Tullregisterlag m.m.

Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU19

Tullregisterlag m.m.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1989/90:40 om tullregisterlag m.m. Lagstiftningen skall ge en rättslig grund för att det tulldatasystem som är under uppbyggnad skall kunna tas i bruk från den 1 juni 1990. Utskottet avstyrker de motioner som väckts i ärendet. Flera av motionerna anses dock vara tillgodosedda på viktiga punkter genom den ytterligare utredning som utskottet gjort i ärendet. Detta gäller bl.a. användningen av sökbegreppen i det nya registret, en fråga som är av stor betydelse för den enskildes integritet. Utskottet behandlar också två motioner från den allmänna motionstiden 1990 om tulldatasystemets spärrfunktioner och tullens kontrollverksamhet. Motionerna avstyrks med hänvisning till visst pågående utredningsarbete.

Till betänkandet har fogats två reservationer (c, vpk, mp) samt ett särskilt yttrande (vpk, mp).

Propositionen

I proposition 1989/90:40 föreslår regeringen (finansdepartementet) att riksdagen skall anta de vid propositionen fogade förslagen till tullregisterlag samt ändringar i tullagen (1987:1065) och lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

Syftet med förslagen är att ge en rättslig grund för att ta i drift ett datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden. Genom att datasystemet kommer att ta över en stor del av den hantering av tullhandlingar som i dag utförs manuellt kommer ett mer effektivt och rationellt system för tullens import- och exportrutiner att skapas.

Det är avsikten att datasystemet i begränsad omfattning skall börja tas i bruk från den 1 juni 1990. I det nu lämnade förslaget behandlas dels grundläggande frågor avseende tulldatasystemet i dess helhet, dels frågor som är mer specifika för den del av systemet som först skall tas i drift, nämligen exportsystemet och de delar av transitsystemet som avser export. Regeringen avser att senare återkomma med förslag avseende specifika regler för importsystemet och de delar som återstår avseende transitsystemet.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juni 1990.

Lagförslagen har följande lydelse.

1989/90

SkU19

1 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 19

1 Förslag till Tullregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i 2 § får ett för tullmyndigheterna gemensamt tullregister föras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelserna i denna lag gäller inte det register som tullverket för i spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m. m. och inte heller andra register som regleras i annan lag eller förordning.

Bestämmelser om förfarandet vid import och export finns i tullagen (1987:1065).

2 § Tullregistret får användas för

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Tullregistrets innehåll

3 § I den utsträckning som behövs för att ändamålet med registret skall tillgodoses får tullregistret innehålla

1. uppgifter som importörer och exportörer enligt lag eller annan författning är skyldiga att lämna med anledning av import eller export av varor,

2. andra uppgifter som importör eller exportör lämnar i tullärenden,

3. uppgifterna i tulltaxan enligt tulltaxelagen (1987:1068) och i statistisk varuförteckning som utfärdats av generaltullstyrelsen,

4. uppgifter om kontroll av import och export inom tullmyndigheternas område,

5. uppgifter för statistikproduktion,

6. uppgifter för debitering eller avräkning av skatt och avgifter som inte påförs vid tulltaxering,

7. uppgifter om beslut av tullmyndigheter,

8. uppgifter om andra myndigheters beslut om import- och exportlicenser,

9. uppgifter om tillstånd som krävs för import eller export av varor,

10. uppgifter om registrering hos riksskatteverket av en importör som skattskyldig avseende vissa punktskatter,

11. uppgifter om betalning och indrivning av tull, annan skatt och avgifter,

12. uppgifter rörande fysiska och juridiska personers identitet,

13. uppgifter avseende identitetsbeteckningar för transportmedel och

14. uppgifter för kontroll av, åtkomst till och användning av registret. Närmare föreskrifter om tullregistrets innehåll meddelas av regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer.

1989/90:SkU19

4 § Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register enligt följande:

register hos 1. riksskatteverket

uppgiftens art

uppgifter om registrering som

1989/90:SkU19

2. kommerskollegium

skattskyldig uppgifter om import- och export -

3. statens jordbruksnämnd

licenser

uppgifter om import- och export -

licenser

5 § Varje ärende enligt 2 § 1. och 2. som någon anhängiggör skall förses med ett tullidentifikationsnummer (tullid).

Tullid, personnummer och organisationsnummer är grundläggande sökbegrepp i tullregistret.

Åtkomst och utlämnande

6 § Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till tullregistret. Annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen får dock endast ta del av de uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet.

7 § Utlämnande av uppgifter ur tullregistret får ske på medium för automatisk databehandling till statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndigheter och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i registret lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har medgett det.

Övriga bestämmelser

8 § Uppgifter som hör till ett tullärende skall gallras ut ur registret sex år efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades.

Om det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för bevarande av vissa uppgifter gäller den föreskriften. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, om det finns särskilda skäl, föreskriva annan tid för bevaring av vissa uppgifter.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska dokument som avses i 12 a § tullagen (1987:1065) till och från tullregistret.

Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

2. Utöver vad som anges i 7 § får uppgifter ur tullregistret intill utgången av år 1992 överlämnas på medium för automatisk databehandling även till statistiska centralbyrån.

2 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)

dels att 14,41,42, 54, 106, 110 och 114 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 3 a och 12 a 12

d §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

I verksamheten enligt denna lag använder tullmyndigheterna ett system för automatisk databehandling (tulldatasystemet). Närmare bestämmelser om registersom ingår i systemet finns i tullregisterlagen (1989:0000).

12 a §

Generaltullstyrelsen kan ge tillstånd till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges enligt denna lag eller enligt lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. får lämnas genom ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med villkor om det tekniska förfarandet för uppgifts/ämnandet och om förfarandet i övrigt.

En tullmyndighet får genom tulldatasystemet överföra elektroniska dokument och andra upptagningar till en uppgiftslämnare.

12 b §

Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till en tullmyndighet när det blivit tillgängligt för myndigheten för överföring till sådan form att det kan läsas.

Om uppgifter i ett elektronisk dokument förmedlas genom annan myndighet än tullmyndighet eller genom juridisk person efter bemyndigande enligt 9 § tullregisterlagen (1989:0000) anses dokumentet

1989/90:SkU19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock ha kommit in till tullmyndigheten redan när det tagits emot och kan antas ha avskiltsför tullmyndigheten hos förmedlaren.

12 c §

Om uppgifter lämnats genom överföring av ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet skall tullmyndigheten handlägga ärendet i sak först sedan uppgiftslämnaren begärt tullklarering under åberopande av dokumentets tullidentifikationsnummer (tullid).

12 d §

Tullmyndighets beslut i ärende som anhängiggjorts genom ett elektroniskt dokument får meddelas genom ett sådant dokument.

14 §

En tulldeklaration skall innehålla

1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen

(1987:1068) eller enligt statistisk varuförteckning. som utfärdats av generaltullstyrelsen, och en kort varubeskrivning, om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas deklarationen,

2. tullsats och annan skattesats,

3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,

4. grund för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt,

5. belopp som skall betalas i tull och annan skatt.

För kontroll av uppgifter som avses i första stycket och av att varan får införas skall i tulldeklarationen eller annan handling lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver. I tulldeklarationen eller annan handling skall också lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver för tillämpningen av konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med varor. Regeringen får föreskriva att uppgifterna i tulldeklarationen skall lämnas i kodform.

Tullmyndigheten kan medge undantag från skyldighet att lämna uppgifter som avses i första stycket, om tullmyndigheten finner att den tullskyldige har avsevärd svårighet att lämna uppgifterna. Innebär medgivandet att den tullskyldige inte behöver lämna uppgift om varans nummer, kan tullmyndigheten bestämma att han skall lämna en sådan beskrivning av varan som behövs för varans förtullning.

Generaltullstyrelsen kan medge att de uppgifter som avses i första stycket får lämnas med hjälp av teleöverförda meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form av upptagning för automatisk databehandling.

1989/90:SkU19

1* Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU19

41 §

Den för vars räkning en vara förs ut ur landet (exportör) skall göra en skriftlig anmälan om utförseln till tullmyndighet. Anmälan skall innehålla uppgift om

1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av generaltullstyrelsen,

2. varans kvantitet och värde,

3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt på grund av utförseln.

Generaltullstyrelsen kan medge att de uppgifter som avses i forsta stycket får lämnas med hjälp av teleöverförda meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form av upptagning för automatisk databehandling.

42 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om uppgifter och handlingar som skall lämnas till tullmyndigheten när en vara förs ut ur landet.

Tullmyndigheten kan förelägga exportören att lämna de ytterligare uppgifter som behövs för kontroll av anmälan om utförsel eller av annan uppgift i fråga om en vara som skall föras ut.

På grundval av de lämnade upp- På grundval av de lämnade uppgifterna och den undersökning av giftema och den undersökning av

varan, som kan behövas, kontrol- varan, som kan behövas, kontrollerar tullmyndigheten att varan får lerar tullmyndigheten om det finns

föras ut. något hinder mot utförseln.

54 §

Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om införsel åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som innehar tullupplag eller frihamn att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i samband med

1. att en vara skall läggas upp på upplaget eller i frihamnen,

2. att en vara som förvaras på upplaget eller i frihamnen skall tas om hand av hemtagare eller i övrigt tas ut från upplaget eller frihamnen, eller

3. att en vara sänds från eller till upplaget eller frihamnen enligt 7 § förstastycket 1.

Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om utförsel åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som bedriver godshantering att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i samband med att en vara skall föras ut ur landet.

106 §

Beslut om godkännande av om- Beslut om godkännande av ombud enligt 13 § andra stycket, upp- bud enligt 13 § andra stycket, upp drag

att utföra tullmyndighets kon- drag att utföra tullmyndighets kon -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU19

troll enligt 54 § 2 och 3 och medgivande att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning samt om hemtagningstillstånd och andra tillstånd som utfärdats enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får, om det finns skäl till det, återkallas av generaltullstyrelsen och, om styrelsen inte meddelat beslutet, av annan tullmyndighet. Tullmyndigheten kan i dessa fall förordna att beslutet om återkallelse skall gälla omedelbart.

troll enligt 54 § och medgivande att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning samt om hemtagningstillstånd och andra tillstånd som utfärdats enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får, om det finns skäl till det, återkallas av generaltullstyrelsen och, om styrelsen inte meddelat beslutet, av annan tullmyndighet. Tullmyndigheten kan i dessa fall förordna att beslutet om återkallelse skall gälla omedelbart.

110§

Regeringen får, med avvikelse från denna lag, meddela föreskrifter om hur varor skall anmälas till tullklarering i vissa fall, när varor införs till tullområdet på järnväg, med post eller med luftfartyg.

Regeringen får, med avvikelse från denna lag, meddela föreskrifter om hur varor skall anmälas till tullklarering i vissa fall, när varor införs till eller utförs från tullområdet på järnväg, med post eller med luftfartyg.

114 §

Tullmyndigheterna skall på begäran tillhandahålla Sveriges riksbank, riksskatteverket, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd och länsskattemyndighet uppgifter som förekommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

Tullmyndigheterna skall på begäran tillhandahålla Sveriges riksbank, riksskatteverket, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, statens pris- och konkurrensverk och länsskattemyndighet uppgifter som förekommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

7 tullregisterlagen (1989:0000) finns bestämmelser om utlämnande till vissa myndigheter av uppgifter ur tullregistret på medium för automatisk databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

3 Förslag till

1989/90:SkU19

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:418) om straff för varusmuggling att 1 och 5 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

!§'

Den som utan att ge det tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket inför eller från riket utför gods, för vilket tull eller annan allmän avgift skall erläggas till statsverket eller som enligt stadgande i lag eller författning ej må införas eller utföras, döms, om gärningen sker uppsåtligen, för varusmuggling till böter eller fängelse i högst två år. Gäller gärningen narkotika som avses i 8§ narkotikastrafflagen (1968:64) skall dömas till fängelse i högst tre år.

Första stycket gäller även, när någon genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller medelst annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtligen föranleder, att tull eller annan allmän avgift undandrages statsverket eller att gods införes eller utföres i strid mot förbud.

Den som utan att ge det tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket inför eller från riket utför gods, för vilket tull, annan skatt eller avgift skall erläggas till statsverket eller som enligt stadgande i lag eller författning inte får införas eller utföras, döms, om gärningen sker uppsåtligen, för varusmuggling till böter eller fängelse i högst två år. Gäller gärningen narkotika som avses i 8§ narkotikastrafflagen (1968:64) skall dömas till fängelse i högst tre år.

Första stycket gäller även, när någon genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtligen föranleder, att tull, annan skatt eller avgift undandras staten eller att gods införs eller utförs i strid mot förbud. Detsamma gäller när någon genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling.

5§2

Den som av grov oaktsamhet förövar gärning som avses i 1 eller 4 § döms till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall skall dock inte dömas till ansvar.

Första stycket gäller även när någon, genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods eller prövning som avses i 4 § .4, av grov oaktsamhet föranleder fara för att

Första stycket gäller även när någon, genom att lämna oriktig uppgift i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods eller prövning som avses i 4 § 4, av grov oaktsamhet föranleder fara för att tull,

1 Senaste lydelse 1985:10

2 Senaste lydelse 1987:1067

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU19

tull, annan skatt eller avgift undandras staten eller för att gods införs eller utförs i strid mot förbud.

annan skatt eller avgift undandras staten eller för att gods införs eller utförs i strid mot förbud. Detsamma gäller när någon genom att ändra i program eller upptagning eller pä annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1989/90:Sk9 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:40,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om hur man skall undvika att ett framtida tullregister används för spaning inom eller utom vårt land,

3. att riksdagen förbjuder användandet av de fyra sista siffrorna i personnummer i varje framtida registreringssystem,

4. att riksdagen hos regeringen begär en analys av formerna för elektroniska dokument och problemet med ansvaret för dessa,

5. att riksdagen hos regeringen begär en ny proposition i ärendet, när ovan givna kritik tillfredsställande bemötts.

1989/90:Skl0 av Bo Hammar och Lars Bäckström (båda vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en reglering av sökbegreppen i tullregisterlagen.

1989/90:Skll av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1989/90:40 såvitt avser ändring i 54 § tullagen (1987:1065).

1989/90:Skl2 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de länder som inte anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enskild vid automatisk databehandling av personuppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sökbegreppen i tullregisterlagen,

3. att riksdagen beslutar att personuppgifter skall gallras ur tullregistret efter sex år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personuppgifter och samköming,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet till myndighet.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990

1989/90:Sk601 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av automatisk spärr i tulldatasystemet.

1989/90:Sk627 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spärrfunktion i tulldatasystemet.

Yttrande från konstitutionsutskottet

1989/90:SkU19

Skatteutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets yttrande över propositionen. Konstitutionsutskottet har lämnat två yttranden som fogats till betänkandet som bilagorna 1 och 2. Yttrandet i bilaga 2 är begränsat till frågan om användningen av sökbegrepp i tullregistret. Detta yttrande har föranletts av att vissa nya uppgifter om tulldatasystemets utformning har framkommit under den beredning i skatteutskottet som ägt rum efter det att konstitutionsutskottet lämnat sitt första yttrande.

Utskottet

Inledning

Tullverket arbetar för närvarande med att införa datoriserade rutiner i tullärenden. Datoriseringen kommer att ge företagen möjlighet att lämna uppgifter i elektronisk form till tullen, i första hand direkt via telenätet. Dagens manuella hantering av tullhandlingar kommer till stor del att ersättas av hantering som stöds av maskinella rutiner i datasystemet. Man räknar med att effektivitetsvinsterna av ett sådant mera rationellt beslutssystem kommer att bidra till att ge tullverket en bättre arbetssituation. Verksamheten har under senare år blivit alltmer tungrodd i takt med en kraftig ökning av antalet import- och exportärenden. En stor del av tullens personalstyrka måste för närvarande tas i anspråk för att manuellt granska uppgifter i ett stort antal handlingar.

Tulldatasystemet kommer att bestå av en centraldator, placerad i Luleå, och inemot 20 lokaldatorer på olika platser i landet samt ca 800 arbetsplatsutrustningar. Enligt planerna skall tulldatasystemet i en första etapp tas i drift den 1 juni 1990 såvitt gäller export och transit i samband med export. I en andra etapp, planerad till den 1 januari 1991, kommer systemet att tas i bruk för importärendena. 1 övriga delar kommer systemet att införas från den 1 juli 1991 och den 1 januari 1992.

Datoriseringen har förberetts av tulldatautredningen (TDU), som avslutade sitt arbete sommaren 1989. Sedan den 1 juli samma år har ansvaret för projektets genomförande helt gått över till generaltullstyrelsen. Frågor om den rättsliga regleringen av tulldatasystemet behandlas i utredningen om lagstiflningsbehovet vid tulldatoriseringen (TDLutredningen). Lagförslagen i förevarande ärende har arbetats fram av TDL-utredningen.

Frågan om tulldatasystemets kostnader för budgetåret 1990/91 har behandlats av riksdagen tidigare i vår (prop. 1989/90:100 bil. 9, bet. SkU24, rskr. 127).

11 Rättsregler för tulldatasystemet, m.m.

1989/90:SkU19

I propositionen föreslås införande av en tullregisterlag samt vissa av datoriseringen föranledda ändringar i tullagen (1987:1065) och lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Syftet är att ge en rättslig grund för att börja använda tullregistret i de delar som skall tas i drift den 1 juni 1990. I lagförslagen regleras grundläggande frågor om datasystemet i dess helhet och frågor som är av direkt betydelse för att systemet skall kunna användas i exportärenden. Enligt propositionen avser regeringen att senare återkomma med förslag till särskilda regler för importsystemet och de övriga delar som återstår att reglera.

Det nya registret skall enligt förslaget till tullregisterlag föras och användas för fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan skatt samt avgifter som skall betalas till tullverket. Registret skall också få användas för fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område, för planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och för framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

I den tillåtna användningen av tullregistret skall enligt propositionen ingå att inhämta uppgifter ur ett ärende i samband med tullmyndighets förundersökning avseende det ärendet. Däremot skall registret inte få användas för den typ av brottsspaning för vilken tullens spaningsregister förs. Detta register (SPADI) förs av tullverket med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m.

Tullregisterlagen skall innehålla även regler om vilka typer av uppgifter som skall finnas i tullregistret och i vilken omfattning sambearbetning får ske med andra register. Vidare föreslås regler om grundläggande sökbegrepp, terminalåtkomst, gallring av uppgifter, m.m.

Konstitutionsutskottet (1989/90:2y) har i yttrande till skatteutskottet framhållit att detta lagstiftningsärende rör några principiellt viktiga frågor inom den offentliga rätten när det gäller ADB-användning, såsom dokumentbegreppet, offentlighetsprincipen, integritetsskyddet och anhängiggörandet av ärenden med användning av datateknik. Frågor av detta slag har varit föremål för utredning i data- och offentlighetskommittén (DOK). De bereds nu vidare i regeringskansliet. Enligt konstitutionsutskottet hade det varit till fördel om riksdagen hade kunnat ta ställning till dessa principiella frågor i ett vidare sammanhang än vad som kan bli fallet i detta ärende. Samtidigt har konstitutionsutskottet uttalat att en datorisering av tullklareringsärendena är angelägen och att denna inte bör fördröjas. Konstitutionsutskottet har därför inte motsatt sig att datoriseringen ges rättslig grund genom den föreslagna lagstiftningen, men betonar att det inte är givet att de lösningar som valts på detta förvaltningsområde också kan användas på andra förvaltningsområden. Konstitutionsutskottet har också understrukit att de lösningar som kan komma att väljas för förvaltningen i stort kan medföra att ändringar måste göras på det nu aktuella området.

1 motion Sk.9 yrkande 1 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställs om avslag på propositionen . Motionärerna är i och för sig positiva till en datorisering i tullverket, men de anser att det finns oklarheter på några punkter. Bl.a. är det enligt motionen inte tillfredsställande förklarat hur man i praktiken skall garantera att det nya registret inte används för brottsspaning i Sverige eller i länder som kan begära att få uppgifter från registret med stöd av tullsamarbetsavtal. Motionärerna har tagit upp också utformningen av tulldatasystemets tekniska spärrar mot obehörig påverkan. Enligt motionens yrkande 5 bör regeringen lösa sådana frågor och därefter återkomma med en ny proposition.

Skatteutskottet har i detta ärende inhämtat ytterligare information om tulldatasystemets utformning för att få en ytterligare belysning av vissa frågor som tagits upp i de motioner som väckts med anledning av propositionen. I det följande kommer utskottet att gå in närmare på de frågor som väckts dels i motion Sk9, dels i andra motioner. Redan här vill utskottet slå fast att frågorna inte är av sådan natur att de bör förhindra att tulldatasystemet tas i bruk enligt gällande planer. Utskottet anser således att förslagen i propositionen bör läggas till grund för lagstiftning och avstyrker följaktligen yrkandena 1 och 5 i motion Sk9.

Sökbegrepp

Under utskottets beredning av detta ärende har en av huvudfrågorna varit den rättsliga regleringen av sökbegrepp i tullregistret.

Enligt propositionen skall i tullregisterlagen anges vissa grundläggande sökbegrepp som skall användas vid arbete med tullregistret. Varje ärende i tullregistret kommer att förses med ett tullidentifikationsnummer (tullid). Tullidentifikationsnumret har en mycket central funktion vid sökning i tulldatasystemet och kommer alltså att vara det viktigaste sökbegreppet. För eftersökning av ett ärende kan det emellertid i vissa fall vara nödvändigt att det också finns möjlighet att använda personnummer eller organisationsnummer som sökbegrepp. Bland annat på grund av den försiktighet som bör iakttas vid användning av främst personnummer i olika sammanhang finns det enligt propositionen skäl att i lagen även ange att personnummer och organisationsnummer får användas som sökbegrepp.

Andra sökbegrepp än de nu nämnda skall enligt propositionen kunna användas utan att dessa sökbegrepp uttryckligen anges i tullregisterlagen. Skulle det finnas anledning att förbjuda användningen av vissa sökbegrepp bör detta enligt propositionen ske i den förordning som regeringen kommer att utfärda i anslutning till den nya lagen. I propositionen erinras även om att datainspektionen har möjlighet att lämna föreskrifter i den mån regering eller riksdag inte har gjort detta.

I ett vid propositionen fogat yttrande av datainspektionen enligt

2 a § datalagen förordas en fullständig reglering i lag eller förordning av de sökbegrepp som skall få användas i det nya tullregistret. Det framgår av yttrandet att datainspektionen då gjort antagandet att tullre -

1989/90:SkU19

1** Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 19

gistret skulle kunna innehålla uppgifter om brottsmisstanke mot person och att detta utgjort en viktig utgångspunkt för datainspektionens bedömning.

Med hänvisning till vad datainspektionen anfört i det nyss nämnda yttrandet har i motion SklO av Bo Hammar och Lars Bäckström (båda vpk) framhållits behovet av att de sökbegrepp som skall vara tillåtna i tullregistret framgår av tullregisterlagen. I motion Skl2 yrkande 2 av Margitta Edgren m.fl. (fp) har förordats att de sökbegrepp/sökmöjligheter som det nya systemet medger skall preciseras i tullregisterlagen eller i en förordning. Den sistnämnda motionen innehåller även ett förslag (yrkande 4 delvis) att riksdagen skall besluta om ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att obegränsade sökmöjligheter kan vara integritetskränkande genom att det är möjligt att göra sammanställningar. Motionärerna har anfört att uppgifterna i de flesta fall är sekretesskyddade och att tullen emellertid är skyldig att först använda alla tillåtna sökbegrepp för att få fram uppgifter innan sekretessfrågan prövas. Motionärerna har i likhet med datainspektionen utgått från att tullregistret skulle kunna innehålla uppgifter om att någon kan misstänkas för brott.

Skatteutskottet har i samband med beredningen av detta ärende inhämtat ytterligare upplysningar från generaltullstyrelsen om tulldatasystemet. Uppbyggnadsarbetet har nu kommit så långt att det i samband med beredningen av detta ärende varit möjligt att få en mera detaljerad beskrivning av hur tulldatasystemets funktioner bör utformas och utnyttjas för att systemet skall kunna bli ett fullgott arbetsinstrument i tullverkets ärendehantering. Mot bakgrund av de uppgifter om systemet som generaltullstyrelsen lämnat har utskottet åter hört datainspektionen i lagstiftningsärendet.

Av den tekniska information som generaltullstyrelsen har lämnat har framgått att informationen i tulldatasystemet kommer att lagras i s.k. relationsdatabaser. Sådana databaser är utformade så att det är möjligt att söka på i princip varje enskild term. Den katalog över termer som är tekniskt sett sökbara i systemet upptar drygt 1 600 definierade termer som alltså är möjliga att använda vid framsökning av uppgifter i systemet. Av dessa 1 600 termer räknar man för närvarande med att omkring 250 behöver användas för att registret skall kunna tas i bruk och fullgöra sina uppgifter i tullärendena. Först när systemet varit i drift en tid och praktiska erfarenheter vunnits kommer det att vara möjligt att med säkerhet säga vilka termer som kan behövas därutöver.

För att något belysa karaktären av de sökmöjligheter som finns har generaltullstyrelsen givit följande exempel.

En tulltjänsteman som arbetar med import- eller exportklarering kan bl.a. söka information om vilande ärenden eller vilka ärenden för ett företag som varit ofullständiga. I uppbördsverksamheten kan en tulltjänsteman t.ex. ta fram uppgifter om utestående fordringar eller om depositioner som skall bokas av. För tjänstemän som granskar underlag till handelsstatistik — innan sådant underlag överlämnas till statistiska centralbyrån (SCB) — kan det bli aktuellt att hämta infor -

1989/90:SkU19

mation om import under ett visst statistiskt nummer från ett visst Iand eller om export från ett visst företag under viss tid. I efterkontrollverksamheten kan en tjänsteman bl.a. lista ett företags import under viss tid eller ta fram uppgifter om dess export till visst land. I anslutning till möjligheterna att söka information i efterkontrollsystemet är ett av syftena med tulldatasystemet att effektivisera den kvalificerade efterkontrollverksamheten hos företagen i kampen mot bl.a. ekonomisk brottslighet.

Generaltullstyrelsen har framhållit att tulldatasystemet inte kommer att innehålla uppgifter om att en person är misstänkt för brott. Det förhållandet att det genom användning av sökbegrepp kan fastställas att exempelvis en viss enskild person såsom tullskyldig upprepade gånger lämnat oriktiga uppgifter innebär enligt generaltullstyrelsen inte att det därmed kommer att finnas uppgift i registret om att denne är misstänkt för brott. Av registreringen i tulldatasystemet kommer det inte heller att vara möjligt att utläsa huruvida oriktiga uppgifter lämnats av slarv, okunnighet eller uppsåtligen.

Datainspektionen har inför utskottet betonat hänsynstagandet till den personliga integriteten vid utformningen av de sökbegrepp som byggs in i ett register. Risken för otillbörligt intrång i den personliga integriteten ökar med flera och friare sökmöjligheter. Utöver de frågor som aktualiseras av integritetshänsyn har datainspektionen också pekat på den betydelse för användningen av registret som den i tryckfrihetsförordningen stadgade offentlighetsprincipen får för personregister som förs hos myndigheter. En myndighet måste använda alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjligheter som står myndigheten till buds för att ta fram uppgifter som någon begär med stöd av offentlighetsprincipen. Den enda begränsningen är att uppgifterna skall kunna tas fram med rutinbetonade åtgärder och utan alltför höga kostnader. Att myndigheten inte använder de begärda uppgifterna i sin egen verksamhet saknar härvidlag betydelse.

Enligt datainspektionen har emellertid förutsättningarna för en bedömning av frågan om hur sökbegreppen skall regleras ändrats sedan datainspektionen lämnade det yttrande som fogats vid propositionen. Yttrandet har utgått från förutsättningen att tullregistret skulle komma att innehålla uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Detta förhållande och den betydelse för de tekniska möjligheterna att använda ett personregister som existerande sökbegrepp har föranledde inspektionen att föreslå att sökbegreppen i tullregistret skulle regleras uttömmande i lag eller förordning. En alternativ möjlighet som inspektionen pekade på var att i författning förbjuda vissa sökbegrepp. Vilka sökbegrepp som skulle tillåtas eller förbjudas uttalade sig inspektionen inte om. Datainspektionen har framhållit att aktuella sökbegrepp inte framgick av det material som inspektionen skulle yttra sig över. Syftet med datainspektionens förslag var emellertid att säkerställa att tullregistret inte skulle kunna användas för brottsspaningsändamål.

Den information som datainspektionen nu fått av generaltullstyrelsen både om registrets innehåll och om det antal sökbegrepp som planeras för tulldatasystemet har lett datainspektionen till ståndpunk -

1989/90:SkU19

ten att det inte torde vara genomförbart med den uttömmande författningsreglering av ett så stort antal sökbegrepp som kan komma att användas i det nya tullregistret. Datainspektionen har härvid fäst avseende vid de uppgifter generaltullstyrelsen lämnat till skatteutskottet om att det i tulldatasystemet inte kommer att finnas någon uppgift om att en person är misstänkt för brott. Samtidigt har datainspektionen noterat att det kommer att finnas uppgifter som kan visa att en person kan ha begått brott. Enligt datainspektionen är det mot denna bakgrund angeläget att det skapas så goda garantier som möjligt för att tulldatasystemet inte kommer att användas för tullens brottsspaning. Datainspektionen har även presenterat ett förslag till hur lagtexten till tullregisterlagen skulle kunna förtydligas i detta avseende.

Konstitutionsutskottet (1989/90:KU5y) har anslutit sig till datainspektionens uppfattning att det inte är möjligt att uttömmande författningsreglera eller att med stöd av datalagen meddela föreskrifter för ett så stort antal sökbegrepp som kan komma i fråga i tulldatasystemet. Konstitutionsutskottet har erinrat om att frågan om vilka sökbegrepp som skall få användas i ett register är av stor betydelse för den personliga integriteten. Det är därför enligt konstitutionsutskottet viktigt att sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt endast används i begränsad utsträckning. Användningen av sådana sökbegrepp bör därför enligt konstitutionsutskottets mening regleras i lag. Förslaget i propositionen om att bestämmelser om de grundläggande sökbegreppen — tullidentifikationsnummer, personnummer och organisationsnummer — tas in i lagen ligger enligt konstitutionsutskottet också i linje med detta. Om det blir aktuellt att använda andra sökbegrepp där integritetsintressena gör sig gällande på samma sätt, bör enligt konstitutionsutskottets mening även en sådan användning regleras i lag. Användningen av sökbegrepp i andra fall bör däremot kunna regleras genom verkställighetsföreskrifter. Enligt konstitutionsutskottet bör regeringen uppmärksamt följa denna fråga.

I fråga om användningen av tullregjstret i brottsspaningssyfte har konstitutionsutskottet framhållit att tullregistret får användas endast för de ändamål som anges i lagen och att brottsspaning inte är ett sådant ändamål. Enligt konstitutionsutskottet saknas det därför lagliga förutsättningar för att använda tullregistret för brottsspaning. Konstitutionsutskottet har emellertid ingen erinran mot en sådan ändring i förtydligande syfte som datainspektionen föreslagit.

Den här gjorda redovisningen av vad som förekommit i ärendet visar enligt skatteutskottets mening att det är angeläget att tullregistret utformas och handhas under iakttagande av högt ställda krav vad gäller hänsynstagande till den personliga integriteten. Skatteutskottet instämmer i vad konstitutionsutskottet uttalat i detta hänseende och om den rättsliga regleringen av. sökbegreppen i tullregjstret. Om det blir aktuellt att använda andra sökbegrepp där integritetsintressena gör sig gällande på samma sätt som i fråga om de sökbegrepp som genom förevarande riksdagsbehandling införs i lagen, får alltså regeringen i en proposition till riksdagen återkomma med förslag till komplettering av lagen. Skatteutskottet förutsätter att regeringen redan i samband med

1989/90:SkU19

att den tar ställning till frågan om verkställighetsföreskrifter till tullregisterlagen överväger vilken ordning som är lämplig för att garantera att sökbegrepp i enlighet med vad som ovan sagts kommer att tillföras tullregisterlagen. Det är också viktigt att datainspektionens särskilda kompetens på detta område tas till vara. Skatteutskottet förutsätter också att regeringen även fortlöpande uppmärksamt följer frågan.

Skatteutskottet delar även konstitutionsutskottets uppfattning vad gäller brottsspaning. Genom att tullregistret får användas endast för de ändamål som anges i lagen saknas lagliga förutsättningar för att använda registret i brottsspaningssyfte. Skatteutskottet anser att det inte finns ett uttalat behov av att markera detta ytterligare genom justeringar i det framlagda lagförslaget.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker den föreslagna utformningen av tullregisterlagen i det nu ifrågavarande hänseendet och avstyrker motionerna SklO och Skl2 i berörda delar. Motionärernas syfte bör emellertid kunna anses vara väsentligen tillgodosett genom vad utskottet anfört.

I den ovan nämnda motion Skl2 har satts i fråga huruvida tullregistret kommer att innehålla uppgifter om hela befolkningen. Skatteutskottet vill med anledning av detta erinra om att det framgår av den föreslagna lagtexten att det inte är fråga om att registrera uppgifter om hela befolkningen i tullregistret.

En särskild fråga som har anknytning till personnummer som sökbegrepp har tagits upp i motion Sk9 yrkande 3. Motionärerna anser att den information som finns i de fyra sista siffrorna i personnumret inte är nödvändig för tullens arbete och att det är stötande för den personliga integriteten att denna information skall kunna samköras med annan information. Motionärerna yrkar att de fyra sista siffrorna i personnumret inte skall användas i tullregistret eller i annat framtida registreringssystem.

Avsikten är att viss sambearbetning skall ske mellan tullregistret och register hos riksskatteverket, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Det är härvid angeläget att juridiska och fysiska personer kan identifieras enligt gängse förfaringssätt. Detta innebär att de fy1'3 sista siffrorna i personnumret inte kan avvaras utan stora olägenheter. Skatteutskottet anser i likhet med konstitutionsutskottet (1989/90:KU2y) att personnummer bör få användas i tullregistret. Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del och avstyrker motion Sk9 yrkande 3.

Överlämnande av uppgifter enligt tullsamarbetsavtal m.m.

Uppgifter i tullregistret får användas för att tillgodose sådana krav på information som utländska tullmyndigheter kan göra anspråk på i enlighet med gällande tullsamarbetsavtal. Enligt propositionen finns det för närvarande inte någon avsikt att översända uppgifter till utlan -

1989/90:SkU19

det i elektronisk form. I en framtid kan emellertid en sådan utveckling bli möjlig. Detta kan enligt propositionen vara ett viktigt steg för att ytterligare effektivisera tullrutinerna.

Frågor som har anknytning till uppgiftslämnande enligt tullsamarbetsavtal har tagits upp i två motioner.

Motion Skl2 yrkande 1 av Margitta Edgren m.fl. (fp) gäller ett tillkännagivande angående överlämnande av uppgifter till utländsk myndighet i stat som inte är ansluten till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling i utlandet. Motionärerna hänvisar till att datainspektionen i det vid propositionen fogade yttrandet enligt 2 a § datalagen förutsett problem i sådana fell. Enligt motionen borde det av datainspektionen påtalade problemet ha penetrerats och eventuellt lösts i lagstiftningsärendet.

Datainspektionen har i det nämnda yttrandet påtalat att inspektionens tillstånd krävs enligt 7 kap. 16 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) vid utlämnande i vissa fall av uppgifter ur ett personregister som kan komma att användas för automatisk databehandling i utlandet. Detta gäller oavsett om uppgifterna lämnas elektroniskt eller på papper. Det utredningsarbete som krävs i de fall det blir fråga om utlämnande till andra än konventionsstater förutses av datainspektionen bli tidsödande.

Skatteutskottet konstaterar att det av datainspektionen påtalade problemet kommer att granskas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Konstitutionsutskottet (1989/90:KU2y) har i yttrande till skatteutskottet utgått från att så blir fallet och att riksdagen kommer att föreläggas förslag om hur problemen skall lösas. Skatteutskottet instämmer i vad konstitutionsutskottet anfört. Enligt utskottets mening finns det inte något behov av att i enlighet med motionsyrkandet fasta regeringens uppmärksamhet på frågeställningen. Utskottet avstyrker således motion Skl2 yrkande 1.

I motion Sk9 yrkande 2 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställs att det skall göras en utredning om uppgiftslämnandet till utländska myndigheter som skall belysa vissa problem föranledda av förpliktelser enligt tullsamarbetsavtal. Motionärerna anser det inte klarlagt hur man skall kunna garantera att tullregistret inte används för brottsspaning i andra länder och förordar att detta undersöks närmare. Yrkandet tar även sikte på användningen för brottsspaningsändamål inom Sverige.

Utskottet har tidigare i detta betänkande behandlat frågor rörande sökbegreppen i tullregistret och har i det sammanhanget konstaterat att tullregistret inte får användas i brottsspaningssyfte. När det gäller uppgiftslämnande till utländska myndigheter kommer, som utskottet nyss nämnt, frågor rörande detta att behandlas vidare i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning att ta ställning för en sådan utredning som förordas i motionen. Motion Sk9 yrkande 2 avstyrks därför.

1989/90:SkU19

18 Det elektroniska dokumentet

1989/90:SkU19

Det förevarande förslaget bygger på att det elektroniska uppgiftslämnandet i ett tullärende skall vara likvärdigt med att uppgifterna lämnas på ett undertecknat papper som ges in i ärendet. I detta syfte föreslås att 12 a § tullagen (1987:1065) kompletteras med en definition av vad som menas med elektroniskt dokument. Med ett sådant dokument skall enligt förslaget avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

I motion Sk9 yrkande 4 av Inger Schörling m.fl. (mp) tas upp en fråga som närmast gäller utformningen av det elektroniska läs som skall binda ihop ett på elektronisk väg överlämnat textmeddelande med den person som utfärdat meddelandet. Motionärerna efterlyser klara och entydiga former för hur man skall kunna vara övertygad om att ansvaret för ett visst elektroniskt dokument skall åvila en viss person.

Det elektroniska uppgiftslämnandet förutsätter att det finns kvalificerade tekniska möjligheter att hålla samman olika delar av ett elektroniskt meddelande oavsett hur dessa lagras i systemet och att det finns en "låsning" mellan ett vid en viss tidpunkt lämnat textmeddelande och den person som utfärdat meddelandet. En textenhet och en utställarenhet i ett elektroniskt meddelande skall således bindas samman genom en elektronisk kontrollmetod som ersätter pappersarkets funktion att binda samman en text och en underskrift i ett pappersdokument. Hithörande frågor har analyserats av TDL-utredningen. Det framgår bl.a. att tekniken på detta område ständigt utvecklas och att det måste finnas utrymme för anpassning till detta. Utredningen har inte föreslagit en lagreglering i fråga om den teknik som skall användas. Enligt propositionen skall det ankomma på generaltullstyrelsen att fastställa säkerhetsnivån på det elektroniska låset i sina villkor för att tillåta elektroniskt uppgiftslämnande.

Frågan om utformningen av elektroniskt lås i tulldatasystemet är självfallet av den största betydelse för att ett elektroniskt uppgiftslämnande skall kunna bli en ersättning för uppgiftslämnande på papper. Enligt vad utskottet erfarit i samband med beredningen av detta ärende förfogar tullverket över en teknik som uppfyller högt ställda krav på säkerhet. Utskottet förutsätter att generaltullstyrelsen följer upp hur systemet kommer att fungera i detta avseende och håller sig underrättad om den fortsatta tekniska utvecklingen på detta område. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att föranstalta om en särskild analys rörande dessa frågor.

Skatteutskottet anser att den tekniska lösning som skall användas inte bör regleras i lag. Konstitutionsutskottet (1989/90:KU2y) har inte haft någon annan mening.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk9 yrkande 4. Motionen får emellertid väsentligen anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) borde frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses ha inkommit

regleras i förvaltningslagens regler som inkommande handlingar och inte, sorn föreslagits i propositionen, genom en särskild regel i tullagen som anger när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet till tullmyndigheten.

Det har framhållits i propositionen att det i och för sig finns skäl för att ha en generell regel i förvaltningslagen som anger när elektroniska dokument skall anses vara inkomna till myndighet. Emellertid har det nu bedömts som lämpligare att ta in en särskild bestämmelse i den lagstiftning som avser det enda förvaltningsområde som hittills är aktuellt. En placering av bestämmelsen i förvaltningslagen bör enligt propositionen ske först när man fått en bättre bild av hur utvecklingen på andra förvaltningsområden i detta avseende kommer att bli.

Mot den i propositionen angivna bakgrunden anser skatteutskottet det vara rimligt att riksdagen i nu förevarande lagstiftningsärende begränsar sig till att i tullagen införa en speciell bestämmelse om när ett elektroniskt dokument skall anses vara inkommet till tullmyndighet. Som konstitutionsutskottet framhållit i sitt yttrande (1989/90:KU2y) är det emellertid angeläget att frågan om en reglering av elektroniska dokument i förvaltningsförfarandet Sr en generell lösning på grundval av de olika förslag som lagts fram av data- och offentlighetskommittén (DOK) som för närvarande bereds i regeringskansliet. Den regel som nu införs i tullagen bör senare ersättas med en allmän bestämmelse i förvaltningslagen.

Skatteutskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionen även i denna del och avstyrker motion Skl2 yrkande 5. Syftet med motionen bör dock i allt väsentligt anses vara tillgodosett genom vad utskottet ovan anfört.

Rättelser och gallring i tullregistret

I motion Skl2 yrkande 4 i denna del av Margitta Edgren m.fl. (fp) tas upp en fråga om rättelser av felaktiga personuppgifter i tullregistret. Enligt motionen måste personuppgifter i registret hållas aktuella, så att uppgifterna under den tid de finns i registret är korrekta. Skatteutskottet instämmer i vad konstitutionsutskottet (1989/90:KU2y) anfört om att gamla eller felaktiga uppgifter som härrör från ett ärende självklart kommer att rättas i samband med behandlingen av ett nytt ärende. Skatteutskottet — som vill erinra om att datalagen innehåller särskilda regler om vad som åligger den registeransvarige i fråga om oriktiga eller missvisande personuppgifter — anser att det inte föreligger något behov av ett till regeringen riktat uttalande i enlighet med motionsyrkandet, varför detta avstyrks i här berörd del.

I samma motion yrkande 3 förordas att gallring av uppgifter i tullregistret skall ske direkt sex år efter det att uppgiften lämnades i stället för — som föreslagits i propositionen — i allmänhet sex år efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades. Konstitutionsutskottet har i det ovan nämnda yttrandet gett uttryck för uppfattningen att ett gallringsförfarande i enlighet med motionsförslaget skulle vara alltför omständligt i förhållande till den fördel det skulle innebära från

1989/90:SkU19

integritetssynpunkt. I likhet med konstitutionsutskottet förordar skatteutskottet att gallringen bör ske på det sätt som föreslagits i propositionen. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker följaktligen motion Skl2 yrkande 3.

Överlämnande av förvaltningsuppgift

I propositionen föreslås även en ändring i 54 § tullagen. Förslaget skall göra det möjligt för tullmyndighet att överlämna åt bolag eller en förening som bedriver godshantering, t.ex. ett speditionsföretag, att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i samband med att en vara skall föras ut ur landet. Ett liknande system finns i dag i fråga om införsel av vara. Befogenhet att utföra kontroll kan i samband med import överlämnas åt bolag eller förening som innehar tullupplag eller frihamn. Exempelvis kan ett tullupplag anförtros kontrollen i samband med att en vara tas ut från upplaget.

Enligt motion 1989/90:Skll av Kjell Ericsson (c) bör den föreslagna ändringen i 54 § tullagen inte genomföras. Motionären hänvisar till kontrollsvårigheter och riskerna för att en sådan ordning skulle kunna missbrukas.

Som skäl för förslaget anförs i propositionen att en sådan ordning kan få betydelse för att effektivisera tulldatasystemet och tullrutinerna i stort. Den kan vara ett väsentligt instrument för att underlätta godsflödet över gränserna och för att undanröja onödiga administrativa kostnader. Skatteutskottet instämmer i detta och anser att förslaget bör godtas.

Det är emellertid som framhålls såväl i propositionen som i motionen nödvändigt att beakta de kontrollmässiga risker som kan vara förenade med ett sådant överlämnande av myndighetsuppgifter. Om oegentligheter förekommer kan det inträffa att dessa upptäcks först när en godssändning redan har lämnat landet.

Utskottet vill betona att mycket höga krav måste ställas på företag som skall kunna anförtros de aktuella myndighetsuppgifterna. Ett tillstånd för enskild att utföra exportkontroll måste därför förenas med sådana villkor att risken för missbruk minimeras. Som framhålls i propositionen bör inledningsvis möjligheterna att delegera myndighetsfunktionen vid export utnyttjas restriktivt. Om ordningen därvid visar sig ändamålsenlig och inte medför negativa verkningar ur kontrollsynpunkt bör en utvidgad tillämpning kunna medges.

Mot den anförda bakgrunden tillstyrker utskottet den i propositionen föreslagna utvidgningen av 54 § tullagen och avstyrker motion Skll.

Automatisk dataspärr i kontrollsyfte

I två under den allmänna motionstiden väckta motioner har tagits upp tullverkets kontrollrutiner och utformningen av datasystemet i detta hänseende. I motionerna, SköOl av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) samt Sk627 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s), förordas att tulldatasystemet förses med en automatisk dataspärr så att allt gods

1989/90:SkU19

registreras i datasystemet, varvid eventuell tullspärr anges. Utlämning av spärrad godssändning skall endast få medges av tullverket efter utförd kontroll.

Den i motionerna aktualiserade frågan har samband med frågor om tullprocedurerna vid import och export vilka behandlats i tulldatautredningen. Genom utredningsarbetet har utgångspunkterna för de framtida tullprocedurerna lagts fast. TDL-utredningen kommer under våren att lägga fram ett betänkande om den rättsliga regleringen av procedurfrågorna i samband med import. Förslagen kommer att grunda sig på bl.a. en genomgång av tullupplagens rättsliga ställning i det nya systemet. Vad gäller de i motionerna berörda frågorna om narkotikakontroll och annan kontroll som avser brottslig verksamhet vill utskottet nämna att dessa närmast har anknytning till sådana frågor om tullverkets framtida kontrollstrategi som för närvarande utreds inom tullverket och som riksdagen kommer att få anledning att gå in på i andra sammanhang. Utskottet får med hänvisning till det anförda avstyrka motionerna SköOl och Sk627.

Övriga frågor

I anslutning till den nya tullregisterlagen har föreslagits ändringar i tullagens regler för exportkontroll. En ändring gäller att det skall framgå av tullagen att något uttryckligt beslut om utförselmedgivande inte skall behövas i de fall det inte föreligger hinder för export. Vidare utvidgas bemyndigandet i 110 § tullagen så att regeringens befogenhet att meddela föreskrifter avseende införsel med vissa transportmedel skall omfatta även motsvarande utförsel.

Ett förslag finns också om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Med hänsyn till att det är tänkbart att vissa beslut i framtiden skall kunna ske helt utifrån maskinella rutiner i datasystemet föreslås en utvidgning av det straffbara området till att avse även otillbörlig påverkan av en automatisk informationsbehandling. En straffbar handling enligt varusmugglingslagen kommer alltså i fortsättningen inte att vara begränsad till att en fysisk person blivit eller kunnat bli vilseledd.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de nämnda förslagen eller mot propositionen i övrigt. Utskottet tillstyrker således propositionens lagförslag i dess helhet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen, m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk9 yrkandena 1 och 5,

2. beträffande den rättsliga regleringen av sökbegrepp

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl0 samt 1989/90:Skl2 yrkande 2 och yrkande 4 i denna del,

1989/90:SkU19

S

3. beträffande personnummer

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och avslår motion 1989/90:Sk9 yrkande 3,

res. 1 (mp)

4. beträffande tillkännagivande angående överlämnande av uppgifter till utländsk myndighet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 1,

5. beträffande utredning om uppgiftslämnandet till utländsk myndighet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk9 yrkande 2,

6. beträffande elektroniskt läs

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk9 yrkande 4,

7. beträffande förvaltningslagens regler för inkommande handlingar att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 5,

8. beträffande rättelser av felaktiga personuppgifter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 4 i denna del,

9. beträffande gallring av uppgifter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 3,

10. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgift

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och avslår motion 1989/90:Skll,

res. 2 (c, vpk)

11. beträffande automatisk dataspärr

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk601 och 1989/90: Sk627,

s y- (vpk, mp)

12. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid proposition 1989/90:40 fogade förslagen till

1. tullregisterlag

2. lag om ändring i tullagen (1987:1065)

3. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

Stockholm den 20 mars 1990 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

1989/90:SkU19

23 Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Håkan Hansson (c) och Marianne Andersson i Gislaved (s).

Reservationer

1. Personnummer (mom. 3)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Avsikten är" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att de fyra sista siffrorna i personnumret inte bör få användas i tullregistret eller i något annat registreringssystem i framtiden. Det är stötande för den personliga integriteten att den information som finns inkodad i de fyra sista siffrorna av personnumret skall kunna samköras med annan information i tullregistret. Det får ankomma på regeringen att skyndsamt överväga de nödvändiga ändringarna i tullregisterlagen och andra åtgärder samt att därefter återkomma till riksdagen med förslag.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande personnummer att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:40 i denna del och med bifall till motion 1989/90:Sk9 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av personnummer.

2. Överlämnande av förvaltningsuppgift (mom. 10 och mom. 12 i motsvarande del)

Rolf Kenneryd (c), Håkan Hansson (c) och Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Som skäl" och slutar med "motion Skll" bort ha följande lydelse:

Förslaget om att överlåta vissa kontrollbefogenheter åt bl.a. speditionsföretag i samband med export har tillkommit i det vällovliga syftet att underlätta för den gränsöverskridande handeln och för att få ned de administrativa kostnaderna i samband med denna handel. Som förebild har använts de regler som ger tullupplagen möjlighet att utföra viss kontroll i samband med import. Emellertid finns det en viktig skillnad som påpekats i motion Skll. Vid import har nämligen tullmyndigheten vissa möjligheter att i efterhand kontrollera godset. Sådan efterkontroll är väsentligt svårare i samband med export. Om det upptäcks oegentligheter kan den godssändning som borde ha kontrollerats av tullverket redan ha lämnat landet.

1989/90:SkU19

24 Med hänsyn till de risker för missbruk och bristande kontrollmöjligheter som förslaget innebär är utskottet inte berett att tillstyrka propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 10 och mom. 12 i motsvarande del bort hemställa:

10. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgift att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll avslår propositionen i denna del,

12. beträffande lagförslagen såvitt avser förslaget till ändring i tullagen

att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i tullagen (1987:1065), dock att den föreslagna ändringen i 54 § skall utgå.

Särskilt yttrande Automatisk dataspärr (mom. 11)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anför

I motionerna Sk601 och Sk627 tas upp frågor om tullverkets kontroll för att avslöja brottslig verksamhet, bl.a. narkotikasmuggling. Vi hyser sympati för motionerna, men känner oss samtidigt mycket tveksamma till att förespråka åtgärder som kan medföra att tullregistret blir något mycket mera än ett register som främst skall vara ett hjälpmedel för den löpande ärendehandläggningen hos tullen. I detta sammanhang måste också vägas in vad datainspektionen anfört om verksamhet som gäller brottsspaning och det mycket speciella andra register som tullen förfogar över i det hänseendet. Mot denna bakgrund har vi inte reserverat oss mot utskottets beslut. När det gäller kontrollen av narkotikasmugglingen och annan brottslig verksamhet är detta frågor som regelbundet behandlas i utskottet i samband med att tullens budget prövas. Som utskottet påpekat är kontrollfrågorna också under prövning i tullverket. Vi vill nu avvakta denna utrednings förslag till vilka ytterligare åtgärder som kan sättas in. Blir vi inte nöjda med de förslag som läggs fram får vi anledning att återkomma med egna förslag till riksdagen.

1989/90:SkU19

25 Konstitutionsutskottets yttrande 1989/90:KU2y

Tullregisterlag m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 7 november 1989 beslutat att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:40 om tullregisterlag m.m. och eventuella motioner med anledning av propositionen. Fyra motioner har väckts, nämligen 1989/90:Sk9—12.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som direkt berör utskottets ansvarsområde och som tas upp i motionerna Sk9 av Inger Schörling m.fl. (mp), SklO av Bo Hammar m.fl. (vpk) och Skl2 av Margitta Edgren m.fl. (fp).

Utskottet

Allmänt om innehållet i förslaget till tullregisterlag

Ett datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden skall tas i drift inom tullverket. Härigenom skapas ett mer effektivt och rationellt system för tullens import- och exportrutiner. Avsikten är att systemet skall införas etappvis. Den första etappen skall omfatta exportfunktioner och de transitfunktioner som berör exporten och börja genomföras den 1 juli 1990.

I propositionen föreslås införande av en tullregisterlag samt ändringar i tullagen (1987:1065) och lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Förslagen syftar till att ge en rättslig grund för att den första etappen av systemet skall kunna tas i drift. Av propositionen framgår att regeringen avser att senare lägga fram förslag till specifika föreskrifter för importsystemet och de delar som återstår avseende transitsystemet.

I förslaget till tullregisterlag anges vilka typer av uppgifter som skall fa finnas i registret. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall få ge de närmare föreskrifter som kan behövas om registerinnehållet. I förslaget anges t.ex. att registret får innehålla uppgifter rörande fysisk eller juridisk persons identitet. I propositionen anför föredraganden att detta kan gälla sådana uppgifter som namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefon, post- eller bankgironummer.

Enligt förslaget får tullregister föras och användas för

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

1989/90:SkU19

Bilaga 1

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Det föreskrivs att bestämmelserna om tullregistret inte gäller det register som tullverket för i spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m. I propositionen anför föredraganden att tullregistret inte skall få användas för den typ av spaningsuppgifter för vilken spaningsregjstret förs. Däremot skall det vara möjligt att hämta uppgifter ur ett ärende i samband med en tullmyndighets förundersökning avseende det ärendet.

Frågor som tas upp i motionerna

Utlämnande av personuppgift som kan användas för automatisk databehandling i vissa främmande länder

I propositionen anför föredraganden att uppgifterna i tullregistret även skall få användas för att uppfylla tullmyndigheternas skyldighet i fråga om att tillhandahålla uppgifter till andra myndigheter och att detta även gäller sådan informationsskyldighet som en tullmyndighet kan ha gentemot en utländsk tullmyndighet enligt tullsamarbetsavtal. Enligt föredraganden finns det dock för närvarande inte någon avsikt att uppgifter skall översändas till utländska myndigheter i elektronisk form eller att i registret ta emot elektroniska uppgifter från utlandet. Han anför att en sådan utveckling kan bli möjlig i framtiden och att detta bör vara ett viktigt steg för att ytterligare effektivisera tullrutinerna.

I ett yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslag till tullregisterlag m.m. har datainspektionen tagit upp frågan om utlämnande av uppgifter till utlandet.

Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) fordras datainspektionens medgivande till utlämnande av personuppgifter, om det kan antas att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i utlandet. Något medgivande krävs dock inte, om personuppgiften skall användas för automatisk databehandling enbart i en stat som har anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (Europarådskonventionen). Datainspektionen anför att det kan antas att utländska tullmyndigheter har eller kommer att införa ADB-stöd vid sin ärendehantering och konstaterar att inspektionens medgivande fordras vid fullgörande av informationsskyldighet genom tullsamarbetsavtal såvitt gäller länder som inte har tillträtt konventionen. Datainspektionen måste utreda hur integritetsskyddet är utformat i det berörda landet, och detta är en tidsödande process som förmodligen kommer att kräva medverkan av andra myndigheter. Enligt datainspektionens uppfattning borde detta problem lösas inom ramen för tullregisterlagstiftningen. Datainspektionen

1989/90:SkU19

Bilaga 1

anser att det är en allvarlig brist att dessa problem inte har analyserats i lagstiftningsärendet och är tveksam till om förslaget till tullregisterlag bör föreläggas riksdagen.

1 propositionen konstaterar föredraganden att man självfallet måste fullfölja de förpliktelser som Sverige har åtagit sig mot andra stater i fråga om utlämnande av uppgifter i tullfrågor — oavsett om uppgifterna här förvaras på papper elleni elektronisk form. Han anför att den fråga som datainspektionen har väckt kommer att granskas ytterligare i det vidare lagstiftningsarbetet. Enligt hans mening är emellertid de problem som inspektionen pekar på inte av den omfattningen att de bör utgöra ett hinder för att införa tulldatasystemet enligt planerna. Han pekar därvid på att det inledningsvis bara kommer att vara ett begränsat antal uppgifter som registreras och att problemen bara kan uppstå när det är fråga om att lämna ut personuppgifter till länder som inte är anslutna till den nämnda konventionen. Om frågor om sådant utlämnande av uppgifter ändå skulle uppkomma innan en lösning har åstadkommits, får detta enligt föredraganden hanteras inom ramarna för den gällande lagstiftningen, även om ett sådant förfarande skulle vara omständligt.

I motion Skl2 yrkande 1 förklarar motionärerna att de delar datainspektionens uppfattning och att frågan borde ha penetrerats i anslutning till lagstiftningsarbetet och eventuellt lösts i lagen.

Sökbegrepp

När ett visst ärende skall eftersökas i tullregistret måste vissa sökbegrepp användas. 1 den föreslagna lagen anges de sökbegrepp som vanligen skall användas. Dessa grundläggande sökbegrepp skall vara tullidentifikationsnummer och person- eller organisationsnummer. Men även andra sökbegrepp skall kunna användas.

I sitt yttrande pekar datainspektionen på att riskerna för integritetsintrång blir större ju friare sökbegrepp som kan användas. Inspektionen efterlyser en fullständig reglering i lag eller förordning av vilka sökbegrepp som skall få användas. I propositionen anför föredraganden att det enligt hans mening inte finns skäl att i tullregisterlagen försöka göra en uttömmande reglering av vilka sökbegrepp som skall finnas i tulldatasystemet. I den mån det finns skäl att förbjuda användningen av vissa sökbegrepp bör detta enligt föredraganden ske i en kommande förordning. Han pekar på att datainspektionen dessutom enligt 6 a § datalagen har möjlighet att meddela föreskrifter i detta avseende i den mån regering eller riksdag inte har lämnat sådana föreskrifter.

I motion SklO förklarar motionärerna att de delar datainspektionens uppfattning. De anser att sökbegreppen måste regleras ordentligt i lagen. Samma uppfattning framförs i motion Skl2 yrkande 2. I den motionen efterlyser motionärerna ett klarläggande om det är meningen att uppgifter om hela befolkningen skall föras in i registret. Enligt

1989/90:SkU19

Bilaga 1

motionärerna bör personuppgifterna begränsas till att avse sådana personer som har eller inom de senaste sex åren har haft ärende hos tullverket.

Även i motion Sk9 yrkande 3 tas frågan om sökbegreppet upp. Motionärerna förklarar att de delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen utom när det gäller användningen av personnummer. De anser att den information som finns i de fyra sista siffrorna i personnumret inte kan vara nödvändig för tullens arbete och att det är stötande för den personliga integriteten att denna information skall kunna samköras med annan information.

Gallring av personuppgifter

Enligt den föreslagna tullregisterlagen skall, om inte något annat är föreskrivet, uppgifter som hör till ett tullregisterärende gallras ur registret sex år efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades. Enligt motion Skl2 yrkande 3 riskerar man med detta förslag i genomsnitt ett halvt års onödig lagring av känsliga uppgifter. Enligt motionärerna bör den automatiska gallringen i stället ske direkt efter sex år.

Att hålla personuppgifterna aktuella

Förslaget till tullregisterlag innehåller inte någon bestämmelse om att personuppgifter som har förts in i registret skall hållas aktuella. I motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, anförs att personuppgifterna måste hållas aktuella under de sex år som de finns införda i registret. Enligt motionärerna är det viktigt att nya ärenden som eventuellt kommer in under den tiden och som berör en viss person kommer att behandlas med korrekta och aktuella persondata.

Brottsspaning — samköming

I förslaget till tullregisterlag regleras de fall där det för registrets funktion krävs att sambearbetning sker i tullregistret med uppgifter från andra personregister. Det gäller register hos riksskatteverket, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Om sambearbetning bör ske i andra fell får detta enligt vad som anförs i propositionen regleras i annan författning eller genom tillstånd från datainspektionen.

I propositionen konstateras att möjligheterna att snabbt kombinera maskinläsbara uppgifter som lämnas vid olika tidpunkter och för olika syften kan ge resultat som framstår som oförutsedda och stötande. Föredraganden anför att det därför bör finnas en begränsning för i vilka fell som uppgifter från tullregistret skall få lämnas ut i maskinläsbar form till andra myndigheter. De fell där utlämnande av uppgifter från tullmyndigheter i dag skall ske i maskinläsbar form regleras i den föreslagna tullregisterlagen. Det gäller uppgifter till statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndigheterna och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i

1989/90:SkU19

Bilaga 1

registret lämnas ut i maskinläsbar form endast om detta följer av lag eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har medgett det.

I motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, begär motionärerna att riksdagen skall som sin mening ge till känna vad som anförs i motionen om samköming. I denna del konstaterar motionärerna till en början att tullregistret inte skall användas för sådan brottsspaning som tullens spaningsregjster används för. De anför vidare att det ingår i tullens ansvar för kontroll och övervakning och att detta innebär att tullens register torde komma att innehålla uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Motionärerna uttalar att obegränsade sökmöjligheter kan vara integritetskränkande genom att det går att göra sammanställningar. De menar att uppgifterna i de flesta fall är sekretesskyddade och att tullen emellertid är skyldig att först använda alla tillåtna sökmöjligheter för att få fram uppgifter innan sekretessen prövas.

I motion Sk9 yrkande 2 tar motionärerna upp uttalandet i propositionen att tullregistret inte skall användas i brottsspaningssyfte. De menar att det inte framgår hur denna begränsning skall efterlevas och hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. De begär därför att regeringen skall undersöka hur man skall undvika att ett tullregister används för spaning inom eller utom landet.

Elektroniskt dokument

I förslaget till ändring i tullagen införs ett nytt begrepp i rättssystemet, det elektroniska dokumentet. Med elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Den närmare tekniska lösningen bör enligt föredraganden inte regleras i lag eftersom området befinner sig under utveckling. Det föreslås att generaltullstyrelsen skall kunna ge tillstånd till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges enligt vissa tullförfattningar får avlämnas genom ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet. Elektroniska dokument skall ha samma ställning som pappersdokument i tullklareringssammanhang.

I motion Sk9 yrkande 4 anför motionärerna att det är otillfredsställande att det inte finns bestämmelser i lagen som närmare anger den tekniska lösningen av elektroniska dokument. Regeringen bör enligt motionärerna analysera formerna för elektroniska dokument och problemet med ansvaret för dessa.

Regleringen av frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses ha kommit in till myndigheten

I förslaget till ändring i tullagen finns en bestämmelse som anger när ett elektroniskt dokument i förvaltningsrättslig mening skall anses ha kommit in till en tullmyndighet. Av praktiska skäl som redovisas i propositionen anses den bestämmelsen inte helt kunna överensstämma med tryckfrihetsförordningens föreskrifter om när en upptagning som avser personregister blir att betrakta som allmän handling. I proposi -

1989/90:SkU19

Bilaga 1

tionen tar föredraganden upp frågan om bestämmelsen bör föras in i förvaltningslagen (1986:223). Han anför att det i och för sig finns skäl som talar för en sådan lösning men anser att det dock nu är lämpligare att placera bestämmelsen i den lagstiftning som avser det enda förvaltningsområde som hittills är aktuellt. En placering av bestämmelsen i förvaltningslagen bör enligt föredraganden ske först när man har fatt en bättre bild av hur utvecklingen på andra förvaltningsområden i det här avseendet kommer att bli.

Enligt motion Sk 12 yrkande 5 bör frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses ha kommit in till myndigheten regleras i förvaltningslagen.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis anföra följande.

Trots att förevarande lagstiftningsärende avser ett begränsat och mycket speciellt förvaltningsområde rör det några principiellt viktiga frågor inom den offentliga rätten när det gäller ADB-användning, såsom dokumentbegreppet, offentlighetsprincipen, integritetsskyddet och anhängiggörandet av ärenden med användning av datateknik. Frågor av detta slag har behandlats av data- och offentlighetskommittén (DOK). När det gäller DOK:s arbete hänvisar utskottet till utskottets betänkande om datafrågor, 1988/89:KU28. Utgångspunkten för DOK:s arbete har varit att behandla dessa frågor ur ett brett perspektiv för hela den offentliga förvaltningen. Frågorna bereds för närvarande inom regeringskansliet och har därför inte kunnat prövas av riksdagen. Enligt utskottets mening hade det varit till fördel om riksdagen hade kunnat ta ställning till dessa principiella frågor i ett vidare sammanhang än vad som kan bli fallet i detta ärende. En datorisering av tullklareringsärendena är emellertid angelägen och bör inte fördröjas. Utskottet motsätter sig därför inte att datoriseringen ges rättslig grund genom den föreslagna lagstiftningen. Utskottet vill dock betona att det inte är givet att de lösningar som valts på detta förvaltningsområde också kan användas på andra förvaltningsområden. Utskottet vill också understryka att de lösningar som kan komma att väljas för förvaltningen i stort kan medföra att ändringar måste göras på det nu aktuella området.

Utskottet övergår så till att behandla de speciella frågor som har väckts i motionerna.

När det gäller den fråga om utlämnande av uppgifter till utlandet som tas upp i motion Skl2 yrkande 1 får utskottet anföra följande. Som framgår av propositionen kommer det till en början endast att vara fråga om ett begränsat antal fall där personuppgifter kommer att lämnas ut till stater som inte är anslutna till Europarådskonventionen. I dessa fall kommer integritetsintressena att tas till vara i samband med att datainspektionen prövar frågan om utlämnande enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen. Som datainspektionen har anfört kommer detta att bli byråkratiskt tungrott och med tiden vålla inspektionen och andra myndigheter åtskilligt arbete. Utskottet utgår från att regeringen kom -

1989/90:SkU19

Bilaga 1

mer att beakta frågan i det vidare lagstiftningsarbetet och att regeringen kommer att förelägga riksdagen förslag till hur dessa problem skall lösas.

När det gäller frågan om huruvida uppgifter om hela befolkningen (motion Skl2 yrkande 2) skall föras in i registret vill utskottet peka på de föreskrifter i den föreslagna lagen som anger för vilka ändamål tullregistret får föras och som utskottet har redogjort för i det föregående. Av dessa föreskrifter framgår att det självfallet inte är fråga om att uppgifter om hela befolkningen skall föras in i registret.

I lagförslaget anges tre grundläggande sökbegrepp, nämligen tullidentifikationsnummer och person- eller organisationsnummer. Ytterligare sökbegrepp skall emellertid kunna användas. Enligt propositionen skall den ytterligare regleringen av användningen av sökbegreppen ske genom förordning och myndighetsföreskrifter. Frågan om vilka sökbegrepp som skall få användas i ett register är av stor betydelse för skyddet av den enskildes integritet. Enligt utskottets mening bör därför — som krävs i motionerna SklO och Skl2 yrkande 2 — användningen av sökbegreppen regleras i lagen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning.

När det gäller frågan om användning av personnummer konstaterar utskottet att tullregistret enligt den föreslagna lagen får sambearbetas med register hos riksskatteverket i fråga om registrerade skattskyldiga samt med register hos kommerskollegium och statens jordbruksnämnd i fråga om import- och exportlicenser. Utskottet har ingen erinran mot en sådan sambearbetning. För sambearbetningen är det givetvis angeläget att juridiska och fysiska personer kan identifieras enligt gängse förfaringssätt. Detta innebär enligt utskottet att de fyra sista siffrorna i personnumret inte — såsom krävs i motion Sk9 yrkande 3 — kan avvaras utan stora olägenheter. Personnumret bör därför få användas i registret.

Enligt utskottets mening torde det gallringsförfarande som motionärerna föreslår i motion Skl2 yrkande 3 vara alltför omständligt i förhållande till den fördel det skulle innebära från integritetssynpunkt. Utskottet anser mot denna bakgrund att gallringen bör ske på det sätt som föreslås i propositionen.

När det gäller kravet att hålla personuppgifter aktuella, som förs fram i motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, är det enligt utskottets mening självklart att gamla eller felaktiga uppgifter i registret som härrör från ett ärende kommer att rättas i samband med behandlingen av ett nytt ärende.

I motionerna Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, och Sk9 yrkande 2 tas frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte upp. I propositionen anförs att tullregistret inte skall kunna användas för brottsspaning. Utskottet delar denna uppfattning och finner att den föreslagna lagen om tullregister har utformats så att någon sådan användning inte blir möjlig. Enligt lagen får nämligen tullregistret bara användas för de ändamål som anges i lagen. Som

1989/90:SkU19

Bilaga 1

framgår av utskottets redogörelse i det föregående är brottsspaning inte något sådant ändamål. Det saknas därmed lagliga förutsättningar för att använda tullregistret för brottsspaning.

I motion Sk9 yrkande 4 krävs att det i lagen tas in uttömmande bestämmelser om elektroniskt dokument. Hur den närmare tekniska lösningen av elektroniskt dokument bör regleras bör emellertid enligt utskottets mening lämpligen inte bestämmas i lag. Utskottet delar alltså den bedömning som gjorts i propositionen.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 bör bestämmelsen om när ett elektroniskt dokument skall anses ha kommit in till myndigheten tas in i förvaltningslagen och inte — som föreslås i propositionen — i tullagen. Som princip bör enligt utskottet gälla att föreskrifter om anhängiggörande av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna med användande av ADB-teknik tas in i förvaltningslagen. Sådana bestämmelser måste dock kunna tillämpas på olika typer av myndigheter, och som framgår av vad utskottet anfört inledningsvis har riksdagen ännu inte förelagts förslag om detta. I förevarande fall är bestämmelsen utformad så att den endast kan tillämpas på ärenden hos tullmyndigheterna. Utskottet delar därför bedömningen att föreskriften bör tas in i tullagen. Det är angeläget att frågan om en reglering av elektroniska dokument i förvaltningsförfarandet Sr en generell lösning på grundval av DOK:s olika förslag. Föreskriften i tuilagen bör då ersättas med en allmän bestämmelse i förvaltningslagen.

Stockholm den 30 november 1989 På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Rosa-Lill Wåhlstedt (s).

1989/90:SkU19

Bilaga 1

33 Avvikande meningar

1. Sökbegreppet

Olle Svensson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sture Thun, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Rosa-Lill Wåhlstedt (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Frågan om vilka sökbegrepp" och slutar med "förslag till lagstiftning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det inte är möjligt att i ett sammanhang uttömmande reglera alla de sökbegrepp som skall få användas, vilket krävs i motionerna SklO och Skl2 yrkande 2. Enligt utskottets mening är det emellertid viktigt att användningen av sökbegrepp begränsas med hänsyn till kraven på integritet. Från denna utgångspunkt finner utskottet att det är lämpligt att bestämmelser om att de nämnda grundläggande sökbegreppen får användas ges i lagen. Om fråga uppstår om användning av andra sökbegrepp som är av samma centrala betydelse från integritetssynpunkt, bör detta enligt utskottets mening därför också regleras i lagen. I de fall där integritetsintressena inte gör sig lika starkt gällande bör regleringen kunna handhas av regeringen och datainspektionen. I detta sammanhang vill utskottet — liksom föredraganden i propositionen — peka på det ansvar att ta till vara integritetsintressena som datainspektionen har då inspektionen meddelar föreskrifter med stöd av 6 och 6 a §§ datalagen.

2. Personnummer

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "När det gäller frågan om användning av personnummer" och slutar med "få användas i registret" bort ha följande lydelse:

När det gäller användningen av personnummer anser utskottet att den information som innefattas i de fyra sista siffrorna inte behövs för tullens arbete. Dessa siffror är inte nödvändiga för de fall där sambearbetning skall kunna göras enligt den föreslagna lagen. Om fullständiga personnummer får användas i registret, öppnar det möjligheter för sådana samkörningar med annan information som är stötande för den personliga integriteten. I likhet med vad som anförs i motion Sk9 yrkande 3 anser utskottet därför att de fyra sista siffrorna i personnumret inte bör få användas i tullregistret.

3. Brottsspaning

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Utskottet delar denna uppfattning" och slutar med "tullregistret för brottsspaning" bort ha följande lydelse:

1989/90:SkU19

Bilaga 1

34 Det är dock inte förklarat hur denna begränsning skall efterlevas och hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. Utskottet vill särskilt peka på att svenska tullmyndigheter till följd av tullsamarbetsavtal med andra länder tillhandahåller uppgifter till utländsk tullmyndighet, vars regler kan vara av annan beskaffenhet än de svenska. Det fordras enligt utskottets mening säkra garantier för att tullregistret inte används för spaning inom eller utom landet. Utskottet anser att regeringen för riksdagen bör redovisa hur sådana garantier kan skapas.

4. Elektroniskt dokument

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Hur den närmare tekniska" och slutar med "som gjorts i propositionen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det helt otillfredsställande att den tekniska lösningen av elektroniskt dokument inte regleras i lagen. I lagen bör det finnas klara och entydiga former för hur ansvaret för ett elektroniskt dokument skall åvila en viss person.

Särskilt yttrande

Hans Leghammar (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att det på detta stadium är fel att införa det föreslagna tullregistret. Propositionen bör därför avslås i sin helhet. Regeringen bör återkomma med en ny proposition i frågan när den kritik som framförts i motion Sk9 har kunnat bemötas på ett tillfredsställande sätt. Trots denna huvudinställning har partiet inte velat avstå från att ta ställning till de olika delar i propositionen som hör till utskottets ansvarsområde.

1989/90:SkU19

Bilaga 1

35 Konstitutionsutskottets yttrande 1989/90:KU5y

Tullregisterlag m.m.

Till skatteutskottet Bakgrund

Konstitutionsutskottet har den 30 november 1989 till skatteutskottet yttrat sig över prop. 1989/90:40 om tullregisterlag m.m. och yrkanden i tre motioner med anledning av propositionen (1989/90:KU2y).

I samband med den fortsatta behandlingen i skatteutskottet har datainspektionens generaldirektör företrätt inför utskottet den 6 februari 1990 och diskuterat behovet av vissa ändringar i 1 och 2 §§ i den föreslagna tullregisterlagen. Ändringarna har samband med frågan om hur användningen av sökbegrepp i tullregistret skall regleras och frågan om möjligheten att använda registret i brottsspaningssyfte. Samma dag beslutade skatteutskottet att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att avge ett förnyat yttrande i ärendet.

Konstitutionsutskottets tidigare yttrande

I sitt yttrande den 30 november 1989 anförde konstitutionsutskottet att frågan om vilka sökbegrepp som skall få användas i ett register är av stor betydelse för skyddet av den enskildes integritet. Utskottet ansåg därför att användningen av sökbegreppen borde regleras i lagen och uttalade att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter anförde en avvikande mening i denna fråga. De ansåg att det inte var möjligt att i ett sammanhang reglera alla de sökbegrepp som skall få användas. De ansåg emellertid att det var viktigt att användningen av sökbegrepp kunde begränsas med hänsyn till kraven på integritet och fann att det från denna utgångspunkt var lämpligt att — som föreslogs i propositionen — bestämmelser om att de grundläggande sökbegreppen får användas ges i lagen. Om fråga uppstår om användning av andra sökbegrepp som är av samma centrala betydelse från integritetssynpunkt, bör detta enligt dessa ledamöters mening därför också regleras i lagen. I de fall där integritetsintressena inte gör sig lika starkt gällande bör regleringen enligt deras mening kunna handhas av regeringen eller datainspektionen. De pekade slutligen på det ansvar att ta till vara integritetsintressena som datainspektionen har då den meddelar föreskrifter med stöd av 6 och 6 a §§ datalagen.

När det gäller frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte konstaterade konstitutionsutskottet att det i propositionen

1989/90:SkU19

Bilaga 2

anfördes att registret inte får användas för brottspaning. Utskottet delade denna uppfattning och fann att den föreslagna lagen om tullregister hade utformats så att någon sådan användning inte blir möjlig. Utskottet konstaterade nämligen att tullregjstret bara får användas för de ändamål som anges i lagen och att brottsspaning inte är något sådant ändamål. Enligt utskottet saknas det därför lagliga förutsättningar för att använda tullregistret för brottsspaning.

I en avvikande mening efterlyste ledamoten från miljöpartiet säkra garantier för att tullregistret inte används för spaning inom eller utom landet. Han ansåg att regeringen borde redovisa för riksdagen hur sådana garantier skulle skapas.

Datainspektionens ändringsförslag

De ändringar som diskuterats innebär följande.

I 1 § ändras andra stycket till denna lydelse: "Bestämmelserna i denna lag gäller inte register som regleras i annan lag eller förordning. "

I 2 § förs ett andra stycke in med följande lydelse: "I lagen (1965:94) om polisregister m.m. finns bestämmelser om det register som tullmyndigheterna för i spaningssyfte."

Enligt vad konstitutionsutskottet har inhämtat anförde datainspektionen bl.a. följande till stöd för förslagen vid skatteutskottets sammanträde den 6 februari 1990.

Ett personregister i datalagens mening skall föras för ett visst ändamål. (Tullregistret kommer att bli ett sådant personregister eftersom det kommer att innehålla upplysningar som avser enskilda personer även om sådana uppgifter inte kommer att utgöra den övervägande delen av registrets innehåll. Ändamålet har avgörande betydelse för vilka uppgifter som får samlas in, registreras och lämnas ut. Ett personregister får inte användas på ett sätt som inte överensstämmer med registrets ändamål.

Av mycket stor betydelse för hur ett register kan användas är de sökbegrepp som byggs in i systemet. Ju flera och friare sökmöjligheter som kan användas desto större blir risken för otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Härtill kommer den betydelse för användningen av registren som den i tryckfrihetsförordningen stadgade offentlighetsprincipen får för personregister som förs hos myndigheter. En myndighet måste använda alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjligheter som står myndigheten till buds för att ta fram uppgifter som någon begär med stöd av offentlighetsprincipen. Den enda begränsningen är att uppgifterna skall kunna tas fram med rutinbetonade åtgärder och utan alltför höga kostnader. Att myndigheten inte använder de begärda uppgifterna i sin egen verksamhet saknar betydelse.

Tullmyndigheterna för i dag ett särskilt register för den brottsbekämpande verksamhet som ankommer på tullmyndighet. Detta register — SPADI — förs med stöd av 10 a § polisregisterlagen och får föras med stöd av ADB enligt en särskild förordning. Där får föras in uppgifter om den som är misstänkt för brott enligt lagen om straff för varusmuggling, narkotikastrafflagen, valutalagen, tullagen, tullförordningen, lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen om vissa internationella sanktioner och ytterligare någon lag. Enligt polisregisterlagen skall ett polisregister — vilket SPADI är — tjäna till upplysning om brott, för vilka någon har misstänkts, åtalats eller

1989/90:SkU19

Bilaga 2

dömts eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Även uppgifter om transportmedel och andra varor som misstänks ha samband med sådana brott Sr registreras i SPADI.

I samband med 2 a §-yttrandet över förslaget till tullregisterlag noterade datainspektionen att — enligt ett uttalande i propositionsförslaget — tullregistret inte skulle S användas för sådant brottsspaningssyfte för vilket SPADI förs. Tullregister skulle emellertid S användas för den kontroll och övervakning som är ett led i tullens klareringsarbete. Inspektionen antog då att registret därför skulle komma att innehålla även uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Detta förhållande och den betydelse för de tekniska möjligheterna att använda personregister som existerande sökbegrepp har, föranledde inspektionen att föreslå att sökbegreppen i tullregistret skulle uttömmande författningsregleras, antingen i lagen eller genom en av regeringen utfärdad förordning. En alternativ möjlighet som inspektionen pekade på var att i författning förbjuda vissa sökbegrepp. Vilka sökbegrepp som skulle tillåtas eller förbjudas uttalade sig inspektionen inte om. Syftet med förslaget var emellertid att säkerställa att tullregistret inte kunde användas för brottsspaningsändamål.

Sedan datainspektionen avgav sitt 2 a §-yttrande har inspektionen fatt ny information både om registrets innehåll och om det antal sökbegrepp som planeras för tulldatasystemet.

I fråga om sökbegreppen i systemet lär 1 600 olika sökbegrepp kunna komma att användas. Härtill kommer att systemet alltjämt är under uppbyggnad. Att uttömmande författningsreglera eller att med stöd av datalagen meddela föreskrifter för ett så stort antal sökbegrepp torde inte vara genomförbart.

Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till skatteutskottet upplyst att det i tulldatasystemet inte kommer att finnas någon uppgift om att en person är misstänkt för brott. Av skrivelsen framgår emellertid enligt vad inspektionen kan förstå att det kommer att finnas uppgifter som kan visa att en person kan ha begått brott.

Enligt datainspektionen är det angeläget att det skapas så goda garantier som möjligt för att tulldatasystemet inte kommer att användas för tullens brottsspaning. I motiven till lagförslaget sägs uttryckligen att tulldatasystemet inte skall få användas för den typ av brottsspaning för vilket SPADI förs. Datainspektionen anser att motivuttalandet bättre borde komma till uttryck i lagtexten än vad som blivit fallet i propositionens lagförslag. Inspektionen föreslår därför att det i 2 § (ändamålsbestämmelsen) förs in ett nytt andra stycke av följande lydelse: "I lagen om polisregister m.m. finns bestämmelser om det register som tullmyndigheterna för i spaningssyfte." Genom att föra in en sådan erinran i ändamålsparagrafen måste det anses bli klargjort att tulldatasystemet inte är avsett för de ändamål för vilka SPADI förs. Eftersom ett personregister inte får användas på ett sätt som strider mot dess ändamål, borde tillägget ge samma säkerhet mot att registret används för brottsspaning som en begränsning av sökbegreppen.

Datainspektionens förslag beträffande 2 § innebär att det måste göras vissa följdändringar i 1 §.

Konstitutionsutskottets bedömning

Av vad datainspektionen anfört inför skatteutskottet framgår att det antal sökbegrepp som kan komma att användas i tulldatasystemet nu kan uppskattas till ca 1 600. Eftersom systemet är under uppbyggnad kan ytterligare sökbegrepp tillkomma. I likhet med datainspektionen finner konstitutionsutskottet att det inte är möjligt att uttömmande

1989/90:SkU19

Bilaga 2

författningsreglers eller att med stöd av datalagen meddela föreskrifter för ett så stort antal sökbegrepp. Som utskottet framhöll i sitt förra yttrande är emellertid frågan om vilka sökbegrepp som skall fa användas i ett register av stor betydelse för den personliga integriteten. Det är därför viktigt att sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt endast används i begränsad utsträckning. Användningen av sådana sökbegrepp bör därför enligt utskottets mening regleras i lag. Förslaget i propositionen om att bestämmelser om de grundläggande sökbegreppen — tullidentifikationsnummer, personnummer och organisationsnummer — tas in i lagen ligger också i linje med detta. Om det blir aktuellt att använda andra sökbegrepp där integritetsintressena gör sig gällande på samma sätt, bör enligt utskottets mening även en sådan användning regleras i lag. Användningen av sökbegrepp i andra fell bör däremot kunna regleras genom verkställighetsföreskrifter. Enligt utskottet bör regeringen uppmärksamt följa denna fråga.

När det gäller frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte delar utskottet datainspektionens uppfattning att ett personregister inte får användas i strid mot registrets ändamål. I sitt förra yttrande konstaterade utskottet också att den föreslagna lagen hade utformats i enlighet med detta och att brottsspaning inte angavs som något sådant ändamål i lagen. Utskottet fenn därför att det saknas lagliga förutsättningar att använda registret i brottsspaningssyfte. Utskottet har emellertid inga erinringar mot de ändringar i förtydligande syfte som datainspektionen föreslår. Det får ankomma på skatteutskottet att närmare pröva hur bestämmelserna skall utformas.

Stockholm den 6 mars 1990 På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Per Olof Håkansson (s).

1989/90:SkU19

Bilaga 2