Ändring i tulltaxelagen, m.m.
Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU18
Ändring i tulltaxelagen, m.m.
1989/90 SkU 18
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1989/90:24 om ändringar i tulltaxelagen. Utskottet tillstyrker att de av regeringen med stöd av riksdagens tidigare bemyndigande fastställda förhöjda tullsatserna för färska äpplen och päron skall permanentas och föras in i tulltaxelagen. Vidare tillstyrks tullfrihet för import av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer och en utvidgning av regeringens bemyndigande att medge tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. Slutligen tillstyrker utskottet en svensk anslutning till EG:s s.k. TEDIS-program, som är ett datasamarbetsprogram för handel, industri och administration.
Med anledning av motioner rörande förslaget om tullfrihet för gummibehandlad kordväv förordar utskottet ett tillkännagivande till regeringen om vissa ytterligare åtgärder. Övriga i ärendet väckta motioner avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (fp, c, vpk, mp) och ett särskilt yttrande (mp).
Propositionen
Regeringen (utrikesdepartementet) föreslår i proposition 1989/90:24 vissa ändringar i tulltaxelagen (1987:1068, omtryckt 1987:1186) beträffande färska äpplen och päron samt gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Förslagen innebär dels att de gällande förhöjda tullarna för färska äpplen och päron skall gälla även i fortsättningen, dels att tullfrihet införs för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer.
Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. Föreskrifterna får meddelas för högst två år i sänder. I propositionen föreslås att föreskrifterna skall få meddelas för högst fyra år i sänder.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan Sverige och EEC om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata.
1¶Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 18
Rättelse: S. 1 råd 14 nerifrån Står: finansdepartementet Rättat till: utrikesdepartementet -
De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1990. Den nuvarande regleringen av tullskyddet för färska äpplen och päron resp. gummibehandlad kordväv upphör att gälla vid denna tidpunkt.
Lagförslagen har följande lydelse.
1989/90:SkU18
2¶Propositionens lagförslag
1989/90:SkU18
1¶Förslag till Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. och 59 kap. tulltaxelagen (1987:1068)' skall ha följande lydelse
8 kap. Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner2
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte oätlig frukt samt oätliga bär och nötter.
2. Med färska varor avses också kylda varor.
08.01¶Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller
torkade, även skalade fri
08.02¶Andra nötter, färska eller torkade, även skalade .... fri
08.03¶Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade fri
08.04¶Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade fri
08.05¶Citrusfrukter, färska eller torkade fri
08.06¶Vindruvor, färska eller torkade:
A. färska:
1. under tiden 1 juli —31 oktober 100 kg 12:50
2. undertiden 1 november—30juni fri
B. torkade fri
08.07¶Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska:
A. meloner:
1. under tiden 16 juni —30 september 18%
2. under tiden 1 oktober—15 juni fri
B. papayafrukter fri
08.08¶Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:
A. äpplen:
1. under tiden 1 augusti —23 januari, med ett tullvärde per 100 kg av:
a. högst 200:—
b. 201:- - 275
c. 276:- - 350
100 kg 250:-
100 kg 175:-
100 kg 100: —
d. 351:—eller däröver 100 kg 25: —
2. under tiden 24 januari —31 juli fri
B. päron:
1. under tiden 1 augusti —31 oktober, med ett tull värde per 100 kg av:
a. högst 200:- 100 kg 250:-
b. 201: 275:- lOOkg 175: —
c. 276:- - 350:- lOOkg 100:-
d. 351:—eller däröver lOOkg 25: —
2. undertiden 1 november—31 juli fri
C. kvittenfrukter:
1. under tiden 16 juli-31 december .... lOOkg 25: —
2. under tiden 1 januari—15 juli fri
' Lagen omtryckt 1987:1186.
- Senaste lydelse 1988:1206.
08.09¶Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), 1989/90:SkU18 plommon och slånbär, färska:
A. körsbär:
1. under tiden 16 juni —31 juli 5%
2. undertiden 1 augusti—15juni fri
B. plommon:
1. undertiden 16 juli —30 september 15%
2. undertiden 1 oktober—15juli fri
C. andra fri
08.10¶Annan frukt och andra bär, färska:
A. hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär:
1. under tiden 1 juni —31 augusti 7%
2. under tiden 1 september-31 maj fri
B. svarta vinbär:
1. under tiden 1 juni —31 augusti 11%
2. under tiden 1 september —31 maj fri
C. jordgubbar och smultron:
1. undertiden 8 juni —31 augusti 14%
2. under tiden 1 september —7 juni fri
D. andra fri
08.11 Frukt, bär och nötter (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
A. jordgubbar och smultron 100 kg 50: —
B. hallon fri
C. äpplen och päron 100 kg 25: —
D. andra:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
08.12¶Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t. ex.
med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:
A. jordgubbar och smultron 17%
B. äpplen 20%
C. päron 100 kg 25: —
D. hallon fri
E. andra:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
08.13¶Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 08.03—08.06; blandningar av nötter eller av torkad
frukt eller torkade bär enligt detta kapitel fri
08.14 Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar fri
§9 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk3
Anmärkningar
1. Om inte annat är föreskrivet avses med textilvävnader i detta kapitel vävnader enligt 50 — 55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och liknande arbeten som längdvara, enligt nr 58.08. samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02.
2. Nr 59.03 skall tillämpas för:
a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, oavsett vikten per m2 och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt eller porös), med undantag av:
1. vävnader i vilka impregneringen. överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; 2.
produkter som inte utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15°C och 30°C (vanligen 39 kap.);
3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring;
4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant sätt att mönster bildats (vanligen 50 — 55. 58 eller 60 kap.);
5. plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.);
6. textilvaror enligt nr 58.11;
b. vävnader som är tillverkade av garn. remsor e. d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt nr 56.04.
3. Med tc.xliltapcier i nr 59.05 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp).
Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av textilflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07).
4. Med gummibehandlade text ilvävnader i nr 59.06 förstås:
a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi och som:
— väger högst 1 500 g/m2; eller
- väger mer än 1 500 g/m2 och innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial: b.
vävnader som är tillverkade av garn. remsor e. d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med gemmi eller försedda med hölje av gummi, enligt nr 56.04;
c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2;
d. plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr
58.11.
5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för:
a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50 — 55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring;
b. vävnader med målade mönster (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder
o.d.);
c. vävnader som är delvis belagda med textilflock eller -stoft, korkpulver e. d. på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassificeras enligt nr 59.07;
d. vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stärkelseprodukter eller liknande produkter;
e. träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08);
f. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av textilvävnad (nr 68.05);
1989/90:SkU 18
5 Senaste lydelse 1989:507.
g. agglomcrcrad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr 68.14);
h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.).
6. Nr 59.10 skall inte tillämpas för:
a. drivremmar och transportband av textilmaterial, som längdvara eller i avskurna längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm;
b. drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgam som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 40.10).
7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i
något annat nummer i elfte avd.:
a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna till kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av produkter enligt nr 59.08 — 59.10):
— textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med gummi, läder eller annat material och är av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande varor av sådana slag som används för annat tekniskt bruk;
— siktduk;
— filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmaterial eller människohår;
— flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem, även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för annat tekniskt bruk;
— textilvävnader förstärkta med metall, av sådana slag som används för tekniskt bruk;
— snören, flätor o. d. även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för
packnings- eller smörjningsändamål;
b. artiklar av textilmaterial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08 — 59.10) av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt, ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för massa eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).
59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o. d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar:
A. textilvävnader överdragna med gummi arabicum
e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag
som används till bokpärmar o. d 5,3%
B. andraslag 6,9%
59.02¶Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos:
A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd
med gummi 16%
Minimitull: per 100 kg 175: —
B. av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar, impregnerad, överdragen eller belagd med gummi fri
C. andra slag 13 %
59.03¶Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 59.02:
A. av sådana slag som används till bokpärmar o. d. . . 8%
B. andra 12%
1989/90:SkU18
59.04 Linoleummattor o. d., även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken
5,6%
59.05¶Textiltapeter: 1989/90:SkU 18
beläggs med samma tull som det textilmaterial varav utsidan består
59.06¶Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader enligt nr 59.02:
A. trikå:
1. av syntetfilament 6,9%
2. av regenatfilament 8,5%
3. av annat textilmaterial 7,2%
B. andraslag 12%
59.07 Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning; målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d., av textilvävnad 6,9%
59.08 Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e. d.; glödstrumpor och rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade ... 4,6%
59.09¶Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör
av annat material 6,2%
59.10¶Drivremmar och transportband av textilmaterial, även förstärkta med metall eller annat material 5,8%
59.11¶Produkter och artiklar av textilmaterial, för tekniskt bruk, specificerade i anm. 7 till detta kapitel:
A. siktduk 4,9%
B. andraslag 9%
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
2¶Förslag till 1989/90:SkU18
Lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.
Härigenom föreskrivs att 12§ lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högst två år i sänder.
Föreslagen lydelse 12 §
Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högst fyra år i sänder.
Regeringen får i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
Motionerna
1989/90:Sk4 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid förhandlingar med andra länder angående import av frukt skall, vad gäller produktionsmetoder, samma krav ställas som vid inhemsk produktion,
2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av vilka effekter 1988 års riksdagsbeslut angående importreglering fatt för den svenska fruktodlingen.
1989/90:Sk5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av de förhöjda tullsatserna för äpplen och päron i kombination med åtgärder mot de omställningsproblem som svenska fruktodlare kan drabbas av.
1989/90:Sk6 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om GATTbestämmelsernas relevans för frågan om förbud mot olämpligt odlad frukt,
2. att riksdagen, därest ett sådant beslut ej strider mot GATTbestämmelserna, beslutar förbjuda import av frukt odlad på ett i Sverige ej godtagbart sätt,
3. att riksdagen, därest GATT-bestämmelserna är relevanta för frågan om förbud mot olämpligt odlad frukt, begär att regeringen skall ta upp förhandlingar för att ändra dessa bestämmelser,
4. att riksdagen ej beviljar tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer,
5. att riksdagen hos regeringen begär en studie av hur TEDISprogrammet skulle kunna omfatta länder i hela världen.
1989/90:Sk7 av Per Stenmarck och Knut Wachtmeister (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådana förändringar i tulltaxelagen, att konkurrensneutralitet kan råda mellan importerad och inhemsk tillverkning av dippad kordväv.
1989/90:Sk8 av Lahja Exner (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att tullen för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer bibehålls på nuvarande nivå,
2. att riksdagen beslutar att gummibehandlad kordväv utelämnas ur u-landsförordningens förteckning över tullfria varor.
Yttranden från andra utskott
Jordbruksutskottet och näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna. Yttrandena (1989/90:JoU3y och 1989/90:NU3y) har fogats som bilaga 1 och 2 till betänkandet.
1* Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 18
Skrivelser m.m.
Med anledning av propositionen har inkommit två skrivelser från Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) och en skrivelse från Textilrådet.
Utskottet
Tull för äpplen och päron
Sverige har sedan år 1953 tillämpat importreglering för färska äpplen och päron. Regleringen har inneburit att importen har varit föremål för övervakning eller begränsningsåtgärder under olika delar av året medan den under vissa perioder har varit helt fri.
Den svenska importregleringen har nyligen varit föremål för förhandlingar inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT). I överenskommelser hösten 1988 med Förenta staterna och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) har Sverige förbundit sig att avveckla importregleringen mot införande av ett förhöjt tullskydd för färska äpplen och päron.
Under det att förhandlingsarbetet fortfarande pågick lämnade riksdagen genom särskild lagstiftning (SFS 1988:1205) ett bemyndigande enligt vilket regeringen till utgången av år 1989 hade möjlighet att fastställa tullsatserna på färska äpplen och päron. Härigenom kunde regeringen anpassa tullskyddet till resultatet av förhandlingsarbetet (prop. 1988/89:51, bet. SkU8, rskr. 27).
Enligt regeringens föreskrifter utgår för närvarande tull för färska äpplen under tiden den 1 augusti—den 23 januari med 250, 175, 100 eller 25 kronor per 100 kg beroende på tullvärdet. För päron utgår samma tull under tiden den 1 augusti—den 31 oktober. Övriga delar av året råder tullfrihet (SFS 1988:1207). Regeringen har i samband med utfärdandet av föreskrifterna om tull för äpplen och päron också meddelat erforderliga föreskrifter för att helt avveckla importregleringen fr.o.m. den 15 november 1989.
I den förevarande propositionen 1989/90:24 föreslår regeringen att de med stöd av det tillfälliga bemyndigandet fastställda tullsatserna för färska äpplen och päron permanentas och tas in i tulltaxelagen (1987:1068).
Med anledning av förslaget har väckts tre motioner. Jordbruksutskottet har yttrat sig över propositionen och de i motionerna väckta yrkandena.
I motion Sk5 av Kjell Johansson m.fl. förordas en avveckling av de förhöjda tullsatserna för äpplen och päron i kombination med åtgärder mot de omställningsproblem som svenska fruktodlare kan drabbas av i samband med avvecklingen. Motionärerna uttalar sig för att det skall ske en samordning med det livsmedelspolitiska beslut som riksdagen skall fatta våren 1990.
1989/90:SkU18
10¶Jordbruksutskottet vill i sitt yttrande inte utesluta att det i samband med behandlingen av den till våren 1990 aviserade propositionen om livsmedelspolitiken kan finnas skäl att diskutera omställningsåtgärder av olika slag. Det finns dock enligt jordbruksutskottet ingen anledning att redan nu göra några uttalanden om hur detta ärende skall beredas och vilka frågor som bör tas upp. När det gäller tullsatserna utgår jordbruksutskottet från att strävandena inom ramen för GATT och andra internationella överenskommelser fullföljs och erinrar om att de undertecknande staterna i det längre perspektivet avser att genomföra fortskridande och väsentliga sänkningar av tullar och andra handelshinder.
Skatteutskottet instämmer i vad jordbruksutskottet anfört och vill tillägga att numera — sedan beslut fattats om ett helt upphävande av importregleringen för färska äpplen och päron — nivån på tullsatserna är det enda instrumentet för att motverka riskerna för en kraftig reducering av den svenska fruktodlingen. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk5.
Enligt motion Sk4 av Annika Åhnberg (vpk) bör riksdagen av regeringen begära en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen av de nya besluten om att avveckla importregleringen och ersätta denna med ett förhöjt tullskydd.
Vid behandlingen av statsbudgeten för innevarande budgetår fattade riksdagen beslut om ett stöd för bl.a. strukturåtgärder inom fruktodlingen inom en ram av 12,5 milj. kr. under åren 1989—1991 (1988/89:JoU12 punkt 7). I utskottsbetänkande godtogs tills vidare den föreslagna bidragsramen, men det ansågs angeläget att förhandlingarna mellan staten och trädgårdsnäringen fortsatte så att ytterligare klarhet kunde uppnås beträffande medelsbehovet.
Det framgår av jordbruksutskottets yttrande att chefen för jordbruksdepartementet avser att anordna ett möte med representanter för fruktodlingen för fortsatta överläggningar om medelsbehovet när det gäller stöd till omställningsåtgärder inom fruktodlingen. Enligt jordbruksutskottets i yttrandet framförda mening bör riksdagen invänta resultatet av de nämnda överläggningarna och inte göra något uttalande i enlighet med motionen.
Skatteutskottet har för sin del inte någon annan uppfattning än jordbruksutskottet i frågan. Det är rimligt att nu avvakta resultatet av den beredning som pågår i regeringskansliet. Skatteutskottet avstyrker följaktligen yrkande 2 i motion Sk4.
I två av motionerna har tagits upp frågor gällande kontrollen av importerad frukt.
Enligt motion Sk4 yrkande 2 av Annika Ahnberg (vpk) skall vid förhandlingar med andra länder angående import av frukt ställas samma krav som vid inhemsk produktion i fråga om produktionsmetoder. I motion Sk6 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs en undersökning om GATT-bestämmelsernas betydelse för frågan om förbud mot olämpligt odlad frukt (yrkande 1). Skulle nämnda bestämmelser inte utgöra ett hinder skall enligt motionen införas förbud mot import av
1989/90:SkU 18
frukt som odlats på ett sätt som inte är godtagbart i Sverige (yrkande 2). För det fall bestämmelserna hindrar ett sådant förbud skall enligt motionen riksdagen uttala sig för att regeringen upptar förhandlingar om att ändra bestämmelserna (yrkande 3).
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet lämnat en redovisning av regelsystemet kring kontrollen av importerad frukt och har analyserat gällande internationella åtaganden. Beträffande det närmare innehållet i yttrandet hänvisas till bilaga 1 till detta betänkande.
Skatteutskottet vill framhålla att när det gäller att skydda konsumenterna mot eventuella hälsorisker har riksdagen i fråga om den svenska livsmedelskontrollen tidigare understrukit att samma krav ställs på importerade produkter som på inhemskt tillverkade. Eftersom förutsättningarna är olika i länderna, t.ex. på grund av klimatförhållandena, är olikheter i produktionssättet ofrånkomliga. Så länge de svenska kraven på slutprodukterna är uppfyllda finns det enligt det nyss nämnda uttalandet varken anledning eller möjlighet att från svensk sida motsätta sig import av produkterna. Givetvis kan produktionsmetoden påverka produkten på ett sådant sätt att den inte kan godtas i Sverige, och i sådant fall förhindras importen.
Till belysning av frågan om betydelsen av det internationella regelverket har jordbruksutskottet granskat vissa delar av GATT-avtalet och överenskommelsen om tekniska handelshinder (TBT-överenskommelsén, Technical Barriers of Trade). Redovisningen har utmynnat i att det internationella regelverket inte ger stöd för en så långtgående importkontroll som förordas i motionerna.
Av artikel 20 i GATT-avtalet framgår att en avtalspart får genomföra åtgärder som annars skulle vara otillåtna enligt avtalet om syftet är att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa. Åtgärderna får dock ej tillämpas på ett sätt som skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller en förtäckt inskränkning av internationell handel.
En liknande regel finns i TBT-överenskommelsen, som innehåller bestämmelser om förfarandet för biläggande av tvister. Enligt överenskommelsen bör inget land vara förhindrat att vidta åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kvaliteten på dess export eller för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa, för att skydda miljön eller för att förhindra bedrägliga förfaranden. Åtgärden får inte tillämpas på ett sätt som utgör en form av godtycklig eller orättvis diskriminering mellan länder i vilka samma betingelser råder eller en förtäckt restriktion på internationell handel.
Jordbruksutskottet har framhållit en viktig distinktion i tolkningen av begreppen skydd för hälsa och miljö. Häri inryms endast åtgärder som syftar till att skydda hälsa, dvs. konsumenthälsan, och miljö i det mottagande landet men ej i producentlandet.
Av intresse är också att det i TBT-överenskommelsen anges särskilt att proceduren för biläggande av tvister kan tillämpas i de fall en part anser att förpliktelser enligt överenskommelsen kringgås genom att krav formulerats som avser processer och produktionsmetoder i stället
1989/90:SkU 18
för varans egenskaper. I det internationella arbetet brukar dessa krav betecknas som PPM-krav. Om en nation inte rättar sig efter de beslut som fattas i samband med tvistlösningsproceduren kan nationen utsättas för handelspolitiska motåtgärder. Dessa motåtgärder kan, om det anses lämpligt för att t.ex. göra åtgärderna mera kännbara, avse ett annat varuområde än det som tvisten gäller.
Skatteutskottet har inte kommit till någon annan slutsats än jordbruksutskottet, dvs. det internationella regelverket ger inte stöd för en så långtgående importkontroll som motionärerna förordar.
Det är av intresse i sammanhanget att enligt en i riksdagen tidigare behandlad proposition (prop. 1988/89:68, JoU 14) kommer frågor av bl.a. etisk innebörd att tas upp i GATT-förhandlingarna. En nordisk utgångspunkt är härvid att även andra än rent hälsomässiga skäl i vissa fall bör kunna accepteras i GATT:s regelsystem. Vidare pågår ett arbete för att åstadkomma särregler på det sanitära och fytosanitära området (djurskydd och växtskydd).
Det finns, som jordbruksutskottet nämner, således redan en strävan att på detta område föra in ytterligare moment som i större utsträckning är inriktade på produktionsmetoderna. Skatteutskottet instämmer i jordbruksutskottet uppfattning att det torde vara en förutsättning för framgång i detta arbete att besluten fettas i internationellt samförstånd och att enskilda medlemsländer undviker att vidta ensidiga åtgärder.
Med hänsyn till den redovisning jordbruksutskottet lämnat om innehållet i GATT-avtalet och andra internationella åtaganden anser skatteutskottet att kravet i motion Sk6 på en utredning om GATTavtalets betydelse i ifrågavarande hänseenden får anses vara tillgodosett.
På grund av vad jordbruksutskottet anfört om inriktningen av det fortsatta internationella arbetet finner skatteutskottet inte skäl att förorda ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk4 yrkande 1 och Sk6 yrkandena 1 — 3.
Tullfrihet för viss kordväv
Kordväv är en textilvävnad för användning som förstärkning i gummiprodukter, främst bildäck. Varan är känslig från försörjningsberedskapssynpunkt och skall i händelse av en krissituation användas för produktion av främst lastbilsdäck. Det enda svenska företag som tillverkar gummibehandlad kordväv, s.k. dippad kordväv, är Trelleborg AB. Råvaran, i form av rå kordväv eller s.k odippad kordväv, köper den svenske tillverkaren huvudsakligen från ett företag i Sydkorea men även från ett svenskt företag, Svenskt Konstsilke AB.
Vid import av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer utgår enligt tulltaxelagen (1987:1068) en tull på 13 %. Genom lagen (1987:1188) om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer har tullsatsen emellertid satts ned till 9 % under tiden den 1 januari 1988—den 31 december 1989. Import av gummibehandlad kordväv med ursprung i EG-land, EFTA-land eller
1989/90:SkU 18
utvecklingsland är inte belastad med tull. Detta framgår av frihandelsförordningen (1987:1185) resp. förordningen (1987:1285) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna.
Även import av den råa kordväven är belagd med en värdetull på 13 %. I motsats till vad som gäller för den gummibehandlade kordväven är dock import av den råa kordväven från utvecklingsland inte tullfri. Råkordväven omfattas inte av det s.k. GSP-systemet (generellt system för tullpreferenser), enligt vilket varor från utvecklingsländer erhåller tullfrihet.
I propositionen föreslås att tullfrihet införs i tulltaxan för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Som skäl för förslaget anförs i propositionen att nästan hela importen av gummibehandlad kordväv kommer från länder som omfattas av tullfrihet. Enligt statistik för perioden januari—juni 1989 kom 95 % av importen från länder som omfattas av tullfrihet. Mot denna bakgrund har den aktuella tullen enligt propositionen spelat ut sin roll som skydd för beredskapsintresset. En bibehållen tull skulle endast leda till en diskriminering av de utvecklingsländer med den minst utvecklade industrin som inte kan tillverka garn utan måste importera denna vara för sin kordvävsframställning.
Med anledning av propositionen har väckts tre motioner. Enligt motion Sk6 yrkande 4 av Inger Schörling m.fl. (mp) bör man i detta fall ta hänsyn till att den råkordväv som Trelleborg AB använder för sin tillverkning av gummibehandlad kordväv är tullbelagd, vilket innebär sämre konkurrensläge gentemot utländska tillverkare om propositionen antas. Samma förhållande åberopas i motion Sk7 av Per Stenmarck och Knut Wachtmeister (båda m) till stöd för ett yrkande att ge tulltaxelagen en sådan utformning att konkurrensneutralitet kan råda mellan importerad och inhemsk tillverkning av dippad kordväv. I motion Sk8 av Lahja Exner (s) framhålls att den i huvudsak tullfria importen till Sverige utgör ett allvarligt hot mot den beredskapsviktiga inhemska kordvävstillverkningen. I motionen yrkas att tullen på gummibehandlad kordväv behålls på nuvarande nivå och att gummibehandlad kordväv utelämnas ur förteckningen över tullfria varor i förordningen om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna.
Under beredningen av detta ärende har Sveriges kemiska industrikontor (Kemikontoret) och Textilrådet inkommit med skrivelser. Enligt skrivelserna skulle svensk produktion av kordväv vara hotad vid en generell tullfrihet. Beträffande det närmare innehållet i skrivelserna hänvisar skatteutskottet till det yttrande som näringsutskottet lämnat i detta ärende, se bilaga 2.
Enligt vad utskottet erfarit har utrikesdepartementet genom en remiss den 24 november 1989 anmodat kommerskollegium att snarast, dock senast den 22 januari 1990, inkomma med yttrande över vilka näringspolitiska effekter som kan förväntas vid en eventuell utvidgning av GSP-tullfriheten till att även omfatta råväv av syntetiska fibrer alternativt hela tulltaxenr 59.02. Därvid skall också beaktas om EG:s tullpreferenssystem för utvecklingsländerna medger GSP-tullfrihet för både rå och gummibehandlad kordväv.
1989/90:SkU18
14¶Näringsutskottet har i yttrandet till skatteutskottet tillstyrkt förslaget om tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer och har avstyrkt de tre motionerna. Näringsutskottet har därvid förutsatt att regeringen, när kommerskollegium har lämnat sitt remissvar, skyndsamt prövar vilka åtgärder som bör vidtas i den uppkomna situationen och därvid beaktar beredskapsintresset. Näringsutskottet har också förutsatt att regeringen noga följer den fortsatta utvecklingen på området. Om det skulle visa sig att den berörda branschen skulle drabbas av långsiktiga problem till följd av de vidtagna tullförändringarna bör regeringen överväga lämpliga åtgärder.
Skatteutskottet konstaterar, i likhet med näringsutskottet, att regeringens förslag om att införa tullfrihet i tulltaxan för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer inte i realiteten innebär någon nämnvärd förändring i förhållande till vad som gäller för närvarande. Nästan hela importen av gummibehandlad kordväv kommer från länder som omfattas av tullfrihet enligt de bestämmelser som nämnts tidigare.
Mot denna bakgrund finns det enligt skatteutskottets mening inte anledning att behålla tullskyddet enligt tulltaxelagen, och utskottet anser således att den i propositionen föreslagna lagändringen bör genomföras. Det är emellertid, som näringsutskottet framhållit, otillfredsställande att det råder en snedbalans vad avser tullförhållandena för den gummibehandlade och den råa kordväven. Ett s.k. GSPmedgivande som omfattar även den råa kordväven skulle medföra en förbättring i det nämnda avseendet, eftersom i praktiken nästan all import av rå kordväv skulle bli tullfri. Det framgår av statistiska centralbyråns månadsstatistik för perioden januari—juni 1989 att importen av odippad kordväv till 98 % kommit från EG-länder och utvecklingsländer.
Skatteutskottet instämmer i vad näringsutskottet anfört rörande den skyndsamma prövning av lämpliga åtgärder och uppföljning av utvecklingen som regeringen förutsätts göra i frågan.
Utskottet förordar att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
Tullfrihet för vissa varuslag
Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. kan regeringen föreskriva tullfrihet för två år i sänder för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. I propositionen föreslås den utvidgningen att regeringens medgivande om tullfrihet kan avse fyra år i sänder.
I propositionen uttalar sig regeringen även för en uppmjukning av hittillsvarande praxis vid prövning av vilka varugrupper som skall omfattas av tullfriheten och de omständigheter som skall beaktas vid meddelande av sådan tullfrihet.
Utskottet tillstyrker den föreslagna utvidgningen i det ifrågavarande bemyndigandet.
1989/90:SkU18
15¶I samband med skatteutskottets beredning av detta ärende har Kemikontoret inkommit med en skrivelse enligt vilken regeringen bör ha en generell möjlighet att medge tullfrihet i det fall då en tillverkare själv vill importera en vara som han är ensam om att tillverka här i landet eller vill medverka till att annan tillverkare kan importera tullfritt. Frågan har redan prövats i det utredningsarbete som ligger till grund för propositionen.
Utskottet har inte funnit anledning att ta ett initiativ med anledning av skrivelsen. Det framgår emellertid av propositionen att det framtida Europasamarbetet kan komma att medföra ytterligare översyn av det här ifrågavarande tullfrihetsinstitutet.
Utväxling av handelsdata
1 propositionen föreslås riksdagen godkänna ett avtal mellan Sverige och EEC om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata. Genom förslaget blir Sverige anslutet till gemenskapens s.k. TEDIS-program (Trade Electronic Data Interchange System).
TEDIS är ett datasamarbetsprogram för handel, industri och administration. Enligt propositionen innebär det svenska deltagandet i TEDIS att inhemsk industri tillförsäkras samma framtidsmöjligheter och konkurrensbetingelser som de som nu skapas för EG:s industri. Dessutom bekräftar avtalet Sveriges samarbetsvilja gentemot EG samt bidrar till den samordnade utvecklingen av elektronisk överföring av handelsdata inom Europa.
Avtalet innebär ett finansiellt åtagande. För 1988—89 uppgår detta för Sveriges del till ca 980 000 kr. Finansieringen av Sveriges och övriga EFTA-länders deltagande i TEDIS skall ske via EFTAis budget och administreras av EFTA-sekretariatet.
I motion Sk6 yrkande 5 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att riksdagen skall uppdra åt regeringen att göra en studie av hur TEDISprogrammet skulle kunna omfatta länder utanför EG-EFTA-området.
Utskottet vill erinra om att Sverige deltar i TEDIS-programmet sedan EG inbjudit EFTA-länderna att delta i detta datasamarbetsprogram. Sverige kan mot denna bakgrund inte göra en egen undersökning om hur samarbetet skall utvidgas till att avse andra länder. I sammanhanget bör emellertid nämnas att Sverige stöder ett projekt inom ramen för UNCTAD som är inriktat på förenklingar och datorisering av tullprocedurer. Detta projekt drivs gemensamt av FALPRO (Special Programme on Trade Facilitation) och ASYCUDA (Automated System for Customs Data).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tullen på färska äpplen och päron att riksdagen bifaller proposition 1989/90:24 i denna del och avslår motion 1989/90:Sk5,
res.l (fp)
1989/90:SkU18
2. beträffande en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen av den nya besluten
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk4 yrkande 2,
res.2 (c,vpk,mp)
3. beträffande kontrollen av importerad frukt
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk4 yrkande 1 och 1989/90:Sk6 yrkande 1-3,
res.3 (c,vpk,mp)
4. beträffande tullfrihet för viss kordväv
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:24 i denna del och med anledning av motionerna 1989/90:Sk6 yrkande 4, Sk7 samt 1989/90:Sk8 yrkande 1 och 2,
dels beslutar att i tulltaxelagen (1987:1068) införa tullfrihet på gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående regeringens fortsatta åtgärder,
s.y. (mp)
5. beträffande tullfrihet för vissa varuslag
att riksdagen bifaller proposition 1989/90:24 i denna del,
6. beträffande utväxling av handelsdata
a) att riksdagen godkänner det vid proposition 1989/90:24 fogade förslaget till överenskommelse mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata,
b) att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk6 yrkande 5,
res.4 (mp}
7. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar de vid proposition 1989/90:24 fogade förslagen till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),
2. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.
Stockholm den 30 november 1989 På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk). Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Knut Wachtmeister (m) och Karl Hagström (s).
1989/90:SkU18
17¶Reservationer
1989/90:SkU18
1. Tullsatserna på färska äpplen och päron (mom. 1)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Jordbruksutskottet vill" och slutar med "motion Sk5" bort ha följande lydelse:
Det är tillfredsställande att importregleringen för äpplen och päron, som gällt under vissa delar av året, numera är helt avvecklad. Att ersätta denna reglering med förhöjda tullar strider emellertid mot både konsumenternas intressen och den strävan mot ökad frihandel i övrigt som Sverige anslutit sig till. De förhöjda tullsatserna för äpplen och päron som gäller för närvarande bör därför avvecklas. De omställningsproblem som svenska fruktodlare kan drabbas av bör i stället lösas med riktade stödåtgärder. Dessa åtgärder bör samordnas med det livsmedelspolitiska beslut som riksdagen förväntas fatta under våren 1990. Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion Sk5 och med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande tullsatserna på färska äpplen och päron
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:24 i denna del och med bifall till motion 1989/90:Sk5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Effekterna för den svenska fruktodlingen (mom. 2)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vid behandlingen" och slutar med "motion Sk4" bort ha följande lydelse: Riksdagen bör i enlighet med motion Sk4 yrkande 2 hos regeringen begära en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen av de nya besluten. Analysen bör ge svar på frågan huruvida det hittills beslutade stödet varit tillräckligt för att möjliggöra den nödvändiga omställningen för fruktodlingen.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande effekterna för den svenska fruktodlingen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk4 hos regeringen begär en analys av vilka effekter besluten angående importregleringen fatt för den svenska fruktodlingen.
3. Kontrollen av importerad frukt (mom. 3)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Skatteutskottet vill" och på s. 13 slutar med "yrkandena 1 — 3" bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör i enlighet med yrkande 1 i motion Sk4 fatta beslut om att samma krav skall gälla för såväl importerad som inhemsk frukt. Dessa krav måste inbegripa även en kontroll av sådant som inte ger upphov till mätbara restsubstanser i frukten. Dels är det omöjligt att garantera att det inte finns några restsubstanser i produkten så länge kemikalien tillåts, dels innebär spridning av bekämpningsmedel risker för den yttre miljön i odlingslandet. Enligt utskottets mening inryms en sådan utökad importkontroll som motionärerna förordar i den nya lydelsen av 11 § livsmedelslagen som är avsedd att tillgodose konsumentintresset. Det pågår nämligen i dag en förändring av samhällets värderingar — miljöfrågor och etiska frågor blir allt viktigare. Ett exempel på detta är att man inom ekologiskt lantbruk räknar in hela odlingssystemet — produktionsmetoderna — i produkternas kvalitet.
Det är också angeläget att man i både det nationella och internationella arbetet motverkar s.k. ekologisk dumpning. Med ekologisk dumpning avses att ett land genom lagar och regler förbjuder miljöfarlig produktion i det egna landet men samtidigt accepterar import och därigenom förflyttar den skadliga miljöpåverkan till andra länder. Eftersom miljöfrågorna till sin natur är internationella och en dålig miljö i ett land förr eller senare påverkar även andra länder måste det bli möjligt att i handelspolitiken kontrollera även produktionsmetoder som är negativa för miljön. Dessa uppfattningar bör Sverige driva aktivt i internationella förhandlingar.
Det har påståtts att hela nationer skulle kunna utestängas från export till Sverige vid en utökad importkontroll. Den här kontrollen skall avse produktionsmetoder hos enskilda odlare eller grupper av odlare, och dessa metoder skall kunna verifieras av importören. Det har också hävdats av en majoritet i det tidigare i riksdagen behandlade betänkandet 1988/89:JoU14, att syftet med ifrågavarande motioner skulle vara att ensidigt värna om de svenska fruktodlarna. Syftet är i själva verket att handelsreglerna inte skall motverka att en radikal miljöpolitik förs i olika länder. Andra länder skall självklart kunna ställa motsvarande krav på svenska odlare.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:
3. beträffande kontrollen av importerad frukt att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sk4 yrkande 1 och 1989/90:Sk6 yrkandena 1 — 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utvidgad kontroll av importerad frukt.
1989/90:SkU18
4. Utväxling av handelsdata (mom. 6b)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Customs Data)" bort ha följande lydelse:
Sådant samarbete mellan länder i fråga om handel, industri och administration som kommer till uttryck genom TEDIS-programmet finns all anledning att se positivt på och att aktivt delta i. Emellertid är TEDIS-programmet, som sägs i motion Sk6, för snävt i den meningen att det endast omfattar EG- och EFTA-länderna. Det är viktigt att samarbete av detta slag gäller hela världen; speciellt måste man beakta konsekvenserna för den tredje världen.
dels att utskottet under mom. 6b bort hemställa:
6. beträffande utväxling av handelsdata
a) (= utskottet)
b) att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk6 yrkande 5 hos regeringen begär en undersökning av hur TEDIS-programmet skulle kunna omfatta länder i hela världen.
Särskilt yttrande
Tullfrihet för viss kordväv (mom. 4)
Gösta Lyngå (mp) anför:
Förslaget om tullfrihet för ifrågavarande produkt kan sägas ligga i linje med principen om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. I detta speciella fall bör dock hänsyn tas till att den råväv som används av Trelleborg AB är tullbelagd. Företaget skulle komma i ett sämre konkurrensläge gentemot utländska tillverkare om förslaget antas utan vidare. Ett sätt att åstadkomma ett förbättrat konkurrensläge är givetvis att behålla tullskyddet i tulltaxelagen och att införa begränsningar i GSP-systemet, men det kan finnas andra lösningar på problemet. När nu utskottet stannat för ett tillkännagivande till regeringen av innebörd bl.a. att den skyndsamt skall pröva vilka åtgärder som behöver vidtas är det enligt min mening lämpligt att avvakta vad regeringens påbörjade utredning leder fram till. Skulle regeringens behandling dra ut på tiden måste frågan tas upp på nytt i riksdagen.
1989/90:SkU18
20¶Jordbruksutskottets yttrande 1989/90:JoU3y
Tull för äpplen och päron Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 7 november 1989 beslutat bereda jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:24 om ändring i tulltaxelagen m.m. jämte eventuella motioner. Jordbruksutskottet behandlar i detta yttrande den del av propositionen som avser tull för äpplen och päron samt de med anledning av propositionen väckta motionerna 1989/90:Sk4 av Annika Åhnberg (vpk), 1989/90:Sk5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och 1989/90:Sk6 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkandena 1 — 3.
Utskottet
Tull för äpplen och päron m.m.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att under en begränsad tidsperiod meddela föreskrifter om tull för färska äpplen och päron (1988/89:SkU8, JoU2y, rskr. 27, SFS 1988:1205). Genom bemyndigandet blev det möjligt för regeringen att införa de förhöjda tullsatser för äpplen och päron om vilka förhandlingar förts inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) med Amerikas Förenta Stater och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Därmed kunde importregleringen i fråga om äpplen och päron börja avvecklas. Fr.o.m. den 15 november 1989 skall avvecklingen vara helt genomförd. Propositionens förslag i denna del innebär att de ovannämnda förhöjda tullarna för färska äpplen och päron skall gälla även i fortsättningen och att bestämmelser härom införs i tulltaxelagen (1987:1068).
Utskottet har ingen erinran mot regeringens nu redovisade förslag, som till fullo överensstämmer med riksdagens tidigare beslut i denna fråga.
I motion Sk5 (fp) anförs att de förhöjda tullsatserna bör avvecklas samtidigt som åtgärder vidtas mot de omställningsproblem som svenska fruktodlare kan drabbas av. Det finns dock enligt motionen skäl att samordna detta beslut med det livsmedelspolitiska beslut som riksdagen kommer att fatta under våren 1990. Då måste nämligen riksdagen ta ställning till hur omställningsåtgärder av liknande slag bör utformas på lämpligaste sätt. Dessa båda beslut bör fattas i ett sammanhang.
Utskottet utesluter inte att det i samband med behandlingen av den till våren 1990 aviserade propositionen om livsmedelspolitiken kan
finnas skäl att diskutera omställningsåtgärder av olika slag. Det finns dock ingen anledning att redan nu göra några uttalanden om hur detta ärende skall beredas och vilka frågor som bör tas upp. När det gäller tullsatserna utgår utskottet givetvis från att strävandena inom ramen för GATT och andra internationella överenskommelser fullföljs. I det längre perspektivet avser de undertecknande staterna att genomföra fortskridande och väsentliga sänkningar av tullar och andra handelshinder. Utskottet avstyrker motion Sk5 i den mån den inte tillgodoses med det anförda.
I motion Sk4 (vpk) yrkande 2 anförs att riksdagen bör av regeringen begära en analys av effekterna av de nya besluten för den svenska fruktodlingen.
Utskottet erinrar om att riksdagen vid behandlingen av statsbudgeten för innevarande budgetår fattade beslut om ett stöd för bl.a. strukturåtgärder inom fruktodlingen inom en ram av 12,5 milj. kr. under åren 1989—1991 (1988/89:JoU12 punkt 7). I betänkandet godtog utskottet tills vidare den föreslagna bidragsramen men ansåg det angeläget att förhandlingarna mellan staten och trädgårdsnäringen fortsatte så att ytterligare klarhet kunde uppnås beträffande medelsbehovet.
Utskottet har nyligen erfarit att chefen för jordbruksdepartementet ämnar anordna ett möte med representanter för fruktodlingen för fortsatta överläggningar om medelsbehovet när det gäller stöd till omställningsåtgärder inom fruktodlingen. Det anförda bör i viss mån kunna tillgodose syftet med motion Sk4 yrkande 2. I avbidan på resultatet av de nämnda överläggningarna bör riksdagen ej göra något uttalande i enlighet med motionen.
Importkontrollen
Vad beträffar synpunkterna i motionerna Sk4 och Sk6 på importkontrollen m.m. vill utskottet påpeka att den aktuella propositionen, såvitt nu är i fråga, endast omfattar tullsatserna för äpplen och päron och att frågor om kontroll av importerad frukt snarare bör behandlas i andra sammanhang där mer övergripande frågor om livsmedelskontrollen aktualiseras. Utskottet har emellertid funnit det lämpligt att i detta sammanhang göra en tämligen utförlig redovisning av sina ställningstaganden i denna fråga.
Inledningsvis bör framhållas att utskottet under våren 1989 behandlade en proposition med förslag om vissa ändringar i livsmedelslagen i syfte att skärpa livsmedelskontrollen (prop. 1988/89:68, 1988/89:JoU14). I samband härmed underströk både regering och riksdag att den svenska livsmedelslagstiftningen innebär att samma krav ställs på importerade produkter som på inhemskt producerade när det gäller att skydda konsumenterna mot eventuella hälsorisker. Eftersom konsumenterna måste kunna lita på importerade lika väl som på svenska produkter är kravet detsamma oavsett ursprung och produktionsförhållanden i produktionslandet.
Produktionsmetoder och produktionsförhållanden skiljer sig väsentligt åt mellan olika länder. I många fall är t.ex. klimatförhållandena så
1989/90:SkU 18
Bilaga 1
olika att skillnader i produktionsmetoder är ofrånkomliga. Så länge de svenska kraven på slutprodukterna är uppfyllda finns enligt ovannämnda riksdagsbeslut varken anledning eller möjlighet att från svensk sida motsätta sig import av produkterna. Givetvis kan produktionsmetoden påverka produkten på ett sådant sätt att den inte kan godtas i Sverige, varvid importen kan förhindras.
Den rättsliga grunden för kontrollåtgärder riktade mot importerade livsmedel anges i 11 § livsmedelslagen (1971:511). Enligt denna paragraf kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förbjuda eller föreskriva villkor för hantering eller införsel till landet av visst slag av livsmedel. I den tidigare gällande lydelsen medgav bestämmelsen sådana åtgärder endast om det var påkallat från hälsoeller näringssynpunkt. Fr.o.m. den 1 juli 1989 får åtgärder också vidtas om det annars behövs för att tillgodose konsumentintresset. Syftet med denna bestämmelse var att möjliggöra förbud mot bestrålning av livsmedel och mot import av bestrålade livsmedel. Ett sådant förbud har sedermera införts i 10 § livsmedelsförordningen (1989:462).
Huvudansvarig myndighet för importkontrollen är statens livsmedelsverk. Verksamheten beskrivs bl.a. i proposition 1988/89:68 (s. 33 ff.) och i utskottets betänkande 1988/89:JoU14 (s. 16 ff.).
I samband med beredningen av nyssnämnda proposition behandlade utskottet motioner där det av såväl hälso- som konkurrensskäl framfördes yrkanden om samma kvalitetskrav m.m. för importerade och inhemskt producerade livsmedel. Utskottet anförde därvid bl.a. följande: Som
en allmän synpunkt beträffande de motioner som syftar till en ökad kontroll av inte bara produktens beskaffenhet utan också av exportlandets produktionsmetoder kan framhållas att man med detta synsätt inför ett delvis nytt moment i livsmedelskontrollen. Den nuvarande livsmedelslagen är till stor del inriktad på att kontrollera och motverka hälsorisker m.m. för konsumenterna. Genom den av regeringen föreslagna ändringen av 11 § livsmedelslagen öppnas en möjlighet att vidta åtgärder som, utöver hälso- och näringsskäl, föranleds av konsumentintresset. Av propositionen framgår att denna ändring görs i syfte att möjliggöra kontroll av hantering eller införsel av bestrålade livsmedel. Utskottet vill understryka att de motioner som förordar ett generellt importförbud för produkter som framställts med i Sverige otillåtna metoder inte i alla delar företräder ett renodlat konsumentintresse utan snarare syftar till att värna om den inhemska produktionens konkurrensmöjligheter m.m. 1 samband med utskottets offentliga utfrågning framgick det klart att de länder som uppställer tekniska handelshinder alltid riskerar att mötas av motåtgärder på det handelspolitiska planet. Oavsett vilken betydelse detta spörsmål har vill utskottet för sin del framhålla att kraven på likartade produktionsmetoder i många fall är alltför vittsyftande för att kunna rymmas inom begreppet konsumentintresse enligt den svenska livsmedelslagstiftningen. Vidare bör framhållas att beslut om ytterligare importrestriktioner eller andra handelshinder kan komma i konflikt med den nyligen ingångna GATT-överenskommelsen, som redovisas i utskottets kommande betänkande om jordbruksprisregleringen (1988/89:JoU21).
1989/90:SkU18
Bilaga 1
23¶I anslutning till de nu aktuella motionerna Sk4 och Sk6 vill utskottet vidare anföra följande:
Allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) tillkom år 1947 som ett led i arbetet på att reorganisera världshandeln efter det andra världskriget. Det omfattar nu ett hundratal länder. Sverige inträdde som avtalsslutande part år 1950.
Syftet med GATT är att främja den ekonomiska utvecklingen bl.a. genom att undanröja olika hinder för den internationella handeln. Avtalet innehåller föreskrifter för ländernas uppträdande på det handelspolitiska området. Handeln med livsmedelsråvaror och livsmedel har länge tillhört de områden som påverkats i liten utsträckning av regelverket i GATT. I den ministerdeklaration från hösten 1986 som inledde den nu pågående Uruguay-rundan underströks vikten av att också handeln på detta område omfattas av en förstärkt disciplin. Restriktioner och snedvridningar som bidrar till osäkerhet och instabilitet på de internationella marknaderna måste undanröjas. Särskilt poängteras importhinder i form av tullar, importavgifter, direkta och indirekta exportsubsidier. Principer för utformningen av sanitära och fytosanitära regler (djurskydd och växtskydd) kommer också att diskuteras. Dessa avses bli reglerade i det slutgiltiga avtalet.
Av särskilt intresse i detta sammanhang är artikel 20 i GATT-avtalet. Enligt denna får en part genomföra åtgärder som annars skulle vara otillåtna enligt avtalet om syftet är att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa. Åtgärderna får dock ej tillämpas på ett sätt som skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller en förtäckt inskränkning av internationell handel. I överenskommelsen om tekniska handelshinder (TBT-överenskommelsen, Technical Barriers to Trade) finns en liknande skrivning, där parterna erkänner att inget land bör vara förhindrat att vidta åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kvaliteten på sin export eller för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa, för att skydda miljön eller för att förhindra bedrägliga förfaranden. Åtgärden får inte tillämpas på ett sätt som utgör en form av godtyckiig eller orättvis diskriminering mellan länder i vilka samma betingelser råder eller en förtäckt restriktion på internationell handel.
Utskottet vill här framhålla en viktig distinktion i tolkningen av begreppen skydd för hälsa och miljö. Häri inryms endast åtgärder som syftar till att skydda hälsa, dvs. konsumenthälsan, och miljö i det mottagande landet men ej i producentlandet.
TBT-överenskommelsen innehåller vidare utförliga bestämmelser om förfarandet för biläggande av tvister. Det anges särskilt att proceduren för biläggande av tvister kan tillämpas i de fell en part anser att förpliktelser enligt överenskommelsen kringgås genom att krav formulerats som avser processer och produktionsmetoder i stället för varans egenskaper. I det internationella arbetet brukar dessa krav betecknas som PPM-krav.
1989/90:SkU 18
Bilaga 1
24¶Kommerskollegiet har nyligen avgett ett remissyttrande med anledning av de diskussioner som förs i GATT-arbetsgruppen för sanitära och fytosanitära frågor. I yttrandet anförs bl.a. att det gäller att få till stånd en disciplin i GATT som förhindrar oberättigade PPM-krav. Som exempel nämns att man i importlandet förbjuder import av varor som tillverkats enligt produktionsmetoder som är skadliga för närmiljön i exportlandet ("exterritoriell tillämpning").
Om en nation inte rättar sig efter de beslut som fattas i samband med tvistlösningsproceduren kan nationen utsättas för handelspolitiska motåtgärder. Dessa motåtgärder kan om det anses lämpligt för att t.ex. göra åtgärderna mera kännbara avse ett annat varuområde än det som tvisten gäller.
I båda de nu aktuella motionerna Sk4 och Sk6 anförs att man från Sveriges sida ej bör acceptera import av frukt som har producerats med metoder som inte tillåts resp. ej är godtagbara i Sverige. I vpk-motionen anförs att kraven måste inbegripa även sådant som "ej ger upphov till mätbara restsubstanser hos frukten". Enligt mp-motionen bör kraven gälla sådan frukt som, utan att vara en hälsorisk, är "odlad med metoder som av miljöskäl inte tillåts i Sverige". Motionerna är således tämligen allmänt hållna. Formuleringen ger inte underlag för några bestämda slutsatser angående vilka produktionsmetoder som åsyftas, utöver de metoder som redan enligt gällande regler kan föranleda importstopp på grund av att de ger upphov till otillåtna restsubstanser i produkterna. Motionärerna gör heller ingen åtskillnad mellan å ena sidan frukt som odlas både i Sverige och utomlands, å andra sidan frukt som på grund av naturliga betingelser endast kan odlas utomlands och därför inte konkurrerar med inhemsk odling. En sådan distinktion är dock enligt utskottets mening väsentlig om man av t.ex. konsumentskäl anser det önskvärt med ett brett varusortiment på fruktsidan.
Enligt utskottets mening blir kärnfrågan i detta sammanhang följande: Ar det möjligt resp. önskvärt att Sverige vidtar handelspolitiska åtgärder mot andra länder på den grunden att det utifrån svenska normer anses föreligga vissa brister i producentländernas miljöpolitik eller andra interna förhållanden?
Som framgår av utskottets redogörelse ovan ger 11 § livsmedelslagen möjlighet att vidta åtgärder mot importerade livsmedel endast om det behövs från hälso- eller näringssynpunkt eller annars för att tillgodose konsumentintresset. Det har redan tidigare konstaterats att paragrafen inte kan tillgodose de tämligen vittsyftande kraven på likartade eller godtagbara produktionsmetoder i ursprungsländerna (1988/89:JoU14 s. 18). Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Redovisningen ovan visar att inte heller det internationella regelverket ger stöd för en så långtgående importkontroll som motionärerna förordar.
Över huvud taget är det mycket svårt att överblicka konsekvenserna av ett sådant agerande på det handelspolitiska området som nu diskuteras. Sannolikt skulle det föra mycket långt i restriktivitet gentemot importerade livsmedel som på grund av varierande produktionsförut -
1989/90:SkU18
Bilaga 1
sättningar i ursprungsländerna producerats på ett sätt som inte till alla delar överensstämmer med de svenska normerna. I dagens importkontrollsystem riktas åtgärderna mot enstaka varupartier. I ett system där ursprungslandets produktionsmetoder blir avgörande måste ett antal namngivna nationer underkännas som exportland på grund av att deras produktionsmetoder ej anses uppfylla svenska normer. Ett sådant förfarande skulle, förutom risken för handelspolitiska motåtgärder, kunna försvåra det multilaterala och bilaterala samarbetet även på andra områden. Betydande inskränkningar av fruktimporten från åtskilliga länder, däribland flera utvecklingsländer, kan förutses. Risken för varubrist och prishöjningar för de svenska konsumenterna är därvid uppenbar.
Utskottet vill än en gång understryka att det väsentliga från konsumenternas synvinkel måste vara att de redovisade bestämmelserna gör det möjligt att kontrollera och hindra importen av livsmedel som innehåller otillåtna restsubstanser. Så kan t.ex. vara fallet om livsmedlet behandlats med ett bekämpningsmedel som i Sverige förbjudits av konsumenthälsoskäl eller i de fall man i produktionslandet inte iakttagit i Sverige föreskrivna karenstider mellan behandling och skörd. Sådana åtgärder står helt i överensstämmelse med den av riksdagen godkända inriktningen av importkontrollen.
Som framgår av proposition 1988/89:68 kommer frågor av bl.a. etisk innebörd att tas upp i GATT-förhandlingarna. En nordisk utgångspunkt är härvid att även andra än rent hälsomässiga skäl i vissa fell bör kunna accepteras i GATT:s regelsystem (prop. s. 13). Vidare pågår ett arbete för att åstadkomma särregler på det sanitära och fytosanitära området. Det finns således redan en strävan att på detta område föra in ytterligare moment som i större utsträckning är inriktade på produktionsmetoderna. En förutsättning för framgång i detta arbete torde vara att besluten fettas i internationellt samförstånd och att enskilda medlemsländer undviker att vidta ensidiga åtgärder.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk4 och Sk6 i berörda delar. Önskemålet i motion Sk6 yrkande 1 om en undersökning av GATT-avtalets relevans för frågan om importförbud mot viss frukt får anses tillgodosett genom utskottets redovisning ovan.
Stockholm den 23 november 1989 På jordbruksutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åk.e Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Kaj Larsson (s), Ove Karlsson (s), Sören Norrby (fp), Karin Starrin (c) och Sverre Palm (s).
1989/90:SkU18
Bilaga 1
26¶Avvikande meningar
1. Avveckling av tullarna
Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anför:
Som anförs i motion Sk5 strider förslaget mot både konsumenternas intressen och den strävan mot ökad frihandel i övrigt som Sverige anslutit sig till. De förhöjda tullsatserna för äpplen och päron bör därför avvecklas. De omställningsproblem som svenska fruktodlare kan drabbas av bör i stället lösas med riktade stödåtgärder. Dessa åtgärder bör samordnas med det livsmedelspolitiska beslut som riksdagen förväntas fatta under våren 1990. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Sk5.
2. Effekterna för fruktodlingen
Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och Karin Starrin (c) anför:
Riksdagen bör i enlighet med motion Sk4 yrkande 2 hos regeringen begära en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen av de nya besluten. Analysen bör ge svar på frågan huruvida det hittills beslutade stödet varit tillräckligt för att möjliggöra den nödvändiga omställningen för fruktodlingen.
3. Importkontrollen
Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och Karin Starrin (c) anför:
I enlighet med yrkande 1 i motion Sk4 bör riksdagen besluta att samma krav skall gälla för såväl importerad som inhemsk frukt. Detta måste inbegripa även sådant som inte ger upphov till mätbara restsubstanser i frukten. Dels är det omöjligt att garantera att det inte finns några restsubstanser i produkten så länge kemikalien tillåts, dels innebär spridning av bekämpningsmedel risker för den yttre miljön. Enligt vår mening inryms en sådan utökad importkontroll som motionärerna förordar i den nya lydelsen av 11 § livsmedelslagen som är avsedd att tillgodose konsumentintresset. Det pågår nämligen i dag en förändring av samhällets värderingar — miljöfrågor och etiska frågor blir allt viktigare. Ett exempel på detta är att man inom ekologiskt lantbruk räknar in hela odlingssystemet — produktionsmetoderna — i produkternas kvalitet. Det är också angeläget att man i både det nationella och internationella arbetet motverkar s.k. ekologisk dumpning. Med ekologisk dumpning avses att ett land genom lagar och regler förbjuder miljöfarlig produktion i det egna landet men samtidigt accepterar import och därigenom förflyttar den skadliga miljöpåverkan till andra länder. Eftersom miljöfrågorna till sin natur är internationella och en dålig miljö i ett land förr eller senare påverkar även andra länder måste det bli möjligt att i handelspolitiken kontrollera även produk -
1989/90:SkU18
Bilaga 1
tionsmetoder som är negativa tor miljön. Dessa uppfattningar bör Sverige driva aktivt i internationella förhandlingar. Vi avvisar utskottsmajoritetens uppfattning att hela nationer skulle kunna utestängas från export till Sverige vid en utökad importkontroll. Den av oss förordade kontrollen skall avse produktionsmetoder hos enskilda odlare eller grupper av odlare och dessa metoder skall kunna verifieras av importören. Vi avvisar även utskottsmajoritetens påstående i betänkandet 1988/89:JoU14 om att syftet med ifrågavarande motioner skulle vara att ensidigt värna om de svenska fruktodlarna. Syftet är i själva verket att handelsreglerna inte skall motverka att en radikal miljöpolitik förs i olika länder. Andra länder skall självklart kunna ställa motsvarande krav på svenska odlare.
1989/90:SkU18
Bilaga 1
28¶Näringsutskottets yttrande 1989/90:NU5y
Ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:24 om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m.
Näringsutskottet behandlar i sitt yttrande propositionen såvitt den avser förslag om införande av tullfrihet i tulltaxelagen (1987:1068) för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Därvid kommenterar näringsutskottet också yrkanden rörande detta förslag i tre av de motioner som har väckts med anledning av propositionen.
De motioner som näringsutskottet kommenterar är följande:
1989/90:Sk6 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen ej beviljar tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer.
1989/90:Sk7 av Per Stenmarck (m) och Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådana förändringar i tulltaxelagen, att konkurrensneutralitet kan råda mellan importerad och inhemsk tillverkning av dippad kordväv.
1989/90:Sk8 av Lahja Exner (s) vari yrkas att riksdagen
1. beslutar att tullen för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer bibehålls på nuvarande nivå,
2. beslutar att gummibehandlad kordväv utelämnas ur u-landsförordningens förteckning över tullfria varor.
Näringsutskottet har tagit del av en skrivelse i ärendet från Sveriges kemiska industrikontor till skatteutskottet. Till näringsutskottet har Textilrådet ingivit en skrivelse. Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats dels av företrädare för de båda nämnda branschorganisationerna, dels av företrädare för utrikesdepartementets handelsavdelning.
Näringsutskottet
I propositionen föreslås att i tulltaxelagen (1987:1068) skall föreskrivas tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Kordväv är textilvävnad som används för tekniskt bruk, bl.a. som förstärkning i bildäck. Gummibehandlad kordväv är belagd med en värdetull på 13 %. Genom lagen (1987:1188) om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer är tullsatsen nedsatt till
1989/90:SkU18
Bilaga 2
9 % under tiden den 1 januari 1988—den 31 december 1989. Import till Sverige av gummibehandlad kordväv med ursprung i EG, EFTAland eller utvecklingsland är dock tullfri. 95 % av importen kom under perioden januari—juni 1989 från länder som omfattas av tullfrihet.
Kordväv är en känslig vara från försörjningsberedskapssynpunkt. I Sverige tillverkas gummibehandlad kordväv enbart av ett företag, Trelleborg AB. Av den totala tillförseln av gummibehandlad kordväv svarar Trelleborg AB för ca 70 %. Den råa kordväven köper Trelleborg AB huvudsakligen från ett företag i Sydkorea men även från ett svenskt företag, AB Svenskt Konstsilke. För den råa kordväven är tullsatsen 13 %, och varan omfattas inte av det s.k. GSP-systemet (generellt system för tullpreferenser), enligt vilket varor från utvecklingsländer erhåller tullfrihet.
Eftersom nästan hela importen av gummibehandlad kordväv kommer från länder som omfattas av tullfrihet har den aktuella tullen, enligt propositionen, spelat ut sin roll som skydd för beredskapsintresset. En bibehållen tull leder, anförs det, endast till en diskriminering av de utvecklingsländer med den minst utvecklade industrin som ej kan tillverka garn utan måste importera denna vara. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet har föredragande statsrådet därför föreslagit att tullen på gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer avskaffas och att tullfrihet införs i tulltaxelagen för den aktuella typen av kordväv.
I anslutning till proposition 1989/90:24 har tre motioner väckts som tar upp frågan om tull på gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Samtliga motionsyrkanden tar sikte på åtgärder som avses åstadkomma konkurrensneutralitet mellan importerad och inhemskt tillverkad dippad kordväv. I motion 1989/90:Sk6 (mp) sägs att förslaget i propositionen visserligen är i linje med den generella principen om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. I det nu aktuella fallet bör man dock, enligt motionärerna, ta hänsyn till att den råväv som används av Trelleborg AB är tullbelagd, så att företaget skulle komma i ett sämre konkurrensläge gentemot utländska tillverkare om förslaget antas. I motion 1989/90:Sk7 (m) framhålls att, i det läget, Trelleborg AB kommer att med sin produkt, vars framställningskostnad belastas med 13 % av värdet av den ingående importerade råvaran, få konkurrera med tullfritt importerad kordväv. En sådan politik innebär, framhåller motionärerna, att utländska tillverkare skyddas mot konkurrens från anläggningen i Trelleborg med 13 % av dess kostnader för råvaran. Enligt motion 1989/90:Sk8 (s) bör man, vid en avvägning mellan beredskapsintresset och intresset av att främja utvecklingsländernas export, i möjligaste mån låta beredskapsintresset få företräde. Detta främjas bäst av en bibehållen tull, som inte sätts ur spel genom u-landsförordningen.
Sveriges kemiska industrikontor har i en skrivelse till skatteutskottet hemställt att åtgärder vidtas på tullområdet så att konkurrenssituationen för Trelleborg AB:s produktion av dippad kordväv återförs till vad som gällde fram t.o.m. år 1987. Förslaget innebär att tullen på dippad
1989/90:SkU18
Bilaga 2
kordväv inte skall sättas lägre än på odippad kordväv. (För den odippade kordväven är, som tidigare nämnts, tullsatsen 13 %, och varan omfattas inte av det s.k. GSP-systemet.) I skrivelsen framhålls att, om propositionen antas, Trelleborg AB:s produktion kommer att belastas av ett negativt tullskydd.
Enligt uppgift från Trelleborg AB kommer en fortsatt drift av Trelleborgs dippningsanläggning inte att vara möjlig om tullfrihet införs för den dippade kordväven medan tullsatsen för den odippade bibehålls. Trelleborg AB har ett avtal med överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) som innefattar beredskapsåtaganden vid en krissituation, avseende produktion av främst lastbilsdäck.
I skrivelse till näringsutskottet hemställer Textilrådet att tullsatsen för den dippade kordväven bibehålls oförändrad och att den dippade kordväven undantas från GSP-systemet. Om det ändå anses att en viss nedsättning av tullsatsen bör göras bör den, säger Textilrådet, ingå som ett element i pågående GATT-förhandlingar. Som ett andrahandsalternativ pekar Textilrådet på möjligheten av en anpassning till EG:s tullregler på varuområdet. Dessa innebär en tullsats på 5,6 % och vissa begränsningar i omfattningen av GSP-tullfriheten (volymbegränsningar och ett temporärt undantag för Sydkorea). I skrivelsen framhålls att AB Svenskt Konstsilke är det enda företag i Sverige som tillverkar kordväv. Företaget har ett avtal med ÖCB om att upprätthålla viss årlig produktion och viss produktionskapacitet. Vid en generell nolltull enligt propositionens förslag uppges tillverkningen komma att upphöra.
Kommerskollegium har, enligt uppgift, i samband med propositionens tillkomst till utrikesdepartementet bl.a. framfört att införandet av tullfrihet för dippad kordväv får konsekvenser även för tullskyddet för odippad kordväv och att det för båda typerna av kordväv finns svenska skydds- och försörjningsintressen.
Utrikesdepartementet har genom remiss den 24 november 1989 anmodat kommerskollegium att snarast, dock senast den 22 januari 1990, inkomma med yttrande över vilka näringspolitiska effekter som kan förväntas vid en eventuell utvidgning av GSP-tullfriheten till att även omfatta råväv av syntetiska fibrer, alternativt hela tulltaxenr 59.02. Därvid skall också beaktas om EG:s tullpreferenssystem för utvecklingsländerna medger GSP-tullfrihet för både rå och gummibehandlad kordväv.
Näringsutskottet konstaterar att regeringens förslag att det skall införas tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer inte i realiteten innebär någon nämnvärd förändring i förhållande till vad som gäller för närvarande. Nästan hela (95 %) importen av gummibehandlad kordväv kommer från länder som omfattas av tullfrihet.
Därför tillstyrker näringsutskottet förslaget om tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer och avstyrker de tre motionerna.
Näringsutskottet anser emellertid att det med hänsyn till önskemålet om konkurrensneutralitet är otillfredsställande att det råder en snedbalans vad avser tullförhållandena för den dippade och den odippade
1989/90:SkU18
Bilaga 2
kordväven. För den senare gäller en tullsats på 13 %, och varan omfattas inte av GSP-systemet. Enligt utskottets mening finns det ingen anledning till en sådan skillnad.
Om GSP-tullfrihet också skulle komma att ges den icke gummibelagda kordväven innebär detta i praktiken att nästan all import av icke gummibelagd kordväv blir tullfri. Under perioden januari—juni 1989 kom nämligen enligt statistiska centralbyråns månadsstatistik 98 % av importen av odippad kordväv från EG-länder och utvecklingsländer.
Näringsutskottet förutsätter att regeringen, när kommerskollegium har lämnat sitt remissvar, skyndsamt prövar vilka åtgärder som bör vidtas i den uppkomna situationen och därvid beaktar beredskapsintresset. Utskottet förutsätter också att regeringen noga följer den fortsatta utvecklingen på området. Om det visar sig att den berörda branschen skulle drabbas av långsiktiga problem till följd av de vidtagna tullförändringarna bör regeringen överväga lämpliga åtgärder.
Stockholm den 28 november 1989 På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s). Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fpL Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s) och Kjell Ericsson (c).
Avvikande mening
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Därför tillstyrker" och slutar med "lämpliga åtgärder" bort ha följande lydelse:
Förslaget är också i linje med den generella principen om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. I det här speciella fallet bör hänsyn dock tas till att den råväv som används av Trelleborg AB är tullbelagd. Företaget skulle komma i ett sämre konkurrensläge gentemot utländska tillverkare om förslaget antas. Utskottet ansluter sig därför till yrkandena i motionerna 1989/90:Sk6 (mp) och 1989/90:Sk8 (s) och avstyrker regeringens förslag. Utskottet anser också att tullfriheten för Sydkorea för dippad kordväv bör upphöra, såsom redan har skett inom EG.
1989/90:SkU18
Bilaga 2