtill under anslagsberäkningarna. ' :

Jag anser också att museets resurser för vården av forskningssåmlingarna bör förstärkas, bl.a. genom att museet ges möjlighet att ålerbesätta : vissa tjänster. Jag återkommer även till denna fråga under anslagsberäkningarna.

5. Statens kulturråds ansvarsområde, samisk forskning m.m.

Statens kulturråd har i anslutning till rapporten Museiförslag (Rapport från kulturrådet 1986:3) gjort en analys av forskningssituationen vid museerna och skisserat ett underlag till en tänkbar långsiktig utveckling i samspel mellan museer och högskoleinstitutioner.

För kulturområdet i övrigt anser rådet att det finns en god överensstämmelse mellan HSFR:s initiativ och planer för fortsatt grundläggande forskning beträffande kulturyttringar och kulturfrågor samt kulturrådets behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Kulturrådet saknar emellertid resurser för att ta ett ansvar för att främja kulturforskningen utanför museiväsendet. Rådet begär därför 300000 kr. för fördelning inom kulturområdet med tonvikt på att främja forskning och kunskapsuppbyggnad kring kultursociologiska och kulturpedagogiska frågeställningar samt på utvärderingsfrågor. |

Statens ungdomsråd har framfört vissa synpunkter om forskningsbehovet inom rådets ansvarsområde. Kulturrådet har i siri anslagsframställning

bl.a. föreslagit att bidraget till Svenskt barnbildarkiv höjs för att etablera verksamheten på en långsiktigt fungerande nivå.

De samiska organisationerna har i olika sammanhang framfört behovet Bilaga 6 av forskning om den samiska kulturen. Utbildningsdep. :

HSFR anser att kulturrådet för ett nyanserat resonemang om ansvarsfördelningen för forskningen inom kulturområdet. Enligt HSFR är 'det dock angeläget att insatser från kulturrådet eller RAÄ i form av planeringsbidrag eller annat stöd till forskare för att komma i gång med angelägna projekt motsvaras av tidiga samråd och kontakter med HSFR. Sådana samråd behövs om HSFR skall kunna ta ett ansvar för projekten. HSFR är dock berett att ta ett betydande ansvar för den forskning som efterfrågas inom kulturområdet.

HSFR anser att en höjning av kulturrådets forsknings- och utvecklingsanslag till 800000 kr. är motiverad. Inom cn sådan ram bör forsknings- och utvecklingsinsatser inom museisektorn prioriteras. HSFR anser det också rimligt att åtminstone några av de projekt: som ungdomsrådet redovisat kan genomföras.

Föredragandens överväganden Som jag tidigare anfört om kulturminnesvårdens behov av verksamhetsinriktad forskning och kunskapsuppbyggnad bör dessa behov även inom det övriga kulturområdet kunna tillgodoses genom ett nära samarbete mellan i första hand kulturrådet och HSFR. Jag anser dock att kulturrådet bör ges vissa resursförstärkningar under perioden t.o.m. budgetåret 1989/90 för stöd till forsknings- och utvecklingsinsalser inom också andra delar av kulturområdet än musecisektorn. Rådet bör sålunda ha möjligheter att stödja angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom barn- och ungdomsområdet där särskilt verksamheterna vid Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna och Svenska barnboksinstitutet i Stockholm bör uppmärksammas. Jag räknar därutöver med ett utrymme för stöd till kulturpedagogisk och kultursociologisk forskning samt utvärderingar av kulturverksamheter.

I detta sammanhang vill jag erinra om de förslag till förstärkningar av kulturstatistiken som jag i samråd med chefen för civildepartementet har anmält i årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil; 10 s. 334). En väl utvecklad statistik är givetvis en viktig förutsättning för forsknings- och ' utvecklingsarbetet inom kulturområdet.

Jag har vidare funnit att det är angeläget att särskilt uppmärksamma | samernas önskemål om forskning kring den egna kulturen, liksom förut- ' sättningarna för samer all själva bedriva sådan forskning. Givetvis bör sådan forskning huvudsakligen bedrivas inom ramen för universitetens, högskolornas och forskningsrådens ordinarie resurser. Som ett komplement till dessa möjligheter föreslår jag dock att särskilda medel ställs till: samefondens kulturdelegation förfogande för att utnyttjas till i första hand studiefinansiering inom forskarutbildningen. Jag återkommer under an-

slagsberäkningarna med anledning av vad jag här anfört.

Jag vill slutligen hänvisa till vad chefen för utbildningsdepartementet 155

inom de vetenskapliga bibliotekens område. Utbildningsministern har föreslagit att en biblioteksberedning skall inrättas med uppgift bl.a. att utse Bilaga 6 ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden. I detta sammanhang bör ock- Utbildningsdep. så uppgifterna för kulturområdets bibliotek med särskild vetenskaplig inriktning prövas. Det gäller bl.a. biblioteken vid statens musiksamlingar, statens konstmuseer, Drottningholms teatermuscum och Vitterhetsakademien.

6. Anslagsberäkningar för budgetåret 1987/88 samt

budgetåren 1988/89—1989/90

F 54. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom

kulturområdet

I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 427—428) har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1987/88 anvisa etl rescrvationsanslag av 656000 kr. för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. I enlighet med de överväganden jag redovisat under avsnittet Kulturverksamhet föreslår jag nu att ytterligare 2078000 kr. anvisas över anslaget för budgetåret 1987/88. Dessa medel bör fördelas enligt följande sammanställning.

Ändamål | Belopp

2078000

Jag har vid anslagsberäkningarna utgått från vad jag har anfört . — Om statens kulturråd och forskningsverksamheten inom rådets ansvarsområde, — om riksantikvarieämbetet och statens historiska museer beträffande forskningsinsatser i första hand rörande skadeverkningarna av luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål, SS — om riksarkivet och ett forskningsprojekt rörande metoder för masskonservering av papper. Utöver de medel för ändamålet som jag föreslår anvisade över dewua anslag vill jag hänvisa till vad chefen för utbildningsdepartementet tidigare har föreslagit rörande medel till projektet under anslaget till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationslörsörjning. Bidraget till projektet föreslås därmed uppgå till sammanlagt 1,9 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Jag räknar med att ett belopp av motsvarande storlek skall kunna disponeras under en treårsperiod. En anpassning av projektets kostnader bör sålunda göras från den utgångspunkten. . Jag räknar vidare med att följande belopp, utöver vad jag har föreslagit för budgetåret 1987/88, skall kunna tillföras anslaget för budgetåren 1988/89 och 1989/90. 156

1988/89 1989790 .

- - SS Bilaga 6 a

1. Forsknings- och utvecklingsinsatser

inom arkivområdet +1850000 + 150000 Utbildningsdep.

2. Stöd till folkrörelseforskning + 200000 of. 3. Samefondens kulturdelegation + 150000 of. 4. Statens kulturräd of. + 272000 5. Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museer of. + 450000 6. Naturhistoriska riksmuseet of. + 700000

+2200000 +1572000

Jag har vid anslagsberäkningarna för de olika ändamålen utgått från vad

jag har anfört I, om behovet av en ram för forsknings- och utvecklingsinsatser inom

arkivväsendet,

2. om stöd till folkrörelseforskning vid Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

samt Tjänstemannarörelsens arkiv och muscum,

3, om samefondens kulturdelegation beträffande medel för samisk forskning,

4, om statens kulturråd och forsknings- och utvecklingsarbete inom rådets ansvarsområde S. om riksantikvarieämbetet och statens historiska museer beträffande verksamhetsinriktad forskning inom kulturminnesvården samt anknytande museifrågor, 6. om nalurhistoriska riksmuseet beträffande inrättande av ytterligare en professur vid museet samt medel för forskningssamlingarnas vård.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att fatta principbeslut om att inrätta en tjänst som professor vid naturhistoriska riksmusect i enlighet med

vad jag förordat, |

2. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jag angett,

3. till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

för budgetåret 1987/88, utöver vad regeringen tidigare föreslagit i

prop. 1986/87:100 (bil. 10 s. 427—428), anvisa yuerligare 2078000 kr.

Massmedier m.m.

Inledning

Massmedieområdet kännetecknas av cn snabb utveckling av tekniken för

förmedling och lagring av ljud och bild. I vissa fall ersätter ny teknik äldre tekniska lösningar. I andra fall skapas genom de tekniska landvinningarna 157

nya produktions-, distributions- och användningsformer för ljud- och bildprogram.

Många försöker använda den nya tekniken för produkter och tjänster Bilaga 6 som kan utnyttjas Kommersiellt. Vilka vägar utvecklingen kommer att ta Utbildningsdep. beror därför i hög grad på vilka kommersiella satsningar som blir framgångsrika.

En följd av de förändringar som jag här har skisserat är att det har blivit

svårare att skaffa sig en överblick över vad som sker på massmedieområ-

det. Förutsättningarna för den svenska medicpolitiken påverkas av vad som sker både i Sverige och utomlands inom en rad vitt skilda områden, t.ex. elektronik, datateknik, informationsteknologi, rymdteknologi, internationell standardisering och upphovsrätt samt av kommersiella strategier hos företag med världsomspännande verksamhet.

Forskning inom massmedieområdet förekommer såväl vid universitet och högskolor som inom andra institutioner t.ex. avdelningen för publikoch programforskning hos Sveriges Radio. Till tjänst för massmedieforskningen finns bl.a. arkivet för ljud och bild (ALB).

Ett område där de tekniska förändringarna har nödvändiggjort en omprövning av tidigare ställningstaganden är bevarandet av ljud- och bildupptagningar. Gällande regler trädde i kraft år 1979 och omfattar filmer och vidcogram, fonogram samt Sveriges Radio-koncernens radio- och TV-sändningar. Sedan dess har det skett viktiga förändringar inom massmedieområdet. Satelliter och kabelnät har tagits i bruk för att sprida TV-program till hushållen. Nya former av ljudradio har också tillkommit.

Dessa omfattas inte av reglerna för bevarande. .

Mot bakgrund av bl.a. dessa förändringar har jag efter regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredare (U 1986:1) för att göra en översyn av reglerna för bevarande av ljud- och bildupptagningar. Enligt direktiven (Dir. 1986:14) bör utredaren avge sitt förslag före utgången av maj 1987.

Moderniserade regler för bevarande av ljud- och bildupptagningar bör . leda till att vi får bättre möjligheter att i framtiden studera den omstrukturering inom massmedicområdet som äger rum just nu. Genom att det kommer att finnas material bevarat från de nya medieformernas genombrottstid kommer vi att kunna fastställa när förändringar inträffade och vad som faktiskt skedde. I det avseendet kommer vi att vara lyckligare lottade än de som skall beskriva t.ex. spelfilmens första decennier. En stor del av materialet från denna tid är nämligen oåterkalleligen förlorat.

På ett område finns det skäl att nu vidta åtgärder för att förhindra en pågående förstörelse av material. Det gäller de äldre samlingar av ljudupptagningar som ALB år 1979 övertog från kungl. biblioteket. En stor del av samlingarna består av fonografrullar och lackskivor med tidiga inspelningar av radioprogram, operaföreställningar m.m. samt annan unik dokumentation. Materialet håller på att förstöras. En snabb överföring till moderna ljudmedier är det enda sättet att rädda denna historiska skatt till ettervärlden, Jag föreslår därför i det följande att ALB får särskilda resurser för inventering av dessa samlingar och överföring av vissa irispelningar till moderna medicr. 158

Det är emellertid inte tillräckligt att skapa förutsättningar för att kunna studera ett skeende i efterhand. Utvecklingen inom massmedieområdet har central betydelse för möjligheten att utnyttja yttrandefriheten och Bilaga 6 informationsfriheten och den är också väsentlig för såväl kulturpolitik som Utbildningsdep. informationspolitik. De nya tekniska systemen drar stora kostnader. Även om tekniken kan förväntas förändras tämligen snabbt blir dessa investeringar i hög grad avgörande för utvecklingen.

För forskningen är det viktigt att noga kunna följa den pågående utvecklingen. Det är också angeläget att de som på olika sätt berörs av utveck-. lingen inom massmedieområdet kan skaffa sig bästa möjliga underlag för sina bedömningar. Jag tänker här både på staten, landstingen och kommunerna som skall fatta beslut om politiska åtgärder, på företag som skall besluta om viktiga investeringar och på de slutliga användarna av den nya tekniken, dvs. allmänheten, som behöver kunna orientera sig i en ofta svåröverskådlig ström av planer och nyheter.

ställa samman uppgifter om den aktuella utvecklingen inom ljud- och bildområdet. En sådan verksamhet bör kunna utgöra en basresurs för den forskning som pågår inom. massmedieområdet och fungera som en källa för fortlöpande information för dem som har behov av att följa med i händelseförloppet. .

Sveriges Radio AB kommer senast i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 att redovisa om den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mera allmän forskning. Jag har för avsikt att därefter föreslå att en utredning ges i uppdrag att förbereda inrättandet av en särskild forskningsresurs med - massmedicpolitisk i in- ' riktning. ses : :

Utredningsarbetet bör inriktas på att:i | första hand finna former för att samordna och effektivisera utnyttjandet av de resurser som i dag finns hos .: myndigheter och institutioner inom området. Förutom Sveriges Radiokoncernens forskningsverksamhet syftar jag på ALB och på viss verksamhet inom Svenska Filminstitutet. Även kabelnämnden, närradionämnden och radionämnden kan fylla viktiga uppgifter i detta sammanhang. Utred-. ningen bör vidare ange inom vilka områden nytillkommande resurser i första hand behöver sättas in för alt förstärka informations- och forskningsverksamheten. |

Jag räknar med att utredningens arbete bör kunna bedrivas så att verksamheten kan inledas i sina nya former i början av år 1990. Särskilda medel härför bör sålunda anvisas första gången för budgetåret 1989/90.

I Sverige saknas en heltäckande förteckning över i landet producerade ' och utgivna fonogram. På regeringens uppdrag har ALB utrett förutsättningarna för utgivning av en svensk nationaldiskografi. Jag föreslår i det följande att ALB fär resurser för cn sådan fortlöpande registrering med start vid årsskiftet 1989/90,

För nämnda forskningsändamål inom medieområdet beräknar jag en successiv medelsförstärkning under de närmaste tre budgetåren. Förstärkningen bör uppgå till totalt 1150000 kr. i 1987 års kostnadsläge. Härav bör

ett belopp av 422000 kr. anvisas under budgetåret 1987/88. Jap återkommer i det följande till anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Bilaga 6

Utbildningsdep.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om en särskild forskningsresurs

med massmediepoliusk inriktning.

Räddningskonvertering av äldre samlingar inom arkivet för ljud och bild

Arkivet för ljud och bild (ALB) övertog år 1979 nationalfonoteket från kungl. biblioteket. I samlingarna ingär ott stort antal fonografcylindrar och lackskivor med upptagningar av tidiga radioprogram, inspelningar från Operan samt unika dokumentationer, exempelvis från Dag Hammarskjölds presskonferenser. En stor del av det unika materialet är i mycket dåligt skick. En snabbt fortskridande förstörelseprocess, bl.a. genom mögel, hotar att utplåna inspelningarna. ALB har föreslagit ett flerårigt projektarbete där materialet inventeras, ordnas upp samt förs över till andra ljudmedier. Därigenom kan en viktig del av vårt kulturarv bevaras för eftervärlden och göras tillgänglig för forskning. En stor del av inspelningarna kan bara räddas genom cn sådan överföring.

För cgen del finner jag det angeläget att det föreslagna räddningsarbetet kan påbörjas snarast möjligt. ALB bör därför få särskilda resurser under de närmaste tre budgetåren för att kunna inventera sina äldre ljudsamlingar och överföra vissa av förstörelse hotade upptagningar till moderna arkivmedier. För budgetåret 1987/88 räknar jag med ett belopp av 422000 kr., vilket motsvarar ungefär en tredjedel av det totala medelsbehovet. Jag. återkommer till medelsberäkningen för budgetåret 1987/88 i det följande under avsnittet Anslagsberäkningar.

I årets budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 10) har jag under anslaget G 3. Stöd till fonogram och musikalier föreslagit att statens kulturråd bör kunna ge stöd för utgivning av ljuddokument av även annat slag än musikfonogram. Jag hänvisar därvid till ett uppenbart intresse att göra vissa äldre inspelningar tillgängliga genom överföring till nya fonogram, t.ex. tonsättares tolkningar av egna verk, skådespelarröster, historiska tal eller radioprogram. Mitt förslag förutsätter att rådet kommer att samråda med bl.a. ALB. Enligt min mening bör det av mig här föreslagna inventeringsarbetet hos ALB kunna skapa förutsättningar för överväganden om en sådan fonogramutgivning. :

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen :

att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar rörande rädd- 160

ningskonvertering av äldre material hos arkivet för ljud och bild

avscende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som jap angett.

Bilaga 6

Utbildningsdep. Utgivning av en svensk nationaldiskografi

Regeringen uppdrog år 1982 ät ALB att utvärdera Grammofonleverantörernas förenings lagerkatalog över skivor och kassetter (den s.k. GLF-katalogen) och på basis härav komma in till regeringen med förslag på olika ambitionsnivåer till hur en fonogramkatalog borde vara utformad. Vidare borde förutsättningarna för utgivning av en nationaldiskografi klargöras. I samverkan med statskontoret genomförde ALB en utredning som resulterade i rapporten (1983:47) Förutsättningar för utgivning av en svensk nationaldiskografi. Statskontoret rekommenderade där ett fortsatt utredningsarbete om samordnad fonogramregistrering och uppbyggnad av en central fonogramdatabas. År 1984 beviljade regeringen ALB medel för en kompletterande utredning av förutsättningarna för utgivning av en nationaldiskografi på en lägre ambitionsnivå. ATL.B har nu med skrivelse överlämnat rapporten Förutsättningar för utgivning av en svensk nationaldiskografi i ALB:s regi.

I rapporten påpekas att det i Sverig ze finns flera register och kataloger över fonogram, bl.a. GLF-katalogen. Dessa är emellertid inte heltäckande och saknar väsentlig information. ALB anser att det behövs en svensk fonogramförteckning som kan informera om och dokumentera den svenska fonogramproduktionen. Enligt ALB bör en sådan förteckning även tjäna som beståndskatalog över ALB:s samlingar av pliktexemplar av fonogram. Med avdrag för kalkylerade försäljningsintäkter beräknas den årliga kostnaden uppgå till 480000 kr. Engångskostnaderna för systemoch programmeringsarbete uppgår till 100000 kr.

Regeringen uppdrog år 1985 åt statskontoret att komplettera ett av verket tidigare lämnat förslag om ökad samordning av registrering och katalogisering av alla typer av medier. Som resultat av utredningsarbetet överlämnade statskontoret i april 1986 bl.a. rapporten (1986:8) Samordnad registrering och katalogisering av fonogram, videogram och musikalier — förslag till åtgärder. I rapporten anger statskontoret en rad olika områden där en ökad samordning skulle vara lämplig. För att åstadkomma en erforderlig enhetlighet av bibliografiska normer föreslår statskontoret en samlad översyn.

För egen del vill jag anföra följande. Alltsedan ATL.B startade sin verksamhet år 1979 har arkivets resurser för katalogisering varit otillräckliga. Detta har medfört att ALB har fått anlita andra institutioners katalogmaterial, t.ex. mikrofiche från Sveriges Riksradios grammofonarkiv. Avsaknaden av en egen beståndskatalog har medfört allt större problem för forskare som måste kunna orientera sig i det insamlade materialet. Bortsett från den otillfredsställande tillgängligheten har bristen på cn heltäckande registrering också medfört att det saknas tillförlitlig statistik över i Sverige producerade och utgivna fonogram:

arkivet föreslagna fortlöpande nationaldiskografin, dvs. en fortlöpande 161

givna fonogram, Jag finner det också ändamålsenligt att förteckningen får en sådan uttormning att den kan tjäna som en beståndskatalog över ALB:s Bilaga 6 samlingar av pliktexemplar av fonogram. Utbildningsdep.

En heltäckande nationaldiskografi har betydelse också för intressenter utanför ALB. Den ger en information om och tillåter en utvärdering av de kulturpolitiska stödinsatser som staten gör på fonogramområdet. Även marknadsföringen inom och utom landet av den svenska fonogramproduktionen underlättas. Det är därför enligt min mening önskvärt att de katalogiseringsregler som tillämpas så långt som möjligt stämmer överens med i övrigt vedertagen standard för registrering av fonogram, t.ex. vid de svenska biblioteken. Enligt AL.B föreligger vissa svårigheter att helt anpassa den planerade fonogramförteckningen till de katalogiscringsregler som har utarbetats för i första hand biblioteksändamål. Enligt vad ALB anför är det emellertid möjligt att ytterligare sammanjämka de olika intressena i fråga om katalogiseringsmodell, Samtidigt betonar ALB att en sådan . sammanjämkning kan vara tidskrävande och därför inte bör få försena utgivmingsstarten. Jag delar denna uppfattning men förutsätter att ALB så snart som möjligt tar initiativ till överläggningar med de andra intressenterna. SE

ALB genomför för närvarande en datorisering av olika delar av verksamheten. Övergången till datorstödda rutiner medför en tidvis ökad belastning för arkivets personal. En datorstödd registrering av fonogram i syfte att skapa en nationaldiskografi bör vara väl förberedd. Pet kan även behövas tid för de ytterligare överväganden angående katalopiseringssy- . stemet som jag nyss berörde. Av dessa skäl finner jag det motiverat att den fortlöpande nationaldiskografin startar först vid årsskiftet 1988/89. Särskil-

Jag beräknar för verksamheten en helårskostnad av 400000 kr. i 1987 års kostnadsläge. Därtill kommer engångskostnaden för system- och programmeringsarbete. För budgetåret 1988/89 beräknar jag sålunda totalt 300000 kr., varav 200000 kr. som driftsmedel under ett halvår och 100000 kr. för engångsutgifter.

Frågan om en större samordning av katalogiseringsverksamheten avse- : ende fonogram, videogram och musikalier förutsätter enligt min mening ett brett samarbete mellan de olika parter som är verksamma på området. Härvid kan statskontorets förslag till åtgärder vara till god hjälp. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå några ytterligare åtgärder från. regeringens sida.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen : :

att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar rörande pro-

duktion av en nationaldiskografi avseende budgetåren 1988/89 och

1989/90 som jag angett. : 162

G 4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader Bilaga 6

Enligt vad jag har anfört i det föregående bör arkivet för ljud och bild få Utbildningsdep. särskilda resurser under en treårsperiod för att rädda äldre ljudinspelningar genom överföring till moderna ljudmedier. För budgetåret 1987/88 bör ett belopp av 422000 kr. anvisas. För att projektet skall kunna genomföras. enligt de planer som ALB har lagt fram vill jag nämna att detta belopp motsvarar ungefär en tredjedel av de medel som sammanlagt bör anvisas för ändamålet under treårsperioden.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkivet för ljud och bild: Förvaliningskostnader för budget-

året 1987/88, utöver vad regeringen har föreslagit i prop.

1986/87:100 bil. 10, anvisa ytterligare 422000 kr.

Bilaga 6:1

Bilaga 6

Sammanfattning av remissyttranden över

Utbildningsdep.

polarforskningssekretariatets anslagsframställning för budgetåren 1987/88—1989/90

Polarforskningssekretariatet har avgivit anslagsframställning för budgetåren 1987/88—1989/90 innehållande bl.a. förslag till genomförande och planering av forskningsprogram i Arktis och Antarktis. Programmet har sänts ut på remiss till ett antal företrädare för forskning, teknisk utveckling och industriella intressen. Remissinstanserna instämmer allmänt i det angelägna i en svensk forskningssatsning i polarområdena. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), t.ex., framhåller att det föreligger ett betydande behov av ytterligare forskning i dessa ännu så länge dåligt utforskade områden. Från flera håll läggs förslag om insatser utöver dem som polarforskningssekretariatet fört fram.

Att Arktis och Antarktis ur olika synpunkter kompletterar varandra på ett värdefullt sätt är en uppfattning som de flesta delar och därmed stöder programmets dubbla inriktning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) skulle dock från sina utgångspunkter gärna se större satsningar i det arktiska området.

Förslagen till insatser inom grundforskning och teknisk utveckling kommenteras på ett antal punkter. I huvudsak är remissinstanserna positiva, t.ex. försvarets forskningsanstalt (FOA), högskolan i Luleå och statens industriverk (SIND). Naturhistoriska riksmuseet pekar på det rikhaltiga material som samlats genom tidigare svenska expeditioner. Museet framhåller att det är av största vikt att grundläggande biologisk forskning får ett tillräckligt stort utrymme i ett eventuellt Antarktis-program, i synnerhet mot bakgrund av att detta har en tyngdpunkt i miljöforskning och miljöövervakning. SGU föreslår att man prövar att införliva ett sedimentologiskt shelfprogram i antarktissatsningen, vilket skulle ge möjligheter till jämförelse med den arktiska Ymer-80 expeditionen där detta var en tung del. Högskolan i Luleå betonar den tekniska forskningen, särskilt teknisk FoU kopplad till byggande och utrustning av stationen på Antarktis.

FOA lägger ett särskilt förslag om att upprälta och driva en mätstation för seismologi och luftburen radioaktivitet på Antarktis, som ett led i ett internationellt globalt system för att kontrollera kärnvapenprov.

SIND betonar att teknik för arktiska förhållanden i havsmiljö är en relativt ny marknad där det inte finns etablerade aktörer, något som underlättar introduktionen av svensk teknik och svenska företag. SIND anser att utvecklingen på Svalbard borde följas närmare, främst då exploatering efter mineraler och energiråvaror.

Miljöintresset är grundläggande vid verksamhet i de känsliga polarområdena, härom är alla ense, Statens naturvårdsverk (SNV) framhåller all den globala Juftföroreningsspridningen och därtill kopplade risker för klimatförändringar är av stort intresse och gör internationellt forskningssamarbete nödvändigt. Flär utgör polartrakterna unika ”arkiv” och referensområden. Högskolan i Luleå, som noterar att programmet har en tyngdpunkt 164

på miljöforskning, föreslår att det även bör omfatta metoder att skydda miljön från påverkan.

Ett flertal remissinstanser förklarar sig vara intresserade av och beredda Bilaga 6 att aktivt medverka i det föreslagna programmet. FOA nämner fjärranalys Utbildningsdep. med bilddatabehandling, seismologi och marin undersökningsteknik som exempel på egna kompetensområden som är förenliga med polarforskning. Naturhistoriska riksmuseet framhåller bl.a. sin kompetens att i laboratoriet för isotopgeologi utföra olika slag av analyser av mineral och bergarter. SIND bekräftar sin avsikt att vidga insatserna inom arktuisk teknik till andra områden än havstcknik och med längre tidsperspektiv, i fördjupat samarbete med polarforskningssekretariatet. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är beredd att i nära samverkan med SIND gå in i ett sådant forskningsprogram med utnyttjande av de breda industri- och tvärvetenskapliga forskningskontakter som byggts upp i STU:s tidigare verksamhet. Vetenskapsakademien (KVA) påpekar att akademiens forskarutbyte med östländerna har visat sig vara av utomordentligt värde för polarforskningen och inom miljöforskningen, särskilt för ett samarbete i Arktis med Sovjetunionen.

Polarforskningssekretariatets fortsatta insatser inom området tillstyrks av alla som berör frågan. FRN framhåller att just sckretariatskaraktären bör understrykas. STU noterar att polarforskningssekretariatet efterlyser ett kompletterande polartekniskt forum. Det borde övervägas, menar STU, om inte polarforskningssekretariatets styrelse skulle kunna innehålla såväl en vetenskaplig som en industriellt-tekniskt rådgivande funktion.

Innehållsförteckning Prop. 1986/87: 80

| | Sid

Bilaga 6 Inledning socsesesersereerrrreeerrer rr reses str este ess renen

Övriga forskningsfrågOr ...sosrrsseserserrererrrr rss ers ers r ess na 118 Prop. 1986/87: 80 PD 29. Forskningsrådsnämnden osssossssseerersrrrrssrsersrs rr ere 118

Bilaga 6 D 31. Medicinska forskningsrådet = sosososossersesesssrrs esse sr rs 123

Utbildningsdep.

D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådel m.m. oosssssossesee ses 126 1) 33. Polarforskning oosososeserrsrseesreereer str ere rss rer rer ra 133 D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför-

SÖLJNING oosooerererrrserrererarta rer rr reses r sr er rs R tr sas 134 D 35. Europeisk forskningssamverkal osooosososeesesser sasse ss e a 136 D 36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader ,.. 139

D 38. Institutet för rymdfysik =oossoooossesererese rs ers rr ss rss 141 D 39. Institutet för internationell ekOnOMi sososoresesresesrse sees 143 D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet = ooosososososs sees rss 144

Kulturverksamhet oosoooosrsesersaserrerseerrer rer rer er rr sr rea 148

Massmedier M.M. sosoosseesersessrsrereereeres er ere Kr ss Asks ns 157

Bilaga 6:1 Sammanfattning av remissyttrande över polarforsk-

ningssckretariatets anslagsframställning för budgetåren

1987/88—1989/90 Loo ooeeereereerereerer ers er r rr na 164

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 167

Bilåga 7 Prop. 1986/87:80

Jordbruksdepartementet | | Bilaga 7

: : Jordbruksdep. Utdrag ur protokoll vid tegeringssammanträde den 5 februari 1987

Föredragande: statsrådet Ileilström

Anmälan till proposition om forskning

I Inledning

Del statligt finansierade forsknings- och utvecklingsarbetet på jordbrukets, skogsbrukets och veterinärmedicinens områden har traditionellt präglats av ett stort inslag av verksamhet med mycket nära anknytning till den praktiska tillämpningen inom näringarna. Denna inriktning har varit nödvändig och naturlig med hänsyn till det stora antalet små företag inom jordbruket och skogsbruket .som inte själva har haft möjlighet att bedriva ett meningsfullt utvecklingsarbete. Under det senaste decenniet har behovet av grundläggande, heltäckande forskning blivit allt mer påtagligt. En ändrad inriktning av forskningen med denna grundsyn som utgångspunkt har kommit till uttryck i de senaste årens statliga insatser för forskningen för de areella näringarna. Vidare har miljöfrågorna mera regelmässigt getts en plats i forskningen. Samtidigt har näringslivets intresse för medverkan i finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete ökat. Som statsministern

" tidigare har framhållit är det viktigt att en fortsatt, allmän satsning sker på

grundläggande forskning vid sidan av tillämpad forskning.

1 1984 års forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84:107 bil. 6) anförde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet bl. a. att det behövs en mer heltäckande forskning för att vi skall få ett bättre underlag för planeringen av inriktningen av produktionen inom de areella näringarna. Detta synsätt har också präglat inriktningen på de nya forskningspolitiska insatser som sedan dess gjorts med anknytning till dessa näringar. Sålunda antog riksdagen år 1985 regeringens förslag om livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121, JoU 27, rskr. 224). I propositionen förordades bl.a. att forskningen på livsmedelsområdet skall omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumenternas krav på våra livsmedel.

Konsumenternas krav på säker tillgång till fullgoda och hälsosamma livsmedel har fastslagits genom 1985 års livmedelspolitiska beslut (prop. 1984/85:166, JoU33, rskr. 393). Där har också lagts fast ett miljö- och resursmål. Målet innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kraven på god miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra. naturresurser. Jordbruket skall således i möjlig utsträckning använda miljövänliga odlingsmetoder som bidrar till god hushållning med mark, vatten och växtnäring. I rimlig utsträckning skall jordbruket bedrivas så att det bidrar till att bevara genetisk variation

| Riksdagen 198687. 1 saml. Nr 80. Bilaga 7

och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet. Också livsmedlens kvalitet ställs i förgrunden. 1985 års riksdagsbeslut visar färdriktningen mot en livsmedelspolitik där Iivsmedlens kvalitet och hänsyn till djur Bilaga 7 |

och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Jordbruksdep.

2¶Jordbruks- och livsmedelsforskning

Statsministern har tidigare denna dag understrukit betydelsen av förskningsverksamhet som ett instrument för att förbättra livsmedlens kvalitet.

Den nya synen på livsmedelsproduktionens utformning och utveckling med den enskilde konsumentens intressen och behov som utgångspunkt präglar åtgärderna på forskningsområdet. Som ctt första steg antog riksdagen våren 1986 regeringens förslag om ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen (prop. 1985/86:74, JoU 13, rskr. 165). Programmet grundas på ett av skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) redovisat förslag. Det bygger på grundsynen att produktionsformer som syftar till att förena effektiviteten med hänsynen till miljön förutsätter en biologisk —ekologisk helhetssyn. För att skapa grunden för en sådan helhetssyn krävs enligt programmet en omfattande kunskapsuppbyggnad på ett flertal områden. De områden där vi behöver fördjupa de grundläggande kunskaperna är i första hand kemi, fysik, mikrobiologi, genetik, biologi, immunologi, ekologi samt ctt antal samhällsvetenskapliga områden. Forskningen skall också syfta till att med hjälp av kunskap från grundläggande discipliner pröva hur en rationell och ekonomisk växt- och djurproduktion skall bedrivas i ett biologiskt —ekologiskt sammanhang.

Programmet har sålunda den utgångspunkten att konsumenternas krav på bättre livsmedelskvalitet skall sättas i förgrunden för produktionen i hela livsmedelskedjan. Det skall stärka jordbruksnäringarna och ge oss möjligheter att utnyttja våra förnyelsebara naturtillgångar på ett från ekologiska utgångspunkter bättre sätt än hittills. De nya metoderna som kan väntas komma fram som ctt resultat av forskning och teknisk utveckling skall vara mer miljövänliga än de nuvarande. De skall kunna ge förutsättningar för en intensiv växtodling. De skall också möjliggöra en djurskötsel med bevarande av en god miljö och utan att djuren utsätts för skada. Flera av de egenskaper hos livsmedlen som ger dem dess kvalitet är på eu avgörande sätt bundna till vår råvaruproduktion. Ny miljövänlig teknik kan väntas leda till livsmedelsråvaror med en högre kvalitet. Detta kan på sikt stärka den inhemska produktionens konkurrenskraft. För detta forskningsprogram har för budgetåret 1986/87 anvisats 17 milj. kr. För nästa budgetår bör anvisas ett oförändrat belopp.

SJFR har nyligen på regeringens uppdrag utarbetat ett sammanhållet program för livsmedelsforskning. Det har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.1. Programmet utgår från den helhelssyn som jag har angett i det föregående och anknyter till jordbruksforskningsprogrammet. Allmänt konstateras att livsmedelsforsk-

ningen är i mycket starkt behov av en grundläggande, långsiktig kompetensuppbyggnad. Vissa särskilt angelägna programområden som forskningen behöver bearbeta skisseras. Bl.a. påpekas att många fundamentala Bilaga 7 frågor kring människans behov av olika näringsämnen under olika beting- Jordbruksdep. elser fortfarande är obesvarade. Ett skäl till detta är bristande kunskap om hur man skall definiera ett bra näringstillstånd och vilka processer i kroppen som de olika näringsämnena ingriper i. Programområdet kost och hälsa har därför bedömts som mycket viktigt.

Inom livsmedelsområdet finns många frågor att angripa med ekonomiska och andra samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Funktion och effektivitet inom hela systemet eller dess delar är viktiga frågor inte minst för konsumenterna och samhället i övrigt. Ett programområde, maten och samhället, föreslås därför ingå i [orskningsprogrammet. Flera historiska och beteendevetenskapliga frågor kring maten har endast tillfälligtvis varit föremål för forskningsinsatser. Det gäller orsakssammanhang kring konsumtionens utveckling och vad ekonomiska, sociala och kulturella faktorer betyder därvid. Ytterligare forskning kring ett programområde, människan och maten, har därför också bedömts som nödvändig. Många grundläggande frågor kring vilka faktorer som slutligen bestämmer hur vi upplever smak och egenskaper hos livsmedel är ännu obesvarade. Människans sensoriska upplevelse påverkas både av kemiska, fysikaliska och psykologiska faktorer. Smak och upplevelse är således också ett programområde, som enligt SJFR behöver bearbetas.

I all livsmedelshantering spelar mikroorganismerna en viktig roll. Ökad och fördjupad kunskap om livsmedelsorganismerna och dessas roll kan ge ett underlag både för att undvika patogena organismer och deras gifter i livsmedel och för att i större utsträckning utnyttja de positiva egenskaperna. Programområdet livsmedlens biologi utgör därför en viktig del i forskningsprogrammet. Ett centralt programområde är också matens fysik och kemi. Grundläggande studier kring vilka ämnen olika livsmedelsprodukter innehåller är själva basen för en ökad förståelse av livsmedlen och dessas egenskaper. Slutligen framhålls behovet av forskning kring mat och säkerhet. En fördjupad kunskap behövs bl.a. om under vilka omständigheter naturliga gifter, miljögifter och vissa andra ämnen uppträder och om möjligheterna att eliminera dem genom genetiskt urval.

Flertalet remissinstanser delar SJFR:s syn på hur livsmedelsforskningen bör utvecklas och att man måste utgå från en helhetssyn på livsmedelskedjan.

Enligt min mening måste livsmedelsforskningen i vid mening förstärkas om kraven på god mat av hög kvalitet och säkerhet och till rimliga priser skall kunna tillgodoses i det moderna samhället. Det fordras en mer gedigen vetenskaplig grund för produktion, industriell förädling, hantering och konsumtion av livsmedel. Forskningen på livsmedelsområdet måste omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra livsmedel. För konsumenten är det angeläget att inte bara få färska och bra råvaror. Det är också viktigt vad som händer vid förädling och distribution av livsmedlen. Frågan om livsmedlens kvalitet är av allra största betydelse. De statliga insatserna bör därför inriktas på sådan forsk-

ning som leder till en nödvändig, samlad kunskapsuppbyggnad för hela . livsmedelsområdet så att erforderliga insatser på mer tillämpade frågeställningar skall kunna göras. Detta gäller biologiska, fysikaliska, medicinska, Bilaga 7 kemiska och biokemiska frågeställningar samt samhällsvetenskaplig forsk- Jordbruksdep. ning i vid bemärkelse. Enligt min mening är det forskningsprogram som SJFR har redovisat ett bra underlag för det fortsatta arbetet med att utforma livsmedelsforskningen i överensstämmelse med den helhetssyn jag har förordat. SIFR:s programförstag pekar på flera eftersatta områden och konkreta forskningsuppgpifter.

För att ytterligare konkretisera de önskvärda forsknings- och utveck-. lingsinsatserna måste såsom SJFR framhållit och som påpekats av flera remissinstanser vetenskapligt och stringent formulerade ” detaljpr ogram tas fram för de olika huvudområdena.

Genom det heihetsperspektiv som bör anläggas finns givetvis klara anknytningar mellan den nu förordade forskningsinriktningen och: det forskningsprogram om alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen som riksdagen tidigare har antagit och som SJER har samordningsansvarct för. Det föreligger således inte någon skarp gräns mellan de olika programmen. De samlade forskningsresultaten kommer att ha stor betydelse för inriktningen av 1990-talets livsmedelsproduktion.

Eftersom forskningen på livsmedelsområdet bör omfatta hela livsmedelskedjan är det angeläget att den organiseras och utförs med hänsyn tagen till detta. Behovet av samordning är stort. Med hänsyn till SJER:s forskningsrådsansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom såväl primärproduktionsforskningen som forskningen avseende leden efter råvaruproduktionen bör rådet ansvara för programmets genomförande. Det bör ankomma på SJFR att organisera behövligt samråd med företrädare för berörda statliga organ samt för konsumenter och producenter som kan ge SJFR vägledning i de övergripande prioriteringsfrågor som uppkommer under programmets genomförande.

SJFR stödjer redan i dag livsmedelsforskning. För: detta ändamål har . särskilt avsatts 6 milj. kr. Även forskningsrådsnämnden (FRN) och styrclsen för teknisk utveckling (STU) lämnar bidrag till livsmedelsforskning. Viss forskning inom ämnesområdet medicinsk näringsforskning finansieras av medicinska forskningsrådet (MFR). SJER har [föreslagit att statens årliga insats för livsmedelsforskningen ökas med 21 milj. kr. Flertalet remissinstanser ansluter sig till SJFR:s bedömningar av medelsbehovet. För egen del vill jag anföra att resursförstärkningar även inom prioriterade forskningsområden i huvudsak måste ske genom fortgående omprövning och omfördelning av medel. För att möjliggöra angelägen kunskapsuppbyggnad och stöd till livsmedelsforskningen bör dock ytterligare 9 milj. kr. anvisas till SJER för nästa budgetår. Denna resursförstärkning bör i första hand användas till sådana ämnesområden som SJFR primärt har ansvaret för. Jag räknar vidare med att bidrag till livsmedelsforskningen under den kommande treårsperioden kommer att lämnas av FRN, MFR, humanistisk —samhällsvetenskapliga forskningsrådet och STU. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för utbildnings- och industridepartementen. Jag har erfarit att FRN nyligen har beslutat om ctt forskningsprogram som

Hälsa. Vidare har jag erfarit att chefen för industridepartementet senare kommer at! föreslå att medel beräknas åt STU för ctt nytt insatsområde, Bilaga 7 driftutvecklingssystem för processindustrin, inriktat bl.a. mot livsmedels- Jordbruksdep. industrin.

Av betydelse är också att näringslivet i ökad utsträckning medverkar i livsmedelsforskningen. SJER har inlett en samverkan med näringslivet rörande några forskningsprojekt, bl.a. om kvalitetsbetalning för slaktkroppar och havre som råvara för livsmedel. Denna samverkan bör enligt min mening fortsätta och utvecklas inom andra delar av livsmedelsforskningen.

Det ankommer på SJFR att på lämpligt sätt fortlöpande redovisa resultaten av forskningen. Forskningsresultaten måste liksom hittills genom bl. a. undervisning och rådgivning snarast föras ut i praktisk tillämpning.

3¶Inriktningen av forskningen vid Sveriges

lantbruksuniversitet

Lantbruksforskning behandlar problem som har anknytning till jordbruk, trädgårdsbruk, skogsbruk, veterinärmedicin, landskapsplanering och vattenbruk. SLU har redovisat ett handlingsprogram för budgetåren 1987/88—- ' 1991/92. Programmet anger mål och inriktning för SLU:s olika verksamhetsgrenar. För att åstadkomma en ökad och uthållig skogsproduktion, ett effektivt jord-, trädgårds- och skogsbruk med mer hänsynstagande till miljö, djurhälsa och kvalitet samt livsmedel och skogsprodukter av god kvalitet, fordras enligt handlingsprogrammet en forskning av hög kvalitet inom alla delar av SLU.

SLU anför att forskningens framtida inriktning syftar till att möjliggöra cn helhetssyn genom att bl.a. innefatta ökade insatser på leden efter råvaruproduktionen såväl inom skogsbruket som livsmedelssektorn. Sammanfattningsvis anges den framtida inriktningen innebära konsolidering, fullföljande av tidigare planer och insatser på nya områden.'

I första hand bör enligt handlingsprogrammet SLU koncentrera sina egna resurser på de grundläggande uppgifter som hänger samman med utbildning och forskarutbildning samt den forskning som ärmödvändig för att det skall ske en kunskapsutveckling inom sådana områden där SLU tillhandahåller utbildning. En konsolidering av dessa verksamheter bedöms bli universitetets viktigaste uppgift.

Fullföljande av tidigare planer innebär bl.a. en fortsatt fördjupning på grundläggande biologisk forskning. Detta innefattar bl.a cen 'bioteknisk

kompetensuppbyggnad. Även en förstärkning av livsmedelsforskning,

forskning på trädgårdsområdet samt en ökad forskning i syfte att minska behovet av djurförsök och göra försöken skonsammare innebär ett fullföljande av tidigare planer.

Vad gäller nya områden som anses angelägna för SLU anges bl.a. uppbyggandet av ett genetiskt centrum. Härigenom kan en fortsatt kunskapsuppbyggnad komma till stånd inom molekylär- och cellbiologi, mik-

som kan väntas ha stor betydelse för den praktiska växtförädlingen på lång sikt. Vidare framhålls i handlingsprogrammet betydelsen av att bygga upp Bilaga 7 en bioteknisk kompetens inriktad mot bl.a. den skogliga sektorn. Jordbruksdep.

SLU:s ansvar omfattar förutom forskning och utbildning även utvecklingsarbete. Inom detta område prioriteras i handlingsproerammet främst matematiska modeller som ctt hjälpmedel i den mer tillämpade forskningen, värdering av nya metoder och teknik samt insatser för att i ökad utsträckning kunna utnyttja SLU:s kompetens i regionalekonomiska sammanhang.

För egen del anser jag att handlingsprogrammet i allt väsentligt kan läggas till grund för de prioriteringar som bör göras i fråga om forskningen vid SLU. För att ge utrymme åt de prioriterade forskningsområdena bör SLU fortsätta den omprövning och omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning som startades budgetåret 1985/86. I det följande tar jag upp vissa frågor som jag bedömer vara av särskilt intresse.

Ytterligare insatser bör göras på grundläggande biologisk forskning vid SLU. Statsministern har tidigare understrukit behovet av ytterligare åtgärder för att förstärka en bioteknisk kompetensuppbyggnad. 1 första hand bör en fortsatt kunskapsuppbyggnad med inriktning mot växtsidan ske inom molekylär- och cellbiologi, mikrobiologi, molekylärgenetik och växtfysiologi. Vid det genetikcentrum i Ultuna som är gemensamt för SLU och universitetet i Uppsala bör genetisk forskning och växtförädlingsforskning sammanföras med nya biotekniska kompetenser. Som en mycket viktig del i detta genetikcentrum ingår den mikrobiologiska institutionen vid SLU. Mikrobiologin intar en central roll bland de grundläggande biologiska ämnena och är en av basvetenskaperna inom biotekniken. Mot bakgrund härav och då nuvarande lokaler för den mikrobiologiska institutionen är otillräckliga och starkt förslitna bör medel anvisas för nybyggnad för institutionen samt för inredning och utrustning av byggnaden.

I uppbyggandet av ett genetiskt centrum bör också ingå ökade insatser för den cellbiologiska forskningen. Med hänvisning till det bioteknikprogram som statsministern tidigare har redovisat och med hänsyn till behovet av överföring av molekylärbiologiska kunskaper till det skogliga området bör kompetensen vid detta centrum förstärkas genom att en professur i skogsträdens cellbiologi inrättas vid SLU.

4¶Skogsforskning

Riksdagen har år 1986 antagit regeringens förslag till forskningsprogram rörande skog och miljö (skr. 1985/86:76, JoU 13, rskr. 165). Programmet tar sikte både på de globala problemen, framför allt de pågående avskognings- och ökenutbredningsprocesserna i de fattiga länderna, och på betingelserna för ett produktivt, ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige. Det är ewu brett, tvärvetenskapligt program som spänner över alll från . grundforskning inom traditionella discipliner till utbildning av forskare i Sverige och u-länder. I sin helhet har forskningsprogrammet beräknats

kosta 200 milj. kr. under en femårsperiod. Den del av forskningsprogrammet som rör avskogning och ökenutbredning i u-länderna administreras av styrelsen för u-landsforskning (SAREC). Den andra, nationella deien av. Bilaga 7 programmet syftar till att möjliggöra ökad virkesproduktion i en balan- Jordbruksdep. serad miljö. Särskild uppmärksamhet riktas mot frågor som berör virkes- produktion, natur och miljö, fjärranalys, fytokemi, teknik och förädling samt samhället—företaget—skogen. Kostnaderna för det nationella programmet rörande skog och miljö har beräknats till 100 milj. kr. under en femårsperiod. För innevarande budgetår har anslagits ca 29 milj. kr., varav ca 21 milj. kr. till SJFR. För nästa budgetår bör SJFR anvisas ett oförändrat belopp. .

SLU har i samarbete med företrädare för skogsnäringen i Sydsverige utrett behovet av utökad skogsforskning med inriktning mot södra Sverige. Ett förslag till program har utarbetats. Forskningen bör enligt förslaget i första hand vara tillämpad och beröra ämnesområdena skogsskötsel och markanvändning. Forskningen avses få stor bredd och även innefatta bl.a. ekologiska aspekter och naturvårdsaspekter med särskilt beaktande av småskogsbrukets speciella förutsättningar och möjligheter.

Enligt min mening är det angeläget att kompetensen inom den skogliga forskningen förstärks i huvudsak i överensstämmelse med det förslag till program som har utarbetats. Kostnaderna för projektet har beräknats till ca 7,5 milj. kr. per år under en sexårsperiod eller totalt ca 45 milj. kr. En viss del kan finansieras genom omfördelning inom anslaget till SLU. Näringslivet har åtagit sig att medverka till finansieringen av en väsentlig del av projektet. Staten bör dessutom tillskjuta ytterligare medel.

Skogsstyrelsen disponerar särskilda medel för bidrag till tillämpad skogsproduktionsforskning. Dessa medel utgör ett komplement till övrigt statligt stöd till skogsforskningen och finansieras med skogsvårdsavgifter. Skogsföryngringsforskning och traditionell skogsproduktionsforskning lik- . som luftföroreningsforskning är prioriterade områden som skogsstyrelsen fördelar medel till. Skogsstyrelsen bör tillföras ytterligare medel för bidrag till sådan forskning.

5¶Tekniskt utvecklingsarbete m. m.

Grundforskningen och den tillämpade forskningen rörande de areella näringarnas problem måste kompletteras med utvecklingsarbete i syfte att få fram system, metoder och maskiner som är direkt tillämpbara i praktisk verksamhet. Detta utvecklingsarbete sköts i viss utsträckning inom de enskilda företagen. För att nå en större allmängiltighet och för att tillgodose även de mindre företagens behov bedrivs även programbunden verksamhet som är finansierad av staten och branschorganisationer gemensamt. Inom jordbruks- och trädgårdsnäringen gäller det viss växtförädling liksom verksamhet vid Jordbrukstekniska institutet. Som jag har nämnt i det föregående arbetar SJFR med särskilda, gemensamma projekt på livsmedelsområdet. För skogsbrukets del bedrivs gemensamt finansierad verksamhet inom områdena skogsträdsförädling och skogsteknik. Vad

lan staten och Lantbrukarnas riksförbund före utgången av år 1988 förhandlingar tas upp mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse om Bilaga 7 eventuellt behov av fortsatt särskilt stöd till växtförädlingsverksamhet för Jordbruksdep. tiden efter den 31 december 1989. :

Det är enligt min mening angeläget att näringslivet i större utsträckning än hitills medverkar finansiellt till forsknings- och utvecklingsarbete inom de av mig nu berörda områdena. En utökad samverkan mellan näringslivet och den statliga forskningsverksamheten bör också avse verksamhet som har mer karaktär av grundforskning. Av särskilt intresse i sammanhanget är växtförädlingsföretagens medverkan i uppbyggandet av det genetiska centrum i Ultuna, som jag tidigare har berört.

En samverkan är också angelägen på fiskeforskningens område, Tillsammans med fiskeristyrelsen utarbetar SJFR för närvarande ett samlat, övergripande program rörande forskning och utvecklingsverksamhet för fisket. Därvid skall bl.a. undersökas behovet av och möjligheterna att organisera kollektivt finansierad forskning och utveckling där fiskenäringen i vid mening ingår som medfinansiär.

6¶Användning av bekämpningsmedel i jordbruket

Hänsynen till natur- och miljövårdens intressen har under en följd av år präglat olika åtgärder och insatser för de areella näringarna. De båda forskningsprogrammen som rör alternativa produktionsformer i jordbruket samt skog och miljö och som jag har redovisat i det föregående är exempel på hur hänsynen till miljön i vid bernärkelse skall vara ett naturligt inslag i all verksamhet. Även i branschforskningsavtalen på jordbrukets och skagsbrukets områden har hänsynen till miljön sedan länge cen naturlig plats. Ytterligare ett exempel tar jag upp i det följande. '

Regeringens målsättning för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket är, som den har angetts i regeringsförklaringar i oktober 1985 och mars 1986, att användningen skall halveras på fem år. Detta är ett led i regeringens strävan att 1990-talets jordbruk skall kunna bedrivas med produktionsmetoder som är i balans med det ekologiska systemet. Mot denna bakgrund har lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk och kemikalieinspektionen på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till handlingsprogram för att uppnå målet i fråga om begränsningen av användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Förslaget har remissbehandlats. I förslaget till handlingsprogram förordas en övergång till användning av medel som innebär mindre risker från hälso- och miljösynpunkt, en minskning av användningen av bekämpningsmedel och särskilda åtgärder till skydd för hälsa och miljö. Därutöver r föreslås insatser för forskning, ut-

minskning av bekämpningsmedelsanvändningen. .

Det är enligt min mening angeläget att arbetet med att minska riskerna med bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket nu snabbt kan drivas' vidare. Naturvårdsverket och lantbruksstyrelsen har mot bakgrund härav

fått i uppdrag att närmare utreda utformningen av ett system [ör typprovning och typgodkännande av utrustning för spridning av bekämpningsmedel. Vidare har naturvärdsverket fått i uppdrag att med utgångspunkt bl. a. Bilaga 7 i vad som sägs i rapporten se över föreskrifter och allmänna råd om Jordbruksdep. spridning av bekämpningsmedel. Slutligen har lantbruksstyrelsen och kemikalicinspektionen fått i uppdrag att utreda hur utökade krav på utbildning och tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel bör utformas. Berörda myndigheter har dessutom fått i uppdrag att fortlöpande redovisa hur arbetet med genomförande av handlingsprogrammet fortskrider.

För att ylerligare påskynda övergången till användning av bekämpningsmedel som medför mindre risker från hälso- och miljösynpunkt bör vid den prövning av ett bekämpningsmedel som föregår ett godkännande göras en värdering av riskerna och nyttan med detsamma. En striktare . värdering med ett ökat inslag av behovsprövning kar väntas leda till en : minskning av antalet preparat och till utveckling av mindre riskfyllda preparat. Resurser härför bör ställas till kemikalieinspektionens förfogande.

För att få den behovsanpassade bekämpningen att fungera och motverka onödig bekämpning är en väl utvecklad prognos- och varningsverksamhet av stor betydelse. Det är också viktigt att genom rådgivning öka kunskaperna hos jordbruks- och trädgårdsodlare och hjälpa dem till riktiga bedömningar av bekämpningsbehoven. Mot bakgrund härav föreslår jag att ytterligare medel anvisas för utveckling och bedrivande av prognos- och varningsverksamheten vid lantbruksstyrelsen. Utvecklingsarbetet bör ske i samarbete med ST.U. Inom ramen för dessa resurser bör även behovet av en förstärkt växtskyddsrådgivning inom området kring Mälaren och Hjälmaren kunna tillgodoses. . |

Det är också angeläget att nya rön på det bekämpningstekniska området når ut snabbare till rådgivare och jordbrukare. För att detta skall bli möjligt bör en ny tjänst för en statskonsulent inrättas vid SLU.

För att stimulera såväl maskinharideln som jordbrukare att genomföra konditionstester av lantbrukssprutor bör en frivillig verksamhet främjas genom bidrag till maskinhandeln för anskaffning av mobila testutrustningar. Bidrag bör också kunna lämnas för de tester som utförs. Administrationen av bidragen bör handhas av lantbruksstyrelsen.

Den offentliga kontrollen av bekämpningsmedelsrester i livsmedel utformas och leds av livsmedelsverket. Denna verksamhet bör utvidgas i fråga om dricksvatten och spannmålsprodukter som för närvarande i detta hänseende inte är föremål för offentlig regelbunden kontroll. Vidare bör verket utveckla och pröva metoder för att analysera de bekämpningsmedel som för närvarande inte ingår i analysverksamheten och som från risksynpunkt är mest angelägna att analysera. Livsmedelsverket bör ges ytterligare resurser härför.

Förstärkt forskning och utvecklingsverksamhet är nödvändig för att på sikt ytterligare kunna minska användningen av bekämpningsmedel. Bl.a. behövs utökade resurser för forsknings- och försöksverksamhet i syfte att minska användningen av ogräsmedel. SLU bör tillföras resurser motsva-

rande kostnaderna för en forskartjänst inom området ogräsforskning. Vidare bör lantbruksstyrelsen ges resurser för försöks- och utvecklingsprojekt inom ogräsområdet. Forskning och utvecklingsarbete rörande ny tek- : Bilaga 7 nik vid användningen av såväl bekämpningsmedel som icke kemiska meto- Jordbruksdep. der bör också intensifieras. Detta kan ske bl.a. inom det ramprogram för verksamheten vid Jordbrukstekniska institutet, som jag tidigare har redovisat. Jag vill i sammanhanget erinra om att flera forskningsprojekt som stöds av SJFR, bl.a. inom ramen för det nya jordbruksforskningsprogrammet, är ägnade att minska användningen och behovet av kemiska bekämpningsmedel.

Sammantaget utgör dessa insatser som uppgår till 8,5 milj. kr. en viktig del i arbetet att uppnå målet om begränsning av användningen av bekämpningsmedel. Jag återkommer i det följande till vissa anslagsfrågor. Jag har för avsikt att i en särskild proposition ta upp frågan om anslag till lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Härvid kommer jag att ta upp frågan om ytterligare medel för rådgivning i alternativ odling. Chefen för miljö- och energidepartementet kommer att ta upp frågan om ytterligare medel till kemikalieinspektionen.

7¶Användningen av miljöavgifterna på

bekämpningsmedei och handelsgödsel

I prop. 1985/86:74 redovisades för riksdagen användningen av de medel som hade flutit in som miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel under budgetåret 1984/85. För nästa budgetår står avgiftsmedlen som hänför sig till budgetåret 1985/86 till förfogande. De uppgår till sammanlagt 112,9 milj. kr. De förslag som jag efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet redovisar innebär att avgiftsmedlens användning fördelar sig enligt följande.

1986/87 1987/88

(milj. kr.) — (milj. kr.)

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

Bilaga 7

att ta del av vad jag har anfört om ett program för livsmedels-

Jordbruksdep.

forskning och för begränsning av bekämpningsmedelsanvändningen

i jordbruket. |

9 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

I prop. 1986/87:100 (bil. 11) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1987/88 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp. D8. Främjande av skogsvård m.m. 10900000 kr. G 1. Sveriges lantbruksuniversitet 406328 000 kr. G2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet 174296000

kr. | G3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. 23 800000

kr. : G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversi-

tet m.m. 28400000 kr. G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd 102298000 kr. G6. Stöd till kollektiv forskning 21000000 kr. G7. Bidrag till växtförädling 23 000000 kr. G 8. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 620000 kr.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Nionde huvudtiteln

D. Skogsbruk

D 8. Främjande av skogsvård m.m.

1985/86 Utgift 9879735 Reservation 1497820 1986/87 Anslag 10900000 1987/88 Förslag 11900000

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för särskilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl.a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 14,9 milj. kr. med hänsyn till bl.a. ökat behov av tillämpad skogsforskning. ul

Mot bakgrund av vad jag tidigare anfört bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 milj. kr. till 11,9 milj. kr. | Bilaga 7

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Jordbruksdep.

alt till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1987/88

anvisa ct reservationsanslapg av 11900000 kr.

F. Livsmedelskontroll m. m.

F 1. Statens livsmedelsverk

I prop. 1986/87:100 (bil. 11 s. 53) har regeringen under denna rubrik föreslagit att 62667000 kr. anvisas till statens livsmedelsverk för budget-

året 1987/88. |

Med hänvisning till vad jag har förordat i det föregående om utvidgad: kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel som ett led i minskad användning av kemiska bekämpningsmedel föreslår jag att ytterligare 500000 kr. tillförs anslaget. Tilltäggsanslaget finansieras med miljöavgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1987/88 utöver i

prop. 1986/87:100 bil. 11 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare

500000 kr. |

G. Utbildning och forskning

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1985/86 Utgift 378 705 390 Reservation | 8048 649

[986/87 Anslag 406 328 000 1987/88 Förslag 437 500 000

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 51 institutioner, elva försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt ett antal jordbruksegendomar och fältstationer.

Sveriges lantbruksuniversitet I. Huvudförslaget (—4312000 kr.) medför allvarliga konsekvenser för både grundutbildning, forskning och försöksverksamhet. Bl.a. kan kvaliteten i den utbildning som ges inte bevaras. Vidare måste större besparingskrav ställas på mer tillämpade forskningsområden. vilket allvarligt försvårar samhällets möjligheter att följa utvecklingen inom bl. a. miljöom-

rådet.

Det är viktigt bl.a. med en långsiktig kompetensuppbyggnad av forskning rörande energiproduktion. SLU:s energiforskningsprogram bygger helt på projektanslag. Medel på energiforskningsanslag bör överföras till 12

SLU. Inom ramen för de medel som överförs bör två professurer inrättas. Fn tjänst bör benämnas skogsbrukets energisystem med professor Per Olov Nilsson som förste innehavare. Den andra tjänsten bör benämnas Bilaga 7 intensivodling av skogsträd, särskilt för energiändamål. (+4188000 kr.) Jordbruksdep.

2. Det är mycket väsentligt att öka insatserna inom den växtbiokemiska forskningen. Speciellt värdefullt är det att ett växtgenetiskt centrum innehåller en avdelning för växtbiokemi. En tjänst som professor i växtbiokemi bör därför inrättas (4+300000 kr.). |

3. Enligt kompletterande direktiv för myndigheternas anslagsframställningar avseende grundläggande högskoleutbildning, forskning och forskarutbildning skall verksamheten också redovisas med en ökning med 5926 av resurserna under budgetåren 1987/88—-1989/90. Styrelsen föreslår att befintlig grundutbildning bör utvecklas. En snabb uppbyggnad av bl.a. kurser inom bioteknik är nödvändig. För att säkerställa cn tillfredsställande rekrytering till forskarutbildning bör en fortsatt utbyggnad av antalet doktorandtjänster ske. Ökade resurser bör också användas till grundläggande biologisk forskning, bioteknik, miljöforskning inkl. radioekologisk forskning, cell- och molekylärbiologisk forskning samt forskning om livsmedel och trädgårdsprodukter för bättre livsmedel. Vidare bör en förstärkning ske av vattenbruksforskningen, försöksdjursforskningen för skonsammare och färre djurförsök samt den u-landsinriktade forskningen. Slutligen bör ökade resurser ges till utveckling och ökad användning av matematiska modeller för en helhetssyn i skog, natur och odling, till konsckvensstudier om ny teknik samt till regionalekonomisk kontaktverksamhet. (+8500000 kr.) | | | |

4. Riksskogstaxeringens medelsbehov för datainsamling och rutinmässig resultatredovisning bör säkerställas genom anvisning av ytterligare medel (+875000 kr.). | |

5. Ett principbeslut bör fattas om att SLU:s bibliotek skall vara ansvarsbibliotek för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk: och veterinärmedicin. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) har beräknat behovet av förstärkning till ca 1,1 milj. kr. under perioden 1987/88—-1989/90.

Föredragandens överväganden För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 26 med fördelningen 2, 2 och 1246 för första, andra resp. tredje budgetåret. Liksom tidigare bör forskningen inte omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Med hänsyn till grundutbildningens väsentliga betydelse för möjligheterna” att rekrytera forskare bör emellertid effekterna av huvudförslaget på denna del av verksamheten mildras. I enlighet med vad jag anfört i det föregående har jag under detta anslag beräknat medel för en tjänst för professor i skogsträdens cellbiologi jämte basresurser (+ 1200000 kr.). I syfte att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel har jag också räknat medel för en statskonsulentstjänst och för en forskartjänst (+ 600 000 kr.). 13

handelsgödsel. Vidare har jag räknat medel för statens medverkan i finansieringen av det skogliga forskningsprogrammet för södra Sverige Bilaga 7 (+1700009 kr). Jordbruksdep.

Chefen för miljö- och energidepartementet kommer senare denna dag att redovisa eu nytt treårigt encergiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiområdet. För att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnaden på området kommer det att föreslås att vissa delar av programmet överförs till berörda myndigheters och högskolors basanslag. Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1987/88 tagit upp sammanlagt 4188 000 kr. för dessa ändamål. Av dessa medel avser 188000 kr. en forskartjänst, som för närvarande bekostas med naturvetenskapliga forskningsrådets medel till energirelaterad grundforskning. Resterande medel bör bl. a. finansiera två ordinarie tjänster för professor som bör inrättas vid SLU, nämligen en tjänst för professor i skogsbrukets energisystem med Per Olov Nilsson som förste innehavare och en tjänst för professor i intensivodling av skogsträd, särskilt för energiändamål.

I överensstämmelse med vad statsministern anfört tidigare denna dag om behovet av att förstärka forskarutbildningen m.m. har jag räknat medel för en ökning av antalet doktorandtjänster. Jag har även räknat medel för inrättande av en personlig forskartjänst jämte basresurser för Nickolaas Oelof van Gylswyk inom ämnesområde som SLU bestämmer. (+ 1000000 kr.) -

Med hänsyn till den betydelse den s.k. riksskogstaxeringen har som underlag för bl.a. olika avgöranden inom skogspolitiken föreslår jag ctt extra tillskott av medel för ändamålet (+ 900000 kr.). Med anledning av vad SLU redovisat om kostnadsutvecklingen för riksskogstaxeringen vill jag anföra följande. Riksskogstaxeringen är i grunden en registrering av skogarnas tillstånd och utveckling. En verksambet av detta slag måste i likhet med vad som gäller för andra verksamheter som staten finansierar rationaliseras fortlöpande. Taxeringens utformning och innehåll måste successivl omprövas och alla möjligheter till utnyttjande av ny teknik och annan utveckling måste tas till vara. Vidare är det nödvändigt att de extra uppgifter som läggs på riksskogstaxeringen finansieras fullt ut med medel som beställaren ställer till förfogande. Det gäller t.ex. inventeringar och registreringar inom ramen för försurningsprogrammet och datainsamling för forskningsprojekt. Det är också nödvändigt att beställare av data både utanför SLU och inom SLU betalar för dessa. De extra medel som jag nu föreslår skall enligt min bedömning räcka för att säkra fortsättningen av. pågående taxeringsperiod. Därtill kommer att riksskogstaxeringen såsom en del av forskningen inom SLU inte drabbas av huvudförslaget. Slutligen är det nödvändigt att inför nästa taxeringsperiod göra en grundlig prövning av utformningen och innehållet i riksskogstaxeringen så att den kan genomföras inom ramen för normalt anvisade medel.

Jag är inte beredd att förorda att SLU:s bibliotek blir s, k. ansvarsbibliotek för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och veterinärmedicin.

Regeringen har med stöd av bemyndigande föreskrivit ändrat ämnesinnehåll på tjänster som professor enligt följande (fr prop. 1966:1 bil. 10 14 s.361, SU 42, rskr. 125).

Tidigare ämnesinnehåll Ändrat ämnesinnehåll obstetrik och gynekologi obstetrik och gynekologi, särskilt klinisk

reproduktionsendokrinologi Bilaga 7 lantbrukskemi I oorganisk och fysikalisk kemi skogskemi : jordmänslära Jordbruksdep. patologi patologi, särskilt allmän patologi

SLU har i enlighet med vad dåvarande chefen för jordbruksdepartementet anförde i budgetpropositionen 1986 redovisat effekterna m.m. av genomförd omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Bland de områden som fått ökade resurser är mikrobiologi, växtfysiologi, molekylärgenetik, bioteknik, försurningsforskning, faunavård och livsmedelsmikrobiologi. Omfördelningen uppgår till ca 296 av de samlade forskningsresurserna eller ca 5 milj. kr. En omfördelning inom en ram av ca 226 av de samlade forskningsresurserna bör ske även under budgetåret 1987/88. I enlighet med vad jag anfört i det föregående bör SLU:s nya handlingsprogram kunna ligga till grund för en sådan omfördelning. Omfördelningen bör särskilt avse en fördjupning och förstärkning av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom biologiska produktionsprocesser och bioteknik. SLU bör i nästa anslagsframställning redovisa effekten m.m. av genomförda omfördelningar. |

Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning inom jordbruksoch skogsbrukssektorn bör gälla för nästa budgetår, Antalet utbildnings-' platser har tidigare godkänts av riksdagen.

Utbildningslinje/poäng Antal utbildningsplatser Lantbruksvetenskapliga fakulteten

Skogsvetenskapliga fakulteten

Veterinärmedicinska fakulteten

Sammanlagt bör anslaget till SLU räknas upp med 31172 000 kr. till

437 500000 kr. |

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster för professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1987/88 anvisa

et reservationsanslag av 437 500000 kr. 15

1985/86 Utgift 189460759 Bilaga 7

1986/87 Anslag — —174296000 ; ! db: rsd

1987/88 Förslag = 204784000 Ordbruksdep.

Från anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitet och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark.

1986/87 : Beråaknad ändring

1987/88

Föredraganden

Lokalhyror | "> 171475000 +30465000

Ersättning till domänverkets fond 2821000 = 23000

174296000 +30488 000

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 204784000 kr.

G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet

m.m. 1985/86 Utgift 37066 114 Reservation - 1986/87 Anslag 23800000 1987/88 Förslag 42400000

Från anslaget anvisas medel till byggnadsarbeten för Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

I det följande redovisas endast beslutade, nya eller ändrade kostnadsramar som skall föras upp i investeringsplanen.

Byggnadsstyrelsen Ultuna. Institutionen för mikrobiologi. Byggnadsstyrelsen har begärt projekteringsuppdrag för nybyggnad för mikrobiologiska institutionen. Verket föreslår att en preliminär kostnadsram av 33,5 milj. kr. för projektet förs upp i investeringsplanen.

Diverse objekt. I gällande investeringsplan finns under denna rubrik uppförd en kostnadsram av 14,6 milj. kr. för budgetåret 1985/826 och 58 390000 kr. för tidigare budgetår, dvs. totalt 72990000 kr. i prisläget den ljanuari 1985, För budgetåret 1986/87 är uppförd en kostnadsram av 14,6 milj. kr. i prisläget den I januari 1985, vilket motsvarar 15,2 milj. kr. i prisläget den I januari 1986. Av ramen får högst 11 milj. kr. tas i anspråk 16

av byggnadsstyrelsen för utförande av sådana smärre byggnadsåtgärder Prop. 1986/87: 80 som inte medför nämnvärd utökning av Iokalinnehavet och för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 2 milj. kr. i prisläget den 1janua- Bilaga 7 ri 1986. Kostnadsramen i övrigt får tas i anspråk endast efter beslut av Jordbruksdep. regeringen.

Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen för budgetåret 1985/86 slås ihop med ramen för tidigare budgetår. En ny ram av 73815000 kr. i prisläget den 1 januari 1986 bör föras upp för tidigare budgetår.

Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att ramen för budgetåret 1987/88 förs upp med 12,9 milj. kr. :

Projektering. Styrelsen föreslår att för budgetåret 1987/88 förs upp en medelsförbrukning av 2 milj. kr.

Föredragandens överväganden Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att det i gällande investeringsplan under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Genetiskt centrum förs upp en ny kostnadsram av 53,5 milj. kr. i pristäget den ljanuari 1986. .

I investeringsplanen har jag under kostnadsramen Diverse objekt (budgetåret 1987/88) räknat medel för sådana ny- och ombyggnadsobjekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4 milj. kr.

Övriga objekt i investeringsplanen för nästa budgetår har tidigare redovisats för riksdagen. |

Regeringen har under hösten 1986 vidtagit vissa åtgärder som rör utnyttjande av tillgängliga byggresurser. Åtgärderna syftar bl.a. till att stimulera ett ökat bostadsbyggande. Härigenom begränsas den övriga byggnadsverksamheten som bl.a. omfattar hela det statliga området. Detta gäller framför allt i storstadsområdena. Igångsättning av nya projekt måste följaktligen prövas mycket restriktivt under den närmaste tiden. För att ändå upprätthålla handlingsberedskap under nästa budgetår föreslår jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande för att senare kunna pröva följande högt prioriterade byggprojekt.

Jag förordar sålunda att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

2 Riksdagen 198687. 1 saml. Nr 80. Bilaga 7

Bilaga 7

Jordbruksdep.

Investeringsplan (1000-tal kr.)

Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

: start stäl-

Faktisk Beräknad för lande

t.o.m.